2009-02 upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

N U M M E R 2 • M A R S 2 0 0 9 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNA

Bra affärer med ramavtal

SÅ VILL POLITIKERNASTYRA UPPHANDLING

GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland, ser upphandling som politiskt verktyg.

Helena Lans, Göteborgs stad, involverar upphandling i kampen mot ekobrott.

”Våga lita på upphandlarna” EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL, INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN

Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”

U24-02 Omslag.indd 1U24-02 Omslag.indd 1 2009-03-05 14:15:492009-03-05 14:15:49

NUMMER 2/2009AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNA

Bra affärer med ramavtal

SÅ VILL POLITIKERNA STYRA UPPHANDLING

GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland, ser upphandling som politiskt verktyg.

Helena Lans, Göteborgs stad, involverar upphandling i kampen mot ekobrott.

”Våga lita på upphandlarna” EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL, INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN

Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”

A UPPHANDLING SVARTA PENGARtedt, kommunstyrelsen på Gotland,

dling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, involverar upphandling i kampen mot ekobrott.

463630

54

4 Krönikan – Lisbeth JohnsonÄndra ramavtalsbestämmelserna. Det fi nns ett gyllene tillfälle nu när LOU ska ses över.

6 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenOlika typer av samhällspolitiska mål döljer reella konkurrenshinder.

8 Debattera på Upphandling24Peter Lindblom på Konkurrensverket:Leverantörer och upphandlare tjänar på enklare regler.

11 EnkätOm du var politiker för en dag – hur skulle du förbättra för upphandlingar?

24 Senaste nytt från offentlig upphandlingLeksandsföretag förser Polisen med kängor.

30 Fokus: Ramavtal i praktikenI 15 månader har de nya ramavtals-reglerna varit i bruk. Så här används de i praktiken.

46 32

36 Tema: Svarta pengarMyndigheterna i Göteborg jobbar tillsammans för att stoppa den ekono-miska brottsligheten.

41 Digital avtalshanteringKronobergs landsting sparar tid och pengar genom att signera avtalen digitalt.

44 UpphandlingscenterTrots stora skillnader mellan kommu-nerna bildar Norrköping och Linkö-ping ett gemensamt upphandlings-center.

46 Drivande politiker På Gotland konkurrensutsätts all kommunal verksamhet. Östhammar anställler en upphandlingsstrateg.

50 Överpröva – eller inte? En leverantör som känner sig felbe-handlad i en upphandling kan klaga i domstol. Samtidigt är det viktigt att inte klaga i onödan.

54 Stora LOV-dagen Deltagarna på Stora LOV-dagen ger konferensen toppbetyg.

59 JuristenVåra juridikexperter reder ut vem som är behörig att underteckna anbud.

62 Fråga våra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor.

65 Karriär: Fredric Kilander är upphandlingschef i Jämtland Fredric Kilander ska ansvara för en upphandlingsvolym på 850 miljoner kronor per år.

30

tal

ER MED

BONUS ADE

36

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE2

Innehåll

U24-02 Innehåll och ledare.indd 2U24-02 Innehåll och ledare.indd 2 2009-03-05 14:30:292009-03-05 14:30:29

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

ALLT FLER BÖRJAR » inse att upphandling är en strategisk funktion också i offentlig sektor. Sakta men säkert ökar statusen för upphandling.

Självklart ska även den nya bilden avspegla sig i upp-handlarnas lönekuvert. För att ta reda på hur det ligger till med lönerna gör Upphandling24 tillsammans med Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, en löneenkät som skickas ut till våra läsare och SOIs medlemmar.

Vi räknar med att kunna presentera resultatet av un-dersökningen i nästa nummer av Upphandling24.

Det är egentligen alldeles för tidigt. Undersökningen är på sin första dag när jag skriver dessa rader. Men jag kan inte låta bli att titta på resultatet hittills.

Medianlönen för en upphandlare är så här långt i un-dersökningen 29 150 kronor. 15 procent av dem som har svarat hittills tjänar mindre än 25 000 kronor. Jag har svårt att se att det är en anständig lön för en person som ska göra affärsmässiga upphandlingar för kanske hund-ratals miljoner kronor per år.

Det fi nns några som har lyckats betydligt bättre. Två av de knappt 400 som titulerar sig upphandlare i under-sökningen har en månadslön på 50 000 kronor eller mer.

Upphandlingschefen ska ju driva och utveckla det strategiska arbetet med upphandlingen. 30 procent av upphandlingscheferna i enkäten (så här långt) tjänar 35 000 kronor eller mindre.

Det är uppenbart en dålig lön för ett kvalifi cerat och viktigt arbete. Det fi nns några ljusglimtar. Fyra procent av cheferna i undersökningen tjänar 60 000 kronor i månaden eller mer. Högsta inrapporterade lönen hittills är 70 000 kronor.

I dagens läge med varsel, neddragningar och i vissa fall lönesänkningar kan det vara svårt att argumentera för en rejäl lönehöjning. Men ska upphandling på allvar ses som en strategisk funktion måste lönerna anpassas därefter.

Läs mer om löneläget i nästa nummer av Upphand-ling24. ■

LEDARE

REDAKTION & MARKNAD

Bo Nordlinchefredaktör, 08-453 63 12

[email protected]

Upp till kamp för högre löner

”Ska upphandling på allvar ses som strategisk måste

lönerna anpassas därefter”

U P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 2 2 0 0 9

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12

Red.sek: Helle Kierkegaard, [email protected]

Redaktör: Eva Wenström, [email protected]: Nina Mattsoff, [email protected]

Omslagsfoto: Daniel WadeniusAffärschef: Åsa Johansson,

[email protected], 08-453 61 05Annonser: Isabelle Delorme,

[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Maria Samuelsson,

[email protected], 08-453 62 84VD: Anders Huldt, [email protected]

Tryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad, vilket innebär att

tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

Minst sex konferenser under 2009: Ramavtal,

e-inköp, miljö&etik med flera. Läs mer på www.uh24.se/konferens

Prenumeration: 10 nummer kostar 1 795 kronor.

Teckna dig på http://pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00.

Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre

8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77

Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]

Utgivare: Upphandling24 AB

ISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNING

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

3UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

U24-02 Innehåll och ledare.indd 3U24-02 Innehåll och ledare.indd 3 2009-03-05 14:44:232009-03-05 14:44:23

WWW.UPPHANDLING24.SE4

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

ÄNDRA RAMAVTALSBESTÄMMELSERNA! JAG » har varit på Idrottsgalan. Ja, ni läste rätt, jag har varit på Idrotts-galan. Och i december hade vi Upphandlingsgalan. Det är mycket som är galet, förlåt, det är många galor nu för tiden. Och trevliga är de. Och de bidrar otvivelaktigt till att det område som är galans tema kommer i blick-punkten. Och de ger tillfälle till att få många nya kontakter eller, som det heter på nysvenska, att fylla på sitt nätverk.

Upphandlingsgalan i december var bra med intres-santa debatter och föredrag. Värdefulla insatser i den offentliga upphandlingens tjänst uppmärksammades på ett trevligt sätt.

Det var väl egentligen bara en sak som fattades. Det blev inget större genomslag i medierna och då tänker jag givetvis på andra medier än det du håller i din hand just nu. På den punkten skiljer sig – ännu så länge – Upphandlingsgalan från exempelvis Idrottsgalan.

En liten passning till arrangörerna skulle kunna vara att leta efter ett upplägg som också skapar intresse

utanför vår egen krets. Det kunde väl vara värt några sömnlösa nätter att skapa en motvikt till

mediebevakningen av allehanda ”skandaler” runt upphandlingar inom vård och omsorg

eller andra områden. Skulle inte Janne Josefsson vara en alldeles förträffl ig prisutdelare på nästa Upphandlingsgala? Någon som har fl er och bättre förslag?

NÅJA, KANSKE SKA » också den här krönikan efter denna utvikning vara lite mer seriös och verklighetsförankrad.

Att upphandla bemanningstjänster är ju i praktiken som att gå ut på en spot marknad, eller borde vara.

Så drastiskt uttryckte sig en deltagare på ett möte som jag hade nöjet att

delta i för ett tag sedan. Vad hon gav uttryck för, så

tolkade jag i alla fall henne, var att ofta är

det mycket bråttom när man vänder

sig till ett bemanningsfö-retag. Det kan

gälla personal inom sjukvården men kan också bli aktuellt inom andra branscher där brådskan kanske inte är lika uppenbar men ändå fi nns där.

Byggbranschen kan ståta med åtminstone ett tydligt exempel där svårigheten (brist på kompetens hos avroparna) att göra en andra konkurrensutsättning ledde till att ett par småföretag slogs ut vid en upp-handling då man kände sig tvingad att endast välja en leverantör.

OM MAN NU » har tecknat ett ramavtal enligt det svenska stelbenta regelverket så blir det nästan omöjligt att få tag på den specialist som man just i det akuta tillfället behöver få tag i snabbt. Är leverantörerna rangordnade gäller det att det fi nns ledig kapacitet att tillgå hos den

eller de första man vänder sig till. Ska det till en förnyad konkurrensutsättning blir det ju i praktiken omöjligt att snabbt fylla den vakans som av ett eller annat skäl har uppstått oplanerat. Om bestämmelserna visar sig systematiskt missgynna mindre företag är bara det ett tillräckligt skäl för en ändring.

SÅ, SNÄLLA MATS » Odell, se till att bestämmelserna som reglerar ramavtalsupphandlingar ändras. Det fi nns ju ett gyllene tillfälle nu när LOU ska ses över. Vi är många som suckar och stönar. Vi kanske inte uttrycker oss i termer av ”spotmarknad” men visst ligger det en hel del i den liknelsen.

Ramavtal är en bra form av upphandling som skulle kunna användas på fl era områden än i dag men det förutsätter en lagstiftning som utgår från en verklighet som omfattar hela bredden i den offentliga upphand-lingen. Det gör inte dagens LOU. ■

Ändra reglerna!

”Missgynnar bestämmelserna mindre företag är bara det ett tillräckligt skäl för en

ändring”

Foto: Dan-Åke Wälivaara

U24-02 Kronika Lisbeth.indd 4U24-02 Kronika Lisbeth.indd 4 2009-03-04 14:09:452009-03-04 14:09:45

Goodyear Reducerad bränsleförbrukning. Och bromssträcka.

Enastående bränsle- ekonomi ger låga koldioxidutsläppFuelSaving Technology1) ger marknadsledande lågt rullmot-stånd.

Kortare broms- sträcka på vått väglagSlitbana med optimerad mikro-struktur för kortare broms-sträcka på vått väglag2).

Låg ljudnivå med hög komfortVarierade mönsterblock-placeringar för reducerat vägbrus Fritt från HA-oljor Däckets låga halt av polycykliska aromater (PCA) i slitbanan gör det också mer miljövänligt (HA-oljefritt).

Effi cientGrip är miljömärkt med Svanen3)

Svanens vision är ett hållbart samhälle med målet att bidra till en mindre miljöbelastande konsumption.

De viktigaste kraven på ett Svanenmärkt däck är:

och produktion

www.svanen.nu

1)FuelSaving Technology innefattar funktioner såsom speciella gummiblandningar, lättviktstruktur och däckform2)Jämfört med föregångaren 3)

Miljömärkt med svanen.

goodyear.indd 1goodyear.indd 1 2009-03-04 15:00:122009-03-04 15:00:12

WWW.UPPHANDLING24.SE6

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

NÅGON GÅNG I » slutet av förra året höll näringsminister Maud Olofsson en presskonferens om krisen i bilindu-strin. Sedan fräste hon iväg i en mörkblå BMW.

Det fi ck några att protestera och kräva att upphand-lingar av bilar till regeringen ska ha ”nationella” krav. Svenska ministrar ska självklart åka Volvo. Eller Saab om det fi nns någon.

Och det där kanske vi borde fundera över. I vilket annat land (som har en egen bilindustri) åker minist-rarna omkring i annat än de nationella varumärkena?

I det här fallet handlade det förstås antagligen om att svensk bilindustri inte tillverkar säkerhetsbilar av den typ som utsatta statsråd måste åka med, men det intressanta är reaktionen på den BMW-åkande ministern: Ska inte svenska offentliga personer undvika att offentligt visa sig med utländska bilmärken?

SOM JAG SKREV » i min förra krönika så har statsminister Fredrik Reinfeldts

uppmanat oss att inte slösa bort våra svenska slantar på en massa

kinestillverkade prylar. Utan vi bör i stället lägga dem på svenska tjänster och upple-

velser. Sverige åt svenskarna! Eller som Falstaff Fakir skal-

dade: Polen till polackerna! Nordpolen till Nordpolackerna!

I takt med att den ekonomiska krisen börjar kännas in på skinnet

kommer denna typ av argument att bli allt vanligare.Men sällan kommer det att sägas öppet.

I stället blir det olika typer av samhällspolitiska mål som har

med miljö och sociala krav att göra som får dölja reella konkurrens-hinder. Tanken att upphandlingar främst ska handla om det ekonomiskt mest fördelaktiga kommer i bakgrunden.

Och i den här frågan tycker jag vi i

Sverige ska handla krasst. Vi får undersöka hur andra länder gör med sina nationella markörer, och sedan göra på samma sätt.

Visst, vi borde driva grundprincipen att hänsyn som lojalitet mot det egna landets leverantörer eller lojalitet mot företag som tidigare gjort viktiga insatser inte ska spela roll. Upphandlingar ska ske på affärsmässig grund, en bra princip om alla lever efter den.

Hela poängen med det integrerade Europa-samarbetet är att alla ska kunna kalkylera med att marknaderna gradvis fortsätter att öppnas upp.

Att det inte fi nns någon återvändo. Att den politiska inriktningen inte är att bistå med nationella satsningar, utan övernationella EU-satsningar där det är effekti-

vitet, rationalitet och långsiktig tillväxt som gäller. Inte att rädda det egna näringslivet och sopa hem röster inför nästa val.

ÄR ALLA ÖVERTYGADE » om att det också kommer att vara en obeveklig grundkraft i utvecklingen kommer vi också att få en anpassning. Alla som vill överleva på marknaden ställer in sig i leden.

Men i samma ögonblick som den tydliga riktningen bryts kommer också näringslivet att snabbt fånga upp signalerna och börja bearbeta sina nationella regeringar mer än de motionerar sin utvecklingsavdelning.

Och här tänker jag inte moralisera. Jag tycker att alla i näringslivet ska läsa av den politiska viljan.

Om det är så att det övernationella projektet sviktar så fi nns det ingen anledning att vara en trofast företagare som tror på fri konkurrens. Medan andra skrattar åt de godtrogna dumma svenskarna.

Fundera på detta nästa gång ni ser någon av våra ministrar fräsa iväg i en bil.

Vad är det som de åker i? Och hur gör de andra toppdoggarna i EU-blocket? ■

… och ministern fräste iväg i en BMW

”Vi får handla krasst och göra på samma sätt som

andra länder.”

U24-02 Kronika stigbjorn.indd 6U24-02 Kronika stigbjorn.indd 6 2009-03-04 14:10:572009-03-04 14:10:57

KOMMENTUSINGÅR I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Nya upphandlingar på gång:

• AV-produkter

• Bevakning

• Dokumentproduktion

• Leasingfinansiering av lös egendom

• Rekrytering

För mer information gå in på www.kommentus.se eller ring 08-709 59 00

Kom & besök vår monter på

SOI:s Årskonferens

2009så berättar vi mer

kommentus.indd 1kommentus.indd 1 2009-03-04 15:01:542009-03-04 15:01:54

I NUMMER 1 » av Upphandling24 publice-rades en debattartikel med synpunkter på Konkurrensverkets förslag. Det är bra att våra förslag granskas, och vi välkomnar synpunkter som kan bidra till bättre upp-handlingar. Tyvärr hade skribenten, när ar-tikeln skrevs, inte haft möjlighet att ta del av vårt förslag som vi överlämnade till re-geringen i en rapport den 3 februari.

Det fi nns ett starkt behov av enklare regler för offentliga upphandlingar under tröskelvärdena. Såväl leverantörer som upphandlare tvingas lägga ned stora resurser om upphandlingar ska genomföras korrekt. Det är tyvärr inte ovanligt att det görs otillåtna direktupphandlingar. En av orsakerna kan vara att de resurser upp-handlingen kräver inte alltid kan räknas hem när de olika anbuden vägs mot varandra.

De grundläggande EG-rättsliga princi-perna om likvärdighet och icke-diskrimi-

nering ska givetvis gälla även mindre upphandlingar. Men de upphand-lande myndigheterna bör ges större möjligheter att själva utforma reglerna för att utnyttja konkurren-sens möjligheter.

KONKURRENSVERKET FÖRESLÅR ATT » det läggs fast en gräns på fem prisbasbelopp (cirka 214 000 kronor). Under den gränsen ska enklare regler användas. Vi vill med ett så-dant relativt lågt belopp skapa en öppen marknad där en större del av upphandling-arna annonseras.

Vi föreslår också obligatorisk publicering av annonser på myndigheternas hemsidor i ett standardiserat format. Då kan samtliga annonser sammanställas och leverantörer kan få en heltäckande bild över vilka offentliga affärsmöjligheter som fi nns. Även tilldelningsbeslut bör publiceras på mot svarande sätt. Alla upphandlingar ska

dokumenteras och nuvarande regler för överprövning och skadestånd blir kvar, enligt vårt förslag.

KONKURRENSVERKET HAR LÄMNAT » en rad för-slag till regeringen som ska leda till effekti-vare offentliga upphandlingar. Det handlar om effektivare domstolar genom att antalet förvaltningsdomstolar som överprövar upp-handlingar minskas rejält. Vi föreslår också sanktioner mot dem som inte följer reglerna. Det ska inte vara möjligt att medvetet göra direktupphandlingar som strider mot reg-lerna utan att riskera efterverkning.

MED VÅRA FÖRSLAG » till effektivisering och regelförenkling ökar förutsättningarna för en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rätts-säker offentlig upphandling. Förslagen innebär att konkurrensen tas tillvara bättre så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offent-liga sektorn och näringslivet.

Det är vår förhoppning att våra förslag om förenklingar ska leda till en fortsatt öppen diskussion om hur vi kan förbättra den offentliga upphandlingen i Sverige. Läs mer om förslagen på www.konkurrensverket.se.

Peter LindblomAvdelningschef, Konkurrensverket

Tipsa oss om konferenser, utbildningar eller andra händelser som är intressanta för upphandlare. Skicka dina tips till [email protected].

När? Vad? Vem? Var?18 March Stora Ramavtalsdagen Upphandling24 Stockholm

12 May Stora e-upphandlingsdagen Upphandling24 Stockholm

14 May Upphandla revisionstjänster SKL Stockholm

30 mars–1 april SOIs årskonferens Sveriges Offentliga Inköpare Norrköping

21 September Upphandla kvalitet, etik och miljö Upphandling24 Stockholm

30 sep-1 okt Upphandlingskonferensen Swedish Medtech, LfU, SKL Uppsala

17-19 november Kvalitetsmässan Göteborgs stad/VGR Göteborg

Det här händer i Upphandlingssverige

Leverantörer och upphandlare tjänar på enklare regler

Konkurrensverket och avdelningschefen Peter Lindblom föreslår en rad förenklingar vid upphandlingar.


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

läggs( i k d k h d l fö

KONKURRENSVERKET TALAR OM »

förenkling av upphandlingar under tröskelvärdet. Det är gott och väl. Näringsliv, upphandlande myn-digheter och rättsvårdande instanser är överens om att det behövs. Men det är en sak att prata om förenklingar i allmänna ordalag. En annan sak är att komma med konkreta förslag. På den punkten har Konkur-rensverket inte levererat.I våras framförde Konkurrensverket önske mål om att man upp till 600 000 kronor skulle kunna förenkla förfarandet likt Danmark och Norge. Verva, SKL och Ekonomistyrningsverket har framfört lik-nande synpunkter. Många upphandlande myndigheter såg här en möjlighet att kunna fokusera på upphandlingar som betyder stora besparingar i stället för att bindas upp av mindre upphandlingar.

I dagarna backar Konkurrensverket från det kravet och föreslår i en rapport fem pris-basbelopp, för närvarande 205 000 kronor, som fast värde för det som i lagen kallas ”lågt belopp”. Sam tidigt lägger man förslag kring elektroniskt offentliggörande av upphand-lingar under tröskelvärdet på nationellt till-gängliga data baser och samma villkor för offentliggörande av tilldelningsbesluten.Som upphandlare på golvet undrar jag vad förenklingen består i. Fem prisbas-

belopp innebär att några får höja sina gränser, andra får sänka. De som får sänka sina beloppsgränser får fler förenklade upp-handlingar, de som får höja får färre. För-enkling för några, status quo för många och försvårande för andra.Publicering av upphandlingar under tröskelvärdet ska ske på allmänt tillgänglig elektronisk databas? Det sker redan nu. Ingen förenkling.Publicering av tilldelningsbesked på all-mänt tillgänglig databas? Vad är syftet? Vad blir enklare? Ingenting.

Konkurrensverket skriver att förfrågnings-underlagen kan göras enklare och att man borde förenkla lagtexten i kapitel 15. Men hur ska man kunna göra det när man redan i ingressen bestämt att samma grundregler ska gälla som över tröskelvärdet? Där väntar vi med spänning på reella förslag, i stället för allmänna skrivningar.Konkurrensverket skriver även att ”För-enklingen innebär att upphandlande myn-digheter ges större möjligheter att själva utforma upphandlingen för att utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns”. I dag är ju dessa möjligheter 100 procent! Vari består förenklingen?

Summa summarum så kan jag inte på något sätt se hur det här förslaget ska leda

till någon förenkling av upphandlingarna för någon av de inblandade parterna.Det som saknas är hur man ska uppnå ba-lans mellan arbetsinsatsen och värdet på upphandlingar under tröskelvärdet, här för-blir Konkurrensverket svaret skyldigt. Har Konkurrensverket någon ny upphandlings-form på lut, ett mellanting mellan direktupp-handling och förenklad upphandling? Det vore verkligen intressant!

Björn IsakssonUpphandlingschef, Jönköpings kommun

Det här händer i U h dl

Tomt prat om förenklingar från KKV

Foto

: Th

or B

alk

he

d

Björn Isaksson, Jönköpings kommun.

debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

U24-02 debatt.indd 8U24-02 debatt.indd 8 2009-03-04 15:25:482009-03-04 15:25:48

DET ÄR BRA » med samordnade upphandlingar, men det fi nns ett ruttet ägg i korgen: sättet att ta betalt för upphandlingen. Le-verantören får betala en viss procent på det belopp som le ve-ran tören säljer på de samord-nade ramavtalen.

I praktiken betalar den avropande enheten avgiften, eftersom leverantören själv-klart kalkylerar in den i det offererade priset.

SÄTTET ATT TA » betalt döljer den riktiga kostnaden, ger orimligt höga upphandlingskostnader och kan vara olagligt. Låt mig förklara:

Vi gör dåliga affärer när det läggs okända kostnader på toppen av priset. Trans-parensen försvinner och den goda affären riskerar att gå om intet.

Ersättningsnivån för utförda uppdrag står inte i proportion till den reella kostnad som upphand lingen kräver, även här saknas möjlighet till genomlys-ning.

Det här är en tjänst som utförs för annan myndighets räkning och därmed är ställd under Lagen om offentlig upphandling. Med ett enkelt medgivande har den sopats undan och ersatts av en

direktupphandling där värdet kan vara högt. Är det att betrakta som en otillåten direktupphandling?

FÖRETEELSEN ÄR EN » styggelse som bör rensas ut och ersättas av öppet redovisade kostnader som delas av de som nyttjar tjänsten.

Jag är en varm anhängare av samordning där samordning

ger nytta. Det gör den ofta för både köpare och säljare. Det jag ifråga sätter är hur vi upphand-lingens vita riddare förklarar de tre ruttna äggen i korgen!

KASTAR JAG ÄGG » i hönshus? Nej. Inköp Gävleborg är ett

kommunalt samordningsför-bund vars uppdrag är att upphandla varor och tjänster för förbundets ägare, tio kommuner i och kring Gävle-borgs län.

Dessutom säljer vi upphand-lingstjänster till offentliga aktörer i vår region, där vi tar betalt för utförd tjänst.

Vi har tillämpat ett bonus-system i några avtal, men det har vi börjat att rangera ut. Kommentus, Kammarkollegiet, VHS och andra med ruttna ägg i korgen borde följa efter.

Johan Almesjö, vd, Inköp Gävleborg

Osunt och olagligt med bonus i samordnade ramavtal

– Sättet att ta betalt döljer den riktiga kost-naden, säger Johan Almesjö, vd på Inköp Gävle-borg.


