miljöredovisning 2012 - Östersund.se -...

1

Miljöredovisning 2012

Östersunds kommun

2

10000110/3

Bureau Veritas CertificationBo Sundwall

Swedac ackreditering 1236 EMAS

INLEDNING ........................................................3

Inriktningsmål ........................................................3

Goda exempel .........................................................4

Uppföljning av miljömålen .......................................5

KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT ................................................6Luft och klimat .......................................................6Energi ..................................................................17Säker dricksvattenförsörjning ................................21

BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE ...............................................24Vår verksamhet .....................................................24Så här arbetar vi med miljöfrågor .........................25Nämndernas måluppfyllelse ...................................29

MILJÖASPEKTREGISTER .......................... 38

ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER ... 41

KÄRNINDIKATORER ..................................... 46

Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun • Östersund 2013-02-20

3

Östersunds kommun har sedan länge och framgångs-

rikt arbetat med att minska miljöbelastningen från

sin egen verksamhet och tillsammans med enskilda

medborgare och företag minska miljöbelastningen i

Östersund. Östersunds kommun har tilldelats ett antal

utmärkelser för sitt miljöarbete under året bla på

miljöbilsidan där satsningen på elfordon har gett två

utmärkelser som Sveriges bästa elbilskommun res-

pektive näst bästa elbilskommun. Östersund avslutade

2012 att vara Sveriges bästa klimatkommun som Na-

turskyddsföreningen valde oss till 2010 och vi ser med

spänning fram emot deras nya bedömning. Vi måste

samtidigt konstatera att Östersund tappat placeringar

i andra viktiga jämförelser som görs på miljösidan t

ex Miljöaktuellts kommunranking och Gröna Bilisters

ranking av bästa miljöbilskommun.

Östersund är Vinterstaden och vi värnar vintern därför

är vårt arbete med att minska utsläppen av klimat-

påverkande föroreningar det som vi anser viktigast

vilket. Klimatarbetet är en global fråga där världs-

bankens scenario till FN:s klimatkonferens var den

att vi redan är på en kurs mot en temperaturhöjning

på 4 grader istället för de 2 grader som varit målet. I

Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av

våra klimatpåverkande utsläpp. Därför är det bra att

Östersundskommun fattat beslut om en biogasstra-

tegi som leder till en minskning av trafikens utsläpp.

Försäljningen av diesel och bensin har minskat på ett

påtagligt sätt det kan vara konjukturberoende men

oavsett är viktigt att dessa resor även i framtiden

genomförs på cykel eller med kollektivtrafik och att

transportarbetet sker på ett fossilbränlefritt sätt.

Glädjande är också att elförbrukningen i Östersund

har minskat så pass mycket att man klarar de målsätt-

ningar som satts upp i Ag 21 arbetet med utgångs-

punkt från 1996. Denna minskning har dock en tråkig

baksida eftersom 2011 var det varmaste året sedan

1960 på Frösön. Detta är en del av förklaringen till

den minskade elförbrukningen.

Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem.

Hela förvaltningsorganisationen miljöcertifierades

redan 2007 enligt den internationella standarden ISO

14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöled-

ningssystemet är att kommunen ska minska sin miljö-

belastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under

åren har uppföljande revisioner gjorts av externa

revisorer och 2012 konstaterades endast mindre av-

vikelser och Östersund fick behålla sitt certifikat.

InriktningsmålKommunfullmäktige har i budget 2012 beslutat om tre

inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen:

• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusga-

ser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar

med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmil-

jö minimeras risker för föroreningar av vattendrag

och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning

och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenför-

sörjning vidtas.

Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål.

”Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala”

Inledning

4

Några exempel på händelser inom miljöområdet 2011-2012 Placeringar i olika rankingar och utmärkelser.

Östersund har de senaste åren fått ett antal utmärkel-

ser som visar på ett offensivt miljöarbete:

• Östersund är utsedd till Sveriges bästa klimatkom-

mun 2010-2012 av Naturskyddsföreningen

• I Gröna bilisters granskning placerades Östersund

som näst bästa Elbilskommun 2012. I företagets

Easy Charges undersökning placerades Östersund

baserat på antalet elbilar och antalet laddplatser

hamnade Östersund på första plats.

• I Miljöaktuellts kommunranking placerades Öster-

sund på 17 plats 2012, ifjol var det 6 plats.

• Östersund har sjunkit från 4:e till 9:e plats 2011 i

Gröna Bilister miljöbilskommunranking för 2011.

• Östersunds kommun diplomerades som en Fair-

trade City 2012.

• Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang

av European Mobility week nominerades som en

av tio bästa i EU 2011 och 2012.

Fastigheter

• Fastighets certifierade energiledningssystem har

genomgått såväl extern som intern revision under

det senaste året. Endast en avvikelse har noterats.

Såväl denna som andra förbättringsförslag från

revisionerna har implementerats i energilednings-

systemet.

• LSS-boendet Åkermannen på Frösön har energi-

deklarerats och resultatet visar att Fastighet

bygger betydligt mer energisnålt än vad lagen

säger. Byggnationen av Skogsbruksvägens boende

pågår och det kommer att miljöklassas enligt

klassningssystemet Miljöbyggnad. Byggnationen

av LSS-boendet Brittsbo är genomförd, och nu

pågår en byggnation av ytterligare ett LSS-boende

i Torvalla, Marängen. Båda dessa boenden är pro-

jekterade för att ha en låg energiförbrukning.

• På skidstadion pågår ett försök med LED-arma-

turer.

Eltrafik

• I Grön Trafiks projekt Green Highway demonstra-

tion av elbilar i vinterklimat som får stöd från

Energimyndigheten har nu bidrag till 25 elbilar

delats ut.

• Totalt rullar ett 30-tal elbilar i kommunen. Öster-

sunds bilpool har investerat i en elbil. I kommun-

förvaltningen finns nu 6 elbilar, 3 Peugeot Ion, 1

Renault Kangoo och 2 Nissan Leaf.

• Just nu testas också ett litet lättviktsfordon, Z

bee hos fastighetskontoret och Samhällsbyggnads-

förvaltningen. Fordonet lånas också ut till olika

kommunenheter.

• Jämtkraft och andra aktörer har uppgraderat in-

frastrukten för elbilar i kommunen och länet. Btea

har också satt upp en snabbladdare av Chademo-

typ i Åsarna, så nu finns 2 snabbladdare i länet.

• Inom Green Highwayprojektet arrangerades ett

rally ihop med Zero i början på juni. En TV-doku-

mentär om Zerorallyt har sänts på norsk televi-

sion. I samband med rallyt arrangerade Green

Highway ett stort eltrafikseminarium.

Biogas

• Utförarstyrelsen har tagit beslut om ombyggna-

tion av biogasanläggningen i Göviken under 2013

vilket kommer att ger ökad försäljningsvolym och

ökad fyllningsgrad i tanken för de som tankar.

• Beslut har också tagits om att biogaspriset ska

justeras varje månad och ligga 2,68 kr/nm3 under

bensinspriset.

• Kf har tagit beslut om en biogasstragegi för hur

kommunen bör arbeta för att få tillgång och

efterfrågan på fordonsgas att mötas och hur

kommunen kan verka för en ökad användning av

fordonsgas.

• Green Highwayprojektet har arrangerat ett bio-

gasseminarium under året.

Miljöbilsparkering

• Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om

de sökt miljöbilsparkeringstillstånd.

• Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för till-

stånd.

Cykelvägar, belysning och cykelparkering

• Gång och cykelvägar byggdes vid Arenavägen,

Tallbacksvägen, Jägarvallsvägen, Infanterig, Vall-

sundsvägen, Ryttarvägen. Totalt 2160 meter

• Belysning finns nu på Vallsundsvägens gång och

cykelbana efter flytt från bilvägen.

• Cykelparkeringar har byggts i Östersunds centrum

vid följande platser; På Hamngatan vid Teliabu-

tiken, 35 platser, Västra station 16 platser och

Badhusparken 20 platser.

Cykelprojekt

• Under 2012 avslutades Grön Trafiks vintertram-

parprojekt som startades vintern 2011 med 100

trampare och påbörjades Vintertramparprojektet

för säsongen 2012-2013 avslutades där 55 vinter-

trampare deltog.

• I sommarcyklingskampanjen Utmaningen som

arrangeras tillsammans med Korpen cyklade 363

5

personer 211 000 km, 17 varv runt ekvatorn.

• Ett cykelseminarium i samverkan med Trafikver-

ket Region Mitt har arrangerats.

• I cykelrapporten rapporterade medborgarna in

100 ärenden om brister på cykelvägarna som de

ville ha åtgärdade. Främst var det glaskross.

Miljöpriset

• Har delats ut till Örjan Nilsson Bleka gård, för en

logistiklösning på lantgård som minskar klimatpå-

verkan genom minskade transporter. Korna flyttas

istället för fodret.

• Priset delades med Brunkulla gård som också

satsar på olika miljösatsningar.

Årets miljöbilsförsäljare

• Green Highway arrangerade en tävling där årets

miljöbilförsäljare utsågs i Östersund, Sundsvall

och Trondheim. I Östersund blev Bilbolaget årets

miljöbilssförsäljare under 2012.

• Europeiska trafikantveckan har arrangerats även

under 2012 med en mängd olika aktiviteter och

samverkanspartners, se http://www.ostersund.se/

trafikantveckan

Klimat

• Östersunds kommun i samverkan med Läns-

styrelsen och Energikontoret arrangerade ett

klimatseminarium med temat På väg åt rätt håll i

september.

• Östersunds kommun har deltagit i arbetet med

Klimatkommunföreningen genom att bla delta på

nätverksmöten, skriva debattartiklar och uppvak-

ta utredare av byggkrav och fossilfri fordonstra-

fik samt genom att ge inspel till Färdplan 2050.

Karin Thomasson är vice ordförande i föreningen

som nu omfattar 28 kommuner, en region och

ett landsting. Östersunds kommun deltog i Earth

hour City Challenge där kommunens klimatarbete

bedöms.

• Östersund arrangerade Earth hour.

Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inrikt-

ningsmålen av kommunfullmäktige och anges i bud-

getanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår

effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige

när budgeten antas.

Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kom-

munfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budget-

uppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i

den kommungemensamma budgetprocessen.

6

1. Luft och klimat

En samlad forskarkår bedömer att klimatförändring-

arna utvecklas snabbare, och kraftigare, i den norra

delen av världen. För Jämtlands del visar samman-

ställningar av klimatscenarioberäkningar (Sweco,

2008) att uppvärmningen kan uppgå till 4,5° C var-

mare år 2070 i jämförelse med perioden 1961-1990,

en ökad nederbörd (+30 %) med kraftigare intensitet

vid regn, en minskning av snönederbörden (-25 %),

en ökad avrinning liksom en förlängd vegetationspe-

riod med nästan 50 dagar. Förändringar i temperatur

och nederbörd påverkar såväl samhället som miljön.

Framtida väder påverkar dimensionering av anlägg-

ningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och

beredskapsbehovet i övrigt. Näringar som skogsbruk,

jordbruk och turism får förändrade förutsättningar

– vissa positiva, flertalet osäkra och många negativa

konsekvenser förväntas.

