2008-09. upphandling24

N U M M E R 9 • N O V E M B E R 2 0 0 8 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

O G S

ökarVägverket

Dags för LOV

Samverkan ger ramavtal

ANNA NYLÉNS MARKNADSFÖRING GER FLER NYA UTLÄNDSKA ANBUD – PRISET PRESSAS

SMÅFÖRETAG GÅR IHOP OCH VINNER STORAFFÄRER

HAPARANDA BÖRJAR STÄLLA ETISKA KRAV

SANKTIONER & BONUSGER HÖGRE KVALITET

Nadja Lukin, Haparanda stad, upphandlar med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Per Tholin Brage, Uppsala kommun, ser klara fördelar med bonus för leverantörer

NU KLUBBAR RIKSDAGEN NYA LAGENVI LISTAR ALLA FÖRÄNDRINGARNA

NYA LAGEN

LEVERANTÖRENS SIDA

konkurrensen

U24-09 Omslag.indd 1U24-09 Omslag.indd 1 08-10-30 10.45.0808-10-30 10.45.08

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

americanex.indd 1americanex.indd 1 2008-10-30 14:44:172008-10-30 14:44:17

»GALAMIDDAG »DANS »PRISUTDELNING

UPPHANDLINGSGALAN

Årets största tillställning för Upphandlingssverige» spännande konferens » trerätters galamiddag

» prisutdelning » fest » dans till 18-mannaband

4 DECEMBER: BERNS OCH CHINATEATERN, BERZELII PARK, STOCKHOLM

ProgramEftermiddag» De viktigaste förändringarna och nyheterna under 2009.» Ny lagstiftning från årsskiftet, vad kommer LOV (lagen om

valfrihetssystem) att få för konsekvenser. » Vad innebär det kommande Rättsmedelsdirektivet (beslut

troligen fattas under 2009).» Årskrönika: Viktigaste händelserna under året som har gått.

Så påverkar de din vardag» Så jobbar Konkurrensverket med upphandling under 2009» Politisk debatt. Alliansen möter socialdemokraterna. När blir

offentlig upphandling en valfråga? Vad vill politikerna med upphandling?

Kväll» Välkomstdrink» Trerätters galamiddag med vin» Prisutdelning: Årets upphandling, Årets upphandlingschef,

Årets förnyare, Årets opinionsbildare, Livslång insats för upp-handling

» Dans till 18-mannabandet On Cue

På scenen: Peter Lindblom, Konkurrensverket, Lisbeth Johnson, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare, Stefan Holm, ansvarig för upphandlingsfrågor Almega och många fl er

Arrangeras av

Medarrangörer

Pris: 1 195 kronor plus moms för konferens och kvällsprogram. Priset gäller för prenu-meranter på Upphandling24, kunder hos OPIC samt medlemmar i SOI och Almega. Övriga betalar 1 495 kronor plus moms.

Plats: Chinateatern (eftermiddagskonfe-rensen) och Berns (middag), Berzelii park, Stockholm.

Anmälan: www.uh24.se/gala

ANMÄL DIG NU PÅ WWW.UH24.SE/GALA

Sponsorer

Foto

: Th

or B

alk

he

d

Foto

: Th

or B

alk

he

d

uh24gala korrad version 2.indd 3uh24gala korrad version 2.indd 3 08-10-30 18.20.0908-10-30 18.20.09

4

innehåll

6 Debattera på Upphandling24Verva svarar: Referenstagning är lyckad. Låt Arbetskostnadsindex leva kvar.

8 Krönikan – Lisbeth JohnsonUpphandling har fått ett lyft och blivit mer än bara upphandlingsprocessen.

10 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenRisken fi nns att rättviseprincipen börjar handla om millimeterrättvisa.

14 Senaste nytt från offentlig upphandling

22 Nu klubbas LOVLOV är på väg att bli verklighet. Regeringen är klar med propositionen som klubbas av riksdagen den 19 november

28 Vägverket lockar utländska anbudsgivareMed en stor marknadsföringskampanj lyckades Vägverket dra till sig fl era stora utländska byggföretag.

32 Haparanda börjar ställa etiska kravNio av tio kommunpolitiker är positiva till att ställa etiska krav i upphand-lingar enligt en undersökning. I Hap-

aranda har man ställt de kraven för första gången.

36 Kompetens, erfarenhet och prisVid bedömning av anbud som kom-mer in vid miljökonsultupphandlingar är upphandlarna överens om att specialistkompetens, tidigare erfaren-het och pris är viktigast. Men hur de har viktat de olika kriterierna skiljer sig däremot åt

40 Morot när entreprenörer ska hålla avtalVellinge ger entreprenören bonus om antalet felanmälningar minskar.

NR 9–2008

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]: Upphandling24 ABVD: Anders Huldt, [email protected] utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12Red.sek: Maria Agrén, [email protected]ör: Eva Wenström, [email protected]: Christian Sabe, [email protected]: Daniel SalomonTryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad, vilket innebär att tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

ISSN: 1654-725XPrenumeration: 10 nummmer kostar 1 795 kronor. Teckna dig på pren.uh24.se (utan www i adressen) eller på telefon 08-453 61 00.Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65Affärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05Annonser: Isabelle Delorme,[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Maria Samuelsson, [email protected], 08-453 62 84

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

ANNA NYLÉNS MARKNADSFÖRING GER FLER NYA UTLÄNDSKA ANBUD – PRISET PRESSAS

SMÅFÖRETAG GÅR IHOP OCH VINNER STORAFFÄRER

HAPARANDA BÖRJAR STÄLLA ETISKA KRAV

SANKTIONER & BONUS GER HÖGRE KVALITET

Nadja Lukin, Haparanda stad, upphandlar med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Per Tholin Brage, Uppsala kommun, ser klara fördelar med bonus för leverantörer

NU KLUBBAR RIKSDAGEN NYA LAGENVI LISTAR ALLA FÖRÄNDRINGARNA

NYA LAGEN

LEVERANTÖRENS SIDA

UPPHANDLING24 • NUMMER 8| 2008

ANNNYA

NU KVI LIS

NYA LA

LEVERA

SMOC

28

22

42

32

40

www.upphandling24.se

U24-09 Ledare och Innehall.indd 4U24-09 Ledare och Inneha ll.indd 4 08-10-30 17.08.2308-10-30 17.08.23

5

42 Småföretag i samarbete vinner ramavtalSmåföretag sluter sig samman för att ta hem offentliga affärer. Hittills har man lyckats vinna fyra större ramavtal.

46 Årets fest för upphandlareHär är de nominerade till priserna som delas ut på Upphandlingsga-lan den 4 december.

50 Glaskonstnär formger prisExklusivt för Upphandlingsgalan tar glaskonstnären Eva Nyström Rittsel fram fem glasskulpturer som kom-mer att delas ut till pristagarna.

52 Fråga våra experterUpphandling24 har samlat ledande

experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Expertpanelen har specialistkom-petens inom upphandling (förfråg-ningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

54 Kvalifi ceringskrav be-gränsar konkurrensenKammarrätten i Göteborg visar i en aktuell dom när kraven i kvalifi ce-ringsfasen begränsar konkurrensen på ett otillbörligt sätt.

56 Bokwall och Bumgarth har felDet går visst att använda referen-ser för att utvärdera anbud, menar Ulf Palm, SKL i polemik mot

LEDARE

ÅÅ NÄR PENGAR SKA sparas är det enkla alterna-tivet att skära i verksamheten. Förskolebudge-ten ökas med 1,2 procent, trots att lönerna har stigit med 2,8 procent. När budgeten sipprar ned i verksamheten innebär det kanske att en halvtidstjänst försvinner vid varje förskola, att ett extra barn skrivs in vid varje avdelning eller att sjukvikarier inte längre används.

Tråkigt, men ur ett budgetperspektiv enkelt och effektivt. Det fi nns ett mycket bättre sätt att spara pengar:

1) Upphandla mer.2) Använd avtalen.Trots lagstiftningen upphandlas inte allt som

ska upphandlas. De som jobbar i verksamheten ser inte upphandling som det verktyg det är, ett verktyg för att få bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris. För att vinna tid, slippa extra ar-bete eller för att fritt få välja leverantör struntar

man i att upphandla. Kreativiteten kan vara stor. Här rinner pengar ut ur offentlig sektor.

Även om upphandlingen är gjord sker mäng-der av inköp utanför avtalen. Orsakerna är många. Kanske är det enklare, kanske fi nns inte exakt den produkt man vill ha i avtalet eller så känner man inte till att avtalet fi nns. Här forsar pengarna ut.

Att upphandla mer och att använda de avtal man har låter enkelt, men att genomdriva det i en organisation är mycket svårare än att skära några procent i en budget.

Det här är en ledningsfråga. Men så länge kommundirektörer och generaldirektörer ser upphandling som en administrativ fråga kom-mer inget att hända. Bollen hamnar hos politi-kerna. Tänk om upphandling vore en valfråga av samma dignitet som skola, vård och omsorg. Vil-ka neddragningar skulle vi då slippa i förskolan, eller hur mycket skulle skat-ten kunna sänkas?

Bo Nordlinchefredaktör08-453 63 12

[email protected]

Sparka dagisfröknar– eller upphandlaWEBB

WWW.UH24.SESnabba nyheter, upp-dateras flera gånger per dag.

NYHETSBREVvarje vecka via e-post med en sammanfattning av desenaste nyheterna.Anmäl dig på: www.uh24.se/nyhetsbrev

Det är gratis!

KONFERENSERUpphandling´08 – gala, prisutdelning och konferens,4 december 2008.

”Så länge kommundirektö-rer ser upphandling som en

administrativ fråga kom-mer inget att hända.”

U P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 9 2 0 0 8

UPPHANDLING24 • NUMMER 8 | 2008

28 32

UPPHANDLING24MER ÄN BARA EN TIDNING


U24-09 Ledare och Innehall.indd 5U24-09 Ledare och Inneha ll.indd 5 08-10-30 17.08.3408-10-30 17.08.34

6 www.upphandling24.seUPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected]

ÅÅ För it-upphandlingen på Verva är dialo-gen med IT&Telekomföretagen, andra be-rörda, leverantörerna och våra avropare av yttersta vikt. Genom konstruktiv dialog med dessa parter utvecklar vi vår organisation för att bli ”best in class”. I diskussionerna sker reflektion och fördjupningar kring olika frågeställningar. Exempelvis gäller det prak-tiska frågor i upphandlingen i förhållande till det rättsliga regelverk som ytterst är sty-rande.

I den aktuella upphandlingen av it-kon-sulttjänster, som IT&Telekomföretagen tar upp, var priset inte ensamt styrande. Upp-handlingen försågs därför med andra mät-bara kriterier, varav referenser var ett. Myn-digheter som köper konsulttjänster är självklart intresserade av hur olika konsult-uppdrag tidigare har utförts och med vilken kvalitet.

När det gäller den aktuella upphandling-en var resultatet av referenstagningen myck-et bra. Ett utskick gjordes till drygt 2 700 referenter. Av dessa svarade 89 procent, vil-ket får ses som väldigt högt i dessa samman-hang. Tolv av tretton (92 procent) referenser fick godkänt. De flesta anbuden fick minst sju av åtta poäng.

Resultatet av upphandlingen av it-kon-

sulttjänster visade också att nära nio av tio utvalda leverantörer kommer från små eller medelstora företag.

När Verva skickade ut enkäten till refe-renterna var budskapet klart och tydligt att referenstagningen skulle ske för Vervas räk-ning. Namnet på den underleverantör som skulle genomföra referenstagningen, liksom frågorna till referenterna, fanns med redan i förfrågningsunderlaget.

För att nå en förstklassig och modern it-upphandling har Verva under det senaste halvåret arbetat intensivt med utvecklings-frågor. Ett antal e-utvecklingsprojekt är på gång, exempelvis elektroniska avropssystem och elektroniska upphandlingssystem med utvärderingsverktyg. När det blir möjligt rent rättsligt, planerar it-upphandlingen också att använda sig av e-auktioner och dy-namiska inköpssystem. Resultaten kommer att synas under 2009–2010.

Slutligen ser jag fram emot en fortsatt po-sitiv dialog med IT&Telekomföretagen och andra intressenter.

Jan Schönbeck, chef för Vervas it-upphandling

Läs den debattartikel som Jan Schönbeck kommenterar på webben: www.uh24.se/otter

6 www.upphandling24.se

debatt

Referenstagning i Vervas ramavtal – ett stort skämt!

FLER ANBUDSGIVARE

REFERENSBETYG ANGES

Kommenterat på webben

Upphandling24 ska vara den självklara mötesplat-

sen för upphandlare och anbudsgivare, för offent-

lig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en

levande debatt. Det spelar ingen roll om du jobbar

som ensam upphandlare på en liten enhet eller om

du är en del av en stor upphandlingsavdelning. Du

är också lika välkommen med ditt inlägg oavsett

om du är en liten företagare som vill sälja till offent-

lig sektor eller en del av ett jätteföretag.

Det viktigaste är dina åsikter, inte hur du formule-

rar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjäl-

per vi dig gärna med, om det skulle behövas). Gör

din röst hörd och debattera på Upphandling24.

Enklast bidrar du med ditt debattinlägg via

e-post. Mejla till [email protected]. Du be-

höver inte tänka på formatering eller använda nå-

got speciellt program. Skriv i valfri ordbehandlare

eller direkt i mejlet. Vi ser helst att du skriver relativt

kort. 2�500 tecken eller en knapp A4-sida brukar

räcka för att föra fram en åsikt. Det får självklart

gärna vara ännu kortare.

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

Debattera påUpphandling24

UPPHANDLING 24 • NUMMER 8 | 2008

Det här händer i Upphandlingssverige

Verva ställer etiska krav i pc-upphandling

Riksrevisionen granskar Försäkringskassan

Mycket bra resultatVerva svarar på IT&Telekom företagens inlägg

Resultatet av referenstagningen är mycket bra. Av de drygt 2 700 tillfrågade svarade 89 procent.

Foto

Ma

rtin

Ag

fors

7www.upphandling24.se UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

När? Vad? Vem? Var?18-19 november Upphandlingsforum 2008 IBC Euroforum Stockholm

26 november Stora logistikdagen Silf Stockholm

27 november Stora inköpardagen Silf Stockholm

3-5 december Upphandlingsseminarium, läkemedel Läkemedelsindustriföreningen (lIf) Sigtuna

4 december Upphandling´08, konferens, gala och prisutdelning Upphandling24 och Opic Stockholm

5 februari Upphandling av sanering av förorenad mark Renare mark Norrköping

4-5 februari Upphandlingsdagarna Hexanova Stockholm

5 februari Upphandling av sanering av förorenad mark Renare mark Norrköping

11 februari Stora LOV-dagen Upphandling24 Stockholm

18 mars Stora Ramavtalsdagen Upphandling24 Stockholm

12 maj Stora e-upphandlingsdagen Upphandling24 Stockholm

30 mars-1 april SOI:s årskonferens Sveriges Offentliga Inköpare Norrköping

30 september Upphandla kvalitet, etik och miljö Upphandling24 Stockholm

ÅÅ I ALL TYSTHET HÅLLER ett viktigt index på att försvinna. Medlingsinstitutet ansvarar för Arbetskostnadsindex, AKI, som används i mängder av avtal för att reglera framtida priser. Nu har Medlingsinstitutet bestämt sig för att lägga ned AKI, som alltså inte kommer att uppdateras.

Det innebär att avtal värda många miljo-ner mellan offentliga aktörer och deras av-talspartners innehåller prisregleringsklau-suler baserade på index som inte längre fi nns kvar.

Det har varit tyst om nedläggningen och många upphandlande myndigheter har mis-sat det. Fortfarande görs det upphandlingar där man i villkoren hänvisar till AKI.

Vid SOI-syds konferens i Ängelholm i slu-tet av september höll Stefan Petterson från Statistiska Centralbyrån ett föredrag om in-dex och indexklausuler för upphandlare från Skåne, Halland och södra Småland. Han an-gav att det kostar 500 000 kronor per år att ta fram AKI, en låg summa med tanke på vilka belopp som justeras utifrån detta index.

Jag är förvånad att Medlingsinstitutet av-vecklar ett viktigt index som används av så många. Ännu märkligare är att det görs utan att informera alla dem som berörs av att in-dexet försvinner.

Jag uppmanar Medlingsinstitutet och SCB att se till att AKI fortlever. Under vems vingar är mindre viktigt. Det kan lika gärna vara någon annan part som driver indexet vidare, men Medlingsinstitutet måste ta sitt ansvar och se till att AKI även uppdateras efter årsskiftet.

Tipsa oss om konferenser, utbildningar eller andra händelser som är intressanta för upphandlare. Skicka dina tips till [email protected].

Det här händer i Upphandlingssverige

ÅÅ AKI, ARBETSKOSTNADSINDEX har funnits länge som gratis service till företag som un-derlag för indexering av avtal. När Med-lingsinstitutet övertog ansvaret för den svenska offi ciella lönestatistiken 2001 fort-satte denna service.

Under 2007 beslöt dock Medlingsinstitu-tet att AKI från och med juli 2008 inte läng-re ska ingå i Sveriges offi ciella lönestatistik. Den främsta orsaken till detta är att Sverige sedan en tid producerar ett annat index, La-bour Cost Index, LCI, som har många likhe-ter med AKI. LCI ingår i den statistik som Sverige är förpliktigad att leverera som med-lem i EU.

Sveriges Kommuner och Landsting har dock tillsammans med organisationen Vård-företagarna beslutat att fi nansiera arbets-kostnadsindex för återstoden av 2008.

Medlingsinstitutet är ansvarig för pro-duktionen av den månatliga Konjunkturlö-nestatistiken som är grunden för AKI. Redan i dag beställer fl era branscher egna arbets-kostnadsindex från SCB. Den möjligheten står öppen för fl er branscher.

Information om att AKI inte längre ska ingå i den offi ciella lönestatiken fi nns på SCB:s hemsida i anslutning till publicering-en av AKI, sedan sommaren 2007.

AKI måste leva vidare

”Avtal vär-da många miljoner är base-rade på index som inte fi nns kvar. ”

”Att AKI inte ska ingå den offi ciella lönesta-tiken står på SCB:s hemsida.”

Nytt index kan ersätta AKI

SVAR DIREKT

Joergen Borgstroem, upphandlare, Ängelholms kommun

Christina Eurén, statistikansvarig, Medlingsinstitutet

Foto

Est

er S

orr

i

U24-09 140 Insandare.indd 7U24-09 140 Insa ndare.indd 7 08-10-30 13.36.5008-10-30 13.36.50

8 UPPHANDLING 24 • NUMMER 6 | 2008 www.upphandling24.se

ÅÅ DET ÄR KUL ATT VARA upphandlare just nu. Det hän-der mycket inom området och merparten av det som händer är positivt. Så det här blir en krönika i, om inte glädjens så i vart fall, förhoppningens tecken.

Den offentliga upphandlingen nämns i regeringens budgetproposition. Och även om vi inte sett resultatet av den satsning på 133 miljoner kronor som aviseras där fi nns det all anledning att se regeringens initiativ som ett gott tecken. Nu gäller det bara att de myndigheter, Kammarkollegiet och Konkurrensverket, som kommer att få regeringens utvecklingsuppdrag tar sig an uppgif-ten på ett sätt som tar hänsyn till de villkor som vi prak-

tiker upplever. Om man får komma med ett litet råd så är det följande: Ta med praktiker, gärna represen-

tanter för såväl upphandlare som leverantörer, i det fortsatta arbetet!

Lagen om valfrihet (LOV) som ett alterna-tiv till LOU är på väg fram för beslut. En pro-position är lagd till riksdagen. Det kommer att bli ett mycket bra komplement till nuva-rande lagstiftning och gör den utveckling vi redan sett, framför allt på vård- och omsorgs-

området, laglig och kanske också mindre vildvuxen. LOV kommer att ge stadga till de alltmer förekommande upphandlingarna på det mjuka området och kommer förhopp-ningsvis också att medverka till färre frågor

och missförstånd bland såväl personal som brukare. Nutek har startat ett projekt

om vägledning till beställare och upphandlare av vård- och

omsorgstjänster. Det är bra.

Upphandling har blivit mer än bara själva upp-handlingsprocessen.

Former för avtalsupp-följning och

avtalstrohet har börjat diskuteras hos de lokala upp-handlingsenheterna. Insikten sprider sig att alla, upp-handlare, beställare och leverantörer, tjänar på att man hos köparen är trogen det avtal man undertecknat. Le-verantörer som känner sig kunna lita på att det förhåller sig på det viset kommer givetvis på sikt att låta den vet-skapen och den tryggheten påverka intresset av att läm-na anbud, och sannolikt också innehållet i anbudet.

Det blir allt vanligare att upphandlare och leverantö-rer möts och försöker förstå varandras roller men också identifi era sina gemensamma intressen. Jag har i tidiga-

re krönikor talat mig varm för en sådan utveckling och gläds nu över de signaler som jag får att den utveckling-en är på gång. Härligt! Ju färre frågetecken och ju min-dre av ”vi och dem” också i det här sammanhanget, de-sto bättre. Självklart måste man vara noga med vad man pratar om vid dessa möten, men den professionella håll-ningen klarar vi.

Upphandling24 och Opic bjuder in till galafest på Berns den 4 december. Rubriken för evenemanget är ”Upphandling 08”. En rad priser kommer att delas ut. Det kommer att bli mycket trevligt och det kommer de-fi nitivt att sätta den offentliga upphandlingen ”på kar-tan” (förlåt klyschan).

Och i vår fi rar Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) sitt 30-årsjubileum.

Det är kul att vara upphandlare just nu! ■

Upphandling har fått ett lyft

LISBETH JOHNSON är upphand-lingsansvarig i Halmstads kom-mun och ordförande i SOI.

krönikaFo

to: D

an

-Åke

Wä

liva

ara

”Upphandling har blivit mer än bara själva upphand-lingsprocessen.”

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

U24-09 150 Lisbeth kronika.indd 8U24-09 150 Lisbeth kro nika.indd 8 08-10-30 13.37.4408-10-30 13.37.44

MER.

IT-TJÄNSTER SOM GER MER.

BRANSCHLÖSNINGAR • DRIFT • KONSULTTJÄNSTER • APPLIKATIONSTJÄNSTER

Dagens informationsteknologi har obegränsade möjligheter, vilket är både intressant och spännande. Men det viktigaste är förstås att en IT-lösning bidrar till ökad nytta för verksamheten. Detta gäller inte minst i den offentliga sektorn, där ambitionerna är höga både när det gäller att effektivisera driften och att erbjuda medborgarna bättre service. Som leverantör till statliga myndigheter, kommuner och landsting är EDB en viktig partner i detta arbete.

Med 6 000 medarbetare är EDB Business Partner en av Nordens ledande leverantörer av IT-tjänster. Vårt mål är att våra kunder ska få mesta möjliga nytta av sina IT-investeringar.

www.edb.com

CREU

NA

/CO

BRA

FO

TO: G

ETTY

edb.indd 1edb.indd 1 2008-10-30 14:46:352008-10-30 14:46:35

krönika

10 UPPHANDLING 24 • NUMMER 6 | 2008 www.upphandling24.se

ÅÅ PÅ DEN TIDEN JAG VAR orienterare fi ck jag lära mig rättvisans grundprinciper. En av de viktigaste förutsätt-ningarna för en schyst tävling är hur banan läggs. De ”kontroller” som orienteraren ska leta reda på måste ri-tas in så att den som hittat fram till skärmen inte röjer platsen för den som är på väg in.

Skärmarna måste placeras så att de syns lika bra för alla som hittat fram till rätt plats. Ingångsvinkeln ska inte vara avgörande. Det handlade hela tiden om att mi-nimera slumpen. Så att excellensen blev avgörande.

Jag tänkte på det här när jag i förra numret läste vad Almegas Mikael von Otter skrev om referenstagningen i Vervas ramavtal. ”Ett stort skämt” kallade von Otter det här. Det var otydliga referenter, spamfi lter stoppade frå-gor etcetera.

