sysselsÄttning i fokus · 2020. 10. 26. · 1 sysselsÄttning i fokus 2020 2018 var drygt 540 000...

SYSSELSÄTTNINGI FOKUS

Utvecklingen i i Göteborgsregionen

Sysselsättning är i mångt och mycket en viktig ingrediens för att uppnå regional tillväxt. Utifrån fakta kan

man säga att den största koncentrationen av arbetstillfällen finns i och omkring Sveriges tre

storstadsregioner. 2018 fanns drygt 43 procent av Sveriges alla sysselsatta i de tre storstadsregionerna.

Om vi istället räknar på sysselsatta i storstadskommunernas arbetsmarknader utgör andelen av landets

alla sysselsatta hela 54 procent.1 Med andra ord kan man säga att mer än hälften av Sveriges alla

sysselsatta finns koncentrerade på denna geografiska yta. Hur kommer sig detta?

Empiriska studier menar att drivkraften för jobben att koncentreras mer till storstadsregionerna beror på

att dessa oftast har ett större utbud och en större efterfråga av varor och tjänster, upplevelser,

infrastruktur, utbildning och bostäder. Alltså finns större möjligheter för individer och företag att uppnå

positiva produktivitetseffekter i så kallade agglomerationer. Positiva produktivitetseffekter kan enklast

förklaras av tre mikrofundament i teorin; delning, matchning och lärande. Delning syftar på att det finns

ett ökat underlag för utveckling av gemensamma resurser för individer och företag. Matchning innebär

att sannolikheten ökar för företagen att träffa rätt i att matcha arbetskraft till följd av ett större utbud

individer med arbetskraftskompetens. Lärandet rör att storstadsregioner kan bidra till skapande,

spridning och ackumulation av kunskap vilket i sin tur stärker produktiviteten. Varför är då näringslivet,

som i denna kontext avser privat sektor, så viktigt när storstadsregionens agglomeration skapar alla

dessa möjligheter som möjliggör ett ökat utrymme för produktionseffektivitet?

I många avseenden glöms den regionala ekonomins fördelning bort då den oftast beskrivs i termer av

totaler för olika indikatorer såsom sysselsättning och lönesumma. Vad som är viktigt att veta är att cirka

70 procent av alla jobb, tex i storstadsregionen Göteborgsregionen, finns i den privata sektorn. Om vi

istället tittar på vilken sektor som skapar lönesumman är fördelningen ännu skevare då den privata

sektorn står för hela 75 procent av all lönesumma som betalas ut i Göteborgsregionen. Den

underliggande skattebasen som bygger Göteborgsregionens diverse samhällsfunktioner dras därmed

till större del från jobben som skapas inom den privata sektorn. Att förstå detta sammanhang är oerhört

viktigt för att i längden fungera som en konkurrenskraftig storstadsregion som värnar näringslivets

utveckling, både i nutid och i framtid.

Denna rapport kartlägger sysselsättningens utveckling i Göteborgsregionen. Bland annat besvaras

frågor som: Hur står sig jobbtillväxten i Göteborgsregionen över tid? Vilka branscher växer och vilka

branscher krymper? I vilka branscher finns den största och minsta koncentrationen av sysselsatta

jämfört med riket? Hur förhåller sig Göteborgsregionen gentemot målet om 120 000 nya jobb fram till

2035?2

Statistiken i rapporten avser, om inget annat medges, förvärvsarbetande dagbefolkning +16 år med

arbetsplats i regionen under referensperioden 2007-2018. Dagbefolkningen består av individer som bor

och arbetar i Göteborgsregionen, samt inpendlar för arbete i någon av Göteborgsregionens 13

kommuner. I alla avseenden avses här direkt sysselsättning inom en viss bransch. De 13 kommuner

som ingår i Göteborgsregionen är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Göteborg, juni 2020

Peter Warda Henrik Einarsson

Senior analytiker Etableringschef

Etablering & Investering Etablering & Investering

Business Region Göteborg Business Region Göteborg

1 Storstadsregionernas arbetsmarknader avser här lokala arbetsmarknader (LA) definierade av SCB enligt 2018 års analysenhet. Dessa är LA18 Stockholm-Solna, LA18 Göteborg och LA18 Malmö-Lund. 2 Avser mål som antagits i Göteborgs Stads Näringslivsstrategiska Program.

............................................................... 3

........................................................................................................... 4

............................... 6

......................................... 9

........................................................................................................................................................................... 9

........................................................................................................................................................................... 10

..................................................................................................................................................................... 11

........................................................................................................................................................................ 13

.............................................................................................................. 17

.............................................................................................. 18

......................................................................... 18

........................................................................................................ 20

....................................................................................................... 21

....................................................... 22

................................................................. 24

....................................................................................................................................... 25

1

SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020

2018 var drygt 540 000 personer sysselsatta i de drygt 750 branscher som finns representerade i

Göteborgsregionen. Sett till hur arbetstillfällena är utspridda i regionen ser vi att kommunernas andel av

den totala sysselsatta dagbefolkningen är ganska rigida över tid. Figur 1 visar kommunens andel av

total sysselsatt dagbefolkning 2007 och 2018. Merparten av arbetstillfällena 2018, drygt två tredjedelar

(vilket motsvarar drygt 326 000 sysselsatta) finns i Göteborgs kommun. Även Mölndal står för en

betydande del av dagbefolkning med cirka 8 procent eller drygt 42 000 sysselsatta, följt av Kungsbacka

vars andel på 5 procent innebär att kommunen har cirka 27 000 av regionens arbetstillfällen.

Jämför vi andelen av total 2007 med 2018 ser vi att Mölndals andel ökar mest. Andelen ökar också i

Göteborg och Härryda, medan den krymper som mest i Alingsås. Sedan 2007 har jobbtillväxten i

Göteborgsregionen varit mycket stark. 2018 fanns nära 89 000 fler sysselsatta i regionen jämfört med

2007. Cirka 80 procent av sysselsättningstillväxten i regionen har kommit till i Göteborg och Mölndal.

FIGUR 1 KOMMUNENS ANDEL AV GÖTEBORGSREGIONENS SYSSELSATTA DAGBEFOLKNING, 2007 OCH 2018

Källa: SCB

Det framgår tydligt i statistiken var den stora majoriteten sysselsatta finns i Göteborgsregionen.

Genomsnittet för perioden 2007-2018 visar att strax under 70 procent har sin sysselsättning i den privata

sektorn i Göteborgsregionen. Under 2018 var cirka 374 000 sysselsatta i den privata sektorn, vilket kan

jämföras med de drygt 166 000 som var sysselsatta i den offentliga sektorn (se Figur 2).

2


FIGUR 2 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, EFTER SEKTOR, 2007-2018

Källa: SCB

33

%; 1

47

72

1

32

%; 1

46

90

1

33

%; 1

46

31

1

32

%; 1

46

08

6

31

%; 1

47

08

4

31

%; 1

49

28

4

31

%; 1

51

44

8

31

%; 1

52

69

0

31

%; 1

57

41

8

31

%; 1

62

16

3

31

%; 1

64

78

6

31

%; 1

66

15

7

67

%; 3

03

74

2

68

%; 3

08

87

2

67

%; 2

95

34

9

68

%; 3

08

10

3

69

%; 3

20

53

1

69

%; 3

27

64

4

69

%; 3

31

79

9

69

%; 3

35

92

4

69

%; 3

45

19

6

69

%; 3

55

62

5

69

%; 3

65

60

0

69

%; 3

73

89

4

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Offentlig sektor

Privat sektor

Antal sysselsatta

3


Hur har då utvecklingen i den årliga sysselsättningstillväxten sett ut i regionens privata sektor i samband

med olika konjunkturperioder?

Ser vi på utvecklingen under lågkonjunkturen (2007-2009) minskade sysselsättningen i den privata

sektorn med 1,4 procent per år. Sedan finanskrisens botten och fram till slutet på perioden (2009-2018)

har den årliga sysselsättningstillväxten i Göteborgsregionens privata sektor legat på 2,7 procent. Om vi

istället mäter den årliga sysselsättningstillväxten från 2011, när SAAB Automobile begärdes i konkurs,

hamnar den årliga jobbtillväxten på 2,2 procent. Under högkonjunkturåren (2014-2018) uppmäts också

en stark sysselsättningstillväxt, vilken stannar på 2,7 procent i tillväxt per år. Utvecklingen det senaste

året visar på en jobbtillväxt motsvarande 2,3 procent. Sett till hela perioden, 2007-2018, växer den

privata sektorn i Göteborgsregionen något svagare då tillväxten landar på 1,9 procent per år. Figur 3

redovisar den genomsnittliga årliga sysselsättningstillväxten under de olika konjunkturfaserna.

FIGUR 3 ÅRLIG SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (DAGBEFOLKNING +16 ÅR) I DEN PRIVATA SEKTORN I

GÖTEBORGSREGIONEN, AVSER ÅRLIG SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT UNDER REFERENSPERIODEN

Källa: SCB

Alla kommuner i Göteborgsregionen har en klar majoritet av sysselsatta arbetandes inom den privata

sektorn. Dock finns stora skillnader mellan kommunerna inom regionen. Till exempel, 2018 utgjorde den

privata sektorn 59 procent av sysselsättningen i Öckerö och kommunens privata sektor sett till andel av

total sysselsättning är därmed minst i regionen. Även kommunerna Ale, Alingsås, Kungälv och Lerum

har en något mindre privat sektor (cirka 62-63 procent av den totala sysselsättningen) jämfört med snittet

för regionen. Runt två tredjedelar av sysselsättningen kan hänföras till den privata sektorn i Tjörn,

Kungsbacka och Härryda. Den största privata sektorn, sett till andel av kommunens totala

sysselsättning, finns i Stenungsund där företagen utgör hela 75 procent av sysselsättningen. Mölndal

hamnar inte lång efter då kommunens privata sektor står för drygt 73 procent av sysselsättningen. I

Göteborg och Partille är den privata sektorns andel 70 procent (se Tabell 1).

