lisa tönus informationsenheten skolverket

Lisa Tönus

Informationsenheten

Skolverket

Studie- och yrkesorientering

• Vad gör Skolverket inom området?• Allmänna råd• Regeringsuppdrag Kvalitet i

studie- och yrkesvägledningen• BRUK• Utbildningsinfo – webbplats för

elever, föräldrar och vägledare

Allmänna råd

Skolverkets utvärderingar

• Regeringsuppdrag, Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005

• Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan 2007

Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005

• Beskrivning och utvärdering av vägledningen inom det offentliga skolväsendet – hur den genomförs och är organiserad

• Enkät och statistik

Resultat:• Minskade resurser för vägledning i

grundskolan• Hälften av grundskolorna har utbildade

vägledare• Ojämn verksamhet• Kommunernas styrning svag

Granskning inom grundskolan 2006

Syfte att kartlägga vägledningens kvalitet i grundskolan

Skaffa en fördjupad bild av skolans studie- och yrkesorientering

Sammanfattande resultat:• Avsaknad av mål för studie- och yrkesvägledningen,

centralt och lokalt i kommunen• Ingen systematisk uppföljning eller utvärdering av

verksamheten• Resursfördelningen varierar stort • Svagt samarbete mellan skola – arbetsliv• Svagt samarbete med gymnasieskolan• Studie- och yrkesvägledning viktigt – men diskussion

och planering saknas

Allmänna råd

• Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas.

• Ett allmänt råd utgår från en lag eller författning. Råden anger hur man bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning.

• Råden ska följas såvida skolan inte kan visa att den uppfyller bestämmelserna på annat sätt.

• Gäller kommuner, landsting och staten då de är huvudmän för skolverksamhet

Styrdokument

• Skollagen• Läroplanerna Lpo 94 och Lpf

94 (förordningar)• Förordning om kommunal

vuxenutbildning (2002)

Skolformer

• Den obligatoriska skolan• Gymnasieskolan• Vuxenutbildning

Råd och kommentarer

• Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering

• En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden

• Studie- och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov

Struktur

• Inledning• Styrning och ledning• Personal och kompetens• Skolan och arbetslivet• Information och vägledning


Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och omfattar all personal i skolan.


Studie- och yrkesorientering innefattar information och vägledning om utbildningsvägar och arbetsliv.

Eleven ska få möjlighet att i undervisningen utveckla kunskaper om detta och få egna upplevelser av hur arbetslivet fungerar.

Studie- och yrkesvägledning

Vägledning handlar om att stödja eleven i att själv utforska, identifiera och formulera sina intressen och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studievägar och yrken.

Styrning och ledning

På såväl kommun- som skolnivå bör

• det finnas system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesorienteringen,

• resultaten av uppföljningar och utvärderingar användas till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen och till en genomtänkt resursfördelning.

Styrning och ledning

Rektorn bör• ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och

yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval,

• tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelat och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen samt

• i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas.

Personal och kompetens

Det är viktigt att• rektorn använder studie- och

yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper,

• studie- och yrkesvägledaren nära samarbetar med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen,

• kompetensutvecklingsbehovet inom skolans studie- och yrkesorientering fortlöpande kartläggs och analyseras,

Personal och kompetens

Det är viktigt att…• personalen har kompetens när det gäller

behörighets- och urvalsregler såväl till gymnasieskolan som till vidare studier och har kunskaper om arbetslivet samt att

• personalen inom särskolan, gymnasiesärskolan och särvux har kompetens och får kompetensutveckling så att de särskilt kan uppmärksamma elevernas möjligheter när det gäller fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Studie- och yrkesvägledare

Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom området.

Skolan och arbetslivet

Det är viktigt att• eleven får möjlighet att möta

yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet,

• skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval,

• skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenheter från arbetslivet,

Skolan och arbetslivet

Det är viktigt att…• undervisningen bidrar till att

utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter,

• elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att

• undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.

Information och vägledning

Det är viktigt att studie- och yrkesorienteringen• innefattar vägledningssamtal där eleverna ges

möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval,

• bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden,

• leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval,


Det är även viktigt att• organiseras så att informationsinsatserna når alla

elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den samt

• bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken.

• studie- och yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan är utformad på ett sådant sätt att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val inom den obligatoriska skolan som kan ha betydelse för vidare studier,


Det är även viktigt att• eleverna i gymnasieskolan får information om

valmöjligheter i form av inriktningar och kurser samt om vilka konsekvenser ett byte av studieinriktning och kurser medför,

• eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sitt studiemål samt att

• den individuella studieplanen ges en central roll vid vägledning i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.

Opartisk vägledning

Studie- och yrkesorienteringen ska vara opartisk. Eleven ska kunna lita på att studie- och yrkesorienteringen inte styrs av olika särintressen t.ex. när en viss föreslagen utbildning har en organisatorisk koppling till den skola som eleven går i eller till företag och organisationer som skolan samarbetar med.

