AINDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT LcA ,aA

r - ' _ - a

ugydr en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 av SvenskaArbetsgivaref6reningen och Sveriges Industrifdrbund.

SyfteAtt bedriva forskning r6rande ekonomiska och sociala f6rhillanden av betydelsef6r den industriella uwecklingen.

VerksamhetHuvuddelen av arbetet inom institutet iignas it l&ngsiktiga forskningsuppgifter.

Man siktar hiirvid till ett studium av de grundliiggande sammanhangen inom

n?iringslivet och sEirskilt till att belysa de frigor som hiir samman med struktu-

rella och institutionella fdriindringar. Forskningsresultaten publiceras i instihrtets

skriftserier.

Vid sidan om det lingsiktiga forskningsarbetet utfcir institutet smiirre utred-

ningar r6rande speciella problem szunt ger viss service lt industrifd,retag, orga-

nisationer, statliga myndigheter etc.

StyrelseTekn. dr Marcus Wallenberg, Direkt6r Christer Hiiglund

ordfiirande Direkt6r Axel IverothDirekt6r Sven Dahlberg Direktcir Eije MossbergDirekt6r Ingmar Eidem Ekon. dr Lars NabsethDirektdr Curt-Steffan Giesecke Bruksdisponent Sverre SohlmanDirektdr Tryggve Holm Direktdr Erland WaldenstrdmDirekt6r Nils Holmstr6m Herr Lars Wirstr6m

Personal (febr. 1968)Chef: Ekon. dr Lars NabsethSakkunnig : Professor Ragnar BentzelSekreterare: Civ.ekon. Lars WohlinKamrer : Fru Ruth Wiklund-Ellerstad

6arig ordinarie personal samt med sdrskilda utredningar sysselsatta:

fru Kate von Arnold fiI. lic. Lars Kntzpol. mag. Villy Bergstr6m professor Assar Lindbeckpol. mag. Jan Br6ms pol. mag. Lars LundbergfiI. stud. Carl-Johan Dahlman (tjinst- pol. mag. Torsten Ldfgren

ledig) professor Leif Mut6nekon. lic. John Ekstrdm fru Alice NilsonfiI. lic. Gunnar Eliasson fru Wera Nyr6nfiI. kand. G6ran Eriksson pol. mag. Lennart Ohlssonfru Marianne Frisell civ.ekon. Bengt Ryd€nfrdken Britt-Louise Grape fiI. kand, Branko Salajlaborator Odd Gulbrandsen lic. oecon. John Skirciv.ekon. Siv Gustafsson fiI. kand. Ake Sundstr6mfil. kand. Margareta Holter fru Gunni Westerbergciv.ing. Staffan Hikanson fru Brita WingfiI. kand. Bernt Johansson docent Yngve Aberg

Adress:Industriens utredningsinstitutArtillerigatan 34, Stockhotm OTel. o8/63 50 20

Verksamhets&ret 1967

FOrord.

Konkurrensfcirhillandena for svensk industri har undergi.tt en fortgfl-

ende skiirpnitg under senare flr. Konjunkturnedgingen under lgOZ i

fcirening med devalveringar av flera av vlra viktigaste handelspartners

har ytterligare forsvflrat situationen hiirvidlug. De internationella betal-

nings- och valutaproblemen har lett till nyvaknande protektionistiska

strcimningar i en del stora industrilflnder, vilket kan komm a att forsiimra

mcijligheterna fcir en fortsa'tt snabb tillviixt av vlrldshandeln. Det iir

mot den bakgrunden ncidv?indigt att svensk industri fir allt det under-

l"g den kan behova fcir en bedomning av hur den biist skall kunna ?.n-

passa sig till fcir?indrade marknadsforhflllanden.

Fcir att svensk industri skall kunna forts dtta att expandera kriivs bl. a.

ocksf,. att det finns finansieringsm[ssiga fcirutsd.ttningar hlrfcir. Ett be-

tydelsefullt forskningsomrflde inorn institutet har diirfcir alttid varit in-

vesteringsverksamheten inom industrin och dess samband med finansie-

ringsfcirhflllandena. I en under fjoliret publicerad studie med titelnuKreditmarknaden och industrins investeringar, behandlades dessa frf,.-

gor med slrskild tonvikt pfl de kortsiktiga svilngningarna i invesrerings-

verksamheten.

Inom institutet har sedan liinge fciretagits undersokningar rorande den

svenska industrins struktur och utvecklingsbetingelser. Under tjolflret

gavs emellertid institutet okade resurser for en mera intensiv forsknings-

verksamhet i dessa avseenden, som gav utrymme bide for en rikad sats-

ning pfl pngflende projekt och for igingsdttning av nya. Llnderscikningar

rorande ligprisimporten$ konsekvenser fcir svensk industri och fcirutsd.tt-

ningarna for den svenska verkstadsexporten startades sfllunda under

iret. En uppfoljning av lingtidsutredningens prognoser ingflr ocksfl i

projektet. Avsikten dr ocksi att de forhflllanden som styr industrins

lflngsiktiga investeringsbeteende skall ras upp till diskussion i em kom-

mande just pnbcirjat arbere.

2* - 68662

Alltsedan institutet$ stora konsumtionsunderscikning publicerades i

slutet av lgSctalet har det varit en s,trd,van fr&n institutets sida att folja

upp det material och de fcirutslgelser rorande den privata konsumtio-

nens utveckling i Sverige som diir presenterades. IJnder tjolflret publi-

cerades ett flertal studier med detta syfte. En undersokning avsflg rese-

konsumtionens utveckling, dir det naturligen framfor allt var bilismens

expansion som behandlades. Bekllidnadskonsumtionen blev ocksfl fiire'

mflt for diskussion i ett under tjolflret utgivet arbete.

Det Ir v&r forhoppning att de utredningar, sorn foretas inom insti-

turet, skall skapa okat underlug for en bedemning av hur svensk industri

blst skall anpassa sig tilt de provningar av olika slag som den kommer

att mcita.

Stockholm i mars 1968.

la

fnneha11

UTGIVNA PI'BLIKATIONER

Resekonsumtionen rg5o-r g7STV-Agandets utveckling i Sverige 1956-1905Studier i frinvaro frin arbetetBekladnadskonsumtionen. Ny analys och prognos for rg75 13Kredimarknaden och industrins investeringar - en ekonometrisk

studie av foretagens kortsiktiga investeringsbeteende 16Industrifinansieringen perioden rg5o-r g7o rgDen ekonomiska politikens mojligheter att inverlca pn kapitalre-

sursernas fordelning mellan niiringsgrenar och regioner zoConcentration and structural adjustment in Swedish industry during

the postwar periodProblemer i markedsskonomisk forsknirg

FORSKNINGSPROJEKT IINDER ARBETE

Utredningar pi strukturomridetSkogsindustrinForetagssamgienden inorn industrinImport frin liglonelanderDen svenska verkstadsexportens struktur och tillviixtIndustrins planer for r g7oUtredningen rorande ekonomisk tillviixtSpridnirg av ny teknik inom industrinSvensk distributionsutveckling

Jordbruksniiringens ekonomiGodstransporternas framtida utvecklingBostiider och boendeforhillanden i Sverige 1945-196oBostadsefterfrigans bestZimningsfaktorerBostadsbyggandets prisutvecklingVerkningar av hyreskontrollens avskaffandeBolagsbeskattningen

RZlntabilitet och investeringstillviixtKonkurrens pn fika villkorHushillens egenarbete

79

I I

2 r2 r

23242527a829

3 r34g6gB40434546484849495o

6VNTG VERKSAMHET

Det ekonomiska liiget

Ovrigt5 I

5 I

r 2r+

r7zG35

r 9zB

Diagrarf,rr. Utvecklingen av antalet tigresor med SJ fordelade pi avstind B

2, Antalet nytillkomna TV-licenser per 6r 1956-1965. Hela landet I I

g. Frinvaro bland manliga industriarbetare inom arbetsst?illen av

olika storlekKliider, volymutveckling for delgrupper 1949-rg6S

fnvesteringsplaner och utfall (exkl. underhal) for maskin- och

byggradsinvesteringar 1950-1963. Hela industrin

Foretagssamgienden inom industrin ry47-r967Anviindningen av Z-pressar i pappersindustrin rg63-t g7o

Omsiittningen per sysselsatt i forhillande till omsiittningen per

butik 196g 37g. Andel hushAll med modernt utrustade liigenheter med h2insyn

till lagenhetsstorlek och inkomst r 96o. Hushill som forestis av

gift samboende man och har z barn under 16 6r. Tiitorter 4+

Tabellerr. Industrins upplinitrg pi den organiserade kreditmarknadeo ur-

der olika perioder

4-5.

6.

7.B.

Industrivaruimport frin ligloneliinder ir I 965Planerad och verklig uryeckling inom industrin

Importens virde- och volymelasticiteter under efterkrigstiden

Varuhandelns utveckling I93o, I95o och 1963

Arlig okning av totala godstransportarbetet, bruttonationalpro-

dukten och industriproduktionen 1950-1966 40

KartaHanterad godsmiingd i fjiirrtrafik med lastbil mars-april 1965 4r

2 .

3.4.5.6.

3o3+36

Utgivna publikationer

RESEKONSUMTIONEN 1950-1975

Svenska konsumenter ger ut drygt 7 miljarder kronor om lret fcir resor,

dvs. ungefdr lika mycket som kostnaderna fcir bostadsutnyttjandet. Re-sekonsumtionen har under efterkrigstiden cikat snabbast av de nio storakonsumtionsgrupperna: livsmedel inklusive drycker och tobak, bostad,

beklidnad, hushflllsutrustning, resor, rekreation, sjukvflrd och hygien

samt slutligen tivrigu varor och tjiinster. Detta framglr av boken ,Rese-

honsumtionen i Saerige rgjo-rg4j>, som fcirfattats av dipl.ekon. Gustav

Endrddi.

Det viktigaste inslaget i reseutvecklingen har varit <ivergingen till

egna transportrnedel. Fram till r g5o-talets mitt har de enklare fortskaff-

ningsmedlen cykel, motorcykel och moped spelat en viktig roll, rnen

frfln och med ryb4 dominera$ utvecklingen helt av personbilarna. Fcir

nlrvarande lfigger konsurnenterna ut over b rniljarder kronor irligen

for kop av nya bilar, samt for drifts- och underhillskostnader. Det

kollektiva transportsystemets utveckling under denna period karakteri-

seras av en anpassning till bilflldern. Omstiillningen har diirvid varit

mest betydande fcir jiirnv?ig€tr, som nlst efter personbilen utfor det

stcirsta person transportarbetet.

Utvecklingen av tf,.gresorna framgflr av diagram r. Personbilen kon-

kurrerar med tflg friimst pe korta strdckor. Pe liingre strd.ckor tycks

personbilens betydelse $om ersd.ttnirg for tflg avta. Antalet medellinga

tigresor har procentuellt sett gfltt ner lika mycket som antalet korta

tflgresor, medan ddremot antalet llnga tflgresor till och med stigit. Ut-

vecklingen efter r 96o har indrat karaktf,r. Nedgflngstakten i antalet re-

sor pn strd.ckor under soo kilometer har minskat betydligt och resorna

pfl srzickor over 2oo kilometer har bcirjat cika.

Det svenska personbilsbestindet har under efterkrigstiden cikat myc-

ket snabbt. Vid rgbo-talets intriide fanns det zbg ooo personbilar i

Procent

Diagrarn l. fltvecklingen av antalet t&gresor m,ed. SiI f<irdelade p& avsGnd

Reseav-

Procent tilndr K m

Kalla: ,SO^S Sveriges Jiirnvdgar.

Sverige och vid flrsskiftet 1966 /62 uppgick bilbestindet till ungefiir r,g

miljoner. Sverige har diirmed blivit den tjiirde bilnationen i vflrlden.

Den antalsmiissiga utvecklingen utgor emellertid endast en del av

utvecklingsbilden, eftersom betydande kvalitetsforflndringar har iigt

rum i det svenska bilbestf,.ndet under samma tid. Frf,.n att ha haft ett

mycket gammalt bestind i borjan av rg5o-talet hade vi vid flrsskiftet

ry64169 ett tf,mligen ungt bestf,.nd. Vidare gflller att bilar i den mel-

lersta storleksklassen utgor en betydligt storre andel av det totala bil-

bestindet ?in tidigare, de smibilarnas andel i stlllet var stcirre. Som

fdljd av bl. a. dessa for[ndringar hos bilparken steg den genomsnittliga

bilkvaliteten, mitt med marknadsviirdet per bit i fasta priser, med go

procent mellan tgbo och rgb6. Dflrefter skedde fram till 196g en kvali-

8

tetsforsimring med ro procent men sedan har den genomsnittliga bil-

kvaliteten iter stigit fram till flnskiftet 1964/65.

Med hflnsyn till kvalitetsfaktorns betydelse under den hittillsvarande

och d,ven den fortsatta utvecklingen har det an$etts motiverat att meta

vdrdet av bilbestf,.ndet, bilforsiiljningen och forslitningen i fasta priser.

Detta mfltt ger, forutom det antalsmflssiga, d.ven uttryck for den kvali-

tetsmiissiga utvecklingen. Enligt den presenterade prognosen, som bI. a.

bygger pe ett antagande om en stegring av hushflllens inkornster med

z,b procent per capita och l.r, skulle bilbestindet m?itt i fasta priser cika

med 92 procent mellan 1964 och ryZb, medan bilink.ipen skulle stiga

med 76 procent och bilarnas fcirslitnirg med 89 procent. Dessa fcir-

indringar har sedan omriknats till antal, varvid man kommit fram till

att bilbestf,,ndet vid ry7b flrs slut skulle uppge till cirka g miljoner

bilar. Alternativt kan prognosen tolkas sf,. att detta tillstflnd berd.knas

ha uppnfltts det er de den privata konsumtionen stigit med 43 procent

utover 1964 f;.rs nivfi..

