LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 96 VÅREN 2011

TEMA: VETENSKAP OCH TEKNIK

- 3 -- 2 -

TIDIGARE REDAKTÖRERKlarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX,

H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på

www.medlemsavgift.com

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90

E-post: lundtan@lundaekonomerna.se Hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSEBilden på Adam Carlson i eee-reportaget togs av Mathias Grennard. I artikeln ”Torsk på hälsa” så angavs fel yrkestitel. Oscar Sandberg är affärsutvecklare på

Bonnier Tidskrifter. Nådiga Lundtan ber om ursäkt för detta.

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras

kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

TRYCKERI Grahns Tryckeri AB, Lund

FRAMSIDABjörn Soumivuori

INFORMATIONI tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse

som LundaEkonomernas ståndpunkt.

R E D A K T I O N

Björn SuomivuoriFotograf

John SanderFotograf

Martin LindbäckSkribent

Victoria NilssonSkribent

Leyla LarssonSkribent

Markus PetersSkribent

Cecilia KahnSkribent

Johannes WedinSkribent

Mikaela ForslundSkribent

Kilian Dieden RichterSkribent

Sara MelinAnnonsansvarig

Elin Melin LundströmChefredaktör

Joe-Philipp KassemRedaktionschef

Cecilia PopescuAnnonsansvarig

Hanna Marie JohanssonLayout

Chefredaktör Redaktionschef & ansvarig utgivareAnnonseringAnnonseringTextredigerareIllustratör

Elin Melin Lundström 070-471 74 06, lundtan@lundaekonomerna.seJoe-Philipp Kassem 070-266 72 52, lundtan@lundaekonomerna.seSara Melin, 073-776 69 54, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Cecilia Popescu, 073-690 99 97, annons.lundtan@lundaekonomerna.seFredrika Isaksson

Thomasine Boris-Möller  

L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R F Ö R E T A G

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 4 -

I N N E H Å L L

NYTT FINANSCENTRUM TILL EC

Läs om det nya Finanscentrumet som skall byggas i anslutning till EC.

Teknik har blivit en del av vår vardag. Lundtan har undersökt hur den påverkar oss på EC.

Se resultatet av snapsvisetävlingen som Lund-tan anordnade under vårens Novischdagar.

Följ med på mingel i Ljusgården under eee-dagarna 2011. Bingo Rimér var där – var du?

IPHONES ERÖVRAR EC

NOVISCHDAGARNA MINGEL PÅ EEE DAGARNA

LEDAREALLA ÄLSKAR MUSIKTEKNIKFAMILJENIPHONE ERÖVRAR ECFACEBOOK – EN SOCIAL PARADOXPAPPERSTIDNINGENS FALLESS – EUROPEAN SPALLATION SOURCEVÄRLDENS FARLIGASTE SAJTHOMO ECONOMICUSATT EXPORTERA FRIHETVEM ÄR? LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARKNYTT FINANSCENTRUM TILL ECMASTER PROJECTNOVISCHDAGARNAARBETSLÖSHET – EN EFFEKT AV TEKNISK UTVECKLINGALUMNIPROFILENMINGEL PÅ EEE DAGARNATACK! LUNDAEKONOMERNA REKRYTERARORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

101114151618192224252627283132333435384041

är jag gick tredje året på gymnasiet introducerade min skola en in-ternetsida med syftet att kommunicera kursmaterial och annan in-formation till studenterna. Tanken var god – att med hjälp av teknik underlätta för studenterna att hänga med i de kurser de läste. Det fanns bara ett problem: väldigt få av studenterna loggade in på

sidan och många lärare var dåliga på att lägga upp information där. Detta ledde till att systemet kritiserades av både elever och lärare. I min latinklass fanns dock ett ljushuvud som startade en Facebookgrupp med samma syfte. Idén bakom gruppen baserades på att alla – inklusive min latinlärare – hade ett Facebook-konto och loggade in på sidan dagligen (vilket gjorde det till en ypperlig bas för kommunikation). Mycket riktigt hängde alla i klassen helt plötsligt bättre med på vilken som var läxan till imorgon, vilka sidor i boken som nästa prov skulle vara på och vi använde till och med vår sidas ”wall” till att diskutera svåra gram-matikproblem inför nästa översättningsprov.

Ovanstående anser jag vara ett bra exempel på hur man kan använda den mo-derna tekniken på ett sätt anpassat efter de trender som råder. Dock återfinner jag många exempel på områden där man, särskilt inom utbildning, inte kommit tillräckligt långt i att använda modern teknik på ett sätt som ligger i tiden. Tren-danalytiker talar om hur mobiltelefonen kommer att spela en allt viktigare roll för individer i framtiden – och faktum är att en majoritet av alla studenter som befinner sig i Café Holger en vanlig tisdagseftermiddag använder en så kallad smartphone (se undersökning längre fram i tidningen).

En av de viktigaste teknikerna för oss studenter att behärska är studieteknik. En googling på begreppet ger otaliga träffar där man kan läsa om diverse tips och trix för att trycka in så mycket information som möjligt på så lite tid som möjligt. Det finns dessutom (ironiskt nog) en väldig mängd litteratur inom området. Vidare finns också många artiklar, flera stycken som är många år gamla, som handlar om hur modern teknik kan hjälpa lärandet. Redan i en australisk studie från 2007 undersöktes hur iPods genom användandet av så kallade PodCasts hjälpte elever i deras lärande. Studiens utfall visade bättre resultat för studenterna på både tester och på lektioner samt högre koncentrationsnivå bland eleverna.

Min uppfattning är att lärande handlar om att läsa, lyssna och göra – och så vitt jag vet är alla tre av dessa aktiviteter möjliga att utföra med de moderna mo-biltelefonerna. Jag menar inte att dessa kan ersätta konventionella metoder för lärande (så som att läsa kurslitteratur); däremot tror jag att det finns potential att utveckla dem till goda hjälpmedel. Min lärare under gymnasiet insåg att Face-book var det trendigaste medlet för kommunikation och utnyttjade detta för att nå ut till oss elever med information. Trenden idag är att mobiltelefonerna blir ett allt viktigare verktyg för individen – kanske är det dags att skapa möjligheter för studenter att använda verktyget som hjälpmedel även för sitt lärande.

Temat för nummer 96 av Nådiga Lundtan är vetenskap och teknik. I numret kan du bland annat läsa om den nya forskningsanläggningen ESS som byggs utanför Lund. Läs också om hur Facebook påverkar din personlighet och ditt beteende. I tidningen återfinner du även reportage från eee-dagarna 2011 samt från No-vischdagarna som ägde rum tidigare under vårterminen.

N

L E D A R E

Elin Melin LundströmChefredaktör

- 5 -

Visst, allt ovan stämmer, men nu handlar det om dig.Vill du börja din karriär på en trevlig arbetsplats ska du söka jobb hos oss. I undersökning efter undersök-ning hamnar vi i topp när det gäller bra stämning och generösa arbetskamrater.

Vi tror stenhårt på att du utvecklas bäst i ett starkt team där alla bidrar. Chefer och ledare arbetar mer som coacher och deras ansvar är att du ska hitta en plats i laget där dina eftertraktade talanger kommer till sin rätt.

Dynamiken i hederligt gammalt grupparbete får du känna på redan i ”KPMG International Case Compe-tition” som vi bjuder in till i slutet på din utbildning.

Visst erbjuder vi karriärmöjligheter på den internatio-nella arenan, men börja först i ligan här hemma. Förslagsvis på ett av våra 60 kontor i Sverige, i ett team för en av våra bankkunder med stora affärs-transaktioner eller något av våra stora kundföretag på Stockholmsbörsen.

Varmt välkommen till KPMG!

Ansök på kpmg.se/careers

Vi skapar värde för företag i 700 städer, 146 länder och 21 tidszoner. Tack vare 140 000 medarbetare är vi en av världens ledande aktörer inom revision, skatt, och rådgivning. Vi ska alltid leva upp till våra kunders höga förväntningar och krav …

Och?!

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

315182_Studentannons_Och_210x280_2.indd 1 2010-12-13 10.22

VILL DU ANNONSERA I NÅDIGA LUNDTAN?

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Getting satisfaction from what you do.Just another day at the office for a high performer.

©2011 Accenture. A

ll rights reserved.

Visit accenture.se/career

Choose Accenture for a career where the variety ofopportunities and challenges allows you to make adifference every day. A place where you can developyour potential and grow professionally, workingalongside talented colleagues. The only place whereyou can learn from our unrivalled experience, whilehelping our global clients achieve high performance.

If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, bakgrund och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats för bolaget framåt och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories: www.facebook.com/gt.karriar.se

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim Forsberg Revisorsassistent och f.d. student Lunds universitet

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

challenge...

we

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

wonderful

future

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.sE/studEnt

+me

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2009

- 11 -

N Å D I G A L U N D T A N

Framtiden för Spotify kan tyckas se ljus ut. Hittills har före-tagets korta historia varit präglad av framgång. Men nu när man försöker ta sig in på den amerikanska marknaden stö-ter man på hinder. Dessutom blir konkurrenterna allt fler.

Vad gäller musikmarknaden i Sverige har CD-försäljningen gått ned markant till följd av teknologins framsteg. Det är tydligt att konsumenterna inte anser att en artist är värd priset som en CD-skiva kostar, speciellt ifall man bara vill åt en eller ett par låtar. Dagens samhälle ”konsumerar” musik mer än vad man gjorde för bara tio-femton år sedan då man kanske lyssnade på hela skivan av artisten man hade köpt. Men inte heller hos digitala musikbutiker som exempelvis iTunes Store, där man visserligen kan köpa enskilda låtar till ett förhållan-devis lågt pris, är försäljningen mycket högre. Musik skall vara tillgänglig till ett mycket lågt pris eller helst helt gratis. Spotify startades för tre år sedan och finansieras med hjälp av riskkapi-talbolag samt reklam. Målsättningen med företagsidén är att motarbeta illegal nedladdning och således generera intäkter till musikindustrin. Spotify har idag cirka tio miljoner låtar i sin tjänst och finns tillgänglig i Norge, Finland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Storbritannien och Sverige.

FÖRETAGET SPOTIFYSebastian Treschow har jobbat på Spotifys huvudkontor i Stockholm under en sommar. Han arbetade med att kvali-tetstesta system på olika plattformer för att leta efter buggar, vilket görs på QA-avdelningen (Quality Assurance), och säger att Spotify har en företagskultur som är öppen, innovativ och målinriktad. Alltså en slags adhocrati. De anställda känner varandra och det skapar en bra stämning. – Det finns olika avdelningar med särskilda arbetsuppgif-ter. Till exempel en programmeraravdelning, QA- testing, en säljavdelning, en supportavdelning och en marknadsförings-avdelning. De arbetar ganska integrerat, exempelvis samarbe-tar programmerarna och QA-avdelningen mycket.

Text: Johannes Wedin Illustration: Thomasine Boris-Möller

Alla älskar musik – Spotifys revolutionerande av musikindustrin

– Spotifys ledning har också veckomöten tillsammans med dessa avdelningar där de går igenom vad de presterat senaste veckan, vad de skall göra kommande vecka, om de skall testa något nytt eller om någon har nya idéer etcetera.

I IFPI:s (International Federation of the Phonographic Indu-stry) försäljningsstatistik för 2010 i Sverige svarar den ”strea-made” musiken, där Spotify är den dominerande aktören, för 66,1 procent av skivbolagens försäljning av digital musik. Enligt Veckans Affärer (45/2010) använder över två miljoner svenskar tjänsten aktivt och man har totalt 7,5 miljoner aktiva på den totala marknaden. Sverige har högst andel användare och betalande på marknaden.

Skaparna och hjärnorna bakom företaget heter Martin Lo-rentzon och Daniel Ek. Dessa två entreprenörer är Spotifys största delägare och innehar majoriteten av aktierna med cirka en fjärdedel var. Enligt dem själva går Spotify mycket bra just nu, framför allt i Sverige, och deras största framtidsvision är att lansera musiktjänsten i USA där de ser potential att ta över många marknadsandelar.

I en intervju i Expressen den 20 januari i år beskriver Martin Lorentzon USA som den främsta musikmarknaden i världen, före Japan, Storbritannien och Tyskland. Man har redan eta-blerat sig i Storbritannien; nu är visionen att nå även de an-dra stora musikmarknaderna, med USA närmast i ordningen. Men att lansera en produkt i ett nytt land är något som tar tid och nya konkurrenter bildas snabbt.

De som grundade Skype, Niklas Zennström och Janus Friis, har redan presenterat och startat sin musiktjänst Rdio i USA. Utöver Rdio ger exempelvis musikrekommendationstjänsten Pandora samt likande företag i USA sina användare tillgång till ett stort musikutbud, men till en månatlig kostnad. Det är detta som är den största tröskeln in till USA, där skivbolag är

PS. Besök vår hemsida för att läsa mer om intern-shipets upplägg.

1,4 miljarder människor lever idag i fattigdom. Världensproblem är så många och djupa att det är lätt att falla offerför missmod. Samtidigt är det en utmaning som människorvärlden över möter med ett brinnande engagemang. Varjedag föds nya biståndsprojekt. Pengar och förhoppningar omatt bidra till en bättre värld är ständigt på resande fot. PåPwC arbetar vi runt om i världen för att garantera att dessaförhoppningar leder till varaktigt resultat och nu behöver vidin hjälp. Sök till vårt Internship inom Ideell Sektor så har du chansen att få spendera din sommar på ett av PwC:s kon-tor i ett biståndsland och vara med och se hur vårt arbete fungerar på plats.

