bokslut 2012 socialnämnden 2012, sn...socialnämnden, bokslut 2012, sn 8(112) personliga ombud...

Bokslut 2012 - Socialnämnden

Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 2(112)


Innehållsförteckning

1 Socialnämnden ....................................................................................................... 7

1.1 Bokslut 2012 ................................................................................................................ 7

1.2 Verksamhetsbeskrivning ............................................................................................. 7

1.3 Prestationsmål ........................................................................................................... 10

1.4 Analys ........................................................................................................................ 12

1.5 Volymmått ................................................................................................................. 14

2 Socialförvaltningen ............................................................................................... 17

2.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 17

2.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 17

2.3 Analys ........................................................................................................................ 19

3 Biståndsenheten ................................................................................................... 21

3.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 21


3.2.1 Analys ................................................................................................................ 22

3.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 23

3.3 Kvalitetsarbete .......................................................................................................... 27

4 Individ- och Familjeomsorg .................................................................................. 29

4.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 29


4.2.1 Analys ................................................................................................................ 30

4.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 32

4.3 Brandskydd ................................................................................................................ 33

4.4 Tillgänglighet ............................................................................................................. 33

4.5 Kvalitetsarbete .......................................................................................................... 33

5 Vård och Omsorg .................................................................................................. 35

5.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 35


5.2.1 Analys ................................................................................................................ 44

5.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 46

5.2.3 Brandskydd ......................................................................................................... 47


5.2.4 Tillgänglighet ....................................................................................................... 47

5.2.5 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 47

5.3 Kroppefjäll ................................................................................................................. 49

5.3.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 49

5.3.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 49

5.3.3 Analys ................................................................................................................ 49

5.3.4 Brandskydd ......................................................................................................... 50

5.3.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 50


5.4 Skållerud ................................................................................................................... 51

5.4.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 51


5.4.3 Analys ................................................................................................................ 51

5.4.4 Brandskydd ......................................................................................................... 53

5.4.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 53


5.5 Fagerlids Gruppboende .............................................................................................. 55

5.5.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 55


5.5.3 Analys ................................................................................................................ 58

5.5.4 Brandskydd ......................................................................................................... 60

5.5.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 61


5.6 Fagerlidshemmet ....................................................................................................... 63

5.6.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 63


5.6.3 Analys ................................................................................................................ 64

5.6.4 Brandskydd ......................................................................................................... 65

5.6.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 66


5.7 Bergs ......................................................................................................................... 68

5.7.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 68


5.7.3 Analys ................................................................................................................ 71

5.7.4 Brandskydd ......................................................................................................... 71

5.7.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 72


5.8 Hemsjukvård ............................................................................................................. 73

5.8.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 73


5.8.3 Analys ................................................................................................................ 77


5.9 Hemvård .................................................................................................................... 78

5.9.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 78


5.9.3 Analys ................................................................................................................ 79

5.9.4 Brandskydd ......................................................................................................... 80


6 Stöd och Service ................................................................................................... 83

6.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 83


6.2.1 Analys ................................................................................................................ 84

6.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 87

6.2.3 Brandskydd ......................................................................................................... 89

6.2.4 Tillgänglighet ....................................................................................................... 89


6.3 Socialpsykiatri ........................................................................................................... 90

6.3.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 90


6.3.3 Analys ................................................................................................................ 91

6.3.4 Brandskydd ......................................................................................................... 91

6.3.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 91


6.4 Övrig LSS ................................................................................................................... 92

6.4.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 92


6.4.3 Analys ................................................................................................................ 92

6.4.4 Brandskydd ......................................................................................................... 93

6.4.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 94


6.5 Daglig Verksamhet..................................................................................................... 95

6.5.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 95


6.5.3 Analys ................................................................................................................ 95

6.5.4 Brandskydd ......................................................................................................... 96

6.5.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 96


6.6 Stjärnans Korttids ...................................................................................................... 97

6.6.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 97


6.6.3 Analys ................................................................................................................ 97

6.6.4 Brandskydd ......................................................................................................... 97

6.6.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 97



6.7 LSS Boende 1 ............................................................................................................. 99

6.7.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 99


6.7.3 Karolinen ............................................................................................................ 99

6.7.4 P.D Lundgrensgatan ........................................................................................... 100

6.7.5 Linnégatan ........................................................................................................ 101

6.8 LSS Boende 2 ........................................................................................................... 102

6.8.1 Bokslut 2012 ..................................................................................................... 102

6.8.2 Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................... 102

6.8.3 Långgatan ......................................................................................................... 102

6.8.4 Vallmogatan ...................................................................................................... 103

6.8.5 Magasinsgatan ................................................................................................... 104

6.8.6 Rostocksgatan ................................................................................................... 105

6.9 LSS Boende 3 ........................................................................................................... 107

6.9.1 Bokslut 2012 ..................................................................................................... 107

6.9.2 Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................... 107

6.9.3 Gården Gerdserud .............................................................................................. 107

6.9.4 Brandskydd ....................................................................................................... 108

6.9.5 Tillgänglighet ..................................................................................................... 108

6.9.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................. 108

7 Övrig statistik ..................................................................................................... 109

7.1 Individ- och familjeomsorg – månadsstatistik 2012 ................................................ 109

7.2 Hemvård – månadsstatistik ..................................................................................... 110

7.3 Särskilt boende och hemvård – månadsstatistik ...................................................... 111

7.4 Avlidna i särskilt boende .......................................................................................... 112


1 Socialnämnden

1.1 Bokslut 2012

Ordförande Daniel Jensen

År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse

Intäkter 46 957 46 006 41 970 4 036

Kommunbidrag 205 087 211 841 211 841 0

Summa Intäkter 252 044 257 847 253 811 4 036

Personalkostnader 187 207 198 255 189 619 8 636

Löpande kostnader 67 004 66 190 64 130 2 060

Kapitalkostnader 268 349 62 287

Summa kostnader 254 479 264 794 253 811 10 983

Årets resultat -2 435 -6 947 0 -6 947

1.2 Verksamhetsbeskrivning

Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden

sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet

med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i

författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden.

Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten

utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt

rapportera när beslut om plats i särskilt boende eller annan insats inte har verkställts inom tre månader.

Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.

Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning.

Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att

verkställa nämndens beslut.

Socialförvaltningens kansli har under 2012 genomfört enkät om samverkan mellan nämndens politiker och förvaltningens tjänstemän samt brukarenkät inom vård och omsorg.

Socialförvaltningens kansli har under 2012 genomfört enkät om samverkan mellan nämndens politiker och förvaltningens tjänstemän samt brukarenkät inom vård och omsorg.

Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som

möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda

att bidra till en god ekonomisk hushållning.

Verksamheten inom USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland - leds av en heltidsanställd

samordnare. Kommunens huvudmannaskap har inneburit att svara för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för en del av den personal som tjänstgör inom USD.

Styrgrupp för verksamheten har varit kommunernas socialnämndspresidier/motsvarande.

Ledningsgrupp har varit förvaltningscheferna för socialtjänsten i respektive kommun.

Styrgruppen har träffats fem gånger under året och ledningsgruppen cirka en gång per månad.

Den verksamhet som bedrivs är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För


personliga ombud betalas 75 tkr per år och kommun. Alkoholhandläggaren finansieras genom

avgifter enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via olika projektbidrag.

I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt

inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig

inriktning på:

Ekonomiskt bistånd

Insatser för unga

Insatser för vuxna missbrukare

Familjerätt

Förebyggande verksamhet

Konsumentrådgivning

Skuldsanering

Familjerådgivning (som fristående verksamhet)

Handläggning av ärenden enligt alkohollagen

Tillsyn enligt tobakslagen

Stöd till föreningar

I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på:

Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992)

Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård,

Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende),

Dagcentral vid Älvan och Karolinen

Trygghetstelefon

Hemsändning av varor

Matdistribution

Stöd till närstående


I Stöd och service ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller

sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och

personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär

betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:

Personlig assistans/personlig assistent

Ledsagarservice

Kontaktperson

Avlösarservice

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Boende för barn och ungdomar

Boende för vuxna


Daglig verksamhet

Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder


Inriktningsmål

Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum

Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt

Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet

Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar

Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet.


1.3 Prestationsmål

Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år 2012

Utfall Senaste kommentaren

Alla som erhåller insatser eller

deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål

Alla som erhåller insatser eller

deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål.

100% 100%

Vid ankomstsamtalet informeras vårdtagare och närstående om möjligheten samt rutinen att lämna synpunkter och klagomål.

Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal/planeringssamtal inom en vecka.

Alla som vill får samtal. 100% 100%

Alla nyinflyttade och närstående erbjuds inom en vecka tid för ankomstsamtal.

För vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser.

Att antalet vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser.

138dgr 184dgr

Antalet årsplatser på HVB blev knappt 12 % fler än förra året. Budgetmålet överskreds på årsbasis med 23 %. Behovet har inte fullt ut kunnat tillgodoses inom ram.

Patienter ska riskbedömas enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer

Patienter med nedsatt hälsa ska riskbedömas riktade HSL insatser enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer

100% 100%

Detta registreras via Senior Alert (Socialstyrelsens kvalitetsregister).

Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning.

Att samtliga praktikanter varit nöjda efter avslutad praktik.

100% 100%

Samtliga som besvarat praktikantenkäten har samtliga uttryckt (stämmer 63% / stämmer delvis 37%) att de kan tänka sig söka jobb inom socialtjänsten i Mellerud.

Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera ska erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.

Alla som söker plats och är behörig att söka erbjuds plats

100% 100%

Alla studenter med adekvata förutsättningar erbjuds praktikplats.

Ett friskare Mellerud

Målet uppfyllt enligt plan: Lokalerna är iordningställda så att det passar verksamheten. Ungdomsgården (Mötesplatsen) ska vara igång med tillräcklig bemanning. Stinsen ska utgöra en grund i utvecklingen i samarbete med bland andra skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer. Passagens och fältsekreterarnas verksamhet ska fungera tillfredsställande på Stinsen. Målet delvis uppfyllt: Om ett av ovanstående kriterier inte har uppnåtts. Målet ej uppfyllt: Om Flera av ovanstående kriterier ej är uppfyllda.

Enligt plan

Enligt plan

Se fältsekreterarnas årsberättelse för 2012.

För unga ska behovet av För unga ska behovet av 92dgr 241dgr På årsbasis är


Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år 2012

Utfall Senaste kommentaren

placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en

årsplats.

placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en

årsplats.

antalet vårddygn i HVB 50 procent fler

än under 2011. Målet har på årsbasis överskridits med 248 %. Fler unga har behövt vård i HVB.

Melleruds kommun är en del av världen och den en del av oss

För att målet ska vara uppfyllt ska: WEPA - minst två internationella projekt gått till ansökan under 2011. EVS - minst två ungdomar från Melleruds kommun åker ut och vi tar emot minst två personer i vår verksamhet. Varje skola ska ha minst ett aktivt internationellt partnerskap. Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha ett internationellt utbyte under året. Varje förvaltning ska i sin budget avsätta ekonomi för utbyte och aktiviteter i enlighet med internationella policyn. Varje förvaltning ska för att växla upp pengarna för utbyte och aktiviteter se på möjligheterna att söka pengar externt, främst genom EU:s Twin Town program.

Enligt plan

Enligt plan

Utbyte av erfarenhet kopplat till projekt med norska kommuner kring demensvård.


1.4 Analys

Socialnämndens resultat visar på ett underskott mot budget på 6 947 tkr. Avvikelsen mot

prognoserna under 2012 beror bland annat på ökade insatser inom socialnämndens tre

sektorer under årets sista månader. Prognosarbetet har också försvårats av sen lönerevision,

oklar redovisning av semesterlöneskulden för årsarbetare samt ändrad redovisning av uttagen semester.

Individ- och familjeomsorg har haft målet att antalet vårddagar i hem för vård eller boende

(HVB) inte ska överstiga en årsplats. Det blev 3,5 årsplatser. Det var barn med specifika

behov, som inte kunde tillgodoses med insatser i öppenvård. 13 barn var placerade i

familjehem. Flera av dessa var så kallade uppväxtplaceringar. Anmälningarna som rör barn

ökade med sju procent jämfört med 2011. De två fältsekreterarna har tagit ett stort ansvar för

mötesplatsen Stinsen i samverkan med kultur- och utbildningsförvaltningen. Många

förebyggande insatser har genomförts i form av gruppverksamheter och sommarläger. Fem

personer har erhållit vård i hem för vård eller boende (HVB), vilket motsvara 1,85 årsplatser.

Budgeterat för 2012 var 1,5 årsplatser. Den huvudsakliga insatsen för personer med

missbruksproblematik sker i kommunen. Försörjningsstöd utbetalades med sammanlagt 8 031 tkr. Det är en minskning med sju procent jämfört med 2011.

Under året identifierades ett ökat behov av korttidsplatser för personer med demens.

Vårdtagare med somatiskt omvårdnadsbehov blandades med dementa vårdtagare på grund av

bristen på adekvata platser i särskilt boende. Även hemtjänsten har förstärkts för att ge extra

stöd till personer med demens. Av den anledningen öppnades avdelning röd, med sex extra platser, Fagerlidshemmets gruppboende.

Insatser i fyra lägenheter vid Fagerlidshemmet och nio lägenheter vid Fagerlids gruppboende

har inte varit budgeterade. På grund av det utökade behovet har flera av dessa ändå tagits i

anspråk för att ge vård och omsorg, som den enskilde haft laglig rätt till. Utöver 127

permanentplatser och 16 korttidsplatser har sammalagt sju årsplatser tagits i anspråk.

Kostnaden har uppgått till 1 550 kr/dygn jämfört med 2011, då kostnaden uppgick till 1 512 kr/dygn, 2,5 procent ökning.

Under 2012 blev det ytterligare fler som erhöll insatser inom hemvården. Ökningen var drygt

tio procent, 373 vårdatagare. Antalet verkställda timmar har ökat med drygt 11 procent, från

år 2011 70277 timmer till år 2012 78542 timmar. Timkostnaden har ökat med tio kronor från 386 till 378 kronor, 2,1 procent.

Trots krav på reducering av kostnader för utbildning (182 tkr för Vård och Omsorg) har

utbildningsinsatser genomförts med stöd av stasbidrag och projektmedel. Personal har bland

annat genomfört utbildning i hudvård och trycksårsprofylax, fallprevention samt etik och

bemötande. Deltagande i uppföljnings- och kvalitetsregister har också inneburit utbildningsinsatser inom ramen för nationella krav på förbättringar inom vård och omsorg.

Stöd och service har under 2012 inte nått upp till förväntat resultat mot budget. Orsaken är

fler beslutade insatser samt ökat stöd och omvårdnadsbehov hos äldre. Möjligheten att vara

precis i prognosarbetet har försvårats av brister i det personal- och ekononomiska

redovisningssystemen, som skapat viss osäkerhet, men som inte direkt haft inverkan på resultatet.

Volymökningar inom socialpsykiatrin, främst i slutet av året, har ökat kostnaderna. Stora

omstruktureringar har gjorts i verksamheten så att bemanningen inom Kvarnen minskat från

3,5 till 2,0 årsarbetare. Boendestödet har förstärkts.

Antalet äldre på gruppbostad/servicebostad som inte deltar i på daglig verksamhet ökar, vilket

påverkar personaltätheten dagtid i dessa boenden. I ett boende har personal gått från sovande

jour till vaken natt för att säkra en god och säker vård och omsorg. Vid Gården, som är ett

boende för personer med autism har tillkommit två platser. Totalt har därför kostnaderna för

bostad enligt LSS ökat med 4,2 procent jämfört med 2011.

Inom personlig assistans påverkas resultatet av att fler valt privata assistansbolag samt att kostnaderna för boende för unga ökat.


Korttidsboendet har under året övergott till att ha öppet tre helger av fyra i stället för två. Bl.a.

har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.

Boende för barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar och tre nya beslut under hösten 2012 är orsaken.

Resultat per sektor (i tkr)

Individ- och familjeomsorg -2 500

Vård och omsorg -5 000

Stöd och service -2 000

Socialförvaltningen, övrigt 2 553

Totalt -6 947


1.5 Volymmått

2 011 Budget Prognos 1 Delårsbokslut

201207 Prognos 3

Bokslut 2012

Antal vårddagar i HVB/vuxen

606 548 51 313 492 676

Antal vårddagar i HVB per barn/ungdom

852 365 389 911 1 033 1 274

Försörjningsstöd / bidragshushåll

35 667 36 339

Försörjningsstöds månader / bidragshushåll

5,6

Vård och omsorg


201207 Prognos 3

Bokslut 2012

ORDINÄRT BOENDE

Antal utförda

hemvårds timmar

70 277 58 130 19 089 45 491 58 604 78 542

Andel arbetad tid i hemmet (%)

70 81 83 79 78

Utförd tid i hemvård/ månad och brukare

17,5 18 17,5 17,5 17,5 17,5

Brutto kostnad/ hemvårds timme

378 411 379 380 373 386

Brutto

kostnad/ enskild i hemvård (tkr)

74 89 81

Antal lunch portioner hemvård

42 374 44 000 10 456 24 292 31 763 43 213

Vårddygn i korttidsvård (antal)

4 733 5 856 1 218 2 631 3 591 4 806

Vårddygns kostnad korttidsvård (tkr)

1 596 1 408 1 566 1 637 1 590

Vårddygn

utskrivnings klara

1 12 0 0 3 4

SÄRSKILT BOENDE

Kostnad/ vårddygn (ej demens)

1 363 1 408 1 367 1 389 1 381 1 395

Kostnad/ vårddygn

1 823 1 892 2 014 1 914 1 871 1 881



201207 Prognos 3

Bokslut 2012

(demens)

Beläggning (%) (ej demens)

104 100 104 104 103 103

Beläggning (%) (demens)

84 100 98 102 104 107

Stöd och service


201207 Prognos 3

Bokslut 2012

Antal personer tillhörande person kretsen LSS

96 97

Antal personer i bostad med särskild service

50 46 51

Antal deltagare i daglig verksamhet SoL och LSS

60 55 64

Årskostnad/ plats för boende med särskild service (tkr)

639 706 666

Trygghets boendet Axet (antal)

8 8

Satellit boendet Axet (antal)

3 0

Kvarnen (antal)

19 10

Boendestöd SoL (timmar)

558 588


2 Socialförvaltningen

2.1 Bokslut 2012


Intäkter 18 797 20 451 18 806 1 645

Kommunbidrag -11 425 -10 969 -10 969 0

Summa Intäkter 7 372 9 482 7 837 1 645

Personalkostnader 2 566 2 650 2 838 -188

Löpande kostnader 4 593 4 086 4 999 -913


Summa kostnader 7 339 6 962 7 837 -875

Årets resultat 33 2 520 0 2 520


Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden

sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet

med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i

författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden.

Socialnämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och

hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när beslut om plats i särskilt boende eller annan insats inte har verkställts inom tre månader.

Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.

Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning.

Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut.

Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som

möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning.

Verksamheten inom USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland - leds av en heltidsanställd

samordnare. Kommunens huvudmannaskap har inneburit att svara för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för en del av den personal som tjänstgör inom USD.

Styrgrupp för verksamheten har varit kommunernas socialnämndspresidier/motsvarande.

Ledningsgrupp har varit förvaltningscheferna för socialtjänsten i respektive kommun. Styrgruppen har träffats fem gånger under året och ledningsgruppen cirka en gång per månad.

Den verksamhet som bedrivs är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För

personliga ombud betalas 75 tkr per år och kommun. Alkoholhandläggaren finansieras genom

avgifter enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via

olika projektbidrag.

Alkoholhandläggning i Dalsland

Under 2012 handlades 28 nya ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd, 60

utredningar om tillfälligt serveringstillstånd och 13 återkallelser av serveringstillstånd. Sex


remissvar lämnades till Lotteriinspektionen. Fyra utredningar om oegentligheter på

serveringsställen har handlagts.

Under året har 87 kontroller genomförts på serveringsställen, därav har 11 avsett tillfälliga

tillstånd. Tillsynen resulterade i två erinringar och två varningar. 54 tillsynsbesök i butiker och

på försäljningsställen för folköl och/eller tobak har gjorts. Inre tillsyn har genomförts två

gånger under året för samtliga serveringsställen i Dalsland.

En utbildning i ansvarsfull alkoholhandläggning med 14 deltagare har genomförts.

Personliga ombud

De personliga ombuden fungerar som stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Under 2012 har Dalslandskommunerna gemensamt haft tillgång till två personliga ombud som har givit stöd och hjälp till personer som har det svårt i sitt dagliga liv.

Antal klienter per kommun varierar mellan åren sedan verksamheten startade 2007, men jämnar ut sig totalt under perioden. Personliga ombuden grundfinansieras av Länsstyrelsen.

Gemensam mottagning av asylsökande ensamkommande barn

Våren 2012 sades kommunernas avtal med Gryning Vård AB upp om boendeplatser på Vega

asylboende upp. Fr.o.m. 2012-08-01 övertog kommunerna själva hela ansvaret för mottagning

av ensamkommande barn vilket för USD innebar att den socialsekreterare och assistent som

varit anställda för att utreda barnen, svara för hämtning samt återsökningar från Migrationsverket sades upp fr.o.m. 2012-09-01.

Samordnaren på USD har under 2012 arbetat cirka 50 % med ensamkommande barn.

Migrationsverkets schablonersättning till kommunerna samt ersättning för gjorda utredningar

har finansierat verksamheten. Återstående del av schablonersättningarna vid projektets slut har återförts till respektive kommun.

Familjerådgivning

Dalslandskommunerna bedriver gemensam familjerådgivning i lokaler i Bäckefors. Under 2012

har rådgivning även erbjudits en gång i månaden i Mellerud. Rådgivningen köps in från Trollhättans stad.

USD svarar för viss administration samt genomför uppföljningar m m med familjerådgivaren.

Kvinnofridsprojekt

Under 2012 har ett utbildningsprojekt för kommunernas personal bedrivits, finansierat av

länsstyrelsen. Riktade utbildningar har erbjudits personal inom äldreomsorgen, IFO och LSS.

Projektet har förlängts fram till och med 2013-04-30.

Individ- och familjeomsorg

IFO-chefsgruppen har under hösten tagit fram förslag till gemensamma riktlinjer för arbetet med ensamkommande barn.

IFO-chefsgruppen har påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till samverkan kring gemensam familjerätt och familjehem.

Övrigt

Ett antal utbildningsdagar har arrangerats, främst för äldreomsorgens personal men även för bl.a. gode män och kommunernas personal som arbetar med ensamkommande barn.

Nätverksträffar inom olika områden har initierats och genomförts.

Uppföljningar av larmupphandling i särskilt boende samt trygghetstelefoni/larmmottagning i ordinärt boende har gjorts regelbundet under året.

Uppföljnings- och utredningsuppdrag åt enskilda kommuner inom olika verksamheter inom

socialtjänsten.


Under våren 2012 genomförde pwc, på uppdrag av Dalslandskommunernas Kommunalförbund,

en utvärdering av USD. Utvärderingen presenterades vid direktionsmöte i september.

I oktober tog KS i Färgelanda beslut om att fr.o.m. 2013-01-01 lämna USD

2.3 Analys

Socialnämndens anslag för oförutsedda kostnader om 1 mnkr har inte ombudgeterats varför

det redovisas som överskott på socialnämndens eget anslag. Nämndens övriga anslag för den egna verksamheten lämnar ett överskott med 1,520 mnkr.

Intäkterna från brukare inom Vård och Omsorg redovisas under socialchefens ansvar. De

brukarrelaterade intäkterna låg sammantaget i nivå med budget. På grund av använda platser

i särskilt boende som inte varit budgeterade har intäkterna ökat liksom intäkter från

hemvårdsinsatser.


3 Biståndsenheten

3.1 Bokslut 2012

Enhetschef Jan-Erik Johansson


Intäkter 26 46 23 23

Kommunbidrag 2 751 2 912 2 912 0

Summa Intäkter 2 777 2 958 2 935 23

Personalkostnader 2 028 2 236 2 207 29

Löpande kostnader 613 648 728 -80


Summa kostnader 2 641 2 884 2 935 -51

Årets resultat 136 74 0 74


Biståndsenheten

Biståndsenhetens huvudsakliga uppgift är att utreda, bedöma, dokumentera och fatta beslut,

enligt fastställd delegeringsordning, i ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om

särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enheten arbetar dessutom med uppföljning och omprövningar inom de olika lagrummen och bedriver uppsökande verksamhet.

Personalresursen består av sammanlagt 4,5 årsarbetare efter utökning med 0,5 åarb

biståndshandläggare från och med 2010. Enhetschefen för verksamheten har en delad

funktion, biståndsenhet och MAS, sammanlagt 1,0 åarb. Tre biståndshandläggare (3,0

årsarbetare) handlägger förekommande ärenden enligt socialtjänstlagen. Enheten har en

assistenttjänst (0,5 årsarbetare) som i sin befattning även bistår socialkansliet med administrativa uppgifter.

Handläggning, utredning och dokumentation av LSS-ärenden sker i form av tjänsteköp från

det Dalslandsgemensamma LSS-teamet sedan 2005-01-01. Omfattningen motsvarar 59 % av

heltid. Kostnad för 2012 var strax under 325 tkr.

Handläggning enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Biståndshandläggarna arbetar med socialtjänstlagen och vägledande bestämmelser för biståndshandläggning, som utgångspunkt.

De vägledande bestämmelserna ska ses som ett komplement till socialtjänstlagen, vid

utredning och bedömning av den enskildes behov. Prövning utgår från en helhetssyn av den

enskildes behov och hur de kan tillgodoses på bästa sätt. Insatsen ska stärka den enskildes

möjligheter att leva ett så självständigt liv som möjligt. I utredningen finns alltid en bedömning, om behovet kan tillgodoses på annat sätt.

Genom de vägledande bestämmelserna, läggs nivån för beslut som biståndshandläggarna kan

fatta på delegering. Om utredningen visar att det finns särskilda skäl, som gör att de

vägledande bestämmelserna inte kan tillämpas, ska socialnämnden besluta i ärendet.

Biståndshandläggaren ska i sin utredning, med beaktande av rättssäkerhetsperspektivet, tillse

att handläggningen sker på professionell grund, bidrar till kostnadseffektivitet samt tillse att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt.

Biståndshandläggaren ska, på begäran av den enskilde, bistå med nödvändig hjälp i samband

med att ett ärende överklagas. Begäran om överklagan av ett beslut, ska alltid ske skriftligen


och lämnas in till socialnämnden, senast tre veckor från den dag den enskilde fått ta del av

beslutet. Biståndshandläggaren prövar om överklagan kommit in i rätt tid – rättidsprövning. I

annat fall ska överklagan avvisas. Om den enskildes uppgifter leder till att beslutet ändras ska

ett nytt beslut fattas. Om de uppgifter som den enskilde anför inte medför ändring ska

överklagan skickas vidare till aktuell rättsinstans.

Handläggning enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Kommunen använder utredarkompetens från det gemensamma LSS-teamet i Dalsland.

Handläggaren utreder, bedömer och dokumenterar i förekommande ärenden. Besluten fattas

därefter av enhetschefen för Biståndsenheten, enligt fastställd delegeringsordning eller av socialnämndens utskott.

När utredningen avslutats och beslut har fattats överlämnar handläggaren ärendet för

verkställighet till den enhet som ska utföra insatsen.

MAS

Efter ÄDEL-reformen föreskrivs i 24 § hälso- och sjukvårdslagen att inom det

verksamhetsområde kommunen bestämmer, skall finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, förkortat MAS. Ansvaret omfattar:

1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.

2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna.

3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och

sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård och behandling drabbas av, eller utsatts för risk att drabbas av, allvarlig skada eller sjukdom.

MAS är ansvarig för att kvalitets- och säkerhetsrutiner hålls på en optimal nivå samt att all

personal har kännedom om, för hälso- och sjukvården gällande, lagar, föreskrifter och allmänna råd.

Alla avvikelser i läkemedelshantering m.m. leder inte till lex Maria-anmälan. De allra flesta

följs upp lokalt.

3.2.1 Analys

Antalet korttidsbeslut har fortsatt öka, från 234 till 255. Antal fattade beslut om permanent

boende har ökat till 49 efter en nedgång till 39, 2011. Vid årsskiftet var det fem personer på korttidsboendet som väntade på plats i annat boende.

Biståndsenheten svarar för handläggning av biståndsärenden enligt socialtjänstlagen vad gäller

äldre och personer med funktionsnedsättning och insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enheten ska dessutom bedriva uppsökande verksamhet.

Utredning i aktuella ärenden ska påbörjas inom fem arbetsdagar från ansökningsdagen och

avslutas inom rimlig tid, dock senast inom fyra månader. Antal fattade beslut visar fortfarande en stadig ökning sedan 2005.

Förutsättningarna att hinna med omprövningar och uppföljningar inom fastställd tid har blivit

bättre sedan antalet biståndshandläggare utökades med 0,5 årsarbetare. Åtgärder enligt LEAN har dessutom frigjort tid.

Enheten ska genomföra uppsökande verksamhet enligt Vård- och omsorgsplanen, som

fastställdes av kommunfullmäktige under 2006. För att kunna öka livskvaliteten hos de äldre

behövs redskap för att förebygga ohälsa och vårdbehov. Alla kommuninvånare som fyller 80 år

och inte redan har kommunala insatser, ska få aktuell information från Biståndsenheten samt

erbjudas ett personligt besök, för att få mer information. Uppsökande verksamhet har

genomförts enligt planen. Få besök har lett till insatser, troligen eftersom de flesta är vitala

och klarar sig bra utan hjälp. 2012 ledde inget besök till insatser. Se redovisningen på nästa sida!


