dokumentmall sbn protokoll - klippans kommun · § 171 revidering av kommunens kravrutin § 172...

PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sida

1 (26)

Paragrafer Sammanträdesdatum

2010-08-04

161-182

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Klippans kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträdesdatum 2010-08-04

Datum för anslags uppsättande

2010-08-12

Datum för anslags nedtagande 2010-09-03

Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet i Klippan

Underskrift Elisabeth Olsson

Plats och tid

Kommunhuset i Klippan onsdag 4 augusti kl.13.50-17.00

Beslutande Bengt Svensson, ordförande Bengt Alfredsson Bodil Andersson Rune Persson Eva Stjärnlind

Övriga närvarande Jens Westring, ej tjg ersättare Annika Ingelström-Nilsson, ej tjg ersättare Kent Lodesjö, ej tjg ersättare Evy Arvidsson, sekreterare Hans-Åke Lindvall, kommundirektör Björn Pettersson, teknisk chef Björn Ljungdahl, ekonom

Utses att justera Eva Stjärnlind

Justeringens plats och tid

Kommunhuset i Klippan, onsdag 11 augusti 2010

Sekreterare ____________________________________________

Evy Arvidsson

Ordförande ____________________________________________

Bengt Svensson

Justerare ____________________________________________

Eva Stjärnlind

PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

2010-08-04

Sida

2 (26)

Signatur justerare Utdragsbestyrkande

Innehållsförteckning:

§ 161 Bidrag till RTI-investeringar, statlig medfinansiering till kollektiv-

trafikanläggningar och förbättringar inom trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator

§ 162 Exploateringsområde Nyslätt - ekonomisk slutredovisning

§ 163 Detaljplan för del av Klippan 3:107 (Kapellet) - Antagande

§ 164 Uppskov av byggtiden på fastigheten Klippan 3:352

§ 165 Försäljning av del av fastigheten Klippan 3:8

§ 166 Förvärv av del av fastigheten Öja 42:1- fastighetsreglering berörande Öja 42:1 och Östra Ljungby 3:2

§ 167 Förvärv av fastigheten Klippan Kungsfiskaren 4

§ 168 Försäljning av fastigheten Klippan 3:349

§ 169 Internkontroll - analys av 2009 års redovisning

§ 170 Redovisning av internkontrollprojekt – kassa och likviditetsfunktionen

§ 171 Revidering av kommunens kravrutin

§ 172 Investeringsläget 2010-06-30

§ 173 Ekonomisk uppföljning för Kommunstyrelsen efter juni 2010

§ 174 Vindkraftspolicy för Klippans kommun

§ 175 Underhåll av Åbyvallen och behovet av en konstgräsplan

§ 176 Inköp av portabla hörslingor, hjärtstartare och en boulematta

§ 177 Motion angående hälsostrategi för funktionsnedsatta och äldre

§ 178 Motion om utbyggnad av infrastruktur för elfordon

§ 179 Motion angående uppställning av tunga fordon inom tätbebyggt område

§ 180 Motion om nödsändare för dementa i äldreomsorgen

§ 181 Studiebesök vid Riseberga skola

§ 182 Lokal trafikföreskrift – Förbud mot parkering av tunga fordon i Stidsvig mer än två timmar


2010-08-04

Sida

3 (26)


§ 161 Bidrag till RTI-investeringar, statlig medfinansiering till kollektiv-trafikanläggningar och förbättringar inom trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator KS 2010.0377.501 Ärendet Trafikverket ger varje år möjlighet för kommunerna att komplettera tidigare ansökningar om statlig medfinansiering till kollektivtrafikanläggningar och förbättringar inom trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator. Nu är det aktuellt att senast 27 september 2010 föreslå objekt att ingå i ”RTI-planen för Skåne”, för planeringsperioden 2011-2013. Tekniska förvaltningen har lämnat förslag på projekt, där kommunen föreslås ansöka om bidrag med 50 %, angivna per planerat genomförandeår och i prioritetsordning. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-07-27, rev 2010-08-04. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att ansöka om 50 % statlig medfinansiering till följande projekt, angivna planerat genomförandeår och i prioritetsordning: Genomförandeår 2011 1. Trafiksäkerhetshöjande och tillgänglighetsförbättrande åtgärder för övergångsställen och gångpassager, vari ingår ny GC-övergång på Torggatan vid korsning med Östergatan. Beräknad totalkostnad: 500 kkr. Genomförandeår 2012 2. Trafiksäkerhetshöjande och tillgänglighetsförbättrande åtgärder för övergångsställen och gångpassager. Beräknad totalkostnad: 500 kkr. 3. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Storgatan i Ljungbyhed. TV-objekt 8826199. Ombyggnad av korsningar på sträckan Paviljonggatan-Klostergatan, för att få en mer säker gångpassage och dämpning av fordonshastigheter. Beräknad kostnad: 800 kkr. 4. Ombyggnad av korsningen Kvarnvägen-Åkervägen-Oderljungavägen, Vedby. TV-objekt 882863. Ombyggnad till T-korsning och nybyggnad av gångbanor samt förbättrad gatubelysning. Beräknad totalkostnad: 900 kkr.


2010-08-04

Sida

4 (26)


5. Förbättring av GC-banor utmed Ängelholmsgatan och Vedbyvägen. Nybyggnad av upphöjd skiljeremsa mellan GC-bana och körbana. Beräknad totalkostnad: 2 000 kkr. Genomförandeår 2013 6. Ombyggnad av 4-vägskorsningen Storgatan-Vedbyvägen-Klostervägen-Kyrkogatan till cirkulationsplats. TV-objekt 8826285. Beräknad totalkostnad: 2 000 kkr. 7. GC-väg Vedbyvägen-Möllestigen, Vedby. TV-objekt 8826006. Utbyggnad av ny GC-väg längs sidan av Kvarnvägen och säkerhetshöjande passage över Vedbyvägen i anslutning till korsningen med Kvarnvägen. Beräknad totalkostnad: 800 kkr. Genomförande efter år 2013 8. GC-väg Järnvägsstationen-Fabriksvägen/Åbytorpsvägen. TV-objekt 8826200. Nybyggnad av GC-väg längs med Brännerigatan i riktning söderut fram mot Fabriksvägen och i riktning västerut mot Åbytorpsvägen. Beräknad totalkostnad: 500 kkr. 9. GC-väg Östra Ljungby – Gråmanstorp. Nybyggnad av GC-väg längs väg 13. Beräknad totalkostnad: 3 000 kkr. 10. GC-väg längs väg 1865, sträckan Brohuset/väg 108 – Riseberga by. Kommunen anser att projektet ska ingå i kommande revidering av cykelledsplanen för Skåne. 11. GC-väg längs väg 1865, Färingtofta by – Snälleröds IP. Kommunen anser att projektet ska ingå i kommande revidering av cykelledsplanen för Skåne _____


2010-08-04

Sida

5 (26)


§ 162 Exploateringsområde Nyslätt - ekonomisk slutredovisning KS 2009.0200.250 Ärendet Exploateringsområdet nås via Kristoffers väg och omfattar 25 villatomter varav 6 st är under detaljplaneläggning. Gata och VA-ledningar är nu utbyggda till de 25 tomterna. Beslut om att slutföra upphandlingen (12 anbud) och därmed att påbörja genomförandet togs av Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009-08-26, § 199. Byggstart skedde 2009-09-24 och slutbesiktningen utfördes 2010-04-16. Tekniska förvaltningen redovisade 2009-05-19 följande kalkyl för projektet Nyslätt: Utredning, projekt 200 kkr Etapp 1 2 950 kkr, gatu- och VA-utbyggnad Etapp 2 800 kkr, fortsatt gatu- och VA-utbyggnad Etapp 1+2 3 550 kkr, om båda etapperna utförs samtidigt Belysning 250 kkr Alternativet med utbyggnad etapp 1+2 valdes, vilket gav en beräknad kostnad på 200 + 3 550 + 250 = 4 000 kkr. Ekonomi - Utfall Utredning, projekt 125 kkr Etapp 1+2 2 775 kkr, entreprenadersättning Belysning 200 kkr Summa = 3 100 kkr. VA-arbeten motsvarande 200 kkr ströks från projektet under arbetets gång. Tomtförsäljning 13 stycken tomter har annonserats till försäljning och 3 av dessa är sålda. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens slutredovisning 2010-07-20. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera slutredovisningen. _____


2010-08-04

Sida

6 (26)


§ 163 Detaljplan för del av Klippan 3:107 (Kapellet) - Antagande KS 2006.0156.251 Ärendet Efterfrågan på villatomter i Klippans tätort är stor. Syftet med planen är att tillskapa ett attraktivt bostadsområde (15 villatomter) med närhet till centrum och strövområden. Planområdet är ej tidigare detaljplanelagt. I väster och söder finns gällande detaljplaner. Planområdet gränsar i öster och nordväst till Bäljaneå:s dalgång. Sydväst om området ligger Klippans kapell. Förslag till detaljplan för ett något större område har tagits fram under 2009. Kommunfullmäktige återremitterade 2009-11-24, § 81, detta förslag till kommunstyrelsen för viss omarbetning och förnyad utställning. Olika utredningar har genomförts för bl a vatten, avlopp och gata samt geoteknik. Det nu föreliggande förslaget omfattar en planareal på ca 2,8 ha. Kommunstyrelsen beslöt 2010-04-07 att ställa ut förslaget till ny detaljplan för granskning. Plan- och byggnämnden föreslår att detaljplan för Klippan 3:107 antas. Beslutsunderlag Plan- och byggnämndens protokoll 2010-06-21, § 67/10, med antagandehandlingar. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta ny detaljplan för Klippan 3:107 enligt bilaga Au § 163/10. _____


2010-08-04

Sida

7 (26)


§ 164 Uppskov av byggtiden på fastigheten Klippan 3:352 KS 2010.0239.231 Ärendet Piotr och Edyta Pitula har lämnat in ansökan om uppskov från byggplikten på sin villatomt Klippan 3:352 som ligger på Åhällans väg. Byggplikten, som finns inskriven i köpekontraktet, borde ha varit uppfylld senast den 19 maj 2010. Tekniska förvaltningen har efter diskussion med kommunledningen lämnat svar till Piotr och Edyta Pitula att Klippans kommun bedömer att regeln om byggplikt, som finns avseende tomtköp, ska uppfyllas. Tekniska förvaltningen har inte kunnat ge Piotr och Edyta Pitula det svar de förväntat sig och har därför överlämnat frågan till politisk prövning med ett tolknings-förtydligande av byggplikten. Beslutsunderlag Piotr Pitula ansökan 2010-04-26. Tekniska förvaltningens svar 2010-05-19. Piotr Pitula skrivelse 2010-06-28. Tekniska förvaltningens svar 2010-07-01. Piotr Pitula skrivelse 2010-07-09. Tekniska förvaltningens svar 2010-07-13. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-07-16. Beslut Arbetsutskottet beslutar att utsträcka uppskov från byggplikt till 31 december 2010 mot bakgrund av att handläggningen av ärendet inte har hunnit slutföras innan datum för byggplikt gått ut samt att i händelse av att byggplikten inte uppfylls inom angiven tid uppdra åt tekniska förvaltningen att vidta erforderliga åtgärder för att villkoren i köpekontraktet skall uppfyllas. _____


2010-08-04

Sida

8 (26)


§ 165 Försäljning av del av fastigheten Klippan 3:8 KS 2010.0372.253 Ärendet Tekniska förvaltningen har upprättat förslag till köpekontrakt, enligt bilaga Au § 165/10, som godkänts av köparen FlexoArt AB. Försäljningen innebär att FlexoArt AB köper ca 7 200 m2 mark i den västra delen av industriområdet Åbytorp. Köpeskillingen är satt till 75 kr/m2 och köparen ska betala avstyckningskostnaden. Köparen ska beviljas förtida tillträde till marken från och med den 23 augusti 2010 om avstyckningen inte vunnit laga kraft. Innan tillträdet kan beviljas ska köparen erlägga 480 000 kr av köpeskillingen. Resterande belopp regleras när fastighetsbildningen är klar. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-07-16 med förslag till köpekontrakt Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna köpekontrakt mellan Klippans kommun och FlexoArt AB, enligt bilaga Au § 165/10, rörande försäljning av del av fastigheten Klippan 3:8. _____


2010-08-04

Sida

9 (26)


§ 166 Förvärv av del av fastigheten Öja 42:1- fastighetsreglering berörande Öja 42:1 och Östra Ljungby 3:2 KS 2010.0373.252 Ärendet Tekniska förvaltningen har överlämnat förslag till avtal, bilaga Au § 166/10, om fastighetsreglering berörande fastigheterna Öja 42:1 och Östra Ljungby 3:2. Arealen är ca 12 ha och ersättningen är satt till 2,3 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 190 000 kr/ha. Ägare till Öja 42:1 är Malte Jansson. Marken ligger norr om Östra Ljungby i anslutning till väg 13. Marken är fördelad på två områden, som ligger både öster och väster om väg 13. Det östra området gränsar till kommunens egna marker. Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby har under lång tid arrenderat och brukat den aktuella marken av Malte Jansson. Det finns inga medel avsatta i investeringsbudgeten för detta förvärv. Förutom köpeskillingen uppkommer kostnad för fastighetsreglering, ca 25-30 000 kronor. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-07-19 med förslag till avtal om fastighetsreglering. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal om fastighetsreglering berörande fastigheterna Öja 42:1 och Östra Ljungby 3:2, enligt bilaga Au § 166/10 samt att ta ställning till fråga om finansieringen kan ske genom intäkter från mark- och fastighetsförsäljning i samband med tertialbokslutet. _____


2010-08-04

Sida

10 (26)


§ 167 Förvärv av fastigheten Klippan Kungsfiskaren 4 KS 2010.0364.252 Ärendet Tekniska förvaltningen har upprättat förslag till köpekontrakt enligt bilaga Au § 167/10 avseende fastigheten Klippan Kungsfiskaren 4 mellan Klippans kommun och Martin Hinn Fastigheter AB. Köpeskillingen är satt till 440 000 kronor. Fastigheten är en saneringsfastighet bebyggd med bostad och uthus. Den ligger utmed Fabriksallén i Mammarp. Säljaren ska utföra in- och utvändig städning samt rivning av alla byggnader inom fastigheten. Bostadshuset utgör ett parhus med grannfastigheten Kungsfiskaren 5. Visst återställningsarbete behöver troligen utföras på den kvarvarande delen av parhuset och den kostnaden ska kommunen svara för. Det finns inga medel avsatta i investeringsbudgeten för detta förvärv. Förutom köpeskillingen uppkommer kostnad för lagfart, ca 15 000 kronor, och eventuell arbetsinsats på grannfastighetens byggnad, se punkt 5 i bilaga Au § 167/10. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-07-14 med förslag till köpekontrakt. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna köpekontrakt avseende fastigheten Kungsfiskaren 4 enligt bilaga Au § 167/10 samt att ta ställning till fråga om finansieringen kan ske genom intäkter från mark- och fastighetsförsäljning i samband med tertialbokslut. _____


2010-08-04

Sida

11 (26)


§ 168 Försäljning av fastigheten Klippan 3:349 KS 2010.0365.253 Ärendet Tekniska förvaltningen har upprättat förslag till köpekontrakt enligt bilaga Au § 168/10 avseende försäljning av fastigheten Klippan 3:349 till Martin Hinn Fastigheter AB. Fastigheten är obebyggd och har en areal av 4 611 m2 och köpeskillingen är satt till 210 000 kr. Tillträdesdag 2010-10-01. Beslutsunderlag Köpekontrakt Klippan 3:349, bilaga Au § 168/10. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna köpekontrakt avseende försäljning av fastigheten Klippan 3:349 enligt bilaga Au § 168/10 . _____


2010-08-04

Sida

12 (26)


§ 169 Internkontroll - analys av 2009 års redovisning KS 2008.0362.040 Ärendet Vid arbetsutskottets sammanträde 2010-03-24, § 65, fick ekonomikontoret uppdrag att analysera resultaten av den interna kontrollen 2009. Ekonomikontoret har gått igenom de olika nämndernas interna kontroll och konstaterar att tänket kring intern kontroll nått ut till alla nämnder. I utbildningar under 2010 påtalas också vikten av att jobba aktivt med intern kontroll samt informeras kring den omfattande information som finns på vår internweb. Kommunstyrelsen har idag varierande och bra projekt där olika avdelningar är representerade. Det har varit lite förseningar i Kommunstyrelsens projekt som förhoppningsvis är borta nu. Plan- och byggnämnden har också tydliga och bra projekt, dock borde något vara inriktat på risk/säkerhet. Detta är inte så tydligt för närvarande. Kultur- och fritidsnämnden har bra projekt, dock borde utökning ske. Två projekt fanns 2009. Ytterligare något borde ingå i planen. Barn- och utbildningsnämnden har haft bra men alldeles för många projekt. Detta har rättats till 2010 då fyra projekt redovisas i planen. Diskussioner har skett med förvaltningen om att förtydliga dessa. Socialförvaltningen har tydliga och bra projekt. Räddningsnämnden har bra projekt men borde ge en fylligare redovisning av utfallet. Samtliga nämnder arbetar idag med intern kontroll på ett bra sätt. Ekonomikontoret är ansvarigt för samordningen av arbetet och ekonomikontoret försöker föra ut att man ska bedöma risk och väsentlighet när man väljer sina projekt. Viktigt är också att välja projekt som kan utveckla verksamheten, dvs. sätta fingret på aktiviteter/verksamheter som man känner kan behöva förbättras. Beslutsunderlag Ekonomikontorets analys 2010-06-22. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera redovisningen. _____


