emergensea – om design, innovation och sjöräddning...2 “satsning på innovation och ett brett...

EMERGENSEA – Om design, innovation och sjöräddning

(EMERGENSEA – Design, Innovation and Sea Rescue) Maria Björklund Handledare: Sara Gottschalk Produktdesign VT 2012

1

EMERGENSEAOm design, innovation och sjöräddning

Maria Björklund

Examensarbete 22,5 hp

Produktdesign VT 2012

Teknik och Samhälle, Malmö Högskola

Examinator: Kasper Medin

Handledare: Sara Gottschalk

3

SammanfattningDesign, innovation och sjöräddning är centrala begrepp i examensarbetet. Genom en

djupdykning i designteori kunde ett antal förhållningssätt för att man som designer

-

ande, ödmjukhet och mjuka värden. Dessa förhållningssätt låg sedan till grund för det

tillämpade designprojektet där utgångspunkten var att utöka användningsområdet för

med resurser, framtiden och att utföra sjöräddning 365 dagar om året. Avslutningsvis

en innovation. Om man väljer att se resultatet ur designteoretisk ståndpunkt och ur ett

AbstractDesign, innovation and sea rescue are central concepts in this thesis. Through a deep

dive into design theory, a number of approaches of how a designer can help to create

and soft values. These approaches formed the basis for the applied design project where

is simply about utilizing existing resources, the future and to carry out sea rescue 365

buted to the creation of an innovation. If one choose to view the result from a design

innovation.

5

Tack till

Sjöräddningssällskapet för att ni har öppnat era dörrar för mig.

... Jenny, Magnus Göransson och Julia Linqvist Martinsson för er syn på design

och innovation.

... Sara Gottschalk för intressanta diskussioner och handledning.

7

Innehållsförteckning

Sammanfattning .............................................................................................................................3

Abstract .............................................................................................................................................3

Tack till ..............................................................................................................................................5

Det börjar här:1. Inledning ....................................................................................................................................11

1.1. Disposition av uppsatsen ...............................................................................................11

1.2. Syfte ................................................................................................................................12

1.3. Mål ..................................................................................................................................12

1.4. Frågeställningar ..............................................................................................................12

1.5. Avgränsningar ................................................................................................................12

1.6. Ordlista ...........................................................................................................................12

En djupdykning i designteori:2. Bakgrund ...................................................................................................................................13

2.2. Designerns bidrag till innovation ....................................................................................14

3. Metod ..........................................................................................................................................16

3. 1. Intervjuer ........................................................................................................................16

4. Resultat ......................................................................................................................................17

4.2. Designerns bidrag till innovation ..................................................................................18

5. Analys .........................................................................................................................................21

6. Slutsats ......................................................................................................................................23

8

Tillämpat designprojekt:7. Bakgrund ......................................................................................................................................25

7.1. Designbrief .........................................................................................................................26

7.2. Sjöräddning ........................................................................................................................28

7.3. RescueRunner ...................................................................................................................28

7.4. Upplevelser av nödsituation ..............................................................................................29

7.5. Semantik ............................................................................................................................29

8. Metod .............................................................................................................................................30

8.1. Intervjuer: RescueRunner ..................................................................................................31

8.2. Deltagande observation ....................................................................................................31

8.3. Scenarion: sjöräddning .....................................................................................................32

8.4. Informationssökning: marknad ..........................................................................................32

8.5. Visuell konfetti ...................................................................................................................32

8.6. Idémodeller .......................................................................................................................33

8.7. Idéskisser ..........................................................................................................................33

8.8. Matrisutvärdering ...............................................................................................................33

8.9. Konceptualisering .............................................................................................................33

8.10. Spindelvävsdiagram ........................................................................................................34

8.11. Intervjuer: teknik & material .............................................................................................34

8.12. Informationssökning: teknik & material ............................................................................34

8.13. Scenarion: RescueHover ................................................................................................34

8.14. Funktionsanalys ..............................................................................................................35

8.15. Moduluppbyggnad ..........................................................................................................35

8.16. Principmodeller ...............................................................................................................35

8.17. Principskisser ..................................................................................................................35

8.18. Hur gör andra? .................................................................................................................36

8.19. Semantisk analys ............................................................................................................36

8.20. Designskisser .................................................................................................................36

8.21. Mockup modell ...............................................................................................................36

8.22. CAD .................................................................................................................................36

9

9. Resultat & Analys ....................................................................................................................38

9.1. Intervjuer: RescueRunner ...............................................................................................38

9.2. Deltagande observation .................................................................................................40

9.3. Scenarion: sjöräddning ..................................................................................................43

9.4. Informationssökning: marknad ......................................................................................48

9.5. Visuell konfetti ................................................................................................................50

9.6. Idémodeller ....................................................................................................................52

9.7. Idéskisser .......................................................................................................................54

9.8. Matrisutvärdering ...........................................................................................................57

9.9. Konceptualisering ..........................................................................................................58

9.10. Spindelvävsdiagram .....................................................................................................64

9.11. Intervjuer: teknik & material ..........................................................................................65

9.12. Informationssökning: teknik & material .........................................................................66

9.13. Scenarion: RescueHover .............................................................................................68

9.14. Funktionsanalys ...........................................................................................................70

9.15. Moduluppbyggnad .......................................................................................................72

9.16. Principmodeller ............................................................................................................73

9.17. Principskisser ...............................................................................................................76

9.18. Hur gör andra? .............................................................................................................80

9.19. Semantisk analys ........................................................................................................83

9.20. Designskisser ..............................................................................................................86

9.21. Mockup modell.............................................................................................................88

9.22. CAD ..............................................................................................................................92

10. Slutsats ......................................................................................................................................97

Det slutar här:11. Diskussion ...............................................................................................................................105

11.1. Innovation och design ................................................................................................105

11.2. Metod .........................................................................................................................108

11.3. Samhälle och etik ......................................................................................................108

................................................................................................................................110

13. Referenslista ........................................................................................................................111

13.1. Böcker ........................................................................................................................111

13.2. Rapporter och artiklar ................................................................................................111

13.3. Internet .......................................................................................................................112

13.4. Personlig kommunikation ...........................................................................................112

14. Figurförteckning ..................................................................................................................113

15. Bilagor ....................................................................................................................................117

11

1. InledningDesign och innovation. Det kan vid en första anblick verka självklart vad det betyder,

men vid en djupare analys förstår man snabbt dess komplexitet – både som enskilda

föreställning om att design kan fungera som drivkraft för innovation, och man talar

om att innovation i sin tur är en värdeskapande aktivitet för både enskilda företag och

samhället i stort.2 Som snart färdigutbildad produktdesigner vill jag undersöka min

möjlighet att vara med och skapa innovationer. Därför kommer mitt examensarbete

att behandla just design och innovation - både genom en djupdykning i designteori och

genom ett tillämpat designprojekt.

1.1. Disposition av uppsatsenDenna uppsats är uppdelad i två delar som båda undersöker hur man som designer

kan bidra till att skapa innovationer. Den första delen är en kvalitativ studie i ämnet

och projektets vetenskapliga fördjupning i ämnet produktdesign. Syftet är att försöka

bringa ordning i hur design och innovation relaterar till varandra, samt att hitta

verktyg och förhållningssätt för hur man som designer kan bidra till att skapa innova-

tioner. Den andra delen är en praktisk tillämpning av de teoretiska insikterna, där

syftet är att visa hur man kan använda dessa verktyg och förhållningssätt i ett design-

projekt. Designprojektet kommer att ske i samarbete med Svenska Sjöräddnings-

sällskapet och har som utgångspunkt att hitta nya lösningar för att utöka användnings-

introduceras med denna inledande del och avslutas i en avslutande del med diskussion

den innovativa ansatsen.

1 Goodreads, Henry Ford Quotes, www.goodreads.com/quotes/show/15297, [2012-04-12].

2 “Satsning på innovation och ett brett designbegrepp”, Swedish Design Research Journal, nr2, 2011, s. 4-10.

Det börjar här:

Det börjar här

En

djupdykning i

designteori

Tillämpat

designprojektDet slutar här

Fig. 1. Disposition av uppsatsen

“If I had asked what people wanted,they would have said faster horses.” 1

Henry Ford

12

1.2. SyfteSyftet med projektet är att belysa/klargöra hur man som designer kan bidra till att skapa

innovationer samt att utifrån en innovativ ansats skapa en ny produkt som på sikt räddar

1.3. MålMålet med projektet är att den 20 April 2012 ha författat en uppsats bestående av en

teoretisk djupdykning och ett tillämpat designprojekt. En fysisk modell som på bästa sätt

beskriver produktens egenskaper ska tillverkas, vilket kom att innebära en mockup i full-

skala med kompletterande CAD-renderingar. Produkten ska tillgodose de krav som fast-

ställs under projektets gång.

1.4. Frågeställningar

designteori och den andra besvaras i det tillämpade designprojektet.

1.5. AvgränsningarDet ska göras klart att djupdykningen tar utgångspunkt i designteori med en fördjup-

ning i innovationer, snarare än tvärtom. Detta innebär att även om andra teoribildningar

kommer att beröras, är det den designmässiga ståndpunkten som är grunden. Med

utgångspunkt i ämnet produktdesign avgränsas begreppet innovationer att omfatta

produkter och därmed inte tjänster och processer, vilka normalt sett innefattas.3 Design-

projektet kommer att avgränsas till att undersöka sjöräddning i Sverige som utförs av

Svenska Sjöräddningssällskapet. När det gäller konstruktion och teknik för resulatet av

det tillämpade designprojektet kommer endast principerna för dessa undersökas.

