religionsuppgift: kristendomen · före år 100‐ kyrkan bildas under den judiska högtiden...

Elev 1 Religion A TV3

Religionsuppgift:Kristendomen

a) Tidslinje kristendomens utveckling

Här är en tidslinje i punktform med förklaring vad gäller expansion och splittring kortfattat

integrerad i texten.

Före år 100‐ Kyrkan bildas under den judiska högtiden pingst. Viktigaste källan till

kristendomens första tid som religion är Apostlagärningarna i Nya Testamentet. En av

Jesus tolv apostlar predikade om att Jesus var messias enligt Nya Testamentet och en del

judar anslöt sig din denna nya tolkning. Enskilda människor övertygades, inte hela

politiska eller geografiska områden.

Expansion 100‐ talet, skrifter från den här tiden beskriver den tidiga kristendomens

gudstjänstliv, tro och de kristnas situation i romarriket. Böner som används under

nattvardsritualen härstammar härifrån. Kristendomen var förföljd av den romerska

stadsmakten och många satte sina liv på prov för att sprida religionen. De två första

århundradena kallades martyrtiden för att så många fick sätta livet till. Hade inte de

första vågat riskera sina liv och stått upp för sin tro hade vi kanske inte haft

kristendomen idag. Därför tycker jag att de bidrog till expansionen av kristendomen.

Expansion År 313 Kejsaren Konstantin kom till makten och uttalade ”Vi ger de kristna full

rätt att utöva sin religion; och även andra religioner ger vi på samma sätt fri kult”. Genom

ett erkännande och tillåtande expanderar kristendomen.

Slutet av 300‐talet ‐ Den nya kejsaren gör kristendomen till statsreligion vilket ökade

kyrkans makt och orsakade hierarki inom prästskapet.

Under 300‐talet‐ Eremiter flyttar samman och börjar organisera sig som munkar med

regler som skulle följas

500‐talet Benedikt av Nursias klosterregel uppkommer och enligt denna ska klosterlivet

bestå av både bön och arbete.

Expansion 700‐800 talet, Karl den store kristnade stora områden i norra Europa och

Ludvig den fromme genomförde missionsverksamhet i Norden. Och i början av 800‐talet

kom Ansgar som missionär till Slesvig och Birka.

Expansion 700‐talet Islam utbredde sig på den östliga kyrkans område. En maktkamp

uppstod mellan islamiska och kristna områden. Exempel på maktkampen är korstågen.

Korstågen pågick i flera hundra år och präglades av råhet, grymhet och vandalism.

Korstågen är idag en mörk del av den kristna historien. En expansion av kristendomen

som genomfördes genom att ”Erkänn dig kristen eller dö” visst blev fler kristna men det

var inte av fri vilja utan i maktens spår.

1000‐talet, Kyrkobyggandet satte fart i Norden.

Splittring År 1054 – Kristendomen delas och den ortodoxa kyrkan uppkommer.

Delningen uppkommer när en påve två gånger gör anspråk på att vara hela

kristendomens ledare, medan patriarken i Konstantinopel motsätter sig detta och menar

att kristendomen i sin rena och äkta form finns i den östra delen av kristenheten. Den


första klara splittringen i den kristna tron där kristendomen delades upp i två läger både

geografiskt och teologiskt, den ortodoxa och katolska kyrkan.

Splittring 1400‐talet‐ Riktningen den nya fromheten uppkommer. Fromheten skulle inte

bara levas i klosterlivet utan också utövas etiskt och moraliskt bland människor i

vardagen.

Splittring 1400 och 1500‐talen Humanismen växte fram. Rörelsen ska få stor betydelse

för västerlandets ideologi. Humanismen växte bredvid den kyrkliga maktstrukturen. Ett

brinnande intresse för studier och vetenskap förenade humanisterna. Humanisterna

utvecklade även en förståelse för andra religioner och motarbetade antisemitismen.

Människan som individ och hennes egen fria vilja var viktiga synsätt inom humanismen.

Splittring 1500‐talet Reformrörelser och protester mot påvemakten genomfördes och

detta ledde till att nya kyrkor bildades och detta sammanfattas genom begreppet

protestantismen.

Martin Luther

Mannen som ses en viktig del i protestantismen är Martin Luther. Han upprördes över handeln med

avlatsbrev och spikade upp 95 teser på slottskyrkan i Wittenberg för att mana till diskussion. Detta

skedde år 1517. Teserna väckte ett oerhört intresse och spreds i hela Tyskland och även i andra

länder. Luther visade genom sina teser ett missbruk hos kyrkan, vilket inte uppskattades, så i Rom

beslöt man sig för att påbörja en rättegång för att få honom förklarad som kättare.

Luther författade fler texter med kritik mot påven och kyrkan. Han uppmanades direkt av påven att

ta tillbaka sina åsikter men Luther brände istället skrivelsen tillsammans med personer som stötte

honom. På grund av detta uteslöts Martin Luther ur den katolska kyrkan år 1521.

Fredrik den vise såg till att Luther hamnade i säkerhet genom att han transporterade honom till

slottet i Wartburg. Luther fortsatte där sitt författarskap och översatte hela Nya Testamentet till

tyska. Det hade stor betydelse för spridningen och förståelsen för kristendomen i Sverige, då vi hade

lättare att förstå texten på tyska jämfört med latin.

Luthers anhängare bildade den evangelisk‐lutherska kyrkan som fick sin största utbredning i norra

Europa. Det mesta vad gäller kyrkorummet och gudstjänstordningen bibehölls av lutheranerna,

däremot tog man avstånd ifrån påvens auktoritet och prästcelibatet togs bort. Katoliker och

Lutheraner var oeniga vad gällde gärningarnas betydelse för frälsning och huruvida bibelordet i sig

var auktoritet eller om det var prästerna och påvens tolkning av bibelordet som skulle gälla.

Jean Calvin

Han var också en reformatör som förändrade kyrkan radikalt. Hans anhängare bildade den

reformerta kyrkan vars utbredning var störst i västra Europa. De reformerta tog bort bilder och altare

i kyrkorna och prästhierarkin byttes ut mot äldste i församlingarna.


År 1555‐ Enligt religionsfreden i Augsburg skulle fursten avgöra ett lands religion och också

överta den kyrkliga makten.

1700‐talet Herrnhutismen växte fram och blev en fromhetsrörelse med sentimental karaktär.

Fick starkt fäste i Sverige.

Splittring 1600 och 1700‐talet‐ Baptistsamfunden får stor utbredning i England och även i

USA. Har sitt ursprung ur anabaptisterna där man var våldsvägrande och menade att man

skulle döpas först när man ”kommit till tro”, vilket betyder att man skulle döpas först när

man förstod vad tro innebar och när man själv valt det.

År 1726 utfärdades ett statligt förbud mot religiösa sammankomster i hemmen utöver

vanliga husandakten.

Expansion År 1858 upphävdes detta och nu kunde olika kristna grupper organisera

församlingar utanför stadskyrkan. Frikyrkor utvecklades och kom sedan att påverka den

svenska kristendomen på många sätt. Genom att frikyrkor tillåts blir det lättare att ha olika

åsikter men att ändå vara erkänd som kristen och få tillhöra ett samfund och därför tycker

jag att det leder till en expansion av kristendomen. Fler människor ansluter sig och fler

samfund och kyrkor bildas.

Början av 1900‐talet‐ Ekumeniken, samarbetet mellan kristna samfund har haft ett starkt

fäste sedan dess.

År 1948 Kyrkornas världsråd bildades och centralt för verksamheten är samtal mellan de

olika kyrkorna.

