LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNING #117

ENGLISH & SWEDISH

ANNA KINBERG BATRA

TOKYO INTERNATIONAL WEEK

RELATION VS. DUALSIM

- 2 -

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

Previous editorsPula, Sarah B, Love, leylis, Kahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

AddressNådiga Lundtan, LundaEkonomerna Skånelängan, Tunavägen 37 223 63 Lund Tel: 046-222 00 90

CorrectionsPlease contact us if you find any errors.

Printed by Exaktaprinting AB, Lund

The statements in the magazine are only to be considered as views of LundaEko-nomerna if specified.

Klas ErikssonWriter

Julius SchmidtEditor-in-Chief

Philip WrangbergEditor

Argjent VeliuAdvertising

Laila BjöörnPhotographer

Editor-in-Chief & Publisher Editor Advertising

Ebba SundbergWriter

Webpage www.lundaekonomerna.se/nadiga-lundtan

Nådiga Lundtan is a magazine by and for students at Lund University School of Economics and Management. All work is done voluntarily since we are a part of a non-profit organization. We strive for relevance and high quality in everything we do, and we aim to be Sweden’s top union magazine for economic and mana-gement students.

Reach the editorial staff at lundtan@lundaekonomerna.se and annons.lundtan@lundakeonomerna.se

Mia LundellWriter

Ulf WaltréWriter

DO YOU NOT RECEIVE NÅDIGA LUNDTAN TO YOUR HOME ADRESS? It is probably because your nation has the wrong address. You can change at www.medlemsavgift.com

Amanda BjörkArt Director

Mergime PreteniAdvertising

Miro BericAdvertising

Johan EnarssonAdvertising

Julius Schmidt 076 213 39 90Philip Wrangberg 073 593 69 45

Mergime Preteni 070 810 18 52

Cover Fredrik Wennerlund

Content5

6

10

12

18

22

24

26

29

30

32

36

Editorial

Channel: Netflix

Hälsotrender

Vi lever i en relation, inte dualism

Intervju: Anna Kinberg Batra

My Authentic Self

Kärleken enligt Sigmund Freud

Ur arkivet: Sega datorsalar

Knausgårds kamp

Meet: Linda Sturesson

A Student Movement:

Tokyo: International week

President and Vice President39

Creative commons-licenserSid 6: Hollywood Hills, Greg Jaden

Attribution-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)Sid 8: Don Draper, Christina Saint Marche

Attributionl-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)Sid 10: Healthy life™, Stereoplastika

Attribution-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)Sid 11: Refreshing C Twist, Food thinkers

Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)Sid 12: The old apartment, Keoki Seu

Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)Sid 14: Hillcrest Apartment Complex, Photo Dean

Attribution-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)Sid 21: Coloured sketches, Robin Alasdair Fredrick Hutton

Attribution-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)Sid 24: Sigmund Freud, Raúl Soriano

Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)Sid 25: 1920s The Clock Tower, Kingswood BS15

Attribution-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-ND 2.0)Sid 26: Vintage Computers, Marie Mosley

Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)

Utgivning Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt

till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

Nådiga Lundtan #117 October 2014

32

612

36

18

24

- 5 -

Julius Schmidt, editor-in-chief

EditorialAs Sweden has just cleared an election, it felt ap-propriate to explore the theme of competition a bit further in this first issue of the semester. Directly or indirectly, we are constantly taking part in competi-tions, whether it be in politics, business or lifestyle. Choosing a political party, a certain way of consum-ing entertainment, or which diet to follow are all examples of picking sides in a competition for power, money or glory.

In this issue, our writers have asked themselves in which conflicts they partake. Philip Wrangberg has looked into a new competitor on the entertainment market which you can read about on page 6 and Mia Lundell gives us her take on the latest health trends on page 10. To get a deeper understanding of the Swedish tenancy market, go to page 12 and read Klas Eriksson’s article, and to get to know Anna Kinberg Batra (who might be the next leader of the moder-ate party) go to page 18 and read my interview with her. If you are looking for some soul searching, go to page 22 and read Ulf Waltré’s take on existentialism or page 24 to read about Ebba Sundberg’s encounter with Sigmund Freud.

We have also recieved a report from the recent con-flict arising in Hong Kong and from a student who just came back from the Tokyo International Week. In this issue we are also proud to announce our newest feature; the Alumni Columni, where we will get a look into what happens once we leave LUSEM.

Enjoy!

- 6 -

The fall TV-season has started and seems more vi-brant than ever. Newcomers like Gotham and How to get Away with Murder together with fan favor-ites such as Modern Family and The Walking Dead all battle for the key to survival, namely viewer-ship. As the sitcom Community has shown us, it is not always about the ratings. If you do not attract the masses you will struggle to get renewed for future seasons.

As it stands in late 2014, it is not only the enter-tainment which faces struggles. The content pro-viders and distributors face fiercer competition in a more accessible market. Has the market for entertainment distribution shifted towards an even more perfectly competitive market? Is this sustainable or will it return to a more rigid form once the dust settles?

The Rise of Netflix

It seems the mantra for the second decade of the 21st century has consistently been choice, and in the world of television it has been directly trans-lated into watch what you want, when you want. This of course, also includes the choice to avoid dis-turbing and unwanted commercials, which inter-rupt our content. Reaching out to the consumer has never been easier, but keeping our attention is ever so difficult.

Today, mostly thanks to the relatively new pro-vider Netflix, the market has seen a shift in, not only where we watch our shows, but also in what way. Netflix is an American on-demand stream-ing service founded, to my surprise, as early as 1997. Though it has been around for almost twenty years, it is during the recent ones that its popularity has boomed. Now available in over 40 countries including Sweden it has, as of the sec-ond quarter of 2014, over 50 million subscribers globally. There can be no denying Netflix is here to compete.

With its popularity I think it is fair to ask what makes it different. As a consumer of a great deal of shows and movies (perhaps more than I am willing to admit), I would proclaim its suc-cess through its combination of attributes. Netf-lix offers on-demand, commercial free, quality entertainment. Netflix offers choice. You are free to watch what you want, when you want for the humble price of 89 SEK (7.99 USD) per month.

The Good, the Bad, and the Problem(s)

Even though this relatively young company has reached a great amount of success, Netflix still has obstacles to hurdle. The so-called choice the viewer has when using the service drastically drops outside of the North American border.

CHANNEL:

Netflix

Text: Philip WrangbergBild: Greg Jaden

- 7 -

Their DVD rental service, which complements the online streaming quite well with titles such as The Lord of the Rings and Game of Thrones, is unfortu-nately absent outside of the founding continent.

Secondly, and another vital aspect concerning even our American and Canadian friends, is its difficulty keeping up to date with the biggest shows. Breaking Bad has just recently been re-leased in its complete form, The Walking Dead still lags a season behind, and Game of Thrones is, as mentioned, only available through a DVD rental service. Of course it is a hard feat to achieve, but to air the most popular shows is a sure way to se-cure a financially stable future in an ever-chang-ing entertainment landscape.

The third issue Netflix still has to deal with is how to keep Hollywood happy, or rather, how not to anger the beast. Since the birth of Netflix, Holly-wood has mainly viewed the service as a last stop for movies, shows, and other content. It is where Goldfinger goes to Die Another Day. Newer content is sold expensively and exclusively to cable chan-nels in order to cash in. Why would Hollywood executives let that source of income deteriorate with some streaming website? As it stands now, they will not either. Notably, Netflix was unable to negotiate a deal with Sony and Disney, two of the top six studios in the world. Who knows,

maybe Warner bros. and Paramount are next to deny Netflix its path to choice.

Now it is important to realize that Netflix is not the only player in this market. In recent years classic cable channels have themselves launched premium services featuring their own hit shows, commercial free, for a monthly subscription fee. American examples are HBO with True Detec-tive and AMC featuring Mad Men among others, while back home TV4 play and Kanal 5 play are two heavy contenders. Closer substitutes also ex-ist through Hulu Plus and Amazon Video for ex-ample. Even Google is set to join the playing field through a subscription-based branch of YouTube. Though they differ with their selection of content, all subscription providers share one attribute, they are ad free.

Back to the Future

Let us say Hollywood cuts Netflix off. Content produced by the major studios no longer streams through the site. Where would Netflix stand? Well as it seems, quite comfortably. The company has evolved exceptionally well from being a con-tent provider to a content creator. Most notable are the critically acclaimed shows House of Cards with Academy Award winner Kevin Spacey in the lead and Orange is the New Black starring Taylor

Jobba med entreprenörer och utmanas varje dag. Påverkar ett företags kundfokus arbetet? Definitivt. Hos oss arbetar du med dynamiska entreprenörsföretag. Det innebär stort eget ansvar och ständigt nya frågeställningar. Du behöver gilla variation och snabba förändringar, för det kommer du att få. Välkommen till en utvecklande och utmanande vardag.

Vardagstristess? Inte idag heller.

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

TOPP 20

Jenny WallinRedovisningsassistent

Schilling. Add to that, Netflix just signed a four-film deal with Adam Sandler, set to produce and star in the features. Even though Sandler might not attract the audience he used to, Netflix stock did rise after the announcement.