2010-08-04

Sida

13 (26)


§ 170 Redovisning av internkontrollprojekt – kassa och likviditetsfunktionen KS 2009.0523.040 Ärendet I internkontrollplanen för 2010 har ekonomikontoret ett projekt kring översyn av kassa- och likviditetsfunktionen. Kontroller har under vintern-våren gjorts huruvida funktionen fungerar på ett säkert och effektivt sätt. Vid genomgångarna har ett antal aktiviteter och rutiner studerats och följande förbättringar har gjorts eller håller på att genomföras: All kontanthantering försvinner från kassan helt fr.o.m. 2010-09-01. I de fall kontanter har använts tas alternativa hanteringsmodeller fram tillsammans med berörda förvaltningar. Kassaskåpet kommer därför inte att innehålla kontanter framöver. Nya rutiner för nycklar och tillgång till kassaskåp har utarbetats. Dokumentation och ”lathundar” har upprättats alternativt förbättrats för olika rutiner/arbetsmoment. Uppstramning av behörigheter och användning av koder och bankdosor har gjorts både vad gäller ekonomisystemet och rutin för transaktioner med bank/pg. Alla inbetalningar som kommer till kommunen bokförs i kassan. Vi har haft problem med ofullständiga underlag från förvaltningarna, ibland inga underlag alls, vilket gjort att mycket tid får läggas på att ”spåra” var en intäkt ska bokföras. Vi har nu gått ut med information/instruktion kring detta och också utarbetat nya blanketter som ska användas som underlag. Denna rutin kommer att hårdbevakas under hösten 2010. Beslutsunderlag Ekonomikontorets redovisning 2010-06-28. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera redovisningen. _____


2010-08-04

Sida

14 (26)


§ 171 Revidering av kommunens kravrutin KS 2010.0340.040 Ärendet Kommunens nuvarande kravrutin är beslutad 1997. Ekonomikontoret har reviderat kravrutinen enligt bilaga Au § 171/10. I sak föreslås inga förändringar. De ändringar som gjorts grundas enbart på organisationsförändringar, förtydliganden samt redaktionella ändringar. Beslutsunderlag Ekonomikontorets tjänsteskrivelse 2010-06-21 med förslag till reviderad kravrutin. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderad kravrutin enligt bilaga Au § 171/10. _____


2010-08-04

Sida

15 (26)


§ 172 Investeringsläget 2010-06-30 KS 2010.0081.041 Ärendet Ekonomikontoret redovisar investeringsläget enligt bilaga Au § 172/10. Beslutsunderlag Ekonomikontorets investeringsuppföljning 2010-07-23. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera redovisningen. _____


2010-08-04

Sida

16 (26)


§ 173 Ekonomisk uppföljning för Kommunstyrelsen efter juni 2010 KS 2010.0134.041 Ärendet Ekonomikontoret har sammanställt det ekonomiska utfallet t.o.m. 30 juni 2010 samt det prognostiserade resultatet vid årets slut för Kommunstyrelsens förvaltningar enligt bilaga Au § 173/10. Sammantaget beräknas Kommunstyrelsens prognostiserade resultat avvika med 1 489 tkr från budget. Beslutsunderlag Ekonomikontorets månadsuppföljning 2010-07-22. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att notera rapporten. _____


2010-08-04

Sida

17 (26)


§ 174 Vindkraftspolicy för Klippans kommun KS 2010.0171.371 Ärendet Klippans kommun är positiv till en utveckling mot en ökad produktion av förnyelsebar energi. Vindkraften är ett av flera energislag som är lämpliga att ersätta fossila bränslen med. Klippan har idag ett flertal förfrågningar om vindkraft-etableringar inom kommungränsen. Vissa placeringar kan ifrågasättas utifrån dagens kunskap och erfarenheter. Plangruppen har låtit ta fram ett utkast till vindkraftspolicy enligt bilaga Au § 174/10. Styrgruppen för översiktsplan har godkänt utkastet för vidare politisk behandling. Policyn anger riktlinjer och regler för etablering av vindkraft, och kommer att utgöra en del av den kommande fördjupningen av vindkraft i översiktsplanen. Policyn kommer att tillsvidare utgöra beslutsunderlag för prövning av vindkraftsansökningar i kommunen. Plan- och byggnämnden har 2010-03-22, § 31, föreslagit att framtagen vindkraftspolicy antas. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade 2010-04-14, 87, förslaget till vindkraftspolicy till Söderåsens Miljöförbund för yttrande. Enligt Söderåsens miljöförbunds sammanträdesprotokoll 2010-06-22, § 62, välkomnar Miljöförbundet en fördjupning av vindkraft i översiktsplanen, en fördjupning som klargör vilka områden som är lämpliga, möjliga och helt omöjliga för etablering. Detta kommer då att vara ett viktigt styrande dokument för markägare och andra intressenter. En vindkraftspolicy har däremot en betydligt lägre rättsstatus än en översiktsplan och får främst ses som en viljeyttring från kommunen. Som tillsynsmyndighet måste Miljöförbundet granska vindkraftsetableringar strikt utifrån balkens bestämmelser, medan kommunen i sin prövning lägger in andra frågor som markanvändning, landskapsbild, estetik, krav på detaljplan etc. Miljöförbundet kan inte ställa sig bakom policyn då den innehåller formuleringar och viljeyttringar som saknar stöd i miljöbalken. Miljöförbundet kan exempelvis inte kräva generella avstånd på 1 000 meter till bostäder, 150 meter till allmän väg, 150 m till järnväg, eller kräva in redovisning av säkerhet för servicepersonal. Förbundet begär in de handlingar som skall ingå i en anmälan om vindkraft enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet samt tillämpar de riktvärden och rekommendationer som Boverket och Naturvårdsverket gett ut, bland annat om buller och skuggor. Lokaliseringsprincipen är central i miljöbalken.


2010-08-04

Sida

18 (26)


Miljöförbundet anser att policyn ger en bra bild över olika bestämmelser som reglerar vindkraft. I många fall är det dock oklart vad som är lagkrav och vad som är Klippans kommuns egna viljeyttringar. Det bör särskiljas och förtydligas. Beslutsunderlag Plan- och byggnämndens protokoll 2010-03-22, § 31, med förslag till vindkrafts-policy. Söderåsens Miljöförbunds sammanträdesprotokoll 2010-06-22, § 62. Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen utan eget förslag samt att uppdra åt plangruppen att inför kommunstyrelsens behandling konkretisera vad som är lagkrav resp viljeyttringar i de fall det är möjligt att tydliggöra.. _____


2010-08-04

Sida

19 (26)


§ 175 Underhåll av Åbyvallen och behovet av en konstgräsplan KS 2010.0288.820 Ärendet Klippans FF:s styrelse har i skrivelse inkommen 2010-05-24 framfört synpunkter kring idrottshallstimmar m m men särskilt framhållit behovet av upprustning av Åbyvallen samt anläggning av en konstgräsplan. Kultur- och fritidsnämnden har 2010-06-16, § 68, lämnat följande yttrande med anledning av skrivelsen: Ett idékoncept till ny idrottshall i Klippan presenterades för budgetberedningen 2008 inför 2009-års budget och upplägget kostnadsberäknades till ca 22 Mkr. Under våren 2010 har Kommunstyrelsen beslutat att avsätta 600 000 kr till en utredning om en ny idrottshall. Idrottsprojektet i Kv.Sågen som främst berör Klippans Gymnastikkrets har fått en ny tidplan och arbetet med projektet sker i samråd med berörda föreningar. Upprustningen av Åbyvallen genomförs i etapper och underhållsbehovet är mycket stort på hela anläggningen. Utifrån de resurser som f.n. finns att tillgå har förvaltningen efter samråd med föreningen prioriterat omklädningsrumsfrågan och när den frågan är löst får vi göra nya prioriteringar efter samråd med föreningen. Trots det eftersatta underhållet av Åbyvallen är det förvaltningens uppfattning att Klippans FF och övriga föreningar som är verksamma på anläggningen bedriver en omfattande och bra verksamhet. Då det gäller frågan om tillgång till en konstgräsplan i Klippan har den också diskuterats under våren 2010 i samband med beredningen av 2011-års budget. En långsiktig underhållsplan för anläggningen kommer att upprättas tillsammans med tekniska förvaltningen. Beslutsunderlag Skrivelse från Styrelsen i Klippans FF 2010-05-24 Kultur- och fritidsförvaltningens protokoll 2010-06-16, § 68. Beslut Arbetsutskottet beslutar att anta Kultur- och fritidsnämndens yttrande § 68/10 som svar på skrivelsen. _____


2010-08-04

Sida

20 (26)


§ 176 Inköp av portabla hörslingor, hjärtstartare och en boulematta KS 2010.0190.776 Ärendet Kommunala pensionärsrådet har 2010-04-07 inkommit med förslag om att kommunen införskaffar ett antal hörslingor, dels till restaurang Senioren och dels portabla för utlåning. Vidare föreslås införskaffande av hjärtstartare (ca 15 000 kr/st) för placering på olika platser i kommunen samt en boulematta (ca 35 000 kr). Kultur- och fritidsnämnden har 2010-06-16, § 60, föreslagit att fast hörslinga inköps till restaurang Senioren och att en mobil hörslinga införskaffas för att användas i andra lokaler vid offentliga arrangemang. Hjärtstartare bör ej uppsättas på nämndens anläggningar eftersom de inte är bemannade. Flera föreningar har framfört önskemål om att kunna bedriva bouleverksamhet inomhus under vinterhalvåret. En boulematta skulle kunna skapa förutsättningar för denna verksamhet i t ex Sågen. Frågan föreslås beredas vidare av förvaltningen som ett särskilt ärende. Kris- och säkerhetssamordnaren har i yttrande 2010-04-20 avstyrkt införskaffande av hjärtstartare i nuläget med motivet att det är av yttersta vikt att där det finns defillibratorer måste det också finnas personer som har kompetens, kontinuerlig utbildning och beredskap att hantera dem. Enligt avtal med Region Skåne ska Räddningstjänsten, i väntan på ambulans, rycka ut vid larm om hjärtstopp om inte personalen är upptagna av annat larm. Regionens läkare utbildar räddningstjänstens personal, som måste klara vissa tester för att få rätt att vara med vid sjukvårdslarm. Beslutsunderlag Kommunala pensionärsrådets skrivelse 2010-04-07. Kris- och säkerhetssamordnarens yttrande 2010-04-22. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2010-06-16, § 60. Beslut Arbetsutskottet beslutar att uppdra åt Treklövern Bostads AB att lämna förslag på inköp av fast hörslinga på Restaurang Senioren, att uppdra åt kultur- och fritidsförvaltningen att lämna förslag på inköp av mobil hörslinga, att avslå begäran om införskaffande av hjärtstartare med hänvisning till inkomna yttranden samt att notera att frågan om boulematta bereds vidare av Kultur- och fritidsförvaltningen._____


2010-08-04

Sida

21 (26)


§ 177 Motion angående hälsostrategi för funktionsnedsatta och äldre KS 2009.0402.776 Ärendet Jens Leandersson (SD) har 2009-10-21 inlämnat motion om en hälsostrategi för funktionsnedsatta och äldre, bilaga Au § 177/10. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2009-11-11, § 270, remitterat motionen till Folkhälsorådet för yttrande. Folkhälsorådet inlämnade 2010-06-22 följande yttrande över motionen med förslag att motionen avslås: Folkhälsorådet anser att det f.n. inte finns anledning att upprätta en särskild hälsostrategi för funktionsnedsatta och äldre eftersom folkhälsoarbetet bedrivs redan idag, med utgångspunkt från den lokala folkhälsoplanen samt de 11 nationella målen, för hela populationen. För funktionsnedsatta bedrivs f.n. ett särskilt projekt ”Uppdrag Plushälsa” av HSO i Skåne. Projektledaren har träffat representanter från Kultur- och fritidsförvaltningen i ärendet. Projektet i vår kommun genomförs tillsammans med handikappföreningarna i kommunen. Inom regionen kommer de äldres hälsa att vara ett prioriterat arbetsområde under de närmsta åren. Rådet kommer tillsammans med kommunens förvaltningar och pensionärsorganisationerna att på olika sätt prioritera arbetet med att förbättra de äldres hälsa under de närmaste åren. En nätverksgrupp har bildats inom kommunen för att arbeta fram förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Sverigedemokraternas motion 2009-10-21. Folkhälsorådets yttrande 2010-06-04. Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till Folkhälsorådets yttrande avslå motionen. _____


2010-08-04

Sida

22 (26)


§ 178 Motion om utbyggnad av infrastruktur för elfordon KS 2010.0327.430 Ärendet Jens Leandersson och Matthias Rausbo (SD) har inlämnat motion om utbyggnad av infrastruktur för elfordon enligt bilaga Au § 178/10. Beslutsunderlag Sverigedemokraternas motion 2010-06-15. Arbetsutskottets förslag till beslut Klippans kommun har en tydlig inriktning mot att andelen s.k. miljöbilar skall öka både inom kommunens egna verksamheter men även i samhället i stort. Kommunens miljöbilspolicy är en del i denna strategi. En viktig faktor att ta hänsyn till vid prioriteringen av olika handlingsvägar är tillgången till ändamålsenliga fordon. I dagsläget finns exempelvis viss tillgång till bra biogasdrivna fordon. Även etanoldrivna fordon finns i viss utsträckning. Däremot är för tillfället tillgången på eldrivna ändamålsenliga bilar och fordon även inräknat s.k. laddhybridbilar mycket begränsad för att inte säga i det närmaste obefintlig. Att i detta läge göra kostsamma investeringar samt ta på sig årliga driftskostnader vore att göra miljön en otjänst. Bedömningen är att i dagsläget prioritera en utveckling mot biogasdrivna fordon. De satsningar på elinfrastruktur som görs i större orter såsom Malmö kan på sikt resultera i en utveckling som gör att även en satsning på infrastruktur för eldrivna fordon i Klippans kommun i framtiden kan vara aktuell. Kommunfullmäktige beslutar att mot bakgrund av ovanstående avslå motionen. _____


2010-08-04

Sida

23 (26)


§ 179 Motion angående uppställning av tunga fordon inom tätbebyggt område KS 2010.0328.514 Ärendet Rune Persson m.fl.(S) har inlämnat motion om uppställning av tunga fordon inom tätbebyggt område enligt bilaga Au § 179/10. Tekniska förvaltningen har i yttrande 2010-07-29 framfört att ett flertal telefonsamtal till förvaltningen visar att parkerade lastbilar i bostadsområden är ett påtagligt problem. Miljökontoret har tidigare fått än fler samtal med samma klagomål och nu får också Miljöförbundet klagomål om lastbilsparkeringar. Problemet omfattar såväl siktförhållanden och trafiksäkerhet i allmänhet som buller och luftföroreningar vid start av fordon och ibland även separata kylaggregat. Tekniska förvaltningens uppfattning är att tunga lastfordon inte ska trafikera eller parkeras i bostadsområden annat än vad som behövliga godstransporter kräver. Det är lämpligt med att införa förbud att stanna eller parkera längre än 2 timmar i följd, alla dagar. Samtidigt bör man kunna hänvisa förare till att parkera tunga fordon på en särskilt anordnad plats. En sådan ingår för Klippans del i kommunens investerings-plan för 2012 med en parkeringsplats vid Fabriksvägen strax väster om DHL. För övriga tätorter kan det behövas redas ut om hänvisning kan göras till en plats, som enkelt kan ställas i ordning. För Stidsvig kan hänvisning göras till Mölletofta och i ett separat ärende föreslås att parkeringsförbud för tunga fordon införs i Stidsvig. Beslutsunderlag Socialdemokraternas motion 2010-06-15. Tekniska förvaltningens yttrande 2010-07-29 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen samt att intentionerna i motionen genomförs i takt med att de praktiska frågeställningarna kan lösas. Arbetsutskottet beslutar vidare att uppdra åt Tekniska förvaltningen att till Kommunstyrelsens möte ta fram förslag om förbud mot lastbilsparkering på parkeringsplatsen mellan Byggmästaregränd och Thorsgatan. _____


2010-08-04

Sida

24 (26)


§ 180 Motion om nödsändare för dementa i äldreomsorgen KS 2010.0368 Ärendet Jens Leandersson och Matthias Rausbo (SD) har inlämnat motion om att införskaffa nödsändare för dementa i äldreomsorgen enligt bilaga Au § 180/10. Beslutsunderlag Sverigedemokraternas motion 2010-07-15. Beslut Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till Socialnämnden för beredning. _____


2010-08-04

Sida

25 (26)


§ 181 Studiebesök vid Riseberga skola KS 2010.0322.291 Ärendet Arbetsutskottet har 2010-06-16, § 153, beslutat att innan slutlig ställning tas till åtgärder på Riseberga skola skall Arbetsutskottet göra ett besök på platsen. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2010-06-16, § 153 Beslut Arbetsutskottet gör ett studiebesök vid Riseberga skola. _____


2010-08-04

Sida

26 (26)


§ 182 Lokal trafikföreskrift – Förbud mot parkering av tunga fordon i Stidsvig mer än två timmar KS 2010.383.511 Ärendet Tekniska förvaltningen har konstaterat att det är ett påtagligt problem med lastbilar som parkerar i bostadsområden runt om i kommunen. Det kommer ofta in samtal där man bl a påpekar faran för barnen med stora lastbilar inne bland bostäderna och varmkörningen tidigt på morgnarna. Problemet finns även i Stidsvig, där det finns möjlighet för lastbilar att parkera vid Mölletofta. Förvaltningen föreslår därför att parkeringstiden för tunga fordon begränsas till två timmar i hela Stidsvigs tätort. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens förslag 2010-07-29 om ny lokal trafikföreskrift Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreskrift 2010:192 enligt bilaga Au § 182/10 att träda i kraft den 13 september 2010, innebärande att Klippans kommun förskriver följande med stöd av 10 kap 1 § andra stycket 16 och 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) att 1 § På samtliga vägar inom Stidsvigs tätort, med undantag vägarna norr om Länsväg 1838 och Ängavägen, får fordon över 3,5 ton inte parkeras mer än två timmar. _____

1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för KLIPPAN 3:107 Bostadsområde vid KLIPPANS KAPELL i Klippans kommun, Skåne län Upprättad 2008-02-08 Reviderad 2010-06-07 Göran Lönnqvist Agneta Andersson Stadsarkitekt Handläggare Morgan Edenhed Bodil Andersson Arkitekt CTH JACOBSON o SJÖGREN ARKITEKTER AB

PLANHANDLINGAR PLANKARTA MED BESTÄMMELSER

PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING VA-GATUUTREDNING (bilaga) GEOTEKNISK UTREDNING (bilaga)

PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Efterfrågan på villatomter i Klippans tätort är stor. Syftet med planen är att tillskapa ett attraktivt bostadsområde (15 villatomter) med närhet till centrum och friområden Områdets senaste användningsområde har varit ”drivingrange” (för golfspel). Områdets utbyggnad för bostäder innebär en god hushållning med mark och vatten och är i linje med utvecklingen av ett hållbart samhälle. Den nya bebyggelsen ansluter till befintlig infrastruktur i form av gatu- och VA-nät, kollektivtrafik, skolor, daghem m.m.