År 1951 blev det möjligt att lämna den Svenska kyrkan utan att gå in i ett annat samfund.

b) Är kristendomen en religion för svaga eller en religion för härskare? Är båda påståendena

förenliga? Vilket motsvarar bäst kristendomens historiska utveckling?

Jag anser att både påstående är förenliga efter att ha läst lärobokens historiska bakgrund till

kristendomen. Ingen samhällsklass är mer framstående än någon annan vad gäller kristendomens

utveckling och dyrkan. Efter att ha surfat efter de olika frågeställningarna fann jag en person som

ställt just denna fråga till Svenska kyrkan. Se svar nedan1

Är kristendomen religion för de svaga i samhället? Eller är det härskarnas religion? Är de båda påstående förenliga? Hej! Det enkla svaret är att kristendomen är en religion för Människan. Ser vi på Jesu förkunnelse så är det det svaga i människan som lyfts fram och möts. I händerna på den som vill ha makt kan varje religion bli ett redskap för att härska. Därför är det så vikigt att vi tar till oss budskapet från Jesus. Budskapet som berättar om varje människas värde. Kärleksbudskapet som talar till det ömtåliga i varje människa. Budskapet som gör varje kränkning mot en människa till ett brott mot Guds vilja. Lars Björklund

Detta är svaret som Svenska kyrkan själv vill lyfta fram. Jag är beredd att hålla med den svarandes

påståenden, men också genom att se till kristendomens syn på människors lika värde, vilket är en av

1 http://svkweb.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=677343

Elev 1 Religion A TV3 kristendomens grundbudskap. Rent historiskt kan vi också se till protestantismen där man plockade

bort prästhierarkin som ett exempel på en religion inte bara för härskare. Jag anser att när man

motarbetar hierarkin utjämnar man skillnaderna mellan stark och svag i samhället och det

genomfördes tidigt inom protestantismen.

c) Det svenska julfirandet

Det svenska ordet ”jul” anses härstamma från den fornnordiska traditionen midvinterblotet,

jólablót2. När midvinterblotet inträffade är omtvistat och kan inte härledas på något sätt till den de

datum vi firar jul. Det datum vi firar jul kan förklaras enligt följande utdrag från Wikipedia3” Liberius

fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354. Enligt en gammal tolkning av 1 Mos.

skapades världen vid vårdagjämningen. Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och

Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december.”

Många menar att vårt kristna julfirande är en kompromiss mellan den fornnordiska traditionen och

det kristna firandet av Jesu födelse4, både för att slippa stridigheter och för att få fler anhängare till

kristendomen. Man bytte ut dyrkan av solguden för att fira Jesu födelse och långsamt har de

fornnordiska traditionerna suddats ut och beblandats med de kristna traditionerna. Jag har inte sett

några historiska band mellan våra traditioner idag så som julgranen, julklapparna och julbocken till

fornnordiska traditionen. Vi har hämtat de flesta av våra jultraditioner från andra håll, från Tyskland

till exempel.

a) Kyrkan, motståndare eller främjare av vetenskap?

Jag anser att kyrkan i alla i boken presenterade fall har motarbetat vetenskapsmännen. Kyrkan har

tagit en bakåtsträvande och nedtystande roll istället för att uppmana till upplysning och vetenskaplig

utveckling. Vetenskapsmännen har alla i boken någonting gemensamt, de har antingen kommit på

nya sätt att se på världen eller valt att försvara det andra redan påstått, och de har alla blivit

bestraffade och nedtystade på ett eller annat sätt som gjort att utvecklingen av nya vetenskapliga

teorier tagit mycket längre tid.

Mycket handlar nog om att kyrkans och kristendomens sätt att förklara världen spricker genom

vetenskapens nya teorier och för att rädda de heliga texternas innehåll och alla annan kristen

skapelsehistoria valde man att tysta ned och motarbeta alla vetenskapliga teorier så som

solsystemets uppbyggnad och människans utveckling. De mest tragiska av allt är att evolutionsteorin

fortfarande förnekas inom kristendomen. Man har i mer än hundra år funnit otroligt starka bevis för

Darwins evolutionsteori men den är fortfarande inte accepterad inom alla kristna samfund. Jag kan

förstå att man tror på skapelseberättelsen, men man måste också acceptera att det finns

vetenskapliga hål i skapelseberättelsens förklaringar till hur jorden skapas och hur liv uppkommer. I

den svenska skolan berättar man om båda teorierna i undervisningen för att alla människor ska få ta

ställning själva, vilket jag tycker är en jättebra utbildningsmetod. Men på många ställen i världen

undervisar man bara om skapelseberättelsen och agerar som om Darwins evolutionsteori aldrig

2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Jul 3 http://sv.wikipedia.org/wiki/Jul 4 http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/jul.htm

Elev 1 Religion A TV3 funnits vilket jag tycker motarbetar den vetenskapliga utvecklingen i världen. Allt på grund av den

kristna läran.

Kristendomen av Elev 2

2.

A. År 0, Kristi födelse, kristen tideräkning inleds.

Ca år 30, Kristi död, lärjungar fortsätter spridningen av den kristna tron.

324, Konstantinus blir kejsare i Rom och kristendomen blir ledande religionen i imperiet.

325, Konciliet vid Nikea. Kanonisering av Kristi Gudomlighet. Fram till den här punkten hade åsikterna

varit delade inom kyrkan huruvida Jesus hade varit en del av Gud eller om han enbart hade varit en

av Guds skapelser. Den överväldigande majoriteten av de samlade biskoparna röstade för att Jesus

var en del av Gud.

1054, Ortodoxa schismen. Efter århundraden av religiösa tvister så skickar påven ett sändebud till

Konstantinopel för att beröva Patriarken sin titel och auktoritet. Patriarken vägrar. Kyrkan delas från

den här tidpunkten upp i två, den Katolska och den Ortodoxa.

1095, Första korståget. Urban II utlyser ett korståg för att återta den heliga staden. Det spekuleras

även att hans motivationer för detta är att ”lätta på trycket” i Europa, genom att koncentrera

Europas militära makt mot en utomstående fiende hoppas han undvika krig bland Europas kungar.

1099, Jerusalem intas. Vad som borde ha varit en glädjefull händelse blir istället ett blodbad när de

kristna härjar genom staden och dödar allt levande inom stadens murar.

1100‐1291, Fler korståg. En stor mängd korståg utlyses av påvar för olika anledningar. Denna period

upphör efter Acres (den sista staden i det heliga landet hållen av kristna) fall.

1517‐resten av århundradet, Protestantiska Reformationen. I protest mot den Katolska kyrkans

dekadens publicerar Martin Luther sina 95 teser där han protesterar mot det anser vara fel i det

dåvarande kyrkoväsendet, i huvudsak avlatsbrev. Detta leder till ännu en splittring inom

kristendomen där främst norra Europa ansluter sig till Protestantismen. Kungarna som är ansvariga

för reformationen i sina respektive länder är dock ofta mer intresserade i de rikedomar och egna

fördelar som det för av den nya inriktningen än av uppriktig tro på den protestantiska saken.

1618‐1648, 30‐åriga kriget. Vad som startar som en religiös dispyt mellan katoliker och protestanter

blir snart ett krig som involverar en stor del av Europas länder.

1869‐1870, första Vatikankonciliet. Påvens ofelbarhet etableras som erkänd dogm. Den första

bekräftade användningen av uttrycket ”Makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut” dyker

upp vid denna tid.

1996, Påven erkänner evolutionsteorin. Dock enbart på grunden att den mänskliga själen kommer

från gud.