And it is not only what we watch, it is how we watch it. Mr. Spacey previously coined the phrase The Netflix Model at the Edinburgh International Television Festival in 2013. It stands for the way the creators at Netflix make their shows, and the way the customers of Netflix watch them. Rather than relying on a Pilot-scheme which Hollywood does, Netflix chooses to produce all its content at once, season by season. The complete seasons are then released allowing the viewer to binge-watch a whole season at once, another relatively new phrase. It is a model of binge-creating and binge-watching one could say.

- 8 -

On a Television Far, Far, Away…

Clearly, a subscription policy is a winning policy in the visual entertainment business. Netflix hy-pothesized it, and the rest concluded it. However, whether this method will completely eradicate commercials in between content is yet to antici-pate. Spotify, a similar service in the music in-dustry, offers both subscriptions as well as a free music streaming service but with commercials. Perhaps this is a model Netflix might look into. However, the fact remains that production and distribution need financial backing, whether it is by commercial breaks or placing the product in the entertainment itself (product placement, which is a whole other issue). But I for one hope we will not be seeing Coke cans in Westeros any-time soon.

Bild: Christina Saint Marche

- 9 -

Jobba med entreprenörer och utmanas varje dag. Påverkar ett företags kundfokus arbetet? Definitivt. Hos oss arbetar du med dynamiska entreprenörsföretag. Det innebär stort eget ansvar och ständigt nya frågeställningar. Du behöver gilla variation och snabba förändringar, för det kommer du att få. Välkommen till en utvecklande och utmanande vardag.

Vardagstristess? Inte idag heller.

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

TOPP 20

Jenny WallinRedovisningsassistent

- 10 -

HÄLSOTRENDER Trender kommer och trender går, men det sunda förnuftet består?

Om fallet ändå vore så… Numera kan vi dagligen läsa om olika kost- och diettrender som vi ska följa för att nå vår drömkropp.

Men kanske vill vi inte alla ha drömkroppen utan bara uppnå en hälsosam livsstil. Därför presenteras två enkla hälsotips som ska

ge extra energi i vardagen, vilket passar perfekt i höstvädret.

Vi vaknar upp och säger idag ska jag börja mitt nya liv. Vi har nog alla varit där någon gång, vissa fler än andra. För vissa handlar det om att skaffa den perfekta beachkroppen, en del vill sluta röka och andra börja träna. Som studenter kan en förän-dring vara svår då många av oss redan har full-späckade kalendrar och uppbokade dagar. Vi har alla läst om den omtalada 5:2 dieten, men något av det senaste inom kost som blivit otroligt stort är hälsojuicer och raw-food.

Om ni studerat juiceavdelningen i er matvaru-affär har ni kanske lagt märke till det markant utökade utbudet av olika blandningar av juicer, där i bland hälsojuicer. Valen har alltså sträckt sig bortom de klassiska äpple- och apelsinsmakerna. Juicetrenden belyser användandet av drycken för att rensa kroppen från olika gifter vi får i oss. Vis-sa skulle namnge det som en så kallad detox.

Äger du en juicemaskin är hälsojuice faktiskt ett mycket bra mellanmål som gör att man undviker energidippen på eftermiddagen och det smakar enligt mig bättre än kaffe. Äger ni ingen juice-maskin blir det tyvärr lite dyrare och priset ligger på ca 20 kr flaskan. Men en flaska då och då kan man unna sig.

För dig som verkligen vill lägga tid, energi och pengar på din hälsosamma livsstil finns raw-food. Detta är en form av kost som fått ett ganska stort genomslag och ofta inte alls riktar sig till personer som vill gå ner i vikt, utan till de som vill leva lite sundare. Raw-food är helt enkelt råvaror som inte upphettats till mer än 42-47 grader celsius. Idén med kosten är att en stor del av näringen i

- 11 -

maten försvinner när den tillagas, speciellt vid hög värme. Kosten är baserad på frukter, nötter, alger, oljor, bär, svampar med mera och dessa be-handlas genom torkning, mixning och blötläggn-ing. Allt detta för att bevara maximal näring och energifrekvens. Genom att byta till en raw-food -kost skulle man öka sitt intag av viktiga näring-sämnen och då ha mer energi i vardagen.

Så vad kan meningen med alla dessa hälsotren-der vara? För vissa handlar det, som jag tidigare nämnde, om att nå sin drömkropp. Andra vill skaffa sig en sundare livsstil och vissa gör det enbart för skojs skull, men alla är ute efter en förändring.

Jag läste en artikel av en coach vid namn Mårten Nylén där han berättade att det, vid förändringar, är av största vikt att ha roligt längs vägens gång. Speciellt när man bara har som mål att skapa sig en nyttigare livsstil. Vaknar du en morgon och känner att det är dags för något nytt, ring någon vän och kämpa tillsammans. En förändring ge-nomgår man på det smidigaste sättet tillsammans med någon annan och det verkar även som en motivationsfaktor. Vidare argumenterade han för att du ska skapa en balans i ditt liv och undvika stress. Det kan handla om att effektivisera ditt pluggande och göra upp veckoscheman för att sänka denna stress; att känna balans i din vardag utan att behöva ha ett mörkt moln av stress över dig.

Men kanske viktigast av allt är att inte uppslu-kas av alla hälsotrender! Det handlar om att ha ett sunt förnuft och att inte låta kosten styra ens liv. Sätt mål, sunda mål, och ge det två veckor. Två veckor är vad det tar innan du skapar dig en vana, när du klivit över tvåveckorsbarriären är det som att åka rutschkana neråt, det är inte speciellt ansträngande och du har väldigt roligt längs färdens gång. Lita bara på att det kommer att gå.

Text: Mia LundellBild: Food Thinkers, Stereoplastika

- 12 -

Vi lever i en relation, inte en dualism

Text: Klas Eriksson Bild: Keoki Seu

- 13 -

Språket är en fundamental del av det män-skliga varandet. De ord vi använder oss av har ofta två skilda funktioner; dels upplysningen om den konkreta innebörden, dels den intuitiva känslomässiga association som ordet väcker hos människan. Det sistnämnda kallas konnotation och detta fenomen kan vara till hjälp för att förstå vissa motsättningar i samhället. Två begrepp som ofta konnoterar vitt skilda saker hos män-niskor är begreppen social rättighet och marknads-vara. Social rättighet ses ofta som något alla har rätt till oavsett motprestation eller social ställn-ing. Social rättighet bör enligt många vara något som finns tillgängligt för att människor bryr sig om varandra och inte för att de har något egenin-tresse. Marknadsvara, o andra sidan, konnoterar något mer trivialt, något som inte garanteras alla utan som distribueras av människor som har ett egenintresse, ett vinstintresse.

Vi har flera sociala rättigheter som tillhandahålls med olika framgång via en relativt oreglerad marknad, livsmedel är ett exempel. Vissa ser marknaden som en helt legitim distributör av sociala rättigheter. Andra ser det som rent av stötande att sociala rättigheter fördelas på en marknad där det antas att distributören i första hand agerar efter egenintresse och vinstmaximer-ing. Säkerligen ligger de flesta någonstans i mit-ten av detta konnotationsspektra. Vissa områden präglas dock mer av dualism än relation mellan begreppen social rättighet och marknadsvara. Bostadsdebatten i allmänhet och hyresrättsdebat-ten i synnerhet präglas inte sällan av en dualism med högt tonläge, samtidigt som den sociala rät-tigheten bostad länge varit en bristvara för många.

För att förstå denna dualism kan etikens värld vara till stor hjälp. Pliktetik och konsekvense-tik är två begrepp som brukar användas för att synliggöra etikens in- och utflöde. Huruvida en handling är pliktetisk eller ej beror på handlin-gens inflöde. Vissa handlingar anses vara goda i sig själva oberoende av vilka konsekvenser handlingarna för med sig; intentionerna med handlingen är det centrala. Den andra varianten kallas konsekvensetik och där bedöms handlingar efter deras konsekvenser och utflöde; blir kon-sekvenserna goda är handlingarna goda oavsett vilka de är eller vilka intentionerna med dem var.

Det är dock endast i den förenklade teorin som plikt- och konsekvensetiken kan åtskiljas. Det säger sig självt att dessa två poler inte kan åtskiljas i verkligheten. Få människor kan leva i ett sam-hälle där enbart pliktetik eller konsekvensetik styr det dagliga livet. Både inflöde och utflöde, både plikt- och konsekvensetik, både empati och egennytta, både sociala rättigheter och marknads-varor har betydelse. Det finns en relation, inte du-alism, mellan dessa fenomen i verkligheten.

Bostadsmarknaden är ett tacksamt fält för att stu-dera dessa fenomen. Ordet bostadsmarknad är i sig en kombination, inte dualism, mellan social rättighet och marknadsvara. Bostad ses av många som en social rättighet - de flesta anser nog att alla människor bör ha tillgång till tak över huvudet. Men det existerar även en marknad som tillhan-dahåller denna sociala rättighet. Debatten om den svenska hyresregleringen är tyvärr ett slående ex-empel på när social rättighet och marknadsvara och därmed även plikt- och konsekvensetik se-pareras på ett ibland kontraproduktivt sätt. För att förstå detta på ett djupare sätt kan en historisk exposé vara på sin plats.

