Det

var

en

helt

ny

vrl

d s

om

p

pna

de

sig

. Dr

sg

jag

att

wo

w, d

et f

inns

en

stil

i Jap

an s

om

mit

t na

mn

r s

kriv

et p

.

Sid

72

SPETS

TRYGG REBELLLdret har varit Pauls andra skinn i tv decennier.

Allt r yta.

+ FRN FIN

SALONG TILL

OUTLET: DET

HR R SKJO

RTAN / I TORE

KOV R BAD

ROCKS-

MODET FR

ALLTID OHOT

AT / HATTENS

TID R NU / F

LCKEN GR

ATT

BESE

GRA! / DET H

R R SVERIGE

S FRSTA POL

ISSLJA

DDENNU DESIGNAR VI

Tid

nin

g i t

idn

inge

n:

Kl

dk

od

en,

star

t s.

35

1751

Vad r det? r det en mnniska? Aha, nu vet jag. Han var kung fr lngesen, det r drfr han ser

konstig ut. Han har inga kungaklder p sig.

Jack Rnndahl, 5 r, om kung Adolf Fredrik

Tre redaktionsfavoriter

PLAGGET

Tre redaktionsfavoriter

Medverkande Spets vinter/vr 2015 Lisa Grettve, Nils Gruvebck, Johan Karlsson, Hanna Klumbies, Ellen Nilsson, Malin Larsson, David Lindahl, Max Lindahl, Rebecca Lundberg, Hanna Rahln, Gustaf Rosenskld, Jonathan Ryberg, Marie Schagerlind, Rebecka Svensson, Daniel Winberg, Daniel gren, Jesper hlander

Innehllsansvarig David LindahlPlaneringsansvarig Nils GruvebckWebbansvarig Rebecca LundbergLayoutansvarig Gustaf RosenskldBildansvarig Daniel gren

Magasinet producerades vintern 2014/2015 inom ramarna fr journalistprogrammet vid Gteborgs unversitet, institurionen fr journalis-tik, medier och kommunikation under handledn-ing av Ulrika Tengby Holm.

Allt r yta. Spets r till fr mnniskor som vill ha ett intelligent och medvetet magasin som visar modet bakom kulisserna. Vi grver under ytan och drivs av en vilja att frst. Flj oss p sociala medier: @magasinetspets

SPETS

Trots det iskalla regnet som bokstavligen rfilar dig i ansiktet s lever stan. Under regnhatt och regnrock sitter klder som har bde mening och ml.

I kyrkorna klr prsterna sig i kaftaner och p torget strosar sekulariserade i slja. I Majorna i Gteborg sitter en ldertokig man och lngtar till 50-talets London, medan tv personer p kvinnokken klr sig enligt konvention. Fretaget Fluffbabes planerar fr personer post dd och i Bors plggs populatio-nen postordertraditioner.

Om allt det hr lite till kan du lsa om i magasinet du hller i handen och. Mode r yta men ocks s mycket mer. Vi vill ge er historier bakom tidstypiska fenomen och traditioner, lta er fundera ver koder i klder och nyfiket terupptcka grdagens trender.

Vlkomna, kra lsare, och hoppas ni gillar magasinet Spets.Nils Gruvebck, chefredaktr

Redaktionskollen: Vilket plagg skulle du

aldrig ta p dig?

allt r ytaoch yta r allt.

Lisa Grettve: Lngbyxor som skalas av till vadlnga shorts med hjlp av blix-tls. Vill inte heller bra valbenskorsett d det inte gr ihop med min krlek fr bardvalar.

Hanna Rahln: Jag skulle aldrig anvn-da tights som byxor eftersom rumpans konturer blir obehagligt tydliga. Allt som sticks gr ocks bort.

Daniel gren: Sotarmssa. Vad r pongen med en jvla mssa som inte ens tcker ronen? r det inte kallt har jag ingen mssa. Basta.

3

PLAGGET

SPETS VINTER/VR

Badrocksmode/25 Torekov kryllar av lttkldda mnniskor Politiska plagg/36 Klder som ideologiskt uttryck Fngelseklder/46 Ny kvinno-

kollektion Leve fascismen/50 Varfr klr de sig s bra? Sljan/58 Nu som arbetsplagg Vrdad kldsel/59 Vem avgr egentligen? Skon/63 Mannen

med aristokratskorna lder och stil/72 Nr slutar man ndra sig?

Mipsters Religionen har blivit fashionabel. ven fr icke-troende.

Lder Paul har knt passionen in p skinnet i flera decennier.

Bors Sveriges modecentrum finns i landets 14:e strsta stad. Hur gick det till?

52

20

29Skurkar Vad sger fiktionens onda utseende om oss sjlva?

48

4

PLAGGETSPETS p ntet

Spets r inte bara text. P spets.jmg.gu.se hittar du mer innehll att se och lyssna p. Hr r vra favoriter den hr ssongen.

spets mter/8Linn Becker dissade polishatten fr

guldmlade tuppvingar. Mt modisten som helst spelar utan regler och som tror

att hatten r p vg tillbaka.

utrkningen/19Klder kostar pengar. Men det finns en

annan livsviktig resurs som gr t i enorma mngder nr rvaror blir till plagg.

Spets vet exakt hur mycket.

plagget/26Bde skogshuggaren och konsert-

pianisten br den. Skjortan kommer i mnga former och frgar.

Spets berttar plaggets historia frn underplagg till statussymbol.

jmfrelsen/34Vilket material r dligt fr havet och vilka

kan ens klassas som miljvnliga? Spets guidar och jmfr.

omsorg/62Somliga gr i vlsktta skor. Det kan du ocks gra efter att ha lst Spets guide fr hur du bst tar hand om dina dojor.

VAD R DET FR MENING MED ATT D NR DET FINNS

S TRKIGA PRODUKTER?10TANKEN VAR ATT NAMNET SKULLE VARA LO:S 65

ALL PR R BRA PR, MEN BRA PR R NNU BTTRE PR18

BTTRE PASSFORM VINNER INGA HJRTAN P MODEVISNINGAR I MILANO 3860

28

1 Vad r kemtvtt egentligen?

2 Vad r aktivitets-armbandet till fr?

3 Bommul frn Uzbekistan till t-shirt.

4 Nr den hgsta nskan blir galet dyr.

5 Flj med ett second hand-plagg frn inlmning till kund.

1

23

4 5

5

PLAGGET

2014 var ret d modehusen tog steget frn att bry sig om vad du har p dig till att frska pverka vad du har i dig. Skomr-ket Toms startade ett eget kaffemrke och fashionabla Ralph Lauren lanserade en egen kafkedja. Spets har tittat i spkulan fr att sia om vad modehusen kommer att gra under 2015.

TV-spel blir det nya svartaKim Kardashian gjorde det. I r tar modehusen efter. Spelet dr man brjar-som praktikant p botten och jobbar sig upp till CEO hos Prada. Allt i hgupplst grafik och med svra modekatastrofer att lsa lngs vgen.

Res med stilSom motvikt mot Ryanair och andra lgprisbolag grundas Air Versace som erbjuder frstklassiga flygturer dr flygs-tolens kldsel r lika viktig som pilotens kompetens.

Moderiktiga andetagI takt med att de asiatiska miljonstderna vxer, luftfroreningarna kar och fler frstr vikten av att skydda sig mot sot och partiklar blir det naturliga steget spe-cialdesignade munskydd i tusenkronor-sklassen. Glm stereotypiska kirurgmask-er. Vlkommen Masks by Marimekko.

VAD HNDE SEDAN?

Miljpartiets momssnkning fr skrddare

AK

TU

EL

LT

Vinter Spana efter rets nya trender p Stockholm Fashion Week.

(Stockholm, 26 janu-ari - 8 februari)

Vr Se de stora hundarna visa hur det gr till p Paris Fashion Week.

(Paris, 4 mars - 11 mars)

Sommar r det svettlkar under tjocka, mrka kavajer som gller i r igen under Almed-alsveckan?

(Visby, 28 juni - 5 juli)

Hst Fresh Fish - Sveriges rliga modemssa fr lovande kreatrer.

(Gteborg, septem-ber)

2012 presenterade Miljpartiet frslaget om en momssnkning frn 25 till tolv procent, fr skrddare och skomakare. Frhoppningen r att rikta uppmrksam-het mot resursslseri och slit- och slng-mentalitet genom att erbjuda ett konkret alternativ reparation. En snkning skulle ven omfatta ldre produkter vars miljkonsekvenser r strre n ett nykp. Frslaget har dock varken kommit med i budgetpropositionen eller i verenskom-

melsen mellan Miljpartiet och Social-demokraterna.

Tanken med frslaget r att uppmuntra till eftertnksam konsumtion och drmed frlnga livstiden fr vra godelar. Exakt hur frgan kom-mer att drivas r oklart i dagslget men frhoppningen r att frslaget kan komma upp senare under mandatperioden, sger sa Sjberg politisk sekreterare fr Miljpartiet p Riksdagskansliet.

Spets spr det gr modehusen 2015

2015

Hll utkik. Zlatan har inlett ett samarbete med Dressmann.Slpps frsta plaggen under 2015?

Fashion per rstid:

TEXT ELLEN NILSSON

TEXT DAVID LINDAHL

FOTO Creative Commons - Mohan at Doha Stadium Plus Quatar6

PLAGGET

Mode finns verallt. ven i skidbacken. Spets tog hjlp av Mrten Kaiser p Kaisers skidbod i Slen fr att hitta ssongens hetaste produkter.

rtt stil i slen

AK

TU

EL

LT

TEXT OCH FOTO MALIN LARSSON

Superjoy-skidan frn HEAD

Skidtillverkaren HEAD testade lttviktsmate-rialet Grafen infr ssongen

2015. Succ direkt. Skidan blev snabb, stadig och

lttsvngd. Ett tips r att snabba p om du r sugen p att knipa ett

par. Ryktet gr att skidorna rasar ut frn lagerhyllorna

sedan Jon Olssons flickvn Janni Delr visat upp skidorna p sin

blogg. Understll frn Mons vs. RoyaleEtt understll fr den som vill knna sig jibbig och parkig hela vgen inifrn och ut. Hoddies,

skinndetaljer och merinoull gr dig helrtt i backe, vffelstuga och p Afterskin. Har du

glmt att packa partyklder s fungerar understllet ven dr.

Goggles och hjlm frn Poc Heltckande lins och stora

synflt r vad som gller fr ssongens goggles. Till det anvnds hjlmen Fornix Backcountry Mips. Huvud-skyddaren r framtagen i

samarbete med Karolinska Institutet och Kungliga Tekni-ska Hgskolan. Det inbyggda MIPS-systemet skyddar dig

mot rotationsvld.

Skidklder frn AtomicFrgerna r mrkbltt och gult, helt rtt fr rets

ssong. Det r nmligen nertonat som gller i fjllen ssongen 2015. Om det r gratis? Inte

helt. Nrmare 10000 kr kostar det att se trendig ut p manchestern. Glm bara inte att stilen p carvingsvngarn helst ska matcha kldstilen.

Salomon Quest Pro 130Det r inne att tura. D r det ingen tillfl-

lighet att det dyker upp en lttviktspjxa, och dessutom med hikefunktion. Med hjlp av den kan du med ett enkelt knpp p pjxans baksida

gra pjxan mer bekvm att g i. Pjxan gr livet lttare om du vill g upp p fjllet till den

orrda snn.

7

Frdelen med att vara modist,

framfr att vara hattmakare,

r att det inte finns ngra regler.

Det har varit ett uppehll i hattbrandet. Frr bar alla hatt, sedan blev det mer en kndisgrej. Men nu har utbudet kat och att mnga vanliga butikskedjor sljer hattar gr det mer lttillgngligt. Folk vgar mer nu n fr ngra r sedan, sger Linn Becker.

Hon lyfter fram ngra offentliga personer som har haft inverkan p samtidens relation till hatten. Lady Gaga, som med sina galna och ofta enorma kreationer gjorda av material som cellofan och mnniskohr, kan ses som en slags hattavantgardist. Och Hkan Hellstrm, som gjorde den svarta filthatten trendig igen.