• Sista ansökningsdag: 27 mars 2011• Start: Juni 2011• Kontaktperson: Josefi n Helgeson, j.helgeson@se.pwc.com

Vill du arbeta underomänskliga förhållanden?Sök till vårt Internship inom Ideell Sektor

- 13 -- 12 -

tveksamma till att det är möjligt att tjäna pengar på den fria reklambaserade åtkomsten till musik. Enligt Spotify leder dock den reklambaserade versionen så småningom till att användarna naturligt uppgraderar till betalversionen, Spotify Premium, och börjar betala för tjänsten.

I jakt på att bli Skandinaviens bästa tjänst med avseende på utbudet av skandinavisk musik har det norskägda företaget WiMp bildats. WiMp är en betaltjänst liksom de övriga av Spotifys konkurrenter, men en sak som skiljer sig är bland annat att det finns en lokal ”redaktion” på sajten som väljer ut och rekommenderar lyssnare bra musik.

FRAMGÅNGSSAGANSpotifys framgång grundar sig i smart marknadsföring, enkel-het och ett revolutionerande sätt att lyssna på musik. Detta har etablerats i och med den illegala fildelningen, där musi-ken finns tillgänglig nästan i likhet med restaurangers buffé-koncept ”ät så mycket du orkar”. En nyhet för 2010 som blev populär var att Spotify integrerade sig med Facebook, så att de som är ”vänner” med varandra kan ta del av varandras låtlis-tor, och på så sätt personifierades tjänsten ytterligare.

En annan huvudanledning till att Spotify har blivit fram-gångsrikt är att de lyckats behålla en oberoende ställning på marknaden. Idag kan Spotify erbjuda sin musiktjänst på mo-biltelefoner, med iPhone i spetsen, och datorer oavsett leve-rantör. Martin Lorentzon betonar också i flera intervjuer att Spotify skall vara ett oberoende företag även i framtiden för att kunna erbjuda sin tjänst via så många plattformer som möjligt. Tanken på att sälja företaget till en av de stora teknik-jättarna såsom till exempel Apple eller Google och tjäna en ansenlig summa pengar är inte aktuellt. Att vara oberoende framhåller Martin Lorentzon som betydelsefullt, annars blir det en begränsning av vad man får och inte får göra.

Spotify tjänar pengar, som tidigare nämnts, på främst annons-intäkter i den reklambaserade versionen. Artisterna får även en liten summa varje gång någon av användarna klickar på en låt. Denna summa är liten: för ett mindre skivbolag är sum-man till exempel 0,23 öre varav 0,036 öre går till artisten (el-ler till upphovsmannen). Så om någon klickar 10 000 gånger på en låt får artisten 3,60 kronor. Av de som har Spotify Pre-mium går cirka fem av de 99 kronorna (månadskostnaden) till artisterna (dessa fem kronor blir fördelade över de artister man lyssnar på). Även STIM (Sveriges Tonsättares Internatio-nella Musikbyrå) ger en summa per klick (cirka 0,16 öre) till upphovsmannen enligt kontrakt med Spotify. Detta är siffror vilka kom för drygt ett år sedan och idag har ersättningen ökat i och med det växande användarantalet.

Kritik har framhållits från artister samt skivbolag att inkom-sten från Spotify är för låg. Skivbolaget Warner Music över-

vägde exempelvis i början av 2010 att ta bort artister från Spotify eftersom det inte är tillräckligt lönsamt. Men alter-nativkostnaden för artister och skivbolag, det vill säga att sälja skivor eller endast distribuera sin musik via digitala musikbu-tiker, är hög. Konsumenter kommer då antagligen helt gå till-baka till illegal fildelning och på det tjänar artisterna ingenting. Därför anser artister att en liten intäkt är bättre än ingenting alls. Sanningen är också den att många skivbolag äger en stor summa aktier i företaget, vilka de fick köpa billigt när Spotify lanserades. Därför har också skivbolagen incitament att fort-sätta samarbetet. Detta är antagligen också anledningen till att Spotify fick ett brett utbud av musik tidigt.

Priskänsligheten berör också Spotify, om de teoretiskt sett skulle ta betalt för sin gratistjänst eller höja priset på Spotify Premium i syfte att öka intäkterna till artisterna eller upp-hovsmännen, skulle konsumenterna med all säkerhet minska användningen av Spotify och hitta substitut till tjänsten. Mar-tin Lorentzon tror att trenden med ett ökande användarantal kommer leda till att inkomsten för artister och skivbolag blir allt större. I intervjun i Expressen den 20 januari 2011 säger Martin Lorentzon att Spotify endast funnits i knappt tre år och att man fortfarande har stor utvecklingspotential.

Årsredovisningen för 2010 är ännu inte tillgänglig, men för 2009 redovisades ett positivt resultat på 14 miljoner kronor. Hur som helst växer Spotify i snabb takt och enligt Spotify AB:s årsredovisning för 2009 kommer ”efterfrågan på bo-lagets tjänster och produkter förväntas fortsätta att öka”. På IFPI:s hemsida finns citat från artister som kommenterar denna växande musiktjänststrend på Internet. Enrique Igle-sias är en av dessa: – Music has an intrinsic value and it’s great to see a new wave of services that respect that. These new sites are easy to use and much more flexible than some in the past. Fans can get great value: tracks and albums, while artists, songwriters and the army of people that work at record companies (who are at risk of losing their jobs) are paid so we can afford to carry on making new music.

Teknikens framsteg verkar inte ha några begränsningar. Vodd-ler är ett annat exempel på ett svenskt företag som anammat Spotifys koncept men har överfört den till film. Den här ty-pen företag kommer med stor sannolikhet att fortsätta att växa i framtiden och fortsätta förändra våra liv.

”SANNINGEN ÄR ATT MÅNGA SKIVBOLAG ÄGER AKTIER I

FÖRETAGET, VILKA DE FICK KÖPA BILLIGT NÄR SPOTIFY LANSERADES”

FAKTA: SPOTIFY

Lansering på marknaden: 2008Antal låtar i databasen: Cirka 10 miljoner Antal användare: 7,5 miljoner aktiva, 650 000 betalande (för Spotify Premium) Tillgängligt: Norge, Finland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Storbritannien och Sverige Anställda: 200 anställda på de sju aktiva marknaderna Ägare: Martin Lorentzon, Daniel Ek, samt riskkapitalbolag USA: Lansering skall realiseras inom en snar framtid

- 15 -- 14 -

Har du suttit med dina vänner någon gång och begrun-dat hur vanligt det är med iPhone nu för tiden? Eller har ni kanske snarare diskuterat varför i all världen en smart-phone är nödvändig? Jag fick nog av att inte kunna finna svaret snabbt genom Google i min fickstora dator och gjorde lite analoga efterforskningar. Hur ser egentligen telefon-situationen ut i Café Holger en helt vanlig tisdag?

100 procent av männen i undersökningen svarade att de är nöjda med sin telefon. Motsvarande siffra för kvin-nor var 48 procent. Ställer kvinnor högre krav månntro? Eller ligger svaret i det faktum att kvinnor med vanlig telefon utgör den allra största gruppen av telefonägare?

iPhones

FÖRDELNING AV TELEFONER TOTALT

ÄGARE AVIPHONE

TELEFONER FÖRDELAT PÅ KÖN

BLIR DISTRAHERAD AV MIN MOBIL, EXEMPELVIS PÅ FÖRELÄSNINGAR

Män med iPhoneKvinnor med iPhoneMän med SmartphoneKvinnor med SmartphoneMän med vanlig telefonKvinnor med vanlig telefon

CivilekonomerEkonomie KandidaterMasterstudenterFristående kurserÖvriga

MänKvinnor

iPhonesSmartphonesVanliga telefoner

Text: Cecilia Kahn

erövrar ECVi svenskar är överlag väldigt duktiga på att snappa upp moderniteter. Det går att finna flinka fingrar som sveper över läsplattor och mobiltelefoner på såväl Lunds gröna stadsbussar som i Ekonomihögskolans salar. Finns det någon som inte lagt märke till minst en kursare som loggat in på Facebook mitt under en föreläs-ning? Tekniken har förändrat den lilla människans vardag i näst intill extrem mening, men frågan är egent-ligen vilken typ av teknik som påverkar oss mest. För det finns olika typer av teknik, den som trodde annat har misstagit sig gravt.

Låt oss börja med iPhone och dess relation till applications. Å ena sidan fungerar ”apps” som verktyg för att skräddarsy en iPhone efter eget intresse, och kan därmed betraktas som någon form av tilläggstjänst. Å andra sidan verkar det som att apps blivit en otroligt attraktiv affärsidé. Ett exempel på detta är bland annat Illu-sion Labs: ett framgångsrikt företag beläget i Malmö som utvecklat de båda gratisapplikationerna iPint och Labyrinth. iPhone och Apps tillhör samlingsnamnet teknikprylar. Teknikprylarna skapar sätt för människor att forma sin sociala tillhörighet genom status. De påverkar alltså i hög grad oss studenter i Lund. Frågan är bara om effekten är densamma för människor som lever under extrem fattigdom.

En annan typ kan kallas för tekniska innovationer. Ett slående exempel på teknisk innovation kan tas från TV-branschens påverkan på globaliseringen. År 2005 blev den gänglige kinesen Yao Ming utsedd till värl-dens mest inflytelserika idrottsman. När han spelade en match i den amerikanska basketligan NBA tittade omkring 300 miljoner kineser på den TV-kanal som sände matchen. För att förtydliga det hela: det var alltså fler kineser som tittade på just den matchen än vad det fanns amerikaner vid samma tidpunkt. Å ena sidan har det massiva invånarantalet i Kina antagligen inte speciellt mycket med teknikens påverkan på globali-seringen att göra, men å andra sidan är detta inte heller poängen. Poängen är helt enkelt att en viss teknisk innovation, i det här fallet TV:n, har fått så stort genomslag i världen att den öppnar helt nya dörrar och därför underlättat för människor med avseende på tid, pengar och ansträngning. Nu talar vi inte om 46 000 studenter i Lund längre; vi talar om 300 miljoner kinesiska invånare. TV:n är något mer än bara en status-symbol för oss svenskar. Den är en teknisk innovation som skapar helt nya förutsättningar för hela världens befolkning.

Vad betyder då detta? Undertecknad menar att de tekniska innovationerna (som TV:n och datorn) otvivel-aktigt har en större roll i världens utveckling än teknikprylarna (som DVD och Bluetooth). Med all san-nolikhet råder det ett syskonförhållande mellan teknikprylar och tekniska innovationer, där prylarna agerar lillebror och innovationerna storebror. Detta är kristallklart, då en DVD-spelare inte fyller speciellt stor nytta utan en TV. Den tekniska innovationen är alltså en förutsättning för att en teknisk pryl skall kunna finnas, och vi kan således konstatera att den tekniska innovationen kom innan teknikprylen. Ekonomhistorikerna skulle säga att urfadern till dessa två syskon kan kallas för ett teknoekonomiskt paradigm. Vår tids teknoeko-nomiska paradigm är en liten beståndsdel, nämligen mikroprocessorn. Mikroprocessorn kom till i början av 1970-talet, och blev nyckeln till den elektroniska världens portar. Det är tack vare den som vi idag inte behöver begränsa vår verklighet till gårdar och städer, utan även kan leva ett elektroniskt liv på Internet.

Ovanstående kan för oss ekonomer ses som en onödig hönan och ägget-problematik. Det är med tanke på vår vaga expertis inom området befogat att avsluta en krönika om teknik med en summering i två punkter. För det första skall vi som ekonomer vara medvetna om teknikens positiva påverkan på ekonomin och samhället i stort. Så långt är säkerligen de flesta överens. För det andra skall vi vara på det klara med hur teknikfamiljen är funtad, och därmed vilken teknik som har störst världsligt genomslag. Det är trendigt för oss studenter i Lund att äga en Apple-produkt, men vad spelar det för roll när 700 miljoner människor lever under fattiga förhållanden i Kinas inland? Kommer dessa människor att köpa en DVD-spelare innan de köper en TV? Med all sannolikhet är svaret nej. Vi måste förstå att tekniken är mer än bara mode och status. Den är i hög grad en förutsättning för att vårt svenska samhälle skall rulla på och samtidigt en nödvändighet för världens fortsatta ekonomiska utveckling.

TeknikfamiljenText: Markus Peters

K R Ö N I K A

DEFINITION AV SMARTHONE:

“A smartphone is a mobile phone that inclu-des advanced functionality beyond making phone calls and sending text messages. Most smartphones have the capability to display photos, play videos, check and send e-mail, and surf the Web. Modern smartphones, such as the iPhone and Android based pho-nes can run third-party applications, which provides limitless functionality.” Källa: www.techterms.com

- 14 -

- 17 -- 16 -

Facebook – en social paradox

På Facebook beter vi oss annorlunda jämfört med i verkligheten. Varför gör vi det och vilken inverkan har detta användande på vår personliga utveckling? Nådiga Lundtan har in-tervjuat Anders Persson, professor i sociologi vid Lunds Universitet.

Facebook engagerar dagligen mil-jontals människor världen över. Att kommunicera via denna community är en mycket viktig del av vårt sociala liv. Troligen ligger framgången i att sidans tjänster tillfredsställer flertalet grundläggande kommunikativa behov hos oss. Att hålla kontakt med folk ger oss känslor av samhörighet och ge-menskap, och Facebook är ett genialt verktyg för detta ändamål. Just detta gör sidan till en bra utgångspunkt för att studera sociala tendenser. Priset för denna goda idé är att man skapat en arena för narcissism. Många funktio-ner är strålande hjälpmedel för vad som kan anses vara egocentriska män-niskor med bekräftelsebehov.