Sedan 1942 har den svenska hyresrättsmarknaden varit prisreglerad. Från början var regleringen tänkt som en tillfällig åtgärd på den drastiskt minskade tillgången men samtidigt oförändrade efterfrågan som krigshotet ledde till; man ville helt enkelt förhindra en chockhöjning av hyrorna. Denna variant tillhörde den första generationens statliga, direkta, hårda hyresregleringar. Från och med 1969 har vi dock en modell där organisation-erna Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna förhandlar om hyran för flertalet lägenheter åt gången utifrån vissa lagstadgade principer om lä-genhetens så kallade bruksvärde. Alltså förhandlas inte hyran mellan hyresvärd och potentiell hyres-gäst som på en vanlig marknad. Denna modells konsekvenser på hyresrättssutbudet anses av många vara likadan som de hårda första genera-tionernas hyresregleringar.

Vad är det då för konsekvenser som avses? En-ligt en tämligen vedertagen (om än förenklad) ekonomisk modell uppkommer det utbudsun-derskott, det vill säga brist på, en vara om den prisregleras. Det förutsätter dock att marknaden för varan är någorlunda perfekt eller jämviktsska-pande. Det finns däremot åtskilliga indikatorer på att bostadsmarknaden är långt ifrån jämviktss-kapande. En rad marknadsimperfektioner anses råda: till exempel asymmetrisk information mel-lan hyresgäst/kund och hyresvärd/säljare, geo-grafisk fixering samt höga transaktionskostnader. Dessa imperfektioner skulle kunna legitimera både statliga utbudsstimulanser och prisregler-ingar, för att ur både ett plikt- och konsekvense-tiskt hänseende kunna tillhandahålla den sociala rättigheten bostad. Den oreglerade marknadens förmåga att både säkerställa möjligheten för hyresgästen att kunna bo kvar i sin bostad, och ef-fektiviteten i att snabbt kunna möta ökad efterfrå-gan kan med dessa imperfektioner ifrågasättas. Debatten gällande den svenska varianten av hyres-reglering har dock kommit att bli bredare. Frågor-na om huruvida modellen verkligen lyckas hålla nere hyrorna för de kapitalsvaga, om den hindrar nybyggnation av hyresrätter samt om den upp-muntrar till omvandling från hyresrätt till bostad-srätt, har blivit centrala i hyresrättsdebatten. Under 50- och 60-talen löstes bostadsbristen (tillfälligt) genom statliga subventioner under det så kallade miljonprogrammet. Den dåvarande regeringen hade, enligt professorn i nationale-konomi Assar Lindbeck, (en av de ihärdigaste kritikerna av den svenska hyresregleringen) av partitaktiska skäl valt att dra tillbaka den propo-sition som föreslog hyresregleringens stegvisa avskaffande. Följden hade enligt Lindbeck blivit det framforcerade och på många sätt problematis-ka miljonprogrammet. Miljonprogrammets kon-sekvenser är omdiskuterade men har enligt vissa

lett till rivningar av historiska innerstadskvarter, alltför funktionsseparerad stadsplanering, dåligt underhåll av bostäder, likriktad arkitektur och sociala problem. Hur många av dessa problem som beror på den ekonomiska policyn man byg-gde enligt, det vill säga kraftiga inslag av statliga subventioner, är dock inte glasklart. Korrelation är inte nödvändigtvis detsamma som kausalitet. Vi kan aldrig veta vad som skulle skett med andra policys, om det nödvändigtvis hade blivit annor-lunda eller ”bättre”.

Vad vi däremot vet är att vi idag upphört med statliga subventioner till bostadsbyggande men att vi har kvar samma hyresregleringssystem som infördes 1969. Vi vet också att vi har en prob-lematisk hyresrättsbrist, framför allt i tillväxt-städerna. På mindre än 10 år har 20 procent av alla hyresrätter försvunnit i Stockholm; de flesta har omvandlats till bostadsrätter. Samtidigt an-ses den rumsliga ekonomiska segregationen öka i Stockholm. Detta kan förklaras med omfattande svarthandel av dyra hyreskontrakt och omvand-landet av hyresrätter till bostadsrätter.

Ibland anses hyresregleringen vara en bromsk-loss för segregering, dock finns det väldigt lite stöd för det i forskningen. Det finns till och med indikatorer på att den svenska hyresregleringen ökar den ekonomiska segregationen. Det finns flertalet bostadsforskare som anser att hyres-rätter i förorten och på landsbyggden är pris-reglerade uppåt; det vill säga har en högre hyra än vad de skulle haft på en oreglerad marknad utan utbudsunderskott. Samtidigt har de mest eftertraktade lägenheterna i Stockholms inner-stad (som ofta tillhandahålls via svarthandel) en hyra som är reglerad långt under det oreglerade marknadspriset.

I regel bor det välbemedlade människor i Stock-holms innerstad och mindre bemedlade männis-kor i förorterna. Statistisk från fastighetsägarna synliggör detta på ett slående sätt. 2008 var den disponibla inkomsten bland hyresgäster på Östermalm cirka 300 000 kr samtidigt som ge-nomsnittshyran var 54 000 kr i samma område. På Järvafältet (en förort till Stockholm) var un-der samma tid den disponibla inkomsten 15 000 kr, och genomsnittshyran var 4 800 kr. Östermalmshyresgästen betalade alltså i snitt 18 procent av sin disponibla inkomst i hyra medan hyresgästen på Järvafältet i snitt betalade 32 pro-cent. Det hade därmed räckt med att hyresgästen på Östermalm fått högre hyra för att den eko-nomiska segregationen skulle minska. Men om även hyresgästen på Järvafältet får en lägre hyra så minskas inte bara den relativa segregationen ännu mer; hyresgästen på Järvafältet skulle även få mer pengar över i absoluta tal. Det kan alltså

- 14 -

- 15 -

vara så att den svenska hyresregleringen i dagens kontext gjort att pengar omfördelas från mindre bemedlade hyresgäster på Järvafältet till mer be-medlade hyresgäster på Östermalm, ett resultat vars konsekvensetiska legitimitet sannerligen kan ifrågasättas. Det kan väl ändå inte ha varit (och är väl inte) intentionerna med den svenska hyresregleringen.

Inom akademien råder det sannerligen ingen brist på idéer på nya hyresregleringssystem. De flesta är idag överens om att bostadsmarknaden innehar en rad marknadsimperfektioner vilket gör att regleringar blir nödvändiga ur både marknadseffektivitetssynpunkt och ur social rättighetssynpunkt. Förslag på varianter av det relativt framgångsrika systemet Tenancy Rent Control har tagits fram och i vissa länder även införts. Systemet innebär att sittande hyresgäster har reglerad hyra (alltså skyddas från plötsliga hyreshöjningar) medan nytillträdda hyresgäster får starta med en marknadshyra. I Sverige har en rad kommissioner, (bland andra Bokriskommit-tèen som lämnade omregleringsförslag i våras) lämnat förslag på nya hyresregleringssystem. Dock är det givetvis bara politikerna som kan ändra på reglerverket vilket kan vara svårt då många väljare (och kanske framför allt de kapi-talstarka och inflytelserika i innerstäderna) på kort sikt möjligen kan tjäna på det nuvarande

systemet. Ifall bostadsbristen minskar så kommer antagligen värdet på flertalet bostadsrätter också att minska. Även faktumet att en ny reglering för-modligen skulle ses som mer marknadsanpassad än den nuvarande kan göra att människor associ-erar detta med högre hyra och sämre möjlighet för de kapitalsvaga att kunna få tillgång till bostad. En konnotation som kan vara pliktetisk korrekt men vars överensstämmelse med verkligheten inte nödvändigtvis behöver stämma eller vara konsekvensetisk.

Kvar är dock fortfarande de mindre bemedlade i förorten och de mindre bemedlade som söker bostad i tillväxtorter. Den sistnämnda gruppen tvingas inte sällan in på bostadsrättsmarknaden (där det varken råder brist, reglering eller subven-tioner men där priset av naturliga skäl är högt). Därmed sker förmodligen en onaturlig överbelast-ning av efterfrågan med följden att priset går upp.

Sedan finanskrisen har bostadsrätterna i Stock-holm ökat med 100 procent i värde. En lägenhet på 45 kv.m. på Kungsholmen i Stockholm kan idag säljas för över 3 miljoner kronor. Banker har tvingats ge frikostiga lån till mindre kredit-vänliga hushåll. Att folk har någonstans att bo är viktigt både för dem själva men även för hela samhällsekonomin.

Bild: Photo Dean

- 16 -

Vilken typ av hyresreglering som är mest optimal är en öppen fråga. En omreglering av den svenska varianten innebär möjligen mer marknad i hyres-regleringen. Däremot finns inget som säger att detta leder till att den sociala rättigheten bostad blir mer oåtkomlig för de med minst kapital, eller att de som tillhandahåller bostaden kommer att drivas mer av egenintresse. Att hänge sig åt fören-klade retoriska resonemang som att bostaden är en social rättighet, inte en marknadsvara är att låta kon-notationer styra och sätta en motsättning mellan plikt- och konsekvensetik, en motsättning som bara finns i teorin. Både den sociala rättigheten och marknadsvaran kan innehålla plikt- och kon-sekvensetiska drag beroende på vilken vara som avses. Huruvida plikt- och konsekvensetik sam-spelar på dagens svenska bostadsmarknad är en högst berättigad fråga. Likaså hur mycket av det politiska beslutsfattandet som grundas på sär-skilda associationer och konnotationer. Jag hop-pas att våra makthavare funderar på det. Måtte de fatta rätt beslut.