Foto: Thor Balkhed

12 maj 2009Stora e-inköpsdagenGör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

30 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

Viktigaste konferenserna

www.uh24.se/konferens

U24-02 debatt.indd 9U24-02 debatt.indd 9 2009-03-05 14:14:212009-03-05 14:14:21

Bring levererar snabbt, tryggt och grönt!

Har du frågor om våra tjänster eller vårt miljöarbete ring oss på 0771-269 269, eller läs mer på bring.se/express

I Bringkoncernen fi nns en rad olika företag som gör allt för att maximera kundnyttan. Vi tar hand om allt från distribution av post, paket och större gods till lagerservice och handtering av varor som kräver temperaturkontroll.

Bring är Nordens ledande företag inom bud och expresslogistik. Vårt breda utbud av tjänster och stora fordonspark gör att du får bästa tänkbara service och fl exibilitet och att det du skickar kommer fram snabbt, säkert och i tid.

Att vara marknadsledare ställer höga krav på ett aktivt miljöarbete. Bring har fl er miljöfordon och fl er miljöutbildade förare än något annat transport-företag i Sverige.

bring.indd 1bring.indd 1 2009-03-04 15:03:162009-03-04 15:03:16

Kristina Bergsten, upphandlingschef, Järfälla kommun

’’Jag skulle lägga förslag på förändring av formuleringen i LOU när det gäller ramavtal. De antagna formuleringarna gagnar varken offentlig verksamhet eller leverantörer. Särskilt viktigt är en förändring för upphandlingar som rör konsulttjänster och mjuka verksamheter som sociala omsorger och utbildning. När det gäller konsulttjänster kan vi inte, fyra år före användandet, veta inriktning eller volym. En andra konkurrensutsättning med risk för överprövning är inte heller ett alternativ eftersom behovet av konsultin-satsen kan vara förbi sedan fl era månader vid avtalstecknandet.

Johan Almesjö, inköps-direktör, Inköp Gävleborg

’’Generellt ser jag att möjlig-heter för elektronisk handel behöver stärkas. Jag tycker att staten bör jobba för främjande-åtgärder när det gäller infö-rande av e-handelssystem.

Ett annat område jag skulle ta mig an är att skapa bättre rättstillämpning genom att införa en specialistdomstol för offentlig upphandling. En eller få länsrätter skulle få bli duktiga i LOU-bedömningar.

” Om du var politiker för en dag – hur skulle du förbättra för upphandlingar?”

Jan Schönbeck, chef IT-upphandlingen, Kammarkollegiet

’’Jag skulle se över den statliga inköpsverksamheten. Det fi nns en stor besparingspotential om man effektiviserar den. Genom att centralisera inköpen och få upp stora volymer fi nns möjlighet till bra avtal. Ett företag skulle aldrig hantera sina pengar på det sättet som staten gör.

Ronny Odervång, upphandlingschef, Trollhättans kommun

’’Jag skulle sälja in budskapet att fakturaadministration och redovisning är hantering och sammanställning av historiskt material. Upphandling är påverkbart, alltså framtidsori-enterat. En del offentliga myn-digheter måste ändra fokus och utnyttja de offentliga medlen på ett mer rationellt sätt. Snegla på näringslivet, där insikt fi nns att inköpsfrågor är strategiskt viktiga. Där är det en självklar-het att inköpschefen bör sitta i företagets ledningsgrupp. Jag skulle även höja lönen för samt-liga upphandlare. Det kommer att fi nnas utrymme för det efter ytterligare fl er bra genomförda upphandlingar.

Agneta Nåresjö, upphandlingschef, Örebro läns landsting

’’Om jag var politiker för en dag skulle jag se till att mina politikerkollegor utbildades i offentlig upphandling. Jag skulle säga åt dem att ge sig ut i verkligheten, öppna sina ögon och på så sätt få en klar infallsvinkel. Och innan de fattade beslut skulle de lyssna lika mycket på upphandlings-chefer och upphandlare som på näringslivet. Då skulle besluten bli mycket mer genomtänkta.

Jeanette Hemmingsson, upphandlare, Värmdö kommun fd Kommentus

’’Jag skulle framhäva att offentlig upphandling kan påverka utvecklingen framåt av både produkter och tjänster. Kommuner, landsting och staten är tillsammans stora beställare och kan påverka marknaden till en positiv utveckling. Det fi nns stora besparingspotentialer inom offentlig upphandling. Genom ”goda affärer” kan man fördela pengarna och använda dem till andra delar av en kommuns verksamhet. I dag när det råder lågkonjunktur och en kommun måste spara är det extra viktigt att lyfta fram det. Som politiker skulle jag därför framhäva de goda exemplen.

Foto

: Ma

rtin

Ag

fors


POLIT IKER FÖR EN DAGEnkät

U24-02 Enkatfragan.indd 11U24-02 Enkatfragan.indd 11 2009-03-05 09:32:372009-03-05 09:32:37

I DAG VÄLJER » fl era kommuner att lägga ut drift av simanlägg-ningen hos en extern operatör. Samtidigt väljer fl era att i drifts-anbudet lägga in den simskole-verksamhet som bedrivs i an-läggningen.

– Vi uppmanar alla kommuner att föra en tidig och fördjupad dialog med föreningslivet innan man startar en sådan här pro-cess. Det är viktigt att man har klart för sig vilka konsekvenser sådana här beslut får både kort- och långsiktigt för föreningslivet och för simkunnighetsarbetet, säger Jan Olsson, generalsekre-terare för Svenska Simför-bundet.

I fl era kommuner förlorar sim klubben sin simskoleverk-samhet när kommunerna lägger

ut verksamheten på privata ak-törer, skriver Svenska Simför-bundet. I Finspång till exempel har föreningen ingen möjlighet att bedriva simskola längre och i Upplands Väsby är kommunen på väg att ta simskolan från före-ningen och överlåta verksam-heten till en kommande drift-operatör av simanläggningen.

– VI SER » med stor oro på att fl er kom muner väljer att på olika sätt begränsa möjligheterna för sim-föreningarna att bedriva sim-sko lor och annan barnverksam het i samband med att de ändrar för-utsättningarna för driften av sim-anläggningar, säger Jan Olsson.

Till Sveriges Radio har en po-litiker i Upplands Väsby sagt att kommunen, enligt LOU, måste

låta den nya privata ägaren driva simskola. Simförbundet kommer därför att presentera sina juris-ters syn på saken.

– Vi kommer att presentera juri diska underlag där vi pekar på att det inte är på det här sättet som Lagen om offentlig upp-handling ska användas eller tolkas, säger Jan Olsson till SR. ■

SIMFÖRBUNDET TAR STRID OM LOU

Regeringskansliet väljer Telenor

Regeringskansliet har tecknat »avtal för mobila bredbandsabon-nemang från Telenor. Avtalet gäller under 24 månader och avser Vervas ramavtal Mobil kommunikation 2005. Mats Lundquist, affärsområ-deschef på Telenor Sverige, är nöjd med avtalet och menar att rege-ringskansliets uppdrag ställer stora krav på tillgänglighet och effektivitet. I oktober tecknade även riksdags-förvaltningen avtal med Telenor som leverantör av mobiltjänster.

***Valfrihetssystem i 55 kommuner

55 kommuner ska införa valfrihets- »system enligt LOV inom hemtjäns-ten. 135 kommuner ska utreda om de ska införa det. Det visar en enkät som Sveriges Kommuner och Lands-ting, SKL, har genomfört. Enkäten visar också att det fi nns möjlighet att välja mellan olika privata utförare inom hemtjänsten i 39 kommuner och att ytterligare 87 kommuner planerar för det.

Det är äldreomsorgscheferna i samtliga kommuner som har svarat på frågorna om förekomsten av val-frihetssystem inom äldreomsorgen.

***ULL slår ihop upphandlingar

Uppsala läns landsting ska upp- »handla ortopedi, röntgen, hand-kirurgi och operationer av öronbarn. Upphandlingarna slås samman för att effektivisera upphandlingsar-betet. Det nya avtalet träder i kraft den 1 januari 2010 och löper på fyra år med möjlighet till förlängning i två år.

Optionen på handkirurgi ska kunna lösas ut från den 1 januari 2011.

Svenska Simförbundet oroar sig för att kommunerna lägger ut driften av simanläggningarna hos privata aktörer.

– Så här ska inte Lagen om of-fentlig upphandling tolkas, säger Jan Olsson, generalsekreterare för Svenska Simförbundet.

Simkunnigheten hos barn blir lidande om kommunerna överlå-ter driften av simanläggningarna till privata aktörer, anser Svenska Simförbundet.

Foto

Ma

rcu

s Er

icss

on

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


Senaste nytt

Notiser

U24-02 Nyheter.indd 12U24-02 Nyheter.indd 12 2009-03-05 09:38:192009-03-05 09:38:19

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

Västra Götaland handlar internationellt

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN HAR »slutit nya försäkringsavtal med Zurich, IF och Europeiska rese-försäkringar. De gäller bland annat egendom, ansvar, förmögenhets-brott, olycksfall, tjänsteresa och motorfordon. Avtalen gäller från årsskiftet och har efter upphand-ling, förhandlats fram i samarbete med Region Skåne och Stock-holms läns landsting. Avtalen innebär förbättrade villkor och sänkta premier med drygt 40 pro-cent. Sänkningen motsvarar nära 12,4 miljoner kronor under tre år.

– Sänkningen med 40 procent gäller för Västra Götalandsregi-onen. Men jag vet att Region Skåne och SLL också får sänkta premier, säger Mats Friberg, ekonomi-direktör på Västra Götalandsregi-onen.

Inför upphandlingen arbetade Västra Götalandsregionen, Region Skåne och SLL aktivt för att få in-ternationella försäkringsbolag att lämna anbud.

De träffade marknadens le-dande bolag för att presentera or-ganisationernas särart och aktiva säkerhetsarbete.

– En kollega till mig åkte till London för att skapa intresse och informera om den kommande upphandlingen. Vi gjorde likadant förra gången vi upphandlade för-säkringar, säger Mats Friberg.

SAMMANLAGT LÄMNADE TOLV » för-säkringsbolag in anbud.

– I slutänden blev det Zurich, IF och Europeiska reseförsäkringar som vi skrev avtal med, säger Mats Friberg. ■

Mats Friberg, ekonomidirektör på Västra Götalandsregionen, skrev avtal med internationella försäkringsbolag.

Tyskar bygger Odenplan och Vasatunneln

NU ÄR BANVERKETS » upphand-ling av entreprenad Odenplan och Vasatunneln i Stockholm klar. Entreprenaden, som är en del av Citybanan, omfattar anläggningsarbeten för den nya spårtunneln och stommen till en pendeltågstation vid Odenplan med uppgångar och med anslutningar till grön tunnelbanelinje.

– Vi är mycket glada över att entreprenaden för Odenplan och Vasatunneln är upp-handlad. Vi är i hamn med de tre största upphandlingarna för Citybanan. Samtliga tre är inom budget och tidplan,

säger projektchef Kjell-Åke Averstad.

Fem anbud inkom i den in-ternationella upphandlingen.

– Av fem kvalifi cerade an bud fann vi att det tyska företaget Bilfi nger Berger gav oss det bästa anbudet, säger Kjell-Åke Averstad.

Avtalet är värt 1,1 miljarder kronor.

Entreprenaden påbörjas med etablering av byggarbetsplats vid Norra Stationsgatan i mars och sprängarbetena påbörjas tidigast efter påsk. Etable-ringen på Odengatan påbörjas tidigast i början av nästa år. ■

Forskningsstöd till kombinatorisk upphandling

KONKURRENSVERKET GER FORSK- »NINGSSTÖD till två projekt som berör konkurrens och of-fentlig upphandling.

Det ena projektet handlar om konkurrens inom livsme-delsmarknaden i Sverige. Pro-fessor Lennart Hjalmarsson från Göteborgs universitet ska titta på hur livsmedelskon-kurrensen påverkas av plan- och bygglagen.

DET ÄR ETT » område som är an-geläget att belysa, eftersom vi alla är konsumenter och be-rörs av hur konkurrensen fungerar, anser Konkur-rensverket.

Det andra projektet handlar om kombinatorisk upphand-ling där anbudsgivare kan lämna anbud på enstaka delar eller på olika kombinationer

och lämna ett samlat ”pa-ketbud”. Anders Lunander från Örebro universitet ska studera effekterna av de kom-binatoriska anbuden.

REGERINGEN SER ETT » ökat behov av att stärka kunskapen inom upphandlingsområdet.

I budgetpropositionen fram går det att anslagen till Konkurrens verket nästan för-dubblas. Med len ska i första hand användas till fi nansie-ring av forskningsprojekt på universitet och högskolor, men även till uppdragsforsk-ning, seminarier och andra in-formationsinsatser om forsk-ningens resultat.

Både Lennart Hjalmarsson och Anders Lunander har ti-digare fått forskningsstöd av Konkurrensverket. ■

Foto

: An

na

vo

n B

röm

sse

n

Senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]


KONKURRENSUTSÄTTNING AV AM- »BULANSSJUKVÅRDEN i Skåne har diskuterats tidigare och enligt en utredning kan regionen spara elva miljoner per år genom lägre personalkostnader.

Vårdförbundet har dock varit kritiskt. Det anser att arbets-miljön säljs ut och pekar på att en privat entreprenör har andra arbetstidsregler än en offentlig.

NU HAR UPPHANDLINGEN » inletts och Vårdförbundet är inte lika kritiskt.

– Nu fi nns inskrivet ett tydligt krav på det privata företaget att arbeta med ett systematiskt ar-betsmiljöarbete. Om detta inte sköts kan det leda till att före-taget mister upphandlingen. Det

är ett tydligt resultat av Vårdför-bundets arbete, kommenterar Pia Arndorff, ordförande Vård-förbundet, avdelning Skåne.

Vårdförbundet är också kri-tiskt mot att kalla upphandlingen konkurrensutsatt – om bara ett enda företag kan få hela upp-handlingen. Vårdförbundet me-nar att oavsett om det är ett privat företag som får hela upphand-lingen blir det ändå ett monopol.

– När nu det regionpolitiska beslutet är taget fi nns det in-skrivet att inget företag kan få mer än tre distrikt av de fyra som fi nns. Det innebär att det minst kommer att fi nnas två aktörer. Även i den här frågan har alltså Vårdförbundet fått gehör för sina åsikter, säger Pia Arndorff.

Enligt anbudsunderlaget kan anbud lämnas på ett eller fl era distrikt, inklusive alla fyra. En och samma anbudsgivare kan få högst tre distrikt.

AVTALSTIDEN ÄR FRÅN » 1 januari nästa år till 28 januari 2015 med möjlighet för Region Skåne att förlänga i högst ett år. ■

– FLERA SKOLOR » efterlyser fl er närproducerade livsmedel och undrar om vi kan göra något åt det. Det fi nns både pedagogiska och miljömässiga skäl, men även kvalitetsskäl, säger kommunal-rådet Lars Stjernqvist, S.

Enligt Lars Stjernqvist är le-damöterna i nämnden eniga om att det är ett bra förslag och vill skriva in de nya riktlinjerna i kostprogrammet.

– Jag har även pratat med upp-handlingsenheten som säger att regelverket inte är helt solklart. Men är det inte uttryckligen för-bjudet så tycker jag att man kan pröva det, säger han.

SKOLORNA I NORRKÖPING » ska inte tvingas att köpa närprodu-cerade livsmedel.

– Nej, det ska ses som ett kom-plement. Samtidigt önskar vi kortare transporter ur miljö-hänsyn. Om regelverket för-svårar miljömässigt bra lös-ningar, ska man inte bara accep-tera det utan ta strid, säger Lars Stjernqvist.

Upphandlingsenheten tror inte att så många fl er skolor kommer att handla närprodu-cerat än vad som görs i dag.

– Det här är ingen ny förete-else. Vi har försökt med lokalt anpassade livsmedel under fl era år, säger Krister Thorell, upp-handlingschef i Norrköpings kommun.

Samtidigt håller han med Lars Stjernqvist om miljöperspektivet och att det är värt att pröva.

– Särkilt inom miljöområdet ska man inte vara rädd för att sticka ut hakan, säger Krister Thorell. ■

Norrköping vill upphandla lokala livsmedel

– Vi har försökt med lokalt anpas-sade livsmedel i fl era år, säger Krister Thorell, upphandlingschef.

Ambulanssjukvården i Skåne konkurrensutsätts



Senaste nytt

NotiserInga biogasbilar i Hallstahammar

Hallstahammars kommun ska byta »ut sin fordonspark. Kommunen har gått ut med en upphandling om att leasa 34 personbilar och 25 lätta lastbilar. Personbilarna ska vara kom-bibilar i golfklassen och samtliga fordon ska uppfylla Vägverkets defi -nition av en miljöbil. Kommunen har inte preciserat kraven mer än så.

- Det är för tidigt med biogasbilar i Hallstahammar. Infrastrukturen fi nns inte än. De blir opraktiskt att åka in till Västerås och tanka. Kanske blir det biogasbilar vid nästa upphandling, säger miljöchefen Anders Östlund till VLT.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235

Privata företag måste arbeta med arbetsmiljön, krä-ver Vårdförbundet.


Nummer ett på betalkort och rese-konto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för samman-ställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnads-kontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betal-ningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

eurocard.indd 1eurocard.indd 1 2009-03-04 15:04:462009-03-04 15:04:46

BANVERKET OCH VÄGVERKET » har beslutat att senast den 1 januari 2010 bilda gemensamma organi-sationer för de verksamheter som kan ge samordningsvinster. Be-slutet innebär att personal- och ekonomiadministrativa verk-samheter utförs av Vägverket och it-drift och telefoni av Ban-verket.

– Vi går in i någonting helt nytt och spännande. Det är ett historiskt beslut och jag är mycket nöjd med att vi har nått så långt i samarbetet, säger Minoo Akhtarzand, generaldirektör på Banverket.

Banverket ska även ansvara för upphand-lingarna inom it-drift och telefoni.

Den totala bespa-ringen när förslaget är genomfört upp-skattas till drygt 100 miljoner kronor per år.

– Genom att samordna verk-

samheterna minskar vi våra ad-ministrativa kostnader och åstad kommer ökad nytta för

medborgare och näringsliv. Sam-ordningen kommer även att kunna öka attraktiviteten för nu-varande och framtida medarbe-tare, säger Vägverkets general-direktör Ingemar Skogö. ■

Banverket och Vägverket samarbetar och sparar

LANDSTINGSLEDNINGEN I ÖSTER- »GÖTLAND har nu presenterat vilka krav som ställs för att privatisera Motala lasarett. Det är andra försöket och upphandlingen om-fattar ortopedi, kirurgi, kvinno-

sjukvård, anestesi och opera-tionsverksamhet.

Den första upphandlingen av-bröts förra sommaren eftersom det saknades anbudsgivare. Nu har vissa delar av kravspecifi ka-tionen ändrats, främst inom de områden där de intresserade an-budsgivarna i den förra upp-handlingen ansåg att det fanns svårigheter. Detaljstyrningen är mindre och entreprenören får skriva avtal direkt med hälso- och sjuk-vårdsnämnden.

– Vi ställer lika höga kvalitetskrav som tidigare, dä-remot har kravspeci-fi kationen förenklats och tonvikten läggs på tillgänglighet och patientnöjdhet. I den förra upphandlingen

hade vi till exempel 520 skall-krav, i den nuvarande ställer vi bara 280, säger landstingsrådet Levi Eckeskog, KD.

YTTERLIGARE EN FÖRÄNDRING » är att avtalstiden förlängs från tre till fem år med möjlighet till för-längning två plus två år.

– Den entreprenör som går in i verksamheten ska kunna göra det med långsiktighet. Det handlar ju om stora investe-ringar, säger Levi Eckeskog.

Intresserade anbuds-givare har nu fram till den 14 april att lämna in anbud. Därefter tar an-budsutvärderingen vid och den 19 maj tar landstinget beslut om vem som ska få upp-draget. Den nya entre-prenören beräknas ta över verksamheten den 1 oktober. ■

Nöjda samarbetspart-ner – Ingemar Skogö och Minoo Akhtarzand.

Levi Eckeskog, landstingsråd.

Östergötland lättar på kraven

Foto

Gö

ran

Fä

lt



Senaste nytt

NotiserDuroc Rail vann SJ-upphandling

Statens Järnvägar, SJ, har upp- »handlat lokhjulsunderhåll. I strid med bland andra Euromaint och italienska Luccini, kammade Luleå-företaget Duroc Rail hem underhål-let av RC-loken. Avtalet är treårigt och avser revision och renovering av växellådor, hjul och bromsskivor till RC-loken. Ordervärdet beräknas uppgå till cirka tio miljoner kronor.

Det känns jätteroligt, säger Dan Bergman, vd för Duroc Rail i Luleå.

– Vi har aktivt arbetat med att ta order inom nya områden, bland annat lokhjul. Sedan tidigare gör vi hjulunderhållet till Hector Rail och på Malmöbanans IORE-lok, Europas största lok. Nu har vi alltså även RC-loken som är Sveriges vanligaste lok-typ. Vi är en liten aktör i förhållande till våra konkurrenter.

***Stockholmsbyrå vann upphandling

Arbetet med sammanslagningen »av Växjö universitet och Kalmar hög-skola går vidare. Nu är upphand-lingen av en ny grafi sk profi l för det nya Linnéuniversitetet klar och valet föll på Stockholm Design Lab. Totalt deltog 18 byråer i upphandlingen.

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se


www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2009-03-04 15:05:302009-03-04 15:05:30

I PROJEKTET KNUT » arbetar fors-karen Helena Lindskog med att standardisera och strukturera upphandlingsprocessen.

– Arbetsnamnet Knut står för Elektronisk offentlig upp-handling telekomtjänster, säger Helena Lindskog.

Projektet ska ta fram en portal för offentlig upphand-ling av telekommunikations-tjänster. Tanken är att portalen ska fungera som ett beslutstöd i upphandlingsprocessen, både för köpare och för säljare.

– Bakom portalen fi nns en modell som klassifi cerar ar-betssituationer som exempli-fi eras genom yrkeskategorier i en organisation. Som köpare ska du själv kunna göra hela upphandlingen elektroniskt, från behovsanalys och förslag på utvärderingsmodell till för-frågningsunderlag med avtals-förslag, säger hon.

Både portalen med den bak-omliggande modellen och an-vändarguiden ska hjälpa myn-digheter att dels upphandla på rätt sätt, dels att upphandla rätt saker som behövs för att driva,

effektivisera och utveckla verk-samheten.

– Att vi valde upphandling av telekomtjänster berodde delvis på att alla organisationer be-höver telekom i sin dagliga verksamhet. Dels används te-lekom som ett sätt att höja ser-vicenivån gentemot allmän-heten, den så kallade 24-tim-marsmyndigheten, dels an vänds den som ett rationali-seringsmedel, callcenter.

Portalen är tänkt att vara ett hjälpmedel i de komplexa, stora upphandlingarna som till exempel telekomtjänster. Den kan också användas för andra stora upphandlingar av vård eller byggnader.

– Den kommer att ge varje upphandlingsenhet en möj-lighet att genomföra komplexa upphandlingar själv. Allt sker elektroniskt och ska leda till decentralisering och demokra-tisering av den offentliga upp-handlingen. Hjälpmedlet kom mer att ge makt åt dem som ska förbruka det som ska köpas in, säger Helena Lind-skog. ■

Portal ska underlätta upphandling

Södertörnskommuner går före i klimatarbetet

KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN »ska vara ledande när det gäller klimatvänliga samhällen med hög tillväxt. Det har de åtta Sö-dertörnskommunerna enats om på en gemensam lednings-konferens i Nynäshamn.

De åtta kommun-styrelseordföran-dena ska gemensamt ta fram förslag om en satsning på grön upphandling. Målet är att kommunerna blir landets och troligen Nor-dens största upphandlare som satsar på grön upphandling.

Varje ordförande i respek-tive kommun ska ta fram ge-

mensamma förslag på genom-gångar av det kommunala fastig hetsbeståndet och klimat-smarta investeringar i egna fastigheter.

Andra mål är att alla person-bilar som används i verk-

samheterna ska vara miljöbilar och att kom-munerna använder miljövänlig el.

