hw stressforskningsdagen 20110322 [kompatibilitetsläge]...– de flesta har ingen ”akut”...
TRANSCRIPT
SjuknärvaroSjuknärvaro– hjältemodig insats eller k t d h t?kostsam dumhet?Hugo Westerlund, professor i epidemiologi•Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi)•Psykologiska institutionen Stockholms universitet (Arbets- och organisationspsykologi)Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (Arbets- och organisationspsykologi)•Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet (Sektionen för försäkringsmedicin)•Department of Epidemiology & Public Health, University College London (UCL)
1
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Vad är sjuknärvaro?
• Arbeta när man borde ha sjukskrivit sig
– Nordisk tradition efter Gunnar Aronsson m.fl.d k b f ll kd bl d b d• Produktivitetsbortfall p.g.a. sjukdom bland arbetande
– Nordamerikansk tradition, många ekonomer
2
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
SJUK FRISKSJUK FRISK
Arbetets I arbeteFrisk
hjälte?Frisk
SjukskrivenSjuk med
rättFuskare
rätt
3
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
ARBETSFÖRMÅGAINGEN VISS FULL
Sjuk- Frisk-Terapi
närvaro närvarandeTerapi
Pjåsk? FuskareSjukfrån-
varandevarande
5
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Varför uppmärksamma sjuknärvaro?
• Många ”drabbade”– Varannan arbetande har varit sjuknärvarande 2 gånger eller
mer det senaste åretmer det senaste året• Kostsamt
– Kostar dubbelt så mycket som sjukfrånvaron i USA och UKKostar dubbelt så mycket som sjukfrånvaron i USA och UK– 160 miljarder dollar per år i produktivitetsbortfall
• Riskabelt?
– Kan leda till framtida ohälsa och sjukfrånvaro• En resurs?
– Sjuknärvarande producerar mer än frånvarande– Undviker negativa konsekvenser av frånvaro
6
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Sjuknärvaroparadoxen
• Långa sjukskrivningar kostar samhället mycket
– Politikerna vill att så många som möjligt ska gå tillbaka till arbetearbete
• Improduktivitet på jobbet och korttidssjukskrivning kostar företagen mycketkostar företagen mycket
– Arbetsgivarna kan vilja bli av med de sjuka– Och ersätta dem med fullt produktiva
• Individen
– Har ett helt annat perspektiv än både samhället och b t iarbetsgivaren
– Kan av hälsomässiga och personliga skäl antingen vilja arbeta till varje pris eller helst slippa arbetetj p pp
7
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Hur kan sjuknärvaro vara dåligt?
• Kan vara medicinskt skadligt• Kan vara medicinskt skadligt
– fysisk överansträngning, brist på återhämtning– arbetsmiljön kan vara en del av orsaken till sjukdomenarbetsmiljön kan vara en del av orsaken till sjukdomen
• Minskar produktiviteten
– i jämförelse med att en frisk arbetar• Risk för felhandlingar och olyckor
– patienter, kunder, kolleger och individen själv kan drabbas– kostnader för arbetsgivaren
• Smittspridning
• Obehagligt och onödigt ansträngande
– ingen kraft över till familj och privatliv
8
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Hur kan sjuknärvaro vara bra?