Via statusuppdateringen och den nya tjänsten ”Places” kan man enkelt un-derrätta hundratals personer om vilken restaurang man sitter på. Med bild-uppladdningsfunktionen visar du upp din nyrenoverade lägenhet med ett par klick. Dessa banala meddelanden är

exempel på hur det fina med Facebook kan missbrukas. När Facebook an-vänds på detta sätt väcker det känslor hos människor. Tonen är starkare på Facebook än i verkligheten – det haglar superlativ över företeelser som egentli-gen inte alls är så märkvärdiga. Detta kan framkalla materialism och en vilja att hela tiden mäta sig med andra, spe-ciellt hos yngre användare.

FORSKNING OM GRÄNSDRAGNINGEN

Användare som når popularitet på Fa-cebook är användare som delar med sig. Det kan handla om alltifrån semes-terbilder till provokativa statusuppda-teringar. Ett steg framåt i riktningen mot popularitet är ett steg bakåt för din integritet. De senaste åren tycks användare bli mer och mer personliga; yttranden som var uppseendeväckande för bara något år sedan tillhör nu-mera Facebookvardagen. Integritet är ett mer och mer relativt begrepp och man kan ställa sig frågan var gränser för våra personliga yttranden går. An-ders Persson, professor i sociologi vid Lunds Universitet, diskuterar i uppsat-sen Front and back stage in social media överdriven generositet med informa-tion om människors privata liv; det ta-las om ”oversharing” i sammanhanget sociala medier.

I uppsatsen angriper Persson frågan: ”Vad är det i sociala media, i egenskap av media och i användarens kommuni-kativa situation som påverkar vårt sätt att dra gränser mellan det privata och offentliga?” Facebookanvändarens be-teende är paradoxalt, menar Persson. Å ena sidan har användaren mycket stör-re möjligheter att bestämma vilka sig-naler han eller hon sänder ut, och kan därigenom kontrollera hur han eller hon presenterar sig. Å andra sidan är risken större att användaren sänder ut ogenomtänkta meddelanden, det vill säga tänker högt eller säger för mycket. Att användaren blir indiskret beror enligt Persson på att situationen är så olik verbal kommunikation. På nätet kan vi varken se människors direkta reaktioner eller kroppsspråk. Det går till exempel inte att urskilja allvarliga ansiktsuttryck eller rynkade ögonbryn vilket gör att det är helt omöjligt att förutse människors reaktioner. Det här kan förklara varför vi tenderar att ib-land skriva saker som vi senare kanske ångrar.

TRE ANVÄNDARTYPERTidigare har Persson studerat mobil-telefonkonversationer på offentliga platser. Han definierar tre typer av an-vändare som alla talar för högt i sina telefoner:

Den hänsynslösa individualisten är en person som inte iakttar gängse etikett och uppför sig störande. Den kommu-nicerande exhibitionisten är en mobil-pratare som medvetet är alltför generös med privat information. Den absorbe-rande kommunikatören är så upptagen med sitt kommunicerande att han eller hon glömmer sin omgivning. Visst ver-kar det som att dessa tre typer finns re-presenterade även på Facebook. Starkt framträdande är den kommunicerande exhibitionisten. Som en slags verbal posör provar han eller hon flera tekni-ker för att dra till sig uppmärksamhet. Det kan handla om iögonfallande bil-der, intima avslöjanden, skitsnack om kändisar, vänner eller anhöriga.

FÖLJDER AV FACEBOOKNär Lundtan frågar Persson vad han tror vårt Facebookanvändande innebär för vår sociala interaktion talar han bland annat om att man på Facebook kan ex-perimentera mer med sin personlighet. – Facebook tar inte kål på det sociala interagerandet, snarare tvärtom. Vi hittar andra sätt att hålla kontakt med männis-kor. Att människor pratar vitt och brett beror på att vi är sociala varelser. Jag till-hör inte domedagsprofeterna, Facebook är bara en annan, ny form för socialitet. Persson fortsätter: – Vi isoleras inte av Facebook. I en stressad tillvaro kan vi fortfarande hålla kontakt. En vanlig typ på Facebook är den absorberande kommunikatören. Det handlar om att man går över en gräns för att man är så upptagen med den man kommunicerar med. Man är mitt uppe i ett socialt samspel. På Face-book vågar man lite mer eftersom själva formen tillåter det. Om man inte trivs med sin personlighet kan man tänka sig att man experimenterar på Facebook, vilket i grund och botten är ganska bra.

Som tidigare konstaterats är det enklare att på Facebook kontrollera vilka signa-ler man sänder ut och till vilka personer. Men varför är vi inte mer noggranna i det avseendet? Fortfarande befinner vi oss i en tidig fas och kanske måste vi låta fenomenet växa och gro lite grand. Kon-ceptet är så nytt och fräscht att vi ännu inte hittat ett förnuftigt förhållningssätt till det. Kanske kommer vi att ändra vår attityd, kanske inte. Med all säkerhet kommer tiden att utvisa detta.

Text: Kilian Dieden RichterIllustration: Hanna Marie Johansson

®

bla bla b

la bla...

N Å D I G A L U N D T A N

- 19 -- 18 -

Papperstidningens fall

Text: Mika Messa, Reklamchef Radio AF

K R Ö N I K A N Å D I G A L U N D T A N

En människa föds, någon dör. Nya generationer avlöser de gamla. Generationerna är i många avseenden olika var-andra. En av de nyare generationerna har fått sig tilldelad bokstaven X av forskare, som har visat på stora skillnader mellan den och tidigare generationer. Skillnaderna ligger i tid, rum, samhällssyn och inte minst gällande hur man betraktar teknik och media.

Henrik Schyffert sammanfattar sin egen generation, 70-talisterna, med humor och allvar i stand up-showen The 90’s – Ett försvarstal. Det fanns två TV-kanaler och ett barnprogram som gick från måndag till fredag. Ett utbud som Ge-neration X hade skrattat åt. Den mediatekniska utvecklingen gör stor skillnad på generationernas krav. Igår satt man tillsammans runt radion och lyssnade; idag lyssnar man på Spotify. Igår läste familjen dagstidningen i pappersform; idag läser man nyheterna kort och koncist på sin iPhone. Eller? Pappersformat, någon?

Svensk dagspress hade sin toppnotering under 1920-talet, sedan dess har dagstidningar med fler än tre nummer per vecka minskat från cirka 200 till 94 stycken 2006. Siffror som kanske inte säger så mycket i sig. Tillåt mig att ta en indikation till. Dagspressens utveckling innan den nådde sin moderna form tog närmare 250 år, radions tog cirka 20 år och tevens tog cirka tio år. För Internet tog det endast fem år. Stig Hadenius, professor emeritus i journalistik, säger i Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern (2008) att dagstidningar kompletterade daterade och framförallt äldre kommunikationssystem som inte längre mötte den tidens krav. Vad är då nutidens krav? Jo, att få information kommunicerad snabbt och effektivt. Vidare säger Hadenius att det är självklart att senare generationer kommer att ha en annorlunda relation till medieteknik samt ha ett annat mediebeteende. Mycket talar väl för att de traditionella medieföretagen inom dagspress kommer att vara de stora medierna även ur ett användarperspektiv för en lång tid framöver. De äldre generationerna kommer att fortsätta läsa papperstidningen. Men vad händer sedan? Papperstidningen, kan man argumentera för, är ett förelegat medium. Vi återgår till frågan om vår tids krav. Om vi är fler som konkurrerar om samma jobb, ökar också prestationstrycket. Det innebär att du måste kunna skilja dig från mängden, bli en specialist. Det finns inte tid att sätta sig ner på jobbet och ta fram kulturdelen och bara njuta. Det är verkligheten vi dessvärre lever i. Istället öppnar man laptopen och läser nyheterna i ett par minuter innan man börjar arbeta och innan man slutar – man måste bli mer selektiv.

Hadenius beskriver papperstidningsläsaren som en generalist och internetläsaren som en specialist. Det kanske är en av de tydligaste definitionerna. På den gamla goda tiden hade man tid att skaffa sig en grundläggande uppfattning om allt. Idag räcker inte tiden till. Om papperstidningen är kostsam och Internet utvecklas i samma takt som idag, kommer papperstidningen då att självdö? Kanske, kanske inte. En relevant fråga i sammanhanget är naturligtvis också den om allmänbildningen. Om Generation X, den lata ”curlinggenerationen”, läser effektivt och överskådligt, blir de då dummare än tidigare generationer? Sydsvenskan gjorde en undersökning 2003 som visade att de som var inne på hemsidan läste en betydligt mindre del av innehållet än de som läste papperstidningen (tre promille jäm-fört med 10-15 procent) Så det finns utan tvekan en skillnad. WOm vi ställer dessa faktum mot varandra: mindre vetskap och kunskap om samhället, globaliseringen och omvärlden mot ett snabbare och mer effektivt nyhets- och informationsflöde. Vad blir valet? Tja, det kanske är så att kraven på specialisering blir större än kraven på generella kunskaper. Allt efter tidens kutym! Vill du prenumerera på tidningen? En som tillhör Generation X svarar säkerligen: ”Nej, det är lugnt! Jag har en iPhone!”

År 1990 stod annonserna för 80 procent av Dagens Nyheters totala intäkter, medan 20 procent var upplageintäkter. Femton år senare var intäkterna 60 procent respektive 40 procent En stor skillnad, eller? Spelar den roll? Vem vet hur mycket av annonsintäkterna dagstidningarna kommer att tappa till webbaserade tidningar och Internet om tio år. Om bara några få vill köpa en papperstidning, finns det då något kommersiellt intresse att producera en sådan? Här kommer nådastöten! Inte i någon bransch som jag känner till producerar man någonting som det inte finns någon efterfrågan på. Ett par människor är inte definitionen på efterfrågan. Jag tror att mycket av svaret ligger i kulturarvet. Papperstidningen och dagstidningarna har trots allt en, ur ett historiskt perspektiv, viktig plats i samhället.

Jag skulle gärna läsa samma typ av tunga ledare, artiklar och reportage som finns i pappersalternativen. Om jag kan få det levererat enkelt och smidigt till min iPad!

Har du hört att de skall bygga någonting som kallas ESS i Lund? – Ja, men vad är det för något? – Någon sorts forskningsgrej som kommer att bli riktigt stor!

Känner du igen dig i den här konversationen? Det talas mycket om att det skall byggas en forskningsanläggning här i Lund men inte många vet riktigt vad det innebär. Det som skall byggas är en facilitet där man med hjälp av neutroner ska studera hur saker och ting är uppbyggda på atomnivå, anläggningen kallas European Spallation Source och för med sig mycket prestige för Lunds Universitet. Om du är redo för lite fysiktermer kommer du snart att veta vad ESS innebär.

HUR ESS KOM TILL LUNDPlanerna på att bygga en ny generations neutronforsknings-anläggningar började ta form under 90-talet. Under 1999 re-kommenderade OECD:s MegaScience Forum att tre anlägg-ningar borde byggas. En i USA, en i Japan och en i Europa. De i USA och Japan togs i bruk redan innan EU diskuterat klart var den europeiska anläggningen skulle ligga. Forskare i Skandinavien tillkännagav år 2000 sina ambitioner att bygga den europeiska forskningsanläggningen i Lund, vilket fick stöd av Lunds Universitet genom dåvarande rektorn Boel Flo-degren och projektet presenterades officiellt vid en konferens i Bonn 2002. Allan Larsson (bland annat tidigare finansminis-ter och nuvarande ordförande för Lunds Universitets styrelse) fick i uppdrag att undersöka intresset för ESS i andra länder

ESSEuropean Spallation Source

och lämnade en rapport till regeringen 2005 där han rekom-menderade att Sverige skulle erbjuda värdskap för ESS. Re-geringen beslutade året efter att följa rekommendationen och Allan Larsson utsågs till chefsförhandlare och har sedan dess spelat en stor roll för att få ESS till Sverige och Lund. Colin Carlile rekryterades från ILL i Grenoble (en liknande forsk-ningsanläggning i Frankrike) som projektledare för ESS, och därmed fanns goda möjligheter att bygga upp starka relatio-ner med anläggningarna i USA och Japan samt bygga upp ett starkt sekretariat. År 2008 kom Sverige och Danmark överens om att gemensamt stå för värdskapet för ESS genom att ett dataanalyseringscenter byggs i Köpenhamn. Lund konkur-rerade främst med Bilbao i Spanien och Debrecen i Ungern om värdskapet men tack vare Allan Larssons arbete och den fina infrastruktur och vetenskapliga miljö som finns i Lund röstade sju av åtta länder vid ett ministermöte i Bryssel 2009 för att ESS skulle byggas i Lund. Ett flertal länder har efter det anmält intresse för att vara med och investera i ESS, vil-ket betyder att ESS-projektet kommer att bli ett samarbete mellan flera europeiska länder. Danmark blev i slutet av förra året delägare av 26 procent i ESS AB. Den tredje februari i år undertecknades det avtal som lägger grunden för det inter-nationella samarbetet mellan länderna av inte mindre än 16 nationer. ESS kommer att ligga strax norr om Lund och bygg-nadsfasen beräknas påbörjas 2013, de första neutrontesterna beräknas ske 2019 och 2025 ska anläggningen vara i full drift.