Enligt den nu frarnlagda prognosen beriknas resekonsumtionens an-

del av den totala privata konsumtionen stiga frfln nuvarande 14 procent

till 16 procent flr tg7b. Viirdemflssigt komrner dven i fortsittningen

bilarna att dominera. I fasta priser rlknat fcirutser man, att konsu-

menternas totala reseefterfrigan kommer att stiga med 7 | procent frf,,n

1964 till ry75, medan de totala privata konsumtionsutgifterna antas

stiga med 4g procent.

TV-AGANDETS I'TVECKLING I SVERIGE 1956-1965

TV-?igandet har internationellt sett utvecklats mycket snabbt i Sverige.

Under f,.ren 1956-1965 kcipte cirka 70 procent eller civer tvfl miljoner

av landets hushflll sin forsta TV-rnottagare.

Introduktionen och spridningen av denna betydelsefulla nyhet bland

landets hushflll beskrivs och analyseras i boken "TV-iigandets utvech-

ling i Saerige r956-65. En empirish-teoretisk, studi,er. Underxikningen

har utfcirts av professor Gunnar Tcirnqvist.

Beskrivningen av TV-iigandets utveckling baseras i fcirsta hand pfl

uppgifter om antal losta licenser. Detta licensmaterial, som vll flter-

speglar utvecklingen av antalet fc)rstagd,ngskcip av TV-mottagare, har

gett mcijligheter till en o'mfattande studie av hur spridningsprocessen

for en varaktig ny konsumtionsvara kan vdntas se ut i ett hoginkomst-

land som Sverige. De forsiiljningen av nya TV-mottagare med svart-vit

bild sedan en tid tillbaka huvudsakligen avser s. k. ersd.ttningskop, kan

sjfllva introduktionsstadiet i den svenska TV-utvecklingen slgas ha pas-

serats. (Diagram 2.)

Framstiillningen i boken d.r uppdelad pfl tvf,. delar. I forsta delen

l?iggs huvudvikten vid en beskrivning av utvecklingen. I andra delen

analyseras nflgra av de faktorer som kan antas ha piverkat utveck-

lingen.

I forsta delen behandlas inledningsvis utvecklingen i landet som

helhet i jlmforelse med andra lzinder. Ddrefter beskrivs den $uccessiva

tillvixten och geografiska spridningen av TV-egandet inom landet.

De utvecklingen i landet som helhet helt naturligt styrts av sf,ndar-

nd.tets successiva utbyggnad koncentreras intresset efter hand till nflgra

valda detaljundersokningsomrflden med homogena mottagningsfcirhil-

landen. Bl. a. observeras hur TV-egandet tillvixt snabbare i ett omrf,.de

ju senare TV introducerats dlr. Vidare uppmirksammas den snabba

tillviixten och spridningen i tfltorter i forhflllande till den nflgot ling-

sammare utvecklingen i glesbygd. Samtidigt inregistreras den anmdrk-

ningsvirt snabba spridningen av TV i storstadsregionernas nya bostads-

omrf,.den. Framstiillningen i forsta delen avslutas med en mycket detal-

jerad beskrivning av ett lokalt spridningsfcirlopp. Genom intervjuun-

dersokningar kan TV-egandets spridnitg fciljas frfln hushflll till hushill.

Detta material visar vlldiga sitsongvariationer i TV-kopen.

Bokens andra del inleds med en samrnanfattnirg av resultat frfln en

omfattande litteratur om innovationsspridning i vid bemiirkelse. Nflgra

teorier och modeller som utvecklats inom olika grenar av konsumtions-

och innovationsforskningen diskuteras och sammanfattas.

Mot bakgrund av dessa teorier och undersokningsre$ultat presenteras

antagandena om orsakerna till nflgra av de iakttagelser rcirande TV-

flgandets tillviixt och spridnirg i Sverige som gjorts i arbetets forsta del.

Huvudintresset iignas dflrefter flt frflgor kring informationsspridning

t o

Diagram 2. Antalet n$if&omna TV-licenser per Ar 1956-1965. Elela land.etAntal licenser

1fi)Gtal500

1956 s7 s8 59 60 61 62 63 & 65

i sociologiskt och geografiskt avseende. Vidare studeras hur TV-k<ipen

inom olika unders<ikningsornrflden varierat med hushillens inkomst,

flldersstruktur, barnantal och storlek. Ett klart positivt samband fcirelig-

ger mellan TV-tiithet och antal barn per hushf,.ll. Till skillnad frfln

sambandet inom det underscikta glesbygdsomridet erholls dlremot

inget pfltagligt samband mellan TV.tithet och inkomstnivfl inom Stor-

Stockholm.

STtIDIER I TRANVARO FRAN ARBETET

Institutets underscikning rcirande frf,.nvaro fri,n

der flret och publicerats med titeln "Studier i

Fcirfattare Ir fil.kand. Bertil Olsson.

3* - 684,362

arbetet har sluttcirts un-

frdnaaro frdn arbetet>.

Diagram 3. FrAnvaro btand, manliga iudustriarbetare inom arbetsstillen av

oUka storlek

(Index med frinvaro inom arbetsstiillen med mer 6n I ooo anstiillda : t oo)

Index

100

40

o 100. 200 350 500 7s0

*f"::ffirP""'Anm: Varje punkt representerar ett ir.

Kalla: Sociala meddelanden 1955-6e.

Studien pflbcirjades er 1968 pfl uppdrag av den s. k. likaldnekommit'

tCn sammansatt av representanter fcir Svenska Arbetsgivareforening€r,

Svenska Industritjiinstemannafcirbundet och Sveriges Arbetsledarefor-

bund. En del av undersokningen har tidigare redovisats i en stenci-

lerad rapport titl kommittdn. Huvudsyftet med denna del var att belysa

eventuella skillnader i frf,.nvaro frin arbetet mellan manliga och kvinn-

liga tjiinstemfln. Hiirfor insamlades genom en enkiit till fciretag an-

r 2

/

I

too

,l/

a

3

slutna till SAF uppgifter om frflnvaron under mflnaderna september

och oktober 1963 for b47b slumpmiissigr utvalda'tj?insremin. De ut-

valda tj instemannagupperna tillhrir huvudsakligen konrorsyrkena.

Med utgingspunkt frf,.n resultaten av denna enkit kom intresset dven

att riktas mot frflnvaroproblemet overhuvud.taget. Den ursprungliga

tvd,rsnittsstudien av frf,.nvaron bland iiarrrt.mdn kompletterades diirfcir

med en tidsseriestudie. En si.dan har ptijliggjorts genom att frin olika

officiella statistikkiillor sammanstiilla och analysera marerial om frf,.n-

varon bland industriFbetare under efterkrigstiden...

Studien innefattar dessutorn dven allmiint hflllna sociologiska ochekonomiska diskussioner av frflnvaron och dess bestiimningsfaktorer.

Vissa resultat fr&n tidigare undersokningar av frflnvaron sammanfattas

ocksf,. i ett av kapitlen i boken.

Arbetsstilllets storlek iir en av de mcijliga fcirklaringsfaktorer rill frfln-varo sorn behandlas. I diagram g visas hur frf,.nvaron fcir manliga ar-betare inom industrin starkt samvarierar med arbetsstiillets storlek. Se-Iunda iir ,frinvaron endast hiilften sfl stor i arbetsstiillen ,med e5 dller

fiirre arbetare som i arbetsstillen *.d gbo eller flera arbetare, Eg ana-lyt av d.e fcirskjutningar som skett rnellan arbetsstiillen i olika storleks-

gruPPer mellan lren tgbo och tg6g visar visserligen att av den totala

frflnvarocikningen inorn industrin under denna period endast en Iitendel kan fcirklaras av denna orsak. Detta beror dock pn att strukturra-

tionaliseringen som den framtriider i den officiella statistiken civer ar-betsstf,llenas fordelning pf,. storleksklasser var ringa under perioden.

Tjiinstemilnnens frflnvaro visade inte samma starka samband medarbetsstlllets storlek som arbetarnas. Detta glllde speciellt frflnvaro-

tiderna. Sambandet var ddrernot klart beroende av arbetsstflllets storlekd.ven fcir tjiinstemfln ndr i stiillet fcir frf,.nvarotid antal frflnvaroperioder

korrelerades med arbetsstiillets storlek.

BEI(LAONA,DSKONSUMTIONEN. NY ANALYS OCIIPROGNOS TOR 1975

Fcir fcirstflelse av marknadsutvecklingen for beklldnadsvaror efter rgbo

iir det viktigt observera att f,.ren ry47-rgbo av flera skfll var )onormalau.

r3

Diagram 4. Klad,er, volSrmutveckling tiir d,elgTupper 1949-1965(Volymindex 1949: loo)

lndex250

,,

fa

,t

a '

/

a oJ -

- -e ?

/a

a ) -

'

' . . t t ) a

t a '

t,> a -

t a \

\-lttrt \

t r t- a -

- \ \- a - -

- - - ?

- a -

. a -

- t

b - t. e s J

200

150

100

01949 51

o - - . - - . T f i k l- Konfektion. . . . r . . . . . P I l S a f

- - - - - Hatt t r f O, mdSSOf

' - ' -'Tyger' tarner, skrldderiarbeten

Tilt en del var det de friga om en ulagerpflfyllnad' efter krigslrens

fcirslitnirg av klfidbestindet. Vidare fcirekom under lgbo en betydande

hamstring infor viintade prisforhcijningar. Fcirsta delen av rgbo-talet

dominerades av en rekyleffekt av denna tidigare Dtextil-boomo. Inte

forriin rgbb uppneddes rgbo flrs totala bekliidnadskonsumtion i Sverige

(rflknat per capita drcijde det dnda till tgbg).

Dessa fakta framgf,.r av underscikningen "Bekliidnadskonsurntionen.Ny analys och prognos fcir r975r, frirfattad av ekon.lic. John Ekstrcim

och ingenjor Svante Lundberg. Som visas i diagram 4 har fdrbruk-

ningen av trikflvaror nflstan trefaldigats mellan flren tg4g och tg6f,

medan den ndrmaste konkurrentgruppen konfektionen - inte okat

med mer iin tvfl tredjedelar.

Trikflteknikens snabba utvecklirg under rg5o-talet i kombination

med kostnadsmflssiga fcirsteg framfor den arbetskr[vande vflvnads- och

scimnadstekniken har lett till betydande fcirskjutningar frfln konfek-

r4

tions- till trikfivaror. Si har t. ex. yttertrikflgruppen sedan r gbo mer fln

sjufaldigats. Den har dflrmed kommit att utgcira icke mindre [n 4bprocent av trikflmarknaden, vilken fcirut helt dominerats av de relativt

stagnerande grupperna underkl?ider och strumpor.

Ett andra utmiirkande drug i efterkrigsutvecklingen ir den relativa

stagnationen i konsumtionen av konfektionerade yllekliider samt den

mycket starka expansionen betriiffande motsvarande plagg av bomull

och, i stigande omfattning, syntetiska material. Sistniimnda plaggtyper

var i betydande utstrd,ckning >n)ar varor vilkas genomslagsfcirmflga fcir-

stiirktes diirigenom att de presenterades i vflsentligt liigre prisklasser fln

motsvarande ylleplagg. Efter 196o har den sjunkande utvecklingstr€n-

den for den tyngre yllekonfektionen brutits. En volymminskning pfl rE

procent mellan rg55 och 196o har forbytts i en volymokning pfl so

procent mellan 196o och 1965.

Ett tredje huvuddrag har varit betydande frirskjutningar i efterfrige-

inriktningen mellan olika plagg. Ylleytterplaggen har triingts tillbaka

och ersatts av bomulls- och nylonrockar. Dr?ikter har ersatts av kjolar

och blusar eller jumprar med hcig andel syntetfibrer. Kostymkri'pen har

minskat och k<ipen av uddakavajer och uddabyxor har blivit domine-

rande. I samband diirmed har importandelen starkt <ikat fdr flertalet,

frimst lflttare plagg; rg6f var importkvoten hela zb procent fcir 6ver-

rockar och kappor samt cirka zo procent fcir uddajackor och uddabyxor.

Enligt den prognos for ry7b, som studien mynnar ut i, skall konsum-

tionen av klider under perioden 1965-r g7b oka med cirka 40 procent,

vilket ?ir obetydligt mera ?in den samtidiga inkomstokningen och betyd-

ligt mindre iln under foregiende tioflrsperiod. Overkliider vilka in-

nefattar siviil yttertrike som den vanliga herr- och damkonfektionen

samt pilsar - berflknas oka nflgot mera, eller m,ed Sb procent. Andra

kl?ider frilmst skjortor, pyjarnas och blusar samt triklunderkllder

och strumpor - vintas totalt sett oka med cirka en redjedel. Det skall

pflpekas att en del av de berlknade konsumtionsokningarna uppstir

sisom fdljd av den antagna prisutvecklingen och silunda [r betingade

av att denna realiseras. Konsumtionsandelen fcir kliider fortsfltter att

falla; frfln 8,5 procent till under 8 procent.

r5

Efterkrigstiden har utmtrkts av betydande strukrurfcirskjurningar i

konsumtionen av kliider och av anpas$ningssvflrigheter fcir beklednads"

industrierna. Aven om det under r96o-talet skett en viss normalisering i

dessa avseenden, iir diirmed icke sagt att nflgon allmii.n stabilisering

skulle ha intrdtt. Trikiexpansionen kommer att fortgi, och jersey-tek-

niken - siirskilt i kombination med syntetmaterial - tqsslmer att gcira

ytterligare intring pn konfektionsmarknaden. Inom konfektionssektorniir expansionskraften alltjiimt stor niir det giiller de liitta plaggen,

frii,mst de av syntetmaterial. Parallellt hiirmed forutses att importande-

len for konfektion okar d.ven i fortsilttningen. Marknadstillvixten torde

icke heller komma att ske i j?imn takt civer den ndrmaste tioflrsperioden.

