stockholms läns prognos – huvudrapportrufs.se/globalassets/f.-demografiska-prognoser/...2...

Stockholms läns prognos – HuvudrapportBEFOLKNINGSPROGNOS 2019–2028/60 | STOCKHOLMS LÄN

DEMOGRAFIRAPPORT 2019:10

2 STOCKHOLMS LÄNS PROGNOS – HUVUDRAPPORT

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, arbetar med regional utveckling i Stockholms län. TRF är en del av Region Stockholm, och arbetar på uppdrag av tillväxt- och regionplanenämnden, TRN. Vi möjliggör en hållbar utveckling i Stockholmsregionen genom ett regionalt utvecklingsarbete som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en samsyn gällande regionens utveckling. Vi tar initiativ till, skapar förutsättningar och bidrar till att visioner, mål, strategier och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, kan förverkligas.

Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I vår rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporterna har tagits fram av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TRF.

Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet, förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Att återge bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande.

TRF är miljöcertifierade enligt ISO 14001 i likhet med Region Stockholms samtliga förvaltningar. Region Stockholms upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt Region Stockholms miljökrav.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Telefon växel: 08-123 130 00 E-post: [email protected] handläggare: Ulla MobergKonsulter: SCB

TRN 2017-0103

STOCKHOLMS LÄNS PROGNOS – HUVUDRAPPORT 3

Innehåll

Förord ......................................................................................................... 4

Bakgrund .................................................................................................... 5

Sammanfattning ......................................................................................... 6

Befolkningsregister och folkbokföring ........................................................ 7

SCB:s framskrivning av rikets befolkning ................................................... 8

1. Inledning ................................................................................................ 9Avrundningar ............................................................................................ 11

2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner .................... 12 Befolkningsutvecklingen i länet till 2028 ....................................................... 12 Befolkningsutvecklingen efter ålder och födelsegrupp ..................................... 14 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen ....... 24 Stockholms FA-region ................................................................................ 44 Befolkningsutvecklingen i länet till 2060 ....................................................... 45 Befolkningsutvecklingen i kommunerna i länet .............................................. 54 Den demografiska försörjningskvoten .......................................................... 65

3. Alternativa prognoser ........................................................................... 71 Alternativa antaganden för fruktsamhet ....................................................... 71 Alternativa antaganden för invandring .......................................................... 73 Alternativa antaganden för inrikes omflyttning .............................................. 75 Osäkerhet i kommunprognoserna ................................................................ 78

4. Prognosmetodik ................................................................................... 80 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län ....................................... 80 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå ........................................ 83 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå ..................... 85

5. Validering av tidigare prognoser .......................................................... 87

6. Rapporter om komponentanalyser och demografi ................................ 94

Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar ........................ 97

Tabellbilaga ............................................................................................ 102


Förord

Enligt uppdrag från Region Stockholm ansvarar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen för de demografiska prognoser som behövs för planeringen av de olika verksamheterna inom Regionen och att svara på förfrågningar om befolkningsutvecklingen. Progno-serna utvecklas kontinuerligt allt eftersom behoven av planerings- och prognosun-derlag förändras.

Sedan länge producerar man också ett antal olika demografiska rapporter som ofta ef-terfrågas. De olika förvaltningarna och bolagen bidrar löpande med frågor vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen.

Föreliggande rapport har utarbetats vid Statistiska centralbyrån (SCB), som en del i ett uppdrag från Region Stockholm/TRF inom projektet att göra demografiska prognoser och svara på förfrågningar. Rapporten redovisar arbetet med att beräkna prognoser för Region Stockholm 10 år framåt ner till basområdesnivå, fördelat på 1 364 geografiskt heltäckande och aggregerbara små områden, samt fram till 2060 för länet totalt.

Ansvariga för projektet på SCB har varit Alexandra Malm, Anders Karlsson och Rasmus Andersson.

Hanna Wiik Förvaltningschef Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Region Stockholm


Bakgrund

Enligt uppdrag från Region Stockholm ansvarar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen sedan 1996 för länets befolkningsprognoser. Befolkningsprognosen har sin utgångs-punkt i den multiregionala länsprognosen där de inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket hämtar information från SCB:s nationella demografiska prognos för befolk-ningen i riket. Även antaganden om fruktsamhet, mortalitet och in- och utvandring hämtas från riksprognosen men justeras efter länets regionala förhållanden.

Långt innan 1996 beräknade man prognoser för inomregional planering och produce-rade olika demografiska rapporter. Prognoserna har utvecklats kontinuerligt allt ef-tersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändrats. Till exempel görs lång-siktiga prognoser till 2060 för att beräkna utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för skatte-, boksluts- och budgetändamål. Olika prognoser distribueras in-för Region Stockholms planerings- och budgetarbete flera gånger per år, dokumenteras i denna huvudrapport med bilagor och presenteras vid ett externt seminarium.

Den definitiva huvudprognosen för länet med tio års prognoshorisont fastställs f.n. i augusti och därefter beräknas prognoser för de 26 kommunerna i länet, de 244 plan-områdena och cirka 1 400 basområden, som sedan kan aggregeras till valfria större om-rådesindelningar. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser.

Region Stockholms medarbetare och övriga bidrar löpande med frågor vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen – fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring, utländsk bak-grund, mödrar, barn och unga, och hushåll. Resultaten redovisas i rapporter eller doku-menteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i länet med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet på basområdesnivå, vilket utgör grunden för de inomreg-ionala prognoser som behövs för planeringen av brukarnära verksamheter som sjuk-vård och kollektivtrafik.

Befolkningsstatistiken baseras på de uppgifter om folkbokförda personer som Skatte-verket lämnar till SCB. Under senare år har ett nytt hushållsregister byggts upp som förbättrar möjligheterna att studera bostadshushåll. Samtidigt följs utvecklingen av den demografiska forskningen som undersöker hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är folkbokförd.

Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandringen till riket utgör en del av antagan-det om invandringen till Stockholms län. Under 2018 har prognoser för födelsegrupper och utländsk bakgrund utvecklats.

Projektet att göra prognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TRF, SCB samt adjungerade forskare och konsulter.

Projektledare vid TRF och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg.


Sammanfattning

Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden 2018–2028 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 344 100 till 2 678 900 personer. Det innebär en ökning med 14 procent, eller en ge-nomsnittlig årlig ökning med 33 500 personer.

Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten ökar Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden. År 2018 stod födelsenettot för 35 procent och flyttningsnettot för 65 procent av folkök-ningen, om tio år beräknas födelsenettot svara för 49 procent och flyttningsnettot för 51 procent av ökningen.

Flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige År 2018 hade länet ett inrikes flyttningsunderskott gentemot övriga landet på 197 per-soner. Även innevarande år beräknas det inrikes flyttningsnettot bli negativt. Under de kommande åren 2020–2025 väntas nettot bli positivt, för att därefter och under resten av prognosperioden återigen hamna under noll. År 2028 beräknas det inrikes flytt-ningsunderskottet bli 746 personer.

Flyttningsnettot gentemot utlandet minskar på sikt Invandringen till länet uppgick 2018 till 40 000 personer och beräknas minska till 37 900 under innevarande år. Därefter väntas den pendla mellan 36 100 och 37 900 under prognosperioden. Utvandringen väntas öka under prognosperioden, från 16 600 år 2018 till 20 800 år 2028. På sikt innebär det en minskning av det utrikes flyttnings-nettot, från 23 300 personer år 2018 till 16 900 personer om tio år.

Andelen utrikesfödda ökar Av dem som 2018 bodde i Stockholms län var 54 procent Stockholmsfödda, 21 procent födda i övriga Sverige och 25 procent utrikesfödda. Andelen utrikesfödda väntas öka till 29 procent år 2028, medan både andelen Stockholmsfödda och andelen födda i övriga Sverige väntas minska under prognosperioden, till 53 respektive 18 procent.

Folkmängden 2018 och 2028 En jämförelse för länet mellan 2018 och det sista prognosåret 2028 visar att: - antalet barn (0–17 år) ökar från 514 400 till 571 000, varav antalet 0-åringar ökar

från 28 800 till 33 800 och antalet i åldrarna 1–3 år ökar från 89 000 till 100 700- antalet i åldrarna 18–19 år ökar från 49 400 till 64 900- antalet i förvärvsaktiv ålder (20–64 år) ökar från 1 408 100 till 1 590 400- antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från 372 300 till 452 600, varav antalet perso-

ner 80 år eller äldre ökar från 90 300 till 143 800.

Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antalet personer i åldern 0–19 år samt 65 år och äldre i relation till antalet personer i åldern 20–64 år, uppgick år 2018 till 0,66 och väntas öka till 0,68 år 2028.


Befolkningsregister och folkbokföring

För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid SCB. Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en bearbetad kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter var-dag emot aviseringar om bland annat födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket.

Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och reg-ler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det, till exempel personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Under-täckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den upp-står när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer är folkbokförda i fel region inom Sverige, till exempel om en person flyttar till en annan kommun för att studera men står kvar som folkbok-förd hos sina föräldrar.

Personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring, som ska meddelas Skatteverket om den avses vara i minst 12 månader. Asylsökande ingår inte i RTB, utan folkbokförs först om de får uppehållstillstånd i minst ett år.

Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den be-folkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skatteverket de personer som haft okänd hemvist under längre tid än två år. Skatteverket klassificerar dessa per-soners frånvaro som en utvandring. Landet till vilket personen utvandrat blir okänt – eller obefintligt (OB) som det kallas när personer avskrivs till följd av okänd hemvist.

Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kom-mer att födas på länets förlossningskliniker. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utom-lands inte rapporterats till folkbokföringen.

De senaste 15 åren har, med några få undantag, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. Under åren 2010, 2014 och 2015 genomförde Skatteverket större insat-ser där personer som var folkbokförda i Sverige men enligt Migrationsverket saknade uppehållstillstånd utreddes. Av de 5 900 personer som granskades 2014–2015 avskrevs omkring 60 procent från folkbokföringen. För en majoritet av dessa var utvandrings-landet okänt.


SCB:s framskrivning av rikets befolkning

Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolknings-framskrivning för Sverige en gång om året. Vart tredje år omarbetas de långsiktiga an-tagandena, detta gjordes senast 2018. Mellanliggande år görs revideringar. Resultaten av 2019 års framskrivning, som avser perioden 2019–2070, redovisas i ett statistiskt meddelande1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats.

Framskrivningarna av den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jäm-fört med 2018 års framskrivning är befolkningsökningen lägre i årets framskrivning, år 2060 beräknas en skillnad i folkmängd på 73 100 mellan de två framskrivningarna. De största förändringarna har gjorts i fruktsamhets- och migrationsantagandena, medan antagandet om dödligheten endast korrigerats med nya uppdaterade dödstal för det första året i framskrivningen.

Antagandena om fruktsamheten har justerats nedåt de närmast kommande åren för kvinnor födda i övriga Europa och länder med medel och lågt HDI2. För kvinnor födda i Sverige och EU är antagandena något höjda de kommande åren jämfört med förra årets framskrivning. Invandringen på kort sikt förväntas vara lägre i jämförelse med föregå-ende framskrivning. Bakom detta ligger främst två förändringar. Den ena är förläng-ningen av den tillfälliga lagen med begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Den andra är Migrationsverkets lägre anslag de kommande åren som förvän-tas påverka antalet anhöriga, arbetstagare och studenter som söker sig till Sverige un-der de första åren på 2020-talet.

Diagram 1. Riket – Invandring 1980–2018 samt prognos 2019–2060 enligt framskrivningarna för riket framtagna 2018 och 2019

1 Statistiska centralbyrån (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070. 2 Human Development Index (HDI) är ett index som publiceras av FN där hänsyn tas till landets bruttonationalinkomst,

befolkningens återstående medellivslängd samt utbildningsnivå.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Antal

År

2018 års framskrivning

2019 års framskrivning


1. Inledning

Denna rapports syfte är att redovisa prognosen för befolkningsutvecklingen i Stock-holms län fram till 2028/2060 efter ålder och kön. I prognosen delas befolkningen upp i tre födelsegrupper; Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inri-kesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda.

Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida ut-veckling ligger till grund för prognosen. I nuläget kan tre områden uppmärksammas som tillför en högre osäkerhet till de bedömningar som görs i prognosarbetet. Den första osäkerheten är det senaste årens asylinvandring till riket och förlängningen av den tillfälliga lag, som är tänkt att gälla till mitten av 2021, och som begränsar möjlig-heterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige.3 Den andra osäkerheten är förändrade inrikes flyttströmmar där antalet utflyttade ökat de senaste åren. Den tredje osäkerheten är sjunkande åldersspecifika fruktsamhetstal och en nedgång i antalet födda barn samtidigt som de stora barnkullarna födda åren kring 1990 under de närmaste åren kommer upp i de åldrar där barnafödandet är som högst. I riket förväntas fruktsamheten öka för samtliga födelsegrupper under de närmaste åren och i årets prognos antas den utvecklingen gälla även för Stockholms län. Föränd-rade trender gör prognoser mer osäkra och i de senaste årens prognosarbete har dessa tre områden uppmärksammats som i hög grad bidragande till osäkerheten. Det är vanskligt att avgöra om trender under de senaste åren är tillfälliga eller kommer bestå även på längre sikt. Det är därför viktigt att vara försiktig med att anta trendföränd-ringar alltför snabbt.

Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra och i synnerhet på lång sikt görs inga detaljerade beräkningar för mindre områden. För lä-nets plan- och basområden har prognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolk-ningsutveckling som grund, men även karaktär på det nuvarande bostadsbeståndet och planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. Vid jämförelse mel-lan byggplaner och faktiskt byggande har det visat sig att byggplanerna ofta överskattas men också att planernas träffsäkerhet skiljer sig mycket mellan olika kommuner.4 Byggplanernas osäkerhet bidrar till osäkerhet i plan- och basområdesprognoserna. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till den planerade byggnationen, för att små områ-den där stora tillskott i bostadsbeståndet väntas ske till följd av nybyggnation ska få en större del av den förväntade befolkningsutvecklingen i länet och kommunerna än vad den historiska utvecklingen visar.

Innehållet i den här rapporten börjar med prognosresultatet för läns- och kommunpro-gnoserna till 2028 i kapitel 2. I kapitlet finns även en kort genomgång av Stockholms FA-region och ett avsnitt om den förlängda länsprognosen till 2060. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs lö-pande. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten.

3 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2019/2019-07-19-Forlang-

ning-av-den-tillfalliga-lagen-trader-i-kraft (hämtat 2019-09-18) 4 SLL/TRF (2018:04-2). Bostadsbyggnadsplaner och rapporterat utfall för kommuner och basområden 2011–2016.


Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisont 2060. Detta för att påvisa osäkerheten som finns i be-folkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möj-liga framtida scenarier. För kommunprognoserna, illustreras osäkerheten med osäker-hetsintervall för åren 2019–2026. Alla de alternativa befolkningsprognoserna samt osäkerhetsintervallen redovisas i kapitel 3.

I kapitel 4 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen är kohortkompo-nentmetoden.

I kapitel 5 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. I kapitlet redovisas även skillnaden mellan årets huvudprognos och förra årets prognos lite närmare och vilken betydelse skillnaderna får för resultatet.

Studier av befolkningen och dess storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid kallas demografi. I rapportens sista kapitel (6) beskrivs begreppet demografi lite närmare. Kapitel 6 tar även upp några studier som gjorts och rapporter som skri-vits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet, dels som resultat av förfrågningar.

I samband med prognosarbetet publiceras ett antal årliga eller intermittenta rapporter. När det gäller befolkningsprognosen 2019–2028/60 har förutom föreliggande rapport, Stockholms län – Huvudrapport, prognoserna på kommunnivå sammanfattats i en bi-laga, Kommunprognoser - Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder. Dessutom produceras Planområdesprognoser och demografiska områdesdata som redovisar aggregat av basområdesprognoser och demografisk information för länets bostadsområden.

Rapporter om fruktsamhet och mortalitet uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden tas fram årligen, i år med fokus på mortalitet och sociala faktorer. Även en sammanfattning om insamlingen av kommunernas bostadsbyggnadsplaner tas fram år-ligen, i år med kommunernas planerade bostadsbyggande för perioden 2019–2030.

För att skatta antalet inrikes inflyttade till kommunerna används från och med 2018 tidsserieanalysens Unobserved Component Model (UCM). Mer om detta kan läsas i rapporterna Modellutveckling 2019: UCM – Översyn av UCM-modeller för inrikes in-flyttning på kommunnivå (Region Stockholm, 2019:7) och Modellutveckling 2018: UCM - Unobserved Component Model - En ny modell för inrikes inflyttning på kom-munnivå (SLL/TRF 2018:02).


Avrundningar I texten i denna rapport avrundas tal över 1 000 till närmaste 100-tal. Tal under 1 000 avrundas inte. I tabeller görs inga avrundningar av historiska siffror, medan prognos-siffrorna avrundas till heltal.

Summering av avrundade procenttal och delar kan skilja sig från den totala samman-räkningen, då totalen är beräknad utifrån icke avrundade tal.

I prognosfiler (exempelvis Excel-filer) anges prognossiffror med decimaler, medan historiska siffror anges i heltal.


2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner

I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen, som är på länsnivå, sträcker sig till år 2028 och redovisas först i detta kapitel. Senare i kapitlet redovisas Stockholms funktionella analysregioner (FA-regioner) samt resultatet av en framskrivning av läns-prognosen till år 2060. Därefter redovisas kommunprognoserna, vars prognoshorisont är år 2028. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om den demografiska försörjningskvoten.

Befolkningen i huvudprognosen delas upp i tre födelsegrupper – Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. De olika grupperna har olika demografiska mönster och det är där-för intressant att analysera dem var och en för sig. Första prognosåret (2019) i länspro-gnosen och kommunprognoserna justeras efter månadsstatistiken till och med juni (halvårsstatistiken).

Befolkningsutvecklingen i länet till 2028 År 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till 1 427 200 personer. Under perioden 1968–2018 har antalet invånare i länet ökat med 916 900 personer. Den 31 december 2018 hade länet en folkmängd på 2 344 100 personer. Vid prognosperiodens slut, år 2028, väntas den uppgå till 2 678 900, vilket motsvarar en ökning med 14 procent jäm-fört med 2018.

Diagram 2. Stockholms län – Folkmängd 1968–2018 samt prognos 2019–2028

Av dem som 2018 bodde i Stockholms län var 54 procent Stockholmsfödda, 21 procent var utomlänsfödda och 25 procent utrikesfödda. År 2013 passerade antalet utrikes-födda antalet utomlänsfödda, och om tio år väntas utrikesfödda utgöra 29 procent av

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

1968 1975 1982 1989 1996 2003 2010 2017 2024

Antal

År


länets befolkning. Ökningen beror framför allt på det förväntade framtida invandrings-överskottet bland de utrikesfödda, men även på att det inrikes flyttningsnettot väntas bli positivt för gruppen under stora delar av prognosperioden. De Stockholmsföddas andel väntas minska till 53 procent av länets befolkning år 2028 och de utomlänsfödda väntas minska till 18 procent.

