kemira kemi ab...3 innehÅll 1 inledning 5 2 administrativa uppgifter 8 3 bakgrund 9 3.1 allmÄnt 9...

2018-11-07

KEMIRA KEMI AB

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap. miljöbalken

2

SAMRÅDSUNDERLAG

Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap. miljöbalken

Kemira Kemi AB

KONSULT

WSP Environmental Sverige

Box 714

251 07 Helsingborg

Tel: +46 10 7225000

WSP Sverige AB

KONTAKTPERSONER

Alvin Paul, 042-17 14 42, [email protected]

Linda Rosqvist, 010-722 54 28, [email protected]

3

INNEHÅLL

1 INLEDNING 5

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 8

3 BAKGRUND 9

3.1 ALLMÄNT 9

3.2 INDUSTRIELL SYMBIOS 9

4 ANSÖKT VERKSAMHET 10

4.1 INLEDNING 10

4.2 ENERGICENTRALEN 11

4.3 KYLVATTENSTATIONEN 15

4.4 DCR-ANLÄGGNINGEN 17

4.5 GEMENSAMMA AVLOPP 19

4.6 HELSINGBORGS BULKHAMN 22

4.7 FORDONSTVÄTTEN 30

4.8 STÖDPROCESSER OCH INFRASTRUKTUR 31

4.9 DEPONIERNA 37

5 LOKALISERING 42

5.1 INDUSTRY PARK OF SWEDEN 42

5.2 ALTERNATIV LOKALISERING 44

6 BEDÖMNINGSUNDERLAG 45

6.1 MILJÖKVALITETSNORMER 45

6.2 MILJÖKVALITETSMÅL 45

7 MILJÖPÅVERKAN 46

7.1 ALLMÄNT 46

7.2 MARK- OCH GRUNDVATTEN 46

7.3 VATTENANVÄNDNING 47

7.4 ENERGIANVÄNDNING 47

7.5 RÅVAROR OCH KEMISKA PRODUKTER 49

7.6 AVFALL 50

7.7 UTSLÄPP TILL LUFT 52

7.8 UTSLÄPP TILL VATTEN 53

7.10 BULLER 59

7.11 TRANSPORTER 60

7.12 RISK- OCH SÄKERHET 63

8 KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 65

8.1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 65

8.2 INLEDNING 65

8.3 METOD FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 65

4

8.4 BEDÖMNINGSGRUNDER 66

8.5 DEN SÖKTA VERKSAMHETEN 67

8.6 HÅLLBAR UTVECKLING 67

8.7 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING 67

8.8 LOKALISERING OCH ALTERNATIV 67

8.9 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING 68

8.10 KONSEKVENSBESKRIVNING/MILJÖBEDÖMNING 68

8.11 SAMLAD BEDÖMNING 70

8.12 REFERENSER 70

8.13 REDOVISNING AV SAKKUNSKAP 70

9 BILAGOR 70

5

1 INLEDNING

Kemira Kemi AB (Kemira) bedriver sin verksamhet i ett industriområde invid Öresund drygt 3 km söder

om Helsingborgs centrum, Industry Park of Sweden (IPOS). Området drivs och förvaltas av Kemira.

Inom industriparken bedriver förutom Kemira även Yara Helsingborg AB, Alufluor AB, Tetra Chemicals

Europé, Air Liquide, Scandinavian Silver Eel AB, Suez och GDL Logistik AB verksamhet. Merparten av

dessa verksamheter är avknoppningar från Kemira. Ytterligare ett antal företag inom parken bedriver

serviceverksamhet.

Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade genom beslut 1979-01-22, dnr Ä 46/75 (Kn 1979-01-

22), dåvarande bolaget Boliden Kemi Aktiebolag, tillstånd enligt miljöskyddslagen till befintlig och

planerad utvidgad verksamhet vid Reymersholmsverken i Helsingborg. Tillståndet omfattar såväl

producerande verksamheter inom industriparken som verksamheten i Helsingborgs Bulkhamn, den s.k.

DCR-anläggningen samt övrig stödverksamhet. Kemiras producerande anläggningar, liksom övriga

producerande anläggningar, har efter detta prövats enligt miljöbalken (MB) och har separata tillstånd.

Kemira planerar nu att söka tillstånd enligt MB för de av bolagets anläggningar eller anläggningsdelar

inom IPOS som inte sedan tidigare har prövats enligt MB. Prövningen omfattar en befintlig verksamhet,

industripark, där ansökta delar enligt tabellen nedan utgör stödfunktioner. All verksamhet inom IPOS,

stödfunktioner såväl som producerande verksamheter, är på olika sätt integrerade med varandra. Detta

möjliggör en hög grad av samverkan och därmed förknippad resurseffektivisering, s.k. industriell

symbios. Industriparken som sådan utgör ingen tillståndspliktig verksamhet enligt MB 9 kap och dess

Miljöprövningsförordning (MPF) men sex av åtta nedanstående delfunktioner omfattas i sig själv av

prövningsplikt. Delfunktionerna verkar inte separat från övriga verksamheter inom industriparken.

Huvudman för verksamheten och ansökan är Kemira.

Ansökan föranleds av myndigheternas önskemål om omprövning av verksamheter med tillstånd

meddelade enligt miljöskyddslagen.

Kemira har i ett antal förberedande samrådsmöten med Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen diskuterat

omfattningen av föreliggande ansökan och kommit överens om dels att verksamheterna i tabellen

nedan ska omfattas av prövningen och dels att ansökan ska belysa extern trafik, intern trafik, samlade

risker, förorenad mark, utsläpp till luft och buller. Därtill har avgränsningar och ansvarsfördelning

mellan verksamheterna inom IPOS diskuterats, liksom detaljplanefrågor.

Ansökan omfattar följande delverksamheter:

Delfunktion Tillståndsgiven

årlig

produktionsvolym

Årlig produktionsvolym

enligt ansökan

Prövningsnivå 11 kap

Energicentral Nämns i Kn 1979-

01-22

Ansökan avser befintlig

verksamhet enligt nedan.

21 kap 10 §

MPF; 40.51 B

Kylvattenstationen Nämns i Kn 1979-

01-22


verksamhet enligt nedan,

uttag av 35 miljoner m3

per år.

11 kap

3§

punkten

3 MB

DCR Kn 1979-01-22,

länsstyrelsebeslut

1986-07-31


verksamhet enligt nedan.

29 kap 27 §

MPF, 90.381 B

29 kap 67 §

MPF, 90.435-i A

29 kap 69 §

MPF, 90.420 B

6

Bulkhamnen Kn 1979-01-22 Ansökan avser befintlig

och planerad verksamhet

enligt nedan.

24 kap 1 §

MPF; 63.10 B

11 kap

15 och

17 §§

MB

Fordonstvätt Kn 1979-01-22,

anmälan 1994-12-

08 samt

länsstyrelsebeslut

1995-01-20.


verksamhet.

23 kap 1 §

MPF; 50.10 C

Deponier1 Kn 1979-01-22. Avslutade.

Gemensamma

avlopp2

Nämns i Kn 1979-

01-22,


verksamhet.

Infrastruktur och

serviceverksamhet

Nämns i Kn 1979-

01-22,


och planerad verksamhet

med avseende på

externa transporter enligt

nedan.

20 kap 2 §

MPF, 39.70 C

29 kap 48 §

MPF, 90.30 B

29 kap 49 §

MPF, 90.40 C

29 kap 50 §

MPF, 90.50 B

1 Deponierna är inte aktiva idag.

2 Utgörs av ett 15-tal avloppsledningar

För hamnverksamheten innebär ansökan en anpassning dels till den verksamhet som bedrivs idag och

dels till tillkommande godshantering kopplad till redan tillståndsgivna etableringar, eventuellt

tillkommande etableringar och till skeppning av externt gods. Den förändrade godshanteringen

påverkar de externa och interna transporterna. Det kan också påverka användningen av

lagerutrymmen, silor, tankar etc. som behövs för materialhanteringen.

För övrig stödverksamhet innebär denna ansökan en omprövning av befintlig verksamhet.

Produktionen vid energicentralen är beroende av dels produktionen av överskottsenergi vid

svavelsyrafabriken, vilket är reglerat i svavelsyrafabrikens tillstånd, dels energianvändningen vid övriga

tillståndsgivna verksamheter inom industriparken, vilken också prövats inom respektive anläggnings

tillstånd. Verksamheten vid kylvattenstationen är också den kopplad till respektive anläggnings

tillståndsprövade verksamhet och dess kylvattenbehov. Vid DCR-anläggningen omhändertas avfall

från anläggningar inom industriparken, och ansökan omfattar befintlig verksamhet kopplad till

respektive producerade anläggnings behov och tillståndsgivna produktion. Även övrig stödverksamhet

är kopplad till övriga producerade anläggningars behov.

Resurskapacitet som idag inte utnyttjas fullt ut står vid behov till förfogande för verksamheterna inom

IPOS. Detta kan avse lagerresurser, energiresurser, mediaresurser etc. Outnyttjad resurskapacitet kan

även komma verksamheter utanför industriparken till del, dels genom leverans till närliggande

verksamheter och dels genom att externa verksamheter etablerar sig inom IPOS.

Ansökan omfattar verksamhetsbeskrivningen 90.435-i enligt 29 kap 67 § i miljöprövningsförordningen

samt bortledande av vatten från ett vattenområde vilket omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 3§

punkten 3 MB och ansökan ska därför prövas vid Mark- och miljödomstolen i Växjö.

Verksamheten omfattas även av industriutsläppsförordningen (2013:250). Av förordning (1998:905) om

miljökonsekvensbeskrivningar framgår vilka verksamheter som alltid anses medföra en betydande

miljöpåverkan. Kemira avser att genomföra samrådet som om verksamheten skulle medföra betydande

7

miljöpåverkan. Föreliggande handling utgör underlag för det avgränsningssamråd som enligt

bestämmelserna i 6 kap 30 § MB ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda

som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt med de övriga statliga myndigheter, den

allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse verksamhetens

lokalisering, omfattning, utformning och miljöeffekter samt miljökonsekvensbeskrivningens (MKB)

innehåll och utformning.

De verksamhetsdelar som planerad ansökan omfattar utgör i sig inte verksamheter som omfattas av

lag (1999:381) åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor. Vid Kemira finns

det dock flera produktionsenheter som omfattas av den högre kravnivån enligt denna lagstiftning.

Samrådet omfattar således även, i enlighet med 6 kap 29 § st 2MB, hur allvarliga kemikalieolyckor till

följd av verksamheten ska kunna förebyggas och begränsas.

WSP Sverige AB har fått i uppdrag att sammanställa detta samrådsunderlag inför samrådet med de

lokala, regionala och statliga myndigheterna. Ett samrådsmöte kommer att genomföras den 12

december 2018 på Kemira, Helsingborg, med efterföljande syn på platsen. Inbjudan har skickats till

Länsstyrelsen Skåne, Kommunstyrelsen, Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljöförvaltningen i

Helsingborgs kommun, Trafikverket, Sjöfartsverket, Räddningstjänsten Skåne Nordväst,

Naturvårdsverket (NV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Havs- och

vattenmyndigheten (HAV).

Samråd kommer även att ske med allmänhet, organisationer och kringboende i området. Ett

samrådsmöte kommer att hållas. Inbjudan till samrådet kommer att ske dels via annonsering, dels

direkt till kringboende och organisationer som Kemira bedömer ha intresse av ett samråd.

Samrådsunderlaget har upprättats med utgångspunkt från uppgifter som tillhandahållits av Kemira.

8

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Huvudman: Kemira Kemi AB

Platsnummer: 1283-101

Utdelningsadress: Box 902, 251 09 Helsingborg

Besöksadress: Industrigatan 70, Helsingborg

Kommun, län: Helsingborgs kommun, Skåne län

Org. nummer: 556085-6287

Telefonnummer: 042-17 10 00

Juridiskt ansvarig: VD Peter Kihlgren

Kontaktperson: Miljöchef Alvin Paul, 042-17 14 42, [email protected]

Fastighetsbeteckning: Kopparverket 8

Fastighetsägare: Kemira Kopparverket KB

Verksamhetskoder: 21 kap 10 § MPF, 40.51, 23 kap 1 § MPF, 50.10

24 kap 1 § MPF, 63.10 29 kap 49 § MPF, 90.40

29 kap 50 § MPF, 90.50 29 kap 27 § MPF, 90.381

29 kap 69 § MPF, 90.420 29 kap 69 § MPF, 90.435-i

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Skåne

Beslutande myndighet: Mark- och Miljödomstolen

9

3 BAKGRUND

3.1 ALLMÄNT

Kemira bedriver verksamhet inom Industry Park of Sweden, IPOS, lokaliserad inom fastigheten

Kopparverket 8 i södra delen av Helsingborgs hamnområde.

Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade genom beslut 1979-01-22, dnr Ä 46/75, dåvarande

bolag Boliden Kemi Aktiebolag, tillstånd enligt miljöskyddslagen till befintlig och planerad utvidgad

verksamhet vid Reymersholmsverken i Helsingborg. Tillståndet omfattade bl.a. produktion av

fosforsyra, svavelsyra och flytande svaveldioxid, aluminiumsulfat, saltsyra/natriumsulfat, natrium-

ortofosfater, natriumpolyfosfat, dikalciumfosfat, monokalciumfosfat, kalciumklorid och järnsalter för

vattenrening. Tillståndet omfattade de produktionskapaciteter som bolaget angivit i ansöknings-

handlingarna, totalt 2 550 kton per år. Tillståndet omfattade även verksamheten i Helsingborgs

Bulkhamn (dåvarande Kopparverkshamnen).

I ansökan beskrivs Reymersholmsverkens tillkomst och utveckling och skälet till vald lokalisering.

Besvärliga transporter via Råå hamn nödvändiggjorde byggandet av en egen hamn, Kopparverks-

hamnen, år 1917-1919. Hamnen har därefter byggts ut och fördjupats för att svara mot utvecklingen

inom sjöfarten mot allt större tonnage.

I tillståndet från den 22 januari 1979 inryms alla de delfunktioner som finns/bedrivs inom IPOS och som

ännu inte omprövats. Prövningen omfattar således en befintlig verksamhet som utgör en del av IPOS.

Delarna som ska prövas är funktioner/ stödprocesser i en industriell symbios och dessa verkar inte

separat från övriga verksamheter inom industriparken även om dessa verksamheter redan

tillståndsprövats enligt MB.

3.2 INDUSTRIELL SYMBIOS

All verksamhet inom IPOS, stödfunktioner såväl som producerande verksamheter, är på olika sätt

integrerade med varandra. Detta möjliggör en hög grad av samverkan och därmed förknippad

resurseffektivisering, s k industriell symbios. Industriparkskonceptet och likaså den industriella

symbiosen bygger på gemensamt nyttjande och användande av energi/värme, hamn, materialflöde,

väg- och järnvägsnät, ånga, kylvatten, naturgas och tryckluft. Därutöver finns ett gemensamt

omhändertagande av avfall som genereras vid de olika verksamheterna och avledande av vatten i

gemensamt ledningsnät. Med industriell symbios avses att företag är verksamma i symbios med andra

företag, för att realisera en cirkulär ekonomi, en kretsloppsekonomi samt för att minska företagens

kostnader och påverkan på miljö och klimat. Därutöver finns en symbios kopplad till Helsingborg då

Kemira levererar fjärrvärme till stadens fjärrvärmenät. Leveransen motsvarar ca 30 % av behovet i

fjärrvärmenätet. Skulle denna leverans försvinna från stadens nät skulle ett ökat behov av alternativa

energislag behöva kompensera detta bortfall. Att nyttja restvärme från industrin möjliggör bland annat

ett lägre utsläpp till luft för Helsingborgs Stad.

Grunden till samverkan inom IPOS är återvunnen värme och energisystemet. Inom IPOS har ett

energisystem byggts upp som är komplext men samtidigt överskådligt. De tre grundpelarna är

återvunnen energi, gemensamt distributionsnät och delade kostnader. Det pågår löpande ett aktivt

arbete för att identifiera och ta tillvara på energiströmmar som går att återvinna. Den återvunna energin

går till energicentralen som är kärnan i energisystemet. I energicentralen omvandlas energin till den

form som behövs och distribueras sedan ut till företagen på området genom ett centralt

distributionsnät. Distributionsnätet innehåller bland annat el, återvunnen värme i form av ånga och

hetvatten, kylvatten, naturgas och tryckluft.

Likaså finns egen hamn och välutbyggt väg- och järnvägsnät. Samverkan och industriell symbios

innebär att:

http://ec.europa.eu/environment/ecoap/about-eco-innovation/experts-interviews/20140127_industrial-symbiosis-realising-the-circular-economy_en.htm

http://www.industrypark.se/energi-materialfloden/

10

Produkter och biprodukter från produktionsanläggningarna är råvaror till olika enheter på

området, vilket minimerar transporter. I vissa fall är produktionsanläggningarna direkt

ihopkopplade med till exempel ledningssystem.

Energi återvinns och återdistribueras till verksamheterna på området. Stora mängder

återvunnen värme levereras också till Helsingborgs Stad och dess fjärrvärmenät.

Alla verksamheter på området delar på kostnader för infrastruktur, till exempel vägnätet eller

distributionssystem för energibärare, vilket sänker kostnaderna för varje enskild verksamhet.

4 ANSÖKT VERKSAMHET

4.1 INLEDNING

Ansökan omfattar de resterande delar inom IPOS som ännu inte tillståndsprövats enligt MB, vilka

utgörs av stödverksamheter såsom Energicentralen, kylvattenstationen, DCR-anläggningen,

Bulkhamnen, fordonstvätten, övrig serviceverksamhet, deponierna samt gemensamma avlopp. Av

dessa delar är det endast Energicentralen, DCR-anläggningen, Bulkhamnen samt avfallshanteringen

under övriga serviceverksamheter som i sig själv utgör tillståndspliktig verksamhet enligt MB och dess

MPF.

Därutöver finns det verksamheten med egna tillstånd enligt MB1 som verkar inom parken. Dessa

verksamheter är bl.a. Svavelsyrafabriken, Väteperoxidfabriken, Kalciumkloridfabriken, ECOX-fabriken,

Fennosizefabriken, VA-fabrikerna, Saltsyrafabriken (samtliga Kemira), Scandinavian Silver Eel, Suez,

Yara Sverige AB, Alufluor AB och NOAH AS2. Anläggning för lagring m.m. för metanol,

natriumhydroxid, kaliumhydroxid och kaliumformiat är även den tillståndsgiven 2017-10-12.

Verksamhetsområdet för industriparken presenteras i figur nedan. Situationsplan med utmärkta

byggnadsnummer m.m. presenteras i bilaga 1.

Figur 1. Industry Park of Sweden

1 Tillstånd alternativt anmäld verksamhet enligt 9 kap MB. 2 Tillståndsgiven men inte anlagd

11

De olika stödverksamheternas omfattning och utformning redovisas nedan. Miljöpåverkan redovisas i

avsnitt 7.

De delverksamheter och ytor som omfattas av ansökt verksamhet redovisas i bilaga 2. I kommande

ansökan kommer denna gränsdragning att redovisas mer detaljerat.

4.2 ENERGICENTRALEN

4.2.1 Allmänt

Energicentralen tar hand om ånga (högtrycksånga ca 55 ton/h) från avgasångpannorna vid Kemiras

Svavelsyrafabrik. Ångan används till ca 2/3-delar för att generera ånga, hetvatten och fjärrvärme och

till ca 1/3-del för att generera el. För intern förbrukning inom fabriksområdet distribueras ånga av tre

olika tryck, 25 bar, 19 bar och 5 bar. Ångan används för olika processändamål och uppvärmning vid

olika produktionsenheter. För att kompensera bortfall av ångproduktion när svavelsyrafabriken är

avställd, finns tre naturgaseldade ångpannor med en totalt installerad effekt av 32,6 MW. Fjärrvärme

levereras till Helsingborgs fjärrvärmenät och tillgodoser ca 30 % av behovet i fjärrvärmenätet.

Anslutning för leverans till Helsingborgs fjärrvärmenät skedde under hösten 1974.

Merparten av verksamheten bedrivs i Energicentralens huvudbyggnad som ligger i anslutning till

svavelsyraområdet i norra delen av industriparken

Härutöver ingår även andra anläggningsdelar i Energicentralens ansvarsområde. Följande

anläggningsdelar ingår:

Huvudbyggnad (222) med tillhörande distributionssystem (ledningsnät, rörbryggor etc.)

Intagsstation för saltvatten (432) (redovisas separat i avsnitt 4.6)

Gasstation (naturgas) (109)

Viss utrustning för fjärrkyla i svaveldioxidanläggningen (266)

Tryckluftsanläggning (del av 265)

Ledningsnät för ånga, naturgas, hetvatten, sötvatten, kylvatten och spillvärme i

energicentralen

Produktion sker med kontinuerlig drift och en årlig drifttid på ca 8 000 timmar.

4.2.2 Produktion

Energicentralen ansvarar bl.a. för försörjningen av energi och andra media inom industriparken.

Energiförsörjning sker i första hand genom omhändertagande och omvandling av överskottsenergi från

olika produktionsanläggningar inom området. Denna energi distribueras sedan till olika mottagare inom

industriparken. Behovet av ånga och hetvatten inom IPOS kan täckas på detta sätt. Därutöver köps

naturgas in för att täcka behovet av högvärdig energi och för energiproduktion när produktions-

anläggningarna inte är i drift. Även en viss mängd elenergi köps in. All omvandling till nya energislag

eller kvaliteter benämns för energicentralen som produktion.

Försörjning med andra media än energi sker genom egen produktion (kylvatten, demivatten och

matarvatten), distribution från andra produktionsanläggningar (fjärrkyla) samt genom inköp från externa

leverantörer (kommunalt vatten).

Verksamheten omfattar för närvarande följande produkter:

Ångproduktion och ångdistribution: För intern förbrukning inom fabriksområdet distribueras ånga av tre olika tryck, 25 bar, 19 bar och 5 bar.

Elenergi: Ca 35 % av behovet produceras idag, resterande köps in.

Hetvatten: Produceras för uppvärmning av byggnader inom industriparken samt till produktionsprocesser.

Naturgas: Används för uppvärmning av processer, som råvara och för att producera ånga.

12

Kommunalt vatten

Kylvatten: Som kylvatten används saltvatten från Öresund som distribueras via ett centralt system. Detta beskrivs vidare i avsnitt 4.6.

Fjärrvärme till industriparken

Fjärrvärme till kommunens nät

Fjärrkyla

Tryckluft

Vatten av högre kvalitet: o Demivatten (Avjoniserat vatten) o Matarvatten (Avjoniserat vatten som avgasats och värmts upp)

I tabell nedan redovisas producerade, externt inköpta och distribuerade volymer 2015-2017.

Tabell 1. Produktion, externa inköp och distribution 2015-2017.