Att klimatförändringarna har påbörjats i Östersunds

kommun kan till exempel ses i ökad årsmedeltempera-

tur och minskande antal dagar med is på Storsjön. De

senaste 30 åren har årsmedeltemperaturen stigit med

ca 1,5° C och år 2011 var det varmaste året sedan

början av 1960-talet. Under perioden 1870 till 1970

uppgick antalet dagar med istäcke på Storsjön till ca

155 dygn. Mellan år 1970-2000 minskade antalet

dygn till 150, och de senaste 10 åren har isdygnen

bara uppgått till ca 130 – närmare fyra veckor kortare

issäsong i jämförelse med de första 100 åren av mät-

ning.

Växthusgaser

De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är

koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade

gaser. Koldioxid som kommer från användning av

fossila bränslen, är den dominerande gasen i Sverige.

I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå.

Mål

Utsläppen av luftföroreningar liksom växt-husgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.

Resultat

Mellan 1990-2010 har utsläppen av växthusga-ser minskat med 40 %.

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgåen-de trenden har dock avstannat och för kvävedi-oxider ses en ökning de senaste åren.

Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen

Figur 1. Årsmedeltemperatur på Frösön under perioden 1960-2012. De senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5° C. Källa: SMHI, 2012

Diagram 1 Årsmedeltemperatur Frösön

Kommunens miljömål och resultat

7

Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och

industriprocesser. Metan kommer främst från jordbruk

och avfallsdeponier. Fluorerade gaser, HFC, PFC och

SF6, kommer enbart från industriprocesser.

Utsläpp av växthusgaser i Östersund

Data om växthusgaser kommer från SMED, Svenska

MiljöEmissionsData. Sedan förra året har beräknings-

metoderna förändrats något och data från tidigare

år har omräknats retroaktivt. Detta innebär dock

procentuellt sett inte någon större förändring. Från

1990-2010 har utsläppen minskat med 40 % (jämfört

med 38 % 1990-2009).

Av de totala utsläppen 2010 står transportsektorn för

den enskilt största andelen med 44 % och därefter

kommer energiförsörjning med 20 % och jordbruk

med 14 %. Enligt SMED är utsläpp per invånare 4 ton

koldioxidekvivalenter/år, minskning med 3,9 % sedan

föregående år. När hela konsumtionen är medräknad

blir utsläppen 25-35 procent högre, enligt Naturvårds-

verket vilket ger en ökning för en genomsnittlig svensk

på 2,1 ton.

Källa: SMED

Diagram 3 Växthusgaser i Östersunds kommun

396306

282005295358

261450275731

254840 249450 239606

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

450000

1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010

kold

iode

kviv

alen

ter

(ton

)

Figur 2. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön.

Diagram 2 Antal isdygn på Storsjön

8

Diagram 4 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun

Källa: SMED

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

160000

180000

ton

kold

ioxi

dekv

ival

ente

r

1990 134182 282 164818 23028 2080 34216 37694

2000 39962 3411 146136 23792 1733 35051 31941

2005 63551 5077 143522 24005 1887 31153 26152

2006 61165 5336 110613 25393 1867 31759 25304

2007 74802 5592 111007 27150 1847 31960 23370

2008 56205 5781 108395 28929 1936 32638 20961

2009 55241 5736 104647 29914 1936 32233 19723

2010 48379 6563 105125 26403 1936 32499 18699

Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp

9

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet

Östersunds kommun hade som mål att från 1998 -

2010 minska koldioxidutsläppen med 25%. Räknat

från 1998 till 2011 är minskningen av de totala fossila

koldioxidutsläppen 36 %.

Mellan 2010-2011 minskade de totala fossila koldi-

oxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk

enhet med 77 474 ton (-32 %). Detta innebär att

transporter stod för huvuddelen av de totala fossila

koldioxidutsläppen under 2011 med 82 %, medan

uppvärmning, el och övrigt stod för 18 %.

Huvudanledningen till den stora minskningen är en

kraftigt minskad emissionsfaktor för lokal el. Detta

ledde till att utsläpp från el minskade med 46 400 ton

(- 94 %) vilket utgör ungefär tre fjärdedelar av den

totala ökningen mellan åren. Den minskade emissions-

faktorn beror på att Jämtkraft under 2011 började

leverera förnybar ursprungsmärkt förnyelsebar el till

sina lokalpriskunder. Elförbrukningen har också mins-

kat mellan åren.

Från 2010 till 2011 har även utsläppen från diesel

minskat med 11 000 ton (-14 %). Utsläpp från bensin

minskade också med 9 300 ton (-13 %).

2011 var ett mycket varmare år än 2010, trots detta

har utsläpp från eldningsolja 1 ökat något medan ut-

släppen från eldningsolja 2-5 har minskat radikalt med

10 435 ton (-99 %). Utsläppen från torv har också

minskat med 9 %.

Utsläpp från flyg och E85 (bensinfraktionen) ligger

kvar på samma nivå som tidigare.

*Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt.

Diagram 5 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton)

Källa: Grön Trafik

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

1998 460 176 1147

1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238

2000 358 470 1361

2001 267 538 1346

2002 230 571 1400

2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5

2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11

2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208

2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200

2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703

2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13

2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13

2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13

2011 0 1339 54 109 475 1548 24 7,8 387 0,021 0,6 4,0 11 853 216 1066 557 13

El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85

Alkylatbensin

Tjänsteresor - flyg

Tjänsteresor - tåg inkl Arlanda

Tjänsteresor - buss inkl flygbuss

Tjänsteresor - taxi

Tjänsteresor - hyrbil Färdtjänst Skolskjutsar

Busstrafik (Swebus/Stadsbussarn

Externa entre-

prenörer

Frakt av avfall till

Sundsvall

10

Hållbara transporter och resor

Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer håll-

bara transporter. Grön Trafik arbetar på många olika

sätt för hållbara transporter med syfte att minska kol-

dioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan.

Några exempel: arrangör av Europeiska trafikant-

veckan, cykelfrågor som till exempel Cykelrapporten,

cykelprogram och cykelkampanjer, information om

miljöbilar och elbilar samt Östersunds biogassatsning,

bidrag till nya elbilar, projekt om ISA1, elbilssatsning,

Green Highway. Grön Trafik har bedrivit olika projekt,

se under Några exempel på händelser inom miljöområ-

det ovan.

Krav har ställts vid upphandling färdtjänst. Elbilar och

pluginhybrider har parkerat gratis under 2012 om de

sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har

betalat 500 kronor för tillstånd. Under 2012 hade 576

bilar tillstånd för miljöbilsparkering. Miljö- och sam-

hällsnämnden har också beslutat att tillåta miljöbilar

att parkera mot en reducerad avgift under åren 2013

och 2014.

Bränsle Antal

Bensin 28

Biogas 123

Diesel 128

E85 250

Elbil 20

Pluginhybrider 2

Elhybrid 25

Totalt 576

Fordon med tillstånd miljöbilsparkering under 2012

Drivmedel Antal

Bensin 78

Diesel 117

EL 4

Etanol 64

Metan 100

Diesel miljö 8

Elhybrid 5

Totalt 376

Fordon i kommunförvaltningen fördelade på bränsleslag:

Biogasbilar, antal: 300

Elbilar, antal: 30

Miljöfordon i kommunen som

geografisk enhet, andel:

7,8 % (30/9 2012)

Personbilar i trafik,

antal per 1 000 invånare:

494

Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet)

Diagram 6 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton)


165

728

159

741

152

179

149

614

155

492

158

713

154

960

142

000

142

914

145

639

144

577

143

376

152

453

132

247

14 1

96

13 9

27

14 1

41

14 8

24

14 2

35

22 5

37

9 25

4

6 92

7

17 9

07

9 93

9

14 1

60

21 5

89 49 2

90

69 9

55

54 9

04

55 8

57

43 6

45

47 1

69 65 4

81

66 1

27

47 1

20 50 1

39

53 5

92

35 2

10

35 6

99

36 7

26

2 89

725 8

50

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** 2011**

Uppvärmning, industri & övrigtElTransporter

* exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol

11

Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolagBiogasbilar i kommunförvaltningen, antal: 100 st

Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 4 st

Östersunds kommun

Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:

2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st 2012: 316 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:

2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st 2012: 178 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:

2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % 2012: 56 %

Östersunds kommun plus bolag

Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:

2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st 2012: 479 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:

2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st 2012: 195 st

Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:

2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % 2012: 41 %

Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de

sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har

betalat 500 kronor för tillstånd.

I Green Highway arbetar Östersunds kommun tillsam-

mans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen för

att skapa en fossilbränslefri transportkorridor. Under

år 2012 fanns ca 30 elfordon 13 laddstationer med 36

laddplatser i Östersund.

Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft

och med stöd från Energimyndigheten bedrivit ett

demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö.

Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2010 och 2011

• Körsträckan vid resande med egen bil har fortsatt

att öka, nu med 16 % sedan föregående år, detta

trots att antalet bilavtal har minskat stort från 199

till 129.

• Utsläppen från flygresor har mer än fördubblats i

förhållande till föregående år + 124 %. Antalet flyg-

resor har ökat med 81 %, och flygsträckan har ökat

med 57 %. De ökade utsläppen beror förutom på det

ökade resandet på ändrade emissionsfaktorer. Den

totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre

än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxi-

der, vattenånga m.m. på hög höjd.

• Tjänsteresorna med buss har ökat med 93 %, anta-

let bussresor är lågt i förhållande till andra typer av

resor vilket gör att ganska små förändringar i antal

åstadkommer stora variationer procentuellt sett.

• Antalet tågresor ökade med 17 %, och ressträckan

med 10 %.

• Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool ökade med 64

% efter det låga värdet förra året.

• Tankning av bensin har minskat med 4,5 %, 9 900

liter och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade

med 22 ton.

• Tankning av diesel har minskat med 0,4 %, 2 900

liter, och relaterade fossila koldioxidutsläpp mins-

kade med 7 ton.

• Tankningen av E85 fortsatte att minska, under 2011

med 17 % (11 500 liter). Därmed tankades 57

200 liter, vilket motsvarar 42 300 liter bensin och

en fossil koldioxidreduktion på ca 71 ton räknat vid

avgasrör. Under 2011 minskades antalet etanolbilar

i fordonsflottan med 3 st.

12

Diagram 8 Drivmedel färdtjänst (liter)


0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

2008 295842 9607 12825 1543022009 360301 13183 0 1102372010 365052 0 13877 1784162011 353519 0 14556 162456

Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm

Diagram 9 Drivmedel skolskjutsar (liter)


0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

2009 96073 0 1198 19682010 89362 0 717 22662011 89508 0 983 1662

Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm

Diagram 7 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

1998 460 176 1147

1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238

2000 358 470 1361

2001 267 538 1346

2002 230 571 1400

2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5

2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11

2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208

2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200

2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703

2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13

2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13

2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13

El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 AlkylatbensinTjänsteresor -

flyg

Tjänsteresor - tåg inkl Arlanda

Tjänsteresor - buss inkl flygbuss

Tjänsteresor - taxi

Tjänsteresor - hyrbil Färdtjänst Skolskjutsar

Busstrafik (Swebus/Stadsbussarna)

Externa entre-prenörer

(Snöröjning

Frakt av avfall till Sundsvall

14

Drivmedel Inköp 2010 Inköp 2011 Inköp 2012 Totalt antal for-don (personbilar + lätta lastbilar/bussar) 2012

Bensin 12 6 1 70

Diesel 8 7 5 68

EL 4 4

Elhybrid 1 5

Etanol 1 5 1 64

Metan 5 9 11 97

Diesel miljö 6 2 8

26 34 24 316

Inköp av personbilar/lätta lastbilar till kommunförvaltningen

• Tankningen av biogas har ökat med 6 % (4 900

nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat 87

200 normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar 95

000 liter bensin och 213 ton lägre utsläpp av fossil

koldioxid.

