TEMA: INTERNATIONELL EKONOMI

LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 99 HÖSTEN 2011

99.1.indd 1 2011-10-10 18:08:28

- 2 -

L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R F Ö R E T A G

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

99.1.indd 2 2011-10-10 18:08:29

- 3 -

TIDIGARE REDAKTÖRERelinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL,

AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på

www.medlemsavgift.com

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90 E-post: lundtan@lundaekonomerna.se Hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSEInga fel har rapporterats från föregående nummer.

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras

kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

TRYCKERI Grahns Tryckeri AB, Lund

FRAMSIDAKatja Sandström

INFORMATIONI tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse

som LundaEkonomernas ståndpunkt.

R E D A K T I O N

Martin BjörgellSkribent

Felix TörnblomSkribent

Gisela ÅhrbergSkribent

Johannes WedinSkribent

Malin NilstoftSkribent

John SanderFotograf

Martin LindbäckSkribent

Alexandra SerenhovSkribent

Mikaela ForslundSkribent

Leyla LarssonSkribent

Andrea NorellFotograf

Fredrika IsakssonSkribent

Axel WalinAnnonsansvarig

Ellen ErlandssonAnnonsansvarig

Joe-Philipp KassemChefredaktör

Cecilia KahnRedaktör

Katja SandströmLayout

Chefredaktör & ansvarig utgivareRedaktörAnnonsering

Joe-Philipp Kassem 070-266 72 52, lundtan@lundaekonomerna.seCecilia Kahn 073-057 75 81, lundtan@lundaekonomerna.se

Ellen Erlandsson 070-996 82 32, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Thomasine Boris-MöllerIllustratör

99.1.indd 3 2011-10-10 18:08:43

I N N E H Å L L

CREATIVE COMMONS LICENSERs. 14: Greece-0121 - The Caryatids (http://www.flickr.com/photos/archer10/2215075563/) av archer10 (CC BY-SA 2.0)

s. 26: Empire State Pigeon (http://www.flickr.com/photos/villes/2865833414/) by ZeroOne (CC BY-SA 2.0)s. 38: Buenos Aires Argentina (http://www.flickr.com/photos/davidberkowitz/5269206621/) av David Berkowitz (CC BY 2.0)s. 38: Buenos Aires Argentina (http://www.flickr.com/photos/davidberkowitz/5269251427/) av David Berkowitz (CC BY 2.0)

s. 38: Puerto Madero - Buenos Aires Argentina (http://www.flickr.com/photos/davidberkowitz/5269215231/) av David Berkowitz (CC BY 2.0)

LEDARESÅ LÅTER DET NÄR EN BUBBLA SPRICKER LAND I KONKURS - HUR ÄR DET MÖJLIGT? DIN INTERNATIONELLA KARRIÄRSVENSKA FÖRETAG SPINNER SOCIALA NÄTVERKLIMITLESS MED RITALINPRATSTUND MED HÅKAN JEPPSSONTRENDSPANING I EN VÄRLD AV PLAGIATRYSSLANDS SISTA VAPENARBETSMYRORNA PÅ SKÅNISNOVISCHDAGARNASAMDAY 2011KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITIONROADTRIP!VEM ÄR MARIA PERSSONLUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARKTHE MASTER PROJECTORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

51112161821222629303436373839404142

VD, styrelseordförande och pingisproffs. Möt Håkan Jeppsson på sida 22.

De har ansvaret för kåren. Heltidarna inter-vjuas på sida 30.

Kan ett land verkligen gå i konkurs? Läs om Grekland på sida 12.

Dags att byta socialt nätverk? På sida 18 presenteras två nya alternativ.

99.1.indd 4 2011-10-10 18:08:48

tt prata om ekonomi utan att beröra ämnets interna-tionella karaktär är idag nästan omöjligt. Faktum är att det inte bara är ekonomin som har globaliserats utan i

stort sett alla aspekter av våra liv, har under det senaste decen-niet fått uppleva vad som kan beskrivas som en ny dimension. Även om det bland forskare finns en mycket laddad debatt om vad globaliseringen nu faktiskt innebär, går det med all säkerhet att dra slutsatsen att allting, även globalisering, har två sidor.

Temat för nummer 99 av Nådiga Lundtan är internationell ekonomi. Ämnet känns som ett naturligt val då man vill stu-dera den värld vi lever i, och ger oss framförallt möjligheten att ta åtminstone ett steg ifrån den enorma godtycklighet och sub-jektivitet som man ofta upplever i debatter kring finanskrisen, bristen på ledarskap och spridningen av olika politiska tren-der. I tidningen kommer du bland annat finna en förklaring av de nationalekonomiska förhållandena bakom Greklands skuldkris och en beskrivning av de maktstrukturer som finns i dagens Ryssland. Men temat låter oss även vända blicken mot positiva utvecklingar. Aldrig tidigare har världen varit så öp-pen som den är nu, särskilt för oss studenter. Din framtida karriär kan betyda ett liv i ett land vars existens du antagligen aldrig riktigt tänkt på. För att poängtera just detta har vi in-tervjuat fyra personer, bland dessa finns svenska ambassadören i Bangladesh, som har arbetat i sammanlagt femton länder. Dessutom har vi fått en inblick i två nya svenska it-företag med kontor i Silicon Valley respektive Singapore, och pratat karriär samt fotboll med Håkan Jeppson, som bland annat är styrelseordförande i Malmö FF.

Naturligtvis är detta bara ett axplock av numrets innehåll men det representerar ändå den, för varje nummer specifika, anda som har följt arbetet. Att det finns så mycket mer än bara det vi känner till, och att hela världen är full av utmaningar som tillika är möjligheter är den lärdom som jag personligen kom-mer att ta med mig, och som jag hoppas att vi kan förmedla till alla läsare av detta nummer.

A

L E D A R E

- 5 -

Joe-Philipp KassemChefredaktör

99.1.indd 5 2011-10-10 18:08:49

Är det något vi på PwC har lärt oss så är det att studenter efterfrågar inblick i vårt företag och vill veta vad vi egentligen gör. Är du nyfi ken? Funderar du på att bli revisor i framtiden eller kanske management konsult? Eller är det som skattejurist du vill jobba när du är klar med plugget. Ingen fara – vi har alla möjligheter hos oss! Dock kan vi rekommendera dig att börja med att pröva på innan du bestämmer dig fullt och fast.

Vi har praktikplatser för ekonomer, statsvetare och juriststuderande, vi har traineeprogram för ekonomer, systemvetare och civilingenjörer och nu har vi även casetävlingar där alla som vill får ansöka, inga krav på specifi k utbildning. Så kolla in vår hemsida redan idag för att ta reda på vilka möjligheter vi har att erbjuda just dig.

Vi fi nns även på Facebook www.facebook.com/pwcstudent

www.pwc.com/se/student

PwC omsätter teori till praktik

Sophie Orehag Strategy & OperationsConsulting PwC

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim Forsberg Revisorsassistent och f.d. student Lunds universitet

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

99.1.indd 6 2011-10-10 18:08:49

Är det något vi på PwC har lärt oss så är det att studenter efterfrågar inblick i vårt företag och vill veta vad vi egentligen gör. Är du nyfi ken? Funderar du på att bli revisor i framtiden eller kanske management konsult? Eller är det som skattejurist du vill jobba när du är klar med plugget. Ingen fara – vi har alla möjligheter hos oss! Dock kan vi rekommendera dig att börja med att pröva på innan du bestämmer dig fullt och fast.

Vi har praktikplatser för ekonomer, statsvetare och juriststuderande, vi har traineeprogram för ekonomer, systemvetare och civilingenjörer och nu har vi även casetävlingar där alla som vill får ansöka, inga krav på specifi k utbildning. Så kolla in vår hemsida redan idag för att ta reda på vilka möjligheter vi har att erbjuda just dig.

Vi fi nns även på Facebook www.facebook.com/pwcstudent

www.pwc.com/se/student

PwC omsätter teori till praktik

Sophie Orehag Strategy & OperationsConsulting PwC

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim Forsberg Revisorsassistent och f.d. student Lunds universitet

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

99.1.indd 7 2011-10-10 18:08:49

Ta tag i din nya klassikerNu 2995:-

www.mustang.se

• Skickas inom 24h• 30 dagars öppet köp• Fri hemleverans*• Fri retur* gäller endast cyklar 24” och uppåt

KK SOM I KREATIVITET.

Varje kund är unik. Christer

följer inga standardrecept

varken som chef för vår

transaktionsrådgivning eller

när han utövar sitt intresse

för matlagning.

G SOM I GLOBALITET. Vi fi nns i 150

länder. Edit som är skattekonsult på

vårt Malmökontor bär syn för sägen.

Hon har nyligen lett ett samarbete

mellan KPMG-specialister i 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt

jobb och våra uppdrag. Som konsult

visar Daniel våra kunder vägen till hållbar

utveckling. På sin fritid lär han fattiga

barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer står

för ett av världens ledande kunskapsföretag då det gäller revision, skatter

och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar

mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar som

driver oss. Du ska ju vara med och fylla våra bokstäver med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna,

ställa rätt frågor och arbeta tillsammans

skapar vi mervärde. För Winfred, som är

revisor, är det viktigt att lyfta varje kund-

relation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

1 K

PM

G A

B,

a S

wed

ish

limit

ed li

abili

ty c

ompa

ny a

nd a

mem

ber

firm

of

the

KP

MG

net

wor

k of

inde

pend

ent

mem

ber

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nter

nati

onal

Coo

pera

tive

(“K

PM

G I

nter

nati

onal

”),

a S

wis

s en

tity

. A

ll ri

ghts

res

erve

d.

99.1.indd 8 2011-10-10 18:08:50

Ta tag i din nya klassikerNu 2995:-

www.mustang.se

• Skickas inom 24h• 30 dagars öppet köp• Fri hemleverans*• Fri retur* gäller endast cyklar 24” och uppåt

KK SOM I KREATIVITET.

Varje kund är unik. Christer

följer inga standardrecept

varken som chef för vår

transaktionsrådgivning eller

när han utövar sitt intresse

för matlagning.

G SOM I GLOBALITET. Vi fi nns i 150

länder. Edit som är skattekonsult på

vårt Malmökontor bär syn för sägen.

Hon har nyligen lett ett samarbete

mellan KPMG-specialister i 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt

jobb och våra uppdrag. Som konsult

visar Daniel våra kunder vägen till hållbar

utveckling. På sin fritid lär han fattiga

barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer står

för ett av världens ledande kunskapsföretag då det gäller revision, skatter

och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar

mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar som

driver oss. Du ska ju vara med och fylla våra bokstäver med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna,

ställa rätt frågor och arbeta tillsammans

skapar vi mervärde. För Winfred, som är

revisor, är det viktigt att lyfta varje kund-

relation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

1 K

PM

G A

B,

a S

wed

ish

limit

ed li

abili

ty c

ompa

ny a

nd a

mem

ber

firm

of

the

KP

MG

net

wor

k of

inde

pend

ent

mem

ber

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nter

nati

onal

Coo

pera

tive

(“K

PM

G I

nter

nati

onal

”),

a S

wis

s en

tity

. A

ll ri

ghts

res

erve

d.

99.1.indd 9 2011-10-10 18:08:51

VI BEHÖVER FEM AFFÄRSSNILLEN. NU!Är du 92% Ari Gold och 8% nörd?

www.lundalogik.se

TA CHANSEN. SÖK VÅRT SÄLJTRAINEEPROGRAM!

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

annons@lundaekonomerna.se

99.1.indd 10 2011-10-10 18:08:51

Det fanns en tid då ekonomi för mig handlade om hur många jenkatuggummin jag kunde köpa för min vecko-peng. Ett tuggummi kostade 50 öre och för en tjugo-lapp kunde jag få hur många tuggummin som helst. Jag kände mig som Joakim von Anka förutom det faktum att mamma aldrig lät mig bada i mina tuggummin. Jag antar att man inte kan få allt. Jag var tio år och satt utanför vår lilla lokala jourbutik med de andra småstadskidsen och blåste bubblor. Livet var enkelt. Visserligen sprack bubb-lan då och då men det var bara att börja om från början.

Jag väcks ur mina tankar av gubben i tweedkavaj som föreläser om att ekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser. Ironiskt nog härstammar begreppet ekonomi från grekiskans oikonomos, där oikos betyder hus och nemein betyder fördela. Grekerna verkade ha koll på det där med ekonomi. 2011 tycks det dock sna-rare som att Grekland borde vara med i ett avsnitt av Lyxfällan, uppenbarligen har de glömt bort det där med att hushålla med resurserna. De har helt enkelt levt över sina tillgångar och det talas nu om att det krävs 90-120 miljarder euro för att rädda Grekland. För den summan hade jag kunnat köpa 240 miljarder Jenka.

När jag var tio år och köpte tuggummin för hela min veckopeng kallade mamma mig för slösa. Idag har slösa ersatts av det något mer hånfulla PIIGS. Det var brit-tisk media som myntade begreppet för att namnge de länder (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) i EU som har störst ekonomiska problem. Dessa länder är 2000-talets grisar och de sitter nu i skiten. Världens länder kan delas in i ”spara- eller slösakategorier” och PIIGS-länderna är naturligtvis de största av de största slösarna. I nationalekonomiska termer skulle det kanske snarare uttryckas som de länder vilka har underskott i bytesbalansen, hög skuldgrad och lågt kreditbetyg. Ju

fler A i betyget desto bättre, precis som i skolan. Ni kan ju gissa hur många A som PIIGS-länderna har fått. ”Aldrig nog, alltid mer” tycks vara slösarnas filosofi. Men hur kan man spendera mer pengar än man fak-tiskt har tillgång till? Lösningen stavas inte mamma och pappa, inte heller CSN, men principen är densamma. I nationalekonomiska termer talar vi istället om länder med stora bytesbalansöverskott. Det är dessa länder som är makroekonomins hjälpande hand. I de överhet-tade PIIGS-ekonomierna sprutas det in allt mer bränsle, främst från Tyskland, och vi vet alla att bränslet någon gång tar slut. Bubblan tycks vara på bristningsgränsen och det är Grekland som har blivit sinnebilden för det ekonomiska förfallet.

