LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 91 VÅREN 2010 VÄRDE: OVÄRDERLIG

Sov gott FREDRIK PAULÚN Alkoholens baksida Fiffiga fibrer Lundakarnevalen Baka bröd Case Academy Ta hand om dig

Framsida Fredrik Paulún Foto: Peter Knutson

Chefredaktör & ansvarig utgivare Johanna Malmgren 070-226 22 60, lundtan@lundaekonomerna.se

Redaktionschef Jonas Klarin 073- 326 28 36, lundtan@lundaekonomerna.se

Annonsering Kristoffer Elshult, 073-545 04 64, annons.lundtan@lundaekonomerna.se Cecilia Popescu, 073-690 99 97

Övriga medarbetare Thomasine Boris-Möller, Hanna Clason, Mattias Erasmie, Helena Johansson, Jonathan Lindwert, Jonas Olsson, Helena Sjöberg

Tidigare redaktörer Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

Utgivning

Tidningen ges ut sex gånger per år i cirka 4 500 exemplar och distribueras kostnadsfritt till alla som tillhör LundaEkonomerna, ca 100 exemplar går till näringslivet.

Tryckeri Grahns Tryckeri AB, Lund

Information I tidningen gjorda uttalande är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. tel 046-222 00 90. e-post: lundtan@lundaekonomerna.se hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

Chefredaktör och ansvarig utgivare Johanna Malmgren

Redaktionschef Jonas Klarin

Skribenter

Foto Annons

Johanna Malmgren, layout

LundaEkonomernas kårföretag

LundaEkonomernas samarbetsföretag

Amanda Cronblad Jonas Klarin, layout

Anna TullgrenViktor Lundqvist

Soraja Hadzalic

Erik Lindblad

Bild

Lisa Blomqvist

Victor Gezelius Kristoffer Elshult Cecilia Popescu

Annons Distribution

Emma Staxäng

TextJenny Ingelström

De lyckliga vinnarna i tävlingen som anordnades i samband med valet till LundaEkonomernas Fullmäktige, är Ted Bragfeldt, som vann en middag för två på Grand Hotel i Lund, Kaj Landelius, som vann en iPod nano, samt Oscar Johansson, som vann två biobiljetter.

Tävlingen som de som ställde upp i Lunda-Ekonomernas undersökning, som arrangerades i samarbete med Teknologkåren och Juridiska föreningen och som gått under smek-namnet ”iPhone-tävlingen”, är avgjord. Vinnaren av en iPhone är Markus Olofsson. Linnéa Nyberg vann en iPod

shuffle. Personen som vann en iPod nano har inte gått att nås, och namnges därför inte här. Håll ögonen öppna på er startsida www.lundaekonomerna.se efter den svårnådda studenten.

De lyckliga vinnarna

Vi lever under ständig stress. Studenters vardag präglas inte längre endast av studier, utan inkluderar även en mängd andra faktorer som ständigt ställer krav och bidrar till att redan fullbokade scheman tvingas innehålla ännu fler måsten. Konsekvensen blir att man glömmer att avsätta tid till sig själv och sitt eget välmående och känslan av att inte räcka till blir överhängande vilket i längden vara förödande. Vi på Lundtan ser det därför som vår uppgift att åter vända strålkastaren inåt och uppmärksamma vårt välbefinnande. Förra gången talade vi ekonomi. Denna gång handlar det om DIG.

Det är vår i Lund och detta innebär att garderoben äntligen kan bytas ut, lunchen förflyttas utomhus samt en hel del fest. Förutom valborg, som du kan läsa mer om på sidorna 14-15, kommer det i vår att arrangeras något så förnämligt som en karneval i sann lundaanda. Lundakarnevalen går av stapeln den 21-23 maj och är vad nuvarande studenter ser fram emot och gamla drömmer sig tillbaka till. Läs mer om spektaklet på sidorna 16-18!

Fest är ju alltid lika roligt men inte det optimala om man vill värna om hälsan. För att upplysa och utbilda dig har redaktionen tillsammans med externa skribenter sammanställt många intressanta artiklar. Läs om sömnens betydelse på sidan 10, fibrernas fantastiska egenskaper på sidan 26 och alkoholens baksida (ja, den finns) på sidorna 20-21.

Vi har även pratat med Fredrik Paulún, känd från bl.a. tv-programmet Toppform, som med start på sidan 30 berättar om allt ifrån antioxidanter till hur man kommer igång med en hälsosammare kostföring. För den som vill ha en annan sorts utmaning rekommenderar jag LundaEkonomernas nya satsning, Case Academy, som ni kan läsa mer om på sidorna 38-39.

För den som vill ha djupare konsultation föreslår jag ett besök på Studenthälsan (s. 7). Mitt bästa råd och botemedel kan dock sammanfattas med ett enda ord: vänner. Utan min familj och mina vänner vet jag inte hur jag skulle orka och var glädjen skulle komma ifrån. Jag älskar er!

Johanna Malmgren, chefredaktör

Foto: Håkan Dahlström

3 Redaktion

4 Innehåll

5 Ledare

Student

6 Vi blir tjocka av frukt! eller?

7 Studenthälsan

8 Träna, eller?

10 Sömn

12 Planera mera

13 Stress

14 Siste april

16 Lundakarnevalen

20 Vårt mål, alkohol?

21 Viktors krönika

22 Livsmedelsverket

24 Baka bröd

26 Fibrer

EHL

27 Vem är..?

28 Hälsoekonomi

Näringsliv

30 Fredrik Paulún

34 Superguiden

36 Insändaren

Kår

37 Corporate challange

38 Case Academy

40 Hungerprojektet

41 Utbildningsutskottet

42 Ordf. och vice har ordet

43 Barometern

Rapport efter rapport visar att trots att vi svenskar blir allt fris-kare och lever längre så mår vi allt sämre. Detta leder till funde-ringar kring studenters hälsa, hur mår studen-ten egentligen? Jag har träffat studentkurator Hans Alnemark för att diskutera detta och få reda på vad Student-hälsan har att erbjuda studenter.

– Jag kan inte säga om studenter generellt mår sämre nu än tidigare. Det skulle i så fall vara att de är mer stressade idag, säger Hans

Alnemark, studentkurator sedan 1998 på Studenthälsan. Verksamheten startade 1958 och under åren har den funnits på varierande platser runt om i Lund, men idag hittar du Studenthälsan på Paradisgatan 5B i nyrenoverade lokaler. De elva personerna

Studenthälsan

Vill du komma i kontakt med Studenthälsan? Gå in på deras hemsida www.lu.se/student/studenthalsan där hittar du telefonnummer att ringa för tidsbokning

”Det är lätt att det blir för mycket en dag”

som arbetar där är en blandning av kuratorer, läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor mm., för att ha möjlighet att möta den enskildes behov.

Till Studenthälsan vänder du inte dig om du lider av fysiska åkommor utan av psykiska besvär, t.ex. nedstämdhet, ångest, stress eller har upplevt någon form av kris. Generellt är det 19–25-åringar som söker hjälp för ångest och nedstämdhet.

- I den åldern händer det mycket, man flyttar hemifrån, ofta till en ny stad, man ska skaffa nya kompisar, bygga upp ett liv och händer det då något som t.ex. att man kör på en tenta eller pojkvännen gör slut är det inte konstigt om man upplever en kris.

När man kommer till Studenthälsan får man först prata och berätta vad man har för problem redogöra för hur livet är i allmänhet. Sen är det olika vilken hjälp som ges, t.ex. möte med läkaren, kuratorn eller psykologen, beroende på vad som behövs för just den individen. Är det ångest och stress kartlägger man livsstilen och försöker tillföra struktur. - Struktur i livet minskar ångest, menar Hans.

Under samtalen avdramatiserar och normaliserar man känslan, dvs. det är viktigt att få personen att inse att man inte är onormal och ensam om att känna som man gör. Det är också viktigt att förstå att tillståndet inte är permanent, utan det är en kortare period av livet man mår som man gör innan man går vidare.

För att lindra ångest är det som sagt viktigt med struktur i livet och en tydlig gräns mellan studier och fritid. Det är även viktigt att ta sig tid för återhämtning, gärna en heldag fri från prestationer. För studenter idag är det inte bara i skolan man ska prestera, utan många upplever även att det ska ske prestationer i det sociala livet. Det är mycket man ”ska” hinna med: studierna, vara aktiv inom kår och/eller nation, ha tid för vänner, träna, umgås med pojk-/flickvän, eventuellt extrajobb, mm. Det är lätt att det blir för mycket en dag. - Är det också så att man upplever att man aldrig blir helt klar med något är man illa ute, säger Hans.

Den populära beskrivningen att ha ”många bollar i luften samtidigt” kan således inte vara odelat positivt för din hälsa. Den ständiga känslan av att ha oavslutade uppgifter som kan leda till ständig stress och ångesten kan komma krypande.

Utöver struktur är bra mat och sömnvanor positivt för att linda stress och ångest, och motsatsen kan lätt förvärra situationen. - Sover du inte bra ska du inte bli förvånad om det påverkar allt annat, fortsätter Hans. Om man festar 2-3 gånger i veckan men tycker att man ändå får sova sju timmar ska man vara medveten att sömn med alkohol i kroppen inte är detsamma som sömn utan alkohol, även om antalet timmar inte skiljer sig. Att man går och lägger sig senare än vanligt spelar också in, så vet man med sig att man är känslig för sömnförändringar ska man vara försiktig. - Men det är klart man ska festa, det hör till, säger Hans.

Utöver enskild behandlig anordnar Studenthälsan grupper och kurser under terminerna som är populära bland studenter. Kurserna varierar beroende på intresse, och i vår går en stresshanteringskurs där syftet är att lära sig vad stress och ångest är, hur det uppstår, varför det uppstår och man får verktyg att använda i vardagen för att bättre hantera sin stress. Det ordnas även en våga-tala-grupp i samarbete med studieverkstaden. Den riktar sig till studenter som har svårt att tala inför grupp på seminarier och redovisningar, men det är inte en traditionell retorikkurs utan går ut på att hantera sig själv och sina känslor i samband med att man talar inför en grupp. Utöver dessa erbjuder man en tentamensångestgrupp efter att en undersökning som Studenthälsan har gjort påvisat att ca 20 procent av studenterna känner stark oro och ångest i samband med tentamen. Tidigare under våren har man på onsdagar haft möjlighet att prova på avspänning och få hjälp med olika övningar för att stressa av, andningsövningar och kroppslig avspänning.

Så oavsett om du behöver mer omfattande hjälp med att komma till rätta med hur du mår eller är ute efter tips och övningar för avslappning är Studenthälsan värt ett besök!

En studie som nyligen lanserats konstaterar att sockerarten fruktos är fetmabildande om den konsumeras i stora mängder. Fruktos finns naturligt i frukt och rotfrukter. Av dessa två fakta drog media slutsatsen att man blir tjock av frukt. Den mängd fruktos som försökspersonerna konsumerade varje dag i studien, motsvarar ca 25 äpplen. Fruktos är däremot mer lättillgängligt i en annan form- nämligen LÄSK.Sedan 2:a världskriget har vi ökat konsumtionen av tre livsmedelsgrupper, nämligen fett, kött och sötade produkter. På 70-talet drog man slutsatsen att det måste vara den ökade konsumtionen av fett som orsakade den kraftigt stigande fetman i landet. Därför lanserades lightprodukter typ ”0.01 % fett”. Dessa var mycket populära på 80-talet, men folk i landet blev fortfarande tjockare. Sedan början av 2000-talet har fokus legat på sockerkonsumtonen. Socker är en form av kolhydrater.

Fruktos och glukos är två vanligt förekommande sötnings-medel för sötade drycker. Fruktos är fettbildande i levern. All typ av flytande socker är mer fettbildande än socker i fast form pga. att det är lättare för kroppen att bryta ner. En svensk konsumerar 43 kg socker per person och år. Frukt består till liten del av fruktos. Frukt består ju även av fibrer och vitaminer som är viktiga för oss. Det är lättare att få i sig stora mängder läsk än stora mängder frukt; då dessa mättar oss.Så nej, jag skulle säga att man inte blir tjock av att äta ett par frukter om dagen, men man ska komma ihåg att allt blir farligt om man konsumerar det i för stora mänger.

Stärkande faktaDet finns 3 olika grupper av kolhydrater:- Socker- Stärkelse- FibrerSocker bryts lätt ner i kroppen. Stärkelse tar lite längre tid och är lite svårare. Fibrer är svårsmälta och passerar ofta bara genom kroppen utan att brytas ner: bulk.

TerminologiMonosakarider: fruktos och glukos, de snabbast nedbrytbara.Disakarider: laktos och sakaros, består av längre molekyler av fruktos och glukos. Oligosakarider: långa kedjor av sammansatta fruktos- och glukosmolekyler: stärkelsePolysakarider: komplext sammansatta kedjor av fruktos, glukos: fibrer.

Visste du att......Vi äter totalt sett inte mer frukt idag än vi gjorde för 30 år sedan, däremot äter vi mindre äpplen och päron till fördel för bananer, meloner, kiwi och avokado.

...Det kommer ständigt nya studier som visar att vissa livsmedel kan vara farliga för oss i vissa mängder. Vi måste lära oss att se bakom rubrikerna, vad studien egentligen säger och vem som gjort den.

...Vi äter en ganska liten mängd mer sylt eller glass idag jämfört med 30 år sedan, däremot något mer godis och saft. Anmärkningsvärt är att läskkonsumtionen som ökat från 30 till 90 liter per person och år. En halv liter läsk innehåller energin motsvarande 15 sockerbitar.

Text: Helena Johansson, hälsopedagogFoto: Victor Gezelius

Vi blir tjocka av frukt!Eller?

”Vi måste lära oss att se bakom rubrikerna”

Text: Jenny Ingelström Foto: Victor Gezelius

Träna, eller?

Idag lever vi på 2010-talet. Alla pratar om det, och alla jämför med 00-talet. Det har varit ett himla ”buzz” om det. Jag som brukar tycka att nytt år i vanliga fall också medför press (eller entusiasm) om hur det kommande året ska bli. Ska vi prata nyårslöften? Alla har dem men hur många håller dem? De flesta nyårslöften handlar dock om hälsan: jag ska sluta röka, jag ska träna mer, jag ska inte gå ut så ofta, jag ska äta nyttigare, osv. När man går till gymmet måndagen efter jullovets slut så måste man trängas, man stöter på alla man känner, det är längre väntetid på maskinerna och det är trångt mellan stepbrädorna. Konstigt nog är det inte alls likadant idag, under våren. Jag besökte de tre största gymmen i Lund för att kolla läget.

Jag fick höra att på träningscenter hade en anställd uttalat sig i stil med ”De som köper medlemskort direkt efter nyår är våra bästa kunder för de betalar men tränar aldrig”. Jag träffade Gerdahallens VD för att se om detta stämde.

Anders Faager är idag VD på Gerdahallen som de flesta studenter känner till då den stiftades av Lunds universitet. När jag frågar om det stämmer att de tycker att deras bästa kunder är de som köper ett medlemskort men aldrig tränar, skrattar han och svarar glatt ja! ”Rent ekonomiskt, visst är det så, utrustningen slits ju inte och vi får intäkter, det är ganska självklart”. Han fortsätter att förklara att det är en självklar trend som förmodligen sker på alla gym överallt. Han påpekar också att det alltid är så att folk tränar mer på våren än på hösten, men allra minst under sommaren. ”Ja det är ju också ganska självklart, sommaren närmar sig och ska man visa sig halvnaken vill man ju se bra ut också”, säger han skrattandes. Han säger att det nästan är hela 10-15 procent fler som tränar på våren än på hösten. Men jag undrar varför trenden avtar ju närmare sommaren vi kommer? Han svarar att det lätt blir så, och jag antar att motivationen har något med saken att göra. Anders fortsätter att berätta att det är fler idag som tränar och att man framför allt ser fler tjejer på gymmet idag. Han säger att det dels beror på två saker: det första är att tjejer har börjat träna på gym och inte bara kondition, plus att det finns fler konditionsanpassade maskiner på gymmen idag som inte funnits innan. Det andra är att vi är ”flockdjur”. ”Vi tränar för att det är socialt, och vi går inte bara till gymmet för att träna, utan även för att träffa andra. Sen är det ju trist om man råkar stöta på killen man dansade med i lördags, men så kan det vara ibland”, säger Anders. Han fortsätter: ”Vi har säkert bidragit till en del skilsmässor, men tänk bara hur många som också träffats här!”.

Gerdahallen har nyss byggts om och planerar att renovera än mer under sommaren. Anders berättar att hans plan är att införa fler fönster i varje sal, för han säger att det inte spelar någon roll hur mycket man beskriver ett pass, folk blir mer motiverade om de får se det själva hur det ser ut. ”Vi vill ju alla se hur det går till och jag tror man blir inspirerad när man själv ser att vissa pass kanske inte är så farliga som man trodde innan”.

Gerdahallen har 18 000 medlemmar varav 60 % är studenter. Man delar in terminen i tre delar, i början tränar ca 15 000 de första sex veckorna, varpå det sedan avtrappar och ca 12 000 tränar ganska regelbundet. Under sommaren är det dock endast 2-3000 som sätter sin fot inne på gymmet. Gerdahallen erbjuder ett otroligt

Fitness24SevenPris: 169 kr/månPass: 6-9 st/dag (mindre på helger)Gym: Finns både ett gemensamt och ett damgym

GerdahallenPris: 1400 för årskort (117 kr/mån), dock erbjuds terminskort För studenter.Pass: 29 st/dag (mindre på helger)Gym: Finns både ett gemensamt och ett damgym

NautilusPris: 229 kr/månPass: 3-5 st/dag (mindre på helger)Gym: Ett gemensamt

schema med pass nästan varje timme, och både damgymmet och det vanliga gymmet har öppet till klockan tio varje vardag. På helgdagarna är det klockan fem respektive åtta som gäller. Anders avslutar med att säga att hans mål innan han slutar på Gerdahallen är att han ska ha testat varje pass som finns på schemat, även om han tror att Step blir svårt.