Diagram 3. Stockholms län – Folkmängd efter födelsegrupp 2001–2018 samt prognos 2019–2028

Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en föreställning som var mer sann för 50 år sedan än idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var in-flyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttningsöver-skottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer per decen-nium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, då inflyttningen minskade under den ”gröna vågen”. Därefter har inflyttningen till länet inte haft lika stor påverkan på befolkningsutvecklingen.5 Under de kommande tio åren beräknas det totala inrikes flyttningsnettot bli 5 000 personer.

5 Regionplanekontoret (2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet.

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027

Antal

År

Födda i Stockholms länFödda i övriga riketFödda utomlands


Tabell 1. Stockholms län – Befolkningsförändringar år 2018 samt prognos 2019–20281

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Folkmängd 2 344 124 2 378 108 2 413 604 2 448 120 2 482 466 2 515 910 2 549 042 2 581 960 2 614 907 2 647 452 2 678 896

Folkökning 35 981 33 984 35 496 34 517 34 346 33 444 33 132 32 918 32 947 32 545 31 444

Födda 28 706 28 415 30 627 31 388 32 056 32 642 33 099 33 350 33 531 33 693 33 829

Döda 16 186 15 170 16 540 16 687 16 858 17 067 17 307 17 576 17 871 18 191 18 534

Födelsenetto 12 520 13 245 14 087 14 701 15 198 15 574 15 792 15 775 15 660 15 502 15 295

Inrikes inflyttade 43 882 42 063 42 543 42 582 42 621 42 677 42 782 42 968 43 045 43 199 43 412

Inrikes utflyttade 44 079 43 045 40 594 40 893 41 241 41 638 42 035 42 561 43 097 43 628 44 158

Inrikes flytt-ningsnetto -197 -982 1 949 1 690 1 380 1 039 748 407 -51 -429 -746

Invandrade 40 009 37 857 37 629 36 696 36 695 36 105 36 183 36 623 37 514 37 947 37 665

Utvandrade 16 557 16 136 18 169 18 570 18 928 19 275 19 591 19 887 20 176 20 474 20 769

Utrikes flytt-ningsnetto 23 452 21 720 19 459 18 126 17 767 16 831 16 592 16 736 17 338 17 472 16 895

Totalt flytt-ningsnetto 23 255 20 739 21 408 19 816 19 147 17 870 17 340 17 143 17 287 17 043 16 149

1 För prognosåren 2019–2028 är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2018 ingår i folkökningen även en justeringspost med 206 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB.

Befolkningsutvecklingen efter ålder och födelsegrupp Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av vård, skola och omsorg. Be-räkningen av antalet barn i länet påverkas till stor del av det förväntade barnafödandet. Antalet födda barn beräknas med hjälp av åldersspecifika fruktsamhetstal. I och med det påverkas antalet födda av fruktsamhetsnivåerna i olika åldrar men även av antalet kvinnor i de åldrar där barnafödandet är högt.

För personer i åldrarna kring 20–35 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påver-kar befolkningsutvecklingen eftersom få personer avlider i den här åldersgruppen. Som framgår av diagram 4 är flyttningar, både inrikes och utrikes, starkt koncentrerade till denna åldersgrupp. Eftersom många blir föräldrar i de åldrarna medför detta relativt många flyttningar även hos de yngre barnen.

I åldrarna runt 65 år märks en viss ökad utflyttning från länet, men när det gäller de äldsta invånarna är flyttarna få och dödligheten mest avgörande för befolkningsutveckl-ingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig


befolkningsprognos som tio år påverkas antalet personer i de äldsta åldrarna väldigt lite av detta. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet dödsfall i de en-skilda åldrarna.

Diagram 4. Stockholms län – Inflyttning (invandring och inrikes inflyttning) och utflyttning (utvandring och inrikes utflyttning) efter ålder 2018

Om befolkningen delas in i femårsklasser förväntas antalet personer öka i de flesta ål-dersgrupperna, undantaget är i åldrarna 25–29 år och 70–74 år där antalet väntas minska både bland kvinnor män. Grupperna består idag av födda på 1990-talet och 1940-talet och ersätts om tio år med mindre födelsekohorter.

I slutet av prognosperioden kommer den stora gruppen som föddes på 1940-talet upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Den största procentuella ökningen under prognosperioden förväntas i åldersgruppen 80–84 år, där personer som är födda i mitten av 1940-talet ingår i slutet av prognosperioden. Antalet kvinnor i åldersgruppen förväntas öka med 71 procent och antalet män med 84 procent. Störst antalsmässig ökning under prognosperioden förväntas i åldersgruppen 35–39 år, för både kvinnor och män, med 21 300 respektive 22 200 personer. Ökningen beror främst på att personer födda i samband med ”babyboomen” kring år 1990 kommer upp i denna åldersgrupp vid prognosperiodens slut, men gruppen påverkas även av flytt-ningar.

I promemorian Flyttbenägna åldrar i Stockholms län; babyboomen 1990 och dess för-ändring genom inrikes flyttningar och invandring (SLL/TRF 2017) beskrivs befolk-ningsutvecklingen för de minsta och största kohorterna födda under 1990-talet när-mare.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

År

Inflyttare

Utflyttare


Diagram 5. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning i femårsklasser 2018 och 2028

I ett diagram över befolkningen i ettårsklasser syns den stora puckeln födda på 1990-talet i åldrarna strax under 30 år och vid prognosperiodens slut är dessa strax under 40 år. Motsvarande syns för de många födda i på mitten av 1940-talet, som idag är i åldrarna strax över 70 år och som sedan förskjuts till strax över 80 år 2028.

Diagram 6. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning i ettårsklasser 2018 och 2028

Sett till enskilda åldrar förväntas den största minskningen mellan 2018 och 2028 i åldern 28 år. Detta förklaras av att den stora gruppen födda 1990 i den åldern om tio år ersätts av barnen födda 2000, vilket är en betydligt mindre födelsekohort. De största ökningarna under det kommande decenniet väntas för åldrarna 36–40 år. Ökningen beror, förutom att de många födda i början av 1990-talet då är i dessa åldrar, även på

120 000 90 000 60 000 30 000 0 30 000 60 000 90 000 120 000

0-45-9

10-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-89

90-

2028

2018

Kvinnor MänAntal

Ålder

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

2018

2028


det stora antalet invandrade under de senaste åren, där den största gruppen har varit i åldrarna strax över 25 år.

Diagram 7. Stockholms län – Förändring av befolkningen efter ålder 2018 och 2028

Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning.

Tabell 2. Stockholms län – Folkmängd efter kön och ålder 2018 och 2028 samt folkökning i antal och procent

2018 2028 Folkökning totalt

Ålder Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent

0 14 000 14 798 28 798 16 421 17 396 33 817 5 019 17,4

1–5 72 374 76 559 148 933 80 869 85 695 166 564 17 631 11,8

6–15 138 903 147 415 286 318 149 489 158 476 307 964 21 646 7,6

16–19 47 492 52 260 99 752 61 540 66 076 127 616 27 864 27,9

20–64 694 786 713 283 1 408 069 780 405 809 980 1 590 385 182 316 12,9

65+ 204 059 168 195 372 254 242 147 210 404 452 550 80 296 21,6

därav

6 14 264 15 068 29 332 15 643 16 574 32 217 2 885 9,8

18 11 710 13 012 24 722 15 832 17 099 32 931 8 209 33,2

65–79 148 339 133 639 281 978 159 197 149 573 308 771 26 793 9,5

80+ 55 720 34 556 90 276 82 949 60 830 143 779 53 503 59,3

Totalt 1 171 614 1 172 510 2 344 124 1 330 869 1 348 027 2 678 896 334 772 14,3

Befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper Olika åldersgrupper i befolkningen påverkar samhällsfunktioner i olika stor utsträck-ning och på olika sätt. Det är därför intressant att titta närmare på befolkningen och dess utveckling uppdelad i olika åldersgrupper. I följande avsnitt redovisas olika ålders-

-4 000

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder


grupper i länet indelade efter Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar, Befolk-ningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna samt Befolkningsutveckl-ingen i pensionsåldern och uppåt.

Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Under den kommande tioårsperioden beräknas antalet barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år öka i Stockholms län med 72 200 personer, eller 13 procent. I följande tre diagram har den yngsta delen av befolkningen delats upp i flera mindre åldersgrupper. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna, under 10 år, är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn ännu inte är födda.

Antalet barn i åldrarna 0–5 år i Stockholms län beräknas öka med 22 700 personer mellan 2018 och 2028, vilket motsvarar en ökning med 13 procent. Den lägsta åldern i gruppen, 0-åringarna, väntas öka med 5 000 eller 17 procent. Antalet små förskolebarn (1–3 år) väntas öka med 11 700 (13 procent) och antalet äldre förskolebarn (4–5 år) väntas öka med 6 000 (10 procent).

Diagram 8. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 0 år, 1–3 år och 4–5 år 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Barn i åldersgruppen 6–15 år (grundskoleåldern) förväntas öka med 21 600, eller 8 procent. De yngre av dessa, i åldern 6–9 år, väntas öka med 5 600 eller 5 procent medan gruppen 10–12 år beräknas öka med 3 800 eller 4 procent. Störst procentuell ökning i denna grupp väntas ungdomar i åldern 13–15 år svara för. Denna grupp beräknas öka med 15 procent, vilket motsvarar 12 300 personer.

0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

0 år1-3 år4-5 år


Diagram 9. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 6 år, 6–9 år, 10–12 år och 13–15 år 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Befolkningen i åldern 16–19 år (gymnasieskoleåldern) i länet beräknas öka med 27 900 personer mellan 2018 och 2028, vilket motsvarar en ökning med 28 procent. Mellan 2010 och 2015 minskade antalet i åldersgruppen under samtliga år, vilket främst berodde på att de stora årskullarna födda på tidigt 1990-tal ersattes av betydligt mindre årskullar, födda i slutet av 1990-talet. Från och med 2016 har gruppen ökat igen, mycket på grund av ett invandringsöverskott i åldersgruppen under de senaste åren. Under prognosåren väntas ökningen av antalet 16–19 åringar bero på att antalet födda årligen ökade under de första tio åren på 2000-talet, samtidigt som ett invandringsöverskott väntas för den här åldersgruppen under prognosperioden. Antalet 18-åringar väntas öka för varje enskilt år under hela prognosperioden, en total ökning på 8 200 personer eller 33 procent mellan 2018 och 2028.

Diagram 10. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 16–17 år, 18 år och 16–19 år 1980–2018 samt prognos 2019–2028

0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

150 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

6 år6-9 år10-12 år13-15 år

0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

150 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

16-17 år

18 år

16-19 år


Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldrarna 20–64 år (arbetsför ålder) öka i länet med 182 300 personer eller 13 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20–39 år förväntas öka med 73 200 personer och motsvarande ökning i gruppen 40–64 år beräknas bli 109 100 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 11 respektive 15 procent i åldersgrupperna.

Diagram 11. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 20–39 år och 40–64 år 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Befolkningsutvecklingen i pensionsåldern och uppåt Antalet personer 65 år eller äldre i länet beräknas öka med 80 300 mellan 2018 och 2028, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Åldersgruppen 65–79 år väntas öka med 26 800 personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med 53 500. Detta motsvarar en procentuell ökning i grupperna på 10 respektive 59 procent. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men för en så pass kort tidshorisont som tio år påverkas prognosen ganska lite av nedgången i dödlighet.

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

20-39 år

40-64 år


Diagram 12. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 65–79 år och 80 år och äldre 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Befolkningsutvecklingen i olika födelsegrupper Befolkningens ålderssammansättning i länet för åren 2018 och 2028 redovisas tidigare i detta kapitel (se diagram 6). I diagram 13 visas ålderssammansättningen år 2018 i de tre födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Som synes ser sammansättningen olika ut för de olika grupperna.

Diagram 13. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning i länet totalt samt i födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikes-födda år 2018

Födelsegrupperna väntas även utvecklas på olika sätt under prognosperioden, det är därför intressant att titta närmare på befolkningsutvecklingen uppdelad i de olika grup-perna. I följande avsnitt redovisas utvecklingen i länet indelat efter Befolknings- utvecklingen för Stockholmsfödda, Befolkningsutvecklingen för utomlänsfödda samt Befolkningsutvecklingen för utrikesfödda.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

65-79 år

80+ år

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

TotaltFödda i Stockholms länFödda i övriga riketFödda utomlands


Befolkningsutvecklingen för Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruk-tur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. År 2018 var 38 procent av de Stock-holmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med 63 100 perso-ner under prognosperioden. Deras andel av alla Stockholmsfödda väntas dock ligga kvar på 38 procent vid slutet av prognosperioden.

Antalet Stockholmsfödda personer i arbetsför ålder, 20–64 år, beräknas öka med 46 400 personer mellan 2018 och 2028. Trots detta väntas andelen minska från dagens 50 procent till 48 procent om tio år. Gruppen 65 år och äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med 38 800 personer. Detta innebär att gruppens andel av alla Stockholmsfödda ökar från 12 till 14 procent.

Diagram 14. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för Stockholmsfödda 2018 och 2028

Befolkningsutvecklingen för utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper. År 2018 var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet i åldersgruppen öka med 2 700 personer. Antalet personer i åldrarna 20–64 år, som 2018 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas minska med 347 under samma period. Åldersgruppen 65 år och äldre utgjorde 28 procent av de utomlänsfödda år 2018. Denna grupp väntas öka, från 132 600 till 136 300. Sett till andelar minskar gruppen 20–64 år med en procentenhet, till 67 procent, medan de båda grupperna 20 år och yngre samt 65 år och äldre, även om de ökar något, fortsatt beräknas stå för 5 procent respektive 28 procent av de utomlänsfödda.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

2018

2028


Diagram 15. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för utomläns-födda 2018 och 2028

Befolkningsutvecklingen för utrikesfödda De utrikesfödda har, precis som de utomlänsfödda, en åldersstruktur med få unga. År 2018 var 10 procent av de utrikesfödda yngre än 20 år, 76 procent var i arbetsför ålder och 14 procent var 65 år eller äldre.

Gruppen 0–19 år beräknas öka antalsmässigt, med 6 400 personer, under de närmaste tio åren. Andelen av samtliga utrikesfödda minskar dock från 10 till 9 procent. Även åldersgruppen 20–64 år väntas öka i antal, en ökning på 136 200 personer mellan 2018 och 2028. Andelen i arbetsför ålder av de utrikesfödda ligger dock kvar på samma nivå som tidigare, 76 procent. Även antalet personer som är 65 år eller äldre väntas öka under prognosperioden, en ökning på 37 800 personer. Här ökar andelen från dagens 14 procent till 15 procent vid prognosperiodens slut.

Diagram 16. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning för utrikes-födda 2018 och 2028

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

20182028

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

2018

2028


Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Befolkningen i Stockholms län ökar, och har så gjort under många år. De faktorer som har den största påverkan och som ligger till grund för befolkningsökningen har dock varierat över tid. Befolkningsutvecklingen beror dels på födelsenettot (differensen mellan födda och döda), dels på flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttning). Flyttningsnettot delas ofta upp i inrikes flyttningsnetto och utrikes flyttningsnetto. Historiskt sett har det varierat vilket av födelse- och flyttningsnettot som haft störst betydelse för befolkningsökningen, sedan 2006 har det dock varit flyttningsnettot som dominerat. Sedan år 2000 har utrikes flyttningsnettot haft större påvekan på befolkningsökningen än inrikes flyttningsnettot.

Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med 334 800 personer mellan åren 2018 och 2028. Under 2018 ökade folkmängden med 36 000 personer, vilket är 3 100 personer färre än föregående år. Ökningstakten väntas avta ytterligare 2019 för att sedan gå upp igen år 2020. Därefter avtar ökningstakten och år 2028 beräknas en folkökning på 31 400 personer.

Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten i länet väntas öka under prognosperioden, och det motsatta gäller således för flyttningsnettot. År 2018 stod födelsenettot för 35 procent och flyttningsnettot för 65 procent av folkökningen. Uppdelat stod det utrikes flyttningsnettot för hela flyttningsnettots ökning då det inrikes flyttningsnettot bidrog med en liten minskning (-1 procent). Om tio år beräknas födelsenettot svara för 49 procent av ökningen och flyttningsnettot följaktligen för 51 procent (utrikes flyttningsnetto 54 procent och inrikes flyttningsnetto -2 procent).

Sett till den totala folkökningen under prognosperioden väntas 44 procent av ökningen förklaras av födelsenettot och 56 procent av flyttningsöverskottet. Den övervägande delen av de 56 procenten kan förklaras av det utrikes flyttningsnettot (55 procent).

Diagram 17. Stockholms län – Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling 1980–2018 samt prognos 2019–2028

-10 000

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

Inrikes flyttningsnettoUtrikes flyttningsnettoFödelsenettoFolkökning


Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, då an-talet döda ligger på en stabil nivå. Under prognosperioden väntas födelsenettot vara som lägst år 2019, 13 200 personer, och som högst år 2024, 15 800 personer. År 2028 beräknas det födas 15 300 personer fler än vad som beräknas dö.

Diagram 18. Stockholms län – Födda, döda och födelsenetto 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Döda Antalet döda i Stockholms län har sedan 1980 varierat mellan 14 700 och 16 200 perso-ner per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, på grund av att den stora gruppen födda på 1940-talet kommer upp i 80-årsåldern.

Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspeci-fika dödsrisker för de tre födelsegrupperna. Beräkningen av framtida dödlighet bygger på SCB:s framskrivning av rikets befolkning som antar en reducering av dödsriskerna, vilket innebär en ökning av medellivslängden. Riskerna från framskrivningen för riket justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet för de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för me-dellivslängd.

Studier visar att dödligheten i riket varierar med bakgrund och sociala faktorer.6,7 En-ligt en rapport från TRF, Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2018 (Region Stockholm, 2019:08), gäller detsamma i länet. Exempelvis hade utrikesfödda kvinnor i åldersgruppen 18–64 år lägre dödlighet än kvinnor i samma åldersgrupp i Stockholms län totalt, medan utrikesfödda män i åldersgruppen 65–90 år hade en högre dödlighet 6 Statistiska centralbyrån (2016). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. 7 Statistiska centralbyrån (2010). Födda i Sverige – ändå olika?