Media 2015 2016 2017

Egen produktion

Elenergi, GWh 45 48 45

Ånga 45 bar, ton 1050 2 248 5 353

Ånga 25 bar, ton 641 2 048 8 707

Ånga 5 bar, ton 170 820 1 818

Förbrukning

Elenergi, GWh 8 8,5 7,6

Naturgas, GWh 2,6 5 13,2

Ånga, GWh (för elproduktion,

fjärrvärme, matarvatten, hetvatten)

386 255 237

Kommunalt vatten, m3 248 000 234 000 216 000

Distribution

Elenergi, GWh 144 146 137

Ånga 25 bar, ton 31 000 34 000 31 000

Ånga 19 bar, ton 86 000 71 000 58 000

Ånga 5 bar, ton 110 000 474 000 397 000

Spillvärme till det kommunala fjärrvärmenätet, GWh

333 356 335

Fjärrkyla, GWh 1,3 1,8 1,5

Kommunalt vatten, m3 976 000 984 000 1 006 000

13

Normalt erhålls merparten av ångbehovet från Kemiras svavelsyrafabrik men vart annat till vart tredje

år stängs fabriken för underhåll i upp till fem veckor. Under denna period måste ånga produceras i

Energicentralens huvudbyggnad men hjälp av naturgas.

4.2.3 Beskrivning av processer och utrustning

4.2.3.1 Ångproduktion och beredning av demivatten och matarvatten

Vid produktion av svavelsyra i Kemiras svavelsyrafabrik förbränns elementärt flytande svavel.

Processen i fabriken är exoterm och genererar stora mängder överskottsenergi i form av

högtrycksånga och hetvatten (se avsnitt 4.2.3.3) som levereras till Energicentralen. Vid full produktion i

svavelsyrafabriken levereras ca 55 ton högtrycksånga per timme. Väteperoxidfabriken och

saltsyrafabriken levererar även de en viss mängd överskottsånga till Energicentralen.

Ångan går till en turbin, bestående av tre steg, för att generera ånga vid andra tryck samt el. Ånga för

processuppvärmning distribueras vid tre olika tryck, 25 bar, 19 bar och 5 bar. Resterande ånga

används sedan för att producera värme till fjärrvärmenätet.

För att kompensera eventuellt bortfall av ångproduktion, t ex när svavelsyrafabriken har

produktionsstopp, finns tre reservångpannor för naturgas med en totalt installerad effekt3 av 32,6 MW i

Energicentralens huvudbyggnad:

Panna 1: högtryckspanna, installerad effekt 15,7 MW,

Panna 2: lågtryckspanna, installerad effekt 6,4 MW,

Panna 3: mellantryckspanna, installerad effekt 10,5 MW,

Pannorna hålls startberedda i varierande grad beroende på driftsituation och årstid såtillvida att

pannorna kan vara inställda på allt från drift på minimilast, d.v.s. trycket i pannan hålls upp genom

förbränning av naturgas men ingen ångproduktion sker, till enbart varmvattencirkulation. Dock körs

alltid minst en panna på minimilast. Rökgaser från pannorna avleds genom två skorstenar där panna 1

och 2 delar skorsten och panna 3 går till egen skorsten.

Energicentralen levererar ånga för processuppvärmning vid olika verksamheter inom industriparken.

Ångan används också för att producera spillvärme, se avsnitt 4.2.3.7 nedan.

Energicentralen avjoniserar kommunalt vatten för de verksamheter som har behov av demineraliserat

processvatten (demivatten), för ånggenerering vid IPOS:s samtliga ångpannor samt för användning i

övriga ångpannor inom industriparken (matarvatten). Anläggningen är av typ totalavsaltning.

Demivattnet används för matarvattenberedning för den egna ångproduktionen och för distribution till

Kemiras väteperoxidfabrik. Demivattnet distribueras också till svavelsyrafabriken och

väteperoxidfabriken där det används som råvara.

Det finns tre avjoniseringslinjer som normalt körs en åt gången men som vid behov kan köras

samtidigt. Varje linje har kapaciteten 70 m3/tim. Regenerering sker med saltsyra (HCl) och lut (NaOH).

Regenereringen är så konstruerad att vid rensköljning ska spolvattnet från katjon och anjon balansera

till ett neutralt sköljvatten med pH 7 innan det leds till avloppet.

Matarvatten bereds från avjoniserat vatten genom avgasning och uppvärmning.

4.2.3.2 Elproduktion och eldistribution

Högtrycksångan från svavelsyrafabriken leds till Energicentralens tre sammankopplade turbiner som

genererar elenergi. Årsproduktionen är ca 40–50 GWh elenergi vid drifttiden ca 8 000 h vilket

motsvarar ca 40 % av Kemiras behov av elenergi.

3 Totalt installerad effekt; vad pannorna som mest momentant per sekund kan förbränna

14

Energicentralen distribuerar också el till olika kunder inom industriparken. Det återstående behovet av

el köps in från extern leverantör med spänningen 130 kV som i energicentralens huvudbyggnad

transformeras ner till 6 kV för att sedan distribueras ut till lokalt placerade ställverk för vidare

transformering eller direktanvändning i högspänningsmotorer.

4.2.3.3 Internt hetvattennät

För uppvärmning av servicebyggnader och kontor finns ett hetvattennät. Detta är uppbyggt på

principen att tillvarata små spillvärmekällor genom att värmeväxla dessa mot nätet. Överskottsenergin

finns framför allt i energicentralen.

Väsentliga delar i nätet är en ackumulator som rymmer 600 m³ vatten (placerad strax väster om

byggnad 222), rörledningsnät med fram- och returledning, värmeväxlare hos förbrukare av hetvatten.

På sommarhalvåret räcker spillvärmekällorna till för att täcka behovet av lokaluppvärmning och

tvättvatten. På vinterhalvåret krävs tidvis tillsats av ånguppvärmning.

4.2.3.4 Naturgasdistribution

Inom industriparken används naturgas främst för uppvärmning i industriella processer och som råvara

vid framställning av väteperoxid. En mindre del av naturgasen används för ångproduktion i Energi-

centralens reservångpannor. Installationerna för naturgas är byggda och drivs enligt Energigasnormen.

Naturgasen distribueras i två olika distributionsnät, ett med 4 bars tryck och ett med 30 bars tryck.

Distributionsnätet för fyra bar är uppbyggt av markförlagda plastledningar medan distributionssystemet

för 30 bar är en markförlagd stålledning

4.2.3.5 Sötvattendistribution

Behovet av sötvatten inom industriparken tillgodoses genom inköp från det kommunala nätet.

Energicentralen har ansvar för distributionen av vattnet vilken sker i ett markförlagt rörledningssystem.

Kommunalt vatten används förutom för sanitära ändamål även som processvatten och om behov

föreligger i mindre omfattning som kylvatten.

Vid nuvarande verksamhet bedöms behovet av kommunalt vatten ett normalår vara av storleks-

ordningen 1 miljon m3 per år.

4.2.3.6 Fjärrkyladistribution

Fjärrkyla produceras i svavelsyrafabrikens anläggning för flytande svaveldioxid (byggnad 266) genom

värmeväxling mellan en ammoniakkylkrets och en köldbärarkrets. Köldbäraren distribueras till

användare inom industriparken via ett speciellt distributionsnät. Som köldbärare används ”Freezium”,

som är en saltlösning av kaliumformiat (HCOOK). Köldbäraren kyls till framledningstemperaturen på ca

– 12 o C i värmeväxlaren. Ledningsnätet rymmer ca 15 m3. Expansionskärl och pumpar är placerade

inomhus i byggnad 266. Det finns också en fyllnadstank utomhus vid byggnaden som kan användas

för att fylla och tappa ledningssystemet. Tanken, som normalt är tom, rymmer hela ledningsvolymen.

Leveransgränsen mellan svavelsyrafabriken och energicentralen är värmeväxlaren mellan

ammoniakkretsen och kylanläggningens köldbärarkrets. Energicentralen ansvarar därmed för

utrustning i och invid byggnad 266.

Maximal effekt är 1 500 kW.

4.2.3.7 Spillvärmeproduktion

Som tidigare nämnts ger produktion av svavelsyra upphov till stora mängder energi varav en del tas ut

som högtrycksånga, se ovan i avsnitt 4.2.3.1, och en del tas ut som hetvatten vid 85 - 90 grader C.

15

Vid det produktionssteg i svavelsyraprocessen där SO3 absorberas och bildar svavelsyra med vatten

är reaktionerna exoterma och det hetvatten som finns i absorptionskretsen leds till Energicentralens

huvudbyggnad. Effekt vid full produktion i svavelsyrafabriken utgör ca 25 MW. Hetvattnet värmeväxlas

mot fjärrvärmenätet tillsammans med den överskottsånga man har för tillfället. Överskottsenergin utgör

ca en tredjedel av Helsingborgs stads fjärrvärmebehov vid normal produktion vilket innebär ca 350

GWh per år.

Väsentliga delar i spillvärmeanläggningen utgörs av värmeväxlare placerade i svavelsyrafabriken,

rörledningar till Energicentralens huvudbyggnad samt värmeväxlare/kondensatorer och pumpar i

huvudbyggnaden. Anläggningen är i sin helhet placerad ovan mark.

4.2.3.8 Tryckluft

Tryckluft produceras i en central anläggning med sex kompressorer, placerade i byggnad 265, och

distribueras till ett flertal användare på industriparken. Värme återvinns från kompressorerna och

levereras som fjärrvärme till Helsingborgs stad. Värmeåtervinningen innebär ett tillskott på ca 4-5 GWh

per år.

4.2.4 Framtida förhållanden Verksamheten vid Energicentralen kommer att anpassas successivt efter behoven vid de andra

verksamheterna inom industriparken och eventuellt nytillkommande verksamheter. Den anpassas

också till förhållandena på energimarknaden framförallt avseende prissättningen på elenergi och

naturgas. Verksamheten är likaså beroende av svavelsyraproduktionen och den restvärme som

produceras där nu och i framtiden. Utvecklingen kan därför inte förutses i detalj, men en bedömning är

att verksamheten inte i någon högre grad kommer att avvika från dagens omfattning. Några nya

anläggningar eller förändringar av betydelse planeras inte.

Alternativ energiförsörjning som exempelvis solceller eller andra förnyelsebara energislag kan i

framtiden bli aktuellt inom området.

4.3 KYLVATTENSTATIONEN

4.3.1 Allmänt Inom industriparken används kylvatten i många processer och verksamheter. Huvudsakligen används

saltvatten. Intag av saltvatten/kylvatten sker i en intagsstation (byggnad 432) belägen längst ut på

hamnpiren. Kylvatten distribueras i fast ledningsnät till de olika användarna för att efter användning

åter släppas ut i recipienten. Detta uttag av saltvatten är tillståndspliktigt enligt 11 kapitlet MB, vilket

kommer att beskrivas i ansökans MKB och huvudinlaga. Återförandet av uppvärmt kylvatten till

Öresund kommer också redovisas i ansökan.

4.3.2 Befintlig verksamhet

4.3.2.1 Intag av vatten

Intag av saltvatten sker via intagsledning på cirka sex meters djup och cirka 12 meter ut i

hamnbassängen. Vattnet strömmar därefter genom rensgaller och filter där föremål och partiklar ner till

2 mm avlägsnas.

Sex pumpar placerade i byggnad 432 distribuerar vattnet till ledningsnätet.

4.3.2.2 Distribution av vatten

Beroende på temperatur distribueras härifrån normalt ca 80 m³/min på vinterhalvåret och ca 130

m3/min på sommarhalvåret till förbrukande verksamheter vilket motsvarar ca 26 miljoner m3 per år. För

16

närvarande kan maximalt 240 m3/min distribueras. Distribution av kylvatten sker via ledningssystem.

Vattnet återförs efter användning i sin helhet genom kylvattenavloppen till Öresund.

Ledningarna är huvudsakligen förlagda ovan mark. För att möjliggöra trafik är ledningarna delvis även

förlagda i betongkassuner i mark.

Under 2015, 2016 och 2017 distribuerades saltvatten enligt nedan, i miljoner m3 per år:

2015 2016 2017 Framtida distribution

Saltvatten 27 28 22 35

4.3.2.3 Övrigt

Därutöver finns en ställverksbyggnad, Byggnad 446, för att framförallt förse sjöpumparna med el-kraft.

I Byggnad 432 finns ett mindre ställverk, städ-, kemikalieförråd, samt kontor.

Natriumhypoklorit tillförs en gång per vecka för att förhindra tillväxt i ledningsnätet. 200 liter tillsätts per

gång. Försök har gjorts att inte tillföra natriumhypoklorit vilket då ledde till påväxt och störningar i

ledningsnätet

4.3.3 Ansökt verksamhet

Förändringar eller behov av ökad användning av saltvatten för kyländamål är avhängigt vilka

verksamheter som finns och etablerar sig inom industriparken. Med hänsyn till kylbehovet hos redan

tillståndsgivna verksamheter inom IPOS (utanför ramen för denna ansökan) bedöms uttaget av

kylvatten kunna uppgå till ca 35 miljoner m3 per år. Eventuellt kan en förlängning av befintlig ledning

vara aktuell för att säkerställa kylförmågan vid en förhöjd temperatur i havsvattnet.

4.3.4 Tillåtlighet

4.3.4.1 Rätt till mark och vatten, rådighet

Befintlig och ansökt verksamhet berör vattenområden som tillhör fastigheten Kopparverket 8 vilken ägs

av Kemira Kopparverket KB, vilket i sin tur ägs av Kemira.

Erforderlig rådighet över det aktuella vattenområdet finns således, i enlighet med 2 kap. lag (1998:812)

med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

4.3.4.2 Planfrågor

Markanvändningen inom industriparken regleras av en detaljplan som vann laga kraft den 24

februari 1967. Fastigheterna är enligt planen avsedda för industriändamål (J) samt område för

hamnändamål och därmed samhörigt ändamål (P).

Kommunfullmäktige i Helsingborgs stad antog den 18 maj 2010 en ny översiktsplan för Helsingborgs

utveckling; ÖP 2010. Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupning av

översiktsplanen för södra Helsingborg, FÖP H+, som i relevanta delar ersätter översiktsplanen. FÖP

H+ omfattar, förutom stadsförnyelseområdet H+, även hela det industriområde i sydvästra

Helsingborg inom vilket bl.a. IPOS ligger. För IPOS anges markanvändningen ”Verksamhet

(inklusive störande industri)”. För kajerna i Bulkhamnen anges markanvändningen ”Hamnområden”.

Verksamheten strider således inte mot någon gällande plan.

4.3.4.3 Enskilda eller motstående intressen

Uttag av vatten sker helt inom ett befintligt hamnområde, där inga enskilda eller motstående intressen

bedöms skadas av vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

17

4.3.4.4 Nyttan

Befintlig och ansökt verksamhets uttag av havsvatten nyttjas för att kyla processer vid verksamheter

inom IPOS. Det alternativ som föreligger om uttag av havsvatten inte görs är att installera kylmedel för

kylning med motsvarande effekt alternativt att nyttja färskvatten. Kylning med kylmedel innebär en stor

kemikalieanvändning och risker kopplade till det kylmedel som nyttjas och färskvatten kan innebär en

viss kemikaliedosering men även nyttjande av en resurs som det periodvis råder stor brist på. Inget av

dessa alternativ kan anses ekonomiskt försvarbart eller miljömässigt motiverat.

4.4 DCR-ANLÄGGNINGEN


4.4.1.1 Inledning

DCR-anläggningen är en central anläggning för behandling av olika processavfall från verksamheterna

inom IPOS, främst Kemira. Processavfallen utgörs av flytande och fasta (torra) produktionsrelaterade

avfall. Vid anläggningen behandlas oorganiska vatten och slam från olika verksamheter inom

industriparken. Behandlingen omfattar huvudsakligen pH-justering, utfällning och avskiljning genom

filtrering. Avskilt slam (filterkaka) lämnas för deponering på anläggning godkänd för ändamålet. Vatten

(filtrat) avleds till Öresund via avlopp A. Vid anläggningen behandlas även fast avfall som uppstått inom

området i form av spill av råvaror och produkter samt vid rengöring av utrustning. Detta fasta material

pH-justeras vid behov innan det efter mellanlagring deponeras på godkänd deponi.

I tabell 2 nedan redovisas tillförda avfallsmängder 2015 – 2017.

Tabell 2. Tillförd avfallsmängd 2015 – 2017, ton, uppdelat på ”slamhaltigt” och ”torrt”.

2015 2016 2017

Slamhaltigt Torrt Slamhaltigt Torrt Slamhaltigt Torrt

3292 1675 3885 1843 4568 1537

DCR-anläggningen ligger i södra delen av industriparken. Den består huvudsakligen av följande

anläggningsdelar:

Processbyggnad (135) med utvändig invallad tankfarm och utvändiga ytor för lagring och hantering av avfall

Kalksilo

Mellanlager för fällningsslam (fast avfall) (146)

Mellanlager för torrt avfall (147)

Ficka för ”icke-torrt” avfall

I tankfarmen finns lagringstankar för olika typer av vatten/slam och kalkmjölk samt pumpgrop för

mottagning av inkommande avfall.

Verksamheten i DCR-anläggningen bedrivs normalt under dagtid men kan vid behov ske under andra

tider. Viss utrustning som t.ex. omrörare och fläktar är i kontinuerlig drift.

Verksamheten vid DCR-anläggningen bedrivs samordnat med produktion av kalciumklorid med bl.a.

gemensamt kontrollrum och ett mindre laboratorium.

4.4.1.2 Inkommande avfall

Verksamheten omfattar för närvarande omhändertagande av avfall i form av slamsuspensioner och

vattenhaltiga materialströmmar.

18

I huvudsak uppkommer bl.a. följande slamsuspensioner;

Processavfall från Kemiras koagulantfabrik (VA-fabriken) för produktion av järn- och

aluminiumsalter.

Processavfall i form av slam och olösta rester från Kemiras ECOX-fabrik.

Processavfall från Alufluor ABs fabrik för tillverkning av aluminiumfluorid vid rengöring.

Slam som avskilts i reningsanläggning vid Kemiras fordonstvätt och slam från fordonstvätt vid

DCR.

Slurry eller fast material från sopmaskiner.

Slurry eller fast material från rengöring av diverse produktionsutrustning i de olika

anläggningarna.

Slurry eller fast material från spill av diverse råvara eller produkt.

Processavfall från Yara ABs fabrik för tillverkning av foderfosfater (MCP-fabriken).

Slam från Yara ABs anläggning för rening av fosforsyra.

Huvudsakligen följande vattenhaltiga materialströmmar uppkommer:

Processavfall från Kemiras saltsyrafabrik.

Processavfall från Kemiras kalciumkloridfabrik.

Ytvatten från FKS-bassängerna.

Slam från fordonstvätten.

Vatten från invallningar som inte kan släppas till avlopp.

Skrubbervatten mm från Yara ABs fabrik för tillverkning av foderfosfater (MCP-fabriken).

Materialbalans kommer att redovisas i kommande ansökan.

4.4.1.3 Hantering

Behandling genom pH-justering, utfällning och filtrering i processbyggnaden

Material tillförs anläggningen via ledningar direkt till bufferttank alternativt via transporter till pumpgrop.

Allt vatten från pumpgropen pumpas till bufferttanken för pH-justering. Vätskeöverskottet från fickorna

pumpas också till pumpgropen.

Bufferttanken är placerad i en invallad tankfarm norr om processbyggnaden. I invallningen finns även

fyra andra tankar däribland en lagertank för kalkmjölk, en extra mottagningstank samt två tankar som

används för produktion av kalciumklorid. Tankarnas volym varierar från 10 till 250 m3. Invallningen

rymmer ca 50 m3. I invallningen finns även ovan nämnda pumpgrop.

Kalkmjölk för justering av pH till mellan 7 och 9 tillsätts direkt i bufferttanken. Den alkaliserade slurryn

filtreras sedan i en filterpress i processbyggnaden

Filtrat från pressen avleds till Öresund via avlopp A.

Filterkakorna transporteras med bandtransportör till lagringsyta utomhus inför borttransport till för

ändamålet godkänd deponi. Transportbandet är gemensamt med uttransporten av filterkakorna från

filtrering av kalciumkloridlösningen varför samtliga filterkakor faller på samma lagringsyta. Lagringsytan

är utförd i betong och har storleken ca 750 m2. Lagringskapaciteten på ytan uppgår till ca 1 200 m3.

Eventuellt inkommande material med högt pH justeras med saltsyra i pumpgropen eller i bufferttanken.

Saltsyran tillförs via ledning från lagertank i saltsyrafabriken. Kalkmjölk tillsätts därefter vid behov.

Vid underskott av kalcium tillsätts kalciumkloridlösning för att säkerställa utfällning av svårlösliga

kalciumföreningar.

Bränd kalk lagras i silo utomhus. Beredning till kalkmjölk sker i beredare i processbyggnaden.

Kalkmjölken lagras därutöver i tank i invallningen varifrån den tillförs bufferttanken.

19

Behandling genom pH-justering

Övrigt avfall som transporteras till DCR-anläggningen tillförs via ficka för torrt avfall (147) eller fickorna

(”lagunerna”) för övrigt avfall. Avfall som tillförs fickorna blandas och pH-justeras med torr kalk eller

kalkmjölk till pH >7. Det pH-justerade avfallet transporteras till ytan för filterkakorna. Vätskeöverskott

från fickorna pumpas till pumpgropen för vidare behandling.

Den invallade lagerytan (146) har ytan ca 500 m2. Från denna lageryta lastas slammet för avtransport

till extern deponering.


Ansökan avser mottagning och behandling av upp till 7 000 ton processavfall per år. Denna mängd

ligger under de mängder som behandlats vid anläggningen historiskt inom ramen för nu gällande

tillstånd och innebär alltså inte någon utökning av verksamheten. Historiskt har upp emot 30 000 ton

avfall hanterats vid anläggningen. Ansökan avser behandling av såväl icke farligt avfall som farligt

avfall, varav huvuddelen av det sistnämnda uppkommit i egna anläggningar. Ansökan avser även

mellanlagring av obehandlat och behandlat avfall.

DCR-anläggningen är utformad för att på ett effektivt sätt avskilja oorganiska föreningar i vatten/slam

genom pH-justering, utfällning och filtrering. Verksamheten omfattar för närvarande hantering av

processavfall från befintliga verksamheter inom industriparken. Verksamheten anpassas successivt

efter behoven inom industriparken, såväl avseende nuvarande som eventuellt tillkommande

verksamheter. Några ändringar av betydelse i anläggningen planeras inte och endast processavfall

som är behandlingsbart i anläggningen kommer att behandlas. De avfall som kan komma ifråga måste

därför huvudsakligen vara av samma typ som nuvarande avfall, d. v. s. innehålla oorganiska föreningar

som salter, oxider, hydroxider etc. samt oorganiska syror och baser. Det kan också bli aktuellt att

hantera avfall i form av produkter som inte kan säljas samt s.k. kundreturer.

Vid DCR-anläggningen finns idag även möjlighet att behandla fast avfall genom pH-justering med torr

kalk eller kalkmjölk samt att mellanlagra fast avfall i väntan på borttransport till deponi. Även dessa

resurser kommer framöver att användas vid behov.

Lagring av flytande avfall/avfallslösningar kommer att ske i invallade tankar alternativt i process-

byggnaden. Lagring kommer i övrigt att ske på avsedd yta.