Text: Martin LindbäckIllustration: Thomasine Boris-Möller

- 18 -

- 21 -- 20 -

VAD MAN SKALL GÖRAForskare kommer att använda spallation för att undersöka olika material och organismer ner på atomnivå. Det hela kan liknas vid ett otroligt kraftfullt mikroskop. Spallation – den teknik forskarna främst kommer att använda sig av – inne-bär att man accelererar en proton till nästan ljusets hastighet med hjälp av magneter, för att sedan låta den krocka med ett neutronrikt grundämne, exempelvis en tungmetall. När protonen krockar med ämnet slås neutroner loss från atom-kärnan, och det är när neutronerna frigörs som det uppstår spallation. De neutroner som slås iväg har väldigt hög fart och passerar därför igenom vatten eller vätgas som kyler av och saktar ner dem. Sedan passerar de igenom det material som skall studeras. Neutronerna böjer sedan av i olika rikt-ningar beroende på om de träffar en atomkärna eller det magnetfält som finns mellan atomerna. Genom att analy-sera hur neutronerna sprids kan man se hur atomerna och molekylerna i det material som neutronerna passerar ige-nom är strukturerade. Framför allt kommer man att kunna studera ömtåliga material, till exempel levande material som annars skulle förstöras. Genom att studera den moleky-lära uppbyggnaden hos olika material och organismer hoppas forskarna göra framsteg inom energi, medicin och transport – men även i flertalet andra områden där nya material kan behövas. ESS kommer även att samarbeta med MAX IV, en anläggninging som skall studera synkrotljus och elektroner. – För att få ut maximal effekt av ESS krävs det främst att samarbetet mellan de olika länderna fungerar samt att man kan bygga upp en dynamisk forskningsmiljö. Det är även vik-tigt att de forskare som kommer hit inte bara stannar ett år för att bedriva sitt arbete utan att man kan locka dem att stanna en längre tid, säger Marianne Ekdahl, kommunikationsansva-rig vid ESS.

För närvarande arbetar cirka 120 personer med ESS, men när anläggningen tas i drift kommer detta utökas till cirka 450 heltidsanställda tekniker och forskare samt mellan 2 000 och 3 000 gästforskare. Det kommer givetvis att ta tid innan vi ser några upptäckter värda Nobelpriset – men redan innan byggnadsfasen har inletts har arbetet med ESS gett positiva effekter. – Det finns faktiskt redan nu användbara förbättringar, ESS skall till exempel vara koldioxidneutralt vilket bland an-nat innebär att vi enbart kommer att använda el från förny-elsebara energikällor och utnyttja överskottsvärmen i Lunds fjärrvärmenät. ESS energikoncept kan spridas och sätta ett gott exempel för framtida forskningsanläggningar, säger Ma-rianne Ekdahl.

Även om arbetet med ESS kommer att tära så lite som möjligt på naturen finns det de som har invändningar. Miljöpartiet satte sig emot projektet i början eftersom man tar upp en re-lativt stor bit av Skånes fina åkermark. Dessutom kommer det att bildas visst radioaktivt avfall, fast av en helt annan typ än det avfall som produceras vid kärnkraftverk. – Det avfall som produceras skall inte liknas vid det från ett kärnkraftverk utan snarare vid det från ett sjukhus eller vanligt laboratorium och kommer att hanteras i enlighet med Strålskyddsverkets rekommendationer.

VAD DET INNEBÄR FÖR LUNDI Lund bedrivs redan forskning av yppersta kvalitet men med ESS och MAX IV kommer staden och universitetet bli en av de viktigaste knytpunkterna för europeisk forskning och själv-klart höja universitetets prestige. Tidigare erfarenheter visar att runt tre fjärdedelar av investeringarna i en stor forsknings-anläggning hamnar hos lokala företag. ESS kommer alltså att ge en ordentlig skjuts till stadens näringsliv, men även spela en stor roll i hela Sveriges och Europas utveckling. Framför allt de kunskapsintensiva företagen och Ideon kommer att spela en framträdande roll för samarbetet mellan näringslivet och ESS. Svenskt Näringsliv ser ESS som en investering i fram-tida konkurrens- och attraktionskraft för svenska företag som kommer att locka många utländska investeringar. ESS kom-mer även att ha ett nära samarbete med Lunds Universitet. – Det är knappast så att man bara kan gå och köpa de instrument som behövs vid den här typen av forskning på Ica, samarbetet med Lunds Universitet kommer därför att bli väldigt viktigt när man ska utveckla de instrument och verk-tyg som ska användas av ESS, framför allt inom accelerator-fysik. Forskarteam från LTH kommer att vara nödvändiga för forskningen men även doktorerande studenter och masters-studenter kommer att kunna ta del av och bidra till arbetet med ESS. Vid en sådan här anläggning behövs alltid nya unga och ambitiösa forskare.

Det kommer att fortsätta talas mycket om det här projektet – nu behöver förhoppningsvis inte den inledande konversa-tionen längre vara allt som du har att säga om ESS.

”ESS KOMMER ATT GE EN ORDENTLIG SKJUTS TILL LUNDS NÄRINGSLIV”.

”FORSKARE KOMMER ATT ANVÄNDA SPALLATION FÖR

ATT UNDERSÖKA OLIKA MATERIAL OCH ORGANISMER

NER PÅ ATOMNIVÅ”.

- 23 -- 22 -

Med läckan som vapen upprör och utmanar de samhällets makthavare. Wikileaks: en organisation som har fått en hel värld att hålla andan.

År 2006 visste ingen att det som star-tades av en grupp frivilliga aktivister och kom att kallas Wikileaks, fyra år senare skulle ha publicerat fler hem-ligstämplade dokument än den sam-lade världspressen. Organisationen sägs vara ett globalt projekt, uppstar-tad av dissidenter, matematiker och journalister. Det namn som flitigast förekommer i media när man disku-terar Wikileaks är emellertid Julian Assange. Assange är sajtens officiella representant och omnämns många gånger som dess grundare och chef-redaktör. Wikileaks är en produkt av vår tid, en tid då transparens har bli-vit allt mer central. Under 2000-talet har vi i Sverige bland annat fått se in-skrivningen av FRA-lagen i lagboken, vilken ska ge staten en bättre översikt över huruvida medborgarna har rent mjöl i påsen. Staten förespråkar trans-parens men är själv inte redo att leva som den lär. Det är i detta samman-hang som Wikileaks slogan ”we open governments” kan förstås.

I vår digitaliserade värld har Wikileaks gett civilkurage ett nytt ansikte då de erbjuder en plattform där informa-tion kan spridas utan att röja läckans identitet. Dokumenten som gjort Wi-kileaks hyllade och hatade världen över kommer alla från så kallade ”Whistle-blowers”: anonyma källor i samhället vars mål är att bringa ljus över hemlig-stämplat material.

EN OBEKVÄM SANNINGPå Wikileaks hemsida beskriver man organisationen som en icke vinstdri-vande mediaorganisation, vilken lever på donationer ifrån privatpersoner. Men många ser en fara för den inter-nationella maktbalansen bakom dess fasad. När de stora kreditkortsföreta-gen såsom Visa, Mastercard och Paypal i december förra året valde att stoppa betalningsflödet till sajten hotades där-med dess existens. Det har spekulerats i huruvida amerikanska påtryckningar hade ett finger med i spelet men ban-kerna hävdar att Wikileaks har brutit mot reglerna genom att publicera hemligstämplat material. Oavsett an-ledning kan det konstateras att ett sådant beslut sätter käppar i hjulet för verksamheten. Läckandet av kontro-versiella dokument har dessutom lett

Världens farligaste sajt

till att sajten har attackerats upprepade gånger. För att värja sig från attackerna har Wikileaks upprättat över 1400 kopior av hemsidan, så kallade speg-lar, vilka ska göra det omöjligt att helt stänga ner den.

Många inflytelserika personer har dess-utom ifrågasatt Wikileaks rätt att exis-tera. Mest kritiska är landet på andra sidan Atlanten, vilka har drabbats hår-dast av de läckta dokumenten. Penta-gon har exempelvis klassificerat Wiki-leaks verksamhet som ett hot mot den nationella säkerheten, och frågan är om öppenhet alltid är av godo. Kritik mot Wikileaks har dessutom berört ve-rifikationen av det material som publi-cerats. Än så länge har dock allt läckt material visat sig vara sanningsenligt och därmed bör kanske Wikileaks frias från denna anklagelse till dess att motsatsen har bevisats. För även om motståndarna till Wikileaks är många, finns säkerligen lika många föresprå-kare. Reuters rapporterade exempelvis i februari detta år att Wikileaks har bli-vit nominerade till årets fredspris för deras kamp för just yttrandefrihet och transparens, samt för deras avslöjande om krigsbrott.

Idag är Wikileaks en världskänd or-ganisation och redan 2007 avslöjades en av de första läckorna. Då var det Kenyas förra president Daniel arap Moi som befann sig i Wikileaks strål-kastarljus. Sedan dess har avslöjandena duggat tätt och världen har fått skåda läckor rörande alltifrån instruktions-manualer från fånglägret Guantánamo Bay till radikala avslöjanden om den isländska banken Kaupthing. Men det som satte Wikileaks på världskartan en gång för alla publicerades inte förrän i april 2010. Collateral Murder är en vi-deo som har skakat en hel värld. Den visar hur amerikanska soldater, från en helikopter, skjuter ner ett antal civil-personer i Irak. Bradley Manning är mannen som sägs ligga bakom läckan. Denne tjänstgjorde som underrättel-seanalytiker i Bagdad när han greps i maj 2010 misstänkt för att ha spridit en stor mängd hemligstämplade doku-ment.

MER ÄN EN MAN

Wikileaks hade nu fått det stora ge-nombrott som man hade väntat på. Det dröjde dock inte länge förrän bakslaget kom. I augusti 2010 rap-porterade världspressen att Julian As-

sange är misstänkt för ofredande och våldtäkt i Sverige. Brottsutredningen pågår fortfarande och världen verkar vara oense om huruvida Assange är en hjälte eller skurk. Förespråkarna för Wikileaks menar att anklagelserna är en sammansvärjning för att svartmåla organisationen, medan kritikerna häv-dar att Assange har blivit en av dem han ville bekämpa. Blåsvädret har satt Wikileaks egentliga mål i skymun-dan. Bortom diskussionen om Assan-ges vara eller icke vara, finns nämligen fortfarande organisationen som säger sig kämpa för det fria ordet.

I oktober 2010 får Wikileaks sitt nästa stora genombrott som återigen ska komma att skapa stora rubriker. Läck-an, som sägs vara den i särklass största i USA:s historia, klassificerades av Pen-tagon som ett hot mot den nationella säkerheten. Den kallas Iraq War Logs och innehåller 400 000 dokument från Irakkriget. Avslöjanden handlar bland annat om hur den amerikanska regeringen skall ha ignorerat rapporter om tortyr, samt att antalet dödsoffer är betydligt högre än man tidigare gått ut med. Snart därefter uppdagas läckan Cabelgate (som anspelar på Waterga-teskandalen under 1970-talet). Detta

är den stora diplomatläckan som har fått regeringar runt om i världen att ytt-ra sig mycket skeptiskt till Wikileaks. Totalt 250 000 ambassadmeddelanden varav nästan 100 000 är hemligstämp-lade och 28 000 behandlar terrorism har offentliggjorts. Det handlar bland annat om regeringsledare som uppma-nar USA att gå till angrepp mot Irak, om korruption i Afghanistan samt om diplomaters privata uttalanden om ett flertal länders makthavare. Wikileaks har nu världens blickar riktade mot sig – frågan är vad vi kommer att få skåda härnäst.

Det som började 2006 har ännu inte tagit slut. Debatten kring organisatio-nens rätt att existera, om Julian As-sange som våldtäktsman, maktgalen ledare eller helt enkelt en 2000-talets hjälte pågår fortfarande. Men världen är varken svart eller vit, och så är inte heller Wikileaks. Frågan är om världen är redo för Wikileaks. Är vi redo att se sanningen i vitögat? Oavsett vad man tycker om organisationen och perso-nerna bakom den är den en maktfak-tor att räkna med. Wikileaks upprör och berör. Välkommen till generation truth!

Text: Leyla Larsson Illustration: Thomasine Boris-Möller

N Å D I G A L U N D T A N

- 25 -- 24 -

Att få leva ett fritt liv, att inom rimliga gränser kunna säga och göra vad man vill samt att inte be-höva oroa sig för att legitim kritik av ett lands makthavare skall vara potentiellt livsfarlig, är något som de flesta av oss inte bara ser som en rättighet utan som en självklarhet. Politisk opposition är i västvärlden minst lika självklar som det faktum att frukterna i ett träd förr eller senare kommer falla till marken. För de flesta av oss tycks det dock inte vara så att vi aktivt måste försvara vår rätt att säga vad vi vill. I anknytning till detta, har en fortsatt teknisk utveckling för oss snarare inneburit en mindre komplicerad vardag än helt nya livsvillkor. Men kan dessa tekniska framsteg ha en annan innebörd?

För hur vore det att leva i en värld, eller den del av vår värld, där det ovan beskrivna inte är lika självklart. Denna frågeställning kan låta något spekulativ men man behöver inte leta länge innan man stöter på olika länder vars frihetsdefinition inte har särskilt mycket likhet med dess svenska motsvarighet. Vi kan fråga oss hur det är att leva i Iran, Libyen eller Egypten? Då det av naturliga skäl är svårt att ge en fulländad redogörelse för detta, bör man kanske börja med att fråga sig vad ett sådant liv inte innebär (snarare än exakt vad det innebär). En bra början vore då att konstatera att ett liv i något av dessa länder, i våra ögon, skulle vara en otrolig begränsning av den frihet som vi dagligen gör anspråk på. Att säga, tycka och skriva vad vi vill, att uttrycka oss via sociala medier, att ha i stort sett allt vi behöver, förblir en lyx som vi oftast inte är medvetna om. Men hur grundläggande en del av mitt liv än må vara, så har detta ringa betydelse för hur ett liv på en annan kontinent kan se ut.