• Tankningen av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i

Stadsbussarna ökade med 183 % (220 m2) och 322

m2 RME användes, ett biobränsle som inte använts

tidigare. Tankning av diesel för stadsbusstrafiken

minskade med 53 % (476 m2).

• För upphandlad färdtjänst ökade användningen av

E85 med 5% medan användningen av biogas mins-

kade med 9 % och diesel minskade med 3 %.

• För skolskjutsar ökade användningen av E85 med

37 % medan användningen av biogas minskade med

27 %.

Uppvärmning och el i kommunal verksamhet

Den totala energianvändningen vad gäller uppvärm-

ning och el var 110 GWh år 2010 och 93 GWh år

2011. Elförbrukningen minskade 5 % mellan åren.

Med beräkning baserad på elmix för lokalprisel

utraderades dock de fossila koldioxidutsläppen från

elanvändning under 2011, då denna el är till 100 %

förnybar. Användningen av fjärrvärme minskade med

23 %. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme

minskade också med 34 %. Vad gäller eldningsolja

minskade både leveranserna utsläppen med hela med

89 %. Leveranser av flis och pellets minskade med 19

%. Minskningarna på uppvärmningssidan kan i hög

grad relateras till det mycket varmare vädret under

2011 jämfört med 2010.

Luftföroreningar

Östersund har en ren luft i den urbana bakgrundsmil-

jön – det vill säga i de områden som människor i hu-

vudsak vistas i. Luftkvaliteten kan dock periodvis vara

sämre under kalla vinterdagar, då luftföroreningar

stannar vid marknivå och inte sprids uppåt i lufthavet.

Vid hårt trafikerade vägar och gator är halter av par-

tiklar och avgaser alltid högre än i bakgrundsmiljöer.

Det finns både miljökvalitetsnormer och miljömål för

utomhusluft. Normerna omfattar kvävedioxid, kväve-

oxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära

ozon och partiklar (PM2,5 och PM10) I Östersunds

urbana bakgrund uppnås dessa normer och i vissa

fall även miljömål. Vid hårt trafikerade vägar bedöms

miljökvalitetsnormerna i huvudsak nås utifrån rela-

tivt begränsade trafiknivåer, breda gaturum och god

omsättning av luften.

Luftmätningar

Östersund kontrollerar luftmiljön i den urbana bakgrun-

den genom mätningar under vinterhalvår. Mätningar

utförs på ämnena kvävedioxid, grova partiklar (PM10)

samt flyktiga organiska kolväten (bland annat ben-

sen och toluen). Mätningarna påbörjades i slutet av

1980-talet och utförs i samarbete med IVL Svenska

Miljöinstitutet och 40-tal andra kommuner i landet.

Miljöövervakningsstationen har under hela mätperioden

varit lokaliserad vid Z-gränd, centralt i staden.

Flera av de undersökta ämnena har minskat drastiskt

sedan mätningarna startade i slutet av 1980-talet.

Kvävedioxid anses allmänt som en bra indikator på

även andra avgaser och partiklar som uppkommer från

trafik. Kvävedioxidhalterna har minskat i Östersunds ur-

bana bakgrund med mer än 50 %. De senaste 10 åren

uppvisar halter som i genomsnitt uppgår till drygt 10

µg/m3 luft, vilket är väsentligt lägre än gällande miljö-

kvalitetsnorm för årsmedelvärdet. Halterna under ett

vinterhalvår är normalt högre än för ett årsmedelvärde.

Även partikelhalter är låga i den urbana bakgrundsmil-

15

jön i Östersund. Halterna av grova partiklar (PM10)

har inte förändrats väsentligt under 2000-talet. Antalet

dygn med höga halter har dock minskat något. Ingen

miljökvalitetsnorm överstigs i urban bakgrund.

Av flyktiga organiska kolväten finns ett miljömål för

bensen. Miljömålet 1 µg per kubikmeter luft uppnåddes

i början av 2000-talet vid Z-gränd. De flyktiga kolvä-

tena har minskat totalt sett under hela mätperioden.

Idag uppnås såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för

flyktiga organiska kolväten i urban bakgrundsmiljö i

Östersund.

Marknära ozon

Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommu-

nen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala

staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Hög-

byn och Bränna). De mätningar som gjordes visade

medelvärden per månad som underskrider miljökvali-

tetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrunds-

mätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är

en nationell mätplats.

Kvävedioxidhalten mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund i Östersund under perioden 1989/90 till

2011/12. Kvävedioxidhalterna korrelerar starkt till rådande vintertemperaturer. Under två relativt kalla vintrar

2009/10 och 2010/11 steg halterna något

Diagram 10 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³)

Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa

0

5

10

15

20

25

30

1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Miljömål

16

Toluen

Vinterhalvårsmedelvärden

Z-gränd

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

93/94 96/97 99/00 03/04 06/07 09/10

Tolu

en µ

g/k

bm

Till vänster: Halten grova partiklar (PM10) mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund under perioden

2000/01 till 2011/12. Partikelhalten är relativt oförändrad de senaste 10 åren och uppgår i genomsnitt till 10

µg/m3. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter av grova partiklar som överstiger norm eller övre respek-

tive undre utvärderingströskel. Tillåtna dygn där utvärderingströskeln överskrids är 35 st.

Till vänster: Halten av bensen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12.

Miljömålet 1 µg bensen per m3 luft har uppnåtts under den senaste 10-årsperioden. Till höger: Halten av toluen

i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Källa: Miljö och hälsa, Samhälls-

byggnad.

Antalet dygn med dygnsmedelhalter som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Översti-

gande av trösklarna medför att kommunen blir skyldig att genomföra mätningar.

Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa

Diagram 11 Antal dygn med halt NO2 över gränsvärden

Diagram 12 och 13

Diagram 14 och 15

17

2. Energianvändning

Generellt använder vi energi för uppvärmning, trans-

porter, industri och service. En del av energin ”försvin-

ner” vid distribution och omvandling. För transporter

dominerar fortfarande de fossila bränslena. EU har

antagit paketet ”En energipolitik för Europa”, där

unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20

% senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske ge-

nom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom

att se till att förnybara energikällor står för 20 % av

energimixen.

Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet)

Enligt energibalansstudie 2011 har kommunen har en

totalenergitillförsel på 2 079 GWh år 2009. De största

sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans

står för 62 % av energianvändningen inom kommu-

nen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle

med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer

oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen (källa:

Energibalansstudie 2011, framtagen av energikonto-

ren i Jämtland och Västernorrland).

Elanvändning

Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet)

var år 2011 21% lägre än 1996. (Elförbrukningen kan

inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa

data är sekretessbelagda hos SCB).

Elenergi från Jämtkraft

Jämtkraft säljer årligen cirka 1 500 GWh elenergi. Ett

normalår är den egna produktionen cirka 1 130 GWh.

Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra

elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse

Mål

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Resultat

Elanvändningen var 21 % lägre år 2011 än 1996.

Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län

Diagram 16 Energiflöden i Östersunds kommun 2009

18

av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 (källa

www.jamtkraft.se):

Sammanfattningsvis kan sägas att andelen förnyelseba-

ra energikällor har ökat till 94 % för 2011. Dessutom

garanterar Jämtkraft 100 % förnyelsebar el till de

lokal kunderna. Fördelningen av elens ursprung räknas

ut i efterhand och redovisas för föregående år.

Uppvärmning

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Pro-

duktionen är till största delen baserad på biobränsle.

Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade

fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare

år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nack-

del med värmepumparna är att värmeproduktionen till

ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som

påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är

värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till

eluppvärmning eller användning av fossila bränslen.

Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfull-

mäktige den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange

lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad

och områden där vindkraft inte tillåts på grund av

andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer

för övriga områden. I kommunen finns för närvarande

inget vindkraftverk, men flera vindkraftparker plane-

ras.

Vattenkraft Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En

stor andel av länets större sjöar och vattendrag har

påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående

oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är

få och har stora naturvärden. Växt- och djurlivet har

påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både

till yta och till sträckning. Östersunds kommun är ma-

joritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften

är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vat-

tenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar

de cirka 930 GWh. I kommunen finns en kraftstation

med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är

belägen i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven.

Kommunförvaltningens energianvändning

Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) ca

130 fastighetsobjekt med ca 360 000 kvadratmeter

bruksarea.

TF fastighet arbetar med målsättningen att energian-

vändningen per kvadratmeter i deras fastigheter skall

vara minst 25 % lägre år 2020 jämfört med 1995.

2011 var minskningen 21 % (Energibokslut 2011).

TF genomför åtgärder för att minska energianvänd-

ningen i kommunens skolor, förskolor, äldreboenden

och övriga byggnader. Energieffektiviseringen mel-

lan 2004-2011 har sänkt energikostnaden med 29

miljoner kronor summerat under de sju åren. Varje

månad kontrolleras energianvändningen, databear-

betas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas

till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende


Diagram 17 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet)

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt)

MWh

NätleveranserÖstersundskommun

Mål i agenda21

7293

87

7260

60

7471

55

7329

76

7442

57

7720

76

7413

83

726

997

706

376

689

924

688

737

709

926

674

296

674

660

648

547

579

354

729

387

7220

93

7148

72

7077

23

7006

46

6936

40

6867

03

6798

36

6730

38

6663

08

6596

45

6530

48

6465

18

6400

52

6336

52

6273

15

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

90000019

96

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

19

el. Vid nybyggnad ska energibehovet för uppvärmning

och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/m2 A

temp, år. TF strävar efter att närma sig passivstan-

dard och efter att kunna miljöklassa byggnader enligt

Miljöbyggnad som ställer krav på energi, innemiljö,

kemikalier och materialval. Mer information finns i

Energibokslut 2011, Fastighet.

Övriga verksamheter arbetar också för att minska en-

ergianvändningen ex Sporthallar, Campingen, Vatten,

Fritid, Storsjöbadet och Trafik & Park med gatubelys-

ning. I tabellen nedan framgår levererad energi till

kommunen uppdelat på olika energislag, där framgår

att samtliga energislag utom pellets har minskat.