Om vi riktar analysen till strax före finanskrisen och följer upp utvecklingen fram till 2018 så ser vi att

den privata sektorns storlek har ökat i nästintill alla kommuner i Göteborgsregionen. Endast i Lilla Edet

ses den privata sektorn krympa (-2 procentenheter), samtidigt som Stenungsunds privata sektor varken

växer eller krymper. Den privata sektorn växer som mest i Tjörn (+8 procentenheter), följt av Mölndal

(+5 procentenheter), Ale (+5 procentenheter) och Alingsås (+4 procentenheter). För Göteborgsregionen

-1,4%

2,7%

2,2%

2,7%

1,9%

2,3%

-2%

-1%

0%

1%

2%

3%

4%

2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018

Sedan finans-krisens botten

Sedan SAAB Automobiles

konkurs

Sedan hög-konjunkturens

början

Helaperioden

Senasteåret

Under låg-konjunkturen

4


i stort innebär de drygt 70 000 fler sysselsatta i den privata sektorn mellan 2007 och 2018 att sektorn

har växt med cirka 2 procentenheter.

TABELL 1 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR, PER KOMMUN OCH SEKTOR I GÖTEBORGSREGIONEN, SAMT

PRIVAT SEKTORS UTVECKLING MELLAN 2007 OCH 2018

2007 2018 Förändring 2007-2018 privat sektor

Kommun Offentlig sektor (antal)

Privat sektor (antal)

Total (antal)

Privat sektor

(%)

Offentlig sektor (antal)

Privat sektor (antal)

Total (antal)

Privat sektor

(%) Antal

sysselsatta Sektorns storlek

Ale 2 929 4 031 6 960 58% 2 945 5 079 8 024 63% 1 048 5%-enh.

Alingsås 6 200 8 511 14 711 58% 6 189 10 076 16 265 62% 1 565 4%-enh.

Göteborg 94 919 206 812 301 731 69% 108 552 253 532 362 084 70% 46 720 1%-enh.

Härryda 4 575 8 588 13 163 65% 5 264 11 330 16 594 68% 2 742 3%-enh.

Kungsbacka 8 037 14 872 22 909 65% 9 144 17 595 26 739 66% 2 723 1%-enh.

Kungälv 6 036 9 316 15 352 61% 7 028 11 440 18 468 62% 2 124 1%-enh.

Lerum 3 685 5 621 9 306 60% 3 910 6 665 10 575 63% 1 044 3%-enh.

Lilla Edet 1 249 2 844 4 093 69% 1 395 2 931 4 326 68% 87 -2%-enh.

Mölndal 10 741 23 008 33 749 68% 11 359 30 976 42 335 73% 7 968 5%-enh.

Partille 3 361 7 349 10 710 69% 3 769 8 598 12 367 70% 1 249 1%-enh.

Stenungsund 2 790 8 475 11 265 75% 3 293 9 976 13 269 75% 1 501 0%-enh.

Tjörn 1 882 2 588 4 470 58% 1 794 3 503 5 297 66% 915 8%-enh.

Öckerö 1 317 1 727 3 044 57% 1 515 2 193 3 708 59% 466 2%-enh.

Göteborgsregionen 147 721 303 742 451 463 67% 166 157 373 894 540 051 69% 70 152 2%-enh.

Källa: SCB

Not: Tabellen är sorterad i alfabetisk ordning efter kommun i Göteborgsregionen

Göteborg utgör kärnan i regionen och kommunen driver till stora delar utvecklingen på

Göteborgsregionens arbetsmarknad. 2018 hade drygt 362 000 personer arbete i Göteborg, vilket

motsvarar strax över två tredjedelar av hela dagsysselsättningen i Göteborgsregionen. Hur är då

dagbefolkningen utspridd i Göteborg och hur har den utvecklats mellan 2007 och 2018? Med hjälp av

kartor och primärområdesstatistik över Göteborgs sysselsatta dagbefolkning kan vi skapa oss en bild

av hur sysselsättningen utvecklats över tid. Notera att följande stycke rör var sysselsättningen i

Göteborg finns och var i kommunen arbetet utförs. Om den sysselsatta dagbefolkningen är liten för ett

visst primärområde behöver det inte betyda att arbetslösheten är hög. En sysselsatt kan till exempel

vara boende i Länsmansgården och arbeta i Centrum och därmed registreras som sysselsatt i Centrum.

Här tittar vi alltså på vart jobben finns i Göteborg och inte om sysselsättningsgraden inom ett visst

primärområde är låg.

Figur 4 visar att de största koncentrationerna av sysselsättningen år 2007 fanns i Kärnan3, Västra

Hisingen (bland annat i Arendal där Volvos produktionsanläggningar finns) och längs stråket upp mot

Högsbo, samt i Gamlestaden. I Göteborgs centrala kärna fanns cirka 147 000 arbetstillfällen 2007. De

områden i Göteborg med minst sysselsatt dagbefolkning ses framförallt i kommunens nordöstra och

nordvästra delar, men även i de södra delarna mot Hovås och Billdal. Dock är detta förståeligt då

områdena mestadels består av bostäder.

3 Göteborgs centrala kärna definieras här som stadsdelsnämnderna Centrum, Majorna-Linné och av huvuddelen av Lundby där primärområdena Lindholmen, Eriksberg, Rambergstaden, Kvillebäcken och Kyrkbyn ingår.

5


Om vi istället tittar på hur det ser ut per område i Göteborg 12 år senare ser vi att koncentrationen av

arbetstillfällena stärkts runtikring Kärnan och även i områdena kring Västra Hisingen. I Göteborgs

centrala kärna fanns år 2018 cirka 189 000 arbetstillfällen, vilket motsvarar en ökning på 27 procent

eller drygt 40 000 arbetstillfällen jämfört med 2007. Utvecklingen i andra områden såsom Norra Hisingen

(bland annat Tuve och Kärra) samt Långedrag och Gamlestaden går också starkt framåt. Sedan 2007

har drygt 1 400 fler arbetstillfällen kommit till i bland annat Tuve.

Totalt sett har Göteborg fått ett tillskott på drygt 60 300 sysselsatta mellan 2007 och 2018. Områden

som sett en svagare tillväxt av antal arbetstillfällen finns bland annat i de norra delarna av Göteborg,

Västra Göteborg samt längst söderut i kommunen.

FIGUR 4 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORG, PER PRIMÄROMRÅDE, 2007 OCH 2018

Källa: SCB

6


Historiskt sett har Göteborgsregionen setts som ett centrum för svensk industri. Produktionslandskapet

i regionens industrisektor har på senare år dock förändrats betydligt. I takt med teknikens snabba

utveckling och globaliseringens framfart har marknadens krav på industriföretagen ökat, framförallt

kopplat till kvalitét, elektrifiering och hållbarhet. Utvecklingen inom industridesign, komponenter,

mjukvarusystem och energiförbrukning sker i en mycket snabb takt. Som ett resultat av den snabba

utvecklingen kräver förädlingsprocessen ett högre kunskapsintag i varje led. Att tekniken numera kan

integreras på helt nya sätt gör att fler branscher samarbetar i symbios med varandra, vilket har bidragit

till att sysselsättningen växer starkt både inom industrisektorn och företagstjänster.

Idag är korskopplingen mellan industri och företagstjänster ett faktum i Göteborgsregionens näringsliv.

Figur 5 visar den långsiktiga trenden för de två sektorerna. I slutet på 1980-talet arbetade cirka en

femtedel av alla sysselsatta i Göteborgsregionen inom industrin. Företagstjänster har över tid sakteligen

tagit in på industrins andel och brytpunkten kom runt finanskrisens utbrott 2008, då företagstjänster

plötsligt var större än industrin i Göteborgsregionen. Under 2018 utgjorde företagstjänster en femtedel

av alla sysselsatta i Göteborgsregionen, samtidigt hade industrins andel krympt till drygt en tiondel. Att

tjänstesektorn växer i Göteborgsregionen är inga konstigheter och ligger i linje med utvecklingen i

Sverige. Det som är intressant är dock att tillväxten skett i en oerhört snabb takt inom just

företagstjänster. En anledning till den snabba tillväxten är att företag som Volvo Cars, AB Volvo,

AstraZeneca, SKF och Ericsson, som är traditionella tillverkningsföretag, har företagsenheter som

hamnar under SNI-koderna som utgör företagstjänster. Det är också ett uttryck på den branschspridning

som uppstår när tjänsteinnehållet i de traditionella storföretagen ökar då slutleveranserna till kunder blir

allt mer avancerade och allt fler krav måste tillfredsställas.

FIGUR 5 SEKTORNS ANDEL AV TOTAL SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 1989-2018

Källa: SCB

Not: Sektorandelarna för industri och tjänster avser sysselsättning i privat sektor.