Däremot finns det några ljuspunkter, några mycket positiva utvecklingar som går den beskrivna problematiken till mötes. Nämligen är det så att frihet, även om den inte existerar överallt, allt mer utvecklas till ett universalt krav. Man kan med tanke på de senaste veckornas utvecklingar i Nordafrika och Mellanöstern dra slutsatsen att frihet, även där den inte finns, börjar göra sin röst hörd. Något som i samband med detta ofta betonas är den nya teknikens roll, sidor som Facebook och Twitter har onekligen underlättat informationsflödet för den stora massan, men detta i sig är inte allt. Det som verkligen har hjälpt människor att kommunicera även då internet och telefon-nät varit avstängda, är det bistånd som inte minst svenska SIDA har utformat i Egypten. Här har man försökt att hjälpa människor att nå ut till varandra trots regimens försök att stoppa all kom-munikation. Konkret har detta skapat möjligheter till satellituppkoppling, hjälp med att kringgå censur på nätet men även andra värdefulla tips. Man har bland annat uppmanat människor att använda sig av olika telefonnät vid samordning av aktioner som till exempel de på Tahir-torget i centrala Kairo. Det har således inte alltid varit teknik som har exporterats utan i mycket hög ut-sträckning även den ”know-how” som krävs för att använda sig av det som redan finns. Att detta gjordes är otroligt viktigt, för även om de flesta är ense om att människor som lever i diktaturer bör få all hjälp de kan få, så är det sällan denna hjälp tar en så pass konkret form som det tekniska biståndet i detta fall har gjort.

Slutligen kan det vara meningsfullt att se på denna export av teknik som en export av möjligheter. Ett sätt för västvärlden att hjälpa utan att göra ingrepp i stängda länders politik. Teknik är med andra ord möjligheten för många att äntligen göra sin röst hörd.

Att exportera frihet

Text: Joe-Philipp KassemText: Victoria Nilsson

K R Ö N I K A

Homo Economicus – en utdöende art?

Charles Darwin gjorde under 1800-ta-let långa resor där han studerade djur och natur, för att sedan formulera sina teorier kring naturlig selektion och den starkes överlevnad. Något senare gav sig även den ryske evolutionsteore-tikern och zoologen Peter Kropotkin, mer känd som en av världens första anarkister, ut och studerade naturen. Istället för individuell tävlan och kamp såg han djurens förmåga att samarbeta för sin gemensamma överlevnad som den största faktorn till olika arters framgångar. Men vad har det med eko-nomi att göra?

Inom mikroekonomisk teori tar man avstamp i att vi människor alltid age-rar utifrån det egna självintresset och viljan att utifrån givna premisser alltid försöka maximera vår egennytta. Likt Peter Kropotkins upptäckter om sam-arbete i naturen, har den österrikiske ekonomen Ernst Fehr fokuserat sin forskning kring att rättvisa och sam-arbete också är något som till stor del präglar människors ageranden.

Genom att använda spelteoretiska ex-periment har Fehr, tillsammans med två andra forskare, sökt skapa situatio-ner som ska sätta teorierna om Homo Economicus, samlingsnamnet för den rationella och egenintresserade indivi-den, på prov. I experimenten får två personer, som varken ser, känner eller kan tala med varandra, följande infor-mation: ”Efter att ha singlat slant om saken kommer en av er att få bestäm-ma hur 1000 kronor ska fördelas mel-lan er. Efter att den personen kommit

med ett förslag, får den andra välja att antingen acceptera eller avböja erbju-dandet. Accepteras det delas summan ut som bestämt, avböjs förslaget får ingen av er några pengar alls. Förhand-lingar är inte tillåtna. När ett svar väl kommit är spelet över och kan inte re-peteras igen.”

För en individ styrd av rationalitet och självintresse vore det bästa alternativet att alltid säga ja, hur liten summan än är. Även om motparten endast er-bjuder tio procent av totalsumman är det väl bättre än att inte få någonting alls? En rationell motpart är medveten om detta, och bör för att maximera sin egen vinning erbjuda en så liten summa som möjligt. I Fehrs experi-ment visar sig dock att så inte är fallet. Två tredjedelar av alla spelare erbjuder den andre mellan 40 och 50 procent av totalsumman, och hälften av alla som erbjuds summor under 20 procent av-böjer dem med resultatet att ingen får någonting alls. Beteendena visade sig även vara lika bland människor i olika kulturer över vitt skilda delar av jor-den. Hur kan det komma sig?

Fehrs kollegor Karl Sigmund, ma-tematiker, och Martin A. Nowak, evolutionsteoretiker, har tillsammans sökt efter svar till dessa uppseende-väckande resultat. En av förklaring-arna är att människan sedan sin tid i jägar-samlar-samhällen utvecklat en förståelse för att det inte bara är bra att utklassa rivaler inom den egna gruppen, när sammanhållning sedan kommer att krävas för att klara yttre

hot. Det skulle därmed förklara var-för den första parten i spelet erbjuder den andre en relativt stor del av tu-senlappen.

Sigmund och Nowak är också inne på att människans emotionella delar i hjärnan, som ett resultat av miljon-tals år av utveckling tillsammans i små grupper, lärt sig att hemligheter inte går att hålla från de andra. Vi age-rar utifrån ett osagt faktum att andra kommer höra talas om våra beslut, och att då acceptera ett skamligt lågt erbjudande vore förödande för en in-divids självkänsla och rykte. Ur en evolutionär synvinkel är detta viktiga egenskaper för att få fördelar i framtida förhandlingar.

Klart är att Fehr, Sigmund och No-wak är inne på ett spännande spår där ekonomisk forskning möter psykologi och biologi. Kanske visar det sig att 1800-talets Peter Kropotkin inte hade helt fel när han såg samarbete mellan djur som en nyckelegenskap för ut-veckling och framgång. Och kanske är det dags för oss ekonomer att inte bara utgå från oss människor som blint styrda av egenintresse, utan även av egenskaper som altruism, rättvisa och samarbete? För den som tvivlar kan jag tipsa om att samla ihop ett gäng vänner och med ögonbindlar låta dem spela mot varandra. Om tusenlappar känns dyrt i längden borde det gå lika bra att byta ut dem mot någonting an-nat, kanske öl och chips? Enligt Enrst Fehr ska värdet nämligen inte spela någon roll.

N Å D I G A L U N D T A N

- 25 -

- 27 -- 26 -

Berätta lite om dig själv och din roll på Ekonomihögskolan!– Jag har gått forskarutbildningen och nyligen disputerat. Det är ganska sällan man får fast anställning direkt, det vanligaste är att man, precis som jag gör just nu, har en så kallad post-doc-sejour. Perioden efter disputeringen är ungefär som när man som färdigutbildad söker sig ut till arbetslivet: det gäller att visa framfötterna och jobba ganska hårt. Jag har varit väl-digt lyckligt lottad att få ett stipendium som ger tre års forsk-ning på heltid. Det är inte speciellt vanligt. I min forskning är jag främst fokuserad på utvecklingsländer, vilket ofta leder till att se vilka skillnader som finns mellan fattiga och rika länder.

Vad forskar du om just nu?– Det ena temat jag fokuserar på är konsekvenser av globali-sering, där jag tittar på globaliseringens påverkan på inkomst-fördelning i rika och fattiga länder. Det har egentligen stude-rats tidigare, men jag och Andreas (Bergh), som jag jobbade med under detta projekt, tog en lite annorlunda approach. Vi försökte tänka i termer som inte bara såg globaliseringen som ökad handel, utan även att globaliseringen i sig inkluderar so-ciala och politiska aspekter. Vi har även arbetat med ett lite mer nydanande projekt, där vi tittade på tre olika aspekter av globalisering på hälsa. Grundfrågan i den forskningen har va-rit hur globalisering påverkar människors välmående och om denna påverkan skiljer sig mellan rika och fattiga länder. När vi försökte reda ut detta så kom vi fram till att ekonomisk och social globalisering verkar spela roll och då framför allt ekono-misk globalisering. Handel, direktinvesteringar och liknande övergripande relationer mellan länder verkar vara något som ökar människors livslängd.

Det andra temat jag forskar i är ojämlikhet och dess konse-kvenser för människors hälsa. Medicinaren Richard Wilkin-son menar på att människor som lever i en kontext där det

Vem är...Therese Nilsson?

Text: Markus Peters

finns stora inkomstklyftor mår sämre, men inte på grund av att de har få resurser utan av ojämlikheten i sig. Vi skulle alltså påverkas negativt av att se vår granne ha mer, eller att i tid-ningar kunna läsa om folk som tjänar mycket pengar.

De senaste tio åren har ekonomer börjat intressera sig för frå-gor om ojämlikhetens påverkan på samhället. Jag tycker per-sonligen att detta är jätteintressant. Det är egentligen som när vi ser på Lyxfällan och någon försvarar sitt allt för dyra köp med orden: ”alla andra köper ju det”. Jag och två andra förfat-tare har kommit fram till att ojämlikhet snarare har en positiv påverkan på människors hälsa. Nu uppmanar jag verkligen inte till att utöka klyftorna, men om ett land får fler fattiga så kan det vara värt för företag att specialisera sig och producera varor till dem. Med en tillräckligt stor marknad skapas kon-kurrens, och priserna på de varor som de fattiga köper sjunker. Ojämlikhet behöver inte generera bättre hälsa, men vi ser hur de båda verkar korrelera på ett positivt sätt.

Hur ser du på forskaryrket?– Det är viktigt att påpeka att vi forskare inte bara sitter på våra rum. Vi har egentligen tre arbetsuppgifter. Den första är att forska. Den andra är att undervisa. Den tredje uppgiften handlar om att förmedla sina forskningsresultat till omgiv-ningen. Denna tredje del är egentligen förhållandevis liten, men i min forskning krävs det att dels sitta intensivt vid da-torn och analysera, dels att också presentera min forskning på konferenser. Hela denna långdragna process går ut på att göra saker bättre, så även om det kan vara läskigt att få sin forsk-ning konstant prövad så är det viktigt.

Slutligen, har du några tips till en student i Lund?– Det uppkommer många diskussioner om vad man skulle välja att utbilda sig inom rent taktiskt ur jobbsynpunkt. Jag tror inte på det, man vinner i längden på att välja det man verkligen brinner för. Jag brukar råda uppsatsskrivande stu-denter att gå tillbaka till sina kursböcker och se var de skrivit flest kommentarer. Det är en bra början, och har i mitt fall visat sig stämma ganska bra.

Terminen har äntligen satt igång. För att sprida en tidig vårgläd-je presenterar Nådiga Lundtan stolt terminens första inslag av ”Vem är…”. I det här numret får vi bekanta oss med Therese Nilsson, en ung Ph.D med ett hjärta klappandes för national-ekonomi i allmänhet, och utvecklingsländer i synnerhet.

Text: Markus PetersFoto: Timothy Andersson

ISRAEL

L U N D A E K O N O M P Å O K Ä N D M A R K

Ludvig Foghammar, International Week Israel

site filled with history. Today the Kibbutz has developed from a collective farm to contain industrial buildings and an amusement park for children. We stayed there for the after-noon and the evening was spent at another Kibbutz where we had a great international dinner party under the open sky. The second day of our little excursion to the north con-sisted of wine tasting at the Golan Heights winery and a great rafting experience down the Jordan River before heading back to Tel Aviv.

Next, we spent a day visiting various com-panies including an electric car manufacturer where we got to test drive electric cars. It was a nice, relaxing day before heading off to Je-rusalem for our next excursion. On the road to Jerusalem we stopped at the Holocaust Museum Yad Vashem which was one of the most interesting museums I have ever visited. Inside the museum there was a part for each country and the guide told us the story of the Holocaust and what happened in all our different countries. Later we arrived to Jeru-salem where we went to the very heart of the city and visited the Western Wall and had a close view over the Dome of the Rock. We also visited the Church of resurrection where Jesus is said to have been buried before he arose from the dead.

International Week in Tel Aviv was finished with a trip to the southern parts of the coun-try, beginning with a relaxing stop at the Dead Sea Resort. We floated for a couple of hours in the water which is so salty that you actually do not sink due to the density. It was a great experience before continuing to the Judean desert where we were going to ride camels and spend a night with the Bedouins. The camel ride was bumpy but the traditio-nal hosting from the Bedouins was extraor-dinary and we finished the evening with a bonfire under the stars. This night marked the end of my journey even though we still had a visit to the Masala National Park left on the schedule.

I still remember my trip to Israel as one of the best things I have done as a student. The things I saw and what I learned has given me a broader perspective and a load of new friends. I recommend everyone who gets the chance to visit this particular IW and to participate as a host during Lund International Week.

I arrived at Ben Gurion airport at 11.35 pm after almost twelve hours of travelling, ti-red but filled with excitement. Since I arri-ved at the end of the Israeli holidays it took me almost an hour to make it through cus-toms because of the long lines. When I fi-nally made it through I was greeted by one of the Israeli hosts named Ori, who took me into Tel Aviv. My International Week in Israel had finally begun.