Kommunen har beviljats Energieffektiviseringstöd från

Energimyndigheten för att minska energianvändningen

i kommunen samt de kommunala bolagen Jämtkraft

och Östersundshem. Under 2012 har utbildning i

energieffektiv drift genomförts för all personal på TF

Fastighet och Östersundshem.

kan hämta statistik över energianvändningen på sina

arbetsplatser och energispartips. Energianvändningen

från oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 63

% mellan 2004 och 2011. Ett energiledningssystem

har införts och certifierats under 2011 TF:s fastighe-

ter har energideklarationer och åtgärder genomförs

enligt plan. TF arbetar med att ta fram kravdokument

för nybyggnation avseende isolering, ventilation och

Diagram 18, 19 och 20 Jämförelse av elens ursprung mellan 2009 , 2010 och 2011

77%

16%

7%

Samlad elförsörjning 2009

förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv

Källa: www.jamtkraft.se

2009

49%

27%

24%

Samlad elförsörjning 2010

förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv


2010

94%

3%

förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv3%


2011

År Area (m2) Energianvändning

GWh kWh/m2

1995 273 670 68 251

2000 289 447 71 247

2005 308 735 67 220

2010 366 773 73 198

2011 360 537 71 198

Energianvändning i fastigheter 1995-2011

2010 2011

Fjärrvärme 49 199 38 246

El 54 437 51 616

Olja 1 902 20

Pellets 3 798 3 095

Jämtkraft/Kommentusleveranser

20

Källa: Jämtkraft

Diagram 21 Energitillförsel fjärrvärme Östersund

21

3. Dricksvattenförsörjning

Kommunen deltar forskningsprojekt som ska kartlägga

förekomsten av föroreningar i dagvatten. Under 2012

har projektet till stor del handlat om att provta dag-

vatten vid olika flöden. Resultat från provtagningarna

kommer att sammanställas under 2013.

Kommunfullmäktige beslutade, den 17 mars 2011,

att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och

föreslå en Plan för kommunens vatten- och avlopps-

försörjning. Planen ska innehålla alternativa lösningar

för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhan-

tering i kommunen. Fullmäktigeberedningens uppdrag

har varit att enas om inriktningsmål och övergripande

strategier för hur vi kan få en trygg och säker dricks-

vattenförsörjning. Fullmäktige beredningen lämnade

ifrån sig förslaget till inriktningsmål och strategier i

februari 2013.

Kommunen arbetar brett för att skapa en hållbar,

trygg och säker miljö och bidrar till att goda levnads-

förhållanden och att en bra stads- och landskapsmiljö

bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen

behövs dock att indikatorer och nyckeltal utvecklas.

För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till

kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer uti-

från kommunens strategiska utvecklingsområden för

folkhälsa redovisas.

För att följa utvecklingen eller visa på en trend som

indikerar att vi närmar oss en hållbar , trygg och säker

miljö trots att det inte är ett miljömål, har vi valt att

följa upp indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter

som har identifierats som betydande.

Se redovisning och värdering av dessa faktorer i bilaga

Övriga betydande miljöaspekter 2012

Mål

Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvat-tenförsörjning och åtgärder för minskad sårbar-het för vattenförsörjning vidtas.

Resultat

Kommunens provtagning av dricksvatten både i egenkontrollen hos Vatten Östersund och den offentliga kontrollen hos tillsynsmyndigheten Miljö och hälsa visar på ett säkert vatten. En avvikelse har konstaterats under 2012 i må-nadsskiftet juli-augusti i Häggenås med anled-ning av ett ledningsbrott.

Resultatet av kommunens miljöövervakning i utvalda sjöar visar på ett vatten av förväntat god kvalité.

Tillsynsinsatser som planerats för att minimera risker för förorening av vattendrag och sjöar har genomförts.

Kommunen har tagit fram ett förslag till vatten-skyddsområde för Minnesgärde vattenverk som försörjer ca 50 000 invånare med dricksvatten. Förslaget har varit på tidigt samråd till berörda och räknas att fastställas av länsstyrelsen under 2013.

Kommunen har tagit fram ett förslag till inrikt-ningsmål och strategier för kommunens vatten- och avloppsförsörjning som är ute på remiss fram till 31 januari 2013 och fullmäktige avser att fatta beslut om planen i mars.

22

Grundvatten av god kvalitet

Resultat Kommentar

Skydd av kommunala

grundvattentäkter

Radon i vatten

Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala

grundvattentäkter med skyddsområde:

4 st/4 st

Översyn av skyddsområde i Tandsbyn pågår

Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter:

Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt

har åtgärdats. Radonfilter bytt 2010

Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter.

Miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i

enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen:

Ca 75 % av analyser (2008) i enskilda vattentäkter i

Lillsjöhögen visade höga värden. Utökad provtagning i

närområdet visade ca 50% av analyserna höga värden

(2009).

Viktigt för dricksvattenför-

sörjningen att grundvatten-

täkterna är väl skyddade

för att minska risken för

att vattentäkterna påver-

kas.

Radonet avges till inom-

husluften och kan på sikt

orsaka lungcancer.

Uran i vatten kan orsaka

njurskador. WHO har ett

riktvärde på 15 mg/l, om

det överskrids bör åtgärder

vidtas.

Användande av Storsjön

som resurs

Skyddsområde ytvattentäkt: Upprättande pågår

Miljökvalitetsnormer:

Status 2009: måttlig ekologisk status

Status 2009:god kemisk ytvattenstatus

Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i

Storsjön: Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtag-

ning via Indalsälvens vattenvårdsförbund

Storsjön är en skyddsvärd

del av kommunens natur-

miljö och en viktig resurs

för dricksvattenförsörjning

och recipient för spill- och

dagvatten i Östersunds

kommun.

Större delen av kommun-

invånarna får dricksvatten

från Storsjön.

Under 2010 inträffade

ett utbrott av vattenburen

smitta. Orsaken var en

parasit, Cryptosporidium.

EU:s vattendirektiv har

målet en god vattenstatus.

Vattenmyndigheten har

tagit fram förvaltningsplan

och åtgärdsprogram för

distriktet under 2010.

Resultat – uppföljning av nyckeltal (nyckeltalen för uppföljning av målet är framtaget utifrån kommunens betydande miljöaspekter och de nationella miljömålen

• Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk

planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljö-

störande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka.

23


Resultat Kommentar

Dagvattenpåverkan:

- Tillsynsprojekt Miljö och hälsa pågår

- Vatten Östersund deltar i projekt för att karaktärisera

föroreningar i dagvatten, resultatet kommer att redovi-

sas i en rapport efter genomfört projekt.

Badvattenprover resultat:

Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två

tjänliga med anmärkning

2010: 16 prover alla tjänliga

2011:18 prover varav 3 med anmärkning

Badvattnets kvalité kan

påverkas av olika fakto-

rer, och resultatet tjänligt

med anmärkning leder till

förnyad provtagning eller

utredning av om det kan

finnas föroreningskällor.

Trafik på sjön; båt, vatten- och snöskoter: Vattenskoter-

trafik är tillåten i allmänna farleder och i av länsstyrel-

sen anvisade områden.

24

Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön.

Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden

har ett livligt centrum med många butiker, restaurang-

er, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stads-

kärnan är väl bevarad och den har förklarats som

riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen

finns ett stort antal små och medelstora företag inom

tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismfö-

retag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra

stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversite-

tet.

Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare,

företag och besökare. Till exempel: teknisk service

som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvat-

ten och avfallshantering. Kommunen svarar också för

social omsorg och utbildning. Samhällsplanering och

myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksam-

heten, som inte är vinstdrivande, finansieras med all-

männa medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan

de olika verksamheterna på politiska grunder.

Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt

hållbart Östersund är den gemensamma, grundläg-

gande visionen för Östersunds utveckling och utgångs-

punkten för det långsiktiga politiska arbetet. Öster-

sunds kommun och de kommunala förvaltningarna

måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förord-

ningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen,

miljöbalken med förordningar, lagen om offentlig

upphandling, livsmedelslagstiftningen och lokala före-

skrifter.

Kommunens verksamhet styrs under kommunfull-

mäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland

annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina

respektive områden. För att kunna utföra sina upp-

gifter har nämnderna förvaltningar med anställd

personal. Kommunen som organisation bedrivs både

i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen

en omsättning på 3,7 miljarder kronor och antalet

anställda är 5 600.

Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergri-pande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är ef-fektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärende-hantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv, mark och exploatering samt arbetsmark-nad/vuxenutbildning.

Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgår-

dar och för samverkan mellan skola och arbetsliv.

Nämnden ansvarar också för verksamheten inom

biblioteket.

Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjuk-

vård, särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten

MICA och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut

om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade.

Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter

och av externa entreprenörer.

Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrå-

gor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, tra-

fikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföre-

skrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive

färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På

Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda

21 och den kommunala lantmäterimyndigheten.

Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och

familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn

Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är cirka 2 500 km² till ytan och något mindre än landskapet Blekinge.

Så här arbetar vi

Kommunens miljöarbete

25

enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering.

Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom

kulturskolan. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och

idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer

verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanlägg-

ningar. De anställda som utför arbetena inom dessa

områden finns främst inom teknisk förvaltning men

också externa utförare – exempelvis Storsjöteatern.

Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verk-

samheten inom flera områden, som till exempel vatten,

avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning,

trafikanläggningar och parker.

Intern service ansvarar för service till förvaltningar

såsom upphandling, städ, vaktmästeri, kommunser-

vice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadminis-

tration.

Så här arbetar vi med miljöfrågor

Agenda 21

Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart sam-

hälle. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett

hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process

som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär.

Den första Agendavisionen antogs 1997. En reviderad

visionen, med sikte på 2040,antogs av kommunfull-

mäktige den 9 februari 2009.

Samarbetsavtal Kommunen har under tiden 2004 – 2011 samarbetat

med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommu-

nens trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg

vid de utvärderingar som gjorts. I samarbetsavtalet

2008 -2011 ingår bland annat projekt inom Grön

Trafik, flera cykelprojekt som till exempel Vinter-

tramparna, hastighetsanpassning (ISA), Grön Rutt

med flera. Ett annat exempel är projektet ”Jämställt

transportsystem”. Sundsvall-Östersund och Trondheim

samarbetar bland annat om Green Highway, en fossil-

bränslefri transportkorridor mellan städerna. Kommu-

nen har undertecknat Borgmästaravtalet.

Miljötillsyn

Kommunen bedriver målstyrd tillsyn och planerar sin

tillsynsverksamhet utifrån en mål- och riskbaserad

modell. Prioriterade tillsynsområden tas fram med

utgångspunkt i vad som bedömts som betydande

miljöaspekter inom kommunens miljöledningssystem

samt miljömål på lokal-, regional- och nationell nivå,

folkhälsomål och verksamhetens omvärldsbevakning

och erfarenhetsgrund. Prioriterade tillsynsområden för

verksamheten år 2012 var vatten, klimat, kemikalier/

avfall, naturmiljö och samhällsbyggande. De projek-

torienterade insatserna som genomfördes 2012 ävar

Tillsyn Dagvatten del 4, Lillsjön, Förorenad mark,

Samhällsbyggande/fysisk planering samt arbetet med

vattenskyddsområden.

