ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

1.••

ELEVBLADET NR. 2/2012

2.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

e barn som inleder sin skolgång i år kommer att vara i arbets-livet ännu på 2070-talet. De

kommer även att vara aktiva medbor-gare länge efter det. Hurdan beredskap ger skolan för dem att klara sig i slutet av vårt århundrade?

Arbetslivet och fritiden har ändrats otroligt mycket i takt med teknikens utveckling. Vi klarar oss inte längre utan teknik, och även lågstadiebarn går runt med smarttelefoner värda flera hundra euro. Men hur har skolvärlden ändrats? Knappt alls. Skolan har blivit en av de få zoner där barnen inte kommer i kon-takt med elektronik. De som redan som små har vant sig vid internet och mobil-telefoner måste ju känna att en skoldag mest känns som ett besök i ett museum! Även om man använder informations-teknik i skolorna till en viss mån har det inte förbättrat elevernas inlärning. Många är ännu rädda för att arbetets effektivitet samt kvalitet försämras om man blandar ihop gamla pedagogiska sätt som papper och penna med tek-niken. Det handlar om att uppdatera inlärningsmetoderna, men hur kan det ske om till och med kommunerna tror att läraren förberer sig inför timmen med penna och papper. Många lärare köper med egna pengar den dator eller tablet de behöver.

Vem av föräldrarna skulle mera gå med på att skriva och räkna med penna och papper på arbetsplatsen? Skolorna håller på att bli de sista ställena, någon slags reservat, för häften och arbets-böcker.

Samtidigt tror många föräldrar att deras barn är naturbegåvningar angå-ende informationsteknik. Att använda facebook eller spela dagligen klarar de flesta ju av, men hur är det med textbe-handling och användandet av tabell-program? Det går inte så lätt. Men det är just de talanger och kunskaper som behövs i arbetslivet nu och i framtiden. Utan att kunna använda alla datorns verktyg klarar man sig inte.

Det finns dock många hinder för en utveckling av utbildningen. Lärarnas sinnebilder om hur man lär sig och hur en lärare beter sig har sin grund i deras egna minnen om skolåren. Även de som bestämmer i kommunerna och om arbetssätten har en så gam-maldags syn på skolan, att de inte kan

D förstå sig på de enstaka lärare som vill utnyttja nyare teknik i inlärningen. Det finns normer för hur skolmaten ska se ut, vad ett läroämne bör innehålla och krav för skolhälsovården, men när det kommer till användning av infor-mations- och kommunikationsteknik i skolorna lämnas skolanstalterna åt sitt eget öde. Igen är det resurserna som avgör vem som har en möjlighet att lära sig använda datorer, och vem inte. Vem som får redskap för arbetslivet och vem som inte. Även elevernas socioekono-miska bakgrund påverkar. Alla har inte råd med dator och internet hemma, och ändå kan lärarna kräva att ett visst projekt ska göras på PowerPoint (avgifts-belagt datorprogram) eller klaga att de inte kan öppna filerna eleven skickar in eftersom de är gjorda med något udda gratisprogram eleven i panik laddat ner från internet. Eleverna är igen i en orättvis ställning beroende på bakgrund, ort och skola. Är det inte grundskolans uppgift att utjämna dessa skillnader och erbjuda alla möjligheten att använda dator under och efter skoltid?

Hur går det för Finlands framtid som ett högteknologiskt, utvecklat och jäm-likt land som stöder sig på uppfinningar, innovationer och specialisering inom industrin? Den nuvarande regeringen med statsministern Jyrki Katainen i spet-sen verkar inte tycka att detta är något viktigt. I deras nästan hundrasidiga regeringsprogram finner man bara en enda mening om ämnet: ”Man skall för-stärka utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen”. Och vi vet ju alla vad det i praktiken betyder, syntax error.

CHEFREDAKTÖR PAULIINA PERKONOJA

ÅBO

S o m a t t g å p å m u s e u m

KARIS 8-11 NOVEMBER 2012

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

3.••

E L E V B L A D E T 2 / 2 0 1 2IN

NEH

ÅLL

RED

AKTIONEN

Chefredaktör: Pauliina Perkonoja, pauliina.perkonoja@skolungdom.fi

Art Director: Matilda Ekman, matilda.ekman@skolungdom.fi

Ansvarig utgivare: Anna Ingman, anna.ingman@skolungdom.fi

Medverkande: Pauliina Perkonoja, Matilda Ekman, Jessica Sinclair,

Benjamin Ellenberg, Theo Tyrväinen, Daša Koribaničová, Ida Kreutzman,

Charlotte Karlsson, Jenna Vierinen, Cecilia Ollus, Mikaela Boxström, Isak

Sand, Oskar Rönnberg, Nicholas Kujala, Josefine Surin, Emilia Rosengård,

Mimosa Elo, Kasper Gustavsson, Linn Byrkjeland, Muluken Cederborg,

Stina Tommila, Ina Palm, Lukas Rusk, Robin Hänninen, Johannes Af Wir-

ta, Emilia Kannosto, Jessica Bergholm, Felicia Österlin samt FSS-styrelse

2012-2013.

Tryck: KSF Medias tryckeri, Vanda

Elevbladet är Finlands Svenska Skolungdomsförbunds medlemstidning.

FSS har gett ut Elevbladet sedan 1920 under namnet Nordan, Svensk Ungdom,

Ung Makt och Elevbladet.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf

FSS är skolungdomarnas egen intresseorganisation

och riktar sig till elever i åk 7-9, studerande vid andra stadiet samt folkhögskolor.

Förbundsordförande: Anna Ingman, 044 2778 669, anna.ingman@skolungdom.fi.

Generalsekreterare: Benjamin Ellenberg, benjamin.ellenberg@skolungdom.fi.

Organisationssekreterare: Jessica Sinclair, 09 644 881, jessica.sinclair@skolungdom.fi.

Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors

kansliet@skolungdom.fi

www.skolungdom.fi

PÄRM: MATILDA EKMAN

FSS

SID:

29-33!

2. Chefredaktör

4. Ordförande

5. Generalsekreterare

6. Gästkolumn /

F.d. ordförande

7. Sommaräventyr på räls

10. Sudoku

11. Labyrint

12. Serie / Agnus

13. Fotbollen - en betydelsefull

idrottsgren

14. Recept / Dubbelkräm

16. Hey Medlem!

17. Nio Bilder

21. Recept / Vegan

22. Viktigt att veta om som-

marjobb

24. FSS minnen

25. Nya styrelsen

29. Elevriksdagen, ERIK

34. Novell / Sommarlängtan

35. Dikter

36. Recenstioner

37. Att inte höra till

majoriteten

38. Webbtips

FSS KLISTERMÄRKE: HILDA PALMÉN

4.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

I HELA MITT liv har jag alltid varit yngst. Minstingen i syskonskaran , lilla plutten i familjen. Tjejen som aldrig fick leka med de stora barnen utan var tvungen att lämna hemma med mamma. Jag fick aldrig åka i de stora karusellerna bara sitta i den fula gungan med lås som alla hatar. Då någon kusin från Sverige hälsar på så frågar de mig hur det går i högstadiet fast jag redan tagit studenten. Jag fick dessutom alltid åka billigare buss för att busschauffören trodde att jag var 12 år i 5 års tid. Att tiden går så snabbt och jag växer upp och blir en egen individ är det ingen som hänger med på, men någon gång skall det också ske.

Den 23 april 2012 blev jag vald till förbundsordförande för det bästa

förbundet i världen, FSS. Jag tackar och bugar det varmaste för förtroendet. Seglen på FSS båten är tvättade och vi fortsätter med nya tag och ny energi i förlig vind. Aldrig har jag varit så tag-gad på att arbeta för någonting som jag faktiskt brinner för.

Jag minns då jag och FSS träffades första gången på en elevriksdag i Ki-mito. Där gick bl.a motionen för 16 års rösträtt igenom och att FSS skall fortsätta hålla evenemanget Modell:FN, någon-ting som elevriksdagen 2012 också höll med om.

Under det kommande året kommer jag och FSS bli ännu ett år äldre tillsam-mans, vilket känns bra och utmanande. Varje morgon då ja vaknar har jag små fss fjärilar i magen som flaxar, det är

klart jag är lite nervös inför det kom-mande året men lite nervositet leder alltid till något bra. Jag ser fram emot det kommande året och alla de nya människor som jag kommer att få träffa och knyta kontakter med. Den lilla plutt-ungen har flugit ut ur sitt bo och styr kosan mot Helsingfors.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE ANNA INGMAN, VASA

L i t t l e a l ove s F SSFO

TO:

SA

NN

A A

ALT

ON

EN

IBLAND BLIR MAN lite skrämd över hur fort tiden kan gå. För nästan exakt ett år sedan började jag arbeta på FSS kansli som organisationssekreterare. Men visst har vi ju hunnit göra en hel del under den tiden; planera ungdomskalendern, fixa evenemang, julmysa på den traditio-nella julglöggen och fått ihop fina num-mer av Elevbladet som detta nummer du håller i din hand nu! Inte för att glömma flera tusentals studiekort och läsårsdeka-ler som postats ut under året.

På tal om studiekort och läsårsdekaler kan jag påminna er om att läsårsdeka-len för 2011-2012 är i kraft t.o.m. sista september, så var ute i god tid med med-lemsbetalningen så att du hinner klistra den nya dekalen på ditt studiekort till hösten. Anvisningar för hur du betalar medlemsavgiften hittar du på vår hem-sida www.skolungdom.fi –> Hey med-lem! –> Förnya studiekortet. Kom ihåg att göra en adressändring om du flyttar så hittar posten från FSS lättare fram.

Ifall du har bytt skola skall du ansöka om ett nytt studiekort. Studiekortet kan beställas via vår hemsida eller genom att fylla i ansökningsblanketter som finns i skolorna. Om det är något du undrar över så är det bara att ta kontakt!

Skolornas läsår börjar lida mot sitt slut och även här på FSS skruvar vi ner tempot under sommaren och laddar upp inför hösten. Själv ser jag fram emot jordgubbar, espadrillos och varma som-mardagar.

Till sist vill jag önska alla Elevbladets läsare en solig och skön sommar med lite mygg och mycket glass!

H ä l s n i n g a r f r å nk a n s l i e t

ORGANISATIONSSEKRETERAREJESSICA SINCLAIR

jessica.sinclair@skolungdom.fi09-644 881

STUDIEKORT, LÄSÅRSDEKAL, JORDGUBBAR OCH ESPADRILLOS

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

5.••

HÄR I FINLAND är de unga i en mycket privilegierad position. Vi har ett mycket bra utbildningssystem som har blivit noterat i flera medier under de senaste åren. Vi kan inte vara annat än nöjda med saken. Det finns dock en sak som vi inte prio-riterar – muntlig kommunikation. Vi finländare är mycket begåvade i att planera stoff och bygga större helhe-ter, men vi satsar inte på den munt-liga delen. Skolorna borde undervisa på ett sätt som skulle stöda alla, inte bara de som lär sig genom att skriva. Jag hör till den gruppen som lär sig auditivt. Under min grundskoletid har man alltid tvingat eleverna och skriva allt som läraren har sagt. För att öka stereotypierna i denna text så kan ja väl säga att jag är en man och kan inte göra flera saker åt gången. Eftersom jag lär mig via att lyssna uppstår problemet av att jag inte kan både skriva och lyssna samtidigt. Alltså jag bara skriver, men lyssnar inte och har då svårt att förstå vad som gåtts igenom. Jag tycker att sko-lorna borde ta mera hänsyn till att elever lär sig olika och då borde man stöda det undervisningssättet som går igenom till personen.