4.5 GEMENSAMMA AVLOPP

4.5.1 Allmänt

Inom industriparken finns ett 15-tal avloppsledningar för processvatten, kylvatten, dagvatten och

sanitärt avloppsvatten. Från anläggningarna inom området avleds vattnet via ett antal gemensamma

avloppsledningar. Avloppen är en del av infrastrukturen inom industriparken. Energicentralen ansvarar

för drift av befintligt ledningsnät. Sanitärt avloppsvatten avleds till kommunens sanitära avloppsnät.

Befintliga dag-, kyl- och processavlopp redovisas i tabell nedan med respektive benämning:

20

Tabell 3. Avlopp inom IPOS

Benämning,

”Avlopp”

Område Typ av avlopp/vatten Utsläppspunkt

A Södra området Processavloppsvatten/dagv

atten

200 m ut i Öresund

B Norra området Kylvatten, dagvatten,

processvatten

Strandkanten, Öresund

C Södra området Kylvatten, dagvatten Hamnbassängen, öster

J Hamn-området Kylvatten, dagvatten Strandkanten, Öresund,

(söder)

K Södra området Kylvatten, dagvatten Hamnbassängen, öster

L Centrala området Dagvatten Hamnbassängen, längst i

norr

M Hamn-området Dagvatten Hamnbassängen, väster

KN Saltsyra-fabriken Dagvatten Hamnbassängen, öster

O Hamn-området Dagvatten Hamnbassängen, väster

R Norra området Dagvatten, fordonstvätt,

mm


S Norra området,

ECOX, SVS, mm

Kylvatten, processvatten,

ECOX-fabriken, Ål-odlingen


T Nordvästra området,

GDL-magasin

Dagvatten Strandkanten, Öresund,

(Norr)

Ö Soda-silor Dagvatten Hamnbassängen, öster

I bilaga 3 finns en översiktskarta över de olika avloppsnäten. I bilaga 4 finns schematiska bilder över

avlopp A, B, C, J, K, KN, L, M, O, R S och T. Nedan listas befintliga avlopp. Avlopp som endast avleder

dagvatten saknar kontinuerligt flöde.

4.5.2 Avlopp A

Avlopp A är ett process- och dagvattenavlopp på södra fabriksområdet. Processvatten från Alufluor AB

och DCR-anläggningen, karantänen vid ål-odlingen samt dagvatten från ytor på södra industriområdet,

(runt VA-fabriken, ECOX-lager, saltsyrafabriken, Yara, Alufluor, Air liquide) avleds via detta avlopp.

Avloppet mynnar cirka 250 meter ut i Öresund, på cirka 7 meters djup.

Flödet i avlopp A beräknas i medeltal uppgå till cirka 23 000 m3/månad.

4.5.3 Avlopp B

Via avlopp B avleds kylvatten och neutraliserat processvatten från Energicentralen. Likaså avleds

dagvatten från parkeringsytor vid restaurang Koppargrytan, området runt laboratoriebyggnad

(Kemiteknik) m.m. Avloppsledningen mynnar i strandkanten, Haken.

Flödet i avlopp B beräknas i medeltal uppgå till cirka 70 000 m3/månad.

21

4.5.4 Avlopp C

Avlopp C är ett kyl- och dagvattenavlopp på södra fabriksområdet. Kylvatten från saltsyrafabriken och

VA-fabriken, dagvatten från centralverkstad, saltsyrafabriken, Air liquide och Yara avleds via detta

avlopp. Avloppet mynnar i hamnbassängen.

Flödet i avlopp C beräknas i medeltal uppgå till cirka 400 000 m3/månad.

4.5.5 Avlopp J

Via avlopp J avleds kylvatten samt dagvatten från ytor kring VA-fabrikens PIX-anläggning på

hamnudden. Avloppsledningen mynnar i strandkanten mot Öresund.

Flödet i avlopp J beräknas i medeltal uppgå till cirka 16 000 m3/månad.

4.5.6 Avlopp K Kylvatten från Yara samt dagvatten från Alufluor, Yara, kalciumkloridfabriken och DCR-anläggningen

är det dominerande flödet i avlopp K. Avloppet mynnar i hamnbassängen/Bulkhamnen.

Flödet i avlopp K beräknas i medeltal uppgå till cirka 7 000 m3/månad.

4.5.7 Avlopp KN

Avlopp KN avvattnar en liten yta i hamnområdets östra del, dagvatten från saltsyraområdet och

kylvatten från skrubbern vid saltsyrafabriken.

4.5.8 Avlopp L Avloppet avvattnar ytor i det centrala området och ledningen mynnar längst in i hamnbassängen.

Flödet i avlopp L beräknas i medeltal uppgå till cirka 1 500 m3/månad.

4.5.9 Avlopp M

Avloppet avvattnar ytor på norra delen av hamnpiren och ledningen mynnar i hamnbassängen.

4.5.10 Avlopp O Avloppet avvattnar ytor på södra delen av hamnpiren och ledningen mynnar i hamnbassängen.

4.5.11 Avlopp R

Avlopp R avser främst utsläpp av dagvatten från svavelsyraområdet. Även dagvatten från områden vid

VA-fabrikens PIX- och PAX-utlastning, energicentralen, ECOX-fabriken, väteperoxidfabriken, runt Suez

tvättanläggning samt flöden som behandlats i svavelsyrafabrikens miljöstation och behandlat

processvatten från fordonstvätten avleds i denna ledning. Avloppet mynnar i strandkanten, längst in i

det som kallas ”Haken”.

Flödet i avlopp R beräknas i medeltal uppgå till cirka 6 000 m3/månad.

4.5.12 Avlopp S Via avlopp S avleds kylvatten från bl.a. svavelsyraområdet, ålodlingen (Scandinavian Silver Eel AB),

ECOX-fabriken, energicentralen och väteperoxidfabriken samt processvatten från väteperoxidfabriken.

Avloppsledningen mynnar i strandkanten.

Flödet i avlopp S beräknas i medeltal uppgå till cirka 1 700 000 m3/månad.

22

4.5.13 Avlopp T

Avloppet avvattnar ytor runt GDL:s centralmagasin i norr, d.v.s. dagvatten och ledningen mynnar i

strandkanten, längst norrut på industriområdet.

4.5.14 Avlopp Ö

Avvattnar ytor runt ”sodasilor” på östra kajen, d.v.s. främst dagvatten.

Avloppsledningen mynnar i hamnbassängens östra del.

4.5.15 Sanitärt avlopp Sanitärt avloppsvatten avleds via ett separat avloppsledningssystem till det kommunala

spillavloppsnätet.

4.6 HELSINGBORGS BULKHAMN

4.6.1 Allmänt Kemira:s hamn går under namnet Helsingborgs Bulkhamn (benämnt bulkhamnen nedan). Bulkhamnen

lastar och lossar gods huvudsakligen till och från verksamheter inom IPOS och sköter tillhörande

anläggningar. Trafiken i hamnen är av spotkaraktär, d.v.s. fartyg som fraktas in för enskilda laster och

fartygen kan generellt inte sägas återkomma med någon regularitet. Inga reguljära linjer trafikerar

hamnen. Ingen trafik med passagerarfartyg förekommer.

I hamnen finns utrustning för lossning och lastning av såväl fasta som flytande produkter (hamnkranar,

skeppslastare och slangkopplingar). Bulkhamnen används huvudsakligen för lossning och lastning av

råvaror, produkter och avfall från verksamheterna inom IPOS (för närvarande Kemira, Yara

Helsingborg AB, Alufluor AB, och Tetra Chemicals Europé), och kommer att användas även för

NOAH:s avfall efter etablering av denna verksamhet. En mindre del av de hanterade råvarorna lossas

och lastas också för extern användning utanför IPOS inom ramen för respektive bolags verksamhet.

Syftet med hamnverksamheten är och har varit att främst lasta och lossa de råvaror, produkter, avfall

m.m. som hanteras inom industriområdet inom ramen för de verksamheter som finns inom området.

Hamnverksamhet har bedrivits vid bolagets anläggningar sedan 1919. Kopparverkshamnen byggdes

under 1917-1919 som en egen hamn till dåvarande Reymersholmsverken. Innan dess transporterades

gods in och ut via Råå hamn. Hamnen har därefter byggts ut och fördjupats för att svara mot

utvecklingen inom sjöfarten mot allt större tonnage. Historiskt har både fast och flytande material

hanterats inom hamnen. Materialet har utgjorts såväl av råvaror och renodlade färdigvaror som av

varor som utgör restprodukter eller avfall som kunnat nyttiggöras eller upparbetas.

Antalet anlöp har under senare år legat betydligt lägre än nivån under 1970- och 1980-talet, som var ca

650 anlöp per år. Under 1990-talet var antalet anlöp ca 300 fartyg per år.

Även den hanterade godsmängden är väsentligt lägre än under 1970- och 1980-talet då ca 2 miljoner

ton hanterades årligen. Detta kan jämföras med hanteringen under åren 2013 – 2017 som legat i

intervallet 820 – 1 020 kton per år (medelvärde knappt 910 kton).

Medellasterna har över tid legat på ca 3 000 ton. Fartygstyperna har dock varierat och såväl omfattat

mindre kustgående fartyg som större tankfartyg. Hamnen trafikeras av fartyg med en storlek (längd)

varierande mellan 50 och 190 m och ett djupgående på upp till 12 m. Transporterade laster varierar

mellan 500 ton och 25 000 ton. Returtransporter förekommer, men i liten omfattning, eftersom de

förutsätter är att det är möjligt att samordna hanteringen av gods så att in- och uttransport kan ske med

samma fartyg.

23

Kemira är verksamhetsutövare för bulkhamnen. Driften av hamnen, bl.a. stuveri och underhåll av

hamnutrustningar, är för närvarande utlagd på GDL Logistik AB. Bogsering och lotsning sköts av

externt bolag. Antalet bogserbåtsrörelser uppskattas till ca 150 st. per år.

Anlöp av fartyg kan ske under dygnets alla timmar liksom lossning och lastning.

Hamnområdet framgår av figur nedan.

Figur 2. Hamnområdet och hamnens ansvarsområde.

4.6.2 Avgränsning mot övrig verksamhet Hamnen avgränsas endast geografiskt vad avser kajavsnitten, i övrigt är avgränsningen mellan

hamnen och övriga verksamheter funktionell med gränssnitt i en ”anslutningspunkt”. Med

anslutningspunkt avses den plats där ansvaret övergår från den ena aktören till den andra.

Hamnen ansvarar för in- och utsegling, båtar vid kaj, hamnanläggningarna inklusive lastnings- och

lossningsutrustningar samt den administration som rör inkassering av fartygsavgifter och rutinerna

kring fartygsanmälan.

Driften av hamnen inkluderar stuveri av fast gods, hantering av flytande gods, underhåll av

hamnutrustningar för fast gods samt tillsyn av farleder, hamnbassäng och kajer etc. Driften är utlagd på

GDL Logistik AB som även transporterar gods till och från hamnen.

Ansvaret för lagring i cisterner och magasin med mera i anslutning till Bulkhamnen ingår i respektive

producerande verksamhets ansvarsområde.

Gränsen mellan hamnverksamheten och övriga verksamheter går alltså vid lossningen och lastningen.

Lossningen/lastningen ingår i hamnverksamheten, medan lagringen av lossade råvaror och lagringen

av produkter som ska lastas ingår i respektive verksamhet. För flytande produkter går gränsen vid

anslutningspunkt (fläns) mot respektive produkts fasta distributionsledning. Fasta rörledningarna för

flytande produkter hör till respektive fabrik. Fläns och ledningar/slangar från båt till fläns ansvarar

bulkhamnen för. För fasta produkter går gränsen vid den plats där lossat gods lämnas respektive lastat

gods hämtas. Gränssnitt, inklusive exakt lokalisering av anslutningspunkt, mellan hamnens och

24

respektive verksamhetsutövares specifika ansvar regleras därtill i civilrättsliga avtal eller styrande

dokument som är anpassade till förhållandena i det enskilda fallet


4.6.3.1 Anläggningen

Hamnen ligger centralt inom industriparken som i sin tur avgränsas från omgivningen med staket och

stängda grindar. Den är uppdelad i en västlig och en östlig del (Västra respektive Östra kajen).

Kajkonstruktionen vid västra kajen består av en robust spontkonstruktion. Kajen inrymmer kajplatserna

800-806. Tillåtet djupgående är idag 7-10 m, men efter planerad underhållsmuddring inom hamnen

kommer det tillåtna djupet bli 11-12 m.

Kajkonstruktionen vid östra kajen består av dykdalbkonstruktioner längs strandlinjen samt en utbyggd

del av kajen, ca 30 meter lång, med stålspontkonstruktion och gjuten krönbalk överst. Kajen inrymmer

kajplatserna 810-812. Tillåtet djupgående är 7 m.

I samband med etablering av NOAH AS:s tillståndsgivna verksamhet kommer en del av kajen vid

kajplats 812 att förses med fall och rännor till en sluten brunn så att vatten från kajen kan samlas upp

när lastning sker. Mellan kaj och fartyg kommer det att etableras en ”tät last-/losslösning” genom att det

runt kajen finns en kant med ett flexibelt spillskydd för att ytterligare förhindra spill vid lastning.

Spillskyddet kommer att täta spalten mellan kaj och fartyg, som förorsakas av fendrarna. Kajplatsernas

placering framgår av figur 3.

Figur 3. Kajplatser på östra och västra kajen

Följande anläggningsdelar finns ingår i hamnverksamheten:

25

Västra kajen:

Kran av typ ”KSR 12,5 ton”. Kajplats 801-803. Rörlig på räls. Fast gods

Transportband mellan kajplats 801-804. Fast gods.

Rörledning. Från kajplats 804 till lagringssilos. Fast gods.

Lastningsfickor. Tre fickor, kajplats 800-805. Fast gods.

Slangkopplingar. 9 slangkopplingar för anslutning till fasta rörledningar, kajplats 804,805, 806.

Flytande gods.

Utlastningsramp. Mobil ramp för utlastning via fordon till fartyg. Fast gods.

Östra kajen:

Skeppslastare. Ansluten till transportband. Kajplats 811. Fast gods.

Transportband och lastningsfickor. Band mellan skeppslastare och magasin i byggnad 309

med två fickor samt mobil ramp. Band från ficka på kajplats 811 in i magasin i byggnad 309.

Fast gods.

Mobil kran. Främst placerad vid kajplats 810 och 811. Fast gods.

Slangkopplingar. 3 slangkopplingar för anslutning till fasta rörledningar, kajplats 810. Flytande

gods.

Skeppslastare (tillkommer till följd av NOAH:s verksamhet). Ansluten till transportband, kajplats

812. Fast gods.

Transportband med avlastningsstation (tillkommer till följd av NOAH:s verksamhet). Ansluten

till skeppslastare vid kajplats 812. Fast gods.

En anläggning planeras för mottagning, lagring och utlastning av metanol, natriumhydroxid,

kaliumhydroxid och kaliumformiat. Miljöprövningsdelegationen i Skåne län beviljade tillstånd till

anläggningen den 12 oktober 2017.

Lagringsanläggningen placeras på hamnpiren söder och väster om befintlig invallning för Kemiras

svavelsyratankar. Placeringen visas i figur 5 nedan. Inleverans kommer huvudsakligen att ske med båt

via bulkhamnen, viss utleverans med båt kommer också att ske.

Figur 4. Illustration över den planerade lagringsanläggningen.

Den dagliga hamnverksamheten administreras i det s.k. Hamnkontoret som ligger invid kajplats 806

(byggnad 445).

26

4.6.3.2 Trafik

Antalet anlöp under åren 2015-2017 redovisas i tabell nedan. Dessa anlöp inkluderar hantering av

flytande svavel men inte fast svavel, och här ingår inte heller den tillkommande tillståndsgivna

hanteringen som är förknippad med NOAH:s verksamhet eller med lagringsanläggningen för bl a

metanol. Med hänsyn till den tillståndsgivna hanteringen av fast svavel bedöms antalet anlöp minska

något. Med hänsyn till NOAH:s verksamhet och den planerade lagringsanläggningen bedöms antalet

anlöp öka med ca 235 anlöp per år jämfört med de senaste åren.

Tabell 4. Trafik vid Bulkhamnen 2015 – 2017 (antal anlöp).

2015 2016 2017

Coasters 166 169 192

Tankers 150 140 136

Summa 316 309 328

Med ”Coasters” avses fartyg konstruerade för transporter av fast bulkgods eller förpackat gods inom

Europa och ”Tankers” avser fartyg konstruerade för transport av flytande bulkgods.

Under de senaste åren har antalet anlöp som inte är förknippade direkt med någon verksamhet inom

IPOS utgjort ca 10 % av de totala anlöpen.

4.6.3.3 Gods

I hamnen lossas och lastas huvudsakligen följande gods:

Flytande och fast svavel.

Syror (t ex fluorkiselsyra, fosforsyra, svavelsyra, saltsyra).

Baser (t ex natriumhydroxid).

Annat flytande gods (t ex aluminiumklorid, kalciumklorid, järnklorid).

Fast gods (t ex natriumkarbonat, aluminiumhydroxid, järnsulfat, kaliumklorid, kalksten,

magnesiumoxid, aluminiumsulfat, kaliumsulfat, foderfosfater, aluminiumfluorid, kiselsyra mm).

Förpackat gods (t ex aluminiumfluorid och foderfosfater).

Avfall från DCR-anläggningen inkluderande avfall från kalciumkloridfabriken samt flygaska från

rökgasrening vid NOAH:s anläggning.

Externt avfall från NOAH:s verksamhet (t ex befuktad flygaska, flygaska i bigbags, förorenade

massor, industriavfall, bygg- och rivningsavfall, bottenaska, slaggrus).

Material till och från externa aktörer.

Fast svavel och material förknippad med NOAH:s verksamhet eller den planerade lagrings-

anläggningen hanteras inte i dagsläget men kommer att göra det när dessa tillståndsgivna

anläggningar tas i drift. Även andra typer av gods hanteras, och kommer att hanteras.

Den totalt hanterade godsmängden mellan åren 2015 – 2017 redovisas i tabell 2 nedan. Dessa

godsmängder inkluderar inte den tillkommande tillståndsgivna hanteringen som är förknippad med

NOAH:s verksamhet eller med lagringsanläggningen för bl a metanol. Den hanterade godsmängden

bedöms med hänsyn till de förändringarna öka med ca 505 kton per år jämfört med de senaste åren.

27

Tabell 5. Godshantering vid Helsingborgs Bulkhamn 2015-2017 (kton).

2015 2016 2017

Fast gods 498 564 623

Flytande gods 439 408 399

Summa 937 972 1 022

Under de senaste åren har mängden hanterat gods som inte är förknippat med någon verksamhet

inom IPOS utgjort ca 10 % av den totala godsmängden.

4.6.3.4 Godshantering – fast gods

Fartyg avsedda för lastning och lossning av fast gods anlöper till kajplats 800 – 803, 811 och i

samband med NOAH:s etablering även kajplats 812.

Lastning av fast gods sker på något av följande vis:

Kran ”KSR 12,5 ton”: Godset körs fram till aktuell kajplats med lastbil och lastas med hjälp av kran

utrustad med skopa direkt till fartyget. Godset kan tillfälligt (under lastningen) läggas på kajen mellan

kran och bil. Denna typ av lastning görs från kajplats 801 – 803.

Mobil kran Godset transporteras fram till aktuell kajplats med lastbil och lastas med hjälp av kran

utrustad med skopa direkt till fartyget. Godset kan tillfälligt (under lastningen) läggas på kajen mellan

kran och lastbil.

Skeppslastare vid kajplats 811: Godset tippas i lastningsficka, antingen inne i magasin eller från

lastbil via ramp och ner i ficka utomhus. Härifrån lastas sedan godset via transportband och

skeppslastare till fartyg.

Utlastning av material från NOAH:s verksamhet vid kajplats 812 (tillståndsgiven men ej byggd

verksamhet): Befuktad flygaska lastas av NOAH till transportbandet i en pålastningsstation placerad i

NOAH:s lagertält. Transportbandet är inkapslat på tre sidor med öppningsbar takhuv och

vindskydd/ingreppsskydd på sidorna. Utlastning sker via en inkapslad avlastningsstation med

avlastningsstup ner till en skeppslastare.

Skeppslastaren kommer att vara en teleskoperande bandtransportör vilken behövs för att möjliggöra

utlastning över hela fartyget. Den är försedd med en gummikapsling över bandet. Utlastning från

skeppslastaren till fartygets sker via en utlastningsbälg för att skydda materialet från vind och minimera

risken för damning och spill.

Kajen kommer att etableras med fall och rännor till en sluten brunn så att vatten från kajen kan samlas

upp när lastning sker. Efter lastningen rengörs kajen och brunnen töms.

Mellan kaj och fartyg kommer det att etableras en ”tät last-/losslösning” genom att det runt kajen finns

en kant på ca 300 mm som förses med ett flexibelt spillskydd.

Mobil ramp: Utlastning av fast gods sker i vissa fall via lastbil till fartyg via en utlastningsramp. Gods

som hanteras på detta sätt är exempelvis förorenade massor, industriavfall, bygg- och rivningsavfall

samt bottenaska/slaggrus (från NOAH:s verksamhet) samt avfall från Kemiras DCR-anläggning och

kalciumkloridfabrik, men även annat gods kan hanteras via rampen.

I det fall rampen används för NOAH:s material kommer detta att ske på kaj som är försedd med

spillskydd mellan båt och kaj som beskrivits ovan.

Lossning av fast gods sker på något av följande vis:

28

Kran ”KSR 12,5 ton”: Fast gods lossas vid västra kajen med kran ”KSR 12,5 ton” utrustad med

skopa. Lastningsficka avsedd för vidare transport med lastbil används, alternativt lastningsficka

ansluten till transportband vidare till silor och lager. Transportbandet är öppet utmed kajen och täckt

från kaj till mottagningssilor. Den täckta delen är försedd med avsug anslutna till textila spärrfilter vid

omlastningspunkterna.

Mobil kran: Fast gods lossas vid östra kajen med en mobil kran försedd med skopa. Godset läggs i

ficka för vidaretransport via transportband in i magasin, eller direkt på lastbil eller dumper för

vidaretransport.

Rörledning för fast gods: En rörledning för fast material går från västra kajen till lagringssilo väster

om byggnad 438.

4.6.3.5 Godshantering - flytande gods

Fartyg avsedda för lastning eller lossning av flytande gods anlöper till kajplats 804, 805, 806 eller 810

beroende på typ av gods. Vid etableringen av lagringsanläggningen för metanol m.m. kommer fartyg

för flytande gods även anlöpa kajplats 800 eller där invid.

Vid dessa kajplatser finns fasta flänskopplingar till respektive produkts distributionsledning. Fartygets

slang ansluts mot flänsen och därefter pumpas godset in till, respektive ut från, fartyget. Konstruktionen

är tättslutande och försedd med nödstopp.

4.6.3.6 Godshantering - förpackat gods

Förpackat gods lastas med hjälp av kran ”KSR 12,5 ton” eller med den mobila kranen utrustad med

krok till fartyg. Godset körs till kajen och placeras på kajen i väntan på lastning. Allt förpackat gods är

idag av fast karaktär och förpackat i stor- eller småsäck.