Hkanhatten r en fin klassisk modell. Mnga har brjat bra hatt p grund av honom. I Linn Beckers atelj i det gamla sockerbruket vid Gteborgs hamn- inlopp samsas klassiska modeller

i filt och str med mer extravaganta kreationer gjorda av smycken, fjd-rar och diortyll.

Jag gillar att jobba i ovntade material. Det hr r till exempel blomsterdekorationsgrejer som jag har spraymlat och som egentligen ska anvndas i buketter, sger Linn Becker.

Hon visar upp en coiffe, en slags

hrdekoration med en minihatt i botten. Den har frsetts med lnga, svarta spetsar av torkade palmblad som gr att den nstan ser farlig ut. Linn Becker inspireras ofta av den moderna storstadens arkitektoniska former och strukturer och gillar att

jobba stort och dramatiskt men i ltta, transparanta material.

Frdelen med att vara modist, framfr att vara hattmakare, r att det inte finns ngra regler, sger hon.

Som examensarbete p Tillskrar- akademin var uppgiften att skapa hattar och asseccoarer till en uni-

formsbrande yrkesgrupp. Att gra en ny polishatt kndes lite trist, s Linn valde att jobba utifrn temat dragqueens. Det resulterade bland annat i en dramatisk skapelse bestende av guld- mlade tuppvingar, in- kpta p en hnsfarm i Skne.

Fr mig r hattens funktion rent modemssig. Men jag kan upp-skatta hattar med religis symbolik. Pvens kalott r fin, till exempel. Den har en trevlig form. l

TEXT OCH FOTO REBECCA LUNDBERG

Hatten r p vg tillbaka. Det tror Linn Becker, nyexaminerad frn Tillskrarakademien i Gteborg. Spets mter modisten som fredrar att betrakta hatten som en ren modeaccessoar.

HATTENS RENSSANSSPE

TS

M

TE

R

8

hejare p huvudbonader. Nr det gller hattar r Linn Beckers register brett. I sin atelj i Gteborg skapar hon svl klassiska som mer extravaganta modeller. Coiffen hon br hr fr sgas utgra ett exempel p den senare kategorin.

9

Vra begravningar blir alltmer individualiserade och ditt avskeds estestik ska bertta en historia om vem du var. Det som brjade som en pastellfrgad protest i 1980-talets hiv-epidemi har idag blivit en marknad. Dden har blivit design.

DEN SISTA FRESTLLNINGEN

Text Rebecca Lundberg Foto Nils Gruvebck

DEN sista vilan. Barnkistor i vitlaserad bjrk.

12

ill tonerna av Frank Sinatra glider de framt, knallrosa och bevingade. De frdas sakta lngs ett transportband frn taket ner mot betonggolvet. And now, the end is near. P det nedslckta, kyliga lagret str finkldda mn och kvinnor och betraktar de strlkastarbe-lysta fremlen. And so I face the final

curtain. Det r invigningsmingel p kistfabriken. Det var lite kul faktiskt. Premirknsla i be-gravningsbranschen r inte s vanligt, sger kisttill-verkaren Morgan Lfgren nr han minns tillbaka.

Tillfllet han berttar om r lanseringen av Ang-elbox, en cerise likkista fr livsnjutare. Vi befinner oss i kvarteret Paradiset i Nybro. P Rydns, en av Sveriges strsta kistfabriker. Hr tillverkas rligen runt 25 000 kistor av olika slag och i olika priska-tegorier. Spnskivor, ek, krsbr. Med eller utan handtag fr kistbrarna. Och i olika storlekar. Den frsta syn som mter kistfabrikens beskare r

staplar av vldigt sm kistor i vitlaserad bjrk.Historien om kistan Angelbox brjade 2009.

Entreprenren och festlskaren sa Scharin drack champagne med en vninna och pratade om dden. S fddes idn om en kista utver den vanliga, med champagneglashllare och utrymme fr handvska. P plats i fabriken visar hon och Morgan Lfgren upp det bjrta resultatet.

Prlsponten hr representerar champagne-bubblor, sger sa Scharin. Jag knde att vad r det fr mening att d nr det finns s trkiga produk-ter? Det r hemskt nog nd. Mste man dessutom begravas i ngot fult?

sa Scharin driver livsstilsfretaget Fluffbabes. De sljer hgklackade galoscher och stlull i rosa fr att gra livet lite mer fluffigt och glamourst. Men hon driver ocks Never ending story: dds-stilsfretaget. Med det vill hon lansera begravning-en som ett sista party. P fretagets hemsida kan du vlja om du r kosmopolit, globetrotter eller

T

Frst ska alla grta. Och sedan

ska de vara jtteglada.

ANGELBOX. sa Scharins kista med champaneglashllare och utrymme fr handvska.

trdgrdsfantast och inspireras att anpassa din begravning med produkter utformade efter just denna persona. Kanske ser du din framtid som stoft i urnan Angeldust?

De senaste tio ren har psalmer bytts ut mot Spotify-spellistor och kistor i diverse nyan-ser av brunt fr allt strre konkurrens av mer vghal-sig design. Begravnings-entreprenrer r verens om att estetiken vid en begravningceremoni fyller en viktig funktion. Och s har det alltid varit. Sorgsljan, sorgbandet, svep-ningsskjortan, de svarta likbilarna, gravstenen och katafalktcket r symboler som i olika skeden har varit obligatoriska bestndsdelar vid en traditionell, kristen begravning.

Det som har skett idag r en slags individualise-ring och intimisering av begravningen. Religionens monopol p ritualen har upphrt och nu kan cere-monin utformas nstan hur som helst. Marknaden salufr en uppsj produkter och genom att surfa in p en hemsida kan du gra dig sjlv till ett slags post mortem-regissr ver din frgnglighet.

Vi ser en kad individualism i hela samhllet, sger etnologen och forskaren Lynn kesson. Och vi kan se att det r viktigt att framhlla jaget och den unika individen ven som dd. Begravningens estetik ska stmma verens med den ddes person-lighet.

Inom branschen mnar man om den ut-vecklingen. Exempel-vis erbjuder bde Fonus och Sve-

riges Begravningsbyrers Frbund numera arkiv-tjnster dr man kan fylla i alla nskningar man kan tnkas ha infr sin egen sorti: vilka ens favo-ritfrger r, om man gillar jazz eller svensktopp, vilka klder man tycker om och om ngot srskilt

krt freml ska f flja med i kistan. Och sedan arkiven digitaliserades 2010 har anvndandet kontinuerligt kat, enligt SBF.

P kistfabrikens skrdderi tillverkas ocks innan-mtet till kistorna: tcken och kuddar fr den sista vilan. Och hr sys svepningsskjortorna: specialde-signade bomullsplagg utan baksida, ltta att kl p en kropp nr likstelheten trtt in.

Svepningsskjorta r s galet fult, sger sa Scharin. Som en sjukhusdrkt. Den fr vem som helst att se ut som ett lik, det r ju inte speciellt kul. Jag vill inte ligga i en ful drkt resten av mitt liv. Eller dd. Det ska inte vara s allvarligt, att d r illa nog nd. Eller ocks r det jttehftigt! Det vet vi ju faktiskt ingenting om.

Men r inte dden allvarlig, d? Mja, kanske. Det r ju allvarligt fr dem som r kvar. Fr dem r det frsts frfrligt sorgligt. Men fr den som dr vem vet? Hela tiden s handlar det hr projektet om att ge mnniskor lite hopp. Och framfr allt mig. I och med att det var s det brjade.

sa Scharin har sjlv en klar frestllning ver hur hennes egen begravning ska bli.

Det ska vara pompa och stt och massor av champagne. Frst ska alla grta.

Och sedan ska de

13

14

vara jtteglada. ver att de knt mig. Jag kommer att dirigera det hela hrt, sger hon.

Hon har redan delegerat ansvar ver musik och rekvisita till tv yngre vnner. Shirley Basseys I am what I am ska spelas. Och hon vgrar svep-ningsskjorta. sas kropp ska vara kldd i hennes allra galnaste klnning: en specialuppsydd replika av den rosa paljettklnning Marilyn Monroe bar i Some Like it Hot. Hon tar fram Spotify-listan som spelades vid sin pappas begravning och stter p en technoversion av Albiononis Adagio i G-moll. Begravningsentreprenren blev chockad ver valet, berttar sa Scharin, nstan stolt.

P Rydns kistfabrik i Paradiset har man tillverkat kistor sedan 1904 och de senaste ren har man inlett flera nya samarbeten. sa Scharin r en av innovatrerna, men ven glaskonstnren Ulrica

Hydman-Vallien har designat en blomsterdekore-rad kista, och den senaste samarbetspartnern r den danske industridesignern Jacob Jensen. Fr 15 000 kronor kan du bddas ned i den minimalis-tiska kistan Diamant, som pminner om en sdan bde till form och glansighet.

De r jttelckra, sger sa Scharin nr hon betraktar de tre kistorna i rtt, svart och vitt.

Det r ett riktigt hantverk i bjrkplywood, gjord av 32 delar. En jttegrej att stta ihop. Det var Jacob Jensen sjlv som tog initiativet. Han vaknade en morgon efter en ganska blt fest i sin tecknar-stuga p Jylland och hade liksom mlat kistor p servetter, berttar Morgan Lfgren och stryker fingrarna lngs kistans blankpolerade yta.

sa Scharin tror att trenden med designkistor kommer att vxa, snart r det dags fr den indivi-dualistiska fyrtiotalistgenerationen att vika hdan.

15

Never ending story. Frra sidan: specialuppsydd replika av den rosa paljettklnning som Marilyn Monroe bar i Some Like it Hot. Den hr sidan: sa Scharin har en klar bild ver hur hennes begravning ska se ut.

16

I Rydns kistfabrik. verst frn vnster: montering av kistor; svepningsskjortan, ett specialdesignat bomullsplagg utan baksida, hller p att sys; sprayning av sa Scharins kista Angelbox i cerise och svart; en skruvpistol som justerar skruvarna till rtt tryck.

Den grekiska bokstaven lambda

symboliserar enhet under frtryck.

17

Och ven fr den allt strre skara som vljer att kremeras r kistans utseende betydelsefullt.

Begravningen i sig r ju en jtteviktig hndelse fr sorgebearbetningen. Mycket handlar om hur det r dr, runt omkring. P minnestunden och i kyr-kan. Hur det ser ut. Och om kistan kremeras eller om den grvs ner Ja, den frsvinner ju i vilket fall, sger Morgan Lfgren.

Att anpassa begravningen efter individen var en id som fick fste i Sverige under 1980-talet. Det brjade som en protest. Vid den hr tiden brjade bi- och homosexuella mn insjukna

och d i hiv. Homosexualitet var stigmatiserat och sjukdomen var skambelagd, vilket ledde till att ddsorsaken ofta tystades ned vid begravningar av aidssjuka. Etnologen Ingeborg Svensson har skrivit avhandlingen Liket i garderoben, som handlar om hivepidemin och begravningar i Sverige.

Mnga fick erfarenhet av att de avlidna begrav-des i ursprungsfamiljens regi. Vnner och pojkvn-ner knde inte igen hur den avlidne framstlldes. I vrsta fall var de inte ens vlkomna p begravning-en. Begravningen skedde ibland helt bortom de nra relationer man levde med i sin vardag. All den hr erfarenheten av frnekelse ledde till att allt fler brjade planera sina begravningar. De ville frskra sig om att begravningen skulle spegla det egna livet och inte ngon annans, och att deras nra och kra fick plats som nrmast srjande. Annars var det inte den avlidnes begravning, sger Ingeborg Svensson.

Genom att bryta mot den traditionella begrav-ningens estetik blev aidsbegravningarna mot-stndsakter mot det uppfattade hyckleriet. Man ville iscenstta det levda livet genom att anvnda sig av en slags identifikations-skapande rekvisita. Vissa begravningar gick helt i rosa: rosa rosor, rosa triang-elformade kransar och rosa flaggor med lambdatecken. Andra begravningar var lila. P en lila begravning ombads prsten bra den lila stolan, gsterna bar lila plagg och programmet, kistan och katafalktcket var lila. Frger som sedan Hitlertysklands triangelmrkning har varit sym-boliska inom homorrelsen.