THEO TYRVÄINEN HELSINGFORS

V ä n n e r k ä r a ,

PERSONALBYTEN I RELATIVT hög takt är typiska för ungdomsförbund, vårt kära FSS är inget undantag. Efter snart ett år som generalsekreterare för förbundet kommer jag efter medlet av juni börja gå mot nya utmaningar. Det blir militärtjänstgöring och sedan börjar det bli dags att ta itu med studierna.

Mitt år på FSS har gått ofantligt snabbt. När man såhär i slutskedet funderar på året som gått så kan man med värme minnas alla de saker man hunnit vara med om och varit involverad i. Under det år jag varit med har vi bland annat ordnat en Elevkårshelg i Vasa, ett Modell-FN i Åbo, en Elevriksdag i Esbo och varit som flank-stöd för Kulturkarnevalen i Närpes – allt detta har vi gjort med ett otroligt fint FSS-gäng! Vi har snackat elevkårsutveckling på en kursgård i Österbotten, simulerat FN:s säkerhetsråds möte i Åbo Akademis maf-figa auditorium och samlat en glad grupp på nästan 100 delegater på Elevriksdag till Solvalla. Vi har haft elevkårsutbildningar på fyra olika orter, vi har gjort dussintals med skolbesök och alltmöjligt annat

som inte ryms med att nämnas i denna kolumn!

Arbetet som generalsekreterare har grovt sagt handlat om tre arbetsområ-den: evenemangsplanering, möten och samarbete och kansliarbete. Till evene-mangsplaneringen ingår allt från att boka bussar till att printa upp och sammanställa handlingar, komma ihåg att skriva upp deltagarallergier till att dubbelchecka om det finns handdukar på hostellet. För en gulnäbb som mig kändes nog evene-mangsplaneringen som kaotisk och svår i början, men så småningom började det öppna sig. Känslan att kunna efter ett massa rådd se en fungerande helhet för ett storevenemang är fantastisk. Om det är något jag lärt mig av FSS så är det hur evenemang fungerar från grunden! I det mötesmässiga och samarbetstangerande arbetet så har man fått glädjen att kläcka nya idéer med förbundsstyrelsen, träffa nya intressanta människor och haft ett ingående samarbete med andra föreningar och organisationer, sådant som man knap-past skulle ha fått vara med om ifall man

inte fått ha det jobb man haft. Därutöver finns förstås det dagliga kansliarbetet med justering av protokoll, kontakt med förbundsstyrelsen, understödsansökningar, kontakt med elevkårsaktiva mm.

Tillsammans har dessa tre delområden kombinerat med fina arbetskolleger och aktivister gjort arbetet mångsidigt, givande och otroligt lärorikt – jag är otroligt tack-sam för allt det som jag fått lära mig av FSS, hoppas jag har kunnat ge ens hälften så mycket tillbaka åt förbundet!

Nu börjar det bli dags för mig att stiga ett steg åt sidan, men bara ett litet steg. Jag är inte långt borta från förbundet.

GENERALSEKRETERAREBENJAMIN ELLENBERG

HELSINGFORS

E t t å r g å r s n a b b tFO

TO:

ST

UD

IO H

EN

RIK

SC

HÜ

TT

6.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

housands of students all around the world do other things apart from studying. According to their

interests we could label them but I feel that our society does it way too often for us. All students are unique, some of them, depending on what they like form groups. Me and many other amazing young pe-ople belong to one specific group, which I am very proud of and I can say that it can easily become inseparable part of your life just like I can’t imagine living without it right now.

Student activism. If you look up what activism means, one of the student’s best friends (Wikipedia) will tell you that ‘Activism consists of intentional efforts to promote, impede or direct social, political, economic, or environmental change. Activism can take a wide range of forms from writing letters to newspapers or po-liticians, political campaigning, economic activism such as boycotts or preferentially patronizing businesses, rallies, street mar-ches, strikes, sit-ins, and hunger strikes.’ Based on my knowledge (at least on Eu-ropean level) I can certainly tell you that

all previously mentioned activities have been used by students, some of them even crossed the lines and turned from peaceful protests into aggressive riots. When stu-dents fight they don’t give up easily.

I’ve been a student activist for almost 6 years now (now you are thinking how old I am and believe me, you will be old soon as well). In Slovakia, conditions for student activism are not ideal but we are working on it. Thanks to OBESSU (Orga-nising Bureau of European School Student Unions) I’ve met young people involved in student activism from all around the Europe. Listening to passionate members of student organisations gives me so much motivation and inspiration that sometimes I really believe that we, students, can do everything we want if we really want it. It is so amazing to see that students can actually change laws, change educational system, they organise protests or mas-sive campaigns, they do not only have voice but they are also heard when they use it. Some people say that we are only students and we can’t influence important decisions but apparently, they don’t really

know what they are saying. Maybe we haven’t changed the world so far (though I believe we did, just look at 1939 or 1989) but we are making small changes every day and one day, we will make that change.

Living in Finland can be pretty ama-zing. You have many saunas, picturesque Lapland, awesome black bread, terrible salmiakki, blueberry shots, porridge and friendly people. Youth and student organisations have amazing opportunities, support and financing. So if you are not member of any of them yet, don’t waste your time any longer and join them. I recommend FSS. Or if you are looking for something different, Slovakia is waiting for you!

DAŠA KORIBANIČOVÁ

Skribenten är 20 år,

hemma från Slovakien och aktiv i FSS

slovakiska systerorganisation SUS – Stredoškolská

študentská únia Slovenska

GÄSTKOLUMN

T

My view on school student activism

nder ett års tid har jag ätit, sovit, vakat, grubblat, kämpat, jobbat, gråtit, skrattat, älskat, hatat,

andats, drömt och levt FSS. Och enbart FSS. Att vara ordförande för världens bästa förbund har krävt mycket. Det är ett heltidsjobb, ett dag-och-natt och jul-aftonsjobb. Det är ett år som inget an-nat, en engagemang som aldrig dör ut, en erfarenhet som väger mer än något annat, en skola för livet och oersättlig kärlek för ett förbund.

På kansliet i Helsingfors pågår nu en inkörningsperiod där jag med mina visa ord skall placera nya ordförande Anna på rätt spår så hon så småningom med eget kol kan tuffa vidare. Det är först nu, när jag tänker tillbaka på mitt

år och försöker konkretisera allt jag lärt mig som det går upp för mig hur mycket detta år har gett mig. Och faktiskt, hur mycket jag har gett FSS.

Mitt namn finns nu skrivet i FSS historia. Jag sällar mig till den stora samlingen FSS-gamyler, människor som började sitt aktiva medborgarskap i FSS för att senare i livet ofta bli politi-ker, samhällsdebattörer, aktivister och författare. Att lämna denna skuta är inte en lätt process. Knappast kommer jag aldrig heller helt att göra det. Detta förbund kommer alltid att vara en del av mig, och jag av det. Som vi så ofta får höra; en gång FSSare, alltid FSSare.

FSS lärde mig att kämpa för det jag tror på. Att allt är möjligt bara man tar

tag i saker. Att det är okej att vara ung och naiv och att kräva att få bli hörd. Att om man gör något man brinner för och med hela sitt hjärta så är det aldrig fel. Detta är något jag inte kommer att sluta med. I FSS finns ett utryck som aldrig blir gammalt hur ofta man än citerar det. Vi ungdomar är inte bara framtidens hopp, utan även dagens resurs. Kom ihåg det, gott folk.

Nu är det dags för mig att gå vidare. Tack FSS för allt. Hejdå, mitt kära, un-derbara, fantastiska förbund.

IDA KREUTZMAN, ÅBOordförande april 2011- april 2012

Hejdå, mitt förbundFO

TO:

RA

SM

US

ZE

TT

ER

U

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

7.••

Ifall du funderar på vad du borde göra i sommar har jag svaret klart för dig; sluta fundera och beslut dig för att åka på äventyr. Införskaffa ett möjligheternas interrailkort, packa den avgöran-de rinkkan, ta på dig bekväma skor och ta dig så fort som möjligt ut ur Finland. Spänningen kan börja, så fort du har hoppat på det första intres-santa tåget är din rail igång!

Det vackra med en interrail är att du kan göra den till precis du vill att den skall vara. Du kan åka ensam, med en vän eller flera. Du kan bo på små hotell i privatrum eller stora hostell i överdimensionerade sov-salar. Du kan äta på restaurang bredvid hostellet eller äta ur en tonfiskburk på tåget. Du kan planera på för-hand eller göra en improviserad resa. Du kan framför allt avgöra själv om du åker på en solresa till Europas sydkust eller en kulturresa till Turkiet, varför inte en

kombinerad resa med alla elementen? Alternativen är så många att du garanterat får ihop till en alldeles unik och personlig resa.

Här följer en liten guide över var du i första hand skall komma ihåg att tänka på.

Varför interrail och inte charter?

En unik upplevelse är den största motiveringen till att du skall skippa charterresan i sommar, och hoppa på tåget istället. Fastän du skulle ha gjort det förut är en ny resa alltid annorlunda. Till skillnad från färdigpla-nerade chartermodeller kommer du aldrig att träffa samma människor, aldrig ha likadana utekvällar, aldrig äta samma skräpmat en gång till.

Ansvar är något du garanterat lär dig ta; du kommer lära dig att ta reda på själv, att misslyckas ofta och att fixa det omöjliga, vare sig du vill det eller inte. Det är en förutsättning för att klara sig.

SOMMARÄVENTYR

PÅ RÄLSTEXT: CHARLOTTE KARLSSON

8.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Genom tågfönstret ser du otroligt vackra vyer och upplever andra länders vardagligheter ur ett närgående per-spektiv. Du ser inte hälften så mycket ur semesterbolagets flygplansfönster. Dessutom är det miljövänligare.

Priser

Hur länge du vill vara på luffen är av-görande för priset. Ett interrailkort som köps via VR (antingen nätbutiken eller på stora tågstationer i ditt eget land) finns i 4 variationer.

5 resedagar inom en tidsintervall på

10 dagar = 175€

10 resedagar inom en tidsintervall på

22 dagar = 257€

15 dagar = 298€

22 dagar = 329€

30 dagar = 422€

Extrakostnader som tillkommer under

resans gång är till exempel obligatoriska bokningskostnader som rör sig mellan 3-10€/resa. Västeuropa är värst i detta avseende, Balkan har de absolut lägsta och mest sällsynta extrakostnaderna.

färdPlan

Att inte planera alls är förstås ett alterna-tiv, att bara åka iväg med båten till Sve-rige och ta det som det blir därifrån (att börja till Estland är inte riktigt ändamån-senligt, eftersom tågnätet i Baltikum är väldigt dåligt utvecklat och bussar inte faller under interrailkortet).

En exakt plan möjliggör däremot bok-ning av hostellrum på förhand, vilket underlättar resandet nuförtiden, men är inte ett måste. En del människor känner sig också tryggare om de vet exakt hur de kommer att resa och leva under de kommande veckorna.

Det antagligen vanligaste är att man har några ”must-see’s” och fritt mellan

de punkterna. Då kan man till exempel plötsligt hamna på en tyst och lugn strand i Kroatien, istället för en stress-resa genom Ungern.

resa i gruPP?