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

FöddaDödaFödelsenetto


än män i samma åldersgrupp totalt i länet. Sociala faktorer som visat sig ha betydelse är utbildningsnivå och hushållstyp. Återstående medellivslängd från 30 års ålder i Stock-holms län, för båda könen sammantaget, var högre för de med högre utbildningsnivå än de med lägre. Jämförelser av hushållstyp visar att det genomsnittliga antalet återstå-ende år var högst för samboende och lägre för ensamstående och övriga hushåll. I näs-tan alla åldersgrupper var det en betydligt större skillnad i dödlighet för män än för kvinnor, vid en jämförelse mellan samboende och ensamstående. År 2018 fanns även tydliga skillnader i dödlighet mellan länen. Medellivslängden var högre i Stockholms län än i riket, till följd av lägre dödlighet för både kvinnor och män i nästan alla åldrar.8

År 2018 låg medellivslängden i Stockholms län på 84,8 år för kvinnor och 81,4 år för män. Sedan 1998 har kvinnornas medellivslängd ökat med 2,5 år och männens med 4,2 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2028 uppgå till 86,1 år för kvinnorna och 83,3 år för männen.

Diagram 19. Stockholms län – Återstående medellivslängd för 0-åringar efter kön 1998–2018 samt prognos 2019–2028

Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder har sedan 1998 ökat med 1,6 år för kvinnor och 2,8 år för män. En 65-årig kvinna förväntades år 2018 i genomsnitt leva yt-terligare 22,0 år och en 65-årig man 19,4 år. Om tio år beräknas den återstående me-dellivslängden för personer i denna ålder ha ökat med ytterligare 1,0 år för kvinnor och 1,6 år för män.

8 Region Stockholm/TRF (2019). Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2018.

74

76

78

80

82

84

86

88

1998 2003 2008 2013 2018 2023 2028

Antal år

År

Kvinnor

Män

0


Diagram 20. Stockholms län – Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön 1998–2018 samt prognos 2019–2028

Födda I Sverige har antalet födda varierat kraftigt över olika tidsperioder. År 1990 föddes 123 900 barn, medan antalet 1999 var 88 200. År 2018 föddes 115 800 barn. Det finns flera förklaringar till att antalet födda barn varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning, ekonomisk situation, familjepolitik och konjunkturer på-verkar benägenheten att bilda familj.9

För Sverige totalt är alltså antalet födda lägre än vid 1990-talets början, men antalet födda i Stockholms län ligger däremot på en högre nivå idag än då. År 1992 föddes 25 500 barn i Stockholms län. Därefter minskade antalet födda barn i Stockholms län fram till år 1997 då 20 600 barn föddes. Under slutet av 1990-talet och hela det första decenniet under 2000-talet ökade antalet födda årligen och år 2010 föddes 29 600 barn. Under efterföljande år, fram till idag, har antalet födda omväxlande ökat och minskat från år till år. År 2018 föddes 28 700 barn i länet, vilket är 913 barn färre än 2010.

I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det väntas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Det innevarande året justeras efter månadsstatistiken till och med juni och den pekar på en nedgång i barna-födandet i jämförelse med 2018. Under 2019 beräknas det födas 28 400 barn i länet, i jämförelse med 2018 är det en minskning med 291 barn. De efterföljande prognosåren väntas antalet födda successivt öka fram till 2028 då 33 800 barn förväntas födas. Upp-gången beror dels på invandring av kvinnor i barnafödande åldrar, dels på att de stora barnkullarna födda åren kring 1990 kommer upp i de åldrar där barnafödandet är som högst. Dessutom förväntas fruktsamheten öka för samtliga födelsegrupper under de närmaste åren.

9 Statistiska centralbyrån (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070.

14

16

18

20

22

24

1998 2003 2008 2013 2018 2023 2028

Antal år

År

Kvinnor

Män


Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker inte heller alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke att denna pro-gnos visar antalet barn födda av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsin-vandrade eller besökare som föder barn i Stockholms län ingår inte i prognosen.

Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. År 2018 var moderns medelålder vid första barnets födelse 30,9 år i lä-net mot 29,4 år i riket. Sett till alla barn som föds så var moderns medelålder 32,3 år i länet jämfört med 31,0 år i riket. Om länets kvinnor i sin tur delas upp efter födelse-grupp så var medelåldern vid barnafödsel 31,7 år för Stockholmsfödda och 32,3 år för utrikesfödda. För kvinnor födda i övriga riket men boende i länet var medelåldern 33,4 år.

Diagram 21. Stockholms län – Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp 2013–2018

När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring att senare generationer får sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare.10 År 2000 hade länets förstagångsmödrar en medelålder på 29,4 år. Faderns medelålder vid första barnets födelse var vid samma tid 31,8 år. Detta kan jämföras med år 2018 då moderns och faderns medelålder vid första barnet var 30,9 år respektive 33,1 år.

Vid beräkning av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet, som beräknas med åldersspecifika sannolikheter att föda barn. Detta mått anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14–54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består.

På 1980-talet låg den summerade fruktsamheten11 i Stockholms län på en lägre nivå än i riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och år 2000 var fruktsamheten 1,53 re-spektive 1,54 barn per kvinna i länet respektive riket. I början av 2000-talet ökade barnafödandet och år 2010 låg den summerade fruktsamheten på 1,98 barn per kvinna

10 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 11 Fruktsamhetsberäkningarna baseras på födelseårskohorter, det vill säga baserat på moderns ålder vid årets slut.

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

-14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54+

Fruktsamhet

Ålder



både i länet och i riket. De senaste åren har den summerade fruktsamheten gått ned till en något lägre nivå och skillnaderna mellan länet och Sverige totalt har även ökat nå-got, år 2018 var fruktsamhetstalet 1,66 barn per kvinna i länet och 1,75 i riket.

De flesta som får ett första barn får också ett andra barn.12 Något som kan påverka fruktsamheten i länet är de enbarnsfamiljer som lämnar länet, där barnet är Stock-holmsfött och en eller båda föräldrarna är födda i övriga Sverige, och bosätter sig i nå-gon av föräldrarnas födelselän och därefter föder sitt andra (eller fler) barn i sitt nya län.13

Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, födelselän och födelseländer samt den förväntade frukt-samhetsutvecklingen i riket enligt SCB:s framskrivning för riket. Fruktsamheten bland Stockholmsfödda kvinnor var 1,58 barn per kvinna år 2018. Motsvarande siffra bland kvinnor födda utanför länet var 1,75 och för utrikesfödda kvinnor 1,81. År 2028 väntas den summerade fruktsamheten i Stockholm län vara 1,68 för Stockholmsfödda, 1,86 för utomlänsfödda och 1,93 för utrikesfödda.

Diagram 22. Stockholms län – Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelse-grupp 2007–2018 samt prognos 2019–2028

Av de 27 900 barn som föddes år 2008 av mödrar folkbokförda i länet var 11 900 födda av en Stockholmsfödd moder, 8 200 av en utomlänsfödd moder och knappt 7 800 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framför allt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, 2 200 fler år 2018 än 2008. Relativt sett ökade andelen födda i länet av en utrikesfödd moder från 28 till 35 procent, vilket beror på att antalet utrikesfödda kvin-nor i barnafödande åldrar har blivit fler.

12 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 13 RS/TRF (2018:01-2). Inrikes flyttare till och från Stockholms län och deras egenskaper, 2015-2017, komplettering.

Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2018–2027/50.

1,00

1,25

1,50

1,75

2,00

2,25

2,50

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027

Summerad fruktsamhet

År



Diagram 23. Stockholms län – Antal födda 2008–2018 efter moderns födelsegrupp

Fruktsamheten bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier har visat att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Iran och Chile) har ett fruktsamhetsmönster som liknar de Sverigeföddas. När det gäl-ler kvinnor födda i Europa utanför EU har fruktsamheten legat högre, men gruppen har närmat sig Sverigefödda kvinnors mönster för barnafödande. Detsamma gäller kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak och Syrien). Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Eri-trea) har haft en högre fruktsamhetsnivå än kvinnor födda i Sverige. Denna grupp har inte heller visat några tydliga tendenser till att närma sig de Sverigefödda kvinnornas fruktsamhetsmönster.14

Av alla barn som föddes i Stockholms län av utrikesfödda kvinnor under perioden 2015–2017 var Irak, Polen, Iran, Somalia och Syrien de vanligaste födelseländerna för mödrarna. De stod tillsammans för 28 procent av barnen som föddes av utrikesfödda kvinnor, vilket motsvarar nästan 10 procent av länets totala antal födslar 2015–2017. Kvinnor födda i Somalia, Syrien och Irak hade högre fruktsamhetstal jämfört med inrikesfödda kvinnor, medan kvinnor födda i Polen och Iran hade lägre fruktsamhets-tal.15

Många kvinnors invandring är knuten till familjebildning och återförening. Utrikes-födda kvinnor har ofta fött färre barn före invandringen än inrikesfödda i samma ålder. Fruktsamheten hos utrikesfödda är därför högre de första åren efter invandring för att sedan avta successivt.16

14 Statistiska centralbyrån (2014). Utrikes föddas barnafödande – före och efter invandring. 15 SLL/TRF (2018:07). Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet 2017. 16 SLL/TRF (2018:07). Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet 2017.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal

År

Modern född i Stockholms län

Modern född i övriga riket

Modern född utomlands


Prognosen bygger i nuläget på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TRF har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en upp-delning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. Läs mer i rapporten Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer (SLL/TRF 2012:04).

En växande grupp i länet såväl som i riket är personer födda i Sverige med föräldrar födda utomlands, detta har även lett till att antalet barn som har föräldrar som är födda i Sverige, vars föräldrar är födda utomlands, ökar.17 År 2018 hade 7 procent av barnen som föddes i länet inrikesfödda mödrar med utrikesfödda föräldrar. I början av 1980-talet var andelen knappt 3 procent.18

I Stockholms län är den summerade fruktsamheten generellt sett lägre för kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar än för kvinnor födda i Sverige totalt sett. Eftersom kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar ingår i de två grup-perna Stockholmsfödda och utomlänsfödda så är utvecklingen dock inte helt oberoende av varandra. I takt med att andelen kvinnor födda i Sverige som har två utrikesfödda föräldrar har ökat, så har gruppen fått en större påverkan på Sverigeföddas totala frukt-samhet. I årets prognos har ingen hänsyn tagits till kvinnor födda i Sverige med två ut-rikesfödda föräldrar. Men skillnaden i fruktsamhet mellan denna födelsegrupp och de tre övriga antyder att det eventuellt skulle ge bättre skattningar om det implementeras i prognosarbetet.

17 SLL/TRF (2018:07). Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet 2017. 18 SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden.


Tabell 3. Stockholms län – Fruktsamhetens utveckling 2013–2018 efter moderns födelsegrupp

Födelsegrupp År Antal kvinnor i barnafödande åldrar1

Andel kvinnor i barnafödande åldrar, procent2

Antal födda barn


Kvinnor födda i Stockholm

2013 296 885 49 12 212 1,81

2014 298 933 49 11 983 1,75

2015 301 139 49 12 055 1,73

2016 303 420 48 12 004 1,70

2017 305 799 48 11 765 1,63

2018 308 004 48 11 672 1,58 Kvinnor födda i övriga riket

2013 139 475 23 8 203 2,01

2014 140 145 23 7 949 1,94

2015 140 572 23 7 704 1,90

2016 140 332 22 7 489 1,84

2017 139 651 22 7 075 1,75

2018 138 591 22 7 012 1,75 Kvinnor födda utomlands

2013 166 250 28 9 198 2,01

2014 171 458 28 9 564 2,01

2015 176 396 29 9 622 1,98

2016 183 091 29 9 964 1,96

2017 190 415 30 9 965 1,88

2018 197 734 31 10 022 1,81 Kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar3

2013 43 356 7 1 837 1,70

2014 44 848 7 1 855 1,65

2015 46 263 7 2 034 1,73

2016 47 710 8 1 984 1,63

2017 49 339 8 2 038 1,60

2018 50 944 8 2 007 1,49

1 Barnafödande åldrar definieras i den här tabellen som kvinnor mellan 14–54 år. Avser befolkningen 31 december respektive år.

2 Andel kvinnor i barnafödande åldrar i födelsegruppen i förhållande till totalt antal kvinnor i barna- födande åldrar.

3 De tre översta grupperna summerar upp till totalnivåerna för länet men den här gruppen överlappar med individer från de två översta grupperna och kan därför inte summeras med dessa.

Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration och emigrat-ion. Under 1980- och 1990-talet varierade det vilket av inrikes flyttningsnettot och utri-kes flyttningsnettot som var högst. Under hela 2000-talet har det utrikes flyttningsnett-tot varit högre och på så sätt bidragit till befolkningstillväxten i Stockholms län i större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot. Detta mönster väntas bestå under prognos-perioden.


Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutveck-lingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men vanligtvis görs fler flyttningar under högkonjunktur än under lågkonjunktur.19

Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat under åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på 4 800 perso-ner. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna in-träffade 1997 under den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet då 11 500 personer fler flyttade in till än ut från länet.20

Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på in- och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse är till exempel påverkan av konjunktur, arbetsmarknad och händelser i omvärlden.

Under 2018 flyttade 43 900 personer in till Stockholms län från övriga Sverige. Det var 2 500 färre än föregående år. Det är främst i gruppen utrikesfödda som antalet inflyt-tade har minskat, även om det fortfarande är fler än före 2015 då ett stort antal asylsö-kande kom till Sverige. Det är rimligt att anta att en del av ökningen i antalet inflyttade de senaste åren beror på asylsökande som när de blev folkbokförda flyttade från motta-garkommunen till Stockholms län.

Den inrikes inflyttningen väntas minska med 1 800 personer mellan 2018 och 2019. Under 2019 förväntas 42 100 personer flytta in till Stockholms län från övriga Sverige. Under resten av prognosperioden väntas den inrikes inflyttningen öka något för varje år, och år 2028 väntas 43 400 personer flytta in till länet från övriga Sverige.

Under år 2019 väntas den inrikes utflyttningen minska med 1 000 personer jämfört med 2018. Drygt 43 000 personer väntas lämna länet för att bosätta sig i övriga Sverige under året. Den inrikes utflyttningen beräknas minska under 2020, men därefter vän-tas den öka något för varje år under resten av prognosperioden, och år 2028 väntas 44 200 personer lämna länet för att bosätta sig i övriga Sverige.

Det inrikes flyttningsnettot var negativt 2018, 197 personer fler lämnade länet än flyt-tade till länet från övriga Sverige. Även 2019 väntas det inrikes flyttningsnettot bli ne-gativt för att därefter bli positivt innan det åter blir negativt mot slutet av prognospe-rioden. År 2028 beräknas ett inrikes flyttningsunderskott på 746 personer.

19 SOU 2007:35, Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008. 20 Regionplanekontoret (2007:2). Stockholmsmigranterna kring millenieskiftet.


Diagram 24. Stockholms län – Inrikes omflyttning 1980–2018 samt prognos 2019–2028

Den Stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även fram-över att uppvisa ett flyttningsunderskott gentemot resten av Sverige. De största grup-perna som uppvisar ett negativt flyttningsnetto är i åldrarna runt 20 år, en ålder där gymnasieskolan avslutas och många börjar studera på universitet och högskola, samt små barn främst i förskoleåldern. Att små barn lämnar länet beror bland annat på att många barnfamiljer, där barnen är födda i länet och båda eller någon av föräldrarna ut-anför länet, flyttar från länet till övriga Sverige. Detta syns även i gruppen utomläns-födda där flyttningsnettot är negativt i och omkring åldrarna 35–45 år. Mer om detta kan läsas i rapporten Inrikes flyttare till och från Stockholms län och deras egen-skaper, 2015-2017, komplettering (Region Stockholm/TRF 2018:01-2).

För utomlänsfödda totalt är flyttningsnettot positivt, det kan till största delen förklaras av den stora gruppen i åldrarna runt 25 år som flyttar inrikes in till länet. Flyttnings-nettot för utomlänsfödda väntas även i framtiden vara positivt och år 2028 beräknas flyttningsöverskottet ligga på en högre nivå än år 2018.

De utrikesfödda uppvisar ett flyttningsöverskott på 2 100 personer. Detta väntas minska under 2019 för att sedan öka igen till 2020 och därefter minska stegvis under återstoden av prognosperioden. År 2028 väntas 2 000 fler utrikesfödda flytta till länet än som flyttar från länet.

-10 000

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

Inrikes inflyttningInrikes utflyttningInrikes flyttningsnetto


Tabell 4. Stockholms län – Inrikes omflyttning efter födelsegrupp 2018 samt prognos 2019–2028

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Inrikes inflyttning

Totalt 43 882 42 063 42 543 42 582 42 621 42 677 42 782 42 968 43 045 43 199 43 412

Födda i Sthlms län 9 750 9 925 8 930 8 793 8 691 8 625 8 595 8 595 8 624 8 671 8 733

Födda i övr. riket 20 077 18 729 19 841 19 770 19 725 19 717 19 762 19 876 19 859 19 900 19 998

Födda utomlands 14 055 13 409 13 772 14 019 14 206 14 335 14 425 14 498 14 563 14 629 14 680

Inrikes utflyttning

Totalt 44 079 43 045 40 594 40 893 41 241 41 638 42 035 42 561 43 097 43 628 44 158


Födda i övr. riket 14 274 13 845 13 450 13 242 13 073 12 929 12 811 12 838 12 881 12 922 12 971

Födda utomlands 11 934 12 378 10 717 11 049 11 324 11 582 11 807 12 018 12 225 12 445 12 661

Inrikes flyttningsnetto

Totalt -197 -982 1 949 1 690 1 380 1 039 748 407 -51 -429 -746

Födda i Sthlms län -8 121 -6 896 -7 498 -7 808 -8 153 -8 502 -8 822 -9 110 -9 367 -9 591 -9 792

Födda i övr. riket 5 803 4 884 6 391 6 528 6 652 6 788 6 951 7 037 6 977 6 978 7 027

Födda utomlands 2 121 1 031 3 056 2 970 2 882 2 752 2 618 2 479 2 338 2 184 2 019

Under 2018 flyttade 43 900 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen be-stod till 46 procent av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholms-födda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för 32 pro-cent. År 2028 förväntas 43 400 personer flytta in, 20 procent Stockholmsfödda, 46 procent födda i övriga Sverige och 34 procent utrikesfödda. Andelen utrikesfödda bland de inflyttade beräknas öka främst på grund av att antalet utrikesfödda väntas öka mer än antalet inrikesfödda enligt tioårsprognosen för riket. Det resulterar i en relativt sett större ökning av utrikesfödda i inflyttningsunderlaget, det vill säga antalet personer som kan flytta in till länet från övriga riket. Åldersfördelningen för inrikes inflyttare i de olika födelsegrupperna framgår av diagram 25.