Fitness24Seven är en träningskedja som har två lokaler här i Lund och jag fick svar på frågor från VD-assistenten Nadia Kaftan. Jag undrade om samma trend gäller på Fitness24Seven, att det är hysteriskt direkt efter nyår även hos dem? Hon svarade ja. Folk vill ha en nystart och börjar tänka på att anta hälsosammare vanor. Att sommaren närmar sig är ju också en faktor. Hon säger att de passen som lockar mest hos dem är Indoor Walking, Yoga samt Body Pump.

Det tredje gymmet är det nyrenoverade Nautilus, som även erbjuder simhall och har vattengympa. De erbjuder inte lika många pass som de två andra gymmen men konkurrerar med att ha bassäng samt att deras lokaler och anläggningar är helt nyrenoverade. Sedan är de belägna mitt i smeten mellan Delphi och Kämnärsrätten och det har också hjälp då många väljer att träna på det gymmet som ligger närmast.

Oavsett vilket gym vi anser vara det som passar oss bäst, händer det lätt att de krav vi ställer på oss själva vid årets början inte håller i sig under hela året. Vi kan skylla på hemska tentor, stressen och en massa annat som egentligen inte får användas som ursäkt. Men jag tror att det Anders sa stämmer, att det är socialt att träna. För visst orkar man om man lovat någon att man ska gå till gymmet tillsammans? Man kan tyvärr inte använda samma ursäkter till sin träningspartner som man drar för sig själv.

Text: Soraja Hadzalic Foto: Victor Gezelius

Studentpriser

Tröttsamt ämneText: Johanna MalmgrenIllustration: Thomasine Boris-Möller

Att sova betraktas av vissa som en nödvändighet, andra som en njutning och ytterligare andra som slöseri med tid. Oavsett vilken grupp man tillhör kvarstår faktum att sömn är ett konstant inslag i allas liv. I alla fall till en tredjedel, vilket är hur stor del av våra liv som forskarna säger att vi spenderar på att sova. Men saker förändras. Från att ha varit en plats endast avsedd för sömn och kärlek har vi nu flyttat hela våra liv till sovrummet. Ljus, ljud, plugg och jobb – allt mer avverkas numer i sängen. Följden blir att allt fler lider av sömnsvårigheter vilket i sin tur påverkar inte minst studieförmågan negativt. För att hjälpa dig till många nätters god sömn har Lundtan därför tagit reda på hur man bäst går tillväga för att somna. Och vad som händer om man inte gör det.

Horisontellt läge Det är nog många studenter som ställer sig tveksamma till att vi skulle spendera en tredjedel av våra liv i sovande tillstånd. Ständigt omgärdad och obehag-ligt medveten om utlöpande deadlines, dubbelbokade datum och diverse icke-studierelate-rade aktiviteter – må det vara jobb eller fest – är det svårt att föreställa sig när man skulle ha tid för denna aktivitet. Att det är nödvändigt för att fungera håller nog de flesta med om, även om åsikterna om exakta det antalet timmar som krävs går isär. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare på Karolinska Institutet, hävdar att studenter bör sova åtta timmar per natt och bekräftar därmed tanken om en tredjedel. Vad händer då om man inte lyckas tillgodogöra sig dessa timmar?

Sömn, eller bristen på den, är en fråga som uppmärksammas allt mer. Att man ska sova ordentligt för att orka är en vanlig uppmaning från såväl föräldrar som lärare. Samtidigt uppmanas man även att prestera i skolan och ha ett aktivt socialt liv. Studenter finner sig ofta försöka lösa denna till synes omöjliga ekvation, som allt som oftast frångås genom tillägget av diverse koffeindrycker. För er som missade den Internationella Sömndagen den 21 mars kommer här sövande – men viktig – info.

”Akut så sjunker hjärnans ämnesomsättning, hjärnan går långsammare och man får svårt med uppmärksamhet, minne etc. Immunsystemet blir mindre effektivt. På en veckas sikt leder fyra timmars sömn per natt till att insulinet blir ineffektivt. På lång sikt ökar risken för infarkt, diabetes, depression och utbrändhet. Observera dock att om man sover ’normalt’ åtta timmar under helgen ackumulerar inte effekterna över tid”, är Torbjörns föga uppmuntrande svar.

När man går och lägger sig spelar enligt Torbjörn ingen roll och olika personer har givetvis olika stort (långt) sömnbehov. Har man extra mycket att göra en vecka och därmed tvingas avsätta färre timmar än vanligt till sömn, kan man ta igen det i efterhand. Men vänta inte för länge.

Orolig sömn är ett begrepp som de flesta är bekant med. Oavslutade projekt under dagen kan dröja sig kvar även under natten och resultera i att man inte helt kan slappna av. Att tala eller gå i sömnen kan vara både roligt och genant, vilket jag själv har erfarenheter av. Att någon skulle drömma mer än andra stämmer dock inte enligt Torbjörn.

”Alla drömmer ungefär lika mycket. De som kommer ihåg drömmar har sovit litet dåligt (man måste vakna för att komma ihåg en dröm). Sömngång är en liten bugg i sömnsystemet - kraftigt ärftlig och utlöses av tidigare sömnbrist (pga exempelvis stress, alkohol etc.). Sömnprat verkar vara fullständigt normalt, men möjligen pinsamt.”

Vad som däremot är sant är att vissa klarar sig på mindre sömn än andra, vilket enligt Torbjörn beror på att ”kortsovarna är effektiva sovare”.

Sov gottNu måste man alltså vara effektiv även när man sover. För de som inte lyckas med denna utmanande uppgift finns det en genväg, även kallad power nap eller tupplur. Effekterna av denna frestande dags(in)aktivitet varierar beroende på vem man frågar men en tupplur under dagen kan ibland kännas nödvändig för att orka. Torbjörn anser att ” en lagom tupplur ökar den intellektuella förmågan och uthålligheten. Max 30 minuter i sängen, mer ger litet seghet vid uppvaknandet.”

Det finns dock knep att ta till för att underlätta insomnandet. Att ha ett block vid sängen kan exempelvis hjälpa den som har svårt att sova. För att tömma hjärnan kan man helt enkelt skriva ner det som man tänker på och sedan ta itu med det nästkommande dag. Dock: om man oroar sig för det som komma skall, av Torbjörn kallat ”kommande stress”, förlänger man insomnandetiden. Se därför till att de att-göra-listor som du jobbat efter under dagen är noga avverkade till kvällen.

Andra tips är lågintensiv motion. Det viktigaste är dock att man undviker att aktivera hjärnan genom det som Torbjörn kallar ”problemlösning”, en term som i Lund vanligen går under benämningen ”plugg”.

Det vi studenter måste lära oss handlar dock egentligen inte om tips och trixs för att ”lura” sömnen eller att ha John Blund som speed dial. Det vi måste lära oss att koppla bort och koppla av.

SOV PÅ SAKEN.

Sömntips

Källa: www.somnhjalpen.se

Känner du igen dig?

Insomni När en person har svårt att somna och/eller vaknar ofta.

Hypersomni När en person är ordentligt sömnig på dagtid.

Parasomni När en person drabbas av exempelvis sömngång eller mardrömmar.

Dygnsrytmstörning När en persons sömn och vakenhet är ur fas (infaller på fel tidpunkter).

Svårt att vakna?

• Stig upp direkt när du vaknar. Om du somnar om är risken att du vaknar mitt i en sömncykel och det får dig att känna dig ännu tröttare. • Gäspa gärna när du vaknar, det underlättar syresätt ningen. • Vistas utomhus på morgonen - det stärker dygnsryt men.

Svårt att somna?

• Unna dig en skön säng, täcke och kuddar som du trivs med. • Bra kondition är ett utmärkt bot mot dålig sömn, men motionera inte senare än 4 tim mar innan du ska lägga dig. • Genom att se över dina matvanor kan du åtgärda flera sömnproblem. Ett ämne som påverkar det psykiska välbefinnandet och balansen är serotonin. Ett förstadium till det ämnet finns i bananer, cheddarost och i kombinationen mjölk och honung.• Gå inte och lägg dig hungrig. En tom mage och låg blodsockernivå leder till att kroppen aktiveras och det blir svårare att somna. • Sovrummet ska vara mörkt, tyst och svalt men inte kallt - mellan 13-18 grader. Ha gärna fönstret på glänt, ibland även under vintern. En tät rullgardin eller en sovmask över ögonen kan hjälpa till. • Ljud ger sämre sömn även om man inte är med veten om något oväsen. Man blir störd till och med vid lågmält tal. Prova öronproppar för att stänga ute störande ljud. • Vänd bort klockans urtavla - det spelar ingen roll vad klockan är mitt i natten. • Alkohol och tobak påverkar sömnen negativt.• Bygg upp ditt sömnbehov genom att se till att vara vaken tillräckligt länge på dagen så att du har en chans att bli trött på kvällen.

Här tipsar Nådiga Lundtan om händelser vi tror kan vara intressanta för ekonomistudenten. Passa på att utnyttja att ni läser på ett bra universi-tet som kan locka intressanta föreläsare! Dessutom får ni tillfälle att släppa blicken från skolboken i ett par timmar utan att få dåligt samvete.

Då Nådiga Lundtan skrivs långt före dessa datum är många föreläsningar, seminarium och andra events inte inbokade. Försök därför på egen hand hålla koll på vad virrvarret av institutioner bokar in. Håll koll på Karriärcentrums, Lundaekonomernas, universitetets kalendariums- och Studentaftons hemsidor!

april

Företgaskväll hos Nordea. Företaget bjuder in 25 studenter till deras kontor i Lund.

08.00-10.00, Tornrummet översta vån. Gamla Kirurgen, Sandgatan 3, Lund, Anställningsintervjun - Träna och förbered dig!Anmäl dig till Karriärservice seminarium som ger konkreta tips om vad du ska tänka på inför och under intervjun. Ta gärna med en för dig intressant platsannons Nyttig övning ingår där du får intervjua eller bli intervjuad.

16:00-18.00 EC1:135. Föreläsare: Anna Ulfsparre. Karriärcenter: Kurs i säljteknik: Hur gör du dig själv intressant? Lär dig säljteknikens grunder. Föranmälan krävs.

Valborgsmässoafton

17:00 Cornelis, Kårhuset. Icebreaker. LundaEkonomerna – Juridiska Föreningen – TLTH.

Familjen spelar på Babel i Malmö

15.15 – 17.00, Tornrummet översta vån. Gamla Kirurgen, Sandgatan 3, Lund, Att skriva bra CV och ansökningsbrevAnmäl dig till Arbetslivscenters seminarium. Du får konkreta exempel på säljande CV och ansökningsbrev, liksom metoder du kan använda för att få fram just dina styrkor.

Läs om vad som hän-der på sidorna xxx

Europadagen

Lundakarnevalen Lundakarnevalen Lundakarnevalen

Stress är ett begrepp som de flesta människor kan relatera till. ”Jag känner mig lite stressad just nu”, är ett uttryck som ofta hörs bland studenter inför en tenta. Känslan är kanske att det är tidsbrist som ställer till det. Först när tentan är avklarad kan vi pusta ut en stund, åtminstone fram till nästa tentaperiod... Vi kan också känna oss stressade när vi springer efter bussen som precis ska lämna hållplatsen. Den sorts stress är mer kortvarig och brukar försvinna då vi satt oss tillrätta på bussen, svettiga och nöjda över att ha hunnit med.

Vad är egentligen stress? Jo, en fysisk reaktion i kroppen. Stressystemet sätts igång när vi utsätts för en fara och hormoner såsom adrenalin och kortisol utsöndras. Pulsen ökar, andningen höjs och musklerna spänns. Kroppen mobiliserar sina resurser och gör sig beredd att fly eller fäkta. Tack vare stressystemet kan vi fokusera lite extra inför en tentaperiod eller hinna ifatt bussen. Hade vi inte haft vårt stressystem skulle kroppen inte ha möjlighet att varva upp och möta den fara som står framför oss. Stress är därmed en överlevnadsmekanism.

Stressystemet i kroppen ser likadant ut hos alla människor. Däremot blir olika personer stressade av olika saker. Vissa blir nervösa av att tala inför en grupp människor, medan andra i stället blir kallsvettiga vid blotta tanken av att inte lyckas nå en viss poäng på högskoleprovet. Stress kan också uppstå av för lite att göra, exempelvis vid arbetslöshet. De faktorer som stressar oss kallas stressorer. Stressorerna ser annorlunda ut idag än vad de

gjorde när vi levde som grottmänniskor, trots att stressystemet är detsamma då som nu. Förr i tiden var kanske den största faran den sabeltandade tigern eller att inte lyckas ta sig hem innan det fasansfulla ovädret skulle braka loss. I det svenska samhället handlar stressen sällan i första hand om rädsla för vilda djur eller naturkatastrofer. Däremot är tankar inför framtiden något som ofta snurrar i studenters huvuden. ”Jag måste få bra betyg!” Att även läsa extrakurser anses fördelaktigt för att kunna konkurrera på den föränderliga marknaden. Utöver skolan gäller det att ha minst ett extrajobb för att slippa ta fullt studielån, hinna med vänner och familj, följa en noggrann budget för att få slantarna att räcka samt värna om sina fritidsintressen. Inte konstigt att många känner sig stressade!

Kan stressen vara farlig för oss? Ja, om den pågår under längre tid utan återhämtning. Långvarig stress leder till irritation, koncentrationssvårigheter och att vi ser världen genom en allt smalare tunnel. Om vi är konstant stressade dygnet runt i veckor, månader, år, är risken stor att vi ”går in i väggen”. Stressystemet fungerar inte längre eftersom det inte har fått möjlighet till återhämtning. Vill det sig riktigt illa kan det vara svårt att någonsin få det att fungera igen. Oavsett vilka faror som uppstår omkring oss så har inte kroppen längre möjlighet att mobilisera sig för att fly eller fäkta. Då lever vi farligt! För att undvika att så sker krävs att vi varvar ner emellanåt, trots krav på ständig effektivitet och produktivitet. Varifrån kommer kraven, från andra eller från oss själva?

Bygg upp en buffert mot stress

• Fysisk aktivitet – förbränner stresshormoner!• Sömn – bygger upp kroppen!• Sociala kontakter – ger oss kraft och stöd!• Varierad, näringsrik mat på regelbundna tider – en jämn blodsockernivå gör oss alerta!• Prioritera och lär dig att säga nej. Vad är viktigast just nu?

Tänk på! Hjärnan kan inte skilja mellan fantasi och verklighet. Du kan därmed påverka hur du mår med hjälp av dina tankar. Ser du ditt liv som ett stort orosmoln eller som en spän-nande utmaning att möta var dag?

”Opti-misten lever i genom-snitt 7,5 år längre än pessi-misten!” – Nisse Simons-son, hjärnki-rurg

Den livsviktig

a men livsfarlig

a stressen

Namn: Helena SjöbergUtbildning: Hälsopedagogiska programmet, HiGÅlder: fyller 25 den 10 april Intressen: Umgås med härliga människor. Träna inför En svensk klassiker, har två grenar kvar.

maj Star Wars-dagen

STUDENT KALENDER

Siste aprilText: Jonas KlarinFoto: Victor Gezelius, Lovisa Bergstrand

I mina hemtrakter firas Valborgsmässoafton med tändandet av stora brasor och skjutandet av fyrverkerier. Jag minns när jag som liten parvel bevittnade dessa eldar och explosioner i himlen och med en pojkes fulla inlevelse kastade mig i leran och låtsades att ängen var en krigets skådeplats. När jag för ett par år sedan flyttade ner till Lund för att läsa på universitetet lärde jag mig att fira Valborg, eller Siste april som man säger,

på ett annat sätt, även om man kan finna vissa likheter.

Valborg är en högtid med starka traditioner och har rötter i förkristen tid. Efter att norra Europa kristnats kopplades högtiden samman med heliga Valborg och den kult mot häxtro som helgonet kommit att förknippas med. Valborg firas förutom i Norden även i vissa delar i de baltiska staterna och i Tjeckien och Tyskland. Att tända eldar, majbrasor kallas de ofta, verkar vara särskilt utspritt och av speciell betydelse. Som alla högtider ska Valborgsmässoafton firas traditionsenligt, vilket kan verka något ironiskt då alla har en egen uppfattning om hur detta skall gå till. Firandet skiljer sig med andra ord mycket åt från person till person och från plats till plats, men jag ska försöka att beta av så många som möjligt av de aktiviteter som finns att välja bland på det valborgska smörgårds-bordet i Lund.