FÖRENLIGT MED 3, 4 och 5 KAP MB

Planen är förenlig med 3, 4 och 5 kap MB. Se vidare under Behovsbedömning

PLANDATA Lägesbestämning

Se kartor

Areal Planområdet omfattar ungefär 2.8 ha Markägoförhållanden Klippans kommun är ägare till marken inom planområdet norr om

Vedbyvägen (länsväg 1822)

2

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer

ÖP 2002: ”Klippans tätort skall utvecklas som centralort i kommunen och som regionalt centrum för ett större område” Planområdet är i gällande översiktsplan (Översiktsplan 2002 Klippans Kommun) betecknat som: ”intresseområde för tätortsexpansion: Bostäder”.

Detaljplaner, områdesbestäm- melser och förordnanden

Planområdet är ej tidigare detaljplanelagt. Väster om området finns en gällande stadsplan fastställd 1953 (begravningsändamål, park och bostäder), samt en avstyckningsplan godkänd av länsstyrelsen 1940 (Bostäder och park). Söder om området finns en stadsplan fastställd av länsstyrelsen 1973 (huvudsakligen bostadsändamål).

Program för planområdet Planen är i överensstämmelse med gällande översiktsplan och

program har därför inte upprättats. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER

Natur • Mark och vegetation

Planområdet gränsar i öster till Bäljane å:s dalgång. Väster om området ligger Klippans kapell. Marken utgörs av en plan gräsyta.

• Naturmiljö Den planerade bostadsbebyggelsen inskränker inte på friluftslivets och allmänhetens tillgång till naturområdet vid Bäljane å.

• Markbeskaffenhet Geoteknik

Geologiskt utgörs området av glaciallera som överlagrats av sandsediment. En geoteknisk undersökning har utförts.

• Radon En radonundersökning har utförts.

För området gäller: Låg till normal risk.

• Biotopskydd Planförslaget berör inget biotopskyddsområde

• Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska länsstyrelsen omedelbart underrättas.

Bebyggelseområde Bostadsområdet innehåller 15 tomter för friliggande hus. Området avgränsas i öster av Bäljane å:s släntkanter och i väster av Kapellet. Naturstigarna längs de tydliga släntkanterna har bibehållits. Området trafikmatas från Vedbyvägen (länsväg 1822), i söder. Trafikhinder i form av upphöjd gata borgar för låg hastighet. Ett öst-västligt gångstråk förbinder området med grönområdena. Lokalgatan har utformats något ”svängd” med trädrad enligt klassisk trädgårdsstadsprincip.

3

Kommunen avser att senare planera för ytterligare ca 15 villatomter norr om planområdet.

• Kulturmiljö Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende kulturmiljön (kapellet-begravningsplatsen) utgör en tänkvärd analys av föreliggande planeringssituation. Kapellet och begravningsplatsen har idag ett ”fritt läge” med omgivande park och landskap i norr, öster och väster. Detta är en kvalitet som är värd att bevara. En förutsättning för detaljplanen är hänsynen till Klippans kapell med begravningsplats enligt följande:

• Kapellet och begravningsplatsen har medvetet utformats med en axel norr-söder och en tydlig riktning mot norr, mot landskapet kring Bäljane å. Ingen bebyggelse förlägges norr om begravningsplatsen och kapellet, då detta skulle förvanska huvudidén i den vackert komponerade anläggningen.

• Begravningsplatsen är i öster avgränsad av en naturstensmur och stora ekträd.

• Planerad bebyggelse närmast begravningsplatsen har

höjdmässigt begränsats till ett våningsplan och av hänsyn till kulturmiljön (kapell och kyrkogård) har en bestämmelse införts i planen avseende fasad och takmaterial. Vidare förespråkas för denna del av området en gruppbebyggelse (en byggherre) då en omvårdnad av husens material och utformning i det fallet blir lättare att genomföra.

Konsekvensen för begravningsplatsen och kapellet. Genom att bebyggelsen närmast kapellet avses uppföras med putsade fasader och tegelpannor, sker en anpassning till den kulturhistoriskt värdefulla miljön som Kapellet utgör. För att ytterligare värna om kapellets kulturmiljö, har ingen bebyggelse föreslagits norr om begravningsplatsen vilket ger en fortsatt utblick, och kontakt med Bäljane ås naturområden. Sammanfattningsvis bedöms den nya bebyggelsen att väl smälta in i närheten av kapellets och begravningsplatsens kulturmiljö, och ingen negativ konsekvens bedöms uppkomma.

Gator och trafik Området trafikmatas från en befintlig anslutning via Vedbyvägen (länsväg 1822). Trafiklösningen för området har utformats i samarbete med Vägverket. De utformningsfrågor som Vägverket (Trafikverket) tagit upp i sitt samrådsyttrande, (korsningen, refuger, övergångsställen, skyltning m.m.) behandlas i föreliggande VA- och gatuutredning samt i kommande för- och detaljprojektering, i samråd med Trafikverket.

4

Vid den kommunala behandlingen av planförslaget har även en trafiklösning med en ev. framtida cirkulationsplats (rondell) diskuterats.

Trafikbuller Avståndet från planerade närmaste bostadshus till Vedbyvägen

(länsväg 1822), (vägmitt) är omkring 50 meter. Antalet fordon/dygn (ÅDT) understiger 5000, och utomhusbuller vid fasad understiger 55 dBA.

Teknisk försörjning

• Vatten och avlopp Bostadsområdet avses anslutas till kommunens VA-nät.

• Dagvatten Nya ledningar för områdets dagvatten kommer att dras väster om planområdet. Se va- och gatuutredning.

• Teknisk utredning Utförd utredning belyser bl.a. frågor som infiltration av föroreningar till grundvattnet.

Behov av miljöbedömning Konsekvenser

Kravet på att göra en miljöbedömning gäller enbart för de planer vars genomförande kan antas leda till en BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN. Genomförandet av en detaljplan antas medföra en betydande miljöpåverkan om:

1. Genomförandet av planen kan antas innefatta en verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a§ miljöbalken. (Natura-2000-områden)

2. Planen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter enligt bilaga 1 och 3 i miljökonsekvensförordningen.

Behovsprövning och ställningstagande • Genomförandet av detaljplanen för Klippan 3:107 innefattar

ingen verksamhet eller åtgärd med påverkan på något Natura-2000-område

• Planen antas icke innefatta kommande tillstånd för verksamheter beskrivna i MKB-förordningen bilaga 1 och 3.

• Detaljplanen avser markanvändningen av ett litet område på lokal nivå och antas icke medföra en betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 miljökonsekvensförordningen.

• Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att genomförandet av denna detaljplan inte innebär någon betydande påverkan på miljön i den betydelsen som avses i PBL och anser därmed att en miljöbedömning och MKB inte behöver upprättas.

Konsekvenser Detaljplanens genomförande innebär en från allmän synpunkt god hushållning med mark och vatten och inga negativa konsekvenser avseende miljön och hälsan. Miljökvalitetsnormer Enligt miljöbalken 5 kap skall gällande kvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Planen innebär inte att några miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Förslag till beslut: Antagande Klippan 2010-06-07

1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för KLIPPAN 3:107 Bostadsområde vid KLIPPANS KAPELL i Klippans kommun, Skåne län Upprättad 2009-02-08 Reviderad 2010-06-07 Göran Lönnqvist Agneta Andersson Stadsarkitekt Handläggare Morgan Edenhed Bodil Andersson Arkitekt CTH JACOBSON o SJÖGREN ARKITEKTER AB

PLANHANDLINGAR PLANKARTA MED BESTÄMMELSER

PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING VA-GATUUTREDNING (bilaga) GEOTEKNISK UTREDNING (bilaga)

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

ORGANISATORISKA

FRÅGOR

Tidplan

Detaljplanen handläggs enligt reglerna för normalt planförfarande och beräknas vinna laga kraft i sep 2010

Genomförandetid

Planens genomförandetid är 15 år. Genomförandetiden räknas från den dag, då planen vinner laga kraft. Planen fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång, tills den ändras eller upphävs. Detta kan då ske utan ersättning till berörda fastighetsägare. Bygglov kan lämnas även efter genomförandetidens utgång

2

FASTIGHETSRÄTTSLIGA

FRÅGOR

Parkeringsplatsen vid kapellets östra gräns avses endast kunna nyttjas av kapellets besökare. Marken är ägd av kommunen och ett nyttjandeavtal med kyrkan avses upprättas. I övrigt ger detaljplanen inte upphov till några oklarheter avseende fastighetsrättsliga frågor.

EKONOMISKA FRÅGOR

Kommunen är ansvarig för planens genomförande och de därmed uppkomna kostnaderna.

TEKNISKA FRÅGOR

Tekniska utredningar Dokumentation och kontroll

Den geotekniska utredningen framhåller vikten av att de geotekniska frågorna följes upp under arbetet med detaljplanen och dess senare genomförande, samt att åns dalgång fortlöpande besiktigas för att i tid förhindra ev. utveckling av skred. Bilaga1: Utdrag ur geoteknisk undersökning sid 1-6 Bilaga 2: Kompletterande geoteknisk utredning Bilaga 3: Va- och gatuutredning Förslag till beslut: Antagande Klippan 2010-06-07

1

Dnr 2006.156.251

Detaljplan för Klippan 3:107 Bostadsområde vid Klippans kapell i Klippans kommun, Skåne län UTLÅTANDE Förslaget har varit utställt under tiden 2010-04-16 till 2010-05-14. Under denna andra utställningen har det inkommit 5 skrivelser (24-28). Kungörelse har varit införd i tidningarna Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes tidning. 24 Söderåsens miljöförbund, Birgitta Johansson Sternerup 2010-05-04, dagvattnet från detaljplaneområdet bör omhändertas och ses som en estetisk och biologisk resurs, som bidrar till att uppnå god bebyggelse- och naturmiljö. Dagvatten kan tas omhand exempelvis genom fördröjning vid källan, trög avledning och fördröjningsmagasin. Dagvattenmagasin och andra metoder fördröjer och minskar belastning och dimensioner på dagvattenledningarna nedströms. Söderåsens miljöförbund förutsätter att dagvattnet från det nya området inte avleds direkt i slutna ledningar till recipienten. Kommentar: Nya ledningar för områdets dagvatten kommer att dras väster om planområdet. Se va- och gatuutredning 25 Michael Nemeti, 2010-05-10, fram till kapellets nordligaste mur kan man bygga. Resten av området skall inte bebyggas. Det får heller inte vara så att man gör detta till en etapp 1 och sedan bygger vidare på området. Området behövs som rekreationsområde, samt att det börjar bli ont om s k "tysta område". Intrång på strandskyddet är inte acceptabelt. Bäljaneås dalgång är av riksintresse och bör vara så orörd den bara kan bli. Djur och växter kan på sikt bli undanträngda. Många som bor i Klippan och de som flyttat hit från annan ort bor kvar här just p g a vår fina natur på gångavstånd från centrum. Klippans kommun är en Eko-kommun och snart har vi inte några fria ytor kvar. Finns det risk för ras i området? Hur är grundvattennivån? Hur är det med fornlämningar? Hur löser man trafiksituationen samt utsläpp av koldioxid, tungmetaller o s v? Låt Bäljaneås dalgång och dess närområden få vara ifred. Denna vackra natur skall framtidens barn och vuxna också kunna njuta av.

2

Kommentar: Denna etapp sträcker sig 50 m framför kapellets nordligaste mur, och berör inte strandskyddsområdet i någon del. Det ursprungliga planförslaget har reviderats (halverats) och omfattar enl. utställningsförslaget (nr 2) 15 villatomter mot tidigare 30 villatomter. Planförslaget har också kompletterats, med redovisning om dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet. Va- och den geotekniska utredningen har förtydligats avseende klimatförändringar och skredrisk. Det planområde som är aktuellt för antagande, har goda geotekniska förhållandena. Inom området finns inga kända fornlämningar. Området trafikmatas från en befintlig anslutning via Vedbyvägen (länsväg 1822). Se i övrigt VA- och gatuutredning. 26 Trafikverket, 2010-05-11, hänvisar till tidigare insänd skrivelse. 27 Länsstyrelsen i Skåne, 2010-05-12, meddelar att deras synpunkter är tillgodosedda. 28 Tekniska förvaltningen, 2010-05-14. Planbestämmelser och plankarta 1 Redovisad tomtindelning ger för små tomter, det är inte möjligt att få ut 16 bra tomter vilket innebär att texten i planbeskrivningen bör ändras. Kommentar: Tomtindelningen ändras från 16 tomter till 15 tomter, som redovisas på plankarta och i planbeskrivningen. Tomtstorlekarna spänner mellan 850 och 1400 kvm. (Det som är begränsande för tomternas utbredning i öst-västlig riktning är Kapellet i väst och släntkanten mot Bäljaneå i öst). 2 Hinder bör tas bort från detaljplanen då vi inte ser någon anledning att ha de kvar. Det är ingen genomfartstrafik, gatans utformning borgar för låg hastighet samt gc-överfarten vid områdets infart planeras att byggas upphöjd. Kommentar: Farthinder bör vara kvar eftersom att planområdet avses utökas, vilket kommer att medföra en större trafikbelastning. Se redovisade farthinder i va- och gatuutredningen.

3

3 Gångvägen i mitten av planen i öst-västlig riktning bör slopas, då det inte finns skäl när det gäller dagvattenavrinning. Kommentar: Gångvägen tas bort. 4 Gatumåttet för 2 av hörntomterna är endast 5 meter, det vilket vi anser ger en dålig funktion. Kommentar: Genom att gångvägen tas bort kan några tomter bli större. 5 I planbestämmelsen Park bör det tillkomma att inom parkområden får gc-väg anordnas vid ett senare tillfälle. Kommentar: Plankartan kompletteras med en gc-förbindelse genom parkmark. Planbestämmelsen Park medger dock att gc-väg får anordnas inom parkområdet. 6 Den planerade trädraden kan troligen inte anläggas med tanke på blivande tomtägares krav på placering och bredd av utfart. Därtill får träden inte påverka gatubelysningen. Kommentar: Trädraden har ingått i planförslaget sedan ursprungsförslaget, och har sedan utarbetats mer i detalj i samarbete med tekniska förvaltningen och konsult. Trädraden har bl.a. föreslagits eftersom att det har ställts krav på en mera exklusiv utemiljö i detta bostadsområde. Det är viktigt att området inte upplevs som en lång korridor med tomter på ömse sidor. 7 Det kan ifrågasättas om en klassisk trädgårdsstad behövs i det här området. Kommentar: Det står inte i planbeskrivningen att avsikten är att skapa en klassisk trädgårdsstad, däremot framgår det av planbeskrivningen att ”lokalgatan har utformats något svängd med trädrad enligt klassisk trädgårdsstadsprincip”. 8 Planbeskrivning och plankarta bör justeras från Lv 1822 till gatans rätta namn, Vedbyvägen. Kommentar: Gatunamn ändras till Vedbyvägen (länsväg 1822) 9 Kommunen är väghållare för Vedbyvägen och har hand om anslutningen till denna. Kommentar: Länsväg. 1822 är en allmän väg, för vilken Väglagen gäller; med bestämmelser om väganslutningar, byggnadsfritt avstånd m.m. Vägen bör då kallas v.1822, och lämpligen i kombination med kommunens vägnamn; Vedbyvägen. (När det är en allmän väg

4

inblandad i en detaljplan skickar alltid Länsstyrelsen detaljplanen till Trafikverket för yttrande).

