tgrder p grdsniv

Anna Hagerberg Jordbruksverket

Jordbrukets klimatpverkan lite repetition

Metan - djurhllningLustgas -kvveKol i markKoldioxid frn fossil energiUtslpp frn tillverkninginkpta varorEfter bild Maria Berglund, HS Halland

Vad r en tgrd?!

Vad r en tgrd, egentligen?! Vad r en aktivitet, vad kan jag fr kred fr?Fokusera p grden och p det lantbrukaren kan pverka!

2. Minska utslppen per enhet produkt! En aktivitet som genomfrs i syfte att minska vxthusgasutslppen frn grden och grdens produkterVad r egentligen en tgrd?

Varfr livscykeltnk i klimatfrgor?Klimatpverkan Globalt miljproblemDet som sker utanfr grden har stor pverkanUtslppen flyttas om produktionen ndrasRelevant se till mngden produkter-Viss skillnad mot hur vi jobbat tidigare med miljfrgor-Det viktiga r att ni brjar frst principerna, inte att ni ska kunna gra LCA sjlva!vergdningLokalt/regionalt miljproblemDet som sker p grden har stor pverkanHektaret/arealen har stor betydelse

RvaraProcessningAnvndningAvfalls-hanteringVagganGraven

Produkterna som lmnar grden br med sig sina ackumulerade klimatkostnader! UtgngspunktBild: Maria Berglund HS Halland

Djurhllning, stallgdselSchematisk bild ver utslpp djurgrdCO2 N2O CH4

N2O N2O CO2 Frslda varorInsatsvaror & inkpta tjnsterVxtodlingNH3Direkta frlusterDjurhllning & stallgdselCH4 Indirekta frlusterEfter bildid, Maria Berglund, 2012 HS Halland

Hg jmn produktion i frhllande till insatta resurser av kvve och energi

Hur minska jordbruketsklimatpverkan Foto: Anna Hagerberg

Fyra situationer dr man kan sga att en frndring ven r en tgrd:

1. Grdens vxthusgas-utslpp minskar,

Mngden produkter den samma

2. Grdens vxthusgas-utslpp r desamma,

Mngden produkter kar

3. Grdens vxthusgas-utslpp r desamma,

Men ven nya produkter

4. Grdens vxthusgas-utslpp kar,

Men mngden produkter kar mer

Det r svrt stta siffra nr:det saknas kunskap fr att kvantifiera och verifiera alla effekter av en tgrdExempel: reducerad jordbearbetning: Dieselfrbrukning Lustgas frn mark ELLER Mullhalt ?? Skrd per hektar?? Totalt: +-?mngden eller typen av produkter ut ndras Exempel brjar odla ny grda, samlar in och sljer halmHur kvantifiera eller verifiera frndringar i klimatavtrycket?

Rangordna tgrder fr grden lgg upp en strategi

Exempel: Mindre lustgas frn mark

tgrderbetydelsepverkarHgt kvveutnyttjande Gdselgiva Teknik och tidpunktStor

MindreN och C i markOptimalt utnyttjande av stall-gdsel och annat org. NN och C i markBra markstruktur vattenhalt, N-utnyttjande, skrdenivBra drneringvattenhalt, N-utnyttjande, skrdenivKalkningpH (om lgt pH) Bra vxtfljdmarksstruktur, skrdeniv, kvvegiva Minimerad jordbearbetningVattenhalt, markpackning (p jord m. god markstruktur) Val av mineralgdselproduktTillverkningsprocessen Nitrifikationsinhibitor Oxidation av NH4+

Tre kategorier av tgrder Frbttrad produktivitet och effektivitetByte av insatsvaror och teknik Genomgripande systemndringar??

Samarbete med annat fretag?tgrdskategorier

Frbttrad produktivitet och effektivitetResurseffektiv, hg och jmn produktion. Litet spillFokusera p KVVE, energi och foder.

Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med lg klimatpverkan, t ex klimatmrkt BAT N-gdsel och frnybar energi, och undvik klimatbovar som sojaMer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utslppen, t ex lmplig stallgdselgiva vid rtt tidpunkt

Genomgripande systemndringarndrad foderstrategi, t ex mer eget proteinProduktion av biogas..kategorier av tgrder

Minska klimatavtrycket fr inkpta varor som kommer till grdenVlj varor med minsta mjliga carbon footprintFoderkoncentratGdselmedelEnergi

Minimera inkp av proteinfoderkoncentratMaximera protein- och energiinnehll i vallproduktionPbrja/utka sammarbete kring foder

Minska behovet av inkpt N-gdsel frbttra kvvestrategi och ta vara stg-vrdet fullt utpbrja/utka samarbete kring gdselhantering

Undvik frluster i foderkedjanUndvik verutfodring och spill

Minska lustgasutslppen p grdenFortstt arbeta med resurseffektivitet i vxtodlingent exMinimera hstspridning av stallgdselPlj p vren istllet fr hsten eller sen hst p lerjordAnpassa kvvegivanEfter grdans behovInomfltsvaritoner Direkt kvveverkan frn stallgdselLngsiktig kvveverkan frn stallgdselFlytta stallgdsel till flt/grdar som inte brukar f stallgdselBalans mellan NPK och andra mikronringsmnenUndvik lngsiktiga problem som markpackning och versvmning

*Antropogena CO2 emissioner 2000-2008 Var tar det vgen? Le Qur et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updatedavskogningkolinlagring

Jordbrukets energianvndning i SverigeGWh0500035003000 INDIREKT energianvndningsvenska grdar vid tillverkning insatsvarorDIREKTenergianvndningsvenska grdar Klla: Jordbruksverket, 2010500500045004000350030002500200015001000

Genomsnittligt rligt vrldsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035Klla: Tillvxtanalys, 2012

Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt p drygt 50%Kolfrrden kar frn syd till norr

Mineraljordar nra balans

Organogena jordar r en stor klla fr CO2 och N2O

Att rra I marken stter igng mineraliseringen av kol (Kolbalanser i mineraljordar berknas med en dynamisk modell, ICBM, bygger p heltckande markinventering 1990-talet, data fr SMHI-klimatstationer och SCB)

Kolfrrd i svensk kermark

Att jobba med nr det gller kol i markMineraljordarP mullfattiga mineraljordar finns det potential att ka kolinlagringenP mineraljordar som stallgdslats lnge och mullrika jordar r mlet att behlla inlagrat kolOrganogena jordar r en stor klla fr CO2 och N2OGr ej att ka kolinlagring men det gr I viss mn att bromsa nedbr. strva efter att minimera nedbrytning och optimera skrd i frhllande till insatserBetesmarkGod sktsel och bete kar frutsttningarna fr kolinlagring

Kolets flden till och frn kern och luften

CO2 Foder VegetabilierHumus Ktt, mjlk.. CO2 CO2 CO2

Nedbrytningsprocessen av organiskt material i markenTidDag 0

3 mn

1 r

2 r

6 r

30 r

MB= mikrobiell biomassa; H=humusEfter Ktterer 2013

Nedbrytning av tillfrt org mtrl och humusbildning*Efter Ktterer, 2013

Chart1

100100100100100100100

96918575603820

9384.57763422310.5

90.579715433187

86.570614025144.5

8261512719103

Torv 1

Torv 2

Torv 3

Sgspn

Stallgdsel

Halm

Grngdsel

r

Kvarvarande massa (%)

Degradation of different soil improvers (Kolen Brander, 1974)

Sheet1

Yearssinceapplication

012358a(yr)

Peat_1100969390.586.58213.62

Peat_21009184.57970617.87

Peat_310085777161515.47

Sawdust10075635440273.69

Farmyard_manure10060423325192.45

Straw10038231814101.41

Green_manure1002010.574.530.99

Sheet1

Peat_1

Peat_2

Peat_3

Sawdust

Farmyard_manure

Straw

Green_manure

Years

Remaining mass

Decomposition of different organic amendment in soil (Kolenbrander, 1974)

Sheet2

Sheet3

Det har mycket stor betydelse fr markens fysikaliska frutsttningar och r den enskilt viktigaste faktorn fr markens brdighet Att dubbla humusinnehllet i en mineraljord innebr:

En kning av jordens vattenhllande frmga med cirka 10%

En minskning av volymvikten med ca 10% (ger allts kad porositet i jorden)Influencing soil hydraulic properties effect is (larger in a coarser soil)Det organiska materialet i jorden r urviktigt!