Frf;n dagens horisont fcirefaller det icke orimligt tdnka sig, att en be-

tydande del kommer att falla ut fcirst under ryJo-talet, och att flren

fram till ryTo kommer att priiglas av tflmligen blygsamma tillv?ixttal.

KREDITMARKNADEN OCII INDIISTRTNS INVESTERINGAR -

EN EKONOMETRISK STUDTE AV TONUTAGENSKORTSTKTIGA INVESTERTNGSBETEENDE

Som ett led i ett bredare studium av de faktorer som bestflmmer indu-

strifciretagens investeringar har under flret fiirdigstiillts en ekonometrisk

studie rtirande foretagens kortsiktiga investeringsbeteende. Arbetet, som

har titeln "Kreditmarknaden och industrins investeringarr, har forfat-

tats av fil.lic. Gunnar Eliasson.

Som framgflr av titeln har uppmflrksamheten i stor utstrd.ckning kon-

centrerats till de monet dra faktorernas betydelse vid fciretagens investe-

ringsbeslut. I viss utstrd.ckning har det visat sig mojligt att bedoma

effekten av olika pennirg- och kapitalmarknadspolitiska itgiirder under

observationsperioden I gbo-t gOB.

Fcir undersokningens slutfcirande har en mycket omfattande insam-

ling av hittills praktiskt taget obearbetad statistik visat sig niidvlndig.

Framfor allt giiller detta industribranschernas upplflni.g pfl den or-

ganiserade kreditmarknaden. En relativt detaljerad kartllggning av vik-

tiga institutionella fcirhillanden har vidare kriivts f<ir en meningsfull

tolkning av industriforetagens investeringsbeteende.

r 6

Diagran 5. Investerlngsplaner och

byggnadsinve steringar

utlall (exkl. nnderhe[) fiir m,askin- och

1950-1963. Ifela industrin

Mkn liipandepriser

3 000

2 500

2000

I 500

I 000

500

0

I \

It

\\

/t1

/, f1,,\/ r

. t ' ,^'.I'7 =/

I

Verkstiilldamaskininvesteringar

Ptanerademaskininvesteringar

Verkstillda i nvesteri ngari byggnader o. anliiggningar

Planerade i nvesteri ngari byggnader o. anliggningar

19s0 53 56 59 62 64

KAlla: Statistiska centralbyrln och kommerskollegium.

Investeringsanalysen har byggts upp kring en s. k. utfallsmodell i

vilken skillnaden mellan foretagens rapporterade flrliga investerings-

planer som de framkommer i investeringsenktten och motsvarande

verkstflllda investeringar forklaras av bl. a. produktionsutvecklingen

och tillgflngen pe ohka typer av krediter. De hypoteser som ingir i

investeringsmodellen har till en del formulerats mot bakgrunden av

resultaten frin ett mycket stort antal (fr?imst amerikanska) forscik att

statistiskt studera det privata investeringsbeteendet. En omfattande re-

dogorelse fcir dessa undersokningar flterfinns i boken, Endast for indu'

strins nyinvesteringar i maskiner och inventarier har en analys kunnat

genomfciras fcir hela observationsperioden.

Diagram b visar det anvinda investeringsmaterialet for hela indu-

strin med fordelning pe maskinanskaffningar och byggttadsinveste-

ringar. Man kan observera en sys'tematisk planunderskattning av

r7

maskininvesteringarna under samtligu flr. En del av denna underskatt-

ning har tolkats i termer av en uglomskeeffektr. Utgingspunkten dr att

fciretagen regelbundet i sin planerirg glommer bort vissa mindre pro-

jekt och/eller har en tendens att utelimna ej definitivt tidsplanerade

investeringsprojekt. Vid denna hypotes skulle planunderskattningens

storlek iika med liingden pfl planeringsperioden. Bl. a. ger vissa erfaren-

heter frfln amerikansk planstatistik stdd fdr denna tolkning. Pe bygg-

nads' och anliiggningssidan foreligger dock en planouerskattning frire

r gb8. Fr. o. m. detta er visar sig det typiska underskattningsmcinstret.

Tidpunkten fcir foriindringen sammanfaller med upphiivandet av de

mest restriktiva inslagen i byggradsregleringen. For denna typ av in-

vesteringar kan man tydligen tala om ett uppd[mt investeringsbehov

orsakat av regleringspolitiken fram till r gb8. Detta forhflllande har

omojliggjort en tillfredsstillande analytisk behandling av investe-

ringarna i byggtader och anlflggningar fiire nd.mnda flr. Storsta upp-

mlirksamheten har diirfdr lgnats flt maskininvesteringarna.

Det har visat sig att foretagen tenderat att kraftigt upprevidera sina

ink<ipsplaner fcir maskiner under sarnrna dr som de erhillit tillstflnd att

emittera obligations- och f iirlagsld,n. Denna iakttagelse giiller pe

branschnivfl. Mflnga tecken tyder vidare pn att finansieringen pfl ahtie-

marhnaden och hos affiirsbankerna varit av sldan karaktiir att de in-

vesteringsprojekt, som varit beroende av sfldan finansiering redan

kunnat infogas i de till statistiska centralbyrfln meddelade investerings-

planerna samt ocksi kunnat verkstlllas i enlighet med planerna.

Plan-utfallsskillnaden samvarierade klart med produktionens foriind-

ringar over tiden. Ovanligt kraftiga upprevideringar i investeringspla-

nerna for maskiner har vidare kunnat iakttas under det tidiga kon-

junkturuppsvinget (iren r9bo, tgb4, rgbg och 1968), nflr fciretagens

fcirviintningar om den framtida efterfrigeutvecklingen mycket snabbt

synes ha lndrat karaktiir frfln pessimism till optimism. Fcirfattaren har

ej kunnat finna tecken som tyder pfl att foretagen 6uer hela d,r skulle

ha utnyttjat den grfl marknaden som en kllla for reservfinansiering av

investeringar under de hiigkonjunkturir penningpolitiken varit slrskilt

hflrd.

r 8

Tabell l. fndustrins uppl*ning pa den organiserade kred,itmarknaden gnd,er

olika perioder

Period

Procentuell an-Miljoner del av den organiseradekronor kreditmarknaden

r95r - r955r 956-r 96oI96r-rgGSr966-1 97o (prognos)

alt. ralt. 2

| 34or 64o

5 6oo

6 3ooI 900

9I 5

Anm.: Med organiserad kreditmarknad avses dels obligatioru-, forlagsllne- och aktie-marknaderna, dels aftirsbankernas och forsnkringsbolagens direkta utlining till industrin.

INDUSTRTFTNANSIERTNGEN PERIODEN 1950.19?0

I denna studie har lflngtidsutredningens investerings" och produktions-

Prognos for perioden 1966-r g7o lagts till grund for en kalkyl civer in-

dustrisektorns finansiella utveckling fram till rg7o. Skriften olndustri,-

finansieringen perioden rgjbrgTo hartltiggning och prognosD, somiir fcirfattad av fil.lic. Gunnar Eliasson har publicerats som en bilaga i

professor Kraghs utrednirg ,Finansiella lflngtidsperspektive (SOU

1967:6) och ingir i institurers smeffycksserie.

Utgingspunkten har framfor allt varit att berikna vilka krav som ert

forverkligande av lingtidsutredningens prognoser kommer att stdlla pfl

kreditfcirmedlingen civer den organiserade kreditrnarknaden. Ett viktigt

moment i denna kalkyl var att vfllja ett liimpligt vinstantagande fcir

prognosperioden. Fcirfattaren har pfl denna punkt gfrtt en genvflg och

valt att gora en direkt prognos pl industrisparandet, dvs. de vinstmedel

som varje flr behfllls inom f<iretagen. Tvi sparalternativ har kommit

till anvflndning. I det fdrsta och for friretagen mest optimistiska (alt. r)

har det samband mellan bruttosparande och omsdttning sorn kunnat

observeras under hela perioden rgbo-rg6g projicerats fram till rg7o.

I det andra mer pessimistiska alternativet (alt. z) har den liigre kvot

mellan bruttosparande och omsfittning (sparrnarginalen) sorn kunnat

observera$ flren 196r-r963 valts som utgfingspunkt.

4* - 68662 r9

Tabell r visar resultatet frfln denna kalkyl. Prognosvd.rdena har i

denna resumd riiknats om till 1966 flrs prisnivfl. Tidigare historiska

uppsfter dr uttryckta i ldpande priser.

Man kan betrakta de bflda alternativen som ett fcirscik att avgrlnsa

det intervall inom vilket den faktiska utvecklingen med $tor sannolik-

het kommer att falla. Preliminiir statistik frfln iren 1966 och 1967

pekar pfl en faktisk utveckling $om ligger ndra det mer pessimistiska

hogre alternativet. Det iir dock viktigt att komma ihflg att den finan-

siella prognosen liksom lflngtidsutredningen giller en femflrsperiod.

Tr?iffszikerheten frir enskilda flr kan diirfcir inte fcirvdntas vara s?irskilt

god.

DEN EKONOMISKA POLITIKENS MoJLIGIIETER ATT IN-VERKA PA I(APITALRESIIRSERNAS FORDELNTNG MTLLANlVARINGSGRENAR OCII REGIONER

Skriften ,Den ehonomisha politikens mt;jligheter att inaerha pd kapital-

resursern(N ftirdelning mellan niiringsgrenar och regioner>, fcirfattad avekon.dr Lars Nabseth, iir det fciredrag $om forfattaren hdll vid det tg:e

Nordiska Nationalekonomiska mcitet i Helsingfors i augusti 1966. Det

dr framfor allt problem riirande resursallokeringen som behandlas.

Fcir att uppnf,. ett snabbt ekonomiskt framf,.tskridande g?iller det for

den ekonomiska politiken att stodja och underliitta marknadsmekanis-

men sf,. att anpassningen av kapitalresurserna till fcir?indrad teknik,

smak och foriindrade inkomster sker sf,: snabbt och smidigt som mcijligt.

I skriften redogors fcir olika td.nkbara fltg?irder hiirvidl"g som kan pfl-

verka kapitattillgingen antingen frfln efterfrigesidan eller frfln utbuds-

sidan.

Ner mfllet om kapitalresursernas frirdelnitg H.r att fil fram investe-

ringar inom en viss nlringsgren eller region, dir detta inte kan vd,ntas

ste i civerensstflmmelse med milet om snabbt framfltskridande uppstflr

en konfliktsituation. Denna konflikt bcir emellertid leda till ett nytt

kombinerat mfll for den ekonomiska politiken, som klart bcir uttalas.

Hur mycket lingsammare total tillv?ixt av nationalprodukten och hur

stora fcirluster pfl en viss investering iir man exempelvis beredd att ta

20

f6r att uppnfl en viss syssels?ittningsdkning inom en eller flera regioner?Forst om man explicit specificerar sina mfll ilr det m<ijligt att i e,fter-hand bedcima om den forda politiken lyckats eller misslyckats.

CONCENTRATTON AND STRIICTURAL ADdIUSTMENT INSWEDISII INDUSTRY DURING THE POSTWAR PERIOD

Strukturomvandlingen inom industrin har under efterkrigstiden karak-

teriserats av vissa nya inslag j?imf<irt med vad som gillde under mel-

lankrigstiden. Bakom dessa tycks framfcir allt ligga ert cikat stordrifts-tiinkande till f6ljd av den inorn en lflng rad branscher skdrpta inter-

nationella konkurrensen. Det ilr dock inte bara kraven pfl stordrift somvuxit. Aven fcirutsiittningarna har blivit stcirre genom okat tekniskt ochorganisatoriskt vetande samt genom tillkomsten av stora integrerademarknader. I skriften ,Concentration and structural adiustment inSwedish industry during the postwar peri,od", som iir ett s?irtryck frin

Skandinaviska bankens kvartalsskrift ry67:z och iir fcirfattad av civil-

ekonom Bengt RydCn, redogcirs fcir bl. a. fusionernas omfattning och

inverkan pn branschstrukturen inom industrin. I skriften behandlas

dven fciriindringarna av den genomsnittliga anliiggningsstorleken.

PROBLEMER I UIARKEDS@KONOMISK FORSKNING

Man kan belysa nflgot av distributionens ekonomiska betydelse genom

att se pn varu,handelns andel av bruttonationalprodukten. Ar tgbo

var denna andel g,B procent och den hade flr tg6g stigit rill r r,8

procent. Varuhand.elns andel av bruttonationalprodukten iir emellertid

ett diligt mf,,tt pi vdrdet av det totala distributionsarbete som utfiirs.

Siirskilt under den expansiva perioden efter rgbo finns det anlednirg

tro att marknadsfriringsarbetet inom fciretagen ffltt en betydelse som

totalt sett lingt overskrider de andelstal som angetts ovan. Vertikal

integration, direkt distribution, marknadskommunikation och mark-

nadsforskning nI. m. utgcir betydelsefulla och vilxande inslag i mark-

nadsfciringen. Detta giiller fcir industrivaror likaviil som fcir konsum-

tionsvaror.

