isole 27 - minoranzelinguistiche.provincia.tn.it

1
30 luglio 2017 vita trentina 27 ISOLE CIMBRO LADINO I l 23 settembre inizierà la prima edizione di IALM – Insegnare e apprendere lingue minoritarie, un corso di 80 ore pensato per fornire una formazione approfondita negli ambiti della lingustica, della cultura mochena e cimbra, dei metodi e delle strategie didattiche e dei meccanismi di apprendimento specifici di una lingua di minoranza germanofona. Organizzato dall’Università di Trento, con il sostegno della Provincia Autonoma, il corso è aperto a tutti i docenti in servizio presso le scuole delle aree di minoranza, ma anche agli studenti universitari e a chi a vario titolo è interessato ai temi proposti. Di Selbargiredjart Provintz vo Tria, pittnåndar pittar Università vo Tria macht bizzan ke ma matze sa innschraim in di kurse vor maistre vo zimbar zung. IALM – Insegnare e apprendere lingue di minoranza iz a naügar kurs vo formatziong vor alle di sèlnen bo da håm gearn zo lirna bia ma tüat zo lirna di a zung vo a mindarhait in di schualn, von djungen fin in di altn. Dar kurs iz offe in alle di sèln maistre un profesór bo da arbatn in di schualn nåmp Lusérn odar in Bersentol, in studentn vo dar università bo da håm gearn zo vorstìana bia ma lirn a zung von mindarhaitn, ma ånka in alle di zimbarn un mókhnar bo da håm lust zo vorstiana daz sèll bo da bart khemmen gilirnt. Ma mage nemmen toal in letziongen åna nicht zo zala. Dar kurs bartze haltn alle di såntza morgas von 23 vo setembre 2017 affon 21 vo otobre. In gåntzez soinda prevédart 80 urn gilirna vürgitrakh von profesör Cognola, Bidese Ricci Garotti, Bellato, Groff un Nicolussi Golo. Di earst editziong bartze haltn ka Persan in ‘z haus von Toalkamou vo dar Valsugåna un Bersentol. Di zboate iz sa est in progråmm von 27 vo agosto affon earst vo setembre 2018 (allz in a boch) in haus von Kulturinstitut vo Palai en Bersentol. In alln in sèlenen bo da se innschraim in kurs IALM barta khemmen gètt an plakàt bo da se auzzornirt az bi “Specialisti nell’insegnamento della lingua e cultura cimbra o mochena” azza nemmen toal aft daz mindarste von 80% von letziongen un azza machan girècht di prüfung prevedàrt züntrest in kurs. In alln in åndarn barta khemmen gètt a kart pitt draugischribet alle di urn gimacht. Di letziongen bartnse haltn aft belesch, in da zimbar zung un in da sèl von mökhnar. In zo schraibase un zo bizzasan no mearar (baz ma mocht håm zo maga machan in kurs, baz ma geat zo lirna, ber dar lirnt, dar kalandàrdjo von letziongen un åndarst o) mochtma gian aft da internet sait www.unitn.it/ateneo/59757/insegnare-e- apprendere-lingue-minoritarie-ialm odar schraim dar profesoressa Patriza Cordin pittar liachtpost aft [email protected]. Allz ditza mocht khemmen gimacht vor mittartage von 15 vo setembre 2017. Luca Zotti I é jic inant instadì a Trent i lurieres de la Consulta trentina che laora per la revijion del Statut de Autonomia, con la presenza de comembres de la Comiscion dei 12 e ence raprejentanc de la sozietà zivila. L’Union di ladins de Fascia à prejentà un document de entendimenc’, sotfirmà ence da la presidenta de la Union Generela Milva Mussner. A verjer l debatit é stat l’ex goernador del Trentin e deputat a Roma Lorenzo Dellai che à sobitò sotrissà la valuta del Statut desché na sort de unicum a livel nazionel e european, che pel ence dèr vita a formes juridiches neves con l’augure che tel davegnir l ruol de la Region no sibie demò la suma dei doi sistemes provinziei. Entervenc’ é rué dapò da la sociazion Rezia con sia coordenadora Caterina Dominici che à domanà l recognosciment dei ladins de la val de Non e Sole, presciaperch 10 mile sentadins, desché ladins nia dolomitans, ma con sia storia e cultura da per sé. L’Union di Ladins de Fascia é vegnuda raprejenteda dal president Fernando Brunel e da Riccardo Zanoner che à prejentà un document a la Consulta: enceben che l tem de la mendranzes linguistiches sibie pervedù tei ambic de discuscion de la reforma statutara de la Convenzion de Busan e amò a Trent, resta inant l pericol che i ladins sie amò più despartì. I Ladins de Fascia, vedù l moment storich de na reforma statutara, domana per i ladins una na soula dimenscion politich-istituzionela delaite de la Region, o ence te un ambit autonom, e ence en alternativa te l’ ambit de la Provinzia de Busan. Ven domanà più a visa un coordenament anter i doi organismes