Framgångsfaktorer

• Tydlig styrning på alla nivåer• Att studie- och yrkesorientering blir

hela skolans uppdrag • Mer forskning

Vinster med detta

• Eleverna gör mer hållbara val, färre avhopp

• Eleverna blir mer motiverade• Individ och samhälle

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning

– hela skolans ansvar

Utveckla kvalitet i studie- och yrkesvägledning 2007-2008

Uppdraget:

• Skall avse grundskolan och elevernas val till gymnasieskolan.

• Särskola och särvux, övergången till vuxenliv och arbetsliv

• Samtidigt bör den metodutveckling som sker, kunna överföras till gymnasieskolan och även i vuxenutbildningen

Bakgrund

• Kvaliteten ska höjas och verksamheten kvalitetssäkras med tydliga mål och planer.

• Helhetssyn inom skolan och samverkan mellan olika personalgrupper och omgivande samhället och arbetslivet.

• Process under elevernas hela grundskoletid, ökat behov - komplext utbildningssystem, snabba förändringar på arbetsmarknaden och internationalisering.

• Metodutveckling - integrering i undervisning, praktisk arbetslivsorientering individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal.

Kvalitet i SYV- från person till funktion

Utvecklings-samtal och IUP - F-9

Kvalitets-redovisning

- Rektors ansvar

Arbetslaget-Samverkan mellan olika

personalgrupper

SYV- väglednings

-samtalet

Eleveni

fokus Tydliga mål och samsyn i SYV

Samverkan med samhälle och arbetsliv

Kunskaper och kompetenser Syo integrerad i undervisningen

Prao som ger egna konkreta erfarenheter

Väl underbyggda val inför gymnasiet

Lärande exempel grundskola

• 25 + 14 skolor/kommuner• Start 2007 våren• Pågår under 2007 – 2008 (2009)

Lärande exempel –särskola och särvux

• Övergången till vuxenliv och arbetsliv• 11 skolor/kommuner• Start 2007 hösten• Pågår 2007 - 2008

Lärande exempel 2007

Utvecklingsområden inom Syv uppdraget:

• Mål och planer för kvalitetsutveckling av studie och yrkesvägledning

• Helhetssyn inom kommunen och skolan

• Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper

• Samverkan sker med omgivande samhället och arbetslivet.

• Annorlunda nytänk i planerat utvecklingsarbete med eventuell forskningsanknytning.

• Integrering av studie och yrkesvägledning i undervisningen

• Information och vägledning ger underlag till elevernas gymnasieval

• Praktisk arbetslivsorientering, ger eleverna egna konkreta erfarenheter

• Utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner som underlag till val

Lärande exempel grundskolaBotkyrka

• Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och arbetslagen.• Utveckla innehåll och former kring undervisning av studie- och yrkesvägorienteringen.• Länka samman entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning, till att genomsyra

utbildningen i våra skolor.Ekerö

• Mål och planer för kvalitetsutveckling för studie- och yrkesvägledare• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan• Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter• Andra innovativa idéer och metoder i studie- och yrkesvägledning

Falköping• Helhetssyn på vägledning utifrån ett entreprenörskapsperspektiv

Falun• Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper• Information och vägledning som ger underlag till elevernas gymnasieval• Arbetslivskontakter som ger eleverna konkreta erfarenheter

Göteborg• Att utveckla vägledningssamtalet via metoden samtalsanalys• Att utifrån Vägledningscentrums (VLC) arbetsplaner utveckla och underlätta det arbete som sker ute på grund-

och gymnasieskolorna. • Att undersöka möjligheten att starta ett karriärcentrum för Göteborgare från 13 år, samarbete mellan andra

vägledningsenheter och VägledningscentrumHallsberg

• Mål och planer för syo• Samverkan kring syo mellan olika personalgrupper• Studie- och yrkesvägledning och IUP• Prao• Samverkan med omgivande samhället

Härjedalen• Samverkan kring studie- och yrkesväglening

Kumla• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen• Samverkan kring skola – arbetsliv

Linköping• Mål och planer för studie- och yrkesvägledning• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen

Ludvika• Arbetslagsutveckling, Helhetssyn/Övergångar, Gruppvägledning/Pedagogiska rummet och Skola – Näringsliv

Mark• Skapa förutsättningar för elever att nå sina egna framtidsdrömmar genom att de är trygga i sig själva både vad

det gäller kunskap om egna egenskaper, alternativa yrkesval inom arbetsmarknaden samt alternativa studievägar. Nacka

• Karriärutveckling för alla - förstärka och utveckla stödet till elever i Nackas skolor genom karriärutbildning, karriärinformation och karriärvägledning.