Ekonomisk analys

Intäkter 46 tkr

Intäkterna blev högre än budgeterat på grund av återbetalat 12 tkr från utvecklingsanslag för

utlägg vid personalutvecklingsaktiviteter samt 9 tkr lokalhyra, kvinnofrid. Hyra från alkoholhandläggaren var 2 tkr högre än budgeterat.

Personalkostnader 2 236 tkr

Biståndsenhetens personalkostnader visar ett underskott på 29 tkr. Underskottet beror på ej

uttagen semester, 60 tkr samt att en medarbetare slutade och återrekryteringen medförde

vissa merkostnader. Sommaren löstes med hjälp av en semestervikarie samt att enhetschefen

fungerade som biståndshandläggare.

Löpande kostnader 648 tkr

Överskott på 80 tkr. Enheten eftersträvar återhållsamhet vad gäller förbrukningsmateriel och

inköp för att hålla kostnaderna så låga som möjligt.

Årets resultat +74 tkr

3.2.2 Nyckeltal

1 107 ansökningar enligt socialtjänstlagen har inkommit till Biståndsenheten under 2012 och

1 164 beslut har tagits varav 16 avslag. Ärendemängden har ökat ytterligare, från 1 107 fattade beslut, till 1 164.

Se stapeldiagramet på nästa sida.


Av de ansökningarna som inkommit har 619 ärenden avsett hemtjänst (nya ärenden och

omprövning av gamla ärenden) och 81 ärenden trygghetslarm. För jämförelse över tid, se nedanstående tabell.

År Fattade

beslut Hemvård

Trygghets-larm

Korttids-boende

Särskilt boende

Ledsag-ning

Kontakt-person

Övriga insatser

2005 610 272 68 200 51 7 8

2006 645 263 65 208 63 8 19

2007 714 375 83 168 49 43 22

2008 828 423 98 204 53 24 27

2009 991 516 84 249 48 31 51

2010 1003 510 74 248 50 31 71

2011 1107 608 88 234 39 45 25 52

2012 1164 619 81 255 49 37 28 79

Beslut i form av korttidsboende används ofta som första åtgärd när den enskilde inte klarar att

bo kvar i sitt ordinära boende i stället för att direkt fatta beslut om särskilt boende.

Det kan också konstateras att regionens vårdtider fortsätter att vara korta. Detta ställer större

krav på kommunen att klara eftervård i form av korttidsboende eller stora hemtjänstinsatser i den enskildes hem, kombinerat med hemsjukvård.

Beslut om korttidsboende är alltid tidsmässigt korta beslut och uppföljning/omprövning sker i

många ärenden flera gånger, innan handläggaren kan fatta ett mer långsiktigt beslut, som väl

stämmer med den enskildes behov av insatser.

Att enskilda personer inte klarar sin situation i det ordinära boendet och därmed söker särskilt

boende, beror på olika orsaker. Demenssjukdomar är en stor anledning till att situationen i hemmet blir ohållbar.

Andra orsaker till att den enskilde fått beslut om särskilt boende, är stora omvårdnadsbehov,

som orsakas av att krafterna sinar, i takt med allt högre ålder och/eller av följderna efter

stroke, hjärtkärlsjukdomar, frakturer (framförallt höftfrakturer) eller andra sjukdomar, som märkbart nedsätter den enskildes hälsotillstånd och förmåga att klara sig som tidigare.

De personer som söker särskilt boende och inte har omfattande omvårdnadsbehov, anger ofta


otrygghet, ensamhet och att hemsituationen känns osäker, som främsta orsak. För många av

dessa kan insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård eller trygghetslarm ge stöd, så att ett fortsatt boende i hemmet är möjligt.

Ej verkställda beslut

Kommunerna är skyldiga att rapportera till tillsynsmyndigheten, numera Socialstyrelsen,

angående de beslut som inte verkställs inom rimlig tid eller i de fall där verkställighet avbryts.

Rapportering sker varje kvartal. Under året har sammanlagt fyra beslut, under olika perioder,

inte kunnat verkställas inom rimlig tid (upp till tre månader). Tre avsåg särskilt boende, varav ett demensboende.

Vårdplanering av utskrivningsklara patienter

Biståndshandläggarna samarbetar dagligen med sjukhusen inom Västra Götalands-regionen,

framförallt NU-sjukvården. Under 2012 uppgick antalet utskrivningsklara till 390 personer, att jämföra med 2011 till 366, 2010 till 347 och 2009 till 455.

Antal ärenden har ökat något de senaste två åren efter nedgången 2010. Merparten av dessa

ärenden kräver vårdplanering inför utskrivning från sjukhuset. Allt fler har stora och omfattande omvårdnadsbehov.

Vårdplanering sker antingen på sjukhuset, genom telefonplanering eller genom vårdplanering i

hemmet efter utskrivning. Biståndshandläggarna utreder, dokumenterar och fattar beslut om

lämplig insats efter vårdplaneringen. Samråder med olika vårdgivare och överlämnar därefter för verkställighet, till den enhet inom kommunen, som ska utföra insatsen efter utskrivningen.

I de fall kommunen inte kan erbjuda lämplig insats i rätt tid och patienten blir kvar på

sjukhuset, debiteras kommunen en kostnad för varje vårddygn (betalningsansvar). Ett

vårddygn under 2012 kostade 3 576 kr.

Under 2012 har kommunen haft fyra betalningsansvarsdygn, samt köpt korttidsplatser av Bengtsfors kommun. Sammanlagt 29 dygn à 2 100:-/dygn.

Handläggning enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

45 LSS-ansökningar har behandlats under 2012. Från 2009 är LSS-beslut inte längre

tidsbegränsade utan följs upp en gång per år, därför ses en minskning i antal inkomna


ansökningar från och med det året, dock med en stigande tendens. Tidigare omprövades alla

beslut årligen, vilket syntes i redovisningen som en ny ansökan.

År Ansök-ningar

Personlig ass enl. LSS

Personlig ass enl. LASS

Ledsagar-service

Kontaktperson Avlösare Uppfölj-

ningar

Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag

2005 43 0 1 0 0 8 0 13 1 3 0

2006 42 1 1 1 0 14 1 4 0 1 0

2007 43 3 2 1 0 5 0 10 2 1 1

2008 45 3 4 0 0 4 1 6 3 2 0 32

2009 26 3 3 0 0 3 2 3 1 0 1 51

2010 32 1 0 0 0 2 2 5 2 0 0 51

2011 34 0 0 0 0 10 0 4 1 0 0 54

2012 45 9 2 0 0 7 2 7 0 6 0 61

Under året har fyra avslagsbeslut fattats.

År Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende unga Boende vuxna Daglig

verksamhet

Individ-uell plan

Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag

2005 7 0 0 0 1 0 4 0 1 0 9

2006 11 1 0 0 3 0 1 0 1 0 3

2007 9 3 0 0 3 0 2 0 1 0 8

2008 5 1 0 0 4 0 3 1 10 0 3

2009 5 2 0 0 1 1 2 0 2 0 4

2010 5 1 6 0 0 0 4 0 5 0 9

2011 5 1 1 0 0 0 2 0 3 0 8

2012 5 0 3 0 3 0 3 0 6 0 3


3.3 Kvalitetsarbete

Biståndsenheten arbetar enlig LEAN-konceptet, vilket bland annat resulterat i att

medarbetarna granskar varandras utredningar före beslut. Ambitionen är att hålla en enhetlig

standard på de dokument som myndigheten lämnar ifrån sig. Tid för omprövning och uppföljning har frigjorts genom att handläggarna turas om att sköta ”akutärenden”.

Handläggarna erbjuds minst en kompetenshöjande aktivitet per termin, med syfte att hålla rättssäkerheten och kvaliteten i besluten på en hög nivå.

De av Socialnämnden lämnade kvalitetsgarantierna som berör Biståndsenheten efterlevs.

Mas är ansvarig för patientsäkerhetsberättelsen som är en del av förvaltningens kvalitetsdokument.


4 Individ- och Familjeomsorg

4.1 Bokslut 2012

Sektorschef Ulla-Karin Alnebo


Intäkter 4 044 1 752 1 276 476

Kommunbidrag 26 688 27 108 27 108 0

Summa Intäkter 30 732 28 860 28 384 476


Löpande kostnader 19 850 18 820 15 235 3 585


Summa kostnader 31 256 31 370 28 384 2 986

Årets resultat -524 -2 510 0 -2 510


I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt

inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig

inriktning på:

Ekonomiskt bistånd

Insatser för barn, unga och familjer

Insatser för vuxna missbrukare

Familjerätt

Förebyggande verksamhet

Konsumentrådgivning

Skuldsanering

Familjerådgivning (som fristående verksamhet)

Handläggning av ärenden enligt alkohollagen

Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen

Hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn

Individ- och familjeomsorgen hanterar myndighetsutövning och verkställighet när det rör

frågor som handlar om ekonomist bistånd, barn- och ungdomsfrågor samt vuxna som kan

behöva ha stöd i sin livssituation p g a missbruksproblem eller annat. Här handläggs även

familjerättsliga frågor samt förebyggande insatser inom verksamhetsområdet.

Inom IFO arbetar 18,35 årsarbetare; 12 socialsekreterare, två fältsekreterare samt två

assistenter som bl.a. handlägger faderskapsärenden, dödsboanmälningar, förmedlingsmedel,

ger administrativt stöd, samt bemannar socialkontorets reception. 1:e socialsekreterare

ansvarar för ärendehanteringen inom respektive grupp och fördelar ärenden. De ger ett nära stöd i handläggningsprocessen och har även egna ärenden.

Inom sektorn finns även kommunens boende för ensamkommande ungdomar. Verksamheten

flyttades till individ- och familjeomsorgen 1 juli 2012. Detta är en verksamhet som under

några år troligtvis kommer att öka i omfattning. Arbetet leds av en föreståndare som ansvarar


för kommunens Hem för vård eller boende (HVB).

Individ- och familjeomsorgen är en verksamhet där personalen alltid strävar efter att den

enskilde ska stärkas till ett självständigt liv. För vissa människor kan socialtjänsten behöva

finnas med under en period för att ge stöd och uppmuntran till livsförändringar som ger

individen bättre förutsättningar till ett gott liv. Den enskilde ska uppleva ett gott bemötande

och ha stor delaktighet i hur insatserna utformas.

Individ- och familjeomsorgen samarbetar med många olika myndigheter och organisationer i

syfte att främja bra individuella lösningar.

Det förebyggande och allmänt inriktade arbetet ska intensifieras i samverkan med andra

myndigheter samt med organisationer och enskilda bland annat inom ramen för Samordnings-

förbundet Vänersborg – Mellerud. Under 2012 har projektet Ungdomstorg pågått, denna

satsning att aktivt arbeta i samverkan med arbetsförmedling och coach för att så snabbt som möjligt motivera unga t o m 25 år att komma till egen försörjning, har gett goda resultat.

För att stödja människor att bli självförsörjande samverkar individ- och familjeomsorgen med

arbetsmarknadsenhet, arbetsförmedling, primärvård och försäkringskassa för att hjälpa vidare till egen försörjning.

Stöd på hemmaplan för barn som far illa behöver utvecklas ytterligare för att minska behovet

av platser i hem för vård eller boende. Under 2012 har påbörjats en diskussion om hur

verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt följa lagstiftarens intentioner. Metoderna

behöver utvecklas för familjearbete och stöd på hemmaplan. Detta innebär även att

fältsekreterarna kommer att behövas mer i enskilda individärenden för att det inte ska bli

placering i HVB. Samverkan är god med förskolorna och skolorna i kommunen vilket är väldigt positivt.

För att säkerställa utredningsarbetet tillämpar individ- och familjeomsorgen BBIC – barns

behov i centrum. Kommunen har för närvarande prövolicens. BBIC:s dokumentationssystem i procapita har köpts in under 2012.

Stöd till personer med missbruksproblem ska i första hand ges på hemmaplan. I

missbruksarbetet används ASI/DOK och ADDIS, som är ett intervju- och

kartläggningsinstrument. Öppen verksamhet finns som ger stöd till drogfrihet och många enskilda och motiverande samtal genomförs.

Under 2012 har kommunens insatser för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar

ytterligare utökats. Från november 2012 har en ny överenskommelse tecknats med

migrationsverket om mottagande av 15 platser varav tre är asylplatser.

4.2.1 Analys

Många familjer och enskilda i Melleruds kommun lever i en utsatt social situation där deras

egna resurser inte räcker till för att uppnå en skälig levnadsnivå. Behovet av insatser från

socialtjänsten har varit stort även under 2012, framförallt vad gäller placeringar för barn och

ungdomar. Individ- och familjeomsorgen tilldelades för 2012 ett kommunbidrag på 27 108 tkr.

Därtill budgeterades intäkter med 1 276 tkr. Sammantaget uppvisar individ- och

familjeomsorgen ett underskott för 2012 på 2 510 tkr. Det är väsentligt högre än vad som

kom fram vid prognoser under året. Detta beror på att det under de sista tre månaderna

tillkom flera dyra familjehemsplaceringar och en institutionsplacering. Dessutom avslutades

inte en institutionsplacering som planerat. I december uppmärksammades även att riktade

pengar från socialstyrelen på 173 tkr inte var redovisade i eget projekt vilket försämrade slutresultatet ytterligare.

Antalet anmälningar av barn och ungdomar som far illa ligger fortsatt på en hög nivå och har

under 2012 ökat med 7 %. Det inkom 149 anmälningar från myndigheter och privatpersoner.

För 23 barn och ungdomar inkom under 2012 ansökningar till socialtjänsten om stöd och hjälp

i olika former. Insatser för barn och unga uppvisar ett stort underskott, främst beroende på

ökade kostnader för institutionsplaceringar. Kostnaderna för barn och ungdomar som vårdas i

familjehem har också ökats under 2012. Behoven av stöd har varit stora och det har i dessa

ärenden inte gått att hitta lösningar på hemmaplan. I all handläggning för barn används Barns


behov i centrum (BBIC), ett dokumentationssystem som rekommenderas av socialstyrelen.

Detta innebär en kvalitetshöjning av utrednings och uppföljningsarbetet.

Individuellt inriktat bistånd enligt socialtjänstlagen ges också i form av olika stödinsatser.

Antalet barn och ungdomar som under året haft bistånd av kontaktperson/familj uppgick till

42, vilket är en ökning jämfört med 2011 med cirka 20 %. Fältsekreterarna har fortsatt tagit

ett mycket stort ansvar för kommunens mötesplats för ungdomar som sedan hösten 2011 är

belägen på Stinsen och besöksfrekvensen har varit mycket god de kvällar man har öppet.

Under 2012 har socialtjänsten anordnat förebyggande verksamheter med målet att stärka den

enskildes egna resurser. Fältsekreterarna har ansvarat för flera olika grupper riktade till barn

och ungdomar och därutöver ett sommarläger.

Insatser för vuxna visar ett mindre underskott, vilket endast kan förklaras med att behovet av

vård på behandlingshem har varit större detta år än vad det finns budgetrat för. I första hand

erbjuds hjälp och stöd till drogfrihet på hemmaplan genom enskilda samtal, gruppaktiviteter

och öppen verksamhet. Som ett led i arbetet med ökad kvalitet i utredningar, används

intervjumetoden ASI och kartläggningsinstrumenten ADDIS och ADDIS-ung i socialtjänstens utredningar rörande enskildas missbruk.

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd minskade med 7 % jämfört med 2011. Det totala

antalet bidragshushåll uppgick 2012 till 221 och av dessa har 79 hushåll erhållit

försörjningsstöd längre tid än 6 månader. Ungdomshushållen (under 25 år) minskade med

13 %. Antalet personer som under året haft bistånd genom förmedling av egna medel uppgick

till 22, vilket är något färre än 2011. Budgeten har kunnat hållas och genererar ett överskott,

vilket även inkluderar kostnaden för Samordningsförbundet Vänersborg – Mellerud och vissa

arbetsmarknadsinsatser.

Kontot för administration uppvisar ett överskott. Administrativa kostnader har väl hållit sig

inom budgeterade medel, främst till följd av restriktivitet vad gäller vikarier på

handläggarsidan. Därutöver har personalresurser som avsatts för projekt Ungdomstorg inte

ersatts fullt ut. Vi har också handlagt våra ensamkommande ungdomar utan att öka personal

staben vilket ger ett ekonomiskt positivt resultat. Bedömningen har även varit att det är möjligt att utför detta uppdrag inom befintlig personalgrupp.

Under året har personalen inte haft extern handledning vilket hållit kostnaderna nere men kvalitetsmässigt inte är bra.

Enligt sociallagstiftningen har socialtjänsten en skyldighet att ge adekvat hjälp. Behoven ställs

inte emot befintlig budget utan måste tillgodoses oavsett kommunens ekonomi. Det är en svår

verksamhet att prognostisera och kostnaderna kan svänga mycket mellan åren.

För att säkerställa en god vård och evidensbaserade insatser är personalen ett viktigt redskap.

God arbetsmiljö, ett gott bemötande och en utvecklingsinriktad arbetsplats är viktigt för att

säkerställa en socialtjänst av god kvalitet. Komplexiteten i arbetet är stor och det krävs tid för reflektion och ständig kompetenspåfyllning.

När det gäller verksamheten ensamkommande barn har hela 2012 ägnats åt att utveckla och

kvalitetsäkra verksamheten. Första juli flyttades verksamheten från sektorn stöd och service

till individ- och familjeomsorgen och samtidigt tillsattes en föreståndare för verksamheten,

vilket är ett krav för att bedriva ett HVB (hem för vård eller boende). Från november 2012 har

en ny överenskommelse tecknats med migrationsverket om mottagande av 15 platser varav

tre är asylplatser. Verksamheten finansieras helt med statliga medel.

I tabellen nedan visas en sammanställning av avvikelser mot budget.

Verksamhet Avvikelse

Insatser för unga -3 250 tkr

Insatser för vuxna -294 tkr

Ekonomiskt bist./försörjningsstöd 253 tkr

Administration social verksamhet 783 tkr


4.2.2 Nyckeltal

Insatsområde Bokslut 2011 Bokslut 2012

Vårddagar i hem för vård eller boende

606 676

Vårddagar män 409 475

Vårddagar kvinnor 197 201

Antal personer 6 6

Antal män 3 4

Antal kvinnor 3 2

Insatser för barn och unga

Verksamhetsmått

Vårddagar i hem för vård eller boende

852 1274

Varav pojkar 2

Varav flickor 4

Vårddagar i familjehem 3 872 4 259

Varav pojkar 9

Varav flickor 7

Antal unga med stöd av kontaktperson/ kontaktfamilj

35 42

Varav pojkar 22

Varav flickor 20

Inkomna anmälningar, unga som far illa

139 149

Varav pojkar 93

Varav flickor 56

Inkomna ansökningar 23

Varav pojkar 13

Varav flickor 10

Familjerätt

Faderskapsärenden 50 56

Yttranden gällande vårdnad och umgänge

13 10

Samarbetssamtal 11 15

Adoptioner 0 3

Försörjningsstöd

Totalt antal bidragshushåll 228 221

Hushåll som pågått mer än 6 månader

79

Bruttokostnad (i tkr) 8 132 8 031

Antal förmedlingsärenden 26 22

Hushållstyper (%)

Ensamstående 56 % 61 %

Ensamstående med barn 22 % 21 %

Samboende med eller utan barn 22 % 18 %


4.3 Brandskydd

Under 2012 har en brandövning genomförts i samverkan med räddningstjänsten. Utbildning till brandskyddsansvariga och brandombud har genomförts i december månad.

Brandskyddskontroller genomförs enligt fastställd tidsplan som en del i det systematiska brandskyddsarbetet.

4.4 Tillgänglighet

Socialkontorets lokaler ligger i markplan vilket underlättar tillgängligheten. Bedömningen är att

tillgängligheten är god för personer som är rullstolsburna. Kontorets interna konferensrum har

dock inte hörslinga. För enskilda medarbetare med smärre funktionsnedsättningar har individuella anpassningar gjorts av arbetsplatsen.

Socialkontoret har öppet varje vardag 8.00 – 16.30 och man kan alltid nå någon via socialkontorets reception som alltid är bemannad.

4.5 Kvalitetsarbete

Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett ständigt förbättringsarbete i syfte att höja

kvalitén på både utredningar och insatser. I allt större utsträckning används de

standardiserade utrednings- och bedömningsinstrument som rekommenderas av Socialstyrelsen (ASI, ADDIS, ADDIS-ung och BBiC).

För samtal finns särskild lokal iordningsställd, med en miljö som är mera anpassad för barn

och ungdomars behov än vad ett arbetsrum på socialkontoret är. Denna lokal används även kvällstid för våra ensamkommande ungdomar som bor i lägrenheter i centrala Mellerud.

Två av medarbetarna deltar i en forskningscirkel om placerade barn och ungas delaktighet.

Vid varje arbetsplatsträff lyfts frågan om systematiskt förbättringsarbete i syfte att fånga upp

brister i verksamheten.

Samverkan med övriga Dalslandskommuner har under 2012 inletts på IFO chefs nivå i syfte

att förbättra och utveckla IFO verksamheten.

De av socialnämnden tagna kvalitetsgarantier som rör individ- och familjeomsorgens område efterlevs.


5 Vård och Omsorg

5.1 Bokslut 2012

Sektorschef Sölvie Linder


Intäkter 1 670 2 155 1 814 341

Kommunbidrag 131 319 135 458 135 458 0

Summa Intäkter 132 989 137 613 137 272 341


Löpande kostnader 28 821 28 954 30 363 -1 409


Summa kostnader 135 092 142 628 137 272 5 356

Årets resultat -2 103 -5 015 0 -5 015


Vård och omsorgssektorn inom socialförvaltningen består av följande enheter:

· Kroppefjällshemmet

· Skållerudshemmet

· Fagerlids gruppboende

· Fagerlidshemmet

· Bergs

· Hemsjukvård och Rehabteam

· Hemvårdsenheten

Enhetschefen leder och fördelar arbetet inom enheten och ansvarar för arbetsmiljö, personal,

utvecklingsarbete, budget och uppföljningar i verksamheten. Sektorschefen har under socialchefen ett övergripande ansvar för ekonomi, personal och verksamhet inom sektorn.

Enhetscheferna bildar tillsammans med sektorschefen en ledningsgrupp för Vård och

omsorgssektorn. I ledningsgruppen behandlas de frågor som är gemensamma i sektorns

enheter, planering för gemensamma aktiviteter och gruppen fungerar också som ett stöd i

olika ledningsfrågor (kollegial handledning). Det finns dessutom ett samarbete med förvaltningsekonomen i budgetfrågor och en självklar koppling till socialchefens ledningsgrupp.

Enhetschefernas ansvarstagande för verksamhet, budget och utveckling är mycket hög och

med ansvaret följer också de befogenheter som är nödvändiga för att kunna fatta rätt beslut.

Beslutsvägarna är korta och enhetscheferna gör kontinuerliga uppföljningar av ekonomi och

verksamhet. I ledningsavtalet, som varje enhetschef arbetat fram i samråd med

sektorschefen, finns en planering för vilka frågor verksamheten skall arbeta med och utveckla

under året samt en individuell plan för enhetschefens utveckling.

Verksamheterna under 2012

Kroppefjällshemmet

Kroppefjällshemmet har under 2012 fortsatt med det utvecklingsarbete som påbörjats och

arbetet har inriktats på att öka samarbete och flexibilitet mellan de två husen. Vidare har

arbetets inriktats på att finna olika former av lämpliga aktiviteter, både individuellt och i grupp,


för de som bor på Kroppefjällshemmet. Under året har flera aktiviteter genomförts där

anhöriga erbjudits att delta. Detta har varit mycket uppskattat av såväl boende som anhöriga.

Under 2012 har en anhörig bekostat en mindre trädgårdsodling mellan de två husen. I

odlingen fanns blommor, potatis, majs, sallad och tomater som de boende kunnat njuta av under säsongen.

Utevistelse är en viktig del i verksamheten på Kroppefjällshemmet. I stort sett används

naturen och omgivningarna varje dag till promenader och andra aktiviteter. Den gemensamma

trädgården ger också den enskilde möjlighet att vara ute i friska luften.

Tidvis har det varit mycket oroligt och otryggt i det ena huset under året. Personalen arbetar i

första hand efter genombrottsmetoden för att finna lösningar i omvårdnadsarbetet men av och

till är det oundvikligt att förstärka personalen för att klara situationen och säkerheten för de

boende. I första hand är det nätter och vissa kvällar som personalförstärkning varit nödvändig.

Under 2012 har 510 timmar använts för förstärkning vilket medfört en ökad kostnad motsvarande 130 tkr. Boendet har 0,83 årsarbetare/plats utan natt.

Personalen träffar ansvarig sjuksköterska regelbundet för vårdplaneringsträffar. Dessutom har enhetschefen reflektionsgrupper för personalen kontinuerligt.

Boendets lokaler har mycket att önska och har ett stort renoveringsbehov. Under året har det

uppstått mycket problem kring larmet i husen och fortfarande finns ingen tillfredsställande lösning när det gäller datainkopplingar och telefoni.

Skållerudshemmet

Skållerudshemmet har under 2012 arbetat fram ett nytt arbetstidsschema som ger en bättre

fördelning över dygnet och i personalgruppen. Kontinuiteten förbättras genom det nya schemat. Tidigare schema innebar att förstärkning med timanställda var nödvändig.

Personaltätheten inom boendet är 0,46 årsarbetare/plats utan natt. Skållerudshemmet har hög

vårdtyngd och den låga personaltätheten medför i princip att all frånvaro måste ersättas. Det

blir också mycket märkbart när svåra vårdsituationer uppstår. Under stora delen av hösten

2012 har en boende haft behov av så kallad ”skugga” dygnet runt. Först i slutet av året kunde

antalet timmar reduceras. Totalt har 2 700 timmar förstärkts på grund av detta och medfört

en ökad kostnad för enheten.

Av de boende på Skållerudshemmet har flera diagnostiserad demenssjukdom eller har

demensliknande symtom vilket tidvis skapar oro som påverkar alla i boendet. Medelåldern bland de boende är 87,5 år (2012-12-31).

Hobbyverksamheten har ingen egentlig produktion utan är mer socialt inriktad verksamhet

med mycket umgänge, korsord och möjlighet till diskussioner. Det finns möjlighet att göra

både mjuka och hårda alster om man så önskar. I hobbylokalen finns en särskilt inredd del

med möbler i gammal stil. Denna del av lokalen är mycket uppskattad som kaffehörna av de som bor på Skållerudshemmet.

Fagerlids gruppboende

Fagerlids gruppboende har under 2012 budget för att driva 18 platser. I samband med

ombyggnation av boendet utökades platserna till 27. Den ombyggda delen som tillfördes

boendet har sex boendeplatser och tre korttidsplatser. För närvarande finns inte de ekonomiska förutsättningarna för att driva enheten fullt ut.

Under våren 2012 hade korttidsenheten på Bergs ett mycket ansträngt läge med många

överbeläggningar. Eftersom många av de boende på korttidsenheten hade demenssjukdomar

eller demensliknande kognitiva symtom beslutades att öppna ett fåtal platser på Fagerlids

gruppboende för att kunna tillgodose dessa personer på ett bättre sätt. Senare under

sommaren öppnades ytterligare ett par platser för att ta emot enskilda personer vars

hemsituation var ohållbar. Överbeläggningarna har fört med sig att personalresursen förstärkts för att klara att tillgodose vårdbehoven.

Kommunfullmäktige beslutade under sen höst 2012 att förstärka gruppboendets budget med


420 tkr för att driva verksamheten under januari och februari 2013.

Fagerlids gruppboende har liksom Kroppefjällshemmet tidvis boende som är utåtagerande och

oroliga. Det kan betyda att personalen måste utökas för att klara behoven och medboendes säkerhet. Boendet har 0,854 årsarbetare/plats utan natt.

Fagerlidshemmet

Fagerlidshemmet har 44 möjliga platser i boendet men har under 2012 haft 36 budgeterade

platser. Utöver detta har boendet fyra överbeläggningsplatser – alltså används sammantaget

40 platser sedan april 2012. Boendet har 0,57 årsarbetare/plats utan natt. Under april 2012

startades ett nytt arbetstidsschema anpassat till 40 platser.

I samband med att det nya arbetstidsschemat togs i bruk startades ett utvecklingsarbete i

syfte att ändra arbetsformerna. Boendet indelas numera i tre mindre gruppbostäder. Tanken

är att öka kontinuiteten för den enskilde och minska personalens arbetsområde. Nytt

arbetstidsschema har också inneburit att nio vakanta tjänster tillsatts vilket medfört att färre

timanställda används i verksamheten. Schemaförändringen medför att personalresursen

anpassas till den budget som är avsatt med undantag av kostnaderna för de fyra överbeläggningsplatserna.

Vårdbehovet inom boendet är hög. Personalförstärkningar sker framförallt i samband med

arbetsplatsträffar, utbildningsinsatser, ledsagning och vård i livets slut.

Hobbyverksamhet bedrivs måndag till fredag av särskild personal. Den består av 1,5

heltidstjänster och erbjuder sociala aktiviteter och samvaro för de boende på Fagerlidshemmet

och Fagerlids gruppboende. Genom statsbidrag har ett socialt projekt gett sex personer som

bor i eget boende möjlighet att komma flera dagar i veckan för samvaro, gemensam lunch och

ibland avlastning för anhöriga. Statsbidraget har finansierat en tillfällig tjänst motsvarande

72 %. En deltid inom Hobbyverksamheten (50 %) har delvis hållits vakant under året I besparingssyfte.