1.6. OrdlistaSvenska sjöräddningssällskapet

För - Främre delen av en båt

Traila - Att dra en båt på ett släp efter bil

Fig. 2. RescueRunner

3 David Smith, Exploring Innovation

13

3 David Smith, Exploring Innovation

En djupdykning i designteori:“Den mätta dagen den är aldrig störst.

Den största dagen är en dag av törst.” 4

Karin Boye, 1927

Strukturen för djupdykningen i designteori följer gängse regler för uppsatsskrivning.

2. Bakgrund ges en teoretisk bakgrund till ämnet design och innovation, följt av en redogörelse av metod för studien, 3. Metod. Efter detta följer resultatet av genomförd studie, 4. Resultat, samt analys av detta, 5. Analys. Slutligen presenteras slutsatser av studien, vilka ligger till grund för det tillämpade designprojektet under 6. Slutsats.

2. BakgrundFör att få en grundläggande bild av ämnet design och innovation presenteras här en

teoretisk bakgrund. Då innovationsforskningen är dominerat av ett företagsekonomiskt

perspektiv belyses ämnet både ur en företagsekonomisk och ur en designteorietisk

ståndpunkt. 5

4 I rörelse, www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/i-rorelse.shtml, [2012-04-12]. 5 Under ytan - en antologi om designforskning

Fig. 4. Disposition av djupdykning i designteori

Bakgrund Analys SlutsatsResultatMetod

Fig. 3. Att göra en djupdykning

14

” innovation

Inom företagsekonomin talar man om innovation som något nytt och annorlunda, men

framförallt som något realiserat.6 Själva implementeringen av den nya idén verkar central

når marknaden.7 Man belyser olika grader av innovation i form av inkrementell innova-

tion och radikal innovation. En inkrementell innovation är en förbättring av en produkt

medan en radikal innovation är banbrytande idé som förändrar spelreglerna på mark-

naden.8 För företagsekonomen är innovation en värdeskapande process för företag och

samhälle, och då syftar man främst på ett monetärt värde.9 Förmågan att skapa innova-

tioner likställs med företags utveckling, och därför ses innovationer som en självklar del i

framgångsrika företags aktiviteter. 10

handlar innovation uteslutande om att skapa förändring.11

12 För en designer hand-

lar innovation helt enkelt om att utmana status quo och skapa förändring.13

Inom desig-

teorin är implementeringen inte lika central som i företagsekonomin. Istället fokuserar

man på användarens upplevelser och mjuka värden14

, och värdeskapande handlar inte

bara om monetära värden utan exempelvis humana eller miljömässiga värden15

.

2.2. Designerns bidrag till innovationEn designer anses ha ett speciellt tankesätt som kan fungera som en drivkraft för inno-

vation, då detta tankesätt ofta resulterar i förslag på alternativa lösningar.16

Tankesättet

innebär ett kreativt framtidstänkande där designern ser en värld som är möjlig att skapa,

snarare än en värld full av problem.17

Designern har en föreställning om att det alltid

18 Att utgå ifrån hur

världen borde vara, snarare än hur världen är, betraktas som designerns kärnkompetens.19

”“...att innovation

snarare är en fråga om

förändring än utveckling...” 21

6 Smith, Exploring Innovation, s. 5.

7 Ibid., s. 4.

8 Ibid., s. 30, 71.

9 Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 229.

10 Möten kring design - om relationer mellan design, teknik och marknadsföring11 Design, innovation och andra paradoxer - om förändring satt i system (Chalmers Tekniska

12 Ibid., s. 60.

13 Design Management review, Winter 2004, s. 13.

14 Swedish Design Research Journal, nr1, 2009, s. 22.15

Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 229.16

Ibid., s. 225.

17 Möten kring design, s. 68. 18

Ibid.

19 Edeholt, Design, innovation och andra paradoxer, s. 54.

20 Smith, Exploring Innovation, s. 5.


“Innovationis the successful

exploitationof ideas.” 20

15

Men, det designmässiga tankesättet är inte den enda kompetensen som en designer

besitter för att bidra till att skapa innovationer. De kreativa metoder man använder

ligger också till grund för en förbättrad förmåga till innovation.22

Dessa metoder skiljer

sig avsevärt från de allmänt accepterade vetenskapliga metoderna då de utgår från en

intuitiv metod snarare än en rationell metod.23

Denna alternativa metodik resulterar i

att man ”bryter sig loss från den logiska tunneln”24

vilket kan vara viktigt i skapandet av

innovationer. Naturligtvis krävs rationella metoder för att utvärdera och utveckla de

förslag som framkommit av de intuitiva metoderna, och därför bör designern arbeta

både utifrån en intuitiv och en rationell metod.25

En viktig aspekt i designerns bidrag till att skapa innovationer verkar vara att denna

är lösningsfokuserad snarare än problemfokuserad.26

Men, man vill inte låsa sig vid

lösningar för tidigt.

Eftersom en formulerad metod kan fungera som en ”hämmande tvångströja”27

för

Därför presenteras här istället skillnaden i förhållningssätt mellan en optimerande

ansats och en innovativ ansats.28

22 Möten kring design, s. 66.23

Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 225-24

Ibid., s. 227.

25 Ibid.

26 Ibid., s. 226-227.


28 Ibid., s. 148.

Fig. 5. Skillnaden mellan optimering och innovation enligt Edeholt

Acceptera

Konstruktion

Slutet system

Ytlig fördjupning

Logiskt underbyggt

Verklighetsförankrade förslag

Virtuellt värde

Marknadsundersökningar

Dagens slutanvändare

Utveckling

Forecasting

Systematik

Felfrihet

Evolution

Ifrågasätta

Öppet system

Diffraktion

Grundlig breddning

Spekulativ bedömning

Utopiska förslag

Interteknologiska lösningar

Situationsfokus

Reellt värde

Generativa dialoger

Dagens icke-användare

Omstörtning

Backcasting

Kreativitet

Läraktighet

Design

Optimering (av hur något är) Innovation (mot ett borde)

16

3. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod eftersom frågeställningen inte går att besvara

med en absolut sanning. Istället vill designstudenten skapa en ökad förståelse för hur

olika personer ser på ämnet, vilket den kvalitativa metoden lämpar sig väl för. 29

3.1. IntervjuerSyfte: Genom att intervjua personer som arbetar med design och innovationer kan man få en klarare bild över hur dessa två begrepp är sammankopplade utanför teorin. Syftet

med att genomföra intervjuer är alltså att undersöka hur praktikerna arbetar för att hitta

verktyg för hur man som designer kan bidra till att skapa innovationer. Förhoppningen

är också att studien ska resultera i ett kunskapsbidrag.

Genomförande: För att få en så heltäckande bild som möjligt har intervjuerna genom-förts med tre personer som har olika relation till design och innovation. Intervjuerna är

semistandardiserade, vilket innebär att vissa frågor har bestämts på förhand, men det ges

utrymme för att följa upp svaren och lägga till frågor.30

Intervjufrågorna är formulerade

formulera sina svar.31

Denna intervjuform garanterar att det grundläggande informa-

tionsbehovet täcks samtidigt som man har möjlighet att få mer uttömmande och

, Designerns bidrag till innovation samt Exempel på designdriven innovation. Syftet med denna indelning är att garantera att den teoretiska bilden får en motsvarande empirisk bild.

Bilaga 1

Jenny, industridesigner och driver företaget Anonym:

Julia Lindkvist Martinsson, innovationskonsult på Stockholms universitet:

Martin Göransson, industridesigner och konsult på Scalea i Lund:

29 Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer (Lund: Student-

30 Ibid., s. 116.

31 Ibid., s. 117.

17

4. Resultat

samt Designerns bidrag till innovation. Varje respondent presen-teras för sig.

av innovationJenny beskriver att innovationer inte bara är nya tekniska lösningar, utan också kan

handla om

absorberas av marknaden för att få kallas för innovation.

”En innovation handlar om att förändra. Många verkar vara kvar i den gamla traditionella synen

handla om att förändra ett beteende, eller ett nytt sätt att tänka.”

kanske inte är redo att ta innovationen till sig.”

Julia Lindkvist Martinsson är väldigt tillåtande i sin syn på vad som är innovationer, men

att man måste vara konsekvent i sin gränsdragning i alla branscher.

”En överraskande nyhet som når marknaden. Jag är väldigt liberal i vad som anses vara en nyhet.

För mig måste det inte vara tekniska überinnovationer, utan jag ser en tillåtande kombination

mellan välkända aktiviteter. ”

”Jag tycker inte att man ska ha en friare syn på vad en innovation är bara för att det har med

design att göra. Men begreppet som sådant har jag en väldigt fri syn på.”

utrymme för diskussion i vissa aspekter av begreppet.

”D nnovation är att tillföra någonting nytt som har ett värde. Sedan vad den

nyheten innebär och vad det värdet är, det är en diskussionsfråga. Värdet behöver inte vara

pengar, det kan vara andra värden.”

innovation är en nyhet, men en mindre förändring inom ett system, exempelvis Iphone 4

vs Iphone 3. Däremot var den första iPhone var en radikal innovation. När man använder

innovation i dagligt tal syftar man oftast på radikal innovation.”