En kraftig prisökning på relativt kort tid utan liknande ökning i löner eller dylikt är enligt mån-ga ett tecken på en prisbubbla. Huruvida Sverige är inne i en bostadsbubbla tvistar de lärde om. Dock anser till exempel Robert Shiller, en av 2013 års nobelpristagare i ekonomi och världsle-dande expert på prisbubblor att Sverige är inne i en bostadsbubbla. Bostadsbubblor tillhör de mest svårartade bubblorna eftersom bostaden är den dyraste vara som folk i regel köper i sina liv. Kombinationen av värdeminskning av bostaden och högre ränta på det ursprungliga lånet (som för det mesta blir resultatet när en bubbla sprick-er) skapar inte bara lidande för den enskilde lån-tagaren utan även för hela samhällsekonomin. Bostadsbubblan i USA (vars orsaker var funda-mentalt olika den eventuella svenska bubblan) ledde till global finanskris som i sin tur ledde till social oro, missnöje och populism, inte minst i Europa.

En politisk lösning skulle kunna vara den värde-minskning på bostadsrätter som ett större hyres-rättsutbud kan ge upphov till. Därmed skulle dagens hyresregleringssystem även kunna gynna och skydda alla de bostadsrättsinnehavare som tagit stora lån till sin bostad. Däremot kan en omreglering och ett eventuellt större utbud av hyreslägenheter paradoxalt nog gör att bubblan spricker. Hyresrättsdebatten är full av etiska och moraliska utspel om att främja de minst bemed-lade. Det är också en av etikens byggstenar att minska lidande för de som blivit missgynnade av livets godtycke.

As yougrow

IKEA

grows

challenge...

we

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

wonderful

future

comes in a flat pack

happiness

Democratic

design

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you.

You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.sE/jobb

© Inter IK

EA System

s B.V. 2014

- 17 -

As yougrow

IKEA

grows

challenge...

we

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

wonderful

future

comes in a flat pack

happiness

Democratic

design

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you.

You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.sE/jobb

© Inter IK

EA System

s B.V. 2014

- 18 -

INTERVJUAnna Kinberg Batra

Text: Julius Schmidt Bild: Fredrik Wennerlund

För många studenter kan karriären kännas långt borta och vägen dit krokig. Två veckor innan valet träffade Nådiga Lundtan Anna Kinberg Batra för att diskutera hennes väg in

i politiken och varför hon valde den högra falangen.

- 19 -

Vi ses på ett café nära Stortorget där Anna ska kampanja under dagen, det är två veckor före va-let och hennes schema är fullspäckat. Hon är född och uppvuxen i Stockholm, bodde som barn en tid i Holland och är i grunden civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Liksom många av oss andra valde hon ekonomi eftersom det är en bred utbildning där man kan förena sitt intres-se för samhällsfrågor och matematik.

– Jag funderade på juridik också, men det var för lite matte och om man valde ekonomi kunde man skjuta upp yrkesvalet. Det är nästan som att jag fortfarande inte har valt yrke.

Anna studerade även språk och statsvetenskap vid Stock- holms universitet där hon dessutom satt som vice och ordförande vid Stockholms universitets studentkår.

– Från mamma lärde jag mig tidigt att om det var något som skulle göras så var det lättare att fixa det själv än att sitta och gnälla.

Kinberg Batra började sin politiska bana tidigt genom sitt engagemang i elevrådet och beskriver sin tonårstid under 80-talet som en intressant pe-riod då hennes politiska gnista tändes.

– Det var inte fri radio och TV under min up-pväxt; det var förbjudet att lyssna på fria radio-kanaler och man kunde inte ha vilken telefon som helst. Men det förändrades under den tiden, muren föll då jag var 19, det var spännande tider både i Sverige och Europa. Eftersom jag har bott i Holland så såg jag inte Europa som något långt bort, jag hade tidigt en EG-knapp och gick med i MUF redan i åttan.

Hade du någon plan för din framtid?

– Nej, tvärt om, jag pluggade lite olika saker och det tog tio år från att jag skrev in mig på den första kursen till dess att jag var utexaminerad

från handels. Jag läste dubbelt i och för sig och samlade ihop 220 poäng. Jag gjorde väldigt myck-et däremellan, hade studieuppehåll och jobbade utomlands. Men det var skönt att komma in på ekonomi på handels ’91 eftersom jag hade en bred och stabil framtid säkrad, men också eftersom jag kunde skjuta upp yrkesvalet.

– Många känner säkert igen sig i att man skulle bli bankir eller revisor eftersom det var ett ”riktigt ekonomijobb”, men det var inget för mig. Jag kän-de mig ibland stressad under studierna eftersom jag inte hade ett konkret mål och tänkte att jag var

tvungen att skärpa mig, öka studietakten och fokusera. Men nu är jag glad att jag tog min tid eftersom jag lärde mig mas-sor och fick vänner för livet. Och jag tog ändå examen vilket jag tycker att man ska göra.

Visste du att du var moderat redan från början?

– Jag var rätt säker på min politiska tillhörighet. Under 80-talet var till exempel betyg ifrågasatt, vilket jag tyckte var en självklar del av skolan, och EU-sammarbete är en viktig del i min poli-tiska övertygelse. Frihet är också en dygd, vilket högern erbjuder mer av. Man ska göra det man kan och vill med sitt liv och bestämma själv. Man måste ta hand om andra, men inte tvingas in i strukturer. Jag tycker att det är för mycket kollek-tiv inom vänstern. Men jag trivs bättre inom Nya moderaterna eftersom man tror på att låta männi-skan växa och välja sin livsstil, men även ett sam-hälle som håller ihop och tar hand om varandra. Tryggheten är viktig för att låta alla leva som de vill; vet man att om det skiter sig så tar samhället hand om en så vågar man ta större risker.

Om du var finanspolitisk diktator med total makt, vilka finanspolitiska förändringar skulle du då göra?

– Poängen är att individer och företag ska ha möj-lighet att göra det de är bästa på, men hur man

- 20 -

konkret ska gå tillväga är svårt att sätta fingret på. Man ska inte reglera och dirigera så mycket och man kan inte, som finansminister, skapa jobb. Däremot är det viktigt att ha ett företagsklimat i världsklass. Till exempel ska regelbördan för små företag vara liten och skatter ska vara låga nog för att företag ska kunna växa men höga nog för att man ska kunna ta hand om varandra.

– Vi har idag hård konkurrens från andra länder, så vi måste fortsätta att hjälpa folk och företag i omställning. Till exempel har Ericsson både börjat och slutat med mobiltelefoner under min livstid, men de är fortfarande bland de världsle-dande på kommunikation, fast i nya former. Om man jobbade med att producera mobiltelefoner så har man antagligen inte kvar det jobbet utan arbetar snarare med kommunikation.

I takt med globaliseringen kommer Sveriges arbetare att bli allt mer konkurrensutsatta, hur ska Sverige tackla det problemet och hänga med i utvecklingen?

– Enkelt sätt finns det två spår; konkurrera ge-nom löner, vilket inte är att föredra då vi har det bra och vi vill fortsätta att ha det så, eller att konkurrera med värde. När det utexamineras fler ingenjörer i Indien per år än den finns i Sverige så ökar trycket, då kan man inte vara bästa på allt utan man måste specialisera och satsa på att ligga i världstoppen inom vissa områden till exempel life science eller IT-telekom. Så specialisering och högteknologi är viktigt, men vi behöver även jobb som inte kräver en examen, eftersom alla inte vill vara ingenjörer. Då måste vi sluta tala illa om tjänstesektorn och de enkla jobben. Rut-reformen har till exempel gjort att fler jobbar vitt, vilket in-nebär att de kan samla pensionspoäng och jobba sig uppåt från golvet till ett skrivbordsjobb.

På grund av globaliseringen kommer även gam-la jobb att upphöra medan nya jobb tillkommer. Då behöver arbetskraften omskolas och vida-reutbildas, vilka insatser vill du se för att hjälpa folk i den utvecklingen?

– Vi vill stärka arbetskraften både kvantitativt och kvalitativt, alla som vill och kan jobba ska ha möjlighet att göra så, även om man är ny på ar-

betsmarknaden eller om man har problem som till exempel funktionshinder. De grupperna jobbar vi med att sänka trösklarna för och för ungdomar har vi yrkesintroduktion där man kombinerar ut-bildning och arbete. Man lär sig jobbet på jobbet. Vi har föreslagit att man ska kunna gå en omställ-ningskurs utan att förlora a-kassa, för i grund och botten är det bra att stärka sin omväxlingsförmå-ga. Vi måste vänja oss vid att behöva byta jobb oftare.

– Vi satsar på utbildning över hela kedjan. Till exempel har restauranghögskolan i Malmö öpp-nat en yrkesgymnasieutbildning för de som, till exempel, inte vill gå på Lunds universitet utan få jobb direkt, samtidigt har vi 80 procent högre anslag till forskning i Lund idag jämfört med år 2006. Poängen är att utveckla hela kedjan, både de som vill byta jobb och de som är på väg in på arbetsmarknaden.