Tillsynsprojekt för 2012 var ett nationellt avfallspro-

jekt ”Gränsöverskridande avfallstransporter”, natio-

nellt kemikalieprojekt enligt Reach, Energiprojekt del

2. Tillsyn över farligt avfall, Tillsyn inom lantbruk,

Tillsyn av B-anläggningar. Verksamhetsplan för miljö-

tillsynen finns att tillgå på avdelningen Miljö och hälsa

på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Samhällsplanering

Miljöfrågor är en viktig del i den fysiska planeringen.

För alla detaljplanuppdrag görs en behovsbedömning

för att se om en MKB behöver göras till planen.

Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska en

MKB göras. Även om miljöpåverkan inte är så stor att

en MKB behöver upprättas beskrivs miljökonsekvenser,

kommunala miljömål mm i planbeskrivningen. Till alla

översiktsplaner görs en konsekvensbeskrivning.

Energi- och klimatrådgivning

Detta är en tjänst som kommuner får ett statligt bidrag

på 315 000 kr (finansierar en halvtidstjänst). Tjänsten

innebär att man skall informera och hjälpa allmänheten,

företag och organisationer om hur man skall minska sin

energianvändning och göra detta så att miljöpåverkan

av vårt jordklot minskar.

Under 2012 fortsatte energirådgivningen i samma om-

fattning som förut. Rådgivningen sker personligt via te-

lefon- och mailsamtal, besök på plats. Sedan medverkar

vi vid mässor och större evenemang, (4 st under 2012 )

samt föreläsningar och liknande, (3 st under 2012).

Samverkan sker med Jämtlandskommunerna genom

energikontoret i informationsarbete, deltagande i mäss-

sor md mera.

Telefo/mail Besök på platsen

Privatpersoner 70 12

Företag 2 6

Brf, bygdegårdar, organisa-

tioner

3 5

26

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, innebär att

fastigheter som har verksamhet för allmänheten och

uthyrning skall ha ett kontrollerat och godkänt venti-

lationssystem. Kommunen skall föra ett register på de

som behöver göra en OVK-besiktning och kontrollera

att de som nyttjar fastigheten kan få reda på resulta-

tet. Ungefär 350 protokoll kommer in per år. Endast

en liten andel av besiktningsprotokollen har inkommit

till kommunen, så insamlingen fortgår. Under 2012

har de befintliga protokollen lagts in i ett register där

det är möjligt att söka uppgifter.

Med dessa protokoll kan kommunen se om anläggning-

ar sköts som de ska och att inneklimatet är godtag-

bart. Nu mera skall också ingå att man tittar på hur

ventilationsanläggningens energianvändning är och ge

förbättringssynpunkter..

Hållbart byggande är en samverkan mellan Östersunds

kommun, Energikontoret i Jämtland, Mittuniversitetet

samt företag mm som är intresserade i frågan. Grup-

pens uppgift är att föra ut hur man kan bygga energi-

snåla hus med material som har liten miljöbelastning.

Arbetsmaterial och kurser berör alla, från privatperso-

ner till stora entreprenörföretag, som är intresserade i

dessa frågor.

EES Energieffektiviseringsstöd

För att förstärka det lokala energi- och klimatarbetet

har regeringen avsatt ett ekonomiskt stöd till de kom-

muner som arbetar aktivt med energieffektivisering.

Stödet gäller för åren 2010 -2014 och hanteras av

Energimyndigheten.

Arbetet omfattar hela kommunförvaltningen samt

Jämtkraft och Östersundshem. Kommunen genomför

energieffektiviseringsåtgärder i de byggnader man

äger och upphandlar energieffektiva produkter och

tjänster enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Miljöledningssystem

Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är

att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att or-

ganisationen har ett miljöledningssystem innebär att

man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete.

Genom att arbeta enligt den internationella standar-

den ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet.

Arbetet med att få en certifiering slutfördes under

våren 2007 och Östersunds kommun blev certifie-

rad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad. Under

2008, 2009, 2011 och 2012 har uppföljande revi-

sioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades

och Östersund fick behålla sitt certifikat. 2010 gjordes

en systemrevision, med endast mindre avvikelser.

Organisation

En organisation har fastställts för miljöledningsarbe-

tet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen

och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna,

förvaltningschefer/personal- och informationschef)

står för ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett

miljöforum där centrala och lokala processansvariga

träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet.

Det finns miljöombud på arbetsplatserna (ca 200 st)

som fungerar som stöd till ledningen i det praktiska

miljöarbetet.

För att styra verksamheten har ett antal kommunge-

mensamma rutiner tagits fram. De finns tillgängliga

i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.

ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål och

information exempelvis om miljöombuden, miljöforum,

internrevisioner m.m. I miljöhandboken finns även till-

lämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning.

Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som

regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl

infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssys-

temet genomgår även årliga revisioner av en ackredite-

rad (godkänd) miljörevisor.

EMAS

EMAS är en förkortning av ”Eco Management and

Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings- /miljöre-

visionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och

Miljöledningssystem

27

ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett

trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun

har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstå-

ende bild.

Miljöredovisning

En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver

resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar

som underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöre-

dovisningen ska även en avstämning göras om miljö-

arbetet styr mot Agendavisionen. Enligt EMAS krav

ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av

en oberoende revisor. Miljöredovisningen publiceras på

kommunens hemsida och i sammandrag i kommunens

årsredovisning.

Miljöutredning

En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur

kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutred-

ningen utgör underlag för att kunna säkerställa att vi

arbetar med rätt områden och lägger resurser där de

ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen

har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de

nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och

Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden:

upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och

olycka samt tillsyn. Miljöutredningen uppdaterades

och reviderades under 2010.

Miljöaspekter

För respektive miljöaspekt har sedan de förhållanden

och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts

beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller

stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen

betydande miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt”

och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljö-

aspekter och miljöområden som är betydelsefulla samt

ange där kommunen är beredd att genomföra åtgär-

der.

Prioriterade miljöaspekter 2012

• Utsläpp av växthusgaser

• Energianvändning

• Förnyelsebara bränslen till transporter

• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och ar-

betsmaskiner

• Skydd av kommunala grundvattentäkter

• Ytvattentäkter

• Användande av Storsjön som resurs

• Miljöpåverkan från dagvatten

Miljöpolicy för Östersunds kommun

Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fast-

ställt en miljöpolicy som anger den inriktning som

kommunens miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas

vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov.

Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt.

Det innebär att:

• Användningen av energi och material skall vara

effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösning-

ar systematiskt genomförs.

• Kommunens verksamhet bygger på ett kretslopps-

tänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet

hos kommunens invånare.

28

För mer information och kontaktMer information om kommunens miljöarbete finns på www.ostersund.se/miljoarbete.

Ulla Nordin 063-14 38 87

Christina Breding 063-14 46 52

• Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig

hushållning som ger en rik variation av naturtyper,

biotoper och arter.

• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter

att minimera sin negativa inverkan på omgivning-

en i form av utsläpp till luft, mark och vatten.

• Kommunen använder inte kemiska bekämpnings-

medel i den egna verksamheten och på kommunal

mark.

• Kommunen arbetar med att förbättra och utveck-

la sitt miljöarbete inom alla områden och förebyg-

ga föroreningar.

• Kommunen informerar leverantörer och entrepre-

nörer om kommunens miljöarbete.

• Kommun motsätter sig all prospektering, prov-

brytning och brytning av uran i kommunen.

• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gäl-

lande lagkrav inom miljöområdet

• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommunice-

ras med alla anställda och i tillämpliga delar med

personer som arbetar för eller på uppdrag av kom-

munen samt övriga intresserade.

Uppföljning av miljömålen

Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktnings-

målen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvis-

ningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål

som sedan fastställs av kommunfullmäktige när bud-

geten antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar

handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och

tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppfölj-

ning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses

över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts.

Uppföljning av nämndernas mål

Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i bud-

getuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive

nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhets-

cheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas,

genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i

den kommungemensamma budgetprocessen.

Ständig förbättring

Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen

(förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen)

och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar

ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras,

lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov

av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisio-

ner, avvikelser som inträffat under året mm.

Nästa EMAS – miljöredovisning

Nästa miljöredovisning avser 2013 och kommer under

våren 2014.

Miljömål 2013

• Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt

2030.

• Det innebär att fossila koldioxid utsläpp minskar

med 100% och att energiförbrukningen minskar

med 20% jmf med 2010.

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livs-

miljö minimeras risker för föroreningar av vat-

tendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenför-

sörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för

vattenförsörjningen vidtas.

Prioriterade miljöaspekter 2013

• Utsläpp av växthusgaser

• Energianvändning

• Förnyelsebara bränslen till transporter

• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och ar-

betsmaskiner

• Skydd av kommunala grundvattentäkter

• Ytvattentäkter

• Användande av Storsjön som resurs

• Miljöpåverkan från dagvatten

29

Prioriterade miljöaspekter

3.2.3 Skydd av kommunala grundvattentäkter

3.3.1 Användande av Storsjön som resurs

3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten

3.3.5 Ytvattentäkter

Inriktningsmål

Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar

av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas.

Effektmål Resultat

Kommunstyrelsen

Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete

och är ISO certifierad och EMAS registrerad.

Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra semi-

narier, informationsträffar etc. i syfte att sprida kun-

skap om erfarenheter och konsekvenser av händelsen.

• Minst 2 informationsträffar genomförs

Med beaktande av vattensmittan och i samråd med

näringslivet vidtar kommunstyrelsen åtgärder som un-

derlättar för en fortsatt positiv utveckling för turism

och annat näringsliv i kommunen.

• Minst 2 samråd genomförs.

Kommunens personal ska aktivt påverka genom att in-

formera medborgare, företagare, studenter och elever

om miljöarbetet bl.a. via hemsidan och Magasinet.

• Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår

till minst 3 st

• Antal informations- och utbildningstillfällen för

miljöombud uppgår till minst 2 st.

• Minst 2 st informationsblad distribueras till miljö-

ombuden.

Samtliga anställda inom förvaltningen får informa-

tion om kommunens övergripande miljöarbete och ges

förståelse för sin roll som inspiratör för andra.

• Antal informationstillfällen uppgår till minst 2 per

år.

Målet är uppfyllt.

Östersunds kommun fick efter den uppföljande externa

miljörevisionen under 2012 behålla både ISO 14001

certifikatet och EMAS registreringen.

Målet ej uppfyllt.

Skulle ha genomförts under november 2012 men är

framflyttat till januari 2013 av vattenberedningen.

Målet ej uppfyllt.

Genomförs under januari 2013 av vattenberedningen.

Målet har delvis uppfyllts.

2 st miljöfrukostmöten har genomförts.

2 st informations- och utbildningstillfällen har genom-

förts.

2 st informationsblad har utgivits.


Informationen har genomförts under hösten 2012.

Uppföljning av nämndernas miljömål 2012 (1 november 2011-31 oktober 2012)

30

Effektmål Resultat

Miljö- och samhällsnämnden

Vattnets kvalité ska ha en god ekologisk och kemisk

status enligt vattendirektivet. Ta fram en tillsynsplan

och delta i ett miljöövervakningsprogram.

• Andel genomförda åtgärder enligt tillsynsplan

God kvalité vad avser dricksvatten skall säkerställas.

• Andel genomförda åtgärder enligt kontrollplan

Målet är delvis uppfyllt.