Bergs

Verksamheten på Bergs bedrivs dels som korttidsenhet (16 platser) och dels som särskilt

boende (20 platser). Verksamheten är hårt belastad, både när det gäller omvårdnadsbehov

och överbeläggningar. Personaltätheten inom korttidsenheten är 0,705 årsarbetare/plats utan

natt och i boendet 0,626 årsarbetare/plats utan natt. Nattpersonalen (tre personer/natt)

arbetar över hela boendet. Personalresursen förstärks vid behov framförallt i samband med överbeläggningar, ökat vårdbehov och vård i livets slut.

Korttidsenheten har haft en mycket hög belastning under året. Många överbeläggningar under

lång tid har satt hög press på verksamheten eftersom varken lokaler eller personal är

dimensionerad för detta. Korttidsenheten tar emot enskilda med mycket olika behov och

diagnosformer. Kognitiv svikt och demenssymtom är inte ovanligt. Svårigheten är att

tillgodose dessa personer på ett bra sätt och samtidigt klara att ge övriga boende den hjälp de

behöver.

Korttidsenheten har stor omsättning under 2012. 153 personer har registrerats in och lika

många har flyttat ut från enheten. Fem personer har regelbunden växelvård, oftast i syfte att

avlösa anhöriga som annars gör en stor insats i sitt hem. 21 personer med korttidsbeslut har

inte kunnat återvända till sitt ordinarie boende utan fått beslut om särskilt boende och stannar därför i väntan på lämpligt särskilt boende på korttidsenheten.

Korttidsenheten kräver stora sjuksköterskeinsatser eftersom be boende ofta är svårt sjuka.

Vidare har Rehabteamet ett nära samarbete med enheten eftersom många kommer hit på

grund av sitt rehabiliteringsbehov. Beläggningen inom korttidsenheten har i genomsnitt legat

på 107 % beläggning. Lägsta beläggning noteras i januari 2012 och högsta i april.

Inom Bergs boende har alla behov av mycket omvårdnadsinsatser. Nio personer har flyttat in i

boendet under året, framförallt sker inflyttning från korttidsenheten. Två boenden har flyttat till annat boende inom kommunen.

Den palliativa vården är viktig och enheten arbetar aktivt för den enskilde får god och


omsorgsfull omvårdnad den sista tiden i livet. Totalt har 27 personer avlidit på Bergs under

året vilket är en markant minskning jämfört med 2011 (39 avlidna) och 2010 (46 avlidna). Minskningen har förstås påverkat att antal timmar för vak är lägre.

Det sociala projektet på Bergs har pågått sedan 2007 och beräknas pågå en bit in på 2013. En

projektassistent har varit anställd på heltid, men från och med 1 december 2010 arbetar

projektassistenten 50 %. Denna minskning av arbetstid har gjorts för att det länge var oklart

om vi skulle få tillgång till nya stimulansmedel från Socialstyrelsen. Det är Socialstyrelsens

stimulansmedel som bekostar projektet. Projektassistenten fördelar sin tid mellan

gruppaktiviteter och enskilda aktiviteter. Schemalagd planeringstid finns för att få möjlighet till

att ta reda på vilket socialt behov som föreligger och om det finns särskilda önskemål.

Projektassistenten utvärderar regelbundet sin verksamhet bl. a genom diskussioner och

enkäter. Projektet har bidragit till att Bergs kunnat erbjuda en mer stimulerande boendemiljö. Även möjligheterna till att regelbundet få komma ut i friska luften har ökat avsevärt.

Hemsjukvård och Rehabteam

Hemsjukvårdens sjuksköterskor, nattpatrullens undersköterskor och Rehabteamet bildar

gemensam enhet med en sammanhållande enhetschef. Enheten har en gemensam

administrativ assistent. Mycket arbete har lagts ner för att skapa en funktionell och gemensam

enhet där olika kompetenser tas till vara. Det finns en bred kompetens och utbildningsnivå i

gruppen som är nödvändig med så stora variationer av olika patientinsatser. För verksamheten

är det viktigt att inte alla har samma kompetens utan att man kompletterar varandra i arbetet.

Arbetet kräver ständig kompetensutveckling och Hemsjukvården/Rehabs kompetens- och utvecklingsplan utgår från verksamheten och personalens utbildningsbehov.

Hemsjukvårdens sjuksköterskor har ett övergripande ansvar för de insatser som utförs utifrån

hälso- och sjukvårdslagen och arbetar inom förvaltningens samtliga enheter inom Vård och

omsorg samt Stöd och service. Totalt har Hemsjukvården ansvar för cirka 350 patienter i

ordinärt boende. Antal inskrivna I ordinärt boende har under 2012 varierat mellan 175 och 204

personer. Antal inskrivna i särskilda boendeformer har varit 143 plus de överbeläggningar som

förekommer. Utöver dessa tillkommer brukare inom Stöd och service.

Jämförelsevis har antalet besökstimmar som sjuksköterskorna redovisat i ordinärt boende

dag/kväll ökat från 2522 till 3059 timmar de två senaste åren . Anledningen är att patienter i

ordinärt boende kräver mer insatser än tidigare även om antalet blivit något färre. Nattens timmar har under samma period ökat från 1291 till 2954 timmar.

Hur tidskrävande insatserna hos en patient är kan variera från enstaka timmar per månad till

1,5 heltidsfaktor sjuksköterska för exempelvis en dialyspatient. Att vårda en palliativ patient i

livets slut kan ta några timmar/dag upp till 24 timmar/dygn. En utprovning av enklare

hjälpmedel kan ta totalt en halvtimma medan utprovning för personer med mycket stora funktionshinder” kan ta flera arbetsdagar.

En del av förklaringen till att det blivit färre inskrivna är att enheten lagt ner stort arbete på de

kriterier som gäller för de som skrivs in i hemsjukvård.

Hemsjukvården huvudsakliga arbetsuppgifter

Avancerade sjukvårdsuppgifter, palliativ vård, smärtlindring och stödsamtal

Akutsjukvård upp till och med sjuksköterskenivå för inskrivna i hemsjukvård

Uppdrag enligt närsjukvårdsavtal

Läkemedelshantering, apotekskontakter, beställningar, kontroller av dosrullar

(maskindelade läkemedel), och kontroller av dosrecept, injektioner, dropp m.m

Sondmatning, katetervård, såromläggning och provtagning

Influensa- och pneumokockvaccinering av patienter

Medverkar i nationella kvalitetsregistren Senior Alert (riskbedömningar trycksår, undernäring och fall) och Palliativa registret (vård i livets slut)


Avvikelserapportering (till exempel läkemedel, fallskador)

Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis läkemedelshantering,

diabetes, sårvård, katetervård benlindning, förebyggande vård med mera

Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser

Signeringslistor för delegerade sjukvårdsinsatser

Rehabteamets huvudsakliga arbetsuppgifter

Utprovning och förskrivning av personliga och arbetstekniska hjälpmedel

Kontakter med övriga vårdgivare, hjälpmedelscentralen, leverantörer m.m.

Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis rörelseträning,

förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient

Avvikelserapportering hjälpmedel m.m.

Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser

Signeringslistor/instruktioner för hjälpmedelsanvändning och träning

Förebyggande och avhjälpande underhåll (reparationer) och besiktning av

hjälpmedel

Rengöring och rekonditionering av återlämnade hjälpmedel

Rörelseträning, förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient

En stor del av arbetet för hela verksamheten är att samordna vården med anhöriga, övrig

vårdpersonal (i särskilda boenden, hemvården, dagverksamheter och personliga assistenter), biståndsenheten och övriga vårdgivare.

Hemrehabiliteringsprojektet

Rehabteamet har haft ett pågående projekt för hemrehabilitering. Detta har finansierats med

hjälp av statliga stimulansmedelsbidrag och avslutades 2012-12-31. Syftet med projektet var

att prova hemrehabilitering som arbetssätt för att öka möjligheten för äldre personer med funktionshinder att bo kvar i ordinärt boende. Projektet har resulterat i:

Bättre rehabiliteringsplaner där individen varit delaktig

Kriterier för deltagande i hemrehabilitering har utarbetats

Arbetsterapeut och sjukgymnast har fått ökad möjligheten att träna med individen i hemmet. Handledning av vårdpersonal både i individens hem och grupphandledning

Rehabmöten har genomförts regelbundet på varje hemvårdsområde och har lett till bra

resonemang om vardagsrehabilitering. Biståndsbedömda timmar enligt socialtjänstlagen har justerats utifrån behov

Förflyttningsutbildningen har ändrats till fokus på individen vardagsaktiviteter

Medverkan vid uppföljning av tidigare beslut enligt socialtjänstlagen lett till anpassning utifrån

individens funktions- och aktivitetsförmåga och fortsatta rehabiliteringsbehov

Redovisning av hela projektet pågår och ska vara Socialstyrelsen tillhanda 130731.

Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen 2010 (Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för

Västra regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland) innebär att alla hjälpmedel ska hyras. De hjälpmedel som kommunen äger minskar efterhand som de kasseras.

Övrigt

Alla dödsfall och aktuella kvalitetsfaktorer har regisserats i Palliativa registret (nationellt

kvalitetsregister). Tyvärr, liksom tidigare år, registrerade inte regionen mer än ett fåtal vilket


återigen innebar att kommunen gick miste om ett par hundra tusen i prestationsersättning.

Resultaten från registreringarna används inom enheten för att utveckla vården (till exempel smärtskattningsinstrument).

Upplevelsen är att andelen palliativa patienter som vårdas i kommunen ökar. Framöver

kommer bättre jämförelser kunna göras med hjälp av palliativa registret. Totalt avled 78

personer inskrivna i Hemsjukvården under 2012. Av dessa avled 62 personer inom kommunens verksamheter.

Under hösten 2012 har ett projekt med mer omfattande läkemedelsgenomgångar genomförts

inom verksamheten i samarbete med Vårdcentrum. Apotekarens insatser har finansierats med hjälp av medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Tillsammans med övrig vårdpersonal är Mellerud en av de kommuner som registrerat flest

riskbedömningar i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det har varit ett led i arbetet för

att öka den riskförebyggande kompetensen i hela verksamheten. Sjuksköterskor, med

specialområde sår, har utbildat all personal inom Vård och omsorg i hudvård och förebyggande av trycksår. Sjukgymnasterna har utbildat i fallprevention.

Sjuksköterskorna inom demensområdet har deltagit i nationella registret BPSD

(Beteendepsykiatriska störningar vid Demens) på våra demensboenden.

Under året har mycket arbete lagts ner på förberedelser och former för införande av samverkande sjukvård.

Ett nytt system för dosexpedition (Pascal) har införts i hela Sverige. Det har varit många brister i systemet, upplevts som svårarbetat och har tagit extra tid för sjuksköterskorna.

Leanarbetet har fortsatt under året. Rehabteamet har införlivat det i sitt dagliga arbete och

Hemsjukvården jobbar på utifrån sina förutsättningar. Det Leanarbete som enheten hunnit

med under året har blivit bra för verksamheten.

Legitimerad personal har arbetat med införandet av Nanda diagnoser (omvårdnadsdiagnoser)

och tydligare vårdplaner i Procapita.

Hemvårdsenheten

Hemvårdsenhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att tillgodose enskildas behov av hemtjänst

(biståndsbedömda insatser) i ordinärt boende och utföra förekommande medicinska

arbetsuppgifter efter delegering av ansvarig sjuksköterska. Hemvårdenheten består av tre geografiska grupper, Centrum, Skållerud och Kroppefjäll.

Centrumgruppen, som är geografiskt störst och tillgodoser flest vårdtagare, är uppdelad i två

team. I varje team finns en samordnare. De båda grupperna Skållerud och Kroppefjäll har

vardera en samordnare. Hemvårdsenheten har totalt 49,37 årsarbetare fördelat på 64 personer samt en enhetschef. Hemvården har cirka 40 timvikarier.

Hemvårdsenheten har 371 vårdtagare (2012-12-31) med varierande insatser och

omvårdnadsbehov. Belastningen inom enheten ligger framförallt under morgon- och

kvällsarbetet samt under lunchtid då matdistributionen sker. Arbetsuppgifterna skiftar från att

hjälpa enskilda med personlig omvårdnad, bostadsskötsel, tvätt och inhandling till uppgifter av

medicinsk karaktär samt palliativ vård. Enheten noterar att insatser som social kontakt,

avlösning i hemmet och promenader ökar. Vårdtagarna som personalen möter har mycket

olika behov att tillgodose. Alla insatser planeras i planeringsverktyget LapsCare. Med systemet

planeras restid och insatstid hos den enskilde utifrån vilken personal som är i tjänst och vilken kompetens som krävs för att utföra insatserna.

Personer med demensdiagnos eller demensliknande symtom är inte ovanligt. För att möta

dessa på ett professionellt sätt har ett demensteam skapats i nära samarbete med

kommunens demenssjuksköterska. Under året har enheten haft flera personer som på grund

av sina kognitiva besvär behövt en mycket stor personalinsats (”skugga”). Dessa insatser är mycket kostnadsdrivande för enheten och svåra för personalen att utföra.

Demensteamet har under 2012 haft regelbundna träffar en gång per månad, där kan man


diskutera och ta upp händelser och ge råd, tips och stöd till varandra. Deltagarna i

demensteamet blir även en resurs för övrig personal som har frågor och funderingar kring

vårdtagare med demens. Teamet har fått utbildning i demenssjukdomar (bland annat Gemensam omsorgsfilosofi).

Hemvårdsenheten levererar dagligen varm lunch ut till de vårdtagare som inte själva kan

tillgodose detta. Antalet matleveranser ökar och resorna kan ibland vara mycket långa. Många

av vårdtagarna som har matdistribution har även stöd med att duka fram, hjälp att ta

mediciner eller andra insatser i samband med maten. En ökning har även skett under året vad

gäller beslut om att personalen ska stanna kvar och bistå vårdtagaren under måltiden. I första

hand gäller detta vårdtagare med en demensdiagnos. Under 2012 levererades 43 213 portioner vilket innebär en ökning från 2011 med 839 portioner.

Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken (245 larm 2011).

Insatstiden har under året ökat i samband med larm med 217 timmar jämfört med 2011.

Dessa insatser/timmar är tid som inte kan planeras i det dagliga arbetet. Under dagtid

vardagar är det i första hand samordnarna som sköter larmen. Kvälls- och helgtid löses

uppgiften av omvårdnadspersonalen. Detta medför en stressig arbetssituation i perioder eftersom det sällan eller aldrig finns tid över i arbetsschemat.

För att klara att tillgodose alla vårdtagare och kunna utföra de insatser som

biståndshandläggarna beslutat har förstärkningar varit nödvändiga. Hemvårdenheten kan

också se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast hjälp av två

personal och som behöver många besök under dygnet. Till största delen har förstärkningarna

gjorts inom Centrumgruppen. Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med

föregående år. När vårdbehovet ökar är förstärkning mestadels oundviklig. Den enskildes

insatser skall ges i rätt och rimlig tid och därutöver skall personalen kunna ge en god och

säker vård. Förstärkning utöver schemat har under 2012 uppgått till 12 812 timmar (9 267

timmar 2011). Den utförda/debiterade tiden har uppgått till 78 542 timmar (70 276 timmar

2011).

Under 2011 verkställde Hemvårdsenheten två beslut med anhöriganställning. Dessa har

fortlöpt även under 2012. Anställningen inom Centrum har minskat med 4 tim./vecka och

uppgår nu 15 tim./vecka, vilket motsvara en anställning på 40,5 % av heltid/månad.

Minskningen beror på att vårdtagaren har numera får insatser som utförs av

hemvårdspersonal. På Kroppefjäll ser anställningen ut som tidigare, 8 timmar/vecka

motsvarande en anställning på 20 % av heltid/månad. Från juni-september 2012 hade

Centrum ytterligare en anhöriganställning motsvarande 75 % per månad. Kostnaderna för

anhöriganställningarna är inte budgeterade.

Inom Hemvårdsenheten används för närvarande 18 leasingbilar. Personalen har hand om all

underhåll (tvätt och städ) av bilarna - en kringuppgift som tar mycket tid. Från 2011 sköter även personalen uppgiften att åka och besiktiga bilarna.

Arbetsmiljöarbete – samverkan

Arbetsplatsträffarna utgör grunden för all samverkan inom respektive enhet och regleras i ett

kommungemensamt avtal (FAS 05). Träffarna sker som regel en gång varje månad. Två

gånger/år genomförs obligatoriska arbetsplatsträffar inom enheterna.

Enhetschefens har genom delegering ansvar för arbetsmiljöarbetet inom enheten och arbetar i

samråd med arbetsplatsombuden när det gäller kartläggning, planeringen och framtagande av

handlingsplaner inom området. Arbetsmiljöarbetet när det gäller planering och nödvändiga

åtgärder hålls levande genom förankring i personalgruppen. Enhetschefen fattar nödvändiga

beslut inom ansvarsområde. Tillbud och arbetsskador följs upp under arbetsplatsträffarna.

Vård och omsorgssektorn har en gemensam samverkansgrupp som sammanträder 2-3

gånger/termin. Gruppen består, förutom av ledningsgruppen, av enheternas arbetsplatsombud

inom Kommunalarbetarförbundet, Vision och Vårdförbundet. Det sker inga regelrätta

förhandlingar i gruppen utan arbetet inriktas på att få en samsyn på övergripande frågor,

information om respektive verksamheter och eventuella förändringsarbeten. Förvaltningsövergripande arbetsmiljö- och förhandlingsfrågor behandlas i Socsam.


Arbetsmiljö är ett stort och omfattande ansvar för enhetschefen och förvaltningen har sedan

länge ett genomarbetat system för att kartlägga, planera och följa upp arbetsmiljöarbetet.

Omvårdnadsarbete är mycket krävande, både fysiskt och psykosocialt. Belastningsskador är

vanliga och en pressad arbetssituation ger inte sällan stressymptom och en känsla av

otillräcklighet hos personalen.

Medarbetarenkäten, som genomfördes under hösten 2011, visar klart att personalens

arbetssituation är sådan att man har lite ork och energi kvar efter arbetet. Trots detta kan

noteras att undersökningen visar att de allra flesta trivs bra med sitt arbete, sina arbetskamrater och med sin närmaste chef.

Följande bör noteras angående arbetsmiljö:

Upplevelse av stress och känsla av otillräcklighet i personalgrupperna

Belastande arbetsmoment sliter på personalen

Personalen anger att arbetet är så belastande i vissa fall att de har lite ork och energi kvar efter arbetets slut

Ensamarbete

Hög vårdtyngd i de särskilda boendena, det är trångt och svårt att använda

förflyttningshjälpmedel i vissa fall.

Hög psykisk belastning på grund av att omvårdnadspersonalen möter så många olika

vårdtagargrupper under arbetspasset (äldre, unga, psykiskt sjuka, missbruk, vård i livets slut, vårdtagare i akuta situationer)

Bilkörning i samband med dåligt väglag (inom hemvård, hemsjukvård och rehabteam)

Risker i den enskildes hemmiljö/närmiljö (inom hemvård, hemsjukvård och rehabteam)

Nåbarheten är begränsad på grund av ”radioskuggor” och att personalen inte har möjlighet att

larma i utsatta lägen. Detta gäller både uteverksamhet men också på boenden där telefonuppkopplingar och/eller larmfunktionerna fungerar dåligt

Utbildning under 2012

Under 2012 har Vård och omsorg genomfört olika kompetenshöjande fortbildningsinsatser och

utbildningar som är nödvändiga för att kunna utföra sin arbetsuppgift. Fortbildningspengarna

som förvaltningarna fått del av sedan 2011 har kommit väl till pass för att ersätta delar av

kostnaderna som uppkommer för vikarier. Statsbidragen som kommunen fått in används också för att täcka kostnader som exempel på utbildningsinsatser under året kan nämnas:

Gemensam omsorgsfilosofi – fortsatt satsning på alla arbetsplatser för att personalen skall få

en bra grund att stå på. Alla fast anställd personal har genomgått utbildningen. Under 2012

har Bergs boende (påbörjad 2011), Bergs korttid och Fagerlidshemmet personalgrupper avslutat sin utbildning. Skållerudshemmet påbörjade med en grupp under hösten 2012

Lärandeseminarium i samarbete med tidigare samarbetskommuner kring Gemensam omsorgsfilosofi

Uppföljningar kring förflyttningar och vardagsrehabilitering

Grundutbildningar i förflyttning, lyftar och selar

Temaföreläsningar med anknytning till kvalitetsregistret Senior Alert (sår, nutrition och

fallprevention)

Delegeringsutbildningar för all personal

Introduktionsutbildning för sommarvikarier och nyanställda

BPSD-registerutbildningar för chefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Mässor och nätverksmöten för inkontinensombud


Fyra enhetschefer har gått utbildningen ”Att leda och arbeta utifrån den nationella

värdegrunden”

Demens ABC – webbaserad utbildning för personal inom demensvård

Brandutbildningar

Två sjuksköterskor har arbetat med magisteruppsats (magisterexamen är en förutsättning för att få full ersättning från högskolan för studentplaceringar)

Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 7,5 hp

Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 15 hp (som finansierats av Samverkande sjukvårdsprojektet).

En sjuksköterska har läst hjärtsvikt II 7,5 hp.

En arbetsterapeut har tagit medicinkandidatexamen med inriktning arbetsterapi 30 hp.

Hemsjukvården/Rehabteamet har haft halv- och heldagsutbildningar inom olika

specialområden bland annat förflyttningsutbildning, madrassutbildning, läkemedelsutbildning och demens

17 vårdbiträden påbörjade utbildning till undersköterska. Omvårdnadslyftets statliga

finansiering ger kommunen en unik möjlighet att höja grundkompetensen. I slutet av året utökades gruppen till 20 personer.

Nationella kvalitetsregister

Kommunens Vård och omsorgssektor arbetar med de nationella kvalitetsregister som finns

inom området. Ekonomisk ersättning utgår i form av statliga stimulansmedel till kommunen

beroende på hur aktivt användandet är i registren. Grundtanken är förstås att registren ger en

kvalitetshöjning för den enskilde och ett lärande för personalen. Aktuella kvalitetsregister som används:

Palliativa registret

BPSD-registeret

Senior Alert

Frihetsinskränkande åtgärder

Varje medborgare är grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar.

Detta innebär att bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, kodlås,

tvångsmedicinering inte får förekomma utan samtycke från den enskilde och får endast

komma ifråga när allt annat prövats. Åtgärder får inte vidtas på grund av för låg bemanning,

bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärder skall vara

individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering och riskanalys. Förvaltningen har en upparbetad rutin som enhetschefer, sjuksköterskor och övrig personal arbetar efter.


5.2.1 Analys

Mål

Socialnämndens fastställda prestationsmål för Vård och omsorg 2012

Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal/planeringssamtal inom en vecka.

Patienter ska riskbedömas enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.

Alla som erhåller insatser eller deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål.

Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera ska erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.

Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning

Faktorerna ”maten” och ”social samvaro och aktiviteter” ska öka med minst två enheter enligt

NKI jämfört med föregående mätning

Måluppfyllelse

Alla vårdtagare erbjuds idag ett ankomstsamtal inom en vecka vid inflyttning i särskilt boende.

När det gäller Hemvårdsenhetens planeringssamtal så förhåller det sig så att alla får ett samtal, oftast per telefon, innan insatserna påbörjas hos den enskilde.

Alla patienter riskbedöms enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.

Alla som får insatser från verksamheterna erhåller information om hur klagomål och

synpunkter kan lämnas muntligen och/eller via broschyren BRA ATT VETA OM

SOCIALTJÄNSTEN. I de särskilda boendena finns rutinerna anslagna så att boende och

närstående kan ta del av dem. Finns det någon som framför inte är missnöje eller som vill

lämna andra synpunkter ges information om rutiner. Klagomåls- och synpunktsblanketter finns också på Melleruds kommuns hemsida.

Alla studenter som önskar erbjuds praktikplats inom verksamheterna.

Alla studenter som avslutar sin praktik i någon av verksamheterna erbjuds att fylla i en enkät

om hur praktiktiden varit. De allra flesta uttrycker att de är mycket nöjda med sin praktik och

kan tänka sig att återvända till kommunen för att arbeta. Uppföljning av enkäten sköts av förvaltningens ekonom.

I Öppna jämförelser för 2012 fick de särskilda boendena mycket bättre resultat jämfört med 2011. Sociala aktiviteter har dock inte samma goda resultat.

Analys av ekonomi och verksamhet

Vård och omsorg visar ett underskott motsvarande 5 015 tkr för 2012. Huvudorsaken till

underskottet är att personalresursen inte räckt till för att ge god och säker vård i rätt tid.

Inom särskilt boende kan noteras att förstärkningar skett i samband med att flera av

verksamheterna varit överbelagda. Fagerlidshemmet har haft konstant fyra överbeläggningar

under året vilket inneburit ökade kostnader. För att klara att tillgodose personer med

demenssjukdomar öppnades platser inom den ombyggda/renoverade enheten på Fagerlids

gruppboende under strax före halvårsskiftet. Överbeläggningarna i båda fallen är kostnadsdrivande.

Skållerudshemmets prognos visade under första delen av 2012 ett överskott men dessvärre

förändrades situationen då vårdbehovet ökade markant. Från september till årets slut

förstärktes personalen dygnet runt bland annat eftersom en demenssjuk vårdtagare behövde

”skugga” dygnet runt.

Kroppefjällshemmet har haft stora problem under året med vårdtagare som varit mycket

hotfulla och utåtagerande mot både boende och personal. Personalförstärkning blev oundviklig


för att garantera de boendes trygghet och säkerhet.

Även korttidsenheten på Bergs har stora delar av året haft överbeläggningar och av den

anledningen behövt utöka personalen tillfälligt för att klara situationen. Däremot har boendet

på Bergs klarat att hålla sin budget trots hög vårdtyngd. Totalt har Bergs ett överskott jämfört med budget.

Flera av enheterna har haft personalärenden som av olika anledningar belastat kostnads-sidan.

Som exempel kan nämnas sjukskriven personal som inte kan återvända i arbete utan måste

avsluta sina anställningar. Dessa åtgärder för i stort sett alltid med sig lönekostnader för dessa personer under minst sex månader och som inte ryms inom budgetramen.

Hemsjukvård/Rehabteamet visat totalt ett överskott trots ett år med stor arbetsbelastning.

Avtalet med Västra Götalandsregionen, tjänsteköp från Primärvården, överskott för

inkontinenshjälpmedel och uthyrda hjälpmedel samt försäljning av tjänster inom förvaltningen har bidragit till överskottet. Rehabteamets överskott bidrar till ett positivt resultat.

Palliativ vård och vård i livets slut är något som kräver mycket av personalen och tar mycket

tid i anspråk till exempel i samband med vak. Detta är en nödvändig åtgärd för att den

enskilde skall kunna känna sig trygg och för att underlätta för närstående under den sista

tiden.

Hemvårdsenhetens underskott uppgår till 2 779 tkr, Budgeten för enheten har från årets

början varit underbudgeterad. Underskottet har av denna anledning blivit mycket stort

eftersom personalkostnaderna är högre än vad som budgeterats. Personalresursen har inte räckt till utan förstärkningar har varit nödvändiga, framförallt i hemvårdsgruppen Centrum.

Hemvårdenheten kan se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast

hjälp av två personal och som behöver många besök under dygnet. Antalet vårdtagaren med

beslut om sociala kontakter och ledsagning till och från olika instanser har också ökat vilket tar

mycket tid av personalresursen. För att tillgodose vårdtagarens insatser och för att utföra en

trygg och säker vård har förstärkningarna varit oundvikliga. Utförda timmar (debiterad tid) har

ökat med över 8000 timmar från föregående år vilket ter ett genomsnitt på 700 timmar/månad.

För att säkerhetsställa tryggheten för vårdtagare med demenssjukdom har Hemvården under

2012 har haft förstärkning med så kallade ”skuggor”. Under mars-april hade tre vårdtagare ”skugga” med sammanlagt 15 timmar/dag.

Förstärkningar har skett 12 812 timmar under 2012, ett genomsnitt på 1 067 timmar/månad.

Av dessa står hemvårdsgruppen Centrum för 11012 timmar (917 timmar/mån.).

Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med föregående år. När vårdbehovet

ökar är förstärkning oundviklig. Den enskildes insatser skall ges i rätt och rimlig tid och

därutöver skall personalen kunna ge en god och säker vård. Även beslut med matdistribution har ökat från 2011. Hemvårdsenheten har levererat 839 fler portioner 2012.

Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken. Det är ingen större ökning

från 2011 (245). Däremot kan vi se en ökning med 217 timmar som det har tagit för

personalen att besvara larmen. Detta är tid som utförs utöver planerade insatser i det dagliga

arbetet.

Vård och omsorgssektorn har ett mycket stort underskott som till största delen beror på att

personalresursen varit för liten i förhållande till de insatser som skall utföras och de behov som

skall tillgodoses. Vård och omsorgsverksamheten kan aldrig välja bort åtgärder som äventyrar den enskildes trygghet, säkerhet eller rätt till god och säker vård.