Hur ser då sysselsättningens komposition ut idag? I detta avsnitt bryts sektorerna ner och vi går djupare

in på branschernas komposition i termer av sysselsatt dagbefolkning. Totalt sett är 540 051 personer i

sysselsatta i Göteborgsregionen 2018. Figur 6 redovisar branschernas andelar av den totala

sysselsättningen 2018. De flesta är sysselsatta inom vård och omsorg (14,5 procent), följt av utbildning

(10,2 procent). Den största branschen inom den privata sektorn är övriga kunskapsintensiva tjänster

19%

12%

9%

20%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

201

3

201

4

201

5

201

6

201

7

201

8

Industrisektorns andel av total sysselsättning

Tjänstesektorns andel av total sysselsättning

7


(KIT övriga) som står för 6,9 procent av dagbefolkningen. Byggverksamhet har med sina drygt 36 000

sysselsatta 6,7 procent av sysselsättningen. Även fordonsindustrin och partihandeln står för en

betydande andel med 5,4, respektive 5,2 procent av totalen. I senare delar av detta avsnitt kommer vi

titta mer specifikt på några av sektorerna där några av branscherna i Figur 6 ingår, bland annat industrin,

handeln, transport och den starkast växande delen av tjänstesektorn som här benämns som KIT.4

FIGUR 6 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, PER FINFÖRDELAD BRANSCH 2018

Källa: SCB

Hur har utvecklingen gått sedan 2007 i ovan branscher? Figur 7 visar sysselsättningstillväxten för

branscherna under perioden 2007-2018. Då många av branscherna utgör små andelar av den totala

sysselsättningen redovisas även förändringen i antal sysselsatta under perioden.

Procentuellt sett visar e-handeln starkast sysselsättningstillväxt, följt av skogsbruk. Dock är de två

branscherna små och en mindre förändring i antal slår stort procentuellt. Ser vi istället på branscher

med något större andelar av den totala sysselsättningen så framgår de kunskapsintensiva tjänsterna

(KIT) tillsammans med hotell och restaurang, företagstjänster exkl. KIT och byggverksamhet som

starkast växande procentuellt. Fordonsindustrin som utgör en stor del av den totala sysselsättningen

har vuxit starkt och sysselsättningstillväxten under perioden stannar vid 27 procent. Större branscher

som inte återhämtat sig helt efter finanskrisen finns i industrin exkl. fordonsindustrin, samt

godstransporter och kurirverksamhet. Inom industrin är det framförallt övrig industri och avancerad

industri exkl. fordons- och kemiindustrin som inte återhämtat sig hela vägen (-18 procent, respektive

-15 procent). Inom kemiindustrin har sysselsättningen minskat med 9 procent sedan 2007. En liknande

utveckling ses för godstransporter där sysselsättningen minskat med 7 procent. Totalt sett ökar

regionens sysselsättning med 20 procent under perioden 2007-2018, vilket motsvarar cirka 89 000 fler

sysselsatta personer.

4 KIT är en förkortning för kunskapsintensiva tjänster och är en omstrukturering av den kunskapsintensiva delen av SNI-koder 69-82 (som ofta används för att grovt rama in hela sektorn ”företagstjänster”) med delar av SNI-koder 59 och 62 som tillägg.

Vård och omsorg 14,5%

Utbildning 10,2%

KIT övriga 6,9%

Byggverksamhet 6,7%

Offentlig förvaltning 5,5%

Fordonsindustri 5,4%

Partihandel 5,2%

KIT tekniska konsulter 4,2%

Personliga och kulturella tjänster 4,1%

Företagstjänster exkl. KIT 3,7%

KIT IT tjänster 3,5%Övrig industri 3,3%

Detaljhandel sällanköpsvaror3,0%

Restaurang 2,6%

Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 2,5%

Detaljhandel dagligvaror 2,1%

Fastigheter 1,8%

Persontransport 1,7%

Handel med fordon 1,6%

Service till transport 1,4%

Godstransport 1,4%

Kemiindustri 1,4%

Information och kommunikation1,2%

Hotell 0,9%

Finans 0,8%

Kurirverksamhet 0,6%

Försäkring och fonder 0,6%

Energi 0,3%

Avfall 0,3%

e-handel 0,3%

Jordbruk 0,2%

Provisionshandel 0,2%

Vatten och rening 0,2%

Övriga branscher 2%

8


I antal sysselsatta är det inom KIT övriga den största tillväxten sker för en enskild bransch sker då drygt

12 400 fler var sysselsatta 2018 jämfört med 2007. Den offentliga sektorn ser också en stor

sysselsättningstillväxt, bland annat inom vård och omsorg och utbildning som tillsammans har drygt

23 100 fler sysselsatta sedan 2007. Även resterande två KIT-branscher växer starkt i antal sysselsatta.

De tre KIT-branscherna kombinerat har drygt 26 400 fler sysselsatta år 2018 jämfört med början på

mätperioden. Inom byggverksamhet har sysselsättningen ökat med cirka 8 800 jobb. I den resterande

delen av näringslivets tjänstesektor ökar företagstjänster exkl. KIT med drygt 5 400 sysselsatta. Inom

fordonsindustrin var cirka 6 200 fler sysselsatta 2018 jämfört med 2007. De branscher som krymper

allra mest i antal sysselsatta under perioden är övrig industri (-3 847 sysselsatta), avancerad industri

exkl. fordons- och kemiindustri (-2 379 sysselsatta), kurirverksamhet (-1 287 sysselsatta) samt

kemiindustri (-741 sysselsatta) och godstransporter (-604 sysselsatta).

FIGUR 7 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I

GÖTEBORGSREGIONEN, PER FINFÖRDELAD BRANSCH 2007-2018

Källa: SCB

Not: Figuren är sorterad efter störst sysselsättningstillväxt i antal sysselsatta, men visar procentuell tillväxt.

12 406; KIT övriga; 50%

11 995; Vård och omsorg; 18%

11 150; Utbildning; 25%

8 760; Byggverksamhet; 32%

7 726; Offentlig förvaltning; 35%

7 442; KIT IT tjänster; 64%

6 589; KIT tekniska konsulter; 41%

6 175; Fordonsindustri; 27%

5 403; Företagstjänster exkl. KIT; 37%

4 059; Personliga och kulturella tjänster; 22%

3 368; Restaurang; 32%

2 218; Fastigheter; 30%

1 578; Detaljhandel dagligvaror; 16%

1 451; Hotell; 41%

1 446; Partihandel; 5%

1 439; Persontransport; 18%

1 225; e-handel; 519%

1 029; Handel med fordon; 14%

413; Vatten och rening; 92%

408; Service till transport; 6%

381; Avfall; 27%

364; Skogsbruk; 114%

325; Försäkring och fonder; 9%

261; Detaljhandel sällanköpsvaror; 1%

224; Information och kommunikation; 3%

166; Övrig handel; 28%

135; Magasinering; 21%

79; Maritimt; 26%

67; Finans; 1%

33; Energi; -8%

-153; Provisionshandel; -14%

-167; Okänt; -7%

-549; Godstransport; -7%

-604; Kemiindustri; -9%

-741; Kurirverksamhet; -28%-1 287; Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri; -15%

-2 379; Övrig industri; -18%

-3 847; Totalt alla branscher; 20%

-200% -100% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600%

9


Vi följer upp utvecklingen i Figur 7 och tittar närmare på kompositionen och utvecklingen i industrin,

handeln, transport och inom näringslivets tjänstesektor som består av företagstjänster exkl. KIT,

information och kommunikation samt KIT-branscherna.

Inom industrin arbetar cirka 68 000 personer, vilket motsvarar drygt 12 procent av alla sysselsatta i

Göteborgsregionen. Sett till hur sysselsättningen fördelas inom industrin så är merparten sysselsatta

inom fordonsindustrin (43 procent). Kemiindustrin sysselsätter cirka 11 procent av industriarbetarna

medan den avancerade industrin exkl. fordons- och kemiindustrin utgör en femtedel av industrins total

(20 procent). Cirka 17 700 personer arbetar inom övrig industri, vilket utgör 26 procent av industrins

sysselsättning i Göteborgsregionen (se Figur 8).

FIGUR 8 INDUSTRINS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I

GÖTEBORGSREGIONEN, 2018

Källa: SCB

Följer vi industrins utveckling över tid så ser vi att hela sektorn minskade med cirka 8 000 sysselsatta

under perioden 2007-2009. Nettoeffekten under perioden 2007-2009 var en minskning med cirka 10 000

sysselsatta totalt sett över alla Göteborgsregionens branscher. Industrin stod därmed för cirka 80

procent av regionens minskning i sysselsatta under krisåren. Framförallt sågs en tydlig minskning i

sysselsatta inom fordonsindustrin och övrig industri, men även kemiindustrin drabbades av

nedskärningar. Hela industrin har under perioden 2007-2018 har återhämtat sig väl och har endast

minskat med 1 procent, vilket i sysselsatta personer innebär en minskning på cirka 800 (se Tabell 2).

Utvecklingen sedan 2009 visar att både fordonsindustrin och kemiindustrin återhämtat sig i termer av

sysselsatta. Likaså gäller om vi studerar utvecklingen från 2011. Sett till hela perioden är det endast

fordonsindustrin som har ett högre antal sysselsatta jämfört med 2007. Kemiindustrin har minskat

stocken sysselsatta med 9 procent sedan 2007.

För den avancerade industrin ses krisens effekter vara något eftersläpande och sprider sig inom

delbranschen under stora delar av 2009. Branschen har ännu inte återhämtat sig. Sedan 2007 har

avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri minskat med cirka 2 400 sysselsatta (-15 procent).

Även övrig industri har haft svårt att motsvara de sysselsättningsnivåer som branschen upplevde före

krisen. Oberoende av vilken mätperiod vi väljer att analysera så uppvisar branschen en minskning i

Fordonsindustri29 11543%

Kemiindustri7 55611%

Avancerad industri exkl. fordons- och

kemiindustri13 62420%

Övrig industri17 69626%

10


sysselsatta personer. 2018 var drygt 3 800 färre sysselsatta inom övrig industri jämfört med 2007.

Utvecklingen inom branschen visar därmed på en minskning på hela 18 procent över hela perioden.

