backcasting2001 och 2004 i samarbete mellan chalmers och göteborgs universitet, göteborg energi ab...

2
Kretsloppskontoret Göteborgs Stad Kretsloppskontoret är verkställande organ för kretsloppsnämnen i Göteborgs Stad som driver på och underlättar kretsloppsanpassningen i Göteborg. I uppdraget ligger också att ansvara för långsiktig planering, En ny kretsloppsplan är antagen för år 2003-2008 där visionerna sträcker sig ungefär en generation framåt. Projektet Göteborg 2050 Det visionära projektet Göteborg 2050 syftade till att snabba på utvecklingen mot hållbarhet. Projektet pågick mellan 2001 och 2004 i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, Göteborg Energi AB och Göteborgs Stad. Ytterligare stöd erhölls från Energimyndigheten, Formas, Västra Götalandsregionen och Renova. Arbetet i riktning mot hållbarhet i Göteborg med omgivande regioner kommer att fortsätta att utvecklas framöver. Under 2005 bedrivs arbetet med att förvalta och sprida projektets resultat vid Miljöförvaltningen och Agenda 21 Göteborgs Stad. Kretslopp Göteborg 2050 Strategisk kretsloppsplanering med hjälp av visioner och framtidsbilder Att ta fram visioner och framtidsbilder är ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar stad. I projekt Göteborg 2050 tillämpades detta verktyg för strategisk planering i Göteborg med omgivande regioner. Kretsloppsarbetet inom projektet har skett i samarbete med Kretsloppskontoret, Göteborgs Stad. Visionen om kretslopp Göteborg 2050 har utvecklats med hjälp av en metod som kallas backcasting. I det första steget av denna metod analyseras nuläget och trenderna i dagens samhälle. Därefter utvecklas kriterier för ett hållbart samhälle. Det tredje steget innebär framtagande och visualiseringar av alternativa framtidsbilder, ofta med hjälp av workhops. Slutligen jämförs visionerna med nuläget och dagens trender. De används sedan som inspiration i strategisk planering, för att påverka handlingsplaner och för att skynda på förändringsprocesser. © Göteborg 2050 augusti 2005 Kretslopp Göteborg 2050 Visioner och scenarier för ett kretslopps- samhälle i en hållbar Göteborgsregion Hållbara system för avfall, vatten och avlopp med: • Kraftigt minskade avfallsmängder • Kretsloppsanpassade långlivade produkter • Produktåteranvändning och materialåtervinning • Ren och synlig vattenmiljö • Få men säkra slutförvar HÅLLBARHET TID Alternativa scenarier Framtidsbilder ”Hållbart” ”Icke hållbart” Förändringsprocesser Strategier Planering Handling Nulägesbeskrivning Trendanalys 1 2 3 4 BACKCASTING Bo Antoni Hans Eek, Johan Swahn och Elin Löwendahl Kretsloppskontoret Göteborg 2050 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Box 11192 Karl Johansgatan 23-25 404 24 Göteborg 414 59 Göteborg 031 - 61 34 74 031 - 61 23 71 [email protected] [email protected]

Upload: others

Post on 10-Aug-2020

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: BACKCASTING2001 och 2004 i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, Göteborg Energi AB och Göteborgs Stad. Ytterligare stöd erhölls från Energimyndigheten, Formas,

Kre

tslo

pp

sko

nto

ret G

öte

bo

rgs S

tad

Kre

tslop

psko

nto

ret ä

r verkstä

llan

de

org

an

för kre

tslop

psn

äm

ne

n i G

öte

bo

rgs S

tad

som

drive

r på

och

un

de

rlätta

rkre

tsloppsa

npassn

ingen i G

öte

borg

. I uppdra

get lig

ger o

ckså a

tt ansva

ra fö

r långsiktig

pla

nerin

g, E

n n

y kretslo

ppsp

lan

är a

nta

ge

n fö

r år 2

00

3-2

00

8 d

är visio

ne

rna

sträcke

r sig u

ng

efä

r en

ge

ne

ratio

n fra

t.