Ekonomiskt utfall för verksamheterna inom Vård och omsorg

Enhet Utfall mot budget (tkr)

Kroppefjällshemmet -417

Skållerudshemmet -228

Fagerlids gruppboende -1 084

Fagerlidshemmet -1 336

Bergs 330

Hemsjukvård och Rehabteam 251

Hemvårdsenheten -2 779

Vård och omsorgschef 259

5.2.2 Nyckeltal

Hemtjänst Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012

Antal arbetade hemtjänsttimmar

0 100 247 89 415

Antal utförda/debiterade hemtjänsttimmar

70 277 78 542 67 061

Andel tid hos vårdtagare n/a 78% 75%

Dubbelbemanning (i timmar)

8 251 5 547

Antal hemtjänstmottagare 335 373 310

Utförda/debiterade timmar/ månad/ mottag

17,5 17,5 18,0

Bruttokostnad per utförd hemtjänsttimme

378 kr 386 kr 411 kr

Bruttokostnad per vårdtagare

78 886 kr 81 282 kr 88 835 kr

Antal matportioner 42 374 43 213 44 000

Särskilt boende

Särskilt boende beläggningsgrad

97,3% 104,7% 100,0%

Bergs beläggningsgrad (%)

100,8% 100,8% 100,0%

Fagerlidshemmet 109,8% 109,3% 100,0%

Fagerlids gruppboende 71,9% 118,8% 100,0%

Skållerudshemmet 99,6% 98,6% 100,0%

Kroppefjällshemmet 99,6% 96,6% 100,0%

Antal vårddygn (inkl. region + externa platser)

54 043 54 847 52 338

Antal årsplatser 148 150 143

Antal vårddygn - externt köp

0 36 0

Antal vårddygn - utskrivningsklara

1 4 14

Särskilt boende - vårddygnskostnad

1 512 kr 1 550 kr 1 564 kr


Hemtjänst Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012

Somatiskt boende - vårddygnskostnad

1 363 kr 1 395 kr 1 408 kr

Demensboende - vårddygnskostnad

1 823 kr 1 881 kr 1 892 kr

Korttidsboende - vårddygnskostnad

1 596 kr 1 590 kr 1 601 kr

Bergs vårddygnskostnad 1 621 kr 1 609 kr 1 685 kr

Fagerlid vårddygnskostnad 1 376 kr 1 363 kr 1 384 kr

Fagerlids gruppboende 1 788 kr 1 780 kr 1 918 kr

Skållerudshemmet vårddygnskostnad

1 181 kr 1 303 kr 1 265 kr

Kroppefjällshemmet vårddygnskostnad

1 858 kr 1 993 kr 1 869 kr

Externt köp 0 kr 2 230 kr 0 kr

Utskrivningsklara - vårddygnskostnad

3 502 kr 3 576 kr 3 576 kr

5.2.3 Brandskydd

Systematiskt brandskyddsarbete ingår i alla enheters uppdrag och enhetscheferna fungerar

som brandskyddsansvarig inom respektive enhet. Det finns också särskilt utsedda

brandskyddsombud som aktivt genomför kontroller efter en särskild rutin och har också som

uppgift att delta i informationsarbetet kring brandskyddet. Målet är att förbättra och bidra till lösningar för att förebygga och förhindra bränder och olyckor.

De senaste åren har de flesta inom personalgrupperna fått brandutbildning. Det finns både

önskemål från verksamheterna och krav från räddningstjänsten att genomföra utrymningsövningar för att personalen skall känna större säkerhet i ett skarpt läge.

Ansvar för brandskydd åvilar inte enbart enhetschefen utan också fastighetsägaren.

Brandinspektioner genomförs av NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningsförbund) och det skrivs

alltid protokoll som skall följas upp och åtgärdas. Tyvärr finns det en tendens att

fastighetsägarna inte åtgärdar det som NÄRF anger vilket försvårar brandskyddsarbetet och äventyrar säkerheten i de fastigheter som verksamheterna i Vård och omsorg hyr.

5.2.4 Tillgänglighet

Alla verksamheter har inventerats enligt TD - Tillgänglighetsdatabasen. Lokalerna i

verksamheterna uppfyller kraven i de flesta kategorierna som berörs i databasen och bedöms därför anpassade för funktionshindrade.

5.2.5 Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet följs inom ramen för olika rutiner och planer. Som exempel kan nämnas

klagomålsrutiner, avvikelserapportering och rutiner för informationsöverföring. Vidare bedrivs

kvalitetsarbete inom verksamheterna som har nära koppling till arbetsmiljöarbete och arbete med LEAN-konceptet.

Vård och omsorg arbetar i kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativa registret samt BPSD-registret.

Sektorn arbetar efter de rutiner för frihetsinskränkande åtgärder som medicinskt ansvarig sjuksköterska utarbetat i särskilt boende.

Särskild rutin finns utarbetad kring Lex Sarah-bestämmelsen i socialtjänstlagen. Åtgärder som

vidtas är direkt kopplade till kvalitetsarbetet i verksamheterna.

Dokumentationsrutiner och utveckling av befintligt datastöd är ytterligare kvalitetsarbete som pågår ständigt i verksamheten.


Utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser för personalen är en mycket viktig del i

kvalitetsarbetet.

Förvaltningen är i slutskedet kring framtagande av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar Socialstyrelsens krav (SOFS 2011-9).

Rutindokument som varje verksamhet arbetar fram är en viktig del i kvalitetsarbetet

En patientsäkerhetsberättelse sammanställs varje år av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och ställföreträdande medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Förvaltningen har en Internkontrollplan som följs upp kontinuerligt.

Avvikelsehantering sker framför allt inom arbetsmiljöarbetet (tillbud och arbetsskador) vilket

följs upp varje månad i SocSam. Tillbud och arbetsskador är en stående punkt på

arbetsplatsträffarna i de olika verksamheterna -förebyggandedelen och uppföljning är otroligt viktig för personalens säkerhet och hälsa.


5.3 Kroppefjäll

5.3.1 Bokslut 2012

Enhetschef Lena Hansson


Intäkter 1 30 0 30

Kommunbidrag 13 275 13 680 13 680 0

Summa Intäkter 13 276 13 710 13 680 30


Löpande kostnader 2 766 2 867 2 792 75


Summa kostnader 13 485 14 127 13 680 447

Årets resultat -209 -417 0 -417

5.3.2 Verksamhetsbeskrivning

Kroppefjällshemmet är ett särskilt boende för demenssjuka. Antalet lägenheter är 20 stycken fördelade på två hus.

Arbetet på enheten utgår från de boendes levnadsberättelser för att kunna nå upp till målet

om personcentrerad omvårdnad.

Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso-

och sjukvårdslagen.

Tidvis har det varit oroligt och otryggt i det ena huset under året vilket medfört att det varit

nödvändigt att förstärka personalgruppen vid vissa tillfällen. Personalen arbetar i första hand

efter genombrottsmetoden för att finna lösningar i omvårdnadsarbetet men av och till kan det

vara oundvikligt att extra resurser sätts in för att klara situationen.

Alla som bor på Kroppefjällshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten

arbetar också efter nya regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder. Boende riskbedöms

utifrån nationellt kvalitetsregister för demenssjuka (Beteendestörningar och Psykiska Symtom

hos Demenssjuka - BPSD). Systemet är till för att våra boende, utifrån värdegrunden i

socialtjänstlagen, ska känna mer trygghet, meningsfullhet och välbefinnande.

Personalen träffar ansvarig sjuksköterska regelbundet för vårdplaneringsträffar. Dessutom kommer demenssjuksköterskan och deltar i vårdplaneringsmötena en gång/månad.

Under 2012 deltar boende i en kulturcirkel om sammanlagt 6 träffar. Den anordnas av Kulturbruket.

5.3.3 Analys

Det särskilda boendet Kroppefjällshemmet visar ett underskott mot budget på cirka 420 tkr.

Avvikelsen beror mycket på både lång- och korttids sjukskrivningar, mycket oro och

utåtagerande vårdtagare vilket har behövt ”skugga”/förstärkning, med 510 timmar (130 tkr)

för att kunna säkerställa tryggheten för både våra demenssjuka vårdtagare och för personal. Detta finns det ingen budget för.

Personal som fått bestående funktionsnedsättning har inte kunnat arbeta med

omvårdnadsarbete. Under utredningstiden (företagshälsovården) har alternativa arbetsuppgifter utförts. Merkostnaden för lön och jobbcoach beräknas till 180 tkr.

Kostnaderna för förbrukningsmaterial och arbetskläder har kostat c:a 100 tkr mer än planerat.


Det har även varit ökade kostnader i samband med att larmet inte fungerade

(personalkostnader)

Vi har under året haft flera Lex Sarah rapporter där ingen rapport har gått till Socialstyrelsen eftersom vi vidtagit åtgärder för att undanröja faran/olägenheten direkt vid rapporteringen.

Vi har under året fått en fin trädgård mellan hus 1 och 2 som anhöriga till en vårdtagare

anlagt, där odlades blommor, potatis, sallad, tomater och majs vilket vi har njutit utav. Under

året har vi haft lite festligheter, vi startade med julgransplundring tillsammans i båda husen i

hus 2 sedan sommarfest (där vi var 60 personer) tillsammans vårdtagare, anhöriga och

personal på Kroppefjälls hotell och restaurang. I september blev det kräftskiva i källarlokalen

på Kroppefjällshemmet för alla boende och den personal som arbetade den kvällen. Till jul gick

vi återigen tillsammans till Kroppefjälls hotell och restaurang (75 personer) och åt jul tallrik. Vid båda tillfällena på restaurangen har vi haft externa underhållare.

Vi har haft konstcirkel som Kulturbruket arrangerat vid 6 tillfällen då vi fick möjlighet att vara i

Läkarvillan. Efter avslutad cirkel hade vi vernissage. Under sommaren var vi till Brunnsparken

och lyssnade på musikunderhållning flera onsdags förmiddagar. I höstas kokades det äpplemos

i båda husen som de äter på frukostgröten och vi var till Karolinen på dans som Kulturbruket ordnade. När vädret tillåter är de som önskar ute på promenad, cykeltur och/eller fika.

Fyra personal och enhetschef har gått tvådagars utbildning för att bli BPSD-administratörer.

Fem ordinarie personal började i oktober omvårdnadslyftet för att bli undersköterskor. Vi har

under året haft tre teamaveckor med utgångspunkt från parametrar i Senior Alert; förebygga

fallolyckor, nutritionsutbildning och hudvårdsutbildning. All personal har under året fått

uppföljning på självskydds- försvar och förflyttning.10 oktober var 5 personal i Skövde och

lyssnade på olika föreläsare ”demens och välbefinnande”. Enhetschefen har under hösten gått

en 7,5 hp utbildning Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen på Göteborgs universitet.

Utifrån tidigare rutiner har årlig läkemedelsutbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete utförts.

Under hösten har vi försökt införa reflektion tid på måndageftermiddagar i båda husen tillsammans med enhetschefen.

5.3.4 Brandskydd

Verksamhetens åtagande fungerar bra, brandombud går brandrond varje månad och oftare vid

behov. Brandombudet och enhetschef har under 2012 gått en dags brandutbildning anordnad

av NÄRF (Norra Älvsborgs räddningstjänst). Brandskyddsrond/tillsynsbesök har inte utförts

under 2012 och inget datum är inbokat. Åtgärder sedan 2011 är ännu inte åtgärdade från fastighetssidan enligt NÄRF. Protokollet har inte varit tillgängligt för verksamheten.


Tillgängligheten finns dokumenterad i kommunens tillgänglighetsguide.


Alla som bor på Kroppefjällshemmet är riskbedömda utifrån checklista i Senior Alert, vid livets

slut använder HSV sig av Palliativregistret och under 1:a kvartalet 2012 anslöt vi oss till BPSD-

registret. Detta har resulterat i ett mycket bra kvalitetsarbete med personcentrerad vård för de

som bor på Kroppefjällshemmet. Dessutom har det genrerat ett ekonomiskt tillskott till

kommunens kassa. Under hösten 2012 har enhetschefen gått " Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen" på Göteborgs universitet (7.5 hp).


5.4 Skållerud

5.4.1 Bokslut 2012

Enhetschef Carina Aronsson


Intäkter 5 27 0 27

Kommunbidrag 14 378 15 281 15 281 0

Summa Intäkter 14 383 15 308 15 281 27




Summa kostnader 14 266 15 536 15 281 255

Årets resultat 117 -228 0 -228


Skållerudshemmet är ett särskilt boende för personer med somatiska diagnoser. Ett flertal boende har även demensdiagnos.

Antalet lägenheter uppgår till 33. Lägenheterna har hygienutrymmen och litet trinettkök.

Skållerudshemmet är uppdelat på fyra avdelningar, Björken 8 lägenheter, Eken 8 lägenheter,

Alen 7 lägenheter och Kastanjen 10 lägenheter. På Skållerudshemmet finns även en hobbyverksamhet med social inriktning som är öppen tre dagar i veckan.

Antalet anställda är 28 personer inkl hobbyn. Personaltätheten för omvårdnadspersonalen uppgår till 0,57 inkl natt och 0,46 utan natt.. Städ och tvätt utförs av omvårdnadspersonalen.

Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen, samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso-

och sjukvårdslagen.

Alla som bor på Skållerudshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten

arbetar också efter nya regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder.

Personalen träffar ansvarig sjuksköterska och Rehabteam regelbundet för vårdplaneringsträffar.

5.4.3 Analys

Omvårdnad

Det hart varit ett högt omvårdnadsbehov under hela året men framförallt under hösten då det

varit extra (så kallad skugga på en person) ,personal dygnet runt fram till mitten av december då det var extra endast nattetid,( totalt ca 2700 timmar).

Vårdtyngdsmätningarna under året visar på ett medelvärde på 84,55 timmar enligt schema, bedömt behov 95,5 och arbetade timmar 98.0.

På Skållerudshemmet bor även personer med demensproblematik vilket ibland skapar mycket

oro på avdelningarna

Medelåldern på Skållerudshemmet, mätt 121231, är 87,5 år totalt och för kvinnor 89,8 och män 83,4 år.

Beläggningen har varit 98 % under året, ingen överbeläggning


Personal

Tre utbildningstillfällen/person a två timmar har genomförts i ämnet fall, tryck och nutrition

vilket varit mycket uppskattat.

Fortsatt arbete med Senior Alert där coacherna har fått extra tid att lära sig att registrera och dokumentera i Senior Alert och att hjälpa övrig personal att göra riskanalyserna

Två personal har varit på utbildning i BPSD, demensregister.

Under hösten har åtta personal börjat läsa på omvårdnadslyftet och dessa är ersatta 192 timmar

En grupp på 7 personal har genomfört GOF Gemensam Omvårdnads Filosofi

Nytt Schema startade 121101 och körs på prov 6 månader, schemat permanentar den förstärkning som lades in i budget för 2012.

Sjukstatistiken visar att 34 personer delar på 129 sjukdagar varav två är längre olycksfallsskador.

Av 27 tillsvidareanställd personal är 13 undersköterskor

På grund av att det är så låg personaltäthet måste i princip all frånvarotid ersättas och om

något skall göras utanför omvårdnadsarbetet blir det timmar över schema till exempel vak, sjukresor och utbildning och att någon passar avdelningarna under arbetsplatsträffarna.

Orsak timmar över schema

förstärkning 209,75

möte utbildning 648

ledsagning 158

calici 8

vak 347

skugga en person 2700

Frånvarotimmar

Föräldraledighet 198,08

Semester 3 493,32

Kompledighet 350,08

Facklig tid 100 % lön8,33

Facklig tid 0 % lön 39,25

Sjukdom 1 431,77

Tjänstledighet utan lön 68,00

Vård av barn 125,67

Enskild angelägenhet 28,83

Uppehåll/Ferie 3,00

Summa 5 946,33 av totalt 30 278 arbetade timmar

Arbetade timmar


Av 27 tillsvidareanställd personal är 13 undersköterskor

På grund av att det är så låg personaltäthet måste i princip all frånvarotid ersättas och om

något skall göras utanför omvårdnadsarbetet blir det timmar över schema till exempel vak, sjukresor och utbildning och att någon passar avdelningarna under arbetsplatsträffarna.

Extrainsatserna för en specifik person 2 700 timmar a 200 kr =

540 tkr

Hobbyn

Under 2012 har den personal som är anställd på hobbyn haft 50 % sjukersättning och är inte ersatt mer än vid vissa tillfällen vilket ger ett överskott på ca 100 tkr

Enhetschef

Enhetschefens ansvar 7320 går med ca 100 tkr överskott delvis på grund av att den administrativa personalen är bokförd på Skållerudshemmet 7321. Ca 50 tkr

Sammanfattning

Skållerudshemmet med tillhörande hobbyverksamhet och enhetschef gör ett underskott på

228 tkr. Skållerudshemmets prognos för 2012 var ett nollresultat som till stor del berodde på

att schemat inte kom igång förrän under hösten och de turer som var förstärkning utfördes av

timanställda. På grund av mycket ökat vårdbehov under hösten vändes överskottet till ett

underskott som trots den stora belastningen (2700 timmar över schemat) blev 228 tusen kronor.

5.4.4 Brandskydd

Skållerudshemmet arbetars efter systematiskt brandskyddsarbete SBA. Brandombudet rondar

utifrån en speciell checklista med jämna mellanrum och kontrollerar då till exempel att alla

utrymningsvägar är tillgängliga och att alla brandredskap är på plats. Nyanställda och elever får brandinformation och det finns skriftlig information att tillgå.


Skållerudshemmet har genomgått och utvärderats enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta

finns att tillgå för allmänheten på kommunens hemsida. Skållerudshemmet har bemanning

dygnet runt och har porttelefon om någon vill komma in eller fråga något efter det att dörren

låsts för kvällen.


Alla erbjuds ankomstsamtal inom en vecka och det upprättas omvårdnadsplaner på alla

boende.

Alla boende registreras utifrån Senior Alert som är ett kvalitetsregister där det görs bedömningar gällande fall, trycksår och nutrition som sedan registreras.

Skållerudshemmet erbjuder elevplatser till omvårdnadsprogrammen

Under året har all personal fått två timmars utbildning gånger tre tillfällen som gäller

fallskador, sårvård och nutrition. Två personal har fått utbildning i BPSD. Åtta personal har påbörjat omvårdnadslyftet och sju har gått GOF kursen.

Under senare delen på hösten påbörjades ett arbete att kvalitetssäkra medicinhanteringen.

Skållerudshemmet har skåp på varje rum som lämpar sig för medicinförvaring och även en

pärm till var och en boende där omvårdnadsplaner och annan information förvaras. Detta medförde en kostnad på 16000 för att byta lås på skåpen.

För att bereda HSV bättre arbetsmiljö flyttade enhetschefen på Skållerudshemmet till ett annat

rum så att HSV kan få en bättre arbetsplats. Denna omflyttning medförde en kostnad för

Skållerudshemmet på13000 för snickare och målare och 6000 för trådlöst nätverk


Personalen har börjat registrera i Senior Alert och även att beställa inkontinensskydd och då

behövdes en fungerande dator, som även används till Medvind. EC inköper en ny dator med skärm till kontoret och personalen får tillgång till den gamla datorn.


5.5 Fagerlids Gruppboende

5.5.1 Bokslut 2012

Enhetschef Ann-Charlotte Andreassen


Intäkter 2 36 0 36

Kommunbidrag 15 631 12 847 12 847 0

Summa Intäkter 15 633 12 883 12 847 36




Summa kostnader 12 669 13 967 12 847 1 120

Årets resultat 2 964 -1 084 0 -1 084


Fagerlids gruppboende är ett särskilt boende för människor med diagnosticerad

demenssjukdom. Leds av en enhetschef med budget- och personal- och arbetsmiljöansvar, en

assistent på 20 %, en verksamhetsvaktmästare på ca 10 %. Det är 26 omvårdnadspersonal

som arbetar, varav fyra är nattpersonal. Grundbemanningen är 1,0 årsarbetare (dag- och nattpersonal inräknat), 0,95 dagtid. Lokalvård och all tvättning görs av omvårdnadspersonal.

På Fagerlids gruppboende finns det är 18 lägenheter möjlighet att utöka till (27 platser).

Lägenheterna är på 33 kvadratmeter och det finns en trinett och en toalett med

duschutrymme. Gruppboendet är uppdelat i tre avdelningar, med sex boende på varje

avdelning, till varje avdelning hör ett gemensamhetsutrymme och kök till. Sedan våren 2011

finns det en avdelning till, tänkt för sex permanentboende och tre korttidsplatser (totalt 27).

Varav den ena lägenheten har varit en överbeläggning sedan Björkebäck lades ned. De nya

lägenheterna är 24 på kvadratmeter, med ett litet pentry och dusch- och toalettutrymme. Det

finns ett ”tillagningskök” på korttidsboendet för att man ska kunna bedriva dagverksamhet för de boende där.

År 2012 hade vi 13 stycken inflyttningar av permanentboende, de fyra första månaderna av

året hade Fagerlids gruppboende en överbeläggning, sedan fick vi ett parboende i juni, två

överbeläggningar, maj månad till och med i juli månad 5 överbeläggningar (öppnat avd. röd

utan budget för detta). Fagerlids gruppboende har sedan juli månad haft 6 permanenta överbeläggningar och korttidsboende från och till.

Fagerlids gruppboende har haft nio personer som avlidit under året.

Genomsnittsåldern på den boende är 86 år, och man bor i genomsnitt två år och åtta månader

¨på Fagerlids gruppboende.

Arbetsplatsträffar har skett regelbundet i gång i månaden förutom sedvanligt uppehåll över

sommaren, obligatorisk arbetsplatsträff har ej kunnat ske på grund av brist på intermittentanställda.

Fagerlids gruppboende har år 2012 ej haft någon sedvanlig närståendeträff, utan kört ett

annat koncept i år, "Pubkvällar", vilket varit en god uppslutning av både närstående och

boende. Vid pubkvällarna har vi haft med kommunens anhörigstödjare.

Arbetsmiljöarbetet löper över året och följer de riktlinjer som finns i arbetsmiljöpärmen. En

mål- och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet upprättades under våren och innehållet i denna

var baserade på de uppgifter som framkommit i den sedvanliga enkätundersökningen och


skyddsronden.

”Är ditt arbete tungt eller ensidigt eller brukar du få ont, som du tror beror på jobbet?”

”Är det städat och välordnat?”

”Är det dåligt med utrymme eller finns andra problem med din arbetsplats”

”Är det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats?”

”Hur är belysningen på Din arbetsplats?”

”Vet du vad du ska göra om arbetsplatsen måste utrymmas vid brand?”

Förstärkningar

Ledsagning/följeslagare

Ligger på 107 timmar, ca 200 timmar mindre än år 2011

Skugga

Registrerat är 481,25 timmar, den faktiska siffran är minst 4 560 timmar + varför den inte är

registrerad som ”personalinsatser utöver schema” beror på ”övertaligheten då jag har bemannat avd. röd. År 2011 låg siffran på skuggtimmar 1459, år 2010: 117 timmar

Fagerlids gruppboende har haft 16 tillbud under året

Vård i livets slut

Ligger på 672,75 timmar, har även här haft ett tillskott (tagit av de timmar som varit

övertalighet) då tätheten varit hög på avd. Röd

Introduktion

I genomsnitt ligger vi på 200 introduktionstimmar, men för år 2012 pekar siffrorna på 400

timmar.

Avd. Röd

Det har arbetats 5 488 timmar

Sjukstatistik

Tillsvidareanställd personal dag 1-14: 100 dagar

Tillsvidareanställd personal dag från dag 15: 4 personal, 198 dagar

Intermittentanställda personal dag 1-14: 42 personer, 82 dagar

Personal/kompetens

I socialtjänstlagen står att i 3 kap. 3 § ”Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.

För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning

och erfarenhet.” Fagerlids gruppboende har en hög kompetensnivå, gruppboendet har idag två

tillsvidareanställda som ej har undersköterskeutbildning, varav en går på omvårdnadslyftet,

varav den andra går i pension om två år. Fagerlids gruppboende eftersträvar att alla som

kommer in som intermittentanställda är undersköterskor, helst med demenskunskap. För år

2012 var det ca tolv av sjutton intermittentanställda som var undersköterskor, varav fyra med demenskunskap, varav en som läser till undersköterska.

Fagerlids gruppboendes personal (som inte hade gått) har gått utbildningen” palliativ

vårdfilosofi (numera kallad ”GOF” Gemensam Omsorgs Filosofi), som bygger på fyra

hörnstenar: symptomkontroll, närståendestöd, kommunikation och relation samt teamarbete, och målet är att minska lidande för den enskilde.

All personal och enhetschef har gått ”Svenskt demenscentrums” webbutbildning ”Demens ABC” som bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.


All personal har gått utbildning i fallprevention, trycksårsprofylax och näringskunskap under

året, detta hänger samman med kvalitetsregistret Senior Alert.

All personal har fått utbildning i Basala hygienrutiner

All personal har genomgått delegeringsutbildning för medicin, och insulingivning

Fem personal och enhetschef har varit på Föreläsning av Egon Rommedahl som handlade om Etik och bemötande.

All personal har gått utbildning i självskyddsteknik: Självskyddskunskap innebär att man

utifrån ett våldsförebyggande och principbaserat arbetssätt och bemötande förebygger att hot

om våld och våldssituationer uppstår. Stor vikt läggs på bemötande, förebyggande rutiner och

handlingsplaner.

Fyra personal har varit på en inspirationsdag som handlade om sinnesstimulering för att väcka minnen hos personer med demenssjukdom.

Fyra personal och enhetschef har varit på konferens om ”demens och välbefinnande”,

handlade om: ”Nya synsätt, nya arbetssätt och ny teknik inom demensvården”, det senaste

inom forskning om demens och välbefinnande samt nya arbetsmetoder, nya synsätt och ny

teknik inom demensvården.

Handledarna (fem personer) har varit på studiebesök på Tubberödshus i Tjörns kommun, (inbjudan från Dahlstiernska gymnasiet).

Fyra personal och enhetschef har varit på Lex Sarah utbildning

Enhetschef har gått ”Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre”, 7,5p

En personal har gått brandombudsutbildning, heldag

En personal har påbörjat sin undersköterskeutbildning via omvårdnadslyftet

Vi har utbildat 4 personal och enhetschef till BPSD-administratörer.

Tre intermittentanställda har gått förflyttningsutbildning

Vi har vid två tillfällen inne två förflyttningsinstruktörer som praktisk handledning i

morgonarbetet.

Inkontinensombuden har varit på mässa och har regelbundna möten med övriga inkontinensombud, förskrivande sjuksköterskor, inom vård och omsorg

Verksamhetens uppgifter

Socialtjänstlagen, (2001:453)

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010)

Frihetsinskränkande åtgärder (SOSFS 2010:1)

En överenskommelse ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013” mellan

staten och Sveriges Kommuner och Landsting Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596).

Vi har föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården, (SOSFS 2007:19)

Den 1 januari 2011 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen. Lydelsen är att ”Socialtjänstens

omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna

välbefinnande (värdegrund).” 5 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453)

Utföra arbetsuppgifter på delegation hälso- och sjukvårdslagen

Ankomstsamtal med närstående vid inflyttning till boendet


Upprätta genomförandeplaner och uppdatera dessa var tredje månad eller vid behov

Kontaktmannaskap

Vårdplanering varje vecka tillsammans med PAS, patientansvarig sjuksköterska.

Reflektion en gång i veckan med demenssjuksköterska.

Vårdtyngdsmätningar två gånger i månaden

Munvårdsronder var femte vecka, munvårdsrond en gång om året med tandhygienist

Riskbedömningar – Senior Alert, inmatning i register

Brandskyddsronder fyra gånger om året, utbilda alla nyanställda i grundläggande brandskydd, uppföljning på grundläggande brandskydd

Utbilda alla en gång om året i Basala hygienrutiner

Brytpunktssamtal med närstående

Vara behjälpliga vid utprovning av inkontinensmaterial, beställning av densamma

Medicinbeställningar

Kontakt med rehab

Riskbedömningar ”frihetsinskränkande åtgärder”

Dokumentation SoL och HSL

Matråd tillsammans med kostenheten fyra gånger om året

Livsmedelshygien upprätthålla standarden genom mätningar av mat, städning av kök, årlig kontroll av inspektör, redovisning av listor

Beställning av färdtjänst/sjukresor

Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera skall erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.

Fagerlids gruppboende har tagit emot två sjuksköterskestudenter under året, och de studenter

som varit från omvårdnadsprogrammet. Målet är uppfyllt.

Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal eller planeringssamtal inom en vecka.

Detta uppfylls med 100 %

Fagerlids gruppboende har erbjudit plats för tre personer som haft en FAS3-anställning

5.5.3 Analys

Årets resultat för ansvar 7330 och 7331 är – 1 084 tkr totalt

Konto 7330 – adm. visar – 27 tkr vilket beror på en kapitalkostnad 2 tkr, inköp av dator (ej

budgeterat), ej uttagen semester som budgeterat och att beredskapslönen (chef i beredskap)

ej var budgeterad.

Konto 7331 – totalt - 1 061 tkr

Kostnader – visar ett överskott på 541 tkr, vilket inte innebär bara ett sparande på allt utan

ett fel på 521 tkr. Det faktiska överskottet är 20 tkr vilket har inneburit ett väsentligt

hushållande, med tanke på att vi köpt madrasser till avd Röd, och det har heller inte funnits en

budget för förbrukningsmaterial för drivandet av avd Röd. Det har köpts in kaffebryggare,

dammsugare, gardiner, prydnadssaker, blommor m.m. till avd Röd. Gruppboendet har också

köpt in nya vagnar till maten, för att vi ska få ner ljudnivån. Det vi har sparat in på är inventarier på de andra avdelningarna, och personalens hushållning av förbrukningsartiklar.

Personal – visar ett underskott på 1 636 tkr, beror delvis på öppnandet av avd Röd i maj-


månad. Det blev också ett fel i budgeteringen när det räknades på antal personal för drivande

av ett boende med 18 platser och 27 platser, då det föll bort 1,75 nattjänst. Detta innebär ett underskott på ca 790 tkr för natten.

Arbetsmiljöarbete

Då det gäller arbetet med handlingsplanen ligger vi till som följer:

”Är ditt arbete tungt eller ensidigt eller brukar du få ont, som du tror beror på jobbet?”