Vxttillgngligt vatten och porositet vid olika kolhalt i jorden

Diagram1

1.36

1.43

1.34

1.28

1.37

1.37

1.33

1.36

1.2

1.3

2.23

1.29

1.1

1.22

1.11

1.38

1.41

1.38

1.32

1.34

1.35

1.31

1.35

1.25

1.32

1.88

1.28

1.19

1.3

1.22

1.4319226044

1.3989864865

1.2841646192

1.24775

1.2510872236

1.3685749386

1.2085503686

1.343992629

1.1199140049

1.2359152334

1.2002579853

1.2753501229

1.0450982801

1.2252272727

2.6635

Kolhalt %

Volyme weight (g/cm3)

Volymvikt/porositetUltunaKtterer et al., 2011

Sheet1

treatmenttreat19561975199120091997(Bergkvist et al 2003)1998 (Kirchmann et al. Biogeocemical cycles 2004) 2.5-7.5cmTreatment0-10cm 2009STDEV10-20cm 2009STDEV0-20cm_2009ratio

afallow1.441.381.361.431.28a1.38312039310.0921024231.48072481570.03923691381.43192260440.9340833479

bnoN-straw1.441.411.431.401.25b1.34018427520.0642227341.45778869780.05337200931.39898648650.9193268388

cN-straw1.441.381.341.281.27c1.21457002460.07106884031.35375921380.02348119771.28416461920.8971832008

dammoniumsulfate1.441.321.281.21d1.17728501230.05295600331.23907862410.07224461191.20818181820.950129386

ecalcium cyanamide1.441.341.371.25e1.18140049140.0225977451.32077395580.07070402571.25108722360.8944759141

fnoN+straw1.441.351.371.37f1.27660933660.10707927541.46054054050.08780520351.36857493860.8740663482

gN+straw1.441.311.331.21g1.14350122850.04002092991.27359950860.02380578431.20855036860.8978499291

hgreenMan1.441.351.361.34h1.26825552830.03906299081.41972972970.0116018051.3439926290.8933077203

ipeat1.441.251.201.121.03i1.01714987710.00619957111.22267813270.03590952031.11991400490.8319032213

jFYM1.441.321.301.241.16j1.18207616710.05047744961.28975429980.06761401131.23591523340.9165126779

kSuperstallg1.441.20k1.12617936120.05714890361.27433660930.03878764451.20025798530.8837377447

lsawdust1.441.281.291.28l1.16917690420.02583506251.38152334150.08722324121.27535012290.84629544

mpeat+N1.441.191.101.05m0.97906633910.0431141511.11113022110.10986373221.04509828010.8811445503

nsawdust+N1.441.31.221.23n1.11321867320.05639092741.33723587220.10921449621.22522727270.8324774233

oSsludge1.441.221.111.020.97o0.97384520880.09013446341.05658476660.04895152211.01521498770.9216915099

0.8916123502

depthdepthBD2009BD2009BD2009

0-52.50.914151.2257950736

1975 provtagning 4 cylindrar 10-15cm djup VN rapport 129510.94270091870.9429

1991 from Witter 1996 sampled in two plots only corresponding to 0-15cm depth5-107.50.971651.3028975368