Valborg har, som så många andra svenska högtider, kommit att förknippas med fylleri och stökigheter. Därför har på senare år åtgärder vidtagits för att undvika tråkigheter. Lunds systembolag har därför stängt på Valborgsmässoafton och nationerna kommer inte att anordna någon champagnegalopp. Det var lite om vad man inte kan göra, nu till sådant man kan göra. Dagen börjar lämpligen med en picknick i Stadsparken. Jag har alltid varit svag för sill, en fisk som tycks vara någon typ av universell festmat vid svenska högtider, och berömmer ofta dess goda hälsoeffekter och de många smaker som den genom den stora variationen av inläggningar kan förmedla. Vill man inte äta sill, behöver man inte äta sill, och jag tror att vi sillätare är ett utdöende släkte. För många är just detta det som Valborg handlar om: sitta i den av unga människor överfyllda parken, snapsa och äta gott, prata med vänner och främlingar och känna den fina gemenskapen. Somliga sover i parken natten före Valborg, andra kommer dit i ottan. Jag själv brukar dyka upp någon gång mellan frukost och lunch och det är varje år en lika häftig känsla att känna den vägg av värme, uppkommen av de tusentals kropparna, som slår emot en när man går in i parken. Radio AF sänder precis som vanligt från stadsparken, och det brukar vara mycket uppskattat. Under dagen kommer också kuratorskollegiet att hålla de traditionella Siste april-lekarna i stadsparken. De tävlande är stadens nationer och de tävlar i grenarna brännboll, stafett och dragkamp, den sistnämnda den mest prestigefyllda.

Lunds studentsångare har en speciell roll vid firandet av siste april

”Vill man inte äta sill, behöver man inte äta sill, och jag tror att vi sillätare är ett ut-döende släkte.”

”Lunds systembolag har därför stängt på Valborgsmässoafton och nationerna kommer inte att anordna någon champag-negalopp.”

och första maj. Klockan 16.15 kommer de att hålla en konsert i universitetssjukhusets aula och klockan 17.45 kommer de att sjunga när den traditionella mösspåtagningen på Tegnérsplatsen äger rum. Dagen efter, som första maj verkligen brukar vara, upp-vaktas universitetets rektor vid universitetsplatsen klockan 12.30. Senare, klockan 18.15 på kvällen, hålls konsert på universitets-trappan. Konserten direktsänds i TV4.

Förra året arrangerade några entusiastiska studenter en utomhus-fest, ett Block Party, och det ryktas om att det kommer att hållas ett i år igen. Var det kommer att hållas någonstans är det få som vet, det hela är medvetet höljt i dunkel, men förra året studsade minimala basslingor från de ståtliga högtalarna och tillrop från glada studenter mellan Parantesens väggar. Det hela ska finnas förevigat på Youtube.

Östgöta nationHåller i en rad aktiviteter från klockan 11 till 17 med bland annat DJ:s och husband

De flesta nationer håller i någon typ av verksamhet siste april och dagarna däromkring och här är ett försök till en översikt.

Blekingska nationenBlekingska arrangerar en pommacgalopp och på kvällen har de en sista-april sittning och kvällen avslutas med nattklubb.

Göteborgs nationPå Göteborgs nation kom-mer man att som vanligt på första maj att ha en fest på sin innergård med öltält, hamburger-försäljning och livemusik av husbandet. På eftermiddagen kommer man att hålla öppet från klockan ett till klockan sex och på kvällen kommer Kajutan hållas öppen fram till 02.00.

Hallands och Västgöta nationNationerna anordnar den 29:e april Kvalborg ihop, vilket alltså är en klubb dagen före Valborg. En stor nattklubb med fem barer, två stora dansgolv och plats för 800 personer utlovas. På valborgsmässoafton är det på VG:s puben Freda’ Kök & Bar.

Helsingkrona, Sydskånska och Krischansta nationDessa tre nationer vid Tornavägen arrangerar ihop Tegel-bruket, vilket är tre klubbar som körs samtidigt. Kristianstad nation kommer att ha sittning på kvällen och Helsingkrona kommer att ha öppet pub Fredmans torsdag, fredag och lördag samt servera brunch på söndag.

Lunds nationHåller i sin årliga grillning. Sedan är det eftersläpp till Playground.

Malmö nationMalmö nation anordnar något de kallar Valborgsyra, vilket innebär livemusik, mat, dryck och många överraskningar. Tillställningen börjar efter lunch och fortsätter fram till kvällen och besöks av cirka 1000 gäster. De anordnar också Kvalborg då det är sittning med eftersläpp.

Wermlands nationÅrlig vårbal på Grand Hotel.

En karneval är för många människor starkt förknippat med Rio de Janeiro. Det är 30 grader varmt, mer eller mindre nakna människor som rytmiskt spontandansar i tåg längs med gator och stränder. Ett konstant rus som pulserar och rycker med hela sin omgivning utan chans att undkomma. En karneval

LundakarnevalenNationernas berättar om sina karnevalsaktiviteter

GöteborgsKarnevollywood är Göteborgs nations största satsning någonsin. I vår nations-representation denna karnevel ingår tältnöjet Karne Vel. Håll ögonen öppna för det!

Upplägget kommer vara en inner-gård med live-underhållning och musik 15:00-22:00 och en Karnevol-lywood-nattklubb på nummer Femton 21:00-03:00. Artisterna som uppträder är hip-hop-legenden Petter, Sveriges bästa live-band Hoffmaestro & Chraa, isländska musikexporten Retro Stefson samt coverbandet Göteborgs husband och after-ski-specialisten Andi Joseph. På DJ-fronten spelar namn som Martin Grewin, Unnsteinn Manuel Stefánsson, Erik Åkerlund, Fabian Landelius & Victor Ohlsson m fl. Underhållning väntas även på Karnevollywoods nattklubb.

Biljettsläpp 26 april på Nummer Femton.

HallandsUnder karnevalen kommer vi framförallt att köra på torsdagen tillsammans med VG’s. Mycket är hemligt än, men det blir en stor nattklubb med 5 barer, 2 stora dansgolv och plats för över 800 personer.

På fredagen kör vi skönt karnevalshäng med grillat på vår uteservering samt tillgång till Lunds godaste drinkar och ölutbud!

KalmarVi på Kalmar Nation har i år temat Kriminalkarneval där källaren görs om till maffiakrogen Don Calmariones bar & Charkuteri där kan du gå och äta dag som kväll. Trädgården kommer att göras om till Alcatraz rastgård! Oavsett väder kan du sitta i öltältet och skryta om ditt senaste bankrån eller tentafusk, eller lyssna till våra liveband. Vid mörkrets inbrott skruvas volymen upp och Don Calmariones bar & Charkuteri förvandlas till den bästa kriminalklubben i stan!

KrischanstaKrischan kommer att ha stängt under karnevalen.

Alla nationer har getts chansen att bidra med en egenkomponerad text.

Lundtan har träffat LundaEkonomernas karnevalsansvarige, Jonas Wendt.

Hej Jonas, hur kommer det sig att du sköter LundaEkonomernas karnevalsprojekt, LEK?Hejsan Lundtan, det började med att jag och Oscar Bromée sökte tillsammans och fick posten efter en intervju där vi fick presentera oss själva samt våra idéer. De gillade vad de hörde och nu är jag och Oscar karnevalsansvariga.

Kul, hur inleder man förberedelserna inför en karneval?Arbetet satte igång i december med tanke-smedjor där lundaekonomer fick komma med idéer till vagnar, tält etc. Vi fick ihop ett par riktigt bra förslag och skickade in dessa. Sedan fick vi ett tält och en vagn och började jobba.

Vad kommer temat på tältet och vagnen att vara?Temat på dessa är hemliga och kommer inte att släppas förrän de presenteras under själva karnevalen. Vi kommer inte att ha samma upplägg som nationerna med ett tema för all verksamhet utan vi har ett tema på vagnen och ett i tältet. Det vi kan avslöja är att båda själv-klart går i karnevalens tema Rätt&Fel, men att vi även satt en ekonomisk twist på det hela. Hur ser tidsplanen ut just nu (100330 red.anm.)? Är det stressigt?Förberedelserna går bra. Vi ligger bra till i tidsplanen och allt material är beställt. Det vi sysslat mycket med fram tills nu är att sätta

Text: Mattias Erasmie, Jonathan Lindwert Foto: Lundakarnevalen

budgetar för de olika projekten, göra modeller och skisser på vagnen samt beställa material till allt. Vi har dessutom planerat in en hel del fester för alla inblandade ekonomer. Veckan efter påsk kommer det fysiska arbetet att dra igång på riktigt. Då ska kostymer sys, vagnen byggas och all rekvisita tas fram. Det är här alla engagerade lundaekonomer kommer in i bilden. Vi kommer tillsammans att bygga allt och även om det mesta är planerat i stora drag, finns det fortfarande mycket utrymme för kreativitet i detaljerna.

Vad kommer ni att göra för att sticka ut?Alla kommer att sticka ut på sina egna speciella sätt under karnevalen, speciellt i tåget. Vissa vagnar låter mycket, vissa är väldigt vackert gjorda, vi kommer nog att sticka ut som en av de mer händelserika. Vi har ett budskap att förmedla och för att få fram detta, har vi en hel del aktiviteter på vagnen. Den är uppdelad i lite olika ”sektioner” och varje sektion är som en serieruta som tillsammans ger oss helheten. Det verkar kanske lite flummigt nu, men ni får se under karnevalen.

Hur många ekonomer engagerar sig med LEK och vad får de ut av det?Vi är totalt omkring 60 lundaekonomer som valt att engagera oss i LEK. Det är allt från nyinskrivna novischer till gamla rävar, men det är ett underbart gäng. En del kommer att vara med på tåget, en del i tältet och en del kommer att ha lite andra sidoprojekt som sin huvuduppgift. Förutom upplevelsen att vara

aktiv under en karneval (som många säger är bland det roligaste man kan göra i Lund) får man dessutom en del privilegier. Självklart har vi ett par fester för alla jobbare, allt från mindre grillkväll i stadsparken till en heldag med lekar och sittning. Utöver detta får de som är aktiva i vagnen även full tillgång till ”tågstationen” som är tågets nöjesområde. Detta ligger i anslutning till verkstaden där vagnarna byggs, och är till för att arbetet med vagnen ska bli så underhållande som möjligt. Här kommer det att finnas allt ifrån bar och loungehörna till biljard- och pingisbord samt en hel del andra nöjen som tyvärr inte får avslöjas förrän efter den stora premiären den 17 april.

Har ni något tips till folk som ännu inte engagerat sig så mycket i karnevalen? Vi tycker att du ska testa på lite av allt. Vissa stirrar sig blinda på att bara hänga med tåget, eller bara hänga på en nation hela karnevals-tiden. Detta må vara mycket roligt, men vi tycker du ska testa på lite allt möjligt av vad karnevalen har att erbjuda. I Lundagård kommer en hel del tält att ställas upp. Här hittar du allt ifrån spextält till mattält och allt däremellan. Kom in och häng lite i LundaEkonomernas tält exempelvis. Vi tycker även att du ska ta dig tid att titta på tåget. Polisen räknade 2006 med att närmre en halv miljon människor och de tror på större siffror i år. Tåget går från 13-15 på lördag och söndag, bästa platsen att se det är på Mårtenstorget. Kolla gärna runt på www.lundakarnevalen.se för att se vad mer som erbjuds.

LundaEkonomernas karneval

BlekingskaBlekingska har tema Illegalkarneval kommer att ha temasittningar och med klubb torsdag till lördag samt på söndag avsluta med en brunch och en pub. Klubbarna kommer att följa med respektive tema för kvällen och ha öppet fram till 03. På torsdag bjuder vi in till en minst sagt fängslande kväll. Blekingska förvandlas till ett fängelse fyllt av fångar, vakter och poliser som för en gång skull får tillfälle att festa loss tillsammans. Fredagen transformeras Blekingska till Stockholms undre värld. Snabba cash, lyx och flärd, farliga förbindelser och frestande förförare. Vi utlovar överraskelser! På lördagen fylls Blekingska av gangsters och rånare, saxofonspel och rökiga röster, en doft av cigarrer och skumma affärer. Välkommen till 20-talets Chicago, en tid då rusdrycker var bannlysta men där hemliga jazzklubbar serverade både sprit och fantastisk musik. Söndagen bjuder vi på jazz-brunch som närmre kvällen kommer att övergå i en pub att krama ur de sista dropparna ur.

På torsdagen kommer Alice in Videoland dessutom spela och det är inte omöjligt att det kommer andra akter tillkommer för de andra dagarna.

utmanar dig att ha roligt och vinner varje gång. Många har aldrig upplevt Lundakarnevalen och har kanske svårt att förstå hur normalt stelbenta och småblyga svenskar den 21 till 23 maj skall lyckas framkalla en sådan karnevalistisk eufori. Frukta ej, Lundakarnevalen beskrivs frekvent som en nöjeshöjdpunkt under studenters studietid och årets upplaga lär inte göra någon besviken. Över 5000 studenter engagerar sig för att på olika sätt bidra till att upprätthålla traditionen av en fartfylld karneval för hela Lund.

Varifrån kommer då denna tradition och varför väljer över 5000 studenter att engagera sig ideellt för detta ändamål? Dess ursprung sträcker sig tillbaka ända till 1849 då Smålands nation den 1:e maj, som en del av valborgsfestligheterna, bildade tåg som rörde sig till Brunnssalongen i Lilla Råby. Detta tåg var starkt bröllopsinspirerat och uppfyllde därmed två karnevalkrav som senare har byggts på och skapat en fullskallig och välorganiserad karneval. Årets Lundakarneval har temat Rätt&Fel och kommer förutom karnevalstågen längs med Lunds gator bestå av revy- och spexföreställningar, konserter, öl- och mattält, nattklubbar samt nationsaktiviteter.

www.pwcstudent.se

De flesta studenter svarar nej på den frågan, samtidigt skickar de ut sina CV:n till människor de aldrig träffat på företag de bara hört talas om. Vi tycker att det verkar dumt. Därför finns vi nu på Facebook. På vår sida

PwC Student har vi medarbetare som berättar om sin vardag och svarar på dina frågor. Kanske är vi ditt dröm-företag, kanske inte. Riktigt säker kan du inte vara förrän du lärt känna oss.

Skulle du köpa en bil osedd eller gifta dig med en person du inte känner?

ÖstgötaPå ÖG har vi temat Royalkarneval – där allting kommer vara kungligt. Vi kommer att ha liveband två gånger per dag både utomhus och inomhus, bl.a. kommer Deportees uppträda hos oss på lördagen. Våra DJs spelar från vårt hustak hela eftermiddagen. Vi har mat och alkoholservering mellan 11-20, sen öppnar vi upp för nattklubb igen kl 21. På söndagen avslutar vi karnevalen med ett coverband på sju personer med blåsinstrument och massa andra galenskaper!

WermlandsPå Wermlands börjar karnevalen redan på onsdagen med Green Way, vår ekologiska pub och följs av nattklubben Lipstick. På torsdag, fredag och lördag kommer det ekologiska temat igen, med en uteservering på lunchen med god ekologisk mat samt dryck och trevlig underhållning som trubadurer som spelar och workshops där man kan lära sig att leva mer ekologiskt. På lördagen övergår uteserveringen till pub och sen nattklubb!

VästgötaPå VG kommer vi att köra Kvalnear och planerna är att vi satsar hårt för att skjuta startskottet för karnevalen. På onsdagen kör vi Metro med Kvalnear-tema och på torsdagen kör vi stans fetaste nattklubb tillsammans med Hallands – samt Electroklubb på fredagen. Vi har ett genomgående koncept där vi lägger fokus på uteservering under dagen med efterföljande nattklubbar flera kvällar i rad.

SydskånskaPå Sydskånska Nationen kommer vi att ha brunch på fredag, lördag och söndag. En naturlig samlingspunkt för studenter med gästande kompisar där de kan käka en god brunch, kanske ta en öl och sedan traska ner till karnevalsområdet.

Smålands Årets karneval kommer att äga rum under Smålands Nations Kulturpolitiska vecka. Vi kommer att erbjuda alternativ kultur till hela Lunds befolkning. Vi kommer ha öppet måndag till söndag under karnevalsveckan.

MalmöVi kommer att bjuda på en tredagars festivalinspirerad utomhusfest fredag till söndag. Karnevalen går under temat Karneworld vilket innebär en interkontinental resa med smygstart under torsdagskvällen i orienten, mellanlandningar i tropiken och polarområdena innan vi tillsammans avslutar hela karnevalen på söndagen i de karga öststaterna. Vi kommer ha artister som Kleerup, tunga DJs som bl.a. Miss Dilemma och The Office samt vårt grymma husband. Dessutom kommer vi att bjuda på flyg-uppvisning under karnevalen.

LundsVi kommer som sig bör hålla fest i fyra dagar under karnevalen. Vårt tema är Ritualkarneval med en ritual som utspelar sig i källaren och en ritual som utspelar sig uppe på Penthouse. Det kommer att hållas under-hållning av högklassiga DJ:s under kvällarna!

Nu har du bestämt dig. Aldrig mer. Kommer du ens i närheten av en öl så spyr du. Ångesten är total. Du börjar sakta röra dig i sängen och gör ett tappert försök att stiga upp men retirerar snabbt. Då bestämmer du dig. Du ska aldrig mer dricka. I alla fall inte på ett år. Eller någon månad. Sen somnar du om.

Dagen spenderas som alla andra bakisdagar. Det är lustigt egentligen, för att festa kräver numera 24 timmar. Förut kunde du i alla fall spotta ur dig någon form av prestation dagen efter men inte nu längre. Nu är det rehab som gäller. Iklädd morgonrock och den bekanta betongkepsen irrar du runt i lägenheten som en osalig ande, allt för att hålla tankarna borta. Den diffusa smärtan från ditt blodiga knä och din ömmande lever är ingenting mot ångesten du känner när du i din ensamhet sakta bearbetar gårdagens eskapader. Långsamt och med stor tvekan ringer du dagens första samtal och då får du det bekräftat. Du var precis lika glad i hatten som alla andra och även denna gång klarar du dig undan skampålen. Med betydligt bättre humör ringer du ditt andra samtal och timmen senare sitter du kvar på samma plats i soffan, nu med en tom pizzakartong på golvet framför dig.