4.6.3.7 Renhållning och underhåll

Renhållning av hamnområdets ytor sköts för närvarande av GDL Logistik AB. Städning med sopbil sker

efter varje lossning och lastning. Spill samlas upp och körs till DCR-anläggningen.

Vid nederbörd eller kraftiga vindar sker ingen lossning av fast gods.

Underhåll av lastnings- och lossningsutrustning samt fyrar och bojar sköts av GDL Logistik AB

Avspolning och tvättning av lastnings- och lossningsutrustning görs vid behov. Vattenförbrukningen för

detta ändamål begränsas så långt det är möjligt.

4.6.3.8 Omhändertagande av fartygsgenererat avfall

För källsortering av olika avfallsfraktioner från båtar finns återvinnings- och källsorteringsstationer

placerade i direkt anslutning till kajerna i hamnen. Mängder är små och bedöms inte heller framöver att

bli särskilt stora. Flytande avfall i form av maskinrumsavfall (sludge) hämtas av slamsugningsfordon

och omhändertas via Helsingborgs hamns försorg.

4.6.3.9 Underhållsmuddring

På grund av naturliga strömmar och strömmar från båttrafiken förflyttas sediment över tid och

hamndjupet förändras. För att Kemira ska uppfylla sin skyldighet enligt 11 kap. 17 § MB att underhålla

hamnen, och för att bibehålla angivna djup måste underhållsuddring genomföras inom vissa intervall.

Muddermassor grävs då upp för att återställa delar av hamnområdets ursprungliga djup. De uppgrävda

massorna hanteras som avfall. För att undvika att störa eventuell fågel- och fisklek utförs muddring

under vinterhalvåret. Muddring sker inom ett begränsat område i Kopparverkshamnen och erforderliga

skyddsåtgärder, såsom exempelvis bubbelridå eller siltgardin, vidtas för att förhindra spridning av

29

sediment till Öresund. När muddring blir aktuellt kommer detta att hanteras genom en anmälan enligt

11 kapitlet MB.

4.6.3.10 Service och reparation

Genomgång av lastnings- och lossningsmaskiner, transportband, slangar mm görs regelbundet före

användning. Vid påfunnet fel åtgärdas problemet före användning. Utrustningarna underhålls också

regelbundet. Arbetena sker på plats av GDL Logistik AB.

4.6.3.11 Bunkring och proviantering

Bunkring av fartygen sker inte i Bulkhamnen. Den enda proviantering som sker är av färskvatten. Detta

görs genom att slang från vattenledning i Bulkhamnen ansluts direkt till fartygen.

4.6.4 Framtida förhållanden

Hamnverksamheten kommer successivt att anpassas till de olika verksamheternas behov, såväl

avseende nuvarande som eventuellt tillkommande verksamheter. Kemira har även upplevt ett ökat

intresse vad gäller lastning och lossning, med eller utan lagring, av olika typer av gods som inte är

kopplade till anläggningarna i industriparken. Inom industriparken finns logistiklösningar att tillgå för

detta, och därför önskar Kemira möta befintliga och framtida kunders behov genom att fortsatt kunna

tillhandahålla denna s.k. terminalverksamhet.

Av dagens båtanlöp till Bulkhamnen utgörs ca 90 % av anlöp knutna till verksamheter inom IPOS med

tillstånd enligt MB. Övriga ca 10 % utgörs av anlöp till externa aktörer. I den ansökta verksamheten

kommer andelen anlöp till externa aktörer att kunna utökas till att omfatta ca 15- 20 % av de totala

anlöpen

En bedömning har gjorts av den framtida situationen för hamnverksamheten vad gäller hanterade

godsmängder och antal anlöp. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt från tillståndsgivna

produktionsvolymer vid verksamheter som tillståndsprövats enligt MB och övriga aktörer inom IPOS4

och därmed sammanhängande intransporter av råvaror och utleveranser av produkter.

Framtidsscenariot har anpassats till realistiska nivåer på så sätt att det baserats på dagens faktiska

situation och bedömningar av situationen 2020. Situationen 2020 har då också antagits vara relevant

år 2025. Bedömningen har således inte tagit hänsyn till respektive anläggnings tillståndsgivna

maximala produktion. Antalet transporter redovisas som summan av inkommande och utgående

sändningar. Med antagandet att inga returlaster förkommer blir antalet transportrörelser exakt dubbelt

så många som det redovisade antalet transporter. Redovisningen omfattar intransporter av råvaror och

uttransporter av produkter.

Då verksamheten i hamnen är beroende av utvecklingen såväl inom som utanför industriparken, vilken

inte kan förutses i detalj, är uppgifterna om framtida anlöp och tonnage behäftade med viss osäkerhet.

Antalet anlöp och den samlade maximalt möjliga godshanteringen enligt det bedömda framtids-

scenariot kan ställas i relation såväl till dagens situation som till den verksamhet som historiskt

bedrivits i Bulkhamnen. Den historiska verksamheten, dagens verksamhet och det bedömda

framtidsscenariot redovisas i tabell 6 nedan. I framtidsscenariot utgörs 15-20 % av det hanterade

godset och anlöpen gods som inte hanteras av verksamheter inom IPOS. En stor andel av antalet

anlöp vid framtidsscenariot kopplar till kemikalielager för metanol m.m. och NOAH AS då dessa ännu

inte är byggda eller tagna i drift.

4 Detta inkluderar Kemira Kemi ABs verksamheter inklusive den planerade lagringsanläggningen för metanol (se avsnitt 4.6.4.1) samt externt ägda verksamheter såsom NOAH AS, Alufluor AB, Interlink AB, Yara Helsingborg AB, Air Liquide AB, Suez och Swecem,

30

Tabell 6. Anlöp och godshantering i Bulkhamnen.

Historisk

verksamhet

2014 - 2017 2020-2025

Anlöp, antal per år 650 Ca 300 780

Godshantering, kton per år 2 000 Ca 910 2550

I ansökan kommer även ett framtidsscenario redovisas där det totala antalet anlöp samt det totala

tonnaget vid maximalt utnyttjade tillstånd hos samtliga anläggningar inom IPOS som utnyttjar

Bulkhamnen.

Hamnens utformning medger i vissa fall trafik med större fartyg än dagens. Det kan därför bli aktuellt

med anlöp av fartyg med ett transporterat tonnage på upp till 35 000 ton. Medeltonnaget kommer

därmed att kunna öka och antalet anlöp i dessa fall att minska.

Det kan också bli aktuellt att komplettera utrustningen i hamnen med ytterligare utrustning för lossning

och lastning.

4.7 FORDONSTVÄTTEN

4.7.1 Allmänt

Fordonstvätten består huvudsakligen av följande anläggningsdelar:

2 st. spolplattor utomhus

1 tvättplatta inomhus (i södra delen av garage 124)

Tvätt- och rengöringsutrustning bl.a. bestående av högtryckssprutor

Reningsanläggning för behandling av spolvatten (176)

Tvätt av fordon förekommer i huvudsak dagtid. Tvätten utförs av fordonsförarna själva. Driften av

reningsanläggningen är helt automatiserad förutom avtappningen av slam. Reningsanläggningen är i

drift dygnet runt.


4.7.2.1 Tvätt och spolning av fordon

Vid fordonstvätten rengörs fordon som använts för transport av fasta produkter eller råvaror från/till

olika verksamheter inom området.

Enbart fordon med mindre mängd kvarvarande produkt (< 10-15 liter) spolas/tvättas vid fordonstvätten.

Fordon med större rester lämnar dessa rester i DCR-anläggningen. Antalet tvättar uppgår för

närvarande till ca 2 000 per år.

Använt spolvatten renas med avseende på bl.a. slam och fosfor i anläggningens reningsanläggning

varefter vattnet avleds till Öresund via avlopp R.

Rengöring av fordon inomhus utförs på spolplatta med hjälp av en högtrycksspruta. Fordonen spolas

rena med vatten, varmt eller kallt. Vid behov kan tvättmedel användas. I golvet finns en körbar

golvränna. Golvrännan har en grövre sil och tvättvattnet leds till en pumpbrunn/oljeavskiljare utomhus.

Från brunnen pumpas vattnet nivåstyrt till reningsanläggning. I pumpbrunnen kan viss avskiljning av

olja förekomma. Brunnen har ett överlopp till avlopp R. I brunnen finns ett larm för hög vätskenivå och

ett larm för hög oljenivå.

31

Utomhus finns ytterligare två spolplattor där fordon rengörs med hjälp av vattenslang. Vattnet från

spolplattorna leds via spolvattenrännor i mark till reningsanläggningen. Spolvattenrännorna är försedda

med grövre silar.

4.7.2.2 Reningsanläggning

Via spolvattenrännorna leds spolvattnet till reningsanläggningen. Här sker pH-reglering, fällning och

flockning. Vattnet avleds till avlopp R via en oljeavskiljare utomhus. Slammet transporteras till

slambehandlingsanläggning, DCR-anläggningen, för vidare hantering.

4.7.3 Ansökt verksamhet Fordonstvätten är en gemensam anläggning för rengöring av fordon som använts för att transportera

fasta råvaror och produkter till och från de olika produktionsanläggningarna inom industriparken. Den

framtida verksamheten vid fordonstvätten anpassas efter behovet inom parken, på samma sätt som vid

övriga gemensamma serviceanläggningar. Anläggningen planeras även framöver att huvudsakligen

användas för fordon som använts för transport av samma typ av råvaror och produkter som

förekommer i nuvarande verksamhet.

4.8 STÖDPROCESSER OCH INFRASTRUKTUR

4.8.1 Allmänt

Inom IPOS finns en uppbyggd infrastruktur och en rad stödprocesser som gemensamt utnyttjas av de

verksamheter som bedrivs inom industriparken. Detta omfattar interna transporter, avfallshantering

samt verkstäder, förråd och lager.

Kemira har tillstånd till verksamhet vid ”Övriga anläggningar m.m.” inom industriparken däribland

anläggningar för driftservice och underhåll (verkstäder m.m. samt transporter av råvaror och produkter

inom industriparken) enligt beslut från koncessionsnämnden den 22 januari 1979.

Stödprocesser och infrastruktur verkar över hela området och omfattar interna transporter,

ledningsbryggor, avfallshantering samt verkstäder, förråd och lager.

4.8.2 Interna transporter

Interna transporter omfattar samtliga interna transporter inom IPOS.

Interna transporter omfattas inte av prövnings- eller anmälningsplikt enligt Miljöprövningsförordningen

(2013:251).

Huvuddelen av de interna transporterna inom IPOS genomförs av entreprenörer på uppdrag av de

olika verksamheterna. Lokala transporter sker i vissa fall i verksamheternas egen regi. Entreprenörer

tillhandahåller de fordon och maskiner som behövs för verksamheternas transportbehov. Dessa utgörs

bland annat av truckar, lastmaskiner, teminaldragare och lastbilar.

4.8.2.1 Befintlig verksamhet

Infrastrukturen inom IPOS består av vägar, järnvägar och väntzon enligt illustration i figur 5 och 6

nedan.

32

Figur 5. Situationsplan med vägar och väntzon inom IPOS. Grönt markerat vägavsnitt illustrerar transporter till och från fler än 5 fabriker, gul färg illustrerar transporter till/från fler än 2 fabriker samt blått till och från 2 fabriker eller färre.

Figur 6. Situationsplan med järnväg inom IPOS. Skrafferade ytor markerar område där järnvägsspår angränsar eller ligger inom annan verksamhetsutövares område. Kemira ansvarar för järnvägen även inom dessa områden. Blå markerad järnväg tillhör Kemiras ansvarsområde och grönt markerad järnväg tillhör kommunen/staten.

In- och utfart för biltrafik sker vid infarten mot Industrigatan/Koppargatan som är bemannad med vakt.

Samtliga fordon och personer registreras vid in/ut-passage och bilar vägs. Huvudstråken till infarten är

lämpade för tung trafik och för högre trafikintensitet än vad som förekommer idag och används för trafik

33

till/från de olika verksamheterna. Hastigheten inom IPOS är begränsad till 30 km/h, med 20 km/h på

vissa vägavsnitt.

Därutöver finns det grindar ut från IPOS vid den norra sidan av industriparken, se figur nedan. Dessa

grindar används för transport mellan IPOS och Helsingborgs hamn, för gods som skeppas över

Helsingborgs hamn, och för visst gods som transporteras direkt till/från Centralmagasinet. Dessa

grindar är kamerabevakade, men inte bemannade.

.

Figur 7. Grindar utmed Stormgatan samt mellan Energigatan och Stormgatan.

4.8.2.2 Ansökt verksamhet

De interna transporterna av råvaror och produkter utgör en gemensam resurs för verksamheterna inom

IPOS och anpassas successivt efter behoven vid dessa, på samma sätt som vid övriga gemensamma

resurser. Det gods som behöver transporteras i ansökt verksamhet bedöms följa produktionsvolymerna

vid tillståndsgivna verksamheter samt förändringar av hanterat gods i hamnen och eventuella

etableringar.

4.8.3 Externa transporter


Externa transporter förknippade med ansökt verksamhet utgör de transporter som kopplar till

förvaltning och underhåll av industriparken. Därutöver ingår även externa transporter in och ut från

industriparken som leds direkt till Bulkhamnen. Detta kommer att redovisas.


Andelen anlöp till externa aktörer bedöms kunna utökas till att omfatta 15-20 % av de totala

transporterna av fartyg. Detta kommer i sin tur att generera ett ökat antal externa transporter på lastbil,

vilka kommer att redovisas.

34

4.8.4 Ledningsbryggor

Ledningsbryggor förekommer över stora delar av IPOS. Dessa används för transport av flytande

råvaror och produkter mellan verksamheter inom området.


Situationsplan med samtliga ledningsbryggor inom IPOS markerade finns i figur nedan.

Figur 8. Situationsplan med samtliga ledningsbryggor inom IPOS markerade.


Framtida behov av ledningsbryggor och ledningar anpassas efter behovet vid verksamheterna inom

industriparken samt vilka nyetableringar som kommer att ske.

4.8.5 Avfallshanteringen Avfallshanteringen omfattar hantering av icke processrelaterat avfall i form av både icke-farligt avfall

(IFA) och farligt avfall (FA) som uppkommer inom IPOS.

Verksamheten disponerar återvinningsstationer för icke farligt avfall och farligt avfall (skåp) utplacerade

inom området.

Inom området uppkommer även exempelvis förorenade massor och rivningsavfall.

Avfallshanteringen omfattar följande prövningskoder enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251):

29 kap. 48 § (90.30B) - lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om

mängden avfall vid något tillfälle är

1. mer än 30 000 ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller

2. mer än 10 000 ton annat icke-farligt avfall i andra fall. Förordning (2016:1188).

35

29 kap. 50 § (90.50-B) – lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden

avfall vid något tillfälle är

1. mer än 5 ton och utgörs av olja,

2. mer än 30 ton och utgörs av blybatterier,

3. mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter,

4. mer än 30 ton och utgörs impregnerat trä,

5. mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller

6. mer än 1 ton i andra fall.


Icke processrelaterat avfall (IFA) som uppkommer inom industriparken hanteras enligt gemensamma

rutiner för källsortering. Avfallet lämnas av respektive verksamhetsutövare vid återvinningsstationer

inom industriparken. Vidare insamling och hantering av de olika avfallsslagen ombesörjs av Kemira

som också ansvarar för återvinningsstationerna. Återvinningsstationerna är utplacerade på 25 olika

platser inom industriparken och består av för ändamålet avsedda containrar och behållare. Vid varje

station finns tydliga sorteringsanvisningar. Hämtning av avfall utförs av extern entreprenör minst en

gång i veckan eller vid behov.

Även icke processrelaterat avfall klassat som farligt (FA) källsorteras (till exempel spillolja, batterier,

lysrör etc.). Dessa fraktioner förvaras i för ändamålet utplacerade stationer/skåp vid respektive

produktionsanläggning inför borttransport. Hämtning av farligt avfall utförs av extern entreprenör.

Vid behov kan Kemira även, efter avrop från respektive verksamhetsutövare, ombesörja transport och

omhändertagande av såväl icke farligt som farligt processavfall. Kemira ombesörjer även hantering,

transport och omhändertagande av förorenade massor.

Insamlat icke farligt avfall består huvudsakligen av följande avfallsfraktioner:

Brännbart avfall Obehandlat trä

Wellpapp Behandlat trä

Kontorspapper Schaktmassor

Plast Betong

Storsäckar Isolering

Skrot Tegel

Hårdplast Vanligt restavfall

Impregnerat trä

Insamlat farligt avfall består huvudsakligen av följande avfallsfraktioner:

Spillolja Blybatterier

Fettrester (smörjfett) Lysrör

Oljehaltiga trasor Övriga kemikalier

Förbrukad Absol

I tabell 7 redovisas inom industriparken totalt uppkomna mängder avfall under de tre senaste åren

samt i ansökt verksamhet. Avfallen utgör i huvudsak avfall från verksamheter som redan varit föremål

för tillståndsprövning.

36

Tabell 7. Inom IPOS uppkomna avfallsmängder år 2015 till år 2017 samt i ansökt verksamhet (ton/år). IFA – icke farligt avfall, FA – farligt avfall

Avfall 2015 2016 2017

IFA återvinning* 1 200 1 100 1100

FA återvinning* 0,56 0,33 0,77 + 26***

IFA bortskaffande** 7 600 8 600 12 300

FA bortskaffande** 440 230 310

Totalt 9 300 9 900 13 700

* Hantering enligt något av de förfaranden som utgör återvinning enligt bilaga 2 till Avfallsförordning (2011:927).

** Hantering enligt något av de förfaranden som utgör bortskaffande enligt bilaga 3 till Avfallsförordning

(2011:927).

*** Ökningen med 26 ton beror på att aktivt kol tidigare år angivits som förbränning/bortskaffande, men år 2017

angavs detta som återvinning


Framtida avfallstyper och -mängder är avhängiga utvecklingen vid verksamheterna inom industriparken

samt vilka nyetableringar som kommer att ske och kan därför inte förutses. Mängderna totalt sett är

mindre och lagringen på plats kommer inte att vid något enskilt tillfälle överstiga nedan angivna

mängder.

Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är mer

än 10 ton men högst 10 000 ton icke-farligt avfall som inte ska användas för byggnads- eller

anläggningsändamål.

Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är

mer än 5 ton och utgörs av olja,

mer än 30 ton och utgörs av blybatterier,

mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter,

mer än 30 ton och utgörs impregnerat trä,

mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller

mer än 1 ton i andra fall.

4.8.6 Verkstäder, förråd och lager

Verksamheterna i verkstäder, förråd och lager är inte av den digniteten att de omfattas av prövnings-

eller anmälningsplikt enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251). Inte heller den fordonsverkstad och

den cistern för förvaring av dieselolja som delverksamheten disponerar omfattas av prövnings- eller

anmälningsplikt.

Verksamheternas miljöpåverkan är mycket begränsad.


Verksamheten i den s.k. Centralverkstaden (byggnad 114) bedrivs idag av Jernbro. Verksamheten i

den s.k. Fordonsverkstaden (byggnad 126) bedrivs idag av Snapphanetruck. I båda fallen utgör

verksamheten serviceverksamhet för övriga verksamheter inom IPOS.

Inom industriparken finns ett antal lagringslokaler, cisterner, silos och ytor som inte utnyttjas av Kemira

eller någon av de andra tillståndspliktiga anläggningarna inom industriparken. Dessa utrymmen hyrs i

37

vissa fall ut under kortare eller längre tid till interna eller externa aktörer som utnyttjar dem för sin

verksamhet.


Tillgången till verkstäder och förråd samt olika typer av lagerplatser utgör ytterligare en gemensam

resurs för verksamheterna inom IPOS. De framtida behoven är avhängiga utvecklingen inom

industriparken och den funktion som denna service fyller kommer att utvecklas efter det behov som

uppstår.

4.9 DEPONIERNA

Det finns fem interna deponier inom IPOS. Deponierna har använts för omhändertagande av rest-

produkter från produktionen främst under början av 70-talet. De är av något varierande ålder och har

varierande typ av täckning och bottentätning.

Kemira har tillstånd till alla deponierna enligt beslut från koncessionsnämnden den 22 januari 1979.

Bolaget redovisar i ansökan för detta beslut en karta med förklaringar över "Diverse upplagrade

restprodukter". Deponeringen avslutades före ikraftträdandet av förordningen (2001:512) om

deponering av avfall.

De deponier som finns idag redovisas i Tabell 8. Deponiernas lokalisering inom IPOS framgår av Figur

9. Ytterligare tre upplag fanns tidigare inom IPOS (252b, 255, 313). 252b innehöll naturlig sand från

området, deponi 255 innehöll enbart gips och 313 innehöll enbart slam från Alufluors verksamhet.

Materialet transporterades till Rökille (nuvarande NSR) år 2005/2006.

Tabell 8. Översiktlig information om deponierna.

Nr Beteckning Deponerat material

Deponerad

mängd

(1 000 m3) Avslutad Åtgärder

250 JOS-deponi Järnoxid och

neutraliserade slam

60 - 75 Före 1990 Täckt med byggplast och gips.

Bättre avrinnings-ytor utförda

1996.

251 NTS-deponi Neutraliserade

arsenikhaltiga slam

22 - 28 Före 1990 Täckt med byggplast och gips.

Sluttäckning av bentonit och

polyeten-membran utförd 1996.

252 JKL-deponi Järnkloridslam 1,5 – 2,5 Före 1980 Täckt med byggplast och gips.

Bättre avrinnings-ytor utförda

1996.

259 Deponi för

kalkfällningsslam

Kalkfällningsslam 53 - 62 Juli 2001 Bottentätning av 2,5 mm

polyetenmattor (HDPE).

Täckt med 1,5 mm texturerad

HDPE-plast.

314 Gips70-deponi Gips från äldre

fosforsyrafabrik

260 - 300 1978 Täckt med jordlager.

Jordtäckning och avrinningsytor

bevakas.

38

Figur 9. Deponiernas lokalisering inom IPOS.

4.9.1 JOS-deponin (250) Deponi 250 beskrivs av praktiska skäl under två rubriker benämnda 250a respektive 250b då delen b

sannolikt endast innehåller järnoxid medan delen a är betydligt mer komplext uppbyggd.

4.9.1.1 Deponi 250a

Deponins yta uppgår till 19 000 m2 och deponerad avfallsvolym bedöms vara mellan 58 500 m3 och

71 500 m3. Deponeringshistoriken är dåligt dokumenterad men deponin är relativt väl undersökt på

senare tid med flera, djupa skuvborrningar med provtagning varje meter och ibland varje halvmeter

(WSP 20045). Sluttäckningen är dokumenterad.

Enligt uppgifter är deponin den äldsta inom området. I huvudsak deponerades järnoxid, tvättsyraslam

och järnklorid i deponin.

Vallarna är uppbyggda av restlera och muddermassor från hamnen.

Övertäckningen av deponin påbörjades år 1992 och sluttäckningen färdigställdes år 1997. Täckning

har skett med utjämningsmassor av gips, som övertäckts med en 0.5 mm tjock HDPE-film. Ovan

tätskiktet finns relativt mäktiga gipsmassor utformade för att optimera ytvattenavrinningen och överst

ett matjordslager.