Den senaste tiden har det rapporterats allt flitigare om börskaoset, med bland annat fallande OMXS-index på Stockholmsbörsen som följd. Skuldkrisen i Europa är en stor faktor bakom oron som gör att börskurserna faller. Hela världen tycks hålla andan, för ännu en svart måndag eller torsdag vill vi inte skriva in i historien. När Europas länder nu tycks falla samman vill vi alla rädda världen. Jag tror emellertid inte att problemen löses av att premiera ett lånebeteende som kräver hundratals mil-jarder i krisfonder. Även en tioårig jenkafantast fattar att det i längden kommer att sluta illa.

Jenkatuggummits tid är förbi, men bubblorna finns kvar. Vi måste bara se till att de inte spricker, för då är det roliga över. Hade jag varit politiker hade jag kanske före-slagit något revolutionärt såsom ”vi borde dra åt svång-remmen”. Nu är jag inte politiker. Men jag vet hur det låter när en bubbla spricker; Phoff!

Så låter det när en bubbla spricker

Text: Leyla Larsson

K R Ö N I K A

VI BEHÖVER FEM AFFÄRSSNILLEN. NU!Är du 92% Ari Gold och 8% nörd?

www.lundalogik.se

TA CHANSEN. SÖK VÅRT SÄLJTRAINEEPROGRAM!

- 11 -

99.1.indd 11 2011-10-10 18:08:51

- 12 -

Skuldkrisen i Europa överskuggar just nu hela världsekonomin. Många orosmoln hänger i luften och Grekland är det mörkaste. Men vad innebär egentligen en

konkurs för ett land?

Land i konkurs – hur är det möjligt?

Text: Johannes WedinIllustration: Thomasine Boris-Möller

N Å D I G A L U N D T A N

Den andra globala finanskrisen på tre år kan nu sägas vara ett faktum. USA har fått sitt kredit-värderingsbetyg sänkt på grund av ett betydande underskott i statsbudgeten och den amerikanska senaten har svårt att komma överens och nå fram till ett långsiktigt hållbart beslut. I Europa är EU och den monetära unionen i gungning främst i och med Greklands oansvariga finanspolitik. Börserna runt om i världen är högst volatila till följd av detta. Nyckelordet i denna nya globala finanskris är bud-getunderskott.

HUR ETT LAND KAN GÅ I KONKURSFrågan som finns på mångas läppar, den mest aktu-ella i Europa, är om Grekland kommer att gå i en så kallad ”ordnad konkurs”. Konkurs i detta sam-manhang, när vi talar om länder, är annorlunda än när det handlar om en privatperson eller en juridisk person. Hans Byström, professor i nationalekonomi vid Lunds Universitet, klargör att när ett land går i konkurs, handlar det om att landet inte är kapabelt till att betala räntor och amorteringar på sina lån (statsskulden) och då inleds just en ordnad konkurs.

– I normala fall är det ju så att om någon, till ex-empel ett företag, är skyldig pengar och inte kan betala tillbaka till långivaren, går fallet till domstol för utkrävande av pengar. Med ett land är det som sagt annorlunda. Det motsvarande engelska ordet för detta är ”default”.

Enligt Hans Byström kan man säga att det finns tre varningsindikatorer på att ett land är på väg mot en ordnad konkurs. Den första är att när ett land närmar sig konkurs eller när ett land har stora skulder sänker kreditvärderingsinstitut, exempelvis Moody’s och Standard & Poor’s, sina ”ratings” för landet. Det betyder att det då är mindre sannolikt att de kan betala tillbaka sina lån samt att få ta nya.

Den andra indikatorn är att räntorna som landet får betala går upp om de skall låna mer pengar. Det blir alltså dyrare och svårare att låna mer pengar. Räntespreaden - skillnaden i ränta mellan obliga-tioner som har samma avkastning - blir högre och priset på gamla obligationer faller då också; om räntan går upp går priserna på obligationerna ned.

99.1.indd 12 2011-10-10 18:08:51

- 13 -

N Å D I G A L U N D T A N

99.1.indd 13 2011-10-10 18:08:54

- 14 -

N Å D I G A L U N D T A N

Den tredje indikatorn är att ”spreaden” på ett de-rivatinstrument såsom CDS:er (Credit Default Swaps) går upp. Att CDS:er går upp betyder att priset på försäkringspremien går upp. Det blir allt dyrare att skydda sig mot en konkurs, till exempel i fallet Grekland, där priset för försäkringspremien stiger. Detta kan man se hända lite grand på samma sätt i Italien och Portugal.

TIDIGARE FALL OCH MOTÅTGÄRDERDet är faktiskt inte ovanligt att länder går i konkurs. Argentina är ett känt exempel från år 2001. Pontus Hansson, lektor i makroekonomi samt studierektor på nationalekonomiska institutionen vid Lunds Universitet, berättar att fallet Grekland både har likheter och olikheter med Argentina.

”De har dessutom varit i konkurs tidigare”

– Den största likheten är naturligtvis att statens in-täkter är lägre än dess utgifter och då skapas under-skott i landets finanser och då kommer smällen förr eller senare. Skillnaden är att Argentina hade egen valuta och kunde lösa det på ett annat sätt än vad Grekland kan göra. Grekland har euro och är bero-ende av flera länders gemensamma penningpolitik. Denna utgångspunkt innebär att det är skillnad i vilka handelsalternativ de kan välja för att lösa kri-sen.

Fallet Grekland är intressant eftersom de har befun-nit sig i budgetunderskott till och från i decennier. De har dessutom varit i konkurs tidigare, i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.

Nästa år förväntas Greklands skuld stiga till 189 procent av landets BNP och landet är just nu i färd med att sjösätta ett åtstramningsprogram som mås-te visa trovärdighet innan IMF och EU kan ge klar-tecken till nya nödlån. Alltså måste kraftiga åtgärder komma till stånd inom landet eftersom växelkursen inte kan ändras. Privatiseringar (av flygplatser, vat-tenverk och posten), liberaliseringar av tjänstesek-torn och reformer av skatteväsendet finns med i det grekiska programmet.

– Det kommer inte att bli någon enskild åtgärd, utan det måste bli flera åtgärder som skall påverka landet. Grekland måste iscensätta ett låneprogram som både är långsiktigt och kortsiktigt, i det här fal-let med rejäla åtstramningar. Privatiseringar är en rimlig möjlighet, det blir svårt att få till ett lånepro-gram utan sådana inslag. Grekland måste ha en klar syn på vad det leder till och hur de skall komma dit för att kunna övertyga långivarna om fortsatta lån.

Om Grekland skulle misslyckas med sina struktur-program, och tvingas till en konkurs, är det första som händer att regeringen gör ett uttalande där de deklarerar att de inte kan betala tillbaka lånen. Se-dan inleds diskussioner med långivarna för att nå en överenskommelse om hur mycket av lånen som skall komma att skrivas ned. I vanliga fall har ett lån en löptid efter vilken det skall betalas tillbaka, men för nödlån är det speciellt.

– Det är svårt att svara på hur mycket som kommer att betalas tillbaka och till vem. Men i allmänhet går man efter ”senioritetsprincipen”, vilket är ett avtal mellan aktörerna att ”om du inte kan betala då ska jag ha pengarna först”. I fallet Grekland står antagli-gen Tyskland och Frankrike först på tur.

– Fallet Grekland är speciellt och jag vet inte hur mycket av lånen som kommer att skrivas ned vid en eventuell konkurs, men en kvalificerad gissning är cirka 50 procent, långivarna förlorar alltså hälften i så fall, säger Hans Byström.

KONSEKVENSERNA AV EN KONKURSPontus Hansson konstaterar att vid en teoretisk konkurs kommer de inte att ha en enkel väg fram-för sig. Invånarna i Grekland kommer att påverkas starkt. Den offentliga sektorns skulder kommer att begränsa finanspolitikens handlingsutrymme. Det kommer inte att finnas möjligheter till nya lån och det kommer att bli olika handelssanktioner vilket leder till problem för grekiska företag. Medborgarna år lägre löner och högre arbetslöshet kommer att drabba landet eftersom företagen tjänar mindre.

99.1.indd 14 2011-10-10 18:08:55

- 15 -

Pontus Hansson tar upp två saker som kan påverka andra länder i unionen vid en eventuell konkurs. Först kommer långivarna, främst då tyska och fran-ska banker, inte att få tillbaka pengar. Detta påver-kar deras ekonomi negativt samt hela EU:s. För det andra blir det en förtroendeeffekt; andra länder kan tänka ”aha, EMU/EU kan verkligen ställa in be-talningar”, fler länder kan då eventuellt också göra detsamma.

– Jag tror inte att något land eller aktör vill att ett land ställer in sina betalningar, då detta skapar oro på hela den finansiella marknaden. Exempelvis får länder i resten av världen då minskad export efter-som länder i skuld inte har råd att importera. Det skapas en negativ spiral.

”Vare sig de lånar i euro eller i dollar så har de inte en egen valuta att pressa nya sedlar av”

En viktig faktor i skuldkriser är valutan i vilken ett land lånar pengar. Ett EMU-land är här i en svårare sits än, låt oss säga Sverige. Om exempelvis Sverige lånar i dollar, och sedan skall betala tillbaka i dollar men inte har råd, är det värsta som kan hända att det blir en liten inflation eftersom de måste pressa nya SEK-sedlar och betala med dessa genom att växla till dollar. Grekland har inte denna möjlighet. Vare sig de lånar i euro eller i dollar så har de inte en egen valuta att pressa nya sedlar av. Detta görs av ECB.

GREKLAND OCH EMU-SAMARBETETEU har strikta regler för att ett land skall kunna kva-la in i unionen. De har ett krav på att ett land inte skall ha mer än 3 procent i underskott i statsbudge-ten och statsskulden skall vara högst 60 procent av BNP. Hur kunde då Grekland kvalificera sig? Har de lyckats undanhålla denna information i alla år?

Det har visat sig att Grekland manipulerade sina räkenskaper inför inträdet i EU och EMU för att kunna komma med. Exempelvis har de kasserat in-täkter i förskott från olika aktörer i landet för att kunna täcka upp just det årets underskott. Detta blev, enligt Pontus Hansson, startskottet för den ekonomiska kris som vi ser i dag. Borde inte EU ha haft en striktare kontroll av det ekonomiska läget i Grekland?

– Grekland uppfyllde troligtvis inte helt EU:s krav när de gick med, de kanske uppfyllde kraven ett tag men i alla fall inte under en längre tidsperiod. De manipulerade sina räkenskaper. Men sedan när ett land väl gått med i EU kan man inte kasta ut dem hur som helst.

– Jag tror att EU inte hade fullständig koll på detta på grund av två saker. Dels är det svårt att ha full insyn i ett lands finanser, dels fanns det starka viljor att ena Europa och då bortsåg man antagligen från vissa länders svagheter. Grekland var också enträgna och ville vara med i unionen. Det är bättre att vara med än att stå utanför ett europeiskt samarbete, till exempel med tanke på handeln. Det fanns alltså både politiska och finansiella skäl att de kom med om man ser det ur dessa synvinklar.

Det som händer inom EU och EMU är unikt och det finns inte några tidigare liknande fall. Det finns idag ingen mekanism för att lämna ett EMU-samarbete. Ett utträde från dessa unioner skulle ge fluktuationer på valutan som helhet menar Pontus Hansson.

– Om Grekland teoretiskt sett inte var med i samar-betet idag skulle knappast Tyskland och Frankrike ge lån som de gör idag. Detta pekar på en vilja att inte lösa upp unionen.

GÅR GREKLAND I KONKURS? Slutligen, kommer vi att få uppleva Grekland stats-bankrutt? Troligen blir det så. Frågan på finansmark-naden är inte längre om, utan när.

”Frågan på finansmarknaden är inte längre om, utan när”

Både Hans Byström och Pontus Hansson säger att psykologin på marknaden spelar roll i den här situa-tionen. Hans Byström menar på att just detta gör det värre än vad det egentligen är, men i det här fallet anser han att det finns allvarliga och verkliga under-liggande problem.

– Det kommer hela tiden sämre siffror och prognoser. En konkurs kommer då beröra och sprida sig till an-dra länder. Banksystemet i EU får då svåra problem. Tänk om exempelvis Italien, som redan har problem, anser att en konkurs inte verkar så dumt och de också slutar att betala räntor och amorteringar. Då kommer EU få problem.

När detta skrevs, har Grekland formellt sett inte gått i konkurs. Många frågor hänger dock i luften; kan Grekland och EU repa sig från den här krisen? Hur lång tid kommer det ta, och slutligen, när återkom-mer marknadens förtroende för det politiska syste-mets förmåga att lösa krisen?