Diagram 25. Stockholms län – Inrikes inflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2008, 2018 och 2028

0

500

1 000

1 500

2 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

Födda i Stockholms län 2008Födda i Stockholms län 2018Födda i Stockholms län 2028Födda i övriga riket 2008Födda i övriga riket 2018Födda i övriga riket 2028Födda utomlands 2008Födda utomlands 2018Födda utomlands 2028


År 2018 flyttade 44 100 personer ut från länet till övriga Sverige. Utflyttningen bestod till 41 procent av Stockholmsfödda, personer födda i övriga riket stod för 32 procent av flyttningarna och utrikesfödda för 27 procent. År 2028 förväntas 44 200 personer flytta ut, 42 procent Stockholmsfödda, 29 procent födda i övriga Sverige och 29 procent utri-kesfödda. Åldersfördelningen för inrikes utflyttare i de olika födelsegrupperna framgår av diagram 26.

Diagram 26. Stockholms län – Inrikes utflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2008, 2018 och 2028

I diagram 25 och 26 framgår det att åldersfördelningen skiljer sig mellan de som flyttar in till Stockholms län och de som flyttar ut, vilket resulterar i ett flyttningsöverskott i vissa åldersklasser och ett flyttningsunderskott i andra.

Flyttningar sker i stor utsträckning i åldrarna mellan 20 och 30 år. År 2018 var flytt-ningsnettot i Stockholms län positivt i alla åldrarna 22–31 år, ett flyttningsnetto på to-talt 6 400 personer. För personer i åldrarna 32–54 år var flyttningsnettot negativt år 2018, 2 100 personer fler flyttade ut från länet än in. I de lägre åldrarna i den här ål-dersgruppen är det många som bildar familj och flest flyttningar sker innan det yngsta barnet har börjat grundskolan.21

Det finns även en tendens till ökad omflyttning åren före och efter pensionsåldern. Detta benämns ibland som ”pensionspuckeln” (retirement peak). Studier har satt ök-ningen i relation till att barnen har blivit vuxna och har eller är på väg att flytta hemi-från vilket frigör både pengar och tid – två viktiga faktorer för att flytta till den plats man önskar bo på.22 I Stockholms län finns kommuner med olika karaktär, vilket gör att boendepreferenser i många fall kan tillgodoses genom en flyttning inom länet. Detta beskrivs närmare i avsnittet Flyttningar mellan kommunerna i arbetsföra åldrar och pensionsåldrar. Men det kan givetvis också innebära en flyttning från ett län till ett an-

21 SLL/TRF (2016:06). Barnhushållens flyttningar och flytt från föräldrahemmet för unga vuxna. 22 SLL/TRF (2011:02). ”Pensionspuckeln” 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen.

0

500

1 000

1 500

2 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

Födda i Stockholms län 2008Födda i Stockholms län 2018Födda i Stockholms län 2028Födda i övriga riket 2008Födda i övriga riket 2018Födda i övriga riket 2028Födda utomlands 2008Födda utomlands 2018Födda utomlands 2028


nat. I Stockholms län syns ett större flyttningsunderskott i åldrarna runt pensionsål-dern än för åldrarna före och efter. År 2018 hade Stockholms län ett totalt flyttningsun-derskott på 1 400 personer gentemot övriga landet för åldersgruppen 55 år och äldre.

En tidigare studie av gruppen 55 år och äldre, ”Pensionspuckeln” 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen (SLL/TRF 2011:02) visade högre benägenhet att lämna länet för män än för kvinnor, samt för såväl höginkomsttagare som mottagare av för-sörjningsstöd. Civilstånd visade sig också ha betydelse, då skilda lämnade länet i högre utsträckning än andra. Många liknande egenskaper kunde ses hos de i samma ålders-grupp som flyttade in till länet, vilket tyder på att vissa egenskaper ökar flyttbenägen-heten generellt sett.

Ålderskohorternas storlek spelar stor roll för antalet som flyttar, dock beror även anta-let som flyttar på benägenheten att flytta i olika åldrar. Genom att titta på in- och ut-flyttningsrisker kan benägenheten att flytta in eller ut från länet jämföras över tid. Flyttningsrisker beräknas genom att sätta antalet flyttningar i relation till folkmäng-dens storlek. Inflyttningsrisker visar sannolikheten för att en person boende i ett annat län i Sverige flyttar till Stockholms län och utflyttningsrisker visar sannolikheten för att en person boende i Stockholms län flyttar till övriga Sverige.

De inrikes inflyttningsriskerna är särskilt höga i åldrarna 20–25 år och åren runtom-kring. De högsta inrikes utflyttningsriskerna syns i åldrarna närmast efter studenten, strax under toppen för inflyttningsriskerna, men även små barn i åldern 0–2 år har höga utflyttningsrisker. In- och utflyttningsriskerna är som lägst i de högsta åldrarna, de äldre flyttar sällan och riskerna påverkas starkt av enstaka händelser. För barn i för-skoleåldern är riskerna högre än för barn i skolåldern, både vad gäller in- och utflytt-ningen. Utflyttningsriskerna är något förhöjda åren kring pensionsåldern.

Utrikes omflyttning Invandringen till och även utvandringen från Sverige påverkas av situationen i omvärl-den och förändringar över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst kon-flikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för in-vandringen. Även arbetskraftsinvandring står för en betydande del och beror på arbetsmarknad och konjunktur. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. Historiskt har migrationen varierat mellan åren och det är troligt att så även kommer att ske i framtiden, på lång sikt görs i framskrivningen för riket inga försök att förutsäga dessa variationer. De långsiktiga antagandena bör upp-fattas mer som en genomsnittlig framtida nivå. Antaganden om den framtida migratio-nen är osäkra, nya regler såsom tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav vid anhö-riginvandring och gränskontroller gör att både invandringen och utvandringen är extra svår att prognostisera.23

År 2018 sökte 21 500 personer asyl i Sverige. Enligt Migrationsverkets bedömning i juli 2019 väntas antalet asylsökande uppgå till cirka 21 000 personer per år under perioden 2019–2022. Detta kan jämföras med antalet asylsökande 2015 som var 162 900. Efter att ett stort antal människor sökt asyl i Sverige hösten 2015 gick antalet ned i slutet av

23 Statistiska centralbyrån (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070.


året. Flera faktorer kan kopplas till den nedgången; i Sverige infördes striktare gräns- och ID-kontroller, ett flertal länder i Europa stängde sina gränser, en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater och Turkiet slöts och i slutet av november 2015 beslutade Sveriges regering att föreslå en tillfällig utlänningslag. Den tillfälliga lagen, som kom att gälla från juli 2016, innebär begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Migrationsverkets prognos utgår ifrån gällande lagstiftning, där den tillfälliga lagen i juni 2019 förlängdes till mitten av 2021. En ytterligare förlängning av den tillfälliga la-gen eller införande av motsvarande bestämmelser innebär förändrade förutsättningar i framtiden.24

Värt att nämna är dock att svenska Röda Korset i en utredning har undersökt hur den tillfälliga lagen påverkade asylmottagandet. I sin rapport kring utredningen framhåller de att det är mycket som talar för att det inte är den tillfälliga lagen som var orsaken till det minskade asylmottagandet, utan att nergången snarare berodde på de andra ovan nämnda faktorerna.25

Under 2000-talet har både in- och utvandringen legat på väldigt höga nivåer. Tidigare har endast ett skäl i taget legat till grund för det som dominerat in- och utvandringen. Under århundradets första decennium låg arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, familjeanknytning, återinvandring och återutvandring alla tillsammans till grund för periodens höga tal.26 Variationen i grund för bosättning kan sägas ha fortsatt under de senaste åren även om antalet flyktingar och skyddsbehövande ökat, särskilt under 2016 då många som sökte asyl 2015 folkbokfördes under 2016.

Av dem som invandrade till Sverige under 2018 bosatte sig 30 procent i Stockholms län. Det kan jämföras med länets andel av Sveriges totala folkmängd som var 23 pro-cent. Antalet invandrade till länet uppgick till 40 000 personer, vilket var 1 400 fler än under 2017. Av dem som invandrade till länet under 2018 var 90 procent utrikesfödda, 6 procent återvändande Stockholmsfödda och 4 procent födda i Sverige men utanför länet.

Den största enskilda grupp som invandrat till Sverige har under majoriteten av tidigare år varit personer födda i Sverige, det vill säga återinvandrare. Från och med 2014 har dock Syrien varit det vanligaste födelselandet bland invandrarna till riket. För Stock-holms län var Sverigefödda den största invandrargruppen år 2018. Därefter kom födda i Indien och först på tredje plats födda i Syrien. Andra stora grupper som kom till länet 2018 var födda i Kina, Afghanistan och Polen. Indien är det land som ökat mest mellan 2017 och 2018, en ökning på 852 personer.

24 Migrationsverket (2019). Verksamhets- och utgiftsprognos Juli 2019. 25 Röda Korset (2018). Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen. 26 Statistiska centralbyrån (2013). Flera skäl till invandring idag.


Tabell 5. Stockholms län – Invandrade efter födelseland 2009–20181

Födelseland 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sverige 4 059 4 388 4 279 4 338 4 604 4 386 4 251 4 158 4 117 3 879 Indien 600 727 855 1 032 1 329 1 545 1 768 1 867 2 463 3 315 Syrien 357 498 725 1 437 2 540 2 881 2 891 3 436 2 072 2 106 Kina 1 188 1 166 1 300 1 052 928 1 133 1 086 1 023 1 272 1 307 Afghanistan 177 296 469 595 437 432 510 510 1 357 1 257 Polen 2 013 1 883 2 003 2 089 2 058 2 304 2 542 2 264 1 816 1 227 Pakistan 383 404 348 402 343 320 409 448 611 1 011 Finland 938 942 955 919 898 1 056 1 157 1 277 1 156 959

Storbritannien och Nordirland 574 600 697 722 708 876 757 826 908 932

USA 624 613 640 719 779 747 738 739 988 879

1 De tio vanligaste länderna för år 2018 har tagits med i tabellen.

För personer med utomnordiskt medborgarskap registrerades tidigare orsak för in-vandringen till Sverige, grund för bosättning (GFB)27, men från och med maj 2014 är det endast personer med medborgarskap i länder utanför EU/ESS som får en GFB-kod. Undantagsvis kan EU/ESS-medborgare fortfarande förekomma i gruppen men mer-parten har ett okänt skäl till invandringen.

År 2018 var det vanligaste skälet till grund för bosättning i Sverige familjeband följt av okänt skäl och flyktingskäl/skyddsbehov/humanitära skäl. För Stockholms län var det vanligaste skälet familjeband följt av okänt skäl och arbete. Av de invandrade till länet hade 24 procent arbete som skäl, motsvarande siffra för riket var 14 procent.

27 Grund för bosättning hämtas av SCB från Migrationsverket. Uppgift om medborgarskap hämtas dock från Skattever-

ket, vilket kan innebära att personer fått beslut fattat på annat medborgarskap än det som hämtas från folkbokfö-ringen.


Diagram 27. Stockholms län och riket – Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning (GFB) 2018

EU-medborgare behöver från och med 1 maj 2014 inte längre registrera sin uppehållsrätt hos Migrat-ionsverket. Om en EU-medborgare ändå har ett skäl registrerat så redovisas det under det skälet i dia-grammet.

Invandringen till länet väntas minska från 40 000 personer år 2018 till 37 900 perso-ner under år 2019. Därefter väntas den pendla mellan 36 100 och 37 900 under pro-gnosperioden. Invandringen är dock som tidigare nämnts svår att prognostisera och de långsiktiga antagandena bör uppfattas mer som en genomsnittlig framtida nivå.

År 2018 utvandrade 16 600 personer från länet, vilket inte är någon större förändring mot föregående år då 16 500 personer utvandrade. I prognosen har utvandringen be-räknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre fö-delsegrupperna. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att be-folkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att de generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda.

Utöver födelseland påverkar även skälet att invandra benägenheten att utvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB28 framgår att benägenheten att utvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt eller medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare utvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asyl-skäl och anhöriginvandrare.

Under prognosperioden väntas antalet utvandrade öka för varje år och år 2028 väntas 20 800 personer flytta utomlands från länet. Bland dem som utvandrar år 2028 beräk-nas 72 procent vara utrikesfödda, 21 procent Stockholmsfödda och 7 procent utomläns-födda. Som en följd av att invandringen väntas minska på sikt samtidigt som utvand-ringen förväntas öka beräknas det utrikes flyttningsnettot minska. Om tio år beräknas

28 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Studerande

Arbete

Familjeband

Flykting/skyddsbehov/humanitära skäl

Annat skäl

Okänt skäl

Riket

Stockholms län


nettot uppgå till 16 900 mot 23 500 år 2018, vilket innebär en minskning med 28 pro-cent till år 2028.

Tabell 6. Stockholms län – Utrikes omflyttning efter födelsegrupp 2018 samt prognos 2019–2028

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Utrikes inflyttning

Totalt 40 009 37 857 37 629 36 696 36 695 36 105 36 183 36 623 37 514 37 947 37 665


Födda i övr. riket 1 575 1 457 1 415 1 471 1 522 1 560 1 586 1 600 1 619 1 634 1 651

Födda utomlands 36 130 33 934 33 965 32 886 32 753 32 064 32 075 32 479 33 320 33 714 33 388

Utrikes utflyttning

Totalt 16 557 16 136 18 169 18 570 18 928 19 275 19 591 19 887 20 176 20 474 20 769


Födda i övr. riket 1 472 1 318 1 449 1 446 1 445 1 443 1 442 1 445 1 448 1 451 1 453

Födda utomlands 11 094 11 320 12 564 12 940 13 270 13 585 13 865 14 117 14 360 14 610 14 856

Utrikes flyttningsnetto

Totalt 23 452 21 720 19 459 18 126 17 767 16 831 16 592 16 736 17 338 17 472 16 895

Födda i Sthlms län -1 687 -1 033 -1 907 -1 845 -1 792 -1 766 -1 761 -1 780 -1 793 -1 814 -1 834

Födda i övr. riket 103 138 -34 25 77 117 144 155 171 183 198

Födda utomlands 25 036 22 614 21 401 19 946 19 482 18 479 18 210 18 361 18 960 19 104 18 531

Diagram 28. Stockholms län – Utrikes omflyttning 1980–2018 samt prognos 2019–2028

I samband med pensionen kan en flytt utomlands vara lockande. Faktorer som attrahe-rar kan vara förväntningar om annat klimat, annan beskattning, andra förmåner och flexiblare boende- och levnadskostnader, som gör att pensionen räcker längre. Inom EU har sedan länge flyttningar gått söderut mot Medelhavet, där speciellt de talrika fyr-tiotalisterna från de folkrika länderna Tyskland och Storbritannien märkts av. Inom EU/Eurostat har man konstaterat att allt fler folkbokför sig taktiskt. Forskningsstudier

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antal

År

InvandringUtvandringUtrikes flyttningsnetto


har visat att man på olika sätt vill få tillgång till förmåner respektive undvika kostnader genom att folkbokföra respektive inte folkbokföra sig i inflyttningslandet.29

Vid en indelning i femårsklasser framgår att för åldersgrupperna runt pensionen, 55–59, 60–64 och 65–69 år, är det utrikes flyttningsnettot negativt bland personer födda i länet och övriga Sverige. Det är alltså fler som flyttar från landet än som åter-vänder från boende utomlands. I de äldre åldrarna ligger nettot kring nollan eller strax däröver.

Bland de utrikesfödda är mönstret generellt det omvända. I åldersgrupperna runt pens-ionering är det fler som flyttar hit än som lämnar landet och länet. I de allra äldsta ål-dersgrupperna är flyttningsnettot negativt, det är fler som flyttar utomlands än som kommer hit.

Att mönstret skiljer sig mellan de olika födelsegrupperna kan bero på att anledningen till in- respektive utvandring skiljer sig. Anledning till invandring för en utrikesfödd kan vara flykt eller flytt till redan invandrade släktingar. Medan en invandring för en Sverigefödd, som ju också är en återinvandring, innebär en flytt tillbaka till hemlandet. Att en utrikesfödd utvandrar kan i större utsträckning tänkas vara en flytt tillbaka till hemlandet än förväntningar om ett annat klimat.

29 http://ec.europa.eu/eurostat, https://www.espon.eu


Diagram 29. Stockholms län – In- respektive utvandring efter födelsegrupp och ålder 2018

0 100 200 300 400 500 600 700

55-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-94

95+

Antal

Ålder Födda i Stockholms län

0 100 200 300 400 500 600 700

55-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-94

95+

Antal

Ålder Födda i övriga riket

0 100 200 300 400 500 600 700

55-59

60-64

65-69

70-74

75-79

80-84

85-89

90-94

95+

Antal

ÅlderFödda utomlands

Invandring Utvandring


Stockholms FA-region Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Det finns dock flera kommuner utanför länet för vilka pendlingsmöjligheterna kan anses vara bra. För att täcka in denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i så kallade funktionella analys-regioner (FA-regioner). En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. I Stockholms FA-region ingår, för-utom alla kommuner inom länet, även kommunerna Håbo, Knivsta, Heby, Tierp, Upp-sala, Enköping, Östhammar, Gnesta, Flen, Strängnäs och Trosa, det vill säga totalt 37 kommuner.30 Vid FA15-revideringen, som baserades på en prognos över pendlings-mönstren på tio års sikt, minskade antalet FA-regioner i Sverige från tidigare 72 till 60. För Stockholms FA-region inkluderades Flens kommun i regionen på grund av samver-kande pendlingsströmmar.31

År 2018 hade Stockholms FA-region 19 procent större befolkning och 22 procent fler bostadsbytare än länet. Det inrikes flyttningsnettot var 2018 negativt för länet medan det i FA-regionen var fler som flyttade till regionen från övriga Sverige än vad det var som flyttade därifrån.

Diagram 30. Stockholms län och FA-regionen – Bostadsbytare och inrikes flyttningar 2013–2018

Bostadsbytare avser flyttningar inom länet respektive inom FA-regionen.

Uppdelat på vart de inrikes flyttningarna från och till länet gått under 2018 var det po-sitiva flyttningsnettot för Stockholms län störst kontra Norrbottens och Västra Göta-lands län, medan de största flyttningsunderskotten var gentemot Uppsala och Söder-manlands län. Inom FA-regionen var flyttningsnettot för länet mot Flen positivt, vilket innebär att fler flyttade in till länet än ut från länet för den kommunen. Nettona för Stockholms län gentemot de övriga kommunerna utanför länet i Stockholms FA-region var negativa.

30 https://tillvaxtverket.se/statistik/regional-utveckling/regionala-indelningar/fa-regioner.html (hämtat 2019-09-04). 31 Tillväxtanalys (PM 2015:22). Funktionella analysregioner – revidering 2015.