Att resa ensam ger en vissa friheter: man kan oavbrutet leva på sina egna villkor och ändra sina planer enligt eget behag. Det kanske bästa av allt är att man har hemskt enkelt för att slå följe med nya bekanta på vägen.

En eller flera kumpaner ger däremot ett djup till resan. Ni kommer att vara tvungna att kompromissa, vilket man både som individ och som grupp lär sig massor av. Dessutom är du inte så ensam under resan och har någon att dela minnena med efteråt. Att vara flera är ju inte heller ett hinder att ta kontakt med andra resenärer, men att slå följe med dem kräver mer än en tillfällighet.

Dessutom kan det vara tryggare än att åka ensam.

Är ni fler än två kräver det lite efter-tanke. Desto fler ni är, desto svårare är det att hitta hostellrum med tillräckligt många bäddar en sen eftermiddag under turistsäsongen. Gruppdynamiken måste vara fungerande, annars kommer alla beslut att vara extra svåra att göra, sammanhörighetskänslan bristande och därmed resan förstörd. Men som i allt annat är en grupp det man gör det till.

Mat

Snabbmat är mer regel än undantag på en sådan här resa. Då du kommer till en stad en söndag eftermiddag eller en by mitt i natten är det troligaste du kan hitta i matväg ett 24/7 kebabställe eller en annan snabbmatskedja. Pizza är en internationell maträtt som du förstår på alla språk.

Dieter är det svårt att beakta då du

På en interrail är man aldrig borttappad, man hittar bara intressanta omvägar

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

9.••

hungrig springer omkring i en stad vars skyltar du inte förstår. En vegetarisk kost är ännu överkomlig, om du inte är kräsen med maten, men veganerna kan ha det svårare: de rätter som saknar kött innehåller ofta ost som kompensa-tion. Svåra allergier lönar det sig inte att utmana, då kontrollen av råvarorna inte alltid är de säkraste på en del håll i Eu-ropa. Omöjligt är det dock inte att hålla sig till sina matvanor. Många hostel har kök för sina gäster, som det lönar sig att utnyttja! Det är absolut billigare, lite säkrare och oftast mysigare än att gå ut var och varannan dag.

Resekost är det skäl att alltid ha med sig i väskan för säkerhets skull. Ett par burkar tonfisk och frukt är sådant man på 22h tågresor kan ha användning för och några nudelbrickor kan vara prak-tiska då man släpar in sig på hostellet efter en dag på resande fot.

Vattenflaskor behöver man, det är

svettigt att resa omkring. Minns bara att ifall du har ömtålig mage eller är osäker på vattenkvalitén lönar det sig alltid att köpa vatten från butiken. Stannar ni på ett och samma ställe fler än en dag lönar det sig att köpa 3-5L vattendunkar i början av er vistelse. En person dricker lätt över två och en halv liter vatten per dag.

att ha Med

Microfiberhandduk torkar på en knapp halvtimme, kan sulas eller vikas ihop till en liten boll och torkar dig lika bra som en frotéhandduk. Det lönar sig inte att använda den som täckning på bal-kongen, men du kan duscha och resa vidare redan en timme efter det. 12,90€ Retkiaitta.

Hänglås behövs på så gott som alla hostell, om du vill förvara dina värdesa-ker i säkerhet. De förser sina gäster med skåp, men hänglåsen står man själv för.

Och köp inte ett par roliga hjärtformade hänglås i första bästa turistshop, de håller inget inne och ingen ute. 21,50€ Abloy.

Ihopvikbar ryggsäck lönar sig att ha med, när du reser kan den ligga nertryckt i rinkkan, när du går ut på en dagsstrapats behöver du inte släpa på hela rinkkan eller en oergonomisk tygkasse. 20-25€ Partioaitta.

Tunn sommarsovsäck fungerar som filt i tåget, som dyna på tågstationen och som sovsäck om man gör det jag skall åka igen för att äntligen få upp-leva: övernatta på stranden. Ihoprullad är den knappt 30 cm lång och har en diameter på kanske 20 cm och vikten 1,5 kg. 50-90€ Retkiaitta.

Konservöppnare kommer att behövas då man inspekterar butikshyllan för att köpa champinjoner, tonfisk eller majs och konserverna utan öppningsring är upp till en halv euro billigare!

Ibland får man springa till tåget, ibland stänger dom dörren framför ögonen på en - fast man sprang

Y3-tvättmedel behövs om du inte fyllt rinkkan med överflödigt mycket underkläder. Med det tvättmedlet kan du tvätta i ljummet vatten och för hand, om du hittar en lavoar med propp. Det är ingen självklarhet, I tell you.

Korkskruv/korköppnare kan liksom konservöppnaren vara händig, alla kan inte tricket att öppna en vinflaska med en flippflopp eller en ölburk med tänderna. Större festbajsare än det är det svårt att hitta.

Kamera med tillräckliga minneskort kommer du att sakna efter att du kom-mit hem, om du inte haft med en. Min-nen blir suddiga, bilderna förblir skarpa.

Övrigt tips: När du träffar intressanta människor, ta reda på vad de heter. Fastän du inte skulle vilja hålla kon-takten med dem kan de visa sig värda att kontakta i framtiden. Och då är det svårt att nå dem med endast ett smek-namn och hemland i din vetskap •

10.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

ILLU

STR

ATIO

N:

FELI

CIA

ÖS

TE

RLI

N

ommaren 2012 ligger runt hör-net och skolan närmar sig sitt slut. Sommarlovet är den bäs-

ta tiden för nya äventyr och nya upp-levelser. Man är äntligen ledig från skolan, kan umgås med sina vänner så ofta man vill och hänga utomhus från morgon till kväll. Så varför inte då ta tillfället i akt och göra just den här sommaren till möjligheternas sommar? Hitta på äventyr, prova på nya saker och göra misstag. Jag tyck-er att vi ska ge varandra ett löfte om att följa hjärtat den här sommaren. Leva livet fullt ut, för man vet aldrig vad som kan hända och det är bättre att ångra det man gjort än det man

Gör den här sommaren till möjligheternas sommar!

inte hann göra (även fast jag tycker vi ska skippa det där att ångra i som-mar). Åka och tälta, gå på en kon-sert, ha picknick, spela kubb, åka på en festival, sitta på uteserveringar, helt enkelt göra det man känner för! Livet är alldeles för kort för att tveka, ångra och sitta hemma. FÖLJ DITT HJÄRTA, lev livet fullt ut och ta vara på alla möjligheter som finns. Lova mig att försöka göra sommaren 2012 till en sommar du alltid kommer att minnas, okej?

JENNA VIERINEN

Helsinki pride sommaren 2011. FOTO: MATILDA EKMAN

S

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

11.••

LAB

YR

INT:

MA

TIL

DA

EK

MA

N

D J U N G E L N

12.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

FINN FEM FEL!

MA

TIL

DA

EK

MA

N

Förutom att bilderna nedan är spegelvända finns det fem saker som skiljer dem åt...

Om du brinner för saker och drömmer om att bli känd, hör av dig till elevbladet@skolungdom.fiSom medverkande är du med om att göra ett fint Ebl.

Skriv och rita för E L E V B L A D E T !

//C

EC

ILIA

OLL

US

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

13.••

Fotboll är världens populäraste idrott, men är den också den vackraste? Vad är vacker idrott egentligen? Det är onekligen något speciellt med fotboll, men det visuella är långt ifrån hela sanningen.

Jag kan inte hitta mer än en direkt definition på vacker fotboll, nämligen det visuella. Man brukar tala om vackra mål och vackert passningsspel. Med detta menar man helt enkelt skickliga prestationer och gott samspel inom ett lag. Personligen förstår jag inte varför t.ex. ishockey inte lika bra kunde anses som världens vackraste idrott, låt vara att ishockey är en våldsam-mare sport än fotboll. Orsaken till detta är dock ganska enkel. Spridningen på fotbollen är mycket större. Det finns omkring 50 ishockeylandslag i världen, medan motsvarande siffra för fotbollen är närmare 200.

Ordet ”vacker” kan också tolkas ur ett vidare perspek-tiv. Fotbollen är enkel. Många brasilianska fotbollsstjär-nor som idag tjänar miljoner har börjat sina karriärer som små barn ute på gatan, kanske med en gammal trasig fotboll. I skrivande stund är det säkert tusentals finländska barn som springer och jagar en fotboll på skolgårdar runtom i landet. Det behövs inte mera än en boll och någon form av mål.Fotbollen är också känd. Alla ovan nämnda skolbarn har säkert någon gång sett fotboll i TV, så de behöver

F O T B O L L E N- en betydelsefull idrottsgren

inte börja förklara regler åt varandra. Dessutom får man naturligtvis god kondition av att spela fotboll.

Fotbollen kan ha goda effekter på ett samhälle och sporten kan kanske av denna orsak anses vacker. Låt oss ta ett par exempel: Belgien lider av inrikespolitiska problem. De olika språkgrupperna i landet kommer inte alls överens. Man brukar säga att fotbollslandsla-get och kungen är de enda sakerna som för samman det belgiska folket. Detta gäller säkert många andra länder där fotbollen är viktig. Sydafrika arrangerade herrarnas fotbolls-VM år 2010. Även om detta natur-ligtvis gav upphov till stora kostnader, så utvecklade det samtidigt t.ex. kollektivtrafiken i några storstäder. Man måste nämligen kunna erbjuda god service åt de mängder fotbollssupportrar som reste dit.

Det är helt omöjligt att förbigå fotbollens onda sidor, för sådana finns också. Vi behöver inte åka längre än till Sverige för att få se av dem. Läktarbråken där är i regel små, men de fläckar ändå ner fotbollens anse-ende. Två lags supportrar börjar lätt slåss och på stora arenor ute i världen kan detta leda till stor förödelse, när människor kläms eller trampas ihjäl på grund av tumultet som lätt upstår. Det är tyvärr många männis-kor som fått sätta livet till i samband med fotbollsmat-cher, även om många dödsfall har berott på kol-

lapsande läktare. Fundamenten har gett vika på någon överfull stadion, utan att bråk förekommit. Slagsmålen visar på hur starka känslor fotbollen kan väcka. En annan dålig sida med fotbollen är det som händer på planen. Fotboll är i och för sig ingen speciellt rå sport, men visst förekommer fula tacklingar där också.

Jag är blind och har följaktligen svårt att närmare gå in på det visuellt vackra som fotbollen har att erbjuda, men visst kan fotboll vara auditivt vackert också. Ett högklassigt fotbollsreferat blandat med tio tusentals sjungande fans är nog vackert att lyssna till. Personli-gen tänker jag dock inte så mycket på dessa saker när jag följer med fotboll. Jag följer med fotboll av intresse. Det är klart att vissa referenter är bättre än andra, men ”vacker” är nog fel ord.

Jag anser att ordet ”vacker” är ett alldeles för smalt be-grepp för att beskriva fotbollen som helhet. Enligt min tolkning innebär vacker fotboll skickliga prestationer, även om man också kan se andra betydelser. Fotbollen har dock en så stor betydelse världen över, att den inte kan beskrivas med ett enda adjektiv.

TEXT: ISAK SAND ILLUSTRATION: MIKAELA BOXSTRÖM

14.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

FOTO: PAULIINA PERKONOJA

1. Mät upp mjölken, sockret, vanilj-

sockret och majsstärkelsemjölet i en

kastrull.