Fcir biittre kunskap om distributionsarbetets tillviixt och betydelse

kriivs inte bara annat stati$tiskt material fln det som nu iir tillgiingligt,

utan det kriivs ocksi att man anl?igger ett lflngt mer i,ntegrerat synsitt

pfl distributionen. I en skrift, "Problerner i markedsshonomish, forsk-ni,ngu, som iir ett sf,rtryck frin festskriften till professor Leif Holbak-

Flansen "Marhedsforing i 7o-dren€>, diskuterar frirfat'taren lic. oecon.

John Skir flera av de problem som kriiver teoretisk och inte minst

empirisk belysnirg fcir att fciretagens marknadsfcirirg pfl sikt skall

kunna bli effektivare bide f<ir fciretagen och for sarnhiillet som helhet.

Forskningsproj ekt under arbete

UTREDNINGAR eA STRIIKTURoMRADTT

Den industriella $truktw- och utvecklingsproblematiken har under

senare f,.r kommit alltmera i blickpunkten. Detta har siirskilt blivit

miirkbart som fdljd av den svagare avsd.ttningskonjunkturen under

t966 och ry67 samt av den fcir minga branscher hflrdare internationella

konkurrenssituationen. Den okade frekvensen av nedliiggningar, fu-

sioner och andra foretagsombildningar Ir uttryck fcir att anpassnings-

fltgflrder inom den bestiende strukturens ram icke liingre iir tillfyllest.

Atskillig" lingsiktiga industriella strukturfrf,gor har behandlars i ri-

digare lUl-studier. I fciregflende flrsberflttelse slutredovisades silunda

tre sfldana studier, vilka behandlade det industriella lingridsperspek-

tivet r 965-198o, utvecklingstendenser i den svenska stfllindustrin och

utvecklingen av den petrokemiska industrin.

Fcir <ikad satsning pfl denna del av IUI:s verksamhet har institutet

under ry67 erhflllit utfiistelser frfln sina huvudorganisationer Svenska

Arbetsgivarefcireningen och Sveriges fndustrifcirbund, e ena sidan, och

finansdepartementet, e den andra, att i forsta hand for en period fram

till ry|o erhilla sdrskilda bidrag for ytterligare strukturstudier utciver

de som redan bekostas av IUI:s normala budget. Undersokningarna

kommer att publiceras i institutets skriftserie allteftersom de framkom-

mer. Sflvll dmnesval som behandling av de nya studierna kommer att

ske mot internationell bakgrund. Under hosten har orienterande sam-

tal iigt rum med de nilrmast bercirda branscherna.

Inom denna utcikade ram har dels okad satsning kunnat ske pe de

redan pflgiende studierna rcirande skogsindustrin och foretagssamgi-

enden inom industrin, dels har tre nya studier kunnat igflngsd.ttas un-

der hosten. Den ftirsta utgor en undersokning om hur industrin piver-

kats av och anpassats till den s. k. lflgprisimporten. Den andra studien

avser den svenska verkstadsexportens utveckling. Den tredje upptar till

23

prcivning huruvida de av lingtidsutredningen redovisade utvecklings-trenderna fcir skilda industribranscher 1969-r g7o alltj?imt iir akruella.

SKOGSINDUSTRIN

syftet med in$itlrr€rs undersokningftv skogpindustrin iir att anarysera'

9' **f^"ff{*ffpoPffffi,gi"1"1gp$1-*ffnd"strins expansionsmdj-ligheter. Dessa berdr i hdg grad pe hur viil deri svenska skogsindusrinkan hiivda sig pl viirldsmarknaden i konkurrensen med andra liinder.I stiillet fiir att giira en jiimfdrande srudie 7v deq sannoJikp, framtidakostnad.sutvecklingen i konkurrentliinderna *&,&"" urg#en art denlingsiktiga prisnivfln pl skogrsprodukter iir given av viirldsmarknaden

cxksiledes i-sqo1_t seqt oberoende av den svenska exporturvecklinge4 - n-och analysE##ffi, av skogsindustriella produkter oia ouu"ffi@

0*\tet#k; prisutveckling?i pa ae*t".

Analysen har diirfiir begrdnsars till de faktorer som iir bestiimmand.efdr det svenska utbudet. Man kan dfuvid skilja mellan sidana faktorersop iir bestiimda av den allmiinekonomiska utvecklingen i sverige ochs8.dana,soF ir specifikqrJiir branschen. Till de f6rra faktorerna hiirt ̂ plrr(frffi"-r.$,ffi Tffi" prir.rtuecklingen.. Tiu de senare h6rgffi**.T #,,9"sri*::#-ffi * {ffi"{ ffifrru^ -

Llndersiikningfen uppehiller sig relativt utfo,fligt vid devftirhillanden"Y:T.som iii bestiimmande f6r virkesutbudet. Hiir diskuteras bl. a. var d"o

t*ul

ekonomiskt optimala awerkningsnivin ligger, samt vilken effekt ratio-naliseringarna i skogsbnuket fir pi skogsindustrins produktionskostna-der. Utredningen sciker ocksi ge en uppfattning om hur kiinsligt virkes.utbudet iir fdr variationer i viirldsmarknadspriset pi skogsprodukter pimellanling sikt. I ett s:irskilt kapitel behandlas frigan hur de ridandekonkurrensfcirhlllandena pi virkesmarknaden pAverkar virkesutbudet,industrins utbyggnadstakt och industrins struktur.

Dfuefter tas frlgan om skogpindustrins strukturproblem upp. Utred-ningen ftirxiker klarg6ra hur bransctrstrukturen lindras.vid en fort-giende teknisk utveckling och stigande liiner. Begreppet struktur iirmycket generellt och innefattar alla de variabler efter vilka man kananalysera en bransch. AnalyGn koncentreras friimst till variationer i

24

produktiviteten mellan olika foretag. Det iir fcir?indringen hfiri som rill-

sammans med takten i den tekniska utvecklingen bestiimmer den ge-nomsnittliga produktivitetsutvecklingen i branschen. Strukturomvand-

lingsprocessen belyses ocksfl med empiriskt material.

Underscikningen mynnar ut i ett fdrsok att estimera branschens €x-

pansionsmcijligheter under nflgra olika antaganden om fcir?indringen i

de fcir branschen utifrfln angivna faktorerna som priser, Ioner och teknisk utveckling. Detta mdjliggrir ocksf,. en bedomning av vilka ansprflk

pfl kapital och arbetskraft man kan riikna med att skogsindustrin kom-mer att std.lla.

ToNNTAGSSAMGAENDEN TNOM TNDtISTRIN

Institutets und.ersokning om friretagssamgflenden inom den svenska in-dustrin har fortsatt under flret. Kompletterande material rcirand,e in-dustriella samgienden under efterkrigstiden fram till slutet av tgbo-talet har insamlats och bearbetat$. Undersokningsmaterialet har

diirmed komrnit att omfatta tjugo f,.r och avser perioden rg48-r 967.Antalet fusioner och lf,ngsiktiga samarbetsavtal inom industrin har

framfcir allt mot slutet av denna period visat en tendens till stark

<ikning. Den preliminiira utvecklingen fcir ry67 frirf,ndrar inte nflmn-

vdrt denna bild. (Se diagram 6.)

Foretagsfusioner och andra former fdr friretagssamgiende har tidigare

i mycket ringa utstrii.ckning studerats i Sverige. Ett antal hypoteser

rcirande orsakerna till samgflenden har stiillts upp och en modell kons-

truerats i syfte att frirsoka forklara fciretagens benzigenhet att gfl sammalr.

Bland de frflgor som studien vill forsoka besvara mf,rks: Vilka fakto-

rer piverkar utbudet av respektive efterfrflgan pn foretag? Vilka fakto-

rer pflverkar det, antal fusioner och andra samgflenden som faktiskt reali-

seras? Vad besttmmer uilha enskilda foretag som gflr samman? Varfor

har industriforetagen i dag storre ben[genhet iin tidigare att vfllja fcire-

tagskopet eller fusionen framfcir andra medel att vd,xa eller rationalisera?

Avsikten ?ir att insamla data frir ett antal variabler som tficker olika

typer av fusionspiverkande faktorer. Vissa data skall konfronteras mot

hela fusionsmaterialet, andra mot ett antal intensivstuderade branscher.

25

Diagram 5. F6retagssarngAend,en inorrr(Antal sammanslagningar och samarbetsavtal

industrin 1947-1967i vilka industrifciretag deltagit)

Antal sam-glenden

per lr

350

1947 50 s5 60

Anm: 1967 irs siffra iir preliminiir.Kalla: Bearbetade pressuppgifter, irsredovisningar m.m.

Vd,sentliga frflgor att besvara blir bl. a. olika motivs relativa vikt, samt

vilka motivkombinationer som utloser ett samgeende. Mera konkreta

frflgor som skall analyseras f,r bl. a. fciretagssamgflendenas samband med

konjunkturutveckling, kapitalmarknad, tillkomst av stcirre marknader

samt foretagens branschtillhorighet.

IVIPORT FRAN LAGLONELANTTUN

Under iret har en undersokning pnbcirjats, som syftar rill en kartliigg-

ning av vilken roll industrivaruimporten till Sverige fr6.n de s. k. ltg-

loneliinderna spelar fcir samhflllsekonomin i dess helhet och fcir olika

26

/\

/ \

j/

/

4./

n./-/

/

f t ? l

industribranscher eller varugrupper. Bakgrunden dr den snabba 6k-ningen av importen frfln dessa llnder under senare lr och mcijligheten

att denna importkonkurrens, som hittills i overv[gande gFad varit kon-

centrerad till den textila sektorn, sfl smflningom kan bli ett viisentligt

problem iiven inom andra omrf,den.

Som lflglcinelinder har i detta sammanhang klassificerats ldnder vars

industriarbetarloner inte dverstiger zS iL 30 procent av den svenska ftine-

niv6.n. Med den definitionen bertirs, forutom u-lilnder i vedertagen be-

mii,rkelse, ocksi Portugal, Spanien, Grekland, Turkiet, Jugoslavien och

Japan. Importen fr&n Sino-sovjet (Ostblocket och Kina) har som bekanr

en speciell karaktdr, och det har ansetts motiverat att inkludera d,ven

denna import, rnen siirbehandla den.

Utredningens forsta avsnitt blir en studie av denna industrivaru-

imports sammansflttnirg och omfattning i relation till den totala efter-

frigan pfl den svenska marknaden inom olika varugrupper. F{er belyses

ocksi effekten pe inhemsk produktion och prisutveckling. Med utgflngs-

punkt frin detta statistiska material planeras sedan en mer ingiende

analys av hur ett antal foretag inom branscher som i s?irskild grad be-

rcirts av denna import anpassat sig dlirtill.

I tabell z belyses for USA och ett antal vf,steuropeiska liinder indu-

strivaruimporten frfln liglcinel:inder (inklusive Sino-Sovjet) i forhfll-

lande dels till den totala inforseln av industriprodukter, dels till brurto-

nationalprodukten (BNP). USA:s och Englands speciella relationer med

Japan respektive samvdldet ligger bakom dessa liinders hciga import-

andelar, medan i Norges fall fartygsirnporten frfln Japan spelar en

dorninerande roll. Ar r g6b uppgick lfrgkinelindernas andel av den

svenska industrivaruimporten till g,g procent, varav mer in en tredje-

del frfln Sino-Sovjet. Om andra metaller in jlrn och stfll (SITC 68)

exkluderas, stannar importandelen vid 7,8 procent; en avsevf;rt l2igre

andel noteras endast for Frankrike och Holland.

Eftersom utrikeshandelns storlek i fcirhflllande till samhillsekonomin

i sin helhet varierar hogst vtsentligt i USA var rg6b imporrens an-

del av BNP 9,4 procent, i Sverige zG procent och i Hollan d ++ procent- fflr vi ett bittre mfl.tt pfl industrivaruimportens betydelse genom att

27

Tabell 2. fnd.ustrivarui'rport lrAn Hgfdnel$inder &r 1g6E

Industrivaruimportenfrin liglcineliinderi procent av BNP

Procentuell andel avtotal industrivanrimporta frin Dito,

exkl.Summa vissaligl6ne- basme-

U-llinder liinder tallercImport till U-liinderb JapanSino-Sovjet

Summa Dito, exkl,Iigkine- vissa bas-l?inder metallerc

USA (fiob) r 5,3England 1616

Viisttyskland B,o

Norge 3*Sverige 4r3Danmark 2rSFrankrike SfiHolland 2re

r9r7

2rO

2t4

5 t r

I , B

2tl

or9

r r o

ot7

4rrr r8

214

312

3r3r r3

I ,B

35t722rg

l2r2

rotT

913

717

715

4rB

34,6r Br3

9roIor5

7rB

716

512

4'5

or3

l 12

o'7

or8

or8

ot4

or3

or5

016 016

t t 7 l r r

r ro ot7

2r7 2rG

r t7 r r3

l r 5 l r 4

or 5 or3

I r3 \ t2

o sITc 5-8.b frrkl. Jugoslavien, Portugal, Spanien, Grekland och Turkiet.t Metuller andra dnjern och s€l SITC 68.

Ktillor: OECD, Commodity Trade 1965.

FN, Monthly Bulletin of Statistics, October 1967. Special Table C.

relatera den till BNP; detta illustrera$ i tabellens tre sista kolumner.