Sänkningen av restaurangmomsen har i mångt och mycket inte haft den effekt som man hop-pades på, efterfrågan på restaurangtjänster samt nyanställningen ökade inte i den grad som efter-strävades, så var det en lyckad reform eller hade pengarna kunnat användas på ett bättre sätt?

– Restaurangmomssänkningen är inte svaret på alla frågor och vissa har spenderat de extra pen-garna genom att anställa. Men samtidigt är det en bransch med små marginaler och andra krögare har använt pengarna genom att ändra på små sa-ker. Till exempel att ta risken att anställa en nyu-texaminerad från restaurangskolan istället för någon med mer erfarenhet. Och momssänknin-gen samt den lägre arbetsgivaravgiften för unga ger förhoppningsvis en mer varaktig effekt. Men om man nu skulle höja momsen och arbetsgivara-vgiften till de unga så skulle det skapa en ökad kostnad på 40 000 kr per år och ung vilket kan leda till att nära 1800 jobb förloras bara i Lund. Det finns ju en risk att momsreformen bara blir till vinst för företaget i fråga, hur ser du på det?

– Det är inte min plats att bestämma över res-taurangerna och hur de vill göra med den ökade omsättningen, vissa sänker priset, andra ökar sina marginaler, några investerar det i rörelsen,

Bild: Robin Alasdair Fredrick Hutton

- 21 -

andra anställer en ny. Jag har inga synpunkter på vad de faktiskt gör med pengarna. Det är bra att restaurangbranschen växer eftersom det gör att fler unga kan få jobb och att fler har råd att gå ut och äta. Det är inte lika lyxigt att gå ut längre; när jag var ung så gick man bara ut på restaurang för att fira något. En skillnad mellan höger och vänster är att vi hade tänkt behålla momsen och arbetsgivaravgiften, eller i vart fall inte höja dem. Vänstern har mer tillfälliga lösningar, men vad händer när tillfälliga åtgärder och pengarna till dem är slut? Det är en viktig konflikt som inte alltid kommer fram.

Universitet handlar inte bara om studier, man träffar även vänner och festar, gjorde du det?

– Jag kan faktiskt ångra att jag inte gjorde det mer. Jag hade jättekul, särskilt i Lund! Några bodde till exempel på korridor, och det verkade jättekul, där var det alltid fest verkade det som. Jag höll på både med fest, politik och kår under mina studier, jag var ju i universitetssvängen länge. Jag tycker att man ska ta studierna i sin egen takt, ta till ex-empel en termin och engagera dig i kåren.

– Jag kan ångra att jag inte åkte på utbytestermin under studietiden, då kändes det som att jag inte hade tid, men ett år under studietiden hit eller dit betyder inte lika mycket nu. Det viktiga är vad man lär sig och vilka erfarenheter och kontakter man etablerat, även utanför hörsalarna och le-ktionerna. Det är bra att plugga och man ska ta examen men bejaka det andra också!

Bild: Robin Alasdair Fredrick Hutton

- 22 -

This correlates with living everyday life through undertaking set roles. The acting out of roles such as the worker, parent, social democrat or business student allows us to live and exist in the world wit-hout any difficulty. The overall consistency of taste, behaviour and consumption related to most people is quite striking. Kierkegaard viewed media as the supporter of a society that does not form opinions but adopts them. I have found this to be a common phenomenon in political and other discussions. In my experience, there is usually little thought put to one’s individual examination of a topic. Instead, we tend to pick the side with which we identify and blindly parrot whatever arguments we have pre-viously heard.

By not executing our authenticity we may escape anxiety, but will not actually be living our own li-ves. Rather, our existence is reduced to a shell of ex-pectations and imagined choices indirectly done by others.

The distinction between the two selves is difficult in reality. I cannot know for sure if it is the my-self or the they-self that creates the desire for a career in management consulting, or for owning a Maserati. However, I cannot be the only one looking at my own life, however happy and rich, perceiving it as mundanely predictable. I find few major choices that have taken me to unexpected roads. Looking for-ward I would like to be unaware of what to expect. Life, for most of us, looks more or less the same. Ex-istential philosophy gives me a prolonged sense of the idea of a life lived by my-self.

What are you planning to do with your life? What do you really want to do? Questions like these are difficult to ponder, and rightfully so. They carry enormous weight and deserve more of our atten-tion. Being twenty-something, we all try to un-derstand what we want to do with our lives, with whom to spend it and where to live. Inspirational gurus usually only give me a tingling feeling that lasts no longer than a couple of hours. In existen-tial philosophy however, I have found tools to bet-ter understand choice and possible ways to a more meaningful life.

Existential philosophers seek understanding in questions relating to free will, anxiety, what it me-ans to exist and how one should live. Starting off with Danish philosopher Søren Kierkegaard, exis-tentialist thoughts continued throughout the 19th

and 20th century with Nietzsche, Heidegger, Sartre and de Beauvoir. All of these minds had similar ide-as regarding living one’s own life, inventing their own terminology. Nietzsche’s super-human would devise its own morals while Simone de Beauvoir’s authentic being stressed turning away from norms and conventions.

In my opinion, Heidegger makes the clearest case through a rich terminology of his own invention. Authentic living is a life owned by the self. He di-vides the self between my-self and they-self. When we act solely in accordance with the expectations of others we do not live authentically. Authenticity is not about constant rebellion or isolation from oth-ers, it is rather about relating to others without lo-sing one’s my-self to the they-self. Heidegger claims that the authentic life demands continuous effort, otherwise we naturally fall back to the comfort of doing only what is expected of us.

My Authentic

Self

Text: Ulf Waltré

- 23 -

Bered er på ett spännande äventyr med läkaren, neurologen, författaren och inte minst psyko-analysens grundare Sigmund Freud (1856-1939). Experten Freud är känd för att dra alla människor över en kam och att använda det sunda förnuftet före vetenskapliga bevis. Hans teorier kan sam-manfattas i att all människlig handling grundar sig i människans köttsliga lust. Var redo, för nu skall vi närma oss de yttre kretsarna av Sigmund Freuds något speciella hjärna. Vi kommer att till-bringa en eftermiddag i sällskap av denna mång-faldiga själ. Det kommer att bli en upplevelse som ni sent skall glömma!

Året är 1920. Vi befinner oss i musik- och kul-turstaden Wien. Österrike-Ungern har nyligen upplösts och kejsardömets forna huvudstad Wien har tagit mycket stryk på grund av kriget. Många män har dött i strid och många kvinnor och barn har lämnats ensamma eller dött i sjukdomar som kriget har bringat med sig hem. Staden Wien är

dock fortfarande vacker, likt en juvel funnen i ruinerna av ett nedbränt hus. Den rena och troll-bindande jugendstilen präglar fortfarande husens fasader och positivspelaren står fortfarande och vevar vid sitt gatuhörn.

Freud är en vanemänniska. Varje dag förväntar han sig en frukostmeny, och sedan att få fru-kosten serverad av sin fru. Efter frukosten tar Freud sin rutinmässiga promenad längs Ring-straße, gatan som omfamnar stadens heliga inre, för att beakta stadens praktfulla societet. Han bil-dar en bestämd uppfattning om var och varannan och placerar dem i mönstret som bildar väven av samhället. Han fortsätter till Kunsthistorisches mu-seum. Han skämtar med sin kollega Carl Jung om hur han tycker om att samla på fina saker från muséet. Carl Jung ler och tänker på ryktena som florerar kring Freuds samlarmani.

Till sist skiljs Freud från sin vän och anländer till favoritcaféet: Kafé Landtman. Det påminner om ett konstgalleri med snidade träkolonner och neo-klassiska friser på väggarna. Freud sitter alltid i änden av den bakre salongen på caféet. Platsen ger honom en tydlig bild av alla som passerar utanför på Ringstraße, dessutom hänger Freuds kunder ofta på Kafé Landtman.

Vi slår oss ner. Carl Jung och hans pasient Sabina Spielrein passerar på Ringstraße. Freud skrockar till. Han berättar för mig om hur Jung och han brukade vara mycket goda vänner, men att ”frun-timret” Spielrein uppslukat Jung och fått honom att gå emot Freuds teorier. Freud är trött på mäns besatthet av kvinnor. Enligt experten själv finns det fyra typer av män när det kommer till kärlek:

Den första manstypen faller för en upptagen kvinna. Om kvinnan är ledig försvinner hans in-tresse. I vissa fall kan han till och med ignorera och förakta en ledig kvinna. Hans känslor och be-hov av att äga en kvinna ökar ifall hon är uppta-gen. Det behöver inte vara en kärleksrelation med en annan man, det behöver bara vara en relation med en man. Mannens kärlekskänslor är alltså positivt korrelerade till kvinnans otillgänglighet.

Den andra manstypen föraktar kvinnor som är för seriösa och goda. Kvinnan enligt dessa män

Kärleken enligt Sigmund Freud

Text: Ebba Sundberg Bild: Raúl Soriano, Kingswood BS15

- 24 -

- 25 -

är inte tillräckligt sensuell och charmig för att de ska kunna fatta kärlekstycke för henne. Men när en kvinna istället är orimlig, oseriös, otrogen och opålitlig blir den här manstypen kär. Kärlek till en sköka för att citera Freud mer exakt. Freud tilläg-ger också att han anser att detta är grunden till Jungs kärlek för Spielrein…

Den tredje manstypen är han som verkligen faller pladask för en kvinna. Kvinnan absorberar all hans energi och han tappar greppet om verk-ligheten. Han blir uppslukad av henne. Han värderar kvinnan högre än sig själv. Passionen som han känner är stark. Kvinnor brukar efter ett tag tröttna på dessa män. När mannen sedan blir avvisad hittar han en ny och ”ännu bättre” kvinna. Han blir återigen lika förälskad.