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000

Inrikes inflytt(länet)

Inrikes utflytt(länet)

Bostadsbytare(länet)

Inrikes inflytt(FA)

Inrikes utflytt(FA)

Bostadsbytare(FA)

2013

2014

2015

2016

2017

2018


Tabell 7. Stockholms län – Inrikes omflyttning mellan länet och övriga län i Sverige samt kommunerna utanför länet i Stockholms FA-region 2018

Inrikes inflyttade till Stockholms län från

Inrikes utflyttade från Stockholms län till

Inrikes flytt-ningsnetto för Stockholms län

Län Uppsala 5 862 7 313 -1 451 Södermanland 3 486 4 875 -1 389 Östergötland 3 271 2 824 447 Jönköping 1 399 1 160 239 Kronoberg 750 650 100 Kalmar 1 131 1 319 -188 Gotland 767 1 036 -269 Blekinge 630 535 95 Skåne 4 953 4 866 87 Halland 806 847 -41 Västra Götaland 5 356 4 671 685 Värmland 1 232 1 269 -37 Örebro 1 978 2 003 -25 Västmanland 2 003 2 169 -166 Dalarna 1 974 1 976 -2 Gävleborg 1 931 1 900 31 Västernorrland 1 792 1 182 610 Jämtland 943 969 -26 Västerbotten 1 700 1 421 279 Norrbotten 1 918 1 094 824 FA-kommun Håbo 574 975 -401 Knivsta 367 662 -295 Heby 121 137 -16 Tierp 130 196 -66 Uppsala 3 983 4 242 -259 Enköping 465 846 -381 Östhammar 152 221 -69 Gnesta 303 463 -160 Flen 352 339 13 Strängnäs 574 1 086 -512 Trosa 302 645 -343

Befolkningsutvecklingen i länet till 2060 Förutom länsprognosen till år 2028 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år 2060. Länsprognosen till 2028 och den förlängda prognosen till 2060 följer varandra under de år som är gemensamma. Länsprognos 2060 baseras på den årliga


tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket.32 Utöver en huvudpro-gnos har även flera alternativa prognoser tagits fram, dessa redovisas i kapitel 3, Alter-nativa prognoser.

Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder. Från 2012 har mer lång-siktiga prognoser tagits fram, till en början till år 2045. Under åren 2015–2017 var pro-gnoshorisonten för den långsiktiga länsprognosen år 2050 och från och med 2018 sträcker den sig till 2060. Detta ger en bättre möjlighet att studera bland annat livs-längd, mortalitet och tillväxten av äldre. Stockholms län har sedan mitten av 1990-talet haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket suc-cessivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer.

Idag består den stora gruppen i 25–54-årsåldern av mindre än hälften födda i länet (42 procent) och resten födda i övriga riket eller utomlands (58 procent), vilka om 15–45 år ger ett stort antal äldre, om de stannar i länet. Många flyttar, som tidigare nämnts, från länet i samband med att de bildar familj och får barn.

I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna och de tidiga 90-talisterna och raset i frukt-samhet 1994–1999. Men i Stockholmsregionen syns också resultatet av omfattande in- och utflyttning som ytterligare förstärks av att de födda under babyboomen i början av 1990-talet nu befinner sig i samma flyttbenägna åldrar som många utrikesfödda och födda i övriga Sverige.

Även om de inflyttade föder barn finns sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet ett ras i fruktsamheten som snart ger en lägre inflyttarpopulation. I flera regioner i EU med hög inflyttning prognosticeras en hög tillväxt av äldre inom överskådlig tid. Dessutom sjunker fruktsamheten inte bara i EU och Sverige utan även globalt.

Enligt vissa beräkningar33 kommer så småningom migrationen att minska när födelse-talen sjunker och befolkningarna åldras, framför allt i Europa. Många länder och regio-ner blir beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att mildra konse-kvenserna av en ökande försörjningsbörda. UNHCR gör den bedömningen att klimat-förändringar kommer att ha störst påverkan på migrationen i framtiden.34

På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna av bland annat framtida försörjningsbör-dor och arbetskraftsbehov.35 Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många insti-tut36; den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera analytiker som gjort prognoser och framskrivningar.

32 Statistiska centralbyrån (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070. 33 Till exempel Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2014) 34 https://www.migrationsinfo.se/migration/klimatflyktingar/ 35 http://ec.europa.eu/eurostat 36 http://www.eaps.nl, http://www.demographic-research.org/, www.migrationpolicy.org

http://www.demographic-research.org/

http://my.migrationpolicy.org/salsa/track.jsp?v=2&c=RGxyvIVGB9OUXX9hNLclGVHHE3c%2FkxMO


Trots en relativt gynnsam demografisk utveckling påverkas därför också Sverige och Stockholmsregionen påtagligt framöver. För lästips kring detta se avsnittet Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar i slutet av rapporten.

Befolkningsutvecklingen till 2060 År 2018 uppgick folkmängden i Stockholms län till 2 344 100 personer. Under prognos-perioden beräknas befolkningen i länet öka med 1 105 500 personer, och 2060 uppgå till 3 449 600 personer. Ökningen kan fördelas på 49 procent kvinnor och 51 procent män, vilket i tal är en ökning på 541 800 respektive 563 700 personer under prognos-perioden.

År 2018 var befolkningen i länet nästan helt jämnt fördelad mellan könen, 1 171 600 kvinnor och 1 172 500 män. För 50 år sedan, 1968, var befolkningen fördelad på 52 pro-cent kvinnor och 48 procent män. Sedan 1988 har skillnaden minskat för varje år och under 2018 gick männen om kvinnorna i antal. Under prognosperioden väntas antalet män vara fortsatt fler än kvinnorna, och år 2060 fördelas på 1 713 400 kvinnor och 1 736 200 män, en skillnad på 22 800 personer. Den förändrade fördelningen beror på att männen förväntas få en större ökning i medellivslängd under prognosperioden samt skillnader i åldersstruktur och variationer i flyttningsnettot mellan könen.

Diagram 31. Stockholms län – Folkmängd 1968–2018 samt prognos 2019–2060 uppdelat på kön

Som nämnts tidigare i rapporten är befolkningen i länet idag uppdelad på 54 procent Stockholmsfödda (1 266 700), 21 procent födda i övriga riket (481 600) och 25 procent utrikesfödda (595 900). Antalet Stockholmsfödda väntas under prognosperioden öka med 590 800 personer, gruppen beräknas dock fortsatt utgöra 54 procent av länets be-folkning år 2060. De utomlänsfödda väntas öka med 73 200 och utrikesfödda med 441 400 personer, vilket år 2060 motsvarar 16 respektive 30 procent av befolkningen i länet.

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

1 800 000

1968 1978 1988 1998 2008 2018 2028 2038 2048 2058

Antal

År

KvinnorMän


Diagram 32. Stockholms län – Folkmängd efter födelsegrupp 2018 samt prognos 2019–2060

I genomsnitt väntas befolkningen öka med 26 300 personer per år under prognospe-rioden, men ökningstakten är avtagande under större delen av perioden. Orsaken till den minskande ökningstakten varierar dock över tid. Fram till år 2039 är det främst det utrikes flyttningsnettot som drar ner ökningstakten. I slutet av prognosperioden är det framför allt det inrikes flyttningsnettot som föranleder den avtagande ökningstakten, och under de sista åren, 2057–2060, är det födelsenettot som är det netto som avtar mest.

Det utrikes flyttningsnettot väntas minska som mest under de första åren, från ett flytt-ningsöverskott på 23 500 personer år 2018 till 16 600 personer 2024. Under perioden 2028–2054 fortsätter det att avta, om än i lägre takt. Födelsenettot varierar över pro-gnosperioden, men beräknas ligga på ungefär samma nivå år 2060 (12 400) som 2018 (12 500). Det inrikes flyttningsnettot väntas bli negativt under innevarande år, men un-der de närmaste åren väntas ett positivt netto. Under större delen av prognosperioden, åren 2026–2060, väntas dock ett negativt inrikes flyttningsnetto.

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

4 500 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

TotaltFödda i Stockholms länFödda i övriga riketFödda utomlands


Diagram 33. Stockholms län – Befolkningsutveckling 2018 samt prognos 2019–2060

Tabell 8. Stockholms län – Folkmängd och befolkningsförändringar 2018–2060

2018 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Folkmängd 2 344 124 2 413 604 2 581 960 2 738 965 2 878 659 3 009 317 3 131 973 3 246 831 3 352 640 3 449 597

Folkökning 35 981 35 496 32 918 29 621 27 094 25 473 23 907 22 289 20 409 18 779

Födda 28 706 30 627 33 350 33 783 34 646 36 264 37 527 38 432 39 331 39 886

Döda 16 186 16 540 17 576 19 261 21 055 22 318 23 205 24 398 26 016 27 484

Födelsenetto 12 520 14 087 15 775 14 522 13 591 13 946 14 323 14 034 13 315 12 402

Inrikes inflyttade 43 882 42 543 42 968 43 905 44 847 45 163 45 335 45 379 45 121 45 166

Inrikes utflyttade 44 079 40 594 42 561 44 657 45 241 46 328 47 922 49 062 49 908 50 728

Inrikes flytt-ningsnetto -197 1 949 407 -752 -394 -1 165 -2 588 -3 683 -4 787 -5 562

Invandrade 40 009 37 629 36 623 36 923 35 674 34 957 34 693 34 648 34 717 34 851

Utvandrade 16 557 18 169 19 887 21 071 21 777 22 264 22 521 22 710 22 836 22 912

Utrikes flytt-ningsnetto 23 452 19 459 16 736 15 852 13 897 12 693 12 172 11 938 11 881 11 939

Totalt flytt-ningsnetto 23 255 21 408 17 143 15 100 13 503 11 527 9 585 8 255 7 094 6 378

Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. År 2060 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än 2018. Även andelen i alla åldrarna 23 till 56 år, vilka utgör en stor del av den arbetsföra be-folkningen, väntas vara lägre år 2060 jämfört med 2018.

Jämfört med riket år 2060 väntas länet ha en högre andel 25–64-åringar samt en lägre andel i åldrarna däröver.

-10 000

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

Inrikes flyttningsnettoUtrikes flyttningsnettoFödelsenettoFolkökning


Diagram 34. Stockholms län och riket – Befolkningens åldersfördelning 2018 och 2060

Länets befolkning väntas öka i samtliga åldrar mellan 2018 och 2060. Ökningens stor-lek varierar dock för olika åldersgrupper. Den största antalsmässiga ökningen för en femårsklass, 82 300 personer, förväntas för gruppen 65–69 år. Även åldersgruppen 80–84 år väntas öka med över 70 000 personer. Den minsta ökningen väntas i ålders-gruppen 25–29 år, en ökning på 31 000 personer mellan 2018 och 2060.

Diagram 35. Stockholms län – Befolkningens ålderssammansättning 2018 och 2060

Befolkningen i Stockholms län beräknas, som nämns tidigare i denna rapport, öka med över en miljon till år 2060. I följande fem diagram har befolkningen delats upp i flera olika åldersgrupper.

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Procent

Ålder

Stockholms län 2018Stockholms län 2060Riket 2018Riket 2060

150 000 100 000 50 000 0 50 000 100 000 150 000

0-45-9

10-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-89

90-År 2060

År 2018

MänAntal

Ålder

Kvinnor


Antalet barn i länet i åldern 0–5 år beräknas öka med 57 900 personer mellan 2018 och 2060, vilket motsvarar en ökning med 33 procent. Antalet 0-åringar beräknas öka med 11 000 under prognosperioden, en ökning med 38 procent. Antalet i åldersgrupperna 1–3 år och 4–5 år väntas öka med 29 100 respektive 17 700, vilket motsvarar procentu-ella ökningar med 33 respektive 30 procent.

Diagram 36. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 0 år, 1–3 år och 4–5 år 2018 samt prognos 2019–2060

Antalet barn i grundskoleåldern, 6–15 år, väntas öka med 93 600 personer, eller 33 procent, under prognosperioden. De yngre av dessa, i åldern 6–9 år, väntas öka med 34 400 (29 procent), därav väntas antalet barn i förskoleklass, 6-åringarna, öka med 9 200 (31 procent). Gruppen 10–12 år, mellanstadiebarnen, beräknas öka med 27 000 eller 31 procent. Störst ökning procentuellt sett av barn i grundskoleåldern väntas för åldersgruppen 13–15 år (högstadiet). Denna grupp beräknas öka med 40 procent, vilket motsvarar 32 200 personer.

Diagram 37. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 6 år, 6–9 år, 10–12 år och 13–15 år 2018 samt prognos 2019–2060

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

0 år1-3 år4-5 år

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

6 år6-9 år10-12 år13-15 år


Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16–19 år väntas öka med 52 100 personer mellan 2018 och 2060, vilket motsvarar en ökning på 52 procent. De yngsta av dessa, ålders-gruppen 16–17 år, beräknas öka med 25 500 (51 procent). Antalet personer i myndig-hetsåldern, 18 år, beräknas under samma period öka med 13 400 personer eller 54 pro-cent.

Diagram 38. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 16–17 år, 18 år och 16–19 år 2018 samt prognos 2019–2060

Fram till 2060 beräknas antalet personer i länet i arbetsför ålder, 20–64 år, öka med 506 100 eller 36 procent. Antalet personer i yngre arbetsför ålder, 20–39 år, väntas stå för en ökning på 199 400 och den äldre arbetsföra gruppen, 40–64 år, beräknas öka med 306 600 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 30 respektive 42 pro-cent.

Diagram 39. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 20–39 år och 40–64 år 2018 samt prognos 2019–2060

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

16-17 år18 år16-19 år

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

20-39 år

40-64 år


Antalet personer 65 år eller äldre beräknas under perioden 2018–2060 öka med 395 800, vilket motsvarar en ökning med 106 procent. Gruppen 65–79 år väntas öka med 211 800 personer, vilket motsvarar en ökning med 75 procent. Antalet 80 år eller äldre väntas öka med 184 100 personer, en ökning med 204 procent.

Diagram 40. Stockholms län – Folkmängd i åldersgrupperna 65–79 år och 80 år och äldre 2018 samt prognos 2019–2060

Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperio-den. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten öka för samtliga födelsegrupper. Under perioden 2029–2040 väntas den sjunka något, för att därefter återigen öka un-der resten av prognosperioden. Skillnaderna över tid beror på att fruktsamheten antas följa variationen i framskrivningen för riket, men med nivåjusteringar för länet. År 2060 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,69 barn per kvinna, för utom-länsfödda kvinnor 1,87 och för utrikesfödda kvinnor 1,94. Detta kan jämföras med da-gens fruktsamhet på 1,58 (Stockholmsfödda), 1,75 (utomlänsfödda) respektive 1,81 (ut-rikesfödda).

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058

Antal

År

65-79 år

80+ år


Diagram 41. Stockholms län och riket – Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2018 samt prognos 2019–2060

Befolkningsutvecklingen i kommunerna i länet Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län för de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Tidsserieanalyser an-vänds för prognostisering av den inrikes inflyttningen till kommunerna. Mer om detta kan läsas i rapporten Modellutveckling 2019: Översyn av UCM-modeller för inrikes inflyttning på kommunnivå (Region Stockholm, 2019:07).

Kommunernas planerade bostadsbyggande ingår som en faktor för att skatta den fram-tida inrikes inflyttningen på lägre regionala nivåer, plan- och basområden.

I detta avsnitt presenteras först befolkningsprognoserna för kommunerna och därefter, lite kort, kommunernas planerade bostadsbyggande.

Kommunerna till 2028 Samtliga kommuner i länet förutom Danderyd beräknas öka sin folkmängd fram till år 2028. Stockholm är den kommun som i antal väntas öka sin folkmängd mest. År 2028 väntas antalet invånare uppgå till 1 067 600, en ökning på 105 500 invånare eller 11 procent jämfört med 2018. Därefter kommer kommunerna Järfälla, Haninge och Hud-dinge som alla förväntas öka sin befolkning med över 20 000 personer.

1,50

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058


År

Födda i Stockholms länFödda i övriga riketFödda utomlandsRiket


Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län – Folkmängd 2018 och 2028

Befolkning Förändring Kommun 2018 2028 Antal Procent Botkyrka 93 106 112 542 19 436 20,9 Danderyd 33 187 32 535 -652 -2,0 Ekerö 28 308 30 187 1 879 6,6 Haninge 89 989 112 481 22 492 25,0 Huddinge 111 722 131 846 20 124 18,0 Järfälla 78 480 103 108 24 628 31,4 Lidingö 47 818 51 981 4 163 8,7 Nacka 103 656 119 211 15 555 15,0 Norrtälje 61 769 67 774 6 005 9,7 Nykvarn 10 923 11 883 960 8,8 Nynäshamn 28 290 30 119 1 829 6,5 Salem 16 786 17 423 637 3,8 Sigtuna 48 130 58 573 10 443 21,7 Sollentuna 72 528 83 537 11 009 15,2 Solna 80 950 91 720 10 770 13,3 Stockholm 962 154 1 067 636 105 482 11,0 Sundbyberg 50 564 63 836 13 272 26,2 Södertälje 97 381 115 256 17 875 18,4 Tyresö 48 004 53 962 5 958 12,4 Täby 71 397 78 551 7 154 10,0 Upplands Väsby 45 543 58 061 12 518 27,5 Upplands-Bro 28 756 36 907 8 151 28,3 Vallentuna 33 432 37 214 3 782 11,3 Vaxholm 12 023 12 826 803 6,7 Värmdö 44 397 49 097 4 700 10,6 Österåker 44 831 50 635 5 804 12,9 Hela länet 2 344 124 2 678 904 334 780 14,3

Den kommun som väntas ha den största relativa befolkningstillväxten, på 31 procent, är Järfälla. Ytterligare sex kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Upplands-Bro, Upplands Väsby, Sundbyberg, Haninge, Sigtuna och Bot-kyrka.

Danderyd är som nämnts den enda kommun där antalet invånare väntas bli färre, med en minskning på 652 personer eller 2 procent.


Karta 1. Kommunerna i Stockholms län – Beräknad procentuell ökning av folkmängden mellan 2018 och 2028


År 2018 hade Stockholms län en yngre befolkning än Sverige totalt, med en större andel i åldersgrupperna 0–5, 6–19, 20–39 och 40–64 samt en mindre andel i åldersgrup-perna 65–79 och 80 år och äldre. Tio år framåt väntas andelarna av befolkningen i de båda yngsta åldersgrupperna, 0–5 år och 6–19 år, vara lika stora i länet som i riket, 7 procent respektive 16 procent. Andelen personer i de yngre arbetsföra åldrarna 20–39 år, väntas bli 28 procent, jämfört med rikets 25 procent. I de äldre arbetsföra åldrarna, 40–64 år, förväntas 32 procent i länet och 30 procent i riket. Andelen i åldersgruppen 65–79 år väntas bli lägre i länet, 12 procent, mot 14 procent i riket. I den äldsta ålders-gruppen 80 år och äldre är motsvarande andelar 5 procent i länet och 7 procent i riket.