Det fcirtjinar tilliiggas att i de $venska importsiffrorna ingflr en relativt

sett h.tg andel av fnrdigvaror, medan t. ex. den engelska importen

domineras av halvfabrikat. Ser man siledes enbart till gruppen uDi-

verse fiirdiga varor> (SITC B), som bl. a. inkluderar kliider och skor, se

finner man att den svenska importen frin lflgkinel?inderna utgcir en

vlsentligt stcirre andel av BNP d.n i owiga hflr redovisade lilnder; den

svenska andelen ir t. ex. htta gflnger stcirre dn den franska och 70procent stiirre in Englands.

DEN SVENSKA VERKSTADSE}rPORTENS STRUKTUR

OCFI TILLVA:(T

Denna studie syftar till att undersoka faktorerna bakom den snabba

tillviixten av verkstadsexporten som Sverige haft under efterkrigstiden.

28

Studien blir ingflende sitillvida att verkstadsexporten disaggregeras tillliigsta mojliga varunivi. med ftirdelning pfl v[sentliga forbrukningsl?in-

der eller -omrf,.den inom OEcD-statskretsen. Analysperiod blir rgEB-

r 966.Den lingtgiende disaggregeringen motiveras dels av att verkstadsin-

dustrin [r en mycket heterogen grupp, dels av att en mindre disaggrege-

ring sannolikt leder till empiriskt dflliga iiverensstilmmelser med de

fcirklaringsfaktorer $om valts enligt erfarenheter frfln tidigare under-

sokningar. Fcirklaringsfaktorerna kan delas upp i sf,.dana sorn kan hen-

foras till efterfrflgesidan och sidana som hlinfors till produktions- eller

utbudssidan. Till de fiirra rd.knas bl. a. efterfrflgeutvecklingen inom de

olika handelsomrf,.dena, tullar o. dyl. Tilt de senare har hflnfiirts verk-

stadsindustrins produktionsutveckting i Sverige samt vissa bakgrunds-

variabler sflsom delbranscherna$ produktivitet och kapitalintensitet.

Avsikten iir att fcirscika fe en awf,gnirg mellan dessa huvudryper av

faktorer, emedan en inriktnirg enbart pn efterfrflgesidan visat sig ha

relativt stora brister.

Fcirutom att scika vdsentliga forklaringsfaktorer bakom verkstadsex-

Portens tillviixt dr avsikten ocksf,. att studera EEC:s och EFTA:s inver-

kan pfl utvecklingen.

INDI'STRINS PLANEII FOR 1970

Fcir rg6b flrs lflngtidsutredning utforde IUI under hcisten tg64 en enkflt-

underscikning bland fciretagen betriiffande deras planer och fcirvlnt-

ningar fram till rg7o.Basf,.ret fcir bedcimningen var tg6g. Frfln detta flr

planerade industrin en produktionscikning pe 6o procent fram till tg7o,

vilket innebar en genomsnittlig irlig iikning pn drygt T procenr. Pro-

duktionsplanerna var mest expansiva inom den kemiska industrin, j?irn-

och metallindustrin, verkstadsindustrin samt massa- och pappersin-

dustrin.

Man kan nu konstatera att for den del av planperioden som kan

iiverblickas (tg6g-rg67) den fuliga produktionsokningen varit 6,9 pro-

cent; under konjunkturavmattnings&ren 1966-1 967 har volymcikningen

fcir indusrin i dess helhet endast uppgfltt till 4 respektive g procent.

29

Tabell 3. Planerad och verklig utveckling inom industrin(Procentuell foriindring i genomsnitt per ir)

Fciretagensplaner

r 963-1 97o

Faktisk Aterstiendeutveckling okningr969-1967 rg67-tg7o

ProduktionsvolymExportvolymAntal anstilldaProduktion per ansHlld

7r3Br3I18

5r4

613

7r4- or8

7'2

8r6

915

Trots konjunkturavmattnirg har emellertid hittills bflde verkstadsin-

dustri och kemisk industri kunnat realisera sina lingsiktiga produk-

tionsplaner. Mindre fordelaktigt i detta avseende iir liiget for jiirn-

och metallverken samt for massa- och pappersindustrin; bida dessa

branscher visar se pitaglig produktionsstagnation efter r g6b, att det

vore orealistiskt atfi idag rd.kna m,ed att produktionsmfllen fcir lg?o

enligt lflngtidsutredningen skulle uppnes. Det bcir dock understrykas

att planerna i princip avser produktionen vid fullt kapacitetsutnytt-

jande. Produktionskapacitetens utnyttjande har fciljt planerna vlsent-

ligt biittre in den faktiska produktionen.

Gynnsam volymmiissig exportutveckling har varit en viktig expan-

sionsfaktor. Detta giiller for den kemiska industrin, j[rn- och metall-

verken samt for verkstadsindustrin, som overtriiffat de i och fcir sig

optimistiska exportprognoserna. Fcir skogsindustrin ddremot har den

svaga exportutvecklingen starkt bidragit till branschens relativt ogynn-

samma produktionsutvecklirg. Totalt for hela industrin visas fcir pe-

rioden 1963-1967 en exportvolymcikning om 7 t/, procent, vilket en-

dast foga understiger den planerade. Exporten till EEC har fcirkipt

fltskilligt siimre och till EFTA fltskilligt b.['ttre [n vd.nrat.

Det Ir ett anmirkningsvflrt och tiimligen genomgflende drag art in-

dustrins produktionsrikning kunnat ske utan okade arbetskrafrsansprflk.

Sedan rg6b har antalet industrianstdllda minshat med 5 procent. Detta

stir i kontrast till industrins tidigare planer. Vid enkflten 1964 riiknade

man niimligen med att produktionscikningen skulle erfordra en cikning

av arbetskraften med i genomsnitt z procent per f,.r. Produktivitetscik-

3o

ningen (miitt som produktionsvolyrn per ansteild) har silunda varit

betydande och icke mindre under avmattningsflren 1966-196? iin

tidigare under rg6o-talet.

tITIIEDNINGEN RORANDT EKONOMISK TILLVAI(T

Institutets undersokning rcirande den ekonomiska tillviixten i vflrt land

ingflr sfi.som en del i ett internationellt forskningsprojekt, som omfattar

likar'tade stud^ier i USA, Storbritannien, Viisttyskland, Frankrike, Ita-

lien och Japan. Detta projekt, $om till betydande del finansieras av

Ford Foundation via Social Research Council i USA, syftar ytterst till

en jiimfcirande analys av den lflngsiktiga ekonomiska utvecklingen i de

nimnda ld,nderna. Siirskild vikt liiggs diirvid pe frflgan vilka de till-

viixtskapande drivkrafterna varit och hur dessa varierat frfln tid till

annan. LJndersokningarnas tidsperspektiv [r lflngt och man gir i vissa

fall tillbaka flnda till rnitten av rSoo-talet. Det huvudsakliga intresset

knyts dock till tiden efter fcirsta viirldskriget.

Hur snabbt ekonomin i ett land expanderar kan i forsta hand sdgas

bero pfr omfattningen av de i produktionen insatta produktionsfakto-

rerna samt pe dessa faktorers produktivitet. Faktorinsatserna$ forflnd-

ringar ir i sin tur beroende av dels hur utbudet av arbetskraft och

kapital forindras, dels hur efterfrd,gan pf,. varor och tjiinster ford.ndras.

Man kan dflrfor s[ga, att den ekonomiska tillv[xten primflrt bestd.ms av

tre fcirhillanden; utbudet av produktionsfaktorer, deras produktivitet

samt efterfrflgan pt varor och tjlnster. Denna tredelnirg av orsaksfak-

torerna bakom tillviixtprocessen har valts sisom allmfln utgflngspunkt

fcir institutets undersokning. I enlighet ddrmed kommer den analytiska

delen av undersokningen att koncentreras till problem rcirande orsaks'

faktorerna bakom foriindringar i utbudet av arbetskraft och kapital

(sparande), i produktivitetsforhflIlandena samt i efterfrflgefcirhflllan-

dena.

Vad arbetskraftsutbudet betriiffar blir det i forsta hand friga om en

undersokning av de demografiska faktorernas betydelse fcir utveck-

Iingen och diirjiimte fcirscik till orsaksanalys av de intriiffade fciriind-

ringarna i yrkesintensitet inom olika befolkningsgrupper. Behand-

3 r

lingen av $Parandet inrikta$ pe en kalkyl over hur det totala $parandet

pflverkats av inkomstomfordelningar mellan olika typer av ekonomiska

subjekt och pfl en analys av orsakerna till fciriindringar i sparbend,gen,

heten hos dessa.

I den del av und,ersokningen som avser efterfrflgeutvecklingen kon-

centreras problematiken kring den ekonomiska politikens och urrikes.

handelns efterfrflgestimulerande effekter. Betrlffande den ekonomiska

politiken iir det diirvid framfcir allt budgetutfallet, den offentliga $ek-torns exPansion samt kreditpolitiken som kommer i centrum fcir ana-lysen.

Den del av underscikningen som avser produktivite,tsutvecklingen ba-seras pi data civer produktion, sysselsiittning och befolkningsutvecklingfr&n mitten av r8oo-talet fram till vf,.ra dagar. Diirvid har urvecklingenav produktionen Per capita och produktiviteten inom niiringslivet somhelhet och inom olika ndringsgrenar beriknats.

De senaste loo flrens snabba produktivitetscikningar inom niirings-livet iir frf,mst ett resultat av att kapitalstocken per sysselsatt vuxit ochatt produktionstekniken fcirbiittrats. En viktig frflga iir de hur mycketav produktivi'tetscikningen som fflr tillskriva$ tillv?ixten i kapitalstocken

och hur mycket som iir att hdnfcira till den tekniska utvecklingen. F<iratt kunna ge svar Pe denna frtga mlste man kinna till hur realkapital-

stocken utvecklats. Dessutom mflste man ha kdnnedom om formen hosproduktionsfunktionen samt forskjutningen civer tiden av d,enna funk-tion.

I Sverige foreligger inga statistiska uppgifter om kapitalstocken inom

de olika niringsgrenarna. Fcir industrins del kan man dock genom upp-

gifterna om antalet installerade histkrafter fe en anrydan om kapiral-

stockens utveckling under mellan- och efterkrigsperioderna. Fcir dennaniiringsgren har man dessutom uppgifter om kapitaltillgingarnas

brandforsflkringsvfirden, vilka uppgifter dock begrflnsar sig till enbartefterkrigstiden.

Dessa data om kapitalstockens utveckling flr emellerrid ej liimpliga

att anvd,nda vid berflkningar av produktionsfunktioner. Till grund frir

dylika beriikningar skall niimligen inte det existerande uran det i verk-

32

ligheten utnyttjade kapitalet ligga. Problemet har i undersokningen

losts pn sf,. sitt att kapitalinkomsten, deflaterad till konstant prisnivf,,

anvd.nts som mfltt pfl kapitalinsat$en.

Vad gilIer utrikeshandeln kan tvfl skilda effekter pe den ekonomiska

tillviixten urskiljas. En typ av effekt uppkommer pfl grund av atr ur-

rikeshandeln med varor och tjiinster fciriindrar efterfrigan pe och ut-

budet av $venska varor och tjflnster. Med hjalp av data civer exportens,

importens och bnrttonationalproduktens (BNP:s) volym- och vdrdeut-

veckling har olika elasticiteter berlknats och anvfi.nts vid jiimforelserna

av delperiodernas tillvlxteffekter. En annan typ av effekter iir utrikes.

handelns resursallokeringseffekter, vilka uppstflr via urrikeshandelns

produktionsomfordelande inverkan. Denna senare typ av effekter har

studerats genom att undersoka utrikeshandelns strukturella utvecklirg

och kombinera dessa data rned de overflyttningseffekter genorn arbets-kraftens flyttning mellan olika nflringsgrenar, som presenterats i enannan delstudie inom projektet. Dessutom har sflviil den flrliga som den

lflngsiktiga utvecklingen av exportvolymen och arbetskraftsproduktivi-

teten j2irnfcirts for att ge underlag for slutsatser om utrikeshandelns

allokeringseffekter under olika tidsperioder.

Her skall endast presenteras vissa preliminiira resultat over efter-

krigstidens importutveckling. Sorn framgflr av tabell 4 var importelasti-

citeterna dvs. den relativa irnportokningen i forhflllande till den

relativa okningen i BNP betydligt stcirre 6.ren ry47-rgb7 tn tren

1958-1966. Detta kan till stor del fci'rklaras av att importnivfln vid

krigsslutet var extremt lig. Den snabba importutvecklingen under

andra hfllften av rg4o-talet kan ses som en f,.teranpassning till en normal

nivi.. En kombination av exceptionellt hctg marginell importbenilgen-

het och lflg genomsnittlig importandel i BNP gav fciljaktligen de hciga

elasticiteterna under den fcirsta delen av efterkrigstiden. Med den has-

tigt stigande importkvoten fram till rybI 2ir det naturligt att import-

elasticiteterna fcir tiden efter detta fu skulle fe en sjunkande tendens i

relation till den tidigare tidsperioden. I l?ingre tidsperspektiv var dock

volymelasticiteten dvs. den relativa okningen av importvolymen i

fcirhflllande till den relativa okningen av BNP-volymen - norrnalt hcig

33

Tabell 4, Importens vdrd.e- och volSrmelasticiteter und,er efterkrigstiden

Volymelasticitet Viirdeelasticitet

rg47-r957r 958-1966r 947-1 966

2$

l16

2t l

l ; 7

or9

I '3

under f,.ren efter rgb7. Den var n?imligen praktiskt taget densamma

som volymelasticiteterna under mellankrigstiden och tiden fore fcirsta

viirldskriget frln hr r 87 r. Importens vdrdeelasticitet under perioden

1958-1966 var ddremot exceptionellt Hg i j?imfcirelse bflde med perio-

den ry47-rgb7 och med tidigare perioder. Forutom den sjunkande

volymelasticiteten orsakades detta av relativt till de inhemska priserna

sj unkande importpriser.