De hiv- och aidsdrabbade kom att bli en slags frtrupp till den individualisering och intimisering som senare skett av begravningar, sger Ingeborg Svensson.

Idag utfrs mer sllan begravningar som en del av en kollektiv, politisk manifestation. Hivepidemins pverkan p majoritetsbegravningarna handlar

om intimitetens estetik snarare n om organiserat motstnd. Hur man genom musikval, frger och meny p minnesstunden frsker tergestalta den frnvarande.

Men: finns d inte risken att vi trivialiserar d-den med all denna extravagans? Ett ord som vger tungt i begravningsbranschen r vrdighet, och de aidsbegravningar som skedde under 80-talet fick kritik fr att likna spektakel. I sin avhandling be-skriver etnologen Ingeborg Svensson just detta: hur exempelvis rosa setts som en ffng frg och drfr ansetts olmplig i sorgesammanhang. I jmfrelse stlls mer manligt kodade frger som svart, brunt och grtt.Under 80-talet kallades rrelsen mot den personliga begravning fr en estetisering, ngot som Ingeborg Svensson tycker r lite mrkligt.

Den traditionella begravningen r ju lika mycket estetik, bara en annan. Det som hnde p 80-talet var att man brt mot den vanliga estetiken. Det fanns en frestllning om att man skulle srja p rtt stt. De personligt utformade begravningar-na kallades ibland glttiga. Det riktades kritik mot att de skulle vara mer form n innehll och att de drfr inte uppfyllde begravningens funktion som sorgeritual.

Ingeborg Svensson ser dock en dubbelhet i dagens kade intimisering. Vi har en ideologi som sger att vi ska vara personliga, anpassad efter en marknad som skapar fler och fler produkter. Vi frvntas iscenstta vra jag med hjlp av de produkter marknaden tillhan-dahller. Vr s kallade personlighet r en del av ekvationen. Man r personlig, men p ett ganska

likt stt. Vi r intima, men samtidigt anonyma. Fr de hiv- och aidsdrabbade p 80-talet var situationen extrem. Man avvek frn normen och bejakade det normbrytande fr att man var frtryckta, utrotningshotade. Samma handling idag

betyder inte samma sak som d, sger Ingeborg Svensson.

Lten som spelades under Angelbox invignings-mingel var Frank Sinatras My Way. En individua-lismens lovsng som representerar ett nytt frhll-ningsstt till dden. Frn att ha varit religionens angelgenhet har dden i allt hgre utstrckning blivit ngot som tillhr den privata sfren, och som individen sjlv ska ta ansvar fr. Dr begrav-ningen blir en slags frestllning vars rekvisita och soundtrack ska gestalta din unika person. Dr du kan frmultna i paljetter och dr valet av kista sger ngot om vem du var. l

Vlgrenhetsorganisationerna r inte lngre ensamma i kldinsamlingsbranschen nu har de ftt konkurrens frn modejttarna. Men vad har H&M att tjna p gamla skjortor? Max Lindahl ger dig en cynikers svar.

De senaste tjugo ren eller s har den globala handeln med anvnda klder mngdubblats, och idag uppgr den rliga omsttningen till runt trettio miljarder kronor. Samtidigt har medvetenheten hos kldkonsumen-terna kat - vi njer oss inte lngre med att en t-shirt r billig, vi vill ocks kunna kpa den med gott sam-vete. Det r mot bakgrund av dessa utvecklingslinjer som man ska se de stora kldkedjornas satsningar p second hand den senaste tiden: Det finns pengar att tjna, och det finns pr-vinster att hmta hem.

Lt oss brja med pengarna. Visst, dr bedyrar kldfretagen sjlva att de inte tjnar en enda krona p verk-samheten. H&M uppger till exempel att alla intkter gr tillbaka till vra kunder, doneras till lokala vlgren-hetsorganisationer och investeras i tervinningsutveckling.

Men det r i vilket fall inte p de insamlade klderna som fretagen hoppas tjna sina pengar det r genom kad konsumtion frn oss kunder. Lmnar du dina plagg hos Emmaus fr du nja dig med att ha gjort en god grning. Gr du istllet till Weekday fr du en rabattcheck du kan anvnda nsta gng du kper

nya klder och varfr inte gra det nr du nd str dr i butiken?

S mycket fr de ekonomiska vin-sterna. Det andra gllde varumrket. Dr lyder resonemanget att all pr r bra pr, men bra pr r nnu bttre pr. Och bra pr i det hr samman-hanget r sdan som ger en bild av ett ansvarstagande fretag med ett brinnande engagemang fr hllbar utveckling. Och vad kommunicerar just det mer n en egen, icke vinst-drivande kldinsamling?

Mste man se p det s cyniskt, undrar ni nu. r det inte bra om fler plagg teranvnds istllet fr att hamna i soporna? Givetvis r det s. Men om det samtidigt innebr att vi handlar mer nyproducerade klder, r egentligen inte mycket vunnet.

Och vill man vara riktigt pes-simistisk kan man ppeka att det faktiskt inte r helt problemfritt att lmna sina klder hos Myrorna hel-ler. Fr ven de, liksom vriga vlg-renhetsorganisationer som sysslar med kldinsamling, exporterar merparten av sina klder till utveck-lingslnder. Dr, menar kritikerna, bidrar infldet av billiga klder till att den inhemska produktionen sls ut, med arbetslshet och utebliven

industriutveckling som fljd.S vad borde man gra med sin

avlagda gamla flanellskjorta? I en vrld dr inget r perfekt, r nog insamlingsldan trots allt den bsta destinationen oavsett var den str ngonstans.

Drfr startar H&M egen kldinsamling

18

PLAGGET

Vrider vi p kranen fr vi svenskar direkt vrldens renaste vatten i glaset. Samtidigt r frskvatten en bristvara i andra delar av vrlden. Men vad har det med klder att gra?

varav 21 % r ltt tkomligt i sjar och floder

r 2.5 % frskvatten ...

97,5 % saltvatten

79 % bundet i

inlandsis, permafrost och trsk-

marker

x 4 420

33 CL

av JORDENS vatten...

Klder kostar vattenDenna lilla del ska rcka till oss alla, men

nd plgas stora delar av vrlden av torka och medfljande svlt.

En helt vanlig t-shirt kostar i butiken 100 kronor. Men det har kostat i minsta laget

1 500 liter vatten fr att tillverka den. Vra konsumtionsmnster gr detta mjligt, d man i till exempel bomullsodlande lnder

vill hlla ner kostnader och drmed inte kan eller vill modernisera jordbruket och minska vattenkonsumtionen. Vill du matcha din nya t-shirt med ett par snygga jeans kostar det

8000 liter vatten.

33 CL

TEXT OCH ILLUSTRATION JOHAN KARLSSON

varav 1 % r ytvatten ...

99 % bundet i glacirer,

polaris och i jordens inre

Vad kostar dina klder?

(1,386,000,000 kubikkilometer)

Vattendata: UsGS, WWF, Naturskyddsfreningen

x 24 240

=

KatastrofP grund av bristflliga skerhetstgrder dog 2 259 mnniskor och mer n 500 000

skadades nr giftgas lckte ut frn en fabrik i den indiska staden Bhopal 1984. Det som hu-vudsakligen tillverkades dr var carbaryl, ett

bekmpningsmedel som r frbjudet i Sverige men anvnds p flera hll mot skadedjur p bomullsodlingar. Lnge fick de som bodde i nrheten lida, och vattnet de dricker n idag

br giftiga spr av katastrofen. Vi konsument-er betalar en smsumma i affren fr vra plagg. De som betalar allra mest r de som

tillverkar klderna. Allra mest betalar vattnet. Vr dyrbaraste godel.

UT

R

KN

ING

EN

19

20

21

Lder en gammal

rebellI en labyrintliknande inomhusmarknad bland punkare,

gothare och nyromantiker utforskar Paul Srensson frn Onsala en ny vrld. Det r tidigt 80-tal och hr p Kensington Market i London gr hantverk och uppror hand i hand. Inne i skinnbutiken Wendys iakttar Paul tillverkningen av punkaccessoarer, kreativt samman-fogade nitar, tygmrken och lder. Bilderna etsar sig fast i hans minne och blir till ett embryo han en dag

kommer att frvandla frn drm till passion.

Text och foto Daniel gren

22

En promenad sderut till Kings Road. Dr lg under sjuttiotalet Vivienne Westwood och Malcolm McLarens butik som 1974-76 gick under namnet SEX, skrivet med stora rosa bokstver. Sex Pistols Sid Vicious var en av Londonpunkens mnga stora namn som ocks jobbade i butiken.

Det r svrt att ens brja berkna vad punken betytt fr modet, sger Eva Andersson som r mo-dehistoriker p Gteborgs universitet.

Ldret nr sitt klimax som upprorsmakare nr sjuttiotals-punken drar influenser frn naziunifor-mer, motorcykelgng och hypermaskulina lderb-gar. En total fusion av allt man d sg som dekadent som till slut absorberades och avvpnades nr modevrldens finrum sedan accepterar Westwood och McLarens skapelser. ven om de subkulturella kvarlevorna idag finns kvar mitt ibland oss s kan chockvrdet aldrig n samma styrka igen.

Man chockerar med nazi-flrt, knuttar, sex p alla stt och bgkultur. Bara att ha gylf fram [som kvinna] var sexuellt utma-nande p 60-talet, tnk dig d en brud i skinbrallor! Idag kan man st hr och undervisa i skinnbyx-or, mjligtvis att det kanske inte funkar om man jobbar p bank d. Ska man chocke-ra nu, d fr man vl dra ngon kopplad i halskrage genom stan, sger Eva Andersson.

En novembereftermiddag i en butikslokal p lvs-borgsgatan i Majorna rinner de frsta solstrlarna p veckor in genom fnstret. Verkstadsbutiken r fylld till brdden med en blandning av lderpro-dukter, arbetsmateriel och subkulturella referenser i ett svrtolkat organiserat kaos. Nr Paul Srens-son ppnade Bullitt Leather hade det gtt nstan tjugo r sedan Kensington Market, och idag har Bullitt funnits dr i nstan tio till. Paul str bakom disken och demonstrerar en liten bit lder, som han vnder fram och tillbaka. Tillsammans med snicka-ren Martin Abrahamsson p andra sidan diskuterar de hur de bst ska designa den den lilla lderbiten till ett handtag fr en mbel som Martin jobbar p.

Skinn har anvnts i flera tusen r, frst som rudimentrt skydd mot elementen men efter att mnniskan brjade sl sig ner i bosttningar fick skinnet en ny roll. Fr Paul r materialet fortfaran-de levande, han tar avstnd ifrn massproduktion

och dess inbyggda livslngd. Han uttrycker att han knner ett ansvar fr sina produkter, att de ska hlla.

Det ska vara vegetabiliskt garvat, det r mest naturligt och mest hllbart. Jag kper frn svenska garverier och d r det skandinaviska rhudar. Men det r en stor apparat innan huden kommer till mig, sger Paul Srensson.

Nrheten till hantverket fanns under uppvx-ten mest i pappans garage. Han var ingenjr och i garaget hade han sin verkstad. Ett koncept Paul job-bar med r Redesign att ge gamla saker nytt liv. Det kan vara allt frn att fixa till en gammal jacka till att ta ngot han hittat p loppmarknad eller som folk slngt och gra en helt ny design av det. I ett hrn i lokalen str en pall gjord av ett bildck.

Vldigt lnge var lder mycket billigare n tyg och under lng tid anvndes skinn som framfrallt arbetsklder. Den ikoniska knuttejackan brjar som skyddsplagg, sen har vi militruniformer, som tyskarnas uniformer, sger Eva Andersson.

Men efter den industriella revolutionen var massproducerade textilier det nya billiga och idag r lder dyrt.

Men det var inget som hindrade punkarna - att stjla saker p marknadena var ett stt att gra ett statement. Man bodde i squats, man stal, det var snt man gjorde, sger hon.

Cowboys r en amerikansk srhistoria, som gr att associera till bde maskulinitet och hrt arbete men det r frst p nittonhundratalet som skinn brjar ge de flesta associationer som vi fr idag. Och funktion fregr bde modet och uttrycket. Det fanns en oro i samhllet efter kriget samtidigt som en ny generation fick mjligheten att ska ngot annat i de begynnande vlfrdssamhllena. Det r genom populrkulturen efter kriget som skinnet fr sitt stora genombrott och en ny identitet.