B. Kristendomen riktar sig på sin mest grundläggande nivå till individen. Den säger att alla människor

är lika värda och att alla ska behandlas med respekt och vänlighet, därför kan man se varför en fattig

eller svag människa skulle finna kristendomen tilltalande. Dock så har ju kristendomen, liksom alla

andra religioner genom tiderna, utnyttjats av de med makt för sina egna syften. En fattig människa

skulle givetvis ha svårt för att neka en präst eller biskop, män som har fått sin makt ifrån gud. Även

kungar är ju smorda av gud och har vid upprepade tillfällen använt religionen som ursäkt för att

starta krig eller att utför hemska dåd. Sammanfattningsvis kan man därför säga att kristendomen

hjälper den svage men den ger även den starke ett utmärkt verktyg för att utnyttja andra människor.

C. Först och främst så förlades Julen till den 25 december på grund av att de flesta religioner hade

någon sorts helig dag just vid den tiden, därför blev det naturligt för kristendomen, som försökte

konkurrera ut andra religioner, att lägga sin egen stora högtid i närheten av de andras. På så sätt

suddades skillnaderna mellan dem ut och det blev lättare att övergå från en annan religion till

kristendomen. Om också Julen råkade vara bättre än en konkurrerande högtid så gav det

kristendomen extra slagkraft.

Även om Julen lyckades konkurrera ut Midvinterblotet så betyder det inte att vissa seder inte

bevarades. Vissa seder absorberades i stället in i Julen, dock med vissa justeringar. Till exempel är

Julbocken som många har i sitt hem ett tillbakakast till bocken som brukade offras vid blotet.

3.

A. Om man tar Galileo Galilei som exempel så främjades han definitivt inte av kyrkan, som desperat

försökte tysta hans hävdande att Jorden kretsade kring solen. Hans försvar av den heliocentriska

världssynen fick honom så småningom dömd för kätteri och satt i husarrest för resten av sitt liv.

Som kontrast till Galilei kan man sätta Gregor Mendel, en österrikisk munk, som nu räknas som

fadern till modern genetik. Han var ju onekligen förbunden till kyrkan, dock så hade kyrkan i sig inte

en alltför stor roll i hans upptäckter, huruvida någon inom kyrkan överhuvudtaget kände till dem är

okänt. Så i detta fall så må kyrkan inte ha försökt hindra honom, men de gynnade honom inte heller.

På medeltiden däremot så var munkarna en betydande källa till naturvetenskaplig kunskap eftersom

de hade tillgång till mycket information som återupptäckts sedan Romartiden. Så i detta fall kan man

definitivt säga att kyrkan hade en hand i den naturvetenskapliga utvecklingen.

Sammanfattningsvis kan man säga att kyrkan både har gynnat och förtryckt utvecklingen. Gynnat den

när den skapade makt åt kyrkan och förtryckt den när den började motsäga deras egna läror.

B. Gudsfruktig, ärlig, motsägelsefull, trångsynt, godhjärtad.

Först och främst kan jag väll bara nämna att jag inte tror att ”gemene man” skulle använda några av

de här uttrycken, jag tror att han helt enkelt skulle säga ”en människa som tror på gud”. Men

eftersom det inte var uppgiften så var jag tvungen att hitta på några uttryck.

Först och främst, gudsfruktig är ju rätt uppenbart, om man tror att någon tror på gud så antar man

att personen är gudsfruktig.

Ärlig och godhjärtad. Man tror att personen är ärlig och godhjärtad eftersom den ska följa bibelns

bud, alltså i stort sett att behandla andra människor med vänlighet och respekt.

Motsägelsefull och trångsynt. En människa som tror på gud måste till en viss del förneka dels de

motsägelsefulla delarna i bibeln och även de bevis som lagts fram emot bibelns hävdanden. Det

kanske är trångsynt av mig att lägga fram det på det här sättet, men må så vara.

C. Nej, jag skulle inte säga att människor behöver religiösa riter i sitt liv, som bevisas av de många

som lever utan dem. Vissa skulle hävda att religion kan med guds hjälp framhäva aspekter av i

människor som annars skulle vara otillgängliga. Detta är dock inte sant med tanke på att det finns

gott om människor som är lyckliga och lever som bra människor utan religion. Så min slutsats är att

anledningen till att mängden människor som deltar i religiösa aktiviteter minskar är att människor

finner annat att fylla det hålet som annars fylls av religion.

Elev 3

Religionsuppgift

Tidslinjeipunktform:

•Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr, det betraktades som

en liten gren inom judendomen i början

•På grund av förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och placerade sig på

annan plats till andra delar av det romerska riket, bland annat till Antiochia.

Apostlagärningarna var det där som den nya trons bekännare började kallas för kristna

(efter Kristus).

•På 90-talet e.Kr. skedde en avgörande brytning mellan judendom och kristendom. De

kristna slutade med att delta i judarnas gudstjänster och romarna fattade skillnaden mellan

judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlades med den tolerans

som var bruklig mot judarna.

•Under 900-talet föddes en reaktion som betydde en moralisk förslappning bland de

troende. Stora kloster som det iCluny i dagens Frankrike framställde vägen för en kyrka

med större trovärdighet och inflytande som fick respekt från såväl bondebefolkning som

elit. Dock ledde kyrkans hävdande av sin ställning som en maktfaktor till spänningar med

den världsliga makten. Under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet ledde detta till

en 50 år lång maktkamp mellan påvar på ena sidan och kungar och kejsare på andra sidan.

Konflikten har efteråt fått namnet investiturstriden, och gällde vem som hade rätten att

tillsätta kyrkliga ämbeten.

•1200-talet- den kristna kyrkan splittras från påvedömet. Pga. reformationen.

Elev 3

•Reformationen inledde med att augustineremitmunken och professorn Martin Luther,

1517 i Wittenberg offentliggjorde 95 teser som angrep den dåtida handeln med avlat.

Dessutom hävdade luther att människan blir moralisk enbart genom tro och inte genom

gärningar. Dessutom menade han att enbart Bibeln var bindande för kyrkan och avvisade i

och med det läror och bruk som han inte kunde finna stöd för i Bibeln. Han betonade även

det allmänna prästadömet, avvisade transsubstantiationsläran och mässofferläran.

Förkastade klosterlivet, reducerade antalet sakrament till tre (senare två) och kallade

påven för antikrist.

•Reformationen ägde rum i Sverige under Gustav Vasas styre under 1500-talet, och

innebar att Sverige bröt med den romersk-katolska kyrkan och grundade den svenska

kyrkan, som därefter reglerades av svenska staten ända fram till den 1 januari år 2000.

Reformationen markerar medeltidens slut i Sverige.

Sverige blev genom reformationen protestantiskt. I samband med reformationen

publicerades Gustav Vasas bibel.

•I modern tid har kristendomen blivit konfronterad av olika former av tvivel, av vissa

moderna politiska ideologier såsom liberalism, nationalism och socialism. Detta

innefattade antiklerikalismen under franska revolutionen, det spanska inbördeskriget och

generell fientlighet bland marxistiska rörelser, speciellt under den ryska revolutionen.

Elev 3

2 B

Historiskt sätt måste man mena att kristendom är "de starkas" religion, det var faktiskt

kyrkan som byggde upp det västerländska samhället. Påven har historiskt sett inte bara

varit kyrkans ledare, utan han har också vart den fria världens ledare. Kungar stod ju

under påven, och kunde bannlysas av honom om de gjorde någonting felaktigt. Och i

fråga om samhällsuppbyggnad, se bara på när Sverige kristnades, munkar kom och

tvingade på oss religionen, och i samma veva kom organisation, böcker och utbildning

och bättre tekniker. Visst, västvärldens struktur är inte enbart ett verk av kristna, det

försöker jag inte säga, men faktum är att vårat samhälle skulle vara radikalt olikt utan

"Jesus Kristus" och den kristna institutionen.