After spending two days in Tel Aviv which the Israelis sometimes call “the city that never sleeps” because of its vibrant night-life, we set course for the northern parts of Israel. Our first stop was the eight wonder of the world, the Baha’i gardens hanging down from the slopes of Mount Carmel, ending at the shrine of the Báb. We got a short introduction to the Baha’i religion and its history and of course a walk th-rough the gardens with a Baha’i guide.

An hour later we were all back on the bus, heading for our next stop at Kibbutz Yagur where we were going to have lunch. Kib-butz Yagur is the second largest Kibbutz in Israel and one of the Kibbutz that was rai-ded by the British army during the “Black Sabbath” in 1946. Kibbutz Yagur is also the home of the inventor of the UZI and a

N Å D I G A L U N D T A N

Read my trave l d iary at www.lundinternat ionalweek.com

- 27 -

- 29 -- 28 -

Nytt finanscentrum till EC

Text: Cecilia KahnFoto: John Sander

I finanskrisens bakvatten beslutades under 2010 att ett re-gionalt forskningscentrum skulle placeras i Lund. Nu ser Ekonomihögskolan fram emot ett centrum med en natio-nellt och internationellt unik profil.

En fredagseftermiddag sätter jag mig ner med Fredrik Anders-son, prorektor för forskning vid Ekonomihögskolan, i hans kontor. Han har arbetat hårt med EQUIS-ackrediteringen de senaste veckorna och hans kontor bär spår efter det intensiva arbetet. Pappershögarna klättrar över varandra på skrivbor-det, golvet och hyllorna. Kaoset påminner om min mammas kontor så jag känner mig hemmastadd. Fredrik Andersson är huvudansvarig för Knut Wicksells Centrum för Finansveten-skap. Han bekräftar att regeringen handlat med finanskrisens utbrott fortfarande bullrande omkring sig. – Det ser nästan inklippt ut i sista sekunden, säger han om anslagets utformning i budgetpropositionen 2008.

BREDDEN OCH DJUPET – En av de saker som var viktiga när vi sökte pengarna var att bedriva forskning som är intressant ur krisens synvinkel och som kan belysa krisen på olika sätt, berättar Fredrik Andersson.Det korresponderar med regeringens bakgrund för satsning-en. Han fortsätter med att säga att regeringen önskade sig mycket, men finanskrisen stod i centrum. – Vår ansökan i synnerhet (“vår” se faktaruta), tror jag man kan säga utan att skarva alls, bestod av ett program som bred-dade finansområdet. – Vi skall bygga på de styrkorna som redan finns här. Vårt program pekade ut ett antal riktningar för samarbete mellan finansforskare och andra forskare, både inom de ekonomiska vetenskaperna, men också finans i riktning mot beteende-ekonomi. Mikroekonomi korsat med beteendevetenskap och ekonomiska modeller där empirisk kunskap hämtas från be-teendevetenskaperna.

Han talar med andra ord om en rikare bild av hur människor beter sig än “The Economic Man”. Vi som följt krisen i media har hört mycket om olika psykologiska fenomen, varav flockbe-teende är det mest uppenbara. Jag tror att många studenter med mig anser att det är en intressant del av finansforskningen som varit i skymundan fram till att dess effekter skakade världen. – Det här med beteendeekonomi fanns tidigare, men det har lyfts av krisen, säger Fredrik Andersson. Det är många som ser det som ett helt centralt område för att bättre förstå finansmarknaderna. Inte minst hur finansmarknaderna fung-erar när det har inträffat något extremt. När man är utanför den vardagliga lunken. När en kris inträffar exempelvis. Pro-rektorn fortsätter: – Den traditionella finansen är en viktig bas för oss, men det finns ett stort behov av att ta in andra perspektiv (på forsk-ningen). Exempelvis derivatprissättning förlorar sin relevans när det verkligen kniper.

Fredrik Andersson, huvudansvarig Knut Wicksells Finanscentrum

N Å D I G A L U N D T A N

VEM ÄR KNUT WICKSELL?Johan Gustaf Knut Wicksell föddes 1851 i Stockholm och levde till 1926. Han var en nationalekonom och samhällsdebattör med sin huvudsakliga gärning i Lund. Här verkade han mellan 1902 och 1916. Han var en kon-troversiell och excentrisk figur och utmanade rådande uppfattningar om befolkningsfrågan, försvaret, äktenskapet, religionen och monar-kin. Under 1909 avtjänade han två månader i fängelse för hädelse.

Förutom provokatör var Knut Wicksell en bril-jant nationalekonom, framförallt inom pen-ningteori och inflationsteori. Han hade även radikala idéer kring beskattningsfrågan. Han är en av Sveriges internationellt sett mest kända ekonomer, om inte den allra mest kända.

- 31 -- 30 -

skall ge en puff åt arbete som redan pågår med att uppsatsarbete sker i samarbete med företag.Han betonar att utveckling av den kontaktytan är en viktig ambition med centrumets verksamhet. Ekonomihögsko-lan vill uppnå avkastning på forsknings-, utbildnings- samt branschsidan. För mastersstudenter syns det tydligast, men det kommer att uppstå spilleffekter även för studenter på grundnivå. På något års sikt kommer det att finnas fler lärare och lite fler kompetenser representerade. Men just för finans-studenter utgör inte arbetsmarknaden ett problem. Tvärtom, enligt Fredrik Andersson. – Det är fortfarande så att en stor del av de som läser en master i finans är mycket attraktiva på finansarbetsmarkna-den. Det är redan nu lite svårt att få folk att motstå de job-berbjudanden de får för att forska istället.

Mycket arbete har lagts ner på lobbyarbete i Stockholm och i ansökningarna. Nu kommer Knut Wicksells centrum för Fi-nansvetenskap att bli verklighet. Det blir en satsning med ut-rymme för flera heltidsanställda, gästforskare och doktorander. Men utrymmet på Ekonomicentrum tryter. Fredrik Andersson håller med och säger att behovet av utbyggnad bara blir större och större. Men det är en helt annan artikel. Nu ligger fokus på att få igång centrumet. – Redan i sommar hoppas vi kunna samlokalisera de som skall jobba med centrumet, säger Fredrik Andersson och ler.

Fredrik Larsson har pratat om mikroperspektiv på finansens värld och korsningen mellan finans och beteende. Nu kom-mer han in på hur makron spelar sin roll. – Det här med makrofinans är på sitt sätt tvärtom. Där kan man säga att det grundläggande problemet är att det finns en makroekonomi där finansiella skeenden är helt centrala, men där makron inte är grundad i en förståelse av finansmarknaden. – Det har funnits vattentäta skott mellan dem. Så utma-ningen är att bryta barriären, men där är det snarare så att det finns ett behov för makroekonomin att ta till sig insikter från finans.

Prorektorns telefon ringer och jag får tillfälle att titta ner i mina anteckningar. De ord som står ut är perspektiv, bredd och djup, gränsöverskridande, psykologi och förståelse. I Lund finns bredden och djupet. Här finns en populär eko-nomihögskola, här finns kompetenser inom många olika ämnen och här sker integrationen över gränserna. Det känns självklart att den här typen av forskning skall bedrivas just här.

VERKLIGHETSKONTAKTVår prorektor skräder inte orden när han jämför centrumet i Lund med det andra regionala centrumet i Göteborg samt det nationella i Stockholm. – Jag tror jag vågar säga utan att skämmas att vår ansökan var den som tog de största stegen i breddande riktning och med de högsta ambitionerna åt det hållet. – För Handelshögskolan i Stockholm spelar närheten till finansmarknaden roll på olika sätt. Det är en stor tillgång för dem, men det gör kanske också att de håller sig i en huvud-fåra. – Vi har försökt jämföra våra komparativa fördelar. Lunds Universitet är en fantastisk källa till extremt god kompetens inom de närliggande områdena som vi skall samarbeta med för att göra den här breddningen. Handelshögskolan i Stock-holm är mer isolerat trots allt. De är inte en integrerad del av en bred akademisk miljö såsom vi är.

Men bara för det blir inte Knut Wiksells centrum för Finans-vetenskap avskärmat från näringslivet. – En del av det här projektet är att kommunicera med branschen. Vi har en klar strategi om hur vi skall samverka och få kontakt med branschföreträdare. Både för deras synpunkter och för att sprida forskning snabbt och effektivt. Som ett kom-plement till forskningen vill vi försöka få forskare att systema-tiskt bearbeta sitt material i populär riktning för att det skall spridas. Vi kommer arbeta med ett ambitiöst upplagt nyhets-brev som skall gå till intresserade utanför forskningsvärlden.

FÖR OSS SOM INTE DOKTORERAR – Man får vara ärlig och säga att effekten på utbildningen i stort kommer med liten fördröjning, men i den mån vi lyckas rekrytera kommer det att förstärka området och det innebär att det kommer att finnas en bredare bas av lärare och en större er-farenhetsmassa att använda i undervisningen. Det är utan tvekan det viktigaste bidraget för studenterna, säger Fredrik Andersson. – Det kommer också förhoppningsvis vara så att de fördjupa-de näringslivskontakterna i den här riktningen skall kunna gälla inte bara för forskningssidan utan även på studentsidan. Att de

DETALJER, DETALJER

VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och verkar under Näringsdepardementet.

2010 togs beslutet att det nationella centrumet hamnar vid Handelshögskolan i Stockholm och regionala centrum läggs i Göteborg respektive Lund.

Sammanlagt skall centrumet omsluta nio miljoner årligen och anslaget från staten är på tre miljoner om året i tio års tid. En del står Lunds Universitet för, varav 500 000 kommer från Ekonomihög- skolans forskningsbudget på 60 miljoner kronor.

Näringslivsdelen täcks upp av bidrag från olika företag, bland annat lokala banker, Eon och Region Skåne.

If you are an International student looking for interesting acti-vities, or a Swedish student striving to build your international network, then the Master Project is something for you.

As a unique initiative within LundaEkonomerna, designed for bring-ing together Swedish and International students, the Master Project improves integration in Lund. The activities offered aim at helping international students to find opportunities for academic and profes-sional growth, as well as improving their integration into the Swedish environment. The Master Project was launched almost five months ago and our ambitious team is actively working in order to help in-ternational students to adapt to life in Lund. Already positive changes have taken place and we now find ourselves at a breaking point for the shift towards a more open and friendly environment for international students. Further, the career committee within the Master Project has concentrated on helping students to find possibilities of writing their master thesis with a company. If you are looking for an interesting topic for your master thesis and if you would like to write your mas-ter thesis with a company, you should visit LundaEkonomernas web-site and check the list of companies which provide students with the possibility of writing their master thesis. Some companies propose their own topics for the research; other companies are waiting for your research ideas. Also, there are possibilities for both international and Swedish students (with English as working language) to join the Master Project. This is a great chance for you to apply your academic knowledge in the real world and to get a valuable experience while writing your thesis.

Talking more about career opportunities, some members of the Mas-ter Project committee worked as volunteers during the eee career fair. It was the first time in history that international students worked as staff members during eee. Starting with four foreigners among 175 Swedish staff members, it is a good beginning of LundaEkonomernas path to internationalization. Further, the Master Project is planning to launch a debating club this semester. This will provide students with the possibility to attend debates on various economic topics. Also, once a month, an educational movie night will be held which will be supported with discussion on the relevant topic. Finally, the international parties should be the best chance to get to know more Swedish people as well as other international students.

The Master Project is working hard on starting as many initiatives as possible this semester. If you are new in Lund, or if you have an idea concerning the improvement of the Master Project, you can always contact us. We are constantly looking for new ideas and we want to help you to feel absolutely happy with your life at school.

If you should have any further questions you can contact us at masterproject@gmail.com.

We will be happy to help you in any way we can.

On the path tointernationalization

STYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

ETIKGRUPPEN:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS:TELEFON:E-POST:HEMSIDA:

ANDERS RÜDOW FORS, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.

EMMA HEIKENSTEN, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOSEFINE PERSSON, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

ANNA BLOCK, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

EMMA STAXÄNG, 0737-18 11 33, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

DAVID GILL, 0706-32 52 82, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

MATHIAS GRENNARD, 0708-16 14 75, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELIN PERSSON, 0702-76 86 23, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

JONAS WENDT, 0733-76 32 92, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAMILLA WENGHOLM, 0739-59 59 12, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

THERESE JOHANSSON, 0737-05 47 18, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

JACOB QVARNSTRÖM, 0705-85 04 51, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELLEN BJÖRK, 0708-30 31 00, ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

SARA ANDERSSON, 07068-93 27 99, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOSEPH HAJJ, 0736-90 17 88, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

MAX WALLIN, 0722-24 64 10, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58, MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

RUTGER DE GRAAF, 076-408 80 73, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELISABET KJELLQVIST, 070-527 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 073-332 84 83

ELIN MELIN LUNDSTRÖM, 0704-71 74 06, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEJOE-PHILIPP KASSEM, 0702-66 72 52

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SESTINA CEDERGREN, 0730-58 10 58

PHILIP LILJEBLAD, 0702-96 04 14, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 0708-26 71 49, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINNEA ELFSTRÖM, 0704-93 24 62, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN RANE, 0708-8122 22, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND046-222 00 90INFO@LUNDAEKONOMERNA.SEWWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHAN LÖFQUIST, 0731-40 72 34

LISA PERSSON,0707-23 23 27, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

Text: Tetyana Syrovatka, Master Project

- 33 -- 32 -

Novischdagarna

Novischdagarna 2011 blev som vanligt en succé! Temat för året var LundaEkonomer-nas filmfestival vilket återspeglades i gruppernas teman som var allt ifrån Flintstones till Aladdin. Traditionsenligt anordnades bland annat Citydagen, då novischerna fick möjligheten att bekanta sig med flertalet av LundaEkonomernas utskott. Nådiga Lundtan var självklart på plats och anordnade en tävling där grenen var att skriva en snapsvisa. Resultatet ser du till höger!