provinziei de la Convenzion e de la Consulta per duta la costions che reverda i ladins; ven domanà l recognosciment a livel statutar de la Union Generela di ladins de la Dolomites e amò l recognosicment de n lengaz scrit unificà. L nef Statut cognessa corir chela loces, jà perauter en esser, de la despartijion te trei provinzies e doi regions dei ladins dolomitans. m.d. MÒCHENO S Bersntol geat òlbe mear envir hom seguirt der doi evento sai’ gaben veramente vil ont òlla sai’ plim kontent za sechen der successo as hòt gahòt der doi zbaite Holzbildhauer Simposyum. Oltre as òlder dòs en sònsta zobenz um nai’na, òlbe kan Spitz hom sa galòt sechen an video, gahoasn Virtualtour, as hòt galòt sechen de vil schea’na platz as men kònnt vinnen en Bersntol. Òlla de doing ativitet sai’ kemmen organisiart van Gamoa’ va Garait en collaborazion pet de Pro loco va Garait, de tolgamoaschof, de associazion Avark, de vraibillegapompiarn va Oachlait ont Garait ont der birt van Spitz. Der scopo va òlder dòs abia s hòt kein gor der Bruno Groff, der pirgermoaster va Gatait ist gea’ envirbet za gem valor en inger schea’ tol, ober gor recuperiern de kultur, de origini ont de tradizionen van Bersntol ont van Bersentoler. l artiste hom gahòt an prigl va larch as de hom kinnt òrbetn abia de hom gabillt. S ist ber as hòt gamòcht a sunn, ber as hòt gamòcht a baib, an mònn ont a kinn, òndra hom gamòcht dinger mear astratte, ont oa’n hòt gor gaòrbatet an knòtt ont hòtn galòt kemmen a rechta opera va arte. Òlla de doing sculture sai’ schea’ za sechen ont va gabisch hèlvensa gor s Bersntol za kemmen valorisiart ont za kemmen kennt gor van lait va aus. Der Holzbildhauer Simposyum ist gabert vinf tag ont ist garft en sunta zobenz benn as sai’ kemmen premiart de artiste as hom toalganommen en de doi iniziativa. Ober vour va de premiazion hòt se gahòltn òlbe vour en poun van Spitz de innaugurazion van percorso kneipp as ist kemmen gamòcht ver za gem en de lait as kemmen za sechen s Bersntol eppes mear za tea’ ont za sechen. De lait as Roberto Nones di Sabrina Fuchs M ercoledì 19 luglio è iniziato in località “Poun van Spitz” situata a monte di Kamavrunt il simposio di scultura, che ha visto protagonisti sette scultori provenienti da tutta Europa, i quali si sono sfidati nella realizzazione di originali e affascinanti opere d’arte in legno e in pietra. Il lavoro di questi artisti - Girts Burvis, Helena Foata, Marta Fresneda, Stefanie Krome, Roberto Nones, Toni Venzo e Paolo Vivian - è terminato domenica con la premiazione delle opere. Ai sette si sono aggiunti altri cinque artisti residenti in Valle dei Mòcheni, ossia Martino Bort, Gino Bort, Adriano Moltrer, Dario Zott e Mirko Demattè. Domenica sera oltre alla premiazione degli artisti in gara, che ha visto come vincitore Dario Zott, si è tenuta l’inaugurazione del percorso Kneipp realizzato proprio d’innanzi il “Poun van Spitz”. Percorso che associato a qualche elemento di arredo ad alta attrazione per i bambini ha reso l’area particolarmente interessante agli occhi dei visitatori. S gamoa’ va Garait hòt organisiart der zbaite Holzbildhauer Simposyum, as hòt se gahòltn kan poun van Spitz. Der doi Simposyum ist enbiart en mitta, as de nai’nzena van heibeger, ont ist garifft en sunta drau, um vinva zobenz, pet de premiazion van artiste as hom partezipiart en de doi iniziativa. De sai’ sima gaben de artiste as hom toalganommen en de doi ativitet ont òlla sai’ kemmen va diverseta platz. De artiste sai’ gaben drai baiber ont viar mander. De baiber sai’ gaben de Helena Foata as ist kemmen va de Francia, de Stefanie Krome as ist kemmen van Taitschlònt ont zan leistn de Marta Fresneda as ist kemmen va de Spagna. De mander enveze sai’ gaben der Girts Burvis as ist kemmen va de Lettonia, der Roberto Nones as ist kemmen va Pozza di Fassa, der Toni Venzo as ist kemmen va Bassan van Grappa ont za riven der Paolo Vivian as ist kemmen va Palai’ en Bersntol. Ober sai’ nèt gaben lai’de doin sim artiste za mòchen de doin sculture, infatti s hòt gahòt gor òndra vinva artiste van Bersntol as hom partezipiart en de doi iniziativa. De doin vinv mander sai’ gaben der Martino Bort, der Gino Bort, der Adriano Moltrer, der Dario Zott ont der Mirko Demattè. Òlla de doing Ka schual zo lirna lirnen Ialm iz dar earst kurs bo ma lirnt zo lirna Un document de l’Union di Ladins de Fascia per na maor unità interladina tel nef Statut de Autonomia

