LUNDAEKONOMERNA #114

ANTJE JACKELÉN

DIVERSITY DOES MATTER

KARRIÄRCENTER

- 2 -

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

Previous editorsSarah B, Love, leylis, Kahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

AddressNådiga Lundtan, LundaEkonomerna Skånelängan, Tunavägen 37 223 63 Lund Tel: 046-222 00 90

CorrectionsPlease contact us if you find any errors

Printed by Exaktaprinting AB, Lund

The statements in the magazine are only to be considered as views of LundaEkonomerna if specified.

Philip FranzénWriter

Paula KjellénEditor-in-Chief

Julius SchmidtEditor

Josefine von UthmannPhotographer

Laila BjöörnPhotographer

Editor-in-Chief & Publisher Editor Advertising

Erling BorénWriter

Webpage www.lundaekonomerna.se/nadiga-lundtan

Nådiga Lundtan is a magazine by and for students at Lund University School of Economics and Management. All work is done voluntarily since we are a part of a non-profit organization. We strive for rele-vance and high quality in everything we do, and we aim to be Sweden’s top union magazine for economic and management students.

Reach the editorial staff at lundtan@lundaekonomerna.se and annons.lundtan@lundakeonomerna.se

Andreas LuczakWriter

Emil ErikssonWriter

Madeleine SiggelowWriter

Additional contributors: Carl-Johan Stenmalm, Writer

Martina Huzell, Writer

DO YOU NOT RECEVICE NÅDIGA LUNDTAN TO YOUR HOME ADRESS? It is probably because your nation has the wrong address. You can change at www.medlemsavgift.com

Ellinor Gunnarsson GreisArt Director

Mergime PreteniAdvertising

Miro BericAdvertising

Johan EnarssonAdvertising

Paula Kjellén 073 544 85 96Julius Schmidt 076 213 39 90

Mergime Preteni 070 810 18 52

Cover Jan Nordén

10

29

33

Innehåll5

6

10

13

18

20

22

23

29

30

33

34

Editorial

Σureka!

Karriärcenter

Antje Jackelén

Debatt

Diversity does matter

Fokusera på det viktiga

Ur Arkivet

Viktoria Skara

Carl-Johan Stenmalm

LundaEkonom på okänd mark

På praktik i Amsterdam

35

36

37

39

40

42

44

47

Inspektorsidan

Öresund Linking Minds

Samday

eee2014

Novisheriet

Light

Allan T Malm

President and Vice PresidentCREATIVE COMMONS-LICENSERSid 8: Golden Frame, Annie in Beziers

Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0) Sid 8: Pierre de Fermat, Mafleen

Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0) Sid 23: Arkiv, DRs Kulturarvsprojekt

Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0) Sid 33: Quebec city, Michael McDonough

Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0) Sid 34: Amsterdam canal scene, Pete Bellis

Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CCBY-NC-SA 2.0)

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt

till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till närings-livet och till andra studentkårer.

Nådiga Lundtan #114 Februari2014

13

6

34

- 5 -

PAULA KJELLÉN, EDITOR-IN-CHIEF

EditorialMost of us longed for graduation day where we would be released from the fixed days of High School and be free to do whatever we wanted. For me though, it became quite stressful to suddenly have all the possibilities in the world and have to decide for myself what to do with the rest of my life.

Do not get me wrong, I was extremely grateful to lead a life where I had the op-portunity to do whatever I wanted, but at times, it just seemed very appealing to ask my parents what to do with my future life. They kept telling me to do what-ever I found interesting, because that is what I will be good at and enjoy doing. They also told me that nothing is set in stone, and that chance and coincidence will play an incredibly big part of my career.

To be honest, that did not make anything any easier; I wanted a plan.

I finally chose Lund, a choice I am incredibly happy I made. But time truly flies in this city, and soon I will once again find myself in the transit between two critical milestones; university and working life.

And I still have no plan.

Somehow though, after spending countless hours talking to grown-ups in the middle of their careers, it seems that my parents’ words slowly have made their way into my consciousness. I have accepted that coincidence will play a major part and that I cannot plan everything. I have also, finally, understood that if I happen to choose the wrong track, I will always have time to find a new and a right one.

The theme of this edition is career, and hopefully it will inspire you to think about your future. On page six you can read Julius Schmidt’s story about one man’s long struggle towards capturing his dream, or Madeleine Siggelow’s reportage about Sweden’s first female Archbishop, Antje Jackelén, on page 13. Take part of the interesting debate between Martina Huzell and Philip Franzén on page 18, or reflect over Carl-Johan Stenmalm’s wise words on page 20. If you feel doubtful about your career possibilities go to page 10 to read Erling Boréns calming inter-view with Karriärcenter’s own student councellor Anna Månsson.

Enjoy!

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

ΣΣ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

Σ

ΣΣ

Σ

Σ

ΣΣ

x

x

x

x

xx

x

x

x

x

x

x

x

x

x

xx

x

x

x

x

x

x

x

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

(n)

xn

xn

xnxn

xn

xn

xn

xn

xn

xn

xn

xn

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

for s

for s

for s

for s

for s

for s

for s

for s

for s

for s

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

f (x)

<

<

<

<

<

<

<<

<

<

<

<

<

<

<

<

<

<<<

<

<

<

<

<

<

<

<

<

<

<

<

<x2

x2

x2x2

x2

x2

x 2

x2

x2

x2

x 2

x2

x2

x 2

x2

n = 1n = 1

n = 1

n = 1

n = 1

n = 1

n = 1

n = 1n = 1

n = 1

n = 1

n =

1

n = 1

n =

1

n = 1

n=1n=

1

n=1

n=1

n=1

n=1

n=1

n=1

n=1n=

1

n=1

n=1

x2 +

Y2 =

z2

x2 + Y2 = z2

x2 + Y2 = z2x2 + Y2 = z2

x2 + Y2 = z2

x2 + Y2 = z2

x2 +

Y2 = z2

x2 +

Y2 = z2

x2 + Y2 = z2

x2 + Y2 = z2

x2 + Y2 = z2

sin t = y = y1

sin t = y = y1

sin t

= y = y

1

sin t =

y = y

1

sin t = y = y

1

= y = y1

= y = y1

= y = y1

= y = y

1

= y = y

1

= y = y

1

= y = y1

= y =

y1

= y = y1

= y =

y1

=

=

=

=

=

==

=

=

=

=

=

=

=

=

==

==

=

=

+

+

+

+

+

+

+

+

++

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+ +

+

-

-

-

-

-

-

-

-

-

_

_

_

_

_

_

_

_

__

__

_

__

_

_

_

_

3

3

3

1

a

a

a

aa

a

a

a

a

aa

a

a

a

4

4

2

x

x

x

xx

x

x

x

x

x

x

x

x

sin t

sin t

sin t

sin t

sin t

sin t

sin t Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

Δy

∂

∂

∂

∂

∂ ∂

∂

∂ ∂

∂

∂

∂

∂

∂

∂

- 6 -

- 7 -

sent 1800-tal förälskat sig i en ung kvinna. Proble-met var att hon refuserade honom, vilket enligt romantikens rådande regler förmådde honom att ta sitt liv genom att skjuta sig i huvudet vid mid-natt. Men för att slå ihjäl kvällstimmarna dess-förinnan gick han till biblioteket för att studera Fermats teorem och dess bevis. Efter ett tag fann han, vad han trodde kunde vara, en upptäckt som en gång för alla bevisade teoremet. Han jobbade frenetiskt in på småtimmarna, men var till slut tvungen att inse sin förlust; teoremet var inte be-visat, han hade fel. Men då han kollade på klock-an och insåg att han missat tolvslaget blev han så glad över att matematiken hade räddat hans liv att han bestämde sig, inte bara för att leva, utan även för att utlysa ett pris om cirka tio miljoner kronor (i dagens penningvärde) till den som bevi-sade teoremet. Bara under det första året av pri-sets utdelande skulle 621 bevis överlämnas.

1963 är Andrew Wiles tio år gammal. Han går för-bi ett bibliotek där han hittar en bok med Fermats teorem. Han fascineras av att satsen poserar ett problem som han kan förstå trots sin ringa ålder,

Mannen kallades inom matematikkretsen för den fördömde fransmannen på grund av hans ovana att inte ge ut bevisen för sina påståenden utan låta kollegorna hitta svaren själva. Vad han hade kom-mit fram till var att satsen Xn+Yn=Zn inte hade några lösningar bland de positiva heltalen då n översteg två. Men vad som genom århundraden kom att få matematiker att slita sitt hår var den lilla notering som följde teoremet: jag har ett i san-ning underbart bevis för detta påstående, men margi-nalen är alltför trång för att rymma detsamma. Trettio år senare dog han, men hur man än letade hittade man aldrig detta underbara bevis.

Mannen hette Pierre de Fermat och teoremet kom att kallas Fermats stora sats.

Teoremet har förtjänat nära legendarisk status inom den matematiska världen eftersom proble-met ter sig vara så enkelt men ändå så obegripligt. Matematikhistorikern Howard Eves kallar det för det teorem för vilket flest felaktiga bevis publicerats i världshistorien. Det finns bland annat en legend om hobbymatematikern Paul Wolfskehl som på

Σ

x

f (x)

s(t)

for s

<x2

n = 1

x2

sin t = y =

y

1

= ureka!+

+

+

+-

_

_

_

3

1

a

4

2

x

z2Y2 =

Δy

Kring år 1637 satt en matematiker på sin kammare och läste Arithmetika, en bok med matematiska påståenden där bland annat Pytagorats sats figurerade; X2+Y2=Z2. Matematikern satt och klurade på denna då han plötsligt fick en idé. Han skrev en notis i marginalen på boken och hade han vetat att tanken som just då for genom hans huvud skulle orsaka 350 års matematisk vånda, hade han kanske lett förnöjt. TEXT: JULIS SCHMIDTILLUSTRATION: ELLINOR GUNNARSSON GREIS

- 8 -

men som ingen lyckats bevisa. Han bestämmer sig för att han ska bli den som hittar beviset, men tvingas så småningom inse omöjligheten i detta. Hur som helst tänds en låga för matematiken och tretton år senare tar han sin kandidatexamen. Vid den tiden sågs Fermats stora sats bara som en lus-tig pekuniäritet som var omöjlig att bevisa. Man skulle som matematiker arbeta med riktig mate-matik och Wiles blev med eftertryck avrådd från att arbeta med sin kära sats (no pun intended).

Istället arbetade han med elliptiska kurvor, en sorts matematik jag inte ens kan försöka beskri-va, som då inte hade något med Fermat att göra. Omedveten om vad det skulle få för konsekvenser för framtiden fortsatte Wiles in på åttiotalet tills han en dag, sittandes hos en vän, fick höra en fan-tastisk nyhet. Det visade sig att en tysk matema-tiker kommit på att om Fermats teorem inte var sant kunde man skapa elliptiska kurvor som inte tedde sig modulära. Och enligt en, vid tiden icke-bevisad, japansk matematiklag var alla elliptiska kurvor modulära. Detta betydde alltså att om Wi-les kunde bevisa den japanska så kallade Taniya-ma-Shimura-förmodan, skulle han bevisa Fermat.