10 I planen bör anges att mark intill husgrund skall ligga mer än 20 cm över gata och intilliggande grönytor för att undvika att ytvatten rinner in mot byggnad. Kommentar: På plankartan införs bestämmelse om att mark intill husgrund skall ligga mer än 20 cm över allmän platsmark, för att undvika att ytvatten rinner in mot byggnad. Genomförandebeskrivning Länsväg 1822 bör nämnas Vedbyvägen. Den fortlöpande besiktningen av de geotekniska förhållanden som anges måste ifrågasättas, såväl vad gäller det faktiska behovet som det praktiska genomförandet. Kommentar: Gatunamn ändras till Vedbyvägen (länsväg 1822) Krav på en fortlöpande besiktning av de geotekniska förhållandena har föreslagits av geoteknisk konsult. Förslaget har varit utställt under tiden 2009-04-20 till 2009-05-19 och under den tiden har det inkommit 6 skrivelser (18-23). Kungörelse har varit införd i tidningarna Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes tidning. 18 Vägverket planen skall kompletteras med en bestämmelse om att bebyggelsen ska utformas så att inte gällande normvärden för trafikbuller överskrids. Vid tid för anläggandet av den nya anslutningen till väg 1822 Vedbyvägen, ska samråd ske med driftledare Jan Nordstrand om detaljer vid utförandet, 2009-05-07. Kommentar: Planbestämmelserna kompletteras om att buller från omgivande verksamheter högst får ge upphov till 55dBA ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad. För att klara maxnivåerna utan bullerskydd får rum/uteplats inte placeras närmare vägmitt än 30 meter. På detta avstånd är ekvivalentnivåerna 52 dB(A) utomhus och 27dB(A) inomhus. Avstånd från Vedbyvägens mitt till närmaste villatomtgräns är 40 m. 19 E ON Gas Sverige AB har inget att erinra, 2009-05-12. 20 Nårab har inga synpunkter på förslaget, 2009-05-15. 21 Lantmäteriet, Sara Lindgren, parkområdesremsan mellan lokalgatan och kvartersmarken i östra delen av planområdet hindrar utfart från de blivande fastigheterna. Inom park får ingen motorfordonstrafik förekomma, vilket innebär att det strider mot plan med trafik över parkområdet. Lantmäteriet föreslår att området ska ingå i lokalgatan med ev egenskapsgräns runt träden, 2009-05-18. Kommentar: Området (betecknat som park med träd) övergår till lokalgata, med träd. Park strykes. 22 Klippans Hembygdsförening anser att området ej ska bebyggas och gång- och cykelvägen bör skyltas upp tydligare, 2009-05-19. Kommentar: Kommunen anser att platsen är väl vald för ett bostadsområde, och att motstridiga intressen har avvägts 23 Länsstyrelsen i Skåne anser att planförslaget saknar redovisning av dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet, vilket inte gör det möjligt att bedöma om länsstyrelsen kan komma att ingripa enligt 12 kap 1 § PBL. Risken för olyckor, översvämningar och erosion har sedan den 1 januari 2008 lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 § PBL. Av detta följer bl a att risken för översvämningar och erosion ska beaktas vid detaljplaneläggning samt vid bygglovsprövning.

5

Dessutom är 12 kap 1 § PBL förtydligat med att länsstyrelsen ska kunna pröva och upphäva kommunens beslut att anta detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar och erosion. Planhandlingarna ska redovisa hur den pågående klimatförändringen med bl a över tiden kraftiga regn kan komma att påverka planområdet och dess markbeskaffenhet samt hur bebyggelse därav bör lokaliseras. Området påvisar redan idag risk för ras och skred. Vilka konkreta bestående fysiska åtgärder som på lång sikt kan säkerställa området för utbyggnad av bostäder måste tydligt fastläggas i detaljplan. Kommunen redovisar ett en periodvis uppsikt kommer genomföras och att allmänheten sannolikt kommer meddela om fara föreligger. Länsstyrelsen anser inte att den periodvisa uppsikt som kommunen redogör för är en tillräcklig åtgärd från säkerhetssynpunkt. Kommentar: Det ursprungliga planförslaget har reviderats (halverats) och omfattar enl. utställningsförslaget (nr 2) 15 villatomter mot tidigare 30 villatomter. Planförslaget har också kompletterats, med redovisning om dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet. Va- och den geotekniska utredningen har förtydligats avseende klimatförändringar och skredrisk. Det planområde som är aktuellt för utställning, har goda geotekniska förhållandena. Grundvatten Området är infiltrationskänsligt område vilket innebär att det finns särskild risk för infiltration av föroreningar till grundvattnet. Isälvsavlagringen i området utgör ett grundvattenmagasin som nyttjas för dricksvattenförsörjning. Detta gör att särskild hänsyn till grundvattenmiljön bör tas bland annat i samband med exploateringsskedet. Kommentar: Se reviderad va-utredning. Ras och skred Då det inte framgår av handlingarna var dagvattnet från det föreslagna utjämningsmagasinet ska ledas behöver handlingarna kompletteras för att visa att avrinningen från magasinet inte bidrar till risk för erosion i den norra delen av slänten i anslutning till utjämningsmagasinet. Lämpligheten i att placera utjämningsmagasin för dagvatten i nära anslutning till den sektion där områdets markstabilitet är som sämst (sektion 1 i den geotekniska utredningen) bör utredas och kopplas ihop med erosionsrisker kopplade till avrinningen. Risken för eventuella dammbrott bör redovisas. Kriterier för dimensionering av utjämningsmagasinet bör redovisas (återkomsttid och dimensionerat flöde i l/s ha). En redovisning av om, var och vid vilka situationer som bräddning från magasinet kommer att ske är också av betydelse. Kommentar: Det ursprungliga planförslaget har reviderats (halverats) och omfattar enl. utställningsförslaget (nr 2) 15 villatomter mot tidigare 30 villatomter. Det planområde som är aktuellt för utställning, har goda geotekniska förhållandena. Se reviderad geoteknisk utredning. Vattenverksamhet Ansvarsfrågorna vad gäller dagvattenhantering är otydligt redovisade. Det framgår inte om dagvattenhanteringen kommer att ske genom allmän eller en enskild anläggning. Anläggning av utjämningsmagasin som inte ingår i ett verksamhetsområde för VA kan betraktas som en enskild anläggning och är en tillståndspliktig eller anmälningspliktig vattenverksamhet. Om dagvatten måste ledas bort i ledningssystem som inte är en del av en allmän VA-anläggning omfattas åtgärderna av bestämmelserna om markavvattning enligt 11 kapitlet miljöbalken. I Skåne finns ett generellt förbud mot markavvattning. För markavvattning krävs dispens från markavvattningsförbudet samt tillstånd. Vattenverksamheter handläggs av länsstyrelsens fiske- och vattenvårdsenhet. Den föreslagna avvattningen utmed gångvägen för att underlätta avrinningen ner mot ån omfattas också av markavvattningsbestämmelserna om avvattningen inte sker via en allmän VA-anläggning. Kommentar: Nya ledningar för områdets dagvatten kommer att dras väster om planområdet. Se va- och gatuutredning. Radon Enligt planhandlingarna gäller för området låg till normal risk för radon. Om marken befinns vara normalriskmark införs lämpligen en upplysningsruta om områdets radonförhållanden på plankartan. Upplysningsrutan kan även informera om att grundkonstruktionen ska utföras radonskyddande vid normalrisk. Kommentar: Marken befinns vara låg- till normalriskmark, vilket framgår av planbeskrivningen. Övriga frågor Kulturmiljö I kommunens bevarandeprogram från år 1990 betecknas delar av planområdet som ett område med stort kulturhistoriskt värde med referenser till både Klippans kapell och Hembygdsparken. Området är även delvis utpekat i det regionala kulturmiljöprogrammet. Här omnämns bland annat Klippans kapell uppfört 1935. Platsen för kapellet är vald med omsorg där den är placerad

6

som den östligaste utposten i Klippan med grönområde i direkt anslutning. Planhandlingen bör belysa vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen får för kapellet och begravningsplatsen. Kommentar: Av samrådsredogörelse framgår att Kapellet och stora delar av planområde, utgör miljö av omistligt värde enl. ”Kulturminnesvård för Klippans tätort”. Av hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön, finns krav på putsfasader och tak av lertegel i planbestämmelserna, för området närmast kapellet. För att ytterligare värna om kapellets kulturmiljö, har ingen bebyggelse föreslagits norr om begravningsplatsen. Planhandlingen kompletteras med vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen får för kapellet och begravningsplatsen avseende påverkan av kulturmiljön. Genom att bebyggelsen närmast kapellet avses uppföras med putsade fasader och tegelpannor, sker en anpassning till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. I övriga delar av bostadsområdet tillåts även trähus, vilket bör kunna smälta in med Hembygdsparkens träbebyggelse i öster. Konsekvensen för begravningsplatsen och kapellet. Genom att bebyggelsen närmast kapellet avses uppföras med putsade fasader och tegelpannor, sker en anpassning till den kulturhistoriskt värdefulla miljön som Kapellet utgör. För att ytterligare värna om kapellets kulturmiljö, har ingen bebyggelse föreslagits norr om begravningsplatsen vilket ger en fortsatt utblick och kontakt med Bäljane ås naturområden. Sammanfattningsvis avses den nya bebyggelsen att väl smälta in i närheten av kapellets och begravningsplatsens kulturmiljö, och ingen negativ konsekvens bedöms uppkomma Fornlämningar och arkeologi Som länsstyrelsen tidigare meddelat i samrådsskedet kan länsstyrelsen komma att ställa krav på en arkeologisk utredning genomförs över planområdet för att säkerställa att några under mark dolda, ej kända fornlämningar berörs. Detta kan avgöras först efter en besiktning av området tillsammans med en genomgång av kart- och arkivmaterial. För att initiera en arkeologisk utredning ska kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Strandskydd Delar av planområdet ligger till del inom ett område som omfattas av strandskyddsbestämmelser för Bäljane å enligt 7 kap 13-17 §§ miljöbalken (MB). Länsstyrelsen påminner om att det krävs särskilda skäl för att upphäva strandskyddet inom planområdet. Länsstyrelsen anser att det i det vidare planarbetet noggrant bör övervägas om strandskyddsområdena ska ingå i planområdet. Om beslut om upphävande av strandskydd ej beviljas kan delar av planområdet ej genomföras. Prövning av upphävande av strandskydd sker separat genom miljöbalken. Kommentar: Det ursprungliga planförslaget har reviderats (halverats) och omfattar enl. utställningsförslaget (nr 2) 15 villatomter mot tidigare 30 villatomter. Det planområde som är aktuellt för utställning, berörs inte av strandskyddsbestämmelser. Trafik

Vissa delar i detaljutformningen av väg 1822, exempelvis vägvisning, befintligt övergångsställe

och dess refuger, bör utredas närmare i det fortsatta arbetet och i samverkan med Vägverket.

Kommentar: Samråd sker med vägverket

Förslaget har varit utställt för samråd under tiden 2008-02-20 till 2008-03-06. Kungörelse om samrådet har varit införd i tidningarna Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes tidning. Under samrådstiden har 17 skrivelser inkommit varav 13 med nedanstående synpunkter (1-17). 1 KHR Har allmänna synpunkter för människor med funktionshinder. När detaljplanen vunnit laga kraft återkommer jag med ordinarie granskningssynpunkter. Gångvägar Bör vara väl belysta och hårdgjorda. Belysning bör vara jämn och bländfri. Hinder i gångvägar elimineras. Rastplatser med jämna mellanrum ( 100 meter) bör ordnas. Utemiljö Enligt bestämmelse 3 kap 15 § PBL skall framkomlighet för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga tillgodoses. Buller Beroende av verksamhet inom området ska inte boende i närheten störas av buller, ej heller de som verkar inom området (företagsplacering). Lutningar Höjdskillnader bör om möjligt undvikas. Längre sträckor, 1:20, kortare medges 1:12. Vegetation Växter, träd som kan förorsaka besvär hos allergiker bör undvikas. Byggnationer Genom att ta hänsyn till byggnaders placering på markområdet går det att eliminera stora höjdskillnader, som skapar problem för framkomlighet och entréer. Lek-rekreation Det bör läggas stor vikt på tillgänglighet vid nämnda anläggningar, 2008-02-21.

7

Kommentar: Synpunkter beaktas i möjligaste mån 6 S-gruppen (Rune Persson) Förslaget bör begränsas så att de fem nordligaste tomterna inkl. parkområdet utgår, 2008-02-06. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. 7 Vägverket Den befintliga gång- och cykelvägen utmed väg 1822 bör tydliggöras genom markering av cykelöverfart / övergångsställe / väjningsplikt i korsningen med in- och utfart till området. Det är angeläget att parkytan intill gång- och cykelvägen inrymmer en bestämmelse om förbud mot sikthinder. Omfattningen av en sådan bestämmelse bör motsvara vad som framgår av publikationen om vägar och gators utformning (VGU). Vissa delar i detaljutformningen av väg 1822, exempelvis vägvisning, befintligt övergångsställe och dess refuger, bör utredas i det fortsatta arbetet och i samförstånd med oss. Om Klippans kommun istället väljer att åter ta upp frågan om cirkulationsplats till diskussion, ska Vägverket Region Skåne engageras i ett tidigt skede. Under förutsättning att området i sin helhet planeras och utformas för att tillgodose riktvärden om buller, har vi inga ytterligare synpunkter på planförslaget. Kommentar: Synpunkterna beaktas i möjligaste mån, t.ex. markering av cykelöverfart / övergångsställe / väjningsplikt vid väg 1822. 8 Mikael Nemeti Eftersom området inte är planlagt tidigare anser jag att man skall låta större delen av detta område vara orört. Fram till kapellets nordligaste mur kan man bygga resten bör förbli obebyggt. Området behövs som rekreationsområde samt att det börjar bli ont om ”tysta” områden. ”Tysta” områden är mycket värdefulla för den stressade människan. Man gör intrång i strandskydd, och det rejält, ca 50 meter. Bäljane å dalgång med lax och havsöring som är av riksintresse bör man inte störa. Även andra djur samt växter kan på sikt trängas undan. Många människor som man pratar med vill ju gärna ha lite vild natur på gångavstånd och då såklart inte ha bebyggelse så nära detta underbara område som man vill ströva i. Hur är släntstabiliteten inom området? Finns risk för ras? Hur är grundvattennivån? Hur löser man trafiksituationen i området? Vi önskar oss inte mer trafik och utsläpp av koldioxid, tungmetaller m m i detta område. Klippans kommun är en eko-kommun och snart har vi inte några fria ytor kvar. Många som flyttar till Klippan nämner just vår fina natur som ofta finns på gångavstånd. Låt Bäljane å dalgång och närområden få vara ifred, 2008-03-05. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. Syftet med strandskyddet anses inte motverkas, enl. ”Utredning av påverkan av Bäljane å strandskyddsområde” 9 Nårab har inga synpunkter på förslaget. Nårabs vägkriterier bifogas. Planering av renhållning skall ske i samråd med Nårab, 2008-03-06. 10 Lantmäteriet Lisa Johansson. Kan inte se gränsen mellan PARK och NATUR, området längs västra plangränsen. Det finns ett område med parkering inom kvartersmark. Vilka skall nyttja denna? Kyrkan? Skall den utgöra en gemensamhetsanläggning? Fastighetsrättsliga frågor saknas i genomförandebeskrivningen, 2008-03-06. Kommentar: Gränsen mellan park och natur framgår av detaljplanen. Parkeringen invid kapellet skall nyttjas av besökare till kapellet. Nyttjanderättsavtal mellan kapellet och kommunen avses upprättas. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med fastighetsrättsliga frågor. 11 Lars Börje Svensson Ett nytt bostadsområde fram till Kapellets nordligaste mur är ok, resten av området bör vara obebyggt. Man ska låta större delen av området vara orört. Endast 12 av 32 planerade tomter blir det då kvar. Området behövs som rekreationsområde. Tysta område börjar det bli ont om. Strandskyddet gör man ett rejält intrång på. Bäljaneås dalgång med lax och havsöring som är av riksintresse bör man ha så ostörd som det bara går. Det finns gott om tomter i både Forsby, Gråmanstorp, Vedby och Östra Ljungby, 2008-03-06. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. Syftet med strandskyddet anses inte motverkas, enl. ”Utredning av påverkan av Bäljane ås strandskyddsområde” 12 Björn Blakstad Är Klippans kommun beredd att äventyra rödlistad flora och fauna genom att göra avkall på strandskyddet? Behåll strandskyddet. Bebyggelse kan ske till kapellets norra mur, 2008-03-06. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. Syftet med strandskyddet anses inte motverkas, enl. ”Utredning av påverkan av Bäljane ås strandskyddsområde” 13 Roland Åkesson, Klippans Sport- och Fiskevårdsförening eftersom området varit utan detaljplan anser vi att marken fram till kapellets nordligaste mur kan bebyggas och planläggas. Marken norr om och fram till Bäljane å skall förbli orörd. Området är ett av Klippans värdefullaste rekreations- och strövområde. Det börjar bli ont om ”tysta” område som är så värdefulla för oss stressade människor som vill läka sin själ. Kommunen gör ett rejält intrång på strandskyddet med ungefär 50-60 meter. Hur tänker politiker och tjänstemän när man gör detta avsteg. Uppsamlingsmagasin för dagvatten finns inte med på kartan, ska detta släppas rakt ut i Bäljane å. Rakt nedströms den tilltänkta bebyggelsen finns nämligen naturliga lekbottnar för lax och havsöring, där rom och fiskyngel kan ta skada av för mycket dagvattenutsläpp. Vi har sett omfattande slamavlagringar på botten av ån på andra ställen där dagvattenledningar mynnar ut. Vidare finns det ett vackert område med sump-alskog, vilka idag är rödlistade områden som ej får avverkas, djur och växter kommer att trängas undan. Bäljane å med sin naturliga stam av lax och havsöring är klassat som ett vatten av riksintresse. Längs dess dalgång finns ett rikt djur-