Lärande exempel 2008Enköping

• Mål och planer för kvalitetsutvecklingGävle

• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolanGötene

• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolanHudiksvall

• Mål och planer för kvalitetsutvecklingKinda

• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolanKungsör

• Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningenLidköping

• Samverkan sker inom skolan mellan olika personlagrupperLuleå

• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolanNorrtälje

• Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningenSundsvall

• Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheterUpplands-Bro

• Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningenUppsala

• Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheterVingåker

• Information och vägledning som ger underlag till elevens gymnasieval Ystad

• Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan

Vad gör de kommuner och verksamheter som utses till lärande exempel?

• Tar emot besök och svarar på frågor• Bjuder på erfarenheter och kunskaper • Dokumenterar sina utvecklingsarbeten på

webben • Utvecklingsarbetet följs upp, utvärderas,

rapporteras • Anordnar och medverkar i regional konferenser

för att sprida kunskaper och erfarenheter. • Ekonomiskt bidrag utgår till anordnaren

Stöd för kvalitetsutveckling

• Kompetensutveckling• Konferenser• Regional och lokal spridning• Stödmaterial• Webb-info

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning

Uppdraget avslutas

• 36 Lärande exempel slutrapportering december 2008

• 14 Lärande exempel slutrapportering juni 2009

• Skolverket redovisar till regeringen den 4 maj 2009

Självskattningsverktyget BRUK

Vägledningsprocess

Kvalitetsarbete i praktiken

Kvalitet - vad är det?Hur väl verksamheten

• uppfyller nationella mål

• svarar mot nationella krav och riktlinjer

• uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella

• kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar

Idén med BRUK

…medvetenheten om hur det borde vara i förhållande till hur det verkligen är leder till utveckling

När?

• Målformulering• Genomförande• Bedömning av måluppfyllelse• Pågående utvecklingsprocesser• Starta utvecklingsprocesser• Del i det systematiska

kvalitetsarbetet• Underlag till

kvalitetsredovisningen

ProcessHur används resurser? Vad arbetar man med och hur mycket? Hur organiseras lärandet?

MåluppfyllelseVad har vårt arbete lett till?

BakgrundsfaktorerVad är utgångspunkten?

HITTA SAMBAND!

HUVUDOMRÅDEN STRUKTURERAR TÄNKANDET

Strukturen i BRUK – Sammanfattande exempel

Process

Pedagogiskverksamhet (A)

Vägledningsprocess (A8)

Studie- och yrkesvägledning

(A7.1)

Kriterium 1-11(för A7.1)

Exempel på kriterium:

”Vi har tydliga mål för skolans studie- och yrkesvägledning.”

Indikator

Delområde

Indikatorområde

Huvudområde

Att arbeta med BRUK - Självskattning

En beskrivning av vad som är tänkt att belysas med indikatorn

Kriterier att skatta och ta ställning till

Ett par tomma rader för kriterier som den egna verksamheten anser vara relevanta att komplettera med för att kunna skatta god kvalitet

Att arbeta med BRUK - Analys

Diskussion

Nulägesbedömning

Åtgärder

Fundera och reflektera:

• Hur kan BRUK vara användbart i er verksamhet?– När?– Hur?– Möjligheter och utmaningar?

Komma igång med BRUK

• Verktyget BRUK hittar du på Skolverkets webbplats:

www.skolverket.se/bruk • Här hittar du också en utförlig

BRUKsanvisning.

Utbildningsinfo.se

Utbildningsinfo.se

En webbplats som ska fungera som ett stöd vid val av skola och utbildning.

Varför Utbildningsinfo?

• Många aktörer slåss om elevernas uppmärksamhet – reklam i tidningar, direktutskick, radio, bussar, tunnelbana, webbplatser …

• Vem ska man tro på?

På elevens sida

• Neutral• Fakta och inspiration• Anpassat till målgruppen• En bas att stå på

Innehåll, gymnasieskolan

Resultat och statistik

Gymnasieskolan

Jämför utbildningar och skolor

De nationella programmen

Nyheter

Skolans senaste kvalitetsredovisning och inspektionsrapport för grund- och gymnasieskolor

Nyheter, forts.

Översättningar av information om gymnasieskolans nationella program inkl. arbetsmarknadsprognoser till 15 språk

Översättningarna

Valet efter gymnasieskolan

• Att kunna söka bland alla utbildningsformer

• Högskola• KY/YH• Folkhögskola• Kompletterande utbildningar• Påbyggnadsutbildningar

Nyhet: fritextsök i index

Nyhet: att söka efter en utbildning

Direktlänk till anmälan på studera.nu för högskoleutbildningar.

Vad tycker eleverna?

Jag blev jättearg när jag fick veta att den här sidan fanns. Jag hade velat ha den tillhands när jag skulle välja skola.

Inte så krångligt,

lätt att förstå

Jäkla bra sida.

De har ju lagt in allting.

Vad är då problemet…?

Eleverna vet inte att sidan finns!

Kampanjer

Vi behöver er hjälp!

Hjälp oss att sprida att webbplatsen finns till elever och föräldrar!

Skolverkets nyhetsbrev

Har du frågor eller synpunkter?

[email protected]

lisa tönus informationsenheten skolverket

Documents