99.1.indd 15 2011-10-10 18:08:55

- 16 -

N Å D I G A L U N D T A N

Din internationella karriärText: Malin Nilstoft

Foto: Privat

CV: Notariemeritering vid Stockholms Tingsrätt och Överkla-garen Stockholm samt universitetskurser i franska och euro-parätt. UD:s diplomatprogram, ambassaderna i Manila två år, Paris fyra år och Windhoek fyra och ett halvt år. Tre års fö-redragande i utrikesutskottet i riksdagen, gruppchef på UD:s enhet för utvecklingssamarbete, EU-bistånd, fem år på svenska FN delegationen i Genève, nedrustningsfrågor, ambassaden i Nairobi politisk rapportering fyra år, UD:s Afrikaenhet och ansvarig för handläggning av Zimbabwe två år. Ambassadör i Dhaka, 2010 - idag. Mina huvudsysslor som ambassadör är: Att främja svenska intressen i Bangladesh. Det sker bland annat genom att fram-hålla svenska positioner om mänskliga rättigheter, klimatfrågor och liknande i dialog med företrädare för Bangladesh’ regering och inom den lokala EU-gruppen. Det kan också innebära att hålla föredrag för att informera om svensk politik, kultur och samhälle. Vi hjälper även svenska företag som vill etablera sig i landet, och stöttar vid behov de som redan finns här. En annan viktig uppgift för mig är att se till att ambassadens alla verksamhetsområden fungerar bra och att vi levererar det vi ska gentemot UD, andra departement, myndigheter, all-mänheten och våra partners i utvecklingssamarbetet. Vi har ett relativt omfattande utvecklingssamarbete inom områdena hälsa, utbildning, klimat, miljö och urban utveckling samt mänskliga rättigheter. Vi har också en omfattande viserings-verksamhet vid ambassaden. Vidare rapporterar vi regelbundet i politiska och ekonomiska frågor till UD och andra intres-senter.

Mitt tips till studenter som vill arbeta med det jag gör är: Arbeta gärna några år inom ditt yrke, företrädesvis med arbets-uppgifter som har internationell anknytning eller utomlands. Om möjligt, skaffa dig goda kunskaper i något ”stort” språk så som kinesiska, arabiska, ryska etcetera, bygg på den svenska utbildningen med en internationell examen, försök få praktik-plats på en ambassad, gå med i en utrikespolitisk förening och håll dig informerad om svenskt samhällsliv.

ANNELI LINDAHL KENNY

Sveriges ambassadör i Dhaka, Bangladesh

Examen: 1980,Jur. kand. vid Uppsala Universitet.

CV: Rekryterare inom finans 1997-2008, nio år i Hong Kong och två år i Sydney. Deutsche Bank var en av mina främsta klienter och de kontaktade min före detta chef för att fråga om de fick anställa mig.

Min roll på Deutsche Bank i Hong Kong innebär: Jag bör-jade som rekryterare inom HR. Sedan 2010 har jag tagit över rollen som chef för rekrytering i Hong Kong och har fyra per-soner som rapporterar till mig. Jag har även en roll som regio-nal chef för allt som har med ”Front Office” att göra, vilket innebär att koordinera tio personer i sex olika länder.

Rekrytering till Deutsche Bank Hong Kong går till på föl-jande vis: Alla personer går genom vår funktion, vi bestämmer vilken nivå och lön nyanställda ska starta på. Vi intervjuar de flesta kandidater som är nära ett jobb och det är även vi som of-ficiellt sitter ner med kandidaten och granskar kontraktet samt får dem att skriva under.

Vi rekryterar mycket genom rekryteringsfirmor baserade mes-tadels i Hong Kong men även i London, New York, Tokyo, Singapore och Sydney. Eftersom det finns mycket konkurrens för denna typ av arbetskraft i Asien, särskilt i dessa tider, måste vi aktivt arbeta för att se till att Deutsche Banks namn är ute på marknaden och att folk vet var vår expertis ligger, för att på så vis attrahera de bästa.

Det bästa med mitt yrke är: Var dag är inte den andra lik. Jag lär mig alltid nya saker och blir inte uttråkad. Jag träffar myck-et folk och sitter inte stilla framför datorn, vilket är väldigt po-sitivt och lärorikt. Att vara en del av en organisation med över 100 000 anställda gör också att jag träffar människor från olika länder, med olika kulturer och med intressanta bakgrunder. Jag har även haft möjlighet att flytta runt till olika positioner och städer i världen vilket jag värdesätter högt.

HENRIK KARLBERG

Rekryterare på Deutsche Bank i Hong Kong

Examen: 1997, Bachelor of Economics vid The University of Hong Kong.

99.1.indd 16 2011-10-10 18:08:56

- 17 -

MICHAEL BORIS-MÖLLER

Chefsposter på internationella bolag

Examen: 1978, Jur. kand. parallellt med civilekonomprogrammet vid Lunds Universitet.

CV: Projektledare på GFK i Lund 1977-1979, produktchef på Procter & Gamble (Pampers, Pringles, Gucci Fragrances mm.) 1979-1985, marknadschef på RJR Nabisco 1985-1987, VD för Mars Sverige (verksamma inom kategorierna djurmat, livsmedel och choklad) 1987-1992, global mark-nadschef på Mars 1992-1997 med bas i Belgien, VD på SCA 1997-2001, VD på Pergo 2001-2002. Sedan dess har jag inte varit anställd utan drivit egna företag och suttit med i olika styrelser.

Största skillnaden på dagens arbetsmarknad och den för trettio år sedan är: Globaliseringen. Idag är nästintill allt utlandsägt, vilket underlättar för dem som vill ha en internationell karriär men försvårar för dem som vill förbli på den svenska marknaden, speciellt inom den industriella branschen.

Mitt råd till dagens studenter är: Jag gav mig fan på att bli VD innan jag fyllde 35. Det är absolut inte omöjligt, det kräver bara hårt arbete, envishet och en stark tro på sig själv. Om inte du tror att du kan, vem ska då kunna göra det? Och det är inte svårt att vara en ung chef med femtioåriga ”gubbar” under sig. De är extremt duktiga på det de gör, den erfarenhet och kompetens de har kräver sin tid. Använd er av det och fokusera istället på att föra företaget framåt genom att verka som företagets kompassriktning.

Viktigt att ha i åtanke är att visa respekt för alla och inte trampa någon på tårna, man vet inte vem som är ens af-färspartner imorgon. Och lär dig kinesiska! Du behöver inte kunna skriva eller läsa det, men lär dig att prata och förstå kulturen. Framförallt om du är tjej, kineserna älskar tjejer!

Du skapar din egen framtid, ingen annan. Ni har allt fram-för er, ni är smarta och kompetenta människor som kom-mer att kunna nå hur långt som helst. Lär er bara ordentlig engelska och mandarin och ni skulle bara veta hur efter-traktade ni är!

CV: International Baccaluareate på Filbornaskolan i Hel-singborg 2005-2008 med ekonomi och psykologi som fa-voritämnen. Sommarjobbat på ICA och deltagit i Morgan Stanley Insight Week.

Mitt trainee-program på Willis innebär: Arbete parallellt med en tvåårig utbildning, i mitt fall Advanced Diploma in Insurance. Jag jobbar tillsammans med mitt team med Glo-bal Markets International och tar hand om stora Property and Liability Insurances för en blandning av internationella företag, så som Volvo, Royal Bank of Scotland och Orkla.

Anledningen till att jag sökte mig till London: Staden hade en stor dragningskraft. Efter tre år som student ville jag stanna kvar, enda sättet var genom att hitta ett jobb. En annan aspekt är att London är ett av världens främsta cen-trum för finans, så om man liksom jag, vill arbeta inom den sektorn är det här man ska börja.

Mina planer inför framtiden är: Jag kommer att stanna i London om man ser två till tre år framöver. Efter det finns det stora möjligheter att jag flyttar. Willis ser dessutom po-sitivt på att man skaffar sig erfarenheter utomlands. Jag har ännu inte tänkt så mycket på vad jag vill om tio till femton år men då skulle jag nog kunna tänka mig att bo i Skandi-navien eller Schweiz.

Jag skulle beskriva min arbetsplats som: Kul, utmanande, välkomnande och dynamisk. Willis är den tredje största ”in-surance brokern” i världen, det händer mycket hela tiden.

Om man är intresserad av arbeten liknande mitt skulle jag råda om att: Man håller koll på sitt CV, söker tidigt och vet vad man vill eftersom det finns många olika positioner inom alla olika företag. Det är även bra att hitta en kontakt-person som man kan föra en dialog med före, under och efter ansökan.

JENS PETERS

Trainee på Willis i London

Examen: 2011, Bachelor with Honours in Business Studies vid Cass Business School, London City University.

99.1.indd 17 2011-10-10 18:08:56

- 18 -

N Å D I G A L U N D T A N

I den djungel av olika sociala nätverk som öppnas upp på Internet är det intressant att se hur det fortfarande finns möjlighet att slå sig fram. Här finns det även svenska fö-retag som lyckas väl på den internationella marknaden. Svårigheten ligger i att hitta kryphål i de gigantiska nät av sociala sidor som multinationella företag likt Facebook, Google och LinkedIn har spunnit över Internet de senaste åren. Dock finns det en fråga som onekligen blivit aktu-ell: finns det fler nischer att hitta i den här branschen? De ständigt utvecklade funktionerna på dessa sidor väver ett allt tätare nät och när din mormor checkar in dig på ”Släktfirande hos Anders” via Facebook så känns det som om efterfrågekurvan snart måste ha nått klimax och att det inte finns så många fler målgrupper att vända sig till.

NÄTVERKANDETS SMÄLTDELGELSvenskägda Zerply är ett nystartat företag med bas i Si-licon Valley, smältdegeln för entreprenörer med företag som detta. Zerplys idé är kort och koncis:”Join a profes-sional network built around people who love what they do”. Christofer Karltorp, CEO på Zerply, berättar att grundarna tyckte att en sida med fokus på ett karriärin-riktat nätverkande, men med en ungdomligare layout än LinkedIn, saknades.

– Jag och min co-founder Taaniel hade jobbat tillsammans med olika webbprojekt under en längre tid, men vi tyckte det var mycket svårt att hitta fler intressanta personer att

jobba med. De traditionella affärsnätverken är bara bra så länge man känner någon som känner någon, men är otillräckliga när det kommer till att hitta helt nya män-niskor. Det var då vi kom på idén att bygga en tjänst som presenterar vem man är och vad man kan. Inte bara vad man jobbar med och vilken utbildning man har utan även intressen, var man är aktiv online, etcetera, så att man enklare kan få kontakt med andra professionella personer.

Uppenbarligen har Zerply lyckats sälja in sin affärsidé till andra intressenter. I våras tog den amerikanska inkuba-torn 500Startups i Silicon Valley in Zerply som ett av 21 företag och det hittills första svenska företaget i sitt pro-gram. Innan dess omfattade 500Startups 12 företag och har växt snabbt. 500Startups är en accelerator som med grundaren Dave McClures hjälp kommer att ge de utvalda företagen en chans att nätverka på elitnivå och bygga upp sina företag under investerarens vingars skydd. Detta i gengäld mot fem procent av aktieinnehavet.

Christofer Karltorp berättar om 500Startups och vad det har gett dem:

– Vi kom in på 500 genom de kontakter vi hade etablerat här som i sin tur hänvisade oss till Dave McClure och de andra på 500Startups. Vi är precis klara med 500Startups accelerator-program (maj till september) men vi har fort-farande tillgång till kontaktnätverket och kommer alltid

Sverige har alltid varit ett av världens främsta IT-länder. Zerply och MyCube är två svenska företag som lämnat landet lagom och tagit upp stafettpinnen med ambition att skapa vårt

nästa stora sociala nätverk.

Svenska företag spinner sociala nätverk

Text & foto: Alexandra Serenhov

99.1.indd 18 2011-10-10 18:08:56

- 19 -

vara en del av den så kallade 500-familjen, som är ett otro-ligt starkt nätverk.

På frågan om det är lättare att bygga upp ett större företag och slå igenom i just Silicon Valley än någon annanstans svarar Christofer:

– Silicon Valley är känt för sitt fokus på entreprenörskap och nystartade företag, men det var först när jag spende-rade några dagar här som jag förstod vikten av att bygga företaget i Silicon Valley. Energin är totalt annorlunda. Det är inte bara de stora jättarna Facebook och Google som finns här utan också tusentals små företag som befin-ner sig i samma sits som vi själva. Det finns även väldigt många erfarna och hjälpsamma människor som är villiga att introducera dig för nyckelpersoner inom ditt företags-område. Det erbjuds nätverksträffar nästan varje dag där man träffar många som är “fun employed” vilket betyder att de har haft stora ”exits” och nu engagerar sig åt att hjälpa andra. Det är något med mentaliteten här i Silicon Valley som passar perfekt för att bygga upp stora varumär-ken. Självklart finns det andra ställen som också är bra, som till exempel London, NYC och Tel Aviv.

Att det finns fler ställen att utgå från råder det inget tvi-vel om, speciellt inte när produkten som lanseras ligger ute i någonting så oberoende av geografisk position som Internet.

RÄTTIGHETERNA TILLBAKA TILL INDIVIDENMyCube är ytterligare ett svenskt IT-företag som har sin bas i Singapore. I likhet med Zerply är de fortfarande i upp-startningsfasen men MyCube:s betaversion av hemsidan är till skillnad från Zerply:s ännu inte öppen för allmänheten. Amelie Hellners, en före detta lundastudent jobbar numera på det nystartade företaget.

– Jag anser inte att det går att jämföra Mycube med de stora sociala nätverken. MyCube:s kundkrets består mer av per-soner som anser att integritet är viktigt och som vill kunna kapitalisera på sitt innehåll.