Det r svrt att vara coolare n ett flygaress! Samma sak med motorcykeljackorna, allt r knutet till vldigt manliga saker, det blir hypermaskulint. Vi har till exempel Marlon Brando i The Wild One han har T-shirt, skinnjacka, stora skinnboots, uppvikta jeans och skinnkeps - det var otroligt mas-kulint och rebelliskt. Ur det vxer sedan lderbg-kulturen fram, sger Eva Andersson

Det r svrt att ens brja berkna

vad punken betytt fr modet.

23

P en hylla ver huvudhjd str en blandning av prylar - en Tiki-staty, ngra bowlingkglor och en svart ddskalle sticker ut. Bakom altaret hnger en bild p Steve McQueen i rollen som polisen Frank Bullitt frn filmen Bullitt frn 1968.

Paul berttar att Tiki-prylarna har sitt ur-sprung i att amerikanska soldater tagit hem dem frn kampanjen mot japanerna i Stilla Havet under kriget. Tiki kom sedan till honom via entu-siasttrffar fr retro-bilar i 50-talsstil. Bandet med subkulturerna finns kvar, dr kan han trffa bde kunder och vnner.

Lite senare s plingar drren till och in kommer en man med skinnskor och en ldre brun skinnjacka fodrad med ull p insidan. Han frgar efter pln-bcker och Paul brjar prata material fr ndamlet, ldret kan formas och frgas. Nisse vill inte frekomma med namn och bild men nr jag frgar vad lockelsen med ldret r fr jag svar:

Det knns hllbart, det r snyggt och naturligt. Hela amerikanagrejen amerikansk musik r vl ngon slags frebild. Jag har brjat kpa mycket

second hand ocks, sger han. Nisse skulle kunna vara en som hnger p de

hr biltrffarna. S kan de se ut, och han kndes lite alternativ s, sger Paul.

Paul valde aldrig tryggheten utan flyttade tidigt in till Gteborg dr han jobbade p krogar och spelade trummor i ett band som hette Sonic Walther. Rolling Stones, Led Zeppelin,Television

och Ramones var ngra influenser. ven i Pauls fall s knyter rockmusiken samman

alla trdarna. Man fick pussla med tider frn

olika stllen nr man jobbade i krog-vrlden. Vi spelade mycket och var ute p vad jag tyckte var vldigt bra svart-

klubbar, som Draupner, Vstgta nation och Mox. Nr jag brjade lyssna p musik,

d backade jag tjugo r direkt. Engelsk pop. Kinks, framfrallt The Who. Keith Moon var helt

klart den galnaste trummisen, ingen spelade ens i nrheten han var definitivt favoriten, sger Paul.

Runt omkring honom fanns ocks med det ldret. Han berttar att de klassiska skinnjackorna fanns dr - varenda punkare hade en. Det hnder n

Don har kommit till verkstan fr att f sin mc-vst tillfixad.

24

idag att ngon punkare trillar in i butiken, det r en kille som terkommer men han kommer mest dit fr att snacka, sger Paul. Jag frgar om han trivs i subkulturernas vrld:

Absolut, jag ser ngon gldje och frihet i de mnniskorna. ven om de inte har ngon ekono-misk trygghet s r de lyckligare. De har vgat gr ngot annat, det r ju en styrka. Det frsker jag pminna mig sjlv om ocks. Jag har faktiskt vgat.

Ytterdrren plingar till och in kommer en man med lngt svart skgg, han har en plastpse i han-den.

Tjenaaa! Hey man, whats happening? sger Don p bred amerikanska och skakar hand med Paul. De fortstter smprata medan Don strcker ned sin hand i kassen och drar upp en MC-vst, komplett med backpatch p ryggen. Lukten av motorolja sprider sig i rummet. Boozefighters 1946 str det p tygmrkena p ryggen, klubben r en av de tidigaste fortfarande aktiva motorcykelklubbarna. Klubbens tillkomst portrtteras i kultfilmen The Wild One frn 1953 med Marlon Brando samma film som Eva Andersson nmnde.

ven om Boozefighters aldrig anammat det ikoniska outlaw-signumet 1% p ryggen s skrm-mer fortfarande MC-knuttar. Hells Angels knner alla till, och med den populra TV-serien Sons of Anarchy s har knuttarna auktualiserats som bad boys igen. Punkens band till motorcykelkulturen gr sig pmind nr punk- och rocklegenderna Hen-ry Rollins, Courtney Love och Marilyn Manson tar plats som skdespelare i serien. Paul kollar igenom fickorna i skinnvsten.

No guns in this one! sger Don. Paul ger honom en frgande blick. Men s r vi ju i Sverige, Don fortstter:

In the States I always had one. But you cant carry here, not legally. It felt weird when I touched back here or when I didnt feel it back there. I had it for years, you know! sger Don.

You had it in your belt? frgar Paul. Nah, in my pocket, in my pants. Unless I was

riding, I had a nice pocket but that was a different vest, sger Don.

Don hr till Boozefighters chapter 116, ett chap-ter som r baserat i Belgien men med medlemmar i flera europeiska lnder. Efter jul ker Don till Gran Canaria i tv veckor. Han har ftt hra att det bara r en massa gamla svenskar dr. Hans uppror r ver fr lnge sedan. l

Paul jobbar p att frdigstlla ett mobil-fodral i lder vid en av sina mnga arbetsytor i verkstan.

drygt hundra r. Fiskare och skeppare slde och fastighetspriserna steg. Badrocksmodet kommer frn familjesemestern dr man bodde ttt och sgs vid bad och bullkp. Pkldningen skts upp eller s avstod man frn att kl p sig ordentligt. Idag r Torekov en vlmende plats gstat av mnga nringslivstoppar under sommarhalvret. Kanske tar man idag en drink istllet fr ett kafferep och tankar bilen istllet fr att spela brdspel. Lunket bryts upp av en golf- eller tennisrunda. Cyklar, gr till morgonbryggan eller kper bullar gr man fortfarande i den ntta badrocken. l

TEXT OCH FOTO MARIE SCHAGERLIND

Hej Bror-Martin Nilsson, 74!

retruntboende och tidigare ordfrande i Torekovs Byard.

r badrocksmodet i Torekov en del i de rikas rituella lunk? Det r lite sant men grejen r att det pgtt lnge, lngt innan rika sommar-gster. Badrock-en passar bde retruntboende och sommargster. Helst ska det vara en sliten badrock, utan kldmrke. Den passar nog inte stekare.

Hur har trenden uppsttt?Det handlar om att vara avslappat nerkldd, det blir en sker etikett.

Vad r grejen med miljardren Bertil Hults Hollywoodin-spirerade hus? Det ligger p en bra adress med diskret design. Vem r den typiske badrocksbraren?Sommargsten som vill vara nerkldd.

Vad r hrligast med Torekov?Baden, ljuset och s potatisen.

Hur ser 2015 rs mode ut i Torekov?Badrocksetiketten lever definitivt

Journalisten Bengt Ericson beskriver fenomenet i Den nya verklassen (2010): Man deltar i den morgontidiga processionen ner till bryggan i Torekov enbart ifrd badrock, ju ldre och ju mer sliten desto bttre. Sedan doppar man sig vrdigt i tur och ordning. P hemvgen kper man frukostfrallor i parkkiosken. Havsluften och de salta baden i Torekov p Bjrehalvn i nordvstra Skne har lockat trtta stadsbor i

BadrockSMODE iNGET FR STEKARE

25

PARIOR MAGNIS blalitate blahanduntis citm consedis ecestiat venihic

anduntis citium consedis excest venihic!

PL

AG

GE

T

1700-talet. Under detta rhund-rade bar folket skjortan som ett underplagg. Syftet med den var att skydda de vanliga klderna som man hade ovanp frn smuts och lukt. Nr verrocken fick en dju-pare v-ringning blev det populrt att anvnda ett krs, en lstagbar spetskreation, ovanp skjortan fr att det skulle se snyggare ut.

1700-talet 1800-talets brjan 1871

1800-talets brjan. Skjortan var fort-farande ett underkldesplagg under de frsta decennierna av 1800-talet. Till skillnad frn 1700-talet blev det allt mer vanligt med utsmyckningar av de delar av skjortan som syntes: rmslut, krage och brstpartiet. Det kunde vara spetsdetaljer, smala veck lngs med skjortans knppning eller broderier. Det var ocks under den hr tiden som skjortan fick den mer figurnra formen (i jmfrelse med 1700-talsskjortan) som den har idag.

1871.Skjortans utseende pa-tenterades detta r och den design som den d hade r det vi ser i dagens moderna skjortor. Den mest framtr-dande skillnaden var knpp-ningen som nu gick lngs hela plagget, frr trddes skjortan ver huvudet.

SKJORTANS HISTORIA EN FRGEXPLOSION

TEXT OCH ILLUSTRATION HANNA RAHLN

26

1900-19201930-1950

1960-idag

1900-1920. Fram till 1800-talets slut hade den vita skjortan varit ett tecken p vlstnd, ngot som frndrades nr 1900-talet gjorde entr. Ungefr samtidigt som frgade skjortor brjade accepteras blev plagget allt mer vanligt, ven lngre ner i klasserna. Det som frndrats efter att skjortan patenterats utver frgerna r kragens utformning. Mellan 1900- och 1920-talet var den rundade klubbkragen populr tillsam-mans med tab- och pin-kragen som bda hlls ihop av en knapp respektive en nl under slipsknuten med syfte att ge slipsen ett hgre fall.

1930-1950. Frst efter 1930-talet blev det allt vanligare att kvinnor bar skjorta i den utformning den har idag. Det berodde framfrallt p att det kvinnliga modet utveck-lades frn att till strsta del ha besttt av klnningar till att ocks innefatta kjolar och till viss del ven byxor. I mitten av 1930-talet brjade ocks den kortrmade hawaiiskjortan sljas.

1960-idag. Frn 1960-talet och framt exploderade frger och mnster p skjortan. P 1990- talet fick den rutiga flanellskjortan ett stort uppsving och idag finns skjortor att hitta med i princip vilket mnster som helst. Blommigt, rutigt, prickigt, randigt.

Skjortan har tagit sig fram frn mrkret under klderna till finsalongernas festljus och vidare ut i vardagsbruset. Idag r det ett populrt plagg bde bland mn och kvinnor. Hr kan du se tillbaka p skjortans historia.

27

besegra flckenPltsligt r den dr. Flcken. Ett vlt vinglas eller ett tappat hallon som satt sina spr i din sidenskjortas fibrer. Men allt r inte fr-lorat. Spets tar dig med till flckarnas land och lr dig de bsta knepen fr att vnda olyckshndelser till rena klder.TEXT OCH ILLUSTRATION LISA GRETTVE

FETT. Kanske steker du ofta bacon p hg vrme eller s har du tagit till dig politikerknepet att trstta smr. Kanske har din bsta slips nu sm fettflckar inkorporerat i sig. Nu r det dags att plocka fram potatismjlet! Vrm mjlet i en kastrull och gnid in flckarna med det. Borsta bort och tvtta som om du aldrig stekt bacon. Om du skulle hitta gamla fettflckar s lses de bst upp med bensin innan tvtt, lika lser som bekant lika.

JORDGUbBE. Bret (skenfrukten) som frkroppsligar den svenska sommaren har en och annan flck p sitt samvete. Hr r det antho-cyaniner (det rdafrgmnet) som r boven i dramat. Det som r mest effektivt r att koka upp vatten och sedan doppa flcken. Om flcken har hamnat p ett na-turmaterial vill sga. Konstfibrer kan smlta i varmare temperaturer och d r det lmpligt att istllet hlla citronsaft p flcken. Knepen fungerar ven p andra rda br som lingon och hallon.

RDVIN. Glas p golv och sena kvllar. Rtt vad det r

har glaset med innehll vlt ut ver din ryamatta. D r det

snabbhet som gller. Fr att f ut s mycket vtska som mjligt

ur tyget r det bra att str salt eller potatismjl ver flcken. Borsta bort och

tvtta. Ett annat beprvat knep r att bltlgga i mineralvatten. Sedan r det bara att tvtta som vanligt.