Pro

jekte

t Gö

teb

org

2050

De

t vision

ära

pro

jekte

t Gö

teb

org

20

50

syftad

e till a

tt sna

bb

a p

å u

tvecklin

ge

n m

ot h

ållb

arh

et. P

roje

ktet p

åg

ick me

llan

20

01

och

20

04

i sam

arb

ete

me

llan

Ch

alm

ers o

ch G

öte

bo

rgs u

nive

rsitet, G

öte

bo

rg E

ne

rgi A

B o

ch G

öte

bo

rgs S

tad

.Y

tterlig

are

stöd

erh

ölls frå

n E

ne

rgim

ynd

igh

ete

n, F

orm

as, V

ästra

tala

nd

sreg

ion

en

och

Re

no

va. A

rbe

tet i riktn

ing

mo

t hå

llba

rhe

t i Gö

teb

org

me

d o

mg

ivan

de

reg

ion

er ko

mm

er a

tt fortsä

tta a

tt utve

cklas fra

ver. U

nd

er 2

00

5 b

ed

rivsa

rbe

tet m

ed

att fö

rvalta

och

sprid

a p

roje

ktets re

sulta

t vid M

iljöfö

rvaltn

ing

en

och

Ag

en

da

21

teb

org

s Sta

d.

Kretslopp G

öteborg 2050S

trate

gis

k k

rets

lop

psp

lan

erin

g m

ed

hjä

lp a

v v

isio

ner o

ch

fram

tidsb

ilder

Att ta

fram

vision

er o

ch fra

mtid

sbild

er ä

r ett

viktigt ve

rktyg i a

rbe

tet m

ed

att u

tveckla

en

lån

gsiktig

t hå

llba

r stad

. I pro

jekt G

öte

bo

rg2

05

0 tillä

mp

ad

es d

etta

verktyg

för stra

teg

iskp

lan

erin

g

i G

öte

bo

rg

me

d

om

giv

an

de

regio

ner. K

retslo

ppsa

rbete

t inom

pro

jekte

t har

skett i sa

ma

rbe

te m

ed

Kre

tslop

psko

nto

ret,

teb

org

s Sta

d.

Visio

ne

n o

m kre

tslop

p G

öte

bo

rg 2

05

0 h

ar

utve

cklats m

ed

hjä

lp a

v en

me

tod

som

kalla

sb

ackca

sting

. I de

t första

steg

et a

v de

nn

am

eto

d a

na

lysera

s nu

läg

et o

ch tre

nd

ern

a i

da

ge

ns sa

mh

älle

. Dä

refte

r utve

cklas krite

rier

för e

tt hå

llba

rt sam

lle. D

et tre

dje

steg

et

inn

eb

är fra

mta

ga

nd

e o

ch visu

alise

ring

ar a

va

ltern

ativa

fram

tidsb

ilde

r, ofta

me

d h

jälp

av

wo

rkho

ps. S

lutlig

en

jäm

förs visio

ne

rna

me

dn

ulä

ge

t och

da

ge

ns tre

nd

er. D

e a

nvä

nd

sse

da

n so

m in

spira

tion

i strate

gisk p

lan

erin

g,

för a

tt på

verka

ha

nd

ling

spla

ne

r och

för a

ttskyn

da

förä

nd

ring

spro

cesse

r.

© Göteborg 2050 augusti 2005

Kretslopp G

öteborg 2050V

isio

ner o

ch

scen

arie

r för e

tt kre

tslo

pp

s-

sam

hälle

i en

hållb

ar G

öte

bo

rgsre

gio

n

Hållb

ara

syste

m fö

r avfa

ll, vatte

n o

ch

avlo

pp

med

:

• Kra

ftigt m

inskad

e a

vfa

llsm

än

gd

er

• Kre

tslo

pp

san

passad

e lå

ng

livad

e p

rod

ukte

r• P

rod

uktå

tera

nvän

dn

ing

och

mate

rialå

terv

inn

ing

• Ren

och

syn

lig v

atte

nm

iljö• F

å m

en

säkra

slu

tförv

ar

LLBA

RH

ET

TID

Alternativa

scenarier

Framtidsbilder

”Hållbart”

”Icke hållbart”