TABELL 2 INDUSTRINS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I

GÖTEBORGSREGIONEN, OLIKA PERIODER 2007-2018

2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018

Industribransch # % # % # % # % # % # %

Fordonsindustri -4 280 -19% 10 455 56% 9 311 47% 8 563 42% 6 175 27% 1 791 7%

Kemiindustri -1 014 -12% 273 4% 26 0,3% 374 5% -741 -9% 5 0%

Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri

56 0,3% -2 435 -15% -2 271 -14% -1 737 -11% -2 379 -15% 63 0%

Övrig industri -2 483 -12% -1 364 -7% -1 676 -9% -689 -4% -3 847 -18% -148 -1%

Industri totalt -7 721 -11% 6 929 11% 5 390 9% 6 511 11% -792 -1% 1 711 3%

Källa: SCB

Handelns komposition utgörs av fyra större och tre mindre delbranscher (se Figur 9). Den största delen

av handelns drygt 67 000 sysselsatta finns inom partihandeln som står för drygt två femtedelar av

sysselsättningen. Därefter följer sällanköpshandeln med cirka en fjärdedel av sysselsättningen inom

sektorn. Dagligvaruhandeln med drygt 11 400 sysselsatta utgör cirka en femtedel av sektorns total.

Tittar vi fordonshandeln framgår det att denna utgör 13 procent av sysselsättningen. Provisionshandeln,

e-handeln och övrig handel är ganska små och utgör omkring 1-2 procent vardera av sektorns

sysselsättning.

FIGUR 9 HANDELNS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018

Källa: SCB

Partihandel28 12842%

Handel med fordon8 59913%

Provisionshandel1 0101%

Detaljhandel dagligvaror

11 42617%

Detaljhandel sällanköpsvaror

16 11724%

e-handel1 4612%

Övrig handel6201%

11


Tabell 3 visar sysselsättningstillväxten för handel under olika perioder från 2007. Under lågkonjunkturen,

2007-2009, minskade sysselsättningen inom handeln med 2 procent, vilket i antal sysselsatta motsvarar

en minskning med drygt 1 300 personer. Den största delen av den krympande sysselsättningen under

lågkonjunkturen sågs inom delbranscherna handel med fordon, partihandel och sällanköpshandel.

Om vi istället tittar på utvecklingen sedan lågkonjunkturens botten (dvs. från 2009) ses alla delbranscher

utom provisionshandel ha återhämtat sig fram till 2018. Oberoende av vilket startår vi utgår ifrån är

mönstret liknande. Mellan 2017 och 2018 minskar dock sysselsättningen marginellt inom detaljhandel

sällanköpsvaror samt inom övriga handel.

E-handel har sett en stark uppåtgående utveckling sedan 2007. Dock ska vi ha i åtanke att e-handeln

är liten sett till antal sysselsatta och motsvarar endast 2 procent av den totala handeln. Trots detta kan

vi ändå se att sysselsättningsökningen i antal sysselsatta är stor över tid. För handel i stort har sektorn

över perioden 2007-2018 sett en ökad sysselsättningstillväxt på cirka 5 500 (+9 procent). Den största

delen av jobbtillväxten i antal sysselsatta kan hänföras till dagligvaruhandel (+1 578 sysselsatta), följt

av partihandel (+1 446 sysselsatta), e-handel (+1 225 sysselsatta) och handel med fordon (+1 029

sysselsatta).

TABELL 3 HANDELNS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I


2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018

Handelsbransch # % # % # % # % # % # %

Partihandel -485 -2% 1 931 7% 1 225 5% 1 153 4% 1 446 5% 376 1%

Handel med fordon -537 -7% 1 566 22% 792 10% 940 12% 1 029 14% 512 6%

Provisionshandel -56 -5% -111 -10% -101 -9% -62 -6% -167 -14% -32 -3%

Detaljhandel dagligvaror

126 1% 1 452 15% 1 138 11% 264 2% 1 578 16% 101 1%

Detaljhandel sällanköpsvaror

-406 -3% 630 4% 182 1% 80 0% 224 1% -36 0%

e-handel 75 32% 1 150 370% 947 184% 685 88% 1 225 519% 182 17%

Övrig handel -66 -14% 201 48% 171 38% 7 1% 135 28% -167 -22%

Handel totalt -1 349 -2% 6 819 11% 4 354 7% 3 067 5% 5 470 9% 936 1%

Källa: SCB

Transportsektorn är ett viktigt fundament i näringslivet som sätter Göteborgsregionens invånare,

sysselsatta och gods i rörelse. Totalt sett var drygt 28 500 personer sysselsatta inom regionens

transportsektor under 2018. Flest var sysselsatta inom persontransport som med cirka 9 400 sysselsatta

stod för en tredjedel av sysselsättningen inom transportsektorn (se Figur 10). Godstransporter och

service till transport är någorlunda storleksmässigt lika med en sektorsandel på 27 procent vardera.

Kurirverksamhet, där tex företag som Postnord, budbilsföretag och tidningsdistributörer ingår, utgör

drygt en tiondel av sysselsättningen i Göteborgsregionens transportsektor. Magasinering hör till den

minsta delbranschen inom transport och utgör med sina drygt 400 sysselsatta endast 2 procent av

sysselsättningen.

12


FIGUR 10 TRANSPORTS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018

Källa: SCB

Sett till hur sysselsättningen utvecklats i transportsektorn över tid ses sektorn nästintill ha återhämtat

sig till sektorns sysselsättningsnivå runt 2007 och vid utgången av 2018 ses en marginell ökning i den

totala sysselsättningen inom transportsektorn (se Tabell 4). Under lågkonjunkturåren (2007-2009) var

det framförallt inom gods- och persontransporter som sysselsättningen minskade. Drygt 600 jobb,

respektive drygt 550 jobb försvann mellan 2007 och 2009, vilket motsvarar en minskning på 7 procent

av de två branschernas totala sysselsättning. Även kurirverksamhet drabbades hårt 2007-2009 med

nära 400 färre sysselsatta under perioden. I stort sett var det endast inom service till transport som det

skedde en ökning i antal sysselsatta, dock var denna ökning endast marginell. Totalt sett för

transportsektorn förvann cirka 1 600 sysselsatta under perioden 2007-2009. Om vi istället mäter

sysselsättningsutvecklingen från finanskrisens botten framstår transportbranschen som stabilt växande

och återhämtningen till nivåerna innan krisperioden uppnås om inte något bättre. Det är framförallt under

högkonjunkturåren (2014-2018) som flest jobb har tillkommit inom transportsektorn. Bland annat har

många jobb kommit till inom delbranscherna persontransport (+644 sysselsatta) och godstransport

(+219 sysselsatta), men också inom service till transport (+180 sysselsatta) och magasinering (+128

sysselsatta).

TABELL 4 TRANSPORTS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I


2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018

Transportbransch # % # % # % # % # % # %

Persontransport -558 -7% 1 997 27% 994 12% 644 7% 1 439 18% 291 3%

Godstransport -604 -7% 0 0% -424 -5% 219 3% -604 -7% -42 -1%

Service till transport 31 0% 377 5% 294 4% 181 2% 408 6% -45 -1%

Kurirverksamhet -389 -9% -898 -22% -750 -19% -303 -8% -1 287 -28% -31 -1%

Magasinering -62 -17% 141 46% 205 85% 128 40% 79 21% -17 -4%

Transport totalt -1 582 -6% 1 617 6% 319 1% 869 3% 35 0% 156 1%

Källa: SCB

Persontransport9 38333%

Godstransport7 69727%

Service till transport7 72427%

Kurirverksamhet3 26411%

Magasinering4472%

13


I detta avsnitt tittar vi på hela tjänstesektorn. Vi gör en omstrukturering av den traditionella sektorn

’företagstjänster’ och bryter ut dess kunskapsintensiva delar samt lägger till vissa andra branscher som

inte ingår i företagstjänster, men som hör till branschsegmentet kunskapsintensiva tjänster (vilken här

förkortas som KIT).

Figur 11 visar hur sysselsättningen fördelas inom näringslivets tjänstesektor år 2018. Totalt sett arbetar

drygt 105 000 personer inom näringslivets tjänstesektor, vilket motsvarar strax över 20 procent av

sysselsättningen i Göteborgsregionen. Flest sysselsatta finns inom delbranschen KIT övriga med drygt

en tredjedel av tjänstesektorns sysselsatta. Drygt en femtedel är sysselsatta inom KIT tekniska

konsulter. Företagstjänster exkl. KIT är det tredje största segmentet inom tjänstesektorn med cirka

20 000 sysselsatta och följs tätt av en starkt växande delbransch som består av KIT IT tjänster med

drygt 19 000 sysselsatta. De drygt 6 600 sysselsatta inom information och kommunikation utgör det

minsta segmentet i näringslivets tjänstesektor.

FIGUR 11 TJÄNSTERS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018

Källa: SCB

Utvecklingen inom tjänstesektorn (Tabell 5) visar på en mycket kraftig jobbtillväxt över tid. Under

lågkonjunkturen 2007-2009 skedde en marginell ökning totalt sett inom sektorn. Framförallt var det

delbranscherna KIT övriga och information och kommunikation som drabbades av en minskning i antal

sysselsatta under lågkonjunkturen. Å andra sidan såg delbranscherna företagstjänster exklusive KIT,

KIT tekniska konsulter och KIT IT tjänster en växande sysselsättning mellan 2007 och 2009.

Sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn har sedan 2009 varit exceptionell. Under perioden 2009-

2018 har cirka 32 000 jobb tillförts inom tjänster. De flesta av jobben har kommit till inom KIT övriga som

står för nära hälften av tillväxten. Även KIT tekniska konsulter och KIT IT tjänster visar på en stark

sysselsättningstillväxt mellan 2009 och 2018.