5 WSP (2004), litt. 10030850, Miljötekniska undersökningar av äldre deponier (250. 251 och 252) samt

B-området

39

Deponerade massor uppvisar medelhalt för arsenik på cirka 3 100-3 500 mg/kg TS och medelhalt för

kvicksilver på cirka 50-61 mg/kg TS. Totalt bedöms det finnas cirka 265-300 ton arsenik och cirka 4-5

ton kvicksilver i deponin.

4.9.1.2 Deponi 250b

Deponins yta uppgår till 6 000 m2 och deponerad avfallsvolym bedöms vara 14 000 m3. Det finns inte

dokumenterad historik om deponin men deponin undersöktes med borrningar år 2001 (J&W 2001).

Sluttäckningen är dokumenterad.

Deponin användes som en utbyggnad till deponi 250a. Platsen fungerade tidigare som ett mellanlager

för bland annat järnoxidstoft och som tillfälligt upplag för gips.

Deponerad mängd järnoxidstoft bedöms vara cirka 14 000 m3. Deponin kan även innehålla diverse

schaktmassor. Deponeringen upphörde i början av 1980-talet.

Vallar som avgränsar mot andra deponier är uppbyggda av restlera och muddermassor från hamnen.

Medelhalten arsenik och kvicksilver i deponerade massor har uppmätts till 500 mg/kg TS respektive

mindre än 7 mg/kg TS. Mängden arsenik i massorna bedöms totalt vara cirka 10 ton.

4.9.2 NTS-deponin (251) Deponins yta uppgår till 7 000 m2 och deponerad avfallsvolym bedöms vara mellan 22 000 m3 och

28 000 m3. Det finns inte dokumenterad historik om deponin men deponin har undersökts i två

omgångar år 1979 och år 2004 (KM 1979, WSP 2004) och kunskapsnivån bedöms därför som hög. Vid

den senare undersökningen genomfördes flera, djupa skuvborrningar med provtagning varje meter och

ibland varje halvmeter (WSP 2004). Sluttäckningen är dokumenterad.

Deponin fungerade först i början av 1960-talet som tillfälligt upplag där lakvatten skulle infiltrera vidare

ner till grundvattnet och sedan sakta fortsätta ut mot Öresund. Mellan 1970- talet till början av 1980-

talet deponerades arsenikhaltiga slamrester. Deponerad mängd uppgår till 16 kton och utgörs av

"neutraliserat tvättsyraslam". Totalvolym av kalkstabiliserat tvättsyraslam är idag mellan 22 000 och

28 000 m3.

Deponerat slam kan ställvis innehålla uppemot 3 % arsenik. Kvicksilver förekommer i begränsade

halter. Slammet är till största delen pH stabiliserat genom kraftig inblandning av kalk.

Deponeringen upphörde i början av 1980-talet.

Vallar som avgränsar mot andra deponidelar är uppbyggda av restlera och muddermassor från

hamnen. Deponin täcktes första gången 1985 och sluttäcktes 1997. För en utförligare redovisning av

uppbyggnad och sluttäckning se avsnitt 4.9.4.

Enligt undersökning från år 2004 (WSP 2004) finns sannolikt cirka 90 till 175 ton arsenik och cirka 0,3

till 1,3 ton kvicksilver i de kalkstabiliserade tvättsyraslamresterna. Analyser från ett antal prov från tre

borrningar (år 2003) visar på halter av arsenik mellan <5 och 32 000 mg/kg. Kvicksilverhalterna var

låga i de flesta prov. Enstaka prov med halter mellan 5-66 mg/kg, samt ett prov med 500 mg/kg,

uppmättes. Halter av Cd låg i samtliga prov <0,5 mg/kg.

4.9.3 JKL-deponin (252)

Deponins yta uppgår till 6 500 m2 och deponerad avfallsvolym bedöms vara mellan 1 500 m3 och 2 500

m3. Översiktskarta redovisas i figur 5.

Kunskapsnivån om deponin bedöms som medel. Vid den senare undersökningen genomfördes flera,

djupa skuvborrningar med provtagning varje meter och ibland varje halvmeter (WSP 2004).

Sluttäckningen är dokumenterad.

40

Mellan år 1970 och 1975 användes deponin som infiltrations-/sedimentationsbassäng för järnklorid-

lösningar som erhölls efter neutralisering av återlämnade syrabetbad. Deponerad mängd uppgår till 2

kton och utgörs av "slam från betbadshanteringen". Volymen på järnkloridslammet bedöms även idag

uppgå till cirka 2 000 m3.

Den del av deponin som utgörs av deponerat slammaterial är 0,5 meter tjockt. Ovan slammet finns ett

utjämningsskikt av gips enligt beskrivning i avsnitt 4.5. Deponin är således nästan enbart uppbyggd av

gips. Gips i botten har kontakt med järnkloridslammet.

Vallar som avgränsar mot andra deponidelar är uppbyggda av restlera och muddermassor från

hamnen.

Medelhalten arsenik i järnkloriden är cirka 200 till 530 mg/kg TS. Totalt bedöms cirka 0,5 till 1.5 ton

arsenik finnas i deponin. Kvicksilverhalten i slammet är låg.

4.9.4 Sluttäckning 250A, 250B, 251 och 252

Deponi 250a, 250b, 251 samt 252 har försetts med en gemensam sluttäckning (figur 6) bestående av

gips ovanpå avfallet, därpå ett tätskikt överlagrat av ytterligare gips och överst ett matjordslager (KM,

1995).

Markytan kring deponierna varierar mellan cirka +4 och +7 meter och deponins överyta är belägen på

+16 till +18 meter. Medelgrundvattenytan kring deponierna är belägen mellan cirka +1 till +2 meter.

Tätskiktet för deponi 251 består av ett kompositmembran bestående av ett bentonitskikt applicerat på

ett tätt polyetenmembran, figur 7.

För deponi 250a, 250b och 252 utgörs tätskiktet av 0,5 mm plast/byggfilm. Tätskiktet för samtliga fyra

deponier överlagras av gips för optimal ytvattenavrinning. Överst finns ett matjordslager. Avgränsande

vallar är uppbyggda av inert material bestående av restlera och muddermassor (främst sand).

Restleran är en restprodukt från den äldre aluminiumsulfattillverkningen där aluminium utvanns ur

naturlig lera genom lakning med syra. Vallarna kan innehålla järnoxid och det finns tunna skikt vilka

kan vara förorenade av arsenik. Förorening av vallmaterial har sannolikt skett från deponerade aktiva

massor.

4.9.5 Deponi för kalkfällningsslam (259) Deponins yta uppgår till 5 000 m2 och bedöms innehålla mellan 53 000 m3 och 62 000 m3 massor

varav mellan 48 000 m3 och 57 000 m3 utgörs av avfall. De massor som inte utgör avfall består

huvudsakligen av täckmassor. Översiktskarta redovisas i figur 10.

Kunskapsnivån om deponin bedöms som hög. Sluttäckningen är dokumenterad.

Utöver det tillstånd som nämns under avsnitt 1 gäller följande för deponi 259: Enligt koncessions-

nämndens beslut nr 220/84, daterat 1984-10-16, finns tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom

industriområdet väster om gipsmagasinet deponera avvattnat kalkfällningsslam och liknande slam.

En deponi byggdes ursprungligen 1985 för att rymma en aktiv volym uppgående till cirka 9 000 m3. År

1991 utökades den aktiva volymen till cirka 15 000 m3 genom att de omgivande vallarna höjdes med

cirka 1,5 meter.

I syfte att förlänga den befintliga deponins livslängd och samtidigt minska regnvatteninfiltration i

deponin utfördes 1997 en omfördelning av deponerade massor kombinerat med en efterbehandling av

cirka 2/3 av deponins yta.

Deponin användes mellan år 1980 och år 2000 för neutraliserade tvättsyraslam och slam från

saneringspumpningen av arsenikförorenat grundvatten. Deponin innehåller även järnoxidstoft då detta

används för uppbyggnad av vallar under tätskiktet. Avfallstyperna är följaktligen separerade från

varandra.

41

Mängden slamavfall i deponin bedöms ligga mellan 18 000 och 22 000 m3. Mängden järnoxid i deponin

bedöms ligga mellan 30 000 och 35 000 m3. Volymerna är beräknade utifrån befintliga ritningar och är

således något osäkra. Både slam och järnoxidstoft är klassat som farligt avfall.

Deponin är av modernare slag än tidigare nämnda deponier och försedd med bottentätning och

topptätning. Deponin är även försedd med intern dräneringsanläggning för lakvatten under tätskikt.

Bottentätningen består av 2,5 mm polyetylenmattor (HDPE), så kallade Schlegelplattor. Plattorna är

sammansvetsade och uppdragna till vallarnas överkant. Bottentätskiktet överlagras av cirka 0,5 m

täckmassor.

Sluttäckningen utfördes till två tredjedelar år 1998 och färdigställdes år 2002.

Vallarna runt deponin består utanför tätskiktet av rena schaktmassor och gips. Innanför tätskiktet är

vallarna huvudsakligen uppbyggda av järnoxidstoft. Vallkrönen är utförda med vägöverbyggnad och är

därmed körbara runt om deponin.

Deponins botten dräneras med interna dräneringsrörsträngar till en uppsamlingsledning/ -brunn utanför

vallen. Uppkomna mängder lakvatten pumpas till behandlingsanläggningen för processavloppsvatten

från svavelsyrafabrikerna.

Slamavfallet är ett hydroxidslam med arsenikinnehåll m.m. Beräknad mängd arsenik i deponin är cirka

120 ton. Deponin innehåller sannolikt även hundratals kilo till ton av diverse andra tungmetaller.

4.9.6 Deponi 314

Deponins yta uppgår till 31 500 m2 och deponerad avfallsvolym bedöms vara mellan 260 000 m3 och

300 000 m3. Kunskapsnivån om deponin är låg.

Deponin är en av de äldsta inom området och innehåller främst gips från fosforsyratillverkningen men

även viss del annat slam och skrot. Trolig period för deponering är från 1950-talet till 1970-talet.

Deponin är mer än 20 meter hög. Undersökningar har genomförts av de översta 10 metrarna och

resultatet från dessa visar på framförallt förekomst av gips och slam från DCR-anläggningen

(reningsanläggning för dikalciumfosfat) men även förekomst av aska och JOX. Närmare uppgifter om

deponins utformning saknas. Deponerat material överlagras av ett tunt jordlager. Gipsen och slammet

innehåller generellt halter av metaller under MKM.

42

Figur 10. Flygfoto över deponi 314 från år 1973.

5 LOKALISERING

5.1 INDUSTRY PARK OF SWEDEN

IPOS är beläget invid Öresund, söder om Helsingborgs tätort. IPOS är belägen på fastigheten

Kopparverket 8-11. Kopparverket 8 ägs av Kemira Kopparverket KB, Kopparverket 9 och 10 av

Alufluor och Kopparverket 11 av Brinova.

IPOS gränsar i norr till annan industriell verksamhet. Området avgränsas i öster av Industrigatan, via

vilken tillfart till området sker. Utmed Industrigatan finns (från norr till söder) bostäder, Kemiras f.d.

huvudkontor, ett grönområde samt fastigheten kv. Bronsen med lokaler bland annat för laboratorie-

verksamhet. Vidare längre söderut kv. Blyet 1 med lokaler för icke störande verksamheter (Åkarnas

hus) samt grönytor. I söder gränsar området till annan industriell verksamhet (Solenis Sweden AB)

samt till ett allmänt grönområde och - invid Öresund - Knähakens fritidshamn. I väster gränsar området

med Helsingborgs Bulkhamn till Öresund.

Inom industriparken bedriver Kemira idag ett flertal produktionsanläggningar, men även andra företag

bedriver verksamhet, såväl producerande som serviceverksamheter. Kemira svarar även för

områdesförvaltning samt drift och skötsel av områdesgemensamma resurser.

In- och uttransporter per bil till industriparken sker via Malmöleden, Ättekulla trafikplats, Rusthållsgatan

och Koppargatan, som mynnar på Industrigatan vid infarten till området.

Läget för industriparken och den planerade verksamheten visas i figur nedan. I figuren visas även

närområdet samt närmast belägna bostad.

De delfunktioner/stödfunktioner som denna ansökan omfattar finns lokaliserat över hela området.

43

Figur 11. Vy över IPOS och dess närområde. IPOS är markerad i orange och närmaste bostäder utmed industriparken är markerat i grönt. (www.helsingborg.se)

5.1.1 Planförhållanden

5.1.1.1 Översiktsplan

Kommunfullmäktige i Helsingborgs stad antog den 18 maj 2010 en ny översiktsplan för Helsingborgs

utveckling; ÖP 2010. Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupning av

översiktsplanen för södra Helsingborg, FÖP H+, som i relevanta delar ersätter översiktsplanen.

FÖP H+ omfattar, förutom stadsförnyelseområdet H+, även hela det industriområde i sydvästra

Helsingborg inom vilket bland annat Kemira bedriver sin verksamhet. Området benämns i FÖP H+

”Verksamhet (inklusive störande industri)”

5.1.1.2 Detaljplan

Markanvändningen för Kopparverket 8-11 regleras av en detaljplan som vann laga kraft den 24 februari

1967. Fastigheterna är enligt planen avsedda för industriändamål (J) samt område för hamnändamål

och därmed samhörigt ändamål (P).

Av planhandlingarna till stadsplanen går att utläsa att området i sin helhet är ett utpräglat industri- och

hamnområde och att verksamheten inom komplexet är tung kemisk industri. Av planbestämmelserna

framgår inget mer utvecklat syfte med markanvändningen. Lokaliseringen kan därmed anses vara

förenlig med planbestämmelserna.

IPOS omfattas av den fördjupade översiktsplanen för det s.k. H+-området, fastställd 2011-11-23, där

markanvändningen anges som ”Verksamhet (inklusive störande industri)”.

5.1.2 Allmänna intressen Enligt gällande naturvårdsplan, vilken syftar till att slå vakt om och på sikt utveckla djur- och växtarter,

naturmiljöer och naturprocesser, kulturlandskapet, det rörliga friluftslivets behov samt de ekologiska

processerna, har två områden i industriparkens närområde klassats som ekologiskt känsliga. Ett

44

område ligger utmed Industrigatan i höjd med kvarteret Blyet och Råå vallar. Det andra området med

klassat känslig miljö är vattenområdet Knähaken och Disken. Knähaken och vattenområdet utanför

(Disken) anses vara ett marinbiologiskt viktigt område. Beslut om bildandet av ett naturreservat

fattades i kommunfullmäktige 2001-02-07.

Gällande grönstrukturprogram syftar till att beskriva och bevara gröna värden och tjänster i stadens

utveckling. Den antogs 26 mars 2014. Programmet visar vision, utmaningar och mål för grönstrukturen

samt på strategier och åtgärdsförslag för att nå målen. Många av de områden som pekas ut i

grönstrukturplanen finns även beskrivna i bl.a. Naturvårdsplanen. Exempel på grönområden som

anges är bl.a. Landborgen, Rååns dalgång, Ramlösa Brunnspark m.fl. Inga nya naturreservat föreslås i

bolagets närhet.

Rååns dalgång som ligger ca 1,5 km sydost om industriparken är klassat som naturreservat enligt MB

7 kap. Området är även landskapsbildsskyddat.

Området söder om Kopparverkshamnen har förordnats som strandskyddsområde genom beslut fattat

av länsstyrelsen 1996-12-12.

Närmaste Natura 2000-område ligger ca 3 km sydost om IPOS och är benämnt Rååns dalgång

(områdeskod SE0430109).

I industriparkens närområde finns riksintresse gällande område klassat som riksintresse för yrkesfiske,

område klassat som riksintresse för kulturmiljö samt område klassat som riksintresse för naturvård.

Inga av dessa områden överlappar IPOS. Därutöver anges Helsingborgs hamn med anslutande

farleder är av riksintresse enligt Trafikverkets beslut 2010-11-17. Kopparverkshamnen ingår i

riksintresse hamn som utvecklingsområde.

5.2 ALTERNATIV LOKALISERING

Enligt allmänna hänsynsregeln (2 kap 6 § 1 st. MB) gäller följande: ”För en verksamhet eller åtgärd

som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till

att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.”

Härutöver ska en MKB enligt 17 § Miljöbedömningsförordningen (2017:966) innehålla en redovisning

av alternativa platser, om sådana är möjliga, om verksamheten kan antas medföra betydande

miljöpåverkan.

Prövningen omfattar en befintlig verksamhet, industripark, där ansökta delar utgör integrerade

stödfunktioner i den industriella symbiosen. Delarna verkar inte separat från övriga verksamheter inom

industriparken.

Helsingborg är den plats i Sverige där Kemira bedriver Industripark och producerande verksamhet.

Den planerade verksamheten avser en befintlig serviceverksamhet vars lokalisering senast prövades i

grundtillståndet 1979. Därefter har ett antal verksamheter belägna inom IPOS tillståndsprövats och

ansetts lämpligt lokaliserade som en del av den infrastruktur som finns inom IPOS. Lokaliseringen kan

således anses indirekt ha prövats vid samtliga tillståndsprövningar för tillståndsgivna verksamheter.

Ansökt verksamhet avser ökning av andelen anlöp som är knutna till externa aktörer. Detta kommer i

sin tur att generera ett ökat antal externa transporter på lastbil. Förhållandena är i övrigt oförändrade.

Sammanfattningsvis finns ingen alternativ lokalisering med hänsyn till att ändamålet med

serviceverksamheten inom IPOS ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors

hälsa och miljön.

45

6 BEDÖMNINGSUNDERLAG

6.1 MILJÖKVALITETSNORMER

6.1.1 Miljökvalitetsnormer för luft I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer angivna för tillåtna högsta halter av

kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5),

bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft.

Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna och att

tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Om kontrollen av utomhusluften visar att en

miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas kan kommunen behöva upprätta ett

åtgärdsprogram.

Övervakning av luftkvaliteten i Helsingborg sker sedan 1988 genom DOAS-mätningar som utförs i

miljönämndens regi. Mätning utförs numera vid två mätstationer. Den ena (HBG norr) är placerad i norra

delen av Helsingborg vid Drottninggatan/Järnvägsgatan. Den andra (M1) är en mobil mätstation som är

placerad öster om centrum vid Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan.

Den ansökta verksamheten kommer att medföra utsläpp från främst Energicentralen och Bulkhamnen

samt utsläpp från lastbilar.

6.1.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer och

klassificerat status för samtliga vattenförekomster i distriktet (08FS 2009:81). De beslutade

miljökvalitetsnormerna innebär att samtliga ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status

(alternativt god ekologisk potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2015 om det inte finns skäl för

undantag från detta.

En vattenförekomsts status innebär en klassificering av vattenförekomstens aktuella tillstånd. Ekologisk

status klassificeras i fem klasser; hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig (NFS 2008:1).

Klassificeringen görs med hjälp av flera så kallade kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorerna delas in i

biologiska, fysikaliska/kemiska och hydromorfologiska, där den tyngst vägande komponenten är de

biologiska kvalitetsfaktorerna. För kemisk ytvattenstatus baseras klassificeringen på gränsvärden som

anges i ett av dotterdirektiven till vattendirektivet (2008/105/EG). Utifrån klassificering av ekologisk

status och kemisk ytvattenstatus beslutar Vattenmyndigheten om den miljökvalitet, miljökvalitetsnorm,

som vattenförekomsten ska uppnå vid en given tidpunkt. Nya miljökvalitetsnormer beslutades och

kungjordes i december 2016.

Utsläppen av dagvatten och renat processvatten kommer via det gemensamma ledningsnätet ske till

ytvattenförekomsten ”Helsingborgsområdet” (SE562290-124131). Vattenförekomsten har förklarats som

kraftigt modifierad och har därmed förenats med kvalitetskrav för ekologisk potential istället för ekologisk

status. Utsläppspunkten ligger ca 1 km från ytterligare en ytvattenförekomst, ”N m Öresunds kustvatten”

(SE555545-124332). I övrigt finns inga ytvattenförekomster i närheten.

6.2 MILJÖKVALITETSMÅL

Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, femton miljökvalitetsmål och tretton

etappmål. Generationsmålet är vägledande för miljöpolitiken och innebär att vi till nästa generation ska

kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I målet står också att arbetet med

att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och

hälsoproblem till andra länder. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i

internationella sammanhang.

46

Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även

preciseringar av miljökvalitetsmålen vilka förtydligar målen. Etappmålen tydliggör de samhälls-

förändringar som är nödvändiga för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.

De nationella miljökvalitetsmål och regionala delmål som berör verksamheten direkt eller indirekt är

bland annat:

Begränsad klimatpåverkan

o Utsläppt av växthusgaser

o Effektivare energianvändning

o Förnybar el

o Transporter

Frisk luft

Giftfri miljö

Hav i balans samt levande kust och skärgård

God bebyggd miljö.

7 MILJÖPÅVERKAN

7.1 ALLMÄNT

I följande avsnitt presenteras i huvudsak den samlade miljöpåverkan för verksamheten samt i vissa fall

den samlade påverkanssituationen för hela industriparken. För vissa parametrar har en separat

redovisning för varje i prövningen ingående delverksamhet gjorts som komplettering till den samlade

påverkan.

7.2 MARK- OCH GRUNDVATTEN

I miljökonsekvensbeskrivningen kommer en redovisning gällande befintliga markföroreningar och dess

konsekvenser inklusive utflöde av förorenat grundvatten att redovisas kort. Bedömning kommer inte att

göras.

Kemira arbetar med frågor gällande markföroreningar oberoende av föreliggande tillståndsansökan.

Inom ramen för detta arbete har bland annat ett grundvattenkontrollprogram tagits fram samt en

riskbedömning gällande exponering och potentiell belastning. Arbetet kommer att fortlöpa och en

åtgärdsutredning är uppstartad. Detta arbete hanteras inom ramen för 10 kap MB.

I detta arbete har en beräkning av belastningen på Öresund med avseende på markföroreningar

gjorts6. Dessa mängder redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9. Skattad total belastning från IPOS-området via grundvatten på Öresund i kg/år

As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Zn

Totalt årligt

utsläpp

440-810 0,3-1,1 140-430 0,4-0,9 25-120 0,01-0,2 15-35 0,3-1,3 2100-

8200

Markförhållandena där fasta anläggningsdelar ska byggas undersöks såväl geotekniskt som med

avseende på eventuella föroreningar. Om förorenade massor påträffas kommer de att hanteras enligt

de ordinarie rutiner Kemira har för grävning/schaktning inom industriparken samt anmälas inom ramen

för 9 och 10 kap. MB med följdförfattningar.

6 WSP (2017), Samlad riskbedömning IPOS Helsingborg, Slutsatser från riskbedömning av förorening i mark respektive i recipient samt behov av riskreduktion. 2017-07-13

47

7.3 VATTENANVÄNDNING

Vid DCR-anläggningen används kommunalt vatten huvudsakligen för beredning av kalkmjölk, olika

rengöringsändamål och för sanitära ändamål. Även saltvatten används för rengöringsändamål.