BLOD. En av de bsta saker med blod r att det att dess proteiner stelnar d de hamnar utanfr vener och art-rer. Tyvrr inte s frdelaktigt fr klder. Hr gller det att vara frsiktigt med varmvattnet d det fr blodet att koagulera, binda hemoglobinmolekylerna och lmna bestende flckar. Bst r att s snabbt som mjligt lgga det drabbade plagget i kallt vatten. Om kallt vatten inte r nog s fungerar vanlig tvl oftast bra fr att lsa upp blod.

28

Bors, Bors, underbara

Bors har gtt frn Algots standardisering och Ellos baslinje till kreativitet och mod att tnka och handla i nya banor. Mt

borsarna som tycker till om det textila arvet.

Text och foto Marie Schagerlind

23

ascal var stadens satanist. Han hade lngt svart hr, smala byxor och skinnjacka med MC-mrken p. Ansiktet var smalt och blekt med kedjor hngande frn pier-cingar. Han drog runt p gatorna tillsammans med ngra andra svartkldda. Ryktet var att de rr-de sig i en konstellation beroende p inbrdes hierarki. Gruppen lyssnade p Manowar, dyrkade Satan, drack blod och hade intr-desritualer. Pascal och hans gng kpte inte jeans p Facebutiken p Ggatan eller hngde p McDo-nalds nr Ritz och Tonic stngde.

D, ngon gng 1991 eller 1992 var Bors en prktig och trkig textilstad.Pinocchiostatyn i brons som metafor fr konsten fanns inte i korsningen vid Allgatan och Fabriksgatan. Textilhgskolan hade nnu inget komplett utbildningsprogram. Den trtbitsliknande glastckta byggnaden med den 25 meter hga skylten med kldfretagets namn hade inte satt sin srprgel vid Bors infart. Normbry-tande i klder, uttryck och etiska koder signalerade det som var avvikande. Idag kallas staden fr modets mecka, trendkns-lig modemetropol eller progressivt textilcentrum. Utvecklingen har gtt frn frsta syfabrikens standardisering och Ellos baslinje till kreativitet och mod att tnka och handla i nya banor. Det gr mig nyfiken p hur det textila arvet och utveckling-en pverkat borsarna och deras klduttryck s jag beger mig dit.

Hon ler ofta. Hret r skarpt lila och lppstiftet matchar. Fr dagen har hon valt en mjuk stickad trja som hller henne varm. Kjolen svnger runt hfterna p ett stt som gr henne glad. Det r en rosa plastkjol. Kort. Hnderna r bara och lacket p naglarna r svart och avskavt. Inte riktigt n men snart kommer det dofta granris utomhus och fotstegen p centrums gator kommer knarra och lta dmpade. Idag r det grtt och fuktigt, som det brukar vara dr Viskan rinner fram. Fre jag trffar Linda Runeke har en ldre man stannat henne och sagt att hon har hrliga frger p sig. Jag har haft vldigt dligt sjlvfrtroende men genom att kl mig som jag vill mr jag mycket btt-re. Det r en frihet att f vara sig sjlv.

Frgglad. Linda Runeke mr bttre nr hon klr sig som hon sjlv vill.

P

30

Det blev Bors fr att kunna studera till bu-tikschef p Textilhgskolan vid nitton rs lder. Efter tv r knner hon sig hemma som student i Bors. Hon kommer frn det lilla sknska samhllet Hstveda i norra Skne. Jag har alltid kltt mig s jag knner mig be-kvm. Det r inte fr ngon annan utan fr att jag ska hitta mig sjlv. Under hgstadietiden kldde hon sig mycket i svart, goth-stilen. Stilen vckte negativa knslor hos folk. Hennes farmor blev misstnksam precis som kompisars frldrar. Trodde hon missktte sig p olika stt. Jag trodde jag kunde komma hit med annorlun-da hrfrg och klder eftersom det r en modestad. Men fljer man inte det borsarna tycker r mode s blir du avvikande.

Algot Johansson var knalle. Efter en liten summa hopsparade pengar i brjan av 1900-talet lyck-ades han starta en egen syfabrik i Bors. Under trettiotalet infrdes lpandeband-principen i tillverkningen och efter andra vrldskriget blev Algots standardiserade plagg storsljare. Ungefr samtidigt som Algots kldde Ellos postorderf-retag borsarna. Mlet var, och r, att slja klder till massan. Ellos har aldrig strvat efter att ligga i trendriktig frontlinje. Resten r historia. Vanan att hantera varuflden har gjort Bors till ett centrum fr textil, design och teknologi. I maj 2014 ppnades Textile Fashion Center i omrdet Simonsland, mitt dr de gamla syfabrikerna en gng lg. Det r tnkt som en modern mtesplats fr entreprenrer och designers i samverkan med hgskola, kommun och nringsliv. Stenentrn tar beskaren till en foaj med direkt verblick ver flera verksamheter. Nr jag tittar noggrant nedt ser jag att stenarna bildar formen av en catwalk.

Jag tycker det var vldigt sknt att flytta frn Bors. Vrlden blev mycket mer dmjuk bara man kom ned till Gteborg

Jag ber Textile Fashion Centers vice direktr Annica Berg kommentera vad konstnren och borsaren Pl Hollender sagt i intervjuer. Bors har sin egen tradition, jargong och anda. Hr finns entreprenrsandan och knalleandan. Och man utfr det p ett speciellt och eget stt. Hennes kontor ligger p plan tv, lngst bort i en ekande korridor i den ombyggda gamla konstsil-kesfabriken. Husets arkitektur bestr av kakel och

Frgglatt. Bors har utvecklats till ett nyskapande modecentrum. Hr r en avbild av Alfred Nobel i en form som man inte ser var dag.

Pl Hollender

31

tegel, luftigt inrett med konstverk i sten och textil. Annica Berg r borsare sedan barnsben och tilltrdde rollen som VD fr tv r sen. Hennes jobb r att utveckla och marknadsfra centret och frmja samverkan mellan verksamheterna. Vi har en vision att bli Nordens ledande mtes-plats fr utveckling inom mode och industri.

et blev ett argt manifest. Nr det frgglada Textilmuseet ppnade i Textile Fashion Center skrev frfattaren och kulturskribenten Magnus Haglund om hur histo-rien suddats ut. Jag har ett lngt samtal med Magnus Haglund fr han har mycket att sga om Bors textila arv. Som liten grabb bodde han p Norrby. Pappan var korrekturl-sare p Bors Tidning och under promenaden frn textilarbetar-stadsdelen till BT-huset passera-

de de Bors Wfveri med ngcentralen lngs Viskan och jrnvgen. Det var ngonting magiskt. ngan som kom ut frn den skitstora mrka byggnaden. Nr kulturhuset i Bors ppnade i december 1975 hade unga konstnrer utstllning. rjan Wallert var en av dem och pappan kpte en tavla med konstn-rens fotorealistiska mlning p ngcentralen. Bygg-naden revs bara ngra r senare, 1979, men tavlan finns kvar hemma hos pappan som avtryck ver ngonting som inte finns lngre. Den fr Magnus Haglund att minnas magin som uppstod hos sexr-ingen nr han promenerade frbi den pulserande svarta byggnaden tillsammans med sin pappa. Nstan fyrtio r senare r det fortfarande de-mark dr ngcentralen fanns. Jag gr runt en stund p platsen. Tar lite bilder och hittar freml p marken. En man kliver ut p omrdet och vill vara med p bild. Jag hller med Magnus Haglund nr han sger att det vilar ngot ockult ver Algotfabri-kens demark. Men hur tas arvet tillvara, frgar jag Annica Berg. Hr i lokalerna knner vi historiens vingslag, sger hon frn det stora runda kontorsbordet med en lika stor svart lampa ver. Jag slr huvudet i samma lampa nr jag fotar senare. Vi ser Viskan som var viktig fr textilproduktio-nen. Vi vet vad som har funnits i huset, namnen p vra kontor r uppkallade efter tidigare funktioner. Nu sger vi att det r historia men det har alltid

handlat om framtid i de hr lokalerna. Hr fanns forskningslabb som utvecklade konstgjort silke. Magnus Haglund provoceras av delar av Textile Fashion Center. Hur kan man till exempel skapa ett museum om en s viktig samhllsyttring, som s mnga mnniskor haft nra anknytning till, och rikta sig till beskarna som de vore barn? Inget om Algots, strejkerna p 70-talet eller ingenjren Sonntag som med Algot Johansson var frst med att infra lpande bandet i Sverige 1932. Han pratar osorterat en stund. Om hur den tysk-svenske Sonntag blev nazist, en historia som Bertil Goldberg skrev en knd proggsng om tillsammans med gruppen Nynningen. Han sjunger tonerna till Sg Algots det rcker fr mig. Magnus Haglund tycker inte textilindustrins nrvaro i Bors aktualiseras i museet men heller inte att vsentliga frgor stlls till samtiden. Annica Berg kan frst reflektionerna. Hon po-ngterar att verksamheterna jobbar som separata enheter. Textilmuseet som ligger under Kultur-fr-valtningen har ftt gra val baserat p vem de skall finnas till fr och utifrn trender som finns inom kulturvrlden. Samtidigt tror jag man behver fylla tv funktioner och ven ta tillvara p den historia som finns. Jag tycker sjlv det r viktigt att man tillter mnniskor att relatera till det historiska arvet. Ar-vet br framtiden och motiverar kompetensen och platsen vi r p. Det r viktigt att inte tappa det. Jag besker museet. Maskinerna str i ett av de strre rummen dit beskare inte fr g. P den lsta drren hnger en lapp: Har du sett vilka grymma maskiner vi samlar p! Dr inne blir det ocks utstllning. Nsta vr!

Black Milk Clothing. Det australienska kldmr-ket r Linda Runekes favorit. Hon tar fram sitt Instagramkonto p mobilen och visar olika kldval. En catsuit i lila skinande material. En Halloween-klnning med fototryck p en kyrkogrd. Leggings med Rawenclaws vapenskld frn Harry Potter. Ibland har Linda Runeke peruker p sig p bilderna. Hon r orolig att hon blir tvungen att ndra stil nr hon brjar jobba. Hon r beredd att kompro-missa. Det gr alltid visa p ngot stt vem du r. Och jag hoppas att det gr t rtt hll. Olika stilar, piercingar och tatueringar r vanligt. Det vore vl konstigt om inte accepterandet kar. Hon tar hellre kampen att vara sig sjlv n att flytta till en strre stad dr grnserna r mer suddiga.

D

32

Bos, Bors. Vi pratar om hur identitet inte sitter i klderna utan r en mental frestllning. Linda Ru-neke tycker klderna blir verktyget som uttrycker vem hon r. Genom att markera en stil s vet andra vart de har henne. P s stt bde skyddar hon sig sjlv och visar sig tillgnglig fr andra. Man kan ndra sig beroende p hur man klr sig. Det hjlper mig att spela en roll ibland. Som en kostym. Bde Gina Tricot och Nelly har huvudkontor och logistik i Bors och Linda Runeke tror det pverkar borsarnas val av kldstil. Vanlig eller modern men inte en avvikande personlig stil. Det r viktigt att kl sig rtt och folk r dmande nr stilen inte passar. Bors r inte en tolerant stad. Men sitter stadens identitet i klderna d, frgar jag Annica Berg. Borsare r vldigt modemedvetna, vilket har en frklaring i textilbakgrunden. Inte ndvndigt-vis en snobbig attityd men medveten. Annica Berg sger att det avvikande blir det som r moderiktigt. Vi behver prata bde om arvet och aktualiteten. Man har skmts litegrann i Bors. Det har ju varit kris dr mnga mnniskor blev uppsagda inom teko. Men nu har det ndrat form och det ska man ta tillvara p. 50 procent av all textil och mode som gr ut i Sverige passerar genom Bors p ngot stt. Vi behver inte ta positionen som en textilstad vi har den redan och har alltid haft den. Vi bara fr-tydligar och frvaltar arvet.