Vattnet uppfyller god kemisk status men ej god eko-

logisk status pga. främmande arter (kanadaröding)

och reglerat vattendrag (alla tillflöden räknas också).

Tillsynsplan togs fram 2011-11-16 samt finns ett

övervakningsprogram. Av 6 planerade aktiviteter har

6 genomförts = 100%. Totalt antal arbetade timmar

= 1 366 h.


Av 2 planerade aktiviteter har 2 genomförts = 100%.

Totalt arbetade timmar = 200 h.

Barn- och utbildningsnämnden

Representanter för barn och utbildning deltar i

planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av

förskolor och skolor.

Målet är uppfyllt

Lokalsamordnare deltagit på alla planberedningsmö-

ten som berör Barn- och utbildningsförvaltningen.

Kultur- och fritidsnämnden

Vid större idrottsarrangemang har nämnden som krav

för arrangemangsstöd, att arrangören upprättar en

miljöplan.

Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar där

sophämtning sker, ska källsortering tilllämpas.


Andel större idrottsarrangemang med miljöplan är

100 %.


De anläggningar där det går att tillämpa källsortering

tillämpar idag källsortering.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsförvaltningen är aktiv och med-

verkar i adekvata planprocesser för samhällsutveck-

lingen.


Utförarstyrelsen, TF

Vatten Östersund

Summan av läckvatten från distributionsnätet vid alla

vattenverk uttryckt i procent ska from 2013 minska

jämfört med 2010.

• Delmål 2012: Förstudie slutförd

• År 2010: Totalt läckvatten 25%

Inom en överskådlig tidsperiod skall inga bräddningar

pga. hydraulisk överbelastning inträffa på rörnät och

pumpstationer tillhörande Vatten Östersund anslutna

till Gövikens avloppsreningsverk.

• Delmål 2012: Förstudie slutförd

Delmålet är inte uppfyllt.

Förstudien påbörjas 2012 men slutförs inte förrän

2013.

Utfall 2011: 32 %

Utfall 2010: 25 %

Delmålet är uppfyllt.

Förstudien är klar. En del åtgärder är påbörjade för att

minska bräddningar.

Antal bräddningar pga. hydraulisk överbelastning t.o.m.

2012-10-31: 115 st

2011: 408 st (11 st övriga, tex. strömavbrott, drifthaveri)

2010: 459 st (54 st övriga, tex. strömavbrott, drifthaveri)

31

Effektmål Resultat

Utförarstyrelsen/ SF

Volymen städkemikalier ska minska med 30 % jäm-

fört 2010 och inte överstiga 16 200 liter.


Kemikaliefri städning har införts på flera städobjekt

och volymen städkemikalier har minskat med 30 %

jämfört 2010.


3.15.1 Utsläpp av växthusgaser

3.15.5 Förnyelsebara bränslen till transporter

3.1.7 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner

Inriktningsmål

Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar.

Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jmf med 1990

Effektmål Resultat

Kommunstyrelsen Gods transporteras på järnväg till och från Östersund.

• Byggande av kombiterminal är påbörjad 2012.

Kommunen medverkar till ett miljömässigt hållbart

och tryggt resande genom utveckling av olika reseslag,

såsom flyg och tåg.

• 20 informationsträffar med företag om mötes-

och reseplanerare är genomförda

• Restider på järnväg till Sundsvall är högst 2 tim

resp. till Stockholm 5 tim

Green Highway är ett av kommunens miljöbudskap för

den fossilbränslefria kommunen.

• Alla biogas- och elladdningsstationer är mark-

nadsförda som en del av Green Highway

• Åre/Östersund flygplats, SJ centralstation samt

busstationen är marknadsförda som en del av

Green Highway

Kommunen har god försörjning av biogas för fordon.

• 2 tankställen för biogas finns i kommunen.

• Projektering med Sundsvall klar om biogasan-

läggning.

Målet ej uppfyllt


20 st informationsträffar med företag om mötes- och

reseplanerare är genomförda.


Restider på järnväg till Sundsvall är högst 2 tim resp.

till Stockholm 5 tim.


Alla biogas- och elladdningsstationer är marknads-

förda som en del av Green Highway.


Åre/Östersund flygplats, SJ centralstation samt

busstationen är marknadsförda som en del av Green

Highway.

Målet ej uppfyllt.

Tankstation finns endast i Göviken.

Målet uppfylls.

Förslag om biogasstrategi har fastställts i FU 22/11

2012

32

Effektmål Resultat

Inom ramen för Green Highway ökar andelen fordon

som drivs med fossilfria bränslen.

• 25 elfordon finns i kommunen som geografiskt

område

• 320 fordon som kan drivas med biogas finns i

kommunen som geografiskt område

Samtliga anställda använder i möjligaste mån kommu-

nens miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten.

• Högst 15 avvikelser per år.

Kommunledningsförvaltningen påverkar andra och i

större omfattning genomför möten i form av telefon-

och/eller videokonferenser.

• Minst 15 telefon/ videokonferenser/år.

• Andelen telefontolkningar ökar i förhållande till

2011.


25 elfordon finns i kommunen som geografiskt om-

råde.

320 fordon som kan drivas med biogas finns i kommu-

nen som geografiskt område.


Inga avvikelser rapporterade.


343 konferenser genomförda.

411 telefontolkningar genomförda.

(524 tolkningar 2011)

Utförarstyrelsen/ Tf

Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt

i bensinekvivalenter2 ska minska med 1 % till utgång-

en av 2012 jämfört med 2010.

Gatukontoret

Vår äldre maskinpark ska drivas med mindre miljö-

belastande alternativ 80% av drifttimmarna under

2012.

Gatukontoret


i bensinekvivalenter ska minska med 5 % till utgången

av 2012 jämfört med 2010.

Renhållningen


Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2012

har minskat bränsleförbrukningen med 3 m3 bränsle

jämfört med om de kört med 2010:s snittförbrukning

under 2012. Detta motsvarar en bränslebesparing på

6 %.

Utfall 2011: sparat 3,5 m3 (basår 2010)



Målet är inte uppfyllt.

Utredning pågår om Fagerbackens tankstations

fortsatta existens, vilket påverkar om vi kan satsa på

eventuell farmartank för Ecopar.


Den snittförbrukning Gräfsåsens avfallsanläggning

haft 111101-121031 har minskat bränsleförbrukning-

en med cirka 1,8 m3 bränsle jämfört med om de kört

med snittförbrukningen samma period under basåret.

Detta motsvarar en bränslebesparing på 3,6 %.

Observera att Gräfsåsens bränslestatistik baseras på

endast några få fordon med basår 2010. Resterande

fordon har basår 2012 pga. tidigare tekniska problem

med statistiken.

2Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol.

33

Effektmål Resultat


i bensinekvivalenter ska minska med 5 % till utgången

av 2012 jämfört med 2010.

Renhållningen

Under 2012 ska revision av byggbeskrivningar med

avseende på valda produkters/materials bidrag till

utsläpp av växthusgaser vara utförd genom kontroll

av ett projekt. Revisionen utförs med utgångspunkt

i Sunda Hus system för miljöklassning av byggnader.

För godkänt resultat erfordras minst silvernivå.

Bygg och projektering

Vi ska ersätta 800 bilresor kortare än 5 km tur och

retur i tjänsten genom att välja miljövänligt alternativ

t.ex. cykla, buss osv.… under 2012

Målet är delvis uppfyllt

Den snittförbrukning insamlingen haft 111101-121031

har minskat bränsleförbrukningen med cirka 5,2 m3

bränsle jämfört med om de kört med snittförbruk-

ningen samma period under basåret. Detta motsvarar

en bränslebesparing på 5,5 %.

Utbildning i sparsam körning har genomförts för

Gräfsåsens personal, insamlingens personal ska utbil-

das under året.

Utfall 2010-2011 kan inte redovisas pga. vi hade

tekniska problem med statistikprogram och dåliga

rutiner.


Ett relevant byggprojekt är planerat att genomföras

under året enligt målkriterierna.


Vi har ersatt 1473 tjänsteresor med bil med mindre miljöbelastande alternativ enligt nedan:

539203

400

200400

600

Cykel Promenad Buss

Ersatta bilresor

Utfall 2011: 885 resor

Utfall 2010: 888 resor

Pappersanvändningen ska minska med 1 % 2012

jämfört med 2010.Målet är uppfyllt.

Förvaltningens pappersförbrukning har minskat med

cirka 15%.

Utfall 2011: -35 % (basår 2006)

Utfall 2010: - 42 % (basår 2006)

Utförarstyrelsen/SF

Den genomsnittliga volymen matavfall vid måltidsser-

vice skolrestauranger ska minska med 20 % jämfört

2010 och inte överstiga 93 gram per elev.


Volymen matavfall minskade med 20 % jämfört 2010.

Av det totala avfallet på 93 gram svarar eleverna för

53 gram och köken för 40 gram.

34

Effektmål Resultat


Antalet elbilar ska öka.

Genom rådgivning och information verka för att anta-

let lågenergihus och passivhus skall öka.

• De tio första passivhusen befrias från bygglovav-

gifter.

Alla planer och bygglov är klimatsmarta.

• MSNs checklista används i alla bygglov och pla-

ner, procentandel.

Andel Stadsbussar som drivs med förnyelsebara

bränslen skall vara 100 %.

Andelen miljöfordon i kommunen skall utgöra 5 % av

fordonsparken 2013.

• 2012 Ska andelen vara X %.

Cykeltrafik ska öka med 2 % 2012 jämfört med 2011.

• Enligt mätpunkt Badhusparken


Totalt finns 30 elfordon per 2012-10-31. Antal mil-

jöbilar per 2011-10-31 = 10 st, dvs. en ökning med

200 %. (Grön Trafik har betalat ut elbilsbidrag till 25

elfordon.)

Inget passivhus har godkänts ännu.


I alla planer, i planbeskrivningen, tas frågan upp om

energi och hållbart byggande. I detaljplaner och

förhandsbesked med nyproduktion av bostäder har

lokalisering valts så att god tillgänglighet finns till kol-

lektivtrafik, angett som inom 300 meter. Detta skulle

uppnås för minst hälften av bostäderna. Detaljplaner;

av 127 bostäder (i antagna detaljplaner 2011-11-01-

2012-10-31) uppfyller 126 bostäder kravet = 99%.

Förhandsbesked; av xx bostäder uppfyller xx kravet =

xx%.


100%. Av 30 bussar drivs 23 st med RME (biodiesel)

och 7 med etanol.

Målet följs och redovisas på årsbasis. From 2013 gäl-

ler en ny miljöbilsdefinition.

Målet ej uppfyllt.

2011: 339 506 st

2012: 333 738 st

En minskning med 1,7 %.

Kultur- och fritidsnämnden

EcoDriving ska användas vid skötsel av nämndens

anläggningarMålet är delvis uppfyllt.

De fast anställda vaktmästarna vid nämndens an-

läggningar har genomgått en utbildning i EcoDriving.

Vissa timanställda vaktmästare återstår och de ska

genomgå utbildningen under våren 2013.


Under 2012 ska systemstöd för ruttplanering vara

införd i hemtjänsten.