Ändå lär man sig aldrig läxan. När fredagen närmar sig och man knäcker den första biran är det inte direkt söndagens ångest man tänker tillbaka på. Detta är lite motsägelsefullt då

man i debatten uteslutande fokuserar på alkoholens negativa sidor. Finns det ens några positiva och känner vi i så fall till dem? Att vi gör! Å så svingar vi på sejdeln igen, hej skål!

Hela frågeställningen handlar om prioriteringar. Vill man leva länge och torrt eller blött och kort? Varför inte lyssna på nationalskalden, Bellman. Han måste levt ett fantastiskt liv, och enligt hans devis skulle man ta upp till tre supar dagligen för att dö nöjdare. Det kan jag leva med.

Den kanske främsta egenskapen alkoholen besitter är dess sociala sidor. Det är ingen slump att människan fastnade för alkohol som en del av sociala tillställningar. Den fungerar som katalysator i sociala sammanhang, och likt ett glidmedel kan den få de mest tråkiga sammankomster att vakna till liv. Hur skulle det vara ifall era fäder inte fått i sig ett par järn innan de med stadiga steg närmade sig era mammor på något dansgolv, säg på 70-talet. Alkohol tar många liv, men den bidrar på så sätt även till skapandet av nya. Med dessa egenskaper har alkoholen fått en betydande del av vår kultur som vi borde värna om, precis som vi värnar om all annan kultur.

Livet räknas inte i antalet andetag, utan antal gånger vi tappar andan.

Leva länge och torrt eller blött och kort? För många är alkoholen och studentlivet tätt sammankopplat. Som student har du fler möjligheter att festa. Uteställena är öppna flera dagar i veckan och priserna är plånboksvänliga. Man lever ofta som om morgondagen inte finns, och få är nog de som tänker på alkoholens påverkan på kroppen. Men vad är det som egentligen händer med oss när vi dricker? Varför tappar vi lätt minnet, varför blir vi så varma och varför blir vi bakfulla?

Det förrädiska med alkohol är att det inte har någon egen receptor. Därför ger alkoholen en ospecifik effekt och påverkar många olika system i vår kropp. Dock är det levern som får ta den största smällen. I levern sker nämligen ca 90 procent av all alkoholnedbrytning. Alkoholen bryts ned i flera led för att till sist bilda koldioxid och vatten. Egentligen är det inte alkoholen som är farlig för våra celler, utan den första restprodukten, alcealdehyd.

När vi dricker alkohol förs den först ner i magsäcken där ca 20 procent absorberas. Sedan åker den vidare ner till tunntarmen där de återstående 80 procent tas upp. Härifrån åker sedan alkoholen ut i blodomloppet där den blandas med det naturliga vattnet som finns i blodet. På detta sätt sprids alkoholen till hela kroppen.

Alkoholen påverkar många sinnen och den ger både sämre syn, hörsel och känsel. Koordinationsförmågan försämras i takt med en stigande alkoholhalt i blodet, detta på grund av att det centrala nervsystemet bedövas av alkoholen. Därmed blir samspelet mellan muskler och nerver sämre. Förmågan att bedöma avstånd försämras, och risken för dubbelseende ökar. Tunnelseende är också en effekt som kan uppstå av alkoholintaget.

Vårt mål, alkohol?Text: Viktor Lundqvist Foto: Victor Gezelius

Personen på bilden har inget med innehållet i texten att göra

Text: Anna Tullgren

”Gränsen är väldigt individuell, men vid slödder är gränsen redan passerad”

Alkohol påverkar även en rad viktiga substanser i kroppen, så som glutamat, GABA, ADH och dopamin. Hjärnans vanligaste signalsubstans är glutamat. När man dricker alkohol blir det en störning i denna substans och resultatet av detta blir att man blir mindre uppmärksam. Både GABA och glutamat är viktiga för skapandet av minnen. Dessa signalsubstanser flyttar information från närminnet till långtids-minnet, men för att nya minnen ska uppstå måste GABA och glutamat vara i balans.

När man dricker alkohol slås denna balans ut och resultatet blir ibland att en minnes-lucka uppstår.

Alkoholen påverkar även ett hormon som heter ADH som styr njurarnas funktion. Frisättningen av ADH bromsas, vilket gör att njurarna inte absorberar vattnet i vår kropp. Det skickas istället vidare till urin-blåsan och därför måste vi gå på toaletten oftare. Istället för en absorption sker alltså en frisläppning av vätska, vilket leder till att vi blir uttorkade då viktiga salter sköljs ut ur kroppen. Vätskebalansen rubbas och detta brukar leda till huvudvärk. ADH vidgar även våra blodkärl så att blodet lättare kan genomströmma vår kropp, och därför känner vi oss oftast varmare efter att ha druckit alkohol.

Dopamin är en signalsubstans som finns naturligt i hjärnans belöningssystem. När vi exempelvis äter eller kramas så utsöndras detta hormon och vi mår bra. Det är därför dopaminet som gör att man känner sig glad

när man dricker. Alkohol gör att hjärnan frisätter mer dopamin, men frisättningen sker dock endast upp till en viss promillehalt. Över denna gräns så blockeras sedan utsöndringen och hjärnan börjar reagera på den överdrivna utsöndringen av dopamin. Efter en viss tid börjar även hjärnan att skydda sig mot dopaminutsöndringen och du kan inte bli gladare än vad du är. Gränsen är väldigt individuell, men vid slödder är gränsen redan passerad.

Dagen efter, då du vaknar upp efter en utekväll, är hjärnans substanser i obalans. Dopaminsystemet, som är hjärnans belöningssystem, går på lågvarv och fungerar inte riktigt som det ska. Därför känner man sig trött och nedstämd. Alkoholen påverkar njurarnas frisättning av vätska och därför är vätskebalansen rubbad även dagen efter. Du blir oftast sugen på salt mat, detta eftersom kroppen vill kompensera för de viktiga salter som den förlorade dagen innan. Det är också under tillnyktringsfasen dagen efter, då många system håller på att reparera sig, som de flesta celler dör.

Efter denna genomgång hoppas jag att ni fått en bättre förståelse för alkoholens påverkan på kroppen. Kanske har ni fått en större vetskap om varför vi upplever saker ting som vi gör under vår berusning, samt varför vi mår som vi gör dagen efter. Dock är det viktigt att påpeka att alkohol inte är något gift som vi bör undvika. Det gäller bara att dricka med måtta och vara medveten om varför kroppen reagerar som den gör.

Foto: Emanuel Keller

Behovet av en balanserad kost har funnits lika länge som människan själv. Det är ett erkänt faktum att vi är dåliga idisslare, men att enbart äta kött är inte heller något att rekommendera. Här följer en kort historik över kostråden genom historien.

På 1800-talet i näringslärans barndom lyftes kött fram som viktig mat för att få starka och uthålliga arbetare i den nya industrin. 1916 gjordes det första kostgruppsystemet i USA, Till exempel tillhörde kött, fisk, ägg och mjölk en grupp, bröd en grupp och grönsaker en grupp. Den visade sig dock vara för detaljerad för lekmän, så 1941 kom en uppdaterad

Livsmedelsverkets rekommendatio-ner och kostrådens historikText: Amanda Cronblad ”Det är ett erkänt

faktum att vi är dåliga idisslare, men att enbart äta kött är inte heller något att rekommendera”

”Näringsbehovet anser man tillgodoses lättast om kosten är omväxlande”

”De flesta svenskar lider brist på, samt jod och selen”

Foto: Masahiro Ihara

Känner du igen tallriksmodellen?

Foto: Arne Adler

version. I denna talar man om ”The basic 7” beträffande kostgrupper, och det är också 1941 års version som sedan stod modell för den svenska kostcirkelmodellen.

Konsten att äta rätt och må bra är inte bara en västerländsk trend som uppkommit i takt med att vi övergått från under-näring vid 1900-talets början till hälsoproblem till följd av övervikt idag. Traditionell kinesisk medicin är ett mångtusenårigt koncept där beredningen och tillagningen av mat, likväl som örternas inverkan på kroppen, har en central roll. I det kinesiska kulturarvet talar man om smaker och temperaturer, som med sina egenskaper påverkar kroppens olika organ på

olika sätt. Till exempel rekommenderas ingefära mot förkylning och kardemumma vid svullen mage. På vintern använder man varma födoämnen som till exempel ingefära, chili, vitlök, havre, lamm och fårkött. Sommartid vill man hålla kroppen sval och då använder man frukt såsom melon, äpple, päron, pepparmint, vit fisk, bovete, gröna bladväxter och grönt te.

Den första svenska kostcirkelmodellen utfärdades av Statens institut för folkhälsan 1963. Den var tänkt att vara anpassad för det nordiska klimatet och svenska förhållanden, och kom att användas ända till 1979. I den svenska modellen finns inga mängdangivelser eller konsumtionsfrekvenser. 1991 bytte kostcirkeln namn till

matcirkeln, då ett tillägg till den förra uppmaningen att äta varierat hade adderats, nämligen att man även ska äta fettsnålt och fiberrikt.

Som tidigare nämnts utgår SNR (Svenska näringsrekommendationer) från näringssituationen i Norden och går ut på att ge underlag för planering av en sammansatt kost. Den är tänkt att tillfredsställa individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion, ge förutsättningar för en generellt god hälsa och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. Den är inte tänkt att användas på basis av enbart en dag utan snarare för att planera för en vecka. Förutom kolhydrater, protein, fett, mineraler och vitaminer ger SNR även riktlinjer för intag av salt och alkohol. I 2005 års rekommendation står det att konsumtionen av alkohol bör begränsas och inte överstiga 10 gram

per dag för kvinnor och ca 20 gram för män. Gravida, ammande, barn och ungdom avråds helt från alkoholkonsumtion.

Näringsbehovet anser man tillgodoses lättast om kosten är omväxlande och varje dag innehåller livsmedel från följande grupper: grönsaker, frukt och bär, potatis och rotfrukter, mjölk, ost, kött, fisk, ägg, matfett, bröd och andra spannmålsprodukter. Dock betonar man i SNR att enskilda livsmedelsgrupper kan uteslutas, utan att kosten för den sakens skull blir obalanserad eller otillräcklig.

I Svenska livsmedelverkets (SLV) arbetsuppgifter ingår att värdera risk och nytta med konsumtion av enskilda livsmedel med utgångs-punkt från verkets riskanalysmodell. Det är från den man utgår när man tittar på t.ex. halten av och risken för exponering mot metylkvicksilver vid konsumtion av speciella fiskslag. Enligt SLV äter vi för övrigt för lite fisk idag och bör öka vår konsumtion, både vad gäller fet och mager. Det finns gränsvärden för högsta tillåtna halt av kvicksilver och dioxiner i saluförd fisk, så ha för all del inte hjärtat i halsgropen när du sätter dig ner vid middagen ikväll!

Studier har visat att regelbunden konsumtion av fisk kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare får du i dig flera vitaminer och mineralämnen, till exempel det hett eftertraktade vitamin D, som de flesta svenskar lider brist på, samt jod och selen. De begränsande kostråden avseende fisk är framförallt riktade till ”riskgrupperna”, som gravida kvinnor, kvinnor i barnafödande ålder, flickor samt storkonsumenter av fisk. Anledningen är att epidemiologiska undersökningar har visat att hög exponering mot metylkvicksilver och organiska klorerade föreningar verkar skadligt hos foster och spädbarn.

Ämnen som dioxiner och PCB är typer av miljöföroreningar som bryts ned mycket långsamt i miljön och ansamlas i fettrika matriser.

Ämnena tas alltså upp i fettfraktionen i organismer på olika nivåer i näringskedjan, och koncentrationerna av ämnena blir högre i takt med att man kommer högre upp i näringskedjan. Denna så kallade biomagnifiering är extra effektiv i akvatisk miljö, vilket gör att i synnerhet fiskgjuse, havsörn, utter och säl riskerar att utsättas för mycket höga halter. Havsörnen är fridlyst och har varit nära att utrotas helt på grund av PCB eftersom skalen på deras ägg blev alldeles för tunna (detta upptäcktes under 70-talet). Metylkvicksilver genomgår biomagnifiering på liknande sätt och passerar lätt över cellmembran. Därav SLV:s begränsande kostråd!

SLV:s sammanvägning är resultatet av tusentals olika studier och baseras på riktlinjer från WHO, världshälsoorganisationen. En vetenskapligt grundad risk-nyttaanalys skall bestå av värdering, hantering och kommunikation i lika delar. Man bör samtidigt komma ihåg att även om SLV:s rekommendationer grundas på vetenskap, så finns det alltid artiklar som talar för helt andra rekommendationer. Det som gör just SLV:s rekommendationer trovärdiga hör ihop med den bredd av vetenskaplig forskning som verket baserar sig på.

Baka brödFå saker bidrar så mycket till myskänslan och doftar så ljuvligt som nybakat bröd. Att bre smör på fortfarande varma, nygjorda mackor är svåröverträffat och en ren njutning. Många är dock tyvärr av den uppfattningen att brödbak är ett komplicerat och tidskrävande projekt. Visst måste man avsätta tid för jäsning men eftersom degen reder sig själv kan man ju få andra saker gjorda under tiden och att kalla hoprörandet av mjöl och vätska för komplicerat är en ren överdrift! Så imponera dig själv och andra och baka ditt eget bröd! Jag garanterar att folk kommer att uppskatta omtanken som ligger bakom och att dina föräldrar kommer bli glada av att höra att din ugn används till annat än att värma pizza.

Jag vill här slå ett slag för brödbakets bortglömda konst genom att dela med mig av mina personliga favoritrecept, alla av olika svårighetsgrad men lika goda! Lycka till!

Scones Scones (för den invigde: skÅns) är ett recept alla borde lära sig utantill. Ingredienserna går att finna i de flesta kök och finns de inte så går det bra att taga vad man hava, á la Cajsa Warg. Mjölsorterna kan varieras i oändlighet och prova att använda filmjölk – det är riktigt gott. Degen går dessutom att använda som både pizzabotten och pajdeg.

Ingredienser 4 scones eller 16 kvartar8 dl vetemjöl (eller 4 dl grahamsmjöl + 4 dl vetemjöl)1 tsk salt4 tsk bakpulver100 gram smör eller margarin3 dl mjölk eller filmjölk(det fasta smöret kan bytas ut mot 1 dl flytande, som tillsätts tillsammans med mjölken).

Frukostfrallor Fantastiska frukostbröd! Jag gjorde dessa till valborgsfru-kosten förra året och det blev succé!

Ingredienser cirka 16 frallor½ paket (25 g) jäst1 msk honung1 tsk salt6 dl ljummet vatten1 dl grahamsmjöl11 dl vetemjöl

Bagels Ingen brunch är komplett utan bagels! Dessa bröd för tankarna till USA (där de traditionsenligt äts med cream cheese) och har en mycket speciell kon-sistens som kommer sig av det lika speciella tillagningssättet. Väl värda mödan!Tips: gör egen cream chesse med vestående av fetaost och/eller soltorkade tomater. Mums!

Ingredienser 12 bagels 25 g jäst 5 dl ljummet vatten 2.5 tsk salt 2 msk flytande honung 13.5 dl vetemjöl specialVatten till kokning1 ägg till pensling 1 dl Solrosfrön, linfrön, sesamfrön eller blå vallmo-frön till garnering

MorotsbrödLite annorlunda bröd som smakar fantastiskt nybakta med en rejäl klick smör.

Ingredienser 6 kakor1 paket (50 gram) jäst½ liter yoghurt½ tsk salt2 st morötter5 dl grahamsmjöl6 dl vetemjölYoghurt till penslingPumpafrön till garnering

Gör såhär1. Smula jästen i en bunke, häll i kylskåpskall yoghurt och salt. Rör runt tills jästen löser sig. Skala och riv morötterna fint. Blanda ner dem och mjölet i degen och arbeta till en smidig deg. Jäs i 60 min under bakduk. 2. Sätt på ugnen på 225 grader. Ta upp degen och dela den i sex bitar. Forma till runda brödkakor och lägg dem två och två på smorda eller bakplåtsbe-klädda plåtar. Skåra ett kryss i mitten av kakorna, pensla med yoghurt och strö över pumpafrön. Jäs i 30 minuter under bakduk. Grädda i ugnen på 225 grader i 15 minuter.

Receptet är skapat av Alice Brax från Svenska Dagbladet

Rofans vardagsbröd Detta är ett av mina absoluta favoritbröd. Det är nyttigt och saftigt och helt enkelt otroligt gott! Lite mer omständligt att baka men inte för att det är svårt, utan eftersom det sker i flera steg och innehåller ingredienser som alla inte alltid har hemma. Jag lovar dock att det är värt varenda nedlagd minut!

Ingredienser 1 stort bröd (eller två mindre)2 dl grovt rågmjöl1 dl hela linfrön (kan uteslutas)1 dl havre- eller vetekli1-2 dl solrosfrön2 rågade tsk salt5 dl kokhett vatten1/2 paket (25 g) jäst2 dl fingervarmt (37 grader) vatten10 dl vetemjöl2-3 dl vetemjöl till utbakningen1 ägg till pensling

Receptet är hämtat från ” Från Kärlek, Oliver och Timjan” av Anna Bergenström

Tips: Istället för att knåda brödet, vilket innebär en massa kladd på köksbänken och händerna, brukar jag ta två skedar och helt enkelt förflytta degen till plåten och där forma till den brödform jag vill ha. Kanske inte helt enligt boken men tvivelsutan enklare.

OBS! Det rödmarkerade i instruktio-nerna är mina tips och hör ej ihop med det ursprung-liga receptet!