– Vi ledande poli-tiker i de åtta kommu-

nerna på Södertörn tar nu varandra i hand för att

vara ett föredöme i klimatar-betet, säger Ann Johansson, NP, kommunstyrelsens ordfö-rande i Nykvarn. ■


Notiser

DAGLIGA NYHETER PÅ Senaste nytt

Sveriges mest mångsidiga företag

Idag strävar de flesta företag efter att nischa sig, att vara bra på en sak. Vi gör tvärt om. Genom våra 22 000 medarbetare besitter vi en mångsidighet som få företag kan matcha. Oftast inom äldreomsorg, produktion, montering, mark-, fastighets- eller företags-service, och det kan röra sig om allt från jobben du inte vill göra, till jobben ingen annan kan göra.

Vi är med andra ord bra på väldigt mycket, och har spetskompetens inom en rad olika uppdrag. Hemlig-heten ligger i vår metod att utbilda, personalleda och utveckla våra medarbetare. Att vi, kort sagt, ser till att rätt person får rätt uppgift där de får använda sina starka sidor.

Resultatet har blivit en arbetsglädje och en kvalitet i utförandet som märks i de olika uppdrag vi utför. Vilket gjort att de som anlitar oss slipper krångel och kan koncentrera sig på sina starka sidor.

Gå in på samhall.se och läs mer om vilka kommuner och landsting vi hjälper idag, och hur Sveriges tredje största företag kan hjälpa er.

Hur kommer det sigatt ett företag som

klipper gräsmattor skötertvätten i äldreomsorgen?


STOCKHOLMS SOPHÄMTARE PRO- »TESTERADE mot upphandlingen som Liselotte Lööf, LLAB, vann och inledde en strejk. Det gällde det poängsystem som fi nns i kol-lektivavtalet och som sophäm-tarna arbetat efter i 20 år.

LLAB lämnade det lägsta an-budet vid Stockholms stads upp-handling och tar från den 1 april över sophämtningen. Företaget vill frångå det nuvarande poäng-systemet och införa månadslön i stället. Det skulle enligt DN sänka sophämtarnas löner med 20 procent.

TRANSPORTARBETARFÖRBUNDET »DELAR KRITIKEN mot renhållnings-upphandlingen, men anser att en vild strejk är fel och tog avstånd från den.

”Det är inte första gången en upphandling försämrar villkoren för de anställda”, skriver Trans-portarbetarförbundet och hän-visar till en rapport från 2007 som visar att kommuner alltför ensidigt ser till pris vid upp-handlingar.

”Just i Stockholm fi nns också en tydlig politisk dimension. Den förra rödgröna majoriteten

införde upphandlingsregler som syftade till att få ordning och reda på villkoren för personalen i upphandlad verksamhet.

EN AV DE » första åtgärderna de borgerliga vidtog efter valet 2006 var att riva ned dessa ambi-tioner. Den nu aktuella renhåll-ningsupphandlingen visar tyd-ligt på konsekvenserna av det.”

Till DN säger Ulla Hamilton, M, ordförande i trafi k- och ren-hållningsnämnden i Stockholms stad, att det inte fi nns något som staden kan göra. Hon anser att arbetsmarknadens parter äger konfl ikten. ■

Sophämtare protesterar mot upphandling

Sophämtarna jobbar igen efter den vilda strejken.

Senaste nytt



WWW.UH24.SE

Teknik, en del av livetGE Healthcare har ett brett utbud av medicintekniska produkter som kan förbättra produktiviteten inom sjukvården och göra det möjligt att bättre diagnostisera, behandla och sköta patienten. Vår teknik följer patienten genom livet och används inom flera kliniska specialiteter.

• Anestesi • Intensivvård• Kardiologi • Klinisk Fysiologi• Radiologi • Förlossning • Primärvård • Neonatalvård• Akutvård

Healthcare Re-imaginedwww.gehealthcare.se

GE Healthcare


UNDER 2008 SLOGS » miljöbilsre-kord i de fl esta kommuner, fast-slår Gröna Bilister som samman-ställt statistik från Bil Sweden. Allra högst andel fanns i Troll-hättan, där miljöbilarna stod för 52,9 procent av nybilsförsälj-ningen. Det nationella genom-snittet hamnade på 33,4 procent miljöbilar.

– Vi har haft ett miljötänk i kommunen under många år. Dessutom har vi egen biogaspro-duktion och Saab, som ligger här i Trollhättan, tillverkar etanol-fordon, säger Ronny Odervång, upphandlingschef i Trollhättan stad.

DET ÄR INTE » bara kommuninvå-narna som köper nya miljöbilar. När kommunen upphandlar fordon ställs långtgående miljö-krav på bilarna.

– Vi ställer ganska hårda krav i fordonsupphandlingarna, speci-ellt utsläppskrav, säger Ronny Odervång.

– I den senaste stora upphand-lingen köpte vi in cirka 70 fordon

och de skulle enbart drivas med biogas.

Trots att kommunernas inköp av miljöfordon ökar är Gröna Bi-lister oroliga för framtiden och uppmanar regeringen att se till att det alltid lönar sig att köra på biobränsle i stället för på bensin eller diesel.

Att det blivit dyrare att köra på etanol än bensin gör det förstås svårare för bilhandeln att sälja fl exifuelbilar. För att inte miljö-bilsboomen ska fortsätta att klinga av, måste regeringen snabbt korrigera prissättningen på bränslen och slå fast vad som kommer efter miljöbilspremien, säger Jacob Lagercrantz, ordfö-rande för Gröna Bilister.

VAD GÄLLER DE » statliga myndig-heterna fi nns en förordning som gäller från den 1 februari. Alla personbilar som statliga myn-digheter köper in eller leasar ska vara miljöbilar och när myndig-heterna handlar upp taxiresor och hyrbilar är det också miljö-bilar som gäller.

Undantagen är vissa person-bilar som används av militär, polis och tull. Men minst hälften av de personbilar som köps in som utryckningsfordon måste vara miljöfordon. Alla statliga myndigheter ska varje år rap-portera om sina miljöbilsinköp till Transportstyrelsen. ■

Trollhättan toppar miljöbilsköpen

Trollhättans kommun har fl est miljöbilar. – Vi ställer hårda krav vid upphandlingarna, säger Ronny Odervång, upphandlingschef.

Alla bilar som myndigheter

köper eller leasar ska vara miljöbilar.



Senaste nytt

Notiser

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

EU hindrar lokal handel

Sju av tio kommuner säger att »svensk lag och EU-regler hindrar dem från att köpa livsmedel från lokala lantbrukare. 27 procent uppger att de inte köper mer lokalproducerade livsmedel på grund av att det fi nns brist på närproducerat. Brist på pengar kommer på tredje plats. Det visar en enkätundersökning som TV4:s Nyheterna gjort.

***Ubåtar får bättre kommunikation

FMV har upphandlat kommuni- »kationssystem till Försvarsmaktens ubåtar. Det nya moderna kom-munikationssystemet har låga radiofrekvenser.

– Det nya VLF/LF -kommuni-kationssystemet bidrar till ökad driftsäkerhet, bättre prestanda och förbättrad förmåga att operera tillsammans med andra system och länder för ubåtsvapnet, säger Rickard Berg, uppdragsledare för radiosystem långvåg inom led-ningssystem vid FMV.

***NCC bygger omväg i Småland

NCC Construction har fått i »uppdrag av Vägverket att bygga om och bygga ut riksväg 34 som går mellan Glahytt och Målilla i Småland. Vägsträckan är på 18 kilometer. NCC är totalentreprenör och ordern är värd cirka 230 miljo-ner kronor. Arbetet beräknas starta den 1 maj och ska vara klart under 2010. Totalt sysselsätts omkring 100 personer.


LAGEN OM OFFENTLIG » upphand-ling, LOU, upplevs som krånglig och svårbegriplig, trots att den gjordes om för ett år sedan, anser Eva Sveman på Sveriges Kom-muner och Landsting, SKL.

– Vi vet, inte minst genom alla telefonsamtal vi får, att behovet av en enklare lagstiftning är stort, säger hon.

Boken ”Lagen om of-fentlig upphandling inom den klassiska sek-torn” innehåller rätts-fall och beslut och är tänkt att hjälpa alla upp-handlare och leveran-törer som arbetar med offentlig upphandling.

– Jag vill konkretisera lagen utifrån de rättsfall

som fi nns att utgå ifrån, säger Eva Sveman.

Och det fi nns många rättsfall att studera. När det gäller LOU fi nns det över tusen rättsfall per år.

– Som upphandlare kan man i dag nästan utgå ifrån att en upp-handling blir överprövad.

Eva Sveman arbetar med upp-handlingsfrågor på SKL genom telefonrådgiv-ning och utbildnings-insatser runt om i landet.

– Vi bedriver hela tiden opinionsarbete för att få en enklare lagstiftning till stånd. Men med tanke på att den senaste omskriv-

ningen gjordes för bara ett år sedan är utsikterna till en för-ändring inom de närmaste åren inte så stora, säger hon.

Förutom att vara jurist på SKL, är Eva Sveman dessutom ledamot i EU-kommissionens rådgivande kommitté för öpp-nandet av offentlig upphandling. Hon har också varit sakkunnig i Upphandlingskommittén, ex-pert i Upphandlingsutredningen och Frittvalutredningen samt le-damot i Nämnden för offentlig upphandling. ■

Konkurrensverket avvisar energikrav

DET SKA VARA » tydligt för offent-liga beställare vilka krav som kan eller får ställas på produkter med hänsyn till upphandlings-reglerna. Det menar Konkur-rensverket och avstyrker Energi-myndighetens förslag om att de statliga myndigheterna ska ställa krav på energieffektivitet vid upphandling av så kallade ener-girelaterade produkter.

Myndigheter ska till exempel inte behöva göra komplicerade och kostnadskrävande livscykel-kostnadsanalyser som Energi-myndigheten föreslår.

KONKURRENSVERKET MENAR ATT »det ökar risken för att offentliga upphandlare ställer krav som diskriminerar eller utesluter fö-retag från att delta i upphand-lingar – i strid med upphandlings-reglerna. Förutom att det kan medföra ofördelaktiga inköps-villkor, kan det även resultera i fl er klagomål från leverantörer och ökade domstolskostnader.

Rapporten övertygar inte om

att de tvingande kraven är ända-målsenliga, skriver Konkur-rensverket. Verket anser att En-ergimyndigheten borde ha gjort en ingående konsekvensanalys över effekterna för små företag, som konkurrens och kostnader, av myndigheternas upphand-ling.

Energimyndighetens rapport heter ”Offentlig upphandling av energirelaterad utrustning”.

Enligt ett EU-direktiv upp-manas medlemsstaterna att se till att åtgärder för förbättrad energi effektivitet vidtas av den offentliga sektorn. Sådana åt-gärder ska ske på lämplig natio-nell, regional eller lokal nivå och kan utgöras av lagstiftningsiniti-ativ eller frivilliga överenskom-melser ■

Ny bok ska underlätta offentlig upphandling

Eva Sveman vill räta ut frågeteck-nen kring LOU.

Internrevision kritiserar försvarsupphandling

FÖRSVARSMAKTENS UPPHANDLING »AV Bikupans tjänster har inte varit korrekt. Det visar gransk-ningen som internrevisionen och den juridiska staben och gjort och som nu lämnas in till generaldirektör Ulf Bengtsson.

Det grundläggande felet är att upphandlingen inte konkurrens-utsattes när projektet startade 2004, säger han.

I rapporten framgår att det fi nns en rad brister i hur För-svarsmakten och de fackliga or-ganisationerna hanterat pro-jektet. Utredarna är kritiska till att det arbete som Bikupan gjort skulle vara forskning. Bikupan är ett vinstdrivande bolag på en konkurrensutsatt marknad, menar utredarna.

Projektet får också kritik för bristande affärsmässighet. Bi-kupan har inte behövt ta någon egen affärsrisk, vilket anses onormalt i sådana här samman-hang.

Det har också framkommit brister i det registrerade redo-visningsunderlaget både vad gäller kvalitet och fullständighet. Trots bristerna har Förvars-makten godkänt underlaget och inte krävt eller arkiverat någon kompletterande redovisning där behov funnits.

Även den interna styrningen och kontrollen av projektet får kritik. Projektet har inte haft till-räckliga avgränsningar utan har i efterhand fått växa i omfatt-ning. Det gäller i både tid och pengar.

– Det pågår en diskussion med Bikupan för att hitta en för alla parter acceptabel avslutning av projektet, säger Ulf Bengtsson.

Nu ska Ulf Bengtsson fatta be-slut om de personer som fortfa-rande arbetar vid högkvarteret, och som varit inblandade i pro-jektet, ska prövas disciplinärt. ■

Foto

: Ma

ts E

ng

fors

/I19

/Fö

rsva

rsm

akt

en

Trots stora brister godkände Försvarsmakten Bikupans projekt.

Foto

Tom

as

Sod

erg

ren

Senaste nytt




För samtliga tjänster är det viktigt att du är en utpräglad sam-arbetsmänniska, är drivande, har ett strukturerat arbetssätt och har förmåga att skapa förtroendefulla relationer med olika intressenter. Vi kommer att fästa stor vikt vid dina personliga egenskaper.

Kammarkollegiet vill tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten.

Mer information om tjäns terna och hur du söker dem, hittar du på Kammar kollegiet hemsida på www.kammarkollegiet.se

Du är också välkommen att kontakta general direktör Claes Ljungh, tfn 08-700 08 77 eller projekt ledaren Daniel Moius tfn 070-220 53 03.

UPPHANDLARE – upphandlingsprocess Du ska ta fram praktiska verktyg och metoder samt sprida erfarenheter för att underlätta upphandlingsförfarandet. Du ska också ge råd och vägledning om hur upphandlingsprocessen kan genomföras på ett bättre och mer effektivt sätt.

SPECIALIST – e-upphandling Du ska driva utvecklingen av en elektronisk upphandling som ska förenkla affärsprocessen och underlätta den gränsöver-skridande handeln. En viktig uppgift i detta är att delta i standar diseringsarbetet för att möjliggöra kommunikation mellan aktörer, system och processer i Sverige och inom EU.

JURIST Du ska lyfta fram möjligheterna till goda affärer utifrån den rättsliga ram som ges av EG-rätten och den nationella lagstift-ningen. Detta innebär att delta i framtagande av partsbalan-serade modellförfrågningsunderlag och kontrakts villkor som bidrar till en rättssäker affärsprocess med låga transaktions-kostnader.

PROJEKTKOORDINATOR Du ska fungera som projektledarens högra hand och vara en kontaktyta för interna och externa kontakter. Uppdraget att utveckla det nationella upphandlingsstödet innefattar samverkan med en mängd intressenter där ett flertal komplexa aktiviteter genomförs parallellt, vilket ställer höga krav på organisation och strukturerade arbetsformer.

Kammarkollegiet är en statlig myndighet med juridiska, ekonomiska och administrativa uppgifter. Kammarkollegiet har i dag drygt 200 anställda varav flertalet har sina arbetsplatser på Riddarholmen i Stockholm.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och förvalta ett upphandlingsstöd för den offentliga sektorn (Nationellt upphandlingsstöd).

Syftet med det nationella upphandlingsstödet är att skapa en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker upphandling där konkurrensen på mark-naden stimuleras och tas tillvara. Skattemedel ska användas på bästa sätt.

I regeringsuppdraget ligger att ta tillvara möjligheterna att förenkla upphandlingsprocessen. En åtgärd är att ta fram genomarbetade metoder och hjälpmedel i den processen, exempelvis mer enhetliga förfrågningsunderlag för olika produktkategorier. En annan åtgärd är att etablera en teknisk plattform för elektro-nisk upphandling. De metoder och hjälpmedel som kollegiet ska ta fram ska bl.a. syfta till att stärka upphandlingens strategiska betydelse, involvera den verk-samhetsnära kompetensen i upphandlingsprocessen, uppmuntra innovationsfrämjande upphandling samt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Under Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 är utvecklingen av e-förvaltningen i Europa en prioriterad fråga. Den frågan inkluderar utform-ningen av gränsöverskridande elektronisk upphandling inom unionen.

Vill du vara med i arbetet att bygga upp det Nationella upphandlingsstödet?

Vi söker dig med ambition och stark drivkraft och kan erbjuda stimulerande och utmanande uppgifter inom hela upphandlingsområdet – från juridik och produktkompetens till affärsmässighet och teknikstöd. Arbetet innebär omfattande nationella och internationella kontakter.

I en första rekryteringsomgång söker vi till det

Nationella upphandlingsstödet

strukturerade arbetsformer.

kammarkolleget.indd 1kammarkolleget.indd 1 2009-03-04 15:06:402009-03-04 15:06:40

REGERINGEN HAR EFTER » upphand-ling valt att anlita konsultföre-taget SCF Associates för att ge-nomföra en studie om it-poli-tiken i EU. Förutom studien tar regeringen och näringsdeparte-mentet även initiativ till en kon-ferens om it-politiken i EU under 2011–2015.

– Konsulterna ska lyssna på företrädare för näringsliv, politik och informationssamhällets in-tressegrupper i och utanför Eu-ropa och beskriva vilka de ser som de viktigaste politiska frå-gorna för ett europeiskt infor-mationssamhälle fram till 2015, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson, C.

STUDIEN SKA RESULTERA » i en rap-port som publiceras den 1 sep-tember och som utgör underlag för en konferens med EU-län-dernas ansvariga för it-politiken. Konferensen hålls i Visby den 9 och 10 november 2010.

– Vi behöver lyfta blicken för att se vilka de framtida utma-ningarna är och vad vi måste göra för att uppnå målen för ett framtida it-samhälle. Risken är annars att vi fastnar i gamla hjul-spår och inte ser vilka andra möjligheter som kan uppstå, säger Åsa Torstensson.

Det pågående ge-mensamma europeiska it-politiska initiativet ”i2010 – ett europeiskt informationssam-hälle för jobb och tillväxt”, av-slutas 2010. Inför det svenska ordförandeskapet i EU har Sve-rige ett tillfälle att erbjuda kom-missionen och medlemslän-derna en plattform för dialog om ett efterföljande it-politiskt pro-gram.

– It och tillgång till en god elektronisk infrastruktur är en förutsättning för vår konkur-renskraft och för en god ekono-misk utveckling. Därför är vi an-gelägna om att vi inom EU ar-betar tillsammans med den här prioriterade frågan, säger Åsa Torstensson. ■

Regeringen satsar på EU–gemensam it–politik

Veolia går vidare till kammarrätten

NU GÅR VEOLIA » Transport till kammarrätten efter beslutet att MTR ska driva tunnelbanan i Stockholm.

Anbudslämnarna i upphand-lingen har ingen insyn i besluts-processen eftersom SL har hem-ligstämplat det vinnande an-budet i sin helhet.

Veolia Transport vill veta varför Hongkongbolaget MTR har tilldelats så höga kvalitets-

poäng och Veolia kräver öp-penhet.

– Det är inte rimligt att ett of-fentligt bolag som SL helt och hållet undanhåller väsentliga fakta i en affär i mångmiljard-klassen, säger Erika Vester, chefsjurist på Veolia Transport Sverige.

Enligt utvärderingen kommer det vinnande anbudet att kosta skattebetalarna i Stockholm 2,5

miljarder kronor mer under av-talsperioden än om SLs styrelse valt Veolia Transport.

NU VILL VEOLIA » Transport att kammarrätten häver SLs sekre-tess.

– En process som denna måste vara mer transparent för att medborgarna ska kunna vara säkra på att allt går rätt till, säger Erika Vester. ■

Länsrätten stoppar T–baneupphandlingenLÄNSRÄTTEN HAR BESLUTAT » att till-

fälligt stoppa SLs upphandling av tunnelbanetrafi ken. Veolia Transport, som driver tunnel-banan i dag och som förlorade upphandlingen, menar att deras anbud innebär en lägre kostnad för SL. Veolia låg 2,5 miljarder kronor lägre än det vinnande an-budet från MTR, under de åtta år avtalet gäller.

– Veolias anbud innebär lägst kostnad för SL samtidigt som en bättre kvalitet uppnås under kontraktstiden. Vårt anbud har många kraftfulla lösningar för att få ännu fl er nöjda resenärer.

Vi räknar med att nå upp till 90 procent nöjda resenärer de när-maste åren, säger Tomas Wallin, vd för Veolia Transport Sverige.

Trots prisskillnaden beslutade SLs styrelse att tilldela det Hong-kongbaserade företaget MTR kontraktet. Därför ifrågasätter Veolia Transport bland annat SLs utvärderingsmodell.

– Vi eftersträvar en rättvis be-dömning. Pris och kvalitet måste värderas utifrån verklighetsba-serade strikta kriterier och inte enligt en modell som ger ut-rymme för godtycke. Det är en av de frågor vi nu vill få prövad,

säger Tomas Wallin.Nu pågår processen i läns-

rätten och båda parter ges möj-lighet att yttra sig. Därefter fattar länsrätten beslut. ■

Striderna går vidare om vilket företag som ska få köra tunnelba-nan i Stockholm.

Tomas Wallin, vd på Veolia, protes-terar mot SLs upphandling.

Foto

Ja

nn

e D

an

iels

son

Foto

Ola

Erik

sso

n

Senaste nytt



Infrastruktur-minister Åsa Torstensson.


EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING » för att seriösa företag ska kunna kon-kurrera om kontrakten är att kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter sä-kerställer att avtal inte sluts med företag som inte betalar skatter och sociala avgifter.

Det svarar kommun- och fi -nansmarknadsminister Mats Odell, KD, i riksdagen på frågan vilka initiativ han tänker ta för att motverka att offentlig verk-samhet upphandlar städtjänster från företag som bygger sina låga anbud på skattefusk och svart-jobb.

Det är riksdagsledamot Bir-gitta Eriksson, S, som ställer frågan och som menar att kom-muner och landsting behöver både utbildning och redskap för att mota de svarta städföre-tagen.

”Bakom företaget med det ex-ceptionellt lägre budet fi nns ibland en skumraskverksamhet med långa kedjor av underentre-prenörer. I slutänden betalas

varken skatter och löner som de ska. Inte sällan fi nns pappers-lösa längst ned i pyramiden, människor som väl utför sina ar-betsuppgifter men till löner långt under avtal. Personerna varken kan eller vågar protestera. Ef-tersom skatter och sociala av-gifter inte betalas och lönekost-naden hålls låg vinner de här oseriösa företagen anbudsförfa-randet. De till och med vågar överklaga och ges rätt då deras bud inte vinner”, skriver Birgitta Eriksson.

Mats Odell svarar att Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger den upphandlande myndig-heten rätt att utesluta anbudsgi-vare som inte betalat skatt eller socialförsäkringsavgifter. LOU ger också möjlighet att särskilt granska anbud med onormalt låga priser och begära in förkla-ringar.

Lagen ger således rätt att granska och förkasta anbud som inte bygger på att företagens skyldigheter fullgörs. Det är min förhoppning att kommuner, landsting och andra upphand-lande myndigheter använder sig av dessa möjligheter, svarar Mats Odell. ■

Mats Odell lyfter fram LOU som vapen mot svartarbete

– LOU ger upp-handlare rätt att förkasta anbud om de misstänker att de är oseriösa, säger Mats Odell.



Senaste nytt

NotiserLeksand får kritik av JO

Justitieombudsmannen, JO, ser »allvarligt på Leksands kommuns taxiupphandling i maj förra året. Kommunen, som röjde uppgifter om upphandlingen innan den var avslutad, erkänner att den gjort fel, men att inget enskilt företag drab-bats. JO förutsätter att kommunen har vidtagit åtgärder för att förhin-dra ett upprepande.

***Storuman bröt mot EU-lag

Storuman bröt mot lagen när »kommunen upphandlade fl ygtrafi k mellan Gunnarn och Arlanda och skrev kontrakt med Avon Express. Det skriver EU-kommissionen i ett brev till regeringen.

Storumans kommun ska ha upp-handlat fl ygtrafi ken utan trafi kplikt eller tillstånd från EU-kommissionen om speciellt stöd. Enligt EU-lagarna får inte stater eller myndigheter gå in och stötta fl ygbolag hur som helst med pengar. Enligt skrivelsen måste regeringen införa trafi kplikt igen, an-nars kan kommissionen öppna en formell utredning för att få klarhet i om det skett en överträdelse av lagen.

– Trafi kplikten på linjen upphörde i höstas och då upphörde även statsstödet via oss hos Rikstrafi ken. Men det är inget som hindrar att re-geringen inför trafi kplikt igen och att kommunen går in med pengarna. Vi har i alla fall inga pengar för stöd, säger Per-Erik Westin på Rikstrafi ken till Västerbottens-Kuriren.

Enligt VK har fullmäktige i Storu-man lagt undan mellan fyra och fem miljoner kronor för att stötta bolaget som nu trafi kerar sträckan. Dessutom har kommunen ungefär nio miljoner i driftstöd från staten.