18

4.2. Designerns bidrag till innovationNär det kommer till hur man som designer bidrar till innovation menar Jenny att man

viktiga faktorer för att lyckas med detta är research, att se möjligheter där andra ser prob-

lem, öppenhet, att ta hjälp av andra och kunna arbeta med visuell kommunikation

”Jag tror att många designers inte använder innovation som begrepp, även fast det är det man

arbetar med. Jag tror att man kan använda designprocessen och design för att skapa innovation –

det är i alla fall så vi ser det.”

”Jag ser det som att innovationsprocessen är en del i designprocessen. Designprocessen är längre!

”Där andra ser problem ser vi möjligheter, och vi kan lösa dessa problem.”

“Jag tror att det är viktigt att vi är väldigt öppna. En del yrkesgrupper vill liksom hitta en

lösning direkt och gärna få mätbara resultat. Design är någonting annat, något mer organiskt.

har liksom en utgångspunkt först och tar fram lösningen sedan.”

“Det är också väldigt viktigt att inte sätta designern i andra fack som entreprenör, innovatör eller

konstnär. Design är något bredare än så och vi är designers - ingenting annat!”

webbdesigners.”

man kunna förmedla vad man menar, men det kan ju också andra yrkesgrupper som ingenjörer.

Design har en större styrka! Det handlar om estetik, att förstå målgruppen och kommunicera. Ja,

visuell kommunikation kan man säga.”

19

Julia Lindkvist Martinsson menar att design och innovation kan vara samma sak och att

designers är bra på att samla in olika aspekter och skapa en lösning utifrån det, att se allt

de tidiga faserna som idéfas, marknadsundersökning och behovsanalys

”Jag kommer ofta på mig själv att tycka design och innovation är synonymt. /…/ Alltså,

konceptutveckling och innovation är ju väldigt likt.”

”En designer är ju en processledare och konceptutvecklare. Och i vissa fall är man också skitbra

på att sätta en vacker form – men funktion framförallt. Någon som tar in många synpunkter och

sätter ihop det till funktion, där utseende är en av parametrarna. Det har ju också med

användarvänlighet att göra.”

”Designern är bra när man sätter upp behov för produkten och användaren, och i

marknadsundersökningen. Alltså i de tidiga faserna. /…/ Man blir medveten på ett helt annat sätt

vilka parametrar man har att förhålla sig till om man använder sig utav en designer som gör

dehär olika undersökningarna tidigt i ett projekt.”

”Designers är idébärare oftare än man tror, men tyvärr etiketteras de inte som innovatörer.”

”Att den som är idébärare eller designer, vem det än är som driver projektet, har en förmåga att

översätta och prata på olika sätt med olika yrkesgrupper, olika människor. Det tror jag är en

jätteviktig parameter för att få någonting att lyckas. Social kompetens eller vad man vill kalla

det.”

“Apropå Einstein med hans citat ‘de nya problemen du skapat kan bara lösas med ett nytt sätt att

mindre erfarenheter man har inom ett område desto bättre idéer kan man få. Det är svårt att säga

en speciell metod, men att interagera med andra eller annat på olika sätt. Skapa de här krockarna

liksom.”

ovanifrån och ta in olika synpunkter och kunna göra en kravspec och sedan strukturera utifrån

“De har viktigare saker för sig än att vara pretansösa.”

”Designers inser nog inte att de är innovatörer, men de förstår väldigt snabbt när jag lägger fram

det på ett sätt som är gjort för dem. ”

Fig. 6. Innovation av Julia Lindkvist Martinsson.

20

Industridesignern Magnus Göransson menar att design och innovation har en nära

relation. Det som design gör för innovation är framförallt att lägga till mjuka

värden som marknad, användare och varumärke. I processen verkar research vara

avgörande för ett kreativt resultat och han pekar på att vi måste fokusera mer på

marknaden för att lyckas nå ut med våra innovationer.

”Innovation och design är otroligt tätt knutet. En bra innovationsprocess kan lika gärna beskriva

en bra designprocess. De är likadana, det beror bara på vad man matar in i den. I en design-

process matar man så klart in mycket mer mjuka världen. Medan en innovationsprocess kan ju vara

utan design, det kan vara en ren mekanisk grej. Så innovation är ett större begrepp.”

”Innovationsprocessen inkluderar inte nödvändigtvis design och mjuka världen - mjuka världen

som marknad, användare, varumärke.”

”Design, precis som innovation, ska ju tillföra ett nyhetsvärde. Det är ju också

en del av varför vi gör design - för att tillföra något nytt och tillföra ett värde. Så det

de är så tätt kopplade.”

”Vad som skiljer en innovatör och en designer är de mjuka värdena.”

med i skapande delen, alltså den första delen och inte i implementeringen.”

”En önskeuppsättning i en innovationsprocess är folk från design, marknad, säljare, tekniker,

människorna besitter. Man tar det till sig och utifrån den informationen, plus saker som trender,

”För att lösa något så måste du skapa dig en uppfattning om vad som händer runt problemet och

erar minst på själva saken man ska göra utan istället fokuserar man på användare, marknad och

sådana grejer.”

”Ju mer kunskap du har desto lättare är det att vara kreativ. Att vara kreativ handlar om att

korskoppla saker i din hjärna.”

”Det är noga att man sätter ihop ett bra gäng. Personkemi är jätteviktigt. Där kan man

ofta slänga in folk som inte ha någon aning om vad det är för att ställa dumma frågor igen.Det

är ledaren av workshopen som bestämmer vad som behövs. Det är en designer.”

”Att arbeta i grupp är kanske en av de viktigaste sakerna som man gör som designer. Vi är duktiga på

att plocka upp bollar som kommer. Det kan vara någon som säger någonting och då kan man som

”Man ska vara marknadsfokuserad och duktig på att förstå marknaden. Det är inte svårt att

men det är det inte. Problemet är att du måste få folk att betala för det.”

”Den viktigaste egenskapen hos en designer är ödmjukhet.”

21

5. AnalysSom kl

respondenter är eniga om att innovationer inte behöver vara tekniska, men att det

verkar vara den bild allmänheten har av innovationer.

En intressant koppling mellan de olika graderna av nyhetsvärde är att förbättring

kallas för inkrementell innovation inom företagsekonomi och optimering inom design-

teori. Förändring kallas för radikal innovation inom företagsekonomi och innovation

inom designteori. Dock var det bara en av respondenterna som framhävde förändring i

till varandra. Å ena sidan tycks innovationsprocessen vara en del av designprocessen,

å andra sidan verkar designprocessen vara en del av innovationsprocessen.

Slutligen uppfattas design och innovation vara synonymt. Tydligt är dock bilden av att

designers arbetar med innovationer utan att vara medvetna om det. Men, åsikterna

skiljer sig om huruvida man ska kalla designers för innovatörer eller inte. En respon-

dent menar att designer ska vara designer, och att det är någonting bredare än innovatör.

En annan respondent tycker att det är synd att inte designers kallar sig innovatörer.

I teoridelen beskrevs kortfattat den alternativa metodik en designer arbetar utifrån

för att skapa innovationer. Att kunna skifta mellan rationell och intuitiv metod diskuterade även en av respondenterna och beskrev det som ”att kunna bolla mellan

Samtliga respondenter framhöll vikten av tidig research i skapandet av innovationer. En av respondenterna formulerade det användbara uttrycket ”att ställa frågor tills inga

faserna” som marknadsundersökning och behovsanalys för produkt och användare.

kunskap du har desto lättare är det att vara kreativ”. Detta kan dock diskuteras då en

annan respondent påpekade att ”Ju mindre erfarenheter man har inom ett område

desto bättre idéer kan man få”.

Ett av förhållningssätten som berördes i teoridelen vara att en innovativ ansats innebär

att ha ett situationsfokus snarare än en produktfokus. En av respondenterna beskrev detta som ”att undersöka den värld som problemet lever i”.

22

Det blev tydligt under samtliga intervjuer att designern arbetar med andra yrkes-

kompetenser som marknad, kemister och tekniker. Två av respondenterna diskuterade

designerns roll att , både i research och i den kreativa processen.

En av respondenterna beskrev designern som ”någon som tar in många synpunkter och

som att ”vi är duktiga på att plocka upp bollar som kommer”.

Två av respondenterna menar att designern är särskilt viktig i den kreativa idéfasen, och att denna i sin tur är viktigt för att skapa innovationer. En respondent framhäver att

designern styr idéarbetet. Att ”korskoppla tankar” och “skapa krockar” är två talande

metaforer för hur två av respondenterna ser på kreativitet.

Designerns förmåga att ha ett lösningsfokus snarare än problemfokus framhävdes i teorin som en viktig parameter för skapandet av innovationer. En av respondenterna

beskrev detta som att ”där andra ser problem ser vi möjligheter, och vi kan lösa dessa

”organiskt” där man ständigt testar sig fram och ”gör om och gör rätt”.

Teorin pekade på designerns speciella tankesätt som en viktig drivkraft i skapandet

av innovationer. Detta tankesätt utmärker sig som ett kreativt och ifrågasättande

framtidstänkande

förädring.