Alla hemtjänstenheter använder Laps Care.

35

Effektmål Resultat

Socialnämnden

Minst 10 medarbetare inom förvaltningen som kör bil

mest frekvent ska genomgå utbildning i s.k. ECO-

driving

Minst 90 % av de ungdomar som skrivs ut från Ung

Integrations boenden och har bott minst ett år ska ha

genomgått miljöutbildning.

Målet är ej uppfyllt.

Målet var otydligt definierat avseende ansvar per

område.


100% har genomgått miljöutbildning


Minst en tredjedel av antalet längre resor ska ske med

tåg i stället för flyg då detta är möjligt och rimligt.

Målet anses uppfyllt.


3.15.3 Energianvändning i Östersunds kommun

Inriktningsmål

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Effektmål Resultat

Kommunstyrelsen/KLF Kommunens invånare och företag stimuleras till ener-

gibesparingar och energieffektiviseringar.

• 3 informationsträffar riktade mot allmänhet resp.

företag är genomförda av länets energikontor

Anställdas kunskap om energisparande åtgärder

utvecklas.

• Antal informationstillfällen uppgår till minst 2 per

år


5 träffar genomförda.


Information har genomförts på klf träffar vid 2 tillfäl-

len.

Socialnämnden

Minst 80 % av förvaltningens personal ska ha genom-

gått utbildning i miljö- och energibesparande åtgärder

minst en gång under året.


86% av förvaltningens personal har genomgått utbild-

ning i miljö- och energibesparande åtgärder.


Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om ener-

gianvändning och hur den ska minska. Alla skolor/för-

skolor har en fungerande handlingsplan inom område

miljö med fokus på energianvändning.

Målet uppfylls.

Utifrån stickprov vid interna revisioner.

Utförarstyrelsen/TF

Fastighet

Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastighe-

ter skall 2020 vara minst 25 % lägre än år 1995.

• Delmål 2012: sparat 22%

Delmålet är uppfyllt.

Energianvändningen/m2 har minskat med 22,3%

2011-10-01—2012-09-30 jämfört med samma period

1995.

Utfall 2011: -20%

Utfall 2010: -12% (basår 2004)

36

Effektmål Resultat

Kartläggning av förutsättningarna för att uppnå NNE-

nivå (nära-noll-energi) i byggnader

Vid nybyggnad och omfattande om-/ tillbyggnad skall

energiprestandan uppgå till maximalt 80 kWh/m2 och

år.

Den totala elanvändningen per besökare och m2 ska

minska på Storsjöbadet 2012 jmf 2009 års elanvänd-

ning.

Den totala fjärrvärmeanvändningen per besökare och

m2 ska minska på Storsjöbadet 2012 jmf 2009 års

fjärrvärmeanvändning.


Regeringen har fastställt nivå på vad NNE-hus mot-

svarar för energianvändning. Nivån är högre än den

vi sätter krav på vid nybyggnation, så våra byggnader

uppfyller redan detta


Åkermannen har energideklarerats och energiprestan-

dan landade på 83 kWh/m2. Byggnader som ännu

inte deklarerats är Brittsbo samt Lövsta förskola. Nya

byggnader på gång är äldreboende på Skogsbruksvä-

gen samt LSS-boende i kvarter Marängen.

Målet är delvis uppfyllt gällande per m2 och helt upp-fyllt gällande per besökare.

Energianvändningen per m2 111001-120931 jämfört

med basår:

El: +1,1 %

Fjärrvärme: -23 %

Utfall 2011: -2% (per m2) ; -21% (per besökare)

Utfall 2010: -6% (per m2) ; -23% (per besökare)

Energianvändningen per besökare 111001-120731

jämfört med basår:

El: -14 %

Fjärrvärme: -35 %

Renovering av fuktskador i Storsjöbadet samt en stor

ökning av antalet besökare är troligen orsakerna till

den ökade elförbrukningen under perioden. Fjärrvär-

meförbrukningen hade troligen minskat ytterligare,

om det inte varit för det stora antalet ökade besökare.

Utfall 2011: -21% (per m2); -36% (per besökare)

Utfall 2010: -15% (per m2); -30% (per besökare)

Utförarstyrelsen/SF

Serviceförvaltningens samtliga datorarbetsplatser ska

gås igenom ur energisparsynpunkt.


Samtliga datorarbetsplatser har gåtts igenom ur

energisparsynpunkt och respektive enhet har fått en

rapport över status på sin enhet.


Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 3

% i förhållande till föregående år.

Under 2012 ska minst 5 företag få minskade tillsyns-

avgifter för proaktivt miljöarbete.


- 3.2 %


37

Effektmål Resultat

Kultur- och fritidsnämnden Den totala elförbrukningen vid Z-hallen, Sporthallen

(exkl. tillagningskök) och biblioteket minskar. För bib-

lioteket gäller minst 1 % jämfört med föregående år.

Den totala elförbrukningen per besökare vid Storsjö-

badet minskar med 1 % jämfört med år 2009.


Jämförelsen sker mellan perioden 2010-11-01 – 2011-

10-31 och perioden 2011-11-01 – 2012-10-31.

• Z-hallen redovisar en ökning av elförbrukningen

med 1,4 %. Det beror på SM-veckan, junior-VM

i curling samt att Expo Norr lade sin mässa i Z-

hallen i juni 2012.

• Sporthallen redovisar en minskning av elförbruk-

ningen med 1,6 %.

• Biblioteket redovisar en minskning av elförbruk-

ningen med 1,4 %.


Den totala elförbrukningen per besökare för perioden

2011-10-01 – 2012-09-30 har minskat med 14 %

jämfört med basår.


Vid nybyggnation som nämnden beställer ska en strä-

van vara att uppnå Guldnivå enligt normen Bygga Bo.


38

Miljöaspekt Värdering Prioriterad

Frisk luft

3.1.1 Marknära ozon 2

3.1.2 VOC 2

3.1.3 PM 10 2

3.1.4 Kväve- och svaveloxider 1

3.1.5 Utsläpp från snöskoteranvändning 2

3.1.6 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner 3 Prioriterad

3.1.7 Utsläpp från flyget 1

3.1.8 Utsläpp från enskilda anläggningar för uppvärmning 1

3.1.9 Utsläpp från fjärrvärmeproduktion och närvärmeanläggningar 1

3.1.10 Utsläpp från oljepannor >50 kW som inte ingår i fjärrvärmen 1


3.2.1 Radon i vatten 1

3.2.2 Uran i vatten 1

3.2.3 Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Prioriterad

3.2.4 Vattenföreningar och enskilda vattentäkter 2

3.2.5 Vägsalt 1

Levande sjöar och vattendrag

3.3.1 Användande av Storsjön som resurs 3 Prioriterad

3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten 3 Prioriterad

3.3.3 Miljöpåverkan från snöupplag 1

3.3.4 Vattenkvalitet i sjöar 1

3.3.5 Ytvattentäkter 3 Prioriterad

3.3.6 Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2

Myllrande våtmarker

3.4.1 Våtmarker i kommunen 1

3.4.2 Torvtäkter i kommunen 2

3.4.3 Våtmarker som ingår i kommunens skogsinnehav 1

Ingen övergödning

3.5.1 Användande av konstgödsel 1

3.5.2 Näringsstatus i sjöar 0

3.5.3 Läckage från kommunens skogsmark 0

Bara naturlig försurning

3.6.1 Biologiska skador i sjöar och vattendrag på grund av antropogen

(mänsklig) försurning.

0

Med miljöaspekt avses verksamhet/aktivitet/produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Värdering görs kvalitativt i en skala från 0-3 och de miljöaspekter som bedöms vara viktigast prioriteras.

Miljöaspektregister 2012

39

Miljöaspekt Värdering Prioriterad

Bara naturlig försurning

3.6.2 Utsläpp av svavel och kväveoxider från kommunens industri och

transportsektor.

1

3.6.3 Försurning av mark och vatten på grund av skogsbruk 1

Levande skogar

3.7.1 Skogsinnehav och skogsbruk 1

3.7.2 Skydd av känslig natur 1

Ett rikt odlingslandskap

3.8.1 Åker-, ängs-, och betesmarker 1

3.8.2 Ekologisk odling 2

God bebyggd miljö

3.9.1 Samhällsbyggande och fysisk planering 3

3.9.2 Radon i byggnader 3

3.9.3 Avfall 3

3.9.4 Buller 2

3.9.5 Naturgrus 1

3.9.6 Prospektering, provbrytning och brytning av uran 3

Giftfri miljö

3.10.1 Avfallsdeponier 3

3.10.2 Avloppsvatten 3

3.10.3 Slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk 2

3.10.4 Användning/återvinning av miljöstörande ämnen 3

3.10.5 Förekomst av tungmetaller ex kadmium, kvicksilver, bly, cesium och

PCB

2

3.10.6 Bekämpningsmedel 3

3.10.7 Förorenade områden 2

Säker strålmiljö

3.11.1 Bakgrundsstrålning i referenspunkter 0

Skyddande ozonskikt

3.12.1 Köldmedieanvändning 1

Begränsad klimatpåverkan

3.13.1 Utsläpp av växthusgaser 3 Prioriterad

3.13.2 Utvinning av biogas 2

3.13.3 Energianvändning 3 Prioriterad

3.13.4 Fjärrvärme 2

3.13.5 Förnyelsebara bränslen till transporter 3 Prioriterad

3.13.6 Vindkraft 2

3.13.7 Vattenkraft 2

Ett rikt växt- och djurliv

3.14.1 Bevarande av skyddsvärda landskaps- och naturtyper 2

3.14.2 Bevarande av ansvarsarter 2

Indirekta miljöaspekter

4.1 Upphandling 3

4.2 Utbildning och medvetenhet 3

4.3 Brand och olycka 3

4.4 Tillsyn 3

41

God bebyggd miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal

Resultat Kommentar

Samhällsbyggande och

fysisk planering

Nyckeltal ska utvecklas

Användning av naturgrus

(delmål, miljömålsuppfölj-

ning nationellt)

Status ÖP

Antal antagna detaljplaner

Antal beviljade bygglov

• Processen pågår att ta

fram ny ÖP. Samråds-

beslut fattat, medbor-

gardialog pågår med

utskick, turnerande

utställningsbox till 7

platser i kommunen.

Dessutom utskick och

webb-info enligt vanlig

process.

• 21 st

• 383 st (tom 31 okt)

Den fysiska planeringen

är viktig när det gäller de

fysiska villkoren för mark-

användning och boende,

drift av tekniska system,

industriverksamhet, och

resurshushållning.