***

FÖRETAGET EJENDALS FRÅN » Lek-sand har vunnit uppdraget att förse den svenska poliskåren med skor och kängor av märket Jalas. Upphandlingen har varit ambitiös med kvalitets– och hållbar-hetskontroller, men också av så kallade bärtester där ett urval av landets poliser har fått använda och betyg-sätta skor och kängor.

– Vi har tagit fram nya skomo-deller som lever upp till polisens

krav, säger Mattias Fältman, nyckelkundsansvarig.

– Det känns extra roligt att vinna en upphandling där den upphandlande parten har varit så noggrann och lagt så stor vikt vid att träffa avtal med rätt leve-

rantör.Poliskåren består av 17 000 poliser och inom en treårsperiod räknar man med att

det ska fi nnas 20 000 poliser i Sverige. Förutom poliskåren om-fattar avtalet även Tullverket.

– Vi hopps och tror att det här avtalet innebär att vi ganska snart får fl er ”uniformerade kunder”. Vi har ett bra sortiment med fl era nyutvecklade pro-dukter. Och det gäller både handskar och skor.

Avtalet med polisen löper på två år med möjlighet till förläng-ning på totalt fyra år. Avtalet innebär dessutom att det kan bli aktuellt med nyutveckling av produkter. ■

Polisen får kängor från Leksand.

Leksands företag förser poliser med skor

Foto

RPS

foto

Foto

: Kris

tina

Sa

hlé

n


Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. Atea Sverige AB har 1 400 medarbetare på 26 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Ateakoncernen är Nordens och Baltikums största samt Europas tredje största leverantör av it-infrastruktur, är noterad på Oslobörsen och har en årlig omsättning på drygt 17 miljarder SEK. www.atea.seOFFICI E LL SPONSOR

TI LL SVE NSK FR I I DROTT

Atea Bootcamp. Årets svenska it-toppmöte som du garanterat räknar hem.Anmälan och mer information: www.atea.se/bootcamp2009

E V E N T P A R T N E R M E D I E P A R T N E R

Årets temaROI

It-Sverige invaderar TylösandATEA BOOTCAMP 27-29 MAJ

atea_bootcamp.indd 1atea_bootcamp.indd 1 2009-03-04 15:08:032009-03-04 15:08:03

BYGGLO, SOM LANSERADES » i april 2008, är en vertikal sökmotor som gör information inom bygg-, anläggnings-, installations- och förvaltningsbranschen sökbar.

I en tid när mängden projekt minskar på grund av det hård-nande konjunkturläget är snabb information om nya affärsmöj-ligheter hårdvaluta, resonerar Svensk Byggtjänst. Därför tar man ett steg till och utökar tjänsten med en fokuserad sök-tjänst för upphandlingsinforma-tion.

– Vi indexerar och presenterar alla utlysta upphandlingar som berör byggbranschen från EU-källan Tenders Electronics Daily, säger Mats Hultgren, produkt-chef för Bygglo på Svensk Bygg-tjänst.

BYGGLO GÖR OCKSÅ » fl era andra upphandlingsrelaterade källor sök bara, till exempel Allego och Opic.

– Vi siktar på att erbjuda ett

verktyg som ger en så komplett bild som möjligt över de vikti-gaste och mest aktuella händel-serna i byggbranschen. Vår strävan är att Bygglo ska vara startsida för yrkesverksamma i den här branschen, säger Mats Hultgren.

Förutom de senast utlysta of-fentliga upphandlingarna inne-håller sidan även listningar med de senaste nyheterna och rele-vanta jobb. Dessutom får använ-

daren tips om vad andra besö-kare söker efter med hjälp av en förteckning över populära sökta begrepp, så kallat sökmoln.

SVENSK BYGGTJÄNST RÄKNAR » med att fortsätta utveckla nya tjänster med sökmotorn Bygglo som grund.

– Vi utvecklar den hela tiden. Under 2009 planerar vi att bjuda på ytterligare ett par nyheter i Bygglo, säger Mats Hultgren. ■

Bygglo ger nya affärsmöjligheter

Bygglo hoppas bli startsida för yrkesverksamma i byggbranschen..

Flera företag vill driva sjukhuset i Fagersta

DE BORGERLIGA LANDSTINGSPOLI- »TIKERNA i Västmanland vill lägga ut driften av verksamheten på Bergslagssjukhuset i Fagersta på entreprenad. Upphandlingsen-heten har fått i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag och om politikerna tycker att det ser bra ut, startar upphandlingen i mars. Ett första informations-möte för potentiella anbudsläm-nare har genomförts.

– Vi har haft en hearing och intressenter har fått anmäla sig. Vi presenterade vårt koncept och vår tänkta upp-handling. Syftet är att få reaktioner och fånga upp idéer och lös-ningar, men också att undvika missförstånd senare i upphand-lingen, säger Teemu Lehtimäki, upphand-lingschef på Lands-tinget Västmanland.

De stora vårdbo-

lagen, som Carema, Praktiker-tjänst och Aleris, har visat in-tresse. Men även mindre kända, som Vivalla vårdbolag och danska Transmedica, är intres-serade.

Nio bolag var närvarande vid hearingen, säger Teemu Lehti-mäki.

– Vi har fört en dialog och fått fl era intressanta förslag på hur vi bör lösa kontraktsskrivning och it-frågor.

Om allt går enligt planerna går förfrågningsunderlaget ut i mars

och kontraktsskriv-ning med den nya en-treprenören kan ske under sommaren.

– Ingenting är klart än. Men om politi-kerna säger ja till vårt förfrågningsunderlag kan en ny entre-prenör ta över driften vid årsskiftet, säger Teemu Lehtimäki. ■

Anbud utvärderas på nytt

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING » får bakläxa av länsrätten i upphand-lingen av olika tjänster inom kli-nisk fysiologi.

Det företag som vann, Gyne-kologkliniken Stockholm, ska uteslutas från fortsatt anbuds-förfarande. Länsrätten menar att landstinget brutit mot LOU när Gynekologklinikens anbud an-togs. Företaget levde inte upp till kravspecifi kationen.

Länsrätten anser också att det var fel att utesluta Avesina Spe-cialistvård. Den kritik Stock-holms läns landsting har mot Avesinas drift av Flyktingvård-centralen, och som också Social-styrelsen håller med om, är inte tillräcklig för att diskvalifi cera företaget, anser länsrätten.

Landstinget ska ta ny ställning till de anbud som inkommit i upphandlingen. Hela upphand-lingen behöver inte göras om. ■

– Nio bolag deltog i hearingen, säger Teemu Lehtimäki, upphandlingschef.



Senaste nytt

NotiserGlesbygden får vänta

De tjänster som ska ersätta tidi- »gare Svensk Kassaservice har under sommaren och hösten 2008 upp-handlats av Post- och telestyrelsen och det nya systemet har sjösatts. I riksdagen ställde Krister Örnfjäder, S, frågan vilka åtgärder närings-ministern tänker vidta för att en ny upphandling sker av betaltjänster och hantering av dagskassor för att möta det behov som fi nns i gles-bygden.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson,C, svarar att hon har full förståelse för att många är oroliga med anledning av förändringarna. Hon är övertygad om att både företagare och enskilda i allt större omfattning kommer att använda kortbetalning och andra betaltjäns-ter för att undvika kontanthantering.

– Regeringen har gett länsstyrel-serna i uppdrag att bevaka att de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov. Skulle det vid återrapporteringen visa sig att tillgängligheten i någon del inte motsvarar det statliga ansvaret kom-mer jag naturligtvis att överväga nödvändiga åtgärder, säger hon.

***FMV förlänger Logicaavtal

Försvarets materielverk, FMV, har »förnyat avtalet med Logica om it-driften. Det tidigare avtalet teck-nades 2006 och var ett omfattande outsourcingavtal. Nu förlängs det i ytterligare två år med option för yt-terligare ett år.

– Vi lägger ut driften av it, det gäl-ler till exempel servrar och säkerhet. Samarbetet med Logica har fung-erat bra, säger Ulf Lindström, press-ansvarig på FMV.

Det nya avtalet är värderat till cirka 170 miljoner kronor. I Logicas leverans ingår applikationsdrift, ser-verdrift och kommunikationstjänster.


En framtid att bygga på! God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: www.funktion.se Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans.

010-505 00 00www.afconsult.com

ÅF.indd 1ÅF.indd 1 2009-03-04 15:12:392009-03-04 15:12:39

Fokusera på affärernaDustin lagerför det mesta av det bästa när det handlar om IT-produkter. Vi lägger alltid ett stort engagemang iatt hitta en optimerad IT-lösning för dig som kund, både gällande hårdvara och programvarulicenser. Med vårtförmånliga finansieringsupplägg, våra installations- och konfigurationstjänster samt våra snabba leveranser,har Dustin idag resurser att bli din enda kontaktyta när det handlar om IT-produkter.

Konfiguration och installation

Kompetent personal på Dustins eget konfigurationscenter, hjäl-per dig förbereda den nya utrustning innan leverans. Exempelpå tjänster är: imageladdning, komponentmontering och stöld-märkning. Vår installationstjänst är heltäckande och innefattaruppackning, installation och driftsättning. Om du vill kan viäven ta hand om dina gamla uttjänta IT-produkter på ett miljö-vänligt sätt.

Läs mer på www.dustin.se/tjanster

www.dustin.se | 08-553 44 020 | [email protected] priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

Finansiering

Med hjälp av Dustins eget finansbolag, kan vi erbjuda ettmycket förmånligt upplägg: Du får tillgång till din nya utrustning omedelbart, utan attbetala hela kostnaden vid köpetillfället; du kan löpande bytaut delar av IT-parken; du får en budgeterbar, avdragsgill kost-nad och enkel administration. Med Finansiering från Dustin,slipper du äga IT-utrustning som minskar snabbt i värde.

Läs mer på www.dustin.se/finans

Optimal licenshantering

Licensregler kan framstå som en djungel för den som inte ärinsatt. Vi hjälper dig att få full koll på vilka programvaror somfinns installerade och var, samt hur mycket de används. Vi harde krediteringar och erfarenheter som behövs för att ge digrätt avtal till rätt pris. Vi ger dig dessutom en enkel administ-ration och förvaltning av dina licenser samt ett bra beslutsstödför din IT-strategi.

Läs mer på www.dustin.se/licens

så ordnar vi resten

3595:-

1395:-

dustin.indd 1dustin.indd 1 2009-03-05 11:40:132009-03-05 11:40:13

5010198699 | PHILIPS 220SW9FB 22# WIDE TFT TCO-03 SVART | 1395:-

• 22” wide• 5 ms• 300 cd/m2• 3 års garanti•1000:1 kontrast• VGA- och DVI-ingång• TCO ‘03

Philips 220SW9

Widescreenskärm fullpackadmed funktioner

• Microtower• Intel Celeron 1,8 Ghz• 2 GB minne• 160 GB hårddisk• DVD±RW Dual Layer• Microsoft Windows Vista Business• 22 tums HP skärm L2208W• 1 års garanti, på-platsen-service

HP DX2400

Komplett kontorspaket med 22" TFT skärmtill kanonpris!

22”

3595:-118:-/mån

5010207222 | HP DX2400 CEL 1.8 1GB/160 DVDRW VB +22#TFT +1GB | 3595:-

1395:-

22”

DustinDigital Expo

Sveriges största IT- mässa! Globen Annexet | Fritt inträde!

Företagsdag: 2 april 10-17Konsumentdag: 4 april 10-18

Anmälan: dustin.se/expo

Snabbast på IT-produkter sedan 1984.Dustin fyller 25 år. Det firar vi med riktigt heta jubileumserbjudanden. Läs mer på dustin.se

dustin.indd 2dustin.indd 2 2009-03-05 11:40:282009-03-05 11:40:28

RAMAVTAL


Fokus

DE NYA RAMAVTALSREGLERNA » innebär kort att när man tecknar avtal med mer än en leve-rantör, måste man antingen göra en rangord-ning/fördelningsnyckel för de leverantörer man har ramavtal med, eller göra en förnyad konkurrensutsättning med de leverantörer som har fått ramavtal.

– Det är vi som upphandlare som tvingas rangordna. Avropen görs ju ute i organisa-tionen, till exempel på ett dagis, och de har sällan den kompetens som behövs för att göra en andra konkurrensutsättning, säger Lisbeth Johnson, upphandlingsansvarig i Halmstad och ordförande i SOI.

Lisbeth Johnson är också tveksam till den överprövningsmöjlighet som fi nns vid en andra konkurrens-utsättning, eftersom det för-senar snabba avrop.

– Ramavtal ska kunna an-vändas om man snabbt behöver göra ett avrop. Om jag behöver till exempel en tjänst ganska snabbt och riskerar att få en överprövning så faller ju på sätt och vis poängen med ramav-talet.

Hon noterade även att många upphandlande enheter ”skyn-

dade på” att göra sina ramavtal när det var möjligt innan de nya reglerna började gälla den 1 januari 2008. Därför har det också uppstått ett vakuum då avtal tecknades en-ligt de gamla reglerna i början på 2008. Det är först efter sommaren som användningen av de nya reglerna blivit vanlig.

– Det var många som gick ut för att teckna ramavtal i slutet av 2007 på de gamla ramav-talsreglerna, och det är först nu vi kan börja se effekterna av de nya reglerna, säger hon.

Utnyttja direktupphandlingPer-Åke Larsson arbetar som upphandlings-konsult och har märkt att det fi nns en frus-

tration bland inköparna över att arbeta med för liten kapacitet, och i en del fall dessutom med otillräcklig kompetens. Det som verkar saknas är ordentlig tid att analysera strukturen på kommunens eller myndighe-tens behov och att skaffa bättre kunskap om produkter och ak-törer på marknaden.

– Utnyttja det utrymme för direktupphandling som LOU ger i större utsträckning, säger han.

– Om man tog sig mera tid till analyser är jag övertygad om att det i många fall skulle komma fram att det vore affärsmässigt klokt att ersätta en del omfattande ramavtal med en kombination av fl era, men mera avgrän-sade ramavtal och objektsupphandlingar.

Ramavtalen kan ingås med en eller fl era leverantörer och Per-Åke Larsson menar att en del av de avgränsade ramavtalen skulle kunna ingås efter direktupphandlingar.

– Sådana direktupphandlingar ska natur-ligtvis genomföras enligt grundläggande principer för offentlig upphandling. Om det till exempel skulle vara lämpligt att annon-sera en del av direktupphandlingarna, fi nns inget i LOU som hindrar det, säger han.

Dela upp avtalenSveriges Television tillämpade i praktiken de nya ramavtalsreglerna innan de blev lag och använder en mix av de båda modellerna.

– Det är inga problem att tillämpa de nya ramavtalsreglerna men frågan är om det blivit till det bättre. Flexibiliteten har blivit mindre och administrationen högre. Och jag tror inte på rangordningslistan fullt ut när man tillämpar ramavtalen, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell, inköpschef på SVT.

Vid uppdrag under en viss nivå tilldelas

Ramavtali praktikenKrångliga och besvärliga att tillämpa. Det är vanliga synpunkter på de nya ramavtalsreglerna, nu när de har använts i drygt ett år. Men det fi nns goda exempel där rangordnad lista och förnyad konkurrens-utsättning har använts med bra resultat. TEXT: EVA WENSTRÖM

Per-Åke Larsson, upphand-lingskonsult, förespråkar direktupphandling.

Så används de nya reglerna

U24-02 Ramavtal.indd 30U24-02 Ramavtal.indd 30 2009-03-05 10:14:552009-03-05 10:14:55


säger Magnus Nilsson, upphandlingskonsult på Affärsconcept.

Som upphandlingskonsult har Magnus Nilsson märkt en ökad administration i sam-band med de nya ramavtalsreglerna.

– Flera anser dessutom att det har blivit striktare regler nu, men jag ser det inte så, det har blivit mer tillåtande. Det har kommit fram fl era modeller och metoder hur man kan använda ramavtal. Exempelvis kan man kombinera fast rangordning med förnyad konkurrensutsättning.

En utmaning om man använder en sådan modell är att redan i förfrågningsunderlaget kunna beskriva en praktiskt fungerande mo-dell för när man ska använda rangordning och när man ska använda förnyad konkur-rensutsättning.

– Det kan till exempel göras genom att man över ett viss belopp går ut till alla ram-

uppdraget efter rangordning. Över en viss nivå sker en konkurrensutsättning.

– Vi delar hellre upp avtalen och arbetar med så få avtalsleverantörer som möjligt, of-tast bara en om det rör sig om produkter. Innan vi går ut i en upphandling för vi dis-kussioner om hur många avtal vi vill ha, geo-grafi sk indelning, funktionsmässig indelning och avropsordning.

Det handlar om att vara tydlig, menar Eva-Lotta Löwstedt Lundell, och påpekar att le-verantörerna även upplever att det blir bättre styrning när volymerna fördelas på det sätt som SVT gör.

En förnyad konkurrensutsättning görs of-tast inom områden där det fi nns många tjänsteområden eller där man ska bedöma personers kompetens.

– Enkelt uttryckt gör vi en förnyad kon-kurrensutsättning när vi måste hitta rätt man till rätt plats.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell tycker att ramavtalsreglerna är onödigt kantiga som de är nu och menar att det, bakom de nya reg-lerna, ligger en misstro mot att upphand-lande enheter alltid väljer gamla leveran-törer och därmed inte gör sitt jobb.

– Det kan säkert förekomma, men i nittio procent av fallen tror jag inte att det stämmer.

Vi som upphandlar agerar affärsmässigt. Vi vill göra en så bra affär som möjligt. Det är synd att man hårdreglerar, för det kan ske på bekostnad av just bra affärer, säger hon.

Hon har märkt att leverantörerna upp-lever mer byråkrati med de nya reglerna.

– De är ju vana att göra affärer och föra en dialog. Det här blir ett fyrkantigt sätt att ar-beta på. Jag är övertygad om att många små-företag skulle förespråka högre belopps-gränser för direktupphandling. Det är ofta ett sätt för en ny och liten leverantör att få sälja på offentlig sektor och skaffa sig nöd-vändiga referenser. Men det är en annan de-batt, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

Skaffa kompetens– Jag tycker att det har blivit bättre med de nya ramavtalsreglerna, även om den prak-tiska hanteringen av dem måste fi nslipas,

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s.

” Vi som upphandlar agerar affärsmässigt”

Eva-Lotta Löwstedt Lundell, inköpschef på SVT


RAMAVTAL


Fokus

På Upphandling24:s Utbildnings-guide finns alla kurser för upp-handlare eller leverantörer till offentlig sektor samlade på ett ställe. Du kan söka efter en viss kurs eller lista alla kurser inom ett visst område, till exempel utvärde-ringsmodeller eller ramavtal.

BESÖK UTBILDNINGSGUIDEN PÅ

avtalsleverantörer. Det gäller att vara tydlig med bedömningen och hålla sig till det över-enskomna.

Magnus Nilsson kan se vissa svårigheter med de nya ramavtalsreglerna, bland annat tidsfristen för överprövning vid avrop. I de fl esta fall handlar det om att en organisation eller enhet vill ha något snabbt.

– Jag förstår ju att leverantörerna vill ha sin lagliga rätt att påpeka fel, men den som gör ett avrop vill ju ha en snabb lösning och inte vänta tills tidsfristen gått ut, säger han.

Som upphandlingskonsult har Magnus Nilsson märkt att många upphandlande myndigheter undviker en andra konkurrens-utsättning och i stället väljer ramavtal med endast en leverantör.

– Upphandlare bör välja den ramavtals-modell som ger den bästa affären. Har man inte den kompetens som behövs för att göra en förnyad konkurrensutsättning, måste man skaffa sig det.

Ett annat sätt kan vara att försöka få en viss cirkulation på avropen och kanske göra avrop en eller två gånger per år.

– Det beror ju självklart på vad det handlar om, men man behöver inte göra avrop vid

varje tillfälle. Om det handlar om bilar kanske man kan gå ut två gånger per år och teckna leveransavtal för ett halvår åt gången. Om man däremot har ett direktbehov av skräddarsydda konsulter är det självklart svårare att göra så.

För krångligtKonkurrensverket har föreslagit att ramav-talsreglerna ska tas bort för upphandling under tröskelvärdena och för upphandling av B-tjänster, dit vård och omsorg hör. Det är något som Eva Sveman, förbundsjurist på SKL, tycker är mycket bra.

– SKLs ståndpunkt är att vi inte behöver gå längre än vad EU-reglerna kräver. Det är krångligt som det är och för vården är det ett jättestort bekymmer, säger Eva Sveman.

Just rangordningen är ett problem inom framförallt landstingen och kommunerna som ansvarar för vård och omsorg och har många avrop på ramavtal som ska passa indi-viduella behov.

Det är först när du har personerna framför dig som du vet vad och hur mycket du ska av-ropa, påpekar Eva Sveman.

– Man kan inte veta i förväg vilka missbru-

kare som ska placeras på vårdinstitutioner eller exakt vilken typ av höftledsimplantat eller läkemedel som behövs. Rangordningen ställer till stora problem inom framför allt vården, säger hon.

Vissa produkter går att rangordna, men långtifrån alla. Läkemedel, implantat och in-kontinensskydd är exempel på sådana pro-dukter som är mycket svåra att rangordna ef-tersom det är produkter som ska passa indi-viduella behov.

– Inkontinensskydd är en produkt som landstingen och kommunerna köper in stora volymer av varje år och som ska användas av nyfödda, äldre och handikappade och det är självklart att inte alla 80-åringar ser likadana ut. Det går inte att rangordna dessa.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga. Det går inte alltid att använda rang-ordning vid avrop på ramavtal. Den måste bort, säger Eva Sveman.

Listan är ett stressmomentÄven från leverantörshåll fi nns ett missnöje med rangordningslistan.

– Rent praktiskt fungerar inte rangord-ningslistan för oss leverantörer i beman-



OPIC tendsign är inte bara ett av marknadens främsta upphandlingsverktyg.

Våra kunniga medarbetare ger fri personlig support till såväl upphandlare som leverantörer.

Låt oss ta hand om dig hela vägen! Senaste förstärkningen på support är Ywonne Almvik.

tendsign

Personligt stöd ingår

Tel 013-47 47 570, [email protected]

ningsbranschen. Jag tycker den ska tas bort, säger Louise Molin, vd på E-Quality.

I en upphandling lägger leverantörer ner mycket pengar och tid, trots att de inte vet om det blir en affär överhuvudtaget. Och en-ligt henne gynnar listningen inte kunden.

– Om jag som leverantör får reda på att en läkare behövs till lördagen och det är fredag eftermiddag, kan det innebära att be-ställaren eventuellt inte får någon hjälp, säger Louise Molin.

Att stå långt ner på listan innebär dess-

Med ramavtal avses enligt 5 kapitlet LOU, ett avtal som ingås mellan en eller fl era upp-handlande myndigheter och en eller fl era leverantörer, i syfte att fastställa villkoren för se-nare tilldelning i kontrakt under en given tidsperiod.

Ett ramavtal kan avse varor, tjänster eller byggentreprena-der och värdet ska beräknas till det högsta sammanlagda vär-det av samtliga kontrakt som planeras under ramavtalets löptid. Ramavtalsreglerna i LOU gäller såväl för upphandlingar över som under tröskelvärdena.

Ramavtalets löptid ska vara max fyra år, inklusive options-

och förlängningsklausuler, om det inte fi nns särskilda skäl. Det kan till exempel vara ett avgränsat projekt som beräk-nas pågå lite längre än fyra år och som inte fortsätter när projekttiden är slut. Ett annat skäl kan vara att upphandling-en medför stora investeringar för leverantören – som ska betala sig under avtalstiden. Det fi nns tre typer av ramavtal:

» ramavtal med en leverantör

» ramavtal med fl era leveran-törer som är rangordnade på första, andra, tredje plats och så vidare

» ramavtal med fl era leveran-törer där en förnyad konkur-

rensutsättning sker och där leverantörerna får lämna in nya anbudOm ramavtal tecknas med

fl er än en leverantör måste dessa vara minst tre till antalet, under förutsättning att det fi nns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna.

En tilldelning av ett ramavtal kan bli föremål för ansökan om överprövning och skadestånd.

Så funkar de nya ramavtalsreglerna

utom ett stressmoment för många leveran-törer, anser Louise Molin. Oftast har den

som står etta mer tid att svara och ju längre ner du står på listan, desto kortare tid har du på dig att svara om du kan leverera eller ej.

– Den som står etta kan ju i princip förhala och ge ett nekande svar i sista stund, vilket skapar en otrolig stress för alla andra som kommer efter. Som nummer sex eller sju på listan kan du ju aldrig göra bra affärer eller leverera optimalt.