Bland länets kommuner 2018 hade Ekerö och Salem den högsta andelen 0-19-åringar (29 procent), medan Solna hade lägst andel med 19 procent. Solna hade även tillsam-mans med Sundbyberg störst andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år), 66 procent tillhörde den gruppen i de båda kommunerna. Danderyd är den kommun som hade lägst andel i samma åldersgrupp (52 procent). Högst andel äldre (65– år) fanns i Norrtälje där nästan 27 procent var 65 år och äldre vid slutet av 2018. Sundbyberg, med 13 procent, hade lägst andel äldre.

Precis som år 2018 väntas andelen yngre än 20 år vara stor i Ekerö kommun år 2028, 29 procent är den största andelen i länet. Även Nykvarn, Salem och Upplands-Bro vän-tas ha en stor andel yngre, samtliga 28 procent, medan Solna vid slutet av prognospe-rioden förväntas ha lägst andel 0–19-åringar, 19 procent. Vid uppdelning av ålders-gruppen i 0–5 år respektive 6–19 år, väntas Upplands-Bro ha störst andel barn upp till 5 år, 9 procent, och Ekerö är den kommun som väntas ha störst andel 6–19-åringar (21 procent). Norrtälje är den kommun som väntas ha lägst andel 0–5-åringar, 6 procent, och Solna väntas ha lägst andel barn och ungdomar i skolåldrarna, 11 procent.

De kommuner i länet som om tio år väntas ha högst andel personer mellan 20 och 64 år är samma kommuner som år 2018, Solna och Sundbyberg (66 respektive 64 procent). Högsta andelen i åldern 20–39 år vid prognosperiodens slut återfinns även i dessa kommuner, 36 procent i Solna och 34 procent i Sundbyberg. De är dessutom de enda kommunerna där andelen 20–39-åringar förväntas vara högre än andelen 40–64-åringar. Andelen 40–64-åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vallentuna, Vaxholm och Värmdö, där väntas 34 procent vara i den åldersgruppen 2028. Lägsta an-delen 20–64-åringar, 50 procent, väntas Norrtälje ha. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Stockholms län och Sverige, där andelen i åldersgruppen 20–64 år väntas bli 59 respektive 56 procent.

År 2028 förväntas 29 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år och äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Hög andel väntas även i Nynäshamn och Vaxholm med 24 respektive 23 procent av befolkningen i den ålders-gruppen. Resterande kommuner beräknas ligga i nivå med riket eller därunder. Lägst andel väntas i Botkyrka, Huddinge, Sundbyberg och Sigtuna, med 14 procent i gruppen 65 år och äldre. Vid en uppdelning av åldersgruppen i två grupper, väntas Norrtälje ha högst andel personer av alla länets kommuner såväl i åldern 65–79 år som i åldern 80 år och äldre.


Tabell 10. Kommunerna i Stockholms län – Andel av befolkningen i olika åldersgrupper 2018 och 2028

Procent, 2018 Procent, 2028

Kommun 0–5 6–19 20–39 40–64 65–79 80+ 0–5 6–19 20–39 40–64 65–79 80+

Botkyrka 8,2 18,5 28,2 31,5 10,8 3,0 7,9 17,6 28,3 32,4 9,8 4,1

Danderyd 6,1 21,9 19,5 32,8 13,5 6,1 6,3 20,1 19,4 32,4 12,8 8,9

Ekerö 7,8 21,7 18,3 35,1 13,3 3,8 7,7 20,9 18,3 33,9 12,6 6,6

Haninge 8,3 17,6 28,2 30,7 12,0 3,2 8,2 17,8 28,6 30,9 9,8 4,7

Huddinge 8,1 19,1 27,3 32,3 10,1 3,1 8,1 18,4 27,7 31,9 9,7 4,2

Järfälla 7,9 17,6 27,2 30,6 12,4 4,3 8,4 17,7 28,1 30,8 10,1 5,0

Lidingö 6,8 19,4 21,3 32,1 14,4 5,9 6,9 18,3 22,0 31,6 13,2 8,0

Nacka 7,9 19,5 23,8 32,8 12,2 3,8 7,9 18,6 23,7 32,6 11,4 5,7

Norrtälje 6,1 14,2 21,9 31,2 20,3 6,4 5,8 14,6 20,5 29,8 19,2 10,0

Nykvarn 7,9 20,6 21,3 33,5 13,9 2,9 7,7 20,3 19,9 33,4 12,4 6,3

Nynäshamn 7,2 15,7 22,8 32,4 17,0 4,9 6,7 16,3 21,7 31,3 15,7 8,3

Salem 7,8 21,2 22,1 31,5 13,0 4,4 7,6 20,4 22,0 32,0 10,7 7,2

Sigtuna 8,7 17,8 27,8 31,2 10,9 3,5 8,5 18,7 27,2 31,6 9,8 4,3

Sollentuna 7,2 20,1 23,8 33,2 11,9 3,9 7,6 18,3 24,7 33,0 11,0 5,4

Solna 7,7 11,0 38,5 27,4 11,4 4,0 7,4 11,3 36,5 29,0 10,8 5,0

Stockholm 7,5 14,2 32,7 30,7 11,2 3,7 7,2 14,4 30,7 31,0 11,7 4,9

Sundbyberg 8,2 13,4 36,7 29,1 9,8 2,8 8,2 13,7 34,2 30,2 10,1 3,6

Södertälje 7,3 17,1 27,9 31,6 11,9 4,1 7,1 16,7 27,3 32,3 11,4 5,1

Tyresö 7,2 19,8 22,8 33,7 12,3 4,2 7,5 18,8 23,3 33,1 11,2 6,2

Täby 6,8 19,9 21,1 33,1 13,9 5,2 7,1 18,9 21,4 32,9 12,0 7,7

Upplands Väsby 7,9 17,1 26,7 31,5 13,1 3,7 7,8 16,9 27,4 31,9 10,6 5,4

Upplands-Bro 8,6 18,4 26,8 30,6 12,5 3,1 8,7 18,9 26,5 30,7 10,3 4,9

Vallentuna 7,8 20,3 22,2 34,0 12,0 3,7 7,8 19,4 21,9 33,7 11,5 5,7

Vaxholm 6,3 20,5 17,6 35,1 16,9 3,7 6,7 17,7 18,6 33,8 15,7 7,5

Värmdö 7,5 19,6 21,5 34,7 13,5 3,2 7,7 18,4 21,1 33,6 13,3 6,0

Österåker 7,3 19,4 21,3 33,6 14,4 4,0 7,3 18,5 21,5 33,2 12,5 6,9

Hela länet 7,6 16,5 28,7 31,4 12,0 3,9 7,5 16,3 27,8 31,5 11,5 5,4

Hela riket 7,1 16,2 26,1 30,8 14,8 5,1 6,9 16,4 25,2 30,4 14,1 7,0

Avrundningar gör att summan av procenttalen i vissa fall inte blir 100 procent.


Planerat bostadsbyggande Från och med år 2018 ingår inte längre planerat bostadsbyggande som en faktor i kom-munprognoserna, de används endast på de lägre regionala nivåerna, på plan- och bas-områdesnivå. Det planerade byggandet är även en viktig faktor som underlag till ut-vecklingen av brukarnära verksamheter som kollektivtrafik och mödra- och barn-hälsovård. För att skatta antalet inrikes inflyttade till kommunerna används från och med 2018 tidsserieanalysens Unobserved Component Model (UCM). Mer om detta kan läsas i rapporterna Modellutveckling 2019: UCM – Översyn av UCM-modeller för inri-kes inflyttning på kommunnivå (Region Stockholm 2019:7) och Modellutveckling 2018: UCM - Unobserved Component Model - En ny modell för inrikes inflyttning på kommunnivå (SLL/TRF 2018:02). I detta avsnitt redovisas ändock det insamlade bo-stadsbyggandet på kommunnivå. SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbygg-nadsplanerna i samtliga kommuner i länet.

I Stockholms län planeras 242 000 nya bostäder under de närmaste tio åren.37,38 I plan- och basområdesprognoserna används dock bostadsbyggnadsplaner som är redu-cerade med 20 procent, vilket har sin grund i att det i regel planeras mer än det byggs. Sedan mycket länge har medelvärdet av de realiserade byggplanerna visat sig vara i ge-nomsnitt ca 80 procent av de ursprungliga planerna.

Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, 74 600, under perioden 2019–2028. Därefter kommer Järfälla kommun, med planer på 15 000 nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som pla-nerar att bygga minst är Vaxholm. Här planeras 932 bostäder att färdigställas till år 2028. Upplands-Bro, Nykvarn och Sundbyberg planerar att bygga mest under den kommande tioårsperioden i förhållande till folkmängden 2018. Lidingö, Sollentuna, och Botkyrka planerar att bygga minst relativt sett till folkmängden. Kommunernas byggplaner för åren 2019–2028, insamlade år 2019, redovisas i diagram 42. Mer om kommunernas bostadsbyggplaner kan läsas i rapporten Kommunernas bostadsbygg-nadsplaner 2019–2028/30 (Region Stockholm, 2019:11).

För att utvärdera byggplanerna har två promemorior skrivits för detta syfte. I prome-morian Bostadsbyggnadsplaner och rapporterat utfall för kommuner och basområ-den 2011–2016 (SLL/TRF 2018:04-2) görs en jämförelse mellan antalet planerade bo-städer och antalet bostäder som rapporterats färdiga. I promemorian Bostadsbygg-nadsplaner i Stockholms län från ca 2017 och framåt, insamlade från källor på inter-net (SLL/TRF 2018:05) har publicerade bostadsbyggnadsplaner för kommunerna i lä-net samlats in via flera olika källor på internet; från kommuner, byggherrar, bygghem-sidor och från hemnet.se. Syftet med insamlingen har varit att ta vara på publicerad information för att jämföra med och utvärdera de insamlade planerna till basområdes-prognoserna.

År 2013 gjordes en överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. Överenskommelsen innebär att

37 För Lidingö kommun saknas information om byggplaner år 2028. 38 Vid implementering av byggplanerna i plan- och basområdesprognoserna används fjolårets planer för Ekerö och Jär-

fälla. Dessa kommuner hann inte rapportera in sina planer innan prognosarbetet påbörjades.


tunnelbanan ska byggas ut för kraftigt ökad kapacitet genom centrala Stockholm. Kom-munerna åtar sig samtidigt, genom överenskommelsen, att uppföra totalt ca 78 000 bo-städer omkring tunnelbanans utbyggnad fram till år 2030. För att undersöka överens-kommelsens påverkan på prognoserna togs år 2014 promemorian Alternativa byggplaner (SLL/TRF 2014:1) fram i detta syfte.

Diagram 42. Kommunerna i Stockholms län – Planerat antal nyproducerade bostäder 2019 för åren 2019–20281, exkl. Stockholms stad2

1 För Lidingö kommun saknas information om byggplaner år 2028.

2 Antalet planerade bostäder i Stockholms stad under prognosperioden är 74 600.

Bostadsbyten mellan länets kommuner Med åldern flyttar människor av olika anledningar, och preferenser i olika livscykelfa-ser avgör också vart flyttlasset går. I Kanada finns kommuner speciellt inriktade mot pensionärer. I en rapport från USA återges att unga flyttar till storstäder medan äldre ofta flyttar från de större städerna till landsbygdskommuner med annat klimat och ak-tiviteter inriktade mot äldre. Människor mitt i karriären flyttar ofta från stora till me-delstora storstäder.39 Som nämndes i länsdelen, i avsnittet Inrikes omflyttning, är flytt-ningsnettot mellan Stockholms län och övriga län positivt i den mest flyttningsbenägna

39 Plane D. A., Jurjevich J.R. (2009). Ties that no longer bind? The Patterns and repercussions of age-articulated migra-

tions up and down the U.S. urban hierarchy. University of Arizona.

0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 15 000 17 500 20 000

BotkyrkaDanderyd

EkeröHaninge

HuddingeJärfällaLidingöNacka

NorrtäljeNykvarn

NynäshamnSalem

SigtunaSollentuna

SolnaSundbyberg

SödertäljeTyresö

TäbyUpplands Väsby

Upplands-BroVallentuna

VaxholmVärmdö

Österåker

Antal


åldersgruppen 20–29 år, medan det är negativt för åldersgrupperna 30–54 samt 55 år och äldre.

Om enbart flyttningar mellan kommunerna i Stockholms län studeras, så kallade bo-stadsbytare inom den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden40, visade ålders-gruppen 20–29 år ett positivt flyttningsnetto för främst Stockholm, Sundbyberg och Solna under år 2018. I dessa tre kommuner är en stor andel av bostäderna små lägen-heter i flerbostadshus, vilket passar unga vuxna, och alla kommunerna ligger centralt i Stockholms län.

För åldersgruppen 30–54 år var det totala flyttningsnettot för Stockholm negativt gentemot övriga kommuner i länet. Även Solna, som i det närmaste saknar småhusom-råden, Botkyrka och Sundbyberg uppvisade ett negativt netto. De övriga 22 kommu-nerna hade ett positivt flyttningsnetto. I denna åldersgrupp är det många som har barn och enligt rapporten Varför flyttar svenska barnfamiljer? (SLL/TRF 2012:10) beror kortväga flyttningar bland barnfamiljer ofta på boendepreferenser och boendemiljö. Flyttningarna går i stor utsträckning till kommuner med större bostäder, småhus och mer naturnära omgivningar. Nacka, Järfälla, Täby och Haninge är de kommuner som år 2018 uppvisade högst positiva flyttningsnetton för gruppen 30–54 år.

För åldersgruppen 55 år och äldre hade skärgårds- och naturnära kommuner som Norrtälje och Värmdö ett högt positivt netto gentemot övriga kommuner i länet. Även Nacka hade ett stort positivt flyttningsutbyte för den äldre åldersgruppen.

Nacka kommun uppvisade positiva flyttningsnetton för samtliga tre åldersgrupper ovan, ett svagt positivt i den yngsta åldersgruppen och stora positiva i de äldre ålders-grupperna. Även kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Upplands-Bro och Värmdö hade positiva flyttningsnetton gentemot övriga kommuner i länet för alla åldersgrupperna. Botkyrka var den enda kommunen i länet som hade negativa flyttningsnetton för samt-liga åldersgrupper.

Danderyd var en inflyttningskommun för åldersgruppen 30–54 år och en utflyttnings-kommun för grupperna 20–29 år samt 55 år och äldre. För Vaxholms kommun var net-tot negativt för gruppen 20–29 år, men positivt för de båda äldre åldersgrupperna. För Stockholm gällde det omvända mönstret. Kommunen var en inflyttningskommun för åldersgruppen 20–29 år men en utflyttningskommun för de äldre åldersgrupperna.

40 Här tittar vi enbart på bostadsbyten inom Stockholms län. Det finns flera kommuner utanför länet för vilka pendlings-

möjligheterna kan anses vara bra. För att täcka in denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i så kallade funkt-ionella analysregioner (FA-regioner), för mer information se avsnittet Stockholms FA-region.


Tabell 11. Stockholms län – Bostadsbytare: in- och utflyttning mellan kommunerna i länet år 2018

Åldersgruppen 20–29 Åldersgruppen 30–54 Åldersgruppen 55+

Kommun

Inflytt (från

övriga kommuner

i länet)

Utflytt (till

övriga kommuner

i länet)

Flytt -nings -netto

Inflytt (från

övriga kommuner

i länet)

Utflytt (till

övriga kommuner

i länet)

Flytt -nings -netto

Inflytt (från

övriga kommuner

i länet)

Utflytt (till

övriga kommuner

i länet)

Flytt -nings -netto

Botkyrka 1 843 2 013 -170 2 403 2 646 -243 378 511 -133

Danderyd 513 767 -254 858 624 234 186 230 -44

Ekerö 289 417 -128 555 326 229 161 132 29

Haninge 1 709 1 716 -7 2 257 1 802 455 434 423 11

Huddinge 2 636 2 977 -341 3 488 3 397 91 495 668 -173

Järfälla 1 542 1 501 41 2 149 1 663 486 339 352 -13

Lidingö 743 906 -163 1 076 894 182 244 236 8

Nacka 1 966 1 949 17 2 882 2 082 800 656 458 198

Norrtälje 456 448 8 779 451 328 550 231 319

Nykvarn 165 146 19 259 132 127 59 49 10

Nynäshamn 356 379 -23 567 457 110 145 153 -8

Salem 286 374 -88 424 340 84 94 91 3

Sigtuna 767 799 -32 1 263 955 308 165 197 -32

Sollentuna 1 144 1 417 -273 1 969 1 744 225 255 324 -69

Solna 3 213 2 784 429 3 060 3 779 -719 455 449 6

Stockholm 12 975 11 729 1 246 12 649 17 615 -4 966 2 716 2 998 -282

Sundbyberg 1 954 1 612 428 2 206 2 304 -98 340 320 20

Södertälje 1 166 1 276 -110 1 666 1 544 122 296 314 -18

Tyresö 734 888 -154 1 011 757 254 177 218 -41

Täby 1 022 1 228 -206 1 649 1 180 469 336 385 -49

Upplands Väsby 774 777 -3 1 268 1 018 250 229 210 19

Upplands-Bro 642 508 134 877 524 353 129 127 2

Vallentuna 398 503 -105 735 522 213 143 161 -18

Vaxholm 134 194 -60 244 153 91 156 87 69

Värmdö 677 661 16 1 021 641 380 339 236 103

Österåker 454 570 -116 833 598 235 277 194 83


Att Stockholm var den kommun i länet som antalsmässigt hade flest in- och utflytt-ningar är inte så konstigt med tanke på att kommunen har en betydligt större befolk-ning och fler bostäder än de övriga kommunerna. Om andelarna som flyttar i respek-tive åldersgrupp i stället studeras är det andra kommuner som framträder.

För åldersgruppen 20–29 år uppvisade kommunerna Sundbyberg, Upplands-Bro och Solna den största relativa inflyttningen i förhållande till den relativa utflyttningen. Även Nykvarn uppvisade en relativt högre inflyttning än Stockholm. Störst relativ ut-flyttning i förhållande till inflyttning hade Danderyd.

För gruppen 30–54 år var Upplands-Bro och Nykvarn de kommuner som hade högst relativ inflyttning i förhållande till utflyttning. Solna var den kommun som hade den största negativa differensen mellan relativ in- och utflyttning.

För åldersgruppen 55 år och äldre var Vaxholm den kommun som hade högst relativ in-flyttning i förhållande till utflyttning, före Norrtälje, Värmdö och Nacka som hade de högsta positiva nettoantalen. Huddinge och Botkyrka var de kommuner som hade störst relativ utflyttning i förhållande till inflyttning.