Snart kommer faddrar att sökas till Novischdagarna i höst – missa inte att ansöka!

Text: Elin Melin LundströmFoto: Novischeriet

N Å D I G A L U N D T A N

Melodi: MacarenaGrupp: Toystory

Melodi: Blinka lilla stjärnaGrupp: Flintstones

SNAPSVISOR FRÅN CITYDAGEN

En jurist har ganska trist, tänker mest på mål och tvist, Uppsala är ganska bra,men i Lund så vill man va,Ekonom är allra bäst, röjer mest på varje fest,Höj nu glaset till en skål, så tömmer vi vår alkohol!

Skål ekonomer!Lunds ekonomer är de allra främsta, i Uppsala finns de allra sämsta,Vi i Lund kan det allra mesta, dansa och dricka, vi kan festa,Skål ekonomer!

Dagens samhälle präglas av en strävan efter teknisk utveckling. Denna tek-niska utveckling inbegriper till stor del automatiseringar av moment som tidi-gare skötts manuellt av fysiska personer. Tillsammans med globaliseringen utgör detta det största hotet mot svenska jobb. Det finns idag utbildningar specialise-rade på automatiseringar av arbetsupp-gifter så att det i framtiden inte kommer att behövas en anställd på posten.

Det pratas om att det vi behöver i Sverige för att tackla globaliseringen, så länge vi inte vill konkurrera som ett låglöneland, är ett kunskapslyft. Om vi bortser ifrån att det idag finns ett överskott på eko-nomer, och istället fokuserar på de som för den tekniska utvecklingen framåt, na-turvetarna, vad är det då tänkt att dessa ska arbeta med? Jo, en stor del av dessa kommer att fortsätta att utveckla nya ef-fektiviseringstekniker, vilket kommer att bidra till fler arbetslösa. De som blir ar-betslösa är oftast inte de mest högutbilda-de, vilket medför att dessa människor får ett ogynnsamt läge på den marknad där ett kunskapslyft har skett sedan de själva utbildade sig (om de ens är utbildade).

Automatiseringen och den tekniska ut-vecklingen medför att nya produkter både snabbare och billigare kan komma ut på marknaden, vilket leder till ökad konsumtion. Men blir vi fortfarande lyckligare av att konsumera mer, och har vi ett behov av det? Jag kommer att tänka på en undersökning angående 3D-TV-apparater utförd av The Nielsen Com-pany, som visade på att 25 procent av de som aldrig sett 3D-tekniken med egna ögon och som tänkt köpa en TV inom det kommande året, hade tänkt satsa på en 3D-modell. Motsvarande siffra för de som sett tekniken var endast 12 procent. En annan fråga är: vem skall konsumera när alla jobb försvunnit? ”Alla jobb” är självklart en grov överdrift, men faktum är att effektiviseringar och produktivitets-höjningar kan leda till höjd strukturell

Text: Filip Palmquist

Arbetslöshet - en effekt av

teknisk utveckling?

arbetslöshet. Ett tänkbart scenario är att företagen i det långa loppet blir rikare på den tekniska utvecklingen, medan en allt större del av befolkningen blir fat-tigare. Företagen är beroende av att folk konsumerar deras tjänster, men konsum-tionen kommer minska med den ökade arbetslösheten. Enda lösningen som jag rent ekonomiskt kan se på detta är en inkomstutjämning där både skatter och bidrag höjs, vilket också verkar vara det mest etiskt korrekta alternativet. Ett an-nat scenario är att företagens vinster inte alls stiger i takt med den tekniska utveck-lingen, på grund av den hårde konkur-rensen. I det fallet skulle en skattehöjning kunna vara helt förödande för företagens överlevnad.

I Tyskland har det under några år disku-terats något som kallas för medborgarlön. Det är ett slags försörjningsstöd på för-slagsvis 800 euro som alla medborgare är villkorslöst berättigade till. Tanken är att det ska minska det sociala utanförskapet och få folk motiverade att våga satsa på mindre säkra sysselsättningar. Man har uppmärksammat att folk som arbetar med det de brinner för gör ett effektivare jobb än folk som släpar sig till ett arbete på rutin. Detta system går dock tvärt emot den linje den svenska borgerliga al-liansen är inne på, där arbete ska löna sig avsevärt bättre än att vara arbetslös. Det är svårt att se att en medborgarlön inte skulle komma att utnyttjas och vara en incitamentssänkare till att arbeta.

Förhoppningsvis blir det inte så att ar-betslösheten kraftigt höjs i och med ef-fektiviseringarna. Förhoppningsvis växer sig nya branscher stora. Produktionshöj-ningen innebär ju höjd konsumtion vil-ket i sig betyder ökad ansträngning på jorden. Med det medföljer att grön tek-nologi blir allt viktigare, och där kom-mer det att fortsätta att skapas jobbmöj-ligheter. Kunskapslyftet som Sverige är beroende av behöver inte betyda att alla måste ha en kandidat eller master från en högskola eller ett universitet i framtiden. Även genuina yrkesutbildningar ingår i det begreppet, och en fortsatt satsning på sådana lär vara gynnsamt. Sverige har till skillnad från de flesta andra länder klarat sig mycket bra genom krisen utan att höja skatter. Detta talar emot tesen om med-borgarlön, men endast framtiden kan ut-visa vart världen är på väg.

Om du vill läsa fler artiklar som behandlar etik och håll-bar utveckling kan du gå in på Etikgruppens webmagasin M.O.R.A.L.E. www.lundaekono-merna.se/morale Vi söker just nu även skribenter.

E T I K G R U P P E N

- 35 -- 34 -

Anna Philipson

Utbildning: Master of Science in In-ternational Marketing and Brand Ma-nagement Yrke: Arbetar på Unilever som Assistant Brand Manager för GB, O’hoj och Ben & Jerry’s. Bor: Stock-holm Familj: Mamma Meta, pappa Per, lillasyster Cilla och pojkvän Carl Johan Intressen: Mode och design, kultur, media, träning (framförallt spin-ning och löpning), jakt Förebild: Sti-na Honkamaa, Sverige VD på Google.

Hur fick du jobbet på Unilever? – Jag hade mycket kontakt med Uni-lever under mitt sista år i Lund. Jag deltog vid deras studentevent i Kö-penhamn och hade sedan ett spontant kontaktsamtal med dem på eee-dagar-na. Jag sökte Unilevers traineeprogram och var en av de sista i rekryteringspro-cessen. Jag fick inte traineeplatsen men några veckor senare ringde de upp mig och erbjöd mig tjänsten som Assistant Brand Manager.

Vad har du för arbetsuppgifter och vilken funktion har du? – Jag jobbar med Brand Building för varumärkena GB, O’hoj och Ben & Jerry’s. Som Brand Manager kan man säga att du är produktchef och jag jobbar med allt från lansering av nya produkter och produktförbättringar till att ta fram kampanjmaterial. Brand Managern kan även ses som projektle-dare då du driver många av projekten som rör ditt varumärke. Detta, även om projektet handlar om till exempel en förpackningsutveckling, är det jag som driver och koordinerar alla invol-

verade parter. Jag har mycket kontakt med allt från byråer, till Supply Chain och R&D (Research and Development).

Hur ser en typisk vardag ut för dig? – Dagarna är väldigt varierande och jag jobbar med ett stort antal olika projekt samtidigt. Jag kan göra allt ifrån att skriva en rapport till Brand Develop-ment i Europa för att få en ny produkt-lansering godkänd till att gå igenom kampanjmaterial som en reklambyrå har skickat. Andra dagar kan jag sitta och räkna på en investering av en ny maskin till att vara med på en fotogra-fering av kommande års nyheter. Det är mycket problemlösning och oför-utsägbara händelser som bidrar till ett mycket varierande arbete.

Hur är lönen? Är du nöjd? – Som arbetssökande upplevde jag lö-nen som det gråa fältet. Det var först när jag hade fått jobbet och tackat ja som lönen kom på tal. Min lön är i linje med en civilekonoms ingångslön och jag är nöjd!

Hur var tiden efter examen? Fick du jobb direkt?– Jag fick jobb innan examen och bör-jade på Unilever två veckor efter att jag lämnat Lund.

Saknade du något i utbildningen som skulle kunna bidra till en bättre förberedelse inför arbetslivet? – Det är nog framförallt de mer sif-ferinriktade kurserna som jag själv tycker är tråkiga som jag känner att jag skulle ha nytta av i mitt arbete idag. Även som marknadsförare och Brand Manager gäller det att ha koll på dina produkters lönsamhet. Jag tycker att det borde ingå mer övergripande fi-nans kurser i mastersprogrammet In-ternational Marketing and Brand Ma-nagement, där fokus ligger på att du ska bli just Brand Manager. Jag skulle även haft stor nytta av en kurs i Excel och SPSS.

Gjorde du någon praktik under din utbildning, om ja vad och var? – Jag praktiserade under två måna-der på reklambyrån Åkestam Holst i Stockholm. Det är något av det bästa jag gjort. Det var otroligt lärorikt, fantastiskt roligt samt något av det jag haft mest nytta av när jag sedan sökte jobb.

Hur är tillvaron efter studierna? Inga långa sovmorgnar längre?– Vi arbetar efter mottot frihet under ansvar. Vi har alltså inga bestämda tider på morgonen. Jag kommer oftast till jobbet vid 8.30 och arbetar sedan till cirka 18.30 – men det varierar, ibland blir det senare och ibland kan man gå hem tidigare. Jag trivs väldigt bra med det fria arbetssättet på Unilever som gör att jag fortfarande kan bestämma över min vardag. Behöver jag gå vid 15.30 en dag så går det också bra.

Motsvarar dina arbetsuppgifter det du läste på Ekonomihögskolan? – Civilekonomutbildningen är ju väl-digt bred så det är klart att jag inte har nytta av allt jag lärt mig. Då jag arbetar med brand building är det ju främst

det jag läste under mina sista år som är relevant. Men jag har även nytta av de grundläggande ekonomikurser som jag läste mina första år. Det är nog helhe-ten i min utbildning som jag har mest nytta av nu.

Har du redan under din studietid haft någon slags strategi för att på-verka din framtida karriär? – Jag har provat på så många saker som möjligt. Allt ifrån att praktisera på en reklambyrå till engagemang i student-livet. Jag vet inte om jag skulle kalla det en strategi, men det har gett mig erfarenhet, kontakter och slutligen mitt nuvarande jobb.

Vilka råd skulle du vilja ge dagens studenter?– Mitt råd är att vara aktiv! Självklart är dina studieresultat viktiga men vad du gjort utanför skolan är av stor vikt. Under min studietid gjorde jag allt från att jobba på klädaffären Spirit i Malmö till att engagera mig i Lunda-Ekonomerna och nationer. Genom att engagera dig i sådant du tycker är roligt, skaffar du dig ett nätverk, får er-farenhet och har samtidigt väldigt kul!

Vad saknar du mest från studietiden?– Det sociala – var man än gick i Lund så träffade man någon man kände. I Lund behövde man inte ens bestämma träff med sina vänner du träffade dem överallt ändå.

Har du några nyttiga tips för att söka jobb? Något speciellt man bör tänka på?– Visa driv och engagemang. Var inte rädd för att ta kontakt med företag, visa att du är intresserad och att du vet varför du vill arbete hos just dem. Börja söka jobb i god tid – det tar mycket tid.

Läs fler intervjuer med alumner påhttp://alumnigruppen.wordpress.com

Text: Damon Nofar

A L U M N I P R O F I L E N A L U M N I P R O F I L E N

Vem var den snyggaste lä-raren? – Sofia Ulver-Sneistrup.

Skönaste/bästa läraren?– Svante Körner, för att han lyck-ades göra statistik till ett roligt ämne.

Bästa minnet från student-tiden?– T-Bar. Även detta något jag saknar med Lund.

Speciell festlighet under stu-denttiden du kan rekom-mendera? – Malmö nations vårbalslunch.

Bästa nationen att festa på? – Malmö nation.

Mac eller PC? – Privat Mac men på jobbet använder vi PC.

Tenta eller grupparbete? – Jag blir lätt frustrerad av grupp-arbeten då jag gillar att jobba ef-fektivt och har en klar planering över hur jag skall lägga upp mitt arbete. Så jag skulle nog säga att jag föredrog tenta även om jag gillar det sociala med grupparbe-ten.

Längst fram eller längst bak i klassen?–Inget av dem. Jag sitter helst i mitten.

Börja tidigt eller jobba sent?– Att börja tidigt är det ultimata: då får du mer fritid efter jobbet, men oftast blir det nog ändå att jag jobbar sent.

SNABBA FRÅGOR

- 37 -- 36 -

Namn: Sabina Johansson, Camilla Olén Arbetsområde: Logistik, Lunchvärd

Varför ville du vara ”staffare” under eee-dagarna? Camilla: – Jag tyckte det verkade vara en kul grej. Det är dessutom ett bra sätt att träffa nya människor och få kontakt med olika företag.

Vad har du fått ut av eventet? Camilla: – Jag har fått nya vänner och kontakter, men även fått reda på mer om företagen vilket har varit väldigt positivt. Sabina: – Alla spännande och lärorika föredrag.

Skulle ni rekommendera andra att söka till ”staffare” nästa år? – Ja, absolut! Det har varit en jättekul och positiv upplevelse.