Andrew Wiles säger i en intervju med BBC, leende från öra till öra, hur han i den stunden visste att hans liv tagit en ny vändning; nu var det möjligt att bevisa Fermat, nu var det hans nya livsmål. Så han går hem, tryggt förvissad om att han nu ska jobba på att bevisa Taniyama-Shimura, hur lång tid det än tar. Han släpper alla andra uppdrag och fokuserar helt och fullt på sin dröm. Med penna i hand (han använde inte dator) börjar han skissa på ekvationer, skriva ner diverse uttryck, kolla i böcker, vrida och vända tills något sorts mönster träder fram. Åren går och eftersom alla tycker att beviset för Fermats teorem är oåtkomligt kan Wiles inte prata med någon om sitt projekt efter-

som det genererar för mycket nyfikenhet. Så han stänger in sig, och pratar inte om det med någon.

De första tre åren gick till en sorts matematik som jag, i egenskap av lekman, mest kan likna vid att hitta ett sätt att räkna till oändligt. Sedan använde han den ena metoden och teorin efter den andra för att efter sex år komma fram till ett problem som var så komplicerat och utgick från så många teorier att när jag läser om det ser det ut att vara receptet på en månlandning. Han hade iallafall nästan hittat ett generellt bevis, men än var han inte i mål. Månaderna gick och han var tvungen att ge upp sin tystnadsprincip och berätta för två Princetonkollegor om sitt projekt och hur nära lösningen han var. De kliade sina huvuden i takt, men tycktes inte komma närmare en lösning.

Men så en dag då Wiles i vanlig ordning satt med sin penna och sitt kluster av papper, i sant

f (x)

<x2 x2

++

+_ax

z2Y2 =

s(t)+ -_12 Δy

Δy

<

x2 +

-_axY2 = ∂ x sin t = y

= y1_3

4

Σ

Σ

(n)f (x)= = =+ _1

2

f (x)

x2

sin t = y

= y

1

x2

+ _x

s(t)-

2

Δy

Δy+

-

sin t = y = y

1

(n)

=

+ _12

f (x)

Σ

Σ

Σ

Σ

x

x

x

x

x

(n)

(n)(n)

(n)

xn

xn

xnf (x)f (x)

for s

for s

f (x)

f (x)<

<

<

< x2

x2

n = 1

n=1

n=1

x2 + Y2 = z2

sin t = y = y1=

y =

y

1

= y

= y

1

= =

=

=

=+

+

+

+

+-

_ _

a

aa x

x

sin t

Δy

Δy

Δy

Δy

∂

∂ ∂

∂

∂

Σ

s(t)

x2 +

-_ax Y

2 = ∂

Σf (x)

==

+_12

- 9 -

mattesnillemanér, kom han på det. Om han bara justerade en liten siffra kunde han använda ett matematiskt trick som gjorde att de sista kur-vorna och funktionerna kunde matchas. Han job-bade i frenesi tills han, med lika delar stolthet och förundran, gick ner till sin fru och yttrade de be-vingade orden: I believe I have solved Fermat’s Last Theorem.

Den matematiska världen började bubbla, An-drew Wiles hade lanserat en serie föreläsningar där det sades att en stornyhet skulle publiceras. Nu var det dags för Wiles att skörda frukten av alla års slit. Salen kokade av förväntan medan Wiles i föreläsning efter föreläsning lanserade fler och fler nya idéer i en skala sällan skådad inom matematikvärlden. Steg för steg började de skarpaste matematikhjärnorna inse vad som skulle komma tills Wiles tillslut presenterade den slutliga pusselbiten på det 350-åriga pusslet och i triumf kunde konstatera, med fullt självförtro-ende, att Xn+Yn aldrig kunde vara lika med Zn, då n överstiger två och X, Y, Z är positiva heltal.

Jag kom att tänka på Andrew Wiles och hans ma-tematiska odyssé efter att ha läst en bok som en australiensisk sjuksyster skrivit. Hon frågade vad patienter på ålderdomshem ångrade när de låg på sin dödsbädd. Det vanligaste svaret hon fick var att de inte hade levt ut sina drömmar, att de levt det liv folk förväntat sig av dem istället för hur de själva velat leva. De ångrade ofta att de inte vågat hänge sig åt sina drömmar och struntat i konven-tionerna. Andrew Wiles, å andra sidan, struntade totalt i konventionerna för vad som var ett rimligt projekt och hängav sju år i isolation åt att följa sin dröm. Men för det betalade han ett pris; jag är säker på att när han satt där i sin ensamhet un-der det tredje året, utan målet i sikte och polarna skulle ut på krogen, var det inte så lätt. Det skulle

visa sig bli än jobbigare efter att han var klar med uträkningen, då en fundamental miss i hans ut-räkningar påträffades.

Han kämpar på i ytterligare ett år med att hitta vad som är fel, är det ett misstag som går att rätta eller har han slösat bort snart åtta år på något som inte går att bevisa? Måndagen den nittonde sep-tember 1994 är han nära att ge upp. Ingen lösning tycks finnas. Jag undrar vad han tänkte då. Hade han läst sjuksköterskans bok hade han kanske ifrågasatt den, kanske gör det ondare att snubbla på drömmens mållinje än att inte jaga drömmen alls? Åldringarna på det där hemmet kanske inte hade någon aning vad de pratade om, de hade ju upplevt mycket som gått Wiles förbi. Vad spelar passion för roll om målet inte går att uppnå? Mest för att göra klart för sig själv att problemet var olösbart gick han tillbaka till vad som ursprung-ligen hade varit tvivelaktigheten, och då såg han det, sitt livs Eureka: Ett i sanning underbart bevis. Senare när han sitter i intervjun med BBC rörs han till tårar då han beskriver det viktigaste ögonblicket i hans arbetsamma liv: Hur han bara stirrar på pappret, hur han stumt går ut och kom-mer tillbaka för att se om lösningen fortfarande är kvar. Nu är han säker, alla tråkiga dagar, alla stun-der av tvivel och alla motgångar var mödan värd.

Då återstår bara två frågor; var detta Fermats bevis, som han skröt om i marginalen på Arith-metica för så många år sedan, och vad är Wiles fantastiska bevis? På första frågan kan man säkert svara nej, Fermat hade bara spelat matematikvärl-den ett spratt; den avancerade matematik som krävs för att bevisa teoremet inte var uppfunnen på hans tid. Och Wiles bevis skulle jag gärna skri-va ut, men artikeln är alltför trång för att rymma detsamma.

f (x)

<x2

x2

+

+

_ax

z 2

Y2 =

f (x)

+

+

_x

2Δy+

_axY 2 =

∂ _34

Σ

- 10 -

Karriärcenter – din framtid som

arbetsuppgift

- 11 -

De flesta studenter går dagligen förbi kontoret i EC1:133, precis intill Ljusgården. Tyvärr går långt ifrån alla in genom dörren. Inne på kontoret huserar Karriärcenter – länken som kan göra övergången till det första kvalificerade jobbet något smidigare. Nådiga Lundtan tog en pratstund med karriärrådgivare Anna Månsson för att förstå vad studenter missar.

Till Karriärcenter kommer både de studenter som har frågor om vilka karriärmöjligheter de olika studieinriktningarna medför och de som redan är inne i en intensiv arbetssökningprocess. Som stu-dent är du välkommen även om du har ett antal terminer kvar till examen och inte vet exakt vad du kommer att vilja arbeta med. För den som är osäker på hur den framtida karriären kan tänkas se ut finns möjlighet att boka tid för personlig rådgivning i 30-60 minuter med en karriärcoach. Samtidigt menar Anna att Karriärcenter kan er-bjuda som mest effektiv hjälp när en student åt-minstone har ett hum om vad hen vill jobba med.

För de studenter som har kommit längre i sin ut-bildning och bestämt vilken typ av jobb som kan tänkas vara intressant kan Karriärcenter erbjuda praktisk hjälp när det gäller träning i intervjutek-nik och utformning av CV och personligt brev. Ett CV förväntas på ett tydligt sätt redovisa aka-demiska och arbetsmässiga meriter, samt andra relevanta erfarenheter. Anna framhåller att ett CV generellt ska sticka ut med innehållet – inte utseendet. Därutöver finns det några fallgroppar studenter lätt hamnar i när de skriver sina CV:n.

– Det allra vanligaste är att man glömmer bort vem som ska läsa det. Exempelvis glömmer man att skriva ut att LundaEkonomerna är en student-kår, eller att man skriver ner varenda liten kurs man läst istället för att fokusera på slutproduk-ten, vilket är din examen.

Anna betonar att arbetsgivare verkligen ser det som meriterande att en student engagerat sig i antingen kår, nation eller andra studentfören-ingar. Dock förklarar Anna att alla arbetsgivare inte nödvändigtvis vet vad det innebär att vara barförman på en nation. Ett tips är då att skriva vilken omsättning baren har under en kväll eller hur många gäster man har ansvarat för.

För den som funderar på att jobba till somma-ren är det hög tid att skicka in sina ansökningar.

Lunds universitet har utformat karriärportalen MyCareer för studenter som vill söka jobb som är relevanta för deras utbildning. Genom att lägga upp sitt CV på hemsidan ges studenten möjlig-het att söka allt från praktikplatser till traineepro-gram och längre anställningar. Utbudet består av både nationella och internationella jobb.

En anställningsprocess behöver per automatik inte vara densamma idag som igår. Det professio-nella affärsnätverket LinkedIn har inneburit att arbetsmatchning inte nödvändigtvis betyder att en jobbaspirant aktivt söker upp ett ledigt jobb. Istället kan rekryterare via LinkedIn själva kon-takta de kandidater som har relevanta erfarenhe-ter. Anna rekommenderar studenter att så snart som möjligt skapa en profil på LinkedIn.

Det finns egentligen ingen anledning för studen-ter vid Ekonomihögskolan att känna oro om jobb-sökandet skulle gå trögt under själva studietiden. Ekonomihögskolan gör nämligen tillsammans med Civilekonomförbundet undersökningar med syftet att utvärdera hur väl skolans studenter lyckas efter examen. Dessa undersökningar visar att 91 procent av alla studenter vid Ekonomihög-skolan har ett relevant jobb inom sex månader efter examen. Av dessa har 50 procent lyckats få jobb under sin studietid. Därmed svarar Anna med säkerhet i rösten på frågan angående fram-tidsutsikterna för dagens studenter:

– Det har alltid gått bra för Ekonomihögskolans studenter, och jag tror faktiskt att det alltid kom-mer att göra det. Ni är väldigt populära bland arbetsgivare!

TEXT: ERLING BORÉN BILD: LAILA BJÖÖRN

Det har alltid gått bra för Ekonomihögskolans studenter”

Kunderna som får dig att växa ”Vad skiljer er från andra revisions- och konsultföretag?”Den frågan får vi ofta. Svaret är enkelt. Vårt kundfokus– dynamiska ägarledda företag. Hos oss arbetar du medspännande entreprenörer vars företag vi hjälper att växaoch utvecklas. Det gör ditt arbete varierande, utmanandeoch lärorikt. Du använder dina teoretiska kunskaper,bygger relationer och får värdefull erfarenhet. Med dennakombination av förnuft och magkänsla ger vi insikteroch goda råd till våra kunder. Vill du utveckla din egenförmåga? Välkommen till oss på Grant Thornton.

–Vad skiljer er frånandra företag?