– Det är en reaktion på att integriteten på nätet minskar för varje dag. Funktionen att bilder, videos och ljudklipp säljs fungerar som så att du laddar upp en bild på MyCube och sätter ett pris i ”cubes” som är MyCube:s betalsystem. Hundra cubes är lika med en singaporiansk dollar. Mycube kommer aldrig att äga rätten till bilden och när du väljer att sälja den så kommer dina vänner som köper bilden också äga rättigheten till den, men inte Mycube.

Detta är en klar distinktion mot Facebook:s policy att ha kvar rättigheterna över bilder och filmer som laddas upp. MyCube tycker att det är varje individs rättighet att själv kunna bestämma över sitt eget publicerade material. Fö-retagets kärnidé är att användarna själva skall ha ”privacy, control and ownership”.

99.1.indd 19 2011-10-10 18:08:57

- 20 -

enkel fråga att besvara men Christoffer Karltorps ord blir ändå en fingervisning till de som funderar på att utveckla sin entreprenörssjäl och flytta iväg utomlands på samma gång.

– Det absolut viktigaste är att tidigt börja nätverka med oli-ka människor. På Twitter kan man väldigt enkelt nå ut till och bygga relationer med människor som redan är här. Det finns också mycket material på nätet om hur man kommer igång. Jag brukar säga till besökare från andra delar av värl-den att om de har gjort sin hemläxa innan de kommer över så brukar det gå ganska enkelt. Om de däremot kommer hit och förväntar sig att få saker och ting serverade på ett silverfat så kommer de inte komma särskilt långt. Vilken väg Zerply och MyCube kommer att ta är omöjligt att säga, likväl som vilka medel som står sig i konkurren-sen. Kanske kommer en av dem att vara på allas läppar om några år, det återstår än så länge att se.

N Å D I G A L U N D T A N

Amelie berättar lite om sina arbetsuppgifter och hur det är att jobba med MyCube:

– Eftersom jag under sommaren arbetat med DLA (Di-gital Life Academy) som är ett internship för unga IT-intresserade entreprenörer, har min vardag handlat om att starta upp projektet och sett till att det blivit något av det. Det kan vara allt från möten med sponsorer till att kontakta potentiella gästföreläsare från företag som Google, Yahoo, Apple eller Microsoft. Resten av dagen brukar tillbringas med att kontakta skolor, ordna poten-tiella boenden och att planera möten eller intervjuer med interns till nästa års DLA.

Företaget drivs från Singapore eftersom grundaren och forna VD Johan Stael von Holstein är bosatt där men det har också andra fördelar.

– Den singaporianska regeringen är positiv till entrepre-nörer och satsar gärna på projekt uppbyggda runt IT-branschen”, förklarar Amelie. Uppenbarligen finns det stora möjligheter för svenska företag på den internationella marknaden. Både Zerply och MyCube har lyckat hitta varsin nisch som ger dem konkurrenskraft även på en så väletablerad och dynamisk marknad som den ovan beskrivna. Vad krävs då, och vad finns det för tips för de som är intresserade att ta steget ut i entreprenörernas IT-värld? Detta är naturligtvis ingen

Är du intresserad av att läsa mer om Amelies jobb? Besök www.digitallifeacademy.com

99.1.indd 20 2011-10-10 18:08:58

- 21 -

Vi känner nog alla igen stressen som uppkommer i sam-band med sluttentor, stress som kan visa sig på olika sätt. Vissa får svårt att sova och äta medan andra får svårare att koncentrera sig. När inte längre kaffe, Red Bull eller kof-feintabletter i mängder hjälper och man önskar att pillret i den nya filmen Limitless fanns på riktigt, finns det studen-ter som tar strävan efter gränslöshet steget längre.

Jag är förmodligen inte ensam om att vilja få tillgång till 100 procent av hjärnans kapacitet genom ett litet piller, precis som i Limitless, när högar med studiematerial vän-tar och koncentrationen är svårfunnen. Men sådana piller finns ju inte i verkligheten. Eller?

Ritalin, som är mest känt för behandling av hyperaktiva barn med ADHD, är ett receptbelagt läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet. Det har under det senaste decenniet blivit uppmärksammat att studenter på både gymnasie- och universitetsnivå har börjat missbruka läkemedlet för att öka koncentrationsförmågan under in-tensiva tentaperioder. Användare säger att det framförallt hjälper dem att fokusera under en längre period, vilket kanske inte är konstigt eftersom Ritalin har liknande, men kraftigare, effekter som koffein.

Den illegala användningen av läkemedlet förekommer framförallt bland studenter i USA, Kanada och Australien. I en undersökning som BBC har tagit del av framgår att 20 procent av cirka 1250 förstaårsstudenter på ett antal amerikanska universitet någon gång har använt preparat som Ritalin. Samtidigt har andra undersökningar visat på liknande resultat.

Studenter har vittnat om att deras betyg har förbättrats avsevärt efter användning av droger liknade Ritalin. Detta skulle kunna liknas med dopinganvändning bland idrotts-män. Jag menar, så länge det inte upptäcks gynnas ”fus-karna” av drogmissbruk. Bättre studieresultat, bättre jobb och andra förutsättningar. Lockande?

Nja, som ett gammalt ordspråk lyder; allt som en gång kas-tats upp kommer tillslut att falla ner. Effekterna av drogen är kortlivade och leder oftast till ett bakslag när den slutat verka. Människor som missbrukar Ritalin känner sig då deprimerade, trötta och får svårt att koncentrera sig. Dess-utom finns risken att bli beroende, då acceptansnivån ökar för varje användning.

Så piller eller inte piller? Själv skulle jag i alla fall föredra att vinna guld med rent samvete och få ett välförtjänt A i en svår kurs efter många timmars hårt pluggande. Då är det trots allt jag, och ingenting annat, som ligger bakom en riktigt bra prestation.

Limitless med

Ritalin

Text: Gisela ÅhrbergFoto: John Sander

99.1.indd 21 2011-10-10 18:08:59

- 22 -

N Å D I G A L U N D T A N

”Fråga mig inte hur man skriver ett CV, det har jag glömt för länge sedan” skämtar Håkan Jeppsson under sitt föredrag på Frukostklubben och visar prov på både sin karisma och fram-gång. Håkan har sedan sitt första jobb efter examen blivit headhuntad till allt högre och högre positioner. Han hade ledande befattningar inom Stiga och Scandorama innan han blev uppringd och erbjuden jobb på pappersföretaget Papyrus där han sedan avancerade till VD vid 37 års ålder. Karriären begav sig sedan till BE-group, ett lite gam-malmodigt och tröggående stålföretag innan Håkan Jeppsson anlände.

– Styrelsen ville att jag skulle öka av-kastningen från tio till tjugo procent, jag gick in på mitt första möte med led-ningen och sade att vi ska öka den med 25 procent. Resultatet blev att vi ökade avkastningen med 83 procent.

För att åstadkomma förbättringen bytte Håkan så småningom ut i princip hela ledningsgruppen. Under sitt föredrag talar Håkan om att det är viktigt att ha hela organisationen med sig och kom-municera tydligt med alla medarbetare när man genomför en förändring. Att förändra organisationer och byta rikt-ning på dem har varit Håkan Jepps-sons signum och tack vare det är han numera VD för Inwido som tillverkar fönster och dörrar. Nu försöker de bli mer marknadsorienterade. Håkan sitter även i Lunds Universitets rådgivande kommitté, är medlem i styrelsen för Handelsbanken Malmö och är styrelse-

ordförande i Malmö FF. Nådiga Lundtan får en pratstund med denna upptagna man efter föredraget hos Frukostklub-ben.

Hur trivs du som ordförande i MFF?– Jag trivs bra. Det är ett rätt så krävande uppdrag. Väldigt lärorikt och ofta väldigt kul men det finns också många baksidor. Det är väldigt exponerat, allting man gör diskuteras och man får väldigt mycket kritik men inte så mycket credd.

Har du alltid varit MFF supporter?– Alltid. Jag är född in i den ljusblå trö-jan.

Ni har en ny arena – Swedbank Arena. Hur har publiksnittet och intäkterna påverkats av det?– Vi hade 15 000 i publiksnitt förra året och har haft ungefär samma i år. Det var något år på gamla arenan då vi hade 20 000 i snitt, jag tror att det var 2004, men det var under speciella omständigheter. Intäkterna har ökat dramatiskt vilket be-ror mycket på att vi erbjuder helt andra saker nu. Vi hyr ut lokaler och har massa andra evenemang. Nu kan vi exponera station på ett helt annat sätt vilket även påverkar sponsorintäkterna. Dessutom säljer vi mycket mer mat och dryck så jag tror att det här året har intäkterna, om man exkluderar europaspel och spe-larförsäljningar, gått upp med 40 till 50 procent.

Den trettionde juli avbröts matchen mellan er och Djurgården på grund av ett antal knallskott från läktaren.

Malmö ledde då med 1-0. Vad anser du om domen att matchen skall spelas om?– Att det är fel, att det är en märklig dom och att det är en orimlig bevisbörda. Man har till och med konstaterat att Malmö är oskyldigt men man kan inte bevisa att Djurgården är skyldigt, vem skulle då vara skyldig? Vi förstår inte logiken riktigt.

Hur bedömer du chanserna att er över-klagan går igenom?– Ganska små, det blir mycket prestige. Men vi har nya bevis och vi har polisut-redningen. Vi tycker det räcker lång väg. Hur tycker du Svenska Fotbollsförbundet har skött problemen på läktarna?– Jag kan inte säga att jag har någon spe-ciell kritik att framföra. Jag tror att det är väldigt viktigt att man inte skuldbelägger vare sig fotbollsförbundet eller klubbarna. Det här handlar om individer som inte anpassar sig efter lagar och regler och det är där problematiken finns. Sedan kunde säkert förbundet gjort mer med samarbe-tet mellan klubbar och myndigheter. De känns lite yrvakna tycker jag. Min kritik handlar mer om beslut i enskilda frågor, exempelvis domen efter Djurgårdsmat-chen.

Hur har Champions League-kvalet och spel i Europa League påverkat fören-ingen?– På många sätt väldigt positivt. Det är det här vi spelar och kämpar för, att komma ut i Europa och lyckas där. Samtidigt blir det väldigt många matcher som kommer väldigt tätt och det blir svårt att planera och man vet inte riktigt när matcherna kommer. Det har slitit på laget att spela så

Håkan Jeppsson

Från pingisproffs via Lunds universitet till fram-gångsrik affärsman. Håkan Jeppsson har haft en

annorlunda men spännande karriär.

Text: Martin LundbäckFoto: Andrea Norell

99.1.indd 22 2011-10-10 18:08:59

- 23 -

Håkan Jeppsson har lyckats kombinera nytta med nöje som orförande i Malmö FF.

99.1.indd 23 2011-10-10 18:09:00

- 24 -

N Å D I G A L U N D T A N

många matcher och de har därför inte kunnat prestera i Allsvenskan, det är något vi måste lära oss av. Ekonomiskt har det varit väldigt bra förstås.

Hur mycket räknar ni med att tjäna på Europa League-spel?– Totalt sett en nettointäkt på 40 mil-joner kronor för gruppspelet.

Hur kommer det sig att Malmö FF vann SM-guld förra året men ändå gick back 32,8 miljoner samma år?– Det finns ingen direkt koppling till det. Inräknat i de 30 miljoner kro-norna fanns en hel del extraordinära kostnader kopplade till arenan som var i full drift. Vi valde dessutom att inte sälja några spelare just för att vinna SM-guld. Svensk fotbollseko-nomi bygger mycket på att klubbarna är som fastighetsbolag. De stora vin-

sterna gör man när man har förvaltat sina tillgångar, alltså spelare, och sedan sålt tillgångarna. Vi sålde inte en enda spelare förra året och det blev inga så-dana intäkter. Slutsatsen är egentligen att ska man vinna någonting så kostar det.

Inte bara A-laget gick bra förra året utan även ungdomsverksamheten. Satsar ni mycket på ungdomsaka-demin?– Förra året gick det väldigt, väldigt bra och vi har en fantastisk ungdoms-verksamhet. Vi har akademier i både högstadium och gymnasium och fan-tastiska lag i alla ålderskategorier.

Listan över Malmö FFs mångmiljo-nexporter kan göras lång, exempel-vis Zlatan och Markus Rosenberg, hur kommer det sig att Malmö näs-

tan alltid är de som säljer dyrast?– Vi har haft en väldigt stor omsätt-ning på spelare, man pratar inte så mycket om de som inte lyckas. Många talanger har sökt sig till Malmö FF, kanske fler än vad resultaten visat i modern tid. Dessutom har sportche-fen Hasse Borg varit en mycket skick-lig förhandlare.

Du var själv duktig på pingis i yngre dar, kan du berätta lite om pingis-karriären?– Jag började tidigt och valde bort fotbollen mot pingis i tolvårsåldern. Jag blev skånsk mästare bland tolv till trettonåringar. Jag tränade otroligt hårt och kom med i juniorlandslaget och spelade ungdoms-EM och sådana saker. När jag var klar med gymnasiet flyttade jag till Falkenberg och kom med i landslagstruppen, då tror jag att jag var rankad femma i Sverige som bäst, men det var en otroligt hård konkurrens. Det var Waldner, Jörgen Persson och alla de där. Jag var proffs i några år och kunde försörja mig på pingisen men kände sedan att det inte riktigt var mitt liv. Det här med att inte utvecklas intellektuellt blev för tungt för mig.