Louise Molin tycker också att listningen används i ett tråkigt syfte av konkurrenter som marknadsför sig som ”ettor på listan” och meddelar att de andra på listan inte kan göra affärer.

– De lämnar låga anbud bara för att få komma etta på listan och sen har de ändå inte tänkt leverera till det priset. Det är osund konkurrens, säger hon.

Se upp med bemanningsbranschen Bemanningsbranschen är speciell, säger Louise Molin och menar att de som gör upp-handlingarna måste vara uppmärksamma på priserna som anges i anbuden.

– Som upphandlare har du ett ansvar och

m ut

sonepå

De nya ramavtalsreglerna

gäller från den 1 januari

2008.


RAMAVTAL


Fokus

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s.

Charlotte Criwall, upphandlingschef och chef för Kom-munservice, Got-lands kommun

I de upphand-lingar vi genomfört själva har vi til-lämpat antingen en leverantör per

ramavtal/produktområde eller, där fl era leverantörer antagits, specifi cerat en rang-ordning för avropet.

Några ramavtal med en andra konkur-rensutsättning har vi ännu inte upphandlat, men däremot kan vi komma att tillämpa metoden genom att vi deltar i Kommentus-upphandlingar, där det fi nns möjlighet till en andra konkurrensutsättning.

Marianne Egel-stam, upphand-lingsansvarig, Ekerö kommun

Vi har under 2008 gjort två ramav-talsupphandling-ar. En handlade om inbrottslarm och tillämpades

med en andra konkurrensutsättning. Den andra handlade om bemanningstjänster och tillämpades med en rangordning. Hur utfallet upplevs bland våra beställare och leverantörer är svårt att säga efter så kort tid.

Anders Skåål, upphandlare och jurist, landstinget Västernorrland

De ramavtalsupp-handlingar vi har genomfört enligt de nya reglerna har till övervägan-de del skett på två

sätt. Antingen har ramavtal ingåtts med en leverantör, eller också har ramavtal ingåtts med fl era leverantörer där rangordning eller annan fördelningsnyckel har använts.

Än så länge har vi inte slutit några ram-avtal där förnyad konkurrensutsättning til-lämpats, främst därför att det tar för lång tid med en förnyad anbudstid och tiodagarsfrist innan vi kan teckna kontrakt. Däremot har vi nyttjat förnyad konkurrensutsättning där det förekommit i ramavtal från Verva/Kammar-kollegiet inom it-området.

måste förstå att det inte är lagligt när leve-rantörer lägger ett extremt lågt bud. Har man till exempel följt kollektivavtalen? Om man upphandlar exempelvis sjuksköterske-bemanning dygnet runt och en leverantör bara anger kontorstid är det självklart att det blir ett lägre anbud.

Ett försök att lösa problemet kan vara att upphandlare i stället tittar på tidigare leve-ranser och gör mer uppföljningar, tipsar Louise Molin.

– Mitt förslag, som jag också förankrat med andra leverantörer, är att mejla ut upp-draget till samtliga på listan och den som kommer in först och har löst uppdraget får det, säger hon.

Avrop via e-postMetoden att använda e-post används av landstinget Västmanland. Förra året upp-handlade landstinget bemanning av läkare till 14 vårdcentraler i länet och vid avropen använder det sig av en e-postlista.

– Historiskt sett har det varit svårt att få tag på stafettläkare. Det är dessutom en tung administration. Vi funderade mycket på hur vi skulle kunna underlätta för både leveran-törerna och vårdcentralerna, som snabbt måste ha bemanning. Vi kom fram till en elektronisk lösning via e-post, säger Anette Öhrn som var ansvarig för upphandlingen.

Ramavtal tecknades med samtliga anbuds-givare som uppfyllde de obligatoriska kraven och leverantörerna rangordnades efter pris. Totalt handlar det om 24 leverantörer.

– Vi har gjort en uppdelning mellan all-mänläkare och specialister som rangordnas och vi anlitar den som ligger etta på listan, så länge den kan leverera, säger Anette Öhrn.

När en vårdcentral inom landstinget har

behov av läkare fyller den i en avropsför-frågan som sedan går ut till samtliga leveran-törer på listan via e-post. De 24 leverantö-rerna får sedan svara om de kan ta uppdraget eller ej. Av dem som svarar anlitar lands-tinget den som ligger högst på listan.

– Vi har också tänkt på att försöka höja kvaliteten och upprätthålla kontinuiteten, säger hon.

I avtalet står det bland annat att lands-tinget har rätt att säga nej till anvisad för-medlad läkare ”om beställaren haft dåliga er-farenheter av honom/henne inom lands-tinget Västmanland” eller om det fi nns annat alternativ ”som förbättrar kontinuiteten av läkare på den avropande familjeläkarmot-tagningen”.

– Om en avropsförfrågan inte har besva-rats av de avtalade leverantörerna har vi också rätt att anlita en annan leverantör.

Leverantörer undrande Inom verksamheten har de nya rutinerna inte satt sig riktigt än. Och fl era av leverantö-rerna har också reagerat på avropsordningen och undrat om det är en andra konkurrens-utsättning.

– Men priset är ju satt och kravspecen li-kaså. Vi vill bara veta vilka som är tillgäng-liga vid ett aktuellt datum.

Anette Öhrn kommer under våren att dis-kutera med upphandlingsgruppen om en eventuell förlängning av avtalet.

– Om jag fi ck göra om ramavtalsupphand-lingen i dag skulle jag göra en andra konkur-rensutsättning så att leverantörerna fi ck konkurrera om priset.

– Det är sådant jag vill diskutera med mina kollegor, eftersom det kan bli lite mer admi-nistrativt arbete, säger Anette Öhrn. ■

Magnus Nilsson, upphandlingskonsult på Affärsconcept, tycker att det har blivit bättre med de nya upphandlingsreglerna.

Hur tillämpar ni de nya ramavtals-reglerna?


Dax att upphandla!

Kontakta Grontmij – vi hjälper dig!

Våra konsulter har kompetens inom en mängd olika specialistområden. Vi har medverkat vid och genomfört en mängd upphandlingar åt myndigheter, kommuner och landsting.

Exempel på kundcase:

Åt Trosa kommun har vi tagit fram skötselanvisningar för kommunala VA-anläggningar, parker, gator samt kommunala fastigheter. I Grontmijs uppdrag ingick bland annat att upprätta ett komplett förfrågningsunderlag inklusive AF-delmängdbeskrivning.

Vi har även erfarenhet av internationella direktupphandlingar enligt (LoU) vilka har gett gott resultat både avseende kvalitet och ekonomi.

För mer information om Grontmijs tjänster är du välkommen att kontakta Mats Persson, 010-480 16 07, [email protected].

www.grontmij.se

Grontmij är rekommenderad partner till QIIIQIII är en icke-kommersiell verksamhet som ägs av LO och NTF och finansieras av Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa och Vägverket. QIII bistår, granskar och bedömer transportköpare så att de i sin upphandling har kriterier som ger: förbättrad arbetsmiljö inom transportkedjan, ökad trafiksäkerhet inom väg-transportsystemet och minskad miljöbelastning inom den tunga vägtrafiken.

Grontmij är tekniska konsulter inom energi och elkraft, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektledning, miljö och säkerhet. Med omkring 8000 medarbetare på 140 kontor världen över, är Grontmij Europas femte största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med ca 800 konsulter på ett 25-tal orter.

grontmij.indd 1grontmij.indd 1 2009-03-04 15:13:552009-03-04 15:13:55

SÅ SKA GÖTEBORG

STOPPAEKONOMISK

BROTTSLIGHETSVART ARBETE BERÄKNAS » kosta de svenska

skattebetalarna 66 miljarder kronor varje år. Fusk med moms och punktskatter kostar samhället ytterligare 40 miljarder per år, en-ligt Ekobrottsmyndighetens senaste Om-världs- och hotbildsanalys.

På DN debatt skrev Ekobrottsmyndighe-tens generaldirektör Gudrun Antemar i slutet av 2008 att en bred och djup sam-verkan mellan en rad olika myndigheter – nationellt och internationellt – är helt nödvändig för att vi ska nå resultat. Mobili-sering mot grov organiserad brottslighet är ett av fl era områden där myndigheternas samverkan utvecklas centralt, regionalt och lokalt.

En sådan samverkan mellan olika myndig-heter har startat i Göteborg. Den 14 oktober 2008 invigdes ett nytt kunskapscentrum mot den ekonomiska brottsligheten.

– Så här kan man underlätta arbetet i den praktiska brottsbekämpningen och sprida idéer om hur man samarbetar mellan myn-digheterna. Jag hoppas att vi ska kunna ini-tiera liknande verksamheter på fl era håll, sa justitieminister Beatrice Ask på invignings-dagen.

Satsningen i Göteborg är unik, det är Sve-

riges första storstad som satsar så här stort. Hela elva myndigheter ingår i samarbetet, bland andra Göteborgs stad, Kronofogden, Åklagarmyndigheten och Skatteverket.

– Myndigheterna har samverkat förut, men nu är kommunen med också, säger He-lena Lans som är projektkoordinator på det nya kunskapscentrumet.

Den ”svarta sektorn” kostar samhället enorma belopp. Därför har ett fl ertal myndigheter i Göteborg startat ett unikt samarbete. Via ett nytt kunskapscentrum ska de

försöka stoppa den ekonomiska brottsligheten.AV: EVA WENSTRÖM

Uppdraget för Göteborgs kunskapscentrum:Att ta initiativ till, samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta

åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör också ge råd till organisationer och enskilda.

Att arbeta långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör samla och sprida information, stimulera lärande

samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning.

EKONOMISK BROTTSL IGHET


Affärer

U24-02 Kunskapscenter Göteborg.indd 36U24-02 Kunskapscenter Göteborg.indd 36 2009-03-04 15:54:502009-03-04 15:54:50

Göteborgs kunskapscentrum ska skapa ett arbetsgivarnätverk med uppgift att samla in och sprida information om hur man agerar för att motverka den organiserade brottslig-heten. Det ska också stödja ett nätverksbyg-gande i frågor som rör upphandling och lokalupplåtelse. Handlingsplaner ska tas fram för att förhindra att lokaler hyrs ut till kriminell verksamhet eller att man vid upp-handling anlitar svart arbetskraft.

Fram till slutet av 2010 är kunskapscen-trumet placerat direkt under stadsdirektören i Göteborgs stad, och budgeten ligger på 4,5 miljoner kronor under 2009. Två poliser och två statstjänstemän arbetar på centrumet och i mars kom chefen, Bengt-Olof Berg-gren.

– Från tid till annan kommer vi att behöva låna in personal, och jag tror att vi inom ett halvår blir sex eller sju personer, säger Ola Sabel, som arbetar som projektkoordinator på kunskapscentrumet.

– Mycket ska skötas ute på de olika myn-digheterna och vi ska fungera mer som en katalysator eller samordningsinstans, säger kollegan Helena Lans.

Det nya kunskapscentrumet ska stödja och driva projekt som kan leda till konkreta åt-gärder mot den organiserade brottsligheten. Kunskapscentrumet ska också samordna de övriga myndigheternas insatser, så att allas erfarenheter och kunskaper kan tas tillvara.

– En stor fördel vi har är att vi snabbt kan samla ihop folk från olika myndigheter. Jag har en känsla av att det fi nns en mobilisering

och att människor förstår att myndigheterna inte struntar i brottsligheten, säger Ola Sabel.

Arbetet ska bedrivas både kort- och lång-siktigt och framför allt utifrån det man kallar arbetsgivar-, avhoppar-, brottsoffer-, eko-nomi- och demokratiperspektivet. Inled-ningsvis har kunskapscentrumet inriktat sig på en utåtriktad verksamhet och samverkan mellan olika myndigheter.

Löpande uppföljningarEn viktig fråga för Göteborgs kunskapscen-trum är hur myndigheter och näringsliv gör sina upphandlingar. Hur vet man till ex-empel att leverantörernas underleverantörer i fl era led bakåt inte har kopplingar till kri-minella nätverk?

– Vi har startat ett projekt med det kom-munala Upphandlingsbolaget, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för att göra en översyn av krav, regler och avtal vid upp-handlingar av tjänster, berättar Helena Lans. Ofta är det noga angivet om vitesföreläg-gande om ett beställt arbete blir försenat, men väldigt sällan står det någonting i av-talen om vad som händer om utövaren an-vänder svart arbetskraft.

De olika myndigheterna har träffats konti-nuerligt sedan i våras med syfte att ta fram en modell som alla myndigheter kan arbeta efter. Utgångspunkten är att myndigheterna ska tänka på ett mer enhetligt sätt i sina upp-handlingar.

– Vi tittar till exempel på hur man kan for-

”UPPTÄCKS OEGENTLIGHETER KOMMER DET ATT

VARA KOPPLAT TILL VITE, ANMÄ-

LAN OCH HÄVNING AV AVTAL” GÖRAN BRUNBERG,

UPPHANDLINGSCHEF, UPPHANDLINGSBOLAGET

Foto

An

ne

lie G

ärd

ma

rk



mulera ramavtalen. Upphandlingsbolaget gör ramavtalsupphandlingar för cirka tre miljarder per år, men det görs upphandlingar utanför ramavtalen för ytterligare cirka 15 miljarder kronor. En fråga blir då hur vi kan få med dessa i modellen, säger Ola Sabel.

Målet är att alla som levererar till Göteborg ska vara ”hela och rena”. Och arbetsgruppen försöker hitta metoder som förhindrar att den ekonomiska brottsligheten kommer in via de offentliga upphandlingarna.

– Vi håller på att skissa på det och på vem eller vilka som har tillgång till den informa-tion vi söker och som kan presentera den bakom en sökning på organisationsnummer, berättar Göran Brunberg, som är upphand-lingschef på Upphandlingsbolaget.

– Vi tittar också på om vi kan ställa krav på leverantören att ha egenkontroll månadsvis eller kvartalsvis och att löpande redovisa samtliga underleverantörer samt genom-förda kontroller, utbetalda ersättningar och krav på ID-06, säger han.

Arbetsgruppen hoppas också att lagstif-taren stödjer dessa tankar och eventuellt ändrar vissa förutsättningar inom LOU/LUFS och sekretesslagstiftningen om det be-hövs.

Högre krav i vissa branscher– Vårt mål är att ha preventiva kontroller i samband med upphandling och löpande kontrollera under hela avtalsperioden, be-rättar Göran Brunberg.

Inom vissa utvalda branscher kommer det att ställas mer långtgående krav än inom andra.

– Upptäcks oegentligheter kommer det att vara kopplat till vite, anmälan och hävning av avtal. Om det sker i upphandlingsfasen läggs anbudet åt sidan, säger Göran Brun-berg.

– Via Skatteverket går det att få tag på ganska många uppgifter om leverantörer och företag. Många är kanske lite naiva när de gör upphandlingar i dag. Jag tycker att de

borde följa upp leverantörerna lite bättre, säger Helena Lans.

Arbetsgruppen är klar med en grundmo-dell som nu har skickats ut till respektive myndighet för att kommenteras.

– Jag blir mer och mer övertygad om den enorma kraft som ligger i att vi är många myndigheter som samarbetar. Vi har stora möjligheter att hjälpa varandra och det är en större kraft att gå samman än om vi vore en-samma, säger Ola Sabel.

– Och om vi inte lyckas stoppa den brotts-liga verksamheten på det här sättet, är vi ändå kraftfullare tillsammans om vi ska kräva lagändringar för att komma åt dem, infl ikar Helena Lans. ■

”JAG BLIR MER OCH MER ÖVERTYGAD OM DEN ENORMA KRAFT SOM LIGGER I ATT VI ÄR

MÅNGA MYNDIGHETER SOM SAMARBETAR”OLA SABEL , PROJEKTKOORDINATOR, GÖTEBORGS KUNSKAPSCENTRUM

Samverkande myndigheter är:Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Göteborgs stad, Kriminalvården, Kronofogden, Länsstyrelsen, Polisen, Skatteverket, Säkerhets-polisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Foto

: Be

rtil A

da

nia

-Jag blir mer och mer övertygad om den enorma kraft som ligger i att vi är fl era myndigheter som samarbetar, säger Ola Sabel, projektkoordinator på kunskapscen-trumet. Kollegan Helena Glans håller med.

EKONOMISK BROTTSL IGHET


Affärer


Dagens höga krav inom offentlig sektor gör att all energi behöver riktas på att utveckla den egna kärnverksamheten. Varför inte låta någon annan ta hand om resten? Med Sodexo som partner får du välfungerande och effektiva stödfunktioner. Vi planerar, samordnar och utför service utifrån överenskomna nivåer för att skapa bästa möjliga kostnadseffektivitet.

Vår målsättning att göra varje dag bättre. Det innebär att vi skapar en miljö som ger inspiration och ny energi, där måltiden är något att se fram emot, där kaffet smakar kaffe, där välstädade lokaler är en självklarhet och där receptionisten möter med ett leende. Varje dag. Året om.

Ett stort antal uppdragsgivare inom offentlig sektor samarbetar med oss redan idag. Vad kan vi göra för dig?

www.sodexo.se

Sodexo AB är ett av Sveriges ledande Service Management företag med över 8 000 medarbetare och en omsättning på ca 3 miljarder kronor. Vi ingår i den franskägda Sodexokoncernen som finns representerad i 80 länder med sina 330 000 medarbetare. Koncernen omsätter 130 miljarder kronor och har sitt säte i Frankrike samt är noterad på börsen i Paris. Besök oss gärna på www.sodexo.com

securitas.indd 1securitas.indd 1 2009-03-04 15:15:412009-03-04 15:15:41

DIGITALA SIGNATURER SPARAR TID & PENGAR

HÖSTEN 2006 BLEV » upphandlingschefen i Kronobergs landsting, Rolf Robért, uppringd av Chambersign som erbjöd en tjänst avse-ende e-anbud och digital avtalssignering.

Landstinget Kronoberg hade just påbörjat en samverkansupphandling av tandtekniska tjänster, tillsammans med landstingen i Ble-

kinge och Halland och Region Skåne. Upp-hand lingen gällde ett ramavtal som skulle täcka det samlade behovet för de fyra myn-digheterna, och det skulle innebära ett rela-tivt stort antal antagna leverantörer. Det i sin tur skulle generera ett stort antal avtal som skulle skrivas ut i pappersformat, skickas

runt till de deltagande landstingen samt un-dertecknas och kontrasigneras av alla in-blandade parter.

– En mer rationell hantering var intres-sant. Och med tanke på den korta framför-hållningen för att testa, anpassa och säkra funktionaliteten i tjänsterna kändes digital

Kronobergs landsting har använt sig av digital avtalssignering sedan våren 2007. Nu är målet att tjänsten ska användas i 95 procent av alla upphandlingar före sommaren. AV: EVA WENSTRÖM

DIGITALA S IGNATURER Lösning


U24-02 Avtalssignering.indd 41U24-02 Avtalssignering.indd 41 2009-03-04 18:24:072009-03-04 18:24:07

avtalssignering som den mest intressanta delen att starta med, berättar Rolf Robért.

Han kontaktade sina kollegor som också blev intresserade av tjänsten. Systemet test-kördes och synpunkter lämnades till Cham-bersign som anpassade funktionerna fram till dess att tjänsten kändes stabil och tillför-litlig.

– Tjänsten var dessutom mycket enkel att hantera, säger Rolf Robért.

I anbudsunderlaget för tandtekniska tjänster angavs att digital signering skulle komma att användas, beskrivning av tjänsten, kostnaden för den samt hänvisning till Cham bersign vid frågor och validering. An-buden infordrades på vanligt sätt i pappers-format.

– Upphandlingen genomfördes våren 2007 och resulterade i att 82 leverantörer antogs.

Vid en traditionell avtalsskrivning gene-rerar detta 82 avtal, 410 avtalsomgångar och totalt cirka 6 560 sidor som ska skrivas ut, skrivas på och kontrasigneras. De ska skickas runt till fem påtecknande parter för att res-pektive part i slutänden ska ha ett påtecknat avtal från respektive leverantör.

– Den som har varit med om en sådan han-tering kan säkert intyga att man kan ägna tid och kraft åt bättre saker, menar Rolf Robért.

Samtliga leverantörer i upphandlingen an-vände tjänsten. Vid uppföljningen efteråt upplevde i stort sett alla att tjänsten varit ra-tionell och enkel att hantera, enligt Rolf Robért.

Snabbar på processenUpphandlingsenheten på Kronobergs lands-ting har sedan dess fortsatt att använda di-gital avtalssignering. Tjänsten har utvecklats och i dag används både digital avtalssignering och e-anbud i cirka 50–60 procent av upp-handlingarna.

– Målet är att vi före halvårsskiftet 2009 ska använda tjänsterna till 90–95 procent i våra upphandlingar. Funktionerna ska vara fullt integrerade med övrigt upphandlings-stöd och övriga upphandlingsrutiner, säger Rolf Robért.

Han kan se många fördelar med den digi-tala avtalssigneringen, både för den egna upphandlingsenheten, men också för leve-rantörerna. Den enkla hanteringen och

snabba processen sparar mycket tid och minskar det administrativa arbetet.

– Att lägga upp, signera och inbjuda till an-budssignering går på fem till tio minuter. Och det behövs varken utskrift av avtal eller manuell påskrift. Du behöver inte ens posta avtalet.

Rolf Robért ger ett exempel ur verklig-heten: En säljansvarig från ett multinatio-nellt företag med Sverigekontor i Stockholm ringde honom en torsdagsförmiddag och

Vad innebär digital avtalssignering?Tjänsten digital avtalssignering innebär i korthet att avtal läggs upp i pdf-format hos Chambersign. Sedan anges de signerade parterna och signeringsordningen, och tidlåset ställs in på elva dagar så att tidsfristen avvaktas innan avtalet är påtecknat av båda parter. De signerande parterna får sedan via mejl dels en uppmaning om att avtalet fi nns för signering, dels besked om att a vtalet är signerat av behöriga parter. Avtalen krypteras och säkerhetsarkiveras hos Chambersign.

1. Hanteringen är enkel.2. Det är en snabb process – att lägga upp,

signera och bjuda in till anbudssignering tar fem till tio minuter.

3. Det sparar tid och minskar det adminis-trativa arbetet – du slipper utskrift av avtal, manuell påskrift, utskick och av avtal och så vidare.

4. Det är kostnadseffektivt – tid är pengar, och du slipper kopieringskostnader och porto-kostnader.

5. Det är miljövänligt och minskar resursan-vändningen.

5FÖRDELAR MED DIGITAL AVTALS-SIGNERING ENLIGT ROLF ROBÉRT

” ATT LÄGGA UPP, SIGNERA OCH BJUDA IN TILL ANBUDSSIGNERING GÅR PÅ FEM TILL TIO MINUTER”

ROLF ROBÉRT, UPPHANDLINGSCHEF, KRONOBERGS LANDSTING

DIGITALA S IGNATURER


Lösning


undrade om han kunde komma ner till Växjö med fl yg på fredagen, för att få ett avtal un-dertecknat. Avtalet var av någon anledning tvunget att vara signerat senast på fredagsef-termiddagen.

Rolf Robért informerade om tjänsten di-gital avtalssignering och föreslog honom att använda det. Den säljansvarige tyckte att förslaget var utmärkt, men ringde efter en stund och sa att delegationsregler och full-makter i dagsläget inte var anpassade för denna typ av hantering. Validering av be-hörig avtalstecknare kunde därför inte ske.

– För att få avtalet påtecknat och klart fredag eftermiddag krävdes därför en fl yg-resa tur och retur Stockholm–Växjö samt en dags restid. Med digital avtalssignering hade hela validerings- och signeringsprocessen hanterats inom en halvtimme, säger Rolf Robért.

Landstingen var först När det gäller användningsområden för tjänsten fi nns enligt Rolf Robért inga direkta begränsningar.

– Den största nyttan upplever vi vid sam-verkansupphandlingar, då fl era parter är in-blandade och ska signera avtal. Även i sam-band med e-anbud utgör digital avtalssigne-ring en naturlig delprocess.

– Tjänsten har varit lätt att både ansluta och använda, mycket tack vare en utomor-dentligt bra kundservice och support från Chambersigns sida. Det omdömet har vi hört från andra användare och upphandlande en-heter och leverantörer som anslutit sig till tjänsten, säger Rolf Robért.

Ninos Daniel är vd på Chambersign och kan se en stor förändring i människors medve-tande om möjligheterna med e-upphandling och avtalssignering.

– Det är helt klart en beteendeförändring. Den elektroniska avtalssigneringen har ökat avsevärt de senaste åren, säger han.