Tabell 12. Stockholms län – Bostadsbytare: Relativ in- och utflyttning per tusen invånare i respektive åldersgrupp och kommun inom länet år 2018

Åldersgruppen 20–29 Åldersgruppen 30–54 Åldersgruppen 55+

Kommun

Inflytt (från

övriga kommuner

i länet)

Utflytt (till

övriga kommu-

ner i länet)

Diff-erens

Inflytt (från

övriga kommu-

ner i länet)

Utflytt (till

övriga kommu-

ner i länet)

Diff-erens

Inflytt (från

övriga kommu-

ner i länet)

Utflytt (till

övriga kommu-

ner i länet)

Diff-erens

Botkyrka 145,4 158,9 -13,4 72,8 80,1 -7,4 16,6 22,4 -5,8

Danderyd 141,4 211,4 -70,0 84,8 61,7 23,1 18,1 22,4 -4,3

Ekerö 131,4 189,6 -58,2 57,5 33,8 23,7 19,9 16,3 3,6

Haninge 139,2 139,8 -0,6 71,8 57,3 14,5 19,0 18,5 0,5

Huddinge 184,7 208,6 -23,9 86,3 84,1 2,3 18,6 25,1 -6,5

Järfälla 155,6 151,5 4,1 80,2 62,0 18,1 15,8 16,4 -0,6

Lidingö 151,8 185,1 -33,3 70,3 58,4 11,9 16,2 15,6 0,5

Nacka 178,4 176,8 1,5 79,5 57,4 22,1 23,8 16,6 7,2

Norrtälje 66,3 65,1 1,2 44,4 25,7 18,7 22,2 9,3 12,9

Nykvarn 162,7 144,0 18,7 69,2 35,2 33,9 19,5 16,2 3,3

Nynäshamn 110,7 117,9 -7,2 63,2 50,9 12,3 14,9 15,7 -0,8

Salem 158,2 206,9 -48,7 74,1 59,4 14,7 21,0 20,4 0,7

Sigtuna 120,3 125,3 -5,0 74,7 56,5 18,2 13,7 16,3 -2,7

Sollentuna 141,1 174,8 -33,7 77,6 68,8 8,9 13,1 16,6 -3,5

Solna 238,2 206,4 31,8 96,6 119,3 -22,7 22,2 21,9 0,3

Stockholm 93,2 84,3 9,0 34,8 48,4 -13,7 10,9 12,0 -1,1

Sundbyberg 241,2 201,3 39,9 111,9 116,9 -5,0 29,3 27,5 1,7

Södertälje 86,7 94,8 -8,2 49,9 46,3 3,7 11,0 11,7 -0,7

Tyresö 136,8 165,5 -28,7 60,8 45,5 15,3 13,5 16,7 -3,1

Täby 139,4 167,5 -28,1 69,8 49,9 19,9 15,7 18,0 -2,3

Upplands Väsby 138,2 138,7 -0,5 78,9 63,4 15,6 18,4 16,9 1,5

Upplands-Bro 181,7 143,8 37,9 90,1 53,8 36,3 17,2 16,9 0,3

Vallentuna 117,5 148,5 -31,0 62,2 44,2 18,0 16,0 18,1 -2,0

Vaxholm 126,5 183,2 -56,7 64,0 40,1 23,9 40,0 22,3 17,7

Värmdö 152,0 148,4 3,6 67,0 42,1 24,9 27,1 18,8 8,2

Österåker 101,9 127,9 -26,0 54,3 39,0 15,3 21,2 14,9 6,4

Som redovisats ovan går många av flyttningarna inom länet till eller från Stockholms kommun. Det blir visuellt tydligt om vi som i diagram 43 ser på flödena av bostadsby-tare mellan länets kommuner under 2018. I diagrammet representeras varje kommun av en egen färg och flöden i samma färg visar utflyttade från kommunen. I flödets andra ände visas vart flytten gick. Utöver flyttningarna till och från Stockholms kom-mun gick de största flyttströmmarna inom länet mellan kommuner som gränsar till varandra.


Diagram 43. Stockholms län – Bostadsbytare: in- och utflyttning mellan kommunerna i länet år 2018

Fält som börjar närmare cirkeln representerar utflyttade, medan fält som ligger längre bort från cirkeln visar inflyttade.

Den demografiska försörjningskvoten För att bland annat bedöma ekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen kan den teoretiska demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbets-för ålder (20–64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika be-folkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen. Till exempel beräknas försörjningskvoten för 0–19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0–19 år i relation till antalet personer i åldern 20–64 år. På motsvarande sätt tas kvoten för per-soner 65 år eller äldre fram.


I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beak-tande.

Försörjningskvotens utveckling i länet Den demografiska försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då an-talet yngre och äldre haft en större ökning i relation till ökningen av antalet i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000–2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja, förutom sig själv. Sedan dess har försörjningskvoten ökat och den beräknas även öka för varje år under prognosperioden fram till 2060. När stora grupper (exempelvis födda på 1940-talet) går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av stora pensionsavgångar mattas något genom att stora barn-kullar (som exempelvis de som föddes i början av 1990-talet) kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. I slutet av prognosperioden bidrar den stora gruppen födda i början på 1990-talet till att försörjningskvoten ökar genom att de då är i 70-årsåldern och således inte längre ingår i gruppen 20–64 år.

År 2018 uppgick i länet antalet i arbetsför ålder till 1 408 100 personer och antalet i icke arbetsför ålder till 936 100 personer. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till 1 590 400 personer, och till 1 914 100 personer år 2060. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder öka till 1 088 500 år 2028, och till 1 535 500 personer år 2060. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,66 år 2018 till 0,68 år 2028, och till 0,80 vid prognosperiodens slut.

Diagram 44. Stockholms län – Demografiska försörjningskvotens utveckling 1980–2018 samt prognos 2019–2060

Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden. År 2000 låg kvoten på 0,61 i länet och på 0,70 i hela Sverige, och 2018 låg

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 År

Totalt0-19 år65+ år

Försörjningskvot


den på 0,76 i riket. Försörjningskvoten i riket förväntas, precis som i länet, öka under prognosperioden för att år 2028 uppgå till 0,80 och år 2060 till 0,90.

Diagram 45. Stockholms län och riket – Demografiska försörjningskvoten åren 2000, 2018, 2028 och 2060

En generell pensionsålder finns inte längre, den enskilde har rätt att arbeta till 67 års ålder. Under de närmaste åren kommer även en stegvis höjning av denna ålder att ske, år 2020 höjs den till 68 år och år 2023 till 69 år.41 Av denna anledning och med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna är det inte helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i fram-tiden till åldrarna 20–64 år. Som ett alternativ har därför försörjningskvoten beräknats för länet efter antalet personer i åldern 0–19 år samt 69 år och äldre i relation till anta-let personer i åldern 20–68 år. Denna kvot uppgick år 2018 till 0,57 och väntas öka till 0,59 år 2028 och 0,67 år 2060, vilket alltså innebär att kvoten om drygt 40 år beräknas ligga strax över den nivå som den teoretiska kvoten för länet ligger på i dagsläget.

41 SFS (1982:80). Anställningsskydd.

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00

Sverige

Stockholmslän

Försörjnings-kvot

2000201820282060


Diagram 46. Stockholms län – Demografiska försörjningskvotens utveckling, med arbetsför befolkning 20–68 år, åren 1980–2018 samt prognos 2019–2060

Åldersindex i länet Andelen unga, 0–14 år, i länet har under perioden 1980–2018 varit högre än andelen 65 år och äldre. Detta förhållande väntas kvarstå till år 2031, men därefter väntas ande-len äldre bli högre än andelen unga. Andelen äldre fortsätter därefter att öka relativt snabbt medan andelen unga långsamt minskar.

Diagram 47. Stockholms län – Andel i åldrarna 0–14 år och 65 år och äldre 1980–2018 samt prognos 2019–2060

Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna åldersindex. I diagram 48 har ett index beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0–14 år (med index 100). År 2000 hade Stock-holms län ett åldersindex på 76, medan motsvarande siffra för riket var 94. Länet hade alltså en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 År

Totalt0-19 år69+ år

Försörjningskvot

0

5

10

15

20

25

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Procent

År

0-14 år

65+ år


hade. År 2028 beräknas åldersindexet för länet bli 95 och för riket 121. Vid prognospe-riodens slut beräknas indexet ha ökat ytterligare, till 133 för länet och till 147 för riket.

Diagram 48. Stockholms län och riket – Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i re-lation till antalet 0–14 år (index 100) åren 2000, 2018, 2028 och 2060

Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen är stor mellan kommunerna i länet när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten år 2018 hade Solna och Sundbyberg. Dessa två kommuner hade en be-folkning i icke arbetsför ålder (0–19 år samt 65 år och äldre) i förhållande till befolk-ningen i arbetsför ålder (20–64 år) på 0,52. Den högsta försörjningskvoten hade Dan-deryds kommun på 0,91.

Norrtälje förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till 2028. Här väntas försörjningskvoten öka med 0,10 enheter. Även Nynäshamn väntas ha en förhål-landevis stor ökning av försörjningskvoten med 0,07 enheter. Den största minskningen av försörjningskvoten väntas i Järfälla, Upplands Väsby och Botkyrka (-0,03 enheter vardera).

Norrtälje kommun, som idag har en försörjningskvot på 0,88, väntas ha den högsta kvoten i länet om tio år på 0,98. Detta innebär att en person i arbetsför ålder ska för-sörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Kommunerna Danderyd, Ekerö och Vaxholm väntas också få höga försörjningskvoter år 2028, samtliga över 0,90. Solna kommun beräknas ha länets lägsta kvot på 0,53, vilket innebär att det i befolk-ningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ål-der.

0 50 100 150 200

Sverige

Stockholms län

Index

2000201820282060


Tabell 13. Kommunerna i Stockholms län – Försörjningskvoter för åren 2018 och 2028

Kommun 2018 2028 Botkyrka 0,68 0,65 Danderyd 0,91 0,93 Ekerö 0,87 0,91 Haninge 0,70 0,68 Huddinge 0,68 0,68 Järfälla 0,73 0,70 Lidingö 0,87 0,87 Nacka 0,77 0,78 Norrtälje 0,88 0,98 Nykvarn 0,83 0,88 Nynäshamn 0,81 0,89 Salem 0,86 0,85 Sigtuna 0,69 0,70 Sollentuna 0,75 0,73 Solna 0,52 0,53 Stockholm 0,58 0,62 Sundbyberg 0,52 0,55 Södertälje 0,68 0,68 Tyresö 0,77 0,77 Täby 0,84 0,84 Upplands Väsby 0,72 0,69 Upplands-Bro 0,74 0,75 Vallentuna 0,78 0,80 Vaxholm 0,90 0,91 Värmdö 0,78 0,83 Österåker 0,82 0,83

I rapporten Åldersstruktur och försörjningskvoter i Stockholms läns kommuners 244 planområden 2000/2017/2027 (Region Stockholm, 2019:04) har försörjningskvoter för personer 65 år eller äldre beräknats för länets kommuner och planområden.


3. Alternativa prognoser

Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i en prognos, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (möjliga) scenarier. På länsnivå har alternativa prognoser för fruktsamhet, invandring och inrikes inflyttning tagits fram, alla med prognoshorisont 2060. Det första prognosåret, 2019, är detsamma för samtliga alternativa prognoser och är skattat utifrån den preliminära månadssta-tistiken till och med juni 2019.

I slutet av kapitlet finns avsnittet Osäkerhet i kommunprognoserna. Där illustreras osäkerheten i kommunprognoserna med hjälp av osäkerhetsintervall som tagits fram baserade på medelkvadratfelet för tidigare års prognoser av folkmängden.

Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. Två olika alternativa prognoser, ett alternativ med hög fruktsamhet och ett med låg, har studerats och jämförts med huvudprognosen. I högalternativet antas den summerade fruktsamheten totalt ligga på 1,98 barn per kvinna, vilket var fruktsamhetstalet år 2010 och är det högsta talet för Stockholms län under 2000-talet. I lågalternativet antas den summerade fruktsamheten ligga på 1,53 barn per kvinna, vilket var fruktsamhetstalet år 2000 och är den lägsta summerade fruktsamheten i Stockholms län under 2000-ta-let. I bägge de alternativa prognoserna är fruktsamheten uppdelad i de tre födelsegrup-perna och den antas, precis som i huvudprognosen, följa samma utveckling som 2019 års framskrivning för riket under prognosperioden.

I prognosen med det låga fruktsamhetsantagandet väntas 1 375 400 barn födas under prognosperioden och i prognosen med hög fruktsamhet beräknas det födas 1 799 800 barn. Detta kan jämföras med 1 508 400 barn i huvudalternativet.42 I genomsnitt be-räknas det i de olika prognoserna födas 32 700 (lågalternativet), 35 900 (huvudprogno-sen) respektive 42 900 (högalternativet) barn per år.

42 Mer om den summerade fruktsamheten i huvudprognosen kan läsas i avsnittet Födda under Den naturliga befolk-

ningsutvecklingen i kapitel 2.


Diagram 49. Stockholms län – Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2019–2060

I den alternativa prognosen med låg fruktsamhet beräknas folkmängden år 2060 uppgå till 3 362 000 personer, medan den i huvudalternativet beräknas bli 3 449 600 perso-ner och i prognosen med hög fruktsamhet 3 642 800 personer.

Diagram 50. Stockholms län – Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2019–2060

Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. År 2060 förväntas antalet barn i åldersgruppen 0–10 år i huvudprognosen uppgå till 426 600. Prognosen med låg fruktsamhet ger 9 procent, eller 38 200, färre barn medan progno-sen med hög fruktsamhet ger 20 procent, eller 86 300, fler barn år 2060.

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År

Fruktsamhet=1,98HuvudantagandeFruktsamhet=1,53

2 000 000

2 200 000

2 400 000

2 600 000

2 800 000

3 000 000

3 200 000

3 400 000

3 600 000

3 800 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År



Diagram 51. Stockholms län – Folkmängd i åldern 0–10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2019–2060

Alternativa antaganden för invandring I detta avsnitt har två alternativa prognoser för invandringen till länet tagits fram. Ett alternativ där invandringen justerats upp med 10 procent jämfört med huvudantagan-det, samt ett alternativ där invandringen justerats ned med 10 procent.

I prognosen med en högre invandring beräknas en total invandring under prognospe-rioden på 1 642 100 personer. I prognosen där invandringen antagits ligga på en lägre nivå beräknas en total invandring på 1 350 400 personer. Dessa antal kan jämföras med 1 496 200 personer i huvudprognosen.43

I genomsnitt skiljer sig de båda alternativa prognoserna med 6 900 immigranter per år. För prognosen med den högre invandringen beräknas immigrationen bli i genomsnitt 39 100 personer per år, mot 32 200 personer för lågalternativet. Detta kan jämföras med den genomsnittliga invandringen i huvudalternativet på 35 600 personer.

43 Mer om den utrikes omflyttningen i huvudprognosen kan läsas i avsnittet Utrikes omflyttning under Migrationen och

befolkningsutvecklingen i kapitel 2.

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

500 000

550 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År



Diagram 52. Stockholms län – Antal invandrade efter olika invandringsantaganden 2019–2060

En stor del av migrationerna sker i åldrarna kring 30 år och många av de immigranter som kommer till Sverige idag är i slutet av prognosperioden i åldrarna runt 70 år. Det kan därför vara intressant att närmare undersöka de äldre åldersgrupperna, 65–79 år samt 80 år och äldre, och hur de påverkas av olika immigrationsantaganden.

I huvudprognosen beräknas år 2060 en befolkning på 493 800 personer i åldersgrup-pen 65–79 år, vilket är 211 800 fler än år 2018. I de två alternativa prognoserna beräk-nas en befolkning i åldersgruppen på 503 500 (högre invandring) respektive 484 000 (lägre invandring), detta är 221 600 respektive 202 000 fler än idag.

Diagram 53. Stockholms län – Folkmängd i åldersgruppen 65–79 år efter olika invandringsantaganden 2019–2060

I åldersgruppen 80 år och äldre beräknas en befolkning på 274 300 personer i huvud-prognosen, det innebär 184 100 fler år 2060 än idag. I prognosen med högre invand-ring beräknas en befolkning på 277 000, detta är 186 700 fler än idag. I prognosen med

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År

Högre invandringHuvudantagandeLägre invandring

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År

Högre invandring

Huvudantagande

Lägre invandring


lägre invandring beräknas en befolkning i den äldsta åldersgruppen på 271 700 perso-ner, vilket innebär en folkökning på 181 400 under prognosperioden.

Diagram 54. Stockholms län – Folkmängd i åldersgruppen 80 år och äldre efter olika invandringsantaganden 2019–2060

Alternativa antaganden för inrikes omflyttning I detta avsnitt har en alternativ prognos för inrikes in- och utflyttning tagits fram. I pro-gnosen har de inrikes inflyttningsriskerna justerats upp med 10 procent medan de inri-kes utflyttningsriskerna justerats ned med 10 procent.

I huvudprognosen44 beräknas ett inrikes flyttningsunderskott på 77 500 personer un-der prognosperioden, medan det med den alternativa prognosen väntas ett överskott på 154 000 personer under samma period. Det ger en skillnad på 231 500 personer fram till år 2060.

Det inrikes flyttningsnettot i huvudprognosen väntas bli negativt under hela perioden 2026–2060, medan det i den alternativa prognosen väntas bli negativt först mot slutet av prognosperioden, 2054–2060.

44 Mer om den inrikes omflyttningen i huvudprognosen kan läsas i avsnittet Inrikes omflyttning under Migrationen och

befolkningsutvecklingen i kapitel 2.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År

Högre invandringHuvudantagandeLägre invandring


Diagram 55. Stockholms län – Inrikes flyttningsnetto efter olika inrikes in- och utflyttningsantaganden 2019–2060

Som tidigare nämnts i rapporten, väntas folkmängden i huvudprognosen uppgå till 3 449 600 personer år 2060. I den alternativa prognosen med justerade inrikes in- och utflyttningsrisker beräknas en folkmängd på 3 714 400. Detta innebär att det i den alternativa prognosen beräknas en folkökning på 1 370 200 personer fram till år 2060, i jämförelse med 1 105 500 i huvudprognosen. Genomsnittlig folkökning per år beräk-nas till 32 600 i den alternativa prognosen och 26 300 i huvudprognosen.

Diagram 56. Stockholms län – Folkmängd efter olika inrikes in- och utflyttningsantaganden 2019–2060

Idag är den stora gruppen som föddes runt 1990 i de mest flyttningsbenägna åldrarna. Vid prognosperiodens slut, om cirka 40 år, är denna grupp i åldrarna runt 70 år. Det är därför intressant att titta närmare på utvecklingen i gruppen 65–79 år under prognos-perioden. Folkmängden i åldersgruppen 65–79 år beräknas i huvudprognosen öka med 211 800 till år 2060, från dagens 282 000 till 493 800. I den alternativa prognosen väntas en större ökning, på 241 700, till 523 600 personer i slutet av prognosperioden.