En av respondenterna menar att ödmjukhet är den viktigaste kompetensen en designer har, och att ödmjukhet är särskilt viktigt i skapandet av innovationer. På samma sätt

beskriver en annan respondent att designers ”har viktigare saker för sig än att vara

pretentiösa”. En respondent beskriver designerns unika bidrag till innovationer som

mjuka värden i form av marknad, användare och varumärke. En annan respondent

menar att designern har en styrka jämfört med andra yrkesgrupper som ”handlar om

estetik, att förstå målgruppen och kommunicera”.

och kreativitet till mjuka världen som marknad, estetik och kommunikation. Det är dock

viktigt att belysa är att dessa verktyg/förhållningssätt är en sammanfattning av både

vad teorin säger och vad tre olika respondenter tycker. Men, det kan också förhålla sig så

23

6. Slutsats

som vissa kallar för inkrementell innovation kan likställas med det som andra kallar

optimering. På samma sätt kan radikal innovation likställas med innovation.

I analysen diskuterades en rad olika verktyg/förhållningssätt som designern kan arbeta

med för att skapa innovationer. I den mån det är möjligt ska dessa verktyg/

förhållningssätt ligga till grund för det tillämpade designprojektet.

FörändringInnovation

Radikal innovation

FörbättringOptimering

Inkrementell innovation

Fig. 7. Förbättring och förändring urDesignteoretiskt och

Företagsekonomiskt perspektiv.

Research Situations-

fokus

Rationell &

intuitiv metod

Mjuka

värden

Filtrera

informationKreativitet Lösnings-

fokus

Framtids-

tänkandeÖdmjukhet

Fig. 8. Förhållningssätt inför det tillämpade designprojektet

25

Strukturen för det tillämpade designprojektet skiljer sig något från den allmänt godtag-

bara uppsatsstukturen på grund av designarbetets speciella karaktär. I vanlig ordning

inleds studien under 7. Bakgrund följt av separat redovisade metoder under 8. Metod. För att på ett logiskt sätt kunna redogöra för resultat och analys kommer dessa att

integreras under 9. Resultat & Analys utifrån respektive metod. Slutligen presenteras en slutsats under 10. Slutsats.

7. Bakgrund

följt av teoretisk bakgrund till ett antal ämnen som är relevanta för projektets utveck-

ling. Dessa ämnen är Sjöräddning, RescueRunner, Upplevelser av nödsituationer och Semantik.

Tillämpat designprojekt:”We need a new way of thinking

to solve the problems casued by the old way of thinking”Albert Einstein 32

Bakgrund MetodResultat &

AnalysSlutsats

Fig. 10. Disposition av det tillämpade designprojektet

32 LO, We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking

ing.pdf, [2012-04-12].

Fig. 9. Idé och skapande

26

7.1 DesignbriefBakgrund Svenska Sjöräddningssällskapet har under de senaste fem åren införskaffat ett femtio-

kunna gå från att vara ett räddningsverktyg till en självständig enhet vid räddnings-

uppdrag. För att uppnå detta krävs det nya lösningar och utgångspunkten för design-

33

Organisationen

liv till sjöss. På 66 bemannade stationer längs Sveriges kuster och i de stora sjöarna

verkar 1800 frivilliga sjöräddare som ställer upp dygnet runt. Detta gör att Svenska

Sjöräddningssällskapet kan stå för 70% av sjöräddningen i Sverige, utan några bidrag

från staten. Förutom operativ sjöräddning arbetar man förebyggande med att ta fram

effektiva metoder för sjöräddning och öka intresset för sjösäkerhet i samhället.34

Varje år omkommer omkring 40 människor i Sverige i båtolyckor35

och ytterligare 118

människor i drunkningsolyckor36

. Svenska Sjöräddningssällskapets vision är ‘noll döda

denna vision bli verklighet.37

Syfte

Målgrupp och IdentitetMålgruppen är i första hand frivilliga inom Svenska Sjöräddningssällskapet. De frivilliga

är generellt sett mycket engagerade i sjöliv och sjöräddning då de väljer att ägna sin fritid

till dessa aktiviteter. Man kan anta att målgruppen gärna vill se sig själva som havets

hjältar och denna syn får gärna förstärkas i produkten.

Den sekundära målgruppen är människor som av olika anledningar hamnat i nöd till

sina begränsningar eller ett orutinerat tonårsgäng.

33

34 Sjöräddningssällskapet, Frivilliga sjöräddare sedan 1907

[2012-03-26].

35 Jonas Ekblad, Strategi för säkrare båtliv, opublicerad presentation våren 2011.

36 Svenska Livräddningssällskapet, Drunkningsstatistik

vattenkunskap/fakta-och-statistik/drunkningsstatistik/tidigare-statistik.aspx, [2012-04-16].

37 Sjöräddningssällskapet, Vi räddar liv till sjöss, www.sjoraddning.se/detta-gor-vi, [2012-03-26].

27

Funktion

UpplevelseDet är viktigt att produkten tar hänsyn till både föraren och den nödställdas upplevelse.

Eftersom en nödsituation ofta framkallar negativa känslor hos människor är det

angeläget att produkten strävar efter att förbättra användarens upplevelse.

Tekniska & praktiska kravDå Svenska Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som är beroende av gåvor,

medlemsskap och ideella insatser bör produkten vara kostnadseffektiv.38

Av samma

som Svenska Sjöräddningssällskapet äger idag. Önskvärt är att produkten innehåller en

viss grad av miljöanpassning.

Krav

- Självständig enhet

- Innovationshöjd

- Förbättrad användarupplevelse

- Effektiv

- Miljöanpassad

38 Sjöräddningssällskapet, Vi är en ideell förening som räddar liv till sjöss, www.sjoraddning.se, [2012-03-26].

28

7.2. SjöräddningI Sverige är det statliga verket Sjöfartsverket ytterst ansvarig för all sjöräddning

39,

men i praktiken står den idéella föreningen Svenska Sjöräddningssällskapet för många

av insatserna. Andra aktörer som operativt arbetar med sjöräddning är sjöpolisen,

försvaret, kustbevakningen och alla andra som vistas på havet.40

En viktig aspekt i sjöräddningssammanhang är räddningsmannens egen säkerhet.41

Detta innebär att räddningsmannen inte ska utsätta sig för egen fara i räddnings-

uppdrag. I Sverige är det oerhört viktigt att räddningsinsatsen sker snabbt på grund

av låga vattentemperaturer stora delar av året.42

Därför arbetar Sjöräddnings-

sällskapet utifrån modellen “mobila enheter,” där grunden ligger i att antalet räddnings-

stationer och räddningsenheter ska öka för att minska avstånden och därmed kunna vara

på plats så snabbt som möjligt. 43

7.3. RescueRunner

i samarbete med industridesignern Fredrik Falkman.44

Att använda vattenskotrar

undsätta surfare. Den svenska varianten är tänkt att fungera som en däcksbåt till

större livbåtar samt som en liten livbåt vid mindre insatser. Enheten är effektiv ur

45

och ett utbytbart skrov i polyeten med en inbyggd fender av mjukgjord polyeten. 46

39 Från åror till vattenjet - utvecklingen av livbåten inom ssrs 1907-2007

40 Ibid., s. 22.

41

42 Från åror till vattenjet, s. 145.43

Ibid.

44 Features, www.rescuerunner.com, [2012-02-24].45 Från åror till vattenjet, s. 138. 46

Ibid., s.138, 167.

Fig. 11. RescueRunner är uppbyggd av en innerkassett och ett utbytbart skrov

29

7.4. Upplevelser av nödsituationFör att kunna arbeta med användarens upplevelse vid nödsituationer är det viktigt att

förstå vad som händer med en människa som hamnar i en nödsituation. Psykisk chock

kan uppstå vid olyckshändelser och påverkar människor både psykiskt och fysiskt.47

Psykiska symptom kan vara förvirring, bedövning, förtvivlan, handlingsförlamning

och stress. Fysiskt kan chocken uttrycka sig i form av hjärtklappning, hög puls, svett-

ningar och illamående. Första hjälpen vid chock innebär bland annat att den nödställda

ska läggas på rygg, man ska stoppa blödningar, ge värme och skapa lugn. 48

Transporten från olycksplatsen till sjukhuset kallas prehospital akutsjukvård och sker vanligtvis i en ambulans.

49

känslor av ångest, rädsla och utsatthet.50

När hjälp anlänt till platsen övergår känslorna

till lättnad, trygghet och säkerhet.51

Faktorer som förbättrar den nödställdas upplevelse

är bekräftelse, värdighet, närvarande ambulanspersonal, information och kommunika-

tion.52

7.5. SemantikVid nödsituationer verkar det speciellt viktigt att användaren förstår produkten.

Därför är semantik, dvs. vad produkten kommunicerar, en viktig del i utformningen av

form, färg och ytstruktur. 53

54

1. Att beskriva betyder att produkten ska beskriva dess syfte och funktion genom dess gestalt.

55

2. Att uttrycka syftar till att produkten ska avslöja något om vad produkten står för/vad produkten vill stå för genom dess utseende och funktion. Ofta använder man ord som

även går att applicera på människor.56

3. Att uppmana innebär att produkten ska sätta igång ett beteende hos personen som använder den.

57

4. Att

produktens avsändare. 58

47 Prehospitalt akut omhändertagande enligt principen L- ABCDE, , 2004, s. 137, 140.48

Vårdguiden, Chock Chock, [2012-04-02].

49 Patienters upplevelser av prehospital akutsjukvård i samband med allvarliga olycksfall och livshotande sjukdomstillstånd50

Ibid., s.11.

51 Ibid., s. 12.

52 Ibid., s. 13-22.

53 Design for Product Understanding 54

Ibid., s. 81.