Flest kunder i södra Sverige Landstingen var de första inom den offent-liga sektorn som anammade den elektroniska avtalssigneringen. Men nu kommer kun-derna även från kommuner, regioner och den privata sidan.

De fl esta kunder kommer fortfarande mest från södra Sverige. Att Chambersigns tjänster inte används så mycket i norra Sverige tror Ninos Daniel bland annat kan bero på av-ståndet från övriga Europa. Ju längre sö-derut man kommer i Sverige, desto större är kontakten med Europa.

– Det ställs tuffare krav när det gäller av-talssignering i övriga Europa, till exempel måste e-fakturor stämplas, säger Ninos Da-niel.

De främsta fördelarna med den digitala avtalssigneringen är tidsbesparingen och de administrativa besparingarna.

– Vi hade elva parter från fyra olika länder som ville skriva avtal så fort som möjligt. Re-gistrering och validering skedde, och par-terna kunde signera avtalen samma dag. Då gick det fort, berättar Ninos Daniel.

En annan fördel Ninos Daniel pekar på är säkerhetsaspekten. Han menar att den elek-troniska avtalssigneringen är säkrare än postgången. ■

Jussi Halonen, upphandlingschef, Region Siljan

1. Vi är i startgroparna avseende frågan och har inte hunnit göra någon e-upphandling än. Vi kommer att införa e-upphandling och avtals-signering 2009.2. Jag ser egentligen inga nackdelar. Däremot måste elektronisk dokumenthantering inklude-ras i övrig dokumenthantering som rutin. Enligt offentlighetsprincipen måste vi dokumentera, och med den nya tekniken som ständigt utveck-las är det viktigt att den anpassas så att vi även i framtiden kan läsa dokumenten.3. Det blir processmässigt enklare och man får en mer komplett helhetsbild. Man vinner också en massa tid.

Göran Bodén, upphandlingschef, Sundsvalls kommun

1. Nej, i dagsläget har det inte varit aktuellt.2. I stort sett enbart tekniska, att rätt rättigheter och certifi kat är uppsatta både på klientmaski-nen men även i tjänsten.3. Det snabbar i huvudsak upp processen.

LÄSARPANEL: AVTALSSIGNERING

1. Använder ni avtalssigne-ring i era e-upphandlingar?2. Vilka nackdelar ser ni med avtalssignering?3. Vilka fördelar ser ni med avtalssignering?

– Den elektroniska avtalssigneringen har ökat avsevärt de senaste åren, säger Ninos Daniel, vd på Chambersign.




Affärer SAMORDNING

DEN 1 APRIL » startar Linköpings och Norrkö-pings kommuner ett gemensamt upphand-lingscenter.

Då förs all upphandlingsverksamhet över till ett gemensamt kommunförbund. Upp-handlingscentret ska ha två kontor, ett i Lin-köping och ett i Norrköping, och den ge-mensamma chefen stationeras i Linköping.

– Det fi nns fl era anledningar till att vi gör på det här sättet. Vi vill utveckla den fjärde storstadsregionen och ett gemensamt kom-munförbund är en av fl era åtgärder för att visa att kommunerna sam-verkar. Vi har ju redan infört en gemensam löneadministra-tion för ett halvår sedan, säger Mattias Ottosson, (S), kom-munalråd och ordförande i kommunstyrelsen i Norrkö-ping.

I Norrköpings kommun bor drygt 128 000 invånare, i Lin-köping cirka 140 000. Även om de båda kommunerna är un-gefär lika stora fi nns det stora skillnader.

Norrköping har under år-hundraden haft arbetarprägel, hamn och tung produktion

medan Linköping varit en tjänstemannastad med universitet, regionsjukhus och dom-kyrka. Vad gäller det politiska styret skiljer de sig åt även där. I Linköping är det bor-gerlig majoritet, i Norrköping styr Socialde-mokraterna.

Kommunerna skiljer sig till och med åt hur de organiserar sin upphandlingsverk-samhet.

– Vi har olika kultur i hur upphandlingen är organiserad i de två städerna. I Linköping är upphandlingen mer decentraliserad än i

Norrköping, säger Krister Tho-rell, upphandlingschef i Norrkö-ping och en av initiativtagarna till det nya upphandlingscentret.

Olika antal ramavtalBåda upphandlingsverksamhe-terna har ansvar för att teckna kommunövergripande ramavtal. Men de är olika när det gäller vilket ansvar och vilken roll upp-handlingsfunktionen har när det gäller upphandling av specifi ka projekt.

I Norrköping har upphand-lingsenheten huvudansvaret för all upphandling, enligt riktlin-

jerna. Förvaltningarna genomför dock rena entreprenadupphandlingar i stor utsträck-ning. Inköpsverksamheten i Linköping dä-remot är mera decentraliserad och upphand-lingsenheten gör mycket få insatser inom till exempel äldreomsorg och de tekniska upp-handlingarna.

Skillnaderna i kommunernas upphand-lingspolicy är inte så stora vad gäller sakin-nehållet. Däremot reglerar Norrköpings kommuns upphandlingspolicy även konkur-rensutsättning. I Linköping har man sepa-rerat konkurrensutsättningsreglerna från upphandlingspolicyn.

Det är även stor skillnad i antal ramavtal. I Norrköping fi nns det cirka 430, i Linköping fi nns runt 220. Norrköping har dessutom större inköpsvolym i kronor av varor och tjänster från ramavtalen än Linköping.

– Att Norrköping gör betydligt fl er ramav-talsupphandlingar och inom fl er områden än Linköping kan till viss del förklaras av att Linköping har bolagiserat mer verksamhet än vad Norrköping har gjort. Det gäller till exempel fastighetsområdet som är bolagi-serat och som därför har egna ramavtal, säger Krister Thorell.

Just nu är Krister Thorell även tillför-ordnad upphandlingschef i Linköpings

Nytt upphandlingscenter

effektiviserar inköpen

Trots stora skillnader bildar de två kommunerna Linköping och Norrköping ett gemensamt upphandlingscenter. Utökad service, större kompetens och lättare att rekrytera medarbetare är några effekter man räknar med. TEXT: EVA WENSTRÖM

– Vi politiker borde vara mer drivande i upphand-lingsfrågor, säger Mattias Ottosson, kommunstyrelse-ordförande i Norrköping.

Foto

: Lin

köp

ing

s ko

mm

un

U24-02 Linköping och Norrköping.indd 44U24-02 Linköping och Norrköping.indd 44 2009-03-04 14:06:132009-03-04 14:06:13


centret blir kommunernas ”baby” och därför tror jag att vi politiker månar om att få det att fungera och engagera oss.

De politiker som sitter i styrelsen ska ha fokus på upphandling och inköp, anser Mat-tias Ottosson.

– Vi politiker borde vara mer drivande i upphandlingsfrågor, eftersom det är ett så viktigt område.

Att engagemanget för upphandlingsfrågor inte alltid är så stort från politiker, tror Mat-tias Ottosson delvis kan bero på att det ibland är komplicerade frågor.

– Man har en gång gått in i politiken med en drivkraft i någon fråga. Om man brinner för upphandlingsfrågor, tror jag inte att man väljer att bli politiker. Men det gemensamma kommunförbundet och upphandlingscen-tret är ett spännande projekt som jag tror blir bra. Det blir mer fokus på upphandlings-frågorna och det får oss politiker att bli mer engagerade, säger Mattias Olsson. ■

kommun och pendlar dit två dagar i veckan. Han ser inga problem med att kommunerna organiserar sin upphandlingsverksamhet på olika sätt.

– Nej, vi ska utveckla upphandlingscentret och börjar med gemensamma ramavtal där vi har en gemensam plattform. Utöver det ska de uppdrag som görs redan i dag utföras, säger Krister Thorell.

Förutom att allmänt utveckla samarbetet mellan kommunerna ska det nya upphand-lingscentret effektivisera upphandlingarna. Man vill också skapa en mer tillgänglig sup-portverksamhet för kommunernas inköpare och beställare.

– Vi får inga större ekonomiska fördelar, men däremot får vi högre kvalitet på det vi gör. Det kommer att ge många spinoff-effekter i form av ökad kompetens och admi-nistrativa förenklingar. Vi kan utnyttja spets-kompetensen bättre och arbeta med avtals-trohet, säger Krister Thorell.

Inköpsråd för samverkansfrågorAlla upphandlingar av kommungemen-samma varor och tjänster ska genomföras i projektform, där upphandlaren är projektle-dare och personalen från verksamheten bi-drar med sakkunskap och ingår i referens-grupper.

Upphandlingscentret ska bevaka kommu-nernas samlade upphandlingsvolym, vara expertorgan och leda utvecklingen inom upphandlingsområdet.

Ett inköpsråd med representanter från kommunerna knyts till det gemensamma upphandlingscentret. Rådet ska stå för pla-

nerings- och uppföljningsfrågor och arbeta med samverksansfrågor.

Krister Thorell ser inga direkta risker med upphandlingscentret. Däremot är fördelarna fl era.

– Kommunerna gör upphandlingar till ett gemensamt värde på cirka 1,5–2 miljarder kronor per år. Tillsammans får vi ökad kom-petens och kan utnyttja spetskompetensen. Vi är 16 personer fördelade på två kontor. Nu kommer vi ha möjlighet att utöka servicen och utveckla specialistkompetens inom till exempel it och miljö, säger han.

Genom upphandlingscentret blir kommu-nerna en starkare kund till de gemensamma leverantörerna och med mer kvalifi cerade befattningar räknar de med att det blir lät-tare att rekrytera medarbetare.

– Några har påtalat risken med att upp-handlingsverksamheten kommer längre från verksamheten och att man inte kan påverka utvecklingen. Men jag ser det inte så. Dels kommer vd:n för kommunförbundet att vara alternerande mellan kommunernas kom-mundirektörer, dels sitter det kommunalråd från kommunerna i styrelsen. Dessutom har vi inköpsrådet som arbetar med samverkans-frågorna, säger Krister Thorell.

Mer fokus på upphandlingsfrågorI kommunförbundets styrelse ska sex poli-tiker sitta, tre från vardera kommun. Att det för närvarande är olika politiskt styre i de två kommunerna ses inte som något problem, enligt Mattias Ottosson (S) kommunstyrel-seordförande i Norrköping.

– Nej, jag ser det inte så. Upphandlings-

Foto

: Em

ma

We

st

Nutek fi nansierar samordningenNorrköpings kommun och Linköpings kom-mun har, tillsammans med Regionförbundet Östsam, fått medel från Nutek. Syftet är att stärka och utveckla samarbetet mellan de båda kommunerna och att hitta former för samarbete kring gemensamma verksam-heter.

En sådan verksamhet är till exempel upp-handlingsverksamhet och inköpssupport.

”Kommunerna upphandlar för 1,5–2 miljarder kronor per år.”Krister Thorell, upphandlingschef

Tjänstemannastaden Linköping och arbetarstaden Norrköping samarbetar.

U24-02 Linköping och Norrköping.indd 45U24-02 Linköping och Norrköping.indd 45 2009-03-05 10:10:512009-03-05 10:10:51

På Gotland ska all kommunal verk-samhet konkurrensutsättas. Östham-mars kommun ska anställa en upp-handlingsstrateg. UH24 har pratat med de två kom-munernas politiker om hur de driver upphandlingsfrågor.

– GENERELLT ÄR POLITIKERNA »här på Gotland intresse-rade av frågor som rör upphandling, säger Char-lotte Criwall, kommunens upp hand lingschef.

Politikerna är speciellt intresserade av frågor som rör små och medelstora fö-retag.

– Det är viktigt att vi som politiker är drivande i de här frågorna. Väl genomförda upphandlingar är grunden för det uppdrag jag har fått av mina väljare. Att minska den kommunala dominansen i väl-färdssektorn samtidigt som att slå vakt om den solidariska fi nansieringen, säger Gustaf Hoffstedt (M) ledamot i kommunstyrelsen på Gotland.

Gotland är ett av Sveriges mest företags-täta län med närmare 7 000 företag. Politi-ker na har infl ytande på det lokala före tags-

klimatet. För att ytterligare stärka det lokala näringslivet har kommunfullmäktige fattat beslut om fortsatt konkurrensutsättning och avknoppning av den kommunala verksam-heten.

– Kommunfullmäktige har en önskan att lägga över mycket på entreprenad. Därför gör vi nu en omfattande omorganisering inom kommunen, säger Gustaf Hoffstedt.

Den nya organisationen påverkar även upphandlingsfunktionen. En ny upphand-lingschef ska rekryteras och den nuvarande upphandlingschefen Charlotte Criwall blir chef för den nya avdelningen Ledningsstöd där bland annat upphandling ingår.

Samordnar ekonomi och inköp– Vi samordnar upphandling och ekonomi och får bättre styrning och kontroll på det sättet. Framför allt fi nns det stor potential att förbättra uppföljningen, säger Charlotte Criwall.

– Jag är mycket positiv till den nya organi-sationen och jag tror vi vinner mycket på den.

Politikerna på Gotland vill i princip att all verksamhet ska prövas för konkurrensut-sättning. Undantagen är myndighetsutöv-ning, strategiska funktioner och funktioner som anses nödvändiga för den demokratiska processen.

Nämnderna ska själva fatta beslut om vilken verksamhet som ska konkurrensut-sättas alternativt avknoppas.

– Gotland var till exempel bland de första i Sverige att lägga ut personliga assistenter på entreprenad. Det var socialnämnden, som jag sitter med i, som fattade det beslutet, säger Gustaf Hoffstedt.

Nämnderna stöder aktivt anställda som vill starta eget och ta över driften av kom-munala verksamheter. Kommunen ska er-bjuda information, utbildning och tjänstle-dighet. Kommunen var dessutom tidigt ute

TEXT: EVA WENSTRÖM

Drivande politiker spelar roll

Charlotte Criwall är Gotlands upp-handlingschef.

– Gotland var bland de första i Sverige att lägga ut personliga

POLIT IKERNAS ROLL


Strategisk upphandling

U24-02 politiker.indd 46U24-02 politiker.indd 46 2009-03-05 10:47:452009-03-05 10:47:45

med kundval inom hemtjänsten. Då var det socialdemokratiskt styre på Gotland.

– Det är fantastiskt glädjande att lägga ut på entreprenad och se att det fungerar bra. Det är ju kvinnodominerade arbetsplatser och de gotländska kvinnorna har lyckats bra. Gotlands Hemtjänster har till exempel vuxit till ett mångmiljonföretag, säger Gustaf Hoffstedt.

Samråder med näringslivetI juni 2008 antog kommunfullmäktige Vi-sion Gotland 2025. Förutom att det är en vision och ett gemensamt utvecklingspro-gram för hela Gotland är det även ett styr-dokument för det gotländska samhället.

Ytterst är det en politisk fråga om mål och prioriteringar, men det är väl förankrat i det gotländska näringslivet.

– Vi ska bli ännu bättre på företagande och det är viktigt hur kommunen möter fö-retagare. Kommunen bör exempelvis lägga

ut verksamheterna i lagom stora delar, så att också små och medelstora företag får en chans att vara med, säger Gustaf Hoff-stedt.

På upphandlingsfunktionen tycker man att det är viktigt att berätta för leverantörer om hur upphandlingar går till och vad som sker. Därför har man under fl era år arbetat medvetet med sin webbplats.

– Vi lägger ut allting på hemsidan, inget ligger dolt för allmänheten. Leverantörer ska kunna se vad som händer och vilka krav vi ställer, säger Charlotte Criwall.

För att underlätta för små och medel-stora företag att lämna anbud håller upp-handlarna också regelbundet informations-träffar för företagare. Att politikerna är drivande i just de här frågorna tycker Char-lotte Criwall är positivt.

– När politikerna är intresserade under-lättas dialogen om hur upphandling ska utvecklas i kommunen, säger hon. ■

Borgerligt styre på Gotland Gotlands kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av fl era små kommuner på ön. Samtidigt tog kommunen över landstingets uppgifter inom sjukvård, folkhögskola och kollektivtrafi k.

På Gotland bor cirka 57 100 personer, varav cirka 40 procent eller runt 22 600 i Visby.

Den politiska majoriteten är borgerlig och består av Centerpartiet, Modera-terna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Det fi nns fem kommunalråd. I kom-munfullmäktige sitter 71 ledamöter och i kommunstyrelsen 15. Gustaf Hoffstedt (M) är kommunalråd och ledamot i kommun-fullmäktige och kommunstyrelsen.

assistenter på entreprenad, säger Gustaf Hoffstedt, ledamot för moderaterna i kommunfullmäktige.



I ÖSTHAMMARS KOMMUN » har det tills nu inte funnits någon som arbetar med upphandling på heltid.

– Det har tidigare inte funnits någon till-räckligt tydlig ambition i kommunen att strama upp upphandlingarna. Vi har tidigare varit urusla på att de driva de frågorna. Och vi vill inte gå in och peta i tjänstemännens arbetsuppgifter för mycket, säger Jacob Spangenberg, (C) ordförande i kommunsty-relsen i Östhammar.

I kommunen fi nns en lång tradition av de-centraliserade inköp. Flera enheter har eget inköpsansvar och många har kunnat handla. Köptroheten mot de befi ntliga avtalen har inte varit tillräckligt hög, vilket blivit kost-samt för kommunen.

– Vi har haft alldeles för många transak-tioner och tvingats att hantera väldigt många verifi kationer. Bara hanteringen av dessa ve-rifi kationer kostar troligen cirka tio miljoner för mycket, säger Jacob Spangenberg.

Köptrohet en självklarhetAtt avtalen bygger på köptrohet är självklart för Jacob Spangenberg. Samtidigt är de en-skilda inköpen ibland smidigare att göra och det kan i en del fall gynna det lokala närings-livet.

– Det fi nns dock professionella inköpare i kommunen, till exempel Tekniska kontoret. Men vi behöver strama upp våra inköpsru-tiner ordentligt, säger han.

Tjänstemännen i kommunen har under fl era år fört diskussioner med politikerna om

att något måste göras för att få ökad kontroll över inköpen och att effektivisera upphand-lingarna.

– Nu har vi nått konsensus och är överens om att rekrytera en upphandlingsstrateg på heltid, säger Per Engström, ekonomichef i Östhammars kommun och den som är ansvarig för rekryteringen.

Stöd vid upphandlingarDen nya strategen ska ansvara för förvalt-ningsövergripande upphandlingar och sam-ordna kommunens inköp.

Strategen ska fungera som stöd vid upp-handlingar, ansvara för uppföljning och un-derhåll av nyckeltal och initiera och driva förändringsprojekt som är relaterade till upphandling.

– Jag tycker vi har hittat en klok hantering med en samlad plattform, något vi saknat ti-digare. På det här sättet får vi en strateg eller expert som tillsammans med jurister i kom-munen kan styra upphandlingarna, utbilda inköpare och föra dialoger med det lokala näringslivet, säger Jacob Spangenberg.

Anpassar policynFörutom att kommunen nu satsar på en samlad organisation kring upphandlingsfrå-gorna anpassar den också den nya upphand-lingspolicyn till förändringarna i LOU. I för-slaget till upphandlingspolicy betonas att säljare ska, i så hög grad det är möjligt, hän-visas till upphandlingsstrategen.

– I vår nya upphandlingspolicy är mycket

kopplat till den nya upphandlingsstrategen, säger Per Engström.

Upphandlingspolicyn togs i kommunfull-mäktige i februari och Jacob Spangenbergs visioner är att upphandlingen ska bli mer ef-fektiv.

– Vi måste göra stramare upphandlingar och använda upphandling ur ett politisk per-spektiv. Vi ska bli mer effektiva i framtiden, säger Jacob Spangenberg. ■

Östhammar satsar på upphandlings-strateg

Sex partier styr ÖsthammarÖsthammars kommun, som ligger i norra Roslagen, bildades 1974 genom samman-slagning av Östhammars och Dannemora kommuner samt delar av Olands kommun.

I kommunen bor cirka 21 400 personer, va-rav drygt 4 500 bor i Östhammar.

Den politiska majoriteten består av sex par-tier i samverkan: Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Borgerligt alter-nativ och Miljöpartiet.

Kommunen har tre kommunalråd. I kom-munfullmäktige sitter 49 ledamöter och i kom-munstyrelsen elva. Jacob Spangenberg (C) är fi nanskommunalråd, ledamot i kommunfull-mäktige och ordförande i kommunstyrelsen.

– Vi behöver strama upp våra inköpsrutiner. Därför ska vi rekrytera en upphandlingsstrateg, säger Jacob Spangenberg, fi nanskommunalråd i Östhammar.

POLIT IKERNAS ROLL


Strategisk upphandling


© 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

KPMG erbjuder kvalifi cerat stöd inom upphandling och utbjudandeprocesser för offentlig sektor. Våra uppdragsgivare fi nns inom stat, kommun, landstingoch offentligt ägda företag. Tillsammans arbetar vi med allt från privatisering till upphandlingar och partnerskap vid större projekt. Med erfarenhet från både offentlig verksamhet och privat näringsliv skapar vi hållbara lösningar som bidrar till utveckling och förbättrad kvalitet. Oavsett om det gäller revision eller rådgivning.

För mer information kontakta Anders Röstin,[email protected], tel. 08-723 92 23.

kpmg.se

Privatisering, upphandling och samverkan.

kpmg.indd 1kpmg.indd 1 2009-03-04 15:16:572009-03-04 15:16:57

Blandade känslorefter SEGER i kammarrätten

JOHAN VIKNER SER » tillbaka på det senaste året med blandade känslor. I juli stod det klart att han och hans företag Menarini hade vunnit mot Region Skåne i det överpröv-ningsmål som slutligen avgjordes i kammar-rätten.

Han är givetvis glad åt att ha fått rätt men hade allra helst sluppit att ägna en massa tid och energi åt den rättsprocedur som präg-lade första halvan av 2008.

– Kammarrätten gick visserligen på vår linje men på kort sikt har vi egentligen inte vunnit någonting eftersom domstolen be-stämde att upphandlingen måste göras om. Men på lång sikt, och med tanke på hur marknaden uppfattar oss, var det viktigt att vi ansökte om överprövning. Ur den aspekten var det helt rätt av oss att gå igenom rätts-processen även om det kostat både tid och pengar, säger Johan Vikner.

I Sverige är Menarini ett nyetablerat fö-retag. Det har sedan 2006 sitt huvudkontor i Malmö och kan räkna in åtta personer i sin personal.

Företaget har sina rötter i Italien och är landets största medicintekniska företag med verksamhet i fl era europeiska länder.

Säljer läkemedelFörsäljning av läkemedel är den absolut största delen av verksamheten. Cirka tio pro-cent utgör försäljning av medicintekniska produkter.

Det är också vad verksamheten i Skåne är inriktad på.

Fokus ligger på produkter kopplade till sjukdomen diabetes och Menarini Diag-

nostics i Norden säljer framför allt glukos-stickor. Det är stickor som diabetiker använder för att kontrollera glukosnivån i blodet. Företaget säljer också den mätare som en diabetiker behöver för att mäta sitt blodvärde.

Allt fler upphandlingarÄven om företaget är nyetablerat på den svenska marknaden har Johan Vikner lång erfarenhet av den medicintekniska bran-schen. Han har jobbat som försäljningschef på Astrazeneca och dessutom varit nordisk chef på Med-tronic. En av de större förändringar som marknaden har gått igenom under hans tid som verksam är en stadigt ökande andel upphandlingar.

– För bara fyra år sedan förekom inte upp-handlingar inom vårt område. Det är nytt och under senare år har det faktiskt blivit vikti-gare att jobba med upphandlingar än med traditionell försäljning. Att lämna anbud har blivit ett måste.

Under den tid som Menarini har funnits i Sverige har företaget lyckats få Landstinget i Östergötland, Västra Götalandsregionen och Landstinget i Värmland som kunder. Men när Region Skåne skulle upphandla mätare och stickor blev företaget bortplockat med argumentet att det inte uppfyllde skall-kraven.

– Vi blev givetvis förvånade och ville få reda på hur den upphandlande enheten hade kommit fram till resultatet. Vi ville se hur de hade utvärderat våra produkter, förklarar Johan Vikner.

När Menarini hade fått tilldelnings-beslutet blev det bråttom.

Enligt de föreskrifter som gäller är tids-fristen tio dagar för den som vill lämna in en ansökan om överprövning till länsrätten.

– Vi hamnade i en situation där vi som ny leverantör på mark-naden ansåg oss tvungna att driva frågan vidare. Det var oerhört viktigt för oss att inte få en stämpel på oss som en leve-rantör som inte upp-fyller så basala skallkrav som det var fråga om i det här fallet. Vi kände oss

tvungna att överpröva för att få veta vad Re-gion Skåne hade kommit fram till – och hur.