Vid energicentralen används kommunalt vatten huvudsakligen för att producera totalavsaltat vatten

(demineraliserat vatten eller DEMI-vatten till den egna ångproduktionen och till andra fabrikers

processer) och matarvatten, i mindre omfattning som kylvatten och för sanitära ändamål. Av använda

mängder kommunalt vatten används ca 95 % för att producera totalavsaltat vatten medan resterande

mängder är kylvatten till pumpar och vatten för sanitära ändamål.

Som kylvatten används huvudsakligen saltvatten. Kommunalt vatten används bara i mindre omfattning

som kylvatten till pumpar. Turbinen förbrukar ca 75 000 m3 kylvatten (saltvatten) per månad för luft-

och oljekylare. Därutöver behövs kylvatten inom Energicentralens huvudbyggnad för att vid behov kyla

ut överskottsånga.

Vid hamnverksamheten används kommunalt vatten för sanitära ändamål på fartygen och inom

hamnkontoret. Fordonstvätten försörjs med kommunalt vatten som ersättning för det vatten som

bortleds.

Vattenförbrukningen är beroende av den verksamhet som bedrivs vid respektive delanläggning, som i

sin tur är beroende av de övriga anläggningarna inom industriparken, och kommer att variera utifrån

detta behov. I tabell nedan redovisas förbrukningen av kommunalt vatten vid aktuella delverksamheter

under åren 2015-2017. Uppgifter om vattenförbrukning anges inte i den ansökan som ligger till grund

för gällande tillstånd.

Tabell 10. Vattenförbrukning vid de olika delverksamheterna år 2015-2017 (m3/år).

2015 2016 2017

DCR-anläggningen 2 600 2 500 2 500

Energicentralen 248 000 234 000 216 000

Bulkhamnen 19 325 23 675 23 422

Fordonstvätten 668 1276 1 715

I tabell 11 nedan redovisas förbrukningen av saltvatten (kylvatten) vid aktuella anläggningar under åren

2015-2017.

Tabell 11. Förbrukning av saltvatten vid delverksamheterna under åren 2015-2017 (m3/år)

2015 2016 2017

Energicentralen 503 000 563 000 550 000

7.4 ENERGIANVÄNDNING

Vid kylvattenstationen används elenergi för drift av pumparna och belysning. Den huvudsakliga

användningen av el är för de stora sjöpumparna.

Vid DCR-anläggningen används energi huvudsak för uppvärmning (ånga) av kontrollrum, laboratorium

och personalutrymmen samt elenergi för maskindrift och belysning.

Den egna energianvändningen vid energicentralen är relativt liten. Störst enskild förbrukande

utrustning är tryckluftanläggningen, vilken motsvarar ca 40 % av den totala förbrukningen vid

energicentralen. Ångförbrukningen utgör den ånga som omvandlas i energicentralen till ånga med

lägre tryck och elenergi för vidaredistribution. Energicentralen använder naturgas enbart för

48

ångproduktion i reservångpannorna. Naturgasförbrukningen är därmed helt knuten till stopp i

svavelsyrafabriken då reservpannorna i Energicentralens huvudbyggnad producerar ånga för att hålla

driften uppe i övriga fabriker. Underhåll sker som tidigare nämnts cirka vart tredje år.

Vid Bulkhamnen behövs energi i huvudsak för drift av elektriska maskiner, belysning och

lokaluppvärmning (Hamnkontoret).

Vid fordonstvätten används elenergi i huvudsak för maskindrift (högtryckssprutor och pumpar),

belysning och uppvärmning av lokaler. Användningen mäts inte separat. Energianvändningen är låg nu

liksom framöver.

Den bedömda framtida förbrukningen av energi kommer att redovisas i ansökan. Förbrukningen är

avhängig utvecklingen i industriparken. I jämförelse med dagens energianvändning i hamnen kommer

användningen att öka vid etableringen av NOAH:s verksamhet och därmed förknippad utrustning. Vid

en ökad godshantering i hamnen i enlighet med planerad ansökan kommer energianvändningen för

utrustning i hamnen att öka. I relation till den historiska verksamheten medför detta dock inte någon

ökad resursanvändning, i synnerhet som dagens utrustning är betydligt mer energieffektiv än den som

tidigare använts.

I tabellerna nedan redovisas energianvändningen avseende elenergi, ånga samt naturgas för berörda

anläggningsdelar för åren 2015-2017.

Tabell 12. Energianvändning i form av elkraft vid berörda anläggningsdelar åren 2015-2017 (GWh)

2015 2016 2017

Energicentralen 8,0 8,5 7,6

Kylvattenstationen 4,6 4,7 4,2

DCR-anläggningen 0,3 0,3 0,2

Bulkhamnen 0,3 0,3 0,3

Tabell 13. Energianvändning i form av ånga vid berörda anläggningsdelar åren 2015-2017 (GWh)

2015 2016 2017

Energicentralen1) 386 255 237

DCR-anläggningen 0,1 0,1 0,1

1) Inklusive elproduktion, fjärrvärme och matarvattenuppvärmning

Tabell 14. Naturgasanvändning vid berörda anläggningsdelar åren 2015-2017 (GWh).

2015 2016 2017

Energicentralen 2,6 5 13,2

49

7.5 RÅVAROR OCH KEMISKA PRODUKTER

I den kommande MKB:n kommer förbrukningen av råvaror och kemiska produkter för de ingående

delverksamheterna redovisas. I tabell nedan redovisas den samlade kemikalieförbrukningen för de

aktuella delverksamheter som ansökan omfattar. I ansökan kommer de bedömda tillkommande

förbrukade mängderna vid verksamhet enligt ansökan att redovisas.

Tabell 15. Kemisk produkt för delverksamheter

Kemisk produkt Användningsområde 2015 2016 2017

Kylvattenstationen

Natriumhypoklorit (liter/år) Förhindra påväxt av marina

organismer

2 500 2 500 4 000

DCR-anläggningen

Kalciumkloridlösning, 38 %-

ig (ton/år)

Kalciumkälla 28 31 28

Saltsyra 34 %-ig (ton/år) pH-justering 25 15 20

Bränd kalk (ton/år) pH-justering 64 100 250

Energicentralen

Natriumhydroxid, 50 %

(m3/år)

Jonbytning 15 15 15

Saltsyra, 30 % (m3/år) Jonbytning 80 80 80

Ferrolix 33891 (liter/år) Matarvattenbehandling 1 200 1 200 1 200

Natriumhydroxidlösning 1 %

(liter/år)

Matarvattenbehandling 1 000 1 000 200

Fordonstvätten

Natriumhydroxid (50 %)

(liter/år)

1 650 850 1 600

Fällningskemikalie (liter/år) 1 650 1 200 1 400

Flockningsmedel (kg/år) 38 20 15

Natriumhypoklorit används för att förhindra att marina organismer (t ex blåmusslor och havstulpaner)

får fäste i kylvattenledningarna.

Förbrukningen av kalciumkloridlösning, saltsyra och bränd kalk i DCR-anläggningen beror på

karaktären på de vatten/slam som behandlas och kan därför inte anges med någon precision. Det kan

också uppkomma behov av att komplettera behandlingen genom användning av andra tillsats-

kemikalier som t.ex. olika typer av fällnings- och flockningsmedel eller filterhjälpmedel.

Natriumhydroxid (50 %) och saltsyra används för att avjonisera matarvatten till alla ångpannor inom

området. Natriumhydroxid (1 %) doseras till matarvatten som alkaliseringsmedel. Ferrolix är en vatten-

lösning av alkoholaminer och används som dispergeringsmedel och alkaliseringsmedel för att nå rätt

pH i ångan.

Underhållskemikalier kopplat till de olika delverksamheterna såsom oljor, fett, avfettningsmedel

används i små mängder. Användningen av kemiska produkter för service och reparation av fordon, och

det löpande underhållet för gator och fastigheter utgörs av smörjoljor, lösningsmedel, färger och dylikt.

Mängderna är av dessa kemikalier är små.

50

Den framtida hanteringen av motorbränsle bedöms understiga 1 000 m3 per år.

7.6 AVFALL

Nedan presenteras endast uppgifter för det avfall som genereras som ett led av de aktiviteter som

utförs i respektive delfunktion/stödverksamhet. För hanteringen av avfall som genereras av de

tillståndsprövade verksamheter inom IPOS som ej omfattas av denna prövning, se avsnitt 4.8.5.

Avfallet hanteras, om inget annat anges, via industriparkens centrala system för hantering av farligt

avfall.

I ansökan kommer bedömda tillkommande mängder avfall vid verksamhet enligt ansökan att redovisas.

Avfallskoder på 4-punktersnivå kommer att redovisas.

7.6.1 DCR-anläggningen

Verksamhetens processavfall utgörs dels av den filterkaka som uppkommer vid behandlingen i

processbyggnaden dels av övriga hanterade avfall. Processavfallet deponeras på för ändamålet

godkänd deponi, för närande körs avfallet till Norge med båt. Vid dagens verksamhet uppstår ca 3 000

ton avfall i form av filterkaka.

Även mindre mängder övrigt avfall i form av bygg- och rivningsavfall och schaktmassor,

förpackningsavfall (papper, plast, trä), skrot, kontorspapper och ”hushållsavfall” uppkommer.

Mängderna är mycket små och bedöms inte heller framöver bli av någon dignitet.

Verksamheten ger för närvarande inte upphov till något farligt processavfall. Här uppstår mindre

mängder farligt avfall, framförallt i form av oljeavfall. I övrigt uppkommer vid industriell verksamhet

normalt förekommande avfall som t ex batterier, lysrör etc. Även dessa mängder är små och bedöms

inte heller framöver bli av någon dignitet.

I tabell nedan redovisas avfallsmängderna från DCR-anläggningen för åren 2015 – 2017.

Tabell 16. Avfallsmängder 2014 – 2016 samt vid verksamhet enligt denna ansökan (ton).

Farligt

avfall

2015 2016 2017

Filterkaka/behandlat slam 2 500 2 900 2 900

Brännbart 3,5 2,6 3,3

Kontorspapper 0,05 0,1 -

Wellpapp 0,1 0,07 0,01

Järn- och metallskrot 2 -

Färg och lack med farliga ämnen FA - 0,005 -

Batterier FA - - -

Halogenfria

bearbetningsemulsioner

FA 0,2 - -

51

7.6.2 Bulkhamnen

Verksamheten i hamnen ger upphov till eget avfall (såväl farligt avfall som icke farligt avfall) men

hamnen är också skyldig att ta emot det fartygsgenererade avfallet.

Hamnverksamheten ger upphov till mindre mängder icke farligt avfall i form av bygg- och rivningsavfall,

förpackningsavfall, skrot, kontorspapper och ”hushållsavfall”. Mängderna är små och bedöms inte

heller framöver att bli särskilt stora. Icke farligt avfall från fartygen såsom förpackningsavfall (papper,

plast, trä), skrot, kontorspapper och ”hushållsavfall” källsorteras på fartygen varefter de lämnas i någon

av stationerna ovan. Även dessa mängder är små och bedöms inte heller framöver att bli särskilt stora.

Hamnverksamheten ger upphov till mindre mängder farligt avfall, framförallt i form av oljeavfall. I övrigt

uppkommer normalt förekommande avfall som t ex batterier, lysrör etc. De olika avfallsslagen lämnas

vid avfallsstationerna i hamnen. Mängderna särredovisas inte. De är små och bedöms inte heller

framöver att bli särskilt stora.

Det fartygsgenererade farliga avfallet utgörs huvudsakligen av flytande avfall i form av maskinrums-

avfall (sludge). Avfallet hämtas med slamsugningsfordon och omhändertas av genom Helsingborgs

hamns försorg. Uppkommen mängd under åren 2015-2017 i tabell nedan.

Tabell 17 Uppkommet maskinrumsavfall (sludge) vid Helsingborgs Bulkhamn 2015-2017 (m3/år).

EWC-kod 2015 2016 2017

Sludge 13 04 290,6 145,2 230

Vid ett större antal anlöp kommer mängderna fartygsgenererat avfall att öka.

7.6.3 Fordonstvätt

Verksamheten vid anläggningen för fordonstvätt ger upphov till icke farligt avfall i form av slam från

reningsanläggningen. Avfallet behandlas vid Kemiras slambehandlingsanläggning (DCR-

anläggningen). Mängderna som lämnats till DCR-anläggningen har de senaste åren uppgått till ca 30-

50 ton.

Avfallet från oljeavskiljarna och spolrännor hanteras av godkänd avfallsmottagare. I tabell nedan

redovisas mängderna oljehaltigt slam från oljeavskiljarna/pumpbrunn och tvätt-/spolrännor för åren

2015-2017.

Tabell 18. Avfall från oljeavskiljare och rännor vid anläggningen för fordonstvätt 2014, 2015 och 2016 samt bedömda framtida mängder (m3/år).

EWC-kod 2015 2016 2017

Slam (ton/år) 13 05

13 05

48,3 31,6 70

7.6.4 Övriga verksamheter Vid kylvattenstationen uppstår avfall i form av spillolja och fett från underhåll av pumpar och annan

utrustning i pumpstationen.

Verksamheten vid energicentralen ger upphov till ca 1 ton konventionellt avfall. Det farliga avfall som

uppkommer består främst av spillolja, oljeabsorbenter, färg- och lackrester samt kasserad utrustning

och uppgår till maximalt ca 1 ton.

52

Stödprocesser och infrastruktur ger upphov till mindre avfallsmängder i form av hushållsavfall, avfall

från sopning av ytor samt sedvanligt avfall från verkstäder, såsom smörjoljor, färg- och lackrester och

tomemballage.

7.7 UTSLÄPP TILL LUFT

I den kommande MKB:n kommer de samlade utsläppen till luft från Kemira samt från IPOS att

beskrivas. Utsläppen från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas separat

och bedömas utifrån befintligt underlag samt kompletterande spridningsberäkningar. Utifrån

sammanställningen ska en bedömning utifrån relevanta parametrar att genomföras.

Sammanställningen ska redovisa nollalternativet, dagens förhållanden samt för ansökt verksamhet. I

nedanstående avsnitt presenteras utsläppsituationen från Energicentralen och Bulkhamnen separat

samt de totala utsläppen från övriga delverksamheter.

7.7.1 Utsläppskällor

7.7.1.1 Energicentralen

Verksamheten vid Energicentralen ger upphov till utsläpp till luft i form av förbränningsgaser med

huvudsakligt innehåll av kväveoxider och koldioxid. Utsläppen av kväveoxider varierar med

naturgasförbrukningen.

Rökgaser från reservångpannorna 1 och 2 avleds via en skorsten på 17 meter. Rökgaser från panna 3

avleds via en skorsten med utsläppshöjd på 17 meter.

Kemira berörs av handeln med utsläppsrätter. Bolaget har tillstånd för utsläpp av koldioxid och har fri

tilldelning under perioden 2013-2020.

Förutom från förbränning sker utsläpp av koldioxid även genom utloppet från totalavsaltnings-

anläggningens koldioxidavdrivare, placerat på östra sidan av byggnad 222.

7.7.1.2 Bulkhamnen

Verksamheten ger upphov till utsläpp till luft i form av stoft i samband med damning vid lossning och

lastning. Vidare i form av främst svaveldioxid, kväveoxider, kolväten och koldioxid från fartyg under

insegling och i hamn. All lastnings- och lossningsutrustning är eldriven och genererar därför inga lokala

utsläpp till luft.

Hanteringen vid lossning och lastning kontrolleras kontinuerligt med avseende på damning och spill.

Vid stark vind stoppas pågående lossning och lastning, liksom vid kraftig nederbörd.

Transportbanden är täckta vid ställen där damning lätt kan uppkomma. Omlastningspunkterna är

försedda med avsug anslutna till textila spärrfilter dimensionerade för utgående stofthalt understigande

10 mg/Nm3. Utsläpp av rengas sker vid respektive filter. Transportband för utlastning av befuktad

flygaska kommer att vara försedd med avskrapare i båda ändar, inkapslad skeppsmatare och

utlastningsbälg för att minimera risken för spill och damning som följd av vindpåverkan.

Om det finns risk för damning vid hantering av avfall från NOAH:s anläggning kommer NOAH att

befukta dessa med vatten.

För att minska risken för damning som följd av spill på ytor kontrolleras och städas lossnings- och

lastningsplatserna rutinmässigt efter lossning och lastning.

Det förekommer ingen hantering av luktande ämnen vid hamnen. Några klagomål på luktolägenheter

har heller inte framförts.

Utsläppen till luft från fartygsmotorerna utgörs huvudsakligen av svaveldioxid (SO2), kväveoxider

(NOx), kolväten (THC) och koldioxid (CO2). Faktorer som påverkar utsläppens omfattning är ålder och

53

teknikval hos fartygens motorer, bränslets svavelinnehåll, behov av körning med hjälpmaskineri samt

liggetider i hamn. Emissionerna från fartygstransporter kommer att beräknas och redovisas i ansökan.

Utsläpp förknippade med insegling från farled till hamn och utsegling från hamn till farled faller inom

ramen för denna prövning och kommer att beskrivas i ansökan.

Verksamheten kommer även framöver att ge upphov till utsläpp till luft i form av stoft samt i form av

svaveldioxid, kväveoxider, kolväten, koldioxid mm från fartygen. Några ändringar av betydelse för

denna ansökan avseende reningsutrustningar, utsläppspunkter etc. planeras inte. Verksamheten

kommer i övrigt även framöver att bedrivas så att risken för diffus damning minimeras.

Tillkommande utsläpp till luft härrör från anlöp och lastbilstransporter till och från de externa

verksamheter som tillkommer i och med ansökt verksamhet, och som kommer att utgöra ca 15-20 %

av de totala anlöpen och tonnaget.

7.7.1.3 Övriga

DCR-anläggningen ger normalt endast upphov till utsläpp till luft i form av stoft från silo för bränd kalk

vid lossning av kalkbil

De interna och externa transporterna genererar utsläpp till luft framförallt i form av kväveoxider (NOx)

och koldioxid (CO2).

Kylvattenstationen och fordonstvätten generar inga utsläpp till luft.

7.7.2 Utsläppsnivåer I tabell nedan redovisas uppgifter om utsläpp till luft vid Energicentralens ångpannor för åren 2015,

2016 och 2017.

Tabell 19. Sammanställning av utsläpp till luft från Energicentralens reservångpannor år 2015-2017

Parameter 2015 2016 2017

NOx, ton 0,4 1,0 1,8

NOx, mg/MJ bränsle 41 41 40

CO2, ton 600 1 200 2 700

Framtida utsläpp av NOx kommer att beräknats med utgångspunkt från uppgifter om naturgas-

förbrukningen och emissionsnivån 70 mg/MJ. Utsläppen av CO2 kommer att beräknats med

utgångspunkt från uppgifter om naturgasförbrukningen samt emissionstalet 56 g CO2/MJ naturgas.

I ett extremfall där pannorna måste användas för ångproduktion under en längre tid ökar utsläppen

ovan i direkt proportion till förbränningen. Det skulle också kunna bli aktuellt att producera ånga för

elproduktion i turbinen under kortare eller längre tid vilket också ökar utsläppen i direkt proportion till

förbränningen.

Utsläppen av NOx från transporter uppgår för närvarande till ca 3 ton/år. Utsläppen står i relation till

bränsleförbrukningen. Fordonen drivs i huvudsak av diesel med undantag för personbilarna och

samtliga maskiner är utrustade med modern teknik med avseende på avgasrening. Bränsle-

förbrukningen bedöms öka och bli ca 200 m3/år vilket ger ett utsläpp av NOx ca 6 ton/år.

7.8 UTSLÄPP TILL VATTEN

I den kommande MKB:n kommer de samlade utsläppen till vatten från Kemira samt från IPOS att

beskrivas. Utsläppen från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas separat

54

och bedömas. Av avsnitt 4.5 framgår vilka avloppsströmmar och vilka typer av vatten som leds till

respektive avlopp inom industriparken. I nedanstående avsnitt presenteras utsläppsituationen från

respektive delverksamhet samt de totala utsläppen från IPOS.

7.8.1 DCR-anläggningen

Verksamheten ger upphov till utsläpp till vatten i form av filtrat från filterpressen, dagvatten samt

sanitärt avloppsvatten. Eventuellt spill och spolvatten från tankfarmen och byggnaden recirkuleras

inom anläggningen liksom dagvatten från tankfarmen och från lagerytorna. Filtratet avleds till avlopp A.

Utsläppen till Öresund kontrolleras genom flödesstyrd provtagning under fyra veckor per år. Dessa

veckoprov analyseras med avseende på suspenderad substans för kontroll av villkor. I två av

veckoproverna bestäms kvicksilver, arsenik, kadmium, zink, bly, krom, koppar, nickel och aluminium. I

två andra veckoprov bestäms hexaklorbensen (HCB), klorfenoler och dioxiner. Dessutom bestäms

fosfor och fluor när avfall från Yara och Alufluor tas emot på DCR.

Dagvatten från ytor kring DCR-anläggningen avleds via avlopp K. Dagvattnet kommer normalt inte i

kontakt med hanterade processavfall, kemiska produkter eller uppkommet avfall då processbyggnaden

är sluten och lagringstankar och lagerytor är invallade. Eventuellt spill på övriga ytor utomhus kan dock

tillföras dagvattennätet i samband med nederbörd. För att minska risken för utsläpp som följd av spill

på ytorna kontrolleras dessa rutinmässigt och ytorna städas därefter vid behov. Härutöver sker

regelbunden sopning av vägbanorna.

Verksamheten kommer även framöver att ge upphov till utsläpp till vatten i form av filtrat och

dagvatten. Dagvattenutsläppen kommer inte att förändras medan utsläppen av filtrat kan komma att

förändras beroende på verksamheten i anläggningen.

I tabell 20 nedan redovisas uppgifter om utsläppen av filtrat från DCR-anläggningen för åren 2015 –

2017 samt lovgivna utsläpp med avseende på suspenderat material och flöde.

Tabell 20. Sammanställning av utsläpp till vatten vid DCR-anläggningen 2015-2017, lovgivna utsläpp samt utsläpp vid verksamhet enligt ansökan

Parameter 2015 2016 2017 Utsläpp enligt villkor

Susp, mg/l 32 42 75 100

Susp, ton/mån 0,04 0,02 0,09 5

Susp, ton/år 0,48 0,22 1,1 25

Flöde, m3/år 14 300 14 000 14 000 250 0003)

En sammanställning av utsläppen av filtrat under åren 2015-2017 redovisas i tabell 21.

55

Tabell 21. Sammanställning av utsläpp till vatten vid DCR-anläggningen år 2015 – 2017. Medelvärde av två veckoprov årligen.

Parameter 2015 2016 2017

Aluminium, mg/l < 0,08 < 0,08 1,5

Kvicksilver, µg/l 0,07 0,07 <0,04

Arsenik, µg/l 1,3 1,0 2,0

Kadmium, µg/l 0,08 0,15 0,15

Zink, µg/l < 3,5 < 4,0 <102

Bly, µg/l 0,25 0,1 0,15

Krom, µg/l < 20 < 20 <20

Koppar, µg/l < 10 < 10 30

Nickel, µg/l < 20 < 20 40

HCB, µg/l < 0,01 < 0,01 <0,01

Klorfenoler, µg/l 5,7 < 1,0 11

Dioxiner, µg/l < 0,002 < 0,006 <0,015

I ansökan kommer utsläpp till vatten från DCR-anläggningen vid ansökt verksamhet att redovisas.