Upload: others

Post on 03-Jun-2022

3 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: ISOLE 27 - minoranzelinguistiche.provincia.tn.it

30 luglio 2017

vita trentina27ISOLE

CIMB

ROLA

DIN

O

I l 23 settembre inizierà la prima edizione di IALM – Insegnare eapprendere lingue minoritarie, un corso di 80 ore pensato perfornire una formazione approfondita negli ambiti della

lingustica, della cultura mochena e cimbra, dei metodi e dellestrategie didattiche e dei meccanismi di apprendimento specifici diuna lingua di minoranza germanofona. Organizzato dall’Universitàdi Trento, con il sostegno della Provincia Autonoma, il corso è aperto atutti i docenti in servizio presso le scuole delle aree di minoranza, maanche agli studenti universitari e a chi a vario titolo è interessato aitemi proposti.

Di Selbargiredjart Provintz vo Tria, pittnåndar pittar Università voTria macht bizzan ke ma matze sa innschraim in di kurse vor maistrevo zimbar zung.IALM – Insegnare e apprendere lingue di minoranza iz a naügar kursvo formatziong vor alle di sèlnen bo da håm gearn zo lirna bia matüat zo lirna di a zung vo a mindarhait in di schualn, von djungen

fin in di altn.Dar kurs iz offe in alle di sèlnmaistre un profesór bo da arbatnin di schualn nåmp Lusérn odar inBersentol, in studentn vo daruniversità bo da håm gearn zovorstìana bia ma lirn a zung vonmindarhaitn, ma ånka in alle dizimbarn un mókhnar bo da håmlust zo vorstiana daz sèll bo dabart khemmen gilirnt.Ma mage nemmen toal inletziongen åna nicht zo zala. Dar