Merparten av sysselsättningen inom tjänster har tillförts under högkonjunkturåren (2014-2018) då

närmare 60 procent av sysselsättningstillväxten tillförts sektorn (vilket motsvarar drygt 19 000

sysselsatta). Även här ser vi att sysselsättningstillväxten mestadels skett inom de tre KIT branscherna.

Sett till hela perioden (2007-2018) ökar sysselsättningen kraftigt i nästan alla delbranscher inom tjänster.

Undantaget är information och kommunikation som ser en svag ökning i antal sysselsatta under

perioden. I antal sysselsatta är det framförallt KIT övriga som ökat allra starkast (+ 12 406 sysselsatta).

KIT tekniska konsulter22 53721%

KIT IT tjänster19 04818%

KIT övriga37 31436%

Företagstjänster exkl. KIT19 88219%

Information och kommunikation

6 6016%

14


Även de andra segmenten inom KIT växer starkt. KIT IT tjänster har växt med drygt 7 400 sysselsatta

och KIT tekniska konsulter har ökat antalet sysselsatta med cirka 6 600. Inom företagstjänster har

jobbtillväxten mellan 2007 och 2018 också varit påtaglig (+ 5 403 sysselsatta), dock inte lika kraftig som

för delbranscherna inom KIT.

Totalt sett har antal sysselsatta inom tjänster ökat med 44 procent, vilket motsvarar drygt 32 000 fler

sysselsatta år 2018 jämfört med 2007.

TABELL 5 TJÄNSTERS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I


2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018

Tjänstebransch # % # % # % # % # % # %

KIT tekniska konsulter

429 3% 6 160 38% 6 531 41% 4 674 26% 6 589 41% 1 422 7%

KIT IT tjänster 273 2% 7 169 60% 5 770 43% 4 745 33% 7 442 64% 1 215 7%

KIT övriga -1 510 -6% 13 916 59% 8 985 32% 7 274 24% 12 406 50% 1 155 3%

Företagstjänster exkl. KIT

1 402 10% 4 001 25% 2 851 17% 2 056 12% 5 403 37% 770 4%

Information och kommunikation

-497 -8% 663 11% 984 18% 325 5,2% 166 3% 305 5%

Tjänster totalt 97 0% 31 909 43% 25 121 31% 19 074 22% 32 006 44% 4 867 5%

Källa: SCB

Industrin i Göteborgsregionen blir alltmer avancerad och slutprodukterna som levereras innehåller

alltmer högteknologiska komponenter som kräver ett helt nytt sätt att underhålla samt att arbeta med.

Samtidigt ser vi tydligt att regionens tjänstesektor växer sig allt större och starkare. Även

sysselsättningen inom transportsektorn och handeln har vuxit över tid. Man kan då fråga sig vilka typer

av yrken det finns mer av, men också vilka yrken det finns färre av. I nästa avsnitt riktar vi analysen till

vilka yrken som är mest vanliga och vilka yrken som är mindre vanliga bland regionens sysselsatta.

15


Källa: SCB

Not: Figurerna är sorterade i alfabetisk ordning.

3814,7%

1 2907,9%

65 72518,2%

8695,2%

2 2668,5% 918

5,0%

8548,1%

1092,5%

3 8649,1%

9827,9%

1 2219,2%

2083,9%

2125,7%

Ale

Alin

gså

s

Gö

teb

org

Härry

da

Ku

ng

sb

acka

Ku

ng

älv

Le

rum

Lilla

Ed

et

Möln

da

l

Pa

rtille

Ste

nu

ng

su

nd

Tjö

rn

Öcke

rö

1 32716,5%

1 0306,3%

46 51412,8%

2 79916,9%

1 5095,6%

1 4377,8%

8377,9%

60414,0%

6 97016,5%

8727,1%

3 08223,2%

60311,4%

40711,0%

Ale

Alin

gså

s

Gö

teb

org

Härry

da

Ku

ng

sb

acka

Ku

ng

älv

Le

rum

Lilla

Ed

et

Möln

da

l

Pa

rtille

Ste

nu

ng

su

nd

Tjö

rn

Öcke

rö

6578,2%

2 50715,4% 39 701

11,0%

1 99212,0%

4 72217,7%

3 24217,6%

1 17211,1% 386

8,9%

8 11119,2%

2 74222,2%

1 2749,6%

4969,4%

3599,7%

Ale

Alin

gså

s

Gö

teb

org

Härry

da

Ku

ng

sb

acka

Ku

ng

älv

Le

rum

Lilla

Ed

et

Möln

da

l

Pa

rtille

Ste

nu

ng

su

nd

Tjö

rn

Öcke

rö

98112,2%

1 2647,8% 18 179

5,0%

1 2877,8%

2 90710,9%

2 14311,6%

1 09310,3%

65215,1%

3 9659,4%

1 1349,2%

1 65112,4%

71513,5%

3349,0%

Ale

Alin

gså

s

Gö

teb

org

Hä

rryd

a

Ku

ng

sb

acka

Ku

ng

älv

Le

rum

Lilla

Ed

et

Möln

da

l

Pa

rtille

Ste

nu

ng

su

nd

Tjö

rn

Öcke

rö

3684,6%

4863,0%

19 0015,2%

3 06018,4%

7422,8%

7984,3%

2772,6%

1102,5%

1 9874,7%

7345,9% 402

3,0%

3346,3%

2165,8%

Ale

Alin

gså

s

Gö

teb

org

Härry

da

Ku

ng

sb

acka

Ku

ng

älv

Le

rum

Lilla

Ed

et

Möln

da

l

Pa

rtille

Ste

nu

ng

su

nd

Tjö

rn

Öcke

rö

16


En stor del av yrkesklassificeringen bland sysselsatta 16-64 år har inte varit möjlig att identifiera. I

Göteborgsregionens fall rör det sig om omkring 19 000 – 29 000 sysselsatta mellan 2014 och 2018.5 Ett

motsvarande bortfall gäller även för Göteborg som utgör den större delen av sysselsättningen i regionen.

Här finns en stor risk att göra feltolkningar vad avser förändringar mellan perioder och yrkeskategorier.

Därav tolkas yrkesstatistiken enbart på senast tillgängliga år, vilket är 2018 (Tabell B2 i Bilagan

redovisar alla sysselsatta 16-64 år efter SSYK-klassificeringens6 148 yrkeskategorier för både

Göteborgsregionen och Göteborg år 2018).

För Göteborgsregionen är det vanligaste yrket ’butikspersonal’, då cirka 23 000 var verksamma inom

yrket år 2018. Civilingenjörsyrket är det andra vanligaste yrket i regionen med nära 22 000 sysselsatta.

’Kontorsassistenter och sekreterare’ samt ’grundskolelärare, fritidspedagoger och förskolelärare’ är

tredje och fjärde vanligaste yrket med omkring 20 000 yrkesverksamma. På femte plats i regionen

hamnar yrken som ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’ (se Tabell 6). Yrkesgrupperna

’terapeuter inom alternativmedicin’, ’förvaltare inom skogsbruk och lantbruk’, samt ’torg- och

marknadsförsäljare’, ’officerare’ och ’specialistofficerare’ är minst och har endast ett fåtal sysselsatta.

I Göteborg hör ’civilingenjörsyrket’ till det mest vanliga yrket bland sysselsatta med cirka 19 000

verksamma. På andra plats kommer ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’. 86 procent av alla ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’ i Göteborgsregionen har sysselsättning i Göteborg, vilket

motsvarar cirka 16 000 sysselsatta. Likt regionen i stort hamnar även ’butikspersonal’ högt, för Göteborg

är det den tredje största yrkesgruppen. De yrkesgrupper som har minst yrkesverksamma i Göteborg är

snarlika de som gäller för regionen i stort, dock så finns det tre gånger fler skogsarbetare i

kranskommunerna och fler officerare i Göteborg.

TABELL 6 DE VANLIGASTE OCH MINST VANLIGA YRKENA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) I GÖTEBORGSREGIONEN

OCH I GÖTEBORG, 2018

Rank Göteborgsregionen Göteborg

Topp 5

1 Butikspersonal Civilingenjörsyrken

2 Civilingenjörsyrken IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare

3 Kontorsassistenter och sekreterare Butikspersonal

4 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Kontorsassistenter och sekreterare

5 IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare

Botten 5

1 Terapeuter inom alternativmedicin Terapeuter inom alternativmedicin

2 Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk.

3 Officerare Skogsarbetare

4 Torg- och marknadsförsäljare Processoperatörer, trä- och pappersindustri

5 Specialistofficerare Chefer och ledare inom trossamfund

Källa: SCB

Historiskt sett är Göteborgsregionen förknippat med en stor industribas och många av regionens

yrkesverksamma arbetar inom industrins delbranscher. I tidigare avsnitt har vi sett en pågående

transformation i regionen där allt mer arbetstillfällen tillförts inom kunskapsintensiva tjänster. I den

avslutande biten av detta stycke tittar vi framförallt på hur de yrkesverksamma inom tillverkningsindustrin

(IND-sysselsatta) står sig mot yrkesverksamma inom yrken som kräver utbildning i informationsteknik

5 Den misslyckade identifieringen av yrkesklassificeringen rör sig om omkring 29 000 sysselsatta år 2014, 24 000 sysselsatta år 2015, 24 000 sysselsatta år 2016, 21 000 sysselsatta år 2017 och 19 000 sysselsatta år 2018. 6 SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering och är ett system för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter.