• Kan vara medicinskt tillrådligt• Kan vara medicinskt tillrådligt
– aktivitet kan påskynda tillfrisknande– kontakt med andra bra särskilt vid vissa psykiska besvärkontakt med andra bra särskilt vid vissa psykiska besvär– fokus på arbetet kan minska upplevelsen av t.ex. smärta
• Bidrar till produktiviteten
– i jämförelse med att ingen gör jobbet– individen slipper högar av ogjort arbete vid tillfrisknandet
• Minskar risken för biverkningar av sjukskrivning
– håller sig up to date med arbetetmotverkar passivitet och social isolering– motverkar passivitet och social isolering
• Roligare alternativ till passiv sjukskrivning
– beroende på hur arbete och privatliv ärberoende på hur arbete och privatliv är…9
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Arbetslöshet, sjukfrånvaro och Arbetslöshet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro i Sverige
50
60
10
12
408
Sjukfrånvaro
20
30
4
6Sjukfrånvaro
Arbetslöshet
Sjuknärvaro
102
001990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
10
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Sjukdomar bakom sjuknärvaroSjukdomar bakom sjuknärvaro
K i k j kd h å k d b ä• Kroniska sjukdomar och återkommande besvär
– leder till stora produktivitetsförluster enligt främst amerikanska studier (Theorell & Lind 1975)studier (Theorell & Lind 1975)
• Få studier av självskattad sjuknärvaro
– de flesta har ingen ”akut” diagnosg g– studier på läkare som anger om de gått till arbetet när de varit
så sjuka att de skulle ha sjukskrivit en patient (Rosvold & Bjertness)>50% infektionssjukdomar• >50% infektionssjukdomar
• muskuloskeletala besvär, huvudvärk och migrän, depression, utbrändhet och stress, mag-tarmbesvär, hjärt-kärlsjukdom och
idit t l t d b ägraviditetsrelaterade besvär
11
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Varför inte frånvarande?Varför inte frånvarande?• Krav att vara närvarande i jobbet
– rädsla för arbetslöshet och ekonomiska konsekvenser (Aronsson– rädsla för arbetslöshet och ekonomiska konsekvenser (Aronsson & Gustafsson 2005, Theorell 2003), visstidsanställningar (Heponiemi 2010) samt chefer med låg integritet (Nyberg 2008)
hä till k ll– hänsyn till kolleger (Aronsson & Gustafsson 2005)
– risk för egen arbetsanhopning (Aronsson & Gustafsson 2005)
• Möjlighet att anpassa arbetet och arbeta hemma• Möjlighet att anpassa arbetet och arbeta hemma
– vanligare i högre befattningar (Aronsson & Gustafsson 2005)
• Vill vara på jobbetVill vara på jobbet
– många gillar sina arbeten och arbetskamrater– en del vill slippa sina privatliv
• Nekad frånvaro
– läkaren sjukskriver inte– försäkringskassan nekar sjukpenning
12
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Hälsoskadligt arbeta med sjukdom?
Ri k fö hjä t kä l j kd ld i ä b t ?• Risk för hjärt-kärlsjukdom om man aldrig är borta?
– byggnadsarbetare som fick hjärtinfarkt hade oftare än andra haft låg sjukfrånvaro tidigare (Theorell & Lind 1975)haft låg sjukfrånvaro tidigare (Theorell & Lind 1975)
– engelska statsanställda som inte haft en enda sjukdag på 3 år trots dålig självskattad hälsa hade högre risk att få allvarlig hjärtsjukdom (Ki i äki fl 2005)hjärtsjukdom (Kivimäki m.fl. 2005)
– under nedskärningar minskade kvinnor i riskzonen för hjärtkärlsjukdom sin sjukskrivning mer än andra (Theorell m.fl. 2003)
– verkar inte vara en utlösande faktor (Westerlund 2009)
• Att gå till arbetet trots att man anser att man inte borde• Att gå till arbetet trots att man anser att man inte borde…
– ökar risken för framtida dålig hälsa (Bergström 2009a)
– ökar också risken för framtida sjukskrivning (Bergström 2009b)ö a oc så s e ö a t da sju s g ( e gst ö 009b)• även när man kontrollerar för tidigare hälsa 13
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Hur påveras produktiviteten?
P d k i k h lå i j kd• Personer med kroniska och långvariga sjukdomar
– nedsatt produktivitet enligt en rad studier från Nordamerika(Stewart 2003a, Hemp 2004)( p )
– depression (Stewart 2003b), artrit (Burton 2006), migrän (Stewart 2008), smärttillstånd (Stewart 2003c), övervikt (Gates 2008), diabetes (Stewart 2007) och kronisk rhinit (Vandenplas 2008)(Stewart 2007) och kronisk rhinit (Vandenplas 2008)
• Ett år efter återgång i arbete hade 40% ännu inte nått full produktivitetp
– 2-6 veckors sjukskrivning för muskulosketala problem (Lotters 2005)
14
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Minskad frånvaro – mer Minskad frånvaro mer sjuknärvaro?