7.8.2 Energicentralen Verksamheten vid Energicentralen ger huvudsakligen upphov till utsläpp till vatten från Energi-

centralens huvudbyggnad.

Vid regenerering av jonbytaranläggningen varannan till var tredje dag sker utsläpp av ca 25 m3

spolvatten från totalavsaltningsanläggningen (med pH 7) vilket avleds till avlopp B. Returkondensat

från fabrikerna provtas avseende ledningsförmåga. Vid hög ledningsförmåga avleds kondensatet till

avlopp R. Pannvatten genereras i samband med bottenblåsning av ångpannorna ca en gång per

månad och avleds till avlopp R. Spol- och rengöringsvatten avleds till avlopp R via golvrännor och

golvbrunnar i byggnaden.

Kylvatten behövs för kondensering av ånga samt för att kyla turbinen. Ångturbinerna förbrukar ca

75 000 m3 kylvatten per månad året om för luft- och oljekylare. Utsläpp av kylvatten från dumpnings-

värmeväxlare för kondensering av ånga sker inte kontinuerligt utan väsentligen under sommaren när

fjärrvärmevattnet är mättat och ånga/hetvatten måste kylas bort. Under de varmaste sommar-

månaderna (juli-augusti) uppgår mängderna kylvatten till ca 400 m3/h. En varm sommar innebär det att

ca 400 000 m3 saltvatten används för att kondensera ånga. Allt kylvatten från energianläggningen

avleds till avlopp B. Temperaturhöjningen på utgående kylvatten är i genomsnitt ca 15 °C.

Dagvatten från området avleds till Öresund via avlopp R. Utsläppet övervakas genom kontinuerlig

mätning av pH i mätpunkt 15R5 (ingår i egenkontrollen vid svavelsyrafabriken). Vid pH < 3 avleds

vattnet till en spillvattenbassäng för pH-justering och sedimentering innan det avleds till Öresund.

Utsläppet av vatten från spillvattenbassängen kontrolleras separat.

56

7.8.3 Fordonstvätten

Verksamheten ger upphov till utsläpp till vatten i form av behandlat vatten från reningsanläggningen

samt dagvatten från ytor runt spolplatta och garage. Överskottsvatten från reningsanläggningen avleds

via en oljeavskiljare vidare till avlopp R. Dagvatten från ytorna invid anläggningen avleds via avlopp R.

Dagvattnet kommer normalt inte i kontakt med spolvattnet eftersom detta avleds via rännor till renings-

anläggningen. All annan hantering sker inomhus.

Verksamheten kommer även framöver att ge upphov till utsläpp till vatten i form av behandlat vatten

från reningsanläggningen samt dagvatten. Utsläppen i form av dagvatten kommer inte att förändras

medan utsläppen av överskottsvatten kan komma att förändras beroende på verksamheten i

anläggningen. Utsläpp kommer fortsatt att ske via nuvarande utsläppspunkt.

I tabell nedan redovisas resultat från provtagningar på överskottsvatten respektive på vatten efter

oljeavskiljaren (oljeindex) för åren 2015, 2016 och 2017. Utgående flöde är samma som inkommande

volym kommunalt vatten.

Tabell 22. Resultat från provtagning av överskottsvatten efter oljeavskiljaren år 2015-2017.

2015 2016 2017

Fosfor, mg/l 49 17 126

Fluor, mg/l 1,1 1,2 8,6

Aluminium, mg/l 0,6 2,3 <0,3

Arsenik, mg/l < 0,002 < 0,003 0,013

Kvicksilver, µg/l < 0,04 < 0,04 <0,04

Oljeindex, mg/l 0,05 0,16 <0,05

Flöde (m3/år) 668 1 276 1 715

7.8.4 Övriga verksamheter

Samtliga ytor inom hamnområdet är hårdgjorda. Dagvatten från ytorna vid västra kajen avleds till

hamnen via avlopp M och O medan dagvatten från ytorna vid östra kajen avleds via avlopp Ö. Utsläpp

sker vid kajkant. Inga förändringar av utsläppen planeras och samtliga utsläpp kommer att ske via

befintliga utsläppspunkter.

Verksamheten i kylvattenstationen ger i sig inte upphov till några utsläpp till vatten utöver avrens från

rensgaller och filter som återförs till havet genom backspolning av uppsamlingsrännor, samt visst annat

spolvatten. Vid den veckovisa kloreringen sker ett momentant utsläpp av klor/klorid i saltvattnet.

Använt kylvatten släpps ut i Öresund eller i hamnbassängen via de olika avloppen, framförallt avlopp B

och S, men även via avlopp C och KN, samt avlopp A och avlopp K. Använt kylvatten kan ha förhöjd

temperatur.

Sanitärt avloppsvatten från IPOS avleds till kommunens avloppsreningsverk, Öresundsverket.

7.8.5 Samlat utsläpp från IPOS till recipient På uppdrag av Kemira har Toxicon AB under perioden 2016-2017 genomfört och sammanställt en rad

kemiska, biologiska, ekologiska och matematiska undersökningar till en övergripande riskbedömning

av utgående avloppsvatten från de avloppsledningar som finns inom IPOS7. Mätningar av föroreningar

i de olika avloppen har genomförts av Kemira, resultatet har sammanställts och simuleringar vad gäller

7 Toxicon (2017), Miljöriskbedömning av Kemiras avloppsnätverk. Toxicon rapport 043/14.

57

utsläppen ha gjorts av Toxicon. Utifrån Kemiras veckovisa mätningar i avlopp A och avlopp R, vilka

baseras på de förväntade utsläppen av föroreningar i avloppen, har Toxicon gjort simuleringar av

utgående halter och årliga mängder, vilka redovisas i tabellerna 23 och 24.

Tabell 23. Simulerade årliga utsläpp och utsläppshalter av utgående föroreningar från avlopp A, provpunkt 90A3.

Susp P F Al Hg

Utsläpp/år

(kg)

25 234 110 5 628 6 060 0,015

Halt 94,4 mg/l 397 µg/l 20,8 mg/l 22,8 mg/l 54,6 ng/l

As Cd Zn Pb Cr

Utsläpp per år 3,94 0,021 8,03 0,277 28,8

Halt 14,7 µg/l 80,9 ng/l 29,3 µg/l 1,02 µg/l 109 µg/l

Cu Ni HCB Klorfenol Dioxin

Utsläpp per år 14,4 6,23 0,003 0,11 0,000006

Halt 54,6 µg/l 23,4 µg/l 11,1 ng/l 414 ng/l 22,8 pg/l

Tabell 24. Simulerade årliga utsläpp och utsläppshalter av utgående föroreningar från avlopp R, provpunkt 15R5, 12R6 och 15R9.

Al As Hg P F Olja

Utsläpp/år

(kg)

946 55,3 250 264 36,8 61,3

Halt 22,0 mg/l 2,45 mg/l 11,5 µg/l 16,1 mg/l 260 µg/l 2,82 mg/l

En sammanfattande bedömning av utsläppen från IPOS har gjorts av Toxicon och redovisas i tabell 25

nedan.

De redovisade utsläppen till vatten från IPOS härrör i flertalet fall från verksamheter med egna tillstånd

där utsläppen till vatten redan varit föremål för prövning. I ansökan kommer en redovisning av de totala

utsläppen till vatten från industriparkens avlopp att göras, och de utsläpp som är förknippade med sökt

verksamhet kommer att redovisas separat och bedömas. I denna beskrivning kommer utsläppen från

samtliga avlopp och eventuella spill från kajkant att redovisas.

58

Tabell 25. Sammanfattning av bedömningen av utgående avloppsvatten från IPOS. Färgkodningen baseras på en kvalitativ sammanvägning av de olika undersökta parametrarna. Grönt innebär god status/låg miljöpåverkan, gult innebär måttlig status/måttlig miljöpåverkan och rött innebär dålig status/hög miljöpåverkan. Grått innebär ofullständig riskbedömning.

Avlopp Parameter Kommentar

Avlopp A Toxicitet Måttlig toxicitet i delström från DCR-anläggningen, eventuell salttoxicitet. Utgående

vatten från avlopp A är dock lågtoxiskt och bedöms mycket snabbt spädas från

eventuell toxicitet.

Halter Höga halter aluminium, merparten troligtvis i lösning

Mängder Stora årliga utsläpp av aluminium och fluorid

Miljöpåverkan Tillfälliga ekotoxikologiska effekter möjliga i anslutning till utloppet, men osannolika

utanför detta mycket begränsade område. Sannolikt bidrag till aluminiumhalten i

Öresund tillsammans med avlopp R. Påvisbart tillskott av arsenik nära utsläppskällan,

men ej tillräckligt för att i sig överskrida aktuella gränsvärden

Avlopp R Toxicitet Hög toxicitet i utgående vatten där partikelbundet aluminium troligtvis spelar viktig roll.

Bedöms relativt snabbt spädas till icke-toxiska nivåer.

Halter Höga halter aluminium, stor del troligtvis partikelbundet

Mängder Relativt stora årliga utsläpp av aluminium och arsenik

Miljöpåverkan Ekotoxikologiska effekter möjliga i ”halen”. Möjligtvis i kombination med

temperaturpåverkan. Sannolikt signifikant bidrag till aluminiumhalten i Öresund

tillsammans med avlopp A. bidrar till tillskottet av arsenik, men ej tillräckligt för att i sig

överskrida aktuella gränsvärden.

Avlopp S Toxicitet Låg toxicitet

Halter Låga halter

Mängder Små mängder

Miljöpåverkan Ekotoxikologiska effekter osannolika. Däremot är effekter från temperaturhöjning

sannolika i ”haken”, möjligen i kombination med effekter från avlopp R

Övriga avlopp

Öresund (B, T,

J)

Toxicitet Låg toxicitet

Halter Höga halter aluminium och fosfor i avlopp T. I övrigt låga till måttliga halter.

Mängder Jämförelsevis små mängder p.g.a. lågt och oregelbundet flöde.

Miljöpåverkan Sannolikt mycket liten miljöpåverkan

Övriga avlopp

bulkhamnen (C,

L, K)

Toxicitet Låg toxicitet

Halter Höga halter aluminium, järn och fosfor i avlopp L. I övrigt låga till måttliga halter.

Mängder Små mängder från varje enskilt avlopp. Totala tillförseln till hamnen påverkas dock

även av t.ex. spill direkt i hamnen. Den total årliga tillförseln är därför inte fullständigt

bedömd.

Miljöpåverkan Eventuellt tillfälliga och/eller additiva/synergistiska effekter långt in i hamnen pga.

långsammare omsättning och mindre utspädning. Möjliga effekter från direkt spill till

hamnen, Det påverkade området är dock sannolikt mycket begränsat, varför

eventuella toxiska effekter i hamnen inte är av stor betydelse för ekosystemet i

Öresund.

59

7.10 BULLER

I den kommande MKB:n kommer de samlade bullerbidraget från Kemira samt från IPOS att beskrivas.

Bullerbidraget från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas separat och

bedömas.

7.10.1 Bullerkällor

Bullerkällor vid kylvattenstationen utgörs av pumparna i byggnaden. Dessa genererar dock inget buller

som kan märkas i omgivningen.

Bullerkällor vid DCR-anläggningen utgörs huvudsakligen av pumpar och det mesta av utrustningen är

placerad inomhus. I samband med lossning/lastning uppkommer även buller från fordon och

lastmaskiner.

Bullerkällor vid energicentralen utgörs av fläktar, ångturbinen och ångomformarstationer där man

genererar ånga från högre till lägre tryck. Dessa är placerade inomhus. Vidare finns ett antal

säkerhetsventiler från vilka ånga släpps ut när dessa öppnar vid högt tryck i ångnäten. Dessa är

placerade på den västra delen av Energicentralens huvudbyggnad och är samtliga försedda med

ljuddämpare. Ljuddämpare finns även på de platser där friblåsning av ånga sker.

Bullerkällor vad gäller stödprocesser och infrastruktur utgörs huvudsakligen av fordonens motorer.

Transporter sker huvudsakligen dagtid.

Bullerkällor vid bulkhamnen utgörs främst av lastnings- och lossningsmaskiner inklusive transportband

samt i viss mån hamnens interna transporter. Även fartygens motorer och fläktar ger upphov till

omgivningsbuller. Bullrande lastnings- och lossningsmaskiner används inte nattetid. Lastning och

lossning nattetid görs huvudsakligen av flytande gods.

Bullerkällor vid fordonstvätten utgörs av högtryckssprutor, pumpar mm. All bullrande apparatur är

placerad inomhus. Några kompletterande installationer av särskilt bullrande utrustning planeras inte.

Tvätt av fordon förekommer i huvudsak dagtid. Reningsanläggningen är i drift dygnet runt. Renings-

anläggningen bedöms inte medföra något märkbart buller.

7.10.2 Bullernivåer

Bullersituationen vid Kemira och Industriparken följs fortlöpande genom närfältsmätningar och

beräkningar såväl avseende totala ekvivalenta externbullernivåer från de samlade verksamheterna vid

bolagen som uppdelat på de olika anläggningar som det föreskrivits särskilda bullervillkor för. Då

situationen nattetid bedömts vara den kritiska begränsas undersökningarna normalt till att omfatta

verksamheter som är i drift under natten. Ur bullersynpunkt kategoriseras verksamheten vid de ej

omprövade delarna av 1979 års verksamhet, d.v.s. kylvattenstationen, DCR-anläggningen,

Energicentralen, Bulkhamnen, fordonstvätten och övriga stödprocesser och infrastruktur som ”övrig

verksamhet”. Vid den senaste mätningen/beräkningen, som gjordes i december 2017, låg dessa övriga

verksamheters bidrag till bullernivån vid närmaste bostäder nattetid i intervallet 32 till 34 dBA i de fem

beräkningspunkter som används.

Den totala ekvivalenta ljudnivån nattetid från Kemiras verksamhet som helhet i aktuella beräknings-

punkter uppgår som mest till 41 dBA enligt samma bullerutredning. Tillkommande tillståndsgivna

anläggningar efter genomförd mätning/beräkning bedöms inte bidra till någon förändrad bedömning

gällande buller.

60

7.11 TRANSPORTER

I den kommande MKB:n kommer de samlade externa transporterna från Kemira samt från IPOS att

beskrivas. Externa transporter från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas

separat och bedömas.

7.11.1 Inledning

Transporter omfattar både de interna transporter inom IPOS kopplade till delverksamheterna, men

även externa transporter för nu ansökta delfunktioner samt transporter in och ut från industriparken

som leds direkt till hamnen. Dessa externa transporter utgör bl.a. transporter som kopplar till förvaltning

och underhåll av industriparken.

Utöver detta redovisas även det totala antalet externa transporter. Dessa transporter härrör i huvudsak

från verksamheter med egna tillstånd där externa transporter redan varit föremål för prövning.

7.11.2 Transporter inom IPOS I ansökan har Kemira för avsikt att redogöra för trafiken inom området. Antalet transporter inom IPOS

med leverans till Helsingborgs hamn, lastbil via grind direkt till Helsingborgs hamn, kommer också att

redovisas.

In- och uttransporter per container från respektive till Helsingborgs containerhamn omfattar oftast

containers på ca 30 ton. Leveranserna till och från Helsingborgs containerhamn sker via ordinarie

containertrafik. Transport till och från hamnen till industriparken sker med biltransporter. Den

genomsnittliga storleken på ett containerfartyg som anlöper Helsingborgs Hamn är ca 16 000 ton.

Dessa anlöp av fartyg sker inom ramen för Helsingborg hamns tillstånd.

7.11.3 Externa transporter

Externa transporter för ansökt verksamhet omfattar de transporter som kopplar till förvaltning och

underhåll av industriparken samt externa transporter in och ut från industriparken som leds direkt till

Bulkhamnen. Dessa transporter är förknippade med lossning och lastning av gods som inte hanteras

av verksamheter inom IPOS och utgör en mindre del av de totala transporterna ut från IPOS. Utöver

dessa sker transporter av råvaror och produkter till och från IPOS med lastbil, tåg och fartyg. Dessa

transporter härrör från verksamheter med egna tillstånd där transporterna redan varit föremål för

prövning.

Nedan presenteras en samlad redovisning av transportsituationen avseende dessa tre transportslag

för Kemiras verksamheter samt, så långt möjligt, den totala transportsituationen för samtliga

verksamheter inom IPOS.

I tabell 26 nedan redovisas uppgifter om transportsituationen år 2013. Redovisningen avseende bil och

järnväg grundar sig på uppgifter om verkliga in- och utleveranser under kalenderåret 2013 registrerade

via vakt/expedition på IPOS. Uppgifterna har kompletterats manuellt med sådana in- och uttransporter

som inte registrerats via expeditionen. Redovisningen avseende fartygstransport grundar sig på

motsvarande uppgifter avseende in- och uttransporter till respektive från Bulkhamnen.

61

Tabell 26. Antal transporter per år, 2013 (avrundat).

Transportmedel

Kemira Övriga Totalt

Totalt Farligt gods Totalt Farligt gods Totalt Farligt gods

Lastbil 16 140 10 865 9 070 775 25 200 11 640

Fartyg 175 75 90 40 265 115

Järnväg 1 300 995 185 155 1 480 1 150

In- och uttransporter per bil sker via Malmöleden, Ättekulla trafikplats, Rusthållsgatan och Koppargatan

som mynnar på Industrigatan vid infarten till industriparken. Färdvägen är i sin helhet rekommenderad

färdväg för transporter av farligt gods.

Trafikmätningar genomförs regelbundet i Stadsbyggnadsförvaltningens regi. Mätningarna omfattar

numera sex mätpunkter på vägsträckan från Ättekulla trafikplats till industriparken varav fyra

mätpunkter har valts ut i föreliggande redovisning. Färdvägen och det ungefärliga läget för

mätpunkterna visas i figur nedan.

Figur 12. Färdväg (ljusröd linje) och mätpunkternas (röda punkter) ungefärliga placeringar.

62

Mätningar i de tre västligt belägna mätpunkterna har utförts senast under oktober 2014. I den ostligast

belägna mätpunkten utfördes mätning senast i oktober 2016. Mätningar från oktober 2014 har dock

används i följande redovisning även för denna punkt för att åstadkomma en enhetlig jämförelse för

samtliga punkter. Mätningarna visar det totala antalet fordon på sträckan, inklusive de fordon som kör

till IPOS. Samtliga lastbilstyper och bussar med olika släpkombinationer registreras som tung trafik.

Resultaten från mätningarna redovisas i tabell nedan.

Tabell 27. Trafikmätningar färdväg Ättekulla trafikplats – Rusthållsgatan – IPOS.

Mätpunkt Antal fordon totalt1) Andel tung trafik1)

Rusthållsgatan väster Runristargatan2) 11 093 ca 12 % = 1 340

Rusthållsgatan öster Landskronavägen3) 8182 ca 16 % = 1 274

Rusthållsgatan öster Planteringsvägen3) 5013 ca 13 % = 662

Koppargatan väster Planteringsvägen3) 2694 ca 22 % = 588

1) Angivet som vardagsdygnstrafik (VaDT) 2) Visar VaDT mellan den 21 oktober till den 31 oktober 2014. 3) Visar VaDT mellan 15 oktober till den 24 oktober 2014.


Vid ansökt verksamhet kommer antalet externa transporter att öka. Andelen anlöp till externa aktörer

(transporter som inte är knutna till verksamheter inom IPOS) kommer att kunna utökas till att omfatta

15-20 % av de totala fartygstransporterna. Detta kommer i sin tur att generera ett ökat antal externa

transporter på lastbil, vilka kommer att redovisas.

Bedömningar som har gjorts av den framtida transportsituationen utifrån ett antal olika antaganden och

olika framtidsscenarier presenteras nedan.

Ett framtidsscenario har tagits fram vilket nedan benämns realistiskt framtidsscenario. Detta baseras

på intransporter av råvaror och utleveranser av produkter vid produktion inom tillståndsgivna

produktionsvolymer vid verksamheter som tillståndsprövats enligt MB (Kemiras verksamheter

inkluderat den planerade lagringsanläggningen för metanol med mera, Alufluor AB, Yara Helsingborg

AB, Air Liquide AB, Suez och NOAH AS). Scenariot har därefter anpassats utifrån den utveckling som

respektive verksamhet sett. På så sätt är scenariot anpassat till realistiska nivåer baserade på dagens

faktiska situation och bedömningar av situationen år 2020. Undantaget från detta är dock NOAH:s

planerade verksamhet där antalet transporter vid fullt utnyttjat tillstånd utan returtransporter används i

redovisningen. När det gäller övriga verksamheter har bedömningarna av den framtida

transportsituationen liksom ovan gjorts med utgångspunkt från dagens faktiska transportsituation

kompletterad med bedömningar av förändringar i framtiden baserade på utvecklingen på marknaden.

Situationen 2020 har även antagits vara relevant år 2025.

I tabell 28 visas transportsituationen vid den framtida situation som skisserats utifrån bedömd situation,

dvs det realistiska framtidsscenariot. Antalet transporter redovisas som summan av inkommande och

utgående sändningar. Sammanställningen är gjord med antagande att inga returlaster förkommer vilket

leder till att antalet transportrörelser blir exakt dubbelt så många som det redovisade antalet

transporter. Biltransporterna avser i sammanställningen transporter som sker med lastbil med släp eller

motsvarande fordon.

63

Tabell 28. Antal transporter per år enligt realistiskt framtidsscenario, år 2020 - 2025.

Transportmedel Kemira Övriga Totalt

Lastbil 26 000 28 900 54 900

Fartyg 380 400 780

Järnväg 1 920 445 2 360

Av dagens båtanlöp till Bulkhamnen utgörs ca 90 % av transporter till verksamheter inom IPOS med

tillstånd enligt MB. Dessa transporter är alltså redan reglerade i respektive anläggnings tillstånd. Övriga

ca 10 % utgörs av transporter till externa aktörer. I den ansökta verksamheten kommer andelen anlöp

till externa aktörer att kunna utökas till att omfatta 15-20 % av de totala transporterna, vilket inkluderas i

tabell 28 ovan. Antalet anlöp kommer vid det realistiska framtidsscenariot att ligga i nivå med de nivåer

som förekommit historiskt.

Även ett s.k. extremt scenario för transportsituationen år 2020-2025 har tagits fram för biltransporter.

Detta scenario baseras på transporter vid fullt utnyttjade tillstånd hos samtliga verksamheter inom

IPOS. Detta extrema scenario är dock att betrakta som osannolikt.

I tabell 29 nedan redovisas antalet lastbilstransporter som transporter per vardagsmedeldygn8 för

situationen år 2013 samt för realistiskt och extremt framtidsscenarier som redogjorts för ovan.

Tabell 29. Antal transporter med lastbil med släp under vardagsmedeldygn enligt extremt framtidsscenario, år 2020-2025.

Kemira Övriga Totalt

2013 65 36 101

2020 - 2025 (realistiskt

scenario)

90 110 200

2020 - 2025 (extremt

scenario)

100 135 235

I ansökan kommer det extrema framtidsscenariot kompletteras med det totala antalet fartygsanlöp vid

maximalt utnyttjade tillstånd hos samtliga anläggningar inom IPOS som utnyttjar Bulkhamnen.