17


(IT-sysselsatta) samt naturvetenskap och teknik (NT-sysselsatta).7 Vi har i flera tidigare rapporter pekat

på hur viktiga NT-sysselsatta är för Göteborgsregionens näringsliv. Det är framförallt regionens stora

stock av NT-sysselsatta som möjliggjort för industrin i Göteborgsregionen att ligga på en helt annan nivå

jämfört med övriga riket. Den stora kunskapsbasen i Göteborgsregionens industri innebär att

produktionen är mer konkurrenskraftig i regionen jämfört med rikssnittet och när Sveriges industri fallit

tillbaka har Göteborgsregionens industri istället visat på stark tillväxt.

För industrisysselsatta ses tydliga tecken på att Göteborgsregionen och framförallt Göteborg har en hög

koncentration av yrkesverksamma inom denna kategori. Figur 12 presenterar hur många

industrisysselsatta storstadsregionen eller storstadskommunen har per 1 000 invånare i åldern 16-64.

Sett till storstadsregioner har Göteborgsregionen flest industrisysselsatta med 71 IND-sysselsatta per

1 000 invånare 16-64 år. Stockholmsregionen har minst antal IND-sysselsatta per 1 000 arbetsföra

invånare. Alla tre storstadsregioner har dock färre IND-sysselsatta än genomsnittet för Sverige. Om vi

istället tittar på storstadskommuner framstår koncentrationen av IND-sysselsatta ännu tydligare.

Göteborg har hela 82 IND-sysselsatta per 1 000 invånare i åldern 16-64. I Göteborg finns det därmed

fler IND-sysselsatta jämfört med snittet för riket. Det innebär också att Göteborg har tre gånger fler IND-

sysselsatta per 1 000 arbetsföra jämfört med Stockholm som endast har 27 IND-sysselsatta per 1 000

arbetsföra. Jämfört med Malmö har Göteborg dubbelt så många IND-sysselsatta per 1 000 arbetsföra.

FIGUR 12 ANTAL IND-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018

Källa: SCB

Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver olika kompetenser inom industriell tillverkning.

7 Här avser:

’IND-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’produktionschefer inom tillverkning’, ’arbetsledare inom tillverkning’, ’gjutare, svetsare och plåtslagare’, ’smeder och verktygsmakare’, ’fordonsmekaniker och reparatörer’, ’installations- och industrielektriker’, ’elektronikreparatörer och kommunikationselektriker’, ’slaktare, bagare och livsmedelsförädlare’, ’malmförädlingsyrken och brunnsborrare’, ’ytbehandlare, trä och möbelsnickare’, ’process- och maskinoperatörer inom industrin’, ’montörer, maskinförare, fabriksarbetare’.

’IT-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’IT-chefer’, ’IT-arkitekter’, ’systemutvecklare’, ’testledare inom IT’, ’IT-drifttekniker’, ’supporttekniker inom IT’ samt ’nätverkstekniker’.

’NT-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’forsknings- och utvecklingschefer’, ’chefer inom arkitekt-och ingenjörsverksamhet’, ’fysiker och kemister’, ’civilingenjörsyrken’, ’arkitekter och lantmätare’, ’ingenjörer och tekniker’ samt ’drifttekniker och processövervakare’.

71

3745

82

27

43

73

0

20

40

60

80

100

Gö

tebo

rgsre

gio

nen

Sto

ckho

lmsre

gio

ne

n

Ma

lmö

regio

ne

n

Gö

tebo

rg

Sto

ckho

lm

Ma

lmö

Sverig

e

IND-sysselsatta per1 000 arbetsföra

18


Ett motsatt scenario jämfört med regionernas komposition av industrisysselsatta ses när vi istället tittar

på yrkesverksamma inom informationsteknik. Inom denna yrkesgrupp står Stockholmsregionen och

framförallt Stockholm ut vad gäller en hög koncentration av yrkesverksamma IT-sysselsatta. Figur 13

presenterar hur många IT-sysselsatta regionen eller kommunen har per 1 000 invånare i åldern 16-64.

Stockholmsregionen flest IT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år, medan Malmöregionen har minst

antal IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra invånare. Alla tre storstadsregioner har fler IT-sysselsatta än

genomsnittet för Sverige. Om vi istället tittar på storstadskommuner framstår koncentrationen av IT-

sysselsatta ännu tydligare mot Stockholm där det finns hela 94 IT-sysselsatta per 1 000 invånare i åldern

16-64. I Stockholm finns det därmed nästan två gånger fler IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra jämfört

med Göteborg och drygt tre gånger fler jämfört med Sverige i stort. Jämfört med Malmö har Göteborg

ett tiotal fler IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra invånare.

FIGUR 13 ANTAL IT-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018

Källa: SCB

Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver informationsteknisk bakgrund.

Arbetskraftsutbudet i Göteborgsregionen och framförallt Göteborg har en hög koncentration av NT-

sysselsatta (se fotnot 7 för definition av vilka yrken som ingår). År 2018 hade Göteborgsregionen totalt

sett cirka 45 000 NT-sysselsatta varav drygt 35 000 med sysselsättning i Göteborg. Per 1 000 invånare

i arbetsför ålder framgår det av att Göteborgsregionen har 68 NT-sysselsatta, medan Stockholms- och

Malmöregionen ligger närmare snittet för Sverige på 42 NT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år (se

Figur 14). Det finns alltså en tydlig koncentration i arbetskraften i Göteborgsregionen med inriktning mot

naturvetenskap och teknik. Ser vi istället till storstadskommuner så stärks koncentrationen ytterligare i

Göteborg och Stockholm, medan Malmö ligger kvar på en liknande nivå som för Malmöregionen. I

Göteborg finns det dock 92 NT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år, medan motsvarande siffra för

Stockholm är 60. Därmed finns det drygt 30 fler NT-sysselsatta per var tusende arbetsför invånare i

Göteborg jämfört med Stockholm. Den höga koncentrationen av NT-sysselsatta i Göteborg och

Göteborgsregionen stärker bilden av att Västsverige är ett centrum för naturvetenskapligt och tekniskt

arbete i Sverige.

39

55

33

55

94

45

30

0

20

40

60

80

100

Gö

tebo

rgsre

gio

nen

Sto

ckho

lmsre

gio

ne

n

Ma

lmö

regio

ne

n

Gö

tebo

rg

Sto

ckho

lm

Ma

lmö

Sverig

e

IT-sysselsatta per1 000 arbetsföra

19


FIGUR 14 ANTAL NT-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018

Källa: SCB

Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver naturvetenskaplig och teknisk bakgrund.

Det framgår tydligt i yrkesstatistiken att Göteborgsregionen har en hög koncentration av sysselsatta med

industriell, naturvetenskaplig och teknisk bakgrund. Att ha en övervikt av en viss yrkeskompetens på

arbetsmarknaden ska rent teoretiskt spegla de varor och tjänster som produceras i regionen. Hur ser

då specialiseringen ut i Göteborgsregionen gentemot Sverige i stort? Har Göteborgsregionen en

tendens att täcka det egna behovet och förse rikets efterfråga av varor och tjänster? I nästa avsnitt tittar

vi närmare på hur koncentrerad en viss bransch är och hur specialiseringsgraden förhåller sig relativt

till Sverige i stort.

68

43 42

92

60

44 42

0

20

40

60

80

100

Gö

tebo

rgsre

gio

nen

Sto

ckho

lmsre

gio

ne

n

Ma

lmö

regio

ne

n

Gö

tebo

rg

Sto

ckho

lm

Ma

lmö

Sverig

e

NT-sysselsatta per1 000 arbetsföra

20


Specialiseringskvoten kan tolkas som ett uttryck för hur koncentrerad sysselsättningen inom en bransch

är gentemot riket som helhet.8 En specialiseringskvot större än 1 kan tolkas som att branschen har en

hög koncentration av sysselsatta. Andelen sysselsatta inom branschen i regionen är större än

motsvarande för riket. Om specialiseringskvoten är mindre än 1 kan det tolkas som att branschen har

en låg koncentration av sysselsatta. Andelen sysselsatta inom branschen i regionen är mindre än

motsvarande för riket. När specialiseringskvoten är lika med 1 för en bransch i regionen motsvarar dess

koncentration av sysselsättning Sveriges specialiseringsgrad (se Figur 15).

FIGUR 15 FÖRKLARING AV INTERVALLSKALA FÖR SPECIALISERINGSKVOTER

2018 hade personbilsindustrin den högsta specialiseringskvoten av drygt 750 branscher som finns

representerade med sysselsättning i Göteborgsregionen (se Tabell 7). Med en specialiseringskvot på

drygt 8 förser personbilsindustrin, med Volvo Cars i spetsen, varor och tjänster inte enbart till övriga

Sverige utan även globalt. Havs- och kustfartsrederier för icke-reguljär godstrafik finns också starkt

specialiserade i Göteborgsregionen och här hittar vi bland annat företag som Stena och många andra

små och medelstora rederier som dagligen skeppar gods till och från regionen. Sett till industriproduktion

av lager och kugghjul ses även här en stark specialisering, bland annat på grund av att företag som

SKF har en stark nationell position inom branschen. Nöjes- och temaparker innehar regionens fjärde

starkaste specialiseringskvot, mycket tack vare Liseberg. Studerar vi helheten av Tabell 7 får vi en

ganska klar bild över Göteborgsregionens styrkeområden i näringslivet. Framförallt är det

tillverkningsindustrin som sticker ut med stark specialisering inom alltifrån tillverkning av personbilar,

livsmedel, tobak, datorer till kemiska produkter. Även stora delar av den maritima sektorn finns

representerade och är starkt koncentrerade i Göteborgsregionen. Dock ser vi också en stark

koncentration av inkasso- och kreditupplysningsföretag.