10-1512.51.029151.380.97165

1956197519912009151.12156364791.05729908131.0579

afallow1.441.34144876841.3996441.4315-2017.51.086651.4571024632

bnoN-straw1.441.37061069811.47168451.4011.00041.3414487684

cN-straw1.441.34144876841.3790611.28

dammoniumsulfate1.441.28312490891.3173121.21

ecalcium cyanamide1.441.30256619541.40993551.25

fnoN+straw1.441.31228683871.40993551.37

gN+straw1.441.27340426571.36876951.21

hgreenMan1.441.31228683871.3996441.34

ipeat1.441.21508040621.234981.12

jFYM1.441.28312490891.3378951.24

kSuperstallg1.44001.20

lsawdust1.441.24424233591.32760351.28

mpeat+N1.441.15675654671.1320651.05

nsawdust+N1.441.26368362241.2555631.23

oSsludge1.441.18591847641.14235651.02

Alven

Berkvist et al. 2003

BD20-25BD25-30

CaNO31.41

SS1.31.49

2009

fallow1.431.43fallow

no N1.401.40noN-straw

Straw +N1.281.28N-straw

Ammonium1.211.21ammoniumsulfate

Calcium cyanamide1.251.25calcium cyanamide

Straw -N1.371.37noN+straw

Straw +N1.211.21N+straw

Green Man1.341.34greenMan

Peat -N1.121.12peat

FYM1.241.24FYM

Sawdust -N1.281.28sawdust

peat +N1.051.05peat+N

sawdust+N1.231.23sawdust+N

Ssludge1.021.02Ssludge

Sheet1

C% and BD 0-25

BDsubsoil

y = 0.0115x + 0.8854R2 = 1

treatC%(0-20)1991C%(20-25)1991BD_1991Bergkvist19970-2020-2525-300-2828-350-2323-3030-4040-50

a1.040.91.36

b1.230.881.43

c1.451.041.34

d1.391.051.28

e1.481.091.371.51.241.440.920.760.58

f1.670.971.37

g1.981.11.33

h1.771.111.36

i3.151.121.20

j2.21.151.30

k2.23

l2.0111.29

m3.591.351.10

n2.151.211.22

o3.031.361.112.781.511.232.411.1

19751.211.38

b1.321.41

c1.381.38

d1.491.32

e1.441.34

f1.631.35

g1.71.31

h1.621.35

i2.211.25

j1.891.32

k1.88

l1.71.28

m2.371.19

n1.651.3

o2.231.22

20090.9721.43

b1.1231.40

c1.3731.28

d1.2481.21

e1.4301.25

f1.4901.37

g1.9191.21

h1.5421.34

i3.1771.12

j2.2121.24

k2.2551.20

l1.8621.28

m3.7781.05

n2.1981.23

o2.6641.02

C%BD

19561.51.43

1997SS

2009Bare fallow1.43

b-N1.40

c1.3731.28

d1.2481.21

e1.4301.25

f1.4901.37

g1.9191.21

h1.5421.34

i3.1771.12

j2.2121.24

k2.2551.20

l1.8621.28

m3.7781.05

n2.1981.23

o2.6641.02

treatC%(0-20)1991C%(20-25)1991BD_1991

a1.040.91.36

b1.230.881.43

c1.451.041.34

d1.391.051.28

e1.481.091.37

f1.670.971.37

g1.981.11.33

h1.771.111.36

i3.151.121.20

j2.21.151.30

k2.23

l2.0111.29

m3.591.351.10

n2.151.211.22

o3.031.361.11

19751.211.38

b1.321.41

c1.381.38

d1.491.32

e1.441.34

f1.631.35

g1.71.31

h1.621.35

i2.211.25

j1.891.32

k1.88

l1.71.28

m2.371.19

n1.651.3

o2.231.22

20090.9721.43

b1.1231.40

c1.3731.28

d1.248

e1.4301.25

f1.4901.37

g1.9191.21

h1.5421.34

i3.1771.12

j2.2121.24

k2.2551.20

l1.8621.28

m3.7781.05

n2.1981.23

o2.664

Soil C%

Bulk density

Ultuna Frame trial, topsoil (0-20cm)

C% i marken

Volymvikt (g/cm3)

Ultuna ramfrsk

upper depthlower depthBD_1956

20301.49

30401.57

40501.44

50601.43

60701.43

70801.47

80901.52

901001.49

Chart1

42.7559

45.7566

49.2574

53.2583

40% ler; 30% sand

20% ler; 30% sand

Kolhalt %

Vxttillgngligt vatten i matjorden >100 svenska jordprofiler (Ktterer et al., 2006)

PTFs

Pedotransferfunktioner fr svenska jordbruksjordar (mullhalt 5 > 12 > 11 > 10

De bsta skattningar av vissningsgrnsen (WP) fr man med modell 7, fljd av modellerna 8 > 4 > 1 > 10 > 11

De bla flten anvnds nr man har data fr alla partikelstorlekar (allst ven pratiklar > 2mm; grus)

De gula flten anvnds om man har information om finjordsfraktionen (< 2mm;

Alla frgade flt p en rad mste vara ifyllda fr att f en skattning av FC eller WP

2mm%

Perenner som vall bildar strre rotsystem vilket ger mer koltillskott till marken och en positiv kolbalns jmfrt med ettriga grdor som spannml

Foto: L Andersson

Tre platser I norra Sverige med 6-riga vxtfljder: pasture and annual crops

Foto: Gunnar Torstensson.Timothy and English Ryegrassbild efter Ktterer 2013Fnggrdor och skyddszoner fngar bde kvve och kol!