Jag frsker men lyckas aldrig f kontakt med Pascal. Ryktesvgen hr jag att han ser likadan ut som frr. Men han bor inte lngre kvar i Bors. Nr jag lmnar staden gr det inte att undvika att Gina Tricots futuristiska huvudkontor hamnar i blickfnget. Jag tnker p vad Magnus Haglund sade till mig om byggnaden i ett av vra samtal. S jvla bisarr. Det r ju Gert Wingrdhs men nr man ker frbi den med bussen s r den bara otck. Den r som ur en skrckfilm. l

d och nu. Frn ovan: Smmerskor p Algots omkring 1955; Gina Tricots huvudkontor mitt i Bors; Fashion Center en utvecklingsplats fr modeskapare.

Bild: AlgotsDet hjlper mig att

spela en roll ibland. Som en kostym.

33

PLAGGET

Tl inte lika hga temperaturer som bomull, inte heller lika tvttligt. r dremot mer smutsavvisande och krver inte lika hga temperaturer. Ntningshllfast likt bomull.

naturligt eller syntetiskt?

Att stoppa den verdrivna konsumtionen r ett viktigt steg fr att minska vra ekologiska avtryck. Textilernas framstllning och mj-ligheten att vrda vra plagg r nnu en aspekt att tnka p.Bomull r den mest vattenfrbrukande grdan i vrlden, medan polyester bildar mikroskopiska partiklar som frstr vra hav. Gr det verkligen att jmstlla naturfibrer med miljvnligt?Spets har jmfrt material fr att underltta ditt val i kldbutiken.

bomull lIN VISKOS POLYESTER

Ekomrkningar i all ra, men ofta sger de tyvrr inget om kemikalieanvndingen i frdlings- och frgnings-processerna.

Eftersom vv av stapelviskos ltt blir skrynklig tillstts ofta kemikalier fr skrynkelfri-behandling. Vid tvtt skljs dessa ut i vra vatten.

Linnetygerna inom konfektion r ofta gjorda av tunn trd och r glest vvda. Det leder till att vven, trots sin starka fiber, kan dra sig och bli gles och skr i omrden.

En naturfiber gjord p frhr.Strst produktion sker i Kina, Indien och USA.

En regenererad konstfiber avcellulosa, som omformas med hjlp av kemikalier.

TEXT OCH ILLUSTRATIONER ELLEN NILSSON

Ett kilo bomull krver upp till 29 000 liter vatten. Odlas ofta med konstbevattning iomr-den dr vatten r en bristvara.Upptar 2,5 % av vrldens jordbruksmarker, men str fr 25 % av insektsbekmpningen.

Kortare transporter ochmindre konstbevattningjmfrt med bomull.Linplantan krver mycket mindre biocider n bomull, men sjlva fibern r svrare att bryta ner miljriktigt.

Till ett kilo viskos behvs det 600 liter vatten.Att omvandla trpulpa till fiber r en mycket energikrvande process, nd krvs omkring en sjttedel mindre energi jmfrt med polyester.

Energitgngen fr ett kilo polyester r dubbelt s stor som fr ett kilo bomull.Bestr av samma grundm-nen som viskos; kvve, syre och kol, men r frn grunden framtagen av kemister.

Blir ltt smutsigt. Tl tempe-raturer upp till 90 grader, men med krympningsrisk. Krver emellant ver 40 grader fr att bli helt ren. Inte likantningshllfast som syntet.

Lttare att rengra n bomull. Dremot inte lika tvttlig, utan riskerar deformering till fljd av vttjning.Mttlig ntningshllfasthet.

ursp

rung

skt

sel

tnk

pmi

ljp

ver

kan

Syntetisk konstfiber, som grs p olja. Flera mindre kolkedjor sammanfogas till en lngre.

Polyester r en av de tligaste textilierna, men nr plaggen r uttjnta gr de ej att bryta ner fullstndigt. I stllet bildas mikroskopiska plastpartiklar.

Tl hgre temperatur n mnga andra syntetfibrer och krymper inte i tvtt.Hgst ntningshllfasthet.

En naturlig stjlkfiber.Strst produktion sker i Frank-rike, ttt fljt av Vitryssland.

JM

F

RE

LSE

N

TEMA

34

PLAGGET

s. 36

s. 38

s. 46

s. 48

s. 52

s. 58

s. 59

s. 50

Vad sger ditt kldval om din politiska uppfattning?

Gr det att vara prst och moderiktig samtidigt?

Rster om mode inifrn fngelset.

Vilka klder anvnds fr att gestalta fiktionens skurkar?

Hur mycket har fascistisk estetik pverkat vrt mode?

Ls om hur normbrytande muslimer skapade en ny trend. Nya uniformer frmjar mngfald inom polisen.

Vad innebr egentligen vrdad kldsel?

TEMA

Kld-koden

Hur mycket av din identitet sitter i vad du har p dig? r det du som br klderna, eller klderna som br dig? Spets har gett sig i kast med att avkoda vra stilmnster.

TEMA

35

politik som mode

TEXT LISA GRETTVE, NILS GRUVEBCK OCH ELLEN NILSSONILLUSTRATIONER LISA GRETTVE

kaftanenAtt flytta ut p landet, vnda sig mot samhllets rdande normer och efterstrva enkelhet r ngot som dyker upp d och d i historiens virvlar.I brjan av 1900-talet var det till Monte Verit i Schweiz som den eu-ropeiska kultureliten vallfrdade. Brasilianska pianisten Ida Hofmann vnde ryggen mot sina medelklassrtter fr att, tillsammans med vnner, starta ett sanatorium grundat p vegetarianism, socialism och fri krlek. Dr kldde de sig i enkla klder utav bomull och linne.En enkel kaftan str som symbol fr den grna vgen. Plagget har sina rtter i Mesopotamien men liknande plagg finns inom de flesta kulturer. I Sverige finns den representerad i form av den medeltida srken. Ett stt att vika av frn det rdande modet som vid tiden var fullt av extremdekorerade hattar, rysch och draperingar.

byxornaIbland r det inte plagget i sig utan vem som br det som gr det politiskt. Detta vardagsplagg har inte alltid varit s okontroversiellt som det r idag.Fram till frsta vrldskriget var plagget frbehllet mn och ett tydligt maskulint kodat plagg. Men i samband med kriget brjade ven kvinnor bra byxor. Dels handlade det om materialbrist, men ocks om att mnga kvinnor gick ut i yrkeslivet medan mnnen gick ut fr att strida. Samma sak hnde under andr a vrldskriget, men helt accepterat var det inte. P bred front var det frst p 1960-talet som byxbrandet slog igenom bland kvinnor. Vilket vi har feministrrelsen att tacka fr.Att byxor fr kvinnor skulle ha gylf p samma stlle som p byxor fr mn var lnge helt otnkbart d det ansgs allt fr utmanande. Istllet ppna-des de med en dragkedja i ena sidsmmen.

Vad vi br kan framhva mer n bara vra kurvor. Medanvissa politiker vill tona ned sin stil fr att inte

avskrcka vljargrupper, lter andra klderna uttrycka ett tydligt stllningstagande.

Spets berttar historierna bakom politiskt laddade plagg genom tiderna.

36

t-shirtenT-shirten var frn brjan ett underplagg fr mn, frmst anvnd inom den amerikanska militren. I och med filmen A streetcar named Desire frn 1951 kom tonrsidolen Marlon Brando att introducera plagget som en symbol fr uppror och individualitet.Under 1960-talet blev den ett unisexplagg, som med hjlp av olika tryck skapade en plattform fr att uttrycka brarens, politiska, sikter. T-shirtens spridning kade och ven annonsrerna brjade anamma det forna arbetarplagget. Amnesty international utnyttjar t-shirtens ekonomiska framgng fr sina politiska kamp och bekostar delar av sin verksamhet med inkomsterna frn dem kampanjspecifika t-shirtarna.I hstas uppmrksammades Vnsterpartiets Rossana Dinamarca nr hon bar trycket SD=rasister i riksdagen. Uppenbarligen har t-shirten inte frlorat sin kraft.

palestinasjalenDet kanske mest politiserade, enskilda plagget som finns i dag. Palestinasjalen, eller keffiyeh som r det egentliga namnet, r frn brjan en huvudduk som anvnts i arabiska lnder fr att visa social status och fr att skydda huvudet mot starkt solljus.Namnet palestinasjal har sitt ursprung i palestinsk nationalism och brjade bli en symbol fr Palestina under 1930-talet. Nr den palestinska frihetskampen tog fart under tidigt 1960-tal bar ledaren Yassir Arafat en svartvit keffiyeh. Sympatisrer fr Palestinas sak tog sedan efter honom och fram till 2000-talet var det vervgande personer med politiska sympatier till vnster som bar plagget.Under de senaste tio ren har plagget avpolitiserats till viss del i Sverige och det gr i dag att betrakta som en modeaccessoar.

bomberjackanJackan som ursprungligen bars av stridspiloter i frmst USA var under mnga decennier ett ganska politiskt innehllslst plagg. Det skulle komma att ndras under 1980-talet d hgerextrema grupper i Europa (rasistiska skinheads) brjade gra bomberjackan till sin. Plagget var sedan under rtionden stigmatiserat och det skulle drja rtionden innan det politiska vrdet frsvann. I dag r bomberjackan ter ett modeplagg och flera modehus har slppt en egen variant av den gamla flygarjackan. Kuriosa: I den klassiska varianten av plagget r jackans foder orange. Tanken var att det skulle anvndas nr piloter behvde lokaliseras av rddningspersonal.

tygpsenI motsats till t-shirten var det annonsrerna som var frst att ut-nyttja tygpsens genomslagskraft. Sedan decennier har den delats ut av fretag och vid evenemang.Den engelska ordet tote betyder att bra och kan spras tillbaka till 1600-talet.Drifrn fick tygpsen sitt engelska benmning tote bag, som brjade anvndas omkring r 1900. Begreppet syftade ursprung-ligen p en ngot mer vskformad kasse av slitstarkt tyg, som brjade vxa i popularitet under 1950-talet. I dag r det frmst de tunnare bomullsvvarna med lnga axelremmar som agerar politisk annonspelare.Trenden ndde sin kulmen 2007 nr 30 personer fick kras till sjuk-hus i hysterin att komma ver ett exemplar av Anya Hindermarks pse med trycket Im not a plastic bag.

Im not a

plastic bagSD = RASISTER

37

Prsters liturgiska kldsel har sttt och stampat i rhundraden. Men p fjrde

vningen i ett tegelhus i Bors pgr en stilla revolution. Frgan r bara, hurmycket av prsten sitter i klderna?

Text David LindahlFoto Nils Gruvebck

hllerprsten p att

bli hipp?

39

udvig Lindelf kan inte bestm-ma sig. r det den hgra eller vnstra nden som ska korsa den andra? Fotograferade och mlade blickar frn avlidna kyrkoherdar granskar honom frn vggen. Skarpladdade symbolobjekt ligger i hans hn-der. Traditionens tyngd vilar bokstavligen p hans axlar.

Till sist bestmmer han sig fr att stolans vnstra nde br ligga underst, nrmast hjrtat, och trr p sig msshaken. Kyr-

koherdarna ser njda ut. Man fyller allt med betydelse. Lite som fot-

bollsspelare som tar p sig skorna i en viss ordning.Det r torsdag i Gteborg. I Carl Johans kyrka

pgr frberedelser infr sndagens hgtid. Frsta advent markerar brjan p kyrkoret och n finns detaljer kvar att fixa. Frger i kyrkans textilier ska bytas ut och Ludvig r fortfarande inte riktigt frdig med familjegudstjnstens predikan.

Han r 35 r gammal nu. Prstvigd fr snart tre r sedan och verksam i Carl Johans frsamling sedan dess. Att han ver huvud taget blev prst r ngot av en slump. Frldrarna gick ur svenska kyrkan efter 68-rrelsen. Dopet skedde i havet som femtonring, kldd i shorts och rutig skjorta, med hnderna i fickorna.

Nu str han framfr spegeln och rttar till prst-kragen, under alla lager av tygstycken, och berttar om plaggens betydelse. Fr bara ngra minuter se-dan hade han p sig sneakers, svarta stuprrsjeans och en gr tjocktrja. Var han mindre prst d n nu? Vilken betydelse har egentligen klderna som prsten br?