Hur känns det att vara tillbaka på EC efter alla år?– Jättetrevligt att vara här, jag är här rätt ofta eftersom jag är med i den rådgivande kommittén. Vad jag för-står så klarar sig Lunds Universitet bra i konkurrensen internationellt, det är bra söktryck och höga intagningspo-äng vilket är kul. Sedan vill vi ju gärna bygga ut med EC4. Det börjar redan bli trångt här vad jag förstått, en grej som skiljer sig från min tid är det här med att man är på campus och plug-gar. Vi satt ofta hemma istället.

Har du haft stor nytta av din exa-men?– Absolut. Som med alla examen kan man inte riktigt ta på de faktiska kun-skaperna, men de åren, det sättet att studera, det sociala livet... Man ska inte underskatta de sociala förmå-gorna att kunna kommunicera och så vidare. Det grundlägger man väldigt mycket som student. Samt det kritis-ka tänkandet. Examen betyder väldigt mycket för mig även om det känns länge sedan nu.

99.1.indd 24 2011-10-10 18:09:02

- 25 -

Var du själv aktiv på någon kår eller nation?– Jag var DJ på Radio AF men hade inte så mycket tid eftersom jag var bordtennisspelare på toppnivå under alla de åren. Jag deltog mycket i nattli-vet och hade väldigt kul.

Hur fungerar det att bolla styrelse-uppdrag med en VD-post?– Det gäller att prioritera rätt hårt. Ett misstag man kan göra lätt är att använda sig av mikromanagement för mycket. Det gäller att välja de viktiga sakerna. Framför allt är det MFF som äter mycket tid, det är alltid nya kriser att hantera.

Hur ser framtiden för Inwido ut?– Den ser väldigt bra ut, väldigt spän-nande. Vi håller på att dana om verk-samheten för att bli mer marknads - och kundorienterat. Vi vill växa i Eu-ropa, förvärva nya bolag och bli stora i de flesta europeiska länder, så det finns en väldigt spännande agenda. Vi är det lönsammaste bolaget i vår bransch i Europa, så vi har en god grund att växa vidare ifrån.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?– Klockan ringer halv sex, sedan fru-kost där jag försöker ta mig igenom tidningarna. Jag försöker att vara på kontoret senast halv åtta. Sedan är det mycket möten, coaching, beslut som ska tas, saker att läsa in, presentatio-ner att förbereda. Om jag inte reser eller har ett speciellt möte jobbar jag till någonstans mellan sex och nio på kvällen. Sedan kanske jag har engage-mang på kvällen också eller är ute på restaurang med gäster. Nu för tiden försöker jag komma hem lite tidigare. Vid midnatt brukar jag sätta på en bra skiva och försöka coola ner lite.

Vad utmärker en bra ledare?– Att vara kommunikativ, det är vik-tigt att vara tydlig. I det innefattas även att lyssna på organisationen och förstå uppdraget. Var tydlig mot medarbetare om vad som ska uppnås och framför allt vad som förväntas och sedan ge feedback på det så att man är närva-rande hos de närmaste medarbetarna. Att kunna se de stora riktlinjerna, att få bolaget att gå utan att besluta alla de-taljer och att kunna hantera alla typer av människor.

Vad har du för tips till en nybliven Lundastudent?– Att jobba hårt och ständigt förkovra sig. Jag tror inte på att planera sin kar-riär men gör ditt jobb bra där du är så löser det sig. Har du tur och timing där du är så kommer det att bli riktigt bra. Ständig förbättring och förkovran är väldigt viktigt, att man inte stannar upp och att man inte är nöjd. Det låter tröstlöst med den drivkraften är viktig.

En sista fråga, hur känns det att en MFF-spark gav Helsingborg guldet?– Det känns faktiskt bra, vi har en bra relation till HIF men vi vill ju självklart vinna mot dem på fotbollsplanen. Hel-singborg har varit det klart bästa laget, det är starkt att inte falla igenom efter en bra säsong förra året. Det är positivt för skånsk fotboll.Efter vårt möte ilar Håkan Jeppsson direkt i väg mot nästa möte, en utvär-dering av Inwidos ägare Ratos AB. För att nå toppen måste man arbeta hårt. Något Håkan Jeppssons intensiva da-gar är ett bevis på, för nog har just den här himmelsblå skånepågen klättrat en lång väg upp på karriärstegen.

”Vid midnatt brukar jag sätta på en bra skiva och försöka coola ner lite”

99.1.indd 25 2011-10-10 18:09:03

- 26 -

N Å D I G A L U N D T A N

För fem år sedan gav en arbetsmarknadsundersökning resultatet att 60 procent skulle börja arbeta hemifrån. En fluga, slår analytiker nu fast. Det var bara en av många trender som passerat genom åren.

Vad innebär trenderna för ekonomin och hur kan företagen förhålla sig till dem?

Trendspaning i en värld av plagiat

99.1.indd 26 2011-10-10 18:09:03

- 27 -

För över 500 år sedan myntade teologen Desiderius Erasmus ”In the country of the blind the one eyed man is king”. Det skedde i antologin Adagia, med en första upplaga år 1500 (III, IV, 96). Uttalandet har sitt ursprung i en antropologisk lyrik där den individ med det mildaste funktionshindret var överlägsen i förhållande till de andra. Den moderna tolk-ningen vore kanske att en fördel över andra kan användas som ett strategiskt verktyg för framgång. Ponera att det is-tället för att handla om förmågan att kunna se bland blinda snarare gäller andra faktorer, såsom kontroll och försprång i de trender som styr marknaden.

Inom företagsekonomins fält är ”trendkänslighet” en allt of-tare efterfrågad egenskap, alltså förmågan att identifiera en tendens eller stil som kunder och leverantörer söker efter. För nationalekonomin summerar samma uttryck den lång-siktiga utvecklingen för ett specifikt område eller en variabel som undersöks. Den beteendevetenskapliga tolkningen vi-sar på förändringsriktning och händelsekedjor som kan ag-gregeras i ledningens prognosarbete. Med den bakgrunden är det rimligen intressant för företag inom alla sektorer och branscher att dra lärdomar kring de trender som kommer och går i dess omgivning. Men hur agerar ett internationellt företag med flera marknader? För knappast är det samma trender som är dominanta på samtliga?

OLIKA MARKNADER OLIKA STRATERGIERÅterkommande görs studier som visar på hur begrepp och ord används med ökad alternativt minskad frekvens hos företag i deras externa kommunikation. Bredden på olika trender är stor och varierar över världen, men ett begrepp som varit på frammarsch det senaste årtiondet är ”entrepre-nörskap”. Nyligen har trenden också varit att lägga till ordet ”socialt” före, för att visa omgivningen att företaget tar ett socialt ansvar för sin verksamhet. Trenden förstärker det fo-kus som länge varit på miljö och hållbarhet. Samtidigt finns det fortfarande inte så mycket forskning att stödja sig på, och trenden är framförallt utbredd inom marknadsföring snarare än i underliggande beteenden inom den verksam-het som bedrivs. Tania Ellis, prisbelönt författare av boken The New Pioneers, menar att omställningen tar tid men är övertygad om att trenden går från ”hardcore business” till ”heartcore business”.

Kanske kan vi enas om att en global trend som tilltar så-ledes är att följa sitt hjärta. En snabb sökning på Internet resulterar i en träff av företaget Follow Your Heart, som till-verkar produkter fria från genetisk modifierade organismer (GMO:s) och som skall vara mycket hälsosamma. Då de firar sitt 40-års jubileum i år får de sägas ha varit före sin tid, och träffat hälsotrenden innan det var en trend.

Deras främsta produkt är Vegenaise™, en majonnäs som up-penbarligen fungerar som smörjmedel för hjärtat. Strategin må gå hem i USA, men troligen skulle inte majonnäs vara den mest exponerade produkten på en svensk hälsomark-nad, oavsett hur nyttig den är. Detta exempel visar dock på ett dilemma för de multinationella företagen. Det går rim-

ligen inte att ha en enda kommunikationsstrategi som skall fungera på olika marknader världen över.

I EN ANNAN DEL AV VÄRLDENI staden Kunming i sydvästra Kina öppnade under somma-ren ett 10 000 kvadratmeter stort möbelhus. Med väggar som lyste i blått och gult, små visningsrum som skulle ge kunderna inspiration och med karakteristiska små blyerts-pennorna var det ingen tvekan om vilken kedja det handla-de om – IKE... nej, utan… 11 Furniture!? Ingvar Kamprad skulle troligen sätta restaurangens dumplings i halsen vid ett besök, då det är den enda märkbara skillnaden. De svenska köttbullarna har nämligen bytts ut mot mer lokala rätter. IKEA är inte det enda internationella företag som blivit pi-ratkopierat – även Apple har fått se sina Apple Store dyka upp i nya skepnader på den asiatiska marknaden. Paul French, på Access Asia, berättar att trenden pågått i över 25 år, och att nästan samtliga internationella företag som gått in på deras marknader antingen blivit piratkopierade eller förfalskade.

I västvärlden har piratkopieringen omgetts av ett närmast idylliskt skimmer och blivit ett fenomen som utnyttjas på långväga semesterresor. Tomma resväskor fylls av kläder snarlika kända märken och elektronik. Samtidigt innebär det stora problem för de etablerade företagen. Enbart i Kina beräknas piratkopieringen leda till en förlust på skatteintäk-ter om 200 miljarder kronor. En annan undersökning visar att det för USA lett till en förlust av 900 000 jobbtillfällen. Piratkopieringen är likväl en trend, men en trend som be-kämpas av lagar och regler.

I det virrvarr av trender som omger oss och företagen verkar utvecklingen snarast ha skapat en form av extrem adhocrati, där det är svårt att förutse vilken eller vilka trender som leder till framgång. Adhocratin, som för övrigt även den kan ses som en trend, tillkom efter att Henry Mintzberg skrev om det som en av sina fem grundstenar inom organisationsteori i slutet av 70-talet. Somliga företagskoncept verkar således fungera överallt, medan andra blir nischade specifikt för den lokala marknaden. Vilka incitament styr detta?

Genom att återgå till fallet Follow Your Heart går det att konstatera att företagets profilering mot en hälsosam livsstil görs på en lokal marknad där den trenden varit tilltagande. Samtidigt är det en stor del av befolkningen som fjärmar sig från samma utveckling. Det finns inte längre en ensam marknad ens lokalt, utan den globaliserande världen breder ut sig såväl på mikro- som makronivå. Det finns subgrup-per och dolda marknader som plötsligt får stor betydelse för företagens tillväxt och utvecklingspotential. Ska företagen satsa på dolda marknader eller total öppenhet? Oavsett vad, visar det på svårigheterna att förutspå framtiden och vikten av att känna sin marknad och sina kunder. Fortfarande är Erasmus över 500 år gamla uttalande mer aktuellt än någon-sin. Ty den som har förmågan att se vilka trender som kom-mer och går skulle sannerligen vara seende ibland blinda.

Text: Martin Björgell

99.1.indd 27 2011-10-10 18:09:03

- 28 -

lundtan@lundaekonomerna.se

NÅDIGA LUNDTAN SÖKER SKRIBENTER.

SOCIAL

99.1.indd 28 2011-10-10 18:09:04

- 29 -- 29 -

Nästan hälften av Europas import av gas kommer idag från Ryssland. Det mesta förbrukas i Östeuropa, där gas är den största energikällan. Men även Tyskland, Europas befolkningsmässigt största land importerar stora mängder rysk gas. Det är faktiskt så att Tyskland är den största im-portören av rysk gas, trots att gasen bara står för 13 pro-cent av landets totala energiförsörjning.

För att gasen ska komma till Tyskland måste den passera flera europeiska länder, däribland Europas till ytan största land, Ukraina. Ungefär 80 procent av gasleveranserna går i dag genom Ukraina, som i kompensation har fått betyd-ligt lägre gaspriser än Tyskland.

Vid årsskiftet 2008-2009 skulle kontraktet om leveranser-na mellan Ryssland och Ukraina förhandlas om och rys-sarna var inte längre villiga att ge Ukraina någon subven-tion. Priserna skulle istället höjas med över 100 procent, vilket Ukraina vägrade att acceptera. Bakgrunden till chockhöjningen var att Ukraina under en längre period hade närmat sig EU och framförallt NATO om eventuella medlemskap. Det uppstod en konflikt mellan Kiev och Moskva, som kulminerade med att Ryssland stoppade all tillförsel av gas till och genom Ukraina, vilket innebar att 17 europeiska länder drabbades av gasbrist.

Ryssland hade demonstrerat sin makt; genom att stoppa tillförseln av gas blev flera miljoner européer utan el och värme i några dagar i januari. Detta för att ett grannland ville öppna upp sig mot väst.

Det kan tyckas märkligt att Ryssland fortfarande är så pass angelägna om att ha sina grannländer under kontroll. Kalla kriget är ju trots allt över sedan mer än 20 år tillbaka och det finns ingen hotbild som gör att Ryssland har ett behov av att ha Ukraina som bundsförvant.

Kanske är det så att politiker i Moskva fortfarande dröm-mer om gamla dagar och när man inte längre för krig, är det mest ”legitima” medlet för att visa sin makt att strypa länders energitillgångar. Så gjorde man exempelvis även med Estland våren 2007. Den estniska regeringen hade beslutat att flytta ett minnesmonument för den röda ar-mén till en något mindre iögonfallande plats. Ryska poli-tiker svarade med att stoppa leveranserna av olja och kol till Estland.