Förändringsprocesser

Strategier

Planering

Han

dlin

g

NulägesbeskrivningTrendanalys

1

2

3

4

BA

CK

CA

STIN

G

Bo

An

ton

iH

an

s E

ek, J

oh

an

Sw

ah

no

ch

Elin

wen

dah

l

Kre

tslop

psko

nto

ret

teb

org

20

50

teb

org

s Sta

dM

iljöfö

rvaltn

ing

en

teb

org

s Sta

dB

ox 111

92

Ka

rl Joh

an

sga

tan

23

-25

40

4 2

4 G

öte

bo

rg4

14

59

teb

org

03

1 - 6

1 3

4 7

40

31

- 61

23

71

bo

.an

ton

i@kre

tslop

p.g

ote

bo

rg.se

elin

.low

en

da

hl@

miljo

.go

teb

org

.se

Page 2: BACKCASTING2001 och 2004 i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, Göteborg Energi AB och Göteborgs Stad. Ytterligare stöd erhölls från Energimyndigheten, Formas,

0

200

400

600

800

1000

1200

Idag

kg

Avfa

ll per p

ers

on

i Gö

teb

org

Dia

gra

mm

en

visar to

tal å

rlig a

vfalls-

mängd p

er p

erso

n i G

öte

borg

idag o

chi e

tt hå

llba

rt Gö

teb

org

. Avfa

ll från

hu

shå

ll, service

, ind

ustri o

ch b

ygg

-se

ktor in

går.

I ett fra

mtid

a h

ållb

art sa

mhälle

skulle

den to

tala

avfa

llsmängden ku

nn

a m

inska

tillm

indre

än h

älfte

n a

v dagens. D

iagra

mm

en visa

r andela

r av u

tsorte

rade

fraktio

ner,

för id

ag o

ch fö

r det fra

mtid

a h

ållb

ara

sam

hälle

t.

Sam

tidig

t som

den to

tala

mängden a

vfall m

inska

r i det h

ållb

ara

sam

llet fra

k-tio

nera

s en stö

rre a

ndel. D

et b

landade a

vfalle

t anta

s min

ska frå

n 7

0%

av d

en to

tala

avfa

llsmängden id

ag till e

ndast 4

% i fra

mtid

en. D

en to

tala

min

sknin

gen b

ero

r på

dem

ate

rialise

ring o

ch a

ndra

värd

erin

gs- o

ch livsstilsfö

rändrin

gar tillsa

mm

ans m

ed

an

vän

dn

ing

av slitsta

rka m

ate

rial o

ch e

n ö

kad

gra

d a

v rep

ara

tion

och

åte

r-anvä

ndnin

g. D

en m

inska

de a

ndele

n b

landat a

vfall b

ero

r främ

st på ö

kad

sorte

ring.

En

loka

l kom

po

st vid e

tt flerfa

miljsh

us i G

öte

borg

idag.

Läs m

er i ra

pporte

n “K

retslo

pp G

öte

borg

2050” (w

ww

.gote

borg

2050.n

u)

Andra

handsa

ffäre

r är va

nlig

a i kre

tslopp

ssam

hälle

t.

Bad

i Gö

ta älv

Jag har tagit en tidig ”afterwork” m

ed kollegorna från Kvilletorgets när-

arbetsplats. Solen är riktigt het denna julidag och vi sitter under ett parasoll i

svartvinbärsbersån mitt på närtorget.

Vi äter bär och släcker törsten m

ed vatten direkt från kranen som finns inbyggd

i installationen av modern skrotkonst. Installationen innehåller förutom

dennadricksvattenkälla även insam

lingskärl för dagvatten som används vid bevattning

kring torget.

”Vi m

åste åka och bada”, utbrister Sini och tar fram

sin cykelkarta. Ann-N

eghartycker att vi inte behöver åka längre än till H

isingens Parkbad vid K

villebäckensutlopp. Jag som

bor precis intill Parkbadet tycker därem

ot att det vore kul attta ett dopp på andra sidan älven för om

växlings skull. De andra håller m

ed omatt det kan vara skönt m

ed en cykeltur. De stora gröna badytorna längs

Mölndalsån är härliga att vara på, m

en där är ont om skuggande träd och

Saltholm

ens havsbad känns lite för långt. Fördelar och nackdelar m

ed ett doppi F

attighusån och vid Trädgårdsföreningens badplats diskuteras livligt.