I dagsläget finns ingen tvekan om att kristna gör ett försök att konvertera de svaga i

samhället, och man syftar mycket på känslor. Det sagt betyder inte att kristna i allmänhet

är "svaga", utan snarare är de ofta skarpare än de som tar avstånd från religioer. Har inga

siffror på hur det ser ut på chefsposter, om man nu vill mäta styrka på det viset, men enligt

min kunskap är kristna ofta de "starkare" psykiskt, och har det dessutom ofta väl ställt och

ett gott liv.

2 C

Julblot, midvinterblot eller julofferfest, är en högtid i fornnordisk religion. Den exakta

tiden för blotet är kontroversiellt. En del menar att det upprätthölls vid vintersolståndet i

slutet på december, men andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet

kommer av att midvintern ansågs infalla 14 januari. Jul är benämning på den nordiska

förkristna midvinterfesten julblot. Julblot eller midvinterblot hyllades vid midvintern då

dagarna är som kortast och nätterna dem är som längst. Man antar att firandet av denna

dag var en dyrkan av dessa egenskaper hos dygnet, då det verkade somsom ett

återuppvaknande av naturen. Julens särskilda gud var Jólner, som är ett av Odens namn.

Så alltså begreppet jul , från den fornnordiska ”tron” det förekommer i ett hyllningskväde

till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs "dricka jul". Vid julblotet, den

Elev 3

högtidligaste offerfesten, gjorde man offer, alltså blot, för att få gudarnas välsignelse över

den kommande skörden.

Liberius bestämde datum för juldagen till 25 december år 354. Efter en tidig tolkning av 1

Mos. skapades världen vid vårdagjämningen. Den 25 mars troddes alltså som Maries

bebådelsedag och Kristi födelse bedömdes till nio månader efteråt, 25 december. Firandet

av Jesu födelse ersatte främst det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern.

2 D

Kors och krucifix- den första symbolen som är den kändaste och används fortfarande.

Korset betyder flera saker, bland annat att att människan dödade Guds son. Men även att

Jesus uppkom (det tomma korset föreställer det) och i allt detta vann en seger över döden,

det slutliga onda. Detta ger oss dessutom att korset symboliserar seger och liv, att vi får

leva och får förskoning för det vi gör. Korset blir ett segertecken. Men det kan också

utgöra symbol för trygghet men lika gärna avsky om man mött kristna som man tyckt så

mycket om. Det symboliserar också döden för många eftersom kors var det normala att ha

högst i döds annonser likasom att det bär symbolen för kyrkan som byggnad.

Altarkors

Elev 3

Påfågel- antikens människor trodde att påfågels kött aldrig ruttnade vilket gjorde att den

vart en symbol för odödlighet. Den används lite i nutid men under påsken kan man se den

allt mer.

3 A

1970 konfirmerade sig 80,7 procent av de 15-åringar som tillhörde statskyrkan. I dag har

den siffran minskat till 47 procent. Blanda samtliga 15-åringar är siffran ännu lägre, 39,4

procent.

Att ungdomar inte väljer att inte konfirmerar sig beror på flera orsaker. Bland annat att

ungdomar har andra aktiviteter och intressen sedan tidigare som både tar upp tid och något

som dem gillar mer än att vara i kyrkan. Men jag tror också att det är för lite ”reklam” om

konfirmation. Många ungdomar vet inte vad det är och vad man gör där och om dem inte

vet det, då är det klart att dem tvekar till att lägga ner tiden som behövs för att konfirmera

sig. Och den här minskningen tror jag går hand i hand med att färre döps. Då det ofta är

föräldrar som är konformerade som väljer att döpa sina barn, vilket gör att det blir färre.

Om man förr höll sig till traditioner dop, vigsel och konfirmera så är det annorlunda nu.

Många gör det inte av religiös själ utan väljer att göra det mer för den sociala biten. Och i

dag har vi mycket mer val möjligheter när det gäller att gifta oss osv. Nu för tiden kan det

räcka med att gå till statshuset och skriva på papper så är man gift och det är okej. Förr

kändes det som att alla skulle ha stora kyrkbröllop men det har blivit mer fritt. Vilket jag

tror att många kanske väljer att gå ut för dem känner varken någon koppling till kyrkan

eller ”använder” den till någon tradition. Men ändå dem som väljer att gå ut ur kyrkan,

dem firar jul, påsk och de vanliga kristna högtiderna vilket jag kan tycka är lite

dubbelmoral. Men alla gör ju som dem vill, vilket är en väldigt skön trygghet, i alla fall i

Sverige för dem flesta.

Av: Nathalie Johansson TV3

Elev 4 TV3

1

Kristendomen

2Analyseramedutgångspunktiläroboken

a)

7 f.Kr. 4 f. Kr Jesu födelse

Kristendomen uppkom kring en person, Jesus, och som Guds son är han det centrala

innehållet i den kristna tron.

Han föddes av den unga kvinnan Maria i staden Betlehem.

100‐200 e. Kr Martyrtiden

Under den tiden var kristendomen förföljd av den romerska statsmakten. Många kristna blev

då avrättade på arenor av vilddjur.

Början av 300‐ talet e. Kr Kristendomen blir tillåten

I och med att den romerska kejsaren Konstantin kom till makten blev kristendomen tillåten.

300‐ talet e. Kr Munkar

Eremiter började Flytta samman och organisera sig som munkar.

I slutet av 300‐ talet e. Kr Kristendomen statsreligion

Kejsaren Theodoius gjorde kristendomen till statsreligion. Kyrkans makt ökade och stiften

uppkom.

500‐ talet e. Kr klosterlivet

Klosterlivet skulle bestå av både bön och arbete. Klostret skulle ledas av en abbot och en

abbedissa med stor makt över de övriga munkarna och nunnorna.

500‐ talet e. Kr Skolor och universitet

Det organiserades skolor och universitet redan på medeltiden och kyrkan blev en bas för den

kulturella och vetenskapliga utvecklingen. Det uppkom skrifter i ämnen som medicin,

botanik, kemi och matematik.

700‐talet e. Kr Palestina

De heliga platserna i Palestina uppkom.

700‐800‐ talet e. Kr Frankerriket

Frankerriket var den ledande makten både politiskt och kulturellt.

Elev 4 TV3

2

Början av 800‐ talet e. Kr Ansgar

Ansgar kom till Slesvig och Birka som missionär.

800‐talet e. Kr Uppkomst av den ortodoxa kyrkan

1000‐ talet e. Kr Kyrkor i Norden

Kyrkbyggandet satte fart även i Norden. Man byggde då enkla träkyrkor.

1000‐talet e. Kr Palestina ockuperas av turkarna

I och med det organiserades krigståg av Påven Urban II för att erövra de heliga platserna i

Palestina.

Korstågen betecknas som en mörk fläck i kristendomens historia.

1054 e. Kr En definitiv delning av Kristendomen

1200‐ talet e. Kr Den grekiska filosofen Aristoteles lära förenades med kristendomen

1200‐ talet e. Kr Gotisk stil

Den gotiska stilen uppkom och den kan beskrivas med spetsbågiga valv.

1200‐ talet e. Kr Inkvisitionen

Den katolska kyrkan inrättade en domstol med ensamrätt att straffa personer som ansågs

föra åsikter mot kyrkans lära.