2. Värm långsamt upp mjölken. Blanda

om hela tiden, mjölken bränns lätt

i botten. Lyft bort kastrullen från

spisen när blandningen börjar koka.

3. Låt krämen svalna till den är fing-

ertempererad. Häll försiktigt upp i

serveringsglas. Lyft in i kylskåpet för

att kylas ner.

4. Mät upp vattnet, lingonen och sock-

ret i en kastrull. Låt puttra i runt 5

minuter tills saften är mörkröd.

5. Häll saften genom en sil så att inte

lingonen kommer med. Häll tillbaka

saften i kastrullen och mät upp den.

Det borde vara vara 5 dl. Lägg till

lite vatten om det är mindre.

6. Blanda potatismjölet och 0,5 dl vat-

ten i en kopp. Häll ner blandningen

i saften lite åt gången, rör om hela

tiden ordentligt.

7. Koka upp krämen. Lyft bort kastrul-

len från spisen när de första bubb-

lorna når ytan.

8. Låt krämen svalna till den är fing-

ertempererad. Häll försiktigt på

mjökkrämen.

9. Servera väl kyld med sked.

Topchef-tipsen:

- blanda ner majsstärkelsemjölet i kall

vätska

- avsmaka saften förrän du blandar i

potatismjölblandningen. Häll i den i

saften som en tunn tråd så att den

blandas med hela vätskan. Annars

bildas det klumpar.

- rör inte om i krämen efter att den har

kokat upp, för då blir den grumlig och

rinnande.

- lägg inte tillbaka skeden du avsma-

kat med i kastrullen. Amylasenzymet

som finns i saliven ändrar på krämens

konsistens.

- strö lite socker på den färdiga por-

tionen så bildas det inte en hinna på

saftkrämen

- tillred krämen av röd fullmjölk. Ju

mera fett det finns i mjölken, desto

bättre tål den uppvärmning. Fettfri

mjöl bränner lätt vid och ger en vatt-

nigare smak.

- det går även att tillreda saftkrämen

från färdigt koncentrat av andra bär.

- använd en äkta vaniljstång i stället

för vaniljsockret. Dela stången itu

och skrapa i fröna i mjölken med en

tesked.

Dubbelkräm

Denna delikatess är relativt lätt att laga, och uppskat-tas säkert! Imponera på släkt och vänner eller någon du tycker om. Servera som större portioner ur höga dricksglas med långa skedar, eller ur fina vinglas eller vackra skålar.

TEXT: PAULIINA PERKONOJA ILLUSTRATION: EMILIA KANNOSTO

4 personer ca 20 min.

Mjölkkrämen0,5 l röd fullmjölk0,5 dl socker2 msk majsstärkelsemjöl, t.ex. Maizena2 tsk vaniljsocker

Saftkrämen0,5 l vatten3 dl lingon (frysta går bra)1 dl socker2 msk potatismjöl + 0,5 dl vatten

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

15.••

Jag avlade min civiltjänstgöring i centralsjukhuset i Satakunda, i arkivet för sjukjournaler. På exakt samma ställe har även Jörn Donner avlagt sin civiltjänstgöring. Han skrev även en bok om sin upplevelse, ”På ett sjukhus”. Då var tjänstgöringstiden ännu 13 månader, nu har den förkortats med en månad. Jag ville inte gå i armén på grund av etiska orsaker. Jag kunde inte tänka mig att lära mig att döda i en huvudlös hundskola, där man tar ifrån människan individualiteten och den egna omdömesförmågan. Jag fann civiltjänstgöringen som ett straff för att jag inte ville rycka in i armén. Den kortaste militärtjänstgöringen räckte då i 6 månader, när jag var fast i 13.

Jag tyckte även att tjänstgöringen var en otroligt orättvis könsdiskriminering. Bara för att jag hade ballar

var jag statens slav för över ett år med fängelsestaff som piska. Detta hör inte till ett fritt samhälle. Jag und-rar också över hur många politiker som öppet profile-rat sig som jämlika och säger sig jobba för jämställd-het, som t.ex. minoritetsombudsmannen Eva Biaudet, inte ser något jämställdhetsproblem i detta. Det verkar som om kvinnorna skulle vara mera jämställda än männen i detta avseende när det kommer till kritan. Jag hoppas att Finland i framtiden kan vara så tolerant, att ingen tvingas avlägga militär- eller civiltjänstgö-ringen på grund av kön.

EN BITTER SIVARE

Abikryssning, abihuppare och -byxor. Penkkishalare och kläder att klä ut sig med på penkkisen. Karkki att kasta på penkkisen. En rekka att åka runt omkring med på penkkisen. Abimiddag med lärarna. Studentmössa! Eventuellt kanske ännu en ny kostym eller klänning för dimissionen. Vissa brukar även också besöka frisör och sminkös. Och mat att bjuda åt alla släktingar och vänner som vill uppvakta dig. Dessutom ännu studentmiddag och efterfest med studenter från andra gymnasier. Och studentfoto hos en professionell fotograf som sedan kan skickas som tack.

Det är dyrt att vara abiturient. Det är en helt egen busi-ness och det finns företag som redan långt innan det sista skolåret trakasserar en med att både bomba skolans post-lådor med affischer eller t.o.m. gå så långt att de tränger in sig i skolan och med våld presenterar sina produkter.

Om man väljer att vara okritisk mot denna affärsform finner man sig i ett evigt slängande av pengar till både vänster och höger.

Men behöver man allt det där då? Nja, det går ju att diskutera, men visst är det en tradition och man är kanske beredd att satsa pengar på det sista året i gymnasiet. Men samtidigt finns det också de som tycker det är vansinnigt att sätta flera hundra euro på allt som ”hör abiåret till”. Och inte är det lätt att hålla sig utanför heller.

Måste man göra allt så grymt dyrt då? Till exempel måste man ju inte ha abimiddagen på en dyr restaurang, istället kan man ju laga mat tillsammans med lärarna och äta det tillsammans och ha kul. Och det är ju inte ett måste att åka rekka ifall det blir dyrt – hitta på en egen, ny tradition istället! Studentmössan och abikläderna behöver man ju inte heller beställa från det dyraste företaget och

studentbjudningen efter dimissionen behöver ju inte vara överdrivet lyxig.

Dem jag ändå tycker mest synd om är de stackare (creds åt dem!) som åtagit sig uppgiften att sköta om abikryssning, abikläder etc. För folk betalar inte i tid. Och det är knappast roligt att påminna folk om att de ska be-tala in stora summor på deras konton. Upprepade gånger.

OSKAR RÖNNBERG, KYRKSLÄTT

Billigt att vara abi?

Civiltjänst

ILLU

STR

ATIO

N:

JES

SIC

A B

ER

GH

OLM

//C

EC

ILIA

OLL

US

16.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

H E Y M E D L E M !Namn Nicholas (Mathew Zachary) Kujala

Ålder 16 (fyller 17 i maj)

Skola Gymnasiet Svenska normallyceum

01. Hur ser din familj ut, var har du dina rötter? Pappa, Mamma, lillebror. Familjen kommer ur-

sprungligen från Österbotten, men min pappa är tredje generationens amerikan.

02. Vilken var din första hobby? Att spela piano.

03. Varför fotar du allt och alla? Jag gillar och fota, naturen för det mesta. Men det är kul att någonngång få snygga foton på

människor också.

04. Vem är ERIK? ERIK är en kul filur, som har förmågan att förena

alla skolungdomar i Svenskfinland och komma fram med bra beslut.

05. Vad ska du göra på hösten? Jag ska åka på gymnasieutbyte till USA.

06. Hur har du varit aktiv inom FSS? Jag har skrivit flera motioner till Elevriksdagen,

och upprätthållt kontakt både till tjänstemännen, styrelsen och fältet. Och vid sidan av detta har jag också suttit i arbetsutskottet.

07. Kan du göra tricks med din tunga? Jag kan, om jag vill!

08. Vilken är din favoritglass? Choklad.

09. Varför borde Pekka Haavisto ha blivit president? För att han representerar liberala och gröna vär-

den, som är viktiga i dagens välfärdssamhälle.

10. Vad skulle du ta med till en öde ö i den finska skärgården?

FSS förbundsstyrelse,för att jag sku inte kunna leva utan den!

11. Vad är det bästa med ankdammen? Att alla känner alla.

12. Vilken låt lyssnade du på sist och vilket låt skulle du vilja höra nu?

Jag lyssnade på Helicopter av Bloc Party, och jag skulle vilja lyssna på Shiver av Coldplay.

13. Ska myggor få leva? Ja det ska dom, men helst inte nära mig på en fin

sommarkväll.

14. Pepsi eller Coca Cola? Pepsi15. Segling eller simning? Simning16. Korv eller sojakorv? Korv17. Biaudet eller Thors? Biaudet

18. Kom på en ny slogan till FSS! FSS-Skolungdomens bästa vän!

19. Borde 16-åringar få rösta, varför/varför inte? Absolut! 16 åringar borde få påverka det samhälle

som de lever i och betalar skatt i till exempel.

20. Vad ska man göra om det regnar? Man ska klä sig enligt väder, eller läsa en bra bok.

21. Förra Hey Medlem vill fråga dig vad det konstigas-te du har gjort är för att hålla dig vaken?

Jag har tankat i mig koffeinstärkt choklad från Tyskland, det fungerade dock inte på det bästa sättet.

22. Vad vill du fråga nästa Hey Medlem? Borde man satsa på vegemat i skolan istället för

kött?

TEXT: PAULIINA PERKONOJA FOTO: CLARISSA WIKBERG

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

17.••

N I O B I L D E RG Å N G E R T R E

---> Drömmer du om att bli fotograf? Eller har du fotografering som intresse? Hör av dig till Elevbladet, elevbladet@skolungdom.fi och du har chansen att få just dina bilder publice-rade i EBL!

EMILIA, MIMOSA OCH KASPER

ILLU

STRA

TION:

JOSEF

INE

SURIN

18.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Namn: Emilia RosengårdÅlder: 19Skola: Student från Kristinestads Gymnasium år 2011Hemort: Kristinestad

1. ”Vingar, vatten och växter”

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

19.••

Namn: Emilia RosengårdÅlder: 19Skola: Student från Kristinestads Gymnasium år 2011Hemort: Kristinestad

Namn: Mimosa Elo Ålder: 21 Skola: Fotokonst vid Västra Nylands Folkhögskola i Karis Hemort: LovisaBlogg: www.svartvittforever.tumblr.com

2. ”Svartvitt”

20.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Namn: Kasper GustavssonÅlder: 21Skola: Fotokonst vid Västra Nylands Folkhögskola i KarisHemort: EsboWebbgalleri: www.kasperarts.deviantart.com

3. ”Helsingfors ansikten”

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

21.••

Namn: Kasper GustavssonÅlder: 21Skola: Fotokonst vid Västra Nylands Folkhögskola i KarisHemort: EsboWebbgalleri: www.kasperarts.deviantart.com

Kokos & Choklad bananerAlpro soya:s nya vispgrädde

Jam it!:s kokossylt

Några bananer

Organisk mörk choklad

Pistach- och cashew nötter

Oatly:s vanilj glass

- Skär upp bananerna på mitten och fyll dem med choklad bitar

- Sätt bananerna i ugnen (ca. 250 grader i 10-15min), tills skalet blir

brunt

- Ta ut dem och gör upp portioner med resten av ingredienserna

- Servera och njut!