55 Ibid., s. 83.

56 Ibid., s. 91.

57 Ibid., s. 99.

58 Ibid., s. 103.

30

8. MetodDet tillämpade designprojektet utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv eftersom design i

sin natur handlar om subjektiva bedömningar snarare än en objektiv värld. Men, i

designarbete är det omöjligt att bara använda sig av rationell metod. Med bakgrund

till djupdykningen i designteori utgår de kreativa faserna till stor del från ett intuitivt

perspektiv. För att stärka den vetenskapliga förankringen kommer dock tillvägagångs-

sättet för de kreativa faserna beskrivas så noggrant som möjligt.

Designstudentens process i det tillämpade designprojektet kan illustreras med hjälp av

tydliggöra vilken metod som hör till vilken fas.

8.1. Intervjuer: RescueRunner

8.2. Deltagande observation

8.3. Scenarion: Sjöräddning

8.4. Informationssökning: Marknad

8.5. Visuell konfetti

8.6. Idémodeller

8.7. Idéskisser

8.8. Matrisutvärdering

8.9. Konceptualisering

8.10. Spindelvävsdiagram

8.11. Intervjuer: Teknik & Material

8.12. Informationssökning: Teknik & Material

8.13. Scenarion: RescueHover

8.14. Funktionsanalys

8.15. Moduluppbyggnad

8.16. Principmodeller

8.17. Principskisser

8.18. Hur gör andra?

8.19. Semantisk analys

8.20. Designskisser

8.21. Mockup modell

8.22. CAD

Research

Idéfas

Konceptfas

Research

Funktionsanalys

Dellösningar

Helhetslösning

Fig. 12. Designprocessen och dess metoder

31

8.11. Intervjuer: Teknik & Material

8.12. Informationssökning: Teknik & Material


8. 1. Intervjuer: RescueRunnerSyfte:

Genomförande: Två intervjuer genomfördes med personer från Svenska Sjörädd-

är respondenterna experter. Experter har fördelen av lång erfarenhet och kan

därmed ge värdefulla bidrag.59

Samtliga intervjuer har utformats som fria för att

locka fram respondenternas åsikter samt öppna upp för egna frågor och tankar.60

Två

Mikael Hinnerson och Thore Hagman, Huvudkontoret, Långedrag:

Jimmy Persson och Mats Bergström, Frivilliga, RS Yngsjö:

8. 2. Deltagande observationSyfte: Den deltagande observationen är ett komplement till intervjuerna för att ge ökad

framtiden.

Genomförande: Designstudenten medverkade i Svenska Sjöräddningssällskapets

hör, tänker, känner, värderar och tolkar.61

Fördelen med deltagande observationer är att

deltagaren på ett bättre sätt förstår vad som händer, vilket är av stor vikt för design-

studentens arbete. Det är viktigt att komma ihåg att observationer är subjektiva

och därförriskerar designstudentens egna värderingar påverka.62

Den observation

somgenomfördes är ostrukturerad för att ge utrymme för oplanerade händelser.63

Dessutom är observationen fri vilket innebär att den inte är styrd på något sätt. Det

som skedde och var relevnt dokumenterades med hjälp av minnseanteckningar och

foton.64

59 Utredingsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s. 117.60

Ibid.

61 Att få svar - intervju, enkät, observation62

Ibid., s. 97.

63 Ibid., s. 98.

64 Ibid., s. 101.

32

65 Jerker Lundequist, Design och produktutveckling: metoder och begrepp

s. 43.

66 Utredingsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s. 143-144.67 éagenten 2.0 En handbok i idea management,

8. 3. Scenarion: SjöräddningSyfte: I den innovativa ansats som beskrevs i Djupdykning i designteori fastställdes att situationsfokus var eftersträvansvärt. Skapandet av scenarion syftar därför till

att ge en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjöräddning i stort och hur

Genomförande: Scenarion är en typ av framtidsstudie som ger en möjlig bild av vad som 65

De tolv scenarion som skapades

grundar sig i designstudentens egna fantasier och erfarenheter av händelser till

sjöss. Målet var att få stor variation av möjliga scenarion. Genom en analys

fastställdes ett antal faktorer som påverkar sjöräddning, vilka sedan låg till grund för

8. 4. Informationssökning: MarknadSyfte: Marknadsanalysen syftar till att försäkra designstudenten om att denne inte

Genomförande: För att undersöka marknaden gjordes en informationssökning på Internet genom google.se bildsök. Eftersom det var visuella referenser som eftersöktes.

På grund av den stora informationsmängd som är tillgänglig var designstudenten tvungen

att sålla bort de bilder som inte uppfattades vara relevanta för projektets utveckling.66

8.5. Visuell konfettiSyfte: För att få idéhöjd och undersöka oväntade idéer som inte direkt förhåller sig till

Genomförande: Visuell konfetti är en associativ metod som är lämplig att använda för att skapa nya och abstrakta idéer. Det är också en bra metod för människor som tänker

visuellt och abstrakt.67

Designstudenten valde ut två inspirerande havsrelaterade bilder

och skissade helt fritt kring dessa bilder, för att slutligen försöka koppla skisserna till

33

68 Design i fokus för produktutveckling69

Ibid, s. 67.

8.6. IdémodellerSyfte: Ett antal idémodeller skapades för att undersöka hur olika former förhåller sig till

Genomförande:marsipan och använde sedan röd marsipan för att testa olika former som skulle kunna

skulle kunna ha för funktion.

8.7. IdéskisserSyfte:

Genomförande:mall för innerkassetten och skissade ner idéer. Skisserna tar sin utgångspunkt i visuell

8.8. MatrisutvärderingSyfte: Genom att på ett systematiskt sätt utvärdera idéskisserna kunde tre särskilt intressanta idéer väljas ut för vidareutveckling.

Genomförande: En matrisutvärdering är ett bra verktyg för att utvärdera idéer och göra urval.

68 Designstudenten valde att poängsätta samtliga idéskisser utifrån

= Varken eller, 2 =Dåligt, 1 = Mycket dåligt. De tre bästa idéerna valdes sedan ut

konceptualisering.

8.9. KonceptualiseringSyfte: Syftet med konceptualiseringen är att få ett bättre beslutsunderlag genom att utveckla de tre idéer som valts ut vid matrisutvärderingen.

Genomförande: Designstudenten vidareutvecklade tre utvalda idéer genom att göra mer detaljerade konceptskisser. När idéerna tog en mer konkret form

tvingades designstudenten också att analysera de problem och möjligheter som

uppkom.69

Denna analys ligger sedan till grund för nästa urvalsfas.

34

70 éagenten 2.0 En handbok i idea management, s. 160.

8.10. SpindelvävsdiagramSyfte: För att kunna avgöra vilket koncept som har störst potential skapades två spindelnätsdiagram. Syftet var att få en tydligare visuell bild över hur de olika koncepten

står sig i relation till varandra.

Genomförande: Ett spindelnätsdiagram är ett bra visuellt utvärderings- verktyg som gör att man lätt förstår hur olika alternativ förhåller sig till varandra.

70

ställdes i designbriefen och dels utökandet av användningsområde. Värderingsskalan var

8.11. Intervjuer: Teknik & MaterialSyfte: För att kunna gå vidare i produktutvecklingsprocessen krävdes ytterligare en omgång intervjuer där syftet var att förstå vad som krävs tekniskt för att produkten ska

vara realiserbar.

Genomförande: Två kortare intervjuer med experter utfördes då de ansågs ha störst

Fredrik Falkman, designer av RescueRunner:

Magnus Ivanoff, svävarbyggare: Telefonintervju 12/4 2012, 10 min

8.12. Informationssökning: Teknik & MaterialSyfte: Som ett komplement till de genomförda intervjuerna gjordes en informations- sökning på teknik och material.

Genomförande: Genom en informationssökning på Internet och via muntliga källor kunde designstudenten undersöka den tekniska lösningen och alternativ för material.

Informationssökningen baserar sig på idéer om elmotor, alternativa energikällor och

återvinningsbara material.

8.13. Scenarion: RescueHoverSyfte: Som tidigare nämnt är situationsfokus en del av den innovativa ansatsen och därför

faktorer som kan påverka utformningen av produkten och låta dessa ligga till grund för

funktionsanalysen.

Genomförande: I likhet med de scenarion som skapades för sjöräddning baserar sig dessa scenarion på en intuitiv metod, dvs. med hjälp av designstudentens egen fantasi

och erfarenheter.

35

71 Jan Landqvist, Vilda idéer och djupodlande analys - om designmetodiktens grunder (

72 Österlin, Design i fokus för produktutveckling, s. 130.

8.14. FunktionsanalysSyfte: Syftet med funktionsanalysen är att fastställa ett antal krav som dels fungerar som stöd för formutvecklingen och dels som garant för att alla aspekter tillgodoses.

Genomförande: En funktionsanalys gör att man tänker i funktioner snarare än lösningar, vilket öppnar upp för nya idéer. Man kan säga att funktionsanalysen

ska summera den research man har gjort och uttrycka detta i funktioner som ska

uppfyllas.71

Funktionsanalysen baserar sig på 8.11. Intervjuer: Teknik & Material, 8.12. Informationssökning: Teknik och material de scenarion som skapades under 8.13. Scenarier för RescueHover antal frågor som ansågs vara relevanta för produktens utformning. Frågorna ligger till

grund för utvecklingen av dellösningar.