Att ens prata om mode med kyrkan kan tyckas motsgelsefullt. Tidlshet och tradition rimmar illa med trender. Trots det, eller kanske just drfr, vet de flesta hur en prst ser ut. Neutrala frger, prst-kragar och stora, rymliga tygstycken. Sllan ser man prster som br ngonting annat i prediksto-len. nd finns det f mnen som r s oreglerade som vad prsten egentligen har p sig.

Prstskjortan med prstkragen rknas till prs-tens mbetsdrkt och kom inte till Sverige frrn p 1960-talet. Mnga av de liturgiska plaggen har i sin tur funnits i ver tusen r. Dessa har inte frndrats nmnvrt p tskilliga generationer. Det r ocks

L

frn omkldning till amen. Ludvig Lindelf: Jag blir ofta stel efter en gudstjnst eftersom jag mste tnka p min hllning och inte riktigt kan slappna av. Jag r ju en repre-sentant fr ngonting annat och kan inte vara mig sjlv fullt ut.

40

inte vilken kldfabrik som helst. verst: Tina Olausson: Jag var nyss p en begravning dr jag stirrade mig blind p rcklinet och konstaterade att det i alla fall inte var vrt. Jag kommer inte ihg vad prs ten sa, bara hur rcklinet sg ut. Nere till hger: David Brohall med italienska vinthunden Gte.

42

dessa som, rent teoretiskt, skulle kunna se ut precis hur som helst.

I den senaste kyrkohandboken frn 2012 nmns orden klder eller kldsel endast en gng p 320 sidor. P svenska kyrkans hemsida gr det att lsa tv till tre meningar per plagg kring den liturgis-ka kldseln. Mer rd n s finns inte att ge till den prst som str, halvt pkldd med kldngest i sakristian. Faktum r att det inte finns ngra som helst officiella riktlinjer fr hur prsters liturgiska kldsel fr och inte fr se ut.

Och s konstigt r det ju egentligen inte. Prster har rhundraden av tradition att luta sig mot. De officiella reglerna m vara f, men de inofficiella desto fler. Som prst vet man vilka plagg som ska bras under begravning och vilka plagg som ska bras under frsta advent. Man gr som man alltid har gjort. Men exakt hur dessa plagg ska se ut, vilka lngder, former och frger som anvnds, ligger i viss mn i ngon annans hnder n kyrkans.

ina Olausson roterar det stora pap-persarket. Tre kvinnosiluetter i blyerts trngs. Blandningen av bomull och polyester delas p mitten nr saxen ker lngs de streckade linjerna p arket ovan.

Hr, p fjrde vningen i ett tegelhus p Neumansgatan i Bors, finns en av Sveriges frmsta tillverkare av liturgis-

ka klder, krkpor och orkesteruniformer. Brohall och son AB har under flera decennier levererat albor och rcklin till ver hlften av landets kyrkor. Ser du en prst som predikar r chansen stor att du bevittnar Brohall och sons kreationer.

Prster efterstrvar bra kvalitet och vill ha ett fint plagg. Men allt som har att gra med textil, storlek, utseende och s vidare, det lmnar dem lite mer t oss, sger David Brohall.

Fr drygt tv r sedan tog han ver fretaget. Modern Carina som kltt landets prster de senaste rtiondena gick hastigt bort i cancer. Det var inte vilket fretag som helst som David fick ansvar fr. Grundat av morfrldrarna i mitten p femtiotalet producerade fretaget runt hundratusen plagg om ret nr det var som strst. Idag ligger den siffran p drygt tvtusen.

Men nu r ngonting p gng. Den liturgiska kldseln r vad den alltid har varit. tminstone fram till nu. Nr kyrkan inte har regler och nr prster saknar ider, d r spelplanen fri fr den tredje och sista aktren, de som faktiskt skapar klderna.

Vi tittar p att gra varianter p de plagg som

finns. Att gra en annan passform och modernare stil med vad man frvntar sig av ett modernt plagg, sger David Brohall.

Det r inga gigantiska frndringar att tala om. Bttre passform vinner inga hjrtan p modevis-ningar i Milano. Men stt in det i rtt sammanhang. Alban och rcklinet har sett likadant ut s lnge kyrkan kan minnas. Sm frndringar upplevs som stora.

Brohall och son gr bestllningsvaror och till-verkar det kunden efterfrgar. Vill prster luta sig mot traditionen och ha liturgiska plagg som ser ut som de alltid har gjort r det sdana plagg fretaget erbjuder. Men samtidigt, vet ingen om att alternativ finns att tillg s kommer heller aldrig alternativ att bestllas.

Landets tillverkare av liturgiska plagg fr fr-hlla sig till kunder som i sin tur litar p att tillver-karna vet bst. Stagnationen har prglat branschen under lng tid, och lnge har reformutrymmet verkat dystert. Brohall och son har nu brjat rucka p traditionens grundsegment, och i processen upptckt att de kanske inte r s ensamma som de tidigare trott.

Vi pratade med en kvinnlig prst som har en nra koppling till personalen hr. Hon sade vldigt tydligt att en alba med kvinnligt snitt hade varit en drmprodukt fr henne. Det blir en grej vi kommer att titta p snart och utveckla tillsammans med henne, sger David Brohall.

Alba och rcklin r av sin natur vldigt stora plagg. Metervis med tyg gr t fr att skapa den psiga knslan som r s karaktristisk fr de litur-giska klderna. Att plaggens sjlva karaktr skulle frsvinna med de nya alternativen, r inte alls vad David Brohall vill.

Tittar man p ett rcklin till exempel s r ju

Jag tror att vi gr mot ett mer slimmat utseende, det r jag nstan helt vertygad om. Men det fr ju inte bli utmanande, det kan jag knna. Dr gr grnsen.

T

43

sjlva vitsen med det att det ska vara ett stort plagg som hnger utanp. Vitsen med det frsvinner ju ifall det skulle bli slimfit. Med de nya alternativen kommer man fortfarande att knna igen plaggen som ett rcklin och en alba. Det enda r att man kommer att knna att de passar som man tycker att klder ska passa idag.

Tina Olausson, produktionsansvarig p freta-get, ser ocks en tydlig framtid fr den liturgiska kldseln, men tror inte heller att den behver kom-ma i konflikt med traditionen.

Jag tror att vi gr mot ett mer slimmat utseen-de, det r jag nstan helt vertygad om. Men det fr ju inte bli utmanande, det kan jag knna. Dr gr grnsen. Men det kommer det nog aldrig att bli, sger hon.

Hr, p fjrde vningen, kan allts nsta genera-tions prstklder ha sitt nste. De har kltt Sveri-ges prster frr. Nu skall garderoben uppdateras. Frgan r bara hur mottagandet kommer att bli fr den nya generationens liturgiska plagg.

Vi frgar oss vad som r accepterat och inte och frhller oss till de outtalade reglerna som knappt ngon riktigt vet vilka de r. S vi vet ju inte hur re-aktionerna blir, men fr prova och se. P s stt fr vi ju guida i den utvecklingen, sger David Brohall.

n Kaliber Vit Portion frter under ver-lppen. Boken Feminism och kyrkan vilar p arbetsbordet. Ludvig Lindelf lutar sig framt i stolen nrmast drren, inne p kontoret.

Jag tror att mnga, som jag sjlv, r modeintresserade. Men s fr man hra att de kpt in en alba eller ett rcklin t en och s tnker man bara ja, den r ju

lagom lng, bra, finito. Jag tnker inte p det som ngot modeplagg eller ngot som jag ska se snygg ut i. Men om det var s att det fanns fem modeller att testa och vlja mellan, d skulle jag ju givetvis vlja den som sitter bst och den jag ser bst ut i.

De liturgiska plaggens syfte r att avpersoni-fiera mnniskan bakom klderna. I gudstjnsten ska prsten vara genomskinlig och en lnk mellan frsamlingen och det heliga. Avkld mig, Herre, den gamla mnniskan med hennes grningar, och ikld mig den nya, som r skapad till likhet med dig i sanningens rttfrdighet och helighet - bn infr pkldning i Johan III:s liturgi frn 1576.

Dr finns det ju en modepong med att klder-na bara r ngonting som alla har, ngonting som inte sticker ut. Samtidigt som det ju ocks r en gan-ska konstig tanke. Att det inte r jag, utan Gud som

Rcklin.

Alba.

Cingulum.

Stola.

Msshake.

Korkpa.

Liten liturgiskolaLiturgisk kldsel kallas de plagg prsten har p sig i kyrkorummet. Spets reder ut vad som r vad. Klipp ut och spara i plnboken kanske kan du glnsa med dina kunskaper nsta gng du hamnar p dopkaffe.

E

44

Cingulum.

Stola.

Msshake.

Korkpa.

str och pratar genom mig. Personligheten finns ju dr, man kan inte ltsas om ngonting annat, sger Ludvig.

Men hur mycket av det egna kan en prst egent-ligen framhva under gudstjnsten?

Det r ju balansen mellan det personliga och avskalade. ven om jag r jttepersonlig i vissa delar av gudstjnsten s gr man ibland in i de hr liturgiska momenten. D r jag ju helt pltsligt liturg och frmedlare av det heliga och ngonting som frsker gra det till ett moment som r strre n bara du och jag.

Mezzo-sopranen Madeleine Jostedt Ulricis kraftfulla Amen ekar fortfarande mot kyrkvggarna. Ingen i frsamlingen vgar andas ut riktigt n.

Kldd i Brohall och sons vita rcklin, med brode-rad, vit stola hngandes runt halsen, kliver Ludvig fram.

Det var ett rejlt amen.Frsamlingen skrattar lttat. Nu vgar sig

andetagen fram igen. Men personligare n s blir det inte. Efter bn och vlsignelse hjer Ludvig p hgerhanden, gr korstecknet, och uttalar:

I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Amen.

Musikgudstjnsten r ver. Frsta advent r till nda. nnu ett r har passerat. I kyrkans perspektiv r 365 dagar inte mer n ett andetag. Svenska kyr-kan har flsat lnge nu utan att prstens liturgiska kldsel har frndrats.

Fretag kan ndra kldkoder beroende p rsti-dernas trender fr att hlla sig ajour med samtiden. Svenska kyrkan str fr ngonting mer. De liturgis-ka klderna i sig har ett strre symbolvrde n en busschauffrs uniform.

Men bara fr att man lter plaggen f en bttre passform eller ger fler alternativ till prsterna be-hver det inte betyda att symbolvrdet gr frlorat. Det mrks p fjrde vningen i ett tegelhus i Bors. Och det mrks hos en 35-rig prst i Majorna, som en gng dptes i havet, i shorts och rutig skjorta, med hnderna i fickorna.

Det r vl en rrelse i tiden. Man vnder sig alltid emot det som varit innan. S vi unga frsker vnda oss lite mer till verkligheten och vara mer personliga. Inte lika mycket representant fr ngot statligt kyrkoverk, sger Ludvig Lindelf. l

45

Mode bakom galler

Klockan r 10:13. Betty och Angelica har varit igng med sina dagliga sysslor i drygt en timme, Betty i monteringen och Angeli-ca i kket. Innan dess har de hunnit med medici-

nering, tio-ver-tta-ciggen och morgonmtet.

Sen springer alla runt som yra hns och frsker gra sig i ordning.En del sitter och mlar sig i flera timmar och andra stter igng med det jobb de har, sger Betty.

Vi sitter i beskslgenheten p Sagsjns kvinnoanstalt. Angelica i gr bomullstrja med KVV i moss-grnt ver brstet, Betty i mrkbl collegetrja och lila jazzbyxor.

Utanfr tycker jag om att ha en mer funky stil. Jag brukar g i jeans och luvtrja, lite mer sportig, sger Angelica som sedan i somras avtjnar sitt fngelsestraff fr rn.

Betty har suttit vldigt mycket sedan 1991, d mn som kvinnor bar blstll.

Det var katastrof frsta gngen, alla gick i likadana overaller, man knde sig vldigt utanfr samhllet. Men det har blivit en vldig frnd-

ring, nu har vi ju schyssta byxor och luvtrjor. Som mysklder som man gr i hemma, sger hon.