Vård och omsorgssektorn har beslutat att skärpa upp reglerna med att man måste följa upp

bättre med förflyttningsteknik, all tillsvidareanställd personal får en fem dagar grundutbildning

och även intermittentanställda som varit i verksamheten ett tag. Ledningsgruppen inom vård

och omsorg har varit med på möten med förflyttningsinstruktörer för att diskutera hur man

lösa problemet att inte alla följer det man har lärt sig. Ett steg är att instruktörerna kommer

med ut i omvårdnadsarbetet och kan ge direkt stöttning, Fagerlids gruppboende har haft två

sådana tillfällen under hösten och vi kommer att fortsätta med detta under 2013.

Ledningsgruppen inom vård och omsorg har skrivit in det som ett lönekriterie, tagit upp det

som stående punkt på APT dagordningen, enhetscheferna som har personal på utbildning ska

ha kontakt med instruktörerna efter de haft första utbildningsdagen för att höra hur

deltagarnas intresse är, kan ev. behövas ett påpekande från enhetschef om man inte tar

utbildningen på allvar. Det som stod i Fagerlids gruppboendes handlingsplan var att vi ska

utbilda en egen instruktör, enhetschefen har fått tag på en omvårdnadspersonal som är villig att åta sig uppdraget. Utbildning kommer att ske under 2013.

”Är det städat och välordnat?”

Fagerlids gruppboende har startat en arbetsgrupp som har LEAN:at fram ett par förslag, som

p.g.a. avd. röds öppnande har fått stå tillbaka då vi inte har haft tillräckligt med

intermittentanställda. Arbetet är gjort det ska presenteras för arbetsgruppen som förslag vid nästa obligatoriska arbetsplatsträff.

”Är det dåligt med utrymme eller finns andra problem med din arbetsplats”

Det är framförallt arbetsmiljön i tvättstugan som är problem på Fagerlids gruppboende, trångt

utrymme, ej tillräcklig ventilation, blir varmt, mätt temperaturen under en veckas tid och den

ligger på 27*. Dalslands Miljökontor har gjort en anmärkning till

Samhällsbyggnadsförvaltningen, men de har fortfarande inte åtgärdat. Det vi har gjort är att flytta en avdelnings tvätt till tvättstugan på avd röd, vilket har gjort arbetsmiljön lite bättre.

”Är det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats?”

Dalslands miljökontor har varit och haft tillsyn på gruppboendet och påpekat brister, dessa har

man skickat till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Enhetschefen har haft kontakt med

fastighetsansvarig, samhällsbyggnadsförvaltningens chef och Dalslands miljökontor. Ingen

åtgärd… På avd. Gul i december månad var det under all kritik, enhetschefen köpte in en

luftfuktare, personalen gick med ständig huvudvärk, torra slemhinnor. Personalen på avd Gul upplever en liten förbättring.

”Hur är belysningen på Din arbetsplats?”

Vi har lagt till det i checklistan för "ankomstsamtal" där vi påtalar vikten av bra belysning i

boenderummen.

”Vet du vad du ska göra om arbetsplatsen måste utrymmas vid brand?”

Fagerlids gruppboende har kontinuerligt grundläggande brandskyddsutbildning för alla,

fastanställda som nyanställda. Enligt NÄRFs protokoll sköter Fagerlids gruppboende vårt systematiska brandskyddsarbete.

Sjukskrivningar

Tillsvidareanställd personal dag 1-14: 100 dagar (2011 - 108 dgr)

Tillsvidareanställd personal dag från dag 15: 4 personal, 198 dagar


Intermittentanställda personal dag 1-14: 42 personer, 82 dagar

Förvånande nog har inte korttidsfrånvaron ökat, Fagerlids gruppboende har haft en tuff

arbetsmiljö sedan maj månad, med mycket ny intermittentanställd personal. Tre tillsvidare

anställd personal som slutat och gått till andra enheter med högre tjänstgöringsgrad, dessa

har inte tillsatts utan all personal som önskat har fått upphöjda tjänstgöringsgrader. Ingen

tillsvidareanställd personal som önskat mertid på Fagerlids gruppboende har haft lägre

tjänstgöringsgrad än 75 %, vilket i sig är positivt men innebär att helger och några kvällsturer

har delats ut till intermittentanställda. Detta försämrar kontinuiteten, helgerna är extra sårbara

då man är mindre personal och mer beroende av varandra, man är färre personal för att sköta

sina uppgifter som kontaktman, man få fler boende att ta ansvar för. I kontaktmannaskapet

ligger att man ska upprätta och uppdatera genomförandeplaner, lära känna sin boende lite

extra, ha kontinuerlig kontakt med närstående, se till att den boende får komma till fotvård, hårvård, optikerbesök, städning av rum osv.

För att kunna bemanna avd. röd och skapa en viss kontinuitet och ett acceptabelt

kontaktmannaskap har enhetschef plockat tre tillsvidareanställd personal från övriga

gruppboendet och placerat dem på avd. röd. Fagerlids gruppboende har behövt utöka

intermittentanställda för att klara bemanningen på hela gruppboendet med 13 personer för att

täcka grunden, sedan måste man ha några för sjukdom, utbildning, APT osv. Det har varit

tidvis en osäker verksamhet då Fagerlids gruppboende inte har haft några marginaler på

personal. Fagerlids gruppboende har haft fler långtidssjukskrivningar, vilket också har krävt

mer personal. Det är ingen bra situation för någon på Fagerlids gruppboende, det sliter på oss

alla, undersökningar pekar också på att ordinarie personal tar mer ansvar när det är många intermittentanställda. Detta problem tar också personalen upp på våra APT.

Positivt är att vi har varit iväg på många utbildningar och föreläsningar under året, det ger kraft och inspiration till personalen.

Förstärkningar

På skuggtiden har Fagerlids gruppboende registrerat 418 timmar, den siffran är betydligt

högre i realiteten. Men då Fagerlids gruppboende har haft en för hög bemanning på avd. röd

till antal boende, har vi klarat ut den skuggningen. Där hade det krävts personal dygnet runt

från mitten på maj till mitten på december, men som klarades ut inom befintlig personal för avd. röd.

Följeslagare ligger på 200 timmar mindre än förra året på Fagerlids gruppboende, inget som vi har kunnat påverka, utan den siffran är varierande utefter den boendes behov.

Vård i livets slut ligger på 672 timmar på Fagerlids gruppboende, (nio avlidna) även här borde

Fagerlids gruppboende ligga högre, men har haft gott av personalförstärkningen på avd. röd. Förra året låg Fagerlids gruppboende på 896 timmar, (sju avlidna).

Introduktionstimmar är fördubblade i år, de ligger på 400 timmar i stället för genomsnitt 200 timmar.

5.5.4 Brandskydd

Fagerlidshemmet har ett automatiskt brandlarm som går direkt till SOS-alarm. From 2013 kommer larmet att gå direkt till NÄRFs larmcentral i Trollhättan.

Tillsynsbesök görs av NÄRF årligen.

Vid 2011 års protokoll framkom en stort antal brister som fortfarande inte är åtgärdade, bland annat:

Avskiljning källare/tvättstuga mot trappan och upp i första våning ej åtgärdat,

Fagerlidshemmet

Dörrstängare på lägenhetsdörrarna avdelningsvis, gäller både gruppboendet och

Fagerlidshemmet

Rutiner för egenkontroll för fastighetsägaren saknas


Verksamhetens egenrutiner sköts enligt NÄRFs protokoll. Gruppboendet har skapat en

brandskyddspärm, enligt NÄRFs punkter. Vi har regelbundna träffar, brandskyddronder och

skapat en överenskommelse om hur det systematiska brandskyddsarbetet ska gå till på enheten.

Under året har vi utbildat en brandskyddsombud till, gruppboendet har nu två

brandskyddsombud

Nyanställda och elever får grundläggande brandinformation enligt checklista vid

introduktionssamtalet.

Överenskommelse

Brandombud tillsammans med enhetchef ska ha träffar fyra gånger per år, januari, april, september och december då vi går igenom:

Januari – gå igenom brandskyddspärmen och uppdatera det som behövs, stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.

April – kolla checklistor förbereda för sommarvikarier, kolla våra rutiner, stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.

September – kolla vår utbildningsplan och uppdatera, stäm av så att ”fel/bristrapport” har

blivit åtgärdat.

December – en summering av året, behöver något förändras i våra rutiner/utbildningar m.m. Stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.

Brandombuden ska gå sina brandskyddsronder ca tre veckor innan vårt möte.

Vi har delat in ansvarsområden för att hela Fagerlidshemmets byggnad ska bli kontrollerad.

Fagerlids gruppboendes ombud ska kontrollera avd. grå, gul, grön och röd, sammanträdesrum

ovanför avd. röd + de två kallvindarna bredvid, samt det gemensamma garaget/soputrymmet,

rummet innanför lastbryggan samt omklädningsrummen. Fagerlidshemmets brandombud

kollar korridoren där personalingången är, samt det gemensamma lunchutrymmet och givetvis det som tillhör Fagerlidshemmet.

Vi har bestämt att flödet på brandskyddsronderna ska gå till så här:

1. Tre veckor innan vårt möte går ombuden sin brandskyddsrond

2. Lämnar in ”fel/bristrapport” till enhetschefen

3. Jag felanmäler, noterar och sätter in ”fel/bristrapporten i brandskyddspärmen på ”lilla” kontoret

4. Brandombuden följer upp att felen är åtgärdade

5. Avstämning på ”fel/bristrapport” sker vid vårt möte


Fagerlids gruppboende har genomgått och utvärderats enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta finns att tillgå för allmänheten på kommunens hemsida.


Kvalitetsgarantier

Vi garanterar Dig ett strukturerat ankomstsamtal inom tre veckor, där muntlig och skriftlig information om Ditt boende lämnas.

Fagerlids gruppboende har uppfyllt detta till 100 %

Vi garanterar att vi upprättar en genomförandeplan för den som har insatser i form av bostad med särskild service, daglig verksamhet eller personlig assistans.


Fagerlids gruppboende har uppfyllt detta till 100 %

Vi garanterar att Du som bor i särskilt boende och som vill ska få komma ut i friska luften

minst en gång per vecka.

Fagerlids gruppboende har ingen strukturerad uppföljning kring utevistelse, men vi har goda

möjligheter att vara ute både i trädgården och i våra atriumgårdar. Det ingår också att vara ute på promenad som ett "verktyg" för att minska oro.

Nationella kvalitetsregister

Fagerlids gruppboende är med i Senior Alert, där har vi 100 & måluppfyllelse

Fagerlids gruppboende är med i BPSD, med start detta året därav har vi inte nått upp till 100 %

Lex Sarah

Några ur personalen har varit iväg på en utbildningsdag, vi har haft det på APT, föreskriften har funnits ute för genomläsning av all personal, Lex Sarah-rutinen är väl känd.

Klagomål/synpunktshantering

Vi informerar närstående vid ankomstsamtal, blankett finns även vid entrén.

Fagerlids gruppboende har haft ett klagomål 2012, där en anhörig till en anhörig tyckte att

enhetschefen brustit i sitt bemötande i diskussion om tiden man har för utflyttning (7 dagar

enligt hyreskontrakt), Enhetschef gav några extradagar då det inte var någon annan boende på väg in. Klagomålet är ännu inte handlagt av sektorschefen.


5.6 Fagerlidshemmet

5.6.1 Bokslut 2012

Enhetschef Annika Olsson


Intäkter 280 532 10 522

Kommunbidrag 18 418 18 782 18 782 0

Summa Intäkter 18 698 19 314 18 792 522




Summa kostnader 20 668 20 649 18 792 1 857

Årets resultat -1 970 -1 335 0 -1 335


Fagerlidshemmet består av avdelning 1-5 samt hobbyverksamhet. Fagerlidshemmet har 44

lägenheter fördelade på tre gruppbostäder. Efter politiskt beslut 2011 skall 36 av lägenheterna

beläggas, 4 har sedan godkänts 2012 att användas -de räknas då som överbeläggningar.

Fagerlidshemmet är ett särskilt boende för i huvudsak kroppsligt sjuka. För närvarande har 7

stycken diagnostiserad demenssjukdom, ytterligare 8 har demensliknade symtom men har inte fastställd diagnos av läkare.

Fagerlidshemmet har ungefär 40 tillsvidareanställda, utav dessa har endast 10 stycken

tjänstgöringsgrad över 80 %

Under året har ett omfattande arbete med att förändra schemat gjorts och personaltätheten

exklusive hobby, städ/tvätt och natt är nu 0,57. I det nya schemat räknas överbeläggningarna in.

Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Alla som bor på Fagerlidshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten

arbetar också efter regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder.

Personalen träffar ansvarig sjuksköterska och Rehabteam regelbundet för vårdplaneringsträffar.

Hobbyverksamhet bedrivs måndag till fredag av särskild personal. Den består av 1,5

heltidstjänster och erbjuder sociala aktiviteter och samvaro för de boende på Fagerlidshemmet

och Fagerlids gruppboende. 6 personer utifrån eget boende kommer flera dagar i veckan för

samvaro, gemensam lunch och ibland avlastning för anhöriga. Under året har ett socialt

projekt pågått som motsvarar ca 0,72 % tjänst, en deltid på 0,50 % har delvis varit vakant under året.

Enheten är en stor utbildningsplats då den tar emot studenter från grundskolor, högskolor,

gymnasieskolor, Komvux och Arbetsmarknadsenheten. Under 2012 togs 20

studenter/praktikanter emot. dessutom har Fagerlidshemmet tagit emot personer med olika arbetsmarknadsåtgärder t.ex. fas 3 och Nystartsjobb.

3 st. lärlingar som gått 3 dagar per vecka under längre tid har också beretts plats.1 st.

sjuksköterskestuderande i termin 2 har också gjort praktik på Fagerlidshemmet. Enheten har därmed klarat sitt uppdrag enligt fastställt mål.


Sedvanliga anhörigträffar har inte hållits men däremot har anhöriga inbjudits till Pubafton

3 ggr med stor anslutning.

Från och med 2012 köps verksamhetsvaktmästeritjänst in från Rehabenheten motsvarande 30 % tjänst.

5.6.3 Analys

Personalkostnader

Personalbudgeten är beräknad för 36 boende och en bemanning dagtid på 0.57 med fast

anställd personal. I början på året var verkligheten inte sådan. Socialnämnden godkände

februari -12 en konstant överbeläggning med 4 platser. Beläggningen har ökat från 109% till

111% sedan 2011. Denna överbeläggning motsvarar 1 miljon kr i personalkostnader.

Ett nytt schema med bemanning 0.57 togs i bruk i april 2012 och ett tiotal justeringar har

ytterligare gjorts för att få en realistiskt och fungerande personaltäckning. I oktober fastställdes schemat slutligen.

Under maj till september anställdes 9 undersköterskor på tidigare vakanta turer. Fyra av dessa

hade tidigare varit timanställda. Detta tillsammans med den stora utbildningssatsning GOF,

temaveckor, omvårdnadslyftet, där timanställda ersätter vid frånvaro, förklarar varför

kostnaden för timanställda inte gått ner så mycket som beräknat. Ekonomisk ersättning har

erhållits men inte kompenserat fullt ut. Timmar för extra aktiviteter har under året varit 1085

st. förutom utbildning är följeslagare och ersättare vid APT den stora orsaken till timmar över

grundschemat.

Behovet av följeslagare har ökat och kommer att öka som jag ser det. De boende blir allt

sämre vid inflyttandet och behöver oftare ha en person med sig vid läkarbesök, sjukresor mm.

Anhöriga har allt svårare att följa med. De tycker också att det känns bättre att sjukvårdskunnig och uppdaterad personal följer med ifall läkaren har frågor.

Vak vid vård i livets slut blev 210 timmar. Jämfört med 419 föregående år, variationen här

beror inte på sparande utan är naturliga skillnader år från år.

Sparad tid gentemot budget 578 timmar och då är mesta delen sparad tid i det gamla schemat före 9/4

Korttidsfrånvaron (mindre än 14 dagar) har minskat om man jämför sedan två år tillbaka, däremot har långtidssjukskrivningarna (mer än 15 dagar) ökat se nedan:

ÅR Korttissjskr. långtidssjskr. Aktiv rehabplan

dagar dagar personer

2010 280 st 438 st 0

2011 220 st 686 st 0

2012 133 st 928 st 3

Arbetsmiljön med upplevd stress och känsla av orkeslöshet när man kommer hem från jobbet

var oroande i fjolårets arbetsmiljö/medarbetarenkäter. Årets resultat har inte redovisats, men

Arbetsplatsombuden meddelar och enskilda säger att detta blivit avsevärt bättre efter att det

nya schemat tagits i bruk och rutiner faller på plats. Detta kan delvis förklara den minskade

korttidsfrånvaron. Några anställda har återkommande korttidsfrånvaro. Samtal har hållits med dessa och rehabplan för en har upprättats.

Av de långtidssjukskrivna har två varit sjuka hela året, ej arbetsrelaterad orsak. En av dessa

var heltidssjuk hela året, och en helt eller delvis hela året. Dessa är fortsatt sjukskrivna under

2013, oklart om när de kan återgå till arbete. Rehabplan är upprättad för båda.

Fyra arbetsskador har registrerats, tre av dessa i samband med förflyttningar och en fallolycka

på väg till arbetet. Samtliga var borta mer än 15 dagar, men är nu åter i full tjänst. Att

förflyttningar diskuteras och uppmärksammans är viktigt, trångboddheten och att man har för


brått ses som möjliga orsaker till skadorna.

Under året har två taklyftar inköpts. De manuella lyftarna tar mycket plats, både på

boenderummen och då de skall laddas, samt inkräktar på de boendes möjligheter till inflytande

över sin egen möblering. Behovet är fortsatt stort och inköp av ytterligare taklyftar under kommande år är nödvändigt. En taklyft kostar mellan 25-30 tkr.

En hel del tillbud har också förekommit, de allra flesta i samband med boende med aggressivt

beteende. Antalet dementa som bor på Fagerlidshemmet har ökat, miljön och personaltätheten

är inte anpassad för detta, därför kan ibland det vara svårt att undvika tillbud. 7 boende har diagnostiserad demensdiagnos av läkare, men totalt har 15 boende demensliknande symtom.

Vid hobbyverksamheten märks ett ökat behov av dagverksamhet för utifrån kommande gäster. Detta behov kan i dagsläget inte klaras av med befintliga resurser.

En avgångsförmån på 121 tkr har betalats ut. Denna var inte finansierad i budget.

Övriga kostnader

Övriga kostnader har hållits gentemot budgeterade mål och en besparing på 358 tkr har gjorts. Nedanstående poster är dock värda att notera.

Arbetskläder/skyddsutrustning är en stor kostnad 421 tkr, drygt 10 tkr över budgeterade

medel. Men då har även Fagerlid Gruppboendes arbetskläder redovisats på Fagerlidshemmets

konto. Jämför man dock kostnaden för dessa tillsammans 2011 ,som var 470 tkr, har en minskning på 49 tkr skett.

Trygghetslarmet är en annan stor utgift, i år hålls dock budgeterade mål. Flera service- och

driftstopp har klarats av utan att anlita dyra elektriker. I slutet på året har avtalet med

företaget förlängts och kompletterats med ett serviceavtal som möjliggör supportstöd dygnets alla timmar.

Utgifter för främmande tjänster har minskat jämfört med tidigare, och kan tillviss del förklaras av en händig vaktmästare som klarar mycket där vi förut fick anlita dyra hantverkare.

Summering:

Fagerlidshemmet har lyckats med att genomföra schemaförrändringen som nu ligger till grund

och möjliggör fortsatt anpassning mot personalbudgeten. Målet är inte nått men en trend har

brutits. Focus framöver bör nu ligga på kvalitetsförbättringar i själva vård- och omsorgsarbetet. Övriga verksamhetskostnader ligger inom befintlig budget.

Fagerlidshemmet EC Personalkostnader

Chef i beredskap startade under sommaren och har givit en kostnad på 9 tkr som inte är

finansierad i budget. Kostnaden för nästa år kommer att stiga till 12 tkr. Lönepåslaget är något högre än beräknat och semesteruttaget något lägre.

Detta tillsammans ger en avvikelse på totalt -25 tkr.

5.6.4 Brandskydd

Fagerlidshemmet har ett automatiskt brandlarm som går direkt till SOS-alarm. From 2013 kommer larmet att gå direkt till NÄRFs larmcentral i Trollhättan.

Tillsynsbesök görs av NÄRF årligen.

Vid 2011 års protokoll framkom ett stort antal brister som fortfarande inte är åtgärdade, bland annat:

Avskiljning källare/tvättstuga mot trappan och upp i första våning ej åtgärdat

Fönster i vinkelverkan ej godkända

Dörrar i brandcellsgräns ej godkända -PRIO 1

Dörrstängare på lägenhetsdörrarna avdelningsvis


Nödströmsbelysning saknas helt.

Rutiner för egenkontroll för fastighetsägaren saknas,

Enhetschef påtalade 120312 till socialchefen att bristerna inte åtgärdats eller en plan för detta

gjorts senast 120215 då tidsfristen löpte ut.

Verksamhetens egenrutiner sköts enligt NÄRFs protokoll

Brandombud och Brandskyddsansvarig har gått erforderlig utbildning.

Antalet rökare bland de boende har varit konstant under året, men de rökar inte längre på sina

rum utan får hjälp att röka utomhus.

Nyanställda och elever får brandinformation enligt checklista vid introduktionssamtalet.


Fagerlidshemmet är genomgått och utvärderat enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta

finns för allmänheten att tillgå på kommunens hemsida. Fagerlidshemmet är bemannat dygnet runt, ringklocka finns vid ytterdörren om man behöver hjälp eller fråga.


Kvalitetgarantierna är i uppfyllda när det gäller ankomstsamtal, besvarande av trygghetslarm

samt leverans av mat Förvaltningen har ingen strukturerad uppföljning kring utevistelse och

bemötande. Utevistelse försöker personalen tillgodose i mån av tid. Kvalitetstid har införts,

denna tid är en anpassad, efterfrågad och enskild tid med personal. Här väljer den boende vad

som är kvalitet för den enskilde, promenad är ibland efterfrågat men måla naglarna, lösa melodikrysset kan ibland kännas viktigare, särskilt vintertid.

Alla boende registreras i kvalitetsregistret "Senior Alert", där mäter man, minst var 3.e månad, om risk finns för undernäring, trycksår och fallskador kontinuerligt.

Schemaförändring

I april genomfördes en stor schemaförändring som berörde all omsorgspersonal både dag och

nattetid. I samband med detta fastanställdes 9 personer på tjänster som tidigare varit

vakanta. Tack vare detta har undersköterskebemanningen under året ökat med 11% från 66

till 77%. Schemaändringen möjliggjorde också teamarbete och förbättrad kontinuitet. Att detta

redan gett resultat visar antalet läkemedelstillbud/ avvikelser som minskat från 26 st. 2011 till

14 st. 2012.

ÅR Antal avvikelser/tillbud

2009 18

2010 23 st.

2011 26 st.

2012 14 st.

Hälften av dessa skedde under tre månader -januari till mars, det vill säga innan det nya

schemat trätt i kraft. Även rutinen runt medicingivningarna har stramats upp.

Utbildning och fortbildning

Under 2012 har en stor utbildningssatsning skett på Fagerlidshemmet. All fast personal har

gått reflektions/studiecirklar á 6 tillfällen Gemensam Omsorgs Filosofi, GOF. Där har man tagit

upp ämnen som bemötande, förhållningssätt, närståendestöd och palliativ vård. Utifrån dessa

cirklar har personalen sedan enats om förbättringsområdena kontaktmannaskap,

närståendestöd, teamarbete och struktur. Arbetet med detta kommer att fortsätta under 2013.

All fast personal har även deltagit vid temaveckor då man fått uppdatera sina kunskaper i

sårvård, nutrition/kost och förebyggande av fall. Ytterligare en temavecka planeras under


2013.

Fem personer har deltagit i en endagars demenskurs i Strömstad. Två personer har varit på

inkontinensmässa i Vänersborg, undervisning har även getts till ett flertal anställda i Lex Sara.

Tre personer har nappat på erbjudandet att läsa in undersköterskekompetensen vid

kommunens satsning på omvårdnadslyftet. De beräknas vara klara 2014. Dessa studier bedrivs samtidigt som man jobbar.

Två anställda är utbildade förflyttningsinstruktörer, de har vid ett flertal gånger frigjorts för att

gå runt på enheterna och även Fagerlids Guppboende för att ge råd och tips om bättre

arbetsställningar och skonsammare förflyttningar för både boende och personal. De deltar

även vid grundutbildningar och uppföljningar av nyanställa och ordinarie personal. Även detta

arbete kommer att fortsätta under 2013, då just förflyttning är en viktig del av omsorg med

god kvalitet men även arbetsmiljö.

Enhetschefen har gått en 7.5hp kurs på Göteborgs Universitet ” Att leda och arbeta utifrån den

nationella värdegrunden inom äldreomsorgen.” Denna kunskap kommer att ligga som grund

för det fortsatta kvalitetsarbetet och implementeringen av lagändringarna 2011 i

Socialtjänstlagen (SoL), samt Socialstyrelsens SOSFS 2012:12. Där de boendes inflytande,

delaktighet och meningsfullhet samt värdegrunden i socialstyrelsens omsorg om äldre betonas.

Arbetsmiljöverket har under året hävt föreläggandet som låg över Fagerlidshemmet då vi

kunde uppvisa ett fungerande schema, minskad oro och att tid för reflektioner erbjuds regelbundet.

Dalslands miljönämnd har haft årlig oanmäld inspektion utifrån livsmedelslagstiftningen i

februari och hade några påpekanden, där golvsocklar på köksinredningen är i behov av

underhåll och brister i dokumentationen 2011 förelåg. Dessa påpekanden skall följas upp 2013.


5.7 Bergs

5.7.1 Bokslut 2012

Enhetschef Malin Rahm


Intäkter 82 200 111 89

Kommunbidrag 21 144 22 199 22 199 0

Summa Intäkter 21 226 22 399 22 310 89




Summa kostnader 21 545 22 069 22 310 -241

Årets resultat -319 330 0 330


Under 2012 har Bergs haft 20 boendeplatser på Bergs Boende på våning 2. Det vanligaste är

att två boende får dela rum eftersom endast två små enkelrum per våning finns att tillgå.

Förutom dessa hyrs två dubbelrum ut som enkelrum. Det förekommer också att vårdtagare

som väntas få beslut på permanent plats flyttas upp från korttidsenheten i förtid.

Förflyttningarna i förtid görs i regel för att behovet av platser på korttidsenheten periodvis är stort.

Under 2012 har nio nya vårdtagare flyttat in på Bergs Boende, fem av dessa har varit

korttidsboende. Två vårdtagare har flyttat ut till andra särskilda boenden och orsaken till detta

är i regel önskemål om eget rum med egna möbler. Under året som gått har fem avlidit på

Bergs Boende. Beläggningsstatistiken för året har legat mellan 95-105 %. Medelvärdet hamnar på 100 % och beläggningen var lägst i januari och högst i mars och april.

Bergs Korttid på våning 1 har under året haft 16 platser. Tanken är att enheten ska vara

flexibel och också ha möjlighet att överbelägga om behov finns. Överbeläggning kan ske med

max fyra platser. Omsättningen på korttidsenheten är mycket hög. Under 2012 har enheten

haft 153 inkomna och lika många utregistreringar. Växelvård förekommer, fem vårdtagare har

regelbundet växlat mellan sitt ordinarie boende och korttidsvård på Bergs. Efterfrågan på

platser varierar. En orsak till att korttidsplatserna periodvis inte räcker till är att

korttidsbesluten övergår till beslut på permanent boende och att det är kö till platser på andra

särskilda boenden. Under 2012 har 21 korttidsbeslut övergått till beslut på permanent boende.

Tiden man blir kvar i väntan på annat boende varierar. Ibland sker en flytt upp till Bergs

Boende i väntan på annat boende. Detta innebär att vårdtagaren får göra flera omflyttningar

på ibland kort tid. Under 2012 flyttade 15 boende till särskilt boende utanför Bergs medan fem permanentboende från Korttiden flyttat upp till Bergs Boende under året.

På Korttidsenheten tar man emot vårdtagare med olika omvårdnadsbehov. Ett nära samarbete

med Rehabteamet gör att vårdtagare med rehabiliteringsbehov är vanligt förekommande.

Palliativ vård är också vanligt vilket visar sig genom siffran 22 avlidna under det gångna året.

Att så pass många korttidsbeslut övergår i beslut på permanent boende påvisar också att

många av de vårdtagare som kommer in är i stort behov av omvårdnadsinsatser.

Beläggningsstatistiken för året har legat mellan 88 -122 %. Medelvärdet hamnar på 107 % och

beläggningen var lägst i januari och högst i april.

Under 2012 har ca 40 medarbetare bemannat Bergs. Undersköterskor är den profession som

är i majoritet. Undersköterskorna arbetar på 5-veckors schema med tjänstgöring två helger

utav fem. Nattpersonalen arbetar på ett 9 veckors schema med tjänstgöring var tredje helg.


Nattpersonalen har hela Bergs som arbetsplats och arbetar tre personal per arbetspass.

Nattpersonalen har ett nära samarbete med nattpersonalen på Hemsjukvården.

Personaltätheten på Bergs Boende är 0,626 utan natt. Med natt är denna 0,78. På Korttidsenheten är personaltätheten 0,705 utan natt och 0,865 inklusive natt.

Gemensam omsorgsfilosofi som påbörjades under hösten 2011 med en grupp från Bergs

Boende har pågått under hela 2012. Nu har samtliga tillsvidareanställda gått utbildningen men

korttidsenheten har uppföljningsdagen kvar. I samband med denna utbildning hade ca tio

personal möjligheten att åka till Strömstad eller Fredrikstad en dag för att lära sig mer om demenssjukdom och bemötande.