1300‐ talet e. Kr Endast Kristus

En engelsk präst gör ett uttalande om att påven inte är kyrkans överhuvud, det är endast

Kristus. Sådana uttalanden resulterade i att man brändes på bål.

1400‐ talet e. Kr Boktryckarkonsten

Boktryckarkonsten kom till Europa. Man kunde då trycka upp alla skrifter och de blev mer

lättåtkomliga.

1483 e. Kr Martin Luther föds

Få personer har satt så stor prägel på både kyrkoliv och samhällsliv i norra Europa. Han var

en munk som skapade en ny uppfattning om Gud. Istället för att frukta och vara rädd för Gud

så skulle man känna tillit och tro.

1400‐1500‐ talet e. Kr Humanism

Humanisterna arbetade bredvid den kyrkliga maktstrukturen. Ett brinnande intresse för

studier och vetenskap förenande dem.

Humanisterna intresserade sig särskilt för bibeln och kyrkans skrifter, antikens filosofer och

naturvetenskapen.

1500‐ talet e. Kr Protestantismen

I de protestantiska länderna övertog kungen eller fursten den kyrkliga makten.

Elev 4 TV3

3

1500‐ talet e. Kr Reformation

Reformrörelser och protester mot påvemakten ledde till att nya kyrkor bildades.

1526 e. Kr Nya Testamentet på svenska

Det Nya Testamentet översattes på svenska och publicerades.

1541 e. Kr Hela bibeln översattes på svenska

1600‐ talet e. Kr Pietismen

Inom den Lutherska ortodoxin uppstod en fromhetsrörelse som betonade den enskildes

personliga gudstro och etik.

Pietismen t fick stort inflytande i Sverige och mängder av uppbyggelseböcker utkom, spreds

och lästes i hemmen.

1600‐ talet e. Kr Baptisten

En radikal rörelse. Man betonar där att man endast döper de som tagit ställning i trosfrågan

och gör ett medvetet val enligt bibeln och kristen tro

1700‐ talet e. Kr Herrnhutismen

Det växte fram en annan fromhetsrörelse i Tyskland, Herrnhutismen, som också skulle få ett

starkt fäste i Sverige. Den rörelsen betonade den kristna glädjen och sången.

1726 e. Kr Konventikelplakatet

I Sverige var man från statsmaktens sida mån om att alla skulle ha samma tro. Det

utfärdades ett statligt förbud i Sverige mot religiösa möten i hemmen utöver den religion

man utövade i familjen. Förbudet skulle skydda befolkningen mot skadlig religion och mot

nya sekter som trängde sig in i landet.

1858 e. Kr Konventikelplakatet upphävs

I och med det kunde olika kristna grupper organisera församlingar utanför statskyrkan.

1873 e. Kr Svenska medborgare får tillhöra den romersk‐katolska kyrkan

1951 e. Kr Religionsfrihetslagen

Möjlighet till att lämna den Svenska Kyrkan utan att gå in i ett anat samfund..

Elev 4 TV3

4

b)

”Kristendomen är en religion för de svaga i samhället”

Kristendomen är en religion för alla i samhället och det är något som de svaga, likt fattiga,

valde/väljer att utnyttja. Genom det kan de kräva att behandlas på samma sätt som andra

och få samma rättigheter. Alla är likställda gentemot Gud.

”Kristendomen är en härskar religion”

Om man ser till kristendomens historia så finner man tider där religionen både varit

”flyende” och härskande. Kristendomen har varit förföljd men även kämpat i strid för att stå

emot andra religioner.

Man kan se det så att i händerna på de som söker makt så kan varje religion bli ett redskap

för att härska.

Jag tycker att det påstående som bäst förklarar den kristendomen är att det var och är en

härskar religion. I alla tider har man stridit för att förmedla religionen. Man har tvingat

människor att anta den, men många har även gått med i syfte av att få beskydd. Genom att

stå på den härskande sidan så står man säkert. Därför kan man även påstå att det är en

religion för de svaga.

Jag kan tycka att Kristendomen utåt försöker visa sig som en religion som ska hjälpa de

svaga, men att syftet är att härska.

c)

En del av det kristna julfirandet har sin grund i fornnordisk mytolog. Jul finner man nämligen

i ordet julblot, som är ett fornnordiskt ord som betyder midvinterblod. Det var en offerfest i

den fornnordiska religionen, som man firade under vintersolståndet i slutet av december.

Man offrade då för att vinna gudarnas eller alvernas välvilja inför skörden det kommande

året. Man tände även ljus kring husen under denna tid.

Detta är dock den enda form av julfirande som fanns i norden inpå tiohundratalet.

Att Jesus föddes den 25 december finns det egentligen inga klara bevis på. Datumet valdes

ut av rommarna på 300‐talet och firandet fick i själva verket ersätta en annan högtid,

firandet av solguden. Eftersom det redan fanns en högtid vid samma tid så var det lättare att

få människorna att acceptera att högtiden ”bytte” namn än att tvinga dem att fira en

ytterligare. Genom detta fick man även fler människor att anta kristendomen.

Elev 4 TV3

5

d)

Korset

Det är den mest spridda symbolen och det finns ett flertal olika varianter. Den vanligaste

typen där vi bor är korset med en längre lodrät linje, korsad av en kortare vågrät. Ett så kallat

latinskt kors.

Det grekiska korset ser ut som ett plustecken, Petruskorset som ett upp och nedvänt latinskt

kors och korset som ser ut som ett X kallas för Andreaskorset.

De olika korsens utseende har fått namn efter apostlarna och syftar till deras olika dödssätt.

Duvan

Duvan föreställer den helige anden. I de flesta kyrkor hänger det ner en duva från

predikstolstaket.

Skeppet

Det är en symbol som representerar hur kyrkan för människor över tidens oroliga hav till

evigheten.

Lammet

Lammet är en avbild av Jesus Kristus själv. Han är världens lamm som offras för vår skull.

Elev 4 TV3

6

3Tagställningutifrånfaktafrånflerakällor

a)

Den kristna tron kan man spåra långt tillbaka i tiden men det naturvetenskapliga synsättet är

mycket yngre. Man menar därför att de konflikter som uppstått mellan vetenskapen och

kristendomen beror på att vetenskapen satte sig emot den världsbild som bibeln framställt.

Varje ny vetenskaplig upptäckt tycktes därför bli ett hot mot den värld som Gud skapat

istället för en beskrivning och förklaring av den.

Det finns dock en avgörande skillnad mellan dessa synsätt. Det som står skrivet i bibeln

beskrivs inte någonstans på ett vetenskapligt sätt. Det innebär att den kristna tron

egentligen inte skulle behöva känna ett hot från vetenskapen. Det är också därför

vetenskapen och tron kunnat röra sig parallellt med varandra utan någon större påverkan.

Charles Darwin Charles Darwin föddes 12 februari 1809 i Shrewsbury. Han var en brittisk biolog, zoolog,

geolog, teolog och forskare. Han är främst känd för sin upptäckt av naturligt urval vilket är en

process som innebär att alla arter av liv från början hade ett gemensamt ursprung som de

sedan har utvecklats från med tiden.

Hans evolutionsteori blev accepterade av den vetenskapliga världen och stora delar av

allmänheten och det naturliga urvalet kom att bli en trovärdig förklaring till

evolutionsprocessen på 1930‐talet. Logiken i Darwins teorier var övertygande.

Dock lyckades han inte övertyga alla om hans teori‐ det naturliga urvalet. De som valde att

göra motstånd var framför allt religiösa. Hans förklaring att människor och apor har ett

gemensant ursprung fick gård kritik av kyrkan, men Darwin själv såg sig inte som ateist.