SPRIDNING AV NY TEKNIK INOM INDUSTRIN

Ett cikat intresse for indusrins fcirmiga art utveckla och tillgodogora

sig ny teknik har kunnat mdrkas i den svenska och internationella

debatten. I en under iret startad utrednirg studeras den del av den

tekniska foriindringen inom industrin som sammanhiinger med anvflnd-

ningen av nya tekniska processer. Syftet iir att genom studium av ett

antal sf,.dana processers introduktion och spridnirg inom olika bransch-

omrflden kunna analysera spridningen med avseende pfl vilka huvud-

faktorer som pflverkat eller haft samband med densamma.

fndustrins tekniska standard har i hcigsta grad en internationell as.

pekt. En internationell jiimfcirelse mojliggcirs genom atr motsvarande

studier utfors i €n rad liinder, sf,.som Frankrike, Italien, Storbritan-

nien, USA, Viisttyskland och Osterrike. Gemensamt studeras i dessa

lflnder tio under efterkrigstiden inforda processinnovarioner inom i det

nd,rmaste lika mf,.nga branschomrf,,den. Under l 96? har material samlats

in for belysnitg av spridningsfdrloppen fcir innovationerna i de olika

lflnderna. Under kommande underscikningsfaser skall dessa fcirlopp niir-

mare analyseras.

34

Diagrarn 7. Anvindningen av Z-plressar i pappersirdustrin 1963-19?0Procent

80

/a '

a 't

. - r a t o2

/ - t '

- t i t '- ,t,

f,,I

1963

_ fl::l riffil::il,::il:::;ilH: ,pappersmaski ner med Z-pressar

I Sverige studeras ytterligare ett antal innovationer. Spridningen av

Processinnovationer kan metas genom dels andelen fciretag som anven-der tekniken i frflga, dels andelen av total produktion som framstiilltsmed den nya tekniken vid olika tidpunkter. Blda dessa spridningsmitrillustreras i diagram 7. Diir visas spridningen av Z-pressarl i papp€rs-industrin i Sverige. De forsta pressarna av denna typ bcirjade anvdndas1964. Den heldragna kurvan anger andelen pappersbruk, sorn vid. deolika tidpunkterna anvint eller planerar anviinda fltminstone nflgonZ-press, i relation till totala antalet pappersbruk. Denna kurva stegsnabbt under 1965 for att senare bti flackare. Den andra kurvan visarhur stor andel av total pappersproduktion som framst?illts i pappers-

t Z-Pressar utg6rs av filtvirapre$t, krympvirapress, Venta-Nip press samt High-fn-tensity press. Pressarna ingir i pappersmaskinens presparti.

35

Tabell 5. Varuhand.elns utveckfing 1930, 1950 och 1963(L<ipande priser)

I 930 I 950 r 963

Partihandel

Forsiiljning per foretag, t ooo kr

Sysselsatta per foretag

Fdrsiiljning per sysselsatt, I ooo kr

Detaljhandel

Foniiljning per foretag (arbetsstiille), r ooo kr

Sysselsatta per fciretag (arbetstaile)

Forsiiljning per sysselsatt, r ooo kr

a659

e656

43

r67

3'548

3 rooB

373

* r 9315

I I 9

56216

2 2

Kalla: Ig3r och rg5r irs fciretagsriikningar samt fciretagsriikningen frir handeln ?.y-seende r 963.

maskiner med Z-pressar. Den illustrerar alltsi dven spridningen inom

bruken.

De spridningsbilder som vi pe detta sett erhflller skall sedan ana-

lyseras med avseende pn en rad faktorer. En viktig grupp variabler ut-

gors av sfldana som hiinger samman med ekonomiska frirhillanden,

t. ex. investeringens rdntabilitet och storlek samt fciretagsrelaterade fak-

torer som sjfllvfinansieringsgrad, expansionsutveckling och lonsamhet.

Utifrin dessa analyser pn foretagsnivi avse$ i den internationella delen

att pn en makroekonomisk nivi fcirsoka gcira j?imfcirelser mellan liin-

derna, grundade pn forhflllanden som lonenivfler, industriell expan-

sionstakt och konj unkturutveckling.

SVENSK DISTRIBUTIONSUTVECKLING

Mcijligheterna att studera utvecklingen av $trukturen och produktivi-

teten inom distributionen har blivit vf,sentligt stcirre, sedan resultaten

frfln foretagsrikningen for handeln avseende flr l gOB under hcjsten

borjat komma fram. Foretagsr?ikningen omfattar huvudsakligen foretag

och arbetsstiillen som utfcir distributionsaktiviteter och man fir allts6.

d[r information om parti- och detaljhandeln.

Foretagen inom parti- och detaljhandeln omsatte 196g 28 miljarder

kronor fordelade p8, +6 miljarder fcir partihandeln och gz miljarder fcir

36

Diagram 8. Onsd,ttningen per sysselsatt i fdrhAltand.e till oms$ittningen perbutik, klassgeaofilsnitt

LogJog skala

Omsittning persysselsatti 1 @ k r

200

30 50 100 200 500 1 000 2000A'= Livsmedel, siilvbetj?iningi B:Livsmedel, manuell betjlning;C: Beklidnad ; D: Bosiittni ng

Kalla: Fdretagsriikningen for handeln avseende 1963.

5040

30

s 000 10000

Omsiittning perf6rsilljningsstille(butik) i 1000 kr

detaljhandeln. Sedan rgbo var <ikningarna i lopande priser 106 respek-

tive l Bo procent. Partihandelns okning faller huvudsakligen pi den del

som omsetter ri.varor, investeringsvaror och drivmedel. SflIedes uppgick

okningen for dessa tre varugrupper till ryz procent mot 49 procent for

de partihandelsgupper diir konsumentvarorna overvd.ger; en del av

denna <ikning kan dock bero pfl klassificeringsiindringar i forhflllande

till rgbo. I fasta priser var okningen 36 procent (deflaterat med parri-

prisindex) for hela partihandeln och ffi procent (deflaterar med kon-

sumentprisindex) fcir detaljhandeln.

En analys av utvecklingen 1950-1963 for hela varuhandeln [r svflr

att genomfora pfl grund av olika definitioner for de tre rlkningarna.

Utvecklingen i stort kan dock flskfldliggciras nigorlunda tillfcirlitligt i

tabell 5.Utvecklingen fcir butikshandeln kan till en del belysas med omsiitt-

ningen per butik inom livsmedelshandeln. Denna steg frin rbr ooo

kronor flr rgbo till 985 ooo kronor lr 1969 i lcipande priser. I fasta

priser blir <ikningen emellertid inte storre fln 27 procent, vilket kan

37

D

4 7 . '

Bc

'/

tolkas som den <ikning av butikernas genomsnittsstorlek som skett un-

der perioden.

For samma varugrupp livsmedel - okade omstttningen per sys-

selsatt frin 47 ooo kronor rgbo till vg ooo kronor fu tgOB. I fasta pri-

ser (tg+g: roo) svarar detta mot en omsiittning per sysselsatt samma flr

pfl 6o ooo kronor, vilket ger en flrlig produktivitetsokning pf r,9 pro-

cent for perioden lgbo-1963.

Omslttningen per sysselsatt cikar med butikernas storlek till en viss

grd.ns. Diagram 8 visar ganska klart, att omsdttningen per sysselsatt av-

tar efter en viss omsflttningsstorlek, vilken varierar med varugrupperna.

JORDBRUKSNARINGENS EKONOMI

Institutets underscikning om jordbruksniiringens ekonomi analyserar

fyra centrala frigor p8. jord.bruksomrf,.det, niimligen jordbrukets effekti-

vitet och konkumensformflga, jordbrukets inkomster och lonsamhet,

jordbrukets samhlllsekonomiska kostnader samt jordbrukets lxiser och

produktion.

Som bekant d.r jordbruket foremf,.l for ett omfattande tkydd mot

konkurren$ utifrf,.n, frdmst genom ett grf,nsskydd som fcir ndrvarande

uppgir till storleksordningen Tb procent. Ett skydd av denna storlek

har givetvis betydande effekter pe den inhemska produktionens ornfatt-

ning. Genom att inte blott Sverige utan flven flertalet ciwiga vflsteuro-

peiska lf,nder liimnar skydd flt jordbruket indras dven villkoren frir den

internationella konkurrensen och prisbildningen i betydande grad av

skyddet. Genomfcirda beriikningar antyder sfllunda att vdrldsmarknads-

priserna fcir jordbruksprodukter vid en vdsteuropeisk civergflng till fri-

handel skulle stiga med go ir Bo procent.

Ett av huvudmotiven fcir jordbruksstodet har varit att bereda jord-

bruksbefolkningen en inkomststand.ard som ir jnmfcirbar med andra

nZlringars. Emellertid fastllggs vinsterna av jordbruksstodet i stor ut-

striicknirg genom prisstegringar pn jordbruksfastigheter. Exempelvis

har priserna pfl fastigheter som till huvudsaklig del bestir av jord-

bruksmark stigit med 4,5 procent per ir under perioden lgbp-tg6b,

medan konsumentprisindex under samma period stigit med g,b pro-

38

cent per er. Det har kunnat visas att prisstegringar av denna storlek

fcirekommer flven i omrflden diir tiitortstillviixten varit svag och sfllunda

inte bor ha pflverkat markprisnivfln. Genom att jlmfiira markpriser och

lonsamhet i olika omriden har man kunnat beriikna att kapitaliserings-

faktorn ungefdr motsvarar en rdntesats av g procent (realriinta). Fcir

dem som flger jordbruksfastigheter har foljden av markprisstegringarna

blivit en betydande fcirmcigenhetscikning. Den genomsnittliga fcirmcigen-

heten i jordbruket kan, orn tillgflngarna beriiknas till marknadsvdrde,

uppskattas till rgo ooo kronor,fcir rg6b.

A andra sidan medfor de hdga markpriserna att den lcipande avkast-

ningen av kapital som placeras i jordbruksfastigheter blir lflg, fdr

mindre jordbruksfastigheter t. o. m. negativ. Diirigenom skapas likvidi-

tetsproblem for nystartande jordbrukare, som mflste lflna upp huvud-

delen av kapitalinsatsen i jordbruksfciretaget. Detta fcirhflllande ?ir den

vilsentliga forklaringen till talet om kapitalbrist i jordbruket.

Man kan siledes inte losa inkomst- och kapitalproblemen i jordbru-

ket genorn att hrija jordbrukspriserna. Tvdr,tom, genom att pris-

vinsterna kapitaliseras i hogre fastighetspriser, fordyras produktions-

faktorn mark. Detta }eder till att en av de viktigaste vigarna till storre

effektivi,tet och lonsamhet, nflmligen att kombinera maskiner och

arbetskraft med en stor jordbruksareal, fcirsvflra$.

En annan konsekvens av hdjda jordbrukspriser ?ir att produktionen

stimuleras. I de nya riktlinjer som under flret beslutats f<ir den framtida

jordbrukspolitiken har ocksfl anfcirts att, f<ir att nf,. den upPste[da

milslttningen om en till 8o procent s[nkt forsiirjningsgrad, flterhflll-

samhet krivs i friga orn prishcijningar. I institutets underscikning har

produktionens prisreaktioner analyserats pfl ett ingf,.ende s[tt. Den slut-

sats som kan dras av dessa studier er, att produktivitetsstegringarna i

jordbruket tenderat att ha haft en kraftigare effekt pe produktionsut-

vecklingen d,n prisutvecklingen pfl produktionsfaktorerna. Eftersom

pnoduktiviteten synes forbflttras i allt snabbare takt i jordbruket och de

nya riktlinjerna fcir rationaliseringspolitiken syftar till att ytterligare

pf;.skynda denna utveckling, iir det troligt att, vid ofcirflndrade priser,

produktionen framdeles kan komm a att stiga.

39

Tabell 6. A"US iirrning av totala godstransportarbetet, bruttouationalpro-dukten och industriproduktionen lgEO-1966

Genomsnittlig irlig cikning i o7o

Transportarbetetselasticitet

med avseende pe

Totalaantalet tonkm

Industripro-duktionen

Industripre-duktionenBNP

r g5o-r 96 rr 96 r-r 966t g5o-r 966

r15

r16

r15

3r r4rB3r7

4r5

7'75'5

4tr

7'2

5r l

l r I

r r r

I , I

Kalla: BNP:s och industriproduktionens utveckling enligt Nationahtikenskaper rg7hrg66,(Statistiska Meddelanden V ryGT 8), tabell e.

GODSTRANSPORTEIINAS FRAMTIDA IITVECKLING

Godstransporternas omfattning och utveckling pflverkas sjiilvfallet di-

rekt av den miingd varor som produceras och importeras. Man torde i

varje fall pfl kort sikt kunna vdnta en god samvariation mellan produk-

tions- och godstransportutveckling. Pe lii.ngre sikt ddremot kan det Hn-

kas att strukturella fcir?indringar inom niiringslivet medfor atr efterfrt-

gan Pe ffan$porter utvecklas i snabbare eller lingsammare takt in

produktionen av varor.