Under våren hade sjuksköterskorna delegeringsutbildningar för omvårdnadspersonalen och

personalen på Bergs Boende hade också förflyttningsutbildning under våren. I år var fokus på

rehabiliterande förhållningssätt. Arbetet med LEAN har i stort sett legat vilande under 2012

men vi har fortsatt med att försöka tänka LEAN-inriktat genom att ha tavelmöten varje vecka. Tanken med detta är att få in förbättringstänket i vår vardag.

Förutom Gemensam omsorgsfilosofi har viss fortbildning skett främst för specialområdes

ansvariga men personalen har också gått på tre korta föreläsningar kopplat till Senior Alert

arbetet. Föreläsningar om hur man förebygger fall, trycksår och undernäring gavs.

Bergs har två förflyttningsinstruktörer. Vilket innebär en kostnad för Bergs som gynnar många andra verksamheter inom Socialförvaltningen.

Arbetsplatsträffar har ägt rum en gång i månaden. En arbetsplatsträff per termin har varit

obligatorisk och också förlängd till tre timmar istället för två. Nattmöten har anordnats en till två gånger per termin.

Lönesamtal och medarbetarsamtal har ägt rum under året. Lönesamtalen ägde rum under

våren och medarbetarsamtalen under hösten. Av praktiska skäl hade dock nattpersonalen samtal vid ett tillfälle.

Arbetsmiljöarbetet löper över året och följer de riktlinjer som finns i arbetsmiljöpärmen. En

mål- och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet upprättades under våren och innehållet i denna

var baserade på de uppgifter som framkommit i den sedvanliga enkätundersökningen och

skyddsrond. Några mål formulerades efter resultatet i Tricconets medarbetarenkät. I planen för 2012 fanns bl. a. följande punkter:

Trånga rum, samt att boende har många hjälpmedel.

Fler rum med taklyftar skulle underlätta. Rätt madrass i avsedd säng underlättar förflyttningar.

Personalen upplever periodvis hög stress under sitt arbetspass

Det finns behov av att arbeta med de prestationsmål som finns då dessa känns obekanta och inte alltid känns relevanta för det egna arbetet i verksamheten.

Det önskas mer kompetensutveckling.

Totalt har 162 inregistreringar gjorts på Bergs under 2012. Under 2011 gjordes 179 och 2010

gjordes totalt 207. Detta innebär en minskning med först 15,6 % och nu senast 10,5 %.

Beläggningsstatistiken för hela året har trots detta varit högre än 2011. Palliativ vård är vanligt

förekommande och under 2012 har 27 människor avlidit på Bergs. Detta är en minskning mot

föregående års siffra som var 39. Året innan avled 46 människor på Bergs. Dessa siffror talar

för att Bergs i flera år haft stora kostnader för att förstärka med personal vid vård i livets slut.

Melleruds Kommun har sedan många år en princip att ingen ska behöva dö ensam. De allra

flesta har närstående som vakar hos sina nära, men ibland finns inga närstående som klarar

detta. Under 2012 användes personal till 350 timmar till vak var av hela 316 timmar förbrukades till palliativa vårdtagare på korttidsboendet.

En annan vanlig orsak till förstärkningar utöver schema är följeslagare till

läkarundersökningar/tandläkare. Under året har 95 timmar gått åt till att förstärka för

vårdtagare på sjukresa. I den gällande budgeten finns inte utrymme för denna kostnad.

Närstående får alltid frågan om att vara följeslagare i första hand men tyvärr är det få som


ställer upp. Under 2012 har man i vård och omsorgssektorn försökt att strama år vilka

vårdtagare som är berättigade till följeslagare på sjukresa. Detta har lett till en minskning från 2011 år då Bergs hade 153 timmar till följeslagare.

Sjukstatistiken visar att korttidssjukfrånvaron minskat från 225 dagar år 2011 till 209 dagar

2012 vilket är en minskning med 7,6 %. Sedan 2009 har korttidssjukfrånvaron fortsatt att

minska kraftigt. Denna siffra beror nog inte på att personalen blivit friskare utan

uppskattningsvis snarare på att personal tar semester istället för endags sjukskrivningar.

Troligen innebär också denna minskning att vi har en del sjuknärvaro. Långtidssjukskrivningen

var 1855 mot 2011 års 1159 dagar vilket är en ökning med 38 %. Redan förra året hade

långtidssjukfrånvaron ökat med 31 %. Det finns dock ingen tydlig koppling till att denna ökning skulle vara arbetsrelaterad.

Projektet att tillgodose individuella sociala behov hos brukarna på äldreboendet Bergs

Det sociala projektet på Bergs har pågått sedan 2007 och beräknas pågå t.o.m. våren 2013.

En projektassistent har varit anställd på heltid, men fr. o. m 1 december 2010 arbetar

projektassistenten 50 %. Denna minskning av arbetstid har gjorts för att det länge var oklart

om vi skulle få tillgång till nya stimulansmedel från Socialstyrelsen. Det är Socialstyrelsens

stimulansmedel som bekostar projektet. Projektassistenten fördelar sin tid mellan

gruppaktiviteter och enskilda aktiviteter. Schemalagd planeringstid finns för att få möjlighet till

att ta reda på vilket socialt behov som föreligger och om det finns särskilda önskemål.

Projektassistenten utvärderar regelbundet sin verksamhet bl. a genom diskussioner och

enkäter. Projektet har bidragit till att Bergs kunnat erbjuda en mer stimulerande boendemiljö. Även möjligheterna till att regelbundet få komma ut i friska luften har ökat avsevärt.

Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera skall erbjudas plats inom vård och

omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.

Bergs har tagit emot sex studenter från omvårdnadsprogrammet samt två

sjuksköterskestudenter. En praktikant från AME var på Bergs under våren. Enhetschefen har under 2012 varit handledare åt en socionomstudent.

Sammanfattningsvis har nio studenter, samt en praktikant från AME haft praktikplats på Bergs

under 2012. Målet är således helt uppfyllt. Socialtjänsten har utvecklat en samverkan med

olika skolor för att kunna ge studerande möjlighet till praktik. De närmaste åren kommer

behovet av att rekrytera kompetent personal att öka beroende på att fler behöver insatser och att många anställda går i pension.

Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning.

Alla studerande fyller i slutet av sin praktikperiod i en enkät där det finns möjlighet att

uttrycka hur nöjda de är och om de kan stänka sig att arbeta i Melleruds kommun. Av

resultatet framgår att de allra flesta är mycket nöjda med sin praktiktid och kan tänka sig att

återvända för att bli anställda efter genomförd utbildning. Ett fåtal nämner att de gärna skaffar bredare kompetens inom andra verksamheter innan eventuell anställning.

Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal eller planeringssamtal inom en vecka.

Enhetschefen tillsammans med en undersköterska har ankomstsamtal med den enskilde och

närstående när det gäller permanentboende. En särskild mall för vad som skall finnas med i ankomstsamtalet har arbetats fram. Enhetschefen bjuder in till ankomstsamtal.

För vårdtagare på korttidsvistelse är det stort fokus på Hälso-och sjukvårdsinsatser.

Sjuksköterska och Rehabteam kallar och har planeringssamtalet, en undersköterska från korttiden deltar. Korttiden har planeringssamtal på avsatt tid måndagar och onsdagar på em.

Alla vårdtagare har fått ett ankomstsamtal i samband med inflyttning i särskilt boende.

Personer som flyttar in permanent på Bergs erbjuds samtal. Kontakten ska ske inom en vecka

från inflyttnings datum. Planeringen försvåras ibland av att den enskilde oftast önskar eller har

behov av att deras närstående skall delta i samtalet och i många fall påverkar detta när samtalet kan förläggas i tid.


5.7.3 Analys

Ansvar 7350-5112 Administrationen

Visar ett resultat på +252 tkr. Detta förklaras av att den administrativa assistenten arbetar

80 %. Därtill har både enhetschefen och den administrativa assistenten varit

långtidssjukskrivna under 2012. Hyresintäkter från de lokaler som USD disponerar har

inkommit under året. Något ökade intäkter har också kommit från en lönebidragsanställning

Ansvar 7351-5112 Bergs Korttid

Visar ett resultat på -291 tkr. Den främsta orsaken till budgetunderskottet är att Bergs korttid

är en verksamhet som till stora delar måste vara anpassningsbar efter kommunens behov av

platser. Överbeläggningar förekommer frekvent och det gör också vårdtagare med särskilda

behov även om detta har minskat under den tid som extra demensplatser har varit tillgängliga

på Fagerlids gruppboende. Förstärkningar utöver ordinarie schema är i vissa fall helt

nödvändigt för att kunna säkerställa en säker vård. I kombination med ett stort

förstärkningsbehov till följd av vård i livets slut och följeslagare till sjukresor leder detta till ett

stort underskott

I april var beläggningen 122 % och medelsiffran för året hamnar på 107 %. Förstärkningen

som görs vid överbeläggningar på korttidsenheten diskuteras fram tillsammans med

personalen med fokus på det vårdbehov som finns på enheten och inte efter antalet

vårdtagare. Under 2012 har 876 timmar förstärkning pga. överbeläggning gjorts och 400

timmar för s.k. skugga för vårdtagare med särskilda behov. Lägger man ihop samtliga

förstärkningstimmar för överbeläggningar, skugga, vak vid vård i livets slut samt följeslagare

till sjukresor blir antalet timmar som inte finns budgeterade 1631. Denna siffra förklarar hela

underskottet. Att det inte blivit större beror på intäkter för kompetensutvecklingen Gemensam

omsorgsfilosofi samt ett positivt resultat på löpande kostnader. Detta beror förutom på stor

restriktivitet när det gäller inköp och ett hos personalen sparsamt tänk när det gäller

förbrukningen av material, att det blivit överskott på konton avsedda för sophantering. Under

året har ett nytt hyresavtal börjat gälla och i detta ingår sophämtningen något som

enhetschefen inte blivit informerad om förrän det upptäcktes i Agresso. En för året ny och vanlig kostnad är de fakturor som kommer för skadegörelse i fastigheten.

Ansvar 7352-5112 Bergs Boende

Visar ett resultat på +369 tkr (egentligen +180 tkr). Denna siffra visar dock ett falskt resultat

pga. ett budgeteringsfel som upptäcktes av enhetschefen vid analysen av det överraskande

bokslutsresultatet. Under löpande kostnader har det smugit sig in 189 tkr för mycket för matportioner (konto 4649, motsvarar 4 matportioner på årsbasis).

Det faktiska resultatet för verksamheten hamnar därför på +180 tkr varav +33 tkr kommer

från att personalkostnaderna har varit lägre än det budgeterade. Resterande +147 tkr kommer

från besparingar på löpande kostnader. Förklaringen gällande det positiva resultatet för

löpande kostnader är detsamma som för Korttidsenheten. När det gäller personalkostnader är

den främsta orsaken att Bergs boende haft tillgång till en extraresurs under 2012. Denna

resurs har inte tagit arbetsuppgifter från den ordinarie personalen utan har kunnat göra det

där ”lilla extra”. Att få ha denna resurs har naturligtvis bidragit till att verksamheten sparat in

på timmar utöver schema. Under 2012 har beläggningen varit ovanligt konstant på Bergs

boende. Det har varit både färre inflyttningar och utflyttningar än på flera år. Antalet avlidna

har också minskat. Bergs boende har under året haft 313 förstärkningstimmar för vak vid vård

i livets slut, skugga, överbeläggning, sjukresa och vårdtyngd. Denna siffra kan jämföras med

korttidsenhetens 1613. Långtidssjukskrivningar av erfaren personal har gjort att vikarien som ersatt har haft ett lägre löneläge än den ordinarie befattningshavaren.

5.7.4 Brandskydd

Bergs äldreboende har i flera år följt det arbetssätt som SBA innebär. En egen SBA

organisation för byggnaden finns och alla omnämnda har blivit delegerade sitt uppdrag. SBA

kontroller görs varje månad och brandmöten gällande fastighetens SBA hålls regelbundet. Vid

NÄRFS inspektion hösten 2011 fick Bergs SBA mycket beröm av tillsynsmannen. Problem har

förekommit när inte fastighetsägarens representanter inte anser att brandombudens fel/brist


påpekanden inte är rimliga. NÄRF har då varit ett bra stöd. Vid snörika vintrar sker

snöskottning av utrymningsvägar inte så snart som det vore önskvärt. Ibland har detta dröjt en dryg vecka vilket inte är acceptabelt enligt NÄRFS tillsynsman


På Melleruds Kommuns hemsida kan man hitta all information om hur Bergs äldreboende

bedömts enligt TD- Tillgänglighetsdatabasen. Lokalerna är i de allra flesta kategorierna som berörs i denna anpassade för rörelsehindrade.


Kvalitetsdiskussion utifrån inkomna klagomål, missförhållanden och avvikelser samt Öppna jämförelser.

Under 2012 har det kommit in fem synpunkter/klagomål gällande Bergs. Samtliga handlar om

synpunkter på Korttidsenheten. Två av ärendena gäller framförallt Hemsjukvårdens

ansvarsområde och då informationsrutiner och kontakter med andra vårdgivare. Övriga

synpunkter har handlat om låg bemanning, rapporteringsrutiner, bemötande och att vistelse/boende på Korttidsenheten inte kan ersätta när behov av demensboende finns.

Samtliga vårdtagare har genomförandeplaner som de själva eller närstående är delaktiga i.

Enligt årets vinkling på frågorna i ÖJ behöver vi dock förbättra delaktigheten vid uppföljningar av denna.

Så länge Bergs har tillgång till det sociala projektet finns möjligheter till social samvaro och

aktiviteter på Bergs. Ungefär hälften av de vårdtagare som befann sig på Bergs vid tiden för undersökningen hade deltagit i minst en aktivitet under veckan.

Vårt förhållningssätt är rehabiliterande vilket gör att fysisk träning av varierande grad erbjuds

varje vecka-den s.k. vardagsträningen. Till detta tillkommer möjligheten till gruppgymnastik 1

gång/vecka. Rehabteamet tränar själv flera av vårdtagarna på korttiden och har också möjlighet att delegera specifik träning till omvårdnadspersonal på båda enheterna

Under 2012 har Bergs äldreboende i samarbete med Hemsjukvården också kommit igång bra

med riskbedömningarna gällande fall, undernäring och trycksår och vi använder oss av

kvalitetsregistret Senior Alert.

På Bergs Boende delar de allra flesta rum vilket också innebär att de delar hygienutrymme. Vilket inte är det optimala för att följa gällande hygienrutiner.

Andelen anställda med lämplig omvårdnadsutbildning är mycket hög och omsättningen på tillsvidare anställd personal är liten.

Personaltätheten på Bergs Boende upplevs som för låg till det omfattade omvårdnadsbehov

som de boende har. Denna uppfattning får också stöd i vårdtyngdsmätningarna som görs. En

konsekvens är att flera inte får hjälp med morgonhygien och påklädning förrän långt fram på förmiddagen.


5.8 Hemsjukvård

5.8.1 Bokslut 2012

Enhetschef Carina Fors


Intäkter 1 002 1 161 775 386

Kommunbidrag 21 411 22 950 22 950 0

Summa Intäkter 22 413 24 111 23 725 386




Summa kostnader 22 864 23 860 23 725 135



Verksamhetens bemanning

Sjuksköterskor dag/kväll 15,53

Sjuksköterskor natt (utför även uppgifter enligt Socialtjänstlagen) 3,85

Undersköterskor natt 1,92

Demenssjuksköterska 1,00

Arbetsterapeut (en arbetsterapeut även samordnare på 25%) 3,00

Sjukgymnast 2,00

Hjälpmedelstekniker 1,00

Rehabassistent 0,85

Vaktmästare 0,75

Administrativ assistent (arb. c:a 60 % i p.g.a. tjänsteledighet. Hjälper även övriga enheter vid

behov) 0,81

Enhetschef 1,00

Detta reglerar Hemsjukvården/Rehabs verksamhet

Hälso- och sjukvårdslagen

SFS – nr: 1982:763

Ädelreformen

I samband med Ädelreformen 1992 slöts ett avtal mellan Regionen och kommunerna i Västra

Götaland om övertag av hemsjukvårdsansvar.

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att Västra Götalandsregionen


ansvarar för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsats och som utan stora

svårigheter kan besöka regionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ansvarar även för

personer som normalt kan besöka regionens verksamhet, men där ett tillfälligt vårdbehov förhindrar patienten att besöka regionens verksamhet.

Kommunen ansvarar för hemsjukvård till personer i ordinärt boende som har ett varaktigt

behov, oavsett ålder, diagnos/-er och funktionsnedsättning av fysisk och/eller psykisk karaktär och som motiverar att vården ges i hemmet. Ansvaret gäller alla åldrar.

Avtal avseende närsjukvårdsprojekt i Melleruds kommun

Det innebär att Sjukvårdsrådgivningen, Jourcentralen eller MÄVA (medicinsk

äldrevårdsavdelning) kan ringa för att få hjälp med bedömning i hemmet för personer över 65

år och som inte sedan tidigare är inskrivna i kommunen. Gäller vardagar kl 17.00 – 08.00 och

helger hela dygnet.

Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för VGR och de 49 kommunerna i Västra Götaland

Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har med Västra

Götalandsregionen/Regionservice träffat avtal avseende hjälpmedelsförsörjning.

Mer om avtalet finns att läsa: http://www.vgregion.se/upload/Hj%c3%a4lpmedel/Avtal/Avtal_externa_kunder.pdf

Antal inskrivna och besöksredovisning i ordinärt boende

Totalt har Hemsjukvården ansvar för c:a 350 patienter. Antal inskrivna I ordinärt boende har

under 2012 varierat mellan 175 och 204 personer. Inskrivna i särskilda boendeformer har varit 143 plus överbeläggningar.

Om vi jämför antalet besökstimmar som sjuksköterskorna redovisat i ordinärt boende

dag/kväll har dessa de senaste två åren ökat från 2522 till 3059 timmar. Anledningen är att de

patienter vi idag har i ordinärt boende kräver mer insatser än tidigare även om antalet

patienter blivit något färre. Nattens timmar har under samma period ökat från 1291 till 2954 timmar.

Hur tidskrävande insatserna hos en patient är kan variera från enstaka timma per månad till

1,5 heltidsfaktor sjuksköterska för exempelvis en dialyspatient. Att vårda en palliativ patient i

livets slut kan ta några timmar/dag upp till 24 timmar/dygn. En utprovning av enklare

hjälpmedel kan ta totalt en halvtimma medan utprovning för personer med mycket stora funktionshinder” kan ta flera arbetsdagar.

En del av förklaringen till att det blivit färre inskrivna är att vi jobbat mycket med kriterierna

för vilka som ska vara inskrivna.

Verksamhetens uppgifter

Hemsjukvården

Avancerade sjukvårdsuppgifter, palliativ vård, smärtlindring och stödsamtal.

Akutsjukvård upp till och med sjuksköterskenivå för inskrivna i Hemsjukvården.

Uppdrag enligt Närsjukvårdsavtal.

Läkemedelshantering, apotekskontakter, beställningar, kontroller av dosrullar (maskindelade

läkemedel), och kontroller av dosrecept, injektioner, dropp m.m.

Sondmatning, katetervård, såromläggning och provtagning.

Influensa- och pneumokockvaccinering av patienter.

Medverkar i nationella kvalitetsregistren Senior Alert (riskbedömningar trycksår, undernäring

och fall) och Palliativa registret (vård i livets slut).

Avvikelserapportering läkemedel, fallskador m.m.


Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis läkemedelshantering, diabetes, sårvård,

katetervård, benlindning, förebyggande vård m.m.

Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser.

Signeringslistor för delegerade sjukvårdsinsatser

m.m.

Rehab

Utprovning och förskrivning av personliga och arbetstekniska hjälpmedel.

Rörelseträning, förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient

Kontakter med övriga vårdgivare, hjälpmedelscentralen, leverantörer m.m.

Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis rörelseträning, förflyttning/gångträning

samt träning i personlig vård med patient.

Avvikelserapportering hjälpmedel m.m.

Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser.

Signeringslistor/instruktioner för hjälpmedelsanvändning och träning.

Förebyggande och avhjälpande underhåll (reparationer) och besiktning av hjälpmedel.

Rengöring och rekonditionering av återlämnade hjälpmedel.

m.m.

En stor del av arbetet för hela verksamheten är att samordna vården med anhöriga, övrig

vårdpersonal (på särskilda boenden, hemvården, dagverksamheter och personliga assistenter),

biståndsenheten och övriga vårdgivare.

Insatserna är av mycket varierande grad och kräver ständig kompetensutveckling.

Hemsjukvården/Rehabs kompetens- och utvecklingsplan utgår från verksamheten och personalens utbildningsbehov.

Visionen för Hemsjukvården/Rehab

”Varje person som vill ska få vård och rehabilitering i hemmet inom kommunens

ansvarsområde. Det är upp till oss som personal att lära oss det vi behöver kunna för att

kunna ge personen bästa möjliga vård.”

Hemrehabprojektet

Rehabteamet har haft ett pågående projekt för hemrehabilitering. Detta har finansierats med

hjälp av statliga stimulansmedelsbidrag och avslutades 121231. Syftet med projektet var att

prova hemrehabilitering som arbetssätt för att öka möjligheten för äldre personer med funktionshinder att bo kvar i ordinärt boende. Projektet har resulterat i:

Bättre rehabplaner där individen varit delaktig.

Kriterier för deltagande i hemrehabilitering har utarbetats.

Arbetsterapeut och sjukgymnast har fått ökad möjligheten att träna med individen i hemmet.

Handledning av vårdpersonal både i individens hem och grupphandledning.

Rehabmöten har genomförts regelbundet på varje hemvårdsområde och har lett till bra

resonemang om vardagsrehabilitering. Biståndsbedömda timmar enl. SoL har justerats utifrån behov.

Förflyttningsutbildningen har ändrats till fokus på individen vardagsaktiviteter.

Medverkan vid uppföljning av tidigare beslut enligt Socialtjänstlagen lett till anpassning utifrån individens funktions- och aktivitetsförmåga och fortsatta rehabiliteringsbehov.


Redovisning av hela projektet pågår och ska vara Socialstyrelsen tillhanda 130731.

Verksamhetsförändringar 2012

Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen 2010 (Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för VGR

och de 49 kommunerna i Västra Götaland) innebär att alla hjälpmedel ska hyras. De hjälpmedel som kommunen äger minskar efterhand som de kasseras.

Alla dödsfall och aktuella kvalitetsfaktorer har registrats i Palliativa registret (nationellt

kvalitetsregister). Tyvärr, liksom tidigare år, registrerade inte regionen mer än ett fåtal vilket

återigen innebar att kommunen gick miste om ett par hundra tusen i prestationsersättning.

Resultaten från registreringarna använder vi för att utveckla vården. Under året har vi bland annat jobbat med smärtskattningsinstrument.

Vi upplever att andelen palliativa patienter som vårdas i kommunen ökar. Vi kommer i

framtiden att kunna göra bättre jämförelser med hjälp av palliativa registret. Totalt avled 78

personer inskrivna i Hemsjukvården under 2012. Av dessa avled 62 personer inom

kommunens verksamheter

Under hösten har vi tillsammans med Vårdcentralen haft ett projekt med mer omfattande

läkemedelsgenomgångar. Apotekarens insatser har finansierats med hjälp av medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Tillsammans med övrig vårdpersonal är vi en av de kommuner som registrerat flest

riskbedömningar i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det har varit ett led i arbetet för

att öka den riskförebyggande kompetensen i hela verksamheten. Sjuksköterskor med

specialområde sår har utbildat all personal inom vård och omsorg i hudvård och förebyggande av trycksår. Sjukgymnasterna har utbildat i fallprevention.

Sjuksköterskorna inom demensområdet har deltagit i nationella registret BPSD

(Beteendepsykiatriska störningar vid Demens) på våra demensboenden.

Vi har jobbat med formerna för samverkande sjukvård.

Nytt system för dosexpedition (Pascal) har införts i hela Sverige. Det har varit många brister i

systemet, upplevts som svårarbetat och har tagit extra tid för sjuksköterskorna.

Leanarbetet har fortsatt under året. Rehabteamet har införlivat det i sitt dagliga arbete och Hemsjukvården jobbar på utifrån sina förutsättningar. Det vi hunnit med har blivit bra.

Legitimerad personal har arbetat med införandet av Nanda diagnoser (omvårdnadsdiagnoser) och tydligare vårdplaner i Procapita.

Den stora variationen på patientinsatserna kräver en bred kompetens i gruppen. För

verksamheten är det viktigt att inte alla har samma kompetens utan att man kompletterar

varandra. Vi har därför genom åren satsat på att alla har ansvar för olika specialområden. Utbildningar som genomförts under 2012:

Två sjuksköterskor har arbetat med sin magisteruppdats (magisterexamen är en förutsättning för att få full ersättning från högskolan för studentplaceringar)

Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 7,5 hp

Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 15 hp (som finansierats av Samverkande sjukvårdsprojektet).

En sjuksköterska har läst hjärtsvikt II 7,5 hp.

En arbetsterapeut har tagit medicinkandidatexamen med inriktning arbetsterapi 30 hp.

Enhetschefen har läst Nationell värdegrund 7,5 hp.

Halv- och heldagsutbildningar inom olika specialområden som förflyttningsutbildning, madrassutbildning, läkemedelsutbildning, demens m.m.

Hela enheten har varit på två utvecklingsdagar och jobbat med Lean m.m. Dagarna


finansierades med hjälp av statsbidrag som erhållits för registrering i nationella Palliativa

kvalitetsregistret.

Arbetsmiljöarbetet har löpt på som planerat under året. De problem som tagits upp är bland

annat Rehabteamets lokaler som varit provisoriska sedan 1992. De är i stort behov av bättre

lokaler. För sjuksköterskorna på Skållerudsområdet och Bergs har vi jobbat på lösningar som

troligen blir klara under feb 2013.

För att säkerställa rekrytering av kompetent personal har Hemsjukvården under 2012 tagit

emot 13 sjuksköterskestuderande för VFU (vårdförlagd utbildning).

5.8.3 Analys

Budgetresultatet för Hemsjukvården (inklusive Rehabteamet) var för 2012 ett överskott på 251 tkr.

Detta har påverkat resultatet positivt:

Närsjukvårdsavtalet gav Hemsjukvården 500 tkr från Västra Götalandsregionen och har

finansierat personalförstärkningar vid ökad belastning och ersättare i samband med utbildningar.

Primärvården har köpt tjänster av Hemsjukvården för 102 tkr.

Primärvården hyrde hjälpmedel från Rehabteamet för 46 tkr.

Inkontinenshjälpmedel överskott 47 tkr.

Administrativa assistenten har varit tjänsteledig utan lön och c:a 20% (c:a 80 tkr).

Ersättningen för studentplaceringar har varit 75 tkr och detta har finansierat utbildning och tid för handledarna.

Försäljning av vaktmästartjänster för 180 tkr.

Kostnaderna för bilarna har varit c:a 30 tkr mindre än budgeterat.

Samverkande sjukvård har ersatt oss för kostnader i samband med akutvårdsutbildningar, faciliteringsdagar m.m.

Kostnaden för bilar plus 30 tkr.

Detta har påverkat resultatet negativt:

Personalförstärkningar krävts periodvis vid hög belastning.

Introduktion av åtta nya sjuksköterskor, framförallt timvikarier.

Ökande kostnader för hyra hjälpmedel kommer att innebära mindre arbete för hjälpmedelsteknikern i framtiden.

Försäljning av vaktmästartjänst till annan enhet är en förutsättning för att vi ska kunna behålla

vår vaktmästare/hjälpmedelstekniker på 100 %. Att rekrytera en hjälpmedelstekniker på

mindre än 100 % är svårt. Avtalet för samverkande sjukvård nästa år bygger till viss del på

prestationsersättning men vi kommer troligen att få ytterligare intäkter som vi kan använda för att organisera samarbetet.


5.9 Hemvård

5.9.1 Bokslut 2012

Enhetschef Katarina Ågren


Intäkter 250 129 0 129

Kommunbidrag 24 275 27 539 27 539 0

Summa Intäkter 24 525 27 668 27 539 129




Summa kostnader 26 782 30 447 27 539 2 908

Årets resultat -2 257 -2 779 0 -2 779


Hemvårdsenheten

Hemvårdsenhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att tillgodose enskildas behov av hemtjänst

(biståndsbedömda insatser) i ordinärt boende och utföra förekommande medicinska

arbetsuppgifter på delegering av ansvarig sjuksköterska.

Hemvårdenheten består av tre geografiska grupper, Centrum, Skållerud och Kroppefjäll.

Centrumgruppen, som är geografiskt störst och tillgodoser flest vårdtagare, är uppdelad i två

team. I varje team finns en samordnare. De båda grupperna Skållerud och Kroppefjäll har

vardera en samordnare. Hemvårdsenhetens har totalt 49,37 årsarbetare fördelat på 64

personal samt en enhetschef. Hemvården har ca 40 stycken timvikarier.

Samordnarna har en viss arbetsledarroll i grupperna och huvudansvaret för detaljplanering

av arbetet. Planeringsverktyget heter Laps Care 3.5.2. Samordning av de medicinska

insatserna sker tillsammans med ansvarig sjuksköterska i området. Därutöver har

samordnarna främst då på de båda ytterområdena administrativa uppgifter och sköter

personalplanering i samråd med enhetschefen. Samordnarna bistår även enhetschefen i utvecklingsarbete, arbetsmiljöarbete och i det systematiska brandskyddsarbetet.

Assistenten sköter till stor del det administrativa arbetet i Centrum, har en samordnarfunktion för personalpoolen och det övergripande ansvaret för trygghetslarmen.

