skolverket, läslyftet: presentation anette forssten seiser dag 1_140911

KARLSTADS UNIVERSITETFakultet | Namn | DatumKARLSTADS UNIVERSITET|Anette Forssten Seiser

Funktioner och roller i ett skolförbättringsarbete

Pedagogiskt ledarskap - Vad är det och hur kan det gestaltas i praktiken?


Skolans motståndskraft (Ekholm, 1971; Skolverkets rapport nr 27, 1992; Ekholm, 2012; Timperley, 2011)

• I flera nationella och internationella studier har det visat sig att skolans kärnverksamheten förblir oförändrade trots att andra delar av skolan påverkas av det förändringstryck som riktas mot den.

• Helen Timperley konstaterar att ur elevernas perspektiv har många skolförbättringsinsatser varit tämligen verkningslösa. Hennes att förklaring är att skolans ledning saknar kunskap och kompetens i hur man driver förbättringsprocesser som når hela vägen fram till eleverna.

• Spillane & Seashore Louis (2002) menar att förbättringsarbetet i första hand ska förläggas till klassrummet och beröra lärares undervisning för att på så vis komma eleverna till gagn.


Mer om skolans motståndskraft

• Organisationsstrukturer framstår ofta som något entydigt, stabilt och objektivt) men formella organisations strukturer ger ingen sann bild av hur livet ser ut inom en organisation (Alvesson, 2013). Skolor kan till exempel omorganiseras utan att detta nämnvärt påverkar det arbete som lärare utför i klassrummet

• Skolans regelbundenheter - Sarason (1980)


Faktorer som inverkar på elevers lärande

• Faktorer som inverkar på elevers lärande

– Lärares undervisning (Hattie, 2008; McKinsley & Company, 2007)

– Rektors ledarskap (The Wallace Foundation, 2013; Johansson (red), 2011; Leithwood, Day, Sammons Harris & Hopkins, 2006; Robinson, Lloyd & Rowe 2008)

Hur det pedagogiska ledarskapet gestaltas är en viktig beståndsdel i skolan förbättringsarbete


Skolledares arbete

Dimensioner

Planera, koordinera och utvärdera undervisningen

Sätta upp och kommunicera mål och förväntningar

Främja och delta i lärares lärande och utveckling

Ordna en lugn och stödjande miljö för lärande

Strategisk fördelning av resurser

Robinson, Lloyd & Rowe (2008)

Effekt

0,42

0,35

0,84

0,27

0,34


Avhandlingsämne

Mitt forskningsintresse riktar sig till rektorers pedagogiska ledarskap, med fokus på elevers lärande och utveckling.


KARTLÄGGNING

• Pågår det några riktade insatser kring bedömning i er kommun?

”Vad berättar rektorer och lärare om när de beskriver sitt förbättringsarbete kring bedömning på sina skolor?”


Resultat av vår kartläggning

Utifrån lärarnas beskrivning så är ”bedömning för lärande” inte något som har fått genomslag i undervisningen

Rektorer fokuserar på att initiera ”bedömning för lärande”

”Det verkar finnas ett glapp mellan vad som förväntas av lärare i fråga om utvecklingsarbete och hur lärarna själva ser på saken” (Olin, 2009)


Mål i fokus

• Mål som berör lärarnas undervisning och elevers lärande• Mål som berör den lokala skolorganisationens kapacitet att

förbättra


Skollagen (1 kap. 4§)

Det är rektors ansvar att ordna förutsättningar för att skolans

utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen anger vidare att det är rektorn som

pedagogisk ledare som beslutar om hur undervisningen ska bedrivas.


Vad är ett pedagogiskt ledarskap?

Då jag försökt reda i begreppet konstaterar jag att detta är en typ av ledarskap som ofta förespråkas och efterfrågas, men att det finns olika tolkningar av vad som karaktäriserar ett sådant ledarskap.


Pedagogiskt ledarskap

• Det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna genom olika handlingar, som syftar till att påverka lärarna att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag (Nestor, 1991)


Specialiserad roll eller gemensam påverkansprocess

70

14

16

Specialiserad roll Social processBåde och


Rektorer behöver

• vara i lärandet själva• kunna hantera relationer snarare än att vara

chefer• gå från att vara en heroisk ledare till att bli en

deltagare i ett professionellt lärande (PLC)• skapa förutsättningar utifrån ett lärande

perspektiv snarare än utifrån rådande strukturer

(Simon Clark, ECER 2014)


Professional Learning Communities (PLC)

• Provides oppertunities for teachers to change the way of working, reflecting critcally on their practise and sharing experiences to do a better job

• Teachers working together learn better and find new ways to improve pupils learning

• Have a positive impact on student achivement

Fullan (2010)


PLC

• PLC can stimulate and spread innovation about learing and teaching practise, as well as to raise a collective and individual professional performance.

• A PLC is a group of connected and engaged professionals who are responible for driving change and improvement within, between and across schools that will directly benefit learners.