kurs bartze haltn alle di såntza morgas von 23 vo setembre 2017affon 21 vo otobre. In gåntzez soinda prevédart 80 urn gilirnavürgitrakh von profesör Cognola, Bidese Ricci Garotti, Bellato,Groff un Nicolussi Golo. Di earst editziong bartze haltn ka Persan in‘z haus von Toalkamou vo dar Valsugåna un Bersentol. Di zboate izsa est in progråmm von 27 vo agosto affon earst vo setembre 2018(allz in a boch) in haus von Kulturinstitut vo Palai en Bersentol.In alln in sèlenen bo da se innschraim in kurs IALM barta khemmengètt an plakàt bo da se auzzornirt az bi “Specialistinell’insegnamento della lingua e cultura cimbra o mochena” azzanemmen toal aft daz mindarste von 80% von letziongen un azzamachan girècht di prüfung prevedàrt züntrest in kurs. In alln inåndarn barta khemmen gètt a kart pitt draugischribet alle di urngimacht.Di letziongen bartnse haltn aft belesch, in da zimbar zung un in dasèl von mökhnar.In zo schraibase un zo bizzasan no mearar (baz ma mocht håm zomaga machan in kurs, baz ma geat zo lirna, ber dar lirnt, darkalandàrdjo von letziongen un åndarst o) mochtma gian aft dainternet sait www.unitn.it/ateneo/59757/insegnare-e-apprendere-lingue-minoritarie-ialm odar schraim darprofesoressa Patriza Cordin pittar liachtpost [email protected]. Allz ditza mocht khemmen gimacht vormittartage von 15 vo setembre 2017.

Luca Zotti

I é jic inant instadì a Trent i lurieres de la Consulta trentina chelaora per la revijion del Statut de Autonomia, con la presenzade comembres de la Comiscion dei 12 e ence raprejentanc de

la sozietà zivila. L’Union di ladins de Fascia à prejentà un documentde entendimenc’, sotfirmà ence da la presidenta de la UnionGenerela Milva Mussner.A verjer l debatit é stat l’ex goernador del Trentin e deputat a RomaLorenzo Dellai che à sobitò sotrissà la valuta del Statut desché nasort de unicum a livel nazionel e european, che pel ence dèr vita aformes juridiches neves con l’augure che tel davegnir l ruol de laRegion no sibie demò la suma dei doi sistemes provinziei.Entervenc’ é rué dapò da la sociazion Rezia con sia coordenadoraCaterina Dominici che à domanà l recognosciment dei ladins de laval de Non e Sole, presciaperch 10 mile sentadins, desché ladinsnia dolomitans, ma con sia storia e cultura da per sé.L’Union di Ladins de Fascia é vegnuda raprejenteda dal presidentFernando Brunel e da Riccardo Zanoner che à prejentà undocument a la Consulta: enceben che l tem de la mendranzeslinguistiches sibie pervedù tei ambic de discuscion de la reformastatutara de la Convenzion de Busan e amò a Trent, resta inant lpericol che i ladins sie amò più despartì.I Ladins de Fascia, vedù l moment storich de na reforma statutara,domana per i ladins una na soula dimenscion politich-istituzioneladelaite de la Region, o ence te un ambit autonom, e ence enalternativa te l’ ambit de la Provinzia de Busan. Ven domanà più avisa un coordenament anter i doi organismes provinziei de laConvenzion e de la Consulta per duta la costions che reverda iladins; ven domanà l recognosciment a livel statutar de la UnionGenerela di ladins de la Dolomites e amò l recognosicment de nlengaz scrit unificà. L nef Statut cognessa corir chela loces, jàperauter en esser, de la despartijion te trei provinzies e doi regionsdei ladins dolomitans.

m.d.

MÒCHENOS Bersntol geat òlbe mear envir

hom seguirt der doi evento sai’ gabenveramente vil ont òlla sai’ plim kontentza sechen der successo as hòt gahòtder doi zbaite HolzbildhauerSimposyum. Oltre as òlder dòs ensònsta zobenz um nai’na, òlbe kanSpitz hom sa galòt sechen an video,gahoasn Virtualtour, as hòt galòtsechen de vil schea’na platz as menkònnt vinnen en Bersntol. Òlla dedoing ativitet sai’ kemmen organisiartvan Gamoa’ va Garait en collaborazionpet de Pro loco va Garait, detolgamoaschof, de associazion Avark,de vraibillegapompiarn va Oachlait ontGarait ont der birt van Spitz. Der scopova òlder dòs abia s hòt kein gor derBruno Groff, der pirgermoaster vaGatait ist gea’ envirbet za gem valor eninger schea’ tol, ober gor recuperiernde kultur, de origini ont de tradizionenvan Bersntol ont van Bersentoler.