Alvaro RodriguezAuktoriserad redovisningskonsult

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

TOPP 20

- 13 -

Antje

Kunderna som får dig att växa ”Vad skiljer er från andra revisions- och konsultföretag?”Den frågan får vi ofta. Svaret är enkelt. Vårt kundfokus– dynamiska ägarledda företag. Hos oss arbetar du medspännande entreprenörer vars företag vi hjälper att växaoch utvecklas. Det gör ditt arbete varierande, utmanandeoch lärorikt. Du använder dina teoretiska kunskaper,bygger relationer och får värdefull erfarenhet. Med dennakombination av förnuft och magkänsla ger vi insikteroch goda råd till våra kunder. Vill du utveckla din egenförmåga? Välkommen till oss på Grant Thornton.

–Vad skiljer er frånandra företag?

Alvaro RodriguezAuktoriserad redovisningskonsult

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

TOPP 20

Den 15 oktober 2013 valdes hon, som första kvinna i ämbetet, till ärkebiskop i Uppsala stift. Antje Jackelén besökte Studentafton en regnig torsdag i januari och Nådiga Lundtan var på plats. Inne i Café Athen var stämningen förväntans-full och frågorna hängde i luften. Vem är Antje, hur vill hon att kyrkan ska utvecklas och vad betyder egentligen kristendom i ett allt mer sekulariserat samhälle?

TEXT: MADELEINE SIGGELOW BILD: JAN NORDÉN OCH PAULA KJELLÉN

Jackelén

- 14 -

Antje inleder aftonen med att berätta om sin bak-grund. Hon föddes i Zöllner, dåvarande Västtysk-land, och studerade sedan teologi i Tübingen och Uppsala. Hon vigdes till präst 1980 och har sedan 2007 har varit biskop i Lunds stift.

Varför Sverige och Uppsala?– Jag hamnade i Uppsala av den enkla anledning-en att jag ville studera utomlands. Jag hade läst teologi i Tyskland men kände att världen hade så mycket mer att erbjuda, så jag började att se mig omkring efter intressanta länder att studera i. Östra Europa var inget alternativ och södra de-len var inte precis drömregionen för protestantisk teologi, så då kändes Skandinavien helt rätt för mitt ändamål. Jag följde min magkänsla och valde Sverige. Valet stod då mellan Lund och Uppsala, båda städerna har ju varsin domkyrka, men så tänkte jag; om jag ändå ska studera så pass långt norrut kan jag lika gärna välja Uppsala! Mitt mål var dels att få studera i ett nytt, spännande land men också att få lära mig ett nytt språk. Jag såg min utlandstermin som något jag skulle göra under en begränsad period, men jag blev helt enkelt kvar.

På vilket språk ber du?– Nu ber jag oftast på svenska, men jag har nog bett på fyra olika språk i mitt liv. Det har blivit naturligt att be på språket som används i det land jag bor i. Bönelivet präglas av den gemenskap man befinner sig i.

Känner du dig begränsad när du ska formulera dig på ett annat språk än ditt modersmål?– Jag är inte en maskin när jag skriver utan jag kämpar snarare med orden. Jag gillar att vrida och vända på begrepp och uttryck och är alltid noga med att jag skriver rätt. Kanske är det en följd av att jag har fått formulera mig på så många olika språk i mitt liv. Sedan jag kom tillbaka från USA har jag emellertid upplevt att vissa tanke-gångar på engelska och svenska kan skilja sig åt. Till exempel kan engelskans I love you översättas både till jag älskar dig och jag gillar dig. Språket är inte en klänning man tar av och på – det formar innehållet. Översättande är en konst.

Antje doktorerade 1999 i Lund med sin avhand-ling Tid och evighet som handlar om hur tid i ve-tenskaplig och teologisk meing överensstämmer. Hon menar att man kan få mer kunskap i en teo-logisk fråga om man även tar hänsyn till naturve-tenskapliga rön. Det skulle kunna hjälpa oss att förstå oss själva som människor. Naturvetarna kan likväl lära av oss teologer som har daglig kon-takt med människor. Teologer har stor erfarenhet av olika tolkningsprocesser hos människor.

ÄmbetetVad gör en ärkebiskop egentligen? – Tanken är att man som ärkebiskop ska leda och

- 15 -

inspirera arbetet i Svenska kyrkan. I biskops-kollegiet är ärkebiskopen primus inter pares; den främste bland jämlikar. Detta innebär att man är ordförande i biskopsmötet och den som samman-kallar och leder biskoparnas gemensamma råd. Jag tycker det är viktigt att lyssna till vad som är viktigt just nu och i vilken riktning Svenska kyrkan ska gå. Som primus kommer jag att viga alla nya biskopar i Svenska kyrkan. Vigningarna äger då rum i Uppsala domkyrka. Jag kommer att vara ordförande i Kyrkostyrelsen och Kyrko-mötets läronämnd. Det är också ärkebiskopens uppgift att vara Svenska kyrkans främste företrä-dare i det svenska samhället och internationella sammanhang.

Är det något inom ämbetet du vill förändra?– Jag går in i en roll och funktion som kommer att prägla mig, men jag kommer självklart också att prägla rollen. Det blir en växelverkan. Jag kom-mer inte att göra något drastiskt annorlunda men jag kommer att lyfta det som är viktigt för mig. Jag anser det viktigt att ha en dialog med andra trossamfund och att se till att kyrkan är en del av samhället. I vår tid blir det ett rationellt val att satsa på dialog mellan religionerna. Det vore konstigt om människor som delar erfarenheten av bön och tro inte skulle ha en relation med varandra.

Hur håller man en sådan dialog?– De kan se olika ut. Religionsmöten är ett måste trots att de inte alltid är lätta. Ibland räcker det med att man möts och diskuterar: Hur lever ni? Hur lever vi? Det viktiga är att man tar tag i ge-mensamma problem och löser dem tillsammans.Jag tror väldigt starkt på människovärdet. Jag vill möjliggöra för de goda samtalen som överskrider de religiösa gränserna och även lyfta de frågor vi inte alltid har enkla svar på. Man ska våga vända på olika stenar!

Finns det något i det nya jobbet som oroar dig?– Det är klart. I Sverige har vi bara en ärkebiskop så jag kommer inte att ha någon kollega att stötta mig mot, vilket kan vara lite skrämmande. Jag kommer många gånger att få stå på egna ben och bära ett stort ansvar – Svenska kyrkan är ju Sve-riges största medlemsorganisation, med över sex miljoner medlemmar. Jag känner stor glädje inför utmaningen men kan också känna bävan, jag är ju bara människa.

Antjes troKan du minnas när du kom till tro?– Jag hade förmånen att växa upp i en familj där tro var en självklarhet. Bordsbön, kvällsbön och söndagsskola var en del av mitt liv. Den var inget tvång, men den fanns där och blev en naturlig del av min barndom. Jag kan däremot minnas vissa

skeenden och händelser i mitt liv då jag har ifrå-gasatt min tro: Är det jag känner äkta tro, är det ens tro överhuvudtaget? En annan existentiell ovisshet som verkligen ifrågasatte min tro var när det gick upp för mig att jag faktiskt var dödlig, att världen kommer att fortsätta även utan mig. Jag undrade vem jag var i denna stora värld.

Har du befunnit dig i en situation då du varit tvungen att välja mellan tro och förnuft?– Sedan gymnasietiden har jag drivits av att för-stå sambandet mellan tro och förnuft, därav mitt stora intresse för tvärvetenskapliga studier mel-lan naturvetenskap och teologi. Jag kom fram till att jag inte tror mot mitt förnuft, jag tror med mitt förnuft. Man kan ibland hamna i samvetsnöd, och då blir tron det som hjälper en att orientera i oron. Man kan utgå från en etisk livssyn som säger: om ingen ser, har det inte skett. Så kan jag inte resonera eftersom jag utgår från att Gud alltid är med mig.

Måste man vara bokstavstroende för att kalla sig kristen?– Bokstavlig tolkning av Bibeln är ett ganska nytt fenomen. Man kan tolka det på olika sätt: Att vara kristen handlar inte om att bocka av ett visst an-tal kriterier, så lätt är det inte. Religion har sna-rare med relation att göra, tror gör man med både hjärna och hjärta. Det finns många dimensioner, precis som med kärlek. Du bestämmer inte om du är förälskad genom hur många påståenden du kan bocka av på en lista. Tro följer samma prin-cip, det är en känsla man ibland inte kan sätta fingret på utan något man växer in i och kan se som en gåva.

SamhällsengagemangSom biskop har Antje varit aktiv i samhällsdebat-ten. I januari 2013 belönades hon med Skåneettan, en utmärkelse för Skånes mest inflytelserika opi-nionsbildare. Juryns nominering löd; Antje Jack-elén är en engagerad och aktiv biskop. Hon föreläser, twittrar och skriver böcker och debattartiklar. Hon har initiativkraft, uthållighet, timing och fingertoppskäns-la – sådant som utmärker en skicklig opinionsbildare.

Antje är också initiativtagare till mångfalds-projektet Social Cohesion, ett samarbete mellan Lunds stift, Region Skåne, Lunds universitet och Sydsvenska industri- och handelskammaren. Pro-jektet finns i Malmö med omnejd och går ut på att försöka ta tillvara på det kapital som finns i de religiösa gemenskaperna för att på så sätt stärka den sociala samhörigheten. Idag diskuteras ofta sociala lösningar på integrationsproblem, men vi tror även på ett religiöst tillvägagångssätt. Man ska därför ta tillvara på det kapital som finns för att motverka den starka segregationen. Gästfrihet är en helig dygd i de flesta religioner vilket anty-der att det finns ett sätt att mötas på.

- 16 -

Gud älskar alla barn”

- 17 -

För ett tag sedan författade Antje följande tweet: Alldeles självklart är Jesus vägen, sanningen och livet för oss kristna. Men det begränsar inte Guds vägar med hela skapelsen.

Hur ser du på att det finns flera religioner än den kristna? – På den frågan brukar jag referera till parabeln Nate den vise, av filosofen Lessing, även kall-lad Ringparabeln. Den handlar om en kung som hade tre söner. Traditionen sade att kungen hade en ring som han skulle ge i arv till den son som lämpade sig bäst att styra riket efter hans död. Kungen kunde inte bestämma sig för vem av sö-nerna som bäst lämpade sig att bära ringen, var-för han i hemlighet lät tillverka två ringar till som han sedan gav till sina tre söner. När kungen dog stod sönerna inför ett problem; vem bar den äkta ringen, vem skulle styra riket? Lessings budskap var att den av de tre som anstränger sig mest för att vara den bästa ledaren också kommer att bli det. Jag menar att det också är ett sätt att se på hur man kan bygga broar mellan kristna, judar och muslimer. Det är den ädla tävlan som är det viktiga, inte krig och hat.