Kolfrrdet mste fyllas p varje rEfter Ktterer, 2013

Minska metanutslppen per kilo produktFortstt arbeta med resurseffektivitet i rekrytering och mjlk- och kttproduktionAnvnd koncentrat med lgre Carbon footprint per kgMinimera foderspillMinska inkalvningsldernOptimalt kalvningsintervall beroende p avkastning och laktations kurva God djurhlsa r A och O

Andra frbttringstgrder, alla djurslagGod tillvxt/produktion och lg ddlighet/sm kassationer r centralt. God djurhlsa r mycket viktigt!Jobba fr att ha en hg andel producerande djur i besttningen.Hantera stallgdseln p ett effektivt stt.Minimera anvndningen av el och fossila brnslen inomgrds (gller speciellt gris- och fgel, och om uppvrmning)

Kolfastlggning i betesmark r lgre i vrt klimat jmfrt med platser lngre sderut i EuropaKolfastlggning i svenska betesmarker frmodligen frsumbar

Snitt 30 kg C per ha r i vrt klimat(30 000 permanenta rutor, 383 rutor p betesmark Frndringar i kolfrrd 1990-2006 (Karltun et al., 2010)) Ls mer rapporten Hgre intensitet (gdsling, betestryck) kan ka p kolfrrdet p ett kerbete

Hur kan man minska frlusterna p lng sikt?Vrda marken lngsiktigt!!Glm inte bort det lngsiktiga behovet av klimatanpassningUndvik markpackning (bra vxtfljd, maskinval etc)Se ver drneringenTa hnsyn till klimatenergi och energieffektivitet vid nyinvestering Anpassa byggnader till framtida kravFr att hlla djuren friskaminimera vxthusgasfrluster i stalletMinimera vxthusgasfrluster vid gdsellagringKommer vattenbehovet att tckas p sikt?Kan marken anvndas p ett bttre stt?Anvnd gdseln fr biogasproduktion innan spridning

I mtet med lantbrukare

Fokusera p det lantbrukaren kan pverka = vad som grs p den egna grden och inkp

Vxthusgaser ammoniak

Hur undvika responsen allt vi gr r nd bara fel! hitta rtt ingng

I mtet med lantbrukaren

Du kan ge samma rd som inom annan (milj)rdgivning!Viktiga omrden: Kvve!Resursutnyttjandet & minska frlusterGod djurhlsa, frisk grda, brdighetNya omrden: Energi Klimatavtryck av inkpta varorAv mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakfrluster)

Allt r s oskert!Handlar ven om stor naturlig variation!Fokusera p rtt riktning och att minska risken fr vxthusgasutslppVad r skert i jordbruket?! Hur skra r uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgdsel, NH3-frlust i stall, lager och frn mark, P-utlakning/hapriserna p vete, diesel.. nsta r..Vdret ... ... ...

Sex pminnelser.

1. Temporr kolinlagring i grda r INGEN kolsnka!

CO2 Foder VegetabilierHumus Ktt, mjlk.. CO2 CO2 CO2

2. Grnsen gr vid grdsgrinden

Djurhllning, stallgdselVxtodlinggrdsgrnsFrsld varasystemgrnsInsatsvaror och inkpta tjnsterFoder?!Energi?!Livsmedel?!Rvara?!???3. s ge inte ohmmat kred fr frndringar i omvrlden

4. Resultatdiagrammet avsljar inte om grden r bra eller dlig ur klimatsynpunkt mste analysera mer!

5. Anvnd rtt termer!

Resultat frn en LCA r ingen innehllsfrteckning

Prata om en produkts klimatavtryck (p engelska Carbon Footprint)