8

och fågelliv samt sällsynta växter. Låt Klippans invånare få behålla denna vackra dalgång som sitt närområde. Klippans tätort är unikt med naturen ”in på knutarna”. Vi motsätter oss på det bestämdaste att marken bebyggs, med undantag av det avsteg vi kan tänka oss, nämligen fram till norra delen av kapellets mur. Vidare vill vi också göra en kraftig markering över att Klippans kommun i flera sammanhang har gjort det till en gyllene regel att göra avsteg från strandskyddet, vilket är anmärkningsvärt, 2008-03-06. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. Syftet med strandskyddet anses inte motverkas, enl. ”Utredning av påverkan av Bäljane ås strandskyddsområde” 14 Tekniska förvaltningen, Klippans kommun, 2008-03-18. Geoteknik. Innan arbetet med detaljplanen fortsätter bör möte med geoteknisk expertis genomföras. Behovet av erosionskydd i Bäljane å bör utredas för att garantera släntstabiliteten. Placering och utformning. Med hänsyn till slänten är det möjligen lämpligare att placera några av tomterna på marken norr om kapellet. Vi ifrågasätter kravet på putsfasader och tak av lertegel. Detta är ett krav som kommer att försvåra försäljningen av tomterna eftersom det innebär ökat byggpris och minskad valfrihet. Vi anser att några av tomterna är för små (625kvm). Förgårdsmarken på tomternas framsida bör minskas till 4,5 meter. Inga hus med källarplan ska tillåtas. Det bör förtydligas att alla hus skall vara friliggande småhus för att förhindra lägenhetsbyggnader. Vatten och avlopp. Det krävs en pumpstation för spillvattnet. Dagvattnet skall tas omhand lokalt. Gator och trafik. Väghinder bör tas bort från detaljplanen. Parkmark. Tekniska förvaltningen motsäger sig lekplatser med redskap inom bostadsområdet. Den norra ytan som är markerat lek bör tas bort till förmån för ökade tomtytor. Den södra ytan bör istället benämnas park med vegetation och stamträd. Parkhalvmånen vid infarten i södra delen av planen bör ersättas av körbar yta. Vi vill att planteringen mellan kapellet och bostadsområdet stryks från planen. Detsamma gäller träden vid kapellets parkering som kommer att skugga tomterna öster om denna. Vi anser att det är för många gångvägar inom området, enbart de i planens mitt bör behållas. Kommentar: Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde. Kapellet och stora delar av planområde, utgör miljö av omistligt värde enl. ”Kulturminnesvård för Klippans tätort”. Av hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön, föreslås kravet på putsfasader och tak av lertegel, dock endast i området närmast kapellet. Tomterna görs större i det reviderade förslaget. Förgårdsmarken på tomternas framsida minskas till 4,5 meter. Planbestämmelse införes om att källarplan inte ska tillåtas. Det förtydligas i planhandlingarna att alla hus skall vara friliggande småhus. Planen innehåller en pumpstation för spillvatten. För att dagvattnet skall tas omhand lokalt anordnas en dagvattendamm. Eventuella väghinder utredes i den kommande va- och gatuutredningen detaljplanen. Bestämmelsen lek tas bort från detaljplanen. Den norra ytan som är markerat park/lek tas sannolikt bort med anledning av att planområdet minskas. Parkhalvmånen vid infarten i södra delen av planen ersättes av körbar yta d.v.s. ingen parkbeteckning. Planteringen mellan kapellet och bostadsområdet samt träden vid kapellets parkering är föreslagna som en grön buffert mellan kapellet och det nya bostadsområdet. Dock kan den föreslagna trädraden mot villatomterna slopas, eftersom att bef. trädrad runt kapellet kan utgöra en tillräcklig grönridå Antalet gångvägar minskas inom området. Dock behålles gångvägarna i planens mitt, för tillgänglighet till naturområde samt för utförsel av dagvatten. 15 Svenska kyrkan, 2008-03-18. Kyrkorådet i Klippans församling vill påpeka att klockringning förekommer i regel flera dagar i veckan, s k ”Själaringning” (15 min), och i samband med begravningar, som vanligtvis är förlagda till kl 11 och 14 om vardagar. Vid försäljning av tomter är det önskvärt att tomtköpare informeras om dessa förhållanden. Parkeringen bör vara förbehållen kyrkogårdens besökare och ej användas som gästparkering. Skyltning på parkeringsplatsen bör göras på Klippans kommuns bekostnad. Önskvärt är också att en gångväg läggs mellan Kapellets mur och tomterna. Kommentar: Parkeringen invid kapellet skall nyttjas av besökare till kapellet. Nyttjanderättsavtal mellan kapellet och kommunen avses upprättas. En gångväg anordnas mellan Kapellets mur och tomterna i område som kallas natur i samrådsförslaget. Kostnaden för skyltning på parkeringsplatsen utreds med tekniska kontoret. 16 Skanova Access AB, Lars Tygård har kablar i planområdets södra del, vid den nya infarten till området. Dessa kablar vill vi ha kvar i orubbat läge. Kommentar: Kablarnas lägen utreds.(Agneta) 17 Länsstyrelsen i Skåne. Länsstyrelsen anser att planförslaget saknar redovisning av dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet, vilket inte gör det möjligt att bedöma om länsstyrelsen kan komma att ingripa enligt 12 kap 1§ plan- och bygglagen. Allmänt

9

Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra ett bostadsområde med ett 30-tal friliggande hus beläget närhet både till service och natur. Området är beläget inom Klippans tätort och detaljplanen har stöd i gällande översiktsplan antagen år 2002. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Hälsa och säkerhet Risken för olyckor, översvämningar och erosion har sedan den 1 januari 2008 lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kapitlet 3 § PBL. Av detta följer bl.a. att risken för översvämningar och erosion ska beaktas vid detaljplaneläggning samt vid bygglovsprövning. Dessutom är 12 kapitlet 1 § PBL förtydligat med att länsstyrelsen ska kunna pröva och upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar och erosion. Planhandlingarna ska redovisa hur den pågående klimatförändringen med bl a över tiden kraftiga regn kan komma att påverka planområdet och dess markbeskaffenhet samt hur bebyggelse därav bör lokaliseras. Området påvisar redan idag risk för ras och skred. Området är infiltrationskänsligt område vilket innebär att det finns särskild risk för infiltration av föroreningar till grundvattnet. Isälvsavlagringen i området utgör ett grundvattenmagasin som nyttjas för dricksvattenförsörjning. Detta gör att särskild hänsyn till grundvattenmiljön bör tas bl a i samband med exploateringsskedet. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 3 § MB ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning och detta ska framgå av planhandlingarna. Övriga frågor Kulturmiljö I kommunens bevarandeprogram från år 1990 betecknas delar av planområdet som ett område med stort kulturhistoriskt värde med referenser till både Klippans kapell och Hembygdsparken. Området är även delvis utpekat i det regionala kulturmiljöprogrammet. Här omnämns bland annat Klippans kapell uppfört 1935. Platsen för kapellet är vald med omsorg där den är placerad som den östligaste utposten i Klippan med grönområde i direkt anslutning. Planhandlingen bör belysa vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen får för kapellet och begravningsplatsen. Ny bebyggelse närmast kapellet har i plankartan erhållit bestämmelsen f med tillägg att ny bebyggelse ska utformas med putsfasader och tak av lertegel. Denna bebyggelse får endast uppföras i ett våningsplan. Motivet för bestämmelsen bör framgå av planen. Fornlämningar och arkeologi Inom planområdet återfinns inga kända fornlämningar. I fornminnesregistret finns två lämningar registrerade strax utanför området, dels en hembygdspark direkt sydost, Klippan nr 160 om planområdet och dels ett vägmärke söder om genomfartsleden, Klippan nr 64. Med tanke på planområdets närhet till Bäljane å skulle platsen kunna ha nyttjats under förhistorisk tid – medeltid och det kan därför inte uteslutas att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar i området. Länsstyrelsen kan därför komma att ställa krav på att en arkeologisk utredning föregår exploatering av området. Naturmiljö Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att slänterna ner mot Bäljane å ska bevaras för växt- och djurlivet. Bostadsbebyggelsen får inte inskränka på friluftslivets och allmänhetens tillgång till naturområdet vid Bäljane å. Strandskydd Delar av planområdet ligger till del inom ett område som omfattas av strandskyddsbestämmelser för Bäljane å enligt 7 kap 13-17 §§ miljöbalken (MB). Länsstyrelsen erinrar om att eventuellt upphävande av strandskydd bör sökas hos länsstyrelsen innan planarbetet fortskrider. Biotopskydd Planhandlingarna bör redogöra för om biotopskyddsområden berörs. Om arbetsföretaget riskerar att skada sådana biotoper, ska dispens sökas hos länsstyrelsen. Trafik Den befintliga gång- och cykelvägen utmed väg 1822 bör tydliggöras genom markering av cykelöverfart/övergångsställe/ väjningsplikt i korsningen med in- och utfart till området. Det är också angeläget att den parkyta som befinner sig i anknytning till gång- och cykelvägen inrymmer en bestämmelse om förbud mot sikthinder. Omfattningen av en sådan bestämmelse bör motsvara vad som framgår av publikationen om vägar och gators utformning (VGU). Vissa delar i detaljutformningen av väg 1822, exempelvis vägvisning, befintligt övergångsställe och dess refuger, bör utredas närmre i det fortsatta arbetet och i samverkan med Vägverket. Kommentar: Planförslaget kompletteras med redovisning av dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet. Planhandlingarna ska redovisa hur den pågående klimatförändringen med bl a över tiden kraftiga regn kan komma att påverka planområdet och dess markbeskaffenhet samt hur bebyggelse därav bör lokaliseras. Erforderlig hänsyn till grundvattenmiljön tas i samband med exploateringsskedet. Frågor rörande grundvattenmiljön kommer att utredas i den kommande va- och gatuutredningen. Planbeskrivningen kompletteras med hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Kapellet och stora delar av planområde, utgör miljö av omistligt värde enl. ”Kulturminnesvård för Klippans tätort”. Av hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön, finns krav på putsfasader och tak av lertegel i planbestämmelserna, för området närmast kapellet. För att ytterligarevärna om kapellets kulturmiljö, har ingen bebyggelse föreslagits norr om begravningsplatsen. Planhandlingen kompletteras med vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen får för kapellet och begravningsplatsen avseende påverkan av kulturmiljön. Genom att bebyggelsen närmast kapellet avses uppföras med putsade fasader och tegelpannor, sker en anpassning till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. I övriga delar av bostadsområdet tillåts även trähus, vilket bör kunna smälta in med Hembygdsparkens träbebyggelse i öster.

10

Förslaget omarbetas utifrån bl.a. geotekniska förhållanden, vilket kan medföra ett minskat planområde, som inte berör strandskyddsområdet. Strandskydd: Kommunen kommer att ansöka om upphävande av strandskydd avseende planerad bebyggelse inom Bäljaneås strandskyddsområde, enl. Miljöbalken 7 kap §13-17 . Syftet med strandskyddet anses inte motverkas, enl. ”Utredning av påverkan av Bäljane ås strandskyddsområde” Inga biotopskyddsområden, ej eller riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat berörs, vilket framgår av ”Utredning av påverkan av Bäljane ås strandskyddsområde” Synpunkterna från Vägverket beaktas i möjligaste mån, t.ex. markering av cykelöverfart / övergångsställe / väjningsplikt vid väg 1822. Se även kommentar under, 7 Vägverket

Förslag till antagande Göran Lönnqvist Stadsarkitekt Klippan 2010-06-07

Bilaga Au § 167/10

KÖPEKONTRAKT

Säljare Martin Hinn Fastigheter AB, org nr 556805-2822,

Danielslundsgatan 86, 262 65 ÄNGELHOLM (säljaren) Köpare Klippans kommun, org nr 212000-0928,

264 80 KLIPPAN (köparen) Överlåtelse- Fastigheten Klippan Kungsfiskaren 4 objekt (fastigheten) Överlåtelse- Säljaren överlåter och försäljer härmed fastigheten förklaring till köparen. Köpeskilling Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling av: Fyrahundrafyrtiotusen kronor /440 000 kr/ Tillträdesdag 2010-10-31 eller den tidigare dag som parterna kan komman

överens om – benämnd tillträdesdagen. Köpeskillingens 1. erläggande Handpenning på 44 000 kr ska erläggas i samband med

undertecknandet av denna handling. Resterande belopp, 396 000 kr, erläggs kontant på tillträdesdagen

genom insättning på anvisat bankgiro. Säljaren garantier 2.

Säljaren garanterar

att säljaren såväl på dagen för detta avtal (avtalsdagen) som på tillträdesdagen är civilrättslig och lagfaren ägare till fastigheten;

att samtliga i fastigheten uttagna pantbrev är obelånade på tillträdesdagen;

att fastigheten på tillträdesdagen inte belastas av några inteckningar, nyttjanderätter eller dylikt utöver vad som framgår av bifogade CFD-utdrag, bilaga 1;

att på tillträdesdagen löpande avgifter och anslutningsavgifter för fastigheten erlagts;

att inte utan köparens medgivande vidta andra än rutinmässiga förvaltningsåtgärder beträffande fastigheten, dock med undantag för åtgärder av akut karaktär;

2(3)

att fastigheten t.o.m. tillträdesdagen är fullvärdesförsäkrad;

att fastigheten per avtalsdagen inte är föremål för rättegång, skiljeförfarande, skatte- eller avgiftsprocess eller annan tvist och att såvitt säljaren känner till på avtalsdagen, inga sådana tvister är att förvänta.

Äganderättens 3. övergång Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först på tillträdesdagen. Inkomster o 4. utgifter Säljaren skall betala skatter och avgifter om de avser tiden före

tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på köparen.

Fastighetens skick mm 5.

Fastigheten överlåtes i skick enligt nedan. Köparen friskriver härmed säljaren för allt ansvar för fel och brister i fastigheten med undantag av vad säljaren uttryckligen garanterat enligt detta avtal. Med fel avses såväl konkreta som abstrakta fel, d.v.s. även s.k. dolda fel, rättsliga fel och rådighetsfel. På tillträdesdagen skall fastigheten överlämnas av säljaren till köparen i avstädat skick. Städningen avser såväl in- och utvändigt lösöre som nedtagning, bortforsling och omhändertagande av byggnader och andra anläggningar. Säljaren söker och bekostar rivningslov samt står för resterande kostnader i samband med rivning och städning. Bostadshuset på fastigheten utgör parhus med fastigheten Kungsfiskaren 5. Köparen ska stå för kostnaden för de eventuella arbetsinsatser som krävs på byggnaden inom Kungsfiskaren 5 för att säkerställa dess fortsatta funktionalitet. Om fastigheten inte lämnas i avstädat skick vid tillträdet får köpeskillingen jämkas med det belopp som köparen tvingas betala för att få fastigheten avstädad.

Lagfartskostnad 6. Med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader betalas av köparen.

3(3)

Åtgärder på 7. tillträdesdagen Säljaren och köparen skall gemensamt på tillträdesdagen läsa av

fastighetens mätare för förbrukning av el, vatten, värme och liknande.

Under förutsättning av köpeskillingens erläggande skall säljaren på tillträdesdagen till köparen överlämna samliga fysiskt uttagna pantbrev samt se till att samtliga uttagna datapantbrev överföres till det publika arkivet. Säljaren skall på tillträdesdagen överlämna samtliga handlingar av betydelse för köparen i egenskap av ägare till fastigheten och som säljaren har i sin besittning.

Godkännande 8.

Detta avtal gäller under förutsättning av kommunstyrelsens godkännande.

Detta kontrakt har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Klippan 2010- Säljare: Köpare: Martin Hinn Fastigheter AB Klippans kommun …………………………………… ……………………………………… Martin Hinn Bengt Svensson ………………………………………

Hans-Åke Lindvall Säljarens namnteckning bevittnas:

………………………………….. ……………………………………..

Bilaga Au § 168/10

KÖPEKONTRAKT

Säljare Klippans kommun, org nr 212000-0928, 264 80 KLIPPAN, nedan benämnd Säljaren

Köpare Martin Hinn Fastigheter AB, org nr 556805-2822,

Danielslundsgatan 86, 262 65 ÄNGELHOLM nedan benämnd Köparen.

Överlåtelse- Fastigheten Klippan Klippan 3:349 objekt nedan benämnd Fastigheten, se bifogad kartskiss Överlåtelse- Säljaren överlåter och försäljer härmed Fastigheten förklaring till Köparen och i övrigt på villkor som anges i detta avtal. Köpeskilling Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling av kr: Tvåhundratiotusen kronor /210 000 kr/ Tillträdesdag 2010-10-01 eller den tidigare dag som parterna kan komman

överens om – benämnd Tillträdesdagen. Köpeskillingens 1. erläggande Köpeskillingen betalas på Tillträdesdagen efter erhållen räkning. Inteckningar, servitut 2. och nyttjanderätter Säljaren garanterar att Fastigheten på Tillträdesdagen inte belastas av några inteckningar, nyttjanderätter eller dylikt utöver vad som framgår av bifogat CFD-utdrag, bilaga 1. Äganderättens 3. övergång Parterna är överens om att äganderätten till Fastigheten övergår först på Tillträdesdagen. Inkomster o 4. utgifter Säljaren skall betala skatter och andra avgifter om de avser tiden

före Tillträdesdagen. Från och med Tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på Köparen.