Förutsättningarna blev därför olika. Därmed riskerar också företag att slås ut på grund av slumpen. Och det är inte rättvist.

Det är inte svårt att argumentera för att rätt-visa handlar om att alla ska behandlas lika.

Stor som liten. Svensk som utländsk. Prin-ciperna om likabehandling har vi överallt i samhället och de har stark folklig för-ankring.

Men det fi nns också en risk att rättvi-seprincipen börjar handla om millime-

terrättvisa. Ett skäl till att rättviseprojekt går över styr är att likhetsprincipen över-

drivs. Alla som fördelat läsk eller godis till barn vet hur det kan låta.Det har också funnits tidpunkter i den poli-

tiska rättvisekampanjen där det blivit knas. Som när skolbarn förhindrades att ta hem skol-

böckerna för att de fl itiga inte skulle få ännu mer försprång. Eller när riksdagsledamöter

försökte förhindra att kabel-tv drogs in i byggnaden eftersom det var

”orättvist” mot dem som inte var så slängda i engelska om CNN skulle börjar fl imra hos besluts-fattarna.

Kanske är det också något att tänka på för upphandlings-branschen. Att det totalt sett blir mer (och oftast bättre) välfärd för pengarna med

upphandlingar är inget problem att visa. Men allt det positiva behöver inte leda till att branschen får det ”cred” den förtjänar.

I stället kan alla fördelarna försvinna i en medial rap-portering av misslyckade upphandlingar, av att politiker upplever det som allt mer krångligt med överklaganden och annat krångel.

Det är medierna som formar medborgarnas verklig-hetsbild. Inte verkligheten. Det vi måste minnas är att mediernas uppgift inte är att skildra hur det är. Medier-na är en industri som ägnar sig åt att underhålla konsu-menterna och tjäna pengar åt ägarna.

Upplevelseindustrin tjänar inte rättvisans gudar utan har Mammon som skyddshelgon. Populärmedia är där-för nyhetsdrivna och är mer intresserade av skandaler

och misskötsel än att analytiskt vaska fram hur det egentligen är.

Därför måste också upphandlingsbranschen tänka på hur man tar sig ut gentemot allmänheten. Vanligt folk deltar sällan i upphandlingar, de läser inte Upphand-ling24 eller tar del av kommunernas information på hemsidorna.

Däremot har de läst om vanvård i något privat företag. De konstaterar att nattåget till Norrland ständigt byter betjäning. Sopsvängen skiftar tider och tömningsprinci-per. Det är en jäkla kakofoni när barnen ska välja gymna-sium. Och att det blir överklaganden och krångel i pro-cesserna har kanske också någon lagt märke till.

Att ha rätt är inte detsamma som att få rätt. I verklig-heten fi nns inget amerikanskt kavalleri som i sista sce-nen plötsligt dyker upp och under käcka trumpetstötar räddar hjältarna från undergången.

Därför måste den som har något positivt att berätta också fundera över hur det budskapet ska nå fram i bru-set av eländesrapportering. ■

Rättvisa syns i media

”Risken fi nns att rättviseprincipen börjar handla om

millimeterrättvisa.”

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

U24-09 160 Stig Bjorn korrad.indd 10U24-09 160 Stig Bjo rn korrad.indd 10 08-10-30 13.38.0908-10-30 13.38.09

KOMMENTUS UPPHANDLING

Genomför och förvaltar ett 40-tal samordnade upphandlingar för offentlig sektor inom:Energi, Fordon & Transporter, IT och telefoni, Finansiella tjänster, Försörjning varor och tjänster, HR-tjänster och Utbildning.

För mer information kontakta: [email protected]

www.kommentus.se

Vi tackar våra uppdragsgivare för ett bra samarbete 2008

Kommentus satsar

nytt inför 2009!Kom förbi vår monter på Upphandlingsgalan den 4 december så berättar vi mer

kommentus.indd 1kommentus.indd 1 2008-10-30 14:50:162008-10-30 14:50:16


DAG L I G A N Y H E T E R P Å W E B B E N : www.uh24.sesenaste nytt

Notiser



Femårigt kontrakt till BanverketBanverket Produktion har åter vunnit upphandlingen om drift och underhåll på banorna i Värmland och Dals-land åt Banverket Leverans. Den förra upphandlingen gjordes 2004. Kontraktet är en totalentreprenad och gäller elva bandelar. Det nya fem-åriga kontraktet börjar gälla den 1 maj 2009, och har en option på ytterligare två år. Kontraktssumman uppgår till 291 miljoner kronor. Drifts- och underhållskontraktet omfat-tar cirka 84,7 mil järnväg och 594 växlar.

Gotland riskerar halv miljon i skadeståndFlyttföretaget Ilexpress har vänt sig till tingsrätten och stämt Gotlands kommun på nära en halv miljon kronor i skadestånd. Företaget anser att Gotlands kommun har brutit mot LOU i samband med en fl ytt från kommunarki-vet till ett nybyggt hus i Visby. Länsrätten har tidigare prövat ärendet och kom fram till att det företag som fi ck uppdra-get inte uppfyllde de krav kommunen ställt. Även kam-marrätten har prövat ärendet och kommit fram till samma slutsats. Ilexpress har krävt ersättning från kommunen, men inte fått någon. Därför vänder sig företaget nu till tingsrätten.

NotiserÅÅ DEN NYA MYNDIGHETEN Transportstyrel-sen har tecknat avtal med Formpipe Soft-ware för ärende- och dokumenthantering. Ordervärdet uppgår till fem miljoner kronor och består till övervägande del av licens- och underhållsintäkter.

– Som marknadsledande leverantör mot det offentliga Sverige förstår vi de utma-ningar som myndigheter står inför när det gäller effektiv ärendehantering och tillgäng-lighet, säger Christian Sundin, vd för Form-pipe Software.

Målet för Transportstyrelsen är att på sikt ha en komplett digital akt, det vill säga att ha alla handlingar lagrade digitalt där det är ju-ridiskt möjligt. En specifi kation för vad it-stödet skulle klara togs fram under våren, som sedan stämdes av med referensgrupper på de olika myndigheterna.

Transportstyrelsen är en ny myndighet som startar sin verksamhet den 1 januari 2009. Verksamheten vid Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafi kinspektionen, Vägverkets Trafi k-register samt Vägverkets normgivning och tillsynsverksamhet förs över till den nya myndigheten. Ett år senare förs även läns-styrelsernas verksamhet för körkort och yr-kestrafi k över.

Transportstyrelsen ligger under Närings-departementet och har ett samlat ansvar för normgivning, tillsyn, tillståndsgivning och registerhållning för alla trafi kslag. ■

TRANSPORTSTYRELSEN LAGRAR DIGITALT

Vi förstår de utmaningar som myndigheter står inför när det gäller effektiv ärendehantering, säger Christian Sundin, vd för Formpipe Software.

Vi förstår de utmaningar som

myndigheter står inför när det gäller

effektiv ärende-hantering, säger Christian Sundin, vd för Formpipe

Software.

U24-09 200 Nyheter NY.indd 12U24-09 200 Nyheter NY.indd 12 08-10-30 15.49.4508-10-30 15.49.45

13www.upphandling24.se

senaste nyttNYHETSREDAKTÖR EVA WENSTRÖM [email protected]




ÅÅ EKONOMISTYRNINGSVERKETS statistik visar att statens inköp av varor och tjänster från utom-statliga leverantörer under år 2007 var 144,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,7 miljarder kronor från år 2006. Om man räknar bort lokalhyror, försvarsinvesteringar, sociala transfereringar med mera, åter-står 92,6 miljarder kronor, som skulle kunna vara föremål för samordnad offentlig upphand-ling.

Av dessa står de statliga ram-avtalen för 7,7 miljarder kronor, vilket motsvarar åtta procent av de statliga inköp som skulle kunna vara föremål för samord-nad upphandling. Det här inne-bär att 92 procent av myndighe-ternas behov av varor och tjänster under år 2007 anskaffa-des på annat sätt.

Under år 2007 avslutades 18 ramavtalsupphandlingar inom olika områden. De här 18 upp-handlingarna resulterade i att avtal tecknades med cirka 280 företag. Totalt fanns det i slutet av 2007 cirka 700 leverantörer som hade statliga ramavtal.

Inom området för it och tele-kommunikation fi nns det dess-utom ett stort antal återförsälja-re till de avtalade leverantörerna som arbetar med försäljning till de statliga myndigheterna. Des-sa återförsäljare uppgår till cirka 1 200 unika företag och är eta-blerade över hela landet.

– En analys av antalet anställ-da hos de leverantörer som hade statliga ramavtal under år 2007 visar att 77 procent av företagen är små och medelstora. Det här visar att små och medelstora fö-retag både deltar i samordnade

ele-ess-lja-rnatill

Des-rka

eta-

äll-ade 007 gen härfö-

ade

LITEN DEL KÖPS VIA RAMAVTAL

7,7 miljarder kronor Via ramavtal

92,6 miljarder kronor Upp-handlat på annat sätt

9 av 10 inköp upphandlas utan ramavtal

Bara en liten del – åtta procent – av statens inköp går via de statliga ramavtalen inom statlig inköpsanordning. Källa: Ekonomistyrningsverket.

upphandlingar och får statliga ramavtal, säger Per Eskilsson på ESV som har sammanställt sta-tistik för den statliga inköps-samordningen.

På Ekonomistyrningsverkets webbplats, www.esv.se kan man läsa mer om den framtagna sta-tistiken över statens användning av ramavtal. ■

Migrationsverket upphandlar

konsulterstöd

ÅÅ MIGRATIONSVERKET GÖR en stor satsning för att förkorta väntetiderna för asylsökande. I arbetet med att se över asylpro-cessen har Migrationsverket upphandlat konsultstöd av McKinsey & Company.

– Migrationsverket har genom tiderna gjort stora ansträng-ningar för att korta väntetiderna och vi har också lyckats till viss del, men inte tillräckligt. Vi har kommit till slutsatsen att vi be-höver stöd utifrån för att ut-veckla arbetsformer och effekti-visera vår organisation som har att hantera en komplicerad verksamhet med svåra ärenden och stora variationer i antal asyl-sökande från år till år. Jag har stora förhoppningar om att vi tillsammans med McKinsey ska hitta sätt att korta såväl hand-

läggningstiderna som öka kvali-teten i besluten och arbetsgläd-jen bland mina medarbetare, säger Dan Eliasson, Migrations-verkets generaldirektör.

På DN debatt skriver Dan Eli-asson att verket valt att upp-handla konsultstöd och speciellt värdesatt kvalitet och erfaren-het från den privata sektorn i upphandlingen. Dan Eliasson skriver vidare att han räknar med att kunna räkna hem effek-tivitetsvinster fl era gånger stör-re än Migrationsverkets interna och externa kostnader.

Översynen ska resultera i ett förslag på vilka förändringar som behöver och kan göras, för att korta väntetiden för asylsö-kande samt hur dessa kan infö-ras i Migrationsverkets asyl-verksamhet. ■

Dan Eliasson, generaldirektör Migrationsverket, räknar med att konsultbolaget McKinsey ska hitta sätt att korta handläggningstiderna och öka kvaliteten i beslu-ten.

Foto

: G

öra

n B

ille

son


14 UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008 www.upphandling24.seUPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008


NotiserÅÅ I DEN FÖRSTA branschrappor-ten över auktoriserade städ– och serviceentreprenörer framkom-mer att 58 procent av de offent-liga upphandlarna och 72 pro-cent av politikerna vill kunna ställa krav på auktorisation i upphandlingar, trots att det inte går i dag.

– Vi måste alla se till att det blir de seriösa företagen som får uppdragen. Ett sätt är att utgå från de framtagna kraven som ställs på auktoriserade företag, säger Inger Jonasdotter, branschansvarig för Almega Serviceentreprenörerna.

Både privata och offentliga upphandlare upplever att auk-torisationen inte bara förenklar

utan också spelar en stor roll i valet av leverantörer. Politiker och upphandlare ställer sig även positiva till själva principen att branscher tar initiativ och regle-rar sig själva genom en auktori-sation.

DE AUKTORISERADE företagen är inte bara efterfrågade i större utsträckning, rapporten visar också att de här företagen även är väldigt framgångsrika på en mycket hårt konkurrensutsatt marknad. I jämförelse med öv-riga i branschen har de auktori-serade företagen rent generellt bättre värden och det visar att det fi nns ett samband mellan se-riositet och framgång.

Städ- och servicebranschen omsatte år 2006/2007 nästan 16,6 miljarder kronor. Av 1 662 aktiebolag i städ- och service-branschen var 80 företag aukto-riserade i augusti 2008. Dessa företag representerar drygt 50 procent av branschen, och 8,8 miljarder kronor när det gäller omsättning. Av cirka 35 000 an-ställda i branschen återfi nns cirka 18 500 anställda i de auk-toriserade bolagen.

– Politiker och offentliga upp-handlare upplever nästan auk-torisationen som ett lika viktigt krav på företagen som inneha-vandet av kollektivavtal. De krav som ställs på ett auktoriserat fö-retag är nödvändiga, och de bor-de vara en självklarhet för alla företag inom branschen för att garantera kunden ett seriöst fö-retag och konkurrens på lika villkor, säger Inger Jonasdotter.

AUKTORISERAD serviceentre-prenör heter städ- och service-branschens auktorisation som startades i februari 2008. De fö-retag som är auktoriserade upp-fyller ett antal krav som är fram-tagna för att bland annat garantera företagets seriositet.

Rapporten heter ”Auktorise-rad serviceentreprenör – Efter-frågade företag på alla markna-der”. ■

13 vårdgivare får in en fot i Fyrbo-dalsområdetHälso- och sjukvårdsnämn-derna i Trestad, norra Bohus-län och Dalsland har upp-handlat medicinsk fotvård för invånarna i Fyrbodalsområ-det. De fl esta avtalen löper ut vid årsskiftet 2008/2009 och de nya avtalen tecknas från den 1 januari 2009. Upphand-lingen resulterade i vårdavtal med 13 privata vårdgivare. Avtalen med de privata fot-terapeuterna kommer att gälla till och med år 2011, och därefter har nämnderna möj-lighet att förlänga avtalen ytterligare två år.

Medborgare före-slår socialt ansvar i KarlstadDe tre organisationerna Rätt-vis Handel, Speak och Fair Trade City i Karlstad vill påver-ka landstinget att i sin policy formulera övergripande mål när det gäller miljömässigt och socialt ansvar vid upp-handling. I ett medborgarför-slag till landstingsfullmäktige skriver de att den offentliga sektorn är storförbrukare och bör som en ansvarstagande konsument bland annat inte medverka till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Auktorisation ska rensa städbranschen

äte

xjö mt

d-

ed

va-

r

har ls-

ch

on

ter ger

m-

sta e-

ns-

Si-ma-

väl

De seriösa företagen måste få de of-fentliga uppdragen. Ett sätt är att utgå från de framtagna kraven som ställs på auktoriserade företag, säger Inger Jo-nasdotter, branschansvarig för Almega Serviceentreprenörerna.

72 procent av politi-kerna vill kunna ställa krav på auktorisation i upphandlingar av städning.


15UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008www.upphandling24.se



Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

ÅÅ LUDVIKAHEM HAR tecknat av-tal för bredband och tv med medieoperatören Teracom. De drygt 3 000 hushållen i Ludvika-hem ska nu få tillgång till bred-band över fi ber och kommer själva att kunna välja en rad oli-ka tjänsteleverantörer som leve-rerar internet, tv och telefoni

över bredband.– Vi har genomfört en omfat-

tande upphandling. Det visade sig att Teracoms erbjudande kring öppna nät var det bästa för våra hyresgäster, då de kommer att få en stor valfrihet när det gäller att välja tjänster från olika leverantörer, säger Ulf Rosen-

qvist, vd på Ludvikahem.Teracom bygger och ansvarar

för fastighetsnätet och har rol-len som kommunikationsopera-tör. Nätet kommer att vara drift-satt och klart under våren 2009.

– Avtalet med Ludvikahem är på sju år, och visar att vårt erbju-dande med öppna nät är attrak-

tivt. Fastighetsägare vill kunna erbjuda sina hyresgäster valfri-het när det gäller den här typen av medietjänster, säger Stephan Guiance, försäljningsdirektör på Teracom.

Ludvikahem är ett allmännyt-tigt bostadsföretag som är helägt av Ludvika kommun. ■

ÅÅ I EN NY DOKTORSAVHANDLING från Luleå tekniska universitet har Bengt Toolanen tit-tat närmare på upphandlingar av byggpro-jekt och på hur projekten bör styras för att målsättningar som rör tid, kostnad och kva-litet bättre ska uppnås.

Bengt Toolanen menar att det är oerhört viktigt att upphandlingen anpassas till varje byggprojekts förutsättningar, så att en bra spelplan för projektgenomförandet skapas.

– Forskningsresultaten visar bland annat att det är speciellt viktigt vid stora och kom-plexa projekt att upphandlingen underlättar etablerandet av en effektiv och förtroende-full samverkan mellan de olika aktörerna. I det sammanhanget är samverkanskonceptet partnering ett sätt att få en mer relationsin-riktad och förtroendebaserad byggprocess som kontrast till den traditionellt bedrivna byggprocessen, säger Bengt Toolanen.

I avhandlingen presenteras också en mo-dell för upphandlingar och processdesign som är starkt infl uerad av modeller från i

första hand modern bilindustri. Enligt Bengt Toolanen har byggindustrin mycket att lära av exempelvis Scanias processupplägg vid produktutveckling och byggandet av lastbi-lar, där arbetet med ständiga förbättringar är ett centralt inslag.

Bengt Toolanen har själv mer än 30 års praktisk erfarenhet både från byggbran-schen och av många byggprojekt med olika spelplaner och spelregler.

– Ett stort problem i byggsektorn är bris-ten på erfarenhetsåterföring och respekten för kunskap och kompetens. Jag var involve-rad i projektet Hallandsås under åren 1992-1994 och kan konstatera att detta skandal-omsusade projekt fortfarande pågår. Förmodligen kommer det att slå många ne-gativa rekord när det gäller kostnadsfördy-ringar, minst 700 procent, och förseningar med minst tolv år.

Doktorsavhandlingen heter “Lean con-tracting – Relationalcontracting infl uenced by lean thinking”. ■

Ludvikahem tecknar bredbandsavtal

Byggsektorn kan lära av bilindustrin

ÅÅ KONKURRENSVERKET skriver till Upplands Väsbys kommun för att uppmärksamma kommu-nen på de regler som fi nns i la-gen om offentlig förvaltning.

År 2005 tecknade Upplands Väsbys kommun avtal om drif-ten av Vilundaparkens simhall med Väsby Simsällskap, utan fö-

regående upphandling. Med an-ledning av avtalet gjorde länsrät-ten bedömningen att det var frågan om en otillåten direktupp-handling. Trots det gjorde Upp-lands Väsbys kommun vid det tillfället ingen ny upphandling av driften av simhallen.

Konkurrensverket erfar att

kommunen nyligen har förlängt driftavtalet ytterligare en gång, utan en offentlig upphandling och skriver i sin anmodan ”Att förlänga ett avtal som tidigare bedömts som otillåten direkttill-delning av en domstol gör över-trädelsen ännu allvarligare”.

Nu kräver Konkurrensverket

en förklaring till kommunens agerande. Dessutom vill Kon-kurrensverket att kommunen redovisar vilka åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas. I november ska svaret från Upplands Väsbys kommun ha inkommit till Konkur-rensverket. ■

Konkurrensverket läxar upp kommun

Upphandlingar måste anpassas till varje byggprojekts förutsättningar, visar en ny doktorsavhandling.




NotiserForsmark får rättForsmarks Kraftgrupp AB har hanterat sina upphandlingar på ett korrekt sätt slår hovrät-ten fast. Företaget Kärnkraft-teknik stämde Forsmark bland annat för att ha uteslutit Kärn-kraftteknik på ett felaktigt sätt ur upphandlingar. Flera andra rättsliga processer pågår fortfarande mellan de två företagen.

Ramavtal stärker samarbeteUppsala universitet stärker sitt forskningssamarbete med läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Parterna har skrivit ett ramavtal som ska reglera ansvar och kostnader för framtida samarbeten. För-hoppningen är att adminis-trationsprocessen kring varje forskningsprojekt framöver ska bli betydligt kortare och enklare.

Fick inte ge an-bud – får 20 000Landstinget i Värmland går med på att betala skade-stånd på 20 000 kronor till en läkare som inte fått chansen att lämna anbud på läkar-bemanningen vid en vård-central. Efter en förlikningsför-handling föreslog tingsrätten att landstinget skulle betala beloppet.

ÅÅ SWEBUS AB fortsätter att stå för landsbygdstrafi ken i Gästrik-land, samt för stadstrafi ken i Sandviken. Det är X-Trafi k som genomfört upphandlingen och avtalet gäller i tio år med start den 14 juni 2009.

Det nya avtalet är ett så kallat incitamentsavtal där entrepre-nören behåller 20 procent av in-täkterna och får möjlighet att påverka dessa. Tre företag var

med och lämnade anbud och samtliga uppfyllde de kvalitets-krav som X-Trafi k ställde i för-frågningsunderlaget. Priset var därför helt avgörande, till Swe-bus fördel.

– Från X-Trafi ks sida är vi nöj-da med konkurrensen och pris-bilden i upphandlingen. Vi är också nöjda med den kvalitet som vi kommer att kunna erbju-da våra resenärer från den 14

juni nästa år, säger Lars Björling, affärschef på X-Trafi k.

Samtliga bussar är utrustade med klimatanläggning och sä-kerhetsbälten. De har dessutom miljövärden som ligger väsent-ligt under lagkraven, och är ut-rustade med alkolås.

Priset per år är 71,6 miljoner kronor. Det närmaste budet läm-nade Veolia Transport på 72 miljoner kronor per år. ■

Priset avgörande för X-Trafi kI X-trafi ks nya avtal får entreprenören behålla 20 procent av intäkterna och har möjlighet att påverka hur stora intäkterna blir.

ÅÅ ETT NYTT KUNSKAPSCENTER i Göteborg knyter ihop ett tiotal myndigheter och syftar till att motverka den organiserade brottsligheten. Göteborgs stad tillhandahåller lokal och tillsam-mans med bland andra Ekobrotts-myndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, Skatteverket och Åklagarmyndigheten inleds ett samarbete mot den gängkrimina-litet och organiserade brottslighet som fi nns.

– Myndigheterna har samver-kat förut, men nu är kommunen med också, säger Helena Lans,

projektkoordinator.Det nya kunskapscentret ska

stödja och driva projekt som kan leda till konkreta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Kunskapscentret kommer också att samordna de övriga myndig-heternas insatser. På så sätt kommer allas erfarenheter och kunskaper att tas tillvara.

– Just nu är vi två projektko-ordinatorer och en polis. Snart kommer det en chef också, säger Helena Lans.

En fråga som kunskapscentret ska arbeta med är hur myndig-

heter och näringsliv gör sina upphandlingar. Hur vet man till exempel att leverantörernas un-derleverantörer inte har kopp-lingar till kriminella nätverk?

– Vi har inlett ett samarbete med Upphandlingsbolaget här i Göteborg och arbetar på en mo-dell. Något vi tittar på är bland annat hur man ska ställa krav, och om det fi nns möjlighet att avbryta ett kontrakt, säger He-lena Lans.

Tisdagen den 14 oktober in-vigdes det nya kunskapscentret i Göteborg. ■

Göteborg samverkar mot organiserad brottslighet





ÅÅ VID ANSÖKNINGSTIDENS slut den 12 oktober 2008, hade 177 kommuner sökt stimulansbidrag. Av dessa har 29 kommuner redan någon form av kundvalssystem.