Kan inte sga produkten innehller X kg CO2-ekv

6. LCA ger info om en produkts miljpverkan

Jordbruket skiljer sig frn andra samhllssektorer nr det gller vilka vxthusgaser och utslppskllor som ger strst klimatpverkan. I andra sektorer r oftast koldioxid frn anvndning av fossil energi den enskilt strsta kllan till vxthusgasutslpp. Inom jordbrukssektorn r vxthusgaserna lustgas och metan minst lika viktiga. En annan viktig skillnad gentemot andra sektorer r att utslppen frn jordbruket frmst sker frn olika biologiska processer. Jordbruk r den strsta kllan till utslpp av lustgas och metan. En stor del av de totala klimatgasutslppen vid produktion av livsmedel sker i primrproduktionen. Detta gller srskilt ktt och mjlk dr vxthusgasutslppen fram till att produkten lmnar grden kan st fr 90-95 procent av samtliga utslpp i livsmedelskedjan fram till avfallshanteringen. Generellt str lustgas frn mark fr en stor del av klimatpverkan frn vegetabilier och ktt frn enkelmagade djur (gris och kyckling), medan metan frn idisslarnas fodersmltning har strre betydelse fr pverkan frn ntktts- och mjlkproduktion.

**Fokusera p grden och det lantbrukaren kan pverka!

Stanna vid grdsgrinden! Vete kan ju g till svl etanol eller foder

Fokusera p per kg pordukt**UtgngspunktenDe varor som lmnar grden ska bra med sig de ackumulerade klimatkostnaderna.

Rvarans produktion lggs ner i ryggsck, processning av rvaran, utslppen vid anvndning lastas i ryggscken efter hand

Ju lngre fram i kedjan ju strre blir fotavtrycket.

Frn vaggan till gravenExempel LegoklossenUtvinning av roljaProcessning gjutning och frpackningTransport till butikVi kanske tvttar legot ngon gnBarnen trttnar p legobiten Leksaken slngs och eldas upp vid avfallshantering

Varfr ska bonden belastas fr inkpta produkters utslpp vid tillverkningGrden blir som ett fack i ryggscken

***Lttare mta diesel. Lustgas kan ju bbde ka och minska vidEn vl luftad jord minskar mineraliseringen- kan ge en frdelMullhalten kan ka

Det r viktigt att tnka till hur en viss tgrd slr en viss tgrd p just den hr grden?Hr krvs det agrara kunskaper.

2. Mer LCA nrdigt. Relatera till hurOm grdens totala utslpp kar utan att produktionen kar r det kanske inte en s bra id.

*Rangordna istllet och lgg upp en strategi fr grden Exempel: Mindre lustgas frn mark

Beskriv strategier fr att minska vxthusgasutslppen p grdenViktigt med bra kvveutnyttjande, och lite kvve i marken nr det r bltt minskar risken fr lustgasavgngOm mjligt: Redovisa utslppsfrndringar fram till grdsgrinden + frndringar av mngden produkter ut