Till slut enas vi om

det näst närmaste alternativet: Järntorgets badplats vid

Södra Ä

lvstranden. De som

inte har med sig egna cyklar lånar tjänstecyklar

och så ger vi oss iväg mot Lindholm

spiren och cykelbron över till Järntorget.

Han

dla kretslo

pp

sanp

assat

Valdem

ar står vid disken i Hjällbo närtorgs ost- och charkbutik och resonerar

med O

stasia om vilken sorts getost som

passar till spenatlasagne.

Han väljer nu m

ellan den krämiga m

jukosten i lösvikt eller den vällagradehårda i bit. B

eträffande konsistensen tror han på den mjuka, m

en han gillarhårdostens starkare sm

ak. ”Jag tar ett halvt kilo av den hårda från Tjeckien”,

säger han till Ostasia som

slår in ostbiten i tunn plastfolie. ”Kan jag få en liten

burk med den m

juka också”, tillägger Valdem

ar och känner sig nöjd över attha sluppit välja. B

urken till den mjuka osten är tillverkad av lätt hårdplast och

säkert redan rengjord och återanvänd 100-tals gånger.

Innan han cyklar hem stannar han till vid återvinningscentralen för att läsa

deras nyhetsbrev på anslagstavlan. Där får han syn på ett anslag om

en kurssom

Hjällbo närstudieförbund erbjuder i trädgårdsodling av m

atsvamp. ”D

efåtal krukväxter hem

ma i lägenheten är det närm

aste trädgårdsodling som jag

komm

er”, tänker Valdem

ar och blir påmind om

att växterna är i stort behov avom

plantering. Han passar på att köpa m

ed sig färdigkomposterad m

atjord pååtervinningscentralen.

“Varför inte köpa nya krukor på en gång?” frågar sig V

aldemar och går in i den

välfyllda antik- och andrahandsbutiken. Han fastnar direkt för en serie silver-

målade lerkrukor från sent 2010-tal. S

amtidigt som

han betalar krukorna, berhan om

att få dem hem

transporterade och cyklar visslande hemåt. V

aldemar

ser fram em

ot att få komm

a hem och laga m

at tillsamm

ans med sina barn.

Scen

ario

för k

rets

lop

pssam

hälle

t

Kre

tslo

pp

teb

org

2050

Kra

ftigt m

inskad

e a

vfa

llsm

än

gd

er ä

r de

t första

steg

et i d

en

så ka

llad

e a

vfallstra

pp

an

. De

ta

nd

ra till fe

mte

steg

et in

ne

r åte

ran

vän

dn

ing

, ma

teria

låte

rvinn

ing

, en

erg

iåte

rvinn

ing

och

i sista h

an

dslu

tförva

r. Fö

r att u

pp

fylla d

et fö

rsta ste

ge

t ställs kra

v på

de

pro

du

cen

ter o

ch ko

nsu

me

nte

r.K

on

sum

en

ten

an

svara

r bå

de

ge

no

m sitt sä

tt att g

öra

inkö

p o

ch g

en

om

om

sorg

en

om

de

varo

r ha

n e

ller

ho

n ä

ge

r. Ind

ustrin

ha

r ett a

nsva

r att a

vfallsm

inim

era

pro

du

ktern

a u

nd

er h

ela

livscykeln

. De

t fram

tida

llba

ra sa

mh

älle

t är d

em

ate

rialise

rat jä

mfö

rt me

d id

ag

, vilket in

ne

r färre

och

me

r slitstarka

och

lättskö

tta p

rodukte

r, vilket i sin

tur le

der till m

inska

de a

vfallsm

ängder. Ä

ven sp

ill och

öve

rskott m

inim

era

s.

Kre

tslo

pp

san

passad

e lå

ng

livad

e p

rod

ukte

r är e

n fö

rutsä

ttnin

g fö

r de

t fullt u

t ge

no

mfö

rda

kretslo

pp

ssam

llet. P

rod

ukte

rna

ing

år i e

tt första

kretslo

pp

i sam

llet, i fo

rm a

v up

pg

rad

erin

g,

repara

tion o

ch å

tera

nvä

ndnin

g. K

retslo

ppssa

mhälle

t innebär o

ckså ö

kad g

rad a

v sam

ägande. F

örn

ybara

resu

rser a

nvä

nd

s i så h

ög

gra

d so

m m

öjlig

t. De

t är in

te svå

rt att va

ra e

n kre

tslop

psa

np

assa

d ko

nsu

me

nt

r miljö

farlig

a o

ch icke

llba

ra p

rod

ukte

r inte

finn

s att kö

pa

.