Om vi istället blickar bakåt drygt 10 år och tittar på hur regionens starkast specialiserade branscher i

nutid var specialiserade år 2007 ser vi att det skett stora förändringar över tid. Specialiseringen inom

personbilsindustrin har stärkts ytterligare gentemot riket. Även delar av den avancerade industrin har

stärkt specialiseringen, bland annat inom branscher som industri för strålnings-, elektromedicinsk- och

elektroterapeutisk utrustning, samt industri för datorer och optiska instrument. Det är ett tecken på att

industrin i Göteborgsregionen ligger på en helt annan nivå gentemot övriga riket vars specialiserings-

8 Specialiseringskvoten är uträknad enligt följande formel:

𝑆𝑗𝑟

𝑆𝑗=

𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎 𝑖 𝑏𝑟𝑎𝑛𝑠𝑐ℎ 𝑗 𝑖 𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛 𝑟

𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎 𝑖 𝑏𝑟𝑎𝑛𝑠𝑐ℎ 𝑗 𝑖 ℎ𝑒𝑙𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑒𝑡

21


grad minskar i motsvarande branscher. Havs- och kustfartsrederierna blir alltmer specialiserade på icke

reguljär passagerartrafik och godstrafik. Flera branscher som är med på topp-20-listan 2018 finns inte

med på topp-20-listan 2007, där branscherna inkasso- och kreditupplysningsföretag, gasformiga

bränslen via rörnät, partihandel med datoriserad utrustning samt industri för ketchup, senap och kryddor

är några uppstickande branscher utöver de segmenten i den avancerade industrin vi redan nämnt. De

branscher på topp 20 vars specialisering minskat mest är havs- och kustrederier med reguljär godstrafik,

följt av basplastindustri och tobaksindustri.

TABELL 7 GÖTEBORGSREGIONENS 20 HÖGSTA SPECIALISERINGSKVOTER I BRANSCHER MED SYSSELSATT

PERSONAL SOM FINNS I REGIONEN, 2007 OCH 2018 SAMT FÖRÄNDRING ÖVER PERIODEN

2007 2018 Förändring 2007-2018

Bransch Rank Kvot Rank Kvot i rank i kvot

Personbilsindustri 3 6,19 1 8,11 2 1,92

Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär godstrafik

5 5,71 2 6,71 3 1,00

Industri för lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring

4 5,78 3 5,98 1 0,20

Nöjes- och temaparker 6 5,09 4 5,23 2 0,14

Industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk utrustning

125 1,41 5 4,95 120 3,55

Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär passagerartrafik

134 1,36 6 4,21 128 2,85

Trålfiskare, i saltvatten 16 3,23 7 4,00 9 0,77

Inkasso- och kreditupplysningsföretag 56 1,98 8 3,73 48 1,75

Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper 20 3,05 9 3,65 11 0,60

Basplastindustri 8 4,82 10 3,54 -2 -1,28

Tobaksindustri 9 4,72 11 3,49 -2 -1,24

Industri för optiska instrument och fotoutrustning 30 2,49 12 3,48 18 0,99

Industri för andra oorganiska baskemikalier 25 2,80 13 3,31 12 0,51

Fartygsuthyrare 10 4,02 14 3,28 -4 -0,75

Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning

52 1,99 15 3,25 37 1,26

Havs- och kustsjöfartsrederier, reguljär godstrafik 7 5,06 16 3,21 -9 -1,85

Industri för senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel

64 1,85 17 3,16 47 1,30

Industri för datorer och kringutrustning 45 2,07 18 3,15 27 1,08

Fiskaffärer 19 3,09 19 3,05 0 -0,05

Distribution av gasformiga bränslen via rörnät 35 2,38 20 2,95 15 0,58

Källa: SCB, bearbetad av Business Region Göteborg

Not: Tabellen är sorterad efter de 20 högsta specialiseringskvoterna år 2018.

Bland regionens minst specialiserade branscher finner vi bland annat industrier för metaller, framförallt

järn- och stålverk, samt aluminiumverk. En låg specialiseringsgrad syns även inom pappers- och

trärelaterade branscher. Bland annat har kraftpappers- och kraftpappindustrin den näst lägsta

specialiseringskvoten i regionen och följs tätt av sågverksindustrin. Lägg därtill också en låg

specialseringsgrad inom avverkning och virkesmätning samt industri för träfönster och fanér och

träbaserade skivor. Specialiseringskvoten är också låg inom industrin för andra elektroniska och

elektriska kablar. Flertalet industrier inom jordbruk och livsmedelsindustrin som tex ostindustri,

fjäderfäslakterier, industri för lagad mat och färdigrätter samt smågrisuppfödare har låga specialiserings-

22


kvoter i Göteborgsregionen. Internationella ambassader har sin stora koncentration i Stockholm och får

därmed av förklarliga skäl en låg specialiseringskvot. Andra branscher med låg specialiseringskvot är

bland annat madrass- och köksmöbelindustri samt industri för diskbänkar. Även centrala militära

myndigheter och batteri- och ackumulatorindustri hamnar bland de minst specialiserade branscherna.

Att specialiseringskvoten ligger strax över 0 för branscherna i Tabell 8 innebär att det är mer sannolikt

att Göteborgsregionens näringsliv importerar branschens produktion från andra regioner i Sverige eller

från utlandet för att möta det egna behovet. Sett utvecklingsmässigt över tid minskar specialiseringen i

nästintill alla redovisade branscher i Tabell 8. Som mest minskar specialiseringskvoten för branschen

provisionshandel med kontorsutrustning och datorer, följt av industri för fanér och träbaserade skivor.

Fem av branscherna med lägst specialiseringskvot 2018 ökar dock, men endast marginellt. Däribland

ser köksmöbelindustrin och internationella organisationer och utländska ambassader en viss ökning i

specialiseringskvoten mellan 2007 och 2018.

TABELL 8 GÖTEBORGSREGIONENS 20 LÄGSTA SPECIALISERINGSKVOTER I BRANSCHER MED SYSSELSATT

PERSONAL SOM FINNS I REGIONEN, 2007 OCH 2018 SAMT FÖRÄNDRING ÖVER PERIODEN

2007 2018 Förändring 2007-2018

Bransch Rank Kvot Rank Kvot i rank i kvot

Järn- och stålverk 31 0,005 1 0,004 30 -0,002

Kraftpappers- och kraftpappindustri 34 0,029 2 0,006 32 -0,023

Sågverk 33 0,024 3 0,008 30 -0,016

Aluminiumverk 38 0,033 4 0,011 34 -0,023

Industri för andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar

32 0,015 5 0,011 27 -0,004

Industri för träfönster 36 0,030 6 0,013 30 -0,018

Avverkningsföretag 37 0,032 7 0,020 30 -0,013

Ostindustri 1 0,000 8 0,020 -7 0,020

Fjäderfäslakterier 2 0,000 9 0,030 -7 0,030

Internationella organisationer och utländska ambassader

3 0,000 10 0,034 -7 0,034

Madrassindustri 56 0,116 11 0,034 45 -0,082

Provisionshandel med kontorsutrustning och datorer

171 0,485 12 0,038 159 -0,447

Industri för lagad mat och färdigrätter 39 0,035 13 0,039 26 0,005

Centrala militära myndigheter 101 0,238 14 0,045 87 -0,193

Smågrisuppfödare 43 0,055 15 0,048 28 -0,007

Virkesmätningsföreningar 46 0,064 16 0,050 30 -0,014

Köksmöbelindustri 4 0,000 17 0,055 -13 0,055

Industri för fanér och träbaserade skivor 143 0,369 18 0,055 125 -0,314

Industri för diskbänkar, sanitetsgods av metall för byggändamål

78 0,185 19 0,055 59 -0,130

Batteri- och ackumulatorindustri 114 0,269 20 0,059 94 -0,211


Not: Tabellen är sorterad efter de 20 lägsta specialiseringskvoterna år 2018.

Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar vi också hur Sveriges tre storstadsregioner skiljer sig mot

varandra vad gäller branschspecialisering. Vi har i tidigare del av detta avsnitt sett hur det ser ut för

branscherna i Göteborgsregionen. Vi vill nu ställa Göteborgsregionens mest specialiserade branscher

mot de mest specialiserade branscherna i Stockholmsregionen och Malmöregionen.

23


Väl uppritat (se Figur 16) ser vi att produktionsmönstret av varor och tjänster i Sveriges tre

storstadsregioner skiljer sig ganska tydligt mellan regionerna. I Malmöregionen finns en hög

specialiseringsgrad inom branscher med koppling till livsmedelstillverkning blandat med lite olika

industrier såsom industri för kontorsmaskiner och kontorsutrustning, borstbinderier och industri för

farmaceutiska basprodukter. I Stockholmsregionens fall ser vi en tydlig specialisering inom branscher

tillhörande tjänstesektorn, bland annat inom finans men även inom statlig myndighetsutövning. Inga

delbranscher inom tillverkningsindustrin hamnar på Stockholmsregionens topp-10-lista för branscher

med högst specialiseringskvot. Stockholmsregionens mångfald av branscher inom tjänster, finans och

offentlig sektor med stark specialisering bidrar till att dess topp 10 ser jämnare ut vad avser

specialiseringskvoternas fördelning gentemot Malmöregionen och Göteborgsregionen.