Vann i kammarrättenMenarini förlorade i länsrätten men valde att gå vidare till kammarrätten.

– Vi var övertygade om att våra produkter uppfyllde skallkraven i upphandlingsunder-laget. För oss var det självklart att gå vidare till nästa instans.

Kammarrätten gick på företagets linje och beslutade att upphandlingen skulle göras om. Menarini hade vunnit målet, men det var inte utan vånda.

TEXT: MARIE L INDVALL

En leverantör som känner sig felbehandlad i en upphandling kan begära överprövning i domstol. Men samtidigt är det viktigt att inte klaga i onödan. Menarini Diagnostics överprövade ett tilldelnings-beslut och vann i kammarrätten. Affärsområdeschef Johan Vikner är glad över segern – men helst hade han sluppit rättsprocessen.

”Under senare år har det blivit viktigare att

jobba med upphandlingar än med traditionell

försäljning”

ÖVERPRÖVNING


Leverantörer

U24-02 leverantör.indd 50U24-02 leverantör.indd 50 2009-03-04 14:28:132009-03-04 14:28:13

Processen har kostat tid och pengar, och rent konkret innebär inte domslutet några andra fördelar för företaget än att det har fått svart på vitt att det blev orätt-mätigt bortplockade som anbudsläm-nare.

Men Johan Vikner ångrar sig inte. Tvärtom.

– Det viktigaste är att våra produkter har fått upprättelse. Som företag har vi dessutom visat att vi är beredda att stå upp för det vi levererar. Att vi vågar ta strid för det vi tror på.

På frågan om han har något gott råd att skicka med till den som står inför en över-prövning svarar Johan Vikner att den som känner sig tillräckligt övertygad om sin sak inte ska tveka.

– Ge inte upp – även om du förlorar i första instans. Är du tillräckligt övertygad om din sak är det rätt att gå vidare.

– Samtidigt är det viktigt att inte över-pröva i onödan. Man måste fråga sig hur viktigt det är och vilka utsikter man har att vinna. För oss var det mycket viktigt. Vi hade faktiskt inget annat val än att överpröva, säger Johan Vikner. ■

Foto

: Bjö

rn N

ilsso

n

Johan Vikner, chef för Menarini Diagnostics i Malmö, överprövade och vann i kammarrätten. Processen tog tid och kostade pengar men var urföretagets aspekt nödvändig.

Region Skåne gick i början av året ut med en upphandling för att köpa glukosstickor och mä-tare, en utrustning som används av diabetiker för att kontrollera blodvärdet. En av anbudslämnarna var Malmöbaserade Menarini Diagnostics som offererade mätare plus teststickor.

Två av de skallkrav som ingick i upphandlingen var att mätaren skulle ha tid och datum förinställt och att glukosstickan skulle leva upp till kraven ”lätthanterlig, stadig och lätt att fylla på”.

Region Skåne ansåg inte att Menarinis produk-ter uppfyllde skallkraven och plockade därför bort företaget som anbudslämnare.

Menarini ansåg att företagets produkter upp-fyllde kraven. Datum och tid var förinställt på mätaren och stickan var lätt att fylla med blod. Menarini ansökte om överprövning hos Läns-rätten i Skåne.

Överprövning beviljades men länsrätten gav Region Skåne rätt. Domstolen ansåg att Region Skåne, med utgångspunkt från sina krav, hade haft fog för att plocka bort Menarinis produkter. Länsrätten skrev att en upphandlande enhet

har stor frihet att göra egna bedömningar inom ramen för affärsmässiga överväganden. Länsrät-ten klandrade dock Region Skåne för att den inte kunde visa upp någon dokumentation från tillfället då mätarna testades. Region Skåne hade inte brutit mot LOU genom att förkasta Menarinis anbud, konstaterade länsrätten.

Menarini valde att gå vidare till kammarrätten som, till skillnad från länsrätten, gav företaget rätt. I sin dom skriver kammarrätten att Menarinis glukosmätare uppfyller skallkravet och att Region Skåne inte hade rätt att utesluta Menarini från utvärderingen när det gällde mätaren.

När det gäller glukosstickorna anser domstolen att uttrycket ”lätt att fylla” lämnar stort utrymme för godtycklighet. Formuleringen är vag och strider mot principen om transparens och förutsebarhet. Upphandlingen har inte genomförts på ett affärsmässigt sätt och ska göras om. Domstolen gav med andra ord Menarini rätt.

Läs hela domen på: www.konkurrensverket.se.

Tvisten – det här har hänt



” Bättre relationer med dialog”

Bättre dialog efter tilldelningsbeslut skulle vara en vinst för både upphandlare och anbuds-lämnare, enligt advokat Louise Widén.

LOUISE WIDÉN JOBBAR » med processer och rådgivning i frågor om offentlig upphandling på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Hon efterlyser en tydligare dialog mellan le-verantörer och myndigheter vid upphand-lingar.

– Jag skulle vilja se mer av dialog efter till-delningsbeslut. I dag är kommunikationen alltför dålig mellan den upphandlande en-heten och den förlorande leverantören, säger Louise Widén.

Hon anser att båda parter skulle tjäna på om myndigheten förklarar varför en leve-rantör inte vann affären.

– Större öppenhet vore bra. I dag konsta-teras oftast att den ena leverantören vann och att den andra förlorade, och med det be-skedet förväntas alla vara nöjda.

Louise Widén anser att det borde vara i den upphandlande myndighetens intresse att ha goda relationer med leverantören som kommer tvåa. Det skulle vara ett affärsmäs-sigt beteende.

Den förlorande leverantör som väljer att ansöka om överprövning tar regelmässigt juridisk hjälp. Det brukar sägas att cirka 30 procent av de fall som går till överprövning vinns av leverantören. Men att den som över-prövar kommer i dålig dager är ett påstående som Louise Widén inte vill hålla med om.

– En upphandlande enhet har inget in-tresse av att reagera så. Att vända vissa leve-rantörer ryggen är ingen betjänt av. För den upphandlande myndigheten handlar det snarare om att försöka få in så många anbud som möjligt för att öka konkurrensen. ■

Det här är överprövningEn leverantör har tio dagar på sig att begära överprövning räknat från tilldelningsbeslutet.

Ett interimistiskt beslut begärs från länsrätten som säger att en upphandling inte får avslutas förrän dom har fallit.

Överprövning begärs hos länsrätten. Andra instans är kammarrätten och tredje är Reger-ingsrätten.

Om den upphandlande myndigheten vin-ner kan avtal tecknas enligt tilldelningsbeslut.

Vinner leverantören beslutar domstolen om upphandlingen ska göras om eller rättas.

Foto

: Bjö

rn N

ilsso

n

Louise Widén, jurist på Mannheimer Swartling, efterlyser mer dialog och öppenhet efter upp-handlingarna.

ÖVERPRÖVNING


Leverantörer

www.sweco.se Sustainable engineering and design

Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Koncernen omsätter cirka 5,5 Mdr SEK och har 5 500 anställda. För närvarande genomför Sweco uppdrag i cirka 80 länder runt om i världen. Sweco är medlem på OMX Nordiska Börs i Stockholm.

En obekväm sanning.

En bekväm osanning.Det ordnar sig säkert. Räddningen är ju redan på gång.

Sanningen är att mycket positivt visserligen händer, men alldeles för lite och alldeles för långsamt. Så kan det inte få fortsätta eftersom det finns både kunskap och teknik för att agera. Vi hjälper dagligen våra kunder med hållbara lösningar. Det handlar om bättre luft och renare vatten, effektivare energianvändning, bättre bostäder och arbetsplatser, smartare transportlösningar och produktion som är lönsam och miljöanpassad. Men trots det är vi inte helt nöjda. Vi kan mer! Därför tar vi nu ytterligare ett steg. Vi ska anstränga oss ännu mer för att i varje uppdrag, i varje detalj, använda Swecos samlade kunskap för att våra kunder ska nå sina affärsmässiga mål och samtidigt bidra till ett samhälle i balans. Det hållbara samhället.

Vår planet är inte fullt frisk. Om vi inte agerar nu kan det gå illa.


Nyhet

Sök fritt bland alla pågående upphandlingar på www.opic.com

opic.indd 1opic.indd 1 2009-03-04 15:18:202009-03-04 15:18:20

LYCKAD KONFERENS


Stora LOV-dageng

Toppbetyg till Stora LOV-dagenNästan 200 personer kom till Stora LOV-dagen och fi ck veta mer om vad den nya lagen inne-bär. Deltagarna gav konferensen toppbetyget 4,3 i utvärderingen. TEXT OCH FOTO: HELENA ZACHARIASSON

DET VAR EN » salig blandning av folk från leve-rantörsidan, kommuner och jurister som uppsökte Norra Latin i Stockholm och Stora

LOV-dagen. 192 personer kom från Sveriges alla hörn för att lära sig allt om Lagen om val-frihetssystem. De fi ck lyssna till föreläsare, äta gott och mingla. Besökarna gav högsta betyg till konferensen.

Föreläsarna hade en halvtimme vardera på sig att berätta om sina erfarenheter av valfrihetssystem, sina verksamheter och ge råd och tips.

– LOV är ett intressant och aktuellt äm-nesområde och många vill veta mer om den nya lagstiftningen, säger Upp hand-ling24:s chefredaktör Bo Nordlin som var moderator och initiativtagare till konfe-rensen.

182 kommuner har ansökt till Socialsty-relsen om pengar för att utveckla valfri-

hetssystem. Men vissa har redan satt upp egna varianter. Landstinget i Halland har landstingsvärldens äldsta valfrihetssystem,

Catarina Klingström, Stockholms läns landsting, pratade med Karin Johnsson och Per Kyhle från Allego Konsult.

” Det här skapar idéer, allt är så nytt. Alla har hört talas om LOV, men inte hur det ska gå till. Den här dagen är intressant”

Per Kyhle

Vårdföretaget Solhagagruppen ställde ut på konfe-

rensen. I montern stod marknadschefen Lasse Ca-

mehagen och företagets grundare Maud Ekman.

Bo Nordlin, dagens moderator, var mycket nöjd med konferensen.

Vårdval Halland, som har varit i drift i två år. Anette Henriksson berättade om sina erfa-renheter från Vårdval Halland i en föreläs-ning som uppskattades av många.

BO NORDLIN HAR » tagit del av enkäten som delades ut så att besökarna kunde ge sina synpunkter på konferensen.

– Vi fi ck ett extremt högt betyg av besö-karna. Det är en jättehärlig känsla. Är de nöjda är jag nöjd. Vi lägger alltid tyngd-punkten på praktikfall på våra konferenser vilket är uppskattat.

U24-02 LOV-dagen.indd 54U24-02 LOV-dagen.indd 54 2009-03-04 15:16:062009-03-04 15:16:06


Vad hade kunnat göras bättre?– Vi hade kunnat jämföra mer med LOU

och belysa grunderna i lagen. Flera höjdpunkter på konferensen var Ce-

cilia Daun Wennberg från Carema som gav sin syn på hur valfrihetssystemen bör ut-formas så att leverantörerna vill och kan vara med.

Ahmed Hersi från företaget Friskvård och Hemservice berättade om hur han har spe-cialiserat sig på att erbjuda hemtjänst på sex

olika språk. Hans företag erbjuder även mat-lagningskurser och badterapi. Företaget har marknadsfört sig i invandrartäta områden i Umeå.

– De svenska kunderna är lite mer svår-fl örtade men vissa är nyfi kna, sa han.

Inspiratören Lennart Hjelm bjöd på förvå-nande trick som ingen kunde lista ut och drog upp fl era ur publiken på scen.

Bo Nordlin hade infört ett välanvänt och uppskattat system med sms-frågor till före-

läsarna. Frågorna haglade till hans mobil och de skickade han vidare till föreläsarna.

DEN SPÄCKADE DAGEN » avslutades med vin-mingel i god nätverksanda. Härnäst kommer Upphandling24 att anordna Stora Ramav-talsdagen den 18 mars och Stora e-upphand-lingsdagen den 12 maj.

– Stora Ramavtalsdagen handlar om de nya reglerna som infördes i januari 2008 och hur de används i praktiken, säger Bo Nordlin. ■

Ann Lyhamn och Catharina Strand-berg från socialförvaltningen i Hapar-anda kommun ville lyssna på andras erfarenheter av LOV.

Kristian Peder-sen och Anna Ulfsdotter Forssell från Advokatfi r-man Delphi.

Marie-Louise Wik-Löfdahl, Bergshyd-dan, hade åkt från Jönköping för att få mer kunskap om ”loven” och de nya möjligheter den öppnar för hennes företag.

Kerstin Malmsjö, Christina Rosell och Eva Erman från Praktikertjänst tyckte att ämnet var väldigt viktigt.

Maya Abdullah och Karin Peedu från Huddinge kommun tyckte dagen var väl ordnad med bra talare och att den gav en bild av verkligheten.

Erik Olsson från Konkurrensverket hängde med

föreläsaren och juristen Peter Carlberg och

Magnus Ehn, Konkurrensverket.

Christer Grahn från Avesta kommun sva-

rade rätt på frågorna i pauserna och vann

det stora priset med italienska delikatesser.

Från Gotland kommun kom Gun Sävham-mar och Harald Gröttvik som gillade föreläs-ningen om Vård-val Halland.


LYCKAD KONFERENS


Stora LOV-dagen

Lars Källström, Carema,

och Birgitta Hänninen från Läns-styrelsen i

Gävleborg diskuterade funderingar och tankar

som kommit upp under

dagen.

Heidi Thörnberg från Vilhelmina kommun var jättenöjd med dagen och hade trev-ligt tillsammans med Erika Togö, Tenders i Sverige, och Ingrid Sondell från Advokat-fi rman Delphi.

Ann-Kristin Johansson, Cecilia Durchbach och Margareta Ericson från Upplands Väsby kom-mun gillade Ahmed Hershi och Lennart Hjelm men hade förväntat sig lite mera lag och teori.

Cecilia Daun Wennberg från Carema pratade om leverantörernas syn på valfrihetssystem.

Inspiratören Len-

nart Hjelm i full

fart på scenen.

Malin Andersson och Per Hill från Björkviks vårdhem tyckte

att konferensen gav en bredare bild om hur vårdföretag ska

agera, men just i deras fall var det svårare.

” Vi har hand om psykiskt

sjuka och för dem är det

svårt att välja, de vill inte

ha vård överhuvudtaget.”Elisabeth Lauritzen, Ekerö kommun, berättar för moderatorn Bo Nordlin att hon är väldigt nöjd med konferensen.

Anette Henriksson från Lands-tinget i Halland berättade om Vårdval Halland.


-16%-16%-20%

ArtNr: CB507AHP LaserJet P4014n

Laserskrivare för arbetsgrupper med 5 -10 användare med papperkapacitet på upp till 3600 sidor,

43 sidor/minut.

Kampanjpris: 6.681:-exkl moms 8.351:- inkl moms. (Ord. pris: 8.379:- exkl. moms, 10.474:- inkl. moms)

ArtNr: CE459AHP LaserJet P2055dn

Laserskrivare för små arbetsgrup-per på 1-8 användare med papper-kapacitet på upp till 800 sidor, 33

sidor/minut.


ArtNr: Q7492AHP Color LaserJet 4700n

Färgskrivare för små och medelstora företag med bättre färgkontrast och utmärkt fotokvalitet, papperkapacitet på upp till 2600 sidor, 30 sidor/minut

för svartvitt och färg.


ArtNr: CB494AHP Color LaserJet CP2025n

Färgskrivare för mindre arbetsgrupper från 1 till 8 användare med papperkapacitet på upp till 550 sidor, 20

sidor/minut i både svartvitt och färg.


A

-34%

PRISERNA GÄLLER ENDAST

FÖR VERVA AVTALSKUNDER

FRÅN 9/2 - 30/4!

-20% -41%

ArtNr: Q3939A

HP Color LaserJet CM6040f MFP

Multifunktionsskrivare för arbets-grupper på 6 till 15 användare med funktioner för utskrift, kopiering, skanning och digital sändning, upp till A3-format och kapacitet för färgut-skrifter av hög kvalitet, papperkapacitet på upp till 2100 sidor, 40 sidor/minut i

färg och svartvitt.


ArtNr: CB427AHP LaserJet M4345xs MFP

Multifunktionsskrivare för arbetsgrupper på 3–15 användare med funk-tioner som utskrift, kopiering, skicka till e-post och analog fax, papperkapacitet på upp till 2100 sidor, 43 sidor/min.


Spara på utgifterna – inte kvalitén

Nu ger vi dig riktigt låga priser på några av

våra allra bästa skrivare för färg, svartvitt

och multifunktion/kopiering. Det ger dig en

ny effektiv, pålitlig och lättanvänd skrivare till

fantastiskt bra pris.

Carl Lamm Center, ring 020 - 32 11 11www.carllamm.se, [email protected]

corecomp_carl lamm.indd 1corecomp_carl lamm.indd 1 2009-03-04 15:20:412009-03-04 15:20:41

hifab.indd 1hifab.indd 1 2009-03-04 15:22:042009-03-04 15:22:04

Får en domstol bara pröva det som parterna tvistar om eller får domstolen själv leta efter och pröva andra brister i upphandlingen?

TEXT: CARL BOKWALL OCH PER-OWE ARFWEDSON

CARL BOKWALL, advokat på advokat-fi rman Cederquist, analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

59WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Vad får domstolenegentligen pröva?

HALMSTADS FASTIGHETS AB » hade i en upphand-ling av rörinläggning i ett kvarter ställt ett skallkrav som innebar att arbetena skulle ut-föras enligt en typgodkänd metod, att rören skulle ha en livslängd på minst 50 år och att regelbundna kvalitetskontroller av obero-ende kontrollorgan skulle ske.

Den klagande anbudsgivaren menade att det antagna anbudet inte uppfyllde skall-

kraven och att den upphandlande myndig-heten hade ändrat förutsättningarna för upphandlingen genom att anta det vinnande anbudet trots att det baserades på en metod med lägre standard än den angivna typgod-kända metoden.

Den upphandlande myndigheten höll inte med och menade att det vinnande anbudet uppfyllde skallkravet. ■

LÄNSRÄTTEN TOG FASTA » på att den upphand-lande myndigheten hade förbehållit sig fri prövningsrätt samt tolkningsföreträde vid prövningen av tilldelningskriteriet kvalitets-angivelser.

Länsrätten konstaterade att det av förfråg-ningsunderlaget inte var möjligt att utläsa vilka omständigheter som den upphand-lande myndigheten skulle tillmäta betydelse eller hur de omständigheter som hade bety-delse skulle värderas.

Länsrätten ansåg därför att förfrågnings-underlaget inte var transparent och förord-nade att upphandlingen skulle göras om.

DOMEN ÖVERKLAGADES AV » den upphandlande myndigheten som menade att länsrätten hade grundat domen på omständigheter som ingen av parterna hade åberopat, nämligen att förfrågningsunderlaget var otydligt.

Kammarrätten konstaterade att en läns-rätt inte självmant kan ta upp och basera en

dom på en brist i upphandlingen som inte ut-tryckligen har åberopats.

KAMMARRÄTTEN FANN SEDAN » att den klagande anbudsgivaren påstått att upphandlingen skett i strid mot transparensprincipen ef-tersom förfrågningsunderlagets skallkrav på viss typgodkänd metod med mera hade från-gåtts.

Kammarrätten ansåg därmed att den kla-gande anbudsgivaren hade åberopat bris-tande transparens i upphandlingsförfarandet på ett sådant sätt att länsrätten haft utrymme att tillämpa denna grund när den avgjorde målet.

HALMSTADS FASTIGHETS AB, » som är den upp-handlande myndigheten i målet, har över-klagat kammarrättens dom till Regerings-rätten som har meddelat så kallat pröv ningstillstånd. Målet väntar nu på Rege-ringsrättens prövning. ■

FAKTA I MÅLET

SKALLKRAV ÄNDRADES HÄVDAR KLAGANDE

DOMSTOLARNAS BEDÖMNING

MÅLET PRÖVAS I REGERINGSRÄTTEN

AKTUELLA DOMAR Juristens analys

U24-02 Juristen.indd 59U24-02 Juristen.indd 59 2009-03-04 12:45:312009-03-04 12:45:31

”Ett tydligt avgörande från Regeringsrätten är välkommet”

AKTUELLA DOMAR

WWW.UPPHANDLING24.SE

Juristens analys

60

BEGRÄNSA BRISTERNA SOM PRÖVASANALYS OCH KONSEKVENSER AV DOMEN

DE EG-RÄTTSLIGA UPPHANDLINGSDIREKTIVEN »anger endast de grundläggande villkoren för att säkerställa att felaktiga upphandlingar ska kunna överprövas och reglerar inte de processrättsliga förutsättningarna närmare. Det är därför upp till medlemsstaterna att avgöra om en domstol på eget initiativ ska kunna pröva omständigheter som inte ut-tryckligen åberopats av part i ett överpröv-ningsmål.

I Sverige saknas lagstiftning som uttryck-ligen reglerar frågan, men enligt den kam-marrättspraxis som fi nns får en domstol som huvudregel endast lägga sådana brister till grund för sin dom som part uttryckligen åbe-ropat.

Det innebär att domstolen inte själv ska gå igenom förfrågningsunderlag och anbud för att leta brister – det ankommer på parterna i processen. Tyvärr fi nns det ingen enhetlig tillämpning bland landets förvaltningsdoms-tolar i den här frågan.

KAMMARRÄTTEN TAR SATS » i nyss nämnda rätts-praxis men går sen fel, enligt vår uppfatt-ning, eftersom de brister som länsrätten grundade sin dom på var allt annat än ”uttryckligen” åberopade.

Om man tittar på omstän-digheterna i målet hade länsrätten grundat sin dom på att fri prövningsrätt hade förbehållits och att förfråg-ningsunderlaget varit så pass otydligt att anbudsgi-varna inte kunnat avgöra vad som skulle till-mätas betydelse vid utvärderingen och hur utvärderingen skulle ske.

Frågan inför kammarrätten borde därför ha varit om det i målet inför länsrätten hade förts fram omständigheter som rörde för-frågningsunderlagets otydlighet angående utvärderingen av anbuden.

Kammarrätten riktade in sig på förfråg-ningsunderlagets tydlighet avseende skall-kraven rörande den typgodkända metoden.

Av länsrättens och kammarrättens domar att döma hade den klagande anbudsgivaren inte påstått att förfrågningsunderlaget varit otydligt, vare sig vad gäller skallkrav, utvär-deringskriterier eller utvärderingsmetod, utan att ett skallkrav inte hade tillämpats i förhållande till det vinnande anbudet.

EN UPPHANDLANDE MYNDIGHET » bryter mot transparensprincipen om den frångår krav som den har ställt i förfrågningsunderlaget. Upprätthålls krav bara mot vissa anbudsgi-vare strider det mot likabehandlingsprin-cipen.

Brott mot transparensprincipen eller en annan grundläggande princip kan ske på många sätt.

Att en princip bryts eller att en leverantör generellt hänvisar till brott mot till exempel transparensprincipen bör rimligtvis inte få domstolen att lägga samtliga i upphand-lingen förekommande transparensbrister till grund för sitt avgörande.

OM SÅ VORE » fallet skulle en domstol nästan alltid fritt kunna felsöka i en upphandling

eftersom klagande leveran-törer nästan alltid hänvisar till brott mot de grundläg-gande principerna om of-fentlig upphandling.

Domstolen skulle i så-dant fall ges en närmast oinskränkt möjlighet att döma målet helt oberoende av vilka omständigheter

som förts fram i målet. Den typen av utredningsverksamhet är

inte förvaltningsdomstolarnas uppgift och inte heller är de rustade för en sådan uppgift. De brister som prövas måste i stället be-gränsas till de brister som stöds av de om-ständigheter som part uttryckligen för fram i målet. De här bristerna och inga andra kan sedan läggas till grund för domen.

Ett klart och tydligt avgörande från Rege-ringsrätten är därför välkommet. ■

PER-OWE ARFWEDSON, jur kand, advokat fi rman Cederquist, analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

Länsrätten i Hallands läns dom av den 31 juli 2008 i mål nr 1388-08. »Kammarrätten i Göteborgs dom av den 13 oktober 2008 i mål nr 5437-08. »Prövningstillstånd är meddelat av Regeringsrätten den 13 januari 2009 mål nr 7287-08. »

Läs mer i domarna

U24-02 Juristen.indd 60U24-02 Juristen.indd 60 2009-03-05 10:30:072009-03-05 10:30:07

FASTIGHETSFÖRVALTNINGKONTORSTJÄNSTER MAT & DRYCK GREEN CLEANINGFRUKTKORGAR PROPERTY INTELLIGENCE VÄXTERBRF-KOMPETENS VNSTERFACILITY MANAGEMENTBEMANNING BUTIKSTJÄNS-TER TRAVEL MANAGEMENTSJUKHUSTJÄNSTER VÄXTERBUTIKSTJÄNSTER TRAFIK- TJÄNSTER STÄDTJÄNSTERFACILITY MANAGEMENT

Sveriges ledande tjänstekoncern. För outsourcing och facility management.

www.iss-fs.se

iss.indd 1iss.indd 1 2009-03-04 15:22:412009-03-04 15:22:41

FRÅGOR & SVAR


Expertpanelen

Hur omfattande behöver ett förfrågnings- »underlag vara?