8.15. ModuluppbyggnadSyfte: Syftet med moduluppbyggnaden är att systematiskt undersöka vilka olika

Genomförande: För att konstruktion och design ska kunna fungera ihop krävs

principerna. När man arbetar med komplexa produkter kan man dela upp

produkten i mindre moduler72

varför de tre nödvändiga tekniska funktionerna

kombinationer vilka sedan analyserades.

8.16. PrincipmodellerSyfte: Syftet med att skapa principmodellerna var att undersöka och analysera de olika

Genomförande: Tre olika modeller skapades i lera utifrån idéer om hur samman- sättningen kan fungera. Sammansättningen simulerades och analyserades.

8.17. PrincipskisserSyfte: För att reda ut hur man kan underlätta upptagning av nödställd samtidigt som man vill ha maximalt skydd på sidan gjordes ett antal principskisser.

Genomförande: Designstudenten använde principmodellerna för att testa olika idéer på hur man kan ta upp en nödställd ur vattnet och hur väggarna fungerar som skydd.

Dessa idéer skissades sedan ner i form av principskisser och ett antal scenarion byggdes

upp för utvärdering.

36

73 Dorte Nielsen, Kreativa verktyg och metoder för idé och konceptutveckling (

74 Monö, Design for Product Understanding, s. 81.


8.18. Hur gör andra?Syfte: För att hitta lösnigar för problemen värme/lä, kontroll/kommunikation och lugn/trygghet gjordes en brainstorming genom att titta på lösningar av liknande problem i an-

dra sammanhang.

Genomförande: Hur gör andra? är en typ av idégenerering som bygger på att hitta inspiration och se samband. Genom att brainstorma kring hur man löst de olika

problemen i andra sammanhang tog designstudenten fram ett antal inspirations-

bilder. Genom att kunna se samband mellan inspirationsbilder och idé kunde ett antal nya

lösningar skissas fram.73

8.19. Semantisk analysSyfte: har en semantisk analys utförts.

Genomförande: tiska funktioner.

74 Designstudenten undersökte hur man kan använda de fyra semantiska

funktionerna i produkten och visualiserade idéerna genom en informationssökning på

Internet.

8.20. DesignskisserSyfte: För att kunna fastställa formen gjordes ett antal designskisser över helhets-

Genomförande: Designskisser visar alternativa utföranden med hjälp av linje- skisser.

75

8.21 Mockup modellSyfte: För att få rätt proportioner och kunna testa produktens funktion gjordes en

mockup modell i fullskala.

Genomförande:

med tejp. För att kunna testa funktionen byggdes sedan en mockup modell i full

skala och olika scenarion iscensattes. Modellen användes dessutom till att testa ut

placering på handtag samt viss formutveckling.

37

8.22. CADSyfte: Syftet med att modellera och rendera slutresultatet i SolidWorks är att komplettera mockup modellen genom en mer detaljerad beskrivning och visualisering

av slutresultatet.

Genomförande: Slutresultatet ritas upp i SolidWorks och används sedan för att

presentationsbild och ger en mer realistisk bild av produktens slutresultat.76


38

9. Resultat & AnalysNedan presenteras resultat och analys av det tillämpade designprojektet utifrån

respektive metod som designstudenten har genomfört. Efter varje metod presenteras de

nyckelresultat som är avgörande för projektets slutresultat.

9.1. Intervjuer: RescueRunnerDe intervjuer som genomförts med olika personer på Svenska Sjöräddningssällskapet

utvecklingsmöjligheter.

Användningsområden idag

Sammanfattningsvis f

platser, ta upp människor ur vattnet, få bättre kontakt med de nödställda och

helikopteroch släp vilket gör det till en mobil enhet. Eftersom egensäkerheten är

oerhört viktig för Svenska Sjöräddningssällskapet verkar det som att man ser

Svenska Sjöräddningssällskapet främst arbetar med själva transporten av nödställda

eftersom de inte har någon utbildad ambulanspersonal.

ner är ett väldigt

Sjöräddningen jobbar med transporten från olycksplatsen till sjukvårdare.

högre sida.

-----

fastnat och för landstigning av folk och transporter.

För att plocka upp en människa ur vattnet så krävs ingen styrka.

Om personen i vattnet är skadad kan man inte alltid tänka på skadorna.

Man får bättre kontakt med den nödställda.

Manöverförmågan är bra.

den stora båten.

Egensäkerheten är oerhört viktig för Sjöräddningssällskapet.

39

Utvecklingsmöjlighter

vjuerna framkom en rad konkreta idéer på utvecklingsmöjligheter samt

arbeta vidare på är att transporteras på is, massräddning, körning av långa sträckor,

sjukvårdsutrustning, frysskador och dykuppdrag.

Skador som kan uppstå är exempelvis krosskador. Man behöver då omedelbart stoppa blödningen

och stabiliera skador.

Sjöräddningen arbetar även i insjöar och när isen ligger.

Man håller just nu också på med ett projekt som handlar om massräddning, och ser att

och detta är ett stort världsproblem.

-----

Ett stort problem vid exempelvis Estoniakatastrofen var att människor frös ihjäl, inte druknade som

man kan tro.

Man övar med att ta på en spineboard i vattnet. Så länge personen ligger i vattnet är det okej om

personen inte ligger helt fast. Det är krångligt men det fungerar.

När isen ligger tvingas vissa stationer att stänga.

liten för att transportera dykare.

Skrovet är inte optimalt utformat för vågorna i södra sverige.

Lampan är inte bra.

Masten är irriterande eftersom den inte riktigt sitter fast.

De få svävarna som Sjöräddningen har arbetar för fullt under isperioden.

Nyckelresultat

traila, helikopter, komplement.

uppdrag och omvårdnad i form av sjukvårdsmaterial/stoppa förfrysning.

40

9.2. Deltagande observation

-

-

Fig. 13. RescueRunner lyfts med kran

Fig. 14. Två personer på RescueRunner

Fig. 15. Bordning av större båt

Fig. 16. Mycket utrustning Fig. 17. Lättmanövrerad, smidig och nära

41

Fig. 15. Bordning av större båt

Fig. 18. Svåråtkomliga platser

Fig. 19. RescueRunner förvaras på land

Fig. 20. Det går att vrida upp RescueRunner

Fig. 22. Bogsering av mindre båt

Fig. 21. Beachning

Fig. 23. Räddning av nödställd i vatten

42

Användningsområden idag

i många olika situationer. Det framkom även att själva ytterskrovet är väldigt stöttåligt och

om det skulle gå sönder kan man byta ut det mot en relativt låg kostnad.

- Ta personer ur vatten, snabbt och lätt! Teknik snarare än styrka.

- Bordning- Transport och sjösättning med helikopter.

- Traila och sjösätta från stränder, dvs. att dra på släp efter bil.- Beachning för snabb insats på stränder, dvs. köra upp på stranden.- Möjligt att snabbt nå nödställda båtar/personer i svallkänsliga områden.

UtvecklingsmöjligheterGenom den deltagande observationen fann designstudenten att man blev oerhört trött

saker och personer. En lösning på detta skulle kunna vara att ha ett case med olika typer

av utrustning som man kan ta med.

En idé är att man ska kunna byta ut skrovet mot större/annan form beroende på typ av

räddningsstation.

fungera som mobbåt på fartyg vid massevakuering.

Nyckelresultat

stöttåligt ytterskrov, traila och sjösätta från stränder, beachning, svallkänsliga områden,

lyftkran, vrida runt om man välter, bogsering av mindre båt, lättmanövrerad, smidig, nära,

två sjöräddare får plats.

-

rustning, byta ut skrovet mot ett större/annan form beroende på räddningsstation, lyfta

folk från höga båtar, massevakuering.

43

9.3. Scenarion: Sjöräddning

Bilaga 2.

Fig. 24. Scenario 1: 60-årig kvinna halkar, bryter armen och blöder från huvudet.

Fig. 25. Scenario 2: Simmare har dragits ut av strömmar i ett annars lugnt vatten.

Fig. 26. Scenario 3: Fyra personer åker långfärdsskridskor när isen plötsligt ger vika och tre hamnar i vattnet.

Fig. 27. Scenario 4: En 50-årig kvinna får smärtor i bröstet på en svåråtkomlig strand.

Strömt

Säker transport

Stoppa blödning på plats

Trångt och grunt

Isen osäker

Få med alla samtidigt

Svåråtkomligt

Samarbete med ambulanspersonal

Ta med kvinnans man

44

Fig. 28. Scenario 5: Ensamseglare får bommen i huvudet och ramlar i vattnet.

Fig. 29. Scenario 6: En dykare är försvunnen.

Fig. 30. Scenarion7: En personfärja går på grund en dimmig Fig. 31. Scenario 8: En oljetanker har gått på grund utanför Göteborgs hamn. Läcker olja.

Lite information

Vet ej var

Person i vatten

Vet ej var/vad som har hänt

Flera enheter för sök

Många personer

Olika förutsättningar

Dimma

Snabbt

Evakuering av bestättning

45

Fig. 32. Scenario 9: En fritidsbåt med familj har förlist och det ena barnet har fått krossskador.

Fig. 33. Scenario10: En segelbåt tillkallar Sjöräddningen på grund av styrproblem. När man anländer hittar man skrovet.

Fig. 34. Scenario 11: En stilla sommarkväll anmäls en person Fig. 35. Scenario 12: Personfärja med 650 pasasgerare utsätts för bombhot och en bomb detoneras.