Personalen i grupperna har en hög kompetens och är vana att ta stort ansvar i

omvårdnadsarbetet. Det nära samarbetet med hemsjukvårdens sjuksköterskor är mycket

utvecklande för personalen och samarbetet mellan vårdgivarna blir allt viktigare eftersom

hemvårdspersonalen numera sköter enskilda personer med allt större vårdbehov och med

stora medicinska behov i det ordinära boendet. Personalen som arbetar inom hemvården utför de flesta delegeringar.

Förutom biståndsbedömda insatser hos våra vårdtagare har även personalen hand om

kringuppgifter så som städning av lokaler, städning av omklädningsrum, beställning av

inkontinenshjälpmedel och förbrukningsmaterial, besvarande av trygghetslarm samt skötsel och besiktning av våra bilar.

Demensteam. Ett nära samarbetet finns med kommunens demenssköterska. Hon har vid

flertalet tillfällen haft föreläsningar/diskussionsgrupper angående vårdtagare med demens.

Hon har också varit en resurs och stöd för personalen vid vård av personer med olika typer av

demens. Under 2010 startades ett Demensteam inom Hemvårdsenheten (4 från Centrum, 2


från Skållerud och 2 från Kroppefjäll). De genomgick en utbildning ledd av demenssköterskan i

Palliativ vårdfilosofi. Utbildningens mål var att ge en ökad kompetens i att vårda och bemöta

vårdtagare med demens och deras närstående. De som ingår i teamet blir kontaktpersoner till

våra vårdtagare med demens och ska i fösta hand ta besöken hos dem. Teamet har under

2012 haft regelbundna träffar en gång per månad, där kan man diskutera och ta upp

händelser och ge råd, tips och stöd till varandra. Deltagarna i demensteamet blir även en resurs för övrig personal som har frågor och funderingar kring vårdtagare med demens.

Trygghetslarm. Antalet vårdtagare som ansöker och får trygghetslarm som insats var vid

årsskiftet 253. Insatsen är en mycket bra åtgärd och medför att den enskilde och närstående

kan känna större trygghet. Hemvårdsenheten har ingen särskilt avdelad personal för att

åtgärda larm vilket medför att insatsen måste utföras utöver den planerade verksamheten.

Under dagtid vardagar är det i första hand samordnarna som sköter larmen. Kvälls- och

helgtid löses uppgiften av omvårdnadspersonalen. Detta medför en stressig arbetssituation i

perioder eftersom det sällan eller aldrig finns tid över i arbetsschemat. Det har skett en stor

ökning av besvarade larm från 2011 till 2012.(se tabell utförd tid på besvarande av

trygghetslarm). Detta kan bero på att vårdtagare med stora omvårdnadsbehov bor kvar längre

i ordinärt boende och klarar till exempel inte att gå på toaletten själv utan måsta larma och få hjälp med detta.

Matdistribution Hemvårdsenheten levererar dagligen varm lunch ut till de vårdtagare som

inte själva kan tillgodose detta. Antalet matleveranser ökar och resorna kan ibland vara

mycket långa. De vårdtagare som har matdistribution har även ibland stöd med att duka fram,

hjälp att ta mediciner mm. En ökning har kunnat se under året där vårdtagaren har i sitt

beslut att personalen ska stanna kvar och sitta ner till vårdtagaren har ätit sin mat. Det är

framförallt vårdtagare med en demensdiagnos. Under 2012 levererades 43 213 portioner mat. En ökning från 2011 med 839 portioner.

Under 2009 infördes att alla vårdtagaren kan välja mellan två alternativ vid matdistribution.

Detta har varit mycket lyckat och många vårdtagare har visat stort engagemang.

Undersökningar visar att våra vårdtagare är mycket nöjd med den varma maten som levereras

hem till dem. För Skållerud och Kroppefjäll har det inte skett någon större arbetsbelastning.

För hemvården Centrum har det däremot skett en större arbetsbelastning beroende på det

höga antalet vårdtagare som har matdistribution. Cirka 20 timmar per månad läggs ner på det administrativa arbetet runt ”Två val”.

5.9.3 Analys

Anledningen till underskottet för hemvården är att personalkostnaderna blivit mycket högre än

budgetramen. Personalresursen har inte räckt till utan förstärkningar har varit nödvändiga. Det är främst Hemvården Centrum som förstärkningarna har skett.

Hemvårdenheten kan se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast

hjälp av två personal och behöver många besök under dygnet. Antalet vårdtagaren med beslut

om sociala kontakter och ledsagning till och från olika instanser har också ökat vilket tar

mycket tid av personalresursen. För att tillgodose vårdtagarens insatser och för att utföra en

trygg och säker vård har förstärkningarna varit oundvikliga. Utförda timmar(debiterad tid) har

ökat med över 8000 timmar från föregående år. Det är ett genomsnitt på 700 timmar/månad.

Palliativ vård och vård i livets slut är något som kräver mycket av personalresursen. Oftast vid

vård i livet slut får personalen sitta vak för att underlätta för närstående och för att vårdtagaren ska känna sig trygg. Under 2012 har Hemvården haft vak 505 timmar.

För att säkerhetsställa tryggheten för vårdtagare med demenssjukdom har Hemvården under

2012 har haft förstärkning med så kallade ”skuggor”. Under mars-april hade tre vårdtagare

”skugga” med sammanlagt 15 timmar/dag.

Till största delen har förstärkningarna gjort på Hemvården Centrum. Hela hemvårdenheten har

haft förstärkningar på hela 12 812 timmar under 2012, ett genomsnitt på 1 067

timmar/månad. Av dessa står Hemvården Centrum för 11012 timmar (917 timmar/mån.).

Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med föregående år. När vårdbehovet

ökar är förstärkning oundviklig. Den enskildes insatser skall ges i rätt och rimlig tid och


därutöver skall personalen kunna ge en god och säker vård.

Beslut med matdistribution har ökat från 2011. Hemvården har levererat 839 fler portioner

2012.

Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken. Det är ingen större ökning

från 2011 (245). Däremot kan vi se en ökning med 217 timmar som det har tagit för personalen att besvara larmen. Detta är tid som inte finns medplanerad i det dagliga arbetet.

Insats 2011 2012

Förstärkning utöver schemat (timmar)

9 267 12 812

Utförd tid (debiterad tid i timmar) 70 276 78 542

Antal besvarande av trygghetslarm 421 638

Antal levererade matportioner 42 374 43 213

Under 2010 verkställde Hemvårdsenheten två beslut med anhöriganställning. Dessa har

fortlöpt även under 2012. Anställningen på Centrum har minskat med 4 tim/vecka och är nu

15 tim./vecka, vilket motsvara en anställning på 40,5 % per månad. Minskningen beror på att

vårdtagaren har fått insatser utförda av hemvårdspersonal. På Kroppefjäll ser anställningen

likadan ut från 2010 med 8 timmar/vecka motsvarande en anställning på 20 % per månad.

Från juni-september 2012 hade Centrum ytterligare en anhöriganställning motsvarande 75%

per månad. Anhöriganställningarna är en kostnad för hemvårdenheten som inte finns med i

budgeten.

Inom Hemvårdsenheten finns för närvarande 18 stycken bilar. Personalen har hand om all

underhåll av bilarna. Detta er en kringuppgift som tar mycket tid eftersom vi från 2011 även har hand om att åka och besiktiga våra bilar.

De löpande kostnaderna har hållits nere på grund av återhållsamhet. Endast kontot

arbetsläder visar ett resultat på - 73 101 tkr. Detta beror på att vi förstärker mycket tid utöver

schemat och måste därför beställa mer kläder till vår extrapersonal.

5.9.4 Brandskydd

Hemvårdsenheten bedriver i sina lokaler ett systematiskt brandskyddsarbete(SBA) för att

förbättra och bidra till lösningar för att förebygga och förhindra bränder och olyckor.

Enhetschefen tillsammans med brandombuden på de tre områdena har fortlöpande

brandronder för att kontrollera och se om något behöver åtgärdas. På Hemvården Centrum,

som har sina lokaler i Älvan har möten hållits under året med representanter från hyresvärden,

enhetschefer från övriga verksamheter i huset samt deras brandombud. Detta har resulterat i att man med olika lösningar har lyckats få ner antalet automatlarm från Älvan.


Hemvårdsenhetens enhetschef samt samordnare började arbeta med LEAN under 2008 för att

möjliggöra en effektivare verksamhet och förbättra arbetsmetoderna. Under 2011 gick alla i

personalgruppen första introduktionen i LEAN. Enhetschefen har under 2012 gått en

fördjupning i LEAN. Detta för att kunna jobba effektivare med LEAN under kommande år.

Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Med hjälp av Senior

Alert kan vi följa vårt arbete och förebygga och minska förekomsten av till exempel trycksår

undernäring och fall. På hemvårdsenheten finns 6 coacher för Senior Alert. De har i fått en

grundläggande introduktion i ämnet och skall till en början vara ansvariga för att insamlade

uppgifter matas in i registret. Coacherna har regelbundna träffar med PAS och går där igenom insamlade uppgifter och uppmärksammar om några åtgärder behöver sättas in.

Två av hemvårdens personal utbildades under 2011 till förändringsledare inom Gemensam

omsorgsfilosofi (GOF). De har under 2012 haft studiecirklar för personal från andra verksamheter. Under året har de även varit på två studieresor.


Som en utveckling av demensteamet flyttades i november en undersköterska från

Skållerudsgruppen till att endast arbeta med personer med en demensdiagnos. Dels för att

underlätta för demenssköterskan och för att få en bättre kontinuitet hos vårdtagare med demensdiagnos. Resultatet har endast på två månader visats sig mycket positivt.

Demensteamet träffas en gång i månaden med demenssköterskan

Utbildning/Fortbildning

Demensteamet har vid två olika tillfällen deltagit i en endagars demenskurs i Strömstad.

Förändringsledarna har varit på utbildning till Strömstad vid två tillfällen.

All personal inom Hemvården medverkat i fortbildning inom fallprevention, hudvård samt nutrition. Dessa föreläsningar har varit mycket uppskattade och värdefulla för personalen.

Hemvården Kroppefjäll och Skållerud har haft uppföljning i förflyttningsteknik.

Under 2012 har ombuden för inkontinens haft regelbundna träffar. Detta för att öka sina

kunskaper och att skapa ett nätverk i Melleruds Kommun. Ombuden har också varit på två

inkontinentmässor i Vänersborg under 2012.

Tre personal samt enhetschefen har gått en tvådagarsutbildning för att bli administratörer i kvalitetsregistret BPSD.


6 Stöd och Service

6.1 Bokslut 2012

Sektorschef Jan Olsson


Intäkter 20 911 19 989 20 051 -62

Kommunbidrag 55 754 57 332 57 332 0

Summa Intäkter 76 665 77 321 77 383 -62



Kapitalkostnader 22 22 32 -10

Summa kostnader 76 634 79 337 77 383 1 954

Årets resultat 31 -2 016 0 -2 016


I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder

genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt

funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt

åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:


Ledsagarservice

Kontaktperson

Avlösarservice

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Boende för barn och ungdomar

Boende för vuxna

Daglig verksamhet

Socialpsykiatrin vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning/dubbeldiagnoser

och syftar till att genom stöd och individuella målplaner skapa förutsättningar att klara det

dagliga livet, bryta isolering och aktivt delta i samhällslivet. Genom samverkan med andra

vårdgivare säkerställs att insatserna har optimal effekt. Följande delar finns inom socialpsykiatrin:

Trygghetsboende/sattelitstöd

Boendestöd

kontaktperson/ledsagare

Öppen dagverksamhet

Verksamheten är organiserad i fem enheter, två boendeenheter , en för daglig verksamhet

inklusive gruppbostaden Gården, en för övrig LSS samt en för socialpsykiatri. Respektive

enhetschef ansvar för ekonomi, personal, verksamhetsutveckling samt arbetsmiljö.


Övergripande ansvar har sektorchefen som är direkt underställd socialchefen.

Insatser enligt HSL ges av hemsjukvården samt på delegation av verksamhetens personal

Verksamhetsförändringar 2012

I början av 2012 genomfördes förändringar inom socialpsykiatrin genom att slå samman

personalgrupperna inom trygghetsboendet, boendestöd samt dagverksamheten. Detta har

medfört en mer flexibel resursanvändning, ökad tillgänglighet på kvarnen samt möjlighet att

ge boendestöd då behoven finns. Tjänsten som enhetschef inom socialpsykiatrin har minskat till 80% av heltid.

Vid gruppbostaden Gården har en bostadsmodul uppförts under året vilket har skapat

möjlighet till sex boende. Samtliga platser är nu besatta.

Inom dagligverksamhet har en 30-årig epok avslutats när verksamheten på Ymer upphörde.

Lokalerna har ersatts av två mindre integrerade lokaler vilket har medfört att lokalkostnaderna mer än halverats samt att brukarna har kommit närmare samhället i övrigt.

6.2.1 Analys

Sammanfattning

Verksamhet Resultat mot

budget (i tkr)

Övrig LSS samt korttidboende -1068

Daglig verksamhet -67

Grupp-/servicebostad -821

Socialpsykiatri -268

Administration +208

Resultat

Stöd och Service -2018

Stöd och service har under 2012 inte nått upp till förväntat resultat mot budget. Orsaken är

fler beslutade insatser samt ökat stöd och omvårdnadsbehov hos äldre. Möjligheten att vara

precis i prognosarbetet har försvårats av brister i det personal- och ekononomiska

redovisningssystemen, som skapat viss osäkerhet, men som inte direkt haft inverkan på

resultatet.

Volymökningar inom socialpsykiatrin, främst i slutet av året, har ökat kostnaderna. Stora

omstruktureringar har gjorts i verksamheten så att bemanningen inom Kvarnen minskat från 3,5 till 2,0 årsarbetare. Boendestödet har förstärkts.

Antalet äldre på gruppbostad/servicebostad som inte deltar i på daglig verksamhet ökar, vilket

påverkar personaltätheten dagtid i dessa boenden. I ett boende har personal gått från sovande

jour till vaken natt för att säkra en god och säker vård och omsorg. Vid Gården, som är ett

boende för personer med autism har tillkommit två platser. Totalt har därför kostnaderna för bostad enligt LSS ökat med 4,2 procent jämfört med 2011.

Inom personlig assistans påverkas resultatet av att fler valt privata assistansbolag samt att kostnaderna för boende för unga ökat.


har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden


har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.

Boende för barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar

och tre nya beslut under hösten 2012 är orsaken.

Övrig LSS inklusive korttidsboende - 1068

Inom personlig assistans enligt SFB har antalet beslut om personlig assistans enligt SFB har

ökat från 12 till 13 varav av nio verkställs av kommunen, 61 546 timmar. Ett nytt ärende samt

en övergång från kommunens verkställighet har under året fått privat assistansgivare.

Nettoeffekten är minskade intäkter motsvarande 20-25 tkr per månad i ett medelstort ärende

samt att kommunen, enligt lagstiftningen, måste stå för vikariekostnader när anställda i

privata assistansbolag är sjukskrivna. Över tid ökande beslut om jourtid vid assistans ökar

kostnaderna för kommunen då en halvtimmes lönekostnad ersätts med en kvart. Kostnaderna

för assistansen är bland de absolut lägsta i landet.

Av två beslut om personlig assistans LSS verkställs ett av privat företag.

Antalet beslutade ledsagartimmar har ökat från 2304 till 2879

Antalet beslut om kontaktperson LSS ökat. Fr.o.m. 2013 har kontaktpersonerna skyldighet att

redovisa uppdragen.


har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.

Boende barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar och höstens tre beslut är orsaken.

Daglig verksamhet -67

Både kostnaderna och innehållet har en positiv utveckling inom daglig verksamhet. Genom att

avsluta verksamheten på Ymer, dock flera månader för senare än beräknat, kommer

kostnaderna för lokaler att minska. En del av 2012 har verksamheten haft dubbla hyror.

Brukarna har blivit mer integrerade i samhället och på sikt kommer detta för flera brukare leda till en ökad självständighet och minskat stödbehov. Antalet brukar är 64, en ökning med fyra.

Idag har fem brukare extern placering, företag, lantbruk samt kommunal verksamhet.

Målsättningen är att antalet ska öka. Det planerade WEPA-projektet för att utveckla

samarbetet med företagare gick inte vidare i sista uttagningen. Genom eget arbete och inom ramen för kommunalförbundet fortsätter detta arbete.

Gruppbostad/servicebostad -821

Gruppbostad/servicebostad har ett underskott motsvarande 821 tkr i förhållande till budget.

Gården ensamt har ett underskott på 870 tkr men detta skall vägas mot två ny beslut under

året samt komplexiteten i stödbehovet. En extra bostadsmodul har gjort utökningen möjlig

tillsammans med regelbunden handledning till personalen.

PD. Lundgrensgatan och Magasinsgatan har på grund av ökat behov av HSL-insatser dragit på

sig extra personalkostnader. Sedan i juni har Magasinsgatan vaken natt i stället för sovande jour. Den insats planeras att upphöra i månadsskiftet februari/mars.

Generellt kan sägas att det ökade omvårdnadsbehov hos äldre inom verksamhet samt det

ökade stödbehovet till yngre har påverkat utfallet för 2012. Det finns anledning att tro att

detta fortsätter även under 2013. Behovet av gruppbostad för äldre ökar men också platser för

yngre med särskilda behov. Under 2012 kunde ett beslut om bostad enligt LSS inte verkställas, utan det har nu ändrats till boendestöd enligt SoL efter ansökan från brukaren.

Socialpsykiatri -268

Under ett antal år har man sett ett minskat antal deltagare på Kvarnens verksamhet samtidigt

som antal personer som beviljas insatsen boendestöd ökat. Kvarnen har ett positivt resultat

främst beroende på att verksamheten är budgeterad för fler personal än det i själva verket är.


Innan omorganisationen fanns 3,5 årsarbetare i budget, efter denna har det varit 2

årsarbetare.

Beslutade insatstimmar per månad inom boendestödet varierar då behov och förutsättningar

för att ta emot stöd snabbt kan förändras. I januari 2012 låg antalet beslutade timmar på 558,

under några månader av året var det uppe i drygt 600 timmar för att i december månad ligga

på 584 beslutade timmar. Utökningen av beviljade timmar har medfört ökade

personalkostnader. Såväl antalet beviljade timmar som antal personer som har insatsen har

ökat under året. Ett beslut om korttidsboende som utförs av extern utförare har medfört en ökad kostnad om 170 tkr vilket också har belastat boendestödets budget.

Trygghetsboendet Axet har haft en utflyttad och en inflyttad person under året.

En ökning av beslut kontaktperson SoL har medfört ökade kostnader. Under 2013 kommer

månadsuppföljning att ske i varje enskilt ärende.


6.2.2 Nyckeltal

Dagcenter Platser

Beslut

1/1 Nya Upphört

Beslut

31/12 Årsarbete Täthet

Basverksamheten 28 33 2 0 35 10,75 0,31

Frykens trä 18 13 3 0 16 3.00 0.21

AME/ SOL-beslut 6 0 1 5

Total 55 60 64 17.25 0.29

Gruppbostäder Platser

Beslut

1/1 Nya Upphört

Beslut

31/12 Årsarbete Täthet

Långgatan 8 11 1 1 11 6,02 0,55

Linnégatan 6 6 1 5 5,14 0,86

PD Lundgrensgatan 5 5 1 4 7,23 1,45

Karolinen 6 6 6 7,13 1,18

Magasinsgatan 5 5 1 6 5,6 1,12

Rostocksgatan 5 5 5 6,94 1,39

Gerdserud *** 5 5 2 7 10,95(2) 1,79(2,19)

Vallmogatan* 6 7 1 1 7

Externt köp** -1 -1

Total 46 50 5 4 51

*Inklusive personliga assistenter på Vallmogatan

*** Inklusive 2 årsarbetare daglig verksamhet.

**Redovisas under Boende unga= 7837

Stöd till psykiskt funktionshindrade

Deltagare

1/1 Upphört Nya Deltagare 31/12 Besök Årsarbete

Kvarnen 19 9 10 2

Beslut/läg.

1/1 Beslut/sat.

1/1 Beslut

31/12/läg Beslut/sat 31/12 Års.arb. Täthet

Axet 8 3 8 0 4,6 0,575

Boendestöd Beslut tim./ 4/veck 1/1

Beslut tim./ 4/veck.

31/12 Årsarbetare

558 588 3,4

Beslut 1/1 Upphört Nya Beslut 31/12

Extern köp Psykiatri 0 1 1

SOL Ledsagare/ kontaktperson

12 4 16


Övrig LSS

Insats Beslut

1/1 Timmar

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Timmar 31/12

Utfört

Pers.ass. Lass 10 65 812 1 9 61 546 58

932

Extern utförare 2 2 4

Antal timmar 2011

64 512 1 10 65 812 63

786

Insats Beslut

1/1 Timmar

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Timmar 31/12

Utfört

Pers.ass. Lss 2 2 080 2 2 080 2 079

Extern utförare 1 040 -1 1 040 1 039

Antal timmar 2011

2 080 2 2 080 2 079

Insats Beslut

1/1 Timmar

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Timmar 31/12

Utfört

Ledsagare 7 2 304 1 8 2 879 2 233

Antal timmar 2011

2 268 0 7 1 740

Insats Beslut

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Kontaktperson 26 6 32

Insats Beslut

1/1 Timmar Upphört Nya

Beslut 31/12

Timmar

Avlösare 1 804 1 2 1000

Korttid/stödfam./ lägervistelse

Insats Beslut

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Stödfamilj 2 1 1

Insats Beslut

1/1 Dygn Upphört Nya

Beslut 31/12

Dygn Utfört

Korttid Stjärnan 11 661 1 1 11 635 511

Boende unga Beslut

1/1 Upphört Nya

Beslut 31/12

Extern köp 4 3 2 3


6.2.3 Brandskydd

Samtliga verksamheter har utsedda brandombud och brandskyddsarbetet är en stående punkt

på arbetsplatsträffarna. Under året har uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet

inom Stöd och service genomförts tillsammans med berörda hyresvärdar samt NÄRF.

Automatiska dörrstängare har monterats på dörrarna till lägenheterna vid gruppbostaden PD.

Lundgrensgatan efter påpekande vid brandtillsyn. En utbildning av nya brandombud och brandskyddsansvariga har genomförts i december 2012.


Tillgänglighetsinventering har under året skett på tidigare inte inventerade verksamheter.

Resultatet redovisas i tillgänglighetsdatabasen. Dagverksamheten Kvarnen är inte tillgänglig

för rullstolsburna brukare. Saknas hiss.


Kvalitetsledningssystem: Under året har ett Ledningssystem för systematisk

kvalitetsarbete tagits fram gemensamt för socialförvaltningen. Detta kommer att utvecklas vidare under 2013 och införas i förvaltningen.

Kompetensutveckling: Personalen på gruppbostaden Gården har regelbundet handledning samt deltagit i en två dagars fortbildning med inriktning mot teambildning och autism.

Långgatans servicebostad har under året erhållit utbildning i MI, motiverande samtal. Det är led i att skapa förutsättningar för att möta den "nya unga brukargruppen".

Samtlig personal inom socialpsykiatrin har deltagit i ESL-utbildning (ett självständigt liv) för att

öka möjligheten att ge brukarna rätt stöd.

Klagomålshantering: Samtliga verksamheter är kunniga i rutinerna runt synpunkts/ klagomålshanteringen.

Arbetsmiljö: Samtliga enheter har under året fullföljt det systematiska arbetsmiljöarbetet

genom enkäter, upprättande av mål- och handlingsplaner samt uppföljningar. Tillbud belastar

fortfarande flera verksamheter i stor omfattning. Tillbuden gås i genom regelbundet på

arbetsplatsträffar och Socsam som ett led att öka kvalitén i arbetsmiljöarbetet samt i personalens arbete.

Öppna jämförelser: Verksamheten deltar i öppna jämförelser

Lex Sarah: Nya rutiner för Lex Sarah har införts i verksamheten


6.3 Socialpsykiatri

6.3.1 Bokslut 2012

Enhetschef Anette Schreiner


Intäkter 167 207 189 18

Kommunbidrag 7 344 7 436 7 436 0

Summa Intäkter 7 511 7 643 7 625 18


Löpande kostnader 680 1 141 896 245


Summa kostnader 6 757 7 912 7 625 287



Verksamheten vänder sig till personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt personer med annan samsjuklighet.

Boendestöd enligt SoL:

Boendestöd ger biståndsbedömda insatser utifrån beslut. Insatserna syftar till att ge

individuellt stöd med att skapa förutsättningar att leva ett så självständigt liv som möjligt trots

sina svårigheter. För att säkerställa insatserna jobbar personalen aktivt med individuella

genomförandeplaner. Samverkan sker med övriga aktörer, såsom t.ex. öppenvårdspsykiatrin/socialtjänsten, för att säkerställa så god effekt som möjligt.

Axet:

Ett trygghetsboende, med beslut enligt socialtjänstlagen. Boendet har åtta lägenheter. Några

av personerna boende på Axet har en missbruksproblematik. Samtliga personer som bor på

trygghetsboendet får det individuella behovet säkerställt via en genomförandeplan. Mycket av

stödinsatserna utgår i från personens kognitiva funktionsnedsättning och består bl.a. av ADL-

träning, sociala träning samt motivationsarbete. Samverkan runt den enskilde med övriga

aktörer utifrån behov.

Kvarnen:

En öppen, ej biståndsbedömd daglig verksamhet. Verksamheten fungerar i första hand som en

social träffpunkt för att förhindra inaktivitet och isolering. Personerna har tillgång till personalstöd på individ och gruppnivå.

Kontaktperson SoL:

Ett bistånd i form av kontaktperson ges till personer för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå.

Insatsen utformas så det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Ofta handlar insatsen om att komma ut på fritidsaktiviteter eller förhindra ensamhet och isolering.

Ledsagning SoL:

Biståndet ges för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Insatsen består oftast av

ledsagning till och från aktivitet men kan även gälla under aktivitet, t. ex i samband med läkarbesök.


6.3.3 Analys

Under ett antal år har man sett ett minskat antal deltagare på Kvarnens verksamhet samtidigt

som antal personer som beviljas insatsen boendestöd ökat. Kvarnen har ett positivt resultat

främst beroende på att verksamheten är budgeterad för fler personal än det i själva verket är.

Innan omorganisationen fanns 3,5 årsarbetare i budget, efter denna har det varit 2 årsarbetare.

Boendestöd: Beslutade insatstimmar per månad varierar då behov och förutsättningar för att

ta emot stöd snabbt kan förändras. I januari månad 2012 låg antalet beslutade timmar på

558, under några månader av året var det uppe i drygt 600 timmar för att i december månad

ligga på 584 beslutade timmar. Utökningen av beviljade timmar har medfört ökade

personalkostnader. Såväl antalet beviljade timmar som antal personer som har insatsen har

ökat under året. Ett beslut om korttidsboende som utförs av extern utförare har medfört en

ökad kostnad om 170 tkr vilket också har belastat boendestödets budget.

Axet: En utflyttad och en inflyttad person under året.

Kommunpsykiatri: Ett positivt resultat då ny enhetschef anställdes senare än budgeterat. Enhetschefen har även en lägre tjänstgöringsfaktor än budgeterat.

Efter omorganisationen har boendestödet och Axet klarat verksamheten utan extra bemanning.

Kontaktperson SoL: En ökning av beslut vilket medfört ökade kostnader. Under 2013 kommer månadsuppföljning att ske i varje enskilt ärende.

6.3.4 Brandskydd

Axet och Kvarnen har varsitt brandombud som uppdaterar brandskyddsrutiner i respektive

brandpärm. SBA är en stående punkt vid APT. Nyanställda medarbetare, vikarier samt

praktikanter får en introduktion av brandombuden.


En ökad tillgänglighet för brukarna har skett i samband med den omorganisation som

socialpsykiatrin genomfört under 2012. Ett mål med omorganisationen var att kunna erbjuda

flexiblare stöd och öppet tider genom att göra Axet, Kvarnen och boendestödet till en gemensam enhet.

Kvarnen och Axet har tillgänglighetsinventerats och finns med i tillgänglighetsdatabasen på Melleruds hemsida.


Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är förtrogen med rutinen.

Ett aktivt arbete har inletts under 2012 för att säkerställa det fortlöpande arbetet med

genomförandeplaner för samtliga brukare med biståndsbeslutad insats. Samtlig personal i

socialpsykiatrin har under 2012 gått en utbildning i metodarbete gällande

genomförandeplaner/dokumentation. Samtidigt fick alla en introduktion i ESL-pedagogik med insatsplanering (ESL= Ett självständigt liv).

Verksamheten finns med i öppna jämförelser.


6.4 Övrig LSS

6.4.1 Bokslut 2012

Enhetschef Lotta Fredman


Intäkter 16 948 16 393 17 623 -1 230

Kommunbidrag 4 948 4 374 4 374 0

Summa Intäkter 21 896 20 767 21 997 -1 230




Summa kostnader 21 887 21 923 21 997 -74

Årets resultat 9 -1 156 0 -1 156


Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i

samhället för de personer som anges i 1 §. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att

leva som andra (5 § LSS).






Personlig assistans/personlig assistent, Insatsen är ett personligt stöd som ska ge den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv.

Ledsagarservice, insatsen ska göra det möjligt för personer med funktionshinder att ha ett

meningsfullt fritidsliv, vilket kan innebära en möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet,

besöka vänner eller bara promenera. Avsikten är att den enskilde ska få hjälp att bryta den

isolering som ofta uppkommer till följd av ett om-fattande funktionshinder. Insatsens omfattning bygger på den enskildes individuella behov.