Den fjärde manstypen blir kär i kvinnor som behöver honom. Hennes öde ligger i mannens ägo och utan honom är kvinnan förlorad och värdelös. Den här typen av män manipulerar, för-trycker och övertygar kvinnor. Men om mannen faktiskt lyckas styra upp kvinnan till det som han anser är bättre, tappar han ironiskt nog allt sitt kärleksintresse för henne.

Vi kan med detta konstatera att kvinnor ska, om de vill att en man ska älska dem, antingen vara som ett osäkert barn, tillhörande manstyp fyra (han bestämmer allt). Eller så ska kvinnan vara väldigt självständig och självsäker, tillhörande manstyp tre (toffeln). Hon ska vara en manssluk-erska för att attrahera manstyp två (som inte kan tillfredsställa), men hon kan också själv bli mans-slukad, exempelvis genom ett så kallat one-night-stand, tillhörande manstyp ett (kvinnokarlen).

Freud specialiserade sig på kvinnlig hysteri. Trots det bildade han ingen direkt uppfattning om hur kvinnor fungerade eller tänkte när det kom till kärlek. Det komiska i det hela är att han omringade sig med kvinnor. Han hade fem döt-trar och fler kvinnliga bekanta än manliga. Freud ansåg att de flesta kvinnor konstant led av hys-teri. Hysterin berodde till största del på sexuella upplevelser som kvinnan hade som barn. Ett av de mer kända påståenden Freud yttrat om kvin-nan är hur hon, i sina unga år, led av penisavund. Alltså, det faktum att kvinnan föds som en kvinna är den egentliga grunden till hennes hysteri. Men hysterin var bara en del av kvinnans irrationella beteende, och i det stora hela kvarstår frågan hur-uvida Freud verkligen lyckades bli en visare man genom sin förståelse av kvinnans natur:

“The great question that has never been an-swered, and which I have not yet been able to answer, despite my thirty years of research into the feminine soul, is ‘What does a woman want?”

- 26 -

Alla har vi förmodligen någon gång tagit en tur ner i datorsalarna på Alfa 1 och känt det som att dörrarna in dit är som en portal tillbaka till 1990-talet. Inte bara på grund av de slitna stolar-na eller den kvava luften, som man skulle kunna tro hade varit där sen 90-talet, utan också på gr-und av de ofantligt långsamma, sega och tröga datorerna. Ni känner säkert igen scenariot - du kommer in, sätter dig ner, loggar in, väntar ett tag medan datorn arbetar klart, man går och hämtar lite kaffe, kommer tillbaka och datorn har loggat in dig. Visst är det frustrerande! Som student tit-tar du dig då runt i rummet och funderar på vad som har hänt och hur du hamnade där. Det har jag också gjort, och därför undersökt vad som är den stora hemligheten bakom datorsalarnas patinerade intryck.

Sagt och gjort, jag ringer upp Jörgen Norén som är husintendent på Ekonomihögskolan och ställer frågan varför våra datorer inte är som alla an-dra. Svaret är komplicerat och kanske inte alltid helt lättbegripligt, men jag ska försöka göra det så enkelt som möjligt. Datorsalarna på alfa 1 är uppbygga kring ett system som kallas för ”tunna klienter”, vad detta innebär i praktiken är att när du sätter dig ner och loggar in på en dator i dator-salen sitter du inte vid en ”riktig dator”.

Bredvid skärmen finns en liten låda som har till uppgift att vidareförmedla dina tangentbord-stryckningar och dina musrörelser till en server lite längre bort som sköter allt tänkande som en dator i normala fall sköter. Denna server gör sedan det du begär, som att till exempel. öppna Word eller Internet Explorer och skjuter sedan ut den bild som ska visas på din skärm till den tunna klienten som sedermera ser till att skär-men du sitter vid visar dig den bild du ska se. Det är ungefär samma sak som att du ska rita 50

olika gubbar på 50 olika papper med en penna på en och samma gång. I datorvärlden är detta inga problem så länge man inte ber servrarna att rita allt för avancerade gubbar, vilket sätter tummen i ögat på det bakomliggande problemet till våra långsamma datorer som känns något gammalmodiga.

Datorsalarna öppnade upp sina portar för första gången år 2000 och systemet var dimensionerat för att studenterna skulle sitta där och skriva, räkna och använda applikationer som användes i undervisningen. Men datorsalarna har blivit till så mycket mer, studenterna sitter fortfarande där och skriver och räknar, men datorsalarna har utvecklats till en mötesplatts där man kollar Facebook, skriver mail och läser senaste nytt på Aftonbladet. Det är nu problemet uppstår, när studenten surfar runt och uppdatera sig finns det sällan en sida som inte innehåller reklam och mer ofta än sällan, animerad reklam. Denna reklam belastar servrarna med så mycket att fundera på och så mycket att rita att det blir som att simma i sirap när du ska surfa eller skriva på din uppsats. För att lösa situationen, eller i alla fall göra den lite bättre, kommer skolan under hösten att in-vestera i nya servrar som ska installeras och göra det lite mindre siraps-aktigt att utföra sina da-torärenden. Dock finns det en önskan om att även byta ut de tunna klienterna (svarta lådan bredvid skärmen) och skärmarna för att få ett nytt system som är dimensionerat för dagens behov. Detta är dock ett förslag som väntar på beslut och som in-gen riktigt vet när det skulle kunna bli verklighet.

Trådlöst

En glädjande nyhet för alla med bärbar dator är att man på skolan även har ambitionen att utrusta datorsalarna med trådlöst nätverk så att man kan koppla upp sig inne i datorsalarna. Plus att man vill se över strömförsörjningen i datorsalarna för att du ska kunna koppla ström till din bärbara da-tor. Vad gäller det trådlösa nätverket på skolans övriga område finns långt gående planer. De ac-cesspunkter som finns idag för att ansluta sig trådlöst är mestadels uppsatta av institutionerna själva och är av samma modell som man skulle kunna hitta hemma hos valfri familj i Lund. Des-sa är absolut inte dimensionerade för att använ-das i en så pass komplicerad miljö som EC utgör. Tidigare har det inte funnits någon större ambi-tion från Ekonomihögskolans ledning att förse skolan med rejäla accesspunkter, men nu har man fått gehör för önskan och om allt går som det ska kommer delar av skolan att täckt av ett nytt trådlöst nät från och med 4 oktober. Vilket också sammanföll med invigningen av Samday.

Ur

Ark

ivet

: Pu

blic

erad

#75

hös

ten

2007 Sega datorsalar

Text: Andreas C. Kozub Bild: Marie Mosley

De första veckorna av dina studier kan förmodligen kännas en aning kaosartade. Du ska lära känna dina klasskamrater, kanske försöka inreda dina 18 kvm med kokvrå, bli proffs på att koka nudlar och dessutom börja snegla lite på kurslitteraturen.

För att göra det lite enklare för dig vill vi tipsa dig om Student- klubben. Som medlem i Studentklubben får du varje månad nyhetsbrev där vi berättar om praktik, traineeprogram, sommarjobb, rekryteringar och våra studentaktiviteter.

Gå in på vår hemsida pwc.se/student och registrera dig idag.

www.pwc.com/se/student

PwC välkomnar Dig till studentlivet!

- 27 -

De första veckorna av dina studier kan förmodligen kännas en aning kaosartade. Du ska lära känna dina klasskamrater, kanske försöka inreda dina 18 kvm med kokvrå, bli proffs på att koka nudlar och dessutom börja snegla lite på kurslitteraturen.

För att göra det lite enklare för dig vill vi tipsa dig om Student- klubben. Som medlem i Studentklubben får du varje månad nyhetsbrev där vi berättar om praktik, traineeprogram, sommarjobb, rekryteringar och våra studentaktiviteter.

Gå in på vår hemsida pwc.se/student och registrera dig idag.

www.pwc.com/se/student

PwC välkomnar Dig till studentlivet!

- 28 -

U N I O N P A G E S

#KI

MJO

NG

PAU

LA

- 29 -

Text: Thomas KallingBild: Jennifer Annvik

I över ett år har den legat på nattygsbordet, den svartlila tegelstenen. Min Kamp 6, mer än 1 100 si-dor, sista bandet i Karl Ove Knausgårds mäktiga epos. Banden 1-5 var inga problem, men sexan, den har inte bjudit till alls där den legat på nat-tygsbordet och agerat underlägg åt bok efter bok som gått före. Jag skippade pocketversionen och e-boken, de vägde för lite helt enkelt. Följaktligen blev det inget läst på resor heller – den här boken är inte särskilt mobil, vare sig logiskt eller logis-tiskt. Min Kamp 6 fjäskar inte på något vis.

Men nu har jag i alla fall tagit mig genom sexan och därmed hela serien, och förutom att jag är aningen lättad, är jag som så många andra djupt imponerad. Knausgård och jag är lika gamla och utöver en del igenkänning är det en fantastisk text om vår tid, om jag-och-du och jag-och-vi, vänskap och släktskap, utanförskap och relationer, tillkor-takommanden och förnedring, och drömmar som aldrig slår in. Den som läst någon del av sviten vet att i princip ”inget” händer, och det är en del av kampen.