Pro

du

ktå

tera

nvän

dn

ing

och

mate

rialå

terv

inn

ing

är sjä

lvklara

steg

i sam

llets kre

tslop

p. T

idsp

resse

n i sa

mh

älle

t min

skar. M

er le

dig

tid in

ne

r att m

an

hin

ne

r rep

are

ra o

ch g

öra

om

i större

utsträ

cknin

g. D

et

är o

ckså fle

r före

tag

som

sysslar m

ed

att re

pa

rera

och

ra o

m p

rylar.

Ma

teria

len

är fä

rre, m

en

fler a

v de

m g

år a

tt källso

rtera

. Sa

mtid

igt ä

r sort-

erin

g e

nke

lt. Va

rje va

ra h

ar e

n m

ärkn

ing

som

visar h

ur m

ate

riale

n ska

sorte

ras. F

ram

tide

ns p

rod

uce

nta

nsva

r utg

år frå

n so

rterin

g e

fter typ

av

ma

teria

l oa

vsett o

m d

et rö

r sig o

m fö

rpa

cknin

ga

r elle

r pryla

r. Fö

rbrä

nn

ing

av d

et m

inim

era

de

resta

vfalle

t en

erg

iåte

rvinn

s och

aska

n a

nvä

nd

s som

dn

ing

i jord

- och

skog

sbru

k. De

t bio

log

iska a

vfalle

t röta

s till bio

ga

s och

kom

po

stera

s sed

an

.

Ren

och

syn

lig v

atte

nm

iljö i G

öte

bo

rg m

ed

om

giva

nd

e re

gio

ne

r en

de

l av kre

tslop

pssa

mh

älle

t. Rå

vatte

ntä

ktern

a o

ch a

vlop

pe

t hå

lls såfria

som

jligt frå

n fö

rore

nin

ga

r, likt avfa

llstrap

pa

ns fö

rsta ste

g. R

en

arå

vatte

ntä

kter krä

ver a

tt den o

mgiva

nde m

iljön o

ckså h

ålls fri frå

n o

önska

de

äm

ne

n. D

etta

kräve

r reg

ion

alt sa

ma

rbe

te. S

om

kom

ple

me

nt till G

öta

Älv

tas va

tten frå

n n

atu

rliga g

rusa

vlagrin

gar. E

fterso

m fö

rnyb

ara

och

bio

logiskt

ne

db

rytba

ra ä

mn

en

an

vän

ds n

ästa

n u

teslu

tan

de

är d

e d

irekta

utslä

pp

en

till da

gva

ttne

t små

. Pa

ralle

llt me

d p

roce

ssern

a vid

de

reg

ion

ala

ren

ing

s-ve

rken

an

vän

ds sm

åska

liga

lösn

ing

ar. N

ärin

gsä

mn

en

a frå

n a

vlop

ps-

slam

me

t åte

rförs till jo

rdb

ruke

t.

Få m

en

säkra

slu

tförv

ar. D

ag

en

s de

po

nie

r är la

grin

gsp

latse

r för

avfa

ll som

vi inte

fun

nit n

åg

on

pla

ts för i kre

tslop

pe

t. I de

t hå

llba

ra kre

ts-lo

pp

ssam

llet fin

ns in

ga

de

po

nie

r uta

n e

nd

ast sä

kra slu

tförva

r, t ex i

be

rgru

m. D

et ä

r en

mycke

t liten

an

de

l av d

et slu

tgiltig

a a

vfalle

t som

kräve

rslu

tförva

r. Ku

nska

pe

n o

m m

iljöska

dlig

a m

ed

icine

r och

ho

rmo

np

rep

ara

r stora

, vilket ä

ven

min

ime

rar a

nd

ele

n fa

rligt a

vlop

pssla

m.

Visio

ner i o

rd

0

200

400

600

800

1000

1200

Hållb

art

kgPapper

Bioavfall

Glas

Metall

Plast

Blandat avfall

Kyl, frys, elektronik

Farligt avfall

Schaktm

assor