Anslutningsavgifter 5.

Köparen erinras om skyldigheten att vid byggnation skall anslutningsavgifter för el, vatten och avlopp enligt gällande taxa samt avgift för nybyggnadskarta erläggas.

2(3)

Fastighetens skick 6. Fastigheten är obebyggd och överlåts i det skick den befinner sig på köpekontraktsdagen.

Dagvatten 7. Dagvatten som avleds till kommunens dagvattenledning ska normalt ha ett flöde på maximalt 1,5 liter per sekund och hektar. Det kan därför behövas en anordning (till exempel magasin) som fördröjer avrinningen. Avgörande för anordningens omfattning är storlek, materialval och utförande för hårdgjord yta på fastigheten. Ett villkor för anslutning av fastigheten till kommunens dagvattenledning är att anordningen kan godkännas av Tekniska förvaltningens VA- ingenjör. Lagfartskostnad mm 8.

Med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader betalas av Köparen.

Överlämnande av 9. handlingar På Tillträdesdagen skall Säljaren till Köparen för hans

undertecknande överlämna kvitterat köpebrev avseende Fastigheten och övriga handlingar som erfordras för att Köparen skall få lagfart.

Byggnadsplikt 10. Vid försäljning av mark föreligger byggplikt som skall vara

uppfylld inom två år från köpehandlingens upprättande, om inte verksamheten är av den art att byggnad inte krävs. För den händelse att Köparen, utan medgivande från Säljaren, inte fullgör sin byggplikt eller överlåter Fastigheten innan byggplikt fullgjorts är Köparen skyldig att till Säljaren utge ett skadestånd motsvarande köpeskillingen.

Godkännande 11.

Köpet gäller under förutsättning av kommunstyrelsens godkännande.

________________________________

3(3)

Detta kontrakt har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Klippan 2010- Klippan 2010- Säljare: Köpare:

Klippans kommun Martin Hinn Fastigheter AB …………………………………………….. ………………………………………… Bengt Svensson Martin Hinn ……………………………………. Hans-Åke Lindvall Säljarens namnteckning bevittnas:

…………………………………… ………………………………..

KRAVRUTIN 5:03:1-2 Fastställd av kommunstyrelsen 2010-xx-xx, § xx. 1 Syfte Syftet är att genom en effektiv kravhantering erhålla betalning snabbt, nedbringa utstående fordringar till en minimal nivå, behandla alla gäldenärer likartat och rättvist. 2 Omfattning Kravverksamheten omfattar samtliga åtgärder som vidtas för att indriva utestående fordringar från räkningens förfallodag till dess betalning sker. 3 Tidplan Inkassokrav utsänds 10 dagar efter räkningens förfallodag. Ansökan om betalningsföreläggande insänds till kronofogdemyndigheten 25 dagar efter för-fallodagen i de fall man bedömer åtgärden som meningsfull. 4 Avstängning Hot om avstängning ersätter i regel ansökan om betalningsföreläggande beträffande konsum-tionsavgifter. Avstängning verkställes 10 dagar efter utsänt hot. Avstängning av tjänst inom förskoleverksamhet ersätter eller kompletterar ansökan om betalningsföreläggande där detta i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen bedöms lämpligt. Avstängning verkställes ca 20 dagar efter utsänt hot. 5 Kostnader Kostnader för amorteringsplan, inkassokrav, betalningsföreläggande och lagsökning uttas med maximalt arvode enligt gällande lagstiftning. Avstängnings- och återkopplingsavgift som avser konsumtionsavgifter uttas av gäldenären med belopp enligt tekniska kontorets internprislista. Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen.

5:03:2

Kostnad för ansökan om betalningsföreläggande uttas av gäldenären med av kronofogdemyn-dighet debiterat belopp. Kostnad för begäran om utmätning uttas av gäldenären med av kronofogdemyndighet debiterat belopp. Kostnad för registreringsbevis uttas med av berörd myndighet debiterat belopp. 6 Obetalda kostnader Om kapitalbeloppet betalas men inte debiterade kostnader och räntor, skall dessa i första hand påföras nästkommande räkning. Om betalning likväl ej sker skall ärendet fullföljas enligt krav-rutinen. Krav på samma gäldenär, som understiger aktuella beloppsgränser för fakturadebitering samlas tills de sammanlagt når över dessa. 7 Avskrivning Om åtgärderna inte leder till betalning av fordran, skall denna avskrivas och bortföras ur redo-visningen. Avskrivna fordringar överlämnas till inkassoföretag för långtidsbevakning. 8 Beslutsfattare Beslut om anstånd, amorteringsplan, betalningsföreläggande, lagsökning, utmätning, hänskjut-ning till rättegång, begäran om skadestånd i brottsmål och beslut om jämkning av kostnader enligt punkt 5 ovan fattas av ekonomichefen eller den han förordnar. Beslut om avskrivning av kommunens fordringar, i varje enskilt fall högst till det belopp som kommunen i delegationsordning beslutat om, fattas av ekonomichefen. Beslut om avhysning av hyresgäst fattas av ekonomichefen eller den han förordnar. Beslut om utmätning i fast egendom fattas av ekonomichefen eller den han förordnar. 9 Tillämpning av kravrutinen Fråga om tillämpning av dessa anvisningar avgöres av kommunstyrelsen. _____

Bilaga Au § 172/10

Förvaltning/ Budget Utfall Kommentar AvvikelseInvesteringsprojekt 2010 2010-06-30 Dagsläget helår

EKONOMIKONTOR512 Digital fakturahantering -682 -339 Något osäkert hur mycket som hamnar på 2010

respektive 2011102

Summa -682 -339 102

PERSONALKONTOR528 PA-system -363 -56 Enligt budget 0

Summa -363 -56 0

IT-ENHET510, Ny informationsstruktur -750 -133 Investeringsbudgeten på helår beräknas sluta

på ram.0

511, IT-utbyggnad -500 -116 0

Summa -1 250 -249 0

KOMMUNLEDNING565 Läderfabrik, sanering -2 000 0 Enligt budget 0

Summa -2 000 0 0

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Gata, park och mark540, Fastighetsförvärv -försälj 500 -23 Försäljningen beräknas uppnå 500 kkr 0

544, Inspektorn 4 -248 -248 Obudgeterat markförvärv för Timmerterminal -248

548, kv Brohällan 0 -57 Kommer att regleras vid markförsäljning 0

561 Valhalla 22, 23 0 -122 Kostnad för marksanering, bedöms bli 350 kkr -350

562, Valhalla 17, 21 0 251 Markförsäljning, osäkert om den genomförs 0

567, Krika, fastighet 1 400 0 Markförsäljning 0

581, Bussterminal 0 149 Ersättning från Skånetrafiken 0

590, Div förnyelse gator -1 000 -149 Förbrukas troligen inom dpl Kapellet 0

596, Div trafiksäkerhetsåtgärder -500 -79 Förbrukas troligen, omfattar även tillgänglighet 0

599, Nyslätt, Tekn -1 600 0 0

604, Fabriksv, beläggning -2 000 -3 Kommer att förbrukas 0

610, Gatubelysning -500 0 Kommer att förbrukas 0

620, Parker/GC-vägar -500 0 Kommer att förbrukas 0

623, Boulebana/Scen -145 0 Kommer att förbrukas, avtal är tecknat 0

630, Maskiner o fordon -955 -548 Kommer att förbrukas 0

676 Nyslätt, VA 0 -497 Hör till 650

Summa -5 548 -1 326 -598

Investeringsuppföljning juni

Bilaga Au § 172/10Förvaltning/ Budget Utfall Kommentar AvvikelseInvesteringsprojekt 2010 2010-06-30 Dagsläget helår

Va-verksamhet597, Exploatering Kapellet 0 -38 Hör till 590

650, VA-ledningar, VA-verk -2 000 -278

664, Ombyggn avlopp Stackarp -1 500 -2 Kommer att förbrukas 0

676 Nyslätt, VA 0 -526 Hör till 650

678, Ledn omläggn Strömgatan 0 -733 Finansieras inom Läderfabriksprojektet

680, Anslutningsavgifter VA 500 475 0

Summa -3 000 -1 102 0

Fastighetsavdelningen545, Palmen 1 o 10 Norrehus 0 1 330 Fastighetsförsäljning 1 300

546 Ö Ljungby 7:5/ G:a Ålderdom 0 462 Fastighetsförsäljning 450

701, Div ombyggn skolor 0 -87 0

702, Ombyggn Träningsskola -1 700 -1 044 Kommer att förbrukas 0

704, Ventilationsanläggning -1 500 -199 Ingår i planerat byggnadsunderhåll 0

706, Åbyskolan byggnad E -1 630 -263 Kommer att förbrukas 0

708, Snyggatorpskolan -11 000 -690 Kommer att förbrukas 0

709 Kök, miljökrav -654 -144 Kommer att förbrukas 0

710, Klippans simhall 0 -20 0

712, Fastigh skola/barnoms -2 000 0 Kan komma förbrukas, beroende av nya beslut 0

714, Lekplatser -771 -575 Kommer att förbrukas 0

717, Fsk Värdshuset ombyggn -400 -15 Kommer att förbrukas 0

718, Ljungbyhedskolan omkl. -48 -7 Kommer att förbrukas 0

720, Fsk Heden ombyggn -300 -144 Kommer att förbrukas 0

721, Pilagårdens fsk -300 -26 Kommer att förbrukas 0

726, Ombyggn bygg (belysn, tak) -3 040 0 Ingår i planerat byggnadsunderhåll 0

727, Ombyggn ventilation -2 960 -27 Ingår i planerat byggnadsunderhåll 0

728, Brandlarm elsäkerhet -500 -101 Kommer att förbrukas 0

746, EPC, energieffektivisering -6 000 -1 592 Kommer att förbrukas 0

760 Lokalinvesteringar -1 000 -188 Ingår i planerat byggnadsunderhåll 0

788, Ljungbyheds friluftsbad -712 -7 Kommer att förbrukas 0

789, Förstudie Idrottshall Klp -500 0 0

Summa -35 015 -3 337 1 750

Totalt Tekniska förvaltningen -43 563 -5 765 1 152

Bilaga Au § 172/10Förvaltning/ Budget Utfall Kommentar AvvikelseInvesteringsprojekt 2010 2010-06-30 Dagsläget helår

KULTUR- & FRITIDSNÄMND771 Kompl inventarier o utrust -300 -48 Nämnden beräknar att hålla sig inom tilldelad

investeringsbudget för 20100

776 Åbyvallen, omkl byggn -615 -341 0

783, Klippans Badhus -250 0 0

Summa -1 165 -389 0

BUNFör-/Grund-/Särskola

809, Webbaserat skolsystem -800 0 Enligt budget 0

821, Inventarier -1 000 0 Förbrukas i samband med skolpaket etapp II 0

Summa -1 800 0 0

Gymnasieskola840, Inventarier allmänt -2 000 -64 Enligt budget 0

Summa -2 000 -64 0

Totalsumma BUN -3 800 -64 0

Räddningstjänst531 Utbyte av brandbilar -4 414 -4 398 Den andra släck-/räddningsbilen är levererad och

betald.0

532 Alarmering RAKEL -120 -86 Återstår komplettering gällande navigering, positionering samt kart-och utalarmeringsstöd.

0

Summa -4 534 -4 484 0

TOTALSUMMA KOMMUNEN -57 357 -11 346 1 254

Bilaga Au § 173/10

Nämnd: KommunstyrelsenTkr, omvänd teckensättning (intäkter +, kostnader -)

RESULTAT Ack budget Ack utfall Avvikelse

kkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 107 707 102 960 -4 747 214 930 208 177 -6 753

Personalkostnader -43 687 -42 454 1 233 -87 409 -87 933 -524

Lokalhyra -13 979 -13 360 619 -27 958 -27 958 0

Övriga kostnader -58 350 -47 496 10 854 -114 162 -105 456 8 706

Avskrivningar -13 535 -12 621 914 -27 069 -27 019 50

Nettokostnad -21 844 -12 971 8 873 -41 668 -40 189 1 479Finansiella nettokostnader -9 744 -8 765 979 -19 490 -19 480 10

Resultat -31 588 -21 736 9 852 -61 158 -59 669 1 489

Nettoinvesteringar -23 806 -6 409 17 397 -47 610 -46 356 1 254

Resultat per verksamhetsområde:Ack budget Ack utfall Avvikelse

jun-10 jun-10 jun-10Förfogandemedel -2 233 0 2 233 -2 233 -2 233 0

Kommunkansli -6 530 -6 231 299 -12 229 -12 180 49

Ekonomikontor -539 4 543 -1 010 -670 340

Personalkontor -277 902 1 179 -568 -168 400

IT-enhet 24 -1 134 -1 158 -8 -8 0

Kommunledning -6 742 -5 474 1 268 -12 873 -12 173 700

Tekn förv. - Gata park -14 530 -13 398 1 132 -29 737 -29 737 0

Tekn förv. - VA 0 675 675 0 0 0

Tekn förv - Fastigheter -1 014 1 939 2 953 -2 500 -2 500 0

Tekn förv. - Kost o lokal 253 981 728 0 0 0

SUMMA -31 588 -21 736 9 852 -61 158 -59 669 1 489

-8 309 -350 7 959 -14 599 -13 170 1 429

-31 588 -21 736 9 852 -61 158 -59 669 1 489

Summa exkl. kapitaltjänstkostnader

VerksamhetsområdeBudget

2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Månadsuppföljning - Ekonomiskt utfall juni 2010

Budget 2010

Prognos 2010

Progn/Budg Avvikelse

Kommentar:Kommunstyrelsens överskott efter juni beror på säsongsvariationer och att periodisering av budgeten ej matchar utfallet.

I prognosen beräknas ett överskott pga att medel för arbetsmarknadsfunktionen inte kommer att användas 2010 och dels på överskott inom ekonomi- och personalkontor främst pga sjukfrånvaro som ej ersatts.

Investeringsprognosen för helåret visar att 1,3 Mkr kvarstår av budgeterade medel. Detta beror på obudgeterade inkomster som avser fastighetsförsäljningar.

Förvaltning: Kommunkansli exklusive förfogandemedel


kkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 2 447 2 661 214 5 248 5 298 50

Personalkostnader -4 604 -4 690 -86 -9 209 -9 249 -40

Lokalhyra -411 -403 8 -822 -822 0

Övriga kostnader -3 962 -3 799 163 -7 446 -7 407 39

Avskrivningar 0 0 0 0 0 0

Nettokostnad -6 530 -6 231 299 -12 229 -12 180 49Finansiella nettokostnader 0 0 0 0 0 0

Resultat -6 530 -6 231 299 -12 229 -12 180 49

Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 0

Resultat exkl skattefinansiering:

Ack budget Ack utfall Avvikelse

jun-10 jun-10 jun-10Kommunfullmäktige -274 -280 -6 -649 -589 60

Kommunstyrelse -2 301 -2 299 2 -4 559 -4 540 19

Valnämnd -150 160 310 -300 -250 50

Folkhälsoråd -281 -188 93 -533 -503 30

Partistöd -515 -515 0 -515 -515 0

Överförmyndarverksam -742 -1 063 -321 -1 300 -1 400 -100

Kommunkansli -1 735 -1 650 85 -3 500 -3 500 0

Skadedjurbekämpning -8 -7 1 -16 -16 0

Bidrag till organisationer -182 -385 -203 -377 -377 0

STIM-avgift -15 -20 -5 -30 -30 0

Vänortsutbyte -35 -35 0 -35 -70 -35

Badanläggning -54 -34 20 -110 -110 0

Ersättning länstrafiken -150 -55 95 -300 -275 25

Intern service -88 140 228 -5 -5 0

SUMMA -6 530 -6 231 299 -12 229 -12 180 49

-6 530 -6 231 299 -12 229 -12 180 49

-6 231 299 -12 229 -12 180 49



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse juni:Valnämndens kostnader kommer att falla ut under aug-okt i anslutning till valet 19 sept.I princip alla arvoden till ställföreträdare inom Överförmyndarverksamheten har betalts ut, eftersom årsräkningarna för 2009 är klara.Samtliga driftbidrag till organisationer är utbetalda för året.

Avvikelse prognos helår:100 kkr avseende Ungdomsdemokratiprojektet kommer att överföras från Kommunfullmäktige till skolorna under hösten. Statsbidraget till valet är 50 kkr högre än budgeterat.Kostnaderna har ökat mer än budgeterat bl a för arvode/ersättningar till ställföreträdare inom Överförmyndarverksamheten.

Förvaltning: Ekonomikontor

RESULTAT Ack budget Ack utfall Avvikelsekkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 4 037 4 118 81 8 165 8 165 0

Personalkostnader -3 110 -2 872 238 -6 239 -6 039 200

Lokalhyra -119 -119 0 -239 -239 0


Avskrivningar -78 -34 44 -156 -106 50

Nettokostnad -527 2 529 -987 -657 330Finansiella nettokostnader -12 2 14 -23 -13 10

Resultat -539 4 543 -1 010 -670 340

Nettoinvesteringar -341 -339 2 -682 -580 102

Ack budget Ack utfall Avvikelsejun-10 jun-10 jun-10

Avgift Kommunförbundet -332 -332 0 -663 -663 0

Regionsamverkan -80 -82 -2 -160 -160 0

Ekonomikontor och Inköp -127 418 545 -187 153 340

SUMMA -539 4 543 -1 010 -670 340

-449 36 485 -831 -551 280

-539 4 543 -1 010 -670 340



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse juni:Överskott personalkostnader bla pga sjukledighet. Pengar behövs för dubbelbemanning av ekonom under hösten. Lågt utnyttjande under våren både vad gäller konsulttjänster och kompetenshöjande åtgärder för personalen.