Dock började Darwin ifrågasätta kristendomens mirakel då de är högst omöjliga med tanke

på naturens lagar. Desto mer han studerade sin tro stärktes hans tvivel på den.

Jag förstår att bandet mellan Charles Darwin och den kristna tron blev allt svagare under

hans livstid. Genom sina studier kom Darwin fram till teorier som inte alls stämmer in på den

bild som bibeln och kristendomen beskriver. Självklart valde han att tro på sina egna teorier

och från den stunden hade han tagit avstånd från kyrkan.

Att kyrkan sedan kritiserade honom och hans utarbetande förklaringar kan bara ha gjort

deras relation värre. Dock verkar det inte som att kyrkan syn på honom gjorde någon större

påverkan. För han fortsatte arbetet på sina teorier och vi står fortfarande fast vid dem än

idag.

Galileo Galilei

Galileo Galilei föddes 15 februari 1564 i florens och han kom att bli en italiensk

vetenskapsman. Han kallas ibland naturvetenskapens fader och han la grunden till den

experimentella vetenskapen. Han var säker på att naturens lagar inte var lika komplicerade

som den katolska kyrkan och naturvetare på den tiden yttrade sig om.

Elev 4 TV3

7

Han trodde med övertygelse att man skulle kunna bevisa teorier om naturen med hjälp av

observationer och experiment. Han menade också att genom att bevisa att en teori stämde i

verkligheten, så var alla andra teorier felaktiga. Detta var dock något som den katolska

kyrkan satte sig emot och Galilei kom att strida mot kyrkans lära i många av sina upptäckter.

Galilei studerade stjärnor och planeter och blev allt mer övertygad att den heliocentriska

världsbilden var den korrekta. Hans bok ”Dialog om de två världssystemen” publicerades

1632 och skapade rent utav kaos. Det slutade med att han hamnade i domstol där han fick

avsvärja sig allt som boken handlade om.

Den världsbild som Galilei la fram om att planeterna kretsade runt om solen var ett hot mot

den katolska världsbilden, där allt kretsade kring jorden.

Galilei lyckades få ett milt straff och var snabbt tillbaka för att fortsätta sitt vetenskapliga

arbete.

Galileo Galileis upptäckter var varit till stor hjälp för senare vetenskapsmän och de lever kvar

än idag.

Källor

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/darwin.htm

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/verkharm.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Galileo_Galilei

http://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Darwin

Elev 4 TV3

8

c)

Om man ser till statistiken så väljer nu för tiden allt fler människor att avstå från traditioner

så som dop, konfirmation, giftermål och begravning i kyrkan. Många ifråga sätter detta och

skyller mycket på det samhälle vi lever i idag. Kyrkan har en helt annan innebörd och inte

alls samma relation till det svenska folket längre.

Vad har skapat denna trend och är vi på väg mot ett samhälle utan samband med den

svenska kyrkan?

Dop

Allt färre barn döps i kyrkan och sedan år 2000 så beräknar man med en minskning på minst

20 procent. År 2007 döptes 62,3 % av alla nyfödda barn i den svenska kyrkan. Dessa siffror är

ingen tillfällighet utan minskningen verkar vara konstant.

Anledningen till detta verkar vara en kombination av vårt utvecklade samhälle och

befolkningen som lever där. Om man blickar tillbaka på det bondesamhälle som rådde i

Sverige på 1700‐1800‐ talet så ser det mesta annorlunda ut i jämförelse med hur vårt

avlånga land ser ut idag. Då hade vi ett enhetssamhälle där ”alla” valde att döpa sina barn.

Idag består vårt samhälle av stora invandrargrupper som inte har någon anledning att döpa

sina barn. Självklart drar det ner den procentuella siffran. Sverige är inte ett helkristet land

och det måste man ha med i beräkningarna.

Lennart Koskinen, biskop i Visby stift, berättar att han träffat ett flertal föräldrar som inte

döpt deras barn. Det beror dock inte på deras tro utan på den dåliga kontakten med kyrkan.

Vi har konstaterat att kyrkans relation till folket har sjunkit, men vad gör egentligen kyrkan

för att motarbeta det?

Lennart Koskinen, biskop i Visby stift, tycker att den svenska kyrkan ofta är allt för passiv när

det gäller kommunikation med folket och framförallt nyblivna föräldrar.

Som nybliven förälder blir man oftast påkastad med erbjudande på blöjor och liknande

varor, men erbjudanden på dop är ytterst få. Därför blir många oinformerade av vad kyrkan

kan erbjuda och därför kommer kanske inte ens ett dop på tal.

Att folket inte längre har samma relation till kyrkan kan säkerligen bero på att barn inte

längre blir medlemmar i den svenska kyrkan när de föds. Därmed försvinner direkt

sambandet mellan folket och kyrkan. Dopet ger inte längre ett namn utan har en mycket

större betydelse än så.

Bröllop

Antalet par som gifter sig blir allt större, men allt fler väljer även att göra det utom kyrkan.

Idag sker färre än hälften av alla vigslar i kyrkan och om man blickar tillbaka i tiden så finner

man det låga antalet närmast på 1970‐talet.

Den borgliga vigseln har förändrats markant och man finner inslag av sång, musik och

diktläsning, vilket kan liknas med en kyrklig vigsel.

En nykommen trend är även att låta brudparets egenskaper spegla vigseln. Det kan innebära

personlig stil som kläder, inredning och mat.

Elev 4 TV3

9

Många väljer även att gifta sig på nya spännande vigselplatser som t.ex. en skogsdunge,

brygga eller trädgård. Det kan vara platser som brudparet har en speciell relation till eller så

är de bara vackra.

Man hör mer än ofta om personer som åker till bland annat Thailand i ärendet av att gifta

sig. Det verkar vara en uppgående trend. Giftermål kostar ofta oerhört mycket pengar och

att istället välja en enklare ceremoni på en sandstrand i ett varmt land, med färre eller inga

bjudna, kan vara ett lockande alternativ. Man kan då även jämföra det med att få både

giftermålet och smekmånaden på samma gång. I vissa fall kanske det även blir en ekonomisk

vinst.

Konfirmation

Även konfirmationen har fått sig en nedgång. Det finns nu för tiden mycket annat som lockar

ungdomar än att just konfirmera sig. Den viktiga skolgången är även en faktor som påverkar.

Många av dem som konfirmerar sig gör det i traditionellt syfte. Föräldrar och syskon har

tidigare gjort det och det kan vara en övertygelse. Dock verkar det som att många finner

andra saker roligare vid det här laget.

Begravning

Året 2005 begravdes drygt 85 procent av Svenska Kyrkan, 2011 var andelen nere i 81

procent.

I landets tre största kommuner sköter Svenska kyrkan bara omkring 70 procent av de

avlidnas ceremonier

Man menar att denna trend förmodligen kommer att fortsätta och att det är en naturlig

effekt av att andelen medlemmar i Svenska Kyrkan minskar.

Varför inte vara medlem i svenska kyrkan?

Om man skulle välja att lämna den svenska kyrkan eller aldrig gå med, så går man miste

om mycket. Man har inte längre rätten till en kristen till en kyrklig vigsel eller

begravningsceremoni.

Man kan med tillåtelse av kyrkan få möjlighet till detta ändå, dock inkluderar en viss

avgift.

Om man inte är medlem kan man inte heller konfirmera sig innan man blivit det.

Med ett ekonomiskt synsätt tjänar man på att gå ur kyrkan. För varje 100 000 kronor i

årslön innebär det att man i genomsnitt tjänar 960 kronor om året på att gå ur.

