[ppt]allmÄn farmakologi - …pharmguse.net/pharm/allfarmdec04.ppt · web viewallmÄn farmakologi...
TRANSCRIPT
ALLMÄN FARMAKOLOGI
Gunnar TobinInstitutionen för fysiologi och farmakologi
Måltavlor för farmaka och dess öde i organismen. Principiella aspekter på biverkningar. Tolka dos/responskurvor och farmakokinetiska data.
Vilka basala egenskaper hos läkemedel som kan anses gynnsamma respektive ogynnsamma.
För- och nackdelar med att studera effekter av farmaka på cellulär nivå, i organsystem in vitro, på försöksdjur respektive i kliniska försök.
Utifrån Internet och litteratur snabbt skapa sig en bild av verkningssätt, effekt och biverkningar för ett tidigare okänt farmakon.
Introduktion i samhällsfarmaci. Aspekter på relationen kostnad / fördelar vid farmakoterapier. Principiella tillvägagångssätt vid läkemedelsutveckling. Förstå problem i samband med introduktion av nya, oprövade farmaka.
Målbeskrivning (se hemsidan)
Farmakologin genom historienf. Kr. f. Kr. 4000 Opiums effekt beskrivs i summeriska skrifter4000 Opiums effekt beskrivs i summeriska skrifter
e. Kr. e. Kr. 1000 Opiums effekter vid dysenteri beskrivs1000 Opiums effekter vid dysenteri beskrivs
1817 Morfin renframställs1817 Morfin renframställs
1875 Salicylsyra framställs ur bark från Salix alba1875 Salicylsyra framställs ur bark från Salix alba
1899 Acetylsalicylsyra syntetiseras och 1899 Acetylsalicylsyra syntetiseras och introducerasintroduceras
~~ 1900-1925 Barbiturater, sulfa, insulin 1900-1925 Barbiturater, sulfa, insulin
1928 Penicillinet upptäcks1928 Penicillinet upptäcks
~ ~ 1950 Psykofarmaka och antihypertensiva medel1950 Psykofarmaka och antihypertensiva medel
Läkemedelslagen (1992:859)
1 § Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte.
Krav på läkemedel4 § Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt.
Ett läkemedel är ändamålsenligt om det är verksamt för sitt ändamål och vid normal användning inte har skadeverkningar som står i missförhållande till den avsedda effekten.
Läkemedelslagen (1992:859)Hantering i övrigt19 § Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, säljer, transporterar, förvarar eller på annat sätt yrkesmässigt hanterar läkemedel skall vidta de åtgärder och i övrigt iaktta sådan försiktighet som behövs för att hindra att läkemedlen skadar människor, egendom eller miljö samt se till att läkemedlens kvalitet inte försämras.
21 § Sådan information om läkemedel som har särskild betydelse för att förebygga skada eller för att främja en ändamålsenlig användning av läkemedel skall lämnas skriftligen när ett läkemedel tillhandahålls konsumenten.
Läkemedelslagen (1992:859)
Förordnande och utlämnande22 § Den som förordnar eller lämnar ut läkemedel skall särskilt iaktta kraven på sakkunnig och omsorgsfull vård samt på upplysning till och samråd med patienten eller företrädare för denne.
DefinitionerFarmakologi - läran om läkemedel
Toxikologi - läran om substanser giftverkan
Farmaci - läran om läkemedelsberedning
Farmakognosi - läran om naturprodukter med användning som läkemedel
Läran om läkemedel1. Verkan på organismen: Farmakodynamik
2. Omsättning i kroppen: Farmakokinetik
3. Användning vid sjukdomsbehandling: Farmakoterapi
Nomenklatur
Läkemedel Kemiskt namn Generiskt namn Varumärkesnamn
Läkemedelsutveckling Prekliniska studier
Djurexperimentella modeller - in vivo Isolerade organ, celler - in vitro
Klinisk läkemedelsprövning Fas 1 - Humanfarmakologi (farmakokinetik) Fas 2 - Terapeutiskt explorativ Fas 3 - Terapeutiskt konfirmerande Fas 4 - Registreringsfas
Fas 1Enkeldos och korttidstillförsel till friska frivilligaSäkerhet och dosering
Krav på genomförda prekliniska studier: SäkerhetsfarmakologiKinetikAkut och upprepad toxikologiGenotoxicitet in vitroFertilitetsstudier (på hondjur vid tillförsel till kvinnor)
Fas 2Begränsat antal patienterHumanfarmakodynamik och dosering
Krav på genomförda prekliniska studier: In vivo gen toxToxikokinetik (exponeringsdata)
Fas 3Ett större patientmaterialFungerar lm vid föreslagen dosering?