Kontaktperson, En medmänniska som kan underlätta ett självständigt liv i samhället och hjälpa till att bryta den enskildes isolering

Avlösarservice, i det egna hemmet. Insatsen skall göra det möjligt för anhöriga eller andra

närstående att få avkoppling eller för att genomföra aktiviteter som den funktionshindrade inte deltar i genom att en person tillfälligt övertar omvårdnaden.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, innebär att en funktionshindrad person

tillfälligt under en kortare eller längre tid får vistas på korttidshem, hos en stödfamilj eller delta

i lägerverksamhet. Syftet är dels att den enskilde skall erbjudas miljöombyte och stimulans i

den personliga utvecklingen och att anhöriga därigenom kan få möjlighet till avkoppling.

Boende barn och ungdomar, insatsen är för barn och ungdomar som trots stödåtgärder inta

kan bo hos sina föräldrar. Insatsen kan även ges till funktionshindrade barn/ungdomar som studerar på annan ort.

6.4.3 Analys

Personlig assistans LASS: - 300 tkr


13 beslut, varav 4 brukare valt privat utförare av assistansen. 1 brukare har under året valt

privat utförare av assistansen, vilket innebär att vi förlorar en överskjutande intäkter om

ca 288 000 kr. Att verkställa beslut med jour natt innebär alltid en kostnad, då vi som utförare endast får ersättning för 1 timma av 4 utförda.

2 beslut om tillfällig utökning av tid, vilka verkställs av privat utförare 230 timmar vilket

innebär en kostnad om 61 500 kr.

Beslutade och verkställda timmar under året för de brukare som valt kommunal utförare av sin

assistans: 61 546/58 932

Personlig assistans LSS: - 87 tkr

2 beslut varav 1 brukare valt privat utförare av assistansen.

Ledsagarservice: +88 tkr

2 879 beviljade timmar, 2 232 verkställda timmar under året. Differensen beror på avbokade planerade ledsagningar samt beslut som verkställts senare under året.

Kontaktperson: - 80 tkr

Har under året verkställt 32 beslut, varav 6 beslut är nya. 1 beslut verkställs av annan kommun.

Avlösarservice i hemmet: -43 tkr

1 nytt ärende under året.

Korttids Stjärnan: + 88 tkr

11 barn/ungdomar har beslut om och plats på korttids Stjärnan.

Säljer 1 plats till IFO

Beslutade och bokade dygn: 635

Verkställda och utnyttjade dygn: 511.

Differensen beror på sjukdom, avbokningar av vårdnadshavare. 1 brukare avbokade hela november och december vilket leder till omprövning av insatsen korttidsvistelse.

Vecka 42 utökade Korttids Stjärnan sina öppe tider till 3 helger av 4

Korttids i form av stödfamilj: + 19 tkr

2 beslut varav 1 avslutades under sommaren 2012.

Boende barn och ungdom/Internat: - 607 tkr

Totalt 7 beslut under året. om sammanlagt 1 025 dygn.

Vårterminen: 4 beslut vilket innebar 605 beslutade och verkställda dygn, dessa avslutades i

juni.

Höst terminen: 2 nya beslut vilket innebar 420 beslutade och verkställda dygn, dessa verkställdes from augusti.

6.4.4 Brandskydd

Personlig assistans: Det är framtaget en ”larmlista” som finns i assistentpärmen med

information om det finns och i så fall vad för slags brandskydd som finns i det ordinära

boendet. Arbetsgivaren kan endast uppmana brukaren till att vara uppdaterad vad det gäller

brandskydd.

Korttids Stjärnan: Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. Övning har skett både muntligt och genom praktiska övningar.



Korttids Stjärnan, inventerad och tillgänglighetsresultaten finns på kommunens hemsida. Arbetet med förbättringar kommer att ske kontinuerligt under 2013.


Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är förtrogna med rutinen.

Genomförandeplaner finns vilka uppdateras varje år eller vid behov

Lex Sarah/Tillbudsrapportering hålls ständigt levande, tas upp på varje APT.

Korttids Stjärnan - Handledning dels kring specifik brukare, samt kring specifik situation

Student från Omvårdnadsprogrammet, Barn & Fritid.

Föreläsningar: "Stress hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar",

"Problemskapande beteende", "Jag vill vara normal", "Sexualitet och ungdomar med

intellektuella funktionsnedsättningar". Dessa föreläsningar har riktat sig mot personliga

assistenter, anhörigvårdare samt habiliterings assistenter.

Arbetsmiljöarbetet hålls ständigt levande under hela året, vilket också är en stående punkt

på alla gruppers APT dagordning.

Kontinuerliga assistansmöten, för de personliga assistenterna, för att hela tiden utveckla arbetet som personlig assistent.


6.5 Daglig Verksamhet

6.5.1 Bokslut 2012

Enhetschef Anneli Törnros


Intäkter 1 594 1 687 1 258 429

Kommunbidrag 9 549 9 441 9 441 0

Summa Intäkter 11 143 11 128 10 699 429



Kapitalkostnader 12 12 32 -20

Summa kostnader 10 985 11 195 10 699 496








Frykens trä:

Denna verksamhet riktar sig till personer som vill arbeta med trätillverkning. Alla maskiner är

anpassade till individens särskilda behov och arbetsfördelningen sker på ett säkert sätt.

Arbetet bygger på ett tydliggörande för arbetstagaren, där alla är delaktiga. Fryken har fått två nya brukare 2012

Café Älvan/Måns:

Caféerna har samverkan med idégruppen älvan. Verksamheten arbetar också på uppdrag av

gymnasieskolan och Kulturbruket, Gruppen ”Måns”, arbetar ofta även helger och kvällar. De

har många beställningsuppdrag.

Basverksamheten: Lilla Butiken Wilja, Tornet, Ymer och Utegruppen.

Under 2012 har det kommit två nya brukare. I Butiken säljs det som varje grupp skapar.

Ymer har en inriktning på tydliggörande och Tornet mer på skapande tillverkning och loppis.

Utegruppen arbetar med bland annat service till parkavdelningen, sophantering mm. Vi har

börjat arbetet med att lotsa brukare ut på den reguljära arbetsplatsen. Även minskat lokal

ytorna och delat upp grupperna i mindre enheter.

Under hösten 2012 fick verksamheten även öppna Stallet, eftersom brukarantalet ökade. Även tillbuden ökade under 2012.

6.5.3 Analys

Verksamheten visar ett resultat mot budget på högre totalkostnad jämfört med 2011. Fler

brukare totalt 2012. Underskottet på personal uppgick till ca 500 tusen, som kan förklaras av

sjukskrivningar, dubbelbemanning under en våren och introduktion av nya vikarier. Totalt fick

vi in mer intäkter än beräknat, detta gör att det totala underskottet i dagligverksamhet

stannar på ca 50 tusen.


Under året genomfördes en översyn av verksamhet och lokalernas utformning, som ledde fram

till ett beslut att lämna basverksamheten och byta till andra billigare lokaler. Bakgrunden är att

enheten skall minska sina kostnader samt att verksamheterna integreras om möjligt ute i

samhället. Under året har verksamhetens personal jobbat för detta, och under slutet av året

hittade vi lokaler som kan minska kostnaderna. Tillbuden ökade markant under våren och i

maj fick vi öppna dagverksamheten på Gården

igen.

Platser Beslut 1/1 Nya Upphört Beslut 31/12

Årsarbete Täthet

Basverksam-heten

28 33 2 0 35 10,75 0,31 (0,28)

Café Älvan/Måns

9 8 0 0 8 3,5 0.50

Frykens trä 18 13 3 0 16 3.00 (4.00) 0.18 (0,23)

Ame 6 0 1 5

Total 55 60 5 1 64 17.25 0.27

6.5.4 Brandskydd

Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. man har

övat både muntligt och genom praktiska övningar. Under 2013 skall även de nya lokalerna ingå i brandskyddsarbetet.


Lilla butiken Wilja, café Måns och café Älvan är inventerade utifrån tillgänglighet resultatet

finns på kommunens hemsida. Övriga verksamheter kommer att bli inventerade allt eftersom de blir klara.


Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.

Genomförandeplaner finns för brukarna men alla har inte införts i Procapita. Socialpedagogen

håller dessa uppdaterade minst en gång om året. Vid genomförandeplaners upprättande

informerar vi även om klagomålshanteringen.


6.6 Stjärnans Korttids

6.6.1 Bokslut 2012


Intäkter 156 174 33 141

Kommunbidrag 1 430 1 716 1 716 0

Summa Intäkter 1 586 1 890 1 749 141


Löpande kostnader 378 360 405 -45


Summa kostnader 1 670 1 801 1 749 52



Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, innebär att en funktionshindrad person

tillfälligt under en kortare eller längre tid får vistas på korttidshem, hos en stödfamilj eller delta

i lägerverksamhet. Syftet är dels att den enskilde skall erbjudas miljöombyte och stimulans i den personliga utvecklingen och att anhöriga därigenom kan få möjlighet till avkoppling.

6.6.3 Analys

Korttids Stjärnan: + 88 tkr

11 barn/ungdomar har beslut om och plats på korttids Stjärnan.

Säljer 1 plats till IFO

Beslutade och bokade dygn: 635

Verkställda och utnyttjade dygn: 511.

Differensen beror på sjukdom, avbokningar av vårdnadshavare. 1 brukare avbokade hela november och december vilket leder till omprövning av insatsen korttidsvistelse.

Vecka 42 utökade Korttids Stjärnan sina öppet tider till 3 helger av 4

6.6.4 Brandskydd

Korttids Stjärnan: Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. Man har övat både muntligt och genom praktiska övningar.


Korttids Stjärnan, inventerad och tillgänglighets resultaten finns på kommunens hemsida. Arbete med förbättringar kommer att ske kontinuerligt under 2013.


Rutiner för klagomålshantering finns och personalen ärl förtrogna med rutinen.

Genomförandeplaner finns vilka uppdateras varje år.

Lex Sarah/Tillbudsrapportering hålls ständigt levande, tas upp på varje APT.

Korttids Stjärnan - Handledning dels kring specifik brukare, samt kring specifik situation


Student från Omvårdnadsprogrammet, Barn & Fritid.

Föreläsningar: "Stress hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar",

"Problemskapande beteende", "Jag vill vara normal", "Sexualitet och ungdomar med

intellektuella funktionsnedsättningar". Dessa föreläsningar har riktat sig mot personliga assistenter, anhörigvårdare samt habiliterings assistenter.

Arbetsmiljöarbetet hålls ständigt levande under hela året, vilket också är en stående punkt på alla gruppers APT dagordning.

Kontinuerliga assistansmöten, för de personliga assistenterna, för att hela tiden utveckla

arbetet som personlig assistent.


6.7 LSS Boende 1

6.7.1 Bokslut 2012


Intäkter 354 155 113 42

Kommunbidrag 10 970 11 655 11 655 0

Summa Intäkter 11 324 11 810 11 768 42




Summa kostnader 11 852 12 007 11 768 239




I denna verksamhet ingår insatser enligt LSS - Lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade. För att få insatser enligt LSS ska man tillhöra lagens personkrets och den

delas in i tre grupper: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande

tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i

vuxen ålder. 3. Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder

som inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd.

Den huvudsakliga inriktningen är:

Boende för vuxna

6.7.2.1 Analys

I verksamheten som består av två gruppboende och ett serviceboende är flera av de boende i

hög ålder och därav har HSL-insatserna ökat. Under året har det fått göras en del

personaljusteringar under vissa perioder med t ex vaken natt på Linnegatan under en kort

period, extrapersonal på både Karolinen och P D Lundgrensgatan vid sjukdom.

Linnegatans personal justerar sin arbetstid med hjälp av årsarbetstiden, under de perioder då

det är tomt på serviceboendet. Brukarna vistas under vissa tider av året på annan ort såsom vid jul och under sommaren.

6.7.3 Karolinen

6.7.3.1 Verksamhetsbeskrivning

Gruppbostad i Dals Rostock med sex lägenheter för äldre där den enskilde får omvårdnad och

individuellt anpassat stöd utifrån behov och önskemål och på så vis tillförsäkras goda

levnadsvillkor. Arbetssättet utvecklas kontinuerligt av personalgrupp och enhetschef så att det

utformas utifrån de behov och önskemål som uppstår. För att få mer tid till det stora

omvårdnadsbehovet som finns, får gruppbostaden färdiglagad mat distribuerad till sig. Den

nuvarande personaltätheten är sammanlagt 7,1 årsarbetare, fördelat på nio personal inklusive en socialpedagog på 20%. Boendet har vaken nattjänstgöring.

6.7.3.2 Analys

Verksamheten har ett resultat med underskott -60` på grund av högre vikariekostnad och


föreskrivna arbetskläder som blivit dyrare.

En långtidssjukskrivning fr o m juni samt svårigheter med personalanskaffning under

sommaren med högre kostnader för timvikarier samt ordinarie personal.

6.7.3.3 Brandskydd

SBA utförs på Karolinen och är en stående punkt på APT. Brandombud finns.

Under 2013 kommer vi att starta samarbete på Karolinen med övriga verksamheter och ha

gemensamma brandmöten cirka 2 gånger/år.

6.7.3.4 Tillgänglighet

Ingår i Tillgänglighetsdatabasen för Melleruds kommun

6.7.3.5 Kvalitetsarbete


Genomförandeplaner upprättas för samtliga brukare.

Medverkar i Senior Alert.

6.7.4 P.D Lundgrensgatan


Gruppbostad med fem lägenheter för äldre där den enskilde får omvårdnad och individuellt

anpassat stöd utifrån behov och önskemål och på så vis tillförsäkras goda levnadsvillkor.

På gruppbostaden finns boende där vårdbehovet varierar mycket över tid och det har vid flera

tillfällen under året krävts extra personal både dag och natt. Personaltäthet är 7,23 årsarbetare med vaken natt, fördelat på tio personal inklusive en socialpedagog på 20%.

6.7.4.2 Analys

Löneutbetalning på 210 000 kr till personal som avstängts från sitt arbete har belastat lönekontot.

En personal avslutade sin anställning på dagen, med en skuld till kommunen som ej reglerats,

samt användande av vikarier utan tillstånd som renderade ett större underskott på våren av

vikariebudgeten.

Behov av extrapersonal både dag och natt pga sjukdom hos en boende.

Detta har tillsammans genererat ett ekonomiskt underskott motsvarande 305 000.

6.7.4.3 Brandskydd

SBA pågår kontinuerligt och gemensamma brandmöten med hela Älvanhuset hålls ca 1 gång i

halvåret. Brandombud finns. SBA är en stående punkt på APT. Brandombud finns.






Medverkar i Senior Alert.


6.7.5 Linnégatan


Serviceboendet är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en

lägenhet i gruppboende. Lägenheterna ska vara fullvärdiga och ha ett dygnetruntstöd utifrån den enskildes behov.

Linnégatan är en servicebostad där för närvarande fem personer får stöd. Fyra av dem bor inne i servicebostaden och en bor i egen lägenhet i centrala Mellerud.

Personaltätheten är sex personal, totalt 5,1 årsarbetare inklusive en socialpedagog på knappt 20 %. Sovande jour ingår i tjänstgöringen.

Arbetsgruppen har årsarbetstid, och lägger själva sitt schema utifrån verksamhetens behov

som varierar mycket under året. Under sommaren och vissa storhelger är stödbehovet litet och bemanningen låg.

6.7.5.2 Analys

En boende avled under våren och en flyttade in på servicebostaden efter att ha haft stöd i

extern lägenhet. Ingen extern placerad boende har tillkommit därav lägre personalkostnader.

Årsarbetstiden ger möjlighet till anpassad schemaläggning. Personalkostnaderna ger ett

överskott motsvarande 125 tkr.

6.7.5.3 Brandskydd

SBA pågår kontinuerligt och gemensamma brandmöten med hela Älvanhuset hålls ca 1 gång i

halvåret. Brandombud finns. SBA är en stående punkt på APT. Brandombud finns.







6.8 LSS Boende 2

6.8.1 Bokslut 2012


Intäkter 721 909 565 344

Kommunbidrag 13 193 13 193 13 193 0

Summa Intäkter 13 914 14 102 13 758 344




Summa kostnader 13 315 13 997 13 758 239

Årets resultat 599 105 0 105







Boende för vuxna

Vuxna personer som omfattas av lagen har rätt till en bostad med särskild service, servicebostad, gruppbostad eller särskilt anpassad bostad.


Personlig assistans har ett viktigt syfte att åstadkomma likvärdiga villkor för brukaren, som för

övriga i samhället i motsvarande ålder- insatsen är ett personligt stöd som ska ge den

funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv.

6.8.2.1 Analys

Boende 2 består av två gruppboenden, Magasinsgatan och Rostocksgatan samt två

serviceboenden, Långgatan och Vallmogatan. Under 2012 har personalkostnaderna ökat på

Magasinsgatans gruppbostad samt Långgatans serviceboende. Orsaken till ökade

personalkostnaderna beror på brukares enskilda behov som ökat. På de andra båda boendena har verksamheterna löpt på som förväntat.

6.8.3 Långgatan


Långgatan är ett boende med särskild service enligt LSS, servicebostad. De boende hyr sina

egna lägenheter som ligger i samma hus, eller i närheten, av den gemensamhetslägenhet

personalen har som utgångspunkt i sitt arbete. Långgatan är avsett för åtta personer med möjlighet till ytterligare två boende. Idag bor det elva personer på Långgatan.

De boende på Långgatan har ett stort åldersspann vilket kräver en stor flexibilitet för

medarbetarna när det gäller arbetsmetoder. 4 av de 11 brukarna är pensionärer.

Omvårdnadsbehovet hos de äldre ökar medan de yngre har behov av motiverande och

stöttande insatser. Genom ett kontinuerligt MI-arbete ges personerna som bor på Långgatans

serviceboende, möjlighet att utveckla ett reflekterande innan de agerar. Tanken är att all


personal på Långgatan ska ha genomgått MI-utbildning.

Under 2012 flyttade en person från Långgatan och en person flyttade in.

6.8.3.2 Analys

Budget för 2012 på Långgatan är 3 315 tkr och utfallet är 3 429 tkr. Underskottet på 114 tkr

beror till största del på att en person flyttade hem tidigare från ett behandlingshem och under

tre månader ledde till ökat personalstöd på eftermiddags- och kvällstid.

Ytterligare en kostnad som tillkommit är vikariekostnad p.g.a. medarbetares sjukskrivningar där vi även betalat sjuklön.

6.8.3.3 Brandskydd

SBA är en stående punkt på dagordningen för Långgatans arbetsplatsträffar.

Brandskyddsombudet gör regelbundna genomgångar av brandsläckare, utrymningsvägar och

pratar med både personal och brukare om förebyggande av brand. Alla lägenheter har fått

brandvarnare och inköp av brandsläckare till brukarnas lägenheter har påbörjats. En

kolsyresläckare i baslägenheten ska under början av 2013 att bytas ut mot en pulversläckare då köket inte längre används i lika stor utsträckning som tidigare.


Tillgänglighetsbedömning gjordes i början av 2012 och finns på kommunens hemsida.

Baslägenheten ligger på bottenplan och är tillgänglig för aktuella brukare. Brukarnas egna lägenheter är anpassade efter deras behov.


Kvalitetsarbetet pågår fortlöpande genom arbetsplatsträffar och utvärderingar av

arbetsmetoder. Ett arbete med att utforma en enkät för kvalitetsarbete har påbörjats i

personalgruppen, för att skapa större möjligheter för brukarna att utvärdera det individuella stödet de får från Långgatan.

Personalgruppen har genomgått MI-utbildning under våren och förankrat det väl i arbetet. Det

sker en positiv utveckling när det gäller personernas förmåga att ta ansvar och

självständigheten ökar. Två medarbetare har ännu inte fått möjlighet att gå MI-utbildningen

och gruppen skulle behöva MI-handledning två gånger om året för att fortsätta utveckla

arbetssättet. Diskussion med föreståndare på Ensamkommande flyktingbarn pågår för att

sammanslå personalgrupperna för att minska denna kostnad. Även studiebesök har

genomförts i två olika kommuner för att utbyta erfarenheter och metoder.


Alla brukare har en genomförandeplan som kontinuerligt uppdateras. Dessa har utvecklats

ytterligare med delmål för att personen ska uppleva att förändringar är möjliga.

Inga Lex Sarah anmälningar under 2012.

6.8.4 Vallmogatan


Vallmogatan är ett boende med särskild service enligt LSS, servicebostad, och består av sex

lägenheter. Två av de boende har personlig assistans. Alla sex boende har tillgång till

gemensamt utrymme och har gemensam nattpersonal. Ytterligare en person som bor utanför

boendet får stöd av Vallmogatans personal.

Då Vallmogatan består av två inriktningar har några i personalgruppen arbete som både

habiliteringsassistent och som personlig assistent. Detta har genomlysts under året och en förändring sker vid årsskiftet.

Utöver arbetsplatsträffar deltar de som arbetar som personlig assistent i assistansmöten, som


regelbundet inrättats kring varje brukare.

En boende med personlig assistans från privat utförare har flyttat från Vallmogatan och en ny

person har flyttat in.

6.8.4.2 Analys

Vallmogatans budget 2012 var på 2 701 tkr och utfallet är 2 552 tkr, dvs 149 tkr mer än

budgeterat. Trots ett positivt resultat har personalkostnaderna ökat medan övriga kostnader

har minskat. Personalkostnaderna handlar om sjuklön och vikarieersättning. En stor intäkt, på 267 tkr, är försäljning av timmar till personlig assistans på nattid.

För att säkerställa en bra arbetsmiljö och en god kvalité i arbetet, kommer personal- och

chefstillhörigheten att förändras vid årsskiftet 2012/13.

Uppdragen kring boendestöd har förflyttats till socialpsykiatrin. En brukare med privat utförare

har flyttat vilket innebär att Vallmogatan fått en ny boende under hösten.

6.8.4.3 Brandskydd

SBA är en stående punkt på Vallmogatans dagordning på APT och leds av

brandskyddsombudet. Tillsynen som genomfördes av Närf under hösten visade på ett gott brandskyddsarbete.


Tillgänglighetsinventering genomfördes i januari 2012 och finns på kommunens hemsida.

Bostaden är ett enplanshus och alla lägenheter nås utan trappa. Lägenheterna har handikappanpassats efter personerna som bor där.


Under 2012 har det gjorts en översyn av Vallmogatan när det gäller personlig assistans och

personaltäthet. För att säkerställa att lagstiftning följs och att arbetsmiljön förbättras

resulterade översynen i en uppdelning av personalen till tre grupper. Två för personlig

assistans och en för habiliteringsassistenterna. Förändringen träder i kraft i årsskiftet 2012/13 och förhandlingarna är klara.

Vallmogatan har kända rutiner för klagomålshantering och arbetar aktivt med uppdatering av genomförandeplaner.

Inga Lex Sarah anmälningar har inkommit under 2012.

Några medarbetare har varit på kompetensutveckling.

6.8.5 Magasinsgatan


Magasinsgatan är ett boende enligt LSS med inriktning gruppbostad. Några personer har

behov av teckenspråk. Verksamheten har plats för fem boende med möjlighet till en sjätte

person. Denna har utnyttjats under senare delen av året, för en brukare som väntat på ledig lägenhet.

På Magasinsgatan har omvårdnadsbehovet för en person ökat successivt och från juni månad

har vaken natt satts in.

Ytterligare förändringar i bemanningen har gjorts då personen som tillkommit på

Magasinsgatan inte är yrkesverksam. Detta resulterade i en liten förstärkning av personal dagtid, då övriga brukare arbetar och Magasinsgatan tidigare varit obemannat.


6.8.5.2 Analys

Budgeten har under 2012 resulterat i ett underskott. Budget var på 3 255 tkr och utfallet blev

3 324 tkr dvs ett underskott på 69 tkr. Under 2012 har ett omvårdnadsbehov successivt ökat

hos en boende och from juni månad har tillståndet krävt personal med vaken nattjänstgöring

istället för journatt. Även en viss förstärkning har gjorts under dagtid, då samma person inte

varit yrkesverksam under denna period samt att en tillfällig utökning av boendeantalet (från 5 till 6 personer) har gjorts under november och december.

Ytterligare en personalkostnad är sjukfrånvaron som resulterat i en kostnad på 19 tkr.

6.8.5.3 Brandskydd

SBA är en stående punkt på Magasinsgatans APT och som brandskyddsombudet håller i. Under 2012 har Närf kontrollerat brandskyddet.


En tillgänglighetsinventering gjordes i början av 2012 och finns med på kommunens hemsida. Gruppbostaden är enplans och det finns en ramp bredvid trappan.


Magasinsgatan har en inarbetad rutin för klagomålshantering och det finns en genomförandeplan för varje brukare som uppdaterats under hösten samt vid behov.

Då det finns ett stort behov av teckenkommunikation på Magasinsgatan har tid avsatts på APT

för att medarbetarna fått lära varandra.

Under senare delen av året har en utveckling har gjorts, när det gäller de uppdrag god man har för Magasinsgatans brukare.

I slutet av året anställdes en socialpedagog som kommer att utveckla arbetet med brukarna och dokumentationen.

Inga Lex Sarah anmälningar har inkommit under 2012.

6.8.6 Rostocksgatan


Rostocksgatan är ett boende enligt LSS med inriktning gruppbostad. Verksamheten har plats för fem boende.

Tre av de boende är pensionärer och går två dagar/vecka i pensionärsgrupp på Café Älvan.

Under hela vårterminen 2012 hade Rostocksgatan en studerande från lärlingsprogrammet och

under höstterminen hade de ytterligare en studerande.

6.8.6.2 Analys

Rostocksgatan har ett positivt resultat i budgeten 2012. Budget var på 3 922 tkr och utfallet

blev 3 784 tkr, vilket innebär ett överskott på 138 tkr.

Trots sjukfrånvaro har Rostocksgatans medarbetare löst vakanser enligt årsarbetstiden på ett

mycket bra sätt, vilket gör att vikariekostanden inte är så hög. Det finns även en medvetenhet att hålla nere övriga kostnader.

6.8.6.3 Brandskydd

SBA är en återkommande punkt på Rostocksgatans APT och leds av Rostocksgatans brandskyddsombud.



Rostocksgatan är tillgänglighetsinventerad januari 2012 vilket finns på kommunens hemsida.

Boendet är ett enplanshus utan trappor med breda ingångar. De lägenheter som behövts

handikappsanpassats har gjort det.


Det finns rutiner för Klagomålshantering på Rostocksgatan.

Genomförandeplaner finns för varje brukare och hålls uppdaterade.

Inga Lex Sarah ärenden har inkommit under 2012.

Socialstyrelsen gjorde en tillsyn under hösten. Utvecklingsområde under 2013 är dokumentation.

Personalen har varit på kompetensutveckling i form av föreläsningar såväl kommunens, som

på eget initiativ.


6.9 LSS Boende 3

6.9.1 Bokslut 2012


Intäkter 263 337 254 83

Kommunbidrag 5 570 6 241 6 241 0

Summa Intäkter 5 833 6 578 6 495 83


Löpande kostnader 616 708 534 174


Summa kostnader 6 731 7 448 6 495 953








6.9.2.1 Analys

Gården är ett boende för personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna som

bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att förstå

sin vardag. Under 2012 fick gården två nya boende, vilket har resulterat i ett svårare jobb och

att man har fått en modul på tomten, under 2012 har sju boende tillhört gården och under

första prognosen räknade vi upp budgeten med 1 mkr, detta för att säkerställa att arbetet på

Gården skall kunna fortgå. personalen har haft en hård belastning, med flera sjukskrivningar

och arbetsskador. Personalen har haft fortbildning och utbildning under året. se analys under

gården

6.9.3 Gården Gerdserud


Vuxna personer som omfattas av lagen ska ha rätt till en bostad med särskild service servicebostad, gruppbostad eller särskilt anpassad bostad.

Gården är ett boende för sex personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna

som bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att

förstå sin vardag. Det finns fyra lägenheter på bottenplan i huset, en lägenhet i huset på

tomten och en lägenhetsmodul. Under 2012 flyttade en person ut i lägenhet i samhället, där han får stöd från personalen på Gården.

6.9.3.1.1 Analys

Gården är ett boende för personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna som

bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att förstå

sin vardag. Under 2012 fick gården två nya boende, vilket har resulterat i ett svårare jobb och

att man har fått en modul på tomten, under 2012 har sju boende tillhört gården och under

första prognosen räknade vi upp budgeten med 1 mkr, detta för att säkerställa att arbetet på

Gården skall kunna fortgå. personalen har haft en hård belastning, med flera sjukskrivningar


och arbetsskador. Personalen har haft fortbildning och utbildning under året.

Platser Beslut 1/1 Nya Upphört Beslut 31/12

Årsarbete Täthet

Gården Gerdserud

5 5 2 0 7 11,64(2) 1:66 (1.94)

6.9.4 Brandskydd

SBA är en levande punkt på Gårdens APT. Vi har under året dokumenterat brister och vidtagit

nödvändiga åtgärder tillsammans med fastighetsägaren. Brandövning är genomförd och planer för 2013 finns.


Gården är ett boende som är anpassat även för rullstolar, tillgänglighets inventering är gjord. Lägenhetsmodulen är ej anpassad, men fungerar för brukaren som bor där.



Genomförandeplaner finns för brukarna och alla har införts i Procapita. Socialpedagogen håller

dessa uppdaterade minst en gång om året. Vid genomförandeplaners upprättande informerar

vi även om klagomålshanteringen.

Personalen har också genomgått en kompetenshöjande utbildning två dagar.


7 Övrig statistik

7.1 Individ- och familjeomsorg – månadsstatistik 2012


7.2 Hemvård – månadsstatistik


7.3 Särskilt boende och hemvård – månadsstatistik


7.4 Avlidna i särskilt boende

bokslut 2012 socialnämnden 2012, sn...socialnämnden, bokslut 2012, sn 8(112) personliga ombud...

Documents