7.12 RISK- OCH SÄKERHET

Kemira Kemis verksamhet inom IPOS utgör en Sevesoverksamhet. De stödfunktioner/delfunktioner

som denna ansökan omfattar utgör i sig självt ingen Sevesoverksamhet men tre tillståndsprövade

verksamheter som Kemira bedriver inom IPOS omfattas av denna lagstiftning och således är detta en

del av en Sevesoverksamhet som tillståndsprövas. Säkerhetsrapporten för Kemira Kemi kommer

således bifogas ansökan. Det som denna ansökan omfattar bedöms dock inte påverka den samlade

riskbilden från verksamheten och riskerna från det som ansökan omfattar bedöms vara mindre.

Kemira har år 2015genomfört en samlad säkerhetsstudie avseende verksamheter inom IPOS,

inklusive transporter (reviderad senast 2018). Fem verksamheter samt transporter på området har

identifierats som möjliga riskkällor mot omgivningen. Verksamheterna redogörs för nedan och i figur

14.

Air Liquid Gas AB

Aluflour AB

GDL logistik AB

8 Vardagsmedeldygn är trafiken på vardag under ett år delat med antalet vardagar

64

Yara Helsingborg AB

Kemira Kemi AB

NOAH AS

Transport av farligt gods på järnväg

Transport av farligt gods på vägnät

Figur 13. Identifierade verksamheters inplacering på IPOS område.

WSP:s bedömning är att riskpåverkan härrörande från anläggningar och transporter av farligt gods

inom IPOS genererar en låg tillika acceptabel risk mot tredje part. Detta grundar sig i stor del på de

stora skyddsavstånd som separerar majoriteten av kringliggande bostäder och de olika

verksamheterna på industriområdet.

Riskbidraget från farligt gods är litet då antalet transporter och deras hastighet är begränsad. Områden

med betydande riskpåverkan enligt DNV:s9 kriterier för individ- och samhällsrisk återfinns endast i

järnvägens direkta närhet som följd av risk för urspårning. Påverkan mot tredje part från transport av

farligt gods på väg och järnväg är utifrån DNV:s kriterier att betrakta som acceptabel.

9

65

8 KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8.1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING

Icke teknisk sammanfattning.

Utformningen av den planerade MKB:n framgår av nedanstående innehållsförteckning.

8.2 INLEDNING

Ansökan planeras utöver MKB att bestå av en huvudansökan, en övergripande teknisk beskrivning

samt teknisk beskrivning för de olika delverksamheterna samt bilagor. Förslag till innehållet i MKB med

kommentarer (avsnitt 8.2 – 8.10 nedan) redovisas nedan.

8.3 METOD FÖR MILJÖKONSEKVENS-BESKRIVNING

8.3.1 Avgränsning En avgränsning av innehållet i MKB:n innebär

en fokusering på väsentliga frågor och

aspekter som ska konsekvensbedömas.

Miljökonsekvensbeskrivningen planeras därför

ha sin tyngdpunkt i ämnesområdena

transporter, utsläpp till luft och vatten.

Övriga aspekter såsom riksintressen och

områdesskydd, naturmiljö, kulturmiljö och

landskapsbild, friluftsliv och rekreation, buller

och kemikalier och avfall belyses.

Konsekvenser för miljömål och miljökvalitets-

normer beskrivs genomgående. Med ansökt

verksamhet avses verksamhet för drift av IPOS

med därtill hörande stödprocesser/

delfunktioner. Nollalternativet föreslås för

Energicentralen, Bulkhamnen, Fordonstvätten,

DCR-anläggningen, gemensamma avlopp

samt Kylvattenstationen baseras på

verksamhet under maxår sedan 1990.

Jämförelse kommer även att göras för ett till nu

närliggande år. Gällande deponier kommer

endast en beskrivning utifrån befintliga

förhållanden att göras och gällande

infrastruktur och serviceverksamhet kommer

avsnitt gällande ledningsbryggor och interna

transporter beskrivas och jämföras med

närstående år. Avfall som beskrivs under

samma avsnitt kommer att hanteras enligt ovan

nämnda nollalternativ.

Geografiskt har konsekvensbedömningen i

huvudsak avgränsats till det område som är

direkt berört av befintlig och ansökt

verksamhet. Den geografiska avgränsningen

för respektive aspekt kan dock variera och

belyses i den omfattning som bedömts vara

nödvändig. I Figur 14 redovisas de

tillvägagångssätt som leder fram till hur den

geografiska avgränsningen bestäms.

Figur 14. Arbetsgång för att identifiera geografisk avgränsning i MKB.

8.4 BEDÖMNINGSGRUNDER

Utgångspunkten i föreliggande MKB är att redovisa ansökt verksamhets konsekvenser ur miljö-

synpunkt. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från vissa ramar som

här benämns som bedömningsgrunder.

I MKBn används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring

som den ansökta verksamheten medför med avseende på miljö- och hälsoaspekter i jämförelse med

ett nollalternativ. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan

och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till aspektens värde.

Påverkan och/eller konsekvensen kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala

miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. För att

minska negativa konsekvenser föreslås vid behov olika åtgärder (skyddsåtgärder).

Bedömningen görs genom en sammanvägning av aspektens värde och av den planerade åtgärdens

omfattning. Påverkansgraden beskrivs enligt en femgradig skala; positiv konsekvens, ingen

konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se

tabell 3. Bedömningen görs i förhållande till nollalternativet.

I förekommande fall bör även en bedömning göras av de kumulativa effekterna från andra

verksamheter.

Tabell 30 Bedömningsgrunder

Positiv

konsekvens

Verksamheten medför en förbättring

för människans hälsa och/eller miljö

som ges vikt vid bedömning mellan

värden/aspekter.

- Verksamheten bidrar på ett tydligt sätt

med åtgärder i miljömålens riktning.

Obetydlig

konsekvens

Verksamheten bedöms inte medföra

någon effekt, antingen positiv eller

negativ, på värdet/aspekten.

- Inga relevanta objekt i området som

kan påverkas.

- Ingen uppenbar effekt på relevanta

objekt.

Liten negativ

konsekvens

Verksamheten bedöms endast

medföra negativ påverkan av mindre

art och omfattning som inte innebär

någon betydande försämring eller

skada av värdet/aspekten.

- Vanligt förekommande påverkan.

- Påverkan på vanligt förekommande

värden som tål viss påverkan.

- Påverkan som accepteras inom

gällande regelverk och

rekommendationer.

Måttlig negativ

konsekvens

Verksamheten bedöms medföra

påverkan av måttlig art och

omfattning som innebär en

försämring av eller mindre skada på

värdet/aspekten.

- Påverkan på vanligt förekommande

men känsliga värden.

- Påverkan med måttlig konsekvens kan

vara en tydlig/förhållandevis stor

konsekvens, men i förhållande till

miljönyttan med föreslagen verksamhet

eller i förhållande till en åtgärd som

vidtas för att mildra konsekvensen så

kan konsekvensen ändå anses vara

acceptabel/begriplig.

Stor negativ

konsekvens

Verksamheten bedöms medföra

påverkan av större art och

omfattning som innebär en allvarlig

försämring av eller skada på

värdet/aspekten.

- Påverkan på ett unikt värde.

- För de fall åtgärder kan vidtas som

mildrar konsekvenserna kan dessa

istället komma att bedömas som

måttlig eller liten negativ konsekvens.

10256104 • | 67

8.5 DEN SÖKTA VERKSAMHETEN

Kort utdrag ur de tekniska beskrivningarna om delverksamheterna. Innehåller även ett separat avsnitt

om åtgärder för att begränsa miljöpåverkan.

8.6 HÅLLBAR UTVECKLING

Att verka i symbios och i största möjliga omfattning nyttja de biflöden, restprodukter, restvärme mm

som uppkommer vid den egna anläggningen eller att möjliggöra det för andra är ur hållbarhetssynpunkt

positivt.

Beskrivning om Kemiras arbete med hållbar utveckling.

8.7 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING

8.7.1 Övergripande

Övergripande beskrivning.

8.7.2 Planförhållanden Beskrivning av planförhållanden.

8.7.3 Övriga omgivningsförhållanden

Diskussion om hur omfattande riksintressen, övriga områdesskydd, naturmiljö, kulturmiljö och

landskapsbild, friluftsliv och rekreation ska beskrivas.

8.8 LOKALISERING OCH ALTERNATIV

Beskrivning av lokaliseringen.

8.8.1 Nollalternativ En MKB ska bland annat innehålla en redovisning av konsekvenserna av att den planerade

verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett så kallat ”nollalternativ”. Syftet med

redovisningen av ”nollalternativet” är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring

verksamheten eller åtgärden medför ur miljösynpunkt. Nollalternativet utgörs i detta fall av

delverksamheterna bedrivs enligt idag gällande tillstånd från 1979.

Nollalternativet föreslås för Energicentralen, Bulkhamnen, Fordonstvätten, DCR-anläggningen,

Gemensamma avlopp samt Kylvattenstationen baseras på verksamhet under maxår sedan 1990.

Jämförelse kommer även att göras för ett till nu närliggande år. Gällande Deponier kommer endast en

beskrivning utifrån befintliga förhållanden att göras och gällande Infrastruktur och serviceverksamhet

kommer avsnitt gällande ledningsbryggor och interna transporter beskrivas och jämföras med

närstående år. Avfall som beskrivs under samma avsnitt kommer att hanteras enligt ovan nämnda

nollalternativ.

8.8.2 Ansökt alternativ

Verksamhet enligt ansökan.

10256104 • | 68

8.8.3 Alternativ lokalisering Kort resonemang liknande avsnitt 5.2.

8.8.4 Alternativ process/utformning

Beskrivning gällande industriell symbios och cirkulär ekonomi och hur detta har utvecklats vid IPOS. I

tillämpliga delar kommer redovisning gällande bästa teknik att presenteras.

Verksamheten vid Kemiras DCR-anläggning omfattas av IED-direktivet.

BAT-slutsatser (BATC) som omfattar och direkt berör den ansökta verksamheten främst vad gäller

DCR-anläggningen, ”BAT-slutsatser för avfallsbehandling”, publicerades den 17 augusti 2018. Det

finns även tre horisontellt BREF-dokument av viss relevans för verksamheten: Energy Efficiency (ENE)

som antogs i februari 2009, Industrial Cooling Systems (ICS) som antogs i december 2001 samt

”Emissions from Storage” (EFS), antaget i juli 2006.

Redovisning av för Kemiras DCR-anläggning relevanta BAT-krav och andra krav utifrån ovan angivna

BREF-dokument och Formal Draft lämnas.

8.9 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING

8.9.1 Inledning

Nedan redovisas den planerade omfattningen av detta avsnitt i kommande MKB.

I avsnitt 8.8 redovisas det underlag för bedömning som inte direkt kopplar till ett avsnitt under

konsekvensbeskrivningarna.

8.9.2 Nationella och regionala miljömål Nationella och regionala miljömål av relevans redovisas.

8.9.3 Kommunala miljömål och miljöprogram

Kommunala miljömål och andra dokument av relevans redovisas.

8.10 KONSEKVENSBESKRIVNING/MILJÖBEDÖMNING

8.10.1 Pågående markanvändning och berört vattenområde

Redovisning av aktuella förhållanden.

8.10.2 Naturmiljö.

Bolaget önskar att vid samrådsmötet diskutera omfattningen av beskrivningen av riksintressen, övriga

områdesskydd och naturmiljö.

8.10.3 Kulturmiljö och landskapsbild Bolaget önskar att vid samrådsmötet diskutera omfattningen av beskrivningen av riksintressen, övriga

områdesskydd och kulturmiljö.

10256104 • | 69

8.10.4 Friluftsliv och rekreation Bolaget önskar att vid samrådsmötet diskutera omfattningen av beskrivningen av friluftsliv och

rekreation.

8.10.5 Klimatförändring

Redovisning och bedömning gällande verksamhetens utsatthet och sårbarhet för yttre händelser

såsom klimatförändringar, naturkatastrofer, skyfall eller havsnivåhöjningar. Energi Redovisning/bedömning av användning av energi för delverksamheterna ur resurssynpunkt.

8.10.7 Vattenanvändning

Redovisning/bedömning av användning av vatten för delverksamheterna ur resurssynpunkt.

8.10.8 Råvaror och kemiska produkter Redovisning av de råvaror och kemiska produkter som hanteras inom delverksamheterna.

8.10.9 Utsläpp till luft

Redovisning av utsläpp från IPOS inklusive tillståndsgivna verksamheter (Kemiras och externt ägda).

Utsläppen från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas separat och bedömas

utifrån befintligt underlag samt kompletterande spridningsberäkningar. Utifrån sammanställningen ska

en bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt samt möjligheten att följa relevanta miljökvalitetsnormer.

8.10.10 Utsläpp till vatten

Redovisning av utsläpp från IPOS inklusive tillståndsgivna verksamheter (Kemiras och externt ägda).

Utsläppen från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas separat och bedömas.

Bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt inkluderande inverkan på status och möjlighet att följa

beslutade miljökvalitetsnormer i aktuella vattenförekomster.

8.10.11 Buller Redovisning av de samlade bullerbidraget från Kemira samt från IPOS (Kemiras och externt ägda)

kommer att beskrivas. Bullerbidraget från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att

redovisas separat och bedömas.

8.10.12 Avfall

Beskrivning av det avfall som uppkommer till följd av delverksamheterna.

8.10.13 Transporter Externa och interna transporter från de i ansökan ingående delverksamheterna kommer att redovisas

och bedömas ur miljö- och hälsosynpunkt.

Redovisning av antalet transporter från IPOS som helhet inklusive tillståndsgivna verksamheter (Kemiras

och externt ägda).

10256104 • | 70

8.10.14 Risk och säkerhetsfrågor Redovisning av den samlade riskbilden från Kemira och från IPOS som helhet på i huvudsak samma

sätt som i de senaste prövningarna inom IPOS. Riskredogörelsen utgår från det underlag som tagits

fram vid respektive verksamhet, och omfattar:

Riskidentifiering genom grovriskanalyser eller motsvarande

Fördjupade riskanalyser genom QRA eller motsvarande

Genomförda riskreducerande åtgärder

Beredskapshantering

– Konsekvensanalys

– Verksamheternas beredskapsinsatser

– Räddningstjänstens insatser

8.11 SAMLAD BEDÖMNING

Samlad bedömning av ovanstående aspekter.

8.12 REFERENSER

Rapporter, handböcker, DP, ÖP, vägledande dokument av olika slag.

8.13 REDOVISNING AV SAKKUNSKAP

Uppgifter om hur kravet på sakkunskap i 15 § miljöbedömningsförordningen är uppfyllt.

9 BILAGOR

Bilaga 1. Översiktskarta IPOS

Bilaga 2. Exempel på verksamheters avgränsning inom IPOS

Bilaga 3. Ledningskarta avloppsnät

Bilaga 4. Översikt samtliga avlopp

10256104 • | 71

VI ÄR WSP

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar

samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport &

Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald

kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden,

kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 36 500

medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi

omkring 3 700 medarbetare.

SEAS15577

Rektangel

SEAS15577

Texinskrivning

SEAS15577

Stämpel

SESE19099

Textruta

BILAGA 1

VERKSAMHETERS AVGRÄNSNING Ett antal olika kartor och gränsdragningslistor används för att beskriva avgränsningar mellan verksamheterna. De som används idag är framtagna för specifika ändamål. Inför ansökan kommer dessa att revideras och anpassas för att lättare illustrera de gränsdragningar som är relevanta för prövningen. I ansökan kommer kartor att kompletteras med PDI-diagram och foton för att underlätta förståelsen. Bilagan innehåller ett antal exempel på kartor som beskriver olika utbredningar och avgränsningar. Hamnen Hamnen inkluderar kajpartier och den markerade lossning- och lastningsutrustningen i bilden nedan.

Hamnen ansvarar för leverans till/från en anslutningspunkt. De följande bilderna visar som exempel hamnens ansvar för leveranser av fasta produkter till/från VA-fabriken. Som framgår har hamnen ansvar till/från den lagerplats där godset förvaras.

Utleverans av ALG från By 214 till lastningsramp vid kajplats 811

SESE19099

Textruta

BILAGA 2

Inleverans av bauxit från kajplats 801 till By 206

Inleverans av Al-hydrat från kajplats 801 till By 207 och 13

Inleverans av magnetit från kajplats 801 till By 437

Följande bild visar som exempel hamnens ansvar vid leverans av flytande produkt till Alufluor.

Hamnen ansvarar för hantering av fartyget, koppling mot flänsen till Alufluors ledning och pumpning av vätska. Ansvarsgränsen går vid flänsen.

Energicentralen Energicentralens huvudsakliga verksamhet bedrivs i By 222 enlig bild nedan.

Energicentralen ansvar för distribution av media i ledningar, inkl ledningarna. Nedan visas som exempel ledning för 19-bars ånga (vänster) och demineraliserat vatten (höger). Varje medialedning övergår i annan verksamhets ansvar vid en definierad punkt, vanligen en ventil eller en fläns.

DCR-anläggningen DCR-anläggningens verksamhet bedrivs i anläggningsdelar enligt nedan.

I By 135 finns även filterpressar tillhörande kalciumkloridfabriken. Filterkakor från filterpressarna faller ned på ett transportband och övergår då i DCR-anläggningens ansvar.

Verksamheters utbredning Följande bild visar som exempel de områden som upptas av svavelsyra- resp väteperoxidfabriken.

På motsvarande sätt definieras ytor för alla övriga verksamheter. Om alla verksamheters ytor ritas in fås nedanstående bild, som visar de icke-verksamhetsanknutna ytor som faller under industriparkens ansvar, dvs inom ramen för ansökt verksamhet.

Ledningsbryggor Ansvaret för huvuddelen av ledningsbryggorna ligger på industriparken, dvs inom ramen för ansökt verksamhet (anges som SITE i nedanstående bild). För vissa ledningsbryggor ansvar andra verksamheter, vilket framgår av kartan.

Järnväg Bilden nedan visar järnvägsspåren. Industriparken ansvarar för ett funktionsdugligt järnvägsnät inom hela området. Industriparken ansvarar för järnvägstransporten till/från respektive verksamhets område. Innanför respektive verksamhets område ansvarar verksamheten. Bilden visar svavelsyrafabriken och Alufluor som exempel.

Invallningar Invallningar har ansvariga verksamheter enligt följande bild.

Helsingborg

SCALEAPPROVEDENGINEER/DRAFT BY

DRAWING NUMBER: REV:

COOR INDUSTRIAL SERVICESHelsingborgwww.coor.com

KV.KOPPARVERKET 8-12SITUATIONSPLAN

1:2000K01001/085

SESE19099

Textruta

BILAGA 3

SESE19099

Textruta

Öresund2 km ut

DCR-anläggningen

DagvattenSaltsyrafabrikenYaraAir liquideVA-fabrikenECOX lager

Alufluor

Mätpunkt: 19A7Alufluors mätpunktParametrar: As, Hg, Al, F, susp.

Avlopp A

Mätpunkt: 32A7pH-online

MätprogramParametrar: Al, Hg, As, Cd, Cu, Cr, Pb, Ni, Zn, HCB, klorfenoler, dioxin.Frekvens: 2 veckoprov/år

Rapporteras via månadsrapporten

Mätpunkt: 90A3pH-onlineMätprogramParametrar: Susp, P, F*, Al, Zn, Pb, Cr, Ni, Cu, As, Cd, Hg, HCB*Alufluors bidrag avdragesFrekvens: 1 veckoprov/månadParametrar: Dioxin, klorfenolerFrekvens: 4 veckoprov/år

Rapporteras via månadsrapporten

Mätpunkt: 17A3pH-online

Avlopp B

ÖresundKusten, norr om

hamnen

Kylvatten

DagvattenDel av gamla avlopp PKemiteknikKoppargrytans parkering

Dagvatten

Processvatten

Processvatten

VA-fabriken

Energicentralen

Ålodlingkarantän

TotalavsaltningNeutralt

processvatten

Bilaga 11Avloppsflöde

SESE19099

Rektangel

SESE19099

Rektangel

SESE19099

Textruta

BILAGA 4

SESE19099

Textruta

BILAGA 2

Avlopp C

ÖresundVia hamnen

Kylvatten

Mätpunkt: 90C1pH-övevakning

online

Avlopp K

ÖresundVia hamnen

Kylvatten

DagvattenAlufluorDCR-anläggningenKalciumkloridfabrikenYara

Mätpunkt: 90K1Gemensam mätpunktKemira/YarapH-online

Mätprogram

Parameter: FFrekvens: 4 veckoprov/årParameter: P*Frekvens: 1 prov/vecka*Yara har tagit över mätning

Rapporteras via miljörapporten

Alufluor

VA-fabriken

Saltsyrafabriken

Kylvatten

DagvattenCentralverksstadSaltsyrafabrikenAir liquideYaraKoppargrytans parkering


SESE19099

Rektangel


hamnen

Fordonstvätt

DagvattenSvavelsyrafabrikenVA-fabrikenElcentralenSITATransportgarageUtlastning SvavelsyrafabrikenSilver eelFennisizefabrikenECOX-fabrikenVäteperoxidfabriken

Avlopp R

Mätpunkt: 15R9MätprogramParametrar: P, F, Al, Hg och AsFrekvens: 2 veckoprov/årParameter: OljaFrekvens: 1 stickprov/år

Redovisas i miljörapporten

Mätpunkt: 15R5pH-onlineMätprogramParametrar: Al, As, HgFrekvens: 4 veckoprov/år


Mätpunkt: 12R6pH-online

Mätprogram

Parametrar: Al, As, HgFrekvens: 4 veckoprov/år


Processvatten

pH >3

pH<3

pH 7-11

Spillvattenbassäng

Miljöstation

Deponi 259

Spolplattor Svavelsyrafabriken

Tankinvallningar SVS

Utlastning

pH>4

Regnvatten och diverse

spolplattor

Slam

Saltsyrafabriken

Avlopp KN

Kylvatten

ÖresundVia hamnen

Olje-avskiljare

pH 6-9


SESE19099

Rektangel

Avlopp J, L, M, O, Ö

ÖresundJ – Hamnpirens västra sida

Övriga - Kusten, norr om hamnen

DagvattenO,M-Västra kajenJ-PIX-fabriken, ECOXÖ-östra kajenL-Lastbilsparkering, vakten, VA-fabriken

Avlopp S


hamnen

Kylvatten

Mätpunkt: 50S3, 50S4MätprogramParameter: TOCFrekvens: 52 veckoprov/År Parameter; FosforFrekvens: 2 veckoprov/år

Redovisas i månadsrapporten

Processvatten Kylvatten

Svavelsyrafabriken

Väteperoxidfabriken

Kylvatten

ECOX-fabriken

Energicentralen

CentralTryckluftsanläggning

Ålhallen

Avlopp T


hamnen

DagvattenCentralmagasinet

InterlinkCentralmagasin

Avstängningsventil vid haveri


SESE19099

Rektangel

SESE19099

Rektangel

kemira kemi ab...3 innehÅll 1 inledning 5 2 administrativa uppgifter 8 3 bakgrund 9 3.1 allmÄnt 9...

Documents