• Om fler väljer att gå till jobbet när de skulle ha kunnat • Om fler väljer att gå till jobbet när de skulle ha kunnat sjukskriva sig borde sjuknärvaron stiga (Aronsson & Gustafsson
2000, Schultz & Edington 2007)g )
• Statistiken tyder på att det är tvärt om!
– sjuknärvaron ökade inte när sjukskrivningarna minskade– yrken med hög sjuknärvaro tenderar också att ha hög
sjuknärvaro (Aronsson & Gustafsson 2000) och det verkar också gälla individer (Hansen & Andersen 2008 Leineweber manuskript)gälla individer (Hansen & Andersen 2008, Leineweber manuskript)
• Ohälsa och arbete förklarar en del – men långtifrån allt
– infektioner och slumpmässiga hälsovariationer?e t o e oc s u p äss ga ä so a at o e– värderingar som kan skilja mellan människor och förändras
med tidenh j k å t fö tt få t h ?• hur sjuk måste man vara för att få stanna hemma?
• är det farligt att arbeta när man känner sig krasslig? 15
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Skadligt eller bra? Del 1Skadligt eller bra? Del 1
I t till ä kli t d f k i fö tt tt l t ilti t • Inte tillräckligt med forskning för att ge ett slutgiltigt svar
• Rimligt att tro att det ibland är bra, ibland dåligt
f itt h i ä h k i å tik l– professor som sitter hemma i sängen och skriver på en artikel trots att han är lite förkyld
– arbetare som klättrar i elstolpar och lyfter tunga saker mitt i p y gsnöstormen trots att han har influensa och hög feber
– lätt deprimerande ensamstående man som går till sitt kontor där han har sina bästa kompisardär han har sina bästa kompisar
– utbränd kvinna som går till jobbet där hennes arbetskamrater mobbar henne eftersom försäkringskassan dragit in sjukpenningen
– pigg och karriärsugen kirurg som just tillfrisknat från vinterkräksjukante ä sju a
16
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Skadligt eller bra? Del 2Skadligt eller bra? Del 2
Sj k k i i fi l d i• Sjukskrivning finns av en anledning
• Långtidssjukfrånvaro kan leda till allvarliga konsekvenser för individenför individen
– men ibland är det nödvändigt– och viss frånvaro kan kanske vara skyddandeoch viss frånvaro kan kanske vara skyddande
• Sjukskrivning kan möjliggöra för sjuka att arbeta
– att några av världens friskaste folk (särskilt i vårt västliga g ( ggrannland) också är de mest sjukskrivna är en paradox
– men dessa länder har också en större andel av befolkningen i arbetearbete
– sjukskrivningar är kanske ett acceptabelt pris för det?• Höga ersättningar kan leda till fusk och missbrukg g
17
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Vad bör göras?Vad bör göras?
• I första hand bota de sjuka: frisknärvarandej
– medicinsk vård och rehabilitering– vissa vanliga tillstånd kan botas med enkla råd och övningar– friskvård: prevention av nya fall
• I andra hand underlätta för sjuka att arbeta
t i k fö i di id häl d d d kti it t h t– utan risk för individens hälsa, med god produktivitet och utan subjektivt lidande av att arbeta
– anpassade arbetsuppgifter och arbetsplatserp ppg p– övningar och råd för individen
• I sista hand råda personen till sjukskrivning
– kan vara bättre för både individen och företaget (Bergström 2009a)
– om långvarigt överväga arbetsbyte, omskolning eller förtidspensionförtidspension
18
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011
Arbeta med flytArbeta med flyt
• Ett EU-finansierat projektj
• Kartläggning på deltagande företag
• Utveckling av verktyg för att åtgärda ohälsa och g yg gsjuknärvaro
– samt sjukfrånvaro!– projektledare Dr. Dan Hasson, KI
19
/ © Prof. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, 22 mars 2011