Detta starka beroende som de gamla öststaterna bevisli-gen har av Ryssland är egentligen något de kan göra sig av med, genom att satsa på egen produktion av el. Men det krävs stora investeringar, som de flesta östeuropeiska länder sedan finanskrisen inte har haft råd med. EU är en uttalad motståndare till Rysslands energipolitik och har planer på att dra en egen pipeline, Nabucco, som ska bryta beroendet av Ryssland. Det är tänkt att Nabucco ska hämta sin gas från länderna kring det Kaspiska havet (Azerbajdzjan och Turkmenistan), där mellan tio till tret-tio procent av världens naturgasreserver uppskattas fin-nas. Men ryssarna är väl medvetna om EU:s planer och är idag den i särklass största importören av naturgas från Turkmenistan och Azerbajdzjan. Dessutom planerar den statligt ägda energijätten Gazprom att dra sin ”South Stream Pipeline” genom samma länder som EU:s Na-bucco. Det innebär att Ryssland skulle få ett ännu större inflytande i Östeuropa, eftersom man inte längre skulle behöva förlita sig på Ukraina. Men att två konkurrerande pipelines skulle dras är nog uteslutet. Från Azerbadjdzans sida är man tydlig med att det inte finns ekonomiskt ut-rymme eller användning för två så omfattande ledningar.

De forna öststaterna sitter synnerligen i en svår sits och måste nog acceptera ett ryskt inflytande så länge som rysk gas är billig jämfört med andra energikällor. Än kan man inte skriva av Ryssland som en stormakt.

Naturgasen - Rysslands sista vapen

Ryssland har idag inte samma politiska tyngd som under kalla kriget, men tack vare sina enorma naturresurser är landet fortfarande en

stormakt, särskilt i Öst - och Centraleuropa.

Text: Felix Törnblom

E T I K

99.1.indd 29 2011-10-10 18:09:04

- 30 -

N Å D I G A L U N D T A N

Arbetsmyrorna på Skånis

Text: Cecilia KahnFoto: John Sander

Cirka 300 volontärer är engagerade i LundaEkonomerna. Utöver den imponerande siffran finns fyra personer som är anställda på heltid

och har det yttersta ansvaret för kåren.

Den sjätte april valdes LundaEkonomernas ordförande, vice ordförande, näringslivsansvarig och skattmästare av fullmäktige. Sedan dess har de förberett sig för sitt år i kårens tjänst. I våras arbetade de brevid den förra styrelsen för att vara redo inför hösten. När de så stod ensamma på Skånis i augusti var de på egen hand. Jonas Wendt, ordförande, säger att steget från engagerad i LundaEko-nomerna till ansvarig är stort.

– Jag har varit kollegial tidigare så man vet väl lite vad det skulle innebära. Men ansvarsmässigt är det mycket större att vara heltidare än att bara plugga eller vara aktiv. Det tycker jag är den största skillnaden.

– Jag har inte förstått att jag arbetar heltid än, säger Carin Tylén, skattmästare. Vi har suttit här i en och en halv må-nad nu, men det har ändå inte sjunkit in.

Johanna Leonard, näringslivsansvarig, har inte suttit i kol-legiet tidigare. Hon berättar om hur det var att sätta sig in i hela organisationen:

– Det var väldigt mycket att lära sig och jag är väldigt glad att de andra var så insatta. Men det finns mycket material att läsa på och man kan alltid fråga. Det är svårt i början, men eftersom att alla kommer med frågor som behöver snabba svar får man snabbt söka upp informationen.

UTBYTBARHETNågot skyddsnät för heltidarna finns inte. De gamla hel-tidarna hjälper till och svarar på frågor, men annars är det upp till dem själva att lösa problemen i den takt de dyker upp. Här påpekar Carin att man ”ibland måste uppfinna hjulet igen”, och syftar på enkla problem som ställer till det mycket i det dagliga arbetet. Men vid laget för in-tervjun säger de alla att de känner sig helt trygga. Vice ordförande Lisa Persson lyfter fram hur viktig överläm-ningen är.

– Det måste finnas en kontinuitet, vi kan ju inte börja om på nytt varje år. Det är både negativt och positivt. Det är bra att få in nytt folk med nya idéer och nya tankar, det utvecklar oss. Samtidigt får man inte förlora kunskap mellan olika personer. Vi jobbar mycket med att föra över kunskap till de som kommer efter oss.

De flesta förtroendeuppdrag för LundaEkonomerna är på ett års tid. Det kan vara lagom för ett ideellt projekt och för de aktiva kan det vara skönt att sluta, eller gå vidare. Möjligheten att stanna kvar men byta utskott finns ju också, en möjlighet som många aktiva utnyttjar. Alla fyra som sitter framför mig i Skånis soffor håller med varandra om att en av LundaEkonomernas uppgifter är att ge stu-denterna inom organisationen möjlighet till att utvecklas. Ett bra sätt att utvecklas är just att prova olika saker.

Med tanke på alla olika saker som de heltidsanställda i LundaEkonomerna får göra måste de utvecklas i ljusets hastighet. De sitter med överblick över hela LundaEko-nomerna och ser till att organisationen fungerar såväl som diskmaskinen i kårhuset. De får dras med diverse påhitt också, kanske under novischdagarna mer än någon annan tid. En morgon när styrelsen kom till jobbet var en cykel placerad på taket. Som tur är hade de varit på en hög-höjdsbana som kick-off och Jonas kunde klättra upp och ta ner den, säkrad av sina kollegor.

TUNG ARBETSBÖRDADet är väl känt att många studenter arbetar för hårt och upplever stress eller rent av blir utbrända. Heltidsarbe-tande inom kår och nation är inget undantag, snarare tvärtom. Alla fyra bekräftar att arbetsbördan är tung.

– Min stressnivå går såhär, säger Carin och gör vågrörelser med handen. När jag först kom hit var jag stressad, men nu är det lugnare. Men då hade stressen att göra med att jag inte riktigt visste vad jag hade att vänta mig.

En arbetsdag fylls lätt, men det finns ändå alltid mer att göra och arbetet kan tyckas aldrig ta slut. Men även de som gärna gör det lilla extra hela tiden behöver veta när det är dags att gå hem.

– Man når aldrig punkten där man klar, utan man får känna att ”nu är det tillräckligt”, säger Lisa. Det är svårt att hitta den balansen.

– Word, säger Jonas bekräftande och de andra protesterar mot uttrycket under skratt. Men oavsett hur det uttrycks är det sant att det alltid finns möjligheter att arbeta ännu mer. Precis som alla andra studenter måste även anställda

99.1.indd 30 2011-10-10 18:09:04

- 31 -

veta när sin ansträngning räcker. Eftersom att posten har en viss löptid har de en begränsad tid på sig att genomföra de förändringar och förbättringar de själva vill se och det finns ett mått av tidspress. Men heltidarna framför mig i sofforna verkar inte ta det alltför hårt, turligt nog. Det sis-ta någon vill ska hända är att en ung person blir utbränd.

ARBETSPLATSEN MITT I ORGANISATIONENEn vinterbalare kommer med en överbliven kanna kaffe som hon placerar på bordet. Hon påminner om att dagen börjar komma igång på allvar här på Skånis. De lugna timmarna mellan åtta och tio är över och Jonas påpekar att egentligen är Skånelängan inte en effektiv arbetsplats.

– Här är det alltid öppet, folk kommer in, säger hej och tar en kaffe. Och det är folk alltid välkomna att göra. Men ju fler som kommer in desto mindre får man också gjort.

Å ena sidan vill de alla vara där för utskotten och sina medlemmar, å andra sidan finns det mycket arbete som måste göras.

– Jag hade ett möte med några äldre som sade att lunchen var deras viktigaste tid att träffa potentiella kunder, som medlemmarna för oss. Men sen tänkte jag att lunchen är den enda tiden på dagen då jag inte behöver träffa folk egentligen. I vårt arbete träffar vi folk hela tiden, vilket är väldigt kul. Det skiljer sig så otroligt från en vanlig arbets-plats på det sättet, säger Johanna.

Både Jonas och Johanna vill säga några ord innan jag av-slutar intervjun. De påminner om att styrelsen består av nio personer, varav de övriga fem arbetar halvtid. De arbe-tar hårt med alla utskott och lägger ner mycket tid utöver sina studier. Johanna berättar hur imponerad hon är av LundaEkonomerna och medlemmarna. Det är medlem-marnas slit och ansträngningar som inspirerar henne. Det gäller för resten av Skånis heltidare också.

ORDLISTA:

Kollegiet - här samlas styrelsen och alla ut-skottsordföranden för månatliga möten. De kan inte ta beslut utan utbyter erfarenheter och för diskussioner kring LundaEkonomernas organisa-tion.

Fullmäktige - 21 ordinarie medlemmar och 10 suppleanter fattar beslut om de viktigaste frågorna som rör LundaEkonomerna. Medlem-marna röstas in under våren och alla medlem-mar i kåren får rösta.

Utskott - det finns 22 utskott och projekt som sysslar med olika saker. Ett utskott ger ut Nådiga Lundtan, ett ordnar fester och ett driver utbildningsrelaterade frågor, som tre exempel.

Carin Tylén, Johanna Leonard, Lisa Persson & Jonas Wendt.I styrelsen sitter också: Ludvig Foghammar, Pelle Högnelid, Mikael Falk, Camilla Nordberg & Ceasar Gezelius.

K Å R

99.1.indd 31 2011-10-10 18:09:06

Tävlingen arrangeras i samarbete med Lundaekonomerna.

HIL

AN

DE

RS

© 2011 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber firm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber firms affiliated w

ith KP

MG

International Cooperative (“K

PM

G International”), a Sw

iss entity. All rights reserved.

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION

Start in yourclassroom,

finish inHong Kong.Challenge yourself and students from

around the globe in the world’s biggest university case competition. Use everything

you’ve learned and all your skills to solve tough business problems in real time.

The winner of the national competition will travel all expenses paid to Hong Kong for a

chance to win the global final.

Apply now at facebook.com/KPMGCase

99.1.indd 32 2011-10-10 18:09:07

Tävlingen arrangeras i samarbete med Lundaekonomerna.

HIL

AN

DE

RS

© 2011 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber firm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber firms affiliated w

ith KP

MG

International Cooperative (“K

PM

G International”), a Sw

iss entity. All rights reserved.

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION

Start in yourclassroom,

finish inHong Kong.Challenge yourself and students from

around the globe in the world’s biggest university case competition. Use everything

you’ve learned and all your skills to solve tough business problems in real time.

The winner of the national competition will travel all expenses paid to Hong Kong for a

chance to win the global final.

Apply now at facebook.com/KPMGCase

99.1.indd 33 2011-10-10 18:09:07

- 34 -

N Å D I G A L U N D T A N

Varje dag deltar novischerna i lekar och aktiviteter. Un-der kvällarna samlas alla på nation för att sedan avsluta på Skånis, LundaEkonomernas gula kårhus. En av de mest prestigefyllda aktiviterna under veckan ingår inte i nå-gon planering, utan kommuniceras istället av faddrarna. Det handlar om att stänga Skånis på morgonen efter en natt på nation. De tappra som står upp längst får hedern att “checka in” sig på Facebook vid denna sena (tidiga?) timme samt privilegiet att skryta hela nästföljande dag. Men på natten kommer titeln “De som stängde Skånis” att vandra vidare igen.

I år deltog 322 novischer som togs om hand av 68 faddrar. Åtta företag bidrog till att möjliggöra dagarna. Varför dras så många människor till novischdagarna, André Sturesson?

– För att träffa nya människor och göra nya vänner. Det är vår kärnverksamhet och novischerna ska ha så roligt som möjligt!

– Det är jättemycket folk som kommer från hela Sverige, vissa känner någon här, vissa känner ingen här. Så det är därför vi har nollning. Alla umgås “twenty-four seven” och kan lära känna varandra på riktigt. Dessutom är alla ut-klädda vilket gör att man bortser från klädstil och så där. Alla människor kan mötas och lära känna varandra utan förutfattande meningar.

Alla studenter kan eller vill inte delta under novischda-garna. De går miste om en möjlighet att lära känna många nya vänner och får det sannolikt lite svårare att finna sin plats på Ekonomihögskolan och i Lund. De är lika mycket nya i studentlivet som de som deltog i novischdagarna och visst kan väl även de behöva en utsträckt novischerihand?

– Novischfesten är ett sätt att försöka få med alla, vilket vi försökt att kommunicera inför festen (Novischfesten var den 17 september reds. anm). Det är viktigt att få med alla i gemenskapen, även de som inte var med under no-vischdagarna. Det är viktigt för hela LundaEkonomerna. Vi har ett visst ansvar för att alla ska vara med, det är klart.

Varje termin anordnar LundaEkonomernas Novischeri novischda-gar för nya kårmedlemmar. Det rör sig om fem dagar med vad den nu-varande novischgeneralen André Sturesson kallar “intim samvaro”.

Novischdagarna höstterminen 2011

Text: Cecilia KahnFoto: Novischeriet

99.1.indd 34 2011-10-10 18:09:13

- 35 -

Tyvärr fick inte alla novischgrupper glädjen att delta i Nå-diga Lundtans traditionella vis- och danstävling på cityda-gen under årets novischdagar. För de som missade det kan vi bara beklaga, men nu har tillfället kommit att tillkän-nage vinnarna. Det fanns vissa krav och kriterier som vi dömde efter.

Kraven bestod i att sången skulle innehålla orden Lund-tan, nollning, fish, falafel samt Allan Malm. I övrigt var det fritt att välja melodi och takt. De kriterier lagen dömdes efter var texten, over all performance, rekvisita och charm.