Text: Johanna Malmgren Foto: Emma Staxäng

Gör såhär1. Sätt på ugnen på 250 grader. Blanda mjöl, salt och bakpulver i en bunke. Fördela smöret i mjölet med en gaffel eller liknande till en grynig massa. 2. Tillsätt mjölk eller filmjölk och rör snabbt ihop degen.3. Dela degen i fyra delar och lägg på en plåt, smord eller med bakplåtspapper. Platta med mjölad hand ut varje del till en rundad kaka, ca 15 cm i diameter. Skåra ett kors i varje kaka med vass kniv.4. Grädda i ugnen i cirka 10 minuter. Servera ny-gräddade med marmelad, smör, ost.

Receptet är hämtat från ”Vår kokbok”

Gör såhär1. Smula jästen i en bunke och lös upp med vatten, salt, honung. 2. Tillsätt lite mjöl i taget.3. Arbeta degen i maskin (funkar för hand också) i cirka 5 minuter. Degen skall vara stum och ganska hård.4. Låt den jäsa i bunken till dubbel storlek under bakduk i cirka 60 minuter.5. Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord och dela den i 12 bitar.6. Forma varje bit till en rund bulle och tryck ut ett hål i mitten med hjälp av tummen. Snurra degbiten runt fingret så att en större ring bildas. 7. Jäs bagelsen under bakduk på en plåt med bakplåtspapper i cirka 45 minuter. 8. Koka upp vatten i en stor kastrull. 9. Sätt ugnen på 175 grader.10. Koka degringarna i vattnet, några i taget, i cirka 3-4 minuter på varje sida.11. Låt dem torka av på en ren kökshandduk (jag brukar använda ett ugnsgaller). 12. Lägg över bröden på plåten med bakplåtspapper och pensla med uppvispad äggvita och strö över valfria frön.13. Grädda gyllene mitt i ugnen i 20-25 minuter.

Receptet är hämtat från ”Leila bakar”

Gör såhärSteg 1Mät upp rågmjöl, linfrö, kli, solrosfrö och salt i en bunke. Slå över 5 dl kokhett vatten och rör om. Låt stå 1-2 timmar.Steg 2Ta en ny skål och rör ut jästen i det ljumma vattnet. Blanda sedan ner vätskan i bunken. Tillsätt vetemjöl, lite i taget. Arbeta ihop degen och låt den jäsa med en handduk över bunken i 1 timme.Steg 3Strö ut 2 dl vetemjöl på bakbordet. Tippa ut den jästa degen och knåda igenom den med lätta tag och mjölade händer. Forma degen till en tjock rulle och lägg den på plåt klädd med bakplåtspapper. Jäs i cirka 30 minuter.Steg 4Om du vill: pensla brödet med ett uppvispat ägg och strö över sesam- och solrosfrön.Grädda brödet i 250° i 15 minuter. Sänk sedan värmen till 150° och grädda i ytterligare 25-30 minuter.

Gör såhär1. Smula ner jästen i en bunke. Klicka i honung och strö över salt. Rör om tills jästen är löst. Slå på vatten och rör om igen. 2. Häll i grahamsmjölet först och sedan vetemjölet, och arbeta ihop det hela till en ganska kladdig deg. Låt den jäsa övertäckt i sin bunke cirka 60 minuter.3. Värm ugnen till 250 grader. Smörj två plåtar eller täck dem med bakplåtspapper.4. Jag brukar hoppa över detta steg, se mitt ”skedtips”. Mjöla bakbordet rejält (det brukar behövas ca 1½ dl vetemjöl) och häll ut den jästa degen på bakbordet. Degen blir som sagt lös och far lite hit och dit. Strö lite mjöl ovanpå degsjoket och platta till det hela lätt med handen. Skär sedan degen i fyrkantiga bitar med den degskrapa eller en stor kniv. Fös gärna ihop bitarna lite så att frallorna blir lite rundare i formen. Lyft med degskrapa eller stekspade över degbitarna till plåtarna.5. Grädda en plåt i taget mitt i ugnen i ca 17 minuet. Låt brödet svalna på galler om du vill bevara den frasiga ytan. Vill du hellre ha mjukare skorpa på frallorna så täck dem med en handduk.

Receptet är hämtat från ”Vinterns goda ting” Anna och Fanny Bergenström

Ekonomihögskolan i Lund är fylld av hårt arbetande forskarmyror som många studenter inte känner till. Vissa kan siktas långt framme bakom talarstolen tidiga morgnar i Kåraulan, andra kan ses jäkta upp för trappan i Ljusgården på lunchen. Nådiga Lundtan axlar nu rollen att rikta en strålkastare mot dessa personer inom forskarkadern som vi studenter ofta glömmer när tentaplugg, vårgrill och nationsflört går före. Först ut är Carl Hampus Lyttkens, professor i nationalekonomi.

Jag börjar med en fråga som du får tolka precis hur existentiellt du vill: vem är du?

Jag är professor i nationalekonomi med stort intresse för historia, kultur, resor, idrott och en hel del annat.

Varför blev du forskare?

Ja, det kändes alltid naturligt; jag är uppvuxen i ett akademiskt hem. Jag tycker att det är oerhört roligt. En kollega som fick samma fråga svarade att det är så oerhört krävande, så tycker man inte att det är roligt så blir det inte bra – och jag tycker det är oerhört kul.

Hur länge har du arbetat på Ekonomihögskolan i Lund?

Jag tror att jag fick mitt första förordnande 1980. På den tiden fanns inte Ekonomihögskolan, men motsvarande institution då. Så det var första gången jag fick betalt för att göra det jag tycker om.

Om du inte gjorde detta, vad skulle du göra då?

Vad skulle jag göra då? Jag skulle förmodligen forska inom något annat ämne, förmodligen inom antikens historia. Jag läste antikens historia, konstvetenskap och nationalekonomi och valde mellan dessa alternativ. Jag har aldrig ångrat valet, jag har användning av mina kunskaper i de andra ämnena. Jag har till exempel använt mig av mina studier i antiken i min forskning inom nationalekonomi, och konsten har jag så mycket glädje av i det privata.

Inom vilket ämne forskar du och vad forskar du om tillfället?

Nationalekonomi med inriktning på hälso-ekonomi och institutionell ekonomi. Inom institutionell ekonomi har jag framför allt forskat kring antikens Grekland och samspelet mellan utvecklingen av demokrati och marknadsformerna. Jag har också sysslat med vad som gjorde att skattesystemet i antiken förändrades. Jag tror att skattesystemet säger oerhört mycket om hur ett samhälle ser ut. Jag brukar säga att 90 procent av allt mänskligt beteende påverkas av beskattning. Inom hälsoekonomi har jag forskat bland annat om effekten av inkomstskillnader på hälsa och globaliseringens effekter på hälsa.

Vad är bra med din arbetsplats?

Jag har en samling intressanta och trevliga kollegor att samarbeta med. Det är väldigt trevliga miljöer. Vi har också bra samarbete med personer inom olika inriktningar och på olika nivåer, jag tänker på samarbetet mellan till exempel doktorander och personer som funnits på institutionen länge.

Vad är den största utmaningen i framtiden för forskare inom ditt ämnesområde?

Ja nu blir nog mitt svar färgat av mina egna intressen. Vi skulle behöva inkorporera en mer realistisk bild av mänskligt beslutsfattande i våra modeller. Det har hänt mycket intressant inom ämnet, speciellt i experimentell ekonomi, psykologi med mera som är mycket intressant. Vi har också påbörjat en kurs för doktorander som heter perspektiv på nationalekonomisk metod där tanken är att lära sig mer om andra ämnens metodik. Tanken är att genom att lära sig mer om andra ämnen kan ens perspektiv på det egna ämnet vidgas.

Vem är... Carl Hampus Lyttkens?

Vad är det som fullkornspastan innehåller men som inte finns i den ”vanliga” pastan? När vi talar om fibrer, eller cellulosa som det även kallas, är det cellväggarna i vegetabiliska livsmedel som man pratar om. Vår kropp kan inte bryta ner fiber utan dessa passerar genom kroppen utan att ge oss någon energi eller näringsämne. Men varför ska vi då äta fiber, kanske du undrar? Nedan ska jag ge fyra skäl till varför du ska äta fiber.

1. Fiber fungerar som en peelingkräm eller ett polermedel för tarmen. Tarmen ser nämligen ut som en damsugarslang, där det finns massa gropar som måste rengöras emellanåt, vilket görs med fibrer. Tarmen är konstruerad på detta sätt för att kunna trycka fram de rester som blir av den mat som vi äter. Om man äter fiberfattig mat riskerar dessa gropar i tarmen att fyllas igen och då finns risken att drabbas av förstoppning eftersom tarmens förmåga att trycka fram resterna inte fungerar.

2. Fiber fyller ut vår magsäck och ger mättnadskänsla utan att ge energi.

3. Fiber förlänger tiden som maten befinner sig i magsäcken eftersom den inte bryts ner. Om du äter fiber i kombination med snabba kolhydrater, vitt mjöl, kommer inte blodsockernivån

Text: Helena Johansson, hälsopedagog

Fibrer: Vad är det och varför ska vi äta det?

att stiga lika snabbt. Alltså det tar längre tid för kolhydraterna att ta sig in i blodbanan, saktare insulinpåslag alltså en inte lika hög blodsockerkurva.

4. Grova livsmedel kräver mer tuggning vilket stimulerar saliv-bildningen, som vilket i sin tur minskar risken för karies.

Fiber finns i frukt, grönsaker, rotfrukter, spannmål och bröd. Skaldelar på vissa vegetabilier består enbart av cellulosa, och vår kropp kan inte bryta ner detta alls. Skalet på vetekornet kallas för kli och är cellulosa. Inuti skalet finns en kärna och av den tillverkas vetemjöl. Om man tar med hälften av skalet samt hela kärnan får man grahamsmjöl. Om det på förpackningen står t.ex. 19 procent fullkorn betyder det att 19 procent av ingredienserna kommer från hela korn alltså både skalet och kärnan. Om det istället står 19 procent fibrer så innebär det att 19 procent av innehållet kommer från skalet. Linfrön och majs är två andra livsmedel som har ett skal av cellulosa. Det innebär att om du sväljer dessa hela utan att tugga sönder, så kommer de ut i precis samma skick. Skillnaden mellan vanligt ris och råris är att råris har sitt skal kvar, och vitt ris är kärnan innanför skalet. Fullkornspasta är alltså tillverkat av hela kornet från durumvete, och vanlig pasta är tillverkad av kärnan från durumvete. Så om du under en dag äter en kost som innehåller lite fiber, kanske du kan välja fullkornspasta. Annars tycker jag att du väljer den pasta som smakar godast och äter fibrer från andra livsmedel istället!

Text: Jonas Klarin Foto: Victor Gezelius

Foto: Kevin Lallier

Gärna en sund själ i en sund kropp, men ryms det i budgeten?Text: Carl Hampus Lyttkens, professor i nationalekonomi

”varför sjutton de nu skulle komma på att just broccoli är nyttigt”

”Allt talar för att den kommer att fortsätta växa, så effektiviteten i vården kommer att bli allt viktigare”

Foto: Mike Dempsey

������������������������������������������

������������������������

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

Att som ekonom arbeta med hälsofrågor är ständigt intressant. Hälsan är något som berör oss alla. I dessa vårvintertider önskar man sig att det bland den medicinska vetenskapens många framsteg funnits en effektiv behandling av vanliga förkylningar. Kunde man inte på förhand utlova ett Nobelpris till den som löser den frågan (som ekonom tror man ju på incitament)?

Det är också intressant därför att sjukvårdens organisation är en av de stora samhällsfrågorna. Sjukvårdssektorn upptar 8-15 procent av BNP i länder som Sverige, och är en av våra största branscher. Och allt talar för att den kommer att fortsätta växa, så effektiviteten i vården kommer att bli allt viktigare. Samti-digt är bristen på sjukvård ett av utvecklingsländernas största problem, liksom bristen på utbildning i hälsofrågor och på rent vatten. Hälsan i befolkningen har avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen, samtidigt som en god hälsa ingår i snart sagt varje tänkbar modell för social rättvisa.

Hälsoekonomi (health economics) är en specialgren av samhällsekonomin, där man utnyttjar ekonomisk teori och

metod för att analysera förhållanden som har med hälsan att göra. Det finns ett starkt sug efter hälsoekonomisk kunskap och efter kvalificerade hälsoekonomer, och därför tycker vi det är viktigt att ge en bra hälsoekonomisk utbildning. Vi arbetar på ett utökat samarbete mellan områdena health economics och health management vid Ekonomihögskolan. Hälsoekonomi påverkar oss på många sätt i vardagen. Alla kanske inte tänker på ett gympapass på Gerdahallen som en hälsoinvestering, men det är lika fullt vad det är: man satsar tid och pengar, man bygger upp ett hälsokapital (bättre kondition), men kapitalet deprecieras (konditionen försämras om man inte går dit igen), och deprecieringstakten stiger med åldern (suck).

I dagens (19 mars) tidning kan jag läsa att framtiden för president Obamas sjukvårdsreform sannolikt kommer att avgöras i helgen. Nyhetsflödet är späckat med hälsoekonomiska inslag. I gårdagens Sydsvenska framgick det att Försäkringskassan gör sitt bästa för att svenskar inte skall söka vård utomlands. Fri rörlighet över nationsgränser gäller ännu inte på sjukvårds-området, men det skulle förvåna mig mycket om sista ordet

är sagt när det gäller detta. I framtiden blir det kanske lika naturligt att åka till Tyskland för en höftledsoperation som att åka till Kanarieöarna på solsemester. Och vi har bara sett början av effekterna av en gemensam europeisk arbetsmarknad för vårdpersonal.

En av många intressanta frågor i den hälsoekonomiska forskningen är hur vi som individer hanterar vår hälsa, vad som påverkar oss, och på vilket sätt? Vad gör att vi reagerar (eller inte) på braskande tidningsrubriker om att det är (o)nyttigt att äta salt, broccoli (varför sjutton de nu skulle komma på att just broccoli är nyttigt), fiskolja, potatischips osv. Det är också inressant hur vi fattar våra beslut (vana eller kalkyl) och hur vi bryr oss om andras hälsa.

Ett av de största hälsoekonomiska forskningsområdena i Europa är att ta fram underlag för att prioritera i vården, för att kunna jämföra värdet av olika medicinska behandlingar. Ett resultat är måttet ”kvalitetsjusterade levnadsår” (QALYs) som kan användas för att beskriva hälsoeffekten av olika behandlingar. ”Dagspriset” för ett QALY ligger enligt en något diffus konsensus på nivån 500 000 kronor. Men här behövs ytterligare forskning!

Att säga till folk man träffar att man är hälsoekonom är ungefär lika äventyrligt som att säga att man är polis eller läkare – alla människor har starka synpunkter på ens verksamhet. När det gäller hälsoekonomi är reaktionen ofta att det är gräsligt att bry sig om vad vården kostar när patienter behöver den. Till den hälsoekonomiska utbildningen hör därför att kunna förklara att det alltid finns en alternativ användning för våra resurser – det som sparas i en vårdform kan t. ex. användas i en annan

– och att det därför är oetiskt att inte bry sig om vad vården kostar. Prioriteringar har f ö alltid ägt rum i vården. Debattklimatet har också ändrats, så att prioriteringar nu allt mer lyfts fram för öppen diskussion. Ekonomernas budskap har fått allt större genomslag. Hälsoekonomiska analyser av kostnads¬effektiviteten efterfrågas t ex numera alltid innan läkemedel godkänns för subventionering i Sverige och andra länder, och frågan dyker allt oftare upp när det gäller andra typer av behandlingar.

I takt med att vi lyckas mäta allt mer av vad t ex sjukvården producerar så ökar risken att man glömmer bort de värden och effekter som inte låter sig kvantifieras. Hälsoekonomer, liksom andra forskare, har därför ett ansvar för hur deras resultat presenteras och utnyttjas.

Hälsoekonomi är ett mångfacetterat område. Det sträcker sig bl a över hur konkurrens mellan sjukhus fungerar, skillnader mellan offentligt och privat, patient-läkar relationen,

huruvida hälsa och sjukvård är rättvist fördelade över befolkningen, och hur nya behandlingsformer sprids mellan och inom länder. Man skall inte tro att man får samma behandling oavsett var man bor i Sverige – en effekt av att studera hälsoekonomi är att man blir av med en del illusioner om sjukvården.

Vi vet rätt mycket om hur amerikanska läkares behandling av sina patienter påverkas av ekonomiska incitament. Exempelvis ökade i USA andelen av de mer lönsamma kejsarsnitten på bekostnad av vanliga förlossningar när fertiliteten sjönk under 1980-talet. Vi vet en del – men betydligt mindre – om hur incitamenten i vården fungerar i länder med offentliga sjukvårdsystem. Men allt talar för att ekonomiska incitament i vid mening fungerar i alla sammanhang, om man med ”fungerar” menar att de påverkar folks beteende.

Vi har en stor grupp hälsoekonomer vid Lunds universitet (en av de starkaste i Norden), med sammanlagt drygt 20

forskare och doktorander vid Ekonomihögskolan och Medicinska fakulteten. Följaktligen forskas det på många olika frågor.