Vet ej skada

Flera personer

Olika skadebild

Grundt vatten

Vet ej var personerna är

Lång räddningstid

Vind, vågor, mörker

Öppet vatten

Samarbete med ytbärgare och kustbevakning

Mörkt

Vet ej var

Dykare

Många människor

Personer i vattnet

Varierad skadebild

Samarbete med ytbärgare, polis

Mörkt, höga vågor

Långt från land

46

huvudfaktorer som spelar roll vid sjöräddning. I analysen av dessa faktorer kan man

Nyckelresultat

och information.

ytbärgare, kustbevakningen, polis, ambulans, bråttom, unga, båt, olja

information.

Väder

Plats

Andra

aktörerNödställd

Information

Vind

Vågor

Mörkt

Polis

Ytbärgare

Ambulans

Kustbevakningen

Öppet vatten

Under ytan

I vattnet

Ovan ytan

Fysiskt skada

Psykisk skada

Bråttom

Utmattad

Flera

Var

Skadebild

Antal

Tid

Dimma

Kyla

Is

StömtLångt från land

Grundt vatten

Trångt

På is

Båt

Olja

Evakuering

Olika skadebild

Fig. 36. Faktorer för sjöräddning

47

Nedan har användningsområden idag och utevklingsmöjligheter för framtiden

sammanfattats baserat på nyckelresultaten från intervjuer, deltagande observation

och scenarion. Designstudenten gjorde en värdeing av vilka utvecklingsmöjligheter

massräddning, utökad plats, omvårdnad, långa avstånd, is och under ytan.

Utökad plats

Omvårdnad

Långa avstånd

Is

Massräddning

Under ytan

FlexibelI vatten

Svåråtkomliga platser

Snabb

Vind

Mörker

Dimma

Kyla

Ovan ytan

Långt från land

Fysisk skada

Psykisk skada

Utmattad

Flera personer

Olika skadebild

Gamla

Evakuering

Information

UtrustningByta ut skrov

Höga båtar

Massevakuering

PlatsFörbättra skrov

Lampa

Förbättra mast

Dykuppdrag

Sjukvårdsmaterial

Förfrysning

Vågor

Strömt

Öppet vatten

Grundt vatten

Trångt

Ytbärgare

Kustbevakning

Polis

Bråttom

Unga

BåtOlja

Bordning

Smala passager

Stöttåligt ytterskrov

Traila

beachning

Svallkänsliga områden

LyftkranVrida runt

Bogsering

Lättmanövrerad

Smidig

Nära

Två sjöräddare

Kontakt

Helikopter

Komplement

Fig. 37. RescueRunners användnings- områden idag och utvecklingsmöjligheter

48

9.4. Informationssök: Marknad Produkter s

Fig. 38. RescueRunner cradle

Fig. 40. NoFi släp

Fig. 41. Släde på Nya Zeeland

Fig. 42. Gummibåts kant

Fig. 43. Plast släde

49

Nyckelresultat

Fig. 44. SpineboardFig. 45. Dykare

Fig. 46. Svävare Fig. 47. Isbrygga

50

9.5. Visuell konfettiVisuell konfetti är en del av idéfasen och syftar till att öppna upp för nya idéer med bilderna

nedan som inspiration. Syftet är att inte bara fokusera på produkter som direkt förhåller

NyckelresultatDjuren som bilderna representerar har både intressanta former och egenskaper som man

kan jobba med i projektet. Mantans säregna vingar och valhahens gigantiska stjärtfena

visade sig vara särskilt användbara inspirationskällor till nya produker.

Fig. 48. Mantor

Fig. 49. Valhaj

51

Fig. 50. Resultat av visuell konfetti

Fig. 48. Mantor

Fig. 49. Valhaj

Utöka plats.

Stabil och

utöka plats.

Utdragbar

bår.

Rep.

Utfällbar.

Fena.

Flera i en.

Ryggsäck.

Helikopter.

52

9.6. IdémodellerIdémodellerna är en del av idéfasen och här är det fria skapandet av former kring

undersöka vad de kan ha för funktion.

Nyckelresultat

kom designstudenten fram till ett antal intressanta idéer. På detta sätt är det formen som

komfort; modell 7 kan vara en utfällbar förlängning; modell 8 kan vara en luftkudde;

på; modell 11 kan vara ett snöre där man drar med människor; modell 12 kan vara en

fena där man kan sitta tre personer.

Fig. 51. Vit och röd marsipan

53

Fig. 51. Vit och röd marsipan

Fig. 52. Resultat av Idémodeller

Hålla i sig. Bil.

Stol.

Utfällbar förlängning. Luftkudde. Ryggstöd.

Sidovagnar. Snöre. Fena.

Skydd. Förlängning.

Nät.

54

9.7. IdéskisserIdéskisserna är dels ett sätt att sammanfatta och konkritisera de idéer som design-

studenten har fått genom visuell konfetti och idémodeller, men också ett sätt att kom-

Långa avstånd:

Is:

Fig. 53. Idé: Helikopter Fig. 54. Idé: Spinnacker Fig. 55. Idé: Många små

Fig. 56. Idé: Bil Fig. 57. Idé: Svävare Fig. 58. Idé: Skoter

55

Fig. 58. Idé: Skoter

Fig. 59. Idé: Manta Fig. 60. Idé: Snöre

Fig. 63. Idé: Dykfena

Massräddning:

Under ytan:

56

Fig. 66. Idé: Förlängning Fig. 67. Idé: Bali-båt

Fig. 65. Idé: FramsäteFig. 64. Idé: Utfällbar

Fig. 68. Idé: Värmesäck Fig. 69. Idé: Uppblåsbar spineboard

NyckelresultatHelikopter, Spinnacker,

Många små, Bil, Svävare, Skoter, Manta, Snöre, , , Dykfena, Utfällbar, Framsäte, Förlängning, Bali-båt, Värmesäck och Uppblåsbar spineboard.

Plats:

Omvårdnad:

57

9.8. MatrisutvärderingMatrisutvärderingen är baserad på designstudentens värdering av de 17 idéskisserna

De idéer som värderades högst var Svävare Helikopter Värmesäck Uppblåsbar spineboard Dykfena Helikopter inte var realiserbart slopades idén. Designstudenten beslutade att Värmesäck var möjlig att integrera i Uppblåsbar spineboard Svävare, Dykfena och Uppblåsbar spineboard är idéer som ska arbetas vidare med.

NyckelresultatIdéerna Svävare, Dykfena och Uppblåsbar spineboard har störst potential då de stod sig bäst mot kraven i designbriefen.

Helikopter

Spinnacker

Många små

Bil

Svävare

Skoter

Manta

Snöre

Dykfena

Utfällbar

Framsäte

Förlängning

Bali-båt

Värmesäck

Uppblåsbar spineboard

5

1

5

4

4

4

2

2

4

3

4

2

2

2

2

4

4

5

1

3

3

5

4

2

1

4

2

4

1

1

2

1

3

3

5

1

3

5

5

4

2

2

3

1

3

2

2

2

2

3

3

5

3

4

4

4

4

3

2

3

2

2

3

3

2

3

4

4

2

3

3

2

3

3

2

1

4

4

4

2

2

4

2

5

5

1

4

2

2

4

3

3

5

2

5

5

3

2

5

3

5

5

5

1

4

3

4

3

3

3

3

1

3

2

2

2

4

3

3

2

5

3

2

3

2

2

3

2

4

3

3

3

3

3

3

3

3019272532271919252228181722203030

Fig. 70. Matrisutvärderingav idéskisser

Öka

anvä

ndnin

gso

mrå

det

Sjä

lvst

ändig

enhet

Innova

tionsh

öjd

Förb

ättra

anvä

ndaru

pple

vels

e

Realis

erb

art

Effekt

iv s

jörä

ddnin

g

Miljöanpass

nin

g

58

9.9. Konceptualisering

Koncept: Uppblåsbar spineboardUppblåsbar

spineboard. Produkten bygger på att man på ett platseffektivt sätt kan ta med sig viktig

personer på plats.

Tanken är att man skalar ner en vanlig spineboard så att de enda stabila delarna är

över ryggraden, medan resen av båren är uppblåsbar. Detta gör produkten mindre och

lättare att ta med. Man kan tänka sig att produkten viks ihop till en ryggsäck alternativt

analys av hur den uppblåsbara funktionen ska se ut kommer göras om designstudenten

går vidare med konceptet.

har med sig nödvändig sjukvårdsutrustning. Detta betyder att man snarare än att hit-

då den inte nödvändigtvis behöver redundans från större enheter. Situationer då den

Uppblåsbara spineboarden kan användas är om någon har fått krossskador och ligger i vattnet eller om en person på en svåråtkomlig ö har ramlat och behöver transport till

fastlandet.

Den Uppblåsbara spineboarden

räddningen med andra typer av platseffektiva produkter som man kan ta med sig vid olika

situationer.

Uppblåsbar spineboard -

kan också vara en onödigt dyr lösning.

59

Fig. 71. Koncept: Uppblåsbar spineboard

60

Koncept: RescueHoverRescueHover. Fler

Bilaga 3. RescueHover

resurser man redan har för att uppnå effektiv sjöräddning 365 dagar om året. Detta

skulle dessutom ta hänsyn till miljöaspekten då man utnyttjar de resurser som

slående exempel är en helg i februari 2011 då 10 personer gick igenom isen och

77 Svävarna man använder idag är inte

anpassade till sjöräddning vilket ökar utvecklingsmöjligheterna. En stor fördel med en

liten svävare är att den blir mer mobil.