Svenska KyrkanNästan 80 procent av Sveriges befolkning är med-lemmar i Svenska kyrkan. Däremot är inte alla aktivt troende. – Det finns de som är believeing without belonging, det vill säga de som tror men inte känner tillhörig-het till Svenska kyrkan. Sedan finns det de som är beloning without believing, de som tillhör Svenska kyrkan men inte har en uttalad tro. En styrka som Svenska kyrkan har är att vi säger att det alltid finns legitima skäl att vara en del av den istället för att säga att stark tro är ett krav. Vissa medlem-mar är inte helt säkra på att de är troende men vill vara solidariska med de kristna värderingar-na. Det finns också de medlemmar som vill stödja Svenska kyrkans omfattande kulturarv, till exem-pel kyrkorna. Denna liberala tolkning av vad som är ett legitimt skäl till kyrkotillhörighet fanns inte för 100 år sedan. En del kritiserar oss därför att vi har dessa uppfattningar och menar att Svenska kyrkan blir urblekt. Det tror jag verkligen inte ef-tersom vi ständigt ser nya överraskande tillskott, till exempel att många konfirmander väljer att stanna kvar och själva bli förebilder för nya kon-firmander. Jag tycker det visar på stark gemen-skap och att de vill ge något vidare till nästa kull. Det är fantastiskt vad de tillför Svenska kyrkan men också vad de får med sig när de går vidare i livet, till exempel ledarskapsegenskaper.

Varför har skolavslutningar i kyrkan blivit så uppmärksammat?– Jag tycker att reglerna blev löjliga när byråkra-ter på Skolverket satt och läste i psalmboken för att avgöra vilka psalmer som var mer religiösa

än traditionella, och vice versa, för att bestämma vilka som skulle användas vid skolavslutningar. De sköt sig själva i foten helt enkelt. Jag tycker att det är bra att vi har en skola som värnar om tra-ditioner, men det finns en nervositet som uppstår så fort kyrkan blir delaktig i skolan och många tror att det handlar om indoktrinering snarare än tradition men så är det verkligen inte. Med den roll som kristendomen spelar i dagens samhälle har vi inte råd att uppfostra våra barn till anting-en religiösa analfabeter eller sätta dem i religiös karantän tills de blir myndiga. Det fungerar inte, vi berövar dem möjligheten att utvecklas andligt. Barnkonventionen säger att det finns ett ansvar att se till att de har rätt till den levnadsstandard de behöver för sin fysiska, psykiska, sociala, mo-raliska och andliga utveckling. Det finns samfund och skolor där man har gjort en uppgörelse om hur det passar bäst. Kyrkan är flexibel på så sätt, vi ordnar exempelvis skolavslutningar utöver skoltid för de som önskar. Det är viktigt, även för oss präster, att kunna tänka outside the box och vara lite kreativa. Det finns ingen anledning att bryta traditionen med skolavslutningar i kyrkan på de platser där de fungerar.

I en intervju blev Antje ställd mot väggen för att förklara just detta resonemang. Man menade att skolavslutningar ska vara för alla, ingen skola ska vara utformad så att något barn ska behöva sätta sig i korridoren.

– Jag menar inte att det ska vara så, men jag har heller aldrig upplevt den problematiken. Det finns idag alternativa skolavslutningar för de familjer och barn som inte vill delta i de avslut-ningar som hålls i det kyrkliga rummet, både av religiösa och icke-religiösa skäl. Svenska kyrkan uppmuntrar detta och ser det som ett bra alter-nativ för de som inte tror på kristendomen. Man måste sätta det i ett större sammanhang, Gud äls-kar alla barn.

Hur stor politiskt makt kommer du att få som ärkebiskop?– Jag blir inte VD bara för att jag tillträder som ärkebiskop, däremot kommer jag att få ett stort förtroende. Det inflytande jag kommer att få är förknippat med det förtroende jag har fått och som jag förhoppningsvis kan förvalta på ett bra, trofast och kreativt sätt. Det är min önskan.

Antje kommer, efter att hon tillträder i juni, att vara verksam i Uppsala. Hon kommer därför att lämna Lund efter att ha bott här under en längre tid, vilket hon känner stort vemod inför.

– Jag har fått uppleva mycket roligt här i Lund, framförallt privat då jag både har barn och barn-barn här. Likväl ser jag också fram emot nya ut-maningar i min post som ärkebiskop, men jag kommer alltid att ha Lund i mitt hjärta.

- 18 -

Engagemang Under våren 2010 närmade sig studenten med raska steg. Jag stod inför många viktiga val, och kände mig osäker på det mesta. Vart skulle jag ta vägen? Vilket universitet skulle jag välja? Valet visade sig inte vara så svårt eftersom jag ville till en stad där studentlivet hade mycket att erbjuda - Lund blev det självklara valet.

Det är självklart att studierna är viktiga eftersom de ser till att du har en biljett in i arbetslivet. Men samtidigt är de den enda förväntade delen av ditt CV; den enda saken som du kan vara säker på inte gör dig unik. Allt det andra som du väljer att fylla din vardag med kommer inte bara att ge dig en välbehövd paus från plug-get, utan även bidra till att du blir en mer intressant och utvecklad person. Det kommer att göra att du har mer att bidra med i alla dina förhållanden; vare sig det gäller inom arbets- eller privatlivet.

Det första jag gjorde när jag kom till Lund var att gå med i allt jag kunde. Jag pro-vade in i första bästa spex och engagerade mig i både studentförening och nation. Nu är jag inne på min sjätte termin och är mer engagerad än någonsin, och jag ångrar inte en sekund av det.

Den första givna anledningen till varför man ska se till att fylla sin icke-pluggan-de tid med engagemang är helt enkelt att man behöver det! Man måste hitta ett sätt att ge hjärnan en paus från plugget, och om man inte har några engagemang inom studentlivet är det lätt att tiden rinner ut och slösas på ingenting. Under mina tuffaste terminer har spexet, som tar ungefär trettiofem timmar i veckan under en månads tid, varit min räddning. Det har tvingat mig att planera min tid, läsa ordentligt på dagarna och vara produktiv istället för att skjuta upp jobbet till senare. Det har fått mig att inse att uttrycket ju mer du har att göra, desto mer får du gjort faktiskt är sant. Det har också sett till att jag släpper plugget på kvällarna och istället fokuserar min energi på något jag tycker är roligt som ger mig positiv energi och glädje. Det har gjort mig till en mindre stressad och mer balanserad person, och gjort att jag orkar med studierna när de har varit som svårast.

Den sociala aspekten är också viktig. Genom att engagera mig i många skilda delar av studentlivet har jag fått lära känna en massa likasinnade människor. Det har gett mig ett bredare och mer intressant socialt liv, och skapat kontakter inom flera nätverk.

Mitt sista argument för varför man ska se till att prioritera studentlivet under åren i Lund är att det med största sannolikhet kommer bli sista gången i livet du har så många olika aktiviteter och möjligheter till engagemang så nära till hands, och faktiskt har möjligheten att lägga tid på annat än jobb och familj. Utan att ens behöva anstränga dig har du möjlighet att engagera dig i nästan vad som helst, och på samma sätt har du möjlighet att göra så mycket (eller lite) du själv vill. Ta chansen att testa de saker du tror att du kan vara intresserad av! Du kan lika gärna hitta rätt i vad du vill göra med ditt liv genom dina engagemang istället för bara genom det ämne du valt att studera.

Möjligheterna är oändliga, och resultaten bara positiva. Det enda du behöver göra är att ta det första steget och bli engagerad, allt annat följer.

TEXT: MARTINA HUZELL

Under mina tuffaste terminer har spexet, som tar ungefär trettiofem timmar i veckan under en månads tid, varit min räddning.

”

V.Debatt

- 19 -

S.För den ekonomistudent som vill göra karriär finns det ett flertal skäl att pri-oritera bra betyg framför ideellt engagemang i till exempel nation och kår. En av de främsta anledningarna är att betygen ligger till grund för antagningen till masterprogrammen, vilka är av stor betydelse för ens framtida arbetsliv. Med otillräckliga betyg kan ens karriär ta en helt annan väg än den man tänkt sig på grund av att man inte kommer in på det önskade masterprogrammet. På samma sätt spelar betyg en avgörande roll för utlandsstudier. Vissa studenter har som mål att i framtiden jobba i ett specifikt land och då kan en utlandstermin där vara en viktig nyckel. För att nå dit är betyg en av de viktigaste aspekterna för att bli antagen vid sitt drömuniversitet. I utlandet är betygen dessutom ofta viktigare än vilka uppdrag man haft vid sidan av skolan. För många eftertraktade jobb och traineeprogram utomlands är A eller B i betyg det första steget i urvalsprocessen.

De som argumenterar för ideellt engagemang före betygsfokus menar ofta att ideellt engagemang stimulerar andra förmågor som disciplin i skolarbetet inte utvecklar. Exempel på detta kan vara ledarskap och andra sociala förmågor. Men faktum är att betygen är det enda måttet på hur väl en student uppnått läromålen i en kurs. Läromålen handlar ofta om att kommunicera och argumentera, iden-tifiera och lösa problem och givetvis om att ha kunskap och förståelse. Betygen säger således en hel del om vilka egenskaper en student har.

Det är inte heller säkert att alla typer av ideellt engagemang har samma värde för ens karriär. Vilken student är egentligen mest attraktiv på arbetsmarknaden, en utan ideella meriter med toppbetyg eller en som jobbat i baren på nation om torsdagskvällarna med halvdana betyg? För att ens ideella arbete ska ha någon betydelse för framtiden bör det ha varit en position som medför visst ansvar och på något sätt kan relateras till det tilltänkta yrket.

Man kan även argumentera för att en student som tagit sig igenom sin utbildning och precis blivit godkänd, det vill säga erhållit resultat strax över 50 procent, trots allt har stora kunskapsluckor. I princip kan man ha missat hälften av kursens innehåll men ändå blivit godkänd och fått sin examen. För att hårddra det kan man fråga sig om det verkligen är idealt för en revisionsbyrå att anställa någon som bara lärt sig hälften av den relevanta lagstiftningen eller som misslyckas med bokslutet. Att anställa sådana studenter medför långa inlärningsperioder och där-med höga kostnader för företaget.

Med detta i åtanke kan det vara värt att ställa sig frågan om inte studentlivet gli-dit för långt ifrån sin ursprungliga kärna, nämligen just studierna. Kanske skulle både studenter och företag gynnas av ett större fokus på kursinnehåll istället för föreningsliv vid sidan av skolan.

Betyg

TEXT: PHILIP FRANZÉN

I princip kan man ha

missat hälften av kursens

innehåll men ändå blivit

godkänd och fått sin

examen.

”

- 20 -

At LundaEkonomerna we often talk about how great it is to get involved in different student organisations and partake in all the possibilities that come with it. I agree, becoming active comes with a lot of personal development. It is extreme-ly rewarding, but sometimes the message gets a bit diluted. There is no doubt my involvement has given me a vast amount of great experience, but this time I would like to focus on something else. Something way more important; respect.

My name is Carl-Johan and I am currently the Head of Social Affairs at LundaEkonomerna. My mission is to create, maintain, evaluate and devel-op the social environment within the union. The biggest challenge is, by far, to create good condi-tions for all types of personalities, backgrounds and opinions. We do not succeed with this mis-sion at all times, but we always strive to catch ob-stacles before they become full-out problems. No one is ever excluded intentionally and we try to develop solutions early on. Every person should be included as much as possible.

Heterogeneity within the social sciences means that individuals within a group differ from each other in one way or another. Homogeneity is, on the contrary, being rather similar to one another within a group. Simple.

I daresay a heterogeneous group of people always outperforms a homogeneous group. One of the best examples of this might be a football team: In order to be successful a team needs players who protect the goal and players who score the goals. To have different players is a requirement for suc-cess. Simple. It all seems to be very obvious when

applied to a football team, but it might not be equally clear when applied to daily life.