Lingon smoothieNågra torkade dadlar

Lingon

Soja dryck

1 banan

- Sätt dadlarna i blöt över natten eller

några timmar

- Mixa ihop alla ingredienser

- Desto mera lingon du sätter i, desto

mera och bättre smak

- Njut!

Kokos-sojastrimlor3 stora vitlöksklyftor

1/2 stor gullök

2 dl kokosmjölk

torkade soja strimlor

kokos olja

6-7 gröna kardemumma frön

grönsaksbuljong pulver

chili mix krydda

- Börja med att hälla kokande hett vat-

ten över sojastrimlorna och låt dem

svälla en stund

- Stek löken och vitlöken, sätt dem

sedan undan på ett fat

- Häll sojastrimlorna i stekpannan med

kokosoljan och stek dem tills de är

knapriga och genomstekta

- Sätt till grönsaksbuljong pulver

- Häll i kokosmjölken och lök/vitlök

blandningen

- Till sist, sätt i resten av kryddorna

och låt puttra en stund

- Du kan servera det med vad du kän-

ner för, njut!

Linn ByrkjelandMat är kärlek. Kärlek är respekt. Respekten till allt. Allt är allt.

Altså ska maten vi äter visa kärlek och respekt till allt levande.

Vilket går hand i hand med att vara vegan.

Vad är en vegan? Jo, det är en person som varken äter mjölkprodukter, kött, fisk, ägg, gelatin eller honung.

För att fatta kort : Inget från djurriket.

Så: GO VEGAN! För din egen hälsas skull och för djurens skull, som inte kan göra sin röst hörd.

Mat är kärlek, Kärlek är mat.

REC

EPT

BIL

DER

: LI

NN

BY

RK

JELA

ND

ww

w.l

ivin

glov

ingv

egan

.blo

gspo

t.co

m

22.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Har du sökt sommarjobb? Har du hittat ett sommarjobb? I så fall hör du till de som har varit duktiga. De flesta sommarjobb lediganslås redan i januari, och ansökningsti-derna går ut strax före sportlovet. Det är säkert inte det första man tänker på då man precis firat nyår och haft ett skönt jullov.

Information om lediga sommarjobb kan man få på arbets- och näringsministeriets webbsida (www.mol.fi). Kryssa för som-marjobb i sökformuläret. Det lönar sig också att titta på olika företags webbsi-dor och fylla i ansökningsblanketterna. Utmana dig själv och sök även i sådana branscher som inte direkt hör till din utbildning eller ditt intresseområde.

Du kan ringa företaget eller organisatio-nen och be om bakgrundsinformation om arbetsuppgifterna – då har du lättare att skriva ihop en ansökan.

Ju flera jobbansökningar du skickar, desto större chans har du att få jobb. De flesta kommuner och städer erbjuder sommarjobb för de som är i åldern 15 år och uppåt. Sommararbetare anställs för att sköta idrottsplatser, för att underhålla och städa parker och andra anläggningar, för mathållning, för arbete inom social- och hälsovårdssektorn, för turistinformation m.m. Information om kommunernas som-marjobb hittar du på kommunernas webb-sidor (länk till höger). Även de kyrkliga f örsamlingarna anställer sommarjobbare för bl.a. trädgårdsarbeten på begravnings-platserna. Information om dessa platser får du på församlingarnas webbsidor (länk till höger), i tidningar och genom att ta direkt kontakt.

Kommunerna har ansökningssystem som man skall fylla i på nätet. I ansökan skall du gärna också nämna dina fritidsin-tressen och praoplatser, dina bästa egen-skaper och varför just du är bäst lämpad för arbetet. Du kan endast ansöka jobb i den kommun du är skriven i.

Ett annat alternativ som kommunerna erbjuder är så kallade morotspengar eller sommarjobbsedlar till arbetsplatser som anställer ungdomar. Då gäller det att söka upp en arbetsplats som vill anställa dig, och arbetsgivaren får sedan i sin tur en ersättning från kommunen. Din lön är en

kombination av arbetsgivarens lön och kommunens bidrag. Informera till släkt och vänner att du söker sommarjobb, så kan de eventuellt hjälpa dig eller så kän-ner de någon på en arbetsplats .

KoM ihåg aVtalet!Då du har fått besked om att du fått sommarjobb är det viktigt att skriva ett arbetsavtal. I avtalet står det om arbetsti-der, arbetsuppgifter, lön och semester. En muntlig överrenskommelse är godtagbar och lika bindande, men om det uppstår problem är det bra att det finns ett tydligt arbetsavtal. Förutom grundlönen har du rätt till övertidsersättning samt kvälls- och helgtillägg, så skriv själv upp dessa extra arbetstider – det kan vara bra att ha om det uppstår missförstånd eller problem. Två semesterdagar per månad har du rätt till, och du kan antingen ta ut dem i slutet av anställningen som ledig tid eller som pengar.

Då anställningen är slut skall du be om arbetsintyg. Intyget hjälper dig då du söker ett annat jobb eller en eventuell studieplats. Kom ihåg att det är bättre att fråga för mycket än för lite. Detta gäller i synnerhet när det gäller arbetsuppgifterna och säkerhetsfrågor.

regler och lagar

Det är inte lätt att veta vad man får göra vid en viss ålder. Om du är 13 kan du arbeta under en kortare tid på kultur-, musik- och konstnärliga evenemang. Din arbetsgivare måste ansöka om un-dantagstillstånd för att betala ut lönen. Ditt arbete får aldrig utsätta dig för fara eller påverka din hälsa.

När man är 14 år blir det lättare att hitta arbetsuppgifter. Man får då utföra lätta jobb såsom biljettförsäljning, reklamutdel-ning, statistroller på teater, bärplockning och prissättning av varor i butiker. Du får utföra kvällsarbete i begränsad omfattning men det är absolut förbjudet med nattar-bete och övertidsarbete. Som 14-åring får du inte jobba längre än till kl. 20 (till kl. 23 om det är frågan om hushållsarbete).

Både 13-åringar och 14-åringar behöver föräldrarnas underskrift på arbetsavtalet, och de har rätt säga upp avtalet ifall arbe-tet skadar dig.

Du som är 15-18 och har fullgjort

läroplikten kan anställas i ett ordinarie arbetsförhållande (sommarjobb eller visstidsanställning). Du får skriva under ett arbetsavtal med arbetsgivaren, men dina föräldrar/vårdnadshavare får häva det om det upplever att det skadar din personliga utveckling eller påverkar uppfostran på ett negativt sätt.

Man måste vara 16 år för att få köra en vanlig motordriven gräsklippare. Förbju-det är kemiska riskfaktorer (giftiga eller explosiva ämnen), fysiska riskfaktorer (buller, stark kyla eller hetta) biologiska riskfaktorer (giftiga växter, råttor och möss) ensamarbete (kan lätt råka ut för olyckor) eller fysisk överansträngning (tunga lyftar-beten).

Du har rätt att få ett arbetsintyg när din anställningsperiod lider mot sitt slut. Ett arbetsintyg är ett viktigt dokument som berättar om din arbetserfarenhet. Då du söker igen sommarjobb, är det bra att uppvisa ett arbetsintyg.

Om du har frågor om sommarjobb och eller andra frågor, gå gärna in www.fraga.fi/unginfo, där du anonymt kan ställa frågor. Experter inom olika ämnesområden svarar.

Titta också gärna in på följande länkar för att få mera information om sommar-jobb, samt rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden:www.kesaduunari.fi/svenska/www.ffc.fi (Finlands fackför-

bunds centralorganisation)www.tyosuojelu.fi/se/ (Arbetarskyddsdistriktet)www.mol.fi (Arbets- och näringslivsbyrån)www.nordjobb.net (lediga jobb i Norden)www.maailmalle.net (lediga jobb i Europa och resten

av världen)

MULUKEN CEDERBORGUngdomsinformatör

UngInfo i Helsingfors

Viktigt att veta om sommarjobb

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

23.••

ILLU

STRA

TIO

N:

MA

TILD

A E

KM

AN

24.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Inledningen av FESTKANTAT på FSS:s 10-årsjubileum den 4 januari 1941Av KAJ LINDGREN

Mänskornas släkten födas och dö,leva en tid och försvinna,söka sin drömda lycksalighetsö,söka, men utan att finna.I höstar och vårar och vintrars snösnabbt dess dagar förrinna.

Vår är den vaknande morgon som gryr,om livet, om livet vi drömma,snart söka vi vägen från fyr till fyr,där haven brusa och strömma,snart egen farkost vi framåt styr,snart egna segel vi sömma.

Vi fara på vågsam upptäckarfärdpå livets milsvida fjärdaroch bortom gränsen av vardagens världvi ana skönare världar,med nya flammor från nytänd härd,vi tända flammande härdar.

Kanhända vi aldrig får se vad vi drömtöver boken när stjärnorna brunnit,när aftnarnas stillhet all ävlan har glömtoch långsamt i natt försvunnit,vi har dock drömmen i hjärtat gömtoch vägen till stjärnorna funnit.

Ute i livet där stormarna gåär segern en bävande fråga,men stolta i flammande strider vi ståoch livet för stjärnorna vågaom blott vi bevarat i hjärtats vrådrömmarnas heliga låga.

F SS M I N N E N

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

25.••

NYA STYRELSENFSS ANSIKTE 2012-2013

FOTO: CHARLOTTE KARLSSON

26.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Hola bambinis! Jag heter ALINA HULDÉN, är 17 år och går i Tölö Specialise-

ringsgymnasium i Helsingfors. Där trallar jag omkring på musiklinjen och läser

helt för mycket matematik och fysik. Jag har bott över stora delar av Nyland, men

bor nu hos min mamma och hennes fästman i Helsingfors. När jag inte sjunger och

spelar afrikansk trumma på någon rolig kurs i skolan brukar jag gå på filosofiska

promenader med kära vänner, vara spontan och ha roligt. I FSS har jag nu råkat

bli vice ordförande, efter två år i den fantabulösa förbundsstyrelsen. FSS och jag

hänger ihop, och jag har stora planer på att ta FSS framåt, uppåt, hit och dit och

överallt med mig i spetsen!

Jag är MATIAS ”MATTE” KOSKELA, en 16-årig kille från Esbo. Mina hobbyer är

för tillfället scouter och vattenpolo och såklart elevkåren. Jag är social och tycker

om att lösa problem. Som husdjur har jag både katt och hund. Jag ser framemåt

det kommande året inom FSS styrelse och hoppas på att det blir ett lärorikt och

spännande år!

Jag heter BRUNO EKMAN och kommer från Helsingfors, jag går i Tölö gymna-

sium på musiklinjen. Jag är en glad, social och öppen person, men jag kan också

ha en lite spydig sida ibland. Talar vi skolpolitik så tycker jag speciellt att en sak

är sjukt viktig. Denna sak är konfessionslös religionsundervisning i alla skolor. För

övrigt anser jag att studentexamen borde slopas. Och FSS är awesome.

NYA

STY

RELS

EN

Jag heter CELINDA NORDLUND, är 17 år gammal, vice ordförande i FSS och

styrelsens egna ålänning. När jag inte förändrar världen så går jag i skolan, första

året på Ålands lyceum, och tillbringar timme efter timme i mitt andra hem, dans-

salen. Den lilla tid som blir över brukar jag hänga med mina fantastiska vänner,

sjunga falskt, oroa mig över min framtid och försöka stilla mitt sanslösa chokladbe-

gär. Jag talar massvis med olika dialekter, irriterar mig onödigt mycket på stavfel,

är på gränsen till översocial, alltid glad och väldigt stolt över att få representera

Åland i FSS!