Avfall Hushållsavfall (ton/

år)2012

Totalt insamlat hushålls-

avfall: 16 685, 290 kg

person/år

Brännbart avfall: 12 070

Kompost: 3 996

Hushållsavfall till deponi:

619

Insamlat återvunnet mate-

rial från hushållen (ton/år)

2010/2011

Tidningar: 2908/3349

Returkartong: 758/838

Glas: 1317/1371

Plast:310/480

Metall: 113/141

Wellpapp: uppgift saknas

21,30%

37,90%2,10%

37,40%

0,40%

0,80%

matavfallförpackningar och tidningarsopor till soptippsopor till förbrännningmetallskrotmiljöfarligt avfall

Avfall från företagen (ton/

år)

Brännbart industriavfall:

2028

Organiskt industriavfall: 92

Bygg- och industriavfall till

deponi: 3 953

Ökning/minskning 2012 jmf

2011:

+

+

+

+

+

+

+

+

+

Ökning/minskning 2012 jmf

2011:

+

+

-

Vår konsumtion medför

restprodukter. En hållbar

avfallshantering innebär

minskat resursutnyttjande

och ökad grad av återan-

vändning/återvinning.

Plockanalyser av utsorterat

brännbart hushållsavfall

för 2011 visar att hus-

hållens avfallssortering

kan förbättras. 60 % av

avfallet består av felsor-

terat material; matavfall,

förpackningar, deponirest.

Övriga betydande miljöaspekter 2012

42

God bebyggd miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal

Resultat Kommentar

Radon i byggnader Antal radonmätningar i

bostäder under året/antal

med värden över riktvärdet

Antal radonmätningar i

skolor/förskolor/antal med

värden över riktvärdet.

Åtgärdade skolor/fsk

Totala antalet mätta bo-

städer/antal som behöver

mätas

Antal/mätsäsong:

2007/08: 205/32

2008/09: 250/80

2009/10 : 241/43

2010/11: 294/81

2012 har utskick lämnats

till de sista småhusägarna,

sedan har alla fått informa-

tion vid minst ett tillfälle.

Inriktningen kommande år

kommer att vara hyresfas-

tigheter.

Samtliga skolor fsk är

mätta och de med värden

över riktvärdet har åtgär-

dats.

Ca 4.534 småhus och 4000

lgh har mätts via miljö och

hälsa Det totala antalet

småhus är ca 10500 och

21000 lgh

Radon från berggrunden

eller byggmaterial kan ge

höga radonhalter inom-

hus vilket ökar risken för

lungcancer.

Det finns även privata

företag som mäter radon.

Dessa mätningar har kom-

munen ingen uppgift om.

Giftfri miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal

Resultat Kommentar

Avfallsdeponier Andel slam som kommer

till användning (som t ex

jordförbättringsmedel)

slam som deponeras

Slammet komposteras med

bark för att vidareförädlas

till anläggningsjord och all

jord används.

I slammet från våra av-

lopp koncentreras ämnen

som t.ex. kemikalier och

läkemedel. Slammet bör

användas som en resurs

och deponering av slam är

inte tillåtet.

Användning/ återvinning av

miljöstörande ämnen

Innehåll av miljöstörande/

giftiga ämnen i slam i

förhållande till rikt- och

gränsvärden

Mängd insamlat farligt

avfall från hushåll/ per

invånare

Cu 440, Hg 0,58, Pb 13,

Cd 0,87, NFE 12, PCB

0,04 samtliga parametrar

under gällande gränsvärden

2010: 21,4 kg/inv

2011: 26,7 kg/inv

2012: 10 kg/inv

Användningen av miljöstö-

rande ämnen medför en

risk att de sprids och orsa-

kar påverkan på hälsa och

miljö. Viktigt att minska

den totala användningen

av miljöstörande ämnen

och att minska risken för

utsläpp och spridning. Av-

fallet ska samlas in och tas

om hand säkert.

43

Giftfri miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal

Resultat Kommentar

Bekämpningsmedel Antal anmälningar om an-

vändning och tillståndsan-

sökningar

Analysresultat av dricks-

vatten med avseende på

bekämpningsmedelsrester

Inga anmälningar har

inkommit från externa

aktörer, en anmälan från

kommunal verksamhet

under 2012

Inga resthalter funna vid

årlig analys

Övriga Beskrivning indikator/ nyckeltal

Resultat Kommentar

Upphandling Har miljökrav ställts i varje

upphandling?

Uppfylls målet för ramav-

talstrohet på 95%

Beslut om 20 % ekologisk

skolmat

Andel Miljömärkt el

Miljökrav ställs där det är

relevant.

2010 :94 %

2011:ingen uppföljning har

skett

2012: ingen uppföljning

har skett

20,20%

Avser förutom skollunchen

också lunchmåltiden på

kommunens förskolor un-

der perioden jan-aug 2012

100 %

Kommunen upphandlar

varor och tjänster för stora

summor årligen. Kommu-

nens upphandlingspolicy

säger att hänsyn ska tas till

kvalitets- och miljökrav i

varje upphandling. Kom-

munledningen har mål för

ramavtalstrohet.

Uppföljning av levere-

rade varor och tjänster och

återkoppling till upphand-

laren är nödvändigt för att

förbättra upphandlingsför-

farandet ur miljö- och häl-

sosynpunkt. Rutiner kring

detta bör därför upprättas.

Pga ny databas kan uppgif-

terna inte tas fram

Andelen ekologisk skolmat

avser kostnad

Östersunds kommun köper

inte specificerad miljömärkt

el. Däremot levererar Jämt-

kraft enbart miljömärkt el

till sina lokalkunder, där

kommunen är en sådan

kund.

44


Resultat Kommentar

Utbildning / Medvetenhet Utbildning i skolan:

Barn/elever har utifrån

sin mognad kunskap om

energianvändning och hur

den ska minska. Minst

hälften av skolor/förskolor

skall ha en fungerande

handlingsplan inom område

miljö med fokus på energi-

användning

Antal skolor med miljödip-

lomering eller certifiering

Antal utbildningstillfällen:

Informationsträffar:

Miljöblad för miljöombud:

Antal miljöfrukostar för

företagen:

Antal miljöcertifierade

företag i kommunen

Seminarier och annan

extern information om

miljöfrågor

Alla skolor/ fsk har en hand-

lingsplan med energifokus.

Antal skolor med Grön

Flagg: 2012: 6 st

2011: 4 st, 2010: 4 st,

2009: 6 st, 2007:9 st

2

2

2

2 st

2011:50 st

2012: 75 st

Medverkan i utställning/

mässor, seminarier om

klimatfrågor, biogas, ener-

gieffektivt byggande, info i

hushållstidningen,

och på hemsidan

Påverkan på miljön

beroende på invånarnas

medvetenhet och utbild-

ning inom miljöområdet är

betydande. Skolan har ett

tydligt uppdrag att bidra

till en socialt, ekonomiskt

och ekologiskt hållbar

utveckling. Uppdraget

formuleras i nationella

styrdokument som skollag,

läroplaner och kursplaner

Kommunen är också en

stor arbetsgivare vilket ger

stor effekt när den egna

personalen utbildas.

Uppgift från: www.hsr.se

Målgrupp är kommunens

ca 200 miljöombud

Uppgifter från databas:

www.certifiering.nu

Brand och olycka Antal rapporterade tillbud

och bränder

2010. 19 tillbud, 5 bränder

2011:8 tillbud, 6 bränder

1 nov 2011-31 okt 2012:

20 tillbud, 10 bränder

Brand och olika olyckor

ex. utsläpp av kemikalier

påverkar miljön genom

utsläpp till luft, mark

och vatten. Med hjälp av

riskanalyser och förebyg-

gande arbetet kan risken

för olyckor minskas.

45


Resultat Kommentar

Tillsyn Målstyrd miljötillsyn Miljötillsynen är målstyrd

och riskbaserad. Se tillsyns-

planering 2012

I miljöbalken anges att

tillsynen ska säkerställa

syftet med balken; att

främja en hållbar ut-

veckling som innebär att

nuvarande och kommande

generationer tillförsäkras

en hälsosam och god miljö.

46

Om en eller flera kärnindikatorer bedöms inte vara relevanta får organisationen välja att inte rapportera. Det ska då motiveras.

Enligt EMAS

Kärnindikatorer

Energieffektivitet (2ai)Total direkt energianvändning i MWh eller GJFör hela kommunförvaltningen:

El 51 616 MWh och värme 38 246 MWh år 2011, senast tillgängliga uppgifter (källa: Grön Trafik).

Total ”förnybar energianvändning”Fjärrvärme, huvudsakligen biobränslebaserad, 38 698 MWh

Elvärme, lokal mix från Jämtkraft, 919 MWh*

Fastbränsle, pellets, 3 095 MWh

Här har all elvärme redovisats som förnybar

Uppgift från Energibokslut 2011. Teknisk förvaltning Fastighet som förvaltar skolor, förskolor, äldreboenden och

kontorslokaler.

Kommentar: Svårt att ta fram uppgifter för hela kommunförvaltningen. Inhyrda lokaler, lokaler som förvaltas av annan än Fast-

ighet har ej inventerats.

Materialeffektivitet (2aii)Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen är ett tjänstefö-

retag. Materialeffektivitet är inte någon identifierad miljöaspekt i vårt miljöledningssystem.

Vatten (2aiii)Sammanlagd årlig vattenförbrukning

Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant i sin utformning för kommunens verksamhet. Samman-

lagd årlig vattenförbrukning är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem. Däremot är skydd av

vattentäkter och användande av Storsjön betydande miljöaspekter. Kommunen levererar drickvatten till ca 90 %

av kommunmedborgarna. Total mängd levererat vatten från kommunens vattenverk: Vatten Östersund producerar

dricksvatten i sex vattenverk, fyra är grundvatten- och två är ytvattenverk, som tillsammans försörjer drygt 53 000

personer med vatten. Varje år produceras ca 6,5 miljoner m³ vatten.

Avfall Sammanlagd årlig produktion i ton, fördelat på typ

Kommentar: I miljöredovisningen finns uppgifter om:

- insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost, deponirest

- Producentansvar förpackningar och tidningar

- Industri och byggavfall som levereras till kommunen avfallsanläggning Gräfsåsen

47

Sammanlagd årlig produktion farligt avfall i ton

Kommentar: I miljöredovisningen finns uppgifter om hushållens farliga avfall. Totalt samlades 621 ton farligt avfall in via åter-

vinningscentralerna och i flerbostadshus. Insamlat farligt avfall från kommunens verksamhet uppgick till 825 ton.

Biologisk mångfald Markanvändning i m2 bebyggt område

Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant. Biologisk mångfald är inte någon betydande miljöaspekt

i vårt miljöledningssystem 2011. Vid samhällsplanering tas hänsyn till biologisk mångfald. Av kommunens yta är ca

2% bebyggd.

Avfallsmängden från hushållen i Östersunds kommun

Källa: Renhållning, Östersund

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

DeponiBrännbartKompost

UtsläppVäxthusgaser (CO2, CH4, N2O, hydrofluorkarboner, perfluorkarboner, SF 6 )i ton koldioxidekvivalenter

Kommentar:

I miljöredovisningen finns dessa uppgifter redovisade.

Årliga utsläpp till luft av SO2, NOx, PM i kilo eller ton

Kommentar:

I miljöredovisningen redovisas NO2 och PM 10 mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna. Då redovisade i halter

eftersom miljökvalitetsnormerna anges så. SO2 redovisas inte på grund av att halterna har varit försumbara under

många år.

48

Östersunds kommun831 82 Östersund. 063-14 30 00 vx. www.ostersund.se

miljöredovisning 2012 - Östersund.se -...

Documents