– Så många som 177 kommu-ner har sökt medel för att införa Fritt val inom äldreomsorgen under 2009. Jag hade en vågad förhoppning om att hälften av kommunerna skulle sätta igång redan 2009. Men att intresset var så här stort, över 60 procent av kommunerna, är fantastiskt glädjande för alla äldre i dessa kommuner. Det här är en revo-lutionerande valfrihetsreform som sprider sig över landet, sä-ger Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister.

Cirka 65 procent av kommu-nerna som har sökt medel ligger i mellersta Sverige, 18 procent i

södra Sverige och resterande 17 procent i norra Sverige.

– Jag är jätteglad att man vå-gar fl ytta makten från politiker-na till de äldre, oavsett politiskt styre. Jag hoppas att fl er kom-muner följer efter, det är ju inte så att tåget har gått. Fritt val handlar enkelt uttryckt om att själv få bestämma vem som ska hjälpa till med morgonduschen och var man vill bo när man inte längre klarar av att bo hemma, säger Maria Larsson.

SAMMANLAGT HAR kommuner-na sökt 255 miljoner kronor, va-rav 38 miljoner kronor för att utveckla befi ntliga system. Soci-alstyrelsen har regeringens upp-drag att under 2008 besluta om och fördela 280 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för att

förbereda och utveckla valfri-hetssystemet inom äldre- och handikappomsorg enligt social-tjänstlagen.

Stimulansmedlen kan beviljas kommuner för att förbereda ett eventuellt införande av valfri-hetssystem i linje med den före-slagna lagstiftningen om valfri-hetssystem, LOV. Kommuner som redan infört eller fattat be-slut om att införa valfrihetssys-tem och behöver utveckla och anpassa dem till de nya förut-sättningarna, kan också beviljas stimulansmedel.

En enskild kommun kan söka maximalt två miljoner kronor och samtliga medel utbetalas före årsskiftet 2008/2009. Med-len kan användas för insatser under hela perioden från januari 2008 till halvårsskiftet 2010. ■

”Fantastiskt glädjande för alla äldre”

Jag är jätteglad att kommunerna vågar fl ytta makten från politikerna till de äldre, oavsett politiskt styre, Säger Maria Larsson, äldre- och folkhälsomi-nister.

Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, om framgången med Fritt val:

Foto

: Ha

nn

a Te

lem

an

Kontakta ChamberSign på 08-19 11 19 eller går in på www.chambersign.se för mer information

Juridiskt bindande elektroniska signaturer för alla

UpphandlareTa emot elektroniskt signerade anbud helt enligt LOU direkt via ChamberSigns tjänst eller genom att integrera ditt upphandlingssystem mot tjänsten. Vi samarbetar med de flesta upphandlingssystemen (se listan till höger)

LeverantörerSkaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka dina anbud elektroniskt. Du kan även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer.everantörer.

NyhetNu kan du använda din

e-legitimaton i våra tjänster




NotiserÖsthammar öppen för turism-upphandlingÖsthammar kommuns turist-verksamhet kan bli föremål för en upphandling i början av nästa år. Det är fullmäktige som godkänt avtalet om stra-tegiskt samarbete om turism i Roslagen, skriver Upsala Nya Tidning. Jacob Spangenberg (c), kommunstyrelsens ordfö-rande, säger till UNT att han är öppen för att exempelvis den personal som i dag arbetar med turismen i kommunen startar eget och tar över verk-samheten, eller att en annan privat entreprenör kommer in i bilden som kan kombinera sin kommersiella verksamhet med de beställningar som kommunen lägger på entre-prenören.

Specialfastigheter tecknar avtal med KriminalvårdenKriminalvården har genomfört upphandling av lokalhyra för ny kriminalvårdsanläggning i Östersund. De har beslutat att teckna avtal med det statliga Specialfastigheter Sverige AB. Hyresavtalet är på 25 år. Efter att tidsfristen för överprövning löpt ut, ska avtalet godkän-nas av regeringen innan ar-betet kan börja.

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

ÅÅ UMEÅ UNIVERSITET ska strama upp upphandlings- och inköps-rutinerna. Det är universitetets internrevision som i revisions-rapporten ”Upphandling – granskning av styrning, rutiner och kontroll” konstaterar att det inte sker någon kontroll av köp-trohet mot ramavtalen, varken på central nivå eller på institu-tionsnivå.

Internrevisionen slår också fast att inköp utanför ramavta-len är att beteckna som ”otillå-ten direktupphandling” och

innebär brott mot upphand-lingslagstiftningen.

– Inom forskningssidan kan det fi nnas behov av någon väl-digt speciell apparat eller lik-nande, och där kan man tänka sig att göra undantag. Men an-nars är vi skyldiga att följa de centrala ramavtalen, säger uni-versitetsdirektör Lars Lustig till Västernorrlands Folkblad.

– Bryter vi mot avtal kan vi bli skadeståndsskyldiga. Självklart blir det också dyrare att handla utanför ramavtalen, eftersom de

bygger på stordriftsfördelar, sä-ger Lars Lustig.

Internrevisionen konstaterar också att det saknas nödvändiga rutiner både på central nivå och vid institutionerna för att säker-ställa kvaliteten i upphandlings-processen.

Universitetsstyrelsen har nu gett rektor Göran Sandberg i uppdrag att utveckla rutiner och arbetsformer för upphandling och inköp och revisionsrappor-ten skickas med som beslutsun-derlag. ■

UMEÅ UNIVERSITET BRYTER MOT LOU

Umeå universitet ska strama upp rutinerna för upphandling och inköp efter anmärkningar av

universitets internrevision.

Foto

: Ma

ttia

s Pe

tte

rsso

n


19UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008


UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008www.upphandling24.se

ÅÅ TEKNISKA DELEGATIONEN i Jönköpings läns landsting har be-slutat att gå ut med en ny upphandling av musikteaterhuset.

Den pågående upphandlingen har avbrutits sedan länsrätten i Jönköping beslutat att landstinget ska göra en ny utvärdering, där det vinnande anbudet från Skanska inte fi nns med.

– Vi accepterade länsrättens dom och har gjort utvärderingen. Tekniska delegationen konstaterade att inget av de två kvarvaran-de anbuden, från Peab och NCC, ligger inom projektets budget-ram, säger Erik Pålsson, landstingets fastighetsdirektör.

Arbetet med den nya upphandlingen beräknas ta fyra till fem veckor och alla byggföretag som tidigare lämnat anbud får vara med igen. Byggstarten, som var planerad till början av november, försenas med tre till fyra månader.

– Men det innebär inte att det blir dyrare att bygga huset. Lands-tingsfullmäktige har beslutat vad bygget får kosta och det fi nns inte utrymme för några merkostnader. Med tanke på det rådande konjunkturläget kan priset snarare bli lägre efter den nya upp-handlingen, säger Erik Pålsson. ■

ÅÅ KOMMENTUS HAR NU avslutat en upphandling av rekryterings-konsulter åt Läkemedelsverket.

– Läkemedelsverket ville hitta en rekryteringsfi rma med erfa-renhet av att rekrytera dispute-rade farmaceuter, säger Sinikka Suutari, upphandlare på Kom-mentus.

Ett skräddarsytt förfrågnings-underlag togs fram. Av de tolv anbud som kom in uppfyllde sju kraven. Hays Specialist Recruit-ment vann upphandlingen.

Att upphandla den här typen av tjänster kan vara ganska lön-samt, menar Sinikka Suutari:

– Rekryteringsbranschen är en av de mest lukrativa. Ett to-

taluppdrag för rekrytering av chefsbefattning kan kosta allt från 50 000 kronor till över 200 000 kronor.

Snart kommer Kommentus att avsluta ytterligare fem upp-handlingar av rekryteringstjäns-ter, som berör 36 upphandlande myndigheter. ■

Musikteaterhus upphandlas igen

Läkemedelsverket tar hjälp av Kommentus

Att upphandla rekryteringstjänster kan vara lönsamt, menar Sinikka Suutari på Kommentus som har upphandlat tjäns-

ten åt Läkemedelsverket. En chefsrekry-tering kan kosta över 200 000 kronor.

ÅÅ EKODESIGNKOMMITTÉN har röstat igenom EU–förordning-en som anger krav på gatu- och kontorsbelysning och digital-boxar. Förslagen innebär att bara de mest energisnåla lysrö-ren och lamporna får användas.

Förordningsförslaget innebär bland annat att vissa lysrör, kvicksilverlampor i vägbelys-ning och metallhalogenlampor med hög effekt förbjuds på sikt.

– Kraven innebär bland an-nat att Vägverket respektive kommunerna snart måste kom-ma igång med att börja byta ut kvicksilverlampor mot andra typer av urladdningslampor, säger Kalle Hashmi på Energi-myndigheten.

– I ekodesignförordningen fi nns också information om prestanda hos bästa möjliga teknik som fi nns i dag. Riktlin-jerna kan användas som ut-gångspunkt för miljöanpassad offentlig upphandling, vilket är ett viktigt verktyg för att driva på efterfrågan av bra belysning, säger Kalle Hashmi.

Förordningsförslaget ska nu granskas av parlamentet och kan antas i början av 2009. De krav som är formulerade i för-ordningarna börjar gälla ett res-

pektive tre år efter antagandet.– Det är viktigt att företag

uppmärksammar kraven snarast så att de hinner ställa om pro-duktionen. Även importörer på-verkas, eftersom bara de pro-dukter som uppfyller kraven kommer att få säljas inom EU. De företag som redan nu, eller med små justeringar, kan upp-fylla ekodesignkraven har en konkurrensfördel på den euro-peiska marknaden, säger Peter Bennich på Energimyndigheten.

Det är Energimyndigheten som ansvarar för ekodesignar-betet i Sverige och samman-ställer synpunkter från företag, myndigheter och organisatio-ner. ■

ENERGISLUKANDE BELYSNING FÖRBJUDS

DIN MÖTESPLATS I CITY

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235




NotiserSLL lanserar grön ambulansStockholms läns landsting och Ambulanssjukvården i Storstockholm står bakom miljöprojektet ”Grön Ambu-lans”. Ambulansen tas i drift våren 2009, är biogasdriven och tillverkas med en redu-cerad mängd miljöfarliga ämnen.– Vår gröna ambulans kom-mer att uppfylla de krav på vikt, lastförmåga och räck-vidd som varit ett problem med tidigare biogasdrivna modeller. Dessutom blir inredningen så långt som det är möjligt fri från miljöfarliga kemikalier, säger Kurt Bernts-son, vd för AISAB.Några exempel på alterna-tiva material är inrednings-material utan ftalater, lim fritt från lösningsmedel och isocyanater, halogen- och ftalatfri elkabel, isolering utan miljöfarliga ämnen, däck utan skadliga HA-oljor samt dubbfria vinterdäck och en aerodynamisk larmbåge som ger fem till elva procent lägre bränsleförbrukning.

ÅÅ FRÅN DEN 1 JANUARI 2010 för-svinner SJ:s monopol att bedriva kommersiellt lönsam trafi k på statens spåranläggningar. Det föreslår Järnvägsutredningen 2 i betänkandet Konkurrens på spå-ret, som nu har överlämnats till infrastrukturminister Åsa Tor-stensson.

Redan i dag fi nns konkurrens i den upphandlande trafi ken, men nu får alla järnvägsoperatörer som uppfyller grundläggande villkor också rätt att trafi kera spåren och konkurrera om rese-närerna på kommersiella villkor.

– Genom att låta fl er företag konkurrera på spåret kan rese-

närerna få tillgång både till mer prisvärda resor och fl era reseal-ternativ, säger Jan Brandborn, särskild utredare.

RIKSTRAFIKEN OCH trafi khuvud-männen ska även i fortsättning-en upphandla transportpolitiskt motiverad trafi k i konkurrens. Trafi khuvudmännens rätt gäller huvudsakligen inom länet men möjlighet ska fi nnas att få utvid-gad trafi keringsrätt över läns-gräns om man kan erbjuda en bättre trafi kförsörjning än vad marknaden kan åstadkomma.

Utredningen föreslår också en tydligare trafi kplanering. Rikstra-

fi ken och trafi khuvudmännen ska ta fram långsiktiga trafi kför-sörjningsprogram. Programmen utvecklas efter samråd med myn-digheter och järnvägsföretag.

Dessutom föreslås hur en fort-satt utveckling av ett gemensamt biljettsystem ska organiseras.

– Många resenärers berättiga-de önskemål om att kunna få en samlad bild av reseutbudet för persontrafi k på järnväg och boka en genomgående biljett kan där-med bli en realitet, säger Jan Brandborn.

Utredningen ger även förslag för att få igång en andrahands-marknad för fordon och stimu-lera till etablering av privata vagnbolag i Sverige. Den domi-nans som råder på underhållssi-dan ska brytas.

Betänkandet Konkurrens på spåret kan läsas på www.reger-ingen.se/naring. ■

SJ:s monopol kan snart försvinna

Från 2010 försvinner SJ:s monopol på trafi k på statens spår, åtminstone om Järnvägsutredningens förslag blir verklighet.

Unikt pilotarbete för miljön i KalmarÅÅ ENERGIMYNDIGHETENS projekt Uthållig kommun går in i en ny fas. En avsiktsförkla-ring har undertecknats mellan Energimyn-digheten och länsstyrelsen, landstinget samt regionförbundet och samtliga kommuner i Kalmar län. Att samtliga kommuner i länet medverkar är unikt i landet.

Kalmar län ska under en treårsperiod ko-ordinera och stimulera arbetet inom länet ur ett regionalt perspektiv. Utöver kommuner-nas enskilda åtaganden inom programmet

kommer parterna även att utveckla en mo-dell för regionalt samarbete och pröva Ut-hållig kommuns arbetsmodell i regionala or-ganisationer. Genom projektet får offentliga och privata aktörer möjlighet att långsiktigt dra åt samma håll, för effektivare energian-vändning och minskad klimatpåverkan.

I Kalmar län har arbetet kommit långt. Under fl era år har aktörer i länet arbetat med målsättningen att länet år 2030 inte ska ha något nettoutsläpp av fossil koldioxid. Man

har bland annat genomfört en länsgemen-sam upphandling av miljöbilar. Kommuner-na och landstinget i Kalmar län har även upphandlat kollektivtrafi ken för perioden 2008–2014. Målet är en kollektivtrafi k helt fri från fossilbränsle.

Avsiktsförklaringen undertecknades av beslutsfattare från de tolv kommunerna i Kalmar län, regionförbundet, länsstyrelsen, landstinget och Energimyndigheten och gäl-ler fram till den 31 juni 2011. ■

Foto

: Ka

spe

r Du

dzi

k


Notiser




Ekologisk mat prioriteras i ÖstergötlandLandstingsstyrelsen i Öster-götland har beslutat om en ny kostpolicy. Landstinget ska servera mat som så långt det är möjligt är ekologisk och framtagen med god energi- och resurshållning.

Kostpolicyn slår fast att hän-syn ska tas till miljöaspekter vid all upphandling, matsedels-planering och mathantering av mat. Dessutom ska hänsyn tas till etiska, kulturella och reli-giösa aspekter.

Policyn ska nu vidare till lands-tingsfullmäktige för slutligt avgörande.

Skåne köper röntgensystem för 30 miljonerRegion Skåne köper system för digital hantering av rönt-genbilder . Avtalet är på fem år och värdet är inledningsvis cirka 30 miljoner kronor.

Avtalet inkluderar även op-tion på att ansluta regionens övriga bild- och funktionsme-dicinska enheter, radiologi, nuklearmedicin och klinisk fysiologi, till den centrala systemlösningen som leveran-tören Sectra bygger i samar-bete med Region Skåne.

– Region Skånes upphandling är den största i Sverige i år när det gäller it-system för rönt-gen, säger Marie Ekström, vd för Sectra Skandinavien.

ÅÅ MALMÖ STAD HAR tidigare avropat kommunikationsförbindel-ser från Tele2 och väljer nu att fortsätta samarbetet. Nu knyts 400 verksamheter samman, däribland äldreboenden och förskolor, och tar del av ny teknik som tidigare inte funnits tillgänglig. Det nya avtalet är värt cirka 18 miljoner kronor och löper över tre år.

– Tele2 identifi erar möjligheter som existerar inom kommunen och hjälper oss att utveckla vårt kommunikationsnät. Det var där-för ett lätt beslut att förlänga avtalet, säger Ulf Linderoth, projekt-ledare på Statskontorets it-avdelning inom Malmö Stad.

Avtalet innebär även att hårdvaran framtidssäkras och att kapa-citeten förstärks för både upp– och nedladdning.

– Vi är stolta över att Malmö Stad väljer att fortsätta sitt samar-bete med oss. Utbyggnaden av nätet ger redan i dag högre hastig-heter och skapar ökad kostnadseffektivitet för alla de 400 verk-samheterna som berörs, säger Martin Cullberg, ansvarig för företagsmarknaden på Tele2.

Avtalet var ursprungligen ett avrop från Ramavtalet avseende kommunikationstjänster, som tecknades med Skånet AB 2004 och gäller i 27 kommuner i Skåne. ■

Utbyggna-den av nätet ger högre hastigheter och skapar ökad kostnadseffekti-vitet för alla de 400 verksam-heterna som berörs, säger Martin Cull-berg, ansvarig för företags-marknaden på Tele2

Malmö satsar på teknik och tjänster

Gävleborg vill ligga i miljötoppen

Landstingsfullmäktige i Gävleborg har enhälligt klubbat igenom den nya miljöpolicyn. Det visar på en samsyn hos politikerna, säger Maria Aspers, landstingsråd (mp).

ÅÅ LANDSTINGSFULLMÄKTIGE i Gävle-borg har klubbat igenom den nya mil-jöpolicyn och det nya miljöpolitiska programmet för åren 2009 till 2012. Landstingspolitikerna var enhälliga i sitt beslut.

– Det visar på en samsyn hos politi-kerna när det gäller landstingets höga ambitioner i miljöfrågan och att det är ett väl underbyggt beslut, säger Maria Aspers, landstingsråd (mp).

Landstingsfullmäktige har skärpt de tidigare målen, samtidigt som fl era nyheter kommit in i miljöprogram-met. Några av de skärpta målen är till exempel att landstinget från och med år 2009 endast ska upphandla el och värme från förnybara energikällor. Ett

annat mål är att minst 30 procent av landstingets totala livsmedelsinköp ska komma från ekologiska produkter.

Bland nyheterna fi nns att allt kaffe som landstinget köper in ska vara eko-logiskt och uppfylla etiska krav. Dess-utom ska 20 procent av personalklä-derna innehålla ekologisk bomull, och andelen pvc-produkter inom vården ska minska med 30 procent jämfört med 2009.

– Kraven från nämnderna har varit att vi ska ha kraftfulla mål för att kun-na jämföra oss med det främsta i lan-det. Nu ska vi se till att genomföra mil-jöprogrammet, så att vi hamnar där också, säger Susanna Andersson, landstingets miljöchef. ■

EWORK FÅR FLER RAMAVTAL MED GÖTEBORGÅÅ GÖTEBORGS STAD har tecknat nytt ramavtal med Ework, som är ett konsultföretag inom it, teknik, telekom och verksam-hetsutveckling. Avtalet gäller under två år och innebär att Ework får förse Göteborgs stad med olika typer av konsulter inom managementområdet.

– Anledningen till att vi fått avtalet tror jag beror på att vi snabbt levererar mycket bra och prisvärda konsulter med hög kvalitet. Det kan låta självklart med det är vår affärsidé och den har visat sig vara minst sagt framgångsrik, säger Jimmie Carling, regionchef i Göteborg på Ework.

Sedan tidigare har Göteborgs stad ramavtal inom it-relaterad verksamhet med Ework.

– Ework har under de senaste två åren etablerat sig som den ledande konsultmäklaren i Gö-teborg inom it och vi ser fram emot motsvarande utveckling inom managementområdet, sä-ger Jimmie Carling. ■


Nu klubbar riksdagen lov

LOV22 www.upphandling24.seUPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

L OV – L AG E N O M VA L F R I H E T S S Y S T E MJuridik

ÅÅ BRUKAREN I FOKUS, maktförskjutning från politiker till medborgare, ökad valfrihet och ökat infl ytande, fl er utförare och större mångfald – det är några av utgångspunkter-na som ligger till grund för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV.

Med LOV kan de kommuner och lands-ting som vill låta brukarna eller patienterna välja vem som ska utföra stöd-, vård- och omsorgstjänster.

Valfrihetssystem enligt den föreslagna la-gen är ett alternativ till att upphandla enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Den kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

– Man kan säga att LOV är en enklare va-riant av LOU. Reglerna ska fi nnas och prin-ciperna måste följas. Däremot är det ingen prisskonkurrens mellan leverantörerna. Priset är det samma, säger Ellen Hausel

Heldahl, huvudsekreterare i Frittvalutred-ningen.

En upphandlande myndighet som vill an-vända LOV måste löpande annonsera i en nationell databas för valfrihetssystem och såväl privata företag som ideella organisa-tioner kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting kan genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet.

UPP TILL MEDBORGAREN ATT VÄLJAKontrakt tecknas med de leverantörer som ansökt om att få vara med och som uppfyller de fastställda kraven. Därefter är det upp till den enskilde medborgaren som är berätti-gad till vård- eller stödinsatsen att fritt välja mellan de godkända leverantörerna. Den enskilde kan välja den leverantör som han eller hon anser ger den bästa kvaliteten.

Det blir kommunen eller landstinget som ansvarar för att brukaren eller patienten får

gedigen information om samtliga leverantö-rer som man kan välja mellan. För personer som inte väljer ska det fi nnas ett ickevalsal-ternativ. Eventuella förfördelade leverantö-rer ges möjlighet till rättelse.

Förslagen i propositionen ger också en del följdändringar i socialtjänstlagen, sekretes-slagen och lagen om allmänna förvaltnings-domstolar. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

– Skillnaden mellan utredningens förslag och propositionen är inte så stora, det är egentligen bara några tekniska detaljer som har gjorts, säger Ellen Hausel Heldahl.

Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, tillhör-de inte remissinstanserna men lämnade ändå in synpunkter. SOI:s ordförande Lis-beth Johnson tycker att det är väldigt bra att det äntligen fi nns ett regelverk för den här alternativa upphandlingsformen och tror att LOV innebär ett systemskifte.

– Ett valfrihetssystem är svårare att backa,

LOV är på väg att bli verklighet. Regeringen är nu klar med propositio-nen som klubbas av riksdagen den 19 november. Förändringarna är stora. Redan pratas det om systemskifte. TEXT: EVA WENSTRÖM

U24-09 340 LOV.indd 22U24-09 340 LOV.indd 22 08-10-30 16.31.0508-10-30 16.31.05

V23www.upphandling24.se UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

än till exempel en entreprenadupphandling. Jag tror att LOV har kommit för att stanna, säger Lisbeth Johnson.

De fl esta remissinstanser är övervägande positiva och menar att lagen bland annat tydliggör rättsläget, ökar valfriheten och in-fl ytandet, bidrar till effektivare offentlig för-valtning och stimulerar till kvalitetsutveck-ling inom vård och omsorg.

– Generellt sett har de fl esta remissinstan-ser varit positiva till förslaget. Av etthundra-fem remissinstanser var det endast fyra som inte tillstyrkte förslaget, säger Ellen Hausel Heldahl.

FYRA VAR NEGATIVA LOVFörutom de fyra instanser som var negativa var ytterligare fem instanser tveksamma till förslaget.

En av de negativt inställda till LOV är stif-telsen Den Nya Välfärden. Stiftelsen är för en kundvalsmodell, men underkänner ut-redningens motiv för att utforma valfrihets-systemet som ett civilrättsligt baserat upp-handlingsförfarande och anser att systemet bör få en offentligrättslig reglering.

– Vi tycker att utredningens förslag om LOV är ett dåligt förslag. Jag förstår inte hur de tänker, de bär på en föreställning om att det måste upphandlas, säger Patrik Engellau,

styrelseordförande i Den Nya Välfärden. Den Nya Välfärden föreslår att systemet

grundar sig på ensidiga myndighetsbeslut och får formen av offentligrättsligt auktori-sationsförfarande. Den typ av kundvalssys-tem som utredningen föreslår är inte att be-trakta som upphandling, eftersom alla de kriterier som enligt författningarna hittills karakteriserat upphandling saknas, menar stiftelsen.