Som lätt yrkesskadad förleds jag ibland att fun-dera över vad det jag läser har att säga om or-ganisationer. Så är fallet även med Min Kamp, som handlar om de problem vi kämpar mot när vi försöker bli lyckliga (eller bara överleva): ond-ska, förtryck, skam och vanlig leda. I det avseen-det är romanens protagonist Karl Ove ett så pass gott exempel på de problem som uppstår när man alieneras i förhållande till resten av organisatio-nen (fadern, familjen, samhället) att man upple-ver smärta, sorg och hat. Min Kamp säger mycket om vad det innebär att bli ledd. Men den säger också en del om att leda. Knausgårds uppgörelse med sin döde fader och alla de människor som han låter ta faderns plats är också en revy över destruktivt ledarskap. Karl Oves eget ledarskap är magert, han vill mest vara ifred.

Men det finns en metaaspekt av det här projek-tet som säger exakt allt om att organisera sig och

verka för att nå sina mål: det arbete varmed själva sviten kom till. Knausgård skrev, redigerade och marknadsförde en bra bit över tretusen sidor text på tre år, ca tjugo publicerbara sidor i veckan, efter att tidigare varit tämligen improduktiv och debuterat sent. Dessutom debuterade han under en period med dålig ekonomi för både honom och hans skrivande hustru – en insats som jag, i egen-skap av tidvis skrivkrampspåverkad, har djup respekt för. Men det är så här det kan funka. Vi är alla ungefär lika intelligenta, det är hårt arbete som skiljer. Och hårt arbete, ja det kan Knaus-gård; upp kl 04:30, tre timmars skrivande, fixa frukost, dagis, hem och jobba som fan för att hin-na dagens deadline, bli smädad av en redaktör, kedjeröka, förlöjligad av någon recensent, skriva mer, fixa middag, lattja med ungarna och natta dem, sen skriva tills man stupar. Min Kamp är det hårda arbetet, livets elementa, det enda som spe-lar någon roll. Snart står den i litteraturlistan på en kurs du läser.

Inspektorsidan

Knausgårds kamp

- 30 -

Alu

mni

Col

umni

Name: Linda SturessonProgram: BSc in Business Administration and MSc in Accounting and Management ControlGraduation year: 2013Current city: StockholmCurrent work: Auditor at EYPast involvement within LundaEkonomerna: Head of International Affairs, Head of Fundraising LIWCurrent involvement within LundaEkonomerna: One of two Section Mangers of LundaEkonomerna Aeternum

- 31 -- 31 -

What did your student life look like?

– I did both my bachelor and my master’s at Lund University, including one exchange year at the University of California Davis. Basically a lot of areas have always seemed interesting to me which drove me to take classes in Business, Bu-siness Law, Statistics, Economics, Sociology, Psy-chology and Political Science. Eventually I chose to focus on what I could see myself working with in the future and what I felt challenged me the most. I would not have done anything differently and am very happy with my choice today even though I think I could have done well in other areas as well. In respect to this I know it can feel difficult to choose your field of study, so I would like to emphasize that even though a choice is made, things are not necessarily set in stone and there will still be lots of opportunities in the fu-ture. So go with your guts and choose a field that is fun and challenging.

How do you feel, looking back at your time with LundaEkonomerna?

– Looking back at my time as a student in Lund it was about so much more than just school work. My time with LundaEkonomerna really put a silver lining on my studies. In addition to this, my involvement in LundaEkonomerna is highly valued by employers and acts as a mark of qua-lity. You also get valuable experiences in project management, responsibility, teamwork and bud-geting when being an active member of Lunda-Ekonomerna which will all be beneficial during the start of your career.

What do you do now?

– Since graduating it has been very exciting to start my career and actually put everything I lear-ned at university into practice. For over a year now I have worked as an auditor at EY:s Stock-holm office. I generally work with larger global and often listed companies. I am also one of two Campus Ambassadors for Stockholm University and thereby work with student relations as well as brand management. Looking back at the last year I have learned so much and it feels great to have made the move from student to young professional.

What is your favorite memory from LundaEkonomerna?

– One memory that is really close to heart is Ast-One memory that is really close to heart is Ast-rogalan 2013. Especially when we, the board of 2012-2013, gathered on the second floor of Skånis to thank eachother for the collaboration throug-hout the school year. I think the sense of accom-plishment and joy was at an all-time high. And winning Corporate Challenge 2012 was pretty great too.

Meet:

Linda Sturesson

Text: Julius SchmidtBild: Kristin Silkeberg

In this issue, Nådiga Lundtan introduces the all-new Alumni Columni to help bridge the gap between past and present students of LUSEM. For the premiere issue, Linda Sturesson, former Head of international Affairs has graced

us with her presence to share her experiences of LundaEkonomerna and the life thereafter. The interview was organized through the LE organization Aeternum which connects alumni with other old-timers and present members

of LundaEkonomerna. Linda is one of two currently holding the position as head of Aeternum Stockhlom.

- 32 -

I could spend this short report writing about my exchange life and Hong Kong - because the city and its people do deserve the praise. But I will not.

A few weeks after my arrival, Hong Kong was suddenly the center of attention in the world media. A student movement known as Occupy Central (the finance districts of Hong Kong) had started to realize the threats announced long be-fore. The movement is looking for answers to why China has ruled against a more democratic elec-tion process (universal suffrage) in Hong Kong.

Before I go on writing about the heroic but ille-gal actions taken by the students lets glance at the history of Hong Kong. As a colony of the UK for many years, it was handed back to the Commu-nist party of China (CPC) in 1997. In the negotia-tions between the former prime minister Margot Thatcher and the CPC during the early nineties,

A Student Movement

Hong Kong was set to be a special administra-tive region of China under the one-country-two-systems agreement. China promised, among other things, that Hong Kong would gain a high degree of autonomy and in the future enjoy a democratic election process. After protests in the last election China said that in the 2017 elec-tions all Hong Kong citizens of legal age would be allowed to elect their leader. However, early this summer China issued an amendment saying that the nominations of candidates still would go through a screening – interpreted by many as CPC approved candidates only. As Henry Ford would have put it You can have whatever color you want as long as it’s black.

This setback against democracy did not anger few. A student organization named Scholarism led by 17-year old Wong Chi Fung started to ac-cuse China for not upholding its promises and not honoring the agreement made with the UK back in 1997.

Against One of the World’s Most Powerful Regimes

Lun

daEk

onom

out

and

abo

ut

- 33 -

- 34 -

Text: Niklas JohannessonBild: Victor Lyster

Why is it different this time? Hong Kong was not a democratic society during the colonial times either and has always been ruled from afar. How-ever, as the Hong Kong and Chinese integration, post 1997 goes further every year, tensions have been building up.

What many students have been saying during this Umbrella revolution – because of the umbrellas being used as protection from tear gas used by the police – is that they fight for fundamental values of Hong Kong.

The protests have been dammed illegal by the government since you need permission to demon-strate (as you do in Sweden). Even so, the protests have had few occasions of violence between po-lice and protesters, but has instead proven to be one long show-off in courtesy and non-violence.

Why is it then attracting the world’s attention? One answer could be that the CPC in China does not get challenged a lot. In a country where Face-book, Twitter and mass gatherings are illegal in order to avoid movements like this, the op-position is in reality non-existing. The last time a similar student movement took place was at Tiananmen Square in Beijing (1989) and the offi-cial death toll from that day is still not known to the world.

Bearing that in mind, I find it heroic and brave when my 18-year-old classmates boycott class and block the streets against the will of their guardians and one of the most powerful regimes in the world.

Will they achieve their goals? I doubt it. Beijing has time after time denied talks and clearly stated that the decision is final, but maybe they have started something else. Maybe the right to vote is an important tokenism for a much bigger fight concerning freedom of speech, Hong Kong cul-ture and autonomy from the much bigger brother, China. If that is the case – it is a good thing that the world is watching.

Am I being biased? Yes I am – but on the other hand I find few things more important than the freedom of speech and the freedom to be whom I want – a luxury I take for granted back home.

- 35 -

- 36 -

This past summer I sat on a flight from Munich to Tokyo full of excitement and anticipation about the up-coming weeks at Tokyo International Week (IW). During the past two months I had received several emails from the correspondent in Tokyo regarding a range of specifics; the 24/7 detailed schedule, what Japanese phrase to tell my host family before going to bed, what culture differen-ces to expect, a reminder to bring a headlamp for climbing Mount Fuji, and an apron for the coo-king day. I was not fully prepared, but excited.

Our days consisted of either spending time with the IW group and leaders or bonding with our host families. I was very lucky to stay in down-town Tokyo with a young couple and their two children. They greeted me with a prepared break-fast every morning and sent me to bed with a delightful dinner every night. For the days that lacked organized activities with the group my hosts shared their favorite places near and around Tokyo, took me kayaking, and spent some days at a hot spring hotel with me. In my case the host family contributed a great deal in making this trip unforgettable. As the days passed by, I did not only experience the great hospitality of the Japanese people but

Text och bild: Malin Schmiedel

Tokyo International

Week

- 37 -

I was exhausted anyway. Instead of a spectacular sunrise we had to settle for some rain, mist and a quiet climbing down at 5 am but we were still as happy as ever.