(Harris & Jones (2012, p 173)• Teaching professionals who work together to create and maintain a

culture of learing for all students, is a firm base to build an to properly settle internal capacity of improvement

(Huffman & Hipp, 2003)• PLC förutsätter en samarbetande och lärande skolkultur


Distribuerat ledarskap

– Rektor bjuder in lärarna i utvecklingsarbetet vilket skulle kunna leda till en närmare anknytning till klassrumsverksamheten. (Spillande, Halverson och Diamond, 2007; Harris och Lambert, 2003).


Förändringsagenter för skolutveckling

Resultat från ett treårigt aktionsforskningsprojekt med Hagfors, Årjäng och Järfälla

Vetenskaplig ledare: Ulf Blossing, Göteborgs universitet


Vilka roller intog förändringsagenterna?

• Arbetsorganisation

– Drift– Utveckling

• Agents arbetsprocess

– Mikro– Makro


Agentens arbets-process

Arbetsorganisation

Drift

Utveckling

Mikro

Biträdet

Handledaren

Makro Projektledaren

Organisations-utvecklaren

Förändringsagentsroller


Agenternas rolltagande

Biträdet

Handledaren

Projektledaren

Organisationsutvecklaren

Årjäng Arbetslagsutvecklare

Järfälla

Projektutvecklare

Hagfors Organisationsledare


Råd

• Bestäm syftet med de interna agenterna.• Ge agenterna en grundläggande utbildning.• Ge dem en tydlig position i förhållande till syftet.• Kommunicera syftet och ge mandat.• Organisera för agenternas kontinuerliga lärande.• Följ upp och kontrollera läget.


SKOLFÖRBÄTTRING

Både ett innehåll och en process


Skolförbättringsarbete

• Ett medvetet och planerat arbete som har till syfte att förbättra de delar av verksamheten där man upptäckt brister.

• Både ett innehåll och en process• Kan ha sin grund i verksamheten eller i krav från omvärlden.• Omfattar hela den lokala skolan/förskolan


Förbättringsprocesser

Flera forskare framhåller att ett förbättringsarbete är en process och inte ett tillstånd. Det är därför viktigt att man håller liv i ett förbättringsarbete och inte släpper det för tidigt, annars kan det lätt återgå till det gamla.


Skolförbättringsprocess

initiering

implementering

institutionalisering

tid


Förbättringskapacitet (exempelvis Harris & Lampert, 2003; Blossing, Nyen, Söderström och Hagen Tønder, 2012)

• Skolförbättringsprocess• Förbättringsroller och funktioner• Förbättringshistoria• Infrastruktur


Sex typskolor

• Den idéstyrda skolan• Den planstyrda skolan• Den modellstyrda skolan• Den problemstyrda skolan• Den professionsstyrda skolan• Den arbetslagsstyrda skolan


Teknisk, praktisk och emancipatorisk kunskapsintresse (Habermas, 1972)

• Teknisk – ett kunnande som genererar tekniska lösningar• Praktisk – kunskap i form av tolkande förståelse som kan

vägleda i etiska och moraliska dilemman• Kritisk – en frigörande kunskap utifrån ett social och

samhälleligt perspektiv


Ledarskap utifrån olika kunskapsintressen

• Ledarskap är ett diffust, komplext och svårfångat fenomen. Stora delar av ledarskapsforskning har ett tydligt tekniskt kunskapsintresse utifrån en strävan mot det mest effektiva ledarskapet.


Tekniskt kunskapsintresse

• I sociala sammanhang handlar det om att effektivt påverka individer och institutioner så att önskvärda tillstånd och resultat skapas (Alvesson, 2013).

• Inom den tekniska ansatsen är det ofta någon utifrån som definierar problemet och som planerar och ansvarar för förbättringsarbete. Det finns då en uppenbar risk att skolans aktörer blir osjälvständiga medlöpare som underkastar sig andras tolkningar och avstår från att själva ta tag i problemet (Kemmis et al., 2014).


Praktiskt kunskapsintresse

• Praktiskt intresse skapar kunskap i form av tolkande förståelse som kan informera och vägleda i etiska och moraliska dilemman. Det anspelar på ett intresse för att försöka fånga in en djupare förståelse av ett fenomen. Här handlar det om att göra det svårbegripliga lite tydligare, att söka förstå, snarare än att söka ange en bruksanvisning för problemlösning (Alvesson, 2013).


Emancipatoriskt kunskapsintresse

• Självständighet och att stå upp för väl genomtänkta åsikter är viktigt, inte att anamma och implementera nya idéer och modeller.

• Snarare än effektivitet och vinst är det självständighet och

kritisk reflektion som är poängen


En skola på vetenskaplig grund

Kommunikativa arenor kan öppna upp för en hållning som skapar en dynamik som verkar konstruktivt på skolförbättringsområdet och som bidrar med ett kritisk och reflektivt förhållningssätt


Kommunikativt handlande i kommunikativa arenor

Intersubjektivitet

Gemensam förståelseOtvungen konsensus

skolverket, läslyftet: presentation anette forssten seiser dag 1_140911

Education