– Modellen är förvirrande. Först ska staten upphandla, sen ska medborgaren upphandla. Det är fel tänkt, säger Patrik Engellau.

De fl esta remissinstanserna förordar LOV, men har synpunkter på delar av utredning-ens förslag.

Karlstad kommun till exempel menar att frågan om att valfrihetssystem kan betraktas som en tjänstekoncession, borde ha utretts grundligare.

Tjänstekoncession innebär att leverantö-ren får sin ersättning från dem som använ-der tjänsten och att leverantören tar den ekomiska risken. Ett typiskt exempel är driften av ett parkeringshus som tas över av en privat aktör som tar hand om alla parke-ringsintäkter. Är det ingen som använder parkeringshuset blir det heller inga intäkter till den privata aktören, som tar hela den ekonomiska risken.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) får fem

miljoner för att ge råd och stöd till de kommuner

som överväger eller beslutat införa valfrihetssys-

tem inom äldre- eller handikappomsorgen. Peng-

arna ska räcka fram till och med december 2010.

Kammarkollegiet får fem miljoner för att upp-

rätta och ansvara för driften till och med decem-

ber 2009 av en nationell databas för annonsering

av valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård samt

socialtjänster.

Nutek får fyra miljoner för att stimulera fl er att

starta och driva företag inom vård- och omsorgs-

sektorn genom att sprida information om vad LOV

innebär. Senast den 1 mars 2010 ska Nutek redo-

visa till Socialdepartementet vad man gjort och

hur många som har tagit del av informationen.

Konkurrensverket får en miljon för att informera

upphandlande myndigheter om LOV samt för att

verka för en enhetlig tillämpning av lagen. Senast

den 30 juni 2009 ska Konkurrensverket redovisa till

Socialdepartementet vilket material som tagits

fram och visa hur myndigheten har agerat för att

sprida informationen.

Fyra delar på femton miljoner kronor för att informera om LOV

LOV är ett stort steg på vägen för att låta äldre själva bestämma vilken omsorg de vill ha, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.

Foto

: Ha

nn

a Te

lem

an


24 UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008 www.upphandling24.se

Juridik L OV – L AG E N O M VA L F R I H E T S S Y S T E M

TJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGDOMAR INGÅR INTE

UTREDNINGENS FÖRSLAG: LOV ska tillämpas när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem inom hälso-vård och socialtjänster. LOV ska gälla även för barn- och ungdomsomsorg.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: De fl esta re-missinstanser, bland annat Uppsala läns landsting, anser att det är positivt att det är upp till varje kommun och landsting att välja om lagen ska tillämpas och i så fall för vilka tjänster. Många kommuner och intresseor-ganisationer anser att det vore bra om det kan tydliggöras att även insatser med stöd av LSS (Lag om stöd och service till vissa funk-tionshindrade) omfattas av lagens tillämp-ningsområde.

REGERINGENS FÖRSLAG: LOV ska tillämpas när en upphandlande myndighet beslutat

att tillämpa valfrihetssystem inom hälso-vård och socialtjänster. Lagen gäller dock inte tjänster som omfattar barn och ungdo-mar.

VAD MENAS MED VALFRIHETSSYSTEM?

UTREDNINGENS FÖRSLAG: Benämningen val-frihetssystem förklaras i defi nitionskapitlet. Benämningen myndighet används för kom-muner och landsting.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: Hovrätten i Västra Götaland anser att det redan i den in-ledande paragrafen ska anges vad som avses med valfrihetssystem. Vänersborgs kom-mun anser att namnet lag om valfrihetssys-tem inte tydligt nog anger att det handlar om ett alternativ till LOU, och föreslår i stället att lagen kallas lag om offentlig fl ervalsupp-handling. Hovrätten i Västra Götaland anser att namnet ”lag om brukarval för hälso- och

sjukvård samt socialtjänst” är en lämpligare benämning, eftersom ”valfrihet” är ett vär-deladdat ord.

REGERINGENS FÖRSLAG: ETT SÄRSKILT kapitel införs i LOV som innehåller defi nitioner av de begrepp som används i lagen.

KRAVEN SOM FÅR STÄLLAS I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET

UTREDNINGENS FÖRSLAG: I lagen ska det in-föras bestämmelser om tekniska specifi ka-tioner. Bakgrunden till detta är att utred-ningen gjort bedömningen att det inte är fråga om tjänstekoncession.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: SKL anser att det är rimligt att det i förfrågningsun-derlaget fi nns en beskrivning av tjänsten, kontaktuppgifter, regler för uppföljning och kontroll samt övriga kontraktsvillkor, men att det är upp till varje enskild myn-

Utredarna frågade Andrea Sundstrand vid Stockholms universitet om kontrakt enligt LOV skulle kunna vara en företagstjänste-koncession. Hon kom fram till att så inte kunde vara fallet eftersom det är kommunen eller landstinget som betalar för tjänsten.

Utredarna lutar sig även mot ett utlåtande från professor Tom Madell som menar att alla villkor inte är uppfyllda för att kundval ska kunna betraktas som tjänstekoncession.

Slutsatsen från utredningen är att avtal inom LOV inte ska betraktas som en tjänste-koncession.

REGERINGEN GÖR TVÄRTOMHär väljer regeringen att göra tvärtom och föreslår i propositionen att avtal inom valfri-

hetssystem ska vara en tjänstekoncession. Regeringen lutar sig mot domar från EG-domstolen och uttalanden EU-kommissio-nen. Visserligen kommer ersättningen inte direkt från brukaren, men leverantören tar ändå hela den ekonomiska risken. Lyckas man inte attrahera några brukare får man heller inga intäkter och tar en ekonomisk risk i form av lokalhyror och löner.

Anna Ulfsdotter Forssell, advokatbyrån Delphi, är tveksam till att valfrihetssystem skulle vara en tjänstekoncession, men anser att det är värdefullt att lagstiftaren har tagit ställning i frågan. Att det är en tjänstekon-cession medför att överprövningsmöjlighe-terna faller bort.

– Detta sätt att se på saken torde innebära

att även hem-pc köp för anställda i offentlig sektor inte längre behöver upphandlas, utan kan betraktas som tjänstekoncessioner. Ett sådant avtal innebär ju också en risköver-gång.

BEGRÄNSA ANTALET LEVERANTÖRERSvenska Kommunalarbetareförbundet vill att myndigheten ska kunna begränsa antalet leverantörer i LOV, men får inget gehör av regeringen. För att kunna plocka bort ett visst antal leverantörer måste de rangordnas och den möjligheten ingår inte i LOV. Här är leverantören antingen godkänd eller inte godkänd.

Almega, Företagarna och fl era andra före-slår att det i LOV införs en bestämmelse om möjlighet att åberopa annans kapacitet, det vill säga att fl era företag går samman för att kunna erbjuda tjänsterna.

På den punkten går regeringen remissin-stanserna till mötes. Regeringen pekar spe-ciellt på att det ska underlätta för mindre företag som alltså kan samverka för att kva-lifi cera sig för ett LOV-kontrakt.

Även en grupp privatpersoner ska enligt regeringens förslag kunna ansöka om kon-trakt enligt LOV. Först när kontrakten teck-nas kan den upphandlande enheten kräva en viss juridisk form. Tanken är att det ska underlätta för personalgrupper som vill ta över en landstingsdriven vårdverksamhet. De anställda ska alltså redan innan ett bolag är bildat kunna ansöka om att ingå i LOV. Först om och när de blir godkända kan krav ställas på att verksamheten drivs i företags-form.

Så skiljer sig regeringens proposition från utredningens förslag

De fl esta remissinstanser har varit väldigt positiva till LOV, säger Ellen Hausel Heldahl huvudsekreterare i Frittvalutred-ningen. Ingen remissinstans fi ck något extra stort infl ytande över hur regeringen utformade lagen.Fo

to: H

an

na

Tele

ma

n



Både Svenska kommunalarbetareförbun-det och SOI anser att lagen borde föras in som ett särskilt kapitel i LOU.

– Vi tycker att det fi nns en risk att det kan uppfattas som att det inte rör sig om upp-handling, därför har vi föreslagit att det is-tället ska föras in i LOU, säger Lisbeth John-son, ordförande i SOI.

De fl esta remissinstanser anser att det är positivt att det är upp till varje kommun och landsting att välja om lagen ska tillämpas och i så fall för vilka tjänster.

OKLAR OMFATTNING AV LAGENMen några remissinstanser har påtalat att omfattningen av lagstiftningen är oklar. Sve-riges Kommuner och Landsting anser till exempel att LOV bör begränsas till att bara omfatta ett visst antal och i lagtext angivna CPV-koder, men påpekar samtidigt att det är viktigt att varje kommun eller landsting själv får bestämma i vilken utsträckning som la-gen ska tillämpas samt för vilka tjänster.

Regeringen väljer att inte ange vilka CPV-koder som LOV ska gälla för. Motivet är att det kan ge gränsdragningsproblem. I gen-gäld används CPV-koder för att ange verk-samheter som inte omfattas LOV (barn- och ungdomsomsorg med CPV-kod 85311300-5).

Många remissinstanser tycker att reglerna om överprövning borde göras tydligare. Kammarrätten i Jönköping menar att det saknas en analys av konsekvenserna av tidi-gare ingångna avtal om domstol gör rättelse i ett senare förfarande avseende leverantö-ren. Enligt kammarrättens mening kan det bli fråga om jämkning av ingångna avtal.

Den 21 mars 2007 ger regeringen Acko Ankar-

berg Johansson, (kd) kommunstyrelsens ordföran-

de i Jönköpings kommun, i uppdrag att utreda

förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller

vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt

boende som ges till äldre och personer med funk-

tionsnedsättning enligt socialtjänstlagen.

Nästan ett år senare är utredningen klar och i

februari 2008 lämnar utredningen betänkandet

”LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem” och

föreslår att en ny lag införs. Lagen är tänkt att

fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner

och landsting som vill överlåta valet av utförare

av vård- och omsorgstjänster tillinvånaren.

Utredningens förslag går därefter ut på remiss

till 105 instanser, som får ge sina synpunkter. När

remissinstanserna väl sagt sitt går utredningen

vidare till lagrådsremissen.

– Idag har ett stort steg tagits för att låta äldre

själva bestämma vilken omsorg de vill ha. Reger-

ingen lägger nu grunden för en stor frihetsreform,

säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i

en kommentar till att lagrådsremissen om Lag om

valfrihetssystem har beslutats av regeringen.

Regeringen lämnar därefter över propositio-

nen till riksdagen och föreslår att den nya lagen

införs. Riksdagen fattar den 19 november beslut

om LOV ska i november.

dighet att besluta vilka krav som ska ställas. Företagarna konstaterar att kravställandet spelar stor roll för de mindre företagens möjlighet att delta i offentliga upphand-lingar.

REGERINGENS FÖRSLAG: Den upphandlande myndigheten ska i ett förfrågningsunderlag ange de villkor som leverantören ska upp-fylla för att bli godkänd. Av förfrågningsun-derlaget ska den ekonomiska ersättningen till leverantören framgå.

Vidare ges de upphandlande myndighe-terna möjlighet att i förfrågningsunderlaget ange särskilda kontraktsvillkor i form av särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet ska fullgöras. Av förfrågningsunderlaget ska den upphand-lande myndighetens handläggningstid av en ansökan framgå.

I annonsen eller förfrågningsunderlaget ska anges på vilket sätt ansökan ska läm-nas in.

FÖRETAG KAN SLÅ SIG SAMMAN

UTREDNINGEN FÖRSLAG: Ingen bestämmelse om rätt att åberopa andra företags kapacitet fi nns i utredningen.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: Svenska Kommunalarbetareförbundet vill att myn-digheten ska kunna begränsa antalet leve-rantörer i LOV. Almega, Företagarna och fl era andra föreslår att det i LOV införs en bestämmelse om möjlighet att åberopa an-nans kapacitet.

REGERINGENS FÖRSLAG: Alla leverantörer som önskar delta i valfrihetssystemet ska ha rätt att ansöka, även grupper av leverantörer oavsett juridisk form. När kontrakt ska teck-nas kan den upphandlande myndigheten dock begära att gruppen ska ha en viss juri-disk form. Det införs samtidigt en bestäm-melse om rätt att åberopa andra företags kapacitet.

UTESLUTA LEVERANTÖRER

UTREDNINGENS FÖRSLAG: Upphandlande myndighet ska utesluta vissa leverantörer som begått viss typ av brottslighet, i enlighet med upphandlingsdirektivet. REMISSINSTANSERNA ÅSIKTER: Vårdförbun-det anser att det bör tydliggöras i vilka situa-tioner som leverantören ska kunna uteslutas i andra fall än där det är fråga om brott som regleras EG-rättsligt. Vårdförbundet anser inte att alla typer av brott ska leda till ute-slutning och att det i lagen bör framgå vad som avses med allvarliga fel i yrkesutöv-ningen. Vänersborgs kommun tycker att ett förtydligande av vem som har undersök-ningsplikt avseende leverantörers bakgrund är önskvärt. Nacka kommun anser att lag-förslagets uppräkning av på vilka grunder en anordnare ska och får uteslutas, inte ger till-räckligt stöd för att utesluta den som inte bedöms klara verksamheten kvalitativt.

LOV är förvirrande. Först ska staten upphandla, sen ska medborgaren upphandla. Det är fel tänkt, säger Patrik Engellau, styrelseordförande i stiftelsen Den nya välfärden, en av få remissinstanser som är negativ till förslaget.

Vägen till LOV

Vi har påtalat de risker vi ser med att det inte blir absolut anbudssekretess i LOV, men lagstiftarna har en annan slutsats. Det måste vi acceptera, säger Lisbeth Johnson ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare (SOI).

Foto

Da

n-Å

ke W

äliv

aa

raa



L OV – L AG E N O M VA L F R I H E T S S Y S T E MJuridik

REGERINGENS FÖRSLAG: Lagen reglerar un-der vilka omständigheter den upphandlande myndigheten får utesluta en sökande från att delta i valfrihetssystem.

INTERIMISTISKT BESLUT

UTREDNINGENS FÖRSLAG: Utredningen an-ser att det i LOV bör införas bestämmelser om interimistiskt beslut.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: Vissa remiss-instanser tillstyrker förslaget medan andra avstyrker. Advokatbyrån Delphi anser att bestämmelserna inte behövs, medan Kam-marrätten i Jönköping menar att en bestäm-melse om inhibition bör införas av främst formella skäl.

REGERINGENS BEDÖMNING: Möjlighet att fatta interimistiska beslut bör inte införas i lagen om valfrihetssystem.

BARA DEN SOM ANSÖKT KAN ANSÖKA OM SKADESTÅND

UTREDNINGENS FÖRSLAG: Även potentiella leverantörer, som inte ansökt, ska kunna an-söka om skadestånd om den upphandlande myndigheten brutit mot någon bestämmelse i lagen.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: Malmö kom-mun anser att skadeståndsreglerna är svåra att tolka, till exempel hur frister ska beräk-nas.

REGERINGENS FÖRSLAG: En sökande kan be-gära skadestånd i allmän domstol om den upphandlande myndigheten inte följt be-stämmelserna i lagen. Talan mot beslut att inte godkänna sökanden som leverantör en-ligt LOV ska väckas inom ett år från det att den upphandlande myndigheten fattat be-slutet.

SEKRETESSLAGEN SKA INTE GÄLLA FÖR LOV

UTREDNINGENS FÖRSLAG: Bestämmelserna om sekretess enligt 6:e kapitlet, 2:a paragra-fen, tredje stycket sekretesslagen (1980:100) ska inte gälla vid tillämpning av den före-slagna lagen om valfrihetssystem.

REMISSINSTANSERNAS ÅSIKTER: Sveriges Of-fentliga Inköpare anser att nuvarande be-stämmelser om absolut anbudssekretess i upphandlingar enligt LOU, även ska omfatta tilldelning av kontrakt enligt lagen om val-frihetssystem.

REGERINGENS FÖRSLAG: Bestämmelserna om sekretess enligt 6:e kapitlet, 2:a paragra-fen stycket sekretesslagen (1980:100) ska inte gälla vid tillämpning av den föreslagna lagen om valfrihetssystem.

Västra Götalands läns landsting anser att det är oklart hur omfattande domstolens prövning är vid överprövning. Även om le-verantörer är godkända i valfrihetssystemet kan det visa sig att systemet inte uppfyller lagens krav. I den situationen bör även leve-rantörer som är godkända i valfrihetssyste-met kunna ha möjlighet att begära rättelse.

BARA DEN SOM ANSÖKT FÅR ÖVERPRÖVAI regeringens förslag får bara den som an-sökt om att delta i valfrihetssystemet ansöka om rättelse och den ska ha inkommit inom tre veckor från underrättelsen. Prövnings-tillstånd krävs vid överklagande till kam-marrätten. Bestämmelserna om rättelse och skadestånd ska inte gälla beslut om informa-tion och ickevalsalternativ.

Utredningen bedömer att LOV ger vissa besparingar för domstolsväsendet och läns-styrelserna. Det är många remissinstanser som inte håller med, utan tvärtom pekar på mer arbete för domstolarna. Domstolsver-ket anför att med LOV tillförs en ny typ av mål som i viss mån kommer att ersätta en del mål från LOU, men totalt blir den even-tuella besparingen försumbar.

Kammarrätten i Jönköping och länsrätten i Västernorrlands län påpekar att det brukar uppstå tvister när nya regler införs. Länssty-relsen i Västerbottens län delar inte utreda-rens uppfattning att antalet ärenden vid läns-styrelsen kommer att minska och bedömer att ytterligare resurser kommer att krävas.

Den bilden delar inte regeringen som me-nar att lagförslaget bara medför få ansök-ningar om rättelse. Mer resurser till domsto-larna är därför inte nödvändigt. ■

Så skiljer sig regeringens proposition från utredningens förslag

Acko Ankarberg Johansson (kd) är kommunstyrelsen ordförande i Jönköping och regeringens utredare av LOV. Hon menar att LOV kommer att göra det möjligt för fl er att starta och driva företag. Ett ökat kvinnligt företagande förs också fram som en positiv effekt av LOV.

Foto

Kris

tde

mo

kra

tern

a


www.eurosecure.com

eursosecu.indd 1eursosecu.indd 1 2008-10-30 14:47:232008-10-30 14:47:23


Vägverket lyckades dra till sig fl era stora utländska byggföretag inför upphandlingen av Norra länkens tunnelbygge. Efter en stor marknadsföringskampanj genomfördes sedan en kombinatorisk upphandling. TEXT: EVA WENSTRÖM


ÅÅ BYGGANDET AV NORRA LÄNKEN i Stock-holm är ett av de största väg- och tunnelpro-jekten i Sverige. Den sträcka som nu byggs, cirka fyra kilometer, går huvudsakligen i tunnlar.

När Vägverket skulle gå ut med anbuds-förfrågan om tunnelbygget visste man att det krävdes stora insatser av den entrepre-nör som skulle utföra arbetet. Det handlade om tre tunnelprojekt, värda mellan 600 och 800 miljoner kronor styck. Dessutom hade man en fjärde entreprenad för betonggjut-ning.

– Vi kände på oss att det inte fanns så många entreprenörer som kunde lägga an-bud på så stora bergarbeten. Det fanns i princip bara två, och det var Skanska och NCC, säger Anna Nylén på Vägverket.

Med så lite konkurrens om anbuden be-stämde man sig på Vägverket för att försöka

Ö K A KO N K U R R E N S E Nupphandling

Så lockar Vägverket utländska anbudsgivare

Foto

Mik

ae

l Ullé

n

Norra länken består av tre tunnlar, där varje tunnel kostar 600 till 800 miljoner kronor att bygga. Utan ut-ländsk konkurrens hade det blivit ännu dyrare.

U24-09 520 Tunnelbygge.indd 28U24-09 520 Tunnelbygge.indd 28 08-10-30 13.41.5008-10-30 13.41.50


få in utländska entreprenörer, som också kunde vara med och slåss om uppdragen.

– När det är stora jobb, uppåt en miljard kronor i det här fallet, blir det intressantare för de utländska entreprenörerna att delta i anbudsförfarandet, säger Anna Nylén.

INFORMATIONSMÖTE I STOCKHOLM En stor marknadsföring av projektet starta-de. Vägverket bjöd in presumtiva företag till ett informationsmöte där man berättade om tunnelprojektet. För att få företagen att komma till informationsmötet i Stockholm tog man hjälp av en språkkunnig konsult, med bakgrund inom Sida.

Konsulten, som använde sina egna kon-takter, ringde runt till de utländska företa-gen och bjöd in dem. Vägverket skickade även inbjudan till företag och annonserade i utländska branschtidningar.

– Det kom 300 personer och lyssnade när vi berättade om projektet. Vi förstod de nya förutsättningarna och stämde av med de ut-ländska företagen, säger Anna Nylén.

Vägverket åkte även till Bryssel med för-hoppningar om att många utländska företag skulle komma och lyssna. Det var samma in-formation som gavs i Stockholm.

– Det kom några stycken och lyssnade. Många vill ju passa på att komma till Stock-holm och se hur det ser ut på platsen där ar-betena ska utföras, säger Anna Nylén.

KOMBINATORISK UPPHANDLING När Vägverket gick ut med sin anbudsför-frågan valde man att göra en så kallad kom-binatorisk upphandling. Anbudsgivarna fi ck lämna kombinatoriska anbud mellan de fyra projekten. De kunde också sätta begräns-ningar i hur många uppdrag de kunde ta.

– När det fanns möjlighet att sätta be-gränsningar vågade de små entreprenörerna ta chansen. De kunde lämna anbud på allt, utan att riskera att ta åt sig för mycket.

Vägverket fi ck mellan fyra och fem anbud per entreprenad och de utländska företagen låg lägst i pris.

– Vi tittade bara på det lägsta priset och det norska företaget Veidekke fi ck två av projekten. De låg lägst i pris i tre av projek-ten, men i och med att de bara kunde ta två projekt fi ck det bli så.

Utvärderingen av anbuden gjordes av Vägverket.


Stäm av marknaden i god tid innan upphan-dlingen, nationellt och internationellt. Vilka möjligheter respektive hinder fi nns?

Annonsera på engelska och se till att för-frågningsunderlaget fi nns på engelska. Hjälp till att minska hindren för leverantör-erna. Om det till exempel är svårt för en leverantör att få tag på en viss insatsvara till

ett bra pris – handla upp den i förväg och tillhandahåll.

Är ni fl era beställare som konkurrerar om samma leverantörer – gör en gemensam informationsinsats.

Skapa bra riskfördelning i avtalet. Den som har störst möjlighet att påverka risken ska också bära risken.

– Vi satt själva med alla anbud och behöv-de inte anlita någon utifrån. Jag tycker att vi fi ck en bra överblick ändå.

POSITIVA EFFEKTER Reaktionerna från leverantörerna har varit positiva. De kunde kombinera ihop anbu-den som de ville, och i och med att de satte begränsningar kunde de också lämna till-räckliga anbud som de visste att de skulle klara av.

Marknadsföringsinsatserna gav bra effekt, menar Anna Nylén:

– Det är stor skillnad i pris mellan de ut-ländska och svenska entreprenörerna. Det var en förutsättning att få in de här utländ-ska leverantörerna, annars hade vi inte kun-nat hålla oss inom budgeten.

De företag som till slut fi ck skriva kon-trakt med Vägverket var Veidekke Sverige AB, som fi ck två kontrakt, och Hochtief Construction AG tillsammans med Oden

ANNA NYLÉNS BÄSTA TIPS

142

3 5

”Vägverket fi ck mellan fyra och fem anbud per entreprenad och de

utländska företagen låg lägst i pris. ”

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Norra länken ligger strax norr om Stockholms innerstad. Den sträcker sig mellan Norrtull och Värtan, och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Norra länken blir cirka fem kilome-ter lång, varav cirka en kilometer

redan är i trafi k. Stockholms stad och Solna stad ansvarar för respektive kommuns detaljplanering. Vägverket ansva-rar för arbetsplan liksom för pro-jektering, bygge och drift. Totalkostnaden för Norra länken är

beräknad till 11,6 miljarder kronor. Staten, det vill säga Vägverket, står för 75 procent av kostnaden och Stockholms stad står för 25 procent. Allt är skattefi nansierat. Det kommer inte att kosta något att åka på Norra länken.