Stop here. Take a minute to think about differ-ences. Are they accepted in your surroundings? Do you always feel comfortable expressing your opinion? Does your closest friend or thesis part-ner feel comfortable expressing their thoughts in a group of people without feeling exposed to the risk of being excluded or mocked? I for one, have experienced situations when the answer is no. These questions should not only be asked while being in the lecture hall, while walking the uni-versity corridor or during your daily hang out at Skånis. This needs to be done everywhere and by everyone at all times.

An increased degree of homogeneity automatical-ly means a decrease in heterogeneity, ceteris pari-bus. From my own experiences and observations, I know that students, teachers and employees at Lund University School of Economics and Man-agement and LundaEkonomerna are relatively alike.

Needless to say, homogeneity does not always come with problems or a lack of success, but you face a higher risk of ending up like the homoge-neous football team where everyone has the same talent. Diversity does matter.

This is an invitation to all of you who in any mat-ter feel different from the majority: Continue to be different. Your existance is important. How-ever, to all of you who are more homogenous and blend in well with the group, this invitation applies even more. There is nothing wrong with

Diversitydoes

TEXT: CARL-JOHAN STENMALM

matter

- 21 -

sharing opinions with your surroundings, though the important thing is to never forget to accept the opinions of the ones who differ. Being part of the minority sometimes means one does not agree with the others, but in order to fit in, it is not un-common that those persons just nod quietly and ”agrees”.

Externally, I have got the feeling that people think business and economics students are very homo-geneous. Almost exclusively in a negative sense. I will not judge if that is a correct statement or not, but I want to see a change. With this text, I hope to take a step in the right direction.

The most difficult things to observe and under-stand are those your eyes cannot perceive. Opin-ions are most often invisible, especially when someone nods and ”agrees”, even though not agreeing for real. A tattoo with a crucifix on your forehand might enlighten people about your opinion or belief, it is something your eyes can perceive. But no eyes in the world could perceive many other opinions. What would my tattoo look like if I wanted to express that abortion should be accepted no matter what?

I perceive our generation as very accepting. But to me, acceptance is just half a try. Accepting others’ opinions is simply not enough. One needs to learn the rhetoric and how to communicate it. Let me illustrate how the rhetoric needs to be thought of:

Lovisa meets a new friend at a party. Filippa is very nice and they are having a joyful time to-gether. Everything seems to be normal. Then, the question is asked, with a rhetoric failure that

commonly pops up in these kinds of situations. Lovisa asks: Well Filippa, do you have a boyfriend?

For you who do not see what is wrong with this question, keep calm, it is not easy to register. It is about getting used to the rhetoric. For you who register the mistake, congratulations, you have gotten my point already.

Asking a girl if she has got a boyfriend auto-matically means that you categorize her as het-erosexual. Bad. Bad. Bad. Unintentionally and unconsciously, but completely wrong. It is such a small thing, but it could mean so much. A mis-take that unfortunately, but automatically, con-solidates the norm. Most likely, Lovisa does not care about the sexual orientation, political opin-ion or skin colour of Filippa. Actually, I think it would require some time to even find someone from our generation who would care at all. But unfortunately, the rhetoric sometimes messes it up, a reason why norms are kept. When your eyes do not perceive the truth, your communication could contain these small but crucial mistakes. So, this becomes my third invitation to all of you: Be careful about the rhetorics and assumptions you imply in your language.

- 21 -

All in all: One. Pay attention to differences and accept them.Two. Dare to be unique.Three. To accept only means going half way, think about how you communicate.

- 22 -

I höstas stod jag inför hundratals högpresterande talanger och skulle tacka för att jag av HR-cheferna på sex stora bolag fått utmärkelsen Årets potential i Öre-sundsregionen. Eftersom de andra finalisterna var betydligt mer seniora hade jag inte förberett mig för att vinna – än mindre att hålla ett tacktal. Trots det lyck-des jag få fram det viktigaste när jag stod på scenen; mina tydliga värderingar och att jag kan ta med mina tio års samhällsengagemang genom arbete i riksda-gen från samhällssektorn till näringslivet. Jag menar att CSR i dess nuvarande form inte fungerar och att det behövs ett rejält omtag där bolag ser sig själva som samhällsaktörer.

En vänlig person kommer fram efteråt, presenterar sig och gratulerar mig. Hon nämner mitt CV, att det är så inspirerande, men inget om det jag just sagt om mina värderingar eller vad jag vill åstadkomma. Återigen får de ytliga och for-mella meriterna ta plats i ett professionellt sammanhang. Detta beteende möter jag ofta i min omgivning. Allt för många fokuserar på en viss position, att tjäna pengar, eller det värsta av allt: Glorifierandet av bolag där man jobbar mycket. Som om det är häftigt att jobba alla dygnets vakna timmar.

De formella meriterna och ytliga synsättet tar kål på karriärer. Den som planerar sitt liv och bygger sin karaktär utifrån formella positioner kommer att få stora problem vid organisationsförändringar, bolagskonkurser eller när pensionen väntar. Vem blir man då?

Alldeles för stort fokus på de formella meriterna och erfarenheterna gör att per-sonen och värderingarna som hen står för hamnar i bakgrunden. Men också att de formella meriterna inte säger något om misstagen, felbedömningarna eller bak-slagen som finns bakom varje framgångsrik person. I mitt CV som kort presenter-ades står inget om kurserna jag inte klarat, om jobben jag inte fått eller att jag nu är VD för bolaget som en gång i tiden valde en annan kandidat framför mig på en position jag sökte.

Så släpp prestigen, gör vad du tycker är kul och fokusera på det viktiga i livet. Dina värderingar och åsikter är viktigare än vad som står på visitkortet eller på LinkedIn.

Fokusera på det viktigaVilket 2013 jag hade. Jag fick mitt drömjobb som VD på Lunicore, utsågs av den svenska regeringen till ledamot i Malmö högskolas styrelse och fick utmärkelsen Årets potential i Öresundsregionen av talangnätverket 4Potentials.

– och bli framgångsrik

TEXT: EMIL ERIKSSON

- 23 -

– med ideellt engagemang som flygbränsleAtt klättra högt på karriärstegen är inte enbart en följd av goda studieresultat. Mycket tyder på att aktiviteter utanför studierna kan vara ett bra val inför framtiden.TEXT: MARTIN BJÖRGELL BILD: DRS KULTURARVSPROJEKTILLUSTRATION: THOMASINE BORIS-MÖLLER

Ur Arkivet

PUBLICERAD #97 VÅREN 2011

Intrycken från årets eee-dagar har sedan länge falnat till förmån för studier, spirande vårkänslor och en hysteri av sällan skådat slag kring karriär och framtid. I tidningar, bloggar och forum ges studenter och arbetssökande mängder av råd och strategier för hur drömjobbet skall erövras. Resan dit skall gärna vara spikrak och kantad av guld och gröna skogar. Fjärran är den hårda konkur-rensen och tävlan i texterna då tyckarna glatt de-lar med sig av sina bästa tips inför intervjun eller redogör för hur CV:t bör utformas för att sticka ut i mängden. Ändå handlar det om att fylla livets resa med konstruktivt innehåll, och helst sådant som bidrar till en snygg rad i det kanske vikti-gaste dokumentet i jobbjakten. Är det ens möjligt att bygga det perfekta CV:t? Linus Zackrisson, grundare av minkarriar.se menar att det beror på hur man ser det, och vad man har för ambitioner. Beroende på vad man siktar på spelar dessutom innehållet olika mycket roll. För någon som sik-tar på toppjobb inom till exempel McKinsey eller BCG (Boston Consulting Group) krävs det topp-betyg, och då spelar det inte så stor roll om de ideella uppdragen trängs i meritförteckningen. Linus har lång erfarenhet och arbetar professio-nellt med att förbereda kandidater inför inter-vjuer och med att coacha CV-skrivande. Han gör dock gällande att engagemang utanför studierna kan vara väldigt viktiga och spela stor roll.

– I allt större utsträckning får engagemang vid sidan av studierna större betydelse. Det visar att personen i fråga har drivkraft och klarar att ar-beta i sociala sammanhang.

Linus menar att det också påverkar om engage-mangen börjat tidigt. En person som satt med i elevrådet redan på högstadiet och därefter fort-satt med olika styrelseuppdrag eller genom stu-dentlivet, visar prov på kontinuitet. Det i sig är inte av absolut betydelse, men mönstret blir tyd-ligare. Linus slår också ett slag för engagemang inom studentkåren eller nationerna.

– Numera finns det så mycket att göra så man kan verkligen hitta något projekt eller område man brinner för och tycker är roligt. Det är lusten som skall styra. Man skall göra det man tycker är ro-ligt. Det syns om engagemanget endast är till för att det skall se snyggt ut i CV:t.

Som student är möjligheterna stora att engagera sig vid sidan av studierna för olika typer av arbe-ten. Flera väljer att engagera sig inom studentlivet i Lund, inom kår- och nationsverksamhet. En av dessa är Edward Hartung som studerar civileko-nomprogrammet, och tidigt under sina universi-tetsstudier engagerade sig i LundaEkonomernas fullmäktige. Det, säger Edward, handlar mycket om att få möjlighet att arbeta med andra driftiga och duktiga studenter. Han menar att det lite gått inflation i titlar och uppdrag, och att det viktiga snarare är erfarenheterna.

– Det handlar om att få vara med och skapa och att driva. De entreprenöriella processerna, och kvittot man får när man tittar tillbaka och ser att man levererat något bra.

En resamotdrömjobbet

- 24 -

- 25 -

Edward belyser också att det spelar roll vem man får möjlighet att arbeta med, och hur det också bidrar till det positiva – att få ett nätverk av am-bitiösa studenter.

– Det är kul att engagera sig, men framför allt att engagera sig med roliga, duktiga och målmed-vetna människor som man kan utvecklas tillsam-mans med. Ideellt engagemang bidrar med viktig information till rekryteringsansvariga då mäng-der av ansökningar skall läsas.

Jesper Stjärnfelt på Adecco i Malmö säger att de stora pensionsavgångarna gör det till arbetstagar-nas marknad inom några år. Han tipsar därför om att ta tillvara på studietiden, och gärna att söka utlandsstudier. Han menar också att ideellt enga-gemang kan vara helt rätt.

– Det visar på lite extra engagemang och driv utöver det vanliga. Jag ser bara positivt på det. Men, det blir bara som allra bäst om du gör det du tycker är kul.

Jesper återkommer flera gånger till att använda studietiden till att utvecklas och skaffa erfaren-heter som kan användas i arbetslivet. Ett års stu-dieuppehåll kan ibland vara klokt för att resa, byta inriktning eller engagera sig ytterligare. Det behöver inte nödvändigtvis vara spikrakt hela vägen. Istället menar han att man får unika er-farenheter och får uppleva kontraster i vardagen om man inte enbart håller sig till planen.

– Det är en persons drivkraft och engagemang som ofta sticker ut på intervjun. Är man streets-mart och följer sitt hjärta visar det att man också kan omsätta sina studier i praktiken.

Martin Persson, som läser civilingenjör vid LTH, är ordförande i Snapphane Scoutdistrikt inom Svenska Scoutförbundet. Han beskriver att upp-draget ger erfarenheter som kommer till nytta för resten av livet.