Förfrågningsunderlaget är, utan tvekan, det viktigaste dokumentet i en upphandling. Upphandlare lägger ned mycket tid på att ut-arbeta heltäckande, fullständiga och tydliga förfrågningsunderlag.

Ett väl utarbetat förfrågningsunderlag bi-drar till att den fortsatta utvärderings- och beslutsprocessen blir enklare att genomföra. Tyvärr är det inte sällan så att förfrågnings-underlagen tenderar till att bli väldigt omfat-tande.

I stora och komplexa upphandlingar är detta ofrånkomligt, där krävs noggranna och detaljerade tekniska specifi kationer, medan det i andra upphandlingar borde kunna gå att förenkla underlagen.

I LOU/LUF defi nieras förfrågningsun-derlag på följande sätt. ”Med förfrågnings-underlag avses sådant underlag för anbud som en upphandlande myndighet/enhet till-handahåller en leverantör.”. Det innefattar således alla handlingar som den upphand-lande myndigheten/enheten ska tillhanda-hålla för anbudsgivningen.

Den väsentligaste uppgiften i förfråg-ningsunderlaget är föremålet för upphand-lingen. Vad som ska upphandlas ska anges preciserat och begripligt och likaså vilka

krav som ställs på föremålet för upphand-lingen. Därutöver ska förfrågningsunder-laget innehålla exempelvis administrativa villkor för upphandlingens genomförande, krav på leverantören, grund för tilldelning av kontrakt (lägst pris eller ekonomiskt mest fördelaktigt) och de avtalsvillkor som ska gälla under avtalstiden.

För att förenkla så mycket som möjligt för anbudsgivarna kan förfrågningsunderlaget vara utformat som ett anbudsformulär.

Det innebär att anbudsgivaren lämnar sitt

anbud direkt i det. Om till exempel en be-skrivning efterfrågas ska det direkt efter kravet fi nnas en ruta där leverantören kan lämna sitt svar.

Med en sådan metodik minskar risken för att anbudsgivaren av misstag underlåter att besvara en fråga eller bifoga ett dokument.

Ställ bara relevanta kravKräv inte rutinmässigt att anbudsgivaren ska inkomma med en mängd bevis. I många fall kan den upphandlande myndigheten/en-heten själv inhämta bevis avseende exem-

pelvis skatteinbetalning, betalning av sociala avgifter och kreditvärdighet. På så vis minskar risken för att ett bra anbud måste läggas åt sidan på grund av formella brister.

Skapa inte onödigt omfattande förfråg-ningsunderlag. Det kan uppfattas som av-skräckande och medföra att leverantörer avstår från att lämna anbud.

Ställ endast relevanta krav och skriv inte samma saker på fl era ställen i förfrågnings-underlaget.

Ta bort information som inte är nödvändig

för anbudsgivningen. Det förekommer att LOU eller annan lagstiftning citeras i omfat-tande grad i förfrågningsunderlagen. Även om syftet är att upplysa anbudsgivaren om olika bestämmelser kan en effekt bli att för-frågningsunderlaget blir så omfattande att leverantören har svårt att ta till sig dess innehåll. Om det går kan is-tället länkar till sådan infor-mation på en webbplats läggas in i underlaget.

Pia Nylöf

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkur-rensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Peter Nohrstedt är bio-log i botten och verk-samhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvalt-ning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

”Kräv inte rutinmässigt att anbudsgivaren ska inkomma med en mängd bevis”

Du frågar, experterna svarar

U24-02 Expertpanelen.indd 62U24-02 Expertpanelen.indd 62 2009-03-04 13:23:312009-03-04 13:23:31


Referenser är vad jag brukar kalla för binär information: antingen så fi nns/stämmer in-formationen eller så fi nns/stämmer den inte. Kommunen kunde ha ställt följande fråga till referenterna: ”Företag X påstår att det varit leverantör till er beträffande tjänster A, B och C till ett värde av Z kronor under peri-oden 2006–2008? Stämmer det? Ja eller nej?”. ”Levererades tjänsten avtalsenligt/korrekt? Ja eller nej?”

Referenser blir då till objektiva bevis.”Syftet med leverantörskvalifi ceringen är

inte att hitta den leverantör som har mest erfarenhet eller störst ekonomisk styrka utan

att identifi era de leverantörer som har till-räcklig erfarenhet och ekonomisk styrka för att utföra uppdraget, d.v.s. tillräcklig erfa-renhet och ekonomisk styrka för att kunna tillgodose den upphandlande enhetens be hov.” skrev NOU 2005.

Den meningen ger ett bra perspektiv på problemet och visar hur viktigt det är att skilja på referens som kvalifi cering från ut vär de rings fasen.

Felet är enligt min uppfatt-ning grund för överprövning.

Magnus Josephson

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra och granska upphand-lingar.

Magnus Josephson är jurist på Opic med ett förfl utet på NOU. Han är specialiserad på of-fentlig upphandling ur leverantörsperspektiv och arbetar som kon-sult och utbildare.

Jag söker en defi nition av ”grön upp hand- »ling”. Är det liktydigt med ”miljöanpassad upphandling”?

Med grön upphandling avses förmodligen miljöanpassad upphandling. Det fi nns ingen defi nition av ”grön upphandling” fastlagd i någon lagstiftning eller standard. Men när man säger grön brukar det vara kopplat till ekologiskt eller yttre miljö. Grön och/eller miljöanpassad upphandling skiljer sig från ”hållbar upphandling” som förutom miljö omfattar sociala/etiska samt ekonomiska aspekter, alltså kopplar till begreppet ”hållbar utveckling”.

Hur defi nierar man krav på miljö i upp- »handling av tjänster? Vi ska upphandla re-klambyråtjänster och har hittat en byrå som har miljöpolicy och som snart är klar med sin ISO 14001-certi fi ering. Det är den ensam om i reklambyråvärlden, tror jag. Kan jag ändå ställa krav på miljöcertifi ering?

Regeln i upphandlingslagstiftningen som kopplar till miljöledning/miljöcertifi ering omfattar upphandlingar av tjänster och en-treprenader. En grundläggande förutsätt-ning är att den upphandlande myndigheten ställer miljökrav på utförandet av upp-

draget och att föremålet för upphandlingen har stor miljöpåverkan eller att det före-kommer särskilda risker för miljön.

Det fi nns däremot inte några exakta be-stämmelser i upphandlingslagstiftningen om vad som är ”stor miljöpåverkan” och exakt vilka tjänster och entreprenader som omfattas och inte heller existerar någon di-rekt vägledande rättspraxis på området.

Miljöledningssystem relaterar till en an-budsgivares organisation och ledningsfunk-tioner, alltså ett typiskt kvalifi ceringskrav och hör hemma i bedömningen av teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet.

Själva miljöledningscertifi katet, som ISO 14001 eller EMAS, kan användas som bevis-medel, dock ska även andra certifi kat eller bevis godtas. Reklambyråtjänster kan nog inte anses ge en stor miljöpåverkan, varför ett krav på miljöledningssystem skulle kunna anses vara oproportionerligt. Dock kan ett miljöledningssystem innehålla vissa rutiner som kan vara rele-vant att ställa krav på vid upphandling av reklamby-råtjänster som rutiner hur man kommunicerar re-klamen med minsta möjliga miljöpåverkan.

Peter Nohrstedt

”Är grön och miljöanpassad samma sak?”Vi säljer konsulttjänster och blev i en upp- »

handling ombedda att skicka in exakt tio refe-renser. Dessutom skulle vi skicka in en lista på minst 40 uppdrag från kommuner. Referenterna skulle svara på en enkät där vi skulle betygsät-tas på en skala 1–5. Svaren skickades tillbaka till oss och vi bifogade dem i vårt anbud. Vi tog för givet att kuverten skulle vara förslutna när vi fi ck tillbaka dem för att vi inte skulle kunna plocka ut de bästa svaren. Nu visar det sig dock att vinnande företag gjort tvärtom, det har mot-tagit öppna kuvert, valt ut de bästa och skickat in dem. Prisskillnaden var minimal, 2 000 kronor för ett uppdrag på cirka 1,5 miljoner, men kon-kurrenten fi ck full pott på referenspoängen och vann. Vi är förstås besvikna över resultatet och undrar om det verkligen ska gå till så här?

Nej det är inte tänkt att gå till så enligt LOU. Det du beskriver är tyvärr vanligt förekom-mande och visar en direkt konsekvens av ett felaktigt användande av referenser, en fråga som debatterats fl itigt i de senaste numren av Upp handling24 (se t ex förra numret, sid 52–55). Man kan tycka att er konkurrent var förslagen som själv valde ut vilka brev den skulle vidarebefordra, eller att kommunen begärde in en ryslig mängd referenser och uppdragsbeskrivningar, vilket är min upp-fattning, men det är inte det stora problemet. Det är i stället att kommunen använt refe-rensinformationen på ett felaktigt sätt.

Varför är fel? Enkelt uttryckt: Ni offererar inte era referenser. Ni offererar en tjänst. Omvänt: Man köper inte referenserna. Man köper en vara, tjänst eller byggentreprenad.

I utvärderingsfasen, vilket referenserna var i ert fall, ska man bara bedöma kriterier som är ”kopplade till föremålet för kon-traktet” vilket jag menar är det som offe-reras, det vi kallar ert erbjudande, det ni vill sälja. Omvänt: det köparen vill köpa.

Det är ganska svårt att köpa tjänster, i syn-nerhet konsulter. Kommunen har velat ta in ett stort beslutsunderlag i form av betyg från era kunder för att bedöma er som leverantör. Felet är att den vägt in referenspoängen som utvärderingskriterium, när den borde ha an-vänts som kvalifi ceringsinformation.

U24-02 Expertpanelen.indd 63U24-02 Expertpanelen.indd 63 2009-03-04 13:23:502009-03-04 13:23:50

Städer som använder 30% mindre energi?

Javisst.

Som en av världens ledande producenter av energieffektiva lösningar hjälper ABB till att spara el utan att ge avkall på prestanda. Våra styrsystem för belysning kan ge energibe-sparingar på upp till 50 procent och våra system för fastighets-automation upp till 60 procent. Så när alla andra bara pratar om energipriser, elavbrott och klimatförändringar gör ABB något åt saken. Här och nu. www.abb.se/energieffektivitet

abb.indd 1abb.indd 1 2009-03-04 15:23:332009-03-04 15:23:33

Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIÄR


Vi söker

UpphandlareLäs mer på www.banverket.se

Banverket är myndigheten som har det övergripande ansvaret för

järnvägen. Vi lägger grunden för säker, prisvärd och miljöanpassad

järnvägstrafik och utvecklar järnvägen med fokus på säkerhet och

konkurrenskraft. Vi är cirka 6 000 medarbetare runt om i landet.

www.banverket.se

SNART GÅR FLYTTEN » från Jönkö-ping till Östersund för Fredric Kilander. I april börjar han sitt nya jobb som upphandlingschef på Jämtlands läns landsting.

– Det känns jätteroligt och jag ser fram emot det. Det kommer att bli oerhört stimulerande och utmanande.

Hans nya chef Anders Wen-nerberg, avtalschef på Jämtlands läns landsting, beskriver honom som välkvalifi cerad med leda-rerfarenhet.

FREDRIC KILANDER ÄR » 34 år och uppvuxen i Skövde med en ma-gisterexamen i affärsjuridik i bakfi ckan. Just nu jobbar han som chef för körkortsverksam-heten på Länsstyrelsen i Jönkö-ping.

– Det är rätt tid att gå vidare eftersom körkortsverksamhe-ten fl yttas till en annan myn-

dighet, Transportstyrelsen, säger han.

Som upphandlingschef på Jämtland läns landsting ska han ansvara för en upphandlings-volym på cirka 850 miljoner

kronor per år och leda nio med-arbetare.

– Jag kommer att ha en roll ganska lik den jag har nu. Jag ska coacha mina medarbetare att prestera så bra som möjligt.

Vad blir den största utma-ningen?

– Det är svårt att svara på än, det blir kanske att sätta sig in i verksamheten. Vi ska ge bra ser-vice och skapa kostnadseffektiva lösningar som genomsyrar alla upphandlingar.

Men den kanske största utma-ningen för Fredric Kilander just nu är att klara av det elva mil långa ultramaratonloppet Fjäll-räven Classic i sommar. För att förbereda sig springer han mellan åtta och tio mil i veckan.

– Det får mig att koppla av. Jag funderar och refl ekterar när jag springer.

HELENA ZACHARIASSON

JÄMTLAND FÅR NY UPPHANDLINGSCHEFFredric Kilander ska ansvara för en upphandlings-volym på runt 850 miljoner kronor per år.

Fredric Kilander byter Småland mot Östersund. I april blir han upphandlingschef på Jämtlands läns landsting.

NÄR VERVAS IT-UPPHANDLING » gick över till Kammarkollegiet följde personalen med. Men nu lämnar Michaela Kanti myndigheten och går till den privata sektorn.

Det som lockat henne är ett jobb som upphandlingsrådgi-vare på konsultföretaget Affärs-concept som hjälper myndig-heter med upphandlingar.

– Jag har alltid tyckt om att hjälpa myndigheter att använda ramavtal. Oavsett om det handlar om att lotsa dem till rätt avtal, tolka avtalen eller hjälpa dem med avrop, säger Michaela Kanti.

– Ett av mina ansvarsområden är stödpaketet för regionalt samord-nade upphand-lingar av it-kon-sulttjänster som innehåller mallar för förfrågningsunderlag och ramavtalstexter. När jag såg annonsen på Upphandling24 där Affärsconcept sökte konsulter svarade jag, säger hon.

2001 arbetade Michaela Kanti med inköp inom Rikspolissty-relsen. Där byggde hon upp en funktion för avrop med förnyad konkurrensutsättning på dåva-rande Statskontorsavtal. Hon deltog även i Statskontorets upp-handlingar av it-konsulttjänster 2001 och 2004.

EVA WENSTRÖM

Hon lämnar myndighet för konsultföretag

JEANETTE HEMMINGSSON BYTER » ar-betsplats från Kommentus till en av Sveriges snabbast växande kommuner. I mars börjar hon sin nya tjänst som upphandlare i Värmdö kommun.

– Jag har arbetat på Kom-mentus i snart fyra år och varit företagets miljösamordnare. Som upphandlare i Värmdö kommun sitter jag närmare verksamheten och får handlägga många olika upphandlingar, säger Jeanette Hem-mingsson.

Före Kommentus arbetade hon på Polis-myndigheten i Stock-holm. Hon har också hållit i fl era utbild-ningar om LOU.

– Det är vanligt att en verksamhet tror att

en upphandling inte tar tid och måste handläggas på ett visst sätt, säger hon.

Diplomerad upphandlare hos SOI blev Jeanette Hem-mingsson i maj 2006 och två år senare blev hon certifi erad upp-handlare.

– Nu har jag precis avslutat 7,5 poäng i affärsjuridisk specialkurs på Stockholms universitet som

handlar om avtal-stolkningar i upp-handlingar.

Värmdö har drygt 37 000 invånare. Kommunen består dessutom av över 10 200 öar, vilket gör att geografi ska hänsyn ibland måste tas i upphandlingar. Leverans till öar sker till exempel

Spännande utmaningar i skärgårdskommun”till kaj” och vidaretransporten sker med båt.

– Det är en spännande kommun som växer så det knakar, säger Jeanette Hemmingsson.

EVA WENSTRÖM

Jeanette Hemmings-son fl yttar till Värmdö.

Foto

Da

vid

Bic

ho

Michaela Kanti går till Affärs-concept.

U24-02 Karriär-nyheter.indd 65U24-02 Karriär-nyheter.indd 65 2009-03-04 14:12:342009-03-04 14:12:34


Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIÄR

KOMMENTUS HAR REKRYTERAT » nya medarbetare. En av dem är Tommy Klingström som började i februari. Han har bred erfa-renhet av upphandlingsvärlden och har arbetat både som upp-handlare och upphandlingschef inom stat, landsting och kommun.

– Jag halkade i princip in på upphandling 93 och har blivit kvar. Det är roligt att arbeta med affären som grund, säger han.

Tommy Klingström började sin bana på SL, där han först var ekonomichef. Efter en omorga-nisering blev han ansvarig för verksamhetsplanering och upp-handling.

– Därefter arbetade jag på SLL, Karolinska sjukhuset, Solna

stad och Uppsala universitet, säger han.

Skillnaden att arbeta med of-fentlig upphandling inom stat, landsting eller kommun är inte så stor, anser Tommy Kling-ström. Grundproblemen liksom möjligheterna är desamma.

– Väldigt ofta fi nns det en led-ning som inte förstår upphand-lingsprocessen. Att man inte använder sig av upphandling i ”dåliga tider” förstår jag inte, säger Tommy Klingström.

Han medger att det ligger i upphandlarens roll att få organi-sationen att förstå. Det är också viktigt att leva med avtalen och speciellt viktigt att ledningen i en organisation följer avtalen, påpekar han.

På Kommentus ska han arbeta med att förbättra företagets upp-handlingsprocess.

– Förutom den arbetsupp-giften vet jag inte så mycket i de-talj vad jag ska arbeta med. Men vi måste skapa gemensamma ru-tiner och jobba på samma sätt. Och vi måste bli synliga på mark-naden, säger Tommy Kling-ström.

EVA WENSTRÖM

HELENA LINDSKOG KONSTATERAR » i sin avhandling att värdet av den offentliga upphandlingen i Sve-rige är cirka 20 procent av BNP. Trots detta är det få som forskat på upphandlingen ur ett ekono-miskt perspektiv.

Vad beror det på?– Jag tror att det beror på att

de som arbetade inom offentlig upphandling förr varken hade hög utbildning eller hög status. Men det håller på att ändras. Jag tror också att det fi nns en stor okunskap om offentlig upphand-ling, alltså hur man gör affärer mellan organisationer. Det borde vara obligatoriskt med en kurs i offentlig upphandling på alla ekonomiska utbildningar.

Vad skulle en sådan utbild-ning innehålla?

– Den skulle ge en grund till vad offentlig upphandling är ur ett ekonomiskt perspektiv. I dag är det bara fokusering på lag-stiftningen, men själva affären måste stå i centrum. Det fi nns inga kurser i hur man gör bra af-färer mellan företag och offent-

Forskare efterlyser utbildning

liga organisationer, så därför skulle kursen fokusera på det.

Till vem skulle kursen rikta sig?

– Det behövs en kurs för både köpare och säljare. På upphand-larsidan behöver man veta vad som händer på marknaden, men det görs inte tillräckliga mark-nadsundersökningar. Och på le-verantörssidan upplever jag att man är oerhört rädd att ta kon-takt och att göra fel i till exempel anbudsprocessen. Därför är det oerhört viktigt att känna till var-andras situationer. Utbildningen skulle hela tiden leda till att de som utbildas ska bättre kunna förstå varandras agerande.

Det fi nns redan ett stort kursutbud. Varför just en obli-gatorisk kurs på en ekonomut-bildning på universitetet?

– Bra universitetsutbildning i offentlig upphandling är en ren besparing för staten. Många går på dyra utbildningar under ar-betstid, men då är de ju inte pro-duktiva. Jag kan inte tänka mig att det blir billigare för staten. På sikt ser jag utbildningen som en hel linje, där man under den sista delen specialiserar sig på olika sektorer, till exempel vården eller byggindustrin.

Universiteten har det eko-nomiskt pressat nu. Hur skulle en utbildningen fi nansieras?

– I början behövs en extern fi nansiering för att utveckla en kurs och marknadsföra den, men jag tror att det kan bli stor till-strömning till en sådan kurs. 40-talisterna går snart i pension och då skapas en stor marknad inom den offentliga sektorn och inom offentlig upphandling.

EVA WENSTRÖM

Hej, jag har just avslutat en KY-utbildning inom in-köp, hur ska jag göra för att få jobb?

KY-utbildningar inom inköp innehåller ofta en mycket god teoribas och dessutom en period av praktik. Sam-mantaget gör det att man efter en KY-utbildning har fått en ganska bra uppfattning om vad inköpar- och upphandlarrollen innebär. För att förbättra dina chan-ser att få ett jobb tycker jag att du ska leta efter ytter-ligare möjligheter att få praktisk erfarenhet. Kontakta funktionschefer inom inköp och upphandling för att diskutera vilka möjligheter som fi nns för dig att prakti-sera i deras organisation. Ju mer praktik du har inom området desto större är dina chanser att få ett jobb.

Hur skall jag utforma min ansökan om jag vill söka ett jobb som upphandlare?

Den här frågan återkommer ständigt och dessvärre fi nns inget tydligt svar eftersom olika rekryterare tittar på olika saker i ett cv. Några saker är dock alltid viktiga.

Beskriv vilket ansvar och vilka uppgifter du har haft

Fråga karriärexperten

Mattias Hulthei-mer svarar på dina frågor om karriär, utbildning och löner. Mejla in din fråga till [email protected]. Självklart är du anonym.

i dina tidigare yrkesroller. När du gör det kan du lyfta fram sådant som du tycker är särskilt viktigt och ut-manade i de olika rollerna.

Beskriv vad du själv har bidragit med i de olika yrkesroller du har haft. Att organisationen eller företa-get generellt sett har utvecklats under tiden du har arbetat där är förvisso intressant, men din del i det arbetet är ännu mer intressant. Här visar du också att du själv tagit ansvar för utvecklingen.

T a gärna med några personliga aspekter som fritidsintressen, men håll den biten väldigt kort.

– Tveka inte att upphandla i dåli-ga tider, säger Tommy Klingström.

Kommentus nyanställer

Helena Lindskog disputerade i industriell marknadsföring i Linkö-ping den 21 november. Avhand-lingen heter Public Procurement and the Development of the Swe-dish Telecommunications Market.

U24-02 Karriär-nyheter.indd 66U24-02 Karriär-nyheter.indd 66 2009-03-04 13:12:552009-03-04 13:12:55

Johan är sprintspecialist.Atea är printspecialist.

Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. Atea Sverige AB har 1 400 medarbetare på 27 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Ateakoncernen är Nordens och Baltikums största samt Europas tredje största leverantör av it-infrastruktur, är noterad på Oslobörsen och har en årlig omsättning på drygt 17 miljarder SEK. www.atea.seOFFICI E LL SPONSOR

TI LL SVE NSK FR I I DROTT

FO

TO

: R

YN

O Q

UA

NT

Z/S

VE

NS

K F

RII

DR

OT

T

HP LASERJET P4015DNLaserskrivare för arbetsgrup-per med 10-20 användare, 50 sidor/minut. Nätverk och dubbelsidiga utskrifter.

10 537 kr

HP LASERJET P2055DNLaserskrivare för små arbets-grupper på 1-8användare, 33 sidor/minut.

2 435 kr

HP COLOR LASERJET CM3530FS MFPMultifunktionsskrivare för små arbetsgrupperpå 3–10 användare med funktioner som utskrift, kopiering, skicka till e-post och analog fax, 30 sidor/minut för svartvitt och färg.

14 049 kr

Priserna gäller på HPs ramavtal med Verva - Skrivare, kopiatorer och faxar 2006 (6826/06). Alla priser exkl. moms.

Johan Wissman är nordisk rekordinnehavare på 400 meter och en av världens främsta på distansen.

GOLD

KONTAKTA ATEA DIRECTSyd: 020-44 66 [email protected]

Väst: 020-44 66 [email protected]

Mitt: 020-44 66 [email protected]

Stockholm: 020-44 66 [email protected]

Nord: 020-44 66 [email protected]

HP COLOR LASERJET CP2025DNFärgskrivare för mindre arbetsgrupper från 1-8 användare. Håll koll på kostna-derna med HP Print Cost Estimator,20 sidor/minut i både svartvitt och färg.

3 467 kr

corecomp_Atea.indd 1corecomp_Atea.indd 1 2009-03-04 15:19:292009-03-04 15:19:29

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

edb.indd 1edb.indd 1 2009-03-04 15:25:532009-03-04 15:25:53

2009-02 upphandling24

Documents