FOTO

: A

MA

ND

A A

ND

ER

SS

ON

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

27.••

Mitt namn är THEO TYRVÄINEN. Jag är en 18-åring från huvudstaden. Jag är

kassör för min skola och är annors också aktiv! Till mina fritidshobbyer hör bla.

fotboll och musik. Tycker om att socialisera med människor och diggar bra musik.

Talar tre språk flytande och arbetar bra med olika typs människor. Jag hoppas att

dehär blir ett fantastiskt år i Förbundsstyresen! GO FSS!

Hej! Jag heter KAROLINA LÅNG. Snart 18 år, Helsingforsare, går i Tölö Spe-

cialiseringsgymnasium. Det här blir mitt andra år i mitt favoritförbunds styrelse

(FSS, såklart!). Är också ordförande för Helsingfors Elevers Centralorganisa-

tion HECO. Jag älskar att träffa nya, intressanta människor, diskutera och debat-

tera. Tycker också om sommar, festivaler och att resa.

Mitt namn är LUCAS AURDAL från Ekenäs, jag går i 9:an och planerar att gå

vidare till gymnasiet. Jag sitter med i Hem & Skola, är vänelev samt ordförande

i Ekenäs Högstadie Skolas elevkårsstyrelse. Ser fram emot att få vara med i

FSS styrelse, och kommer att göra det som krävs!

Jag heter DANIEL JAAKKOLA, är 17 år gammal och går i Närpes Gymnasium.

Förutom att jag numera sitter i FSS förbundsstyrelse är jag bland annat ordföran-

de för ungdomsrådet i Närpes Stad. Jag är en smått överanalyserande teoretiker

med ett stort intresse för människan, samhället, ekonomi och filosofi. På den lilla

fritid jag har sysslar jag mycket med till exempel musik och har spelat slagverk i

allt från symfoniorkestrar och blåsorkestrar till popband. Jag är ärad över att ha

fått förtroende för att sitta i FSS styrelse det kommande året och kommer med

iver att ta tag i uppdraget, för det är ändå bland det bästa jag vet - att få jobba

med intresserade människor och förhoppningsvis att inspirera andra att komma

med!

NYA

STY

RELS

EN

28.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Hej, CARL BJÖRKMAN från Vasa. Jag går i Vasa övningsskola på årskurs 9.

Jag har varit i kontakt med FSS sedan Kulturkarnevalen 2011 i Närpes och

jag är nog ganska ivrig över att få vara med i årets styrelse. Tack ERIK för att ni

röstade in mig, detta år kommer att bli awesome!

Hej! Jag heter TED ELORANTA kommer från Pojo som är en liten by i Raseborg.

Jag studerar till kock i Karis Axxell. På min fritid gör jag inte så mycket annat än

tränar och jobbar, mycket annat hinner jag inte med. Mina framtidsplaner är att

öppna egen restaurang nångång längre fram i livet. Jag ser framemot att jobba

med FSS för att lära känna nya människor och få en bild av hur det är i andra

skolor runt om i Finland, och delvis också för att fösöka få mera information om

yrkesskolor till gymnasier och tvärtom.

Jag är SCOTT GOLD 14 år gammal, och bor i Sjundeå. Jag går i Winellska

skolan i Kyrkslätt, i årskurs 8. Tycker om att dansa och att vara med människor.

Kommer överens med nästan alla. Väntar på ett spännande år med FSS!

NYA

STY

RELS

EN

Jag heter MATILDA VON ESSEN, är 17 år och bor i Sjundeå. Jag går i gymna-

siet i Kyrkslätt på mitt andra år nu. Musik är mitt största intresse och det sysslar

jag med då jag inte är i skolan eller med mina kompisar. Jag sitter i FSS styrelse

för första gången i år, men var förra året ordförande för EKS och kassör i Helsing-

fors elevers centralorganisation HECO. Ser fram emot att få jobba med FSS det

kommande året!

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

29.••

Bland de inskickade rätta svaren utlottas tre stycken FSS-presenter från kansliet!

Skicka in ditt svar senast 1.7.2012 till elevbladet@skolungdom.fi

T Ä V L I N G

VET DU VAD DETTA ÄR?

NYA

STY

RELS

EN

Nya styrelsen valdes under Elevriksdagen den 22 april i Esbo. Varje FSS-

medlem kan ställa upp som kandidat. Nästa år har du chansen att vara med och

påverka, delta i kvällsaktiviteter och debattera!

30.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

ERIK 2012!Den 20-22 april 2012

samlades ett sjuttiotal FSSare i Sol-

valla i Esbo för den 46e Elevriksdagen genom

tiderna.

På fredagen anlände delegaterna från alla håll i landet och check-

ade in. Alla som kom fick en delegatmapp med allt viktigt material,

samt skosnören och klistermärken för att uppmärksamma kampanjen

”FSS-för en färggrannare skolvardag”. Efter det öppnades plenum som på-

gick till sena kvällen. På lördag var det dags för utskottsarbete, delegaterna

delade upp sig i tre öppna utskott; motionsutskotten, verksamhetsutskottet

och utskottet för det utbildningspolitiska programmet. Nio motioner hade

inkommit till ERIK, och efter mycket hård debatt i plenum gick sju stycken

av dem genom. Verksamhetsplanen ändrades, och nästa års styrelse får

mycket att jobba med. På lördagskvällen var det fest med live musik av

Esbo-bandet Duck Pond.

På söndagen var det sedan dags för val. FSS fick en ny för-

bundsordförande, två nya viceordföranden och tio glada

styrelsemedlemmar.

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

31.••

- att FSS jobbar för att skolan på rätt och tillräckligt ingående grunder skall rikta hjälpen till de elever som har behov av den

- att FSS jobbar för att skolan be-viljar elever med inlärningssvå-righeter den hjälp de själv anser sig behöva

PROPOSITION 1Kampanj om yrkesskolestuderan-den Förbundsstyrelsen yrkar på:- Att FSS under kommande verk-

samhetsår lanserar en kampanj om yrkesskolestuderanden och deras rättigheter. Förbundet strä-var efter att samarbeta med ett likasinnat förbund med kunskap inom ämnet, t.ex. SAKKI.

PROPOSITION 2Unga med i kommunalt beslutsfat-tandeFörbundsstyrelsen yrkar på:- Att FSS under kommande verk-

samhetsår sätter speciell fokus på ungas deltagande i kommu-nalt beslutsfattande, och beto-nar höstens kommunalval i sin verksamhet

ERIK yrkar på:- Att FSS ska kräva att den grund-

läggande utbildningen och andra stadiet skall vara avgiftsfri angå-ende alla aspekter

- Att FSS ska arbeta för att läro-materialet och de undervisnings-metoder som används i skolan inte kräver extra ekonomiska resurser av eleverna

- Att FSS ska arbeta för att alla slutprov är totalt avgiftsfria på alla stadier, och att examinan-den har rättighet att få behålla uppgiftsmaterialet, sina person-liga svar, utvärderingsgrunderna samt andra behandlingar som är aktuella

MOTION 6Minst en vegetarisk dag i veckan!ERIK yrkar på:- Att FSS skall jobba för att alla

skolor i Finland oberoende av ort ska ha en vegetarisk rätt istället för kött - eller fiskrätt minst en gång i veckan.

- Att FSS skall jobba för att även den vegetariska skolmaten ska vara av hög kvalitet

MOTION 7

Inkluderande skoldemokrati!ERIK yrkar på:- Att FSS ska utveckla sina ar-

betsmetoder så att de är mer inkluderande och ser över till-gängligheten för alla att delta i förbundets evenemang

- Att FSS utreder möjligheten att

MOTION 1Inför en till obligatorisk kurs i samhällsläraERIK yrkar på:- Att FSS arbetar för att partipoliti-

ken tas upp på ett opartiskt sätt i samhällsläraundervisningen och i betydligt större utsträckning än idag

- Att FSS arbetar för att partipoliti-ken, tillsammans med övrig sam-hällslära, tas upp i ett tidigare skede än idag

MOTION 2 OCH 3 FÖRKASTADES

MOTION 4Mera idrott i skolan!ERIK yrkar på- Att FSS skall jobba för att utöka

och förbättra utbudet av gym-nastikundervisning i grundskolan och på andra stadiet

- Att gymnastikundervisningen ska vara mångsidig och varierande

- Att FSS skall uppmuntra elev-erna i mindre skolor med knappa resurser att organisera egna motions- och idrottsklubbar

- Att betygsättningen av gymnas-tikprestationerna ska basera sig på intresse och aktivitet, inte prestation. Om man så vill ska man få bedömningen godkänd/underkänd istället för sifferbe-dömning.

MOTION 5Infria löften om gratis utbildning!

samarbeta med finlandssvenska och nationella intresseorganisa-tioner för olika funktionsnedsätt-ningar i skol- och ungdomsfråg-gor

MOTION 8Religions- och trosfrihet också under skoltid!ERIK yrkar på:- Att representanter av olika tros-

samfund bjuds in i skolan enbart i avseendet att vidga elevers och studerandes kunskap om religio-ner i allmänhet, och inte för att övertyga dem om en viss religi-ons eller tros överlägsenhet

- Att man vid kristliga högtider gör eventuella skolgudstjänster i allra högsta grad frivilliga

- Att man genom en konfessionslös religionskunskap ger elever och studeranden verktygen att själv granska vilken världssyn som passar deras värderingar

MOTION 9Inlärningssvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksam-masERIK yrkar på:- Att FSS ökar sin kunskap om

situationen hos finlandssvenska skolungdomar med inlärningssvå-righeter eller läs- och skrivsvå-righeter

- Att FSS under verksamhetsåret strävar efter att arrangera en kampanj för att öka medvetenhet om inlärningssvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter

M o t i o n e r E r i k 2 0 1 2Motioner är medlemmarnas förslag på vad FSS skall jobba för under nästa år. Mo-tionerna skickas in till FSS på förhand. Motionerna behandlas under ERIK, vissa av dem ändras och vissa förkastas helt. Den nya styrelsen förbinder sig för att jobba för de motioner som gått genom. Propotioner i sin tur, är förslag som förbundsstyrelsen ger till ERIK. De behandlas på samma sätt som motionerna.Här är de motioner och propotioner som gick genom på ERIK 2012 - med attkläm-mar - dvs. vilka konkreta saker FSS skall kämpa för nästa år.

32.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

För mig var det den allra första gång-en. Som nybörjare var jag lite nervös inför denna helg. Helt problemfritt gick vägen till Esbo inte. Bussen vi åkte med från Åbo till Esbo gick sön-der mitt under resan. Både Åbo - och Pargasbor blev nya bekantskaper i bussen och största delen av oss vis-ste inte ännu alls vad som väntade i Esbo.

Ännu fler bekantskaper knöts så snabbt vi kom fram. Fredagens ple-num gick främst ut på att vi gick ige-nom det gångna årets händelser etc. Solvalla idrottsinstitut bjöd på smas-kig middag, där var och en hade

ERIK FÖR FÖRSTA GÅNGEN!chansen att välja mellan kött eller vegetarisk mat. Med mätta magar var energin på topp igen för att fortsät-ta. Senare på kvällen kände en hel del av ungdomarna för att debattera om mer, men ocksa mindre, seriösa ämnen. Bland annat energidrycker, EU:s makt och sexualundervisning var på tapeten. Andra underhöll sig genom olika slags lekar.