RescueHoverytterskrovet – genom ett antal fästpunkter i fören och aktern. Principen för att färdas på

is bygger på fordon som svävare. Svävarprincipen tillåter även andra underlag som gyttja,

RescueHover tillåter en mängd olika nya användningsområden. Framförallt tillåter

brister. Man kan även tänka sig att RescueHover kan användas i träskmarker, på områden där vatten och mark avlöser varandra samt i insjöar där man inte vet vart

grunden ligger. Scenarion då RescueHover kan användas är om någon har gått igenom isen, vid sjuktransporter till/från öar när isen ligger, vid sök efter saknade personer eller

om en vandrare har fastnat i ett träsk.

självständig enhet, där man kan tänka sig att små stationer endast skulle kunna ha denna

storlekar på skrov etc.

77 Jnytt, En svävare på Vättern skulle kunna rädda liv

skulle-kunna-radda-liv, [2012-04-10].

61

Fig. 72. Koncept: RescueHover

62

Koncept: Dykfena

konceptet Dykfena räddningsdykare och konceptet Dykfena tillåter transport av räddnigsdykare. Samtidigt kan man på ett effektivt sätt kan söka i vattnet både framåt och bakåt.

Dykfena kräver ingen större teknisk lösning förutom själva fästet i

Eftersom räddningsdykarna tittar bakåt kan en undervattenslampa på undersidan av

Dykfenan underlätta sökningen. Denna lampa kan vara helt lös och laddas upp efter an-vändning.

Dykfenan räddningsdykare är med i räddningsarbetet. Dessa situationer kan uppstå när personer

om en båt har skadats och man behöver dyka för att och undersöka skadan. Man kan

också tänka sig att Dykfenan personer - både räddningstjänst och nödställda.

En relativt lätt lösning rent tekniskt och jämförelsevis borde produkten bli billig att

tillverka. Man kan också få ökade inkomster om räddningstjästen vill köpa in produkten.

Antalet situationer som en Dykfena krävs är relativt få. Eftersom Sjöräddningssällskapet inte har några egna dykare krävs det att räddningstjänsten vill samarbeta för att

produkten ska fylla någon funktion.78

78

63

Fig. 73. Koncept: Dykfena

64

9.10. SpindelnätsdiagramTvå spindelnätsdiagram har skapats vilka ligger till grund för beslutet om vilket

koncept som ska utvecklas i det tillämpade designprojektet. Det första spindelnäts

diagramet visar hur de olika koncepten värderats utifrån kraven i desingbriefen. Eftersom

-

cepten faktiskt utökar användningsområdet. Därför visar det andra spindelnätsdiagramet

hur de olika koncepten utökar användningsområdet utifrån de faktorer vid sjöräddning

9.1. Scenarion: Sjöräddning.

NyckelresultatSamtliga tre koncept värderas högt jämfört med kraven i designsbrifen, men RescueHover

RescueHover Uppblåsbar spineboard värderas högst vid mjukare värden som

förbättrad användarupplevelse för nödställd, medan konceptet Dykbräda skulle vara mycket realiserbart samt utöka samarbetet med andra aktörer. Trots detta så kommer

RescueHover att bli den produkt som utvecklas vidare i det tillämpade designprojektet -

Fig. 74. Spindelnätsdiagram

65

9.11. Intervjuer: Material & Teknik

Fredrik Falkman

Djupdykning i designteori blev det tydligt att man i en innovativ ansats bör ha ett framtidstänk, och ett framtida

framtidsperspektiv erbjuder en bättre möjlighet för designstudenten att vara friare i sin

formgivning och ökar möjligheterna för att skapa en innovation.

Tänk bort dagens begränsnignar vad gäller teknik.

som han själv har funderat över är att driva rescuerunner med ett uppladdningsbart batteri

Magnus IvanoffAtt driva en svävare med en elmotor verkar vara fullt möjligt med den tekniska

utveckling som ett framtidstänk innebär. Om svävaren väger 200 kg och man är tre

personer som färdas med svävaren krävs ungefär 60-65 hk motor. Fläkten bör vara ca

1 meter i diameter och materialet bör vara lätt och starkt.

svävare inte är särskilt stor, dels för att batterier idag är ganska tunga och dels för att

värmeavledningen är ett problem då det ofta uppstår damm när man kör.

Om man har en totalvikt med fordon och förare på 400 kg krävs ca 50 hk för framdrift och

10-15 hk för lyft.

Det viktiga med materialet är att det är lätt och starkt.

Nyckelresultat

av alternativa energikällor i framtiden. Om svävaren väger 200 kg behöver elmotorn

motsvara 60-65 hk . Fläkten ska ha en diameter på ungefär 1 m och materialet bör vara

Fig. 74. Spindelnätsdiagram

66

9.12. Informationssök: Material & Teknik

SvävareEn svävare bygger på principen att elimiera friktionen mellan fordon och mark för

luftströmmar får fordonet att färdas framåt. Lyft innebär att luftströmmar går ner i en

luftkudde sin lyfter hela fordonet några centimeter från marken. Om man använder

framdrift. 79

luftströmmarna i olika riktningar. Luftkudden som står för lyftet kan antingen bestå av

en stor del, sk. tubkjol, eller många små segmenterade delar. Fördelen med tubkjolen

är mindre materialåtgång, medans fördelen med de segmenterade delarna är att de är

obereonde varandra och därmed gör det inte så mycket om en går sönder. 80

Elmotor

elmotor, liknande dagens elbilar. Principen bygger i så fall på att ett batteri driver

elmotor är effekten och själva uppladdningen av batteriet.81

Man kan ladda upp fordonet

i eluttag som är kopplade till elnätet eller andra energikällor. Med tanke på att

Sjöräddningens stationer ofta är kustnära kan man i framtiden tänka sig att vindkraft

och vågkraft skulle kunna stå för energin och uppladdningen av batteriet.

79 Hur fungerar en svävare?, www. pehrsons.eu/svavare/funktion.html, [2012-04-01].80

Ibid.

81

kontakt under våren 2012.

Fig. 75. Hur en svävare fungerar

67

Ett bra alternativ till traditionella uppladdningen är bränslecellen. Teknologin är

bränsleceller.82

under gång. Förrutom att producera energi kan man utvinna varmt vatten, kallt vatten

och syrereducerad luft.83

Om man använder sig av en elmotor och bränsleceller krävs en

elmotor, batteri, bränsleceller och vätgastub.

Material

ska utstå trycket är det viktigt med hög styvhet, brottsgräns och slagtålighet samt att

den ska tåla utmattning och låga temperaturer. 84

NyckelresultatMed tanke på dagens utveckling vad gäller eldrivna bilar kan det antas att det inom

använda sig av bränsleceller som dessutom producerar varmt vatten som kan användas

82 Ny teknik, Full fart med elhybrid, www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bransleceller/article47010.

ece, [2012-04-19].

83 Andreas Exler, Grundare N2telligence, muntlig källa, Wismar, Tyskland, 2012-04-16.

84

kontakt under våren 2012.

Fig. 75. Hur en svävare fungerar

68


En eftermiddag i December är en man ute och åker skridskor på sjön. Det börjar skymma

-

Analys: behövs då den nödställde är både blöt och frusen. Mannen är chockad och behöver därför

en lugn miljö. Man kan anta att mannens fysik är nedsatt och han kan behöva hjälp för att

En klar och kall dag är två vänner ute och åker långfärdsskridskor på sjön. Plötsligt går

igenom, därför ringer hon 112 direkt. Det visar sig att Sjöräddningssällskapet är ute och

patruellerar på sjön denna dagen och inom 10 minuter är man på plats med sin svävare.

Analys:

sätt få upp en frusen person med nedsatt fysik ur vattnet. Värme behövs. Önskemål om att

man ska kunna ta med sig vännen som också är chockad efter händelsen.

En kvinna och hennes två barn är ute och vandrar då ena dottern springer iväg från

av både småsjöar och träsk.

Analys:Önskvärt om man kan ta med det andra barnet och mamman tillbaka.

sjömil utanför fastlandet och tar in vatten. Sjöräddningssällskapet rycker ut med sin

Analys:

NyckelresultatVärme behövs, lampor är önskvärt, lugn miljö önskas, man ska kunna hålla i sig, vara redo

-

ombordstigning.

69

Fig. 77. Klar och kall dagFig. 76. Skymmning en December eftermiddag

Fig. 79. Bohusläns skärgårdFig. 78. Träskmark

70

9.14. Funktionsanalys

Basfunktioner

Konstruktion

Användare: Förare

Användare: Nödställd

71

NyckelresultatFörutom att själva funktionsanalysen fungerar som en vägledning i hela processen

pekar den också ut ett antal frågor som är avgörande för produktens utformning. På

72

9.15. Moduluppbyggnad

Nyckelresultat eftersom det är den som

att skapa stabilitet i konstruktionen.

Försämrar stabilitet, skapar tak. Försämrar konstruktionen och koppling av

Obehagligt att ligga under, förarens

kontakt med nödställd försämras.

Fig. 80. Resultat av modu-luppbyggnad

73

9.16. Principmodeller

emergensea – om design, innovation och sjöräddning...2 “satsning på innovation och ett brett...

Documents