– Ledarskapet jag får från scouterna är känt i hela näringslivet. Som ledare i scouterna förenas prak-tisk erfarenhet med utbildningar i en miljö som genomsyras av goda värderingar och mångfald. Det är värden som efterfrågas i allt större grad också av näringslivet.

Fredrika Sandell arbetar som Marketing & Com-munications Manager på Aon Sweden AB, och re-sonerar också kring hur näringslivet har ett behov av att utnyttja vinsterna av det som kommer från föreningar som arbetar med olika typer av sam-hällsengagemang. Morgondagens ledarskap krä-ver en värdegrund som på allvar omsätter CSR i handling, och inte enbart talar om det.

– Jag tror att företag och deras ledare kommer behöva lära sig av organisationer som skapar samhällsnytta. För att skapa samhällsnytta krävs också målfokusering, uppföljning och avkast-ning. Jag anser att ideella organisationer och nä-ringslivet har mycket att vinna på att förena det bästa från två olika verksamhetskulturer.

Flera röster uttrycker hur ideellt engagemang vid sidan av studierna, liksom att arbeta eller driva eget företag, kan vara en bra väg framåt och att det ger erfarenheter som kompletterar universite-tets teoretiska värld. Tidningen Finansliv skriver i sitt aprilnummer om vägen till toppjobbet, och konstaterar att det inte finns en utan flera. Ingrid Bonde, VD på AMF, ger där ett råd till den som vill lyckas i arbetslivet:

– Gör det du faktiskt tycker är kul, då gör du ett bättre jobb. Då kommer någon att se det och då kommer du att få möjlighet till utveckling.

Det enda som går att konstatera är att varje CV är unikt. Det verkar inte finnas några genvägar till drömjobbet. Istället ges rekommendationen att satsa på det som är roligt och det som känns utvecklande. Kanske gäller det att slå bort dome-dagsprofetiorna om evigt utanförskap om inte varje vaken stund läggs på att planera den framti-da karriären. Att skriva sitt curriculum vitae, som översatt från latin bokstavligen betyder levnads-bana eller livslopp, kanske inte innebär att lägga varje bit av det gigantiska pusslet av uppdrag och arbetslivserfarenhet. För om livet inte är en täv-ling, utan handlar om att ta tillvara på vardagens äventyr, finns det kanske andra värden som är viktigare. När de flesta jobben ändå tillsätts via nätverk är kanske en blöt sittning med nya vänner lika bra för karriären som ett strategiskt och väl genomtänkt förtroendeuppdrag.

Entreprenören Navid Modiri driver inspirations-källan me&do vars syfte är att få människor att förverkliga sina drömmar. Han uttrycker det som ”att tjäna pengar på det du älskar”. Det för osökt mina tankar till en stor resebyrås slogan. Livet är inte dagarna som passerar. Det är dagarna vi minns.

Ett års studieuppehåll kan ibland vara klokt”

© 2014 K

PM

G A

B, S

wed

en.

Audit Academy Nyfi ken på en karriär inom revision? Välj rätt väg.

KPMG Audit Academy är ett praktikprogram där du parallellt med dina studier får en inblick i revisorsyrkets alla delar.

Du får ingå i ett revisionsteam och redan från start delta på våra kunduppdrag hos internationella och stora nationella företag.

Inom programmet får du ta del av seminarier och workshops inom området revision, men även inom andra områden

som ledarskap och presentationsteknik.

Missa inte möjligheten till unik branschkunskap och yrkeserfarenhet, ledarskapsutveckling och ett nätverk som kan påverka hela din karriär.

Välkommen till KPMG och all framtid i världen.

Läs mer och ansök senast 15 april på kpmg.se/auditacademy

400588_Audit_Academy_A4.indd 1 2014-02-13 14.42

- 27 -

© 2014 K

PM

G A

B, S

wed

en.

Audit Academy Nyfi ken på en karriär inom revision? Välj rätt väg.

KPMG Audit Academy är ett praktikprogram där du parallellt med dina studier får en inblick i revisorsyrkets alla delar.

Du får ingå i ett revisionsteam och redan från start delta på våra kunduppdrag hos internationella och stora nationella företag.

Inom programmet får du ta del av seminarier och workshops inom området revision, men även inom andra områden

som ledarskap och presentationsteknik.

Missa inte möjligheten till unik branschkunskap och yrkeserfarenhet, ledarskapsutveckling och ett nätverk som kan påverka hela din karriär.

Välkommen till KPMG och all framtid i världen.

Läs mer och ansök senast 15 april på kpmg.se/auditacademy

400588_Audit_Academy_A4.indd 1 2014-02-13 14.42

S T Y R E L S E NLAILA BJÖÖRN

- 28 -

- 29 -

Viktoria Skara

Ålder: 23Från: LimhamnPosition: AlumniansvarigProgram: Civilekonomprogrammet, master-programmet International Marketing and Brand ManagementIntressen: Vinprovningar, resor och bakning

Viktoria Skara

Viktoria växte upp på Limhamn och påbörjade direkt efter gymnasiet en modellkarriär i New York. Modevärlden, vilken hon beskriver som galen men helt fantastisk, tog henne även till Paris och Milano. Nu sitter hon som halvtidare i LundaEkonomernas styrelse och läser masterprogrammet International Marketing and Brand Management.

Varför Lund?Det var inte helt oväntat att det blev just Lund, då jag hade hört så mycket fantastiskt om staden. Jag hade alltid vetat att jag ville vidareutbilda mig nå-gon gång i livet och hade fattat tycke för ekonomi under gymnasietiden. När jag ansökte befann jag mig på ett café i SOHO och hade egentligen inga planer på att börja läsa just då, men tänkte att jag ville hålla alla dörrar öppna. Sedan kom jag in och tänkte att jag lika gärna kunde prova att gå några veckor och se hur det var. Några veckor har idag blivit fyra år.

Hur började ditt engagemang i LundaEko-nomerna?I början visste jag egentligen inte vad LundaEko-nomerna var för något, utan hade bara hört lite om det på föreläsningar och så. När jag sedan blev lite mer insatt provade jag att arbeta för Sexmäs-teriet, vilket var oerhört roligt. Efter det träffade jag den fantastiska och engagerade Malin Ek som rekryterade mig till Näringslivsutskottet där jag blev frukostklubbsansvarig. Posten var otroligt rolig och lärorik, och möjligheten att få engagera mig och träffa fantastiska människor var oslag-bar. Efter det var jag med i marknadsföringsut-skottet och staffade två år i rad på eee-dagarna. Hade jag varit kvar i Lund hade jag absolut fort-satt att engagera mig!

Vad innebär din post?Jag är Alumniansvarig, vilket många ser som en diffus post då de inte riktigt vet vad alumni är. Ordet är latin för före detta elev, i vårt fall från Eko-nomihögskolan, och posten innebär att man skö-ter kontakten med föredetta LundaEkonomer. Jag håller för tillfället på att utveckla ett nätverk där de kan hålla kontakten med varandra. Jag sitter också med i Ekonomihögskolans alumniförening, och har påbörjat ett samarbete mellan föreningar-na. Jag är också Supreme Marshal of the Astro Order, som det så fint heter, vilket innebär att jag håller i initieringarna för orden i samband med Vinter-balen och Astrogalan. Sedan innebär ju posten en massa övrigt styrelsearbete, vilket man lär sig otroligt mycket av.

Vad kommer du bära med dig från ditt arbete?Jag tror inte att man nu kan inse hur mycket man faktiskt har lärt sig, framför allt i samband med styrelsearbetet. Det är svårt att mäta lärdomar om strategiska val, ansvar och planering. Det vikti-gaste jag har lärt mig handlar nog om mig själv, arbetet är otroligt självutvecklande! Jag har arbe-tat med så många olika typer av människor, och har verkligen vuxit i mig själv. Det är det jag är mest tacksam över.

Har det hjälpt dig i valet av framtida ar-betsområde?Just områdesmässigt kanske inte så mycket, men det har definitivt fått mig att inse att jag vill ar-beta i en dynamisk miljö med engagerade män-niskor där jag trivs med min omgivning, vilket jag absolut gör här på LundaEkonomerna!

TEXT: PAULA KJELLÉNFOTO: JOSEFINE VON UTHMANN

- 30 -

Carl-Johan Stenmalm

Hur började ditt engagemang i LundaEko-nomerna?För mig var det ingen självklarhet att engagera mig, som det var för vissa. När jag kom till Lund kände jag ingen och visste inte riktigt vad stu-dentlivet innebar, så det tog lite tid för mig att förstå att man faktiskt kunde engagera sig och att det var väldigt kul. Jag började sedan, efter miss-lyckade försök att dra med mig kompisgänget, att engagera mig i Sexmästeriet. Jag tyckte att det var så otroligt kul och tänkte att jag bara måste göra något mer. Sedan dess har det rullat på och jag har varit engagerad i bland annat Lund Interna-tional Week, Vinterbalen och eee-dagarna innan jag sökte till styrelsen.

Vad innebär din post?Jag är ju socialt ansvarig, och jag måste erkänna att det är ganska svårt att sätta exakta ord på vad de specifika arbetsuppgifterna innebär. Syftet är dock att kontinuerligt utvärdera, utveckla och förbättra verksamheten, och jag arbetar nära So-ciala Utskottet. Vad jag framförallt har lagt stort fokus på under min tid är jämställdhetsarbete, vilket vi inom styrelsen tycker är otroligt viktigt. Annars handlar arbetet mycket om representa-tion, att vara ett ansikte utåt för kåren, och att helt enkelt skapa ett så bra socialt klimat som möjligt för medlemmarna.

Vad har du fått ut av ditt engagemang?För mig hade min tid här i Lund inte betytt sam-ma sak om jag inte hade engagerat mig. Jag har träffat så otroligt många underbara och trevliga människor här. Jag känner mig också tryggare i olika sociala sammanhang. Som styrelsemedlem gäller det att vara social i många olika situatio-ner med många olika typer av människor. Sedan finns det ju också professionella erfarenheter och lärdomar som man har plockat på sig. Även om de kan vara svåra att urskilja nu har jag absolut fått erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i mitt framtida arbetsliv.

Har ditt engagemang hjälpt dig inför ett framtida karriärsval?Jag känner mig, som tidigare nämnt, mycket mer bekväm i olika typer av sammanhang och känner att jag har en tryggare grund att stå på. Det har nog inte fått mig att inse exakt vad det är jag vill göra i framtiden, men vad jag har insett är vik-ten av att arbeta med bra kollegor. Jag har arbe-tat med så fantastiska människor under min tid i styrelsen och det har fått mig att inse att jag vill göra något jag tycker är kul och spännande, och inte bara något som ser flashigt ut på CV:t. Jag har kommit till insikten att jag hellre siktar rätt än högt. Jag tror att många gör misstaget att söka något fancy som ska se bra ut på CV:t istället för att välja vad de tycker är roligt. Det är nog den viktigaste insikten jag bär med mig.

LundaEkonomernas socialt ansvariga är en äkta smålänning, född och upp-vuxen i Växsjö. Utan paus tog Carl-Johan steget från Smålands steniga hagar till civilekonomprogrammet i studentparadiset Lund. Nu läser han den ettåriga masterutbildningen Business Strategy samtidigt som han sitter som halvtidare i LundaEkonomernas styrelse och förbereder sig inför arbetslivet.