Bright and early på lördag morgon började vi med dagens första plenum redan klockan 8:30. Under dagen delades vi in i tre grupper/utskott, där det ena utskottet behandlade de nio motionerna, den andra gruppen

diskuterade FSS:s utbildningspoli-tiska verksamhetsprogram UPPen och den sista gruppen funderade över FSS verksamhet för kommande år. Efter att dessa grupper hade sut-tit på sina respektive möten och haft en hel del heta debatter, så samlades alla igen i plenumsalen för att åter igen diskutera resultaten som utskot-ten hade kommit fram till.

Deltagarna på ERIK var inte ense om allt, blodiga debatter uppstod och röstning... måste såklart föras. Kris i riksdagen uppstod då det röstades JA eller NEJ, ja stod för att en gång i veckan ordna en vegedag och nej

Oberoende ifall det var den tionde, femte, andra eller för-sta gången så träffades tio-tals ungdomar från runt om i Svenskfinland för FSS:s vik-tigaste helg, nämligen Elev-riksdagen ERIK. I år ordnades ERIK i Noux i Esbo på Solvalla idrottsinstitut.

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

33.••

ERIK FÖR FÖRSTA GÅNGEN!för att idén skulle slopas. Reslutatet blev 32-32, samt en blank röst. Tal-mannen Ted Urho måste ringa flera samtal för att få reda på hur detta problem skulle lösas. Till sist löstes problemet genom att ja-sidan vann över nej denna gång. Med andra ord kommer FSS att jobba för att skolor-na en gång i veckan skall ordna en vegedag av bra kvalitet. Annat som också röstades om följande dag var över vem som skulle bli ordförande, där två kandidater ställde upp. Pau-liina Perkonoja från Åbo och Anna Ingman från Vasa. Fröken Ingman från Vasa segrade och kommer att fungera som FSS ordförande for året

2012-2013. Vice ordförande skulle också väljas. En hård kamp mellan helsingforstjejerna Karolina Lång och Alina Huldén samt ålänningen Celinda Nordlund fördes, varav de två sist nämnda blev valda. Också sex stycken ordinarie medlemmar, samt fyra suppleanter, valdes till sty-relsen.

I väntan på nästa erik,våriga hälsingar

STINA TOMMILA, ÅBO

Elevriksdagen ERIK är FSS årsmöte.

ERIK ordnas varje år stadgeen-ligt inom aprilmånad på olika orter i Svenskfinland. På ERIK samlas ett hundratal ungomar från olika skolor

för att debattera utbildning, på-verka i FSS och ha fantastiskt kul

tillsammans. I år ordnades ERIK i Esbo.

ERIK!

34.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

on lyser upp när golvet knakar och han sti-ger in i rummet igen. Trots att det är vår så är luften kylig där ute och hans händer är

kalla när de finner hennes. Han stryker fingrarna ovanpå hennes ringar, och hon mumlar att händer ser finare ut med ringar på. Han ler, det är en ty-pisk sak för henne att säga. Bara för att säga något. Det är så de båda fungerar, säger utan att tänka efter. Kanske är det en bra sak, gör det naturligt att umgås. Han doftar ved och hon tänker på som-maren och känner ett lugn inombords. Att släppa taget om alla hinder man bygger upp för sig själv en stund, och att lämna det förflutna bakom sig ett tag, föder hopp. Och det gjorde hon. Istället för att bada i rädsla och likgiltighet, så tog hon ett steg framåt och bestämde sig för att lyssna på mag-känslan istället för den överanalyserande hjärnan. Klart hon var rädd. Klart hon grät några förtvivlade tårar då hon insåg hur långt bort från sig själv hon kommit på vissa punkter. Men som alltid, samlade hon upp sig själv bit för bit och hittade tillbaka till sin egen verklighet. Det enda annorlunda var att nu var han med i hennes vardag. En vardag som han fyller och gör bättre bara genom att finnas nära henne. Som han sa, ”Du gör mina dagar”. Hon drömmer sig bort till sommaren igen. I takt med någon annans andetag kan man lära sig ett och annat om sig själv insåg hon. På ett ögonblick förstod hon att saker och ting ändras, tiden går och sår läker, människor kommer och går men det behövs bara en dag eller en händelse för att livet skall få en ny riktning, mening eller dimension. Så sa hon till sig själv. Han var hennes nya rikt-ning för tillfället. Men hon höll ändå krampaktigt fast i sitt eget samvete, det tappade hon aldrig och kommer aldrig att tappa vad än livet bestäm-mer sig för att ställa till med för kaos. För som en vis person en gång sa till henne, ”Håller man sitt samvete parallellt med sitt hjärta så har man alltid sanningen på sin sida”. Så, medan han le-ker med hennes ringar och skrattar åt henne, och våren blommar där ute, tar en eld fart i henne. Hon bestämmer sig för att ta sin egen plats i sin egen tillvaro, och göra sommaren magisk. Bruna ben och sand i skorna, torgglass och jordgubbar i gräset, nattdopp och varm asfalt. Saltvatten som klunkar mot klipporna och samtidigt sköljer bort allt det hon tidigare var rädd för.

HSOMMARLÄNGTAN

E N N O V E L LINA PALM

FOTO

: N

ICH

OLA

S K

UJA

LA

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

35.••

T R E D I K T E R

SKYMNINGSÄVENTYR

Vattnet flödar i spårvagnsskenor

från Böle till Eiras stränder

skymningen ramar in stadens ljus

och mina ömma händer

Stora droppar sprängs mot trottoaren

Musik och sus hörs från privatfesten i baren.

Vattnet sipprar in

genom varje spricka och håle

Min karta har nu blivit en plump

Bröllopsgästerna på färjan

är snopna och ledsna

på grund av en slump.

Om man lånar saker

får man se flera vänner igen

Men aldrig på helt samma sätt,

mitt hjärta är lätt:

För jag vill inte uppleva

det som jag upplevt ren.

EN STARK MÄNNISKA

En stark människa

behöver bröd och vatten

och inget annat

utom ibland

En stark människa

utövar livräddning

vid behov

och ibland också annars

En stark människa

är kommunistisk

och liberal och demokrat

och ibland mer

En stark människa

är drogfri

utom när det är jätteroligt

och sen inte heller ibland

En stark människa

är självständig

och vet att hon inte behöver hjälp

utom ibland då hon ber om det.

VAAKUMET

Fylla tomheten

Tomheten som är rymden, universum

Det är vad vi vill

Vårt liv är att möblera ett jättelikt rum

För om vi inte gör det

fyller tomheten oss.

Ring mej.

Eller skriv ett brev, nåndag.

Så vet jag att du finns kvar.

Så vet jag att jag inte sover och drömmer

Och jag glömmer ju så snabbt.

LUKAS RUSK

ILLUSTRATION: LINN BYRKJELAND

36.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

Religulous är en amerikansk komisk dokumentär-film från 2008. Titeln blandar ihop de två termerna ”religion” och ”ridiculous” (löjlig). Regissören är Larry Charles, som även regisserat Borat.

Bill Maher, den amerikanska författaren, tv-värden och kommentatorn, tar i denna film upp religion som sitt tema. Han är känd för sin politiska satir över många vardagliga ämnen. Maher reser runt om i världen och besöker flera religiöst viktiga och heliga platser, som Jerusalem, Vatikanstaten och mormo-nernas hem, Salt Lake City. På plats intervjuar han bland annat demonstranter mot homosexuella, rabbin, en frustrerad vatikanpräst, en senator som inte tror på evolutionen osv. Han tar upp frågor som varför rationella människor kan tro på en pratande orm, att jorden är 5000 år gammal och människorna levde med dinosaurierna, att Jonas levde i magen på en fisk i tre dagar som Bibeln säger eller att Muhammed red till himlen på en häst. Han är verkligen insatt i ämnet och duktig på att debattera. Det blir ett nöje för tittaren att om och om igen se hur kända personer tappar bort sig i sina argumentationer och inser sina egna cirkelre-sonemang. Samtidigt ställer man sig frågan; hur tänker de riktigt?

Intervjuerna varvas med mer eller mindre kända videoklipp från t.ex. filmer eller nyheterna, som stärker synpunkten. De är roliga och påminner tittaren om att allt är driven till sin spets. Denna film skulle passa utmärkt som en del av den nuvarande religionsunder-visningen med sina starkt subjektiva resonemang om ateism och agnosticism. Religion har även sina goda sidor, men speciellt slutet av filmen får en att bli riktigt oroad. Så länge som människorna tror att världen kommer att ta slut, fortsätter att kriga för sin tros skull och utnyttja naturresurser ohållbart, kommer inget ordentligt att göras för att världen och vi ska överleva. Blir det som skrevs ner i heliga skrifter tusentals år sedan en självuppfyllande profetia? •

PAULIINA PERKONOJA

Den första boken, 14 år till salu, kom ut 2008. Den fristående uppföljaren, Skamfläck, publicerades 2012.

Båda böckerna har väckt uppståndelse speciellt i Sverige där händelserna sker. Läsarna har fått upp ögonen för ett problem, ett hemskt utnyttjande, som de inte trodde existerade. Eller som de kanske hört om, men blundat för. Böckerna handlar om unga personer som säljer sin egen kropp. De blir våldtagna, miss-handlade, spottade på och förnedrade. De får höra att de är horor, och duger inte till något annat än att knulla. Och det värsta är, att allt är sant. Dessa perso-ners historier är sanna.

Den första boken handlar om Tessan, som på vägen hem från stallet blir våldtagen av en jämnårig pojke. Den 14-åriga flickan tar på sig skulden för vad som skett, och berättar inte för någon vad som hänt. Hon straffar sig själv genom att sälja sig till äldre män via internet. Hon kan inte sluta med det hon håller på med, och de olika männen håller henne i ett fast grepp. Även om hon lyckas flytta i ett skede, hittar de henne och övergreppen fortsätter. Ibland får hon pengar, men de bränner hon upp eftersom de är smut-siga. Efter en allt för lång tid kopplas socialen in, och hon börjar en lång resa för att bli av med sitt skadliga beteende.

Den andra boken berättar tre olika personers historia. Sandra lever i en idyllisk familj där man inte diskute-rar sina problem. Ingen vet att hon säljer sig själv till okända män och pappans arbetskamrater. Hon skadar sig även på andra sätt, genom att skära sig själv och spy upp maten hon får i sig. Hon vill så gärna berätta åt sin kära syster om vad som pågår, men klarar inte av att avslöja sanningen.

Nadja är en 15-årig invandrartjej som blir utnyttjad. Bilder av henne sprids i skolan och på internet, och då börjar hon använda sin kropp, som tappat sin betydel-se, till sex. Hon har några vänner i skolan som vet om vad som egentligen sker, men när hon till slut berättar åt dem, tror de henne inte. Nadja försöker lätta sin ångest genom att återvända gång på gång till män som

misshandlar henne allra värst, och som även låter sina manliga kompisar ”prova” henne.

Jocke är 17 år då hans mamma sticker i väg och lämnar honom ensam med fadern, som blir ytterst deprimerad. Jock börjar sälja sig på nätet för att kunna ta hand om hushållet och räkningarna. Hans pappa bryr sig inte om var pengarna kommer ifrån. Många av Jockes kunder är gifta män med barn, som inte har öppet kommit ut med sin homosexualitet. De utnyttjar Jocke för att leva ut sina fantasier.