*Finns en massa tgrder att gra fr att minska vxthusgasutslppen! Hr ett stt att gruppera dem (liknande gruppering finns fr energieffektivisering) dr man velat frng indelning utifrn utslppsklla. Det gller att produkter levereras och att resurserna anvnds effektivt. Jmn produktion syftar hr p att frska undvika stora variationer mellan r/dippar vissa r, t ex p g a dlig drnering, s att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utslppen kan frdelas p en bra produktion. Viktigt fokusera p kvvet (-minska frlusterna, ka utnyttjandet av befintligt N i foder, gdsel och mark) eftersom en s stor del av grdens klimatpverkan kan kopplas till kvvet (-produktion av mineralgdsel, lustgas som bildas nr N omstts i mark och stallgdsel). Foder (undvika spill och verutfodring) ocks viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt p flera plan. Om foderfrbrukningen kan minskas minskar det ven behovet av att producera foder (drmed utslpp frn odling etc.), ev utslppen frn djuren (ev idisslarnas fodersmltning) och frn stall och stallgdsel (mindre N och organiskt material i trck+urin)Beskrivningen r rtt teknikbetonad, men hr gller det ven att gra smarta val som kan minska frluster och vxthusgasutslppen. En del av detta kan till anvndas fr att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgdsel minskar ammoniakfrlusterna (mer N kvar i gdseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hmmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bsta fall minska utslppen p flera stt minskad dieselfrbrukning, mindre lustgas frn mark och ev strre kolinlagring i mark. Finns dock ven risk att lustgasavgngen kar om jordarna blir fr dligt luftade.Handlar om tgrder som pverkar hela/stora delar av grden eller innebr ny produktionsgren. ndrad foderstrategi som gr ut p att odla mer eget protein pverkar dels den egna vxtodlingen (vxtfljdseffekter, ndrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lgligheten?), foder som kps in och ev ven djuren/stallgdseln. *Finns en massa tgrder att gra fr att minska vxthusgasutslppen! Hr ett stt att gruppera dem (liknande gruppering finns fr energieffektivisering) dr man velat frng indelning utifrn utslppsklla. Det gller att produkter levereras och att resurserna anvnds effektivt. Jmn produktion syftar hr p att frska undvika stora variationer mellan r/dippar vissa r, t ex p g a dlig drnering, s att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utslppen kan frdelas p en bra produktion. Viktigt fokusera p kvvet (-minska frlusterna, ka utnyttjandet av befintligt N i foder, gdsel och mark) eftersom en s stor del av grdens klimatpverkan kan kopplas till kvvet (-produktion av mineralgdsel, lustgas som bildas nr N omstts i mark och stallgdsel). Foder (undvika spill och verutfodring) ocks viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt p flera plan. Om foderfrbrukningen kan minskas minskar det ven behovet av att producera foder (drmed utslpp frn odling etc.), ev utslppen frn djuren (ev idisslarnas fodersmltning) och frn stall och stallgdsel (mindre N och organiskt material i trck+urin)Beskrivningen r rtt teknikbetonad, men hr gller det ven att gra smarta val som kan minska frluster och vxthusgasutslppen. En del av detta kan till anvndas fr att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgdsel minskar ammoniakfrlusterna (mer N kvar i gdseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hmmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bsta fall minska utslppen p flera stt minskad dieselfrbrukning, mindre lustgas frn mark och ev strre kolinlagring i mark. Finns dock ven risk att lustgasavgngen kar om jordarna blir fr dligt luftade.Handlar om tgrder som pverkar hela/stora delar av grden eller innebr ny produktionsgren. ndrad foderstrategi som gr ut p att odla mer eget protein pverkar dels den egna vxtodlingen (vxtfljdseffekter, ndrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lgligheten?), foder som kps in och ev ven djuren/stallgdseln. ***Residue is included in the land sinkEnergianvndningen i de areella nringarna, fiskesektorn, ren- nringen, jord- och skogsbruket utgr cirka 2 procent av den totala energianvndningen i Sverige.

Bensin- och dieselanvndning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvndningen i alla nringarna.**Kol ska lagras in i hundra r fr att det ska f tillgodorknas.Vi kan gra en tgrd idag eller tillfr mer halm. Men fr att det ska vara en lngsiktighet i det : det r ju hela tiden en balansgng mellan tillfrsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga ln. Humus i mark Det som omstts snabbt rknas inte.

PAS 2050 brittisk standard anvnds internationellt i vntan p att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Dr finns resonemang kring kolinlagring

Finns ven fr Horticulture***Eftersom klimatfrndringen r ett globalt miljproblemr det viktigt att titta p utslpp i kg CO2e per kg produkt bde vid inkp av insatsvaror och nr produktionens utslpp vrderas.

*Beror ju s mkt p hur man r som rdgivare sjlv. Utg frn dig sjlv i rdgivningen

Man kan knna doften av ammoniak Det blir mnga ton CO2e

Fokusera p det som lantbrukaren kan pverka och har makt ver.

Sp ***Kol ska lagras in i hundra r fr att det ska f tillgodorknas.Vi kan gra en tgrd idag eller tillfr mer halm. Men fr att det ska vara en lngsiktighet i det : det r ju hela tiden en balansgng mellan tillfrsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga ln. Humus i mark Det som omstts snabbt rknas inte.

PAS 2050 brittisk standard anvnds internationellt i vntan p att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Dr finns resonemang kring kolinlagring

Finns ven fr Horticulture*I klimatkollen-rdgivningen s tnker vi utifrn vad lantbrukaren kan pverka fr att minska utslppen p den egna grden och de produkter som grden producerar.

Skillnad mot att arbeta med LCA fr t ex styrmedel fr miljbilspremie- minska utslppen frn segmentet transportsektorn men utslppen vid produktion av sjlva bilen r ju ungefr.

P samma stt fr vi strva mot att jordbruket ska leverera s klimatsmarta produkter som mjligt.

*Relatera utslppen till vad som produceras!!*Anvnd alltid viktenhet fr CO2e*