Avvikelse prognos helår: Lägre personalkostnader pga långtidssjukdom, glapp mellan tjänster mm. Lägre konsulttjänster änberäknat samt lägre kapitalkostnader pga senare installation av IT-system.

Förslag till åtgärder: Överskott sparas för dubbelbemanning av ekonom 2011. En person går sen i pension febr 2012 Investeringar: Något osäkert hur mycket som hamnar på 2010 alternativt 2011

Förvaltning: Personalkontor




Lokalhyra -161 -152 9 -323 -323

Övriga kostnader -1 021 -968 53 -2 053 -1 953 100

Avskrivningar -78 -55 23 -156 -156 0

Nettokostnad -232 957 1 189 -478 -78 400Finansiella nettokostnader -45 -55 -10 -90 -90 0

Resultat -277 902 1 179 -568 -168 400

Nettoinvesteringar -182 -56 126 -363 -363 0

Resultat exkl skattefinansiering:Ack budget Ack utfall Avvikelse

jun-10 jun-10 jun-10Jobb- o utveklingsgaranti 0 61 61 0 0 0Sommararb, skolungdom -282 -4 278 -563 -563 0

Personalkontor 4 328 324 -5 345 350

Resursverksamhet -150 -137 13 -299 -299 0

Rehabilitering/omställning -172 -28 144 -345 -195 150

Personalförsörjning -135 -81 54 -271 -321 -50

25 Årsfest/klubb -25 0 25 -50 -50 0

Trainee -287 -155 132 -574 -474 100

Medarbetarenkät -75 0 75 -150 -150 0

Facklig verksamhet -865 -931 -66 -1 730 -1 880 -150

Övrigt personal 1 710 1 675 -35 3 419 3 419 0

Företagshälsovård 0 153 153 0 0 0

Personalförening 0 21 21 0 0 0

SUMMA -277 902 1 179 -568 -168 400

-154 1 012 1 166 -322 78 400

-277 902 1 179 -568 -168 400



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse:Överskott på personalkontoret pga försälning av tjänster till Kävlinge samt sjukfrånvaro som ej ersatts. Planerat överskott för trainee pga halv tjänst ej tillsätts hösten 2010. Underskott för fackliga kostnader motsvarande 150 tkr, planeras täckas av överskott rehab/omställning.

Förvaltning: IT-enhet



Lokalhyra -76 -76 0 -152 -152 0

Övriga kostnader -1 169 -2 299 -1 130 -2 338 -3 038 -700

Avskrivningar -493 -499 -6 -985 -985 0

Nettokostnad 95 -1 045 -1 140 134 134 0Finansiella nettokostnader -71 -89 -18 -142 -142 0

Resultat 24 -1 134 -1 158 -8 -8 0

Nettoinvesteringar -625 -249 376 -1 250 -1 250 0



IT-förmedlade tjänster 0 -199 -199 0 0 0

ADB-drift 24 -935 -959 -8 -8 0

SUMMA 24 -1 134 -1 158 -8 -8 0

588 -546 -1 134 1 119 1 119 0

24 -1 134 -1 158 -8 -8 0



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse prognos helår:Prognos från 2010-04-30:Verksamhet 9211 beräknas göra ett överskott i intäkter på ca 450tkr. Det kommer från inte budgeterade tjänster. Överskottet beräknas täcka ett motsvarande underskott i utgifterna, som främst kommer från kommunkationstjänsterna.Verksamhet 9210 beräknas göra ett 0-resultat, men bidrar till verksamhetens helhetsresultat med en kostnad och en intäkt på ca 500tkr.

Förvaltning: Kommunledning


kkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 3 663 2 165 -1 498 7 326 7 526 200

Personalkostnader -2 448 -2 486 -38 -4 901 -4 901 0

Lokalhyra -418 -418 0 -836 -836 0

Övriga kostnader -7 223 -4 660 2 563 -13 830 -13 330 500

Avskrivningar -246 -69 177 -491 -491 0

Nettokostnad -6 672 -5 468 1 204 -12 732 -12 032 700Finansiella nettokostnader -70 -6 64 -141 -141 0

Resultat -6 742 -5 474 1 268 -12 873 -12 173 700

Nettoinvesteringar -1 000 0 1 000 -2 000 -2 000 0

Resultat exkl skattefinansiering:Ack budget Ack utfall Avvikelse

jun-10 jun-10 jun-10Brottsförbyggråd BRÅ -126 -107 19 -251 -251 0

Kommunledning -1 133 -1 093 40 -2 272 -2 472 -200

EU samordning -216 -88 128 -433 -233 200

Informationshantering -748 -684 64 -1 498 -1 498 0

Administrativ utveckling -218 -248 -30 -436 -436 0

Läderfabriken -702 -696 6 -1 406 -1 406 0

Miljöförbund -1 080 -1 441 -361 -2 160 -2 160 0

Miljöinformation -15 0 15 -15 -15 0

Övr. arb.mark.åtgärder -250 0 250 -500 0 500

Ljungbyheds flygplats -800 -800 0 -1 600 -1 400 200

Turism -572 -456 116 -1 137 -1 137 0

Näringsliv -871 -363 508 -1 143 -1 143 0

Kris och säkerhet -11 502 513 -22 -22 0

SUMMA -6 742 -5 474 1 268 -12 873 -12 173 700

-6 426 -5 399 1 027 -12 241 -11 541 700

-5 474 1 268 -12 873 -12 173 700



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse juni:Kommunledningens budgetavvikelse efter juni är i stor utsträckning relaterad till brister i periodiseringen av driftbudgeten, ej till reela över- eller underskott.Underskottet avseende Miljöförbundet beror på att kommunens avgift för kvartal 3 kostnadsbokförts under första halvåret.Näringsliv visar på ett stort driftsöverskott som beror på att medel för skyltning av industrimark och tätortsskyltar (600kkr) ej förbrukats.

Avvikelse prognos helår:I prognosen görs bedömningen att det finns goda möligheter att ersättningen till Ljungbyheds flygplats ej kommer upp i budgeterad nivå (1 600 kkr).EU-samordning förväntas visa ett överskott på ca 200 kkr relaterat till konsultinsatser mot Leader.Beräknat överskott 500 tkr avser ej förbrukat anslag för arbetsmarknadsorganisation.


kkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 6 042 2 531 -3 511 12 137 5 084 -7 053


Lokalhyra -409 -412 -3 -818 -818 0

Övriga kostnader -10 548 -5 993 4 555 -21 818 -14 223 7 595

Avskrivningar -2 478 -2 284 194 -4 956 -4 956 0

Nettokostnad -12 120 -11 156 964 -24 917 -24 917 0Finansiella nettokostnader -2 410 -2 242 168 -4 820 -4 820 0

Resultat -14 530 -13 398 1 132 -29 737 -29 737 0

Nettoinvesteringar -2 650 -1 326 1 324 -5 300 -5 898 -598


jun-10 jun-10 jun-10Gem adm, Proj- & expl -971 -930 41 -1 950 -1 950 0

Regl.-, saneringsfast etc -709 171 880 -1 417 -1 417 0

Bostadsanpassning -900 -484 416 -1 800 -1 800 0

Barmarksunderhåll -3 982 -3 562 420 -8 070 -7 570 500

Vinterväghållning -1 059 -2 307 -1 248 -2 200 -2 500 -300

Beläggningsunderhåll -1 107 -211 896 -2 213 -1 913 300

Vägbelysning -2 220 -1 666 554 -4 451 -4 451 0

Parkunderhåll -2 013 -2 066 -53 -4 173 -4 673 -500

Övrigt Gata/park -1 569 -2 343 -774 -3 463 -3 463 0

SUMMA -14 530 -13 398 1 132 -29 737 -29 737 0

-9 642 -8 872 770 -19 961 -19 961 0

-13 398 1 132 -29 737 -29 737 0



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Förvaltning: Teknisk förvaltning, Gata Park

Avvikelse juni:I Kompletteringsbudget 2 har Gata Park erhållet följande tillskott:Vägbelysning 500 kkr, Stöd till enskilda vägar 400 kkr och Vinterväghållning 1 200 kkr.Tillkommer 290 kkr ur KS:s förfogandemedel för utökad markskötsel.Anmärkningsvärda avvikelser från budget har vi framförallt för vinterväghållningen, trots tillskottet.Samtliga verksamhetsområde uppvisar relativt stora avvikelser mot budget vilket delvis kan förklaras av säsongsvariation.

Avvikelse prognos helår: I prognosen förväntas underskott för vinterväghållningen beroende på den stränga vintern.Trots tillskott av KS.s förfogandemedel förväntas ett underskott för parkverksamheten Underskottenkompenseras av att planerade åtgärder för beläggning ej genomförs i planerad utsträckning samt att barmarksunderhållet förväntas ge överskott.

Förvaltning: Teknisk förvaltning, VA

RESULTAT Ack budget Ack utfall Avvikelsekkr jun-10 jun-10 jun-10Intäkter 11 200 10 579 -621 22 400 21 300 -1 100


Lokalhyra -26 -26 0 -52 -52 0


Avskrivningar -1 679 -1 577 102 -3 358 -3 358 0

Nettokostnad 1 364 1 931 567 2 729 2 729 0Finansiella nettokostnader -1 364 -1 256 108 -2 729 -2 729 0

Resultat 0 675 675 0 0 0

Nettoinvesteringar -1 500 -1 102 398 -3 000 -3 000 0


Gemensamma kostnader 9 456 9 221 -235 18 912 18 496 -416

Vattenverken -1 708 -1 616 92 -3 415 -3 364 51

Avloppsreningsverken -3 318 -2 654 664 -7 029 -6 664 365

Vatten- o avloppsledn -3 514 -3 491 23 -6 636 -6 636 0

Vattenmätning -156 -83 73 -312 -312 0

Avloppspumpstationer -760 -702 58 -1 520 -1 520 0

SUMMA 0 675 675 0 0 0

3 043 3 508 465 6 087 6 087 0

675 675 0 0 0



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Avvikelse juni:Intäktsunderskottet beror främst på att brukarintäkterna ej når upp till budgeterad nivå.Personalvakans och att löneavtalet för 2010 ej är klart skapar ett personalkostnadsöverskott.Överskottet för övriga kostnader beror till viss del på säsongsvariationen under året och att kostnaden för slamhantering blivit lägre än budgeterat.

Avvikelse prognos helår:Vi befarar att intäkter från abonnenterna ej når upp till budgeterad nivå.Personal- och övriga kostnader förväntas ge överskott.



Lokalhyra -10 262 -9 659 603 -20 523 -20 523 0

Övriga kostnader -17 740 -16 833 907 -35 530 -35 668 -138

Avskrivningar -8 356 -7 979 377 -16 712 -16 712 0

Nettokostnad 4 739 7 026 2 287 9 006 9 006 0Finansiella nettokostnader -5 753 -5 087 666 -11 506 -11 506 0

Resultat -1 014 1 939 2 953 -2 500 -2 500 0

Nettoinvesteringar -17 508 -3 331 14 177 -35 015 -33 265 1 750



Tillsyn o skötsel -1 729 -2 539 -810 -3 459 -3 459 0

Akut underhåll -977 -691 286 -1 954 -1 954 0

Media (el, värme, VA) 0 -1 369 -1 369 0 0 0

Plan underhåll -2 696 -240 2 456 -5 441 -5 441 0

Hyror och övrigt 18 497 19 844 1 347 36 572 36 572 0

Kapitaltjänstkostnader -14 109 -13 066 1 043 -28 218 -28 218 0

SUMMA -1 014 1 939 2 953 -2 500 -2 500 0

13 095 15 005 1 910 25 718 25 718 0

1 939 2 953 -2 500 -2 500 0



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Förvaltning: Teknisk förvaltning, Fastigheter

Avvikelse juni:I kompletteringsbudget 2 har Fastighetsavdelningen erhållet 2,5 Mkr i drift och 6,0 Mkr i investering för att möjliggöra en kraftig ökning av planerade underhållsåtgärder.I utfallet efter juni märks säsongsrelaterade underskott för tillsyn och skötsel och mediaÖverskott finns för planerat underhåll (eftersläpning), hyror och kapitaltjänstkostnader.

Avvikelse prognos helår:Föreligger risk för ett negativt resultat om Fastighetsavdelningen skall bära alla kostnader för outhyrda lokaler och som 2010 beräknas uppgå till 960 kkr.

Investeringar:Överskott pga fastighetsförsäljning




Lokalhyra -2 097 -2 095 2 -4 193 -4 193 0


Avskrivningar -127 -124 3 -255 -255 0

Nettokostnad 272 1 013 741 39 39 0Finansiella nettokostnader -19 -32 -13 -39 -39 0

Resultat 253 981 728 0 0 0

Nettoinvesteringar 0 -6 -6 0 0 0



jun-10 jun-10 jun-10Kosthåll skolan 506 885 379 729 729 0

Kosthåll äldreomsorg -365 -845 -480 -729 -729 0

Lokalvård barnomsorg 8 683 675 31 31 0

Lokalvård grundskola 113 133 20 -10 -10 0

Lokalvård gymnasiet 4 429 425 7 7 0

Lokalvård kultur o fritid -1 45 46 -2 -2 0

Lokalvård äldreomsorg -1 190 191 -1 -1 0

Lokalvård övrigt -11 -539 -528 -25 -25 0

SUMMA 253 981 728 0 0 0

399 1 137 738 294 294 0

981 728 0 0 0



Budget 2010

Prognos 2010



2010Prognos

2010Progn/Budg

Avvikelse

Förvaltning: Teknisk förvaltning, Kost och lokalvård

Avvikelse juni:Överskott för övriga kostnader bl a beroende på låga kostnader för material/ förbrukningsinventarier, främmande tjänster samt för transporter.

Avvikelse prognos helår:Löneavtalet för 2010 kommer att skapa ett personalkostnadsunderskott som reduceras av överskott för övriga kostnader.

Bilaga Au § 174/10

Vindkraftspolicy

FÖRSLAG 2010-03-08

2

Inledning

Klippans kommun är positiv till en utveckling mot en ökad produktion av förnyelsebar energi. Vindkraften är ett av flera energislag som är lämpliga att ersätta fossila bränslen. Rätt utbyggd kan vindkraften få stor betydelse för samhället samtidigt som en felaktig utbyggnad kan skapa en negativ inställning hos befolkningen och i vissa fall till och med hälsoris-ker. Det är också viktigt att den enskilde fastighetsägaren skall kunna upplåta mark åt vindkraftsetablering, så länge den inte begränsar andra fastighets-ägares möjlighet att förfoga över sina fastigheter. Allmänna intressen, som t.ex. det rör-liga friluftslivet får inte heller begrän-sas påtagligt. Klippan har idag ett flertal förfråg-ningar om vindkraftetableringar inom kommungränsen. Vissa placeringar kan ifrågasättas utifrån dagens kun-skap och erfarenheter.

Skåneregionen är tätbefolkad och har under de senaste åren blivit alltmer attraktiv. Inflyttningen har ökat, vilket medfört ökad efterfrågan på mark för bebyggelse. Det accelererade be-byggelsetrycket har under de senaste åren fått till följd att markägare börjar fundera på en alternativ användning av jordbruksmarken. Detta medför att varje prövning av vindkraftintresset kommer att prövas mot det allmänna intresset av tätortsutbyggnad, utbyggnad av annan sammanhållen bebyggelse, övrig bostadsbebyggelse och en god boendemiljö. Utbyggnaden av vindkraft får t.ex. inte påtagligt minska möjligheten till framtida exploatering för fritidsbebyg-gelse En spridd utbyggnad av vindkraft större än 500 kW bör ej ske inom kommunen. Nya vindkraftverk och grupper skall lokaliseras på ett av-stånd av minst 1000 meter från bo-stad. (för vindkraftverk med en torn-höjd på 100 m)

Vid etablering av kommersiell vind-kraft skall i första hand grupper eta-bleras. I särskilda fall kan detaljplan komma att krävas.

Policyns syfte Policyn anger riktlinjer och regler för etablering av vindkraft, och kommer att utgöra en del av den kommande fördjupningen av vindkraft i översikts-planen. Policyn kommer att tillsvidare utgöra beslutsunderlag för prövning av vind-kraftsansökningar i kommunen. I kommande översiktsplan avses re-dovisas: 1) Områden som bedöms kunna vara lämpliga för vindkraftsutbyggnad, vil-ket behöver styrkas av erforderliga utredningar. 2) Områden som inte bedöms lämpli-ga för vindkraftsutbyggnad, men som efter erforderliga utredningar ändå kan visa sig möjliga för vindkraft.