Ålder: 22Från: VäxjöPosition: Socialt ansvarigProgram: Civilekonomprogrammet, master-programmet Business StrategyIntressen: Idrott, att resa och LundaEkonomerna

Carl-Johan Stenmalm

TEXT: PAULA KJELLÉNFOTO: JOSEFINE VON UTHMANN

- 31 -

- 32 -FOTO: JULIA ARVIDSSON

K Å R S I D O R

- 33 -

L undaEkonom på okänd mark

Du får inte klaga på kylan, du är ju från Sverige!

En del spenderar sin utbytestermin i ett lite varmare land än vårt hemland uppe i norr. Inte jag, jag lämnade ett snöslaskigt Skåne för en vargavinter i Kanada. Kylan är slående och vinden letar sig in överallt. Verkligen överallt. 35 minusgra-der är inte ovanligt, inte heller råa snöstormar eller dimma som lägger sig som en slöja över campus. Ni kan ju bara föreställa er vilken isgata man halkar fram på till och från skolan. Tacka gudarna för de underjordiska tunnlarna, vars nät sträcker sig under hela campus. Om du inte vill behöver du inte gå utomhus och på campus finns allt du behöver inom gångavstånd. För att sätta detta i perspek-tiv så hörde jag en historia om en kille som använde tunnlarna så mycket förra vintern att han inte satte foten i snö en enda gång.

Québec ligger i en av de franska delarna av Kanada och här kan man hitta flera influenser av den franska kulturen. Staden är uppdelad i två delar, gamla och nya. 15 minuter med buss från skolan ligger gamla Québec. Nu när snön klär alla byggnader kliver man in i en sagovärld där vackra Château Frontenac tornar upp sig som stadens stolthet över trånga gator och pittoreska restauranger som läm-nat kvar sin julbelysning, trots att det är långt in i februari.

Människorna här är inte särskilt förtjusta i att tala engelska och deras typiska franska dialekt à la Québec är i stort sätt obegriplig. Dock speglar staden mycket av den omtalade kanadensiska godheten och de upprepar tålmodigt meningarna medan jag försöker reda ut min sjukvårdsförsäkring på knagglig franska.

Livet som utbytesstudent är helt underbart, dagarna är fullspäckade med även-tyr; allt från att försöka hitta knäckebröd i mataffären till att svischa ner i back-arna på skidor eller i ett stort gummidäck. Jag har redan hunnit besöka New York och Montreal och har flera andra äventyr inplanerade. Framförallt har jag hunnit träffa helt underbara människor från olika delar av världen. Britterna har lärt mig att dricka te ordentligt, och tydligen är det stor skillnad på kanadensisk och ame-rikansk fotboll. Tunisierna lagar couscous till hela gänget sent på kvällen och man kan alltid lita på att australienarna har en bra känguruhistoria på lager.

Kylan bekommer mig inte lika mycket som jag trodde att den skulle göra, kanske på grund av mina svenska gener eller för att jag använder tunnelsystemet alldeles för mycket. Kort sagt, Tabernak de calice - J’adore Québec!

TEXT: SARAH BENGTSSONBILD: MICHAEL MCDONOUGH

- 34 -

Hur fick du platsen?Vi besökte som sagt Handelskammaren under re-san. De höll då en presentation om organisatio-nen och sedan fick man möjlighet att mingla runt. Jag gick då direkt fram till dem, presenterade mig, och bad om lite mer information kring vad platsen innebar och vilka egenskaper de letade efter hos en praktikant. Jag pratade både med den dåvarande praktikanten och min potentiellt fram-tida chef. När jag kom tillbaka till Sverige mailade jag praktikanten med ytterligare frågor vartefter jag skickade CV och ett personligt brev med hän-visningar till resan. Efter det fick jag en tid för telefonintervju under vilken jag sedan fick platsen.

Vilka är dina arbetsuppgifter?Min huvudsakliga uppgift är att sköta fakture-ringen, som sker på holländska. Mina dagliga uppgifter består av att sköta planering av events, marknadsföring, budgetering, medlemsrekry-tering och att bidra till kvalitetsutvecklingen av avdelningen. Jag är också, tillsammans med den andra praktikanten, ansvarig för Junior Chamber Club - Young Professionals’ Society som är en mö-tesplats för svenskar som vill söka jobb i Holland. Utöver det följer jag med på många studiebesök och events. Målet är att jag ska få en överblick över, och erfarenhet av, hur kammaren fungerar.

Hur har omställningen från Lund till Amsterdam varit? Överraskande enkel. Det går fort att anpassa sig och att komma in i nya rutiner. Den tuffaste om-ställningen var att gå från att ha makten över sitt dagliga schema på universitet till att ha ett nio-till-fem-jobb. Det var också lite klurigt i början innan man hade lärt sig att hitta i staden.

Hur är Amsterdam som stad?Fantastisk! Den är otroligt vacker och öppen. Det är svårt att beskriva, men det är något helt an-nat än Lund. Egentligen skiljer sig det svenska och hollänska samhället kanske inte så mycket åt, men atmosfären är helt annorlunda. Det viktiga är att hitta ett bra boende, och så måste man ha en cykel. Sedan äter de mackor hela tiden, så det är bara att vänja sig vid.

Ålder: 22Från: StockholmUtbildning: Fil.kand i handelsrättIntressen: Resa, träning och musikÖvrigt: Head of Event för årets eee-dagar

Carolina Norlin

Nådiga Lundtan har träffat Carolina Norlin, en LundaEkonom som var med och anordnade höstens Lund European Business Tour och genom detta lyckades knipa en av två eftertraktade praktikplatser på Svenska Handelskammaren i Amsterdam.

På praktik iAmsterdamTEXT: PAULA KJELLÉN BILD: PETE BELLIS

- 35 -

TEXT: THOMAS KALLINGBILD: JENNIFER ANNVIK

Inspektorsidan

Jag vet inte någon som sagt att deras målsätt-ning i livet är att bli mellanchef. Ändå är det där vi hamnar, nästan alla. Mellanchefen är den som håller ihop det globala (och inte minst det svens-ka) förvaltnings- och näringslivet. De balanserar kraven från huvudmän och underställda – vars reella makt är tämligen omfattande i en decen-traliserad och postmodern organisationsvärld. Samtidigt koordinerar de sitt arbete med andra mellanchefer på samma nivå. En annan försvå-rande omständighet är det växande matrisuniver-sum vi skapat, med streckade linjer överallt där vi som projektdeltagare och -ledare de facto har flera chefer och flera underställda samtidigt. Alla är mellanchefer i organisationskartor som mest liknar spaghettiskålar. Väldigt få är chef på riktigt.

Mellanchefen tar ansvar, jobbar stenhårt och läng-tar alltid bort, eller rättare sagt uppåt, snett uppåt om det behövs. Det är en situation som inte är helt lätt att navigera i eftersom vi har ett liv också, typ familj och vänner med tillhörande dåligt samvete för att man inte räcker till. Det är i många dimen-sioner av ens liv man vill lyckas.

Och står det lite still med karriären finns det bo-temedel på andra områden. Det är därför mel-lanchefen ofta har extravaganta hobbys och preferenser som signalerar medvetenhet och framåtsträvan. Jag tänker tävlingscykel för hund-ratusen med tillhörande utrustning (tights och fräsiga solglasögon), Weber-grillar och sånt. Av-ancerade fritidssysselsättningar som gör att man kan få utlopp för den aspiration som delvis kvävs i den mellanchefsposition man anser sig gravt överkvalificerad för. Alla är mellanchefer förut-om Jan Stenbeck och Antonia Axelsson Johnson typ. Resten av oss svarar till någon. Stenbeck sva-rade bara till sin egen ambition att bygga företag och imperier, och att jävlas och ha roligt. Jag tror inte att han brydde sig om tävlingscyklar (det var mer Concordes), lika lite som Axelsson Johnson oroar sig över grillen.

Men jag vill slå ett slag för mellanchefen. De av mina bekanta som gick in i banking i London vid 25 års ålder och sa att de skulle pensionera sig vid 40 verkar inte vilja gå i pension längre, anting-en för att de inte har råd eller för att de faktiskt tycker att det är roligt att arbeta. De (få) som drog igång lyckade bolag, ja där finns inte en tanke på att lägga av, de kommer jobba ihjäl sig för att de trivs så väl. Och det finns inget mer mellanchefs-

aktigt än att just ”jobba ihjäl sig”. Vilket osökt leder oss in på det största incitamentet av alla: Döden, och hur vi undviker den. Där är mellan-chefssjälen helt enkelt den bästa medicinen: när det blir problem, jobba hårdare. När allt är lugnt, jobba hårdare. Sträva uppåt, framåt.

Så försöker vi balansera ambitioner i olika dimen-sioner: privat, socialt, i karriären. Den stora orga-nisationsguden har designat det så, för att vi ska vara på tårna och vilja vidare. Vi går från mellan-chefspost till mellanchefspost, och lyckas vi hålla incitamentsstrukturen intakt får vi ett långt (och halvrikt) liv. Gott så. Memento Mori Mellanchef.

Memento Mori Mellanchef

- 36 -

- 37 -

When talking about companies it is common to differentiate them by their field of specialisation. There are, to name a few, auditing companies, financial companies and manufacturing com-panies. But when it comes to IT companies this categorisation stops. Thanks to the rapid tech-nological development we are experiencing, all companies are in some way IT companies today. Sure there are still companies that focus solely on software development or database optimisation, but you cannot find a company not using IT. That is why Samday is for everyone.

Samday is the IT career fair at Lund University School of Economics and Management and will take place during the 7th and 8th of April this spring. We are bringing in numerous exciting companies who are offering exciting career opp-ortunities in the IT area. While this might be extra interesting for Informatics and Information Sys-tems students, we still urge everyone to join us at the fair. Chances are you will be working with a computer in the future and therefore, Samday will be interesting to you.

The theme for this year’s fair is Future of Sharing. You have probably heard of, or used, services like Dropbox and Google Drive where you can share files with your co-workers. I am betting that you are also well aware of social networks such as Facebook and Twitter. What happens if you try to combine these into a professional network? Heard of Podio? (If not, google it now). How will

services like these help us and affect your career in the future?

The answer is of course too complex to fit in this short article. But you will get a good idea if you join Samday 2014. Check out our homepage at-samday.nu or like our Facebook page to keep up with the future.

See you in April!

FELIX BLANKEPROJECT LEADER SAMDAY 2014

- 38 -

Som revisorer och rådgivare till 60 000 klienter har vi många spännandeuppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sinaaffärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende avarbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att gemänniskor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. PwC är en av Sverigesmest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare,allt från coachning och kompetensutveckling till möjligheter att görainternationell karriär och bli ledare.

Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter via vår webbplats

www.pwc.se/student

Din framtidbörjar här

© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära ochkonstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

- 39 -

We could not have expected any more from the 30th anniversary of the eee days. eee2014 was not just a great place for students to meet influential companies and get inspired by fantastic spea-kers, but also an opportunity for Lund Univer-sity School of Economics and Management to celebrate one of the longest lasting projects of LundaEkonomerna. The theme for this year’s fair was I love my Job, and brought together more than 60 companies and 3700 Business and Economics students. The ambitious project committee worked from Octo-ber to build a fair that can only be remembered as a useful and enriching experience for both the companies and the students, as stated by General Joacim Petersson.