IW also organized a visit to one of the many uni-versities in Tokyo, Keio University. There we were taught typical Japanese culture like how to play Kendo, various Japanese instruments and write Japanese calligraphy. We also had discus-sions about cultural and political differences bet-ween our countries and Japan. As was expected, many of these days were followed by evenings fil-led with crazy karaoke nights with the students.

In the end, I have to admit that it was the special characteristics of the Japanese people involved with Tokyo IW that made these weeks exceptio-nal. They were well organized and socially very different from Europeans, something I quickly enjoyed and appreciated. Never have I been to a place where I got to know a foreign culture and the every-day-life of the people in such a short time. There is no doubt I will go back to expe-rience more parts of this fantastic country and its people. IW is a fabulous opportunity for students who want to experience a short, well-structured and free (!) exchange.

also had my expectations of their organized ways confirmed. There was always someone picking me up at the metro station where I stayed with the host family, and someone dropping me off in the evening. Some days I almost had to force them not to bring me all the way back to my door.

The IW activities with the group ranged from sightseeing in Tokyo to cooking our own meals at tiny local restaurants. We also expanded our ex-posure to Japanese culture when visiting spiritual shrines and temples. On company visiting day we learned about Japanese media and television. We produced our own broadcast news- and weather report in a fake studio, were taught about editing, controlling, and technical procedures made in a television company. We also managed to have interesting discussions about media, political freedom and censorship in different parts of the world.

One of the expected highlights of the IW was the short trip to Mount Fuji. Being the tallest moun-tain in Japan with its towering 3 700 meters, I was very impressed. Unfortunately, due to a typhoon, we were not able to climb all the way to the top. Although that might have been for the best since

PRESIDENTLisa Fjellström 072 322 00 33president@lundaekonomerna.seVICE PRESIDENTFelix Blanke, 072 322 00 44v.president@lundaekonomerna.seTREASURERVictor Håkansson, 072 322 00 55 treasurer@lundaekonomerna.seHEAD OF CORPORATE RELATIONSSofie Andersson, 072 322 00 66 corp.rel@lundaekonomerna.seHEAD OF COMMUNICATIONS Linus Classon, 072 322 00 77 communications@lundaekonomerna.seHEAD OF INTERNATIONAL AFFAIRSHelena Dolfe, 073 089 63 64 international@lundaekonomerna.seHEAD OF SOCIAL AFFAIRSMarcus B. Lindström, 070 514 74 29social@lundaekonomerna.seHEAD OF INTERNAL RELATIONSLovisa Ektander, 070 341 76 66int.rel@lundaekonomerna.seHEAD OF ALUMNI Axel Walin, 073 328 59 78alumni@lundaekonomerna.se

EEE 2014Filip Bengtsson, 070 141 44 41 general.eee@lundaekonomerna.seCASE ACADEMYCarl-Mikael Messa, 073 442 41 21caseacademy@lundaekonomerna.seTHE EDUCATION COMMITTEEEmmy Larsson, 073-546 89 44 uu@lundaekonomerna.seFredrik Lindahl, 073 963 57 90THE CORPORATE RELATIONS COMMITTEE Christian Sjöland, 076 791 01 02 nlu@lundaekonomerna.seTHE IT-PROJECTRobert Bärlin, 076 83 95 207itp@lundaekonomerna.seTHE SOCIAL COMMITTEEMalin Mörksu@lundaekonomerna.seKPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITIONJaqueline Morey , 073 771 25 58 case@lundaekonomerna.seTHE NOVICE COMMITTEEFelicia Jönsson, 070 680 21 84novischeriet@lundaekonomerna.se Johan Knape, 070 782 87 20

SEXMÄSTERIETJens Leire, 072 216 23 22 sexm@lundaekonomerna.seCharlie Widenfors, 076 854 21 36CORPORATE CHALLENGEDavid Nyström, 070 776 69 91cc@lundaekonomerna.seNÅDIGA LUNDTANJulius Schmidt, 076 213 39 90lundtan@lundaekonomerna.sePhilip Wrangberg, 073 593 69 45THE INTERNATIONAL COMMITTEEIsac Winell, 070 532 92 62intu@lundaekonomerna.se Helena Dolfe, 076 864 60 10VINTERBALENMarcus Kejzelman, 070 454 52 35vinterbalen@lundaekonomerna.seLUND INTERNATIONAL WEEKStina Schmiedel, 076 314 53 45liw@lundaekonomerna.seSAMDAYSimon Liljestrand, 072 207 78 74felixblanke@samday.nuTHE MARKETING GROUPAndreas Lampeitl, 070 868 86 23 mfg@lundaekonomerna.se

LUND ECONOMICS STOCKHOLM TOURlest@lundaekonomerna.seLUND EUROPEAN BUSINESS TOURSara Ahlberg, 073 578 97 80lebt@lundaekonomerna.seSTARTUP CAMPstartup@lundaekonomerna.seÖRESUND LINKING MINDSolm@lundaekonomerna.seTHE MASTER PROJECTMax Bengtsson, 070 291 01 65masterproject@lundaekonomerna.seLIGHT Marte Erland, 070 461 97 87light@lundaekonomerna.seSALES TEAM Björn Hellqvist, 070 690 05 28 st@lundaekonomerna.seGENERAL COUNCILJulius Kvissberg speaker@lundaekonomerna.seNOMINATIONS COMITTEEMartin Bjarnemar, 070 146 76 24 nominations@lundaekonomerna.se

Committees and Projects The Board

KONTAKTA REDAKTIONEN PÅ

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Vill du synas här?

- 39 -

President Lisa Fjellström

A new semester is well under way and we are sooner rather than later swept into the darkness of winter as we watch the leaves turn orange and yellow. Whether we like it or not, this is some-thing that will happen.

You can always affect your local environment in an easy way. By talking to us! At LundaEkono-merna, we are five people who are paid to work full time to take care of our members’ interests. This ranges from making sure that the lectures held at LUSEM are as great as always to that our students are treated equally when exams are graded. It also concerns everything from what kind of music we play at our parties, to what companies we invite here to meet you.

LundaEkonomerna is an organization that is sup-posed to serve its members and we do that best through you, the members, letting us know what you think is important. It might seem intimidat-ing to walk in as a novisch to our office at Skånis and demand that we always recycle our waste or that you demand better lectures, but that is exact-ly what we want from you! We will always listen to what you have to say and try our best to meet your wishes and expectations.

So make sure to let your voice be heard about what you think is important, no matter how big or how small the question might be! Even some-thing as small as being allowed to sit in a certain section of a bus can lead to great change in the long run.

Dare to speak up!

We are already half way through the semester and before we know it advent candlesticks and Christmas trees will be shining in the windows. Until then there are tons of stuff to experience in a city like Lund. The number one student city in Sweden.

Basically we are all here for the same reason; to study, get a degree and prepare for our future ca-reers. However, students that are studying for a university degree in Lund are all having his or her unique experience. That is not only because we study different subjects, have different back-grounds or live on different sides of town. It is due to the quantity of opportunities there are to choose from in Lund. Even though the city is not very big itself the fact that it holds close to 30 000 creative and dedicated students is enough to cre-ate a city with endless opportunities.

I encourage all you newcomers who have just spent your first two months at Lund University to take a look around and see what Lund has to offer. Here at LundaEkonomerna, you have the opportunity to experience everything from get-ting in touch with your dream employer for the first time, influence the quality of your education and perhaps the most important: to meet friends for life.

Another great thing you learn in Lund, which will benefit you for the rest of your life, is the ability to manage your time when you have lots of things going on at once. You do not have to choose be-tween studies versus commitment. Experience both and make the most out of your student time in Lund!

Vice President Felix Blanke

Deloitte TalentHar du det vi söker?

Nya talanger i rampljuset

Läser du till skattejurist, ekonom, civilingenjör eller systemvetare? Vill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företagskultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 9 november

För att ansöka till Deloitte Talent hösten 2014 ska du ta examen under 2015 eller 2016. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.se/talent.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Har du några frågor är du välkommen att kontakta Lisa Ericsson, lericsson@deloitte.se.

26-28 november 2014Rehnsgatan 11, Stockholm

LundaekonomernaNådiga LundtanTunavägen 37223 63 Lund Deloitte Talent

Har du det vi söker?

Nya talanger i rampljuset

Läser du till skattejurist, ekonom, civilingenjör eller systemvetare? Vill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företagskultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 9 november

För att ansöka till Deloitte Talent hösten 2014 ska du ta examen under 2015 eller 2016. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.se/talent.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Har du några frågor är du välkommen att kontakta Lisa Ericsson, lericsson@deloitte.se.

26-28 november 2014Rehnsgatan 11, Stockholm

Deloitte TalentHar du det vi söker?

Nya talanger i rampljuset

Läser du till skattejurist, ekonom, civilingenjör eller systemvetare? Vill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företagskultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 9 november

För att ansöka till Deloitte Talent hösten 2014 ska du ta examen under 2015 eller 2016. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.se/talent.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Har du några frågor är du välkommen att kontakta Lisa Ericsson, lericsson@deloitte.se.

26-28 november 2014Rehnsgatan 11, Stockholm