Sedan ngra r tillbaka har det pgtt ett samarbete med Beckmans designhgskola i Stockholm som har tagit fram en kollektion fr kvinnliga interner i Sverige. Ngot som lnge varit efterfrgat bland de intagna, och som ska bidra till bttre sjlvknsla.

Fredrik arbetar med kldfrrdet p Sagsjn och en gng i veckan r det kldutdelning.

Den dagen r det fullt fokus. Varje gng det kommer in ngot nytt s blir det vldigt positiva reaktioner. Det r smkornen som fr-gyller vardagen hr inne, sger han.

Fredrik berttar att man tidigare inte har prioriterat den kvinnliga

identiteten i klderna eftersom det finns s f kvinnliga interner.

ver tid har det frndrats och det r fortfarande i ropet att frnd-

ra och f till den kvinnliga sidan betydligt bttre.

Fr Angelica r fortfarande avsaknaden av hennes egna klder stor, speciellt hennes mssa och jacka. Fr Betty som

tillbringat mer tid p olika anstalter r det viktigaste att hon fr anvnda sin kajalpenna. Men hon minns hur hon till en brjan knde sig avskalad och stretade emot.

Jag har inte sdan panik ver det lngre, men det kan bero p att jag har suttit lnge. Jag ser ju vissa, det r som en riktig show, nr de donar och fixar. Det r ocks ett stt att leva hr inne.

Fredrik r medveten om att det kan vara vldigt tufft till en brjan och att det r en del av straffet som r pfrestande. Dremot menar han att det ocks finns posi-tiva aspekter med att inte ha

sina egna klder. Klder, stil och smink r en del

av problemet. Mnga kvinnor som

Det r guldkornen som frgyller vardagen hr inne.

KVV Frkortning fr Kriminalvrden,

tidigare Kriminal-vrdsverket.

Klder r ett viktigt uttrycksmedel fr vr personliga identitet. Men bakom ls och bom kls den egna stilen av.

Fr kvinnor p Sveriges anstalter har feminina klder lnge varit bortprioriterade. Nu finns det en hel kvinnokollektion.

46

kommer hit r trasiga och deras klder blir en del av det, sger han.

Han menar ocks att man genom klder blir bemtt och uppfattad p ett visst stt och att det mnga gnger r en frdel att kl av sig sin privata uniform.

Fr de som till exempel har blivit sexuellt utnyttjade sitter till viss del den sexuella identiteten i klderna. D klr de sig fr vinning och skadar sig sjlva, nr de kommer hit kan de hnga av sig alla fjdrar och alla blir jmstllda.

Fr Betty och Angelica r det idag en vanlig arbetsdag och valet har fallit p bekvma mjukisklder. Annars tycker de om att piffa till sig lite extra vid besk och olika hgtider.

Det r ju vardagar och helger hr inne ocks, sger Betty.

ven om det finns strre valmj-ligheter av klder och smink i dag n

fr ngra r sedan s r parfym ngot som de bda saknar.

Det r lite tragiskt att vi inte fr lov att ha det. Det kanske inte skulle vara bra om alla gr runt och stinker, men lite hade man velat ha. Nu frsker man hitta

alla mjliga stt, skljmedel och snt, sger Betty och skrattar. l Fotnot: Angelica och Betty heter egentligen ngot annat. Fredrik har valt att utelmna sitt efternamn.

TEXT HANNA KLUMBIES OCH REBECKA SVENSSON ILLUSTRATION LISA GRETTVE

Klder, stil och smink

r en del av problemet.

Strre utbud av klder. Angy: Mitt favoritplagg r pyja-masen i flanell och ngra fina saronger som vi har p som-maren.

47

American psycho. Patrick Bateman r en frrdiskt tilltalande mrdare.

48

ONDSKANS ANSIKTEN

Det finns fula skurkar. Vrtnsade hxor, skelgda troll och orcher utan lppar. Med skrmmande och bru-tala ansikten. Dessa sagans fiender r ofta enfaldiga. Som den engde och storbukade jtten Polyfemos, som blir en stor utmaning fr Odysseus att besegra i Homeros epos Odyssn. Inte fr att han r listig - tvrtom. Hans ondska r banal; han r bara urskiljningslst hungrig.

Vrre r det med de vackra antagonisterna. De frbryllar oss. Sknhet r ngot s djupt fr-knippat med dygd att karaktrer som r bde vackra och onda fram-str som mer komplexa och intres-santa. Som liljekonvaljer: frrdiskt tilltalande. Evolutionrt mer listiga n sina moraliska bundsfrvanter. Odysseus mter ven sdana: de vackra sirenerna frsker locka ned honom och besttningen i djupet medelst sng, som ett slags havets frfriska femme fatales.

Vilket ansikte som fr representera ondska sger ngot om vilken tids-anda som rder. I ett av vetenskap och rationalitet till synes upplyst samhlle blir monster, vsen och troll mer sllsynta i fiktionen. I allt

hgre utstrckning dyker ondskan i stllet upp i representanter fr oss sjlva. Hotet kommer inifrn.Mnniskans stllning och pstdda godhet problematiseras.

Femme fatalen var en skurktyp som blev allt vanligare under frsta

hlften av nittonhundratalet. Hon var en vacker, men ondskefull, vamp och inte sllan sexuellt utsvvande. Som ett kvinnligt subjekt var hon hotfull.

Skurkens funktion r att pminna lsare och tittare om vem fienden r. Vem som i en viss tid blir ond-skan reinkarnerad sger ngot om just den tidens moral, rdslor och frdomar.

I den tidiga svenska kriminal-romanen var i princip alltid mrdaren av utlndsk hrkomst, som en produkt av en xenofobisk tidsanda och ett av rasbiologin drabbat Europa. Och i majoriteten av

Ian Flemings agentromaner r James Bonds antagonist en lmsk figur frn Sovjetunionen.

Yttre attribut fyller allts en funk-tion nr ondskans fanbrare ska utkristalliseras: svl anletsdrag

som accessoarer blir viktiga. Nr Ingmar Bergman gestaltade dden som en blek figur ifrd lnga svarta sjok i Det sjunde inseglet blev han en del av en estetisk tradition dr skurken enbart klr sig i en frg. Bde Tolkien och CS Lewis lter vita klder st som ett slags ut-

tryck fr Sarumans respektive Vita Hxans totalitra ideologier. Och i JK Rowlings universum r den illa kldda familjen Dudley sllan lika skrmmande som Dolores Umbridge rosafrgade pennalism. En av vr tids mest skrckinjagande karaktrer r huvudpersonen i Bret Easton Ellis roman American Psycho, Patrick Bateman. Vltrnad och stndigt ikldd kashmirrock och Hermsslips r han en oklanderlig 80-talsdandy med smak fr mode och blod.

Polyfemos estetiska motpol men ocks hans bestialiska arvinge. l

TEXT OCH ILLUSTRATION REBECCA LUNDBERG

pminna lsaren och tittaren om

vem fienden r.

SKURKENS FUNKTION r att

Kulturhistorien r full av cykloper, femme fatales och psykopatdandys. Men varfr ser onda karaktrer ut som

de gr? Vad sger det om fienden r ful eller vacker? Spets tittar nrmare p hur fiktionens antagonister

skildrar mnniskors rdslor och frdomar.

49

50

December avslutades med budgetkris. Statsminister Stefan Lfven kallade i programmet Agenda Sverigedemokra-terna fr ett nyfascistiskt enfrgeparti. r Sverigedemokraterna radikala hger-populister, efterfljare till franska Front National fr att de verkar inom demokra-tins ramar? Eller r de ett nyfascistiskt parti som sger att mngkulturalismen hotar kulturen och nationen, liknande de rasbiologiska tankar och pnyttfdelse

som fascistiska partier fresprkar? Ord-kriget har trappats upp i media samtidigt som fascism, rasism och nationalism inte har varit starkare i Europa sedan 20- och 30-talen. Fascismen r en politisk ideolo-gi, som innehller visioner och ider om hur samhllet ska bli bttre. Anledningen till att fascismen blev stor var inte fr att den anspelade p dysterhet, frstrelse och vld utan fr att den frmedlade kns-lor av tro, hopp och framtidsvision.

The

Pal

m o

f Alp

ha T

au O

meg

a ,

Uni

vers

ity o

f Illi

nois

Urb

ana-

Cham

paig

n

Ordkriget kring fascism har trappats upp i media samtidigt som fascism, rasism och nationalism inte har varit starkare

i Europa sedan 20- och 30-talen. I fascismen har estetik alltid spelat en stor roll och ideologiernas symbolik finns

ven inom mode och populrkulturen. Henrik Arnstad r en av f i Sverige som studerat den fascistiska ideologin. Eugenia Paulicelli, italiensk forskare, har skrivit boken Fashion Under Fascism. Spets har pratat med bda om

fascismens lockelse.

Leve Fascismen!

51

FASCISMEN UPPFANN mycket av det moderna modet och i Europa var den italienska modeindustrin tongivan-de under trettiotalet. Estetiken som mnga fascister valde, och vljer, gick hand i hand med det italienska modet. Henrik Arnstad sger att fascister-na visste att de skulle bli illa omtyck-ta och hatade av politiska grupper, d som nu, drfr sa man att vi mste se till att se bra och coola ut. Designers som Hugo Boss lyftes fram och fick uppdrag av Adolf Hit-ler. Hugo Boss producerade de svar-ta SS-uniformerna, 1932, tillsam-mans med de bruna SA-skjortorna som Hitlerjugend anvnde. Fascis-men som politisk rrelse snappade upp det nya modet i Italien under mellankrigstiden. Mussolini tyckte att italienarna skulle kl sig i italien-ska klder. Bde mn och kvinnor kldde sig maskulint. Kvinnan blev ventyrare, krigare eller politiker. Efter 1945 r det r inte konstigt att efterfljare imponeras av just det modet. Det r ju absolut snygga rockar. Sexigt, lckert och coolt, sger Henrik Arnstad.

PEOPLE FOLLOW FASHION. Fascismen i Italien ville visa den starka natio-nella identiteten. Genom mode, film och tidningar kunde man projektera bilden av den nya mannen och kvin-nan som tillhrde det nya landet efter krisen. Mannen skulle vara

atletisk, statylik och maskulin och kvinnan den perfekta modern, vilket samtidigt frnekade andra former och utseenden. Den uniformerade stilen var viktig, vilket ocks repre-senterades av Milizia Volontaria per la Sicurezza Nazionale, fascistmili-sen, vars uniform var svart skjorta och slips. Fascismen ville ndra p hur folk kldde sig, pratade och uppfrde sig. Litteratur- och modeforskaren Eugenia Paulicelli pongterar att den estetik som tog form under regimen inte enbart berodde p just fascismen. Mnniskorna bakom var ocks anmrkningsvrt skickliga och kreativa inom mode, arkitektur och konst. Vi vill att allt som r nazistiskt och fascistiskt ska vara fult, tomt och innehllslst. Men det r det ju inte. Det r ofta snyggt, innovativt och futuristiskt, sger Henrik Arnstad.

VARKEN EUGENIA PAULICELLI eller Henrik Arnstad tror vi behver oroa oss fr kopplingen mellan fasci-sm och mode idag. Det har blivit mycket mer knsligt n vad det var fr tjugo, trettio r sen. Det som var kuriosa frr skulle inte fungera idag. Medvetenheten kring dessa saker r mycket strre. David Bowie skulle inte lngre kunna stta p sig nazistklder p scen. Och fler hipsters stylade som Adolf Hitler lr vi knappast f se. Faran r snarare TEXT MARIE SCHAGERLIND

Fashion is also the alienation of the

possibility of criticizing, of being

free, making individual choices.

Designers on the catwalk are

exhibiting that idea.

att eliminera historien, vi behver historien kring vad som har hnt och dr kan mode och populrkultur spela en viktig roll. Fashion becomes a toy, a mask, like Mussolinis mask. Fashion can reveal and it can hide. sger Eugenia Paulicelli. Det r ett grnsland, menar Hen-rik Arnstad. Den svarta lderrocken kommer fortstta vara lika snygg som den var i Matrix. l

Vi vill att allt som r nazistiskt och fascistiskt ska vara fult, tomt och innehllslst. Men det r det