Själv sitter jag just och funderar över hur vi skal lösa sjukvårdens långsiktiga finansiering. All erfarenhet talar för att det vi skulle betrakta som ”bästa möjliga vård” kommer att bli allt dyrare att producera. Den tekniska utvecklingen inom sjukvården är fantastisk och räddar allt fler liv och förbättrar livskvaliteten för stora patientgrupper. Bl a som en följd av detta stiger den förväntade livslängden stadigt. En välgrundad gissning är att dagens studenter, födda omkring 30 år efter mig, kommer att bli sisådär 3x30 månader (=7,5 år)

äldre än jag. Men notan måste betalas. Och hur det skall ske är inte oproblematiskt i ett land som Sverige, som redan har ett så högt skattetryck. Därtill kommer att vi har en åldrande befolkning och därmed minskande andel skattebetalare.

Jag är också engagerad i projekt om globaliseringens effekter på hälsan i utvecklingsländer, sambandet mellan utbildning och hälsa, incitament i offentlig vård, undvikbara kostnader för alkoholbruk, och effekterna av inkomstskillnaderna i samhället på folkhälsan. En hälsoekonom saknar inte precis arbetsuppgifter.

Foto: Ben Mason

Fredrik Paulún: ”Jag är en näringsnörd”

Intresset för mat- och näringslära uppstod tidigt hos Fredrik då han som hårt tränande tonåring upptäckte att hans prestationer var tätt sammankopplade med maten han åt. Efter gymnasiet arbetade han i en butik som sålde kosttillskott och fick då många frågor från kunderna. Även om han lärde sig mycket kände han att svaren han

Text: Johanna Malmgren Foto: Peter Knutson

Sunt förnuft. Så kan man sammanfatta Fredrik Paulúns matfilosofi. Ingenting är egentligen förbjudet så länge det konsumeras med måtta.

När jag når Fredrik på hans mobil är han på väg till ett föredrag. Han låter mycket glad och vänlig och jag förstår att han vunnit mark på näringsarenan. Han är pedagogisk och förklarar med koppling till folks vardag vilket gör det han säger begripligt. Man behöver inte vara insatt i näringslära eller kunna namnet på alla kemiska processer för att förstå budskapet. Under vårt samtal får jag en del saker bekräftade samtidigt som jag lär mig mycket nytt. Jag får veta varför färskt inte alltid är bäst, vad antioxidanter egentligen är för något och hur man kan planera sig till en hälsosammare kosthållning.

Namn: Fredrik PaulúnFödd: 20 juli 1970Familj: Hustru Karoliina och chihuahuahundarna Chili och CinnamonBor: Nacka, StockholmHobbies: Träning (främst jogging och styrketräning) och matlagning. Fredrik reser mycket både privat och i arbetet och anser att det är en av meningarna med livet.Tycker mycket om: Resor (favoritresmål är Maldiverna, New York och Sydostasien), goda rödviner, nötter och skaldjur. Hemlig last: Älskar sötsaker och måste därför begränsa intaget till nästa noll.Utbildning: Nutritionist dvs filosofie magister i nutrition.Motto: Lev nu men planera även för framtiden

gav snarare speglade det som han förväntades säga än vad han faktiskt tyckte och visste. När han sedan skulle börja studera föll det sig således naturligt att näringslära blev hans inriktning. Innerst inne har han dock alltid varit entreprenör och viljan att skapa något har ständigt funnits där. Tillsammans med barndomsvännen gick drömmen senare i upp-fyllelse, när de i 25-årsål-dern köpte en badminton-hall som kompisen tidigare jobbat i. Redan 1994 hade Fredrik startat sitt första bolag för att kunna hålla föredrag och skriva böcker. Utan fast inkomst är det dock som bekant svårt och möjligheten att överta badmintonhallen kom därför som en välsig-nelse. Men det var även en vild chansning, inte

Hacka löken och fräs den mjuk i lite rapsolja i en stekpanna. Skala och riv morötterna grovt. Blanda i morötterna, krossade tomater, tomatpuré, vitlök och fond. Fyll de två tomma tomat-burkarna med vatten och häll i grytan. Låt koka upp och koka i 10 minuter. Skölj linserna och tillsätt till grytan, låt koka i ytterligare 5 minuter på medelvärme. Tärna paprikan och tillsätt till morots-såsen och låt koka i ytterligare 5 minuter. Smaka av såsen med salt och peppar. Bred en burk keso på bottnen av en ugnsfastform, och täck med 4-5 lasagneplattor. Varva sedan morotssås och lasagne-plattor i tre lager, och avsluta med lasagneplattor. Täck med resten av keson och strö över osten. Gratinera i ugnen på 225 grader, i ca 20 minuter. Servera tillsammans med en god grönsallad.Tips! Det här är en perfekt vardagsmiddag som räcker till många, och går bra att frysa in.

Recept av Johannes Edholm

MorotslasagneIngredienser 6-8 portioner2 gula lökarrapsolja700g morötter 2 burkar krossade tomater, á 400g3 msk tomatpuré5-6 pressade vitlöksklyftor3 msk kyckling- alt. grönsaksfond1 dl röda linser, torkade1 röd paprikaMineralsalt och peppar2 förpackningar minikeso, á 500g2-3 dl riven lättost, max 9 %, gärna lagrad16-20 st lasagneplattor, fullkorn

Fredrik med frun Karoliina

”Det är en känd sanning att man inte bör göra sina inköp på fastande mage”

minst ekonomiskt. Det visade sig dock att de satsat rätt och även om Fredrik bara stannade i företaget i några år var det ändå där som han på allvar påbörjade sin nuvarande karriär.

Förvirring och förkovring Jag får uppfattningen att Fredrik verkligen vill hjälpa människor och att han brinner för sitt arbete. Det är få förunnat att jobba med och kunna tjäna pengar på sitt intresse och för att hela tiden hålla sig upp-daterad utbildar han sig kontinuerligt och tar del av nya råd och rön.

I sin kontakt med andra människor har han stött på en del konstiga uppfattningar men den roligaste var nog en kvinna som hade en

mycket speciell föreställning.- Hon hävdade att det inte fanns några kalorier i pannkakor. Jag sa att det ju hade varit fantastiskt men att det tyvärr inte stämde - till och med selleri innehåller ju energi!

Med tanke på alla olika budskap och nya mattrender är det dock inte så konstigt att folk blir förvirrade. Alla har inte tid att sätta sig in i den egentliga meningen bakom alla olika tolkningar och får därför snällt låta sig blidkas och lita på vad som sägs. 2009 blev Fredrik själv en del av detta då han, tillsammans med sina två kollegor Martin Brunnberg och Kristina Andersson, lanserade Isodieten. Enligt Fredrik syftar Isodieten framför allt till att agera som motvikt till de mer extrema metoder som förekommer. Dieten är baserad på vetenskap och är lite av en förening av olika dieter. Den förespråkar en jämn fördelning mellan kolhydrater, proteiner och fett i kosten och menar att den innebär en fördel eftersom man blir mätt utan att vare sig överkonsumera eller utesluta någon näringsgrupp.

Gyllene medelvägen och mellanmjölkssverige i ett nötskal med andra ord. Personligen gillar jag att ingen näringsgrupp exkluderas, matälskare som jag är kan jag inte tänka mig ett liv (eller i alla fall en måltid) som inte innehåller alla baskomponenter och näringsgrupper. Detta går helt i linje med Fredriks filosofi där inte ens godis är förbjudet. Så länge det äts med måtta. Kan man inte kontrollera sitt intag är risken att man har ett sockerberoende och bör då helt utesluta det.

Fredriks bästa råd till den som vill skapa en förändring och börja leva hälsosammare, är att göra det i steg. En helomvändning över en natt är sällan en lyckad metod. Det stora undantaget är som sagt sockerberoende. Vad som är betydelsefullt att komma ihåg är att en motgång inte är hela världen. Ingen är perfekt och även om det inte rekommenderas är det mänskigt att någon gång falla för frestelsen.- Se bara till att ett steg bakåt kompenseras med två steg framåt, råder Fredrik.Det viktiga är att man inte faller för ”allt eller inget”-tänket och helt begraver sig i onyttigheter till följd av motgången.

Variationen det bästaFredrik är en man med många järn i elden. När man börjar titta syns han överallt: i tv-program och morgonsoffor, på föreläsningar och Internet, i bokhandeln, tidningar och radio. Hur orkar han? Svaret ligger i balansen. Fredrik menar att det vanligaste misstaget

folk gör när det kommer till det mesta, även kost och träning, är att man gör det till överdrift. Extremer orkar inte fortsätta på samma sätt för evigt utan det bästa är att hitta en hållbar metod som fungerar för just dig.

Det är i år 15 år sedan han lanserade sin första bok. Under åren har listan drygats ut och hans böcker har översatts till flera språk och sålts i närmare en miljon exemplar. Förutom att skriva och tala har han även lanserat egna produkter. I sortimentet finns allt ifrån brödmixer till smoothies och den av studenter kallade ”lyxmüslin”. - Det är det som är det bästa med mitt jobb, variationen, säger Fredrik.

Produkterna säljs i härligt gröna förpackningar och innehåller bara bra, näringsrik mat. Tyvärr är de av det lite dyrare slaget och något man kan unna sig ibland, men knappast ett vanligt inslag i studenters skafferi. - Visst är de lite dyrare men man får samtidigt vad man betalar för. Min mat innehåller bara bra saker och har inget tillsatt socker, säger Fredrik och menar att det är välinvesterade pengar.

Att billig mat är sämre är tråkigt nog snarare en regel än ett undantag, vilket gör att det kan kännas extra utmanande för oss studenter att äta nyttigt. Detta beror på att det är billigare att använda sig av tillsatser och liknande än riktiga råvaror. Att laga maten från grunden är därför ett bra och plånboksvänligt alternativ och kan dessutom vara tidsbesparande. Att göra storkok som man sedan tar med sig i matlåda är något varje student borde ha som vana (åtminstone i slutet av månaden). Använder man sig av mycket grönsaker och rotfrukter, gärna sådant som är i säsong, kan man åstadkomma både god, nyttig och billig mat. Enligt Fredrik är även frysta grönsaker, som ofta är väldigt prisvärda, inte alls att förakta. Tvärt om! Ta broccoli som exempel: färsk broccoli plockas ofta innan den hunnit mogna helt och fraktas ofta lång väg innan den når slutkonsumenten. Fryst broccoli plockas däremot när den är som bäst och innehåller som mest näring, för att sedan frysas ner. Nedfrysningen är en relativt skonsam metod som bevarar det allra mesta av de ursprungliga nyttoämnena. Dock måste man se upp när man sedan tinar den – kokar man broccolin i vatten försvinner mycket av näringen, se därför till att använda så lite vatten som möjligt alternativt att tillvarata avkoket i matlagningen.

Planera meraMycket i kosten handlar dock om planering. Det är när blodsockret är som lägst och behovet av näring och energi som störst som misstag begås. Alla har någon gång varit med om att man ”i stundens hetta”

slänger i sig mer än vad man tänkt, för att sedan ångra sig i efterhand. Det kan handla om att man missat frukosten och i föreläsningspausen hinner trycka i sig både två och tre bullar innan man efteråt känner att en hade räckt. Fredrik föreslår därför att man alltid bör ha med sig en frukt eller lite nötter i väskan för att kunna äta vid behov. Vet man att man har en intensiv dag framför sig måste man planera in måltider för att orka men hinner man inte slinka in på ett café är det alltså bra med ett mellanmål i väskan.

Samma sak gäller när man handlar mat. Det är en känd sanning att man inte bör göra sina inköp på fastande mage eftersom det är då de oplanerade varorna tenderar att smyga sig ner i korgen. Handla istället

eee -vad är det?

aast

roem

.se

/ tbk

.se

/ fot

o: C

orbi

s

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

KPMG är ett av världens ledande företag inom revision, skatt och rådgivning. Nu söker vi dig som är nyutexaminerad ekonom och tillhör de bästa talangerna. Vi fi nns i 146 länder och 700 städer och kan erbjuda dig en värld av möjligheter, internationella erfarenheter och en karriär utöver det vanliga. Våra krav är höga, i gengäld satsar vi helhjärtat på din ut-veckling. Välkommen till all framtid i världen.

Ansök på kpmg.se/careers

Du har förväntningar på framtiden

Och vi vill ge dig all framtid i världen

Nu rekryterar vi talangfulla

medarbetare till oss

Patric Friberg, personlig tränare, svarar på frågor om träningHur lång tid brukar det ta innan man ser resultat av sin träning?Ungefär 6-8 veckor.

Kan man träna för mycket? Tränar man väldigt mycket behöver kroppen återhämta sig genom minst en vilodag i veckan. Om man styrketränat bör var muskel som tränats vila minst 48 timmar innan den tränas igen.

Hur går man tillväga om man vill träna utan att bygga muskler?Välj en lägre vikt och gör fler repetitioner. Detta innebär inte att vikten ska vara så lätt att du inte blir trött, efter ungefär 20 repetitioner ska du vara helt slut.

Vilka träningsformer är bäst för viktminskning? För att åstadkomma viktminskning krävs en kombination av god kosthållning, styrke- och konditionsträning.

Vilken tid på dygnet bör man träna?Det är väldigt individuellt och beror på vilken dygnsrytm man har, men generellt bör man träna när man har som mest energi och undvika hård träning under de första vakna timmarna.

Kan man träna om man är sjuk?Är man sjuk ska man avstå från träning och istället satsa på vila och återhämtning. När man börjar känna sig bättre kan man börja med lågintensiv träning som lugna promenader eller cykelturer. Väntar man inte till man är helt frisk är risken att träningen gör mer skada än nytta.

Kan man träna dagen efter en utgång?Man kan träna men bör avstå. Kroppen har fullt upp med att bearbeta alkoholen och återhämta sig. Eventuellt kan man träna senare på kvällen.

”Det finns ingen quick fix”

Grillad fläskfilé med quinoasalladIngredienser 4 portioner1 fläskfilé (ca 600 – 800g)½ dl rapsolja2 msk tamarisoja2 msk rödcurrypasta1 tsk mineralsalt½ tsk svartpeppar

Quinoasallad4 portioner kokt quinoa, gärna röd1 - 2 stora nävar gröna bladgrönsaker1 liten rödlök, finhackad15 st gula körsbärstomater, halverade3 msk olivolja1 msk flytande honung1 msk sambal oelek2 tsk vitvinsvinägerMineralsalt och peppar

Blanda quinoan, bladgrönsakerna och rödlöken i en stor skål. Blanda olivolja, flytande honung, sambal oelek och vitvinsvinäger, och häll över salladen. Smaka av med salt och peppar. Servera salladen tillsam-mans med fläskfilén och wokad eller ångkokt broccoli.Tips! När fläskfilén fått en fin grillyta går det bra att eftersteka den i ugn på 200 grader. Grilla även gärna lite goda grönsaker och ät till, t.ex. squash, paprika, lök, majskolv.

Putsa bort överflödigt fett och senor ifrån fläskfilen och lägg filén i en plastpåse. Blanda resterande ingredienser i en liten skål, och häll i påsen med fläskfilén. Knyt igen påsen, knåda den lite så marinaden sprider sig över hela filén och låt den marinera i kylen i minst 30 minuter. Stick in en stektermometer i köttet och grilla sedan på grillen över varm glöd tills köttet har en innertemperatur på ca 70 grader.

Recept av Johannes Edholm

då ditt blodsocker är stabilt och håll dig till en på förhand skriven lista.

Lyckas man med detta och som bäst befinner sig i affären med listan i högsta hugg, uppstår nästa bekymmer: vilka varor ska man välja? Att tyda innehållsförteckningen är en konst i sig och man blir lätt förvirrad. Själv utgår jag från den något inskränkta tumregeln att om jag inte vet vad det är så vill jag förmodligen inte äta det. I alla fall när en massa förkortningar och beteckningar radas upp. Vad som bör avgöra valet av produkt skiljer sig självfallet åt beroende på vilken vara det handlar om men Fredriks råd är att välja bort de med tillsatt socker, E-nummer och utfyllnadsämnen.

SupermatUnder årens lopp uppkommer nya rekommendationer och så lär det fortsätta. Jag bad Fredrik att sia om framtiden och vilka mattrender den kommer att föra med sig.- Jag tror att nästa stora grej i Sverige kommer bli Superfood. Det handlar om att se bortom näringsämnena för att istället uppmärk-samma matens egenskaper. Om vi tar antioxidanter, som finns i

färgglad föda som exempelvis blåbär, är det bevisat att detta ämne skyddar hjärna och ögon, gör att man kan träna hårdare, hämmar åldrandet och skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Folk kommer att lära sig om och ta hänsyn till matens funktion och påverkan på kroppen.

Det låter ju helt fantastiskt och student som jag är skyndar jag mig givetvis att fråga om mirakelkurer för att bota bakfylla. Självfallet å mina vänners vägnar. Det nedslående svaret är att det inte finns någon. ”Det är bara att ta konsekvenserna”, blir det nedslående svaret.

Vad som dock kan påverkas är metabolismen, allmänt känd som ämnesomsättningen. Kända medel för att effektivisera denna är att äta kryddstark mat, gärna innehållandes chili och ingefära. Även kaffe har en påskyndande effekt.

Oavsett vilken diet eller produkt som blir nästa stora trend, kvarstår att det viktigaste i Fredriks budskap som sagt är det sunda förnuftet. Ät regelbundet, rätt och med måtta utan att förneka dig själv det som sätter guldkant på just din tillvaro.

Snabb SCB-fakta

Relativt arbetslöshetstal: 9,3 % (februari 2010)Folkmängd i Sverige: 9 345 135 (31 januari 2010)Konsumentprisindex: 1.2 % (februari 2010 med februari 2010)Nationalräkenskaper, BNP: -1,5 % (kvartal 4 2009 jämfört med kvartal 4 2008)

Källa: Statistiska centralbyrån

Nationalekonomiska institutionen tipsar om ekonomibloggar

http://ekonomistas.se/http://berghsbetraktelser.squarespace.com/http://hansbystrom.blogspot.com/http://delong.typepad.com/http://krugman.blogs.nytimes.com/http://gregmankiw.blogspot.com/

http://economistsview.typepad.com/economistsview/

Sveriges kotätaste kommun

Det brukar sägas att Falköping är Sveriges kotätaste kommun, vilket redaktionschefen, bördig från bygda’, kan intyga. Med 42 000 kor finns det

betydligt fler kor än människor.