Och vinnarna är Klubbande Grottmänniskor! Grattis!

Och vinnarna är…

Melodi: Hooked on a feeling - Björn Skifs

Ogachaka, ogachaka…Vaknade i morse

Tog en fet fishshotKäka en falafel

Det var jäkligt gott

Skulle till vår nollningTräffa Allan Malm

Kysste han på munnenDet var jäkligt ball

(refräng) Aaah aah aah,Låt oss skriva för Lundtan

Vi dricker ur pluntanVi är grottmänniskor!

Låt oss skriva för Lundtan!!

Namn: Jon DemredStuderar: Ekonomie kandidatprogrammetNovischgrupp: Klubbande Grottmänniskor

Var novischdagarna som du väntade dig?– Nej, jag trodde det skulle vara roligare... Skoja, det var så mycket bättre än jag förväntade mig!

Vad var mest minnesvärt?– Tyskarnas dans- och sångprestation på lekdagen kom-mer sitta kvar i minnet länge, lika så när jag blev uppkallad på scen som Årets Novisch under sittningen. Det var kul.

Var det något du saknade under novischdagarna? – Jag saknade motståndargrupper i de två sista lekarna under lekdagen, fegisar. Annars kan jag inte komma på något.

Skulle du rekommendera andra att delta i novischda-garna?– Absolut, det var några av de roligaste dagarna i mitt liv. Jag skulle även rekommendera alla att åka med på Oslo Party Cruise med INTU den 25/11, det kommer bli fett!

Årets Novisch

K Å R

99.1.indd 35 2011-10-10 18:09:18

- 36 -

N Å D I G A L U N D T A N

Under ett karriärssamtal på förra årets Samday blev Robert rekommenderad att söka ett sommarprogram inom företa-get som intervjuade honom. Programmet ledde till ett arbete som studentsamordnare på samma företag, ett arbete som tar vid efter att Samday är över. Robert är med andra ord ett levande bevis på att det lönar sig att vara aktiv under mässan.

Generalen är påtagligt lugn när vi träffas, men han påpekar att det är först den senaste veckan som det mesta har börjat falla på plats. Till och med när han försöker tänka ut det allra värsta som kan hända under Samday kan han inte komma på något bra:

– Strömavbrott kanske? Fast det är inte så himla allvarligt ändå. Microsoft:s X-boxturnering kanske skulle få problem och det blir inga coola lampor eller någonting... Generalen skrattar men säger att det faktiskt inte är så mycket som kan gå fel.

Arbetet med mässan har pågått sedan i våras. Sommartid ligger det mesta i vila på universitetet och det har inte va-rit enkelt att upprätthålla arbetet under dessa månader. När hösten väl kom gick det undan med deadlines som flög för-bi. Men de flesta företag som ställer ut anmälde sig antingen redan i våras eller i somras. Allt från storföretag som Mi-crosoft till Malmöbaserade Apsis finns representerade. ”I år har det varit lätt att få tag på utställare”, konstaterar Robert.Ett team på tolv personer arrangerar Samday 2011. 28 olika företag med siktet inställt på systemvetare fyller Ekonomi-

centrums tre delar en hel dag. Totalt kommer 60 LundaEko-nomer att vara sysselsatta under dagen. Utan en lön att locka med är det inte lätt att motivera en kommitté att ta sig an ett stort projekt som detta. Robert tog till samma medel som de flesta utskottsordföranden - sittningar.

– Vi hade en sittning igår! Det var kul, säger han och skrat-tar. Han hoppas att det räcker för motivationen att hålla hela vägen ut!

Vägen är målet sägs det emellanåt, men ibland är målet verk-ligen målet och det är skönt att nå det. Vad ser Robert Lind-gren mest fram emot under Samday?

– Hela pulsen under dagen när man bara kastas in i saker hela tiden och ser fysiskt hur allt jobb lönat sig. Jag kommer nog vara för stressad för att reflektera alltför mycket just då, men jag hoppas att det kommer vara en skön känsla. Kanske kom-mer känslorna efteråt.

Robert och jag har pratat klart, Nådiga Lundtan har gått i tryck och Samday har varit. Än vet vi inte hur det kommer att gå. Det vi dock redan vet är att Samday är större än det nå-gonsin varit, även innan IT-bubblan sprack. Systemvetare är attraktiva på arbetsmarknaden och förhoppningsvis har alla karriärssamtal blivit bokade. Robert Lindgren behåller sitt lugn. Han kan fortfarande inte komma på något som kan gå snett, och han är fortfarande ett bevis på vad som kan gå rätt.

Samday 2011

- och Robert Lindgren, general. T minus tre veckor.

Text & foto: Cecilia Kahn Robert mutar med sittningar.

99.1.indd 36 2011-10-10 18:09:19

- 37 -

För det vinnande laget väntar 40 000 kronor, en resa till den internationella finalen i Hong Kong och röda mattan till en karriär hos KPMG. Nådiga Lundtan har träffat pro-jektledaren Victor Bengtsson.

Vad är KPMG Case Competition?– KPMG anordnar den här tävlingen varje år i samarbete med LundaEkonomerna. Under oktober hålls lokala täv-lingar på varje skola, åtta universitet och högskolor med-verkar i år. Vinnarlaget från respektive universitet deltar i Sverigetävlingen och arton länder möts i den internatio-nella finalen i Hong Kong i april.

– Tävlingen går ut på att under tre timmar, i lag om fyra, lösa ett affärscase. Lagen är helt isolerade och har bara tillgång till papper, penna och miniräknare. Därefter får de muntligt presentera sin lösning inför publik och en domarpanel bestående av personal från KPMG, framstå-ende näringslivspersoner samt lärare från skolan. KPMG:s huvudområden är revision, skatt och advisory, så vi har försökt i den mån det går att få casen att återspegla dessa. Men man kan mer eller mindre välja vad man vill lägga fokus på. Vissa lag väljer att fokusera på finansiella frågor, medan andra lag väljer att se caset ur ett mer strategiskt perspektiv - det finns alltså inga rätt eller fel.

– Mitt och kommitténs mål har från början varit att göra den här tävlingen till vad den faktiskt förtjänar att vara. Det är en internationellt stor tävling som uppmärksam-

mas för lite. Vi vill att det ska få status, både i Lund och i resten av Sverige. Det ska kännas att det här är världens största casetävling!

Varför ska man vara med i en sådan här tävling?– Man ska söka framförallt för att det är en välkänd tävling bland många attraktiva arbetsgivare, speciellt för oss eko-nomer. Att kunna visa att man varit med, oavsett om man kommit till final eller inte, är en bra merit att ha på CV:t. Men även för att det är en grym erfarenhet! Många av da-gens rekryteringsprocesser innehåller ett casemoment. Här har man möjlighet att träna och får dessutom ett expertutlå-tande från näringslivspersoner, medarbetare hos KPMG och professorer från universitetet. KPMG sköter även en stor del av sin studentrekrytering under tävlingen. Förra året rekry-terades femton stycken nyutexaminerade studenter – sju av dem handplockades från KPMG International Case Com-petition. Sedan är det kul att få applicera den teori man lärt sig i skolan på praktiska problem. Man lär sig presen-tationsteknik, utvecklar sin analytiska förmåga och - inte minst – sitt personliga nätverk. Man får chansen att träffa otroligt många intressanta människor från näringslivet och från andra skolor.

Hur ser vinstutsikterna ut för Ekonomihögskolan i år?– Lund har inte vunnit sedan 2006. Lärarkåren är otroligt motiverad och det kommer läggas stora resurser på att träna det lag som vinner den lokala tävlingen. Det är hög tid för revansch!

KPMG International Case Competition

Mellan den trettionde november och den andra december blir det fullt ös på Ekonomicentrum. Det är dags för nationell final i

KPMG Case Competition – världens största casetävling för ekonomistudenter.

Text: Fredrika IsakssonFoto: Kiarokk Moattar

K Å R

99.1.indd 37 2011-10-10 18:09:21

- 38 -

N Å D I G A L U N D T A N

Have you ever been outside of Lund? Visited anything other than the Nations? Do you feel like you’re getting the most out of Sweden in Lund, or would you like to see more?

While Lund has a lot to offer students, Sweden is so much more than just this one small town. Therefore, in order to give international students a richer experience, we started City Tours, a part of INTU (The International Committee of LundaEkonomerna). We aim to show international stu-dent some of our favourite spots outside of Lund.

Have you ever seen Pretty Woman? We would assume so. But did you know that the movie soundtrack contains the song “It must have been love”, written and performed by the Swedish band Roxette?

On our first tour, we went to their hometown, Halmstad. A trip that started out with a sightseeing tour of the must-see places in the small town. During a nice walk we got to see some of the historical hotspots and some of Halmstad’s modern architecture.

We stopped for lunch at the restaurant Jarlen, where we got to choose from a variety of different delicious dishes, Swedish cuisine at its best! Some of us even dared trying the famous Thursday classic: “Pea soup with bacon and pancakes”.

Satisfied and energized, we continued on to Breared, a countryside museum where we met up with our extraor-dinary guide, who showed us everything from underwear of the twenties to old style fireplaces. Breared also offered a chance to buy Swedish handicraft, most of us arrived home with a souvenir or two.

Rounding up the trip, we took a stop at the famous hotel Tylöhus, owned by Roxette singer Per Gessle. The hotel’s modern art gallery has a great photography exhibit with pictures of many celebrities. We also got to see the hotel’s spectacular night club including Gessle’s own collection of gold records!

An exciting day then turned into a calm and relaxing eve-ning as we stepped out on to the porch, where we got struck by a fantastic view of one of Sweden’s most beautiful beaches, Tylösand. Perfectly in harmony with our mood, Halmstad gave us a warm welcome when the sun decided to shine the very minute we arrived at the beach. Here we took a refreshing walk and everybody expressed that it was nice to get out of the city and breathe some ocean air. To round off the trip, we enjoyed a barbeque on the beach before a tired but happy group headed back to Lund.

The next trip organized by City Tours is to Helsingborg on the 29th of October, where we will make sure that you get the best of the city. On the 4th of December, when the Christmas spirit starts to spread, we visit our neighbours on the other side of the bridge, Copenhagen. There we will offer you the best of Scandinavian Christmas by visiting the famous Christmas market at Tivoli.

Roadtrip!Text: Hanna Silvert & Ti Lindberg

Foto: Intu

99.1.indd 38 2011-10-10 18:09:23

- 39 -

Berätta om hur ditt intresse för internationell ekonomi vaknade och hur det kom sig att du valde att fortsätta med studier på doktorandnivå?– Jag har alltid haft ett generellt intresse för samhällsveten-skapliga ämnen och funderat mycket på hur ett samhälle faktiskt fungerar. Det intresset utvecklades sedan till att bli mer internationellt och jag började fråga mig själv vad som styr handel och relationer mellan länder. Det är sådana frågor som nationalekonomiska ämnen kan svara på, så då passade studier i just nationalekonomi mycket bra. Det bästa med nationalekonomi är att ämnet kan ge fler, och i många fall bättre och mer ingående svar än andra samhälls-vetenskapliga ämnen.

– När jag väl började studera insåg ganska snabbt att jag ville lära mig så mycket som möjligt och då är en doktorsex-amen den bästa vägen man kan gå, sedan är både forskning och undervisning något som jag finner intressant.

Varför bör studenter studera internationell ekonomi?– I vår globala värld kan inget land handla och agera utan

att påverka andra länder i en lång kedja och ämnet interna-tionell ekonomi visar på dessa kopplingar mellan världens länder. Vi kan även visa på kopplingar mellan handel och välfärd i olika länder, vad som kan gå snett och vad man kan göra för att förhindra samma problem i framtiden. Det går att göra analyser på ett djupare plan för att komma så nära verkligheten som möjligt.

Hur tror du att Ekonomihögskolan kommer att påver-kas av att Lunds Universitet börjar ta ut avgifter från utbytesstudenter? – Det är svårt att ge ett generellt svar på den frågan men jag tror att jag kommer märka en skillnad. Jag undervisar i en kurs i ekonomisk integration och det finns en väldigt pedagogisk fördel med att ha studenter från hela världen eftersom att man då kan lyfta in deras exempel från verklig-heten i deras hemländer i undervisningen. Blir det dyrt att komma hit finns risken att vi tappar en del av de studenter som hade kommit ifall utbildningen var gratis. För mig som lärare finns det alltså en pedagogisk poäng med en mång-fald av studenter.

Vem är… Maria Persson?

V E M Ä R ?

Text: Mikaela ForslundFoto: John Sander

Namn: Maria PerssonFödd: Den femte december 1978,i ArvikaFamilj: SamboUtbildning: Filosofie Doktorsexamen i nationalekonomi vid Lunds UniversitetIntressen: Nyhetsnörd

99.1.indd 39 2011-10-10 18:09:24

- 40 -

Buenos Aires

L U N D A E K O N O M P Å O K Ä N D M A R K

Text: Kavjan Haginegad

Spanskan var inte vad den borde varit inför min utbytes-termin i Argentina så jag bestämde mig för att åka ner i juli för att ta en intensivkurs i spanska och samtidigt ha tid att hitta bostad innan skolan drog igång i augusti. Två grader kallt och jag hade precis lämnat begynnelsen av den underbara svenska sommaren och tagit mig ner till Buenos Aires via en fjorton timmar lång flight. Jag stod på flygplat-sen lite smått förvirrad i mina shorts och kände mig lurad: ”skulle det inte vara sol och varmt här nere?”. Självklart hade jag släppt tanken på att det är vinter i Argentina när vi har sommar i Sverige.