3

3) ) Områden där vindkraftsutbygg-nad inte kan tillåtas, p.g.a. andra starka intressen Ändrad lagstiftning Tidigare prövades en ny vindkrafteta-blering i två olika processer, enligt PBL samt enligt MB. Nu behövs inte dubbelprövning. Kraven på detaljplan och bygglov tas bort i det fall uppförandet av ett vind-kraftverk har fått tillstånd enligt MB. I områden med stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller andra an-läggningar kan det fortfarande krävas detaljplan. För vindkraftverk som inte är tillståndspliktiga enligt MB prövas verken med bygglov om inte verken uppfyller kriterierna för bygglovsbefri-else. Bygglovspliktiga vindkraftverk ska också anmälas enligt Miljöbalken. Exempel För enstaka verk med totalhöjd

över 50 m krävs anmälan enl. MB + bygglov

För grupper av verk med totalhöjd max 120 m krävs anmälan enl. MB + bygglov

För två eller flera verk med total-höjd över 150 m krävs tillstånd MB

För sju eller flera verk med total-höjd över 120 m krävs tillstånd enl. MB

Lokalisering och påverkan på omgiv-ningen prövas noga i både bygglovs- och miljötillståndsprövningen Närboende och sakägare kommer att ges möjlighet att påverka och över-klaga beslut under processen. Till skillnad från tidigare regler kommer det inte längre vara möjligt att över-klaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter. Krav på bygglov ut-löses när vindkraftverket överstiger en höjd på 20 meter och/eller om storleken på rotorn är 3 meter. Det har också införts en bestämmelse att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd om kommunen medgivit en vindkraftetablering. Kommunerna behåller därmed sitt inflytande vid en etablering. I undan-tagsfall ska Regeringen ändå kunna tillåta en vindkraftanläggning om det från nationell synpunkt är angeläget att verksamheten kommer till stånd. En översiktsplan, eller motsvarande

underlag från den berörda kommu-nen, bör ligga till grund för beslut om vindkraftsetableringar. Vindkraft i Sverige inklusive nationella mål Riksdagen har satt upp ett plane-ringsmål att det år 2015 ska vara möj-ligt att bygga vindkraft för en elpro-duktion om 10 TWh. Potentialen är många gånger större, men redan en utbyggnad till 10 TWh innebär en kraftig utbyggnad av vindkraft, på land och till havs. Energimyndigheten har därefter tillsammans med Bover-ket fått i uppdrag att ta fram nya pla-neringsmål för utbyggnad av vind-kraft. Dessa mål presenterades för riksdagen 2007. Förslaget innebär att det år 2020 ska finnas planmässi-ga förutsättningar för årlig produktion av el från vindkraft på 30 TWh förde-lat på 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Om det målet ska uppnås be-höver flera hundra nya vindkraftverk installeras per år. En vindkraftsut-byggnad motsvarande planeringsra-men för år 2020 hanteras redan i dag av länsstyrelser runt om i landet. To-talt handlar det om samrådsärenden

4

och tillståndsansökningar gällande nästan 6000 vindkraftverk. Fortfaran-de är potentialen för utbyggnad ännu större än de föreslagna målen. Generella bedömningsgrun-der Inom kommunen finns områden av riksintresse för såväl naturvård som kulturminnesvård, friluftsliv och för-svar. I många fall överlagras flera riksintressen.

Vid planläggning skall följande reg-ler och riktlinjer iakttas:

Enstaka vindkraftverk omfattar 1 verk och grupper omfattar 2 eller fler verk.

Vindkraftverk i grupp priorite-

ras före enstaka verk.

Stora vindkraftverk med hög effekt prioriteras.

I genomförandebeskrivningen skall en analys klargöra ver-kens ekonomiska livslängd och ev. avveckling.

Markbestämmelser

Förordnandeområden

Inom områden med förordnan-de enligt miljöbalken (t.ex. strandskyddsområden, natur-reservat) ska vindkraftverk inte etableras. I nämnda områdens närområden ska etablering av vindkraftverk prövas ingående med hänsyn till värdena i för-ordnandeområdet.

Riksintresseområden

Vindkraftverk får endast om särskilda omständigheter före-ligger, etableras i områden som har bedömts vara av riks-intresse för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv. Vind-kraftverk får inte uppföras så att riksintresseområden påtag-ligt skadas.

Kulturminnesområden I säkerställda kulturhistoriska

miljöer ska vindkraftverk inte etableras. I kulturhistoriskt vär-defulla miljöer i övrigt och dess närområden ska etablering av vindkraftverk prövas med sär-

skild hänsyn till kulturhistoriska värden.

Ett respektavstånd föreslås kring kyrkor och andra karaktärsbäran-de element, som av hävd är vikti-ga och vackra landmärken i land-skapet. Det får bedömas som an-geläget ur såväl landskapsbilds-synpunkt som kulturmiljösynpunkt att bevara landsbygdskyrkans dominerande roll i det agrara kul-turlandskapet.

Stora opåverkade markområden Stora markområden som inte alls

eller endast obetydligt är påverka-de av exploateringsföretag enligt miljöbalken bör så långt som möj-ligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas ka-raktär.

Friluftsområden Vindkraftverk ska lokaliseras så

att upplevelse av natur, stillhet och tystnad i etablerade friluftsom-råden inte påverkas negativt.

5

Gestaltning

Landskapsgestaltning Behandling av landskapsbilden är

grundläggande i den analys som behöver göras i planeringen inför en etablering av vindkraft. Därvid är det viktigt att få fram en hel-hetsbild av hur landskapet upp-levs och hur vindkraftsetablering påverkar denna upplevelse. Lös-ningar som leder till integrering av vindkraftverk i aktuellt landskap ska eftersträvas. Landskapets ka-raktäristika ska utgöra grund för den placering och struktur som väljs i det enskilda fallet. Förväntad vindkraftsutbyggnad och teknikut-veckling på området leder till att vindkraftverken blir större och därmed synliga på allt större av-stånd och därmed blir de visuellt påverkade områdena allt större.

Vindkraftverk i grupp ska ge en god helhetsverkan i valt landskap.

Design Den tekniska utvecklingen inom

vindkraftsområdet är svår att för-utse. Påverkan på landskapsbil-den måste därför bedömas i varje enskilt fall.

Design och färgsättning bidrar till helhetsintrycket och till en god helhetsbild. Vindkraftverken bör ej målas helt kritvita eller mörka utan i huvudsak ha en bruten vit färg. Även grå ton ger god helhetsver-kan. Närmast marken kan de gär-na ges en grön färg, som sedan tonas mot den övriga (helst) gråvi-ta färgen. Färgsättning får till mindre del utföras med inslag av andra färger för att skapa harmoni med platsen.

Låg rotorhastighet är positivt för upplevelsen av ett vindkraftverk.

Vindkraftverk i grupp eller där grupp kan utvecklas ska utformas efter samma designprincip. Som arkitektur betraktat bör vindkraft-verket framhäva både landskapets funktion och sin egen betydelse.

Reklam Reklambudskap får inte förekom-

ma på eller vid vindkraftverk.

Verken får ej förses med text, lo-gotyper eller annan reklam, dock med möjligt undantag för mindre logotyp (tillverkarens firma) på

motorhuset. Förutsättningarna anges i bygglovet.

Säkerhet

Säkerheten bör klargöras med hjälp av en checklista med frågor om risksituationen i varje enskilt fall. Ett skyddsområde bör säker-ställas i detaljplanen.

Säkerhet för servicepersonal ska redovisas.

Vindkraftverksägaren bör redovisa ett kvalitetssäkringssystem som täcker in säkerhetsfrågor under hela vindkraftsverkets livslängd.

Typgodkänd vindkraftsverkskon-struktion uppfyller erforderlig sä-kerhetsnivå.

Säkerhetskrav som Försvaret, Luftfartsverket och Sjöfartsverket ansvarar för ska kunna uppfyllas.

6

Avstånd Följande avstånd ska iakttagas i förhållande till vindkraftverken

Verksamhet Schablonavstånd

Byggnader och platser där män-niskor vistas oskyddat och ofta

7 x totalhöjden*

Allmänna vägar 150 m

Järnvägar

150 m

Kraftledningar 150 m * Totalhöjden är tornhöjden +halva rotordiametern Nya vindkraftverk och grupper av

vindkraftverk ska i normalfallet lo-kaliseras på ett avstånd av minst 1000 meter från bostad. (verkets totalhöjd = 150 m)

I vissa fall kan 1000 m behövas till även till fastighetsgräns, för att inte hämma framtida byggplaner.

Om berörda fastighetsägare accepte-rar kortare avstånd än angivna scha-blonavstånd, skall detta kunna prövas mot gällande lagstiftning. Vindkraftverk intill vägar för trans-

port av farligt gods bör enligt Bo-verket ha minst 60 meters skyddsavstånd. Motsvarande siff-ra för järnväg med farligt gods är minst 40 meter.

Flyg

Vindkraftsetableringen får inte inne-bära att flygverksamheten drabbas av restriktioner som påtagligt försvårar flygplatsens utnyttjande. Utvecklingen av Ljungbyheds flyg-plats med tillhörande verksamheter får inte hämmas av vindkraftsutbygg-naden. Vindkraftverk kan inte lokaliseras inom de zoner som finns angivna för start och landning samt de säker-

hetszoner som i övrigt finns kring flygplatsen. Det ska säkerställas att vindkraftver-ken inte påverkar radioutrustning, navigerings- och inflygningshjälpme-del samt radarutrustning negativt. Alla byggnadsverk berörs såväl

fasta (byggnader, master, vind-kraftverk) som tillfälliga (bygg-nadskranar etc).

För byggnadsverk högre än 20 meter krävs beslut om hindermar-kering hos Transportstyrelsen. (LFS 2008:47 Serie GEN)

Vindkraftverk med en totalhöjd

mellan 45-150 m skall markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött sken) under skymning, gry-ning och mörker. Vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m ska förses med blinkande högintensivt vitt ljus.

7

Transportvägar Vägar som behöver anläggas för

vindkraftsetableringen ska byggas med minsta möjliga miljöintrång.

Djurliv

Vindkraftverk bör undvikas i om-råden som har stor betydelse för fågellivet. Samråd skall ske med Skånes Ornitologiska Förening.

Störningar Skugga

Viss störning från vindkraftverkens rotorblad ska kunna tålas av bo-ende eller verksamma i närområ-det. Svenska riktvärden saknas för skuggstörningar, men tyska finns. Enligt Boverket är de tyska be-dömningarna också användbara för Sverige. För närvarande be-döms faktisk skuggtid om mer än 8 timmar per år som gräns, vilken ej får överskridas på störnings-känslig plats.

Ljud Gällande riktvärden för ljudstörningar som kan orsakas av vindkraftverk bedöms ge acceptabla ljudnivåer. Boverkets allmänna råd 1995:1. (40 dBA utomhus vid bostäder gäller hela dygnet) Tekniska lösningar för vind-kraftverk som medför att ljudstörning-ar i omgivningen blir lägre än gällan-de riktvärden ska eftersträvas. Rikt-värdet för ekvivalent ljudnivå inomhus är 30 dBA. Förr användes nivån 35 dBA inomhus dagtid. För att under sommaren kunna sova med öppet fönster bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA vid bostadshus. Utredning skall göras, huruvida ver-ken kan ge upphov till lågfrekvent ljud. Ljus Hinderbelysningens ev. störande

effekter skall utredas. Visualise-ringar, t.ex. dataanimationer skall göras från olika positioner för mör-kerförhållanden, för att redovisa hur landskapet kan upplevas och påverkas av hinderbelysningen.

Reflexer Material i ett vindkraftverk som

kan ge upphov till störande reflex-er ska så långt möjligt undvikas. Övrig visuell störning skall mini-meras.

Elektromagnetiska signalsystem Störningar kan uppträda i de elek-

tromagnetiska signalsystemen vid etablering av vindkraft. Störnings-problematiken inklusive ansvars-frågan ska tydliggöras i tillstånds-prövning. TV-störningar skall åt-gärdas.

Störningar på radiokommunika-tionssystem beaktas vid bygg-lovsprövningar.

Områden för etableringar av vindkraftverk i grupp

Lämpliga utredningsområden kom-mer att redovisas i översiktsplanen, med hänsyn till avstånd till närboen-de, säkerhetszoner, vindpotential, utbyggnadsområden samt natur- och kulturminnesvårdsintressen.

Vad landskapet tål inom områdena måste i det enskilda fallet dock alltid bedömas utifrån rådande situation,

8

t. ex. storlek och utformning på even-tuella befintliga verk m.m. Etablering av enstaka vindkraft-

verk inom de anvisade områdena bör studeras med hänsyn till fort-satt utbyggnad till grupper.

Etablering av vindkraftverk i om-råden invid/nära kommungränsen ska i likhet med ovan föregås av samråd med berörd grannkom-mun. Ur landskapsbildssynpunkt är det den samlade mängden och typen av verk inom ett område som är av intresse för helheten oavsett verkets ”kommuntillhörig-het”. I princip kan som en konse-kvens härav ett vindkraftsområde inom en kommun bli ”färdigbyggt” utanför kommungränsen.

Kraven på relativ enhetlighet på

de verk som ska samverka inom en grupp bör ställas höga. Etable-ringen av de första verken inom ett område har således avgörande betydelse för kraven på framtida verk inom samma område.

Detaljplan krävs när ett utpekat område gränsar till eller ligger i närheten av en grannkommun. På så sätt skapas förutsättningar för en god mellan-

kommunal samverkan. när ett utpekat område redan är

detaljplanelagt för annan markan-vändning eller om det gränsar till tätorter eller redan detaljplanelagd mark.

när ett större område (fler än 1-2

verk) exploateras eller det inom ett och samma område är tänkt att etablera flera grupper med verk. Det är då viktigt att det aktuella projektet utformas så att potentia-len i området inte påverkas nega-tivt.

om det utpekade området kan lä-

sas ihop med ett annat utpekat område för vindkraft och där den samlade påverkan därför behöver utredas.

Ny bebyggelse av bostadshus eller störningskänslig verksamhet bör und-vikas inom de föreslagna gruppområ-

dena inklusive en skyddszon om minst 1000 meter. Områdenas intres-se för vindkraften bör ingå som en väsentlig del i den samlade lämplig-hetsbedömningen vid bygglovspröv-ning av ny bebyggelse.

Handlingar

Visualiseringar Visualiseringar av olika alternativa

placeringar av vindkraftverk bör genomföras för att möjliggöra dis-kussion och utvärdering på ett ti-digt stadium i hanteringen av till-ståndsfrågan.

Fotomontage ska ingå som ett underlag vid lokaliseringspröv-ning.

Koordinater Varje vindkraftverk provas indivi-

duellt. För att beräkning av flyg-hinder och telekonflikt skall kunna göras krävs koordinater med me-ternoggrannhet (7+7 siffror) angi-vet SWEREF 99 13 30

9

Deltagande

Berörda parter som allmänhet, boende, verksamheter, institu-tioner, föreningar, grannkom-muner m.fl. ska involveras på ett tidigt stadium i planerings- och tillståndsprocessen. Sam-råd och information är viktiga moment i detta arbete.

Etablering av vindkraftverk i områden invid/nära kommungränsen ska före-gås av samråd med berörd grannkommun

Ersättning

Vid etablering av tillståndspliktig vind-kraft skall exploatören till kommunen utge en ersättning på 1 % av produk-tionens bruttovärde. Kommunen skall i sin tur ge ersättningen till utveckling av berörd bygd. Riktlinjer för mindre verk Bygglovbefrielse gäller för verk

enligt plan- och bygglagens defini-

tion på små vindkraftverk (lägre än 20 meter, turbindiameter < 3 me-ter). För verk mellan 20 och 50 meters navhöjd gäller följande

Lokalisering Mindre verk ska placeras i anslut-

ning till den egna verksamheten eller fastigheten.

Verk skall i första hand placeras i

bra vindläge. Skäligt skyddsav-stånd till bostadsbebyggelse skall dock hållas. För verk som monte-ras på byggnad avgörs den sam-mantagna lämpligheten från fall till fall.

Vid lokalisering inom område med

restriktioner enligt annan lagstift-ning, ska ärendet först prövas i dessa avseenden.

Prövning av lämpligheten skall ske

med hänsyn till de lokala förut-sättningarna och verkets samlade påverkan på omgivningen (gran-nar, boendemiljöer och land-skapsbild).

Säkerhets- och skyddsavstånd Verket bör inte ha en högre total-

höjd än avståndet till den egna fastighetsgränsen.

Bygglovsprövning skall ske med

hänsyn till övriga ställningstagan-den och utpekade intressen ex-empelvis riksintressen, tysta om-råden och områden med utpekan-de natur- och kulturvärden.

Projektgrupp Förslag till vindkraftspolicyn har arbe-tats fram av plangruppen i Klippans kommun. Plangruppen utgörs av: Hans-Åke Lindvall, Kommundirektör Göran Lönnqvist, Stadsarkitekt Birgitta Johansson-Sternerup, f.d. Miljö- och hälsoskyddschef Björn Pettersson, Teknisk chef Monica Johansson, Markingenjör Jonas Hertzman, Planeringssekrete-rare Ulf Bengtsson, Treklövern Bostads AB Klippan 2010-03-08

Bilaga Au § 182/10

1276 2010:192 Klippans kommun lokala trafikföreskrifter om stannade och parkering i Stidsvig; beslutade den 11 08 2010. Klippans kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276). 1 § På samtliga vägar inom Stidsvigs tätort, med undantag vägarna norr om Länsväg 1838 och Ängavägen, får fordon över 3,5 ton inte parkeras mer än två timmar. _______________ Denna författning träder i kraft den 13 09 2010. Bengt Svensson Björn Pettersson

dokumentmall sbn protokoll - klippans kommun · § 171 revidering av kommunens kravrutin § 172...

Documents