artiste hom gahòt an prigl va larch asde hom kinnt òrbetn abia de homgabillt. S ist ber as hòt gamòcht asunn, ber as hòt gamòcht a baib, anmònn ont a kinn, òndra hom gamòchtdinger mear astratte, ont oa’n hòt gorgaòrbatet an knòtt ont hòtn galòtkemmen a rechta opera va arte. Òlla dedoing sculture sai’ schea’ za sechen ontva gabisch hèlvensa gor s Bersntol zakemmen valorisiart ont za kemmenkennt gor van lait va aus. DerHolzbildhauer Simposyum ist gabertvinf tag ont ist garft en sunta zobenzbenn as sai’ kemmen premiart deartiste as hom toalganommen en dedoi iniziativa. Ober vour va depremiazion hòt se gahòltn òlbe vour enpoun van Spitz de innaugurazion vanpercorso kneipp as ist kemmengamòcht ver za gem en de lait askemmen za sechen s Bersntol eppesmear za tea’ ont za sechen. De lait as

Roberto Nones

di Sabrina Fuchs

Mercoledì 19 luglio è iniziatoin località “Poun van Spitz”situata a monte diKamavrunt il simposio di

scultura, che ha visto protagonisti settescultori provenienti da tutta Europa, iquali si sono sfidati nella realizzazionedi originali e affascinanti opere d’arte inlegno e in pietra. Il lavoro di questiartisti - Girts Burvis, Helena Foata,Marta Fresneda, Stefanie Krome,Roberto Nones, Toni Venzo e PaoloVivian - è terminato domenica con lapremiazione delle opere.Ai sette si sono aggiunti altri cinqueartisti residenti in Valle dei Mòcheni,ossia Martino Bort, Gino Bort, AdrianoMoltrer, Dario Zott e Mirko Demattè.Domenica sera oltre alla premiazionedegli artisti in gara, che ha visto comevincitore Dario Zott, si è tenutal’inaugurazione del percorso Kneipprealizzato proprio d’innanzi il “Poun vanSpitz”. Percorso che associato a qualcheelemento di arredo ad alta attrazioneper i bambini ha reso l’areaparticolarmente interessante agli occhidei visitatori.

S gamoa’ va Garait hòt organisiart derzbaite Holzbildhauer Simposyum, ashòt se gahòltn kan poun van Spitz. Derdoi Simposyum ist enbiart en mitta, asde nai’nzena van heibeger, ont istgarifft en sunta drau, um vinva zobenz,pet de premiazion van artiste as hompartezipiart en de doi iniziativa. De sai’sima gaben de artiste as homtoalganommen en de doi ativitet ontòlla sai’ kemmen va diverseta platz. Deartiste sai’ gaben drai baiber ont viarmander. De baiber sai’ gaben deHelena Foata as ist kemmen va deFrancia, de Stefanie Krome as istkemmen van Taitschlònt ont zan leistnde Marta Fresneda as ist kemmen va deSpagna. De mander enveze sai’ gabender Girts Burvis as ist kemmen va deLettonia, der Roberto Nones as istkemmen va Pozza di Fassa, der ToniVenzo as ist kemmen va Bassan vanGrappa ont za riven der Paolo Vivian asist kemmen va Palai’ en Bersntol. Obersai’ nèt gaben lai’de doin sim artiste zamòchen de doin sculture, infatti s hòtgahòt gor òndra vinva artiste vanBersntol as hom partezipiart en de doiiniziativa. De doin vinv mander sai’gaben der Martino Bort, der Gino Bort,der Adriano Moltrer, der Dario Zott ontder Mirko Demattè. Òlla de doing

Ka schual zo lirna lirnen

Ialm iz dar earst kurs bo ma lirnt zo lirna

Un document de l’Uniondi Ladins de Fascia per na maor unitàinterladina tel nefStatut de Autonomia