Anständiga Apple

På grund av klagomål på innehållet i AppStore har Apple nu tagit bort cirka 5 000 appar som har något med sex att göra. Det som tagits bort är lättklädda kvinnor, lättklädda män och

helt enkelt allt annat som anspelar på sex.

1,7 miljoner svenskar använder inte Internet, alls

Detta visar en undersökning som .SE (Stiftelsen för Internetin-frastruktur) gjort. De som inte använder Internet finns inom alla samhällets grupper men äldre, lågutbildade och långtidsarbetslösa är kraftigt överrepresenterade.

ÖverhettningNär en ekonomi är överhettad menas att efterfrågan i ekonomin är högre än produktivitetskapaciteten. Ekonomin växer för fort och baksidan med detta är att inflationen ökar.

ReavinstVinsten som uppstår när man säljer något för mer än man köpte det för. Ett vanligt exempel är den vinst man gör när man säljer en bostad för mer än den köptes för. Reavinsten är beskattad i Sverige.

Dirty FloatingNär kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvfly-tande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser.

BaisseKraftig nedgång på börsen, till följd av snabbt sjunkande aktie-kurser. Uttalas bäs och inte på något annat sätt.

Månadens kändis: Pehr G Gyllenhammar

Pehr G Gyllenhammar har under lång tid varit en av svenskt näringslivs mest betydelsefulla och medialt följda personer. Efter juristexamen fortsatte studierna utomlands innan han inledde en karriär på Skandia. 1971 utsågs han till Volvos VD och han stannade inom företaget ända fram till 1993, de sista åren som styrelseordförande. Efter tiden i Volvo var han aktiv i många olika internationella företag innan han 2004 återkom till det svenska näringslivet. Han har också visat stort politiskt engagemang och har även deltagit i debatten om corporate social responsibility. Han är också en av grun-darna till European Roundtable of Industrialists.

1959 Tar juris kandidatexamen vid Lunds universitet1970 Efterträder fadern som VD för Skandia1971 Tillträder som VD och koncernchef för Volvo1983 Blir styrelseordförande för Volvo1983 Ordförande för European Roundtable of Industrialists2004 Blir utnämnd till styrelseordförande för Stenbecksfä-rens investmentbolag Kinnevik2007 Tillträder som styrelseordförande i Arise Windpower AB

Källa: Nationalencyklopedin och Arise Windpower AB

”Det finns tre sorters lögner: lögner, förbannade lögner och statistik.” Benjamin Disraeli

Text: Jonas Klarin

HedgefondEn typ av fond där placeringsreglerna är friare än för exempelvis aktiefonder. För att öka avkastningen tillåts bland annat belåning och blankning. Hedgefonderna antas ha en högre risk än andra fonder.

HysteresisEn situation när en hög arbetslöshetsnivå permanentar sig själv.

ICCInternational Chamber of Commerce. Internationella handelskammaren med huvudsekretariat i Paris. Representerar företag från hela världen inom alla affärsområden och industrier. I de enskilda länderna företräds ICC av nationalkommittéer.

Nådiga LundtanTidigare ofta använt namn för budgetpropositionen.

Källa: Ekonomifakta.se

Sådant du av någon anledning inte vågar fråga kompisen vad det betyder

Foto: Pressbild

Foto: Victor Gezelius

Foto: Pressbild

Raising your game at every opportunity.Just another day at the office for a high performer.

Visit accenture.se/apply

©2010 Accenture.

All rights reserved.

Consulting opportunities for graduates in Economics & Business

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day.A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only placewhere you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is youridea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Accenture is looking for talented and analytical graduates who want to jump-start their career. At Accenture you will work with the best people to solve the toughest challenges and do what hasn’t been done before.

Our outstanding experience and resourceswill give you unmatched opportunities to move your career to the highest level. Accenture has been named “Best Large Workplace 2009” by the Great Place to Work Institute.

Don’t miss your moment. Visit our website and apply today.

STYRELSENORDFÖRANDE: DAVID ROMELL, 0707-44 47 57, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICE ORDFÖRANDE: CAMILLA WENGHOLM, 0739-59 59 12, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

SKATTMÄSTARE:MADELENE BENGTSSON, 0704 - 26 19 79, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSANSVARIG: HENRIK WAHLFORS, 0739-86 75 52, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLT ANSVARIG: SEBASTIAN SEDEKI, 0737-02 11 81, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: JOHANNA FOCK, 0703-334 96 91, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOCIALT ANSVARIG: ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, SOCIAL@LUNDAEKONOMNERNA.SE

INTERNA RELATIONER: ANNA PHILIPSON, 0709-547924, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIANSVARIG:FATEMEH MAHMOUDI, 0768-53 01 07, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

UTSKOTT OCH PROJEKTKPMG CASE COMPETITION: THERESE JOHANSSON, 0737-05 47 18, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

CORPORATE CHALLENGE:JACOB QVARNSTRÖM, 0705- 85 04 51, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

EEE2010: SOFIE JUNGMAR, 0735-41 61 16, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ETIKGRUPPEN:JONAS OLSSON, 0735-14 01 84, ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:ANNA BLOCK,0739-25 93 04, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR: JOSEPH HAJJ, 0736-90 17 88, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND INTERNATIONAL WEEK: KARIN SELLEHED, 0704-49 21 05, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARSKALKERIET: MIKAEL FALK, 0706-72 59 58MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÅDIGA LUNDTAN: JOHANNA MALMGREN, 0702-26 22 60, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEJONAS KLARIN, 0733-26 28 36

NOVISCHERIET: JONAS WENDT, 0733-76 32 92,CAMILLA NORDBERG, 0705- 39 29 19NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET: WILHELM GATENBECK, 0735-11 78 65, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

SEXMÄSTERIET: ANDERS RUDOW FORS, 0736-80 14 43, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SEMÅNS HAMMARBÄCK, 0708-26 71 49

UTBILDNINGSUTSKOTTET: ANDREAS HOLMGREN, 070-522 38 26, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE SIMON WETTERLING, 070-361 86 05, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

IDROTTSPROJEKTET:CAROLINE LILJA, 0734-09 88 49, IDROTT@LUNDAEKONOMERNA.SE

VALBEREDNINGEN:SEBASTIAN FRANSSON, 0736-00 58 63, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

IT-ANSVARIG: DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

SERVICE MANAGEMENT:CECILIA LARSSON, 0736-28 73 46, ORDF@SM-EKONOMERNA.SE

KONTAKTADRESS: TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

TEL: 046-222 00 90

E–POST: INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

HEMSIDA: WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

Inspirationslöst och totalt kreativitetsfattigt uppdaterade jag min Facebook-status i veckan och frågade rakt ut ”Vad ska min krönika handla om?”. En trogen Lundtanläsare replikerade med ”Stay the night frågetecken”. Det var ju inte så jäkla dumt tänkte jag, och ”Stay the night” kom att bli en bra titel på denna krönika ur fl era synvinklar. Inte minst för att jag är det största schlagerfreaket som satt sina paljettbeskodda fötter på denna jord. Men det mest intressanta med ”Stay the night” (Alcazars melodifestivalbidrag anno 2009 tillika undertecknads favoritlåt) är textens innebörd. ”Stay the night, if you stay the night, I can be your guide to paradise”. Stanna i natt, om du stannar i natt, kan jag bli din guide till paradiset. Det kan ju låta en smula desperat. Och det är just det här desperata jag vill åt. För det verkar råda någon sorts jargong där det anses fult, jobbigt och ja – desperat – att vilja ha någon. Man får inte erkänna att man tycker någon är snygg, eller ja, den personen får i alla fall inte veta om det. Förresten, absolut inte veta om det! Nej, men gud, tänk vad som skulle hända då. Då kanske han tror att jag är för på. Och på, det vill man ju verkligen inte vara. Nä, för gud vad pinsamt eller jäklar vad arg personen i fråga skulle bli om han fi ck reda på att JAG tycker att HAN är snygg. Shit! Och för att inte tala om, om man skulle vara ”på g” med någon, då man till och med vet att något slags intresse borde fi nnas – annars skulle vi

ju inte vara på g överhuvudtaget. Då är det nästan ännu värre. Här missbrukar vi tretimmarsregler på sms-svar som aldrig förr och i det ständiga svårfångadespelet går man fl era varv runt planen med sin lilla spelpjäs.

Nu menar inte jag att man ska vara überpå och efterhängsen och inte ge varandra space och böna och be à la Caroline af Ugglas ”Snälla, snälla, snälla, snällaaaaaa….” MEN (och då menar jag ett riktigt Tony Irving-MEN), jag undrar helt enkelt när det blev ”fult” att tycka om någon? Och framförallt när det blev ”fult” att visa det? Vad hände med gammal hederlig ”Romeo och Julia”-romantik?

InsändareStay the night

Anna Wallstén

Rummet du precis har gått in i är vitt och tråkigt, möblerna är av björkfanér. Känslan av den hårt åtdragna slipsen är obekväm, och du stryker din hand mot byxbenet för att torka bort eventuell handsvett som en sista föreberedningsåtgärd. Tjugo minuter senare är ditt kontaktsamtal med företaget avslutat, representanterna var trevliga och du tyckte det gick helt ok. Frågorna kring ”hur du är som ledare” samt ”dina tre mindre bra egenskaper” satte dig dock lite på pottan.

Mycket av det vi gör och tänker styrs av hur saker tidigare har varit och är, och att bryta mönstren är inte alltid enkelt. Men vad är det som säger att det som rimligtvis fungerar är det sätt som fungerar bäst? Situationen speglad i inledningen är nog hur många ekonomi-studenter skulle beskriva sina första företagskontakter och det är nog lite av den generella bilden av hur studenter och företag bör mötas. Men hur bra bild får företaget av ditt riktiga jag, egentligen? Min tro är att svaren som ges ofta är starkt påverkade av vad som förväntas och av vad studenten tror att företagen vill höra. Så är denna formella och lite krystade väg den rätta att gå?

Corporate Challenge kan man skildra som en avfart från denna väg. Affärsidén med denna arbetsmarknadsdag är att studenter och företag ska kunna träffas under lite mer informella, trevliga och avslappnade former.

Studenter får ansöka till de företag de är sugna på att träffa och blir man sedan en av de lyckligt utvalda så kommer man under dagen bilda ett lag tillsammans med sex andra studenter samt företagets representant. Under dagen kommer de olika lagen att tävla på olika stationer runt om i Lund, till vilka man tar sig till med lagets egen minibuss. Många olika egenskaper kommer att sättas på prov under dagen, såsom samarbetsförmåga, ledaregenskaper, tanke-förmåga och hur man fungerar i team. Dessa är viktiga personliga egenskaper som i dessa situationer är mycket enklare att visa sin, förhoppningsvis, kommande arbetsgivare på ett sätt där man kan agera direkt istället för att sitta vid det där björkfanérskrivbordet.

Aktiviteterna är av både fysisk och psykisk karaktär med olika klurighetsnivå. Ett återkommande inslag under dagen brukar vara att klättra klättervägg. Efter att ha umgåtts och tävlat med företaget under en hel dag rundas kvällen av med en bankett, en fest där det brukar bjudas på förstklassig underhållning.

Vad man under normala omständigheter vill få fram till företaget om sin person under en halvtimma, har man nu istället en hel dag på sig att framföra och detta utan den där ofrivilliga nervositeten, pressen och ansträngda känslan. Dock ges inga garantier för att svett inte kommer uppstå, men då av helt andra anledningar.

I år fi rar Corporate Challenge fem år. Något som vi i kommittén har tänkt fi ra genom att få till den bästa dagen hittills. Arbetet har nyligen satt igång och planer smids på hur evenemanget ska utvecklas. För det är inte alltid säkert att det som fungerar är det som alltid fungerar bäst, eller hur?

Jakob QvarnströmGeneralCorporate Challenge 2010

Corporate Challenge – den unika arbetsmarknadsdagen

Case Academy är en projektgrupp som håller i en utbildning om problemlösning och presentationslärning. Jonas Tesfu, Christoffer Österlindh och Elnaz Esmailzadeh är de tre studenterna som håller i det idag. De är ivriga att berätta vad det egentligen är som Case Academy gör, och man märker att de brinner för sitt projekt. Hur startade denna idé, undrar jag? Jonas och Christoffer pluggar ihop, och Christoffer har varit med i en del casetävlingar i både Sverige och utomlands. Efter ett att ha blivit kritiserad under ett case utomlands kom han tillbaka och berättade för Jonas att vi svenskar inte alls är lika tränade som de andra deltagarna. De tyckte att det fanns för lite praktik på utbildning här på Ekonomihögskolan. De säger också att det har efterfrågats mer case och att fler studenter vill träna mer på att lösa faktiska fall, mer än bara lära sig den teoretiska aspekten. Det var så idén började, och sedan kom Elnaz in i bilden för att marknadsföra denna idé. Jag tycker att när man hör

Case AcademyText: Soraja Hadzalic Foto: Jonas Olsson

”Vi svenskar inte alls är lika tränade som de andra deltagarna”

”Man lär sig lösa problemen som kan uppstå inom ett företag”

”Lärare är oftast väldigt snälla mot oss när vi presenterar, medan här så säger företagen exakt vad de tycker”

ordet Case Academy så tänker man på ännu en casetävling med en massa press att prestera engagerat. De intygar att så inte är fallet. De poängterar att detta är en utbildning som hjälper alla att tänka på samma sätt när de stöter på ett problem. Man lär sig lösa problemen som kan uppstå inom ett företag.

Hur fungerar då egentligen Case Academy? Jo, man ansöker och de tar in studenter från alla ämnesområden, även från LTH:s utbildning Industriell ekonomi. Kravet är dock att man ska ha påbörjat en

kandidatkurs. Man delas sedan in i grupper och de poängterar att det inte spelar någon roll om man söker med sin kompis, de delar upp grupperna så att det finns studenter som studerar olika ämnen i varje grupp. Man har sedan två till tre tillfällen där man mjukstartar med att lära studenterna om presentationsteknik. Därefter är det företagen som tar över, även vissa lärare finns med. Företagen håller i de olika tillfällena där de förklarar hur de hanterar olika problem och hur de förhåller sig till olika problemlösningsfrågor. Sedan får de olika grupperna ett case som de ska lösa och presentera, för att sedan få feedback från företagsrepresentanterna. Case Academy är sponsrade av EHL samt fyra olika företag: Capgemini, PWC, SEB och The Duffy Agency.

Denna gång är det PWC som håller i föredragen samt caset. Katarina Frick från PWC berättar att de gillar att synas bland studenter och att detta är en jättebra idé. ”Vi ser mer vilka studenter som verkligen är intresserade och vilka som är drivna” . Just under intervjun så spelar Katarinas kollega en arg och sur ekonomichef som inte vill berätta allt, och det är upp till studenterna att som grund försöka få ut så mycket information som möjligt av denne för att kunna lösa caset på bästa sätt.

”Det spelar ingen roll om caset är ett redovisningscase eller ett marknadsföringscase. Alla studenter, oavsett om det avviker från deras ämnesområde, lär sig att lösa olika problem samt jobba inom i gruppen”, säger Jonas. De fortsätter förklara att många studenter kommer ut i näringslivet där de tyvärr inte har så stor nytta av alla teorier som de lärt sig i skolan. De tror att företagen skulle uppskatta om studenterna kunde mer praktik när de väl blir redo för näringslivet.

En annan annorlunda aspekt på denna utbildning är att presentationerna hålls inför representanter från företaget som representerat caset. ”Hur ofta får man egentligen chansen till att presentera och få feedback från företagsrepresentanter i verkliga livet?” menar Christoffer.

De fortsätter att berätta att just detta med att presentera har varit väldigt lärorikt för studenterna då de helt enkelt blir väldigt kritiserade. ”Lärare är oftast väldigt snälla mot oss när vi presenterar, medan här så säger företagen exakt vad de tycker. Det har hänt innan att en representant helt enkelt säger att den där presentationen var riktigt dålig. Självklart följer en motivering till varför”, fortsätter

Christoffer. ”Case Academy handlar inte om att kunna rapa teorier”, säger Jonas och menar att företagen kräver annat än det vi är vana vid att betygsättas på i skolan.

De berättar att förra gången var det ett marknadsföringscase där de fick lösa ett problem för en reklambyrå. Efter det så tog reklambyrån till sig vissa idéer och ska nu implementera dem. Detta skapar därmed en bra känsla för de studenter som deltog. ”Man får bra

kontakt med företagen, och vissa har även via denna väg lyckats få jobb”, berättar Elnaz.

Det finns ett glapp mellan vad företagen vill att du ska kunna rent praktiskt när du kommer ut i arbetslivet och vad du lär dig i skolan. Det är det glappet som Case Academy vill förminska genom sin utbildning. De vill att studenterna ska vara mer förberedda på vad som förväntas av arbetsgivarna när de är klara med sina studier.

Man ansöker och det är en urvalsprocess och de alla tre påpekar att de som ska söka är de som gillar casetävlingar och även de som vill lära sig mer om hur man löser problem. Eftersom detta sker utanför ens vanliga studier krävs det att man är ambitiös och driven. ”Företagen vet att det är en urvalsprocess så att det inte är precis vem som helst som får delta i utbildningen, dock behöver man inte vara jätteduktig på caselösning för att söka, utan det handlar bara om viljan att lära sig det”, berättar Christoffer.