Som mitt pi den allmiinna ekoncimiska utvecklingen i landet brukar

bruttonationalproduktens (BNP) fciriindringar anvdndas. Hur gods

transporterna utvecklats sedan rg5o i forhflllande till BiVP i fasta priser

och i fcirhillande till produktionen inom industrin ,framgflr av rabell

6. Enligt de uppskattningar som gjorts inom institutet cikade gods.

transporterna icke ovdsentligt snabbare dn BI{P under perioden tgbo-

i 966. Dflremot var tillviixttakten i industriproduktionen och i det to-

tala antalet tonkm ungefer densamma.

Som framgflr av tabell 6 hade siviil industriproduktionen som den

totala ekonomin en snabbare flrlig <ikning under perioden 196r-1966

iin under flren 19S0-196r. Aven godstran$porterna hade hcigre irlig till-

vfixttakt under forsta delen av r g6o-talet fln under r g5o-talet. I tabell 6

anges elasticitetstal som visar den flrliga procentuella foriindringen av

40

Karta. Ifanterad,godsmiingd i fjirr-traflk med. lastbil

Mars-april 1965

Orter med, en gods-rnlngd under 5 OOOton iir ei red.ovisade

"@

0 50 100 150 km

G ods mHngd

300 tusen ton

p:-er{F, vW\e/ ^rF\

a = E

godstransporterna i relation till den flrliga procentuella fcir?indringen

av BNP respektive industriproduktionen. F& hela perioden tgbo-rg66

giillde med avseende pfl BNP elasticiteten r,b och med avseende pfl in-

dustriproduktionen l, t.Kartan visar den hanterade godsmd,ngden i tjiirrtratik med lastbil

mars-april tg6b.

De kalkyler 6ver godstransporternas utvecklirg fram till r98o, sorn

den inom institutet pflglende utredningen soker utarbeta, bygger dels

pfl rg6b flrs lingtidsumednings bediimningar av BNP:s och industri-

produktionens framtida tillviixt, dels pfl de ovan beskrivna sambanden

mellan den allm?inna ekonomiska utvecklingen och efterfrig* pfl gods"

transrPor,ter.

Enligt de beriikningar som nu foreligger torde det totala transport-

arbetet komma att <ika med cirka b,b procent per flr fram till lg7o

och med cirka 6,0 procent per 8.r mellan ry7o och r98o. Sett river hela

perioden 1966-198o skulle detta innebiira en nflgot snabbare tillviixt-

takt iin den som gillt hittills under efterkrigstiden, niimligen g,b pro-

cent per flr.

I utredningen diskuteras iven hur den totala godstrafiken kommer

att fordelas pfl transportmedel i framtiden. Diirvid behandlas fr[mst

f<irdelningen jiirnviig-Iandsvflg. Man torde n?imligen kunna anta att

den inrikes sjrifarten i framtiden kommer att ,spela en relativt sett obe-

tydlig roll, bortsett frfln dess stora betydelse for transporter av vissa

speciella typer av varor, slsom petroleumprodukter, cement och kemi-

kalier. Vad giiller flottningen iir det kanske inte orealistiskt att anta

att den omkring er r98o [r helt nedlagd.

Den framtida produktivitets- och prisutvecklingen inom transport-

sektorn kommer i hog grad att pflverkas av den statliga transportpoli-

tikens fram,tida utformning. Faktorer av betydelse ?ir hiir fordons- och

drivmedelsskatterna, v?iginvesteringarna och bestii,rnmelser om axel-

tryck, bruttovikter och fordonslflngder. Pe samtliga dessa omrflden kan

foriindringar vintas till fbljd av pflgflende statliga utredningar, nflgot

som knappast underliittar prognossituationen.

42

BOSTArrgn ocrr BoENourOnrrAr,LANDEN ISVERIGE tg45-1960

Under flret har arbetet pf,. monografin rorande bostider och boendefor-

hflllanden slutforts. Monografin ingflr i en serie om tio, vilka alla skall

bearbeta data frin r$o irs folk- och bostadsrflkningar. Ifrflgavarande

monografi publiceras i borjan av 1968.

Niir det giller bostadsbestflndet beskrivs i utredningen liigenhetsan-

talets forindring, forindringar i bestindets sammansilttnirg vad avser

liigenhetsstorlek och liigenhetsutrustning samt liigenheternas fordelnirg

pfl iigare och olika typer av hus.

Bland de olika fciriindringskornponenterna har siirskilt nybyggandet

uppmiirksammats, men dven rivningsverksamheten har studerats. Det

kan silunda noteras att over Bso ooo liigenheter uppfordes rg4b-rg6o,

men besti.ndets tillviixt stannade vid nigot civer b7o ooo l?igenheter. En

avsevd.rd del av nybyggandet har fotjaktligen utgjorts av ersflttningsbyg-

gande. Bortfallet av l[genheter har sin huvudsakliga orsak i annat [n

rivning av lflgenheter. I td.torterna torde den s. k. kontoriseringen vara

en vdsentlig orsak till l2igenhetsbortfallet, medan avgingen i glesbygden

frdmst torde bero pfl befolkningens utflyttning till t?itorterna.

Produktionen av liigenheter i flerfamiljshus var till mitten av l gbo-

talet inriktad pn liigenheter om z rum och kdk. Frfln ndmnda tidpunkt

har g rum och kdk varit den dominerande l[genhetsstorleken. Smflhus-

produktionen har varit inriktad pn stcirre l2igenheter; i borjan av un-

dersokningsperioden mest g-rumsliigenheter, i slutet av perioden rnest

4-rumsliigenheter. For bestflndet i dess helhet har tillskott och avgflng av

liigenheter under perioden medfort en genomsnittlig okning av l?igen-

hetsstorleken med en halv rumsenhet.

Boendefcirhflllandena har undersrikts med avseende pfr hushflllskvo-

ternas storlek, dvs. antalet bostadsfcirestindare per too personer i olika

befolkningskategorier, olika hushf,.llskategoriers utrymmes- och utrust-

ningsstandard samt den andel hushill av olika tf,tortshushill som bor

i en- och tvifamiljshus.

Hushflllskvoterna har overlag stigit mellan rg4b och 196o. Sist-

ndrnnda ir var hushflllskvoten for ogifta mfln 3r, ogifta kvinnor 41,

43

Diagram 9, And,el hushe[ medtitl l?igenbetsstorlekav gift samboend.e

Hushlll med moderntutrustade llgenheter

i procent100

Kalla: Bostadsrlikningen 196o, ritabell BI 4.

modernt utrustad.e liigenheter med hflnsSrnoch inkomst 1960. Itush&ll solt:r fiirest&s

rnan och har 2 barn und.er 16 ar. Titorter

35 IrO

Hush&l lensinkomst iI 000 kr

fcirut gifta mIn 66 och for fcirut gifta kvinnor 76. Av de gifta har se gott

som alla egen bostad.

Frin ry4b till 1960 steg antalet rumsenheter per person frfln r,or till

r,sr. Av olika hushflll dr det framfor allt hushflll bestiende av makar

med minderflriga barn som kunnat hcija utrymmes$tandarden.

Hushflll som forestf,.s av gifta mln hade 196o de biist utrustade liigen-

heterna. De sd.mst utrustade ligenheterna uppvisade hushill med ogifta

M

,4!L*-F - -

3 r k

\ 7t7

2rk

\

,/,

,/

/

1 r k

\

/

/

\

/

)

fchestindare. Inom varje hushflllskategori okade utrustningsstandarden

med bostadsfcirestlndarens fllder upp till 40 flr; d?irefter sjonk standar-

den med stigande ilder. Utrustningsstandarden iir i h.ig grad beroende

av hushflllens inkomster. Ser man till de hushflll som fcirestfls av gifta

rnln visar det sig att moderna liigenheter i glesbygden innehades av

cirka en tredjedel av hushflllen i de ligsta inkomstskikten mot cirka nio

tiondelar i inkomstskiktet over gs ooo kronor. I tfltorterna var motsva-

rande andelar bo procent respektive gb procent.

Sambandet mellan hushillens utrymmesstandard och utrustnings-

standard har ocksf,. studerats. I diagram g visas andelen moderna liigen-

heter vid olika kigenhetsstorlekar och inkomster for hushflll bestflende

av makar med tvf,. barn under 16 flr. Den stora skillnaden i utrust-

ningsstandard foreligger mellan dem som har lflgenheter om hdgst t

rum och k6k och dem som har stbrre liigenheter. Andelen hushflll med

moderna liigenheter ir sflledes hog redan i borjan av inkomstskalan fcir

de hushflll som har de stcirre liigenheterna. En bidragande orsak till

detta kan familjebostadsbidragen vara, vilka utgflr till hushflll med

barn och med lflga inkomster, boende i llgenheter av sfldan storlek att

inte kvoten tvf,. personer per rum (kciket oriiknat) overskrides. Vidare

ingir bland bidragsvillkoren att lflgenheten skall vara modernt ut-

rustad,

B O STAD SEr.TEIIFRAGANS BESTANNNTTNGSFAKTORER

Bostadsbristen har sedan slutet av rg4o-talet varit ett framtriidande

socialt och ekonomiskt problem i Sverige. En av anledningarna till att

bostadspolitiken misslyckats med att avskaffa bostadsbristen synes vara

att man frfln politiskt heil hittills uppfattat bostadsbristen mer $om ett

demografiskt betingat problem [n som ett problem sammanh[ngande

med ekonomiska faktorer. Bostadsproduktionen har inte ansetts till-

r?icklig fcir att motsvara okningen av bostadsefterfrflgan, orsakad av be-

folkningsoknirg (genom bl. a. inflyttning), for?indritg av befolkningens

fllders- och civilstflndsfordelning m. m. Medan det har stett klart att en

del av efterfrflgecikningen pn bostd.der ocksf,. hflrstamrnat frfln okade

inkomster och fallande realhyra har oklarhet ritt och rflder fortfa-

45

rande om hur mycket bostadsefterfrigan pflverkas av for?indringar i

dessa tvfl ekonomiska faktorer.

Mot bakgrund hirav har undersokningen om bostadsefterfrflgans be-

std.mningsfaktorer kommit till stf,.nd. Studien utfors i samarbete med

Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshcigskolan i Stock-

holm.

Det primira syftet med underscikningen dr att medelst regre,ssions-

berzikningar pe ftf,rsnittsdata visa hur hushf,.llens bostadsefterfrflga be-

stilms av hushflllsinkomsten, kvadratmeterhyran samt hushillsmedlem-

marnas fr.lder, civilsttnd och kon. Pfl grundval av de ekonometriskt fast-

stiillda sambanden iir syftet sedan att scika besvara bl. a. friljande frlgor:

Hur kommer olika offentliga f,.tgiirder via hyrorna och hushillens in-

komster att pf,.verka bostadsefterfrflgan? Hur kommer bostadsefterfrf,.-

gan att utveckla sig i framtiden? Hur omfattande [r bostadsbristen och

hur mycket miste hyrorna hojas for att skapa jlmvikt pfl bostadsmark-

naden? Hur lflng tid erfordras fcir att man skall kunna byggu bort

bostadsbristen under olika antaganden om realhyresutvecklingen och

antalet fiirdigbyggda bostf,der per flr?

De data som ligger titl grund fcir undersokningen iir intervjusvar

frin ett stickprov pfl cirka 4boo hushflll i flerfamiljshus. Intervjuunder-

sokningen och bearbetningen av intervjusvaren har utfcirts av statistiska

centralbyrin. F<ir regressionsberiikningarna har ko'nstruerats en modell.

Denna bestflr av olika regressionsekvationer, en fcir varje beroende va-

riabel. De beroende variablerna ir bostadsutrymmet, bostadskvaliteten

och bostadsutgiften. De oberoende (forklarande) variablerna i varje re-

gressionsekvation [r de tidigare nimnda ekonomiska och demografiska

faktorerna, dvs. hushillsinkomsten, kvadratmeterhyran etc.

Vissa prelimindra resultat frfln regressionsberiikningarna fcir faktiskt

bostadsutrymffi€, faktisk bostadskvalitet och faktisk bostadsutgift visar

p6. en inkomstelasticitet som dr o,3o , o,2o respektive o,bo.

B OSTADSBYGGANDETS PRISUTVECKLTNG

I Sverige, liksom i flera andra liinder, har man hittills varit hflnvisad

till att mf,ta prisutvecklingen pn bostd.der genom en uppfoljning av

46

priserna pe vissa av de produktionsfaktorer, som anvinds vid bosttder-

nas tillverkning. Dflrvid tas bristfiillig hlnsyn till produktivitetens ut-

veckling och kvalitativa foriindringar av produkten negligeras ofta. In-

stitutets underscikning syftar till att komplettera existerande byggnads-

kostnadsindex med uppgifter om utvecklingen av priset pfl den f[rdiga

produkten, de frirscik gjorts att ta hdnsyn till kvalitets- och produktivi-

tetsfor?indringar. Uppgiften kompliceras av den starka heterogeniteten

i friga om bost?idernas utformning och svflrigheterna att under den

rfldande hyreskontrollen virdera standardfor?indringar.

Underscikningen avser huvudsakligen tiden rgb3-rg6g men materia-

Iet kompletteras d.ven rned data for rgbo-talets borjan och for f,,ren

ry6yrg6b. Sammanlagt td.cker den undersdkta produktionsvolyrnen

cirka tvfl tredjedelar av de under perioden nybyggda bostiiderna. Den

genomsnittliga l?igenhetsstorleken har under perioden kraftigt <ikat,

varigenom marginellt sett billigare yta tillkommit. Samtidigt har dock

ytorna fordyrats genom forb?ittringar i utrustning, miljci, bilplatsutrym-

men etc. Utan hiinsyn till effekten av dessa for?indringar erhills for

perioden rgb3-r963 en cikning av byggnadspriset riknat per kvadrat-

meter ,hyresyta, med zg procent. Som jiimfrirelse kan nimnas, att

bostadsstyrelsens byggradskostnadsindex for samma period visar en 6k-

ning med gb procent.