Elev 4 TV3

10

Mina tankar

Jag tror att alla dessa olika anledningar har resulterat i att dop, konfirmation, giftermål och

begravningar blir färre. Samhället har förändrats och vi har inte samma behov av det

traditionella längre. Man vill hellre sticka ut än att låta vår ceremoni falla in bland alla andra

ordinära ceremonier.

Den oskrivna regeln att alla dessa tillställningar ska hållas inom kristna väggar, finner man

inte längre lika tydligt. Samhället är friare på så sätt och det har till och med blivit en trend

att inte hålla sig till normen. Kanske håller en ny norm att ta form.

Jag kan absolut hålla med om att kyrkan glider allt mer ifrån befolkningen, men det jag inte

förstår ar hur de kan tillåta det. De verkar inte lägga ner varken kraft eller pengar på att

marknadsföra sig, vilket är något av en grundläggande handling om man vill synas och höras i

dagens samhälle.

För dem som inte ingått i den svenska kyrkan eller dem som inte är aktivt religiösa, så är

kanske inte dessa klassiska ceremonier lockande. Då tycker jag absolut att man istället ska

bygga dem på ens egna egenskaper och forma dem efter eget tycke.

Idag finns väldiga möjligheter till detta och om man vill och kan borde man utnyttja dem.

För samhället består nu av många olika viljor, viljor som kyrkan inte kan besvara.

Jag tror även att vi är går mot ett samhälle där dessa riter inte längre har så stor betydelse.

Dopet innebär i sig att man blir medlem i kyrkan och om man inte har behov av att bli

medlem så kanske man avstår från det.

Jag tror inte enbart att antalet ceremonier i den svenska kyrkan kommer minska utan jag

tror de kommer att minska totalt, även de som utförs utanför kyrkan.

Källor

http://www.ateism.se/uturkyrkan.html

http://www.dopguiden.se/artiklar/farre_dop.html

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=156531

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=660942

TV3 ReA Elev 5 Kristendomen

Sida 1 av 4

Kristendomen

2. a) Tidslinje

år 0: Jesu födelse, tideräkningen börjar och vårt julfirande kommer härifrån.

Omkr. år 33: Långfredagen, firas till minne av Jesu död

Omkr. år 33: Påsknatten, Jesu uppståndelse firas

Omkr. år 45‐100: Nya testamentet skrivs av flera författare

300‐talet: I och med att den romerske kejsaren Konstantin den store kom till makten blev kristendomen tillåten.

Eremiter började flytta samman och organiserade sig som munkar med regler som skulle följas, klosterlivet skulle bestå av bön och arbete.

I slutet av 300‐talet gjorde kejsare Theodosius kristendomen till en statsreligion.

700–800‐talet: I slutet på 700‐talet och under 800‐talets första hälft kristnade Karl den store stora områden i norra Europa.

Omkr. år 800: En påve gjorde anspråk på att vara hela kristendomens ledare men patriarken i Konstantinopel motsatte detta och hävdade att kristendomen i sin äkta och rena form endast fanns i den östliga delen av kristenheten.

1000‐talet: Kyrkobyggandet satte fart i Norden.

År 1054: När påven upprepade anspråket ledde det till en definitiv delning av kristendomen. Ny gren; Ortodox som betyder renlärig i den östliga delen av kristenheten.

I slutet på 1000‐talet var det korståg, en maktkamp mellan islamska och kristna områden.

1400‐1500‐talet: Humanismen växte fram, humanisterna intresserade sig för bibeln, kyrkofärdernas skrifter, för antikens filosofer och för naturvetenskapen.

1500‐talet: Reformationen, protester mot påvemakten leder till att nya kyrkor bildades, Protestantismen. Martin Luther fick folk att få en annan uppfattning av Gud, istället för fruktan och rädsla betonade Luther tro och tillit till en förlåtande och kärleksfull Gud. Luthers anhängare bildade den evangelisk‐lutherska som fick störst utbredning i norra Europa.

Södra Europa förblev katolskt.

1600‐talet: Pietismen: Inom den lutherska ortodoxin uppkom en fromhetsrörelse som betonade den enskildes personliga gudstro och etik. Dessa tankar fick stort inflytande i Sverige.

1600‐1700‐talet: Baptismen är en gren av kristendomen och fick stor spridning i England och Amerika. Inom Baptismen godkändes inte barndopet utan man skulle döpas först när man kommit till tro, alltså senare i livet.


Sida 2 av 4

I Sverige var man mån om att alla skulle ha samma tro och förbjöd därför alla religiösa sammankomster i hemmet förutom den vanliga husandakten inom familjen. Förbudet kallas Konventikelplakatet. Förbudet var till för att skydda befolkningen mot skadliga religioner och sekter. Förbudet upphävdes år 1858.

År 1951: Religionsfrihetslag gjorde det nu möjligt att lämna svenska kyrkan utan att man var tvungen att gå in i ett annat samfund.

b) Är kristendomen för de svaga i samhället eller är det härskarnas religion? Jag tycker att dessa ord tagna från Svenska kyrkans hemsida (Se avsnittet källor, länk 2) säger det jag tycker och försöker få fram.

”Det enkla svaret är att kristendomen är en religion för Människan. Ser vi på Jesu förkunnelse så är det det svaga i människan som lyfts fram och möts. I händerna på den som vill ha makt kan varje religion bli ett redskap för att härska. Därför är det så vikigt att vi tar till oss budskapet från Jesus. Budskapet som berättar om varje människas värde. Kärleksbudskapet som talar till det ömtåliga i varje människa. Budskapet som gör varje kränkning mot en människa till ett brott mot Guds vilja.”

Kristendomen är också en världsvid religion som finns i olika världsdelar, länder och kulturer vilket jag även tycker talar för att kristendomen varken är för de svaga eller härskarna. I boken står det också att religiös sanning handlar om personlig tro och erfarenhet, inget om att kristendomen just skulle vara en religion för de svaga eller starka. Utan det handlar alltså om vem du är som person och inte vilken ställning du har i samhället.

Vårt samhälles lagstiftning har rötter i de tio budorden och i den kanoniska rätten vilket jag också tycker talar för att kristendomen är en religion för hela samhället då vi faktiskt har grundat vårt samhälles lagstiftning på kristna tankar.

c) Det är inte mycket vi har kvar av den fornordiska religionen i vårt julfirande idag. Ett exempel är möjligen julskinkan som redan innan kristendomen slaktades vid tiden för Vintersolståndet. Ett annat exempel är tomten som både har sitt ursprung i nordisk folktro och bland kristna helgon, dock har inte dåtidens lilla elaka tomte mycket gemensamt med dagens. Den kristna julen kom kring mitten på 300‐talet och ersatte då midvinterfesten vid vintersolståndet.

Att Jesu födelse är bestämt till just den 25 december kan vara för att man i gamla Rom redan firade den 25 december, det var nämligen dagen för vintersolståndet.

3. a) Giordano Bruno 1548‐1600

Giordano blev bränd på kättarbål efter en andra rättegång då han vägrat avsvära sig sina tidigare påståenden. Han blev troligen avrättad för att han försvarade den heliocentriska världsbilden och för sina religiösa kätterier då han bland annat hävdat att Jesus inte var en fysisk person utan bara en skenbild, sänd av Gud.

Trots att han blev avrättad pågrund av sina tankar så har han även fått utgöra en martyr för vetenskapens sökande och yttrandefrihet.