FIGUR 16 DE 10 HÖGSTA SPECIALISERINGSKVOTERNA I BRANSCHER MED SYSSELSATT PERSONAL SOM FINNS I

DE SVENSKA STORSTADSREGIONERNA, 2018


8,11

6,71

5,98

5,23

4,95

4,21

4,00

3,73

3,65

3,54

0 4 8 12 16

Personbilsindustri

Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär godstrafik

Industri för lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring

Nöjes- och temaparker

Industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk utrustning

Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär passagerartrafik

Trålfiskare, i saltvatten

Inkasso- och kreditupplysningsföretag

Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper

Basplastindustri Göteborgsregionen

14,63

13,04

8,78

8,19

8,06

7,77

7,60

6,63

6,41

6,18

0 4 8 12 16

Sockerindustri

Industri för andra icke-destillerade jästa drycker

Industri för färgämnen

Industri för maskiner och utrustning för kontor (utom datorer)

Sockerbetsodlare

Industri för lättmetallförpackningar

Industri för farmaceutiska basprodukter

Borstbinderier

Potatisindustri

Administration av universitets- och högskoleutbildning samt forskning Malmöregionen

3,93

3,93

3,91

3,65

3,61

3,58

3,56

3,50

3,49

3,46

0 4 8 12 16

Administrativa serviceföretag till finansiella marknader

Riksbanken

Internationella organisationer och utländska ambassader

Förvaltare av investeringsfonder

Distributionsbolag för film-, video- och tv-program

Myndigheter som handlägger utrikes ärenden och biståndsverksamhet

Andra fondförvaltare

Investeringsfonder

Telekommunikationsbolag, satellit

Handel med och förvaltning av värdepapper, för egen räkning Stockholmsregionen

24


Det övergripande målet för Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är att skapa förutsättningar

för minst 120 000 ytterligare jobb fram till 2035 (se Tabell 9). Med ytterligare jobb avses minst 120 000

fler sysselsatta från 2016 till 2035 inom hela Göteborgsregionen. Det innebär att antalet sysselsatta i

genomsnitt behöver öka årligen med cirka 6 300 personer. Målet är satt utifrån förväntad

befolkningsökning i regionen samt ett antagande om att sysselsättningsgraden (dvs. den andel av

befolkningen som arbetar) är något högre 2035 än idag. Om vi når målet så har regionen en bra balans

mellan sysselsatt och icke sysselsatt befolkning år 2035. Det är med andra ord ett ganska offensivt mål.

TABELL 9 GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM - MÅLBILD AV BERÄKNINGEN FÖR REGIONEN I

STORT OCH FÖR RESPEKTIVE KOMMUN INOM GÖTEBORGSREGIONEN 2016 (BASÅR) - 2035

2016 Målbild 2035

Förändring

Kommun Antal sysselsatta Andel av region Antal sysselsatta 2016-2035

Öckerö 3 818 0,7% 4 703 885

Lilla Edet 4 250 0,8% 5 235 985

Tjörn 5 156 1,0% 6 351 1 195

Ale 7 626 1,5% 9 393 1 767

Lerum 10 623 2,1% 13 085 2 462

Partille 12 340 2,4% 15 200 2 860

Stenungsund 13 080 2,5% 16 111 3 031

Härryda 15 841 3,1% 19 512 3 671

Alingsås 15 935 3,1% 19 628 3 693

Kungälv 18 184 3,5% 22 398 4 214

Kungsbacka 26 617 5,1% 32 786 6 169

Mölndal 39 944 7,7% 49 201 9 257

Göteborg 344 374 66,5% 424 184 79 810

Göteborgsregionen 517 788 100,0% 637 788 120 000

Källa: SCB och Business Region Göteborg

Not: Tabellen är sorterad efter kommun med minst antal sysselsatta (dagbefolkning) år 2016.

25


Under perioden fram till 2035 kommer regionen att gå igenom både låg och högkonjunkturer så utfallet

mätt i antal sysselsatta under perioden kommer att variera. Under senare år har regionen dock haft en

ihållande och kraftig högkonjunktur vilket resulterat i att antalet sysselsatta i regionen ökat med cirka

22 300 personer mellan 2016 och 2018. Under denna period har jobbtillväxten legat klart över den årliga

målbilden som nedbrutet per år innebär att det behövs årlig jobbtillväxt på 6 300 jobb per år, vilket för

perioden 2016 till 2018 motsvarar 12 600 jobb (se Figur 17).

FIGUR 17 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN (ACKUMULERAD), VERKLIGT UTFALL OCH MÅL,

SYSSELSATT DAGBEFOLKNING 2016-2035


En analys över var jobben har växt fram visar att 11 av 13 kommuner har ökat den sysselsatta

dagbefolkningen sedan 2016. Men endast i fyra kommuner ökar den sysselsatta dagbefolkningen i

snabbare takt än målbilden. Det gäller Göteborg, Mölndal, Härryda och Ale. I Härryda överskrids målet

med marginal. Likaså gäller för Göteborg och Mölndal vars sysselsättningstillväxt ligger klart över

kommunernas målbilder på 4 201, respektive 487 fler sysselsatta per år fram till 2035. Även Ale ligger

en bit över målet, detta trots att kommunens jobbtillväxt mellan 2017 och 2018 inte varit stark.

Kommunerna Öckerö, Lerum, och Partille har däremot en lägre tillväxt av sysselsatt dagbefolkning. Den

sysselsatta dagbefolkningen har till och med minskat i Öckerö och Lerum under perioden 2016-2018. I

Öckerös och Lerums fall handlar det om 110, respektive 48 färre sysselsatta inom den egna

kommungränsen. Det behöver inte innebära att fler är arbetslösa i kommunen, då personer kanske

pendlar till jobb i andra kommuner och kommunerna har blivit lite mer av ”sova kommuner”.

En grupp av kommuner i Göteborgsregionen balanserar runt dess målbild över förväntad jobbtillväxt.

Dessa är Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund, Alingsås, Kungälv och Kungsbacka. För Tjörn och Alingsås

har sysselsättningstillväxten varit marginellt nära målbilden sedan början av perioden. I Lilla Edet,

Stenungsund och Kungsbacka ses jobbtillväxten vara starkare mellan 2016 och 2017 och svagare

mellan 2017 och 2018, vilket gör att det verkliga utfallet avviker från kommunernas målbild. Kungsbacka

ser den största avvikningen. Utvecklingen i Kungälv är lik den för Kungsbacka, men i omvänd ordning,

dvs. en svag jobbtillväxt mellan 2016-2017 och en starkare jobbtillväxt mellan 2017 och 2018. Figur 18

visar sysselsättningstillväxt, ackumulerad för respektive kommun i Göteborgsregionen, verkligt utfall

gentemot kommunens uppsatta målbild fram till 2035.

120 000

22 263

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

201

6

201

7

201

8

201

9

202

0

202

1

202

2

202

3

202

4

202

5

202

6

202

7

202

8

202

9

203

0

203

1

203

2

203

3

203

4

203

5

Mål

Verkligt utfall

26


FIGUR 18 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT PER KOMMUN I GÖTEBORGSREGIONEN (ACKUMULERAD), VERKLIGT

UTFALL OCH MÅL, SYSSELSATT DAGBEFOLKNING 2016-2035

Öckerö Lilla Edet Tjörn

Ale Lerum Partille

Stenungsund Härryda Alingsås

Kungälv Kungsbacka Mölndal

Göteborg


Not: Figurmatrisen är sorterad efter målbild 2035, antal fler jobb, lägst till högst.

885

-110-200

0

200

400

600

800

1 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt ufall985

760

200

400

600

800

1 000

1 200

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

1 195

141

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

1 767

398

0

500

1 000

1 500

2 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall2 462

-48-500

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall2 860

270

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål Verkligt utfall

3 031

1890

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

3 671

753

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

3 693

3300

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

4 214

284

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

6 169

1220

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

9 257

2 391

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

79 810

17 710

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

20

29

20

30

20

31

20

32

20

33

20

34

20

35

Mål

Verkligt utfall

27


Tabell B1 definierar de SNI-koder som ramar in de olika delbranscherna som använts i rapportens

ovanstående delar. Alla branschkoder utgår från Svensk Näringslivsindelning (SNI) och avser SCBs

standard framtagen år 2007.

TABELL B1 DEFINITION AV DELBRANSCHER ENLIGT SVENSK NÄRINGSGRENSINDELNING (SNI) 2007

Huvudsektor Delbransch Bransch SNI2007

Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruk 01.110 – 01.700

Jordbruk, skogsbruk och fiske Skogsbruk 02.101 – 02.409

Jordbruk, skogsbruk och fiske Maritimt 03.111 – 03.220

Tillverkning och utvinning Kemiindustri 19.100 – 22.290

Tillverkning och utvinning Övrig industri 05.100 – 18.200



Tillverkning och utvinning Övrig industri 28.140










Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 26.110 – 26.800

Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.110











Tillverkning och utvinning Fordonsindustri 29.101 – 29.320

Energi och miljö Energi 35.110 – 35.300

Energi och miljö Vatten och rening 36.001 – 37.000

Energi och miljö Avfall 38.110 – 39.000

Byggverksamhet Byggverksamhet 41.100 – 43.999

Handel Handel med fordon 45.110 – 45.400

Handel Provisionshandel 46.110 – 46.190

Handel P

sysselsÄttning i fokus · 2020. 10. 26. · 1 sysselsÄttning i fokus 2020 2018 var drygt 540 000...

Documents

sysselsättning och arbetslöshet 1976–2004 (pdf)

fokus winter

fokus på fokus - göteborgs universitet

så här hjäper vi ungdomar till sysselsättning!

fokus berlin

fokus - miljø

fokus: upphovsrÄtten och nÄtet slaget om … · gården...

Årsredovisning 2018 - bankgirot...ökade kraftigt. den...

fokus kajian

promo fokus

kondisi fokus

fokus wohnen

vårt fokus

fokus reisen

webinar fokus

instruktion för sus-behörighet€¦ · helena j...

Öffentliche träger: kommunal fokus: einrichtungen fokus:...

fokus outdoor

fokus presentasi

självtillfogade skador : statistik och analys · 2014. 9....