Den längsta tunnelsträckan blir cirka tre kilometer, och trafi kan-terna kommer att färdas i enkelrik-tade tunnlar. Norra länken beräknas öppna tidi-gast år 2015.

Norra länken öppnas för trafi k tidigast år 2015


upphandling


Ö K A KO N K U R R E N S E N

PERNILLA MJÖBERG, INKÖPSCHEF, ALVESTA KOMMUN.

1. Antalet anbud be-ror helt på vad som upphandlas. Inom vissa branscher fi nns många konkurrenter, inom andra väldigt få. Begagnade lastbilar är bland det svåraste, ingen vill hålla en be-gagnad bil längre än de behöver.

Även om de har möjlighet att lämna för-behåll för att bilen inte är kvar vid besluts-tillfället har vi svårt att få in några anbud. Det krävs goda kontakter inom branschen och påstötningar för att över huvud taget få ett anbud.

2. Inför en upphandling görs alltid en mark-nadsundersökning för att ta reda på vilka företag som skulle kunna vara intresserade av att lämna anbud. Ibland har vi fått kon-takt innan och då lovat att höra av oss när upphandling sker.

Samtidigt som vi annonserar skickar vi in-formation eller förfrågningsunderlag till de här företagen om att upphandling pågår. På så sätt hoppas vi kunna väcka intresset för att lämna anbud till kommunen, även om det är mindre företag. Många företag är väl-digt bra på att höra av sig och presentera sig. Gör de det så sparar vi deras uppgifter tills lämplig upphandling ska ske.

STEFAN KINDEBORG, UPPHANDLINGSCHEF, NYKÖPINGS KOMMUN.

1. Nej, det kan man inte säga generellt. Vissa branscher har dock få aktörer och dålig kon-kurrens.

2. Vanligen får vi tillräcklig många anbud och tillräcklig konkurrens. Svenska är vis-serligen ett offi ciellt EU-språk, men i vissa upphandlingar borde man helt klart skriva förfrågningsunderlagen på engelska när vi annonserar i EGT, Europeiska gemenska-pernas offi ciella tidning. Problemet är att till exempel SKL inte har mallar på engelska. Även om de fl esta upphandlare kan engelska krävs det en hel del för att få till formalia på engelska.

Vi har precis lyckats få in ”Pågående upp-handlingar” på förstasidan på kommunens hemsida, så att företagare lätt kan se vad som ligger ”i röret”.

YVONNE DAHLGREN, UPPHANDLARE, ÖREBRO LÄNS LANDSTING.

1. Vi tycker inte att vi får för få anbud i våra upphandlingar. Vi be-farar att det kan bli färre med den nya la-gen om ramavtal, som inte precis gynnar små leverantörer.

2. Vi försöker att ta reda på hur många leve-rantörer det fi nns i branschen och ge dem en extra ”blänkare” om upphandlingen.

UPPHANDLARE SVARAR1. Får ni generellt in för få anbud i era upphandlingar, i så fall – inom vilka branscher?

2. Vad gör ni för att få in fl er anbud?

Anläggningsentreprenad AB, som också fi ck två kontrakt. Kontrakten skrevs i januari 2008 och nu är de i full gång och spränger.

KOLLA MARKNADEN I FÖRVÄGNär man som upphandlare vet att det inte fi nns så stor konkurrens kan man se till att i god tid före upphandlingen stämma av marknaden av potentiella leverantörer, na-tionellt och utanför landet.

– För en dialog med dem och hör vad de ser för möjligheter och hinder till att lämna anbud.

Finns det hinder för nya leverantörer kan

det vara bra att hjälpa till att minska dem. Om det till exempel är svårt för en ny leve-rantör att få tag på en viss insatsvara till ett bra pris kan man själv handla upp den i för-väg och tillhandahålla den.

– Gör en gemensam informationsinsats gentemot potentiella leverantörer om ni är fl era beställare som konkurrerar om samma leverantörer.

Det är bra att göra annonsen på engelska och se till att förfrågan innehåller en engelsk beskrivning, så att potentiella leverantörer kan skaffa sig en bra bild av uppdraget.

De individuella volymerna är ibland inte

tillräckliga för att en ny leverantör ska våga etablera sig, men tillsammans kanske voly-merna gör att de vågar satsa. Det kan dock vara svårt för en utländsk leverantör att få en helhetsbild över alla beställares behov, därför är det viktigt att även hjälpa till att ge den bilden och att göra informationen till-gänglig för alla att ta del av.

FÖRDELA RISKEN RÄTT– Skapa en bra riskfördelning i avtalet ock-så. Den som har störst möjlighet att påver-ka risken ska också bära den, avslutar Anna Nylén. ■

Stefan Kindeborg tycker att förfrågningsunderla-gen borde skrivas på engelska när man annonse-rar i EGT. Tyvärr har inte SKL mallar på engelska.

”Det fi nns i princip bara två svenska företag som kan lämna anbud

på så stora bergarbeten.”

Foto

Nik

las A

lm

Foto

Ma

rtin

Ma

lmq

vist


»GALAMIDDAG »DANS »PRISUTDELNING

UPPHANDLINGSGALAN

Årets största tillställning för Upphandlingssverige» spännande konferens » trerätters galamiddag

» prisutdelning » fest » dans till 18-mannaband

4 DECEMBER: BERNS OCH CHINATEATERN, BERZELII PARK, STOCKHOLM

ProgramEftermiddag» De viktigaste förändringarna och nyheterna under 2009.» Ny lagstiftning från årsskiftet, vad kommer LOV (lagen om

valfrihetssystem) att få för konsekvenser. » Vad innebär det kommande Rättsmedelsdirektivet (beslut

troligen fattas under 2009).» Årskrönika: Viktigaste händelserna under året som har gått.

Så påverkar de din vardag» Så jobbar Konkurrensverket med upphandling under 2009» Politisk debatt. Alliansen möter socialdemokraterna. När blir

offentlig upphandling en valfråga? Vad vill politikerna med upphandling?

Kväll» Välkomstdrink» Trerätters galamiddag med vin» Prisutdelning: Årets upphandling, Årets upphandlingschef,

Årets förnyare, Årets opinionsbildare, Livslång insats för upp-handling

» Dans till 18-mannabandet On Cue

På scenen: Peter Lindblom, Konkurrensverket, Lisbeth Johnson, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare, Stefan Holm, ansvarig för upphandlingsfrågor Almega och många fl er

Arrangeras av

Medarrangörer

Pris: 1 195 kronor plus moms för konferens och kvällsprogram. Priset gäller för prenu-meranter på Upphandling24, kunder hos OPIC samt medlemmar i SOI och Almega. Övriga betalar 1 495 kronor plus moms.

Plats: Chinateatern (eftermiddagskonfe-rensen) och Berns (middag), Berzelii park, Stockholm.

Anmälan: www.uh24.se/gala

ANMÄL DIG NU PÅ WWW.UH24.SE/GALA

Sponsorer

Foto

: Th

or B

alk

he

d

Foto

: Th

or B

alk

he

d

uh24gala korrad version 2.indd 31uh24gala korrad version 2.indd 31 08-10-30 18.20.5908-10-30 18.20.59

H E T • T R E N D


Nio av tio kommunpolitiker är positiva till att ställa etiska krav i upphandlingar enligt en undersökning. I Haparanda har man ställt de kraven för första gången. TEXT: EVA WENSTRÖM


ÅÅ I HAPARANDA STAD HAR MAN för första gången ställt humanitära krav i en upphand-ling. Haparanda är också första kommun i Norrland som utsetts till en så kallad Fair-trade City. En av initiativtagarna är Sven-Erik Bucht som är kommunstyrelsens ord-förande i Haparanda.

– Många konsumenter efterfrågar rättvi-se- och kravmärkta produkter. Det är många som vill vara med och ta ansvar så att ut-vecklingsländerna får rimligt betalt, under rimliga arbetsförhållanden, säger Sven-Erik Bucht.

– Vi tog upp frågan tidigare i våras. Det var diskussioner om barnarbete och utnytt-jande av tredje världen och vi kände att vi ville vara föregångare som kommun, säger Bengt-Olov Innala som är kommunalråd i Haparanda.

Kommunpolitikerna tillsatte en grupp, bestående av bland annat representanter från kyrkan, aktiva affärsmän och lokala handlare på orten, som arbetade fram ett program. De tog också kontakt med Rättvi-semärkt.

– Jag tycker att man ska vara öppen för etiska och humanitära krav i upphandlingar. Man bör ha med det som alternativ, sedan får man utvärdera om det är möjligt, säger Sven-Erik Bucht.

FÖRSTA UPPHANDLINGEN MED ETISKA KRAVPolitikerna vände sig till upphandlingsenhe-ten, vilka var positiva till förslaget.

– Politikerna ville veta vad vi som upp-handlande enhet kunde göra utifrån våra förutsättningar, vad gäller de mänskliga rät-tigheterna. Finns det något vi kan påverka i

upphandlingsprocessen, till exempel? säger Nadja Lukin som är upphandlingssamord-nare i Haparanda stad.

Nadja Lukin berättar att de visste att livs-medel är lättare att kontrollera, eftersom de produkterna redan är kontrollerade av till exempel Rättvisemärkt. Problemet är de öv-riga varorna och tjänsterna.

– Vi hade ingen mall att utgå ifrån, utan började på den här nivån, säger Nadja Lu-kin.

En utredning gjordes på upphandlingsen-heten och man bestämde sig för att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättighe-terna, vilka är antagna av Sverige. Leveran-tören ska redovisa var och hur produkterna är producerade samt under vilka förhållan-den. Det är upp till leverantören att kontrol-lera att de mänskliga rättigheterna efterlevs.

E T I S K A K R AVupphandling

Haparanda börjar ställa etiska krav

U24-09 510 Etniska krav.indd 32U24-09 510 Etniska krav.indd 32 08-10-30 13.40.4308-10-30 13.40.43


Kravet ställs som ett avtalsvillkor och inne-bär viteskrav om det inte efterföljs.

– Vi bestämde oss för att ställa dessa krav på vår nästkommande upphandling, och det råkade vara upphandling av drivmedel. Det är en ganska liten upphandling som fortfa-rande pågår. Vi håller på att öppna anbuden nu, så inget avtal är skrivet, säger Nadja Lu-kin.

VILL UTVECKLA KRAVEN Några reaktioner från leverantörerna har man inte fått.

– I dag vet vi inte exakt hur villkoret ska

följas upp. Uppföljningen kommer att göras med leverantören och den kommer att bygga på deras inlämnade uppgifter, säger Nadja Lukin. Tanken är att det här ska följas upp varje år.

Nadja Lukin vill utveckla det här området och hoppas att det ska bli enklare i framti-den:

– Vi kommer att fortsätta ställa humani-tära krav i våra upphandlingar. Nu ska vi snart upphandla inkasso och kontorsmate-rial och då kommer vi att ha liknande avtals-villkor.

Emma Rung är projektledare på Rättvise-

”Vi vill vara föregångare som kommun när det gäller rättvisemärkta produkter.”

Haparanda stad har nu börjat ställa etiska krav i sina upphandlingar.

Vi ska vara öppna för etiska krav i upphandlingar, säger Sven-Erik Bucht, kom-munstyrelsens ordförande i Haparanda.

Foto

: Je

rke

r Jo

ha

nss

on

Foto

: Je

rke

r Jo

ha

nss

on


upphandling


E T I S K A K R AV

märkt och ansvarig för etisk upphandling och Fairtrade City.

– Vår roll är att driva opinion. Vi utbildar aktiva medborgare runt om i landet som ska försöka väcka intresse för de etiska frågorna, säger Emma Rung.

UTBILDAR AMBASSADÖRERRättvisemärkt har utbildat fl er än 1 500 am-bassadörer som gör olika typer av insatser. Det kan handla om att ordna provsmakning-ar i butiker, hålla föreläsningar eller skriva insändare.

Intresset för att ställa krav på mänskliga rättigheter i produktionen av varor har ökat starkt. Enligt en undersökning som Market-watch genomfört är nio av tio tillfrågade kommunpolitiker positiva till att ställa etis-ka krav i den offentliga upphandlingen, oav-sett eventuella ökade kostnader.

– Det är en oerhört viktig och positiv ut-veckling. Handeln är ett mycket kraftfullt verktyg för utveckling och förbättring, och genom att ställa krav på mänskliga rättighe-ter i produktionen av varor gör det stor skill-nad för många människor i utvecklingslän-derna, säger Emma Rung.

KOMMUNER KAN TA STÖRRE ETISKT ANSVAR För att bli en Fairtrade city krävs dels poli-tiskt stöd från kommunledningen, dels att en styrgrupp bildas som samordnar och dri-ver arbetet framåt och ansvarar för att rap-portera till Föreningen för Rättvisemärkt.

Ett av kriterierna som måste uppfyllas är att kommuner ska börja ställa etiska krav i upp-handlingarna.

– Jag tycker att det är för lågt ställda krav. Vi skriver bara att de ska erbjuda etiskt märkta produkter och att det ska öka för varje år, säger Emma Rung.

De offentliga verksamheterna kan ta ett mycket större etiskt ansvar, menar Emma Rung. På lång sikt hoppas hon att man kan ställa krav på efterlevnaden i alla produk-tionsled och att man hittar bra uppföljnings-metoder.

– Jag har träffat många upphandlare och det fi nns ett stort intresse för etiska upp-handlingar. Men fl era anser att de inte har tillräcklig erfarenhet och behöver hjälp. Många menar också att det fi nns juridiska oklarheter, säger Emma Rung.

SAMARBETAR MED EXPERTERSom ett led i att hjälpa upphandlare och tjänstemän med de etiska kraven har Rättvi-semärkt nyligen givit ut ”Guide till etisk upphandling”. Där har de bland annat sam-lat goda exempel och konkreta metoder för hur man formulerar etiska krav i upphand-lingar.

– Vi är själva inga experter på upphand-ling, men vi försöker samarbeta med dem som kan upphandling. Just nu samarbetar vi med Miljöstyrningsrådet och kommer i no-vember att arrangera en konferens om etisk upphandling, avslutar Emma Rung. ■

TORSTEN BRANDT, FÖRVALTNINGSCHEF,

VARUFÖRSÖRJNING-

EN, UPPSALA LÄNS

LANDSTING.

– Vi fastställde en uppförandekod i juni 2008. Våra leve-rantörer ska respek-tera grundläggande sociala krav i sin verksamhet och pro-dukter som levereras till oss ska vara fram-ställda under förhål-landen som är fören-liga med ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention, det arbetsskydd, ar-betsmiljölagstiftning, arbetsrätt och socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet.

– Leverantören skriver under upphand-lingskontraktet, vilket ger oss rätt att inspek-tera och undersöka att kraven i dokumentet efterlevs. Själva uppföljningen funderar vi på att göra i LfU:s regi för att hålla koll på både kostnader och kvalitet.

THOMAS KARLSSON, UPPHANDLINGSCHEF,

ÖSTERSUNDS

KOMMUN.

– Hos oss har frågan precis börjat disku-teras politiskt. Vi har haft störst fokus på miljöbitarna. Däre-mot har vi vissa krav på rättvisemärkt kaffe och odlad bomull.

ANVÄNDER NI ETISKA KRAV I ERA UPPHANDLINGAR?

Enkäten

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvist

Foto

: Je

rke

r Jo

ha

nss

on

”Intresset är stort för etiska upphandlingar. Men fl era upphandlare anser att de inte har tillräcklig erfarenhet och behöver hjälp.”

Vi kommer att fortsätta ställa humanitära krav i våra upphandlingar. Snart upphandlar vi inkasso

och kontorsmaterial och då kommer vi att ha liknande avtalsvillkor, säger Nadja Lukin som är

upphandlingssamordnare i Haparanda stad.


En ny global standard för socialt ansvarstagande växer fram. Vad innehåller ISO 26000? Hur har den tagits fram? Hur kan man använda den? För vilka är den?

ARRANGÖRER >HUVUDSPONSOR >

idg miljö.indd 1idg miljö.indd 1 2008-10-30 14:48:032008-10-30 14:48:03

KOMPETENS, ERFARENHET OCH PRIS– 3 viktiga kriterier vid upphandling av miljökonsulter


Upphandlarna är överens om att specialistkompetens, tidigare erfarenhet och pris är viktigast när miljökonsulter ska upphandlas. Men hur de har viktat kriterierna skiljer sig åt. TEXT: MARIA LÖFGREN NICOLAI


ÅÅ MILJÖKONSULTER UPPHANDLAS för utred-ningar inom många olika områden. Luft-, mark- och grundvattenpåverkan, kemikalie-utsläpp och buller är bara några exempel. En upphandling kan gälla att utföra exem-pelvis besiktningar, miljökonsekvensanaly-ser eller att utvärdera hantering av giftiga ämnen inom en verksamhet. Andra typer av upphandling kan gälla kommunikation av

miljöfrågor till allmänheten, att göra miljö-certifi eringar eller att skriva miljörapporter.

Det fi nns drygt 300 miljökonsultfi rmor i Sverige, de fl esta i storstadsområdena. Vissa är större fi rmor med kompetens inom många områden medan en ganska stor del fokuse-rar på ett mindre antal specialområden.

När Skellefteå Krafts inköpsfunktion gick ut med sin upphandling av miljökonsulter för projektering av vindkraftsanläggningar fanns det gott om anbudslämnare.

– Marknaden inom det här området är re-lativt bra tycker jag. Vi gjorde tre upphand-lingar samtidigt och fi ck fl est anbud till mil-jöavtalen. De andra två upphandlingarna gällde tekniska tjänster, och där var det färre anbudsgivare, säger Stefan Skarp som är av-delningschef för Teknik & Utveckling på Skellefteå Kraft AB.

Han tillägger sedan att inom ett visst om-råde, i det här fallet ljudpåverkan, var det fl era av anbudsgivarna som använde sig av samma underkonsult för specialistkompe-tens. Där verkar det alltså vara mer tunnsått med experter, men för övrigt var de relativt nöjda med anbuden.

Kjell Carlsson som är upphandlare på landstinget i Östergötland anser även han att tillgången på miljökonsulter generellt sett är god.

– Vi fi ck in sju anbud och det var fullt till-räckligt för oss. Det fi nns ett stort miljöin-tresse i dag och det leder till både fl er och bättre konsulter. Vi fi ck anbud från fi rmor

med rätt kompetens och har i dag slutit fl era ramavtal, säger Kjell Carlsson.

Per-Erik Andersson, upphandlingsledare på Verva, verket för förvaltningsutveckling, arbetar med upphandlingar inom it för alla statliga myndigheter. Även kommuner och landsting kan välja att delta, och det gör att en upphandling kan beröra fl er än 700 myn-digheter totalt sett.

KRAV PÅ SPECIALISTKOMPETENS– Eftersom våra upphandlingar får stort ge-nomslag är det oerhört viktigt att miljökra-ven vid dessa är genomtänkta. Vi här på Verva är experter på upphandling, men vi har inte spetskompetens inom alla miljöfrå-gor. Därför måste vi teckna ramavtal med de absolut skickligaste miljökonsulterna, säger Per-Erik Andersson.

– De följer noga vad som händer forsk-ningsmässigt. Till exempel i frågan om bro-merade fl amskyddsmedel som tillsätts i da-torer för att förhindra överhettning. De här tillsatserna kan vara ganska skadliga, men samtidigt måste vi ställa krav på produkter-nas brandskydd. Alltså gäller det att ta reda på vilka alternativ som fi nns, och sedan göra en kvalifi cerad utvärdering av dem, säger Per-Erik Andersson.

För landstinget i Östergötland var också kravet på specialistkompetens viktigt. Ett annat argument var att arbetsbelastningen på den egna personalen var hög, och att de krav som fi nns för landsting att skriva till ex-

M I L J Ö KO N S U LT E Rupphandling

– Miljökonsulten ska vara expert på sitt område, säger Per-Erik Andersson, upphandlare på Verva. Det ger oss en möjlighet att göra mer genomarbetade upphandlingar.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

U24-09 320 Miljoonsulter.indd 36U24-09 320 Miljo onsulter.indd 36 08-10-30 13.38.4208-10-30 13.38.42


empel miljörapporter, årsrapporter och att göra periodiska besiktningar, i vissa lägen leder till att de måste utföras via utomstå-ende företag.

– Vi har mycket både anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet i landsting-en. Det är viktigt att det är specialister som utreder, och det är också viktigt att de för-medlar det på ett korrekt sätt i rapporter, säger Kjell Carlsson.

Han tillägger också att man kan slippa ”startsträckor” för att utbilda den egna per-sonalen genom att anlita konsulter. Dels kostar det pengar att utbilda, och dels kan man komma igång snabbare med uppdraget genom att ta in externa experter.

Stefan Skarp på Skellefteå Kraft AB åter-kommer till frågan om oberoende experter som en viktig anledning för att anlita miljö-konsulter.

– Vi har mycket specialistkompetens inom företaget, men i frågor som ska be-handlas i till exempel domstol för till-ståndsgivning, anser vi att det är viktigt att en tredje part gör dessa utredningar. Ex-terna konsulter bör vara oberoende, och det borde också leda till en ökad trovärdig-het av utredningen.

VIKTIGA BEDÖMNINGSKRITERIERPå frågan om vilka kriterier som är viktigast för bedömningen av anbudsgivare, skiljer sig svaren en del mellan Verva, Skellefteå Kraft AB och landstinget i Östergötland. Gi-

vetvis är pris, specialistkompetens och erfa-renhet med i alla utvärderingskriterier.

Per-Erik Andersson på Verva förklarar att för deras verksamhet är det oerhört viktigt med den analytiska kompetensen och erfa-renheten hos konsulten:

– De måste vara experter på att ställa krav och att utvärdera dessa på ett korrekt sätt. Framför allt förmågan att utvärdera, både tidigare upphandlingar och även komman-de, ser vi som mycket viktig. Sedan måste de kunna kommunicera det här till motpar-ten. Eftersom miljökrav många gånger kommer i konfl ikt med prestanda inom it, till exempel i frågan om bromerade fl am-skyddsmedel, är det viktigt med den rent tekniska kompetensen.

I Vervas utvärderingskriterier fi nns överst på listan krav på erfarenhet av offentliga upphandlingar men också krav på god kän-nedom om EU:s miljölagstiftning.

– För oss var kompetens prioritet ett, er-farenhet prioritet två och pris prioritet tre, säger Per-Erik Andersson.

För Skellefteå Kraft var det en annan prio-

ritering som gällde. Stefan Skarp förklarar:– Vi följde en utvärderingsmall där vi vik-

tar pris och kompetens, och det var mycket viktigt för oss att kolla referenser. Vi krävde referenser inom alla områden och referen-terna fi ck bedöma konsulterna med poäng från ett till tio. Vi krävde tidigare erfarenhet eftersom det är viktigt för oss att veta att konsulterna är väl insatta i de områden de ska jobba med. Konsulterna fi ck också ange relevant jobberfarenhet i ansökan.

Ett problem, enligt Stefan Skarp, är att det givetvis är svårare att göra en exakt bedöm-ning av kompetens och erfarenhet. Det är mer subjektivt, och de ser därför referenser som ett sätt att förstärka den bedömningen. Skellefteå Kraft AB viktade pris tyngst med 60 procent, kompetens och erfarenhet vik-tades till 20 procent var.

– Det gick rätt bra att särskilja. Vi teckna-de två ramavtal. Ettan var lättast. Det var lite svårare att få fram tvåan. Skillnaden var mindre mellan tvåan och trean, säger Stefan Skarp.