Sida 3 av 4

Galileo Galilei 1564‐1642

Galilei drev en ståndpunkt som den katolska kyrkan inte tyckte om då han sa att naturens lagar inte var så komplicerade som den katolska kyrkan och dåtidens naturvetare påstod. Han var istället övertygad om att man genom noggranna observationer och experiment kunde bevisa hypoteser om naturen. Han påstod också att om det kunde bevisas att en teori stämde i verkligheten så var alla andra teorier felaktiga, något som den katolska kyrkan hade svårt att ta in. Utöver det kom även många av Galileos senare upptäckter att strida mot läran kyrkan hade.

Isaac Newton 1642‐1727

Newton trodde att Guds planer för universum gömde sig i Bibeln och tillbringade därför ca 50 år med att försöka förutsäga jordens undergång. Efter de 4500 sidor han skrev var det mest definitiva datumet han kunde sätta för jordens undergång år 2060.

Charles Darwin 1809‐1882

För sina vetenskapliga tankar om evolutionen fick Darwin blandad respons från kyrkan. Vissa förkastade det men liberala präster såg det naturliga urvalet som något utformat av Gud.

Dock fick Darwin tack vare sitt påstående om att människor och apor skulle ha samma ursprung ta emot hård kritik från bland annat kyrkan.

Kristen kultur och vetenskap

Jag får intrycket av att kyrkan hade väldigt svårt att ta in vetenskapliga tankar då dem inte har någon religiös koppling. Att som Darwin komma och påstå att vi härstammar från apor väckte då ilska eftersom Gud enligt kyrkan är skaparen av allt.

Trots att dessa kritiska tankar fanns så var ändå kyrkan redan på medeltiden en plats för undervisning och en bas för den kulturella och vetenskapliga utvecklingen så att säga att kyrkan bara har hindrat vetenskapsmännen är fel, men den har inte heller främjat dem.

c) Idag tycker jag att alla religiösa meningar med högtiderna har suddats ut. Det är idag mer ett skäl att umgås med släkt och vänner och äta mat. Dem religiösa riterna har gått från att vara just en religiös rit, till att bara vara en tradition.

Jag tror att en anledning till att dop, bröllop och begravningar i kyrkan har minskat är för att vi idag som sagt har tappat den religiösa meningen med dessa riter. En anledning tror jag också kan vara att det kostar att bara vara medlem i svenska kyrkan och att det då leder till att allt fler går ur vilket då resulterar i att färre söker sig till kyrkan vid t.ex. giftermål.

Om man ser till konfirmationen så har själva processen fram tills man blir konfirmerad förändrats enormt. Förut skulle man lära sig bibliska texter utantill och kunde bli förhörd under ceremonin. Idag är även konfirmationen en plats där man umgås med kompisarna och lär känna andra. Jag vet själv när jag konfirmerade mig och vi fick fylla i en blankett varför vi valde att konfirmera oss. Det var väldigt många som fyllde i att dem gjorde det bara för att få


Sida 4 av 4

presenter eller för att deras mormor och morfar ville det, och det är ju ett tydligt bevis på att den religiösa meningen helt har glömts bort.

Källor

1. Relif Religionskunskap A Plus 2. http://svkweb.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=677343 3. http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida 4. http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/julseder.htm 5. http://www.lansmuseet.varberg.se/page_look.asp?sidnr=448 6. http://hogtider.info/jul/

Kristendomen

Undersökochbesvaramedhjälpavlärobokena) Trosbekännelsernas funktion var att avgränsa det kristna läroinnehållet från andra

religioner och från riktningar som ansågs ha avlägsnat sig för långt bort från det

kristna budskapet.

b) Den kristna kyrkan var en bas för den kulturella utvecklingen under medeltiden. Det

berodde på att där fanns teologiska skrifter och skrifter inom bland annat medicin,

botanik och matte. Det var även ett centrum för jordbruk och trädgårdsnäring.

Det utvecklades även en typ av sång i gudstjänsten.

c) Syftet med korstågen som Urban den II anordnade var att erövra de heliga platserna i

Palestina.

d) Avlatshandel var en metod som den katolska kyrkan använde sig av för att man

kunde köpa sig fri från syndastraff på jorden och efter döden iskärselden. Man köpte

då ett avlatsbrev och på så vis slapp man straff för sina synder, man var förlåten. Man

kunde även köpa redan döda farfar fri, eftersom han varit en rumlare och säkert

brann i skärselden. Eld renar och man kan säga han fick en snabbare rening.

Kyrkan tjänade stora pengar på detta.

e) För de kristna har kyrkobyggnaden en central religiös och social funktion. Ordet kyrka

betyder Herrens hus och där har man de bästa möjligheterna att utöva sin religion.

Kyrkan är fylld med olika bilder och symboler som symboliserar kristendomen.

Den sociala delen i kyrkan är att man får träffa dem som har samma eller i alla fall

liknande tankar och tycken som en själv.

f) För många är dopet en vacker sed och det är högtidligt att fira detta i kyrkan. Man

firar det nyfödda barnet och det får sitt namn. För andra kan dopet vara en

bekännelse till kristendomen. Enligt Kristendomen blir man medlem i kyrkan genom

att döpa sig.

g) Begravningsceremonin är främst ämnad till de anhöriga och inte en religiös rit för

den döde. Men man ska självklart minnas den döde.

Först och främst är det en gudstjänst som ska trösta de sörjande med det är även en

tacksägelse och ett avskedstagande.

h) Beskriv det bibliska innehållet i de tre stora kristna högtiderna?

Den kristna julen – I den kristna julen firas för att hedra Jesu födelse. Advent firas som bekant

innan jul, ordet advent betyder ankomst. Advent symboliserar att Jesus som världens ljus

kommer närmare och närmare. Och adventsstjärnan vi har i fönstren symboliserar den stjärna de

vise männen följde för att komma till Betlehem.

Påsktiden – Under påskhögtiden firar kristna befrielsen från synd och död. Korset med den

lidande Jesus är symbolen för detta. Påsken föregås av fastan, och påskens största höjdpunkt är

påsknatten, då man firar Jesus uppståndelse från de döda.

Pingst ‐ 50 dagar efter påsken och firas för att ett minne av jesu tolv apostar som fick ta

emot den helige ande, så att de kunde bilda den kristna kyrkan. Pingsten kallas ofta för

kyrkans födelsedag.

I lärobokens upplägg verkar det som om Allhelgonadagen, skulle vara den tredje viktigaste

högtiden, men det håller jag inte med om? De tre högtider som firas av kristna i hela den kristan

världen är jul, påsk och pingst.

(Allhelgonadagen – Firas under två dagar, alla helgons dag och alla själars dag. Under högtiden

besöker man avlida släktingar och vänners gravplatser för att pryda gravarna och tända ljus till

deras minne. I kyrkor hålls olika minnesgudstjänster för att hedra de avlidna.)

j) Till en människans sinneslag räknar man vilja, känsloengagemang, avsikter och tankar.

Med en sinneslagetik menar man att en handling är god om min avsikt har varit att göra

något gott. ”Det vill säga allt ni vill att en människa ska göra för er ska ni göra för dem.”

Problemet är att goda motiv inte alltid genererar goda konsekvenser. Och i kristet

sammanhang betyder det att varje enskild människa har ett värde, ett eget värde. Och

alla människor har samma värde. Och att i kristen etik handlar det inte om att leva i

enlighet med vissa bud utan man ska bli mer och mer liv Jesus och ha honom som

förebild. Därför är kristendomen i första hand en sinneslagetik.

religionsuppgift: kristendomen · före år 100‐ kyrkan bildas under den judiska högtiden...

Documents