Krav på genomförda prekliniska studier: Upprepad tox (minst 6 mån)Fertilitetsstudier
Fas 4
RegistreringsfasOvanliga biverkningar
Krav: Peri/postnatala effekter Carcinogenicitetsstudier
Farmakologisk mätmetodik
Statistisk signifikans Undvikande av ensidighet (bias)
Placebo Kontroll Randomisering
Läkemedelsverkets bedömning av läkemedel
Chemical/Pharmaceutical Issues
Preclinical Efficacy and Safety Issues
Human Efficacy and Safety Issues
Farmakologisk bedömning 2.2 Pharmacodynamics
2.3 Pharmacokinetics/Toxicokinetics
2.4 Single Dose Toxicity 2.5 Repeated Dose Toxicity 2.6 Reproduction Studies
2.7 Genotoxic Potential 2.8 Carcinogenic Potential 2.9 Local Tolerance 2.10 Special Toxicity Studies 2.11 Ecotoxicity/Environmental Risk Assessment 2.13 Assessment
Biverkningar Farmakologisk mekanism (typ A)
Utan farmakologisk mekanism (typ B) Typ 1, 2, 3 och 4 reaktioner Idiosynkrasi
Toxikologi
Giftverkan vs biverkan Akut och kronisk exponering
® registrerat varumärke.
™ (Trade Mark) ett inarbetat varumärke.
är narkotikum enligt förteckningarna II eller III i Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar (LVFS 1997:12). Vid förskrivning krävs särskild receptblankett.
anger att läkemedlet är narkotikum enligt förteckningarna IV eller V i Läkemedelverkets narkotikaförteckningar (LVFS 1997:12). Vid förskrivning krävs särskild receptblankett.
anger att preparatet bedömts av Läkemedelsverket som ett trafikfarligt läkemedel.
R anger att läkemedlet är receptbelagt.
och hänvisar till Interaktions- respektive Överdoseringskapitlet.
Begrepp i FASS
i ö
FASS text Farmors honung®
Bamses AB Anabol steroid A14A B01 Aktiv substans Dunderhonung
Deklaration Indikationer Dosering Hantering
Kontraindikationer Varningar och försiktighet Interaktioner Graviditet Amning Trafikvarning
Biverkningar Vanliga (>1/100), Mindre vanliga (1/100 - 1/1000) Sällsynta (<1/1000)
Överdosering
Farmakodynamik Farmakokinetik
Förpackningar och priser från produktregistret
Distributions/administreringsväg 1) Lokal - effekt på ”plats” 2) Resorptiv - via systemkretsloppet
Enteral Peroral, rektal
Parenteral Injektion, absorption via andra vägar än mag-tarm Inhalation
Galenisk utformning
Pulver och granulat Tabletter Kapslar Suppositorier
Injektionsvätskor Injektionslösningar
Iv Sc Im
Infusionsvätska (jmf bolus)
Diffusion och osmos
Biologiska membran
JonerStora polära
molekylerSmå polära molekyler Lipofila
Na+, K+, H+
Ca++, Mg++,Cl-, HCO3
-
GlukosSackaros
H2O, Urea
O2, N2,narkosmedel
Biologiska membran
Ammoniumföreningar
Syror och baser
Joniseringsreaktion Henderson-Hasselbalch ekvation
Svag syra HAA- + H+ pKa=pH + log[ HA]/[A-]
Svag bas BH+B + H+ pKa=pH + log[ BH+]/[B+]
Farmakokinetik
Absorption Distribution Elimination
Plasmakoncentration över tid Pl
asm
akon
cent
ratio
n (C
p)
Tid
EliminationDistribution
Abs
orpt
ion
AUC
Absorption Läkemedelsegenskaper
Löslighet, fettlöslighet Joniseringsgrad Partikel-, molekylstorlek Sönderfallshastighet
Applikationsställets egenskaper Blodgenomströmning pH Absorptionsytan Aktiva transporter
AbsorptionshastighetKa = -lutningskoefficienten för Cp teo - Cp uppmätt
Log Cp
Ka
Ka
Tid
Första passageeffekt
Biologisk tillgänglighetFörsta passageeffekt
Compartment
Fördelning
Skenbar fördelningsvolymDistributionsvolym (Vd) – förhållandet mellantotala mängden läkemedel i kroppen och desskoncentration i plasma vid samma tidpunkt
Vd=D/Cp
Distribution Fördelning
Blodflöde Bindning till vävnad, protein mm Ansamling till fett Barriärfunktion
Eliminering
Metabolism Lever Tarm, blod, hud, lungor, njure
Utsöndring Njure Andra organ
Enterohepatiskt kretslopp
Njure
Urin
Läkemedel
Lever
Ökad hydrofil metabolit
Konjugat
Galla
Feces
De-konjugering och återupptag
Metabolism Fas I
Oxidationer jmf CYP-komplexet Reduktion Hydrolys
Fas II Konjugering bl a glukuronider
Enzymsystem viktiga för lipofila läkemedels metabolism
Cytokrom P-540 systemet Flavininnehållande monooxygenaser Peroxidaser Reduktaser M fl
CYP-systemet Kan induceras,
hämmas Familjerna CYP 1, 2,
3 av lm-intresse CYP 2A, B, C osv
anger underfamilj CYP 2C9, 19 anger