Att läsa vad dessa personer har gått igenom, speci-ellt de detaljerade beskrivningarna om vad männen gör till Tessan, är inte lätt. Även om ämnet är otroligt viktigt avråder jag de yngsta läsarna från att läsa dessa böcker, ifall de inte är helt säkra. Bilderna fastnar i huvudet, och det är svårt att lägga ifrån sig böckerna.

Det viktigaste budskapet författaren Caroline Engvall för fram, är att detta kan hända var som helst. I alla städer, samhällsgrupper, skolor. Dessa unga personer som försöker läka sina sår med nya, både fysiska och psykisk, finns överallt. De skäms så mycket för vad det gör, och kan inget annat än att försöka bevara sin största hemlighet. Caroline Engvall är född 1987, och bor med man och barn i Stockholm och Thailand. Hon anlitas flitigt som föreläsare till både poliser och elever om ämnet sex som ångestdämpare. Båda böckerna innehåller tilläggsfakta om författaren och om hur personerna mår idag, om hur man kan söka hjälp, hur man som vuxen kan försöka finna tecken på skadligt beteende, viktiga telefonnummer osv. Barnprostitution är aktuellt även här hos oss, i Finland. Visa att ni bryr er, våga fråga och berätta. Skäms aldrig för något ni blivit utsatta för •

PAULIINA PERKONOJA

T V Å R E C E N S I O N E R

BOK / 14 ÅR TILL SALU OCH SKAMFLÄCK AV CAROLNIE ENVALL 2008 & 2012 FILM / RELIGULOUS 2008

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

37.••

HEJ ROBIN, VEM ÄR DU?Jag heter Robin Hänninen, fyller 22 år detta år och är döv sedan födseln. Mitt modersmål är det finlandssvenska teckenspråket, mitt andra modersmål är svenska. Jag kommer från en lite by, Kållby och här bor jag med fem syskon och mina föräldrar. Allihop är hörande och teckenspråkskunniga. Från daghem till klass sju gick jag i hörande skolor med en tolk. Vid klass åtta flyttade jag till Härnösand, en liten ort i Norrland, Sverige. Där gick jag på en skola för döva och hörselskadade. Där föränd-rades mitt liv och jag insåg att det är viktigt för mig att vara omgiven av män-niskor som talar mitt språk. Mitt självför-troende växte och jag blev självsäkrare i Härnösand. Tre år senare flyttade jag till Örebro för att studera media på ett gymnasium. Förra sommaren tog jag studenten och flyttade tillbaka till famil-jen i Finland och började jobba.

HUR ANPASSAT ÄR SAM-HÄLLET FÖR MÄNNISKOR SOM INTE HÖR?Ungefär 80% av samhället är anpassat för människor som inte hör. Jag tror att de största problemen främst finns i olika

arbetsmiljöer. Döva kan till exempel inte jobba som poliser, brandmän eller något som kräver hörsel. I TV är de flesta program textade och det finns nyheter på teckenspråk. I Melodifestiva-len fanns en teckenspråkstolk. Det blir bättre och bättre med tiden.

Jag har aldrig tänkt på dövhet som ett handikapp. Det finns inget som hindrar mig i livet. Jag har själv aldrig haft pro-blem i samhället.

HURUDAN RESPONS FÅR DU AV FRÄMMANDE MÄNNIS-KOR NÄR DU TALAR TECK-ENSPRÅK?När jag talar teckenspråk på stan möts jag aldrig av negativa reaktioner, de flesta är bara nyfikna och många är osäkra på hur man pratar med mig.

Ibland får jag konstiga frågor av män-niskor som är okunniga om dövhet, t.ex ”Hur kan du läsa när du inte kan höra?” Ibland utgår människor från att jag är dövstum bara för att jag inte talar. Men jag har nog en röst, precis som de flesta döva.

HAR DÖVA EN EGEN KUL-TUR?

Ja! För mig är dövkultur ett levnadssätt, olika erfarenheter och kunskaper.

Små saker som hur man inreder sitt hem kan ha med dövkulturen att göra.

Till exempel kan vi döva inte ha höga vaser eller ljus på matbordet, det stör utsikten och vårt språk är ju visuellt. Det är många hörande som inte tänker på det och då måste vi förklara varför. För döva eller deras familj är det självklart att vi flyttar på dem utan vidare. Annat som är typiskt av oss döva är att vi står i hallen och tecknar och berättar i timmar innan vi tar farväl av varandra. Även fastän besöket är slut, fortsätter ändå samtalet i hallen. Ibland får jag hörande vänner, de flesta tackar kort och går, det känns inte lika bra.

Det finns mycket annat som hör till dövkulturen.

PÅ VILKET SÄTT SKILJER SIG OLIKA TECKENSPRÅK?Teckenspråk ser olika ut i olika länder. Nästan varje land har ett eget tecken-språk, precis som med talade språk. Själv talar jag svenskt teckenspråk, finskt teckenspråk, BSL (British Sign Language), ASL (American Sign Langu-age) och internationellt teckenspråk. Internationellt teckenspråk är det vid använder mest när vi träffar människor från olika länder.

VAD ÄR DIN ÅSIKT OM ATT LÄRA BARN MED HÖRSEL-SKADA ATT LÄSA PÅ LÄPPAR OCH KOMMUNICERA MED ORD, MEN INTE TECKEN? Det är fel att lära hörselskadade barn att enbart kommunicera genom tal för varje hörselskadat barn behöver teckenspråk som stöd. Det borde vara en självklar-het. När barnet lär sig teckenspråk är det lättare för henne eller honom att hänga med och göra sig förstådd. Det går också snabbare och ger barnet en möjighet att senare i livet själv välja hur han eller hon vill leva.

Alla är olika när det gäller ta-

lade språk när man har problem med hörseln. Vissa har lättare att lära sig tala men för andra kan det bara vara bortkastad tid. För en minoritet som döva kan det vara ett problem då de hörselskadade, eller döva barnen inte invigs i den döva kulturen och inte lär sig teckna. Ett levande språk behöver ju människor som talar det.

Vad är din hälsning till Ebls läsare?Skaffa den lilla boken ”Är du verkli-

gen döv? Du ser ju så pigg ut.” (Fredäng & Hermanson & Norberg & Treffen-berg) Det är en svensk bok med en sam-ling historier om möten mellan hörande och icke-hörande. Det är nyttig läsning för hörande och kul för döva med egna liknande erfarenheter •

Utdrag ur ”Är du verkligen döv? Du ser ju så pigg ut.”

”Min döva kompis och jag skulle boka flygbiljetter på en resebyrå. Det var svårt för min kompis att läsa på försäljarens läppar, så jag berättade att hon inte hörde. För att hjälpa till bytte försäljaren språk till engelska. När jag påpekade att problemet var att min vän inte hörde, började försäljaren istället skrika på engelska.”

”Mmm-mmm” säger vi ju med fram-skjuta läppar i teckenspråk. Då vill vi visa att vi håller med samtalsparten. Det kan ibland missförstås. Under mitt jobb som teckenspråklärare blev det riktigt pinsamt en gång. En manlig vuxen teck-enspråksstudent trodde att jag flörtade hejdlöst när jag gång på gång plutade med läpparna med honom”

IDA KREUTZMAN

A T T I N T E H Ö R A T I L L M A J O R I T E T E NElevbladet träffade Robin från kållby för att diskutera språklig identitet, samhälle och hur det är att vara döv i dagens Finland.

38.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •

JOHANNES:

Vad ska man göra om man laddat ner den nyaste versionen av sitt favoritprogram

på datorn, och det visar sig att den är sämre än den gamla versionen? Man kan

inte återfå den äldre versionen på något sätt och alla internetsidor erbjuder endast

den nyaste och fräschaste versionen. Då har man nytta av oldversion.com. Där

finner man äldre versioner av de populäraste programmen som WinZip, uTorrent

och WinAmp. På sidan finns även äldre versioner av Mac- och Linuxprogram. http://www.oldversion.com

Vill du se hur ditt hem ser ut i detaljerade flygbilder? Eller behöver du bara ett alternativ till

Google Maps kartor och vägbeskrivningar? Microsofts Bing Maps-tjänsten erbjuder noggranna

flygbilder, samt den praktiska Birds Eye-funktionen, med vilken man kan se på landskapet

snett uppifrån. På detta sätt känner man lättare igen byggnader mm.

http://www.bing.com/maps

På sidan Behindthename kan du få reda på varifrån ditt förnamn härstammar och vad

namnet betyder. Tjänsten är även praktiskt för de som ska namnge ett husdjur, sitt barn osv.

Enligt sidan är till exempel Jon en skandinviskt och baskisk form av det engelska John, som

ursprungligen grundar sig på det hebreiska Yochanan (Jahve är nådig).

http://www.behindthename.com/

Hur skulle det låta med matportionen ”chicken rude and unreasonable” på en restaurang?

Skulle du bli överraskad om du såg skylten ”dying right here is strictly prohibited” på stan?

Kommer sommarens mode att bestå av en t-skjorta där det står Diarrhoea (diarré) på med sto-

ra svarta bokstäver? Den roliga sajten Engrish.com bjuder på dessa sorters konstigheter av

felöversatta texter. Där finns skyltar, menyer, reklam, bruksanvisningar osv. från hela världen

(oftast asien) som blivit översatta till något helt annat, men humoristiskt, än det ursprungliga.

I en lekpark i Kina står det ”having fun prohibited”. Kanske finnarnas engelskakunskaper inte

sen heller är så dåliga som det sägs...

http://www.engrish.com/

På MyHeritage-sidan kan du få reda på vilken kändis du liknar mest. Om du har en närbild

av ditt ansikte på datorn kan du ladda upp den på hemsidan och få veta vem du liknar mest

utgående från en vid databas. MyHeritage är även det största sociala mediet på internet som

grundar sig på släktforskning.

http://www.myheritage.com/

JENNA:

Jag ska tipsa er om två webbsidor som blivit väldigt populära på sista tiden,

Tumblr och Pinterest. Båda handlar om att visa sina egna foton eller samla foton

som man inspireras av eller helt enkelt bara tycker är fina. Ett väldigt enkelt och

bra sätt att få inspiration och visa sina bilder för andra människor i form av ett

portfolio.

Tumblr.com är från början ett bloggnätverk men har sen utvecklats så att man kan ”rebloga”

andras uppladdningar och genom det samla andras (eller egna) bilder på en egen webbadress.

Man behöver inte heller bara samla bilder utan kan också samla texter, citat och liknande. Ett

väldigt bra sätt att få och samla inspiration!

Pinterest.com är en lite nyare och inte ännu lika populär webbsida. Den har i princip samma

koncept som Tumblr bara att här samlar man bilder i olika ”boards”. Man gör helt enkelt en

egen anslagstavla där man ”pinnar” bilder som man ”repinat” av sådana som man följer. Man

kan ha olika teman på sina boards eller kategorisera dem i till exempel djur, kläder eller inred-

ning. Helt efter eget intresse!

W E B B T I P STEXT: JENNA VIERINEN OCH JOHANNES AF WIRTA

ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

39.••

TREVLIG SOMMAR!

Önskar

FSS!!!

FOTO

: M

AT

ILD

A E

KM

AN

40.ELEV

BLAD

ET 2

/201

2

• •