För landstinget i Östergötland var det

Foto

: Th

or B

alk

he

d

”Det kan vara svårt att jämföra om konsulten refererar till uppdrag inom andra områden.”

– Vi upphandlare ska kunna mycket om många områden, men vi är inte speciali-

serade. Så vi måste vara noga när vi upp-handlar miljökonsulttjänster så att vi får rätt kompetens, säger Kjell Carlsson, upphand-

lare på landstinget i Östergötland.



upphandling

kvalitet som fi ck den tyngsta viktningen. – Vi viktade pris till 30 procent och kvali-

tet till 70 procent, säger Kjell Carlsson. Vår erfarenhet är att ett lågt pris kan bli väldigt dyrt i slutändan om inte konsulten har till-räcklig kompetens. Ett lågt tims- eller dags-pris kan ge en hög slutkostnad om konsulten inte kan sin sak.

SÅ GJORDE ÖSTERGÖTLANDSom en illustration till hur anbudsvärde-ringen för miljökonsulter kan gå till, tittar vi lite närmare på hur landstinget i Östergöt-land gjorde i deras senaste upphandling. Kvaliteten bedömdes efter fyra kriterier där erfarenhet viktades till 40 procent, kompe-tens till 30 procent, tillgänglighet till 20 pro-cent och referenser till tio procent.

För att bedöma erfarenhet fi ck huvud-konsulten uppge hur många års erfarenhet man hade av liknande uppdrag. Mer än åtta år gav fem poäng, mellan fem och åtta år gav tre poäng, och mindre än fem år gav noll poäng.

Anbudsgivarna fi ck också ange om de haft erfarenhet av liknande, relevanta upp-drag de senaste två åren. Var samtliga redo-visade uppdrag det, fi ck de fem poäng. Var bara vissa av de redovisade uppdragen rele-vanta gav det tre poäng. Inga relevanta uppdrag redovisade de senaste två åren gav noll poäng.

– Inom vår organisation sker hela tiden en snabb utveckling. Det här är ett sätt för oss att se till att konsulten vi tecknar avtal med är uppdaterad på lagstiftning och verksam-het, säger Kjell Carlsson.

Ett annat kriterium för erfarenhet var att minst ett av de redovisade uppdragen ge-nomförts i stora offentliga organisationer.

STEFAN SKARP, SKELLEFTEÅ KRAFT AB:

– Fokusera på vad konsulterna gjort tidigare. Referenser är en bra bedömningsgrund.

KJELL CARLSSON, LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND:

– Var så tydlig som möjligt i kravspecifi kation-en. Det underlättar både för anbudsgivare och för upphandlare vid bedömningen av

kompetens. Ta med tillgänglighet som ett bedömningskriterium.

PER-ERIK ANDERSSON, UPPHANDLINGSLEDARE PÅ VERVA:

– Om man som Verva prioriterar spetskom-petens och erfarenhet är referenser och beskrivningar av tidigare uppdrag det vikti-gaste att få med i anbuden.

UPPHANDLARNAS BÄSTA TIPS

M I L J Ö KO N S U LT E R

Totalt bedömdes erfarenhet efter fem krite-rier.

Kompetensen utvärderades efter ett kri-terium som gäller huvudkonsultens utbild-ning, där högst poäng gavs om den samlade formella kompetensen utgjordes av minst en högskoleexamen inom miljöområdet.

För tillgängligheten fanns två kriterier, dels att ersättare för huvudkonsulten kunde erbjudas och dels hur snabbt konsulten kun-de börja jobba.

REFERENSER VIKTADES TILL TIO PROCENTLandstinget viktade referenser till tio pro-cent. Alla referenter kontaktas, enligt Kjell Carlsson. Det är en mycket viktigt del av an-budsvärderingen. Han anser framför allt att referenser är viktiga om konsulten utfört liknande uppdrag i en liknande organisa-tion. Men han påpekar också risken med att referenser kan bli för generella.

– I vårt fall gäller det nischade uppdrag för ett landsting, och det kan vara svårt att jämföra om konsulten utfört uppdrag inom andra områden och andra organisationer, säger Kjell Carlsson.

I framtiden kommer man att värdera refe-renser på ett nytt sätt. Till de krav på teknisk kapacitet som fi nns för konsulttjänster, till exempel för utbildning, och ekonomisk stabi-litet, kommer nu att läggas referenser. Det gäller alltså som kvalifi ceringskrav för kon-sulterna.

– Det har varit en juridisk diskussion om referenser ska användas för kvalifi cering el-ler utvärdering. Den allmänna uppfattning-en verkar vara att referenser bör vara kvali-fi cerande. Vi har därför lagt det som ett skallkrav i vår nästa stora upphandling. Där kommer maxpoängen för referenserna att ge 50 poäng. Får man mindre än 40 poäng är man inte kvalifi cerad att gå vidare för ut-värdering, avslutar Kjell Carlsson.

Summerat är alltså intrycken från tre upp-handlare av miljökonsulttjänster att mark-naden är ganska väl försedd med konsulter inom de fl esta specialområden. De anser också att den egna verksamheten har svårt att tillhandahålla specialistkunskaper inom många miljöområden, och att det är av stor vikt att kunna teckna ramavtal med kompe-tenta och erfarna konsulter. ■

– Se till att kräva in cv från anbudsgivarna så att kompetens lätt kan spåras, tipsar Stefan Skarp på Skellefteå Kraft. En bra utredning kräver kompetenta miljökonsulter.

Foto

: Jo

ha

n S

ten

lun

d


Hem Skicka förfrågan Min sida Kontakt

Direktupphandla på webbenOPIC direct är för dig som snabbt och enkelt vill göra ett inköp och samtidigt spara tid och pengar. Smart, enkelt och nej, det finns ingen hake.

Du får rätt information och leverantörerna når dig som är intresserad av deras varor och tjänster.

Vi hjälper gärna till att lägga upp din förfrågan! Kontakta kundtjänst på 040-630 64 60 eller kundtjä[email protected]

Bygg och anläggning • Drivmedel • Elektricitet • Fordon/bilar, leasing mm • Hotelltjänster

Hälsovård/friskvård • IT och data • Juridiska tjänster • Kläder • Kongress och konferens

Konsulttjänster • Kontorsmaterial • Marknadsföring • Marknadsundersökning • Möbler

Promotionartiklar • Reklambyråtjänster • Rekrytering och bemanningstjänster

Resebyråtjänster • Städtjänster • Säkerhetstjänster • Telekomtjänster/utrustning

Transport/flytt • Trycksaker • Utbildning • Översättningstjänster

Skicka förfrågan1 Jämför svaren2 Välj bästa budet3

Välj bransch

Nyhet!

Nu kan offentlig sektor använda OPIC direct.

OPIC direct är även valbar modul i upphandlings- verktyget OPIC tendsign.

www.opicdirect.com

Skriv ut rapport4

direct

opic.indd 1opic.indd 1 2008-10-30 14:56:342008-10-30 14:56:34


Både i Uppsala och i Vellinge har man utvecklat ett som ger anbudsgivare möjlighet till bo-nus. I Uppsala utgår en sank-tionsavgift om en utebliven leverans sker. I Vellinge tror man inte på sanktionsavgifter och ger i stället bonus om man minskar antalet felan-mälningar. TEXT: EVA WENSTRÖM


ÅÅ SEDAN MITTEN AV NITTIOTALET använder sig Uppsala kommun av ett system när man följer upp entreprenadavtal för hämtning av hushållsavfall. Det främsta verktyget är en sanktionsavgift som entreprenören måste betala då avtalet inte följs.

Systemet har utvecklats allt mer för varje upphandling, och i det senaste avtalet som ingicks ligger sanktionsavgifterna i spannet från 100 kronor till 10 000 kronor, beroende på hur ”grovt” avtalsbrottet är.

– Vi tycker att systemet med sanktionsav-gifter är bra och har sett en tydlig koppling till en höjd kvalitet på arbetet, säger Per Tholin Brage som är projektledare på VA- och avfallskontoret på Uppsala kommun.

Kommunen använder ett webbaserat återrapporteringssystem som även entre-prenören kan gå in i för att besvara klago-mål, eller för att återrapportera avvikelser på hämtstället.

UTVECKLAT BONUSSYSTEMUppsala kommun har nyligen genomfört en upphandling av insamling av hushållsavfall där systemet med sanktionsavgifter har ut-vecklats ytterligare. I den upphandlingen in-fördes ett bonussystem som ger anbudsgivare möjlighet till bonus eller avdrag på ingett to-talpris, på förutbestämda punkter.

I den så kallade bonuslistan beskrivs vad anbudsgivare kan få bonus för, men också vad som medför utebliven bonus eller vad som resulterar i att anbudet kommer att re-fuseras. Kravet på personal beskrivs till ex-empel så här, vilket till stor del motsvarar kravspecifi kation i Avfall Sveriges mall för upphandling:

S A N K T I O N E R O C H B O N U S A Raffärer

Piska och morot när entreprenörer ska hålla avtal

Sanktionsavgifter är bra. Vi ser en tydlig koppling till en höjd kvalitet på arbetet, säger Per Tholin Brage, projektledare på VA- och avfallskontoret på Uppsala kommun.

Foto

: He

nrik

Lu

nd

strö

m

U24-09 330 Bonus.indd 40U24-09 330 Bonus.indd 40 08-10-30 13.39.4108-10-30 13.39.41

PER THOLIN BRAGE, UPPSALA KOMMUN Att tänka på när du ska utforma förfråg-ningsunderlaget med sanktionsavgifter:

1. Vad avser sanktionsbeloppet? Per anläg-gning/tillfälle eller per kärl/tillfälle eller per fraktion/tillfälle eller per avvikelse/tillfälle eller per tillfälle eller vad?

2. För att få relevans bör olika typer avvikels-er ha olika beloppsnivåer.

3. En och samma avvikelse bör i vissa fall medföra olika sanktionsbelopp under olika tider av avtalsperioden.

4. Det är viktigt med ett väl fungerande återrapporteringssystem där beställare och entreprenör lätt kan kommunicera beträffande avvikelser.

5. För att få trovärdighet och få avsedd ef-fekt; då det är uppenbart att en avvikelse ska rendera i sanktionsavgift; fakturera.

TIPS! FRÅN PER THOLIN BRAGE & THOMAS GRUNDÉN


FÖR BONUS 50 000 KRONOR KRÄVS …… att anbudet visar att personalarbetet är utmärkt. Utbildnings- och utvecklingspla-ner samt introduktionsprogram bifogas an-budet.

INGEN BONUS …… om anbudet visar att personalarbetet är acceptabelt, personalen får viss utbildning men tydliga exempel saknas.

ANBUDET REFUSERAS …… om personalarbetet har brister som kan påverka uppdraget negativt eller om det är så bristfälligt att uppdraget inte kan utfö-ras enligt förfrågningsunderlagets krav. – En annan möjlighet att få bonus vid ut-

värderingen av anbudet är om anbudsgiva-ren använder fordon som uppfyller stränga-re miljökrav, än det som angetts som minimikrav i förfrågningsunderlaget, säger Per Tholin Brage.

Ytterligare ett exempel är om anbudsgi-vare kan visa ett alternativt insamlingssys-tem som begränsar miljöbelastningen jäm-fört med det befi ntliga systemet.

TYDLIGT VAD SOM EFTERFRÅGAS– Vid ingånget avtal är det egentligen tre bi-tar i avtalet som reglerar hur mycket entre-prenören i slutänden kan räkna hem för ut-förd tjänst. Dels à-priser på tjänsten, dels erlagda sanktionsavgifter och dels om kom-munen har anlitat konkurrerande entrepre-nör för att få tjänsten utförd. Avtalet möjlig-gör att vi i fl era steg kan se till att våra kunder får beställd tjänst, säger Per Tholin Brage.

Om hämtningen av hushållsavfallet skulle fallera meddelas entreprenören och det ut-går en sanktionsavgift. Entreprenören har sedan 24 timmar på sig att genomföra hämt-ningen. Genomför inte entreprenören hämt-ningen inom dessa 24 timmar kan kommu-nen anlita en annan än ordinarie entreprenör, och då på den ordinarie entreprenörens be-kostnad.

Per Tholin Brage menar att sanktionsav-gifterna gör förfrågningsunderlaget trans-parent:

– Det råder ingen tvekan om vad som ef-terfrågas, på det här sättet.

Det hela bottnar i ambitionen att avfalls-kontorets kunder alltid ska få beställd tjänst och i överensstämmelse med krav i avtal mellan kommunen och entreprenören. Ett väl författat förfrågningsunderlag som ”hål-ler” hela avtalsperioden är A och O.

– Både entreprenör och vi som beställare vill ju att det ska fungera på bästa sätt för våra kunder, avslutar Per Tholin Brage.

Vellinge kommun använder även de en typ av bonussystem. Men där ser man inte sanktioner som något bra verktyg.

Kommunen har skrivit skötselkontrakt med en entreprenör som bland annat ska städa stränder och plocka skräp i kommu-nen. Avtalet skrevs för två år sedan och lö-per fram till 2011, med möjlighet till två års förlängning.

Det som skiljer avtalet från andra är en bonus betalas ut om man minskar antalet felanmälningar.

I avtalet står det bland annat ”I denna en-treprenad är partnerskap särskilt fokuserat på den gemensamma uppgiften att få nöjda kommuninvånare och nyttjare. Avgörande är deras upplevelse.”

Thomas Grundén är kommunens tekniska direktör och han har varit drivande i infö-randet av det här bonussystemet.

– Vi är mästare på att ge viten, vilket är väl-digt negativt. Att bestraffas när man gör fel är inte rätt metod, säger Thomas Grundén.

Det måste fi nnas respekt mellan entrepre-nören och beställaren, anser Thomas Grun-dén. Och det är bättre att det fi nns en morot, som gör att entreprenören vill göra det lilla extra.

– Vi vill ju att de ska anstränga sig ytterli-gare. Kontraktet anger en lägstanivå, men vi vill att de ska göra lite mer än så. Det här är ett sätt att få in positiva incitament för att utföra arbetet lite bättre, säger Thomas Grundén.

I Vellinge kommun var idén inte kontro-versiell, alla var eniga om att det var en bra idé och att det borde testas. Beslutet växte fram och den entreprenad där bonussyste-met nu införts är relativt liten.

Felanmälningarna registreras hos kom-munen och både beställaren och entreprenö-ren kan gå in i systemet och titta hur det lig-ger till. På det sättet kan entreprenören snabbt se om det vid någon tidpunkt inkom-

mit extra många anmälningar och också åt-gärda det snabbt. Det måste dock vara rele-vanta fel.

– Vi hade ganska lite felanmälningar tidi-gare, men nu har vi fått ännu mindre sedan vi införde bonussystemet, säger Thomas Grundén.

BÄTTRE MED MORÖTTEREntreprenören får sin bonus en gång om året och det är viktigt att den personal som faktiskt utfört sysslan får ta del av premien.

– Det är viktigt att ersättningen går till personalfrämjande åtgärder och att det rik-tas mot dem som faktiskt arbetat för att minska anmälningarna. Förra året gick bo-nusen till en Bornholmsresa. I år har det gått ännu bättre. Personalen åker till Barcelona, säger Thomas Grundén.

Någon utvärdering har ännu inte gjorts, men Thomas Grundén har inte fått några in-dikationer på att det skulle vara negativt, vare sig från kommunen eller från entrepre-nören.

– Vi ska ha ett möte i december och titta på hur det har gått. Vi kan självklart förbätt-ra systemet, det här var ju första gången vi använde oss av det.

Thomas Grundén säger att han har fått blodad tand och vill utveckla systemet ytter-ligare.

– Min ambition nu är att ta med bonussys-temet även i nästa upphandling. Då gäller det skötsel av grönområden, säger Thomas Grundén. ■

THOMAS GRUNDÉN, VELLINGE KOMMUNAtt tänka på när du ska införa ett bonussystem för entrerenörer:

1. Det man ska ha bonus på måste vara objek-tivt mätbart. Det går inte att mäta ”att det känns bättre”.

2. Det ska inte gå att manipulera. Om man mis-sköter sig ett år, ska det inte göra det lättare att få bonus nästa år.

3. Det måste vara transparent. Både leverantör och beställare ska ha förtroende för mätsyste-met.

4. Fundera på hur bonusen ska se ut. Den får inte vara för liten, det måste vara värt att göra det lilla extra. Den får heller inte vara för hög, du måste kunna betala.

5. Var tydlig med vad det är man får bonus på. Fokusera på resultatet. Vi hade till exempel ”mindre klagomål från invånarna”.

”Förra året gick bonusen till en Bornholmsresa. I år har det gått ännu bättre. Personalen

åker till Barcelona. ”

U24-09 330 Bonus.indd 41U24-09 330 Bonus.indd 41 08-10-30 13.39.5208-10-30 13.39.52


Små och medelstora företag har svårt att vinna större upphandlingar. Ett sätt att öka sin konkurrenskraft är att samarbeta. Det gör konsultföretagen i organisationen Swedish Consulting Group. Hittills har fyra större ramavtal tecknats. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL


ÅÅ TORSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2006 samla-des ett femtontal personer på Hotel Gothia i Göteborg. Samtliga närvarande var repre-sentanter för mellanstora företag i it-bran-schen. De fanns alla på plats för att för att diskutera frågan om mindre företags svårig-heter att vinna upphandlingar.

En av initiativtagarna till mötet var Mika-el Fredman. Efter ett par år med egen verk-samhet hade han känt in på bara skinnet hur svårt det är för en liten konsult att hävda sig i konkurrensen om de stora organisationer-nas avtal. Han ville göra något åt problemet och hade en idé som han ville presentera.

S M Å F Ö R E TAG F Å R R A M AV TA Lleverantör

SMÅFÖRETAG I SAMARBETE VINNER RAMAVTAL

U24-09 400 Smaforetagare.indd 42U24-09 400 Sma foretagare.indd 42 08-10-30 16.54.2408-10-30 16.54.24


Men framförallt ville han samla likasinnade för att diskutera de mindre konsultföreta-gens situation.

– Min idé byggde på att små konsulter måste samarbeta via en gemensam kanal om de ska ha en reell chans att vinna en större upphandling, berättar han.

Mötet på Hotel Gothia visade att Mikael Fredman inte var ensam om att vilja gå på offensiven mot de stora organisationerna. Av de 15 företag som var på plats skrev 14 på en intresseanmälan. Tre månader senare, den 1 januari 2007, lanserades samarbetsor-ganisationen Swedish Consulting Group (SWCG). I dag, knappt två år senare, har de 14 första partnerföretagen utökats till 36.

Affärsidén bakom Swedish Consulting Group är att samla områdesspecialister inom it under ett paraply. Företagen är ut-präglade nischkonsulter. De är geografi skt spridda över hela Sverige och verkar inom kompletterande fält. Det handlar om företag som är specialiserade på exempelvis pro-jektledning, systemutveckling eller test-verksamhet. Organisationen har inga egna konsulter utan väljer att använda de part-nerföretag som har lämpligast kompetens sett till uppdraget.

FÅR SPETSKOMPTETENS– Fördelen för kunderna är att de ser och får den större organisationens stabilitet samti-digt som de kan dra nytta av det mindre fö-retagets spetskompetens, säger Mikael Fredman som nu mera verkar som vd för Swedish Consulting Group.

Under den tid som SWCG har funnits har organisationen lyckats teckna ett antal avtal. Genombrottet var ramavtalet med Verva vid årets början. Det omfattade bland annat it-konsulttjänster inom användbarhet, verk-samhetsutveckling och infrastuktur. Sedan dess har även ramavtal tecknats med För-svarsmakten, Göteborgs Stad och Göteborg Energi.

Att små och medelstora företag har svårt att hävda sig när det gäller offentliga upp-handlingar har fl era förklaringar. Stefan Jönsson på Nutek har studerat frågan och dessutom skrivit rapporter i ämnet. Han hänvisar bland annat till villkor som uteslu-ter mindre företag. Det kan exempelvis handla om mycket stora volymer som ett mindre företag inte kan hantera.

– Att lämna anbud innebär dessutom väl-digt mycket arbete. Det kan vara svårt för ett mindre företag att ro i land. Tiden fi nns helt enkelt inte. Ibland saknas också kompeten-sen, säger han.

Många förfrågningsunderlag är också for-mulerade så att de i princip utestänger min-dre leverantörer. Enligt Stefan Jönsson kan det bero på okunskap, men också på slentri-an. Ett exempel är de fall där köparen åter-använder formuleringar som har använts i tidigare förfrågningsunderlag. De lånas ur ett annat sammanhang och hänger sedan kvar mellan förfrågningarna.

– Det kan utestänga mindre företag utan

att upphandlaren är medveten om det, för-klarar han.

Stefan Jönsson understryker också att det ur upphandlarens synvinkel inte alltid är önskvärt med många små leverantörer.

STÖRRE RISK FÖR KONKURS– Rent arbetsekonomiskt är det ofördelak-tigt och det fi nns dessutom en större risk att ett litet företag går i konkurs.

Att mindre företag går ihop för att göra sig konkurrenskraftiga ser Stefan Jönsson som

en intressant idé eftersom det gör det möj-ligt även för små företag att lämna anbud på mer omfattande affärer.

Jaybiz är ett av de företag som ingår i Swe-dish Consulting Group är Jaybis, ett Uppsa-labaserat it-företag specialiserat på effekti-visering av systemutvecklingsprocessen. Arne Lönn har ett mångårigt förfl utet som företagets vd, men arbetar nu som Jaybis försäljningschef. Han säger att det helt klart fi nns svårigheter för företag med mindre än 100 anställda att få egna ramavtal.

”Kunden får den större organisationens stabilitet och kan samtidigt dra nytta av det mindre företagets spetskompetens.”

− Självklart är jag positiv till initiativ som gör det enkla-re för små företag att hävda sig på marknaden. I för-längningen inne-bär det att vi får bättre möjligheter att tillgodose våra behov av kompe-tens till ett bra pris, säger Patrik Fundin, upphandlingschef, Försvarsmakten.

It-företaget Jaybis var ett av de första företag som anslöt sig till SWCG som delägare och partner. − Idén är helt rätt. Med stöd av SWCG får vi som litet företag de muskler som krävs för att kunna konkurrera om de större avtalen, säger Arne Lönn, försäljningschef, Jaybis.

Foto

: Da

nie

ll Sa

lom

on

Foto

: Da

nie

ll Sa

lom

on


leverantör

44 UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

S M Å F Ö R E TAG F Å R R A M AV TA L


ÅÅ FÖRSVARSMAKTEN LOGISTIK har tecknat ramavtal med Swedish Consulting Group (SWCG). Avtalet, som omfattar lednings-stöd och informationssäkerhet, började gälla 1 mars i år och löper till 2010.

Patrik Fundin, upphandlingschef inom Försvarsmakten, ser enbart fördelar med initiativ som gör det enklare för små och medelstora företag att konkurrera om avtal på marknaden.

– För vår del handlar det i första hand om att ha en tydlig avtalspart. Det gäller oavsett vem vi tecknar avtal med, säger han.

Att mindre företag har svårt att hävda sig på marknaden när det gäller upphandling-ar är en välkänd fråga som diskuteras i många olika fora. Även Patrik Fundin är engagerad i frågan och understryker att han är medveten om att anbudslämnande kan vara förenat med stora kostnader på många olika plan för ett mindre företag. .

– Det krävs ofta en hög grad av juridisk kompetens, det krävs tid och energi. Det kan vara svårt för ett mindre företagare att avsätta de resurserna, säger Patrik Fundin.

Från sin egen horisont ser han därför fl era fördelar med en organisation som

SWCG som samlar fl era mindre specialist-företag under ett gemensamt paraply. Han poängterar att Försvarsmaktens strävan är att hitta de leverantörer som har bäst kom-petens, och den kompetensen kan lika gär-na fi nnas i mindre företag. Men de mindre företagen kan ha svårt att hävda sig i kon-kurrensen med de stora rikstäckande, ib-land internationella, aktörerna.