Namn: Sara Darfeldt och Kerstin Fredriks-son Ålder: 22 år och 21 år Program: Poli-tices Kandidatprogrammet, sjätte terminen

Vad intresserar dig med eee-dagarna? Sara: – Chansen att hitta framtida jobb eller praktikplatser, dessutom är det ett jät-tebra sätt att få inspiration till valet av masterutbildning. Kerstin: – Det är kul att prata med företag som jag aldrig hört talas om. Tyvärr har det inte funnits mycket att hitta för utveck-lingsekonomer.

Har du något favoritföretag här idag eller rent generellt? Sara: – Hunger Project tycker jag verkade väl-digt intressant. Kerstin: – Jag håller med, Hunger Project. I och för sig är det inget företag utan mer en organisation.

Namn: Tomek Liberda Ålder: 22 år Program: Ekonomie Kandidatpro-grammet, sjätte terminen

Vad intresserar dig med eee-dagarna?– Främst att få prata med de olika företa-gen och få tips till framtida ansökningar.

Har du något favoritföretag här idag eller rent generellt?– Accenture och Schibsted traineepgo-gram. Däremot känns det som om jag måste ha mer än bara en kandidatexamen för att vara intressant för de företagen.

Vad är ditt drömjobb?– Som jag ser på det idag vill jag nog jobba inom ett internationellt företag och vara stationerad i London eller någon annan storstad. Just nu lockar konsultyrket men jag kommer säkert hinna ändra mig.

Hur har du upplevt eventet?– Det är bra uppstyrt, det har i och för sig varit lite svårt att ta sig fram särskilt i Ljusgården. Men jag måste säga att det blir bättre för varje år.

Namn: Nathalie Larsson Ålder: 26 år Program: Strategi och Styrsystem (företagsekonomi), fjärdeterminen

Vad intresserar dig med eee-dagarna?– Det är ett mycket bra tillfälle att prata med många företag på en och samma plats. Hela konceptet är väldigt tidsef-fektivt. Dessutom lockar chanserna att söka traineetjänster och praktikplatser.

Har du något favoritföretag här idag eller rent generellt? – Schibsted

Är det viktigt för dig att få bra kontakt med företagen? – För mig är det viktigt, särskilt in-gångsmässigt. Det är viktigt att göra ett bra första intryck helt enkelt.

Hur har du upplevt eventet? – Eventet har varit välstrukturerat med mycket folk och många olika och in-tressanta företag.

Namn: Stina Cedergren Ålder: 22 år Program: Civilekonomprogrammet,fjärde terminen

Vad intresserar dig med eee-dagarna? – Det som intresserar mig mest är alla möjligheter som finns här vilket är jät-tekul! Det är härligt med att få en mer personlig kontakt med företagen just för att de är här för vår skull. Företa-gen vill verkligen svara på våra frågor eftersom de är här som våra framtida möjliga arbetsgivare.

Har du något favoritföretag här idag eller rent generellt? – Nej, inget speciellt. Däremot har jag fått upp ögonen för ett flertal före-tag som jag inte alls visste mycket om innan. Jag har pratat med dem och lärt mig mycket mer vilket har varit härligt.

Hur har du upplevt eventet?– Det har varit jättebra! Jag har hört att detta år ska toppa tidigare år och jag har verkligen fått ett mycket positivt intryck.

Namn: Klara KristofferssonFöretag: Ernst & Young

Vad är det bästa med studentmässor för er?– För oss är det en jättebra möjlighet att träffa studenter och ta reda på mer om dem och deras möjligheter. Det är även ett ypperligt tillfälle för att se vad marknaden har att erbjuda.

Vad söker ni hos de studenter som ni pratar med? – Först och främst deras personlighet: att de är öppna och visar en vilja att lära sig och utvecklas, men även deras enga-gemang för vårt företag.

Namn: Emelie Andersson Arbetsområde: Cafévärd

Varför ville du vara ”staffare” under eee-dagarna? – För att träffa nya människor, både andra studenter men också för att få chansen att träffa olika företag.

Vad har du fått ut av eventet?– Det har varit en jätterolig upplevelse, jag har träffat massor av nya människor och det har varit intressant att prata med företagen och höra vad de har att säga.

Skulle du rekommendera andra att söka till ”staffare” nästa år?– Absolut! Om man inte har tenta un-der dessa dagar är detta något jag verk-ligen rekommenderar andra att göra. Det har passat mitt schema perfekt och det har inte varit så krävande som jag trodde det skulle vara.

Namn: Emmy HarlidFöretag: EU Careers

Vad är det bästa med studentmässor för er?– Det är inte många studenter som vet hur man söker jobb inom EU och säkert ännu färre som vet vilka vi är. Här kan vi personligen nå ut med vår information och berätta mer om EU Careers.

Vad söker ni hos de studenter ni pratar med?– Vi vill att de ska ha ett driv, gärna vara analytiska men framförallt så ska de ha ett genuint intresse för EU och de ska ha som ambition att vilja göra skillnad.

Hur har ni upplevt eventet? – Det har varit jättekul att prata med alla studenter och det är ett oerhört bra tillfälle för akademi att möta praktik.

STAFFARE STAFFARE FÖRETAG FÖRETAGSTUDENTSTUDENTSTUDENTSTUDENT

Mingel på eee-dagarna

e e e 2 0 1 1

Text: Mikaela ForslundFoto: Björn Suomivuori

- 39 -- 38 -

e e e 2 0 1 1

Efter två intensiva dagar i slutet av februari så har lugnet nu åter dragit in över EC.

Arbetsmarknadsdagarna eee2011 besöktes av 68 företag och organisationer, sju talare samt en stor mängd ekonomistu-denter. En debatt anordnades och hela mässan avslutades med två fantastiska fester. Aldrig tidigare har intresset för eee varit så stort: alla event var fullsatta, mässans två nyhe-ter Ströget och LundaEkonomernas lounge blev båda succé men intrycket som består är de otaliga ekonomistudenter som under mässans gång aktivt tog ett steg mot framtiden. Även om det är svårt att säga exakt hur många av de kon-takter som skapats under mässan som kommer leda till ett jobb, så kan man i alla fall vara övertygad om att de skapat ovärderliga kontakter.

Vi vill nu passa på att tacka LundaEkonomerna, eee-kom-mittén och alla som gjorde mässan möjlig!

Tack!Text: Eric Brandt

Foto: Markus Brynolf

Pytten 24 februari, AF-borgen

- 41 -

Collaboration; setting up common goals that group agrees upon and working hard to reach them. One thing that becomes more and more obvious to me is how common goals and similar ideas on strategies to reach them are essential to hit the jackpot. We have seen this happen during the outstan-ding eee-days; they put up goals, tangible, measurable, intangible and immeasu-rable, and all of them were clearly reached!

However, what goals a group will work for is a matter of perso-nal opinions. Goals can be put up and agreed upon, but more or less important to the people who supposedly are meant to work hard to reach them. The objective that one person wants to reach, together with a group, might differ enormously from the goal that another person wants the group to reach. In ad-dition we have the personal goal – is one entering a group or taking on an engagement only to have it stated on his or hers CV? Or is the primary goal to learn new things e.g. develop leadership skills? Which of the personal goals are achievable concurrently as the group reaches their goals?

Even if the goals are set and everyone is happy with them it does not mean that the strategies, instruments and thoughts about how to reach them are the same for the whole group. So not only is this a question of finding common goals but also to agree on how to reach them.

I have seen and been a part of groups that have been collabo-rating well, those who have common goals but no common strategies, those who have strategies but no outspoken goals and those that have neither goals nor strategies. It is obvious which groups are the most stimulating and fun.

Collaboration is what keeps LundaEkonomerna running, de-veloping and moving forward. Everyday students are collabo-rating, taking and giving, to reach goals together as a group simultaneously as the students have the objective of developing themselves. If you take the chance and enter a project led by any of the student organisations you will learn a lot, and hold an advantage compared to others. The people that you are working with today will be the leaders and your colleagues of tomor-row. Take the advantage of growing and developing your skills together, collaborate.

Emma HeikenstenVice Ordförande

Det är mycket på gång inn-anför Skånis väggar! Vi har precis genomfört de mest enastående arbetsmarknads-dagar. Resultaten har varit oerhört goda och det är gi-vetvis med stolthet jag kan säga att LundaEkonomerna har Sveriges vassaste arbets-marknadsdagar. Detta har varit fokus i ett par veckor men under tiden så bedriver även alla de andra utskotten sin verksamhet. Det arbete som utskotten lägger ner är fantastiskt och de kan inte få nog med beröm.

Grunden för att vi även i framtiden skall ha de mest kompeten-ta och ambitiösa utskottsaktiva är att de uppmuntras och väljs att driva projekt och utskott i Fullmäktige. Jag hoppas att ni har tagit chansen att lägga er röst i Fullmäktigevalet som pågår under tre veckor fram till 14 mars. Fullmäktige är grunden för vår organisation och det högsta beslutade organet. Det ligger i de 21 ledamöternas händer att välja in utskottsordföranden, att godkänna styrelsens budget och att rösta igenom motioner.

Jag vill rikta mig direkt till er utskottsaktiva som hela tiden överträffar våra högt ställda förväntningar. Ni skall verkligen ta chansen att söka de poster till utskottsordförande och till styrel-seledamöter som kommer utlysas under mars och april månad. Ni har möjlighet att utvecklas ännu mer genom att söka er vi-dare i organisationen. Det är många spännande poster som skall tillsättas och det finns utskott som passar alla typer av kompe-tenser. Fortsätt engagera er och ta chansen att vara drivande inom utskotten eller i styrelsen.

Våren handlar för styrelsens del mycket om att knyta ihop en jättelik säck av projekt och se till att dessa blir genomförda och att de kan leva vidare under nästa verksamhetsår. Det är väldigt kul att se hur LundaEkonomerna utvecklas och jag vill vara sä-ker på att vi har en struktur som gör att de förbättringar som hela tiden görs lever kvar och blir ännu bättre. Det gäller att fokusera på vår kärna och fundera på vad vi kan vara bäst på. Min övertygelse är att vi har träffat väldigt rätt i att fokusera på våra tre ben: Social, Education och Career. Det är här jag tror vi kan vara bäst – och vi är på god väg dit. Fortsätta skapa och alltid behålla medlemsfokus. Det är så jag tror vi kommer att lyckas under 2011.

Anders Rüdow ForsOrdförande

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

WHY WE COLLABORATEDRIV LUNDAEKONOMERNA FRAMÅT

Vårterminen har dragit igång på allvar vilket innebär en intensiv rekryteringsperiod för Valberedningen. Det är många poster som skall tillsättas: allt från heltidsposter i styrelsen till övermarskalk för Vinterbalen och general för Novischeriet. Det viktigaste är inte ditt CV utan snarare att du har ett intresse för ämnet och att du är beredd att lägga ned din tid och själ i arbetet! På valberedningens hemsida www.lundaekonomerna.se/om/valbered-ningen kan du läsa mer om posterna.

rekryt

erar.

ANSÖK SENAST 29 MARS TILL:

• Ordförande för LundaEkonomerna

• Vice Ordförande för LundaEkonomerna

• Näringslivsansvarig

• Skattmästare

ANSÖK SENAST 12 APRIL TILL:

• Internationellt ansvarig,styrelsen

• Alumniansvarig,styrelsen

• Ansvarig för interna relationer,styrelsen

• Marknadsföringsansvarig,styrelsen

• Socialt ansvarig,styrelsen

• Redaktionschef,Nådiga Lundtan

ANSÖK SENAST 26 APRIL TILL:

• eee-general• Ordförande för Internationella utskottet

• Ordförande för Näringslivsutskottet

• Ordförande för Utbildningsutskottet

• Ordförande för Etikgruppen

• Tremästare,Sexmästeriet

Vill du ta nästa steg och bli en fullfjädrad medlem av

LundaEkonomerna? Gå då in på Valberedningens hemsida

idag, läs postbeskrivningarna och skicka sedan din

ansökan till valberedningen@lundaekonomerna.se

VI SER FRAM EMOT ATT TRÄFFA JUST DIG PÅ INTERVJU!

Deloitte Talent 2011Har du det

vi söker?Nya talanger i rampljusetDet är för sjunde året i rad som vi arrangerar Deloitte Talent. Ett unikt tillfälle att få möta representanter från näringslivet och skapa värdefulla kontakter med talanger från hela Sverige. Den 18-20 maj välkomnar vi 30 studenter till vårt kontor i Stockholm. Drivkraft, personlig utveckling, teamwork och ledarskap är områden som behandlas under föreläsningar och interaktiva workshops. Du träffar medarbetare från företagsledning, rekryteringsteam samt våra olika affärsområden samt får lyssna till föreläsare från Sveriges näringsliv som delar med sig av sina erfarenheter.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent 2011 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Ansök senast 24 april 2011För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2012 eller 2013. Bifoga cv, ett kort personligt brev och betygskopior från universitet/högskola. Ditt personliga brev ska besvara varför du vill delta och varför Deloitte ska utse just dig. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.com/se/student.

Frågor?Välkommen att kontakta Sofie Jungmar på 070-080 30 42.

S Å N G , D A N S O C H D E K A D E N S

ISBOKEN

ÄNTLIGEN EN KLASSIKER SOM ÅTERUPPLIVAS! VAR: BLÅ HALLEN (CAFÉ HOLGER) NÄR: 2 APRIL MER INFO OM BILJETTSLÄPP ETC KOMMER INOM KORT VÄLKOMNA!