Väl nere och efter ett par dagar återhämtning hade äntli-gen jet-laggen släppt. Då började en annan lundastudent, Madeleine Sandberg, och jag att utforska Buenos Aires. Mitt första mål var att testa det berömda argentinska köt-tet, landets största exportvara. Efter lite tips från vår recep-tionist Alejandro hittade vi en ganska pittoresk restaurang som heter Desnivel. Självklart bestod menyn av kött, kött och kött med olika sorters pommes som tillbehör. Själv-klart beställde vi in 500 gram oxkött var (minsta möjliga mängd) och självklart sköljde vi ner maten med den in-hemska ölen Quilmes. Uttrycket att man äter med ögonen har aldrig varit mer passande när köttbiten kom in framför våra glupska ögon. Det var en fantastisk smakupplevelse för vilken köttälskare som helst. Perfekt helt enkelt!

Självklart finns det mer än kött i Argentina och framförallt i Buenos Aires. För det första finns det en hel del män-niskor här, närmare sagt runt fem miljoner. Det tar sin lilla tid att vänja sig vid trafiken och att åka tunnelbanan under rusningstrafik är en utmaning i sig. Men dessa saker är ingenting i jämförelse med vad staden erbjuder. Det tar inte lång tid innan man träffar fantastiska människor, både andra utbytesstudenter från världens alla hörn, men även många argentinare som lär en allt man behöver veta för att bli en äkta porteño (så kallas buenos aires-borna).

När det gäller skolan är det väldigt annorlunda jämfört med i Sverige. Lektionerna är ofta tre timmar långa och lä-rarna håller gärna långa monologer för att sedan bestämma att kommande lektion är inställd på grund av någon oklar anledning. Organisationen som jag är van vid är långt ifrån den verklighet man möts av här, men det är en av de stora tjusningar med det här landet; man vet aldrig vad som vän-tar.

Som lokalbefolkning säger: ”Buenos Aires tiene un montón de caras”, vilket betyder att staden har många olika ansik-ten. Att promenera runt i staden är verkligen en upplevelse då man på nära håll kan se de stora kontrasterna som finns i denna stad. Staden är väldigt promenadvänlig och full av parker där argentinarna gärna slår sig ned för att dricka lite mate (inhemskt té) eller bara för en pratstund. Från ett kvarter till ett annat kan det kännas som att man ena stun-den är på en lugn söndagspromenad i Paris för att sedan fortsätta längs Hollywood och sluta i Chinatown.

Jag har varit här i tre månader nu och det börjar kännas lite obehagligt att slutet närmar sig. För det tar sin lilla tid att känna sig bekväm med språket, med staden och med sin nya tillvaro, men när det väl sjunkit in är det ett fantastiskt land med öppna människor och en kultur som inbjuder till många roliga och intressanta kvällar.

Att åka på utbytestermin är ett privilegium som vi Lunda-Ekonomer får och att inte ta chansen att åka någonstans är väldigt synd. Det är givande att lära känna en ny plats på jorden och träffa underbar människor och man lär sig så ofantligt mycket. Man breddar sina perspektiv och man blir helt enkelt en bättre människa!

Saludos cordiales

STYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS: TELEFON:E-POST: HEMSIDA:

JONAS WENDT, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA PERSSON, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNA LEONARD, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONO-

LUDVIG FOGHAMMAR, 0737-41 31 51, INTERNATIONELL@LUNDAEKONO-

CAESAR GEZELIUS, 070-75 60 94, MARKNADSFORING@LUNDAEKONO-

PELLE HÖGNELID, 0762-63 42 43, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58 ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOFIE BOHMAN, 070-341 76 66, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MICHAEL FRIDMAN, 076-894 40 93, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICTOR BENGTSSON, 0708-71 77 20, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN HULTBERG, 0709-13 01 23, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARTIN BJÖRGELL, 0708 510 880, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUCIA MORRIS, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAROLINE MANDERSSON, 0704-26 76 00, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

VAKANT, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINDA PERSSON, 0738-18 86 45 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MELISSA PROIETTI, 0762 59 46 53, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA KJELLQVIST, 0705-27 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 0733-32 84 83

JOE-PHILIPP KASSEM, 0702-66 72 52, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SECECILIA KAHN, 073-057 75 81

ANDRÉ STURESSON, 0737-38 22 92, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SEVAKANT

MALIN EK, 073-619 88 01, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHAN LÖFQUIST, 0731-40 72 34, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNES JÖNSSON, 070-632 83 92, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

VAKANT, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

NIKLAS MAGNUSSON, 070-533 97 79

MADELEINE GÖRANSSON, 0702892284, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIGRUPPEN:FILIP LUNDH, 070-357 09 55, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

046- 222 00 90

INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

INFORMATIK:

SAMDAY:ROBERT LINDGREN, 070 – 222 68 06, GENERAL@SAMDAY.NU

99.1.indd 40 2011-10-10 18:09:30

- 41 -

After two weeks full of interviews and recruitment, the Master Project is finally complete. The Master Project aims is to bring Swedish and international students closer to each other. In order to achieve this, the Master Project will organize events, trips, and various social activities. Some of the planned events will include” sittnings”, mo-vie nights, and pubs that will give both Swedish and in-ternational students the chance to mingle and learn more about each other. Our goal is to provide more informa-tion on events for all master students in areas related to education, social life and career. Everybody who wants to stay up-to-date about upcoming events for Swedish and international master students can sign up for our mailing list at masterproject@lundaekonomerna.se.

Additionally, the Master Project is dedicated to promote and to lobby for more international events. For example, in cooperation with the Corporate Relations Committee from LundaEkonomerna, the Master Project will support and urge for extra company presentations and breakfast clubs offered in English. This will provide more networ-king opportunities for international students while also reflecting Lund’s international community. The first in-ternational corporate event of the semester is the Green-wich Consulting company presentation on the eleventh of October in Crafoordsalen at five pm. Interested students can register at foretag.nlu@lundaekonomerna.se until the seventh of October.

Furthermore, the Master Project maintains a database that contains a list of companies that offer the possibi-lity to write your master thesis with them. Updates are constantly made and your input is always welcome. Go to www.lundaekonomerna.se/en/social/masterproject for more information.

The Master Project

STYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS: TELEFON:E-POST: HEMSIDA:

JONAS WENDT, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA PERSSON, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNA LEONARD, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONO-

LUDVIG FOGHAMMAR, 0737-41 31 51, INTERNATIONELL@LUNDAEKONO-

CAESAR GEZELIUS, 070-75 60 94, MARKNADSFORING@LUNDAEKONO-

PELLE HÖGNELID, 0762-63 42 43, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58 ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOFIE BOHMAN, 070-341 76 66, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MICHAEL FRIDMAN, 076-894 40 93, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICTOR BENGTSSON, 0708-71 77 20, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN HULTBERG, 0709-13 01 23, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARTIN BJÖRGELL, 0708 510 880, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUCIA MORRIS, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAROLINE MANDERSSON, 0704-26 76 00, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

VAKANT, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINDA PERSSON, 0738-18 86 45 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MELISSA PROIETTI, 0762 59 46 53, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA KJELLQVIST, 0705-27 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 0733-32 84 83

JOE-PHILIPP KASSEM, 0702-66 72 52, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SECECILIA KAHN, 073-057 75 81

ANDRÉ STURESSON, 0737-38 22 92, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SEVAKANT

MALIN EK, 073-619 88 01, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHAN LÖFQUIST, 0731-40 72 34, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNES JÖNSSON, 070-632 83 92, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

VAKANT, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

NIKLAS MAGNUSSON, 070-533 97 79

MADELEINE GÖRANSSON, 0702892284, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIGRUPPEN:FILIP LUNDH, 070-357 09 55, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

046- 222 00 90

INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

INFORMATIK:

SAMDAY:ROBERT LINDGREN, 070 – 222 68 06, GENERAL@SAMDAY.NU

Text & foto: Master Project

99.1.indd 41 2011-10-10 18:09:33

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

Biking home from Skånis a couple of days ago, I was struck by a little bit of love for Lund. It was one of those nights, not cold and not too hot; almost fall but not quite. People moving everywhere even though it was just another weekday. In a way it was a bit sad, since I have just one, short year left in this town.

Early august I started my fifth year in Lund. After

Jag älskar mitt jobb.

Att få jobba som ordfö-rande för den organisation jag har varit en del av i fyra år känns väldigt speciellt. Det har varit en fantastisk resa att som aktiv se kårens utveckling år för år och nu är det äntligen dags att sätta min egen prägel på utvecklingen. Jag gick in i jobbet med ett huvud fullt av idéer på nya spännande projekt som LundaEkono-merna kunde starta upp. Att sedan få dela med mig av dessa idéer till styrelse, kollegie och aktiva och mötas av positiv re-spons och förslag till förbättringar är en mycket härlig känsla.

Att vara ordförande handlar mycket om att inspirera andra till att utveckla och driva organisationen framåt. Att få jobba med personer som lägger ner sin själ i sina respektive projekt och in-nerligt vill göra någonting extraordinärt är väldigt roligt. Det är en oerhört kreativ miljö och jag slutar aldrig förvånas av folks otroliga driv.

Men att vara ordförande innebär så mycket mer än vad jag först trodde. Jag har insett att jag har en hel del arbetsuppgifter som jag aldrig fått någon speciell utbildning i. Att ta ner cyklar från taket på Skånis är en typisk sådan sak, att byta proppar, borra, måla och laga saker är ett par andra. Dessa saker stod inte i ar-betsbeskrivningen när jag sökte men har snabbt blivit en natur-lig del av min arbetsdag. Dock behöver jag sällan ringa experter för att be om hjälp, det finns alltid någon vänlig själ på Skånis som gladeligen hjälper mig med även de mest konstiga problem.

Det är på något sätt detta jag verkligen älskar med LundaEko-nomerna och folket som rör sig i organisationen. Att driva eller vara en del i ett stort projekt samtidigt som man studerar är stort bara det, men att utöver detta alltid ha tid över för att komma in på Skånis och vara snäll och ödmjuk, det är fantastiskt. Så jag vill avsluta denna krönika med att ge en stor eloge till våra aktiva medlemmar på alla nivåer i organisationen. Ni gör min arbetsdag till en fröjd. Stort tack!

four years of studying, I could have taken my masters degree and headed out in the world of adults – and jobs! Instead I stayed behind because I got the chance to spend an entire year working for LundaEkonomerna. And we do a lot of incre-dible things around here that are worth staying for. One of Sweden´s largest career fairs, parties for hundreds of people, sending students out to Europe and the rest of the world th-rough our international activities, we have ski trips, we have a newspaper, we have all the corporate contacts you could wish for, we constantly improve your education and we have mi-crowaves to heat your lunch in. Even if forks seems to be a constantly diminishing supply in our kitchen!

One student opinion that we have been pushing is that stu-dents at LUSEM are ready for more; we are here for a 40 hour work week, but few of us have to put in that kind of work into our education. When pointing this out to the school I am often asked: can our students handle more? Looking at what we do in this organization should provide a clear answer to that. I´ve seen people organize events with hundreds of people involved and hold amazing presentations of their work, not to mention incredible speeches without a flutter of hesitation or embarrassment. It is humbling to see all the devotion and energy people are prepared to put into LundaEkonomerna. A 40 hour work week is just not enough when you’re passionate about what you’re doing. That should be true for our educa-tion as well.

As for my own very last year in Lund, I have great hopes and expectations. From what I have seen so far, there have been many positive reactions from LUSEM to the work the Educa-tion Committee did last semester. Courses have been removed and added, focus is put on how student services meet our ex-pectations, and more money is being spent on undergraduate level. It is thrilling to see that the student’s voices are wel-comed and listened to. I hope to see you all on our annual Speak Up Days which are coming up in early November. The feedback we recieve from you there is the foundation for all the work we do in the Education Committee.

And to those of you who are completely new to Lund; make the most of your time! Three or four years might seem like a long time but it is really just enough to sample the buffet that is student life in Lund. Enjoy!

Jonas WendtOrdförande

Lisa Persson,Vice Ordförande

- 42 -

99.1.indd 42 2011-10-10 18:09:35

- 43 -

Deloitte Talent 2011Har du det

vi söker?Nya talanger i rampljusetVill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare? Läser du till skattejurist, civilekonom, civilingenjör eller systemvetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till interna och externa föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företags­kultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 6 november 2011För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2012 eller 2013. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.com/se/student.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent 2011 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Välkommen att kontakta Sofie Jungmar på sofie.jungmar@deloitte.se.

30 nov kl 13:00 – 2 dec kl 15:00Rehnsgatan 11, Stockholm

99.1.indd 43 2011-10-10 18:09:36

- 44 -

every

one

de

serve

s

goo

d

desig

n

challenge...

we

do differentit a

way

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

xx

x

x

xx xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx x

xxx xxxx xxxxxxxx xx

xxxxxxx

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxxx x

xxx

xxxxxxxxxx

xxx

xxxxxxxx xxx

xxxxxxxx

xxxx

xxx

xxx

xxxxxxxx

xxxxx

xxx

xxx

xxxxxx

x

x

x

x

xxx

xxx

xxxxx

xxxxxxxxxx

xxxx

xxx

xxxxxxxx xxx

xxxxxxxx

xxxx

xxx

xxx

xxxxxxxx

xxxxx

xxx

xxx

xxxxxx

x

x

x

x

xxx

xxx

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

wonderful

future

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.SE/STUDENT

+me

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2009

99.1.indd 44 2011-10-10 18:09:36