– Därför är jag positiv till initiativ som gör det enklare för mindre företag att häv-da sig. För oss är det självklart en fördel om det fi nns fl er aktörer med hög kompetens på marknaden. Det ger oss fl era alternativa anbudslämnare och bättre möjligheter att tillgodose våra behov till ett bra pris. ■

Försvarsmakten är ett av de offentliga organ som har teck-nat avtal med samarbetsorganisationen Swedish Consulting Group. Och myndigheten ser enbart fördelar med initiativ som underlättar för mindre företag att vinna upphandlingar.

”FLER AKTÖRER GÖR DET LÄTTARE ATT HITTA RÄTT KOMPETENS”

– För att lyckas måste man vara betydligt större. Det krävs mycket jobb för att försöka få ett ramavtal och ett mindre företag har helt enkelt inte de muskler som krävs. Jäm-för man med de stora koncernerna i vår bransch har de ofta folk avsatta som jobbar med upphandlingar. Genom Swedish Con-sulting Group kan vi bättre hävda oss mot dem, säger Arne Lönn.

HELT RÄTT IDÉHan anser att idén bakom SWCG är helt rätt. Följaktligen var Jaybis ett av de första före-tag som anslöt sig som partner och delägare. Hittills har Jaybis via SWCG fått ett uppdrag och tackat nej till ett. Dessutom har nätver-ket av partnerföretag skapat ett antal upp-drag.

– SWGCs konstruktion gör att vi som en-skilt företag kan vara med och påverka på ett bättre sätt. Vi har till exempel möjligheter att gå direkt på kunden även om det är SWCG som har avtalet, berättar Arne Lönn.

Mikael Fredman är nöjd med att idén om samarbete mellan olika specialistkonsulter har förverkligats och dessutom utvecklats över förväntan. Han är också noga med att framhålla att konceptet har förädlats via partnerföretagen.

– Det fi nns mycket energi och vilja i grup-pen. Intresset för frågan är stort. Nu ska vi växla upp tempot. Vi ska lägga mer fokus på att bygga upp organisationen. På säljsidan handlar det förstås om att fortsätta fokusera på ramavtal i både statlig och privat sektor. ■

Under våren publicerade Konkurrensverket rapporten Behovet av stöd och hjälp till små och me-delstora företag vid offentlig upphandling. Rapporten avslutas med förslag på ett antal vägar att få mindre företag att lämna anbud i offentliga uppdrag. Här är ett axplock på lanserade förslag:

1 Gör mindre upphandlingar. Dagens upphandlingar är ofta för storaför att mindre företag ska lämna anbud.

2 Gör kortare upphandlingar. Upphandlingar som gäller över många år är svåra för mindre företag att lämna anbud på.

3 Öka tillgängligheten till annonserade, pågående upphandlingar, exempelvis genom avgiftsfria annonsportaler.

4 Gör det möjligt att hemligstämpla inkomna anbud eller delar av dem, i alla fall vid ej accepterade anbud.

5 Anpassa upphandlande myndigheters administration, fakturerings- och betalningsrutiner efter mindre företags villkor.

FEM SÄTT ATT FÅ MINDRE FÖRETAG ATT LÄMNA ANBUD

Efter några år som fristående konsult var Mikael Fredman med och drog igång Swedish Consulting Group. I dag är han vd för organisationen som via samarbete strävar efter att öka mindre konsultföre-tags möjligheter att vinna upphandlingar.

Foto

: An

de

rs B

irke

sta

d

Foto

: Da

nie

ll Sa

lom

on


ICT 2009 THE INFORMATION COMMUNICATION TECHNOLOGY TRADE SHOW INTERNET EXPO 2009SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG, 13 & 14 JANUARI 2009 KISTAMÄSSAN, STOCKHOLM, 17 & 18 FEBRUARI 2009

Under två intensiva dagar träffar du branschens ledande leverantörer. Här finns kompetensutvecklingen, framtidens IT-lösningar, branschkunskapen och paneldebatterna. Mässorna bjuder på seminarier, keynote, debatter och mycket mer inom bland annat Mobilitet, Virtualisering, IT-säkerhet, Grön IT, Unified Communication, Business Solutions, e-handel och Internetmarknadsföring.

MÄSSORNA DÄR DU FÅR MYCKET MER PÅ MINDRE TID!

www.easyFairs.com/ICT-scandinavia IF ONLY ALL TRADE SHOWS WERE THIS EASY !

Medarrangörer MediapartnerSamarbetspartner

Skandinaviens största IT-event. Hur du tjänar på Grön IT!

Spara tid och pengar med Unified Communication.

ngar, branschkunskapen ochnote, debatter och mycket

Både i Göteborg & Stockholm

easyfairs.indd 1easyfairs.indd 1 2008-10-30 14:45:552008-10-30 14:45:55

I december arrangeras Upphandlings-galan där fem priser kommer att delas ut till personer som har gjort skillnad i upphandlingssverige. Här presenterar vi de nominerade till priset.


Det är en tung jury som utser de fyra vinnarna på Upphandling’08. Här fi nns representanter både från upphandlarvärlden och från näringslivsorganisationer. Lisbeth Jonsson, ordförande Sveriges offentliga inköpare (SOI), Ylva Mannervik, ansvarig för statlig inköpssamordning, Ekonomistyrningsverket, Stefan Holm, upphandlingsexpert Almega, Johan Svedberg, vd Affärsconcept, Anders Wennerberg, ordförande LFU (landstingsnätverket för upphandling), Bo Nordlin, chef-redaktör Upphandling24


N O M I N E R A D E T I L L Å R E T S P R I S E Rupphandlingsgalan

I Vägverkets Norra länken-projekt lycka-des man locka fl era ut-ländska entreprenörer. Konkurrensen blev stor på en annars begrän-sad och lokal marknad. Anna Nylén är ansva-rig för upphandlingen.

Vervas it-konsultupp-handling 2008 lyckades locka rekordmånga småföretag, varav många också har fått ramavtal. Ansvarig för upphandlingen: Mi-chaela Kanti.

Genom att bara teck-na ramavtal med en leverantör per område kunde Halmstad kom-mun sänka kostnader-na med tio miljoner kro-nor över fyra år. Lisbeth Andermyr, , är ansvarig för upphandlingen.

Lars Johansson, Banverket, handlar el på nytt sätt. Fem leverantörer tävlar varje månad om vem som köper el billigast. Resultatet använder Banverket för att välja leverantör.

Norrortsleden genom-förde Ulrica Nilsson, Vägverket, som en funktionsentreprenad där det även ingick un-derhåll av leden under åtminstone 15 år.

Genom att använda kombinatorisk upp-handling kunde även mindre företag delta i Uppsala kommuns upphandling av fi ber-kabel. Ulf Sandell är ansvarig för upphand-lingen.

Syfte med priset Årets upphandling: främja och belysa upphandlingens potential som utvecklingsmetod för verksamhet och samhälle. Priset Årets upphandling ska främja aktiviteter som tänjer gränser och utmanar gängse metoder. Kriterier för priset: Upphandlingen ska ha åstadkommit nya lösningar för verksamheten ■ Upphandlingen har gett avsevärd kvalitetsökning och/eller sparat pengar till verksamheten ■ Stark upplevd positiv förändring för användarna

Årets upphandling

VEM BLIR ÅRETS…

Foto

: Jo

n W

alls

ten

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

Foto

: He

nrik

Lu

nd

strö

m

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Juryn som utser pristagarna

U P P H A N D L I N G 2 0 0 8

U24-09 610 gala.indd 46U24-09 610 gala.indd 46 08-10-30 18.03.3308-10-30 18.03.33


Årets Opinionsbildare: Pär Cronhult, chefsjurist Konkurrenskommissionen, har sedan den första stämningen i målet mot Simrishamn och Tomelilla kommuner lämnades in till länsrätten argumenterat för att direktupphandlingar från kom-munägda bolag är rättsligt felaktiga.

Årets upphandling: Anna-projektet – en upphandling av ett modernt IT-stöd till Socialtjänsten som har präglats av samarbete och delaktighet. Huvudansvarig för upphandlingen har varit PO Andersson, upphandlingsexpert i Nacka kom-mun och projektledare Karin Bengtsson, Socialtjänsten, Nacka kommun.


Foto

: Hå

kan

Fla

nk

”Han kom som ett yrvä-der…” kan man säga om Konkurrensverkets före detta generaldirek-tör Claes Norgren. Un-der första halvåret 2008 drev han mer opinion än vad andra gene-raldirektörer gör under hela sitt förordnande.

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Sven-Eric Hargeskog har i år lämnat posten som ordförande för SOI. Han har varit aktiv i de-batten kring upphand-ling som ordförande, men vi hoppas att nu i en friare ställning kan ta ut svängarna än mer.

Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

Lisbeth Johnson är ny ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI). I den rollen har hon ännu inte gjort av-tryck utanför styrelsen. Men hon driver med skärpa upphandlings-frågor som krönikör i Upphandling24.

Eva Sveman, jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon sprider kunskap i upphandlingsfrågor bland Sveriges offent-liga upphandlare. Eva Sveman är känd som kompetent och har lång erfarenhet.

Alltid med där det hän-der, kan man säga om Anna Ulfsdotter Fors-sell. Hon tvekar inte att föra fram sina åsikter och ställa ministrar mot väggen. Perfekta egenskaper för den som ska bli Årets opini-onsbildare.

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Peter Lindblom utstrålar lugn och auktoritet. Som chef för avdelningen för offentlig upphandling på Konkurrensverket tvekar han inte att tala om vad han tycker är rätt eller fel.

Syftet med priset är att främja opinionsbildning och konstruktivt åsiktsutbyte inom upphandlingsområdet.Kriterier: Personen/organisationen har intensivt deltagit i debatten och åstadkommit en attitydförändring eller annan positiv förändring.

Årets opinionsbildare

De här är också nominerade


upphandlingsgalan

48 UPPHANDLING24 • NUMMER 9 | 2008

N O M I N E R A D E T I L L Å R E T S P R I S E R


Krister Thorell, upp-handlingschef Norr-köpings kommun, har bedrivit en konsekvent utbildningssatsning bland de anställda upphandlarna i kom-mun.

Helena Rom, framsynt upphandlingschef i Danderyds kommun. Utmärker sig genom sin starka drivkraft att skapa dialog med le-verantörerna och ta till sig deras åsikter.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell har byggt upp upphandlingsavdel-ningen på Sveriges Television. Hon har visat ett utomordentligt le-darskap under arbetet.

Björn Isaksson är en av pionjärerna inom elektronisk upphand-ling där Jönköpings kommun var mycket tidigt ute.

Per Dahlgren, djupt kunnig och med en stor ledarskapsförmåga. Duktig på att motivera och engagera de an-ställda, först i Stock-holms läns landsting och nu i Region Skåne.

Inger Ek har som vd för Göteborgs Stads upp-handlingsbolag och som tidigare upphand-lingschef i Mölndals kommun visat ett stort engagemang för upp-handlingsfrågor.

Syftet med priset är att främja initiativ som utvecklar förutsätt ningarna för ett effektivt arbete med upphandling ■ Engagemang utöver det vanliga■ Prestationer som har förbättrat förutsättningarna för upp handlare/inköpare att göra ett gott arbete ■ Starkt bidragit till utökad positiv samverkan mellan köpare, exempelvis mellan kommuner ■ Starkt bidragit till större förståelse mellan köpare och säljare

Årets upphandlingschefFo

to: E

mm

a W

est

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Th

or B

alk

he

d

Foto

: Ma

rtin

Ag

fors

Maria Holmberg, upphandlingschef Nässjö kommun. Engagerad och drivande i samarbetet mellan fl era kommuner i Småland.

Gabriella Manieri, upphandlings-koordinator Malmö högskola, har visat ett brinnande engagemang för upphandlingsfrågor och driver dem framåt. Också aktiv i ett regionalt nätverk för upphandlare.

Conny Davidsson, upphandlings-chef CSN, sprider på ett fantastiskt engagerat och kunnig sätt sin kun-skap till dem som jobbar nära honom men även till övriga i organisationen som behöver hjälp vid upphand-lingar.

Marianne Egelstam, upphandlings-chef Ekerö kommun. En kompetent chef, inte bara i upphandling utan också i ledarskapet och duktig på att återkoppla till sin personal. Sprider glädje, kunskap, arbetsglädje och omtanke. Idérik och noggrann.


Acko Anckarberg Jo-hansson är utredaren bakom LOV, vilken tro-ligen blir ny lag till års-skiftet. Går lagförslaget igenom, och det mesta tyder på det, blir det en rejäl förnyelse för upp-handling av vård- och omsorgstjänster.

Mats Svegfors, reger-ingens utredare, vill lägga ned Verva. Det fi nns olika åsikter om förslaget, men om det genomförs innebär det onekligen en stor förändring.

Konkurrensverkets av-delning för upphand-ling har under Peter Lindbloms ledning visat på nya grepp med sina runda bords-samtal runt om i landet. I samtalen öppnar Kon-kurrensverket för verklig dialog.

Anders Kuylser, upp-handlingschef i Söder-tälje kommun, ställer nya krav på avropare och beställare i kom-munen. Ingen får köpa in något till kommunen utan att först ha gått upphandlingsavdel-ningens halvdagskurs.

Kommunerna Simris-hamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad slår ihop sina upphandlingsenheter till ett gemensamt bolag, Kommunupp-handling Syd. Projektar-betet har letts av Peter Lindgren.

Upphandlingsbolaget i Göteborg har aktivt och med nya metoder arbetat för att se till att kommunen inte handlar av kriminella element i samhället. Arbetet leds av upp-handlingschefen Gö-ran Brunberg.

Priset Årets förnyare ska främja aktiviteter som tänjer gränser och utmanar gängse metoder ■ Syftet med priset är att främja initiativ som utvecklar förutsätt-ningarna för ett effektivt arbete med upphandling ■ Personen/organisationen har initierat banbrytande och innovativa idéer och därigenom åstadkommit positiv förändring ■ Personen/organisationen har testat nya metoder med gott resultat ■ Starkt bidragit till större förståelse mellan köpare och säljare

Årets förnyare

Foto

: Ma

rku

s Bo

ttn

er

Foto

: Kris

tde

mo

kra

tern

a

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Foto

: An

ne

lie G

ärd

ma

rk

Österåker kommun bygger upp en företagsportal på internet där kommunens samtliga 4 000 företag fi nns presenterade. Tanken är bland annat att det ska bli enklare för företagen att delta i kommunens upphandlingar. Göran Oscarsson, näringslivschef på kommunen, är drivande i projektet.

Samer Mahra, Falkenbergs kommun, har initierat utbildningar bland leverantörerna i kommunen för att de ska lära sig mer om upphandling och lämna bättre anbud. En verksamhet som både kommu-nen och de lokala företagen vinner på.

Vellinge kommun har i fl era uppmärksammade upphandlingar under året satt ett fast pris i förfråg-ningsunderlaget och låtit leverantörerna tävla med kvalitet i sina anbud. Ett nytt friskt inslag som drivs av Charlotte Unosson, upphandlare på kom-munen.



Nu handlar det om e-business.Bara e-business.

www.internetworld.se/prova

Internetworld – affärstidningen för dig som utvecklar affärer med hjälp av internet.

s s s s s s s s s s

idg iw.indd 1idg iw.indd 1 2008-10-30 15:01:532008-10-30 15:01:53


P R I S E R N A TA R F O R Mupphandlingsgalan

ÅÅ EVA NYSTRÖM RITTSEL är en kvinna med erfarenhet från många områden. Hon har bland annat en bakgrund inom fl era statliga myndigheter, har skrivit böcker, arbetat som journalist, varit redaktionschef på tidningen Datavärlden, utbildat chefer och arbetat som konsult.

Upphandlingsvärlden är heller inte främ-mande för Eva Nyström Rittsel. Hon genom-förde själv upphandlingar när hon arbetade på Socialstyrelsen och skrev upphandlings-underlag som egen frilansjournalist till bland annat utbildningsdepartementet och Högskoleverket.

Under hela tiden har Eva Nyström Rittsel dock alltid arbetat med glas. Först hemma i

Den 4 december ska fem priser delas ut på den stora Upphandlingsgalan. Det är pris till Årets upphandlare, Årets upphandlingschef, Årets förnyare, Årets opinionsbildare och för Livslång insats. Eva Nyström Rittsel är den glas-konstnär som formger priserna exklusivt för Upphandlingsgalan. TEXT: EVA WENSTRÖM

– m e d å t e r v i n n i n g s g l a s f r å n K o s t a

Glaskonstnärformger årets priser

Foto

: Pä

r Ritt

sel

U24-09 600 Konstnar_ratt.indd 50U24-09 600 Konstna r_ratt.indd 50 08-10-30 17.50.2708-10-30 17.50.27


” Jag hittar inspirationen i naturen och det gäller även för priserna jag gör till Upphandlingsgalan.”källaren för att senare avancera till en egen ateljé. Numera har hon sin ateljé i Kyrkhamn i Hässelby, Stockholm, en hantverksby med kommunala ateljéplatser. Den första i Stock-holm för hantverkare.

– Det har alltid varit kreativt och roligt att arbeta med glas, säger Eva Nyström Rittsel. Jag har arbetat med det här på heltid i åtta år nu, men haft egen ateljé i 32 år.

Eva Nyström Rittsel är numera glaskonst-när på heltid och har ställt ut sin konst på fl era platser i Sverige. Hon har också delta-git i fl era jurybedömda samlingsutställning-ar både i Sverige och i Frankrike, och har under de senaste åren kunnat ses när Galleri Glas 1 i Stockholm arrangerat samlingsut-ställningar med landets mest spännande fria glaskonstnärer.

Eva Nyström Rittsel arbetar även som lärare på Glasdesignlinjen på Växjö universitet.

– Jag är ansvarig för kallglaset, medan professor Erika Lagerbielke håller i varm-glaset.

SJÄLVLÄRD PIONJÄR– Jag har alltid arbetat med keramik och i

mitten på 70-talet blev det populärt att slänga in lite glas i keramiken. Ingen i Sve-rige visste då vad fusing var.

Den kända glaskonstnären Bertil Wallien såg Eva Nyström Rittsels glaskonst redan under 70-talet och gav henne tips och råd om hur hon kunde använda tekniken. Hon fortsatte att experimentera under fl era år och utvecklade en egen metod, där hon med hjälp av datorkomponenter och loppisfynd skapade olika färger och visuella effekter i glaset. I början var det inte många som vis-ste vad fusing var, men från 1995, då Eva Ny-ström Rittsel var med i ett tv-program om fusing, har det börjat sprida sig.

– Då fi ck jag en bekräftelse på att jag faktiskt var först med den här tekniken i Sverige.

En tjusning med att arbeta med just glas är att det är oförutsägbart. Du vet inte helt sä-kert hur det kommer att se ut. Dessutom kan genomsläppet av ljus bli otroligt vackert.

– Att kunna göra något vackert av skrot är fantastiskt.

MODERN FUSINGDen teknik Eva Nyström Rittsel använder och som hon är en av pionjärerna bakom, är den moderna fusingen. En teknik där man med hjälp av värme smälter samman och formar glas.

Hon arbetar mest med vanligt grönskim-rande fl oatglas, men använder även förfärga-de Bullseyeglas. Eva Nyström Rittsels specia-litet är återvinning av glas och att smälta in gem, staniol, säkerhetsnålar, korsettspiraler och andra metallföremål i glaset.

Glaset som ska gjutas till tjockare block smälts samman i en specialugn som hettas upp till mellan 800 och 1 000 grader och ska därefter stå och spännas av i 500 grader i un-gefär 14 timmar.

– Hela processen tar ungefär fyra till fem dagar innan det har svalnat och de innebo-ende spänningarna tagits bort så att glaset inte spricker.

Metoden användes redan av de gamla egyptierna så tidigt som 4 000 år före Kris-tus, innan man lärt sig blåsa glas i Europa. Tekniken glömdes bort, men återkom under Jugendperioden och från 1995 har det tagit fart igen.

– I dag är fusingmetoden populär och den växer hela tiden. Man kan göra mycket med glas och det är lättare än att dreja.

SPÄNNANDE PRISERPriserna som kommer att delas ut på Upp-handlingsgalan den 4 december är inte klara ännu. Eva Nyström Rittsel ska åka ner till Kosta och blåsa glas i två veckor och kom-mer då att hämta återvinningsglas därifrån. Hon har fått helt fria händer, vilket uppskat-tas väldigt mycket.

– Det är ganska ovanligt att man får så fria händer. Det brukar ofta vara tvärtom, att det ska vara en speciell färg eller att det ska se ut på ett speciellt sätt.

Inspirationen till sina glasverk hittar Eva Nyström Rittsel i naturen och det gäller även för de fem priserna som nu ska formges.

– De ska bli speciella, en vågkänsla med inspiration från Mälaren som jag kan se ut-anför mitt fönster.

Skulpturerna är tänkta att bli ganska höga, vilket innebär att hon måste gjuta in dem i sand eller gips, så att de blir tjocka och inte går sönder så lätt.

– Jag kommer att leka lite också, kanske lägga in lite skrot eller någon datorkompo-nent, skrattar Eva Nyström Rittsel.

Nu är det bara att vänta och se vad som kommer fram ur hennes glasformgivning. Den 4 december får vi se resultatet. Och årets pristagare kan se fram emot att få ta emot spännande och vacker glaskonst, gjord av återvinningsglas från Kosta. ■

Eva Nyström Rittsel undervisar även på Glasdesign-linjen vid Växjö universitet.

Ateljen där glasskulpturerna tar sin form ligger i Kyrk-hamn, en hantverksby utanför Stockholm.

Återvunndet glas och att blanda glas med metall har blivit Eva Nyström Rittsels specialitet.

Foto

: Pä

r Ritt

sel

Foto

: Pä

r Ritt

sel

Foto

: Pä

r Ritt

sel

U24-09 600 Konstnar_ratt.indd 51U24-09 600 Konstna r_ratt.indd 51 08-10-30 17.50.3708-10-30 17.50.37


F R Å G O R O C H S VA Rexpertpanelen

Du frågar, experterna svararÅÅ Vad innebär transparensprin-cipen, som ju är en av de fem grundprinciperna för offentlig upphandling?

Transparensprincipen inne-bär att upphandlande myndig-heter/enheter ska genomföra upphandlingar på ett öppet och och förutsebart sätt.

Den upphandlande myndig-heten/enheten är skyldig att lämna information om upp-handlingar och det praktiska tillvägagångssättet vid dem. Det sker genom annonsering av upp-handlingar och genom att alla anbudsgivare får tillgång till an-nonser, förfrågningsunderlaget och annat material som ligger till grund för upphandlingen. Det sker också genom den infor-mation om tilldelningsbeslut som ska lämnas till alla anbuds-givare och anbudssökande samt genom den efterannonsering som ska ske enligt lagen.

TRANSPARENSPRINCIPEN betyder också att alla anbudsgivare och anbudssökande klart och tydligt ska kunna utläsa vad den upp-handlande myndigheten/enhe-

ten ska köpa, vilka krav som ställs på anbudsgivarna och på det som ska upphandlas, hur urvalet av anbudssökande ska ske samt hur utvärderingen av anbuden kom-mer att genomföras.

Att skriva ett helt perfekt för-frågningsunderlag, som bara

kan förstås på ett sätt (det kor-rekta sättet), är något som alla vill, men få – för att inte säga ingen – kan göra. Det är därför viktigt att påpeka att även an-budsgivare har ett ansvar för att förfrågningsunderlagen uppfyl-ler kravet på transparens.

Om en anbudsgivare upptäck-er en oklarhet bör denne ställa en fråga om oklarheten till den upphandlande myndigheten/enheten. Den ska i sin tur vara tacksam för frågor från anbuds-givare och bör lämna så klara och tydliga svar som möjligt.

Hur frågor om oklarheter i förfrågningsunderlaget ska stäl-

las ska framgå av förfrågnings-underlaget. Är så inte fallet mås-te frågan den första frågan till den upphandlande myndighe-ten/enheten vara hur frågor ska ställas.