In addition to the fair itself, eee included many other events such as an insightful conference,

eee2014

Som revisorer och rådgivare till 60 000 klienter har vi många spännandeuppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sinaaffärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende avarbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att gemänniskor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. PwC är en av Sverigesmest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare,allt från coachning och kompetensutveckling till möjligheter att görainternationell karriär och bli ledare.

Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter via vår webbplats

www.pwc.se/student

Din framtidbörjar här

© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära ochkonstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

eeeConnect, workshops, career interviews and the memorable party finale at AF-Borgen; Pytten.

What contributed in making eee2014 even more special was the fact that it, for the third year in a row, was awarded an eco-label by Håll Sverige Rent which confirmed its commitment towards being a sustainable event. Finally, one of the main additions to the fair was the introduction of a fund-raising initiative to support LundaEkonomerna’s project Light, which focuses on local charity.

The eee2014 committee would like to thank all participating companies, adepts and staffers that passionately contributed in making the fair pos-sible. We would also like to thank the university for their collaboration. Thanks to you, eee2014 was nothing less than a great success!

- 40 -

Tack för en FANTASTISK

vecka!

Malmö den 22 april

Är du intresserad av att bygga relationsskapande affärer, arbeta i team

och få coachning av dina ledare? Vill du lära känna olika branscher och

utvecklas snabbt i din karriär? Då ska du ta chansen att besöka Deloitte

och lära dig mer om arbetet som revisor.

Under Audit for a Day får du en inblick i vardagen på vår

revisionsavdelning. Du får lösa ett verklighetsbaserat case och träffa

några av oss som jobbar på Audit. Du har också möjlighet till ett enskilt

samtal med någon av våra medarbetare som svarar på alla dina frågor

om revisorsyrket och Deloitte som arbetsplats. Dagen avslutas med en

gemensam middag.

Audit for a DaySöker du en utmanande karriär?

www.deloitte.se/audit4day

Ansökan

Audit for a Day vänder sig till dig som läser

ekonomi och är nyfiken på en karriär som revisor.

Du tar examen under 2015 eller 2016.

Ansök senast 30 mars via www.deloitte.se/

audit4day. Bifoga ditt cv, betyg och en kort text

om varför du vill delta. Deloitte ersätter dina

resekostnader.

Har du frågor är du välkommen att kontakta vår

studentkoordinator Sofia Nordström på e-post

sofia.nordstrom@deloitte.se

- 42 -

Här har du en nyhet som handlar om hur ekonomistudenter vid Lunds universitet har skapat Light genom LundaEkonomerna, ett välgörenhetsprojekt med syftet att hjälpa hemlösa i Lund och dess närområde.

- 43 -

Vad är Light?Light är ett projekt vars önskan är att uppmärk-samma den vardag som många hemlösa och be-hövande lever i samt att aktivt hjälpa dem till en lite lättare tillvaro. Genom våra mötesplatser vill vi skapa en neutral plats dit man kan gå för att få ett varmt mål mat, förnödenheter och hygienar-tiklar. Förhoppningen med de hjälppaket vi delar ut är att möta några av de behov som finns.

Varför finns Light?Projektet skapades med ambitionen att ta till vara på det stora engagemang som finns på Ekonomi-högskolan i Lund. Vi ville också ge studenterna möjlighet att engagera sig i ett projekt med fo-kus på något annat än utbildning och karriär. Just nu drivs projektet av medlemmar ur Lunda-Ekonomerna, Ekonomihögskolans elevkår, men visionen är även att sprida konceptet till andra studentföreningar i Sverige.

Hur fungerar Light?Hjälpen kommer att ta sig olika uttryck. Vi är medvetna om att vardagen för många behövande innebär fler svårigheter än att få tillgång till mat, i synnerhet i ett kallt och mörkt land som Sverige. Vi har arbetat fram en handlingsplan för att på bästa sätt kunna angripa så många av dessa pro-blem som möjligt och samtidigt engagera en så stor lokal publik som möjligt, såväl studenter som företag.

När kommer Light igång?Det första tillfället ägde rum den tredje februari i AF-Borgen, hjärtat av Lund, och ett 20-tal per-soner besökte oss och fick mat, hembakta bullar, sovsäckar, liggunderlag, mössor, vantar, filtar och tandborstar. All mat kom från restaurangen Moroten och Piskan. Vi kommer under inneva-rande läsår att arrangera ytterligare två mötes-platser i Lund.

Håll utkik på facebook: Light – by LundaEkonomerna eller maila till: staff.light@lundaekonomerna.se

Vill du vara med och hjälpa?

- 44 -

Allan T Malm † 2014

- 45 - FOTO: JOHN SANDER

PRESIDENTLeonard Bergström 072 322 00 33 president@lundaekonomerna.seVICE PRESIDENTAnton Blidhem, 072 322 00 44v.president@lundaekonomerna.seTREASURERErik Johansson, 072 322 00 55 treasurer@lundaekonomerna.seHEAD OF CORPORATE RELATIONSNiklas Johannesson, 072 322 00 66 corp.rel@lundaekonomerna.seHEAD OF COMMUNICATIONS Jens Lundén, 072 322 00 77 communications@lundaekonomerna.seHEAD OF INTERNATIONAL AFFAIRSOle Oberste Berghaus, 073 089 63 64 international@lundaekonomerna.seHEAD OF SOCIAL AFFAIRSCarl-Johan Stenmalm, 070 514 74 29social@lundaekonomerna.seHEAD OF INTERNAL RELATIONSSofie Bohman, 070 341 76 66int.rel@lundaekonomerna.seHEAD OF ALUMNI Viktoria Skara, 073 328 59 78alumni@lundaekonomerna.se

EEE 2014Joacim Petersson, 073 027 21 12 general.eee@lundaekonomerna.se Ebba Friberg, 070 270 74 06CASE ACADEMYElin Melin Lundström, 070 471 74 06caseacademy@lundaekonomerna.seTHE EDUCATION COMMITTEEFelix Blanke, 076 895 68 81 uu@lundaekonomerna.seJulius Kvissberg, 073 758 50 05 THE CORPORATE RELATIONS COMMITTEE Johanna Bergendal, 070 991 85 18 nlu@lundaekonomerna.seTHE IT-PROJECTFredrik Källström, 073 696 12 22 itp@lundaekonomerna.seTHE SOCIAL COMMITTEEFredric Carlsson, 073 063 27 76su@lundaekonomerna.seKPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITIONAxel Walin , 070 883 06 62 case@lundaekonomerna.seTHE NOVICE COMMITTEENicole Johansson, 072 361 23 18novischeriet@lundaekonomerna.se Felicia Jönsson, 070 680 21 84

SEXMÄSTERIETLeo Bovaller, 073 507 71 60 sexm@lundaekonomerna.seEmma Hassel, 070 940 37 67CORPORATE CHALLENGEDavid Nyström, 070 776 69 91cc@lundaekonomerna.seNÅDIGA LUNDTANPaula Kjellén, 073 544 85 96lundtan@lundaekonomerna.seJulius Schmidt, 076 213 39 90THE INTERNATIONAL COMMITTEEGeorge Ringström, 070 792 22 54 intu@lundaekonomerna.se Martina Huzell, 076 611 44 11VINTERBALENLudvig Erlandsson, 073 401 98 89vinterbalen@lundaekonomerna.seLUND INTERNATIONAL WEEKMatilda Göstasson, 073 824 25 40liw@lundaekonomerna.seSAMDAYFelix Blanke, 076 895 68 81felixblanke@samday.nuTHE MARKETING GROUPMarkus Månsson, 070 871 01 82mfg@lundaekonomerna.se

LUND EUROPEAN BUSINESS TOURMalin Nilstoft, 073 326 24 18lebt@lundaekonomerna.seSTARTUP CAMPFredrik Andersson, 070 499 90 02startup@lundaekonomerna.seLUND ECONOMICS STOCKHOLM TOURlest@lundaekonomerna.seÖRESUND LINKING MINDSFredrika Ekman, 070 236 17 75olm@lundaekonomerna.seTHE MASTER PROJECTMax Henrikson, 070 929 93 79masterproject@lundaekonomerna.seLIGHT Leo Bovaller, 073 507 71 60light@lundaekonomerna.seCLUB CARNEVAL George Ringström, 070 792 22 54 carnival@lundaekonomerna.se Sara Tödt, 076 895 32 73

Committees and Projects The Board

KONTAKTA REDAKTIONEN PÅ

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Vill du synas här?

- 47 -

PresidentLeonard Bergström

Vice PresidentAnton Blidhem

Allan T. MalmTo me Allan was the kind of dean who was not afraid to leave his comforting office. He crossed the courtyard into Skånis and listened to what the students had to say in a matter. His plans for LUSEM were always great, driven by big visions; to become an international business school in parity with Harvard. Allan always listened to his students and did not just make them part of his plans, but made them the centre of them. It was a great joy to work next to Allan and to see the force with which he pushed change and innova-tion, even in his final years. He will be as missed at Skånis as he will be at LUSEM. - Lisa Persson, Vice President LundaEkonomerna 2011-2012

Allan always had a great relationship with Lun-daEkonomerna. When I started as Vice President he was no longer dean of LUSEM but he still had strong presence at the school. I admired him for his great visions, his care for sustainability and his passion for educational quality. Allan made an impact on the people he met and I will cer-tainly remember when he told me that he wanted to see more action from the student representa-tives. This is something that I rarely heard during my year as full-timer. I will remember him, as I hope and believe his great visions and ambition will remain at LUSEM. - Anna Svärd, Vice President LundaEkonomerna 2012-2013

When Allan stepped into a room you could not help getting charmed by his sparkling personal-ity and the energy he brought with him. He was a great listener and always took you seriously. He was a man of change and things always seemed to move rapidly around him. I can safely say that LUSEM would not be one of the top three busi-ness schools in Sweden, were it not for Allan. Thank you Allan for everything you have done for LundaEkonomerna and LUSEM. You will be greatly missed and forever remembered.- Anton Blidhem, Vice President LundaEkonomerna 2013-2014

I love my jobThe eee-days have come and gone, but the theme of the fair still echoes in the halls of EC, and will continue to do so for a long time. I do not believe any theme in the fairs’ history has been timelier.

Loving your job is not a rare-to-find-nice-to-have kind of thing, it is essential to our society and to every person’s well-being. I am going to tell you why.

We spend at least half of our waking time at work. To not risk being a sad person, something you easily become if you dislike your work, you need a job you appreciate. Being a student, everybody always tells you about your endless possibilities, but it is important to understand that to really take advantage of them we need to make sure we focus on the right things.

Steve Jobs said: The only way to do great work is to love what you do.

This is essential when it comes to delivering good results, because it requires a motivation for your job. If you do not have any passion for your work, and you are not spending time and energy up-grading your skills, how will you ever improve in your field? To be truly great at what you do, you simply need to enjoy your job. I believe it is vital not to feel like you are wasting time or missing out. What I want to convey is that you do not want to spend your days watching the clock, waiting for the day to end, constantly having to wonder what you really should be doing.

Do yourself a favor and make sure you spend half of your waking time doing something you love. Do not choose your path based on salary or exter-nal expectations, but allow your career choice to depend on your interests and let your job express who you are.

LundaekonomernaNådiga LundtanTunavägen 37223 63 Lund

Vill du skriva för oss?Nådiga Lundtan söker skribenter

Hör av dig till lundtan@lundaekonomerna.se