Nästa söktillfälle är till höstterminen 2010. Håll utkik på skolan då vidare information kommer att dyka upp.Läs mer om Case Academy påwww.lundaekonomerna.se/LCA

Elnaz Esmailzadeh, Jonas Tesfu, Christoffer Österlindh

Mättnad borde vara en självklarhet för alla människor, men tyvärr är det inte så. Istället dör 25 000 människor av kronisk hunger runtom i världen varje dag. Det finns många organisationer som försöker bekämpa denna verklighet, en av dem är organisationen som säger sig ha världens bästa affärsidé. Jag talar givetvis om Hungerprojektet.

Hungerprojektet är ett internationellt nätverk som grundades i USA 1977

och kom till Sverige sju år senare. Hunger-projektet har 24 programländer runt om i hela världen där de jobbar på gräsrotsnivå utifrån lokala prioriteringar. Genom lokala volontärer når Hungerprojektet ut till 35 miljoner människor runtom i världen, däribland Indien, Ghana, Senegal,

P.S. Om du är intresserad av etiska aspekter kring ekonomiska frågor och företagande är du välkommen att ta del av artiklar och tips på nättidningen M.O.R.A.L.E.’s hemsida: www.lundaekonomerna.se/morale vars verksamhet är en del av Etikgruppen inom LundaEkonomerna.

Att bekämpa hunger – vilken lysande affärsidé!

Vad är Utbildningsutskottets uppgift?

Studenterna och Ekonomihögskolan ser ofta utbildningen ur olika perspektiv, och det leder till att studenterna står på ena sidan och Ekonomihögskolan står på den andra i olika frågor. Men oftast har inte den ena rätt och den andra fel, och då måste båda parter bidra till att förbättra situationen. Som jag ser det är Utbildnings-utskottets uppgift att öka förståelsen mellan studenterna ochEkonomihögskolan, så att vi alla arbetar tillsammans för att förbättra utbildningen.

Har du något konkret exempel?

Ja, säg att EHL lägger en informationsföreläsning om ens program två dagar innan en tenta. Många studenter kommer förstås inte att dyka upp på föreläsningen. Kanske borde EHL inte ha lagt den så nära inpå tentan?

Men samtidigt ser vi studenter ofta inte allt jobb som ligger bakom: att boka Kåraulan som knappast är tillgänglig precis när man vill, att koordinera med fem till sex olika talare som alla har olika andra engagemang, och att försöka undvika att det krockar med andra studentaktiviteter som arbetsmarknadsdagar och så vidare. Kanske borde studenterna planera lite bättre, så att de kan avvara de där två timmarna och gå på föreläsningen?

Vilken är den vanligaste kritiken som EHL har mot oss studenter?

En vanlig uppfattning är att studenter är oengagerade och att de måste ta större eget ansvar. Jag tycker det är en felaktig bild, för i min mening tar studenter som grupp varken mer eller mindre ansvar än personer jag träffat i arbetslivet eller samhället i övrigt.

Därmed inte sagt att vi inte kan bli bättre, det gäller även mig själv. Jag är inte alltid fullt förberedd inför ett seminarium, och om jag inte snabbt hittat information på hemsidan har jag ofta mailat studievägledaren istället för att leta vidare själv. Men faktum är att vår utbildning skulle bli mycket bättre om vi alla var mer förberedda inför seminarier. Och om vi alla ansträngde oss lite för att hitta informationen som faktiskt finns på hemsidan, skulle studievägledaren kunna lägga mer tid på handledning med studenter och mindre på att svara på mail.

5 frågor till… Andreas Holmgren, ordförande för Utbildningsutskottet

Text: Caroline Dahl, vice projektledare EtikgruppenFoto: Paul Voorthius / Highzone

”Istället för att skänka pengar till välgörenhet investerar Hungerprojektet i människors drivkraft ”

Etiopien, Peru och Mexiko. Istället för att skänka pengar till välgörenhet investerar Hungerprojektet i människors, och då främst kvinnors, drivkraft och entreprenörsanda och arbetar med att ändra en attityd hos individer så att människor får en vision om vad de vill göra för att hjälpa sig själva. På så vis kan människor på egna initiativ förändra sina liv.

Vad innebär hunger?

Hungerprojektets mål är att avskaffa kronisk hunger, även kallat undernäring. Detta är en följd av att man inte äter av hela

kostcirkeln utan kanske bara äter majs eller ris dagligen under hela sin livstid. Följden är att man blir felnärd och immunförsvaret försvagas vilket i sin tur innebär att man kan dö av en enstaka förkylning. Hunger skall inte förväxlas med svält. Svält innebär nämligen att människor lider till följd av en plötslig brist på mat som beror på torka, krig eller naturkatastrofer. För att få en bättre uppfattning bör påpekas att hunger

står för 92 procent av problematiken i jämförelse med svält som står för åtta procent.

Så jobbar Hungerprojektet

Hungerprojektets arbetssätt går ut på att

starta långsiktigt hållbara förändringsprocesser och organisationens mål är relaterade till FN:s millenniemål, som bland annat innebär att till år 2015 halvera fattigdomen, öka jämställdheten och skapa en miljömässigt hållbar utveckling. Enligt Hungerprojektet är det emellertid viktigt att det är individerna själva som bestämmer i vilken ordning dessa mål skall uppnås.

Mer konkret innebär arbetet inom organisationen att lokala volontärer håller i workshops där ledorden Vision, Commitment och Action står i centrum. Det är även utifrån dessa som förändringsprocessen i det lilla

samhället kan påbörjas. Att skapa en vision hos deltagarna är helt avgörande då det är denna som är början till den sociala mobiliseringen. Detta är en tuff utmaning som ofta kräver att informella ledare tar initiativet och sprider det till resten av befolkningen. Det handlar därefter om att människor är beredda att hjälpa sig själva genom engagemang och idérikedom.

Olika strategier i olika länder

Trots att ledorden är desamma i samtliga projektländer, är åtgärderna för att bekämpa hunger och fattigdom något olika. I Afrika arbetar Hungerprojektet med vad som kallas epicenterstrategin, vilket innebär att invånarna tillsammans arbetar för att bygga upp en centralt belägen byggnad med bland annat vatten, sanitet, bibliotek och matbank som hela byn skall kunna ta del av. En central del i denna strategi är även mikrokreditprogrammet som är särskilt anpassat till jordbruket. Då det i många länder främst är kvinnorna som bedriver jordbruk, är det också huvudsakligen kvinnor som lånar krediter för att kunna starta upp en verksamhet. Genom denna enkla företagsamhet får invånarna med hjälp av entreprenörsanda ekonomin att växa. I Indien använder Hungerprojektet en annan metod för att stoppa hunger och fattigdom. Med hjälp av workshops satsar de nämligen på att utbilda kvinnor på kommunnivå inom bland annat ledarskap.

Arbetet på hemmaplan här i Sverige hand-lar främst om att bilda opinion och sprida budskapet om organisationens verksamhet. Då organisationen har en obefintlig mark-nadsföringsbudget är det ideella arbetet oumbärligt, och de söker ständigt nya volontärer. För mer information gå in på Hungerprojektets hemsida.

Foto: Victor Gezelius

”vi studenter ser ofta inte allt det enorma arbete som de lägger ner”

Vilken är den vanligaste kritiken som vi studenter har mot EHL?

Ironiskt nog, om man tänker på mitt svar på den förra frågan, så är det att lärare och personal är oengagerade och inte tar ansvar. Vi har exempel på lärare som gett studenterna rast halva lektionen, studie-vägledare som gett direkt felaktig information till studenter och hur lektionslärare ger olika information till respektive lektionsgrupp inför examination. Ibland finns det alltså definitivt fog för kritiken, och det är då LundaEkonomerna kommer in i bilden och försöker förbättra situationen.

Samtidigt har EHL en lite otacksam situation, eftersom vi studenter ofta inte ser allt det enorma arbete som de lägger ner när vi inte träffar dem på en föreläsning eller ett informationsmöte. Anledningen till att studievägledarna har begränsade öppettider är förstås inte att de inte vill träffa studenter, utan att de har många andra arbetsuppgifter att sköta och en enorm arbetsbörda. De kurs-ansvariga lägger också ner mycket arbetstid som vi inte ser. Ta bara en sådan sak som att göra en PowerPoint-presentation. När man själv ska göra en presentation till ett föredrag på 10 minuter kan det ta ganska lång tid. Tänk då att föreläsarna ska göra presentationer till fem lektioner i veckan á 90 minuter…

Vad kan man som student göra för att påverka utbildningen?

Fyll i kursutvärderingen! Om många fyller i dem kan man verkligen påverka. Visst, man själv kommer inte få ta del av förbättringen. Men på nästa kurs finns det studenter som fyller i kursutvärderingar, och de förbättringarna kommer man få ta del av. Det är det systemet bygger på, att man hela tiden gör det bättre för de som kommer efter en.

Läs mer om Utbildningsutskottet på www.lundaekonomerna.se/uu

1. Ska du åka hem till påsk och förväntar du dig i så fall ett påskägg?

2. Hur ser din plan för att komma i bättre form till sommaren ut?

Av: Victor Gezelius, Jonas Klarin

Efter att ha deltagit i en intervju i Sydsvenskan tillsammans med tre andra ekonomistudenter där vi diskuterade de ”hetaste” arbetsgivarna i Skåne enligt en (tveksam) undersökning av Universum, så konstaterade vi alla fyra att det fanns en stor komplikation i att skilja arbetsgivaren från varumärket. Jag skulle påstå att man som student har väldigt dålig insyn i t ex kultur och villkor hos ett företag och ser desto mer av deras produkter och reklamkampanjer. Detta är naturligtvis på gott och ont.

Det som kan vara en ganska stor nackdel är att man kan förtrollas av en produkt för att sedan inse att man vantrivs på en arbetsplats som har helt andra värderingar och metoder än en själv. Å andra sidan kan man vända på myntet och säga att stora företag har en naturlig fallenhet i att attrahera duktiga och kompetenta människor, vilket i sin tur blir en väldigt stark konkurrenskraft för företaget i stort. Kort sagt, om du nu hamnar på något av de största varumärkena så kommer du förmodligen jobba med några av landets, kanske världens, duktigaste människor (känn pressen!). Bli därför inte förvånad när du får ett mail av P&G i stil med ”Vi rekryterar bara

de allra bästa, tyvärr är du inte en av dem”, för när man får in mellan 1000-2000 ansökningar så har man råd att vara kräsen.

Jag har under det senaste året fått höra från ett flertal äldre och visare profiler i näringslivet uttrycket ”välj din chef”. Man kan tycka att det låter vettigt där man sitter som åhörare men det är betydligt svårare att göra detta

val i praktiken. Den knappa information man kan hitta på hemsidor eller liknande kan visa tydliga siffror för eventuella investerare men väldigt lite om hur mellanchefen är som person och hur denne föredrar att kommunicera.

Att vet hur många som är anställda på företaget, vad de omsätter per år eller i hur många länder de har tillverkning i är inte samma sak som att faktiskt arbeta där. Det kan ta dig till en intervju, men det kanske är under intervjun som du som blivande anställd bör vara extra uppmärksam. Hur är personen som intervjuar dig? Skulle du trivas att arbeta tillsammans med hen?

Det finns ett annat sätt att fånga en fläkt av din framtida arbetsgivare, förhoppningsvis redan innan du skickat iväg den där ansökan. LundaEkonomerna anordnar varje år ett flertal olika företagsevenemang och två olika arbets-marknadsdagar. Här får du tillfället att lära känna personer som jobbar på företag som intresserar dig och fråga de om deras arbetssituation, kollegor med mera. Att träffa företags-representanter handlar kanske inte bara om att försöka flörta till sig en anställningsintervju, det handlar kanske om att skaffa dig en bild av din framtida arbetsplats.

Camilla WengholmVice Ordförande

Varumärke = arbetsgivare ?

Grillning, siste april, solsken, kvalborg, karnevel, första maj, Block Party, brännbollsfest, spex och vårbaler. Schemat fyller upp sig med allt från stora händelser till spontana grillkvällar. Lundavåren är här! Denna gång flankerad av en karneval utan dess like!

Lundavåren är studentlivet i Lund i dess absoluta toppform. Studentkårer, nationer och Akademiska Föreningen fyller parker, fontäner, korridorer, studenthus, gator, torg och AF-borgen till bredden med aktiviteter. Tack vare att du är med i alla dessa tre typer av föreningar får du vara med och fira in den lundensiska våren fullt ut.

Till hösten ersätts tvångsmedlemskapet av en möjlighet för dig att själv välja om du vill vara med i detta fullspäckade studentliv eller inte. Jag vet att jag själv inte kommer tveka en sekund, men om du av någon anledning skulle göra detta; var då extra uppmärksam på allt

det som sker i Lunds studentliv - speciellt nu i vår!

Studentkårer och nationer kompletterar varandra på många sätt. Detta beskrivs bäst utifrån studentens perspektiv. När man som ny ekonom kommer till Lund dyker man rakt in i LundaEkonomernas nollning där man lär känna sina nya kursare galet fort! Därefter ser man till att besöka en nation för att träffa folk från andra utbildningar och kanske börjar engagera sig i något jobbarlag för att göra allt från lunch till GTs i någon av de många barerna. Du vill även ha en schysst utbildning, varför LundaEkonomerna hela tiden arbetar med att se till att den håller måttet. När du börjar närma dig slutet på utbildningen vill du ha ett jobb, och då finns våra kontakter med företagen till för dig!

Det är studentkårerna, nationerna och Akademiska Föreningen som tillsammans är stora delar av studentlivet i Lund.

Var med oss och fira in Lundavåren i många år framöver - se till att fortsätt ditt medlemskap i Studentlund!

Njut nu av våren!

David RomellOrdförande

Lundavåren är här!

Sara Holmgren7:e terminen, revisorsjuridik, 24 år

1. Nej. Om jag åkt hem hade jag förväntat mig ett påskägg som jag skulle fått leta efter, det gjorde man alltid när man var liten. Jag hade helst sett en diamant i ägget.2. Fortsätta med min träning som jag gör fyra gånger i veckan och dessutom ta några extra danssteg.

Anders Rüdow Fors4.e terminen, kandidatprogrammet, 24 år

1. Jag ska till Moskva i påsk och förväntar mig ett fabergéägg.2. Jag löper tre, fyra gånger i veckan, vilket är min verklighet och inte någon plan. Jag ska ställa upp i Lundaloppet och Sankt Hans extreme.

Emelie Högberg8:e terminen, pol.mag-programmet, 27 år.

1. Jag förväntar mig ett påskägg, men ska inte åka hem. Jag vill ha en massa godis i påskägget. Jag tycker om de här små äggen, påskäggen. Jag vill ha påskägg i påskägget.2. Oj. Börja jogga tänkte jag och så ska jag börja klättra. Men det är mer utav en allmän plan och inte en ”Beach 2010-plan”.

Ahmed Game (t.v.)4:e terminen, systemvetenskap, 24 år.

1. Nej. Bor i Malmö så jag är typ hemma redan. Jag förväntar mig inget påskägg eftersom jag inte firar påsk.2. Träna på gym antar jag. Jag har ett gymkort som jag har använt typ fem gånger, ha ha. Jag ska också antagligen börja spela korpbasket som jag kan varva gymmandet med.

Marcus Jakobsson (t.h.)4:e terminen, systemvetenskap, 22 år.

1. Jag kommer nog att åka hem till mina föräldrar men förväntar mig inget påskägg. Vi har aldrig kört det här med påskägg i vår familj. Kanske när man var en sådär sju, åtta år.2. Jag har aldrig varit träningstypen men nu när vårvädret är här ska jag komma igång med skejtandet igen hade jag tänkt.

Ellen Madeling6:e terminen, ekonomprogrammet, 24 år.

1. Jag kommer nog inte hinna åka hem till påsk. Jag jobbar med karnevalen men förväntar mig ändå ett påskägg med väldigt mycket godis. Det är väl det som det ska vara i ett påskägg – godis? Idag, den tjugofemte mars, är det för övrigt Trandagen. Det är en högtid man firar i Småland där man hänger upp strumpor vid kaminen

som tranan ska komma och lägga godis i. Mina föräldrar gjorde fotspår på golvet så att det skulle se ut som tranan hade gått där.2. Jag jobbar för Apple on campus och vi har ett samarbete med Nike plus. Vi arrangerar en tävling där man ska springa så långt som möjligt på 40 dagar - den ska jag delta i.

clea

n air

clea

n air

challenge...

wechallenge...challenge...

wechallenge...

wechallenge...

LOWCOST�����������������

COST�����������������

LOWCOSTCOST��������������

responsibility

ACCEPTresponsibility

ACCEPTresponsibility

ACCEPTresponsibility

ACCEPTACCEPT

IKEA.SE/STUDENT

If you’re all business, we’re all ears

It doesn’t take a business degree to see how a career could develop with the world’s largest home furnishings retailer. But since you have one – imagine the diversity of skills and experience you could gain with IKEA in purchasing, sales, marketing, logistics and more… and what it could do for your own career path.

When and how you take the steps is up to you. Whatever stage you are at, we’ll make sure you have access to pro-fessional development and training opportunities. And give you the chance

to sharpen your business skills with talented and experienced co-workers on a wide variety of challenges.

At IKEA you’ll find a casual but focused working environment where things get done. And you’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value – to create a better every-day life for the many people.

If you know a good opportunity when you see one, see you soon.

+me

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2009