Under de tvfl sista undersokta 6.ren - rg64och rg6b - har byggnads-

prisets okning varit betydligt kraftigare, s?irskilt i storstd.derna. Den

flrliga rikningen fcir dessa flr har uppskattats till cirka b procent sedan

effekten av standardforiindringar frflndragits.

For att erhf,.lla underlug fcir beriikningar av miljcitririindringarnas

betydelse fcir priset pe bostflder har flera kompletterande undersok-

ningar genomf<irts. Dessa visar bl. a. att antalet garage- och parkerings-

platser per roo l[genheter for hela landet under perioden tgb3-r963

stigit frfln cirka 12 till cirka 80. Samtidigt har iordningstllld tomtmark

i anslutning till bostiiderna endast okat obetydligt (Z procent), varfor

parkeringsplatsernas oknirg medfcirt en minskning av de $. k. grcina

ytorna.

De lflngivande myndigheternas tilltagande krav pfl milj6fdrbiittringar

47

har emellertid efter 1963 lett till en avsevdrd okning av den iordning-

stiillda tomtmarken - niirmare sb procent pe wi flr (t963-rg6b). Trots

den fortsatta okningen av antalet parkeringsplatser har diirfor pi senare

tid grcina ytor i anslutning till nyuppfrirda hus blivit avsevd.rt stcirre.

VERKNINGAR AV IIYRESKONTIIOLLENS AVSKAFFANDE

Studien avser att analysera verkningarna av alternativa metoder att

aweckla nuvarande system med hyreskontroll. Det blir diirvid ncidv?in-

digt att flven studera hur hyresreglering€n, faststiillandet av bostads-

styrelsens maximihyror i statligt bellnade hus samt hyressiittningen i

allmiinnyttiga och kooperativa bostadsforetag faktiskt fungerat.

Undersokningen omfattar bl. a. verkningarna av en aweckling av hy-

reskontrollen pn hyresnivfl, hyresstruktur, inkomststruktur, bostadsbe-

stindets fordelning pfl hushill och villkoren for nyproduktion. Avsikten

iir att dven beakta de stora regionala skillnaderna.

BOLAGSBESKATTNINGTN

I centrum for undersokningen om bolagsbeskattningen stflr de olika

mcijligheter till differentiering av bolagsbeskattningen som f<ireligger.

Det sambatrd, som rflder mellan bolagsskattesystem och fcirriintnings-

krav for bolagsinvesteringar, undersciks under fcirutsittning av olika ty-

per av bolagsbeskattnirg och utdelningspolitik hos bolagen. Inte minst

?ir det naturligt att anknyta en sfldan understikning till sjiilvfinansie-

ringsmcijligheterna. Ett stort avsnitt av arbetet behandlar de olikartade

forutsilttningar for investeringsstimulans via liberala avskrivningsregler,

som rider vid olika system fcir behandling av aktiebolags utdelade vinst.

I detta sammanhang har det senaste flrets internationella utveckling

givit ytterligare erfarenhetsmaterial. Det dr pflfallande, att tillviixtmo-

tiv spelar en stor roll i argumentationen for bolagsskattesystem, i vilka

den utdelade vinsten behandlas sdmre fln den innehillna. Samtidigt vill

det synas som om utvecklingen tenderar att gynna andra metoder iin

den differentierade bolagsskatten, nir det giiller att mildra eller un-

danrcija dubbelbeskattningen av utdelad vinst. Det stora kanadensiska

skattefcirslag, som publicerades vflren ry67, ger ett gott exempel. Diir

f<ireslis en komplett awecklirg av bolagsvinsternas dubbelbeskattning

48

genom att aktieiigarna tillgodorflknas bolagsskatten som forskott pe sin

inkomstskatt. I institutets underscikning ingi,r iiven ett kapitel om sam-

ordningen mellan bolagsvinstskatt och skatt pfl aktievinster.

nATvTABTLITET ocIT INvESTERINGSTILLvAxT

Industriforetagens investeringsbeteende har liinge varit en central friga

i den ekonomisk-politiska debatten. Under rg5o-talet har detta pro-

blem kommit att behandlas i ett flertal publikationer frfln institutet

rbrande foretagens finansieringsfcirhflllanden. Samtidigt har erfarenhe-

terna frfln lflngtidsutredningarna visat att forutsflgelser om fciretagens

frarntida investeringsverksamhet varit de kalkyler som mflst omges med

de storsta osd,kerhetsmarginaler.

Som ett frirsta steg i en mer systematisk behandling av de faktorer

som bestdmmer fciretagens investeringsbeteende har under flret publi-

cerats en stud.ie civer de finansiella bestf,mningsfaktorerna till fcireta-

gens kortsi,htiga investeringsplanering. Den undersokning som pflborjats

under fuet iir en direkt fortsflttning och komplettering av denna studie.

En numerisk analys av de incitament som stimulerar till kapitalacku-

mulation och tillv?ixt pe ling sikt isyftas denna gflng. Avsikten fi.r bl. a.

att kunna integrera resultaten frin ovanniimnda studie av det kortsik-

tiga investeringsbeteendet med vissa produktionsfunktionsberiikningar

frfln den pigflende undersokningen om ekonomisk tillviixt i Sverige till

en numeriskt bestimd investeringsmodell som pfl makronivfl soker fcir-

klara investeringstillvlxten under efterkrigstiden bland industrins hu-

vudbranscher.

Fciretagens forvii.ntningar om den framtida vinst- och rlntabilitets-

utvecklingen samt attityder till risktagande av olika slag kommer att

studeras silrskilt. Industrisektorns finansieringsfiirhflllanden har d?irfor

fhtt en central plats vid studiens upplii.ggning.

I(ONKt'RRENS PA LIICA VILLKOR

Den tekniska och kommersiella utvecklingen f<iriindrar pfl olika s?itt

konkurrensforutsittningarna mellan olika foretag och niringsgrenar.

Diirtill kommer att ambitionsgraden i den ekonomiska politiken har

stegrats till att ornfatta ofta ganska preciserade mfll fiir den ekonomiska

49

utvecklingen. Mot denna bakgrund kan konflikter mellan olika ekono-

miska mfllsd.ttningar och cinskan om fri konkurren$ uppkomma. Insti-

tutet har diirfor under flret pflbcirjat en studie med arbetsnamnet uKon-

kurrens pfl lika villkoru, som avses behandla olika aspekter pn

friretagens - sflviil privata som offentliga - mtijligheter i den inbordes

konkurrensen, och hur dessa mcijligheter piverkas av lagstiftningen och

den ekonomiska politiken.

IIUSrIALLENS EGENARBETE

I vf,.rt industrialiserade samhiille utgcir hushillen fortfarande en viktig

produktionsenhet, som tillverkar nyttigheter for egen konsumtion. I

mf,nga fall har hushflllen dflrvid mcijligheten att viilja mellan att sjiilva

framstilla det onskade konsumtionsobjektet eller att kcipa det flrdig-

producerat av en specialiserad producent. Undersokningen syftar till att

analysera bestdmningsfaktorerna fcir sfldana s. k. egenarbeten samt att

utrona i vilken omfattning sidana arbeten forekommer.

Det forekommer en mingd olika slag av egenarbeten. Det stdrsta och

viktigaste iir hemmafruarnas arbete. En husmor kan vilja mellan att.

antingen ta ett yrkesarbete och med sin diirigenorn fortjlnade lon kopa

t. ex. olika former av service som ger arbetslittnader i hemmet eller

ocksfl arbeta i hushillet och d.?irmed minska familjens konsumtionsut-

gifter. Andra viktiga egenarbeten dr bl. a. byggande och underhill av

villor och sommarstlllen samt reparation av bilar och bf,.tar.

En viktig orsaksfaktor till att sfldant egenarbete blir lcinsamt, trots

att hushflllen i allminhet [r mindre effektiva produktionsenheter in

specialiserade foretag, iir det fcirhflllandet att sivill hushillens inkomster

som deras konsumtion av inkcipta nyttigheter ir beskattade, medan

egenarbetet :ir obeskattat. Diirigenom ger beskattningen incitament til,I

egenarbete och fir effekter pfl utbudet av arbetskraft i yrkesarbete av

t. ex. husmbdrar, vilket [r en frflgestfillning undersokningen tar upp.

Pe g;rund av bristen pfl statistik om hushflllens egenarbete planerar

institutet att till att bdrja med foreta en enkfltundersokning bland ett

mindre antal hushill for att utriina miijligheten att iiverhuvudtaget

gora en stcirre undersciknitg.

5o

6vrig verksamhet

DET EKoNOiltISKA r,ACUt

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivarefcireningen har flrligen inom insti-

tutet tre rapporter utarbetats rtirande den aktuella konjunkturutveck-

Iingen. Dessa har publicerats under titeln >Det ekonomiska lligetu och

anvints som informationsrnaterial inom foretagsndmnderna. Institutet

har under forsta halvfuet publicerat tvfl dylika rapporter men dflrefter

har denna verksamhet civertaSts av Svenska Arbetsgivareforeningens

samhillsekonomiska sektion.

6vnrerFlera av institutets medarbetare har under flret publicerat artiklar i tid-

skrifter och tidningar samt medverkat som foredragshf,.llare vid konfe-

renser och kurser. Framridandena har i de flesta fall haft anknytning

till inom institutet pflgflende utredningar.

Ekon.dr Lars Nabseth har medverkat som expert i 1964 fus transport-

forskningsutredning. FIan har ocksfl varit ledamot av utred,ningsrtdet

och suppleant i statens rfld for sarnhiillsforskning. Fil.lic. Lars Kritz

har som expert bitr?itt den trafikpolitiska delegationen samt ingitt i

redaktionsrfldet for boken usveriges Industriu. Docent Yngye Aberg

har medverkat som expert i 196g f,.rs arbetstidskommittd.

Institutet har under f;.ret varit representerat i tvi arbetsgrupper inom

statistiska centralbyrfln, varav den ena utarbetat en svensk standard ftir

branschklassificering av industrin byggd pfl ISIC och den andra sysslat

med inrikeshandelsstatistiken.

5r

U tgiana pub likationer*

(Jtredningar

Kreditmarknaden och industrins investeringar. G. Eliasson (rg67). a84 s. {o: -.TV-Eigandets utveckling i Sverige r95G6s. G. Tdrnqvist (1967). 4s s. {o! -.Resekonsumtionen rg5o-r975. G. Endrddi Gg67). rzz s. JOi -.Industrins finansiering ry55-62. B.-G. L6wenthal $966). r7g s. 30: -.Framtidsperspektiv fdr svensk industri 1965-198o. R. Bentzel och J. Beckeman $966).

r84 s. 2oz -.

Utvecklingstend.enser f6r svensk stilindustri. E. Ruist (1966). r4z s. 30: -.Modell och observationer. B. H6glund (1966). zz+ s. 35: -.L6neandelen och den ekonomiska uwecklingen. K. G. Jungenfelt (r 966), zJB s.35: -.Lokaliseringsfdrdndringar inom svensk industri 6ren ry52-6o. G. Tdrnqvist (rg64).

163 s. 2$3 -.

Reklamens ekonomiska roll. G. Albinsson, S. T'engelin och K.-E. Wiirneryd (lg6+).276 s. 35: -.

Arbetskraftens rcirlighet. B. G. Rundblad (1g64). 269 s. 35: -.The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output Study. B. Hiig-

lund och L. Werin (rg6g). zzg s. 25: -.

Lastbilstransporter i Sverige 195o-6r. L. Kritz (lg6g). z2o s. 30: -.Den offentliga sektorns expansion. E, H66k (196z). SZz s. 45: -.

Svensk populdrpress 193r-6r. G. Albinsson (tg6z). r97 s. zSZ-.Framtidsperspektiv fdr svensk industri. J. Wallander (rg1z). 186 s. rS: -.

L6neiikningars verkningar. L. Nabseth (196r). 344 s. 35: -,Industrif6retagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). ro8 s. 2oz -.

Smdtryck

r g 6 7

44, Concentration and Structural Adjustrnent in Swedish Industry during the PostwarPeriod. B. Ryd6n. 9 s. 4: -.

+9. Problemer i markedsokonomisk forskning. J. Skar. 23 s. 4i -.

42. Studier i friurvaro frin arbetet. B. Olsson. r58 s. 25: -.

+r. Bekliidnadskonsumtionen. Ny analys och prognos fcir tg71. J. Ekstrdm och S.Lundberg. r38 s. 25: -.

4e.. Den ekonomiska politikens mdjligheter att inverka p& kapitalresursernas fdrdelrringrnellan n6ringsgrenar och regioner. L. Nabseth . z+ s. 6: -.

39, Industrifinansieringen perioden r95o-rg7o. G. Eliasson. 67 s. $3 -.

r 9 6 6

38. Godstransportutvecklingen i Storbritannien, L. Kritz. 64 s. ro: -.

97. Petrokemiska utvecklingslinjer. P. Fitger. 45 s, 8'-.

36. Jordbrukspolitikens mil och medel. O. Gulbrandsen och A. Lindbeck. r r4 s. $3 -.

35. Den privata konsumtionen rg5o-7o. G. Albinsson och G. Endr6di. +7 s. rz' -.

* En fuilstcindis fdrteckning han erhdllas pd begdran,