enzymuttryck
Exempel på lm och CYPar
Cytokrom P-450 systemet
Hem (Fe)
NADPH
NADP+
2 e-
2 e-
O2
R-H
O2-(=H2O)
R-OHCytokrom P450
NADPH NADP+
O2LM-R-H + H2OLM-R-OH+
O
NCH3
OHOO
OH
OH
OH
CO O
MorfinGlukuronat
Morfin + UDP-glukuronid
Morfin-glukuronid + UDP
Urin, galla
Hepatisk metabolism av morfin
Exempel på Fas I reaktioner Oxidationer
N- and O-dealkylering Alifatisk and aromatisk hydroxylering N-Oxidation and N-Hydroxylering Deamination Desulfurering
Hydrolys (Ester and amider) Reduktioner: Azo reduktion, kvävereduktion
Exempel på Fas II reaktioner Konjugation reaktioner
Glukuronidation (UDP-Glukuronsyra) Acetylering (Acetyl-CoA) Konjugation med glycin Sulfat (PAPS) O-, N-, S-Metylering (S-Adenosylmetionin)
Metabolism Speciesvariation Intraspecievariation (individer) Enzyminduktion, inhibering Leversjukdomar Tolerans, korstolerans Läkemedelslatensering, prodrug
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9Plasmakoncentration av lm (mg/l; 6h efter tillförsel)
Frek
vens
(ant
al in
divi
der)
Genetisk variation; betablockaresnabba metaboliserare
långsamma metaboliserare
Utsöndring
Urinbildning Glomerulusfiltration Tubulär sekretion Tubulär reabsorption
Halveringstid; 1:a och 0:e ordn.
Clearance Den vätskevolym som per tidsenhet befrias från ett ämne
L/h eller ml/min
T1/2=(Vd x ln2)/Cl
Jämviktskoncentration (Steady state; Css)
0.00 18.00 36.00 54.00 72.00Time 21:06 26/9/02Page 1
0.00
18.00
36.001: Plasma koncentration >11<
1
11 1
Css=F x D/Cl x
Toxikologi Akut toxicitet
LD50-värde Toxicitet vid upprepad dosering Reproduktionstoxicitet
Fertilitet, teratologi, peri/postnatalt Genotoxicitet Carcinogenicitet
Teratogen effekt Missbildsframkallande
Anatomiska och kemiska
Dos och tidpunkt Genetiska faktorer Metaboliska faktorer
Mutagen och carcinogen effekt Genmutations test in vitro
Ames’ test Kromosomabberationstest in vitro
CHO-celler Kromosomabberationstest in vivo
Mikrokärntest Långtidsstudier (1.5 - 2 år) i gnagare
Terapeutisk bredd
Graviditet Kategori A
LM ntagits av ett betydande antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen Kategori B
LM som intagits av ett begränsat antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen Inplacering i någon av undergrupperna B:1, B:2 eller B:3.
Kategori B:1 Reproduktionstoxikologiska studier på djur har ej givit hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på
reproduktionsprocessen. Kategori B:2
Reproduktionstoxikologiska studier på djur är bristfälliga eller saknas men tillgängliga data ger ej hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
Kategori B:3 Reproduktionstoxikologiska studier på djur har givit hållpunkter för skadliga effekter på
reproduktionsprocessen, vilkas betydelse för människan bedömts vara oklar. Kategori C
Läkemedel som hos människa förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet utan att vara direkt missbildningsframkallande.
Kategori D Läkemedel med primärt teratogena effekter.
Amning Grupp I: Passerar ej över i modersmjölk.
Grupp II: Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapevtiska doser.
Grupp III: Passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapevtiska doser.
Grupp IVa: Uppgift saknas om passage över i modersmjölk.
Grupp IVb: Uppgift om passage över i modersmjölk är otillräcklig för att bedöma risken för barnet.
Interaktioner Absorption Ex: Tvåvärt järn och antacida komplexbinder t.ex.
vissa antibiotika.
Distribution Ex: Kinidin (antiarytmikum) höjer plasmakoncentrationen av hjärtglykosiden digoxin genom en bortträngning från vävnadsbindningsställen.
Plasmaproteinbindning Ex. Ett flertal sura farmaka kan påverka varandras binding till albumin.
Metabolism Bioflavonoider i grapefruktjuice hämmar metabolismen av cisaprid (motilitetsstimulerande), ciklosporin, kalciumantagonister och terfenadin.
Utsöndring Ex. Probenecid hämmar tubulär sekretion av penicillin.
Klassificering av interaktionerA. Ingen klinisk betydelseB. Klinisk betydelse ej fastställdC. Effekter kan justeras genom
dosanpassningD. Kan leda till allvarliga konsekvenser
och bör undvikas