Det fi nns två grunder för till-delning: lägsta pris eller det eko-

nomiskt mest fördelaktiga an-budet. När det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används fi nns krävs det för upphandling-ar över tröskelvärdena att de kriterier som har betydelse (pris, leverans- och genomförandetid, kvalitet, driftskostnader et ce-tera) ska vara viktade inbördes.

KRITERIEVIKTNINGEN får anges som intervall med en största til-låten spridning (enligt förarbe-tena max tio procent). Endast om det enligt den upphandlande myndigheten/enheten inte är möjligt att ange viktningen av de olika kriterierna (undantagssitu-

ation där bevisbördan vilar på den upphandlande myndighe-ten/enheten) får kriterierna ang-es i fallande prioritetsordning.

Transparensprincipen hand-lar om att upphandlingsproces-sen i alla delar ska präglas av förutse-barhet och öppenhet. Allt för att vi ska få så bra upphandlingar och offentliga upp-handlingar som möj-ligt! Anna Ulfsdotter Forssell

ÅÅ Jag läste i tidningen att man ska förbjuda glödlampor. Vad fi nns det för bra alternativ när man ska köpa in stora volymer till exempelvis sjukvården. Led-lampor är ju dyra. Vi är också beroende av att få till-räcklig ljusstyrka. Upplever ib-land att energilampor lyser svagare. Vad kan man ställa för krav i dag på glödlampor som inte utesluter för många leverantörer?

Med dagens teknik kommer inte glödlampor att klara de nya hårda kraven på energieffektivi-tet som det så kallade ekodesign-

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Fors-sell är advokat och delägare i Advokatfi r-man Delphi. Anna är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrätts-fi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrens-verket och på Läns-styrelsen i Stockholms län.

Peter Nohrstedt är bi-olog i botten och verk-samhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvalt-ning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma per-soner som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

” Även anbudsgivare har ett ansvar för att förfrågningsunderlagen uppfyller kravet

på transparens.”

U24-09 800 Expertpanelen_sabe.indd 52U24-09 800 Expertpanelen_sabe.indd 52 08-10-30 15.56.4608-10-30 15.56.46

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert


direktivet ställer upp. Det vill säga från och med 2010 kommer det inte att vara tillåtet att till-verka och sälja lampor med en energiprestanda som dagens glödlampor har.

Alternativet i dag är lågener-gilampor som fi nns i olika ljus-styrkor och som kan användas i samma armaturer eller lysrör el-ler halogenlampor som kräver annan armatur. En lågenergi-lampa räcker cirka tio gånger så länge som en glödlampa och för-brukar bara en femtedel så mycket energi. För varje glöd-lampa du byter ut sparar du cir-ka 400 kronor under lågenergi-lampans livslängd.

LÅGENERGILAMPOR har en upp-tändningsfas, det vill säga det tar en liten stund innan den ly-ser med full kapacitet. Det här kan ibland upplevas som ett pro-blem, speciellt i lokaler där man enbart vistas en kort tid.

Lågenergilampor omfattas av EU:sw energimärkning och i dag fi nns det gott om lampor i ener-giklass A, vilket bör utgöra ett obligatoriskt krav vid upphand-ling. Se Miljöstyrningsrådets kriterier för belysningsproduk-ter på korturl.se/iqwr.

Led, eller lysdioder, är energi-snåla, stryktåliga och har lång livslängd samt innehåller inte kvicksilver. Hittills har lysdioder-na varit för dyra för att vara ett alternativ till glödlampor, lysrör och halogenlampor. Dock är trenden att priserna faller, vil-ket kommer att göra led mer konkur-renskraftigt i fram-tiden.

Peter Nohrstedt


Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra samt granska upphan-dlingar.

Martin Göransson är grundare av Cavella AB, ett konsultbolag som bistår företag vid hela eller delar av an-budsprocessen i offen-tliga upphandlingar. Dessförinnan har Martin mångårig erfarenhet av att skriva anbud i egenskap av marknad-sområdeschef vid privata företag.

ÅÅ Mitt företag deltog för drygt ett år sedan i en upphandling där vi och fem andra företag valdes ut som leverantörer. Ramavtalet har gett oss många affärer, men tyvärr har voly-merna gått ner rejält under de senaste två månaderna.

Det visade sig att beställaren nu köper tjänster från en person som tidigare arbetade hos den upphandlande myndigheten, men som nu har startat eget. De tjänster som köps motsvarar ex-akt de som ingår i ramavtalet.

Jag har tagit fram uppgifter om hur omfattande inköpen har varit och det rör sig om stora be-lopp. Vad ska jag göra? Gör jag ingenting förlora jag affärer. Tar jag upp det här med beställaren är jag rädd för att stöta mig med min viktigaste kund.

Jag rekommenderar dig att att kontakta Konkurrensverket. Du kan hitta mer information på deras hemsida (korturl.se/lgzu). De är vana vid att behandla lik-nande situationer och kan ge dig råd.

Om du skickar en förfrågan till Konkurrensverket bör du tänka på att det blir en offentlig hand-ling. Därför är det bättre att ringa om du vill vara anonym.

I de fall Konkurrensverket be-dömer frågan som principiellt viktig kan de hjälpa till att driva fallet vidare. Vill du inte ge dig till känna i en sådan process kan du väl-ja att driva frågan via ombud.

Martin Göransson

ÅÅ Hur ska leverantörer hitta i ett förfrågningsunderlag?

Förfrågningsunderlag är ofta omfattande med många bilagor. För leverantörerna är det bra att snabbt kunna sätta sig in i un-derlaget, men det är inte alltid lätt att hitta i det. Därför är det viktigt att upphandlare struktu-rera förfrågningsunderlag på ett logiskt och tydligt sätt.

Det bör innehålla en förteck-ning över samtliga ingående handlingar där namnen på bila-gorna framgår. Namnet bör tala om vad bilagan innehåller. Även när det gäller bifo-gade fi ler i e-post-meddelanden bör fi lnamnen indikera vad fi lerna inne-håller. Pia Nylöf

ÅÅ Vi i vårt företag har bestämt oss för att över-pröva en upphandling till länsrätten. Måste vi anlita en jurist som för vår talan eller klarar vi det själva?

Som alltid vid konsultköp måste ni bedöma vad ni får för pengarna. Min erfarenhet av att anlita juridisk expertis är att de oftast gör ett bra arbete, men att det inte sällan kostar mer än vad man har bedömt från början.

Om ni har hittat ett uppenbart fel i upphand-lingen är det inte så svårt att själv skriva överprö-van utan juridisk kompetens. Hur ni går tillväga kan ni läsa i Upphandling24 nr 2/2008 där Ofelia Hendar på ett pedagogiskt sätt beskriver hur ni kan göra en överprövan.

Efter det att inlagan om överprövning är in-lämnad får den andra parten i målet yttra sig och sedan kommer oftast ärendet tillbaka till er som har överprövat. Då får ni chansen att yttra er en gång till.

Jag anser att denna situation är svår för en lek-man att hantera själv. Då, om inte tidigare, tycker jag att ni ska rådgöra med en jurist som har erfarenhet av offentlig upp-handling.

De här konsultkostnaderna bör ni ta med i beräkningarna när ni beslu-tar om ni ska överpröva en upphand-ling eller inte.

Martin Göransson

” Kan vi överpröva utan att anlita jurist?”

” Glödlampor klarar inte de nya hårda kraven på energieffektivitet som

ekodesign-direktivet ställer upp.”

U24-09 800 Expertpanelen_sabe.indd 53U24-09 800 Expertpanelen_sabe.indd 53 08-10-30 15.56.5608-10-30 15.56.56


A K T U E L L A D O M A Rjuristens analys

Eftersom upphandlingen påbörjats innan den 1 januari 2008 tillämpades lagen (1992:1528) om offentlig upphandling i målet. Målet prövades av Länsrätten i Skåne (dom den 19 februari 2008 i mål nr 1418-08 E) och av Kam-marrätten i Göteborg (dom den 29 september 2008 i mål nr 1227-08).

I 11 kapitlet i lagen om offentlig upphandling (2007:1091) anges de krav som får ställas på leverantörerna angående till exempel ekono-misk och teknisk kapacitet och vilka bevis som kan användas. 11 kapitlet, 11 paragrafen, punkterna 3 och 6 kan vara av särskilt intresse i sammanhanget.

EXTRA LÄSNING:

NÄR BEGRÄNSAR KVALIFICERINGSKRAVEN KONKURRENSEN?När begränsar kraven i kvalifi ceringsfasen konkurrensen på ett

otillbörligt sätt? Kammarrätten i Göteborg ger svar på frågan i

en aktuell dom. TEXT: CARL BOKWALL

DOMEN FRÅN KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

ÅÅ HELSINGBORGS KOMMUN upphandlade konsulttjänster för rekrytering av förvalt-ningschefer och nyckelpersoner i en förenk-lad upphandling. I förfrågningsunderlaget angavs att leverantören skulle ha minst två års erfarenhet, bland annat för att kunna uppfylla andra krav på referenser.

Anbudsgivaren skulle även nå riskklass UC 3 eller högre. En anbudsgivare som inte nådde upp till denna riskklass kunde lämna

förklaring till varför man ändå hade den ekonomiska stabilitet som riskklass UC 3 innebär. Kommunen menade att kravet var nödvändigt för att visa att anbudsgivaren var ekonomiskt stabil.

En anbudsgivare uteslöts eftersom företa-get inte hade bedrivit verksamhet i två år och inte heller nådde riskkvalifi cering UC 3.

Anbudsgivaren begärde överprövning av kommunens uteslutningsbeslut. ■

ÅÅ KAMMARRÄTTEN FASTSLÅR att en upp-handlande myndighet får ställa nödvändiga krav på anbudsgivarens ekonomiska ställning. Kraven måste vara relevanta och de får inte strida mot de grundläggande gemenskaps-rättsliga principerna. Kraven måste anpassas så att den upphandlande myndigheten utnytt-jar de konkurrensmöjligheter som fi nns.

Enligt kommunen ställdes kravet på två års erfarenhet för att säkerställa att anbuds-givaren uppfyllde kravet på referenser. Ef-tersom det gällde rekryteringstjänster styrs anbudsgivarens kvalifi kationer av den erfa-renhet och kompetens som fi nns hos de an-ställda. Även ett nyetablerat företag kan ha personal som har fl era års erfarenhet. Kam-

marrätten konstaterar därför att kravet inte var motiverat och att det kunde motverka konkurrensen eftersom nya företag utesluts från upphandlingen på ett otillbörligt sätt.

Eftersom bolaget var nybildat saknades en årsredovisning. Bolaget hade dock bifogat en färsk balans- och resultaträkning. Kam-marrätten fann att det utgör en sådan för-klaring om bolagets ekonomiska stabilitet som avsågs i förfrågningsunderlaget. Bola-get ansågs därför ha uppfyllt kravet.

Kammarrätten bedömde att kravet på två års erfarenhet var en brist som kunde ha på-verkat det konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen. Därför skulle upphandling-en göras om. ■

Omständigheter i målet

Ställde krav på två års erfarenhet

Kammarrättens bedömning

Upphandlingen måste göras om

Carl Bokwall, advokat på advokatfi rman Cederquist,

analyserar aktuella rättsfall i Upphandling24.

U24-09 810 Fraga juristen.indd 54U24-09 810 Fra ga juristen.indd 54 08-10-30 13.46.0708-10-30 13.46.07


ÅÅ LAGEN OM OFFENTLIG upphandling regle-rar inte hur hårda krav som får ställas på en anbudsgivare, utan det bedömas med pro-portionalitetsprincipen. Ett krav som kan diskvalifi cera en anbudsgivare måste vara relevant i förhållande till vad som ska upp-handlas och kravet får inte vara av mindre betydelse för upphandlingen.

Krav som har godtagits av domstolarna är att leverantören har F-skattsedel och att konsulter för inköp av el ska vara oberoende i förhållande till elkraftsbolag. Här har kva-lifi ceringskraven varit relevanta och inte gått längre än vad som varit nödvändigt.

Om vi går tillbaka till det aktuella fallet sä-ger antalet verksamma år lite om leverantö-rens förmåga att nå kvalifi ceringskrav som angivandet av referenser. Det är därför rim-ligt att kravet ansågs sakna relevans. I kon-sultbranschen är personalen den viktigaste tillgången, även ett nystartat bolag kan vara marknadsledande.

Kravet på att leverantören ska ha varit verk-sam en viss tid är därför ovidkommande.

För att uppnå syftet med kravet – att få en

erfaren leverantör – och samtidigt upprätt-hålla ett acceptabelt konkurrenstryck, kan den upphandlande myndigheten kräva att personalen har en viss erfarenhet. Det vore relevant eftersom rekryteringstjänsten tro-ligen kräver viss erfarenhet samtidigt som företag inte utesluts i onödan.

Kammarrättens andra invändning mot kra-vet på minst två års erfarenhet var att det på ett otillbörligt sätt begränsade konkurrensen.

Eftersom nästan alla kvalifi ceringskrav i någon mån innebär en begränsning av antalet leverantörer och därmed en konkurrensbe-gränsning kan man undra var gränsen mot en otillbörlig konkurrensbegränsning går. Även om LOU syftar till att upphandlingar ska ta vara på den konkurrens som fi nns handlar det inte om att upprätthålla en effektiv kon-kurrens i konkurrenslagens mening. Uteslut-ningen av en leverantör i en upphandling får


ju mycket små, om ens några, konkurrensbe-gränsande effekter i egentlig mening.

En första utgångspunkt är därför att det inte krävs mycket för att ett krav ska anses begränsa konkurrensen otillbörlig – i vart fall tar nog en domstol ofta det säkra före det osäkra och ser otillbörliga konkurrensbe-

gränsningar i fall som kanske skulle förvåna en branschaktör.

En andra utgångspunkt är att tänka till på vad man vill uppnå med kravet. Är kravet slarvigt eller slentrianmässigt uppställt? Kan syftet uppnås på ett annat sätt som inte begränsar leverantörsurvalet i samma ut-sträckning? En bra lösning förutsätter hygg-ligt goda insikter i den marknad som upp-handlingen vänder sig till. Gör inte upphandlaren ett bra förarbete kommer domstolen att justera kraven åt upphandla-ren – en inte alla gånger optimal lösning. ■

Formulera kravet på rätt sättAnalys och konsekvenser av domen

” Det krävs inte mycket för att ett krav ska anses begränsa konkurrensen otillbörlig.”

Skapa hela upphandlingen i OPIC tendsign. Bifoga vilka dokument du vill. 100 % webbaserat.

Leverantörerna lämnar sina anbud direkt i verktyget – inga missade skall-krav. Anbudsöppning och utvärdering har aldrig varit så smidigt.

Vill du prova OPIC tendsign? Hör av dig till oss på [email protected].

Annelie Sunnermalm Supportansvarig

OPIC tendsign är f d Upphandling.com/Tend&Sign

tendsign100% elektroniskt

U24-09 810 Fraga juristen.indd 55U24-09 810 Fra ga juristen.indd 55 08-10-30 13.46.2008-10-30 13.46.20


s va r p å j u r i s t e n s a n a ly sdebatt

ÅÅ I nummer 8 av Upphandling24 skriver advokaterna Carl Bok-wall och Per-Owe Bumgarth att det är ”Fel utvärdera anbud på referenser” och hänvisar till en dom från EG-domstolen1. Jag anser att påståendet är felaktigt och olyckligt.

Många upphandlande myn-digheter har vänt sig till Sveri-ges Kommuner och Landsting (SKL) efter att ha läst artikeln. När anbud bedöms är det vanligt att använda referenser för att ut-värdera kvalitén. Det är ofta enda sättet vid upphandling av tjänster.

Det är riktigt att det inte är möjligt att bara använda antalet referenser som ett utvärde-

ringskriterium. Om referenserna däremot ger ett kvalitativt om-döme är det fullt möjligt att an-vända detta omdöme som en del av ett utvärderingskriterium.

I den aktuella domen från EG-domstolen som Bokwall och Bumgarth refererar till hade den grekiska kommunen som krite-rium för tilldelning av kontrakt bland annat angett anbudsgiva-rens ”styrka och erfarenhet av projekt som utförts under de tre föregående åren”. Kriteriet po-ängsattes utifrån hur stort kon-traktsvärdet hade varit i de ut-förda projekten. Någon kvalitativ bedömning gjordes inte av pro-jekten.

eG-domstolen kom fram till att kommunen inte kunde använde det som tilldelningskriterium och stödde sig bland annat på artikel 32 i direktiv 92/50.

Artikel 32 handlar om teknisk och yrkesmässig kapacitet, det vill säga kvalifice ringsfasen och inte utvärderingsfasen. Artikel 32 lyder i aktuell del ”En för-teckning över de vikti gaste tjänster som levererats under de tre föregående åren med uppgift om belopp, datum och privata eller offentliga motta-gare.” En motsvarande be-stämmelse finns också i det nya upp handlingsdirektivet (2004/18/EG). Även nya

LOU innehåller motsvarande bestämmelse

Bokwall och Bumgarth skri-ver med hänvisning till EG-domstolens dom att det inte är möjligt att låta kvalificerings-kraven flyta in och vara en del av de kriterier som avgör vilket an-bud som är det ekonomiskt med fördelaktiga. Det kan i och för sig vara riktigt.

När det gäller begreppet refe-renser beror det dock på vad som är avsikten med referenserna. Bokwall och Bumgarth skriver att referenser indikerar något om leverantörernas erfarenhet och om dess förmåga att utföra lik-nande uppdrag. Referenser kan därför enligt Bokwall och Bumgarth bara användas som kvalificeringskrav men inte för utvärdering av anbuden. Jag de-lar inte den uppfattningen.

I en tIdIGare dom2 från EG-domstolen hade den upphand-lande myndigheten som kriteri-um för tilldelning av kontrakt angett antalet referenser från Europeiska Unionens alpområ-de. Den upphandlande myndig-heten hade inte gjort någon innehållsmässig bedömning om referenternas erfarenheter av varan varit bra eller dåliga. EG-domstolen slår i domen fast att en enkel lista över referenser med bara namn på och antal ti-

digare kunder och som inte innehåller andra uppgifter om leveranserna inte kan utgöra ett tilldelningskriterium.

Slutsatsen måste rimligen bli att om det görs en kvalitativ be-dömning av referenserna kan de mycket väl vara ett tilldelnings-krite rium.

EG-domstolens dom har kom-menterats av professor Sue Ar-rowsmith i boken The Law of Public and Utilities Procure-ment. Sue Arrowsmith tolkar domen så att referenser som innehåller ett värdeomdöme får vara ett tilldelningskriterium vid bedömningen av vilket an-bud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

I ett mål i Kammarrätten i Stockholm3 hävdade en leveran-tör att referenser inte kunde

Bokwall och Bumgarth har fel


juristens analys

Fel utvärdera anbud på referenserSkillnaden är stor på vad du kan ställa för kvalificerings-

krav och vad du kan använda som utvärderingskriterier.

Det visar ett utslag från EG-domstolen.

Fakta i målet

Erfarenheter användes för

att utvärdera anbuden

TEXT: CARL BOKWALL OCH PER- OWE BUMGARTH

A K T U E L L A D O M A R

UPPHANDLING 24 • NUMMER 8 | 2008

EN KOMMUNSTYRELSE I

EG-DOMSTOLEN KONSTATERADE

Domstolens bedömning

Olika regler för kvalificering

och utvärdering

52

Visst kan anbud utvärderas på referenser”

Ulf Palm, jurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, menar att referenser visst kan användas när anbud utvärderas. Han byg-ger sin argumentation på domar i EG-domsto-len och i kammarrätten samt på professor Sue Arrowsmith.

”


använ das vid anbudsutvärdering-en. Den upphandlande myndig-heten hade som kvalifi ceringskrav att anbudsgivarna skulle ange minst tre relevanta uppdrag som inte var äldre än två år med en kortfattad beskrivning av varje uppdrag. Tilldelningskriterierna var kvalitet viktat till 60 procent och pris viktat till 40 procent. Vid bedömningen av kvalitetskriteriet skulle bland annat referen serna beaktas och deras namn och tele-fonnummer skulle anges. Interna referenser kunde också komma att beaktas. Referenserna kunde maximalt ge sju poäng.

LÄNSRÄTTEN ANSÅG att det var uppenbart att kravet på referen-ser även innebar en utvärdering av de referenser som inhämtats. Tilldelningskriteriet godtogs.

Kammarrätten konstaterade att den huvudsakliga frågan i målet var om tilldelningskrite-riet referenser stod i strid med LOU. Kammarrätten refererade till EG-domstolens dom i GAT-målet och påpekade att det i för-frågningsunderlaget angavs att i bedömningen av anbuden skulle antalet refe renser beaktas utan att pröva om referenternas erfa-renheter av produkterna varit bra eller dåliga. Kammarrätten påpekade att i det nu aktuella målet var det fråga om ”tre goda referenser från liknande upp-drag”. Kammarrätten ansåg att sådana referenser kunde ge re-levant information för bedöm-ningen av anbuden. Det var där-för enligt kammarrätten möjligt att låta referenser vara ett till-delningskriterium.

Kammarrätten framhöll också att kravet på liknande uppdrag i kvalifi ceringsfasen var långt ifrån lika specifi kt som kravet på referenser från liknande upp-drag i utvärderingsfasen. Enligt kammarrätten framgick det av förfrågningsunderlaget att kra-vet på erfarenhet från liknande uppdrag var ett led i bedöm-ningen av anbudsgi varens kvali-tet. Enligt kammarrätten var det givet, när det är fråga om en kva-litetsbedömning, att utvärde-ringen måste göras av inhämta-de uppgifter från lämnade referenser.

Länsrätten i Stockholms län har också i en dom4 godtagit att

erfa renheter av liknande upp-drag utifrån en kvalitativ ut-värdering av referenser kan vara ett tilldelningskriterium.

Mot den här bakgrunden kan jag inte fi nna annat än att refe-renser mycket väl kan vara ett tilldelningskriterium. Avgöran-de är vad som ska visas med re-ferenserna.

Ulf PalmFörbundsjurist, Sveriges Kommuner

och Landsting (SKL)

1) mål C-532/06

2) C-315/01 (GAT)

3) mål nummer 2206-07

4) 2005-07-06, mål nr 14556-05 E


Läs Carl Bokwalls och Per-Owe Bumgarths analys på webben www.uh24.se/referenser

Foto

: Sa

ra A

xelss

on

U24-09 815 Fraga juristen II.indd 57U24-09 815 Fra ga juristen II.indd 57 08-10-30 14.07.3208-10-30 14.07.32

Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.uh24.se

Läs mer på webben

Las oss pa webben.indd 3Las oss pa webben.indd 3 08-10-30 18.24.0708-10-30 18.24.07


LeverantörsguidenLeverantörer med vana att betjäna offentlig sektor.

Billigare konferensermed BokningsBolagetsauktionswebb!

www.bokningsbolaget.seTel 08 506 285 00 • 031 701 01 10

Om du annonserar på den här sidan i Upphandling24 når du upphandlingschefer, ekonomi chefer samt IT-chefer inom samtliga kommuner och landsting. Du når också de 150 största statliga myndigheterna och de 1 000 största upphandlarna!

Just nu har vi erbjudande så att ni kan annonsera konternuerligt i både tidningen och på webben billigt.

Kontakta Emilia Kax på telefon 0736-151020 eller [email protected] om du vill veta mer.

Vill du göra affärer med offentlig sektor?

Dagliga nyheter på webben om offentlig upphandling

www.uh24.se

guiden

Ditt budskap här!

Kontakta Emilia Kax på 0736-151020


leverantorsguide 2008-08.indd 59leveranto rsguide 2008-08.indd 59 08-10-30 18.23.2008-10-30 18.23.20

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

fujitsu.indd 1fujitsu.indd 1 2008-10-30 14:53:072008-10-30 14:53:07

2008-09. upphandling24

Documents