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År

Alternativ inrikes in- och utflytt

Huvudantagande

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År


Huvudantagande


Diagram 57. Stockholms län – Folkmängd i åldersgruppen 65–79 år efter olika inrikes in- och utflyttningsantaganden 2019–2060

Det är även intressant att titta närmare på den äldsta befolkningens utveckling, grup-pen 80 år och äldre. Gruppen väntas i huvudprognosen öka med 184 100 personer un-der perioden 2018–2060, i den alternativa prognosen beräknas motsvarande ökning till 195 500 personer. Gruppen beräknas öka från 90 300 idag till 274 300 (huvudpro-gnosen) respektive 285 800 (alternativa prognosen) år 2060.

Diagram 58. Stockholms län – Folkmängd i åldersgruppen 80 år och äldre efter olika in- och utflyttningsantaganden 2019–2060

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

500 000

550 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År


Huvudantagande

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059

Antal

År


Huvudantagande


Osäkerhet i kommunprognoserna För att illustrera osäkerheten i kommunprognoserna beskrivs här osäkerhetsintervall baserade på medelkvadratfelet för tidigare års prognoser av folkmängden.

Medelkvadratfelet definieras som:

𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑡𝑡 =1𝑛𝑛𝑡𝑡�(𝑒𝑒𝑖𝑖

(𝑡𝑡))2𝑛𝑛𝑡𝑡

𝑖𝑖=1

Där 𝑛𝑛𝑡𝑡 är antal prognosfel t år framåt i tiden och prognosfelet 𝑒𝑒𝑖𝑖𝑡𝑡 definieras som 𝑒𝑒𝑖𝑖(𝑡𝑡) =

𝑌𝑌𝑖𝑖(𝑡𝑡) − 𝑃𝑃𝑖𝑖

(𝑡𝑡) där 𝑌𝑌𝑖𝑖(𝑡𝑡) är det i:te faktiska utfallet för t år framåt i tiden och 𝑃𝑃𝑖𝑖

(𝑡𝑡) är den i:te prognosen t år framåt i tiden.

Osäkerhetsintervallet konstrueras som:

𝑃𝑃𝑡𝑡 ± 1.96�𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑡𝑡

Beräkningarna baseras på prognoser framtagna för åren 2011–2018 och faktiskt utfall för samma period. Det innebär att osäkerhetsintervallet för ett år framåt i tiden (t=1) baseras på åtta observationer medan osäkerhetsintervallet för åtta år framåt i tiden (t=8) baseras på en observation. Eftersom beräkningarna baseras på ett litet antal ob-servationer är det svårt att bedöma om prognosfelen är normalfördelade. Prognoserna för vissa kommuner visar dessutom tecken på att vara systematiskt över- eller un-derskattade, vilket tyder på att prognosfelen i dessa kommuner inte är normalförde-lade. Vilket i sin tur innebär att man inte kan tolka osäkerhetsintervallet med 95 pro-cents konfidensgrad.

Vi gör dock detta förenklade antagande för att kunna illustrera osäkerheten i progno-serna snarare än att faktiskt skatta osäkerheten. Med tiden, eftersom fler prognoser görs i framtiden, kommer det att finnas fler observationer och därmed gå att konstru-era säkrare osäkerhetsintervall.

Det ska också tas i beaktande att kommunprognoserna är konsistensjusterade mot länsprognosen (se avsnittet Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå i ka-pitel 4). Om länsprognosen har över- eller underskattats så påverkar det även kom-munprognoserna, eftersom summan av kommunprognosernas folkmängder stämmer överens med länets folkmängd.

Den relativa felmarginalen kan sägas svara på frågan hur stor den procentuella avvikel-sen är. De kommuner som har den största respektive minsta relativa felmarginalen för det första prognosåret redovisas nedan med diagram. Samtliga intervall redovisas i ta-bellform, se bilaga 1.

Den största relativa felmarginalen för det första prognosåret har Upplands-Bro (1,4 procent).


Diagram 59. Upplands-Bro kommun – Folkmängd 2011–2018 samt prognos med osäkerhetsintervall 2019–2026

Länets största kommun, Stockholm, har den minsta relativa felmarginalen för det första prognosåret (0,2 procent). Det är även den kommun som har den största antals-mässiga felmarginalen (2 400 personer).

Diagram 60. Stockholms stad – Folkmängd 2011–2018 samt prognos med osäkerhetsintervall 2019–2026

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025

Antal

År

Prognos

Osäkerhetsintervall

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025

Antal

År

Prognos

Osäkerhetsintervall


4. Prognosmetodik

I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på plan- och basområdesnivå beskrivs, resultaten från dessa prognoser redo-visas dock inte i denna rapport. I stort används de risker och sannolikheter som besk-rivs nedan, om behov ansetts föreligga kan ytterligare upp- och nedjusteringar av nivån för enskilda regioner förekomma.

Befolkningen i läns- och kommunprognoserna är uppdelad i de tre födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda.45 Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s framskrivning för riket.46 Alla beräkningarna görs med decimaltal. Första året i prognoserna på läns- och kommunnivå justeras efter utfallet det aktuella året till och med juni.

Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohort-komponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren ko-hortvis och förändras utifrån antalet födda, döda och in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas:

𝑃𝑃𝑥𝑥𝑡𝑡 = 𝑃𝑃𝑥𝑥−1𝑡𝑡−1 + 𝐹𝐹𝑥𝑥𝑡𝑡 − 𝐷𝐷𝑥𝑥𝑡𝑡 + 𝐼𝐼𝑥𝑥𝑡𝑡 − 𝑈𝑈𝑥𝑥𝑡𝑡

𝑃𝑃𝑥𝑥𝑡𝑡 betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( 𝑃𝑃𝑥𝑥−1𝑡𝑡−1 ) minskas med antalet döda i åldern x under år t ( 𝐷𝐷𝑥𝑥𝑡𝑡 ), utökas med antalet inflyttade i åldern x under år t ( 𝐼𝐼𝑥𝑥𝑡𝑡 ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( 𝑈𝑈𝑥𝑥𝑡𝑡 ). Antalet födda under år t ( 𝐹𝐹𝑥𝑥𝑡𝑡 ) läggs för födelsegruppen Stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar.

Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av kompo-nenterna baseras på skattade åldersspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flytt-ningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med folkmängden för re-spektive komponent, för varje år. Risken att flytta är densamma som sannolikheten att flytta. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en per-son över 80 år har en relativt hög risk att dö. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För inflyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess föränd-ringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stock-holms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt:

𝐵𝐵𝑒𝑒𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵 ö𝑣𝑣𝑣𝑣𝐵𝐵𝐵𝐵𝑣𝑣 𝑣𝑣𝐵𝐵𝐵𝐵𝑒𝑒𝑟𝑟 = 𝐵𝐵𝑒𝑒𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵 𝑣𝑣𝐵𝐵𝐵𝐵𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑛𝑛𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝑟𝑟 𝐵𝐵𝑣𝑣𝑣𝑣𝑓𝑓𝑓𝑓𝐵𝐵𝑣𝑣𝐵𝐵𝑣𝑣𝑛𝑛𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵𝑒𝑒𝑛𝑛 𝐵𝐵ö𝑣𝑣 𝑣𝑣𝐵𝐵𝐵𝐵𝑒𝑒𝑟𝑟 − 𝐵𝐵𝑒𝑒𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵 𝑀𝑀𝑟𝑟𝐵𝐵𝑆𝑆𝐵𝐵ℎ𝐵𝐵𝐵𝐵𝑓𝑓𝑓𝑓 𝐵𝐵ä𝑛𝑛

45 Nytt för i år är att kommunprognoserna delas upp i tre födelsegrupper, tidigare gjordes det bara i länsprognosen. 46 Statistiska centralbyrån (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070.


De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna Stockholmsfödda och utomläns-födda enligt köns- och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data.

Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden

Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14–54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrup-perna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de sen-aste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt framskrivningen för riket.

Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med mot-svarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt framskrivningen för riket under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp.47 Dödsriskerna har justerats i fyra ål-dersintervall: 0, 20–64, 65–90 och 91–100 år. För åldrarna 1–19 har ingen justering

47 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate).


gjorts. Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsris-kerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län.

Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats med hjälp av flyttningsris-ker mellan Stockholms län och boende i övriga riket.48 Flyttningsriskerna är ålders- och könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala antalet in- re-spektive utflyttningar varierar därmed under prognosperioden med befolkningens ål-dersstruktur i länet och i övriga riket.49

Figur 2. Modellen för inrikes omflyttning

Invandring och utvandring Invandringen för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda antas följa rikets utveckl-ing enligt framskrivningen för riket. Andelen som invandrar till Stockholms län av ri-kets totala invandring under prognosperioden antas vara samma som den genomsnitt-liga andelen under det eller de senaste åren. På samma sätt har antalet Sverigefödda återvändande invandrare till Stockholms län delats upp efter Stockholmsfödda och ut-omlänsfödda. Antalet invandrare fördelas sedan efter kön och i åldersgrupper efter ob-serverat mönster i motsvarande födelsegrupper. Antalet utvandrare i de olika födelse-grupperna beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utvandringsrisker.

48 Vid beräkning av antalet inflyttade i åldern x år t, har individer i övriga riket i åldern x-1 år t-1 använts som riskpo-

pulation. Tidigare användes individerna i övriga riket i åldern x år t-1. Detta resulterade i att de inflyttade var ett år yngre än de borde vara.

49 Antalet inrikes inflyttningar beror således på hur många som väntas bo i övriga riket, enligt SCB:s framskrivning för riket, och därmed har en risk att flytta in till länet. Modellen kan jämföras med den så kallande ”poolmodellen” som används i ”Gula Serien 3:2007, Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006–2015. Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling”.

Inflyttade = Befolkning i övriga ri-ket × inflyttningsrisker

Befolkning i Stockholms län

Befolkning i övriga riket

Utflyttade = Befolkning i Stock-holms län × utflyttningsrisker


Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Resultaten av prognoserna tas fram efter ålder, kön och födelsegrupp samt uppdelade efter variablerna folkmängd, födda, döda, inrikes inflyttade (inom länet och utom länet), immigrerade, inrikes utflyttade (inom länet och utom länet) och emigrerade.

Precis som i länsprognosen används kohort-komponentmetoden i kommunprogno-serna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäk-nas mot denna. För att uppnå konsistens i kommunprognoserna mot länsprognosen justeras alla komponenterna (födda, döda, inrikes in- och utflyttade inom regionen och utanför regionen, invandrade och utvandrade). Först tas enskilda prognoser för kommunerna fram och sedan justeras komponenterna, år för år. Detta görs för varje kombination av indelningsvariabler (ålder, kön och födelsegrupp). Folkmängden konsistensjusteras inte men hamnar indirekt på samma nivå, eftersom komponenterna justeras.

Det uppstår dock ibland mindre differenser i konsistensen mellan kommunerna och länet. Det beror på olika typer av konsistensproblem som gör att kommunprognoserna inte summerar perfekt till länsprognosen. I prognoserna har nämligen koherenta prognoser, alltså prognoser där folkmängden inte tillåts bli negativ, prioriterats framför konsistenta prognoser. En typ av konsistensproblem som kan uppstå är till exempel när samtliga ut-komponenter (döda, inrikes utflytt, emigranter) beräknas från samma population och om populationen för gruppen då är liten (exempelvis 100-åriga, utrikesfödda män) så kan beräkningen resultera i en negativ befolkning. Samtliga komponenter återställs om folkmängden skulle bli negativ. När en komponent återställs tar konsistensen ”skada” och det uppstår en differens mellan prognoserna. Den här differensen är endast en numerisk skillnad som i sammanhanget inte bedöms påverka tillförlitligheten för prognosresultatet.

Fruktsamhet Antalet födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal under de senaste sex åren. Fruktsamhetstalen för respektive födelsegrupp i länsprognosen används, men med en kommunal nivå-justering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren.

Dödlighet Antalet döda per ålder, kön, födelsegrupp och kommun beräknas utifrån antalet personer per ålder, kön och födelsgrupp samt skattade ålders-, köns- och födelse-gruppsspecifika dödsrisker under de senaste sex åren. Dödsriskerna som används baseras på framskrivningen för riket för den framtida dödligheten. Eftersom rikets framtida dödlighet används i prognoserna innebär det att reduktionskvoterna (som medför en i framtiden ökad medellivslängd) på riksnivå appliceras på kommunnivån. Det innebär generellt att dödligheten sjunker under prognosperioden. Dödsriskerna på riksnivå justeras regionalt för kvinnor och män i fem åldersintervall: 20–49, 50–64, 65–79, 80–90 och 91–100 år. Justeringarna görs efter en jämförelse mellan länets och kommunernas dödlighet. Om en kommuns dödsrisker för en redovisningsgrupp inte


påvisbart skiljer sig från länets nivå används länsnivån. För åldrarna 0–19 år görs ingen justering.

Inrikes inflyttning och invandring Inflyttarna fördelas efter observerad inflyttningsfördelning per kön, ålder och födelse-grupp till respektive kommun de senaste tio åren. En uppdelning görs efter inflyttare från annan kommun i länet, inflyttare från annat län och invandrare från utlandet.

Invandringen till kommunerna skattas utifrån observerade data de senaste åren och konsistensberäknas så att totalen stämmer överens med invandringen i länsprognosen.

Inrikes inflyttning till kommunerna skattas utifrån en, för varje kommun, anpassad tidsseriemodell enligt Unobserved Component Model (UCM). En UCM bryter ned en tidsserie i komponenter som trend, säsong, cykler och regressionseffekter där varje komponent modelleras var för sig och tillsammans förklarar de olika komponenterna i tidsserien. Sambandet mellan tidsserien och komponenterna kan exempelvis skrivas enligt formeln:

𝑦𝑦𝑡𝑡 = 𝑢𝑢𝑡𝑡 + 𝛾𝛾𝑡𝑡 + 𝜓𝜓𝑡𝑡 + �𝛽𝛽𝑗𝑗𝑥𝑥𝑗𝑗𝑡𝑡

𝑚𝑚

𝑗𝑗=1

+ 𝜀𝜀𝑡𝑡

𝜀𝜀𝑡𝑡~ 𝐵𝐵. 𝐵𝐵.𝑑𝑑.𝑁𝑁(0,𝜎𝜎𝜀𝜀2)

Där termerna i formeln innebär: 𝑦𝑦𝑡𝑡 = 𝐵𝐵𝑜𝑜𝑓𝑓𝑒𝑒𝑣𝑣𝑣𝑣𝑣𝑣𝑟𝑟𝐵𝐵𝐵𝐵𝑛𝑛, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟 𝑢𝑢𝑡𝑡 = 𝑟𝑟𝑣𝑣𝑒𝑒𝑛𝑛𝑑𝑑, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟 𝛾𝛾𝑡𝑡 = 𝑓𝑓ä𝑓𝑓𝐵𝐵𝑛𝑛𝐵𝐵, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟 𝜓𝜓𝑡𝑡 = 𝑆𝑆𝑦𝑦𝐵𝐵𝑒𝑒𝐵𝐵, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟 ∑ 𝛽𝛽𝑗𝑗𝑥𝑥𝑗𝑗𝑡𝑡𝑚𝑚𝑗𝑗=1 = 𝑣𝑣𝑒𝑒𝐵𝐵𝑣𝑣𝑒𝑒𝑓𝑓𝑓𝑓𝐵𝐵𝐵𝐵𝑛𝑛𝑓𝑓𝑟𝑟𝑒𝑒𝑣𝑣𝑓𝑓, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟 𝐵𝐵𝑆𝑆ℎ 𝑣𝑣𝑛𝑛𝑟𝑟𝑣𝑣𝐵𝐵 𝑥𝑥 − 𝑣𝑣𝑣𝑣𝑣𝑣𝐵𝐵𝑣𝑣𝑜𝑜𝐵𝐵𝑒𝑒𝑣𝑣 𝑓𝑓

𝜀𝜀𝑡𝑡 = 𝑓𝑓𝐵𝐵𝑢𝑢𝑓𝑓𝑡𝑡𝑓𝑓ä𝑓𝑓𝑓𝑓𝐵𝐵𝐵𝐵𝑟𝑟 𝐵𝐵𝑒𝑒𝐵𝐵 𝑒𝑒𝐵𝐵𝐵𝐵𝑒𝑒𝑣𝑣 𝑜𝑜𝑣𝑣𝑢𝑢𝑓𝑓, 𝑣𝑣𝐵𝐵𝑑𝑑 𝑟𝑟𝐵𝐵𝑑𝑑𝑡𝑡𝑢𝑢𝑛𝑛𝐵𝐵𝑟𝑟 𝑟𝑟

Ovan är ett generiskt exempel på hur en modell kan beskrivas. De modeller som tagits fram använder sig endast av trendkomponenten och slumptermen där slumptermen modellerats som en ARIMA-process. För mer information om modellerna som används, se rapporterna Modellutveckling 2019: Översyn av UCM-modeller för inrikes inflyttning på kommunnivå (Region Stockholm, 2019:07) samt Modellutveckling 2018: UCM - Unobserved component model (SLL/TRF 2018:02). Inrikes inflyttning delas därefter upp i inflyttning från kommuner inom Stockholms län respektive inflyttning från annat län efter de genomsnittliga andelarna av den totala in-rikes inflyttningen de senaste tio åren. Resultaten efter summering av de två inflytt-ningskomponenterna för samtliga kommuner konsistensjusteras därefter mot länspro-gnosen. Det gör att de inomregionala flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län tar ut varandra och att summan av nettoflyttningen mellan dem blir noll.


Inrikes utflyttning och utvandring Utflyttningen från respektive kommun beräknas utifrån köns-, ålders- och födelse-gruppsspecifika utflyttningsrisker. Dessa risker bygger på tidigare års utflyttning från kommunerna. För att få så stora grupper som möjligt beräknas dessa risker utifrån ut-flyttningen från kommunerna under de senaste tio åren. Utflyttningen delas upp i ut-flyttning till annan kommun inom Stockholms län, utflyttning till annat län och utvand-ring. De åldersspecifika flyttningsriskerna antas vara oförändrade under prognos-perioden. När utflyttningarna från samtliga kommuner beräknats, konsistensjusteras totalsumman av utflyttningar till annat län och utlandet mot utflyttningarna från länet i länsprognosen.

Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Plan- och basområden delas enbart in efter ålder och kön, inte födelselandsgrupp som för län och kommun. Planområdena görs konsistenta mot kommunnivån (där födelse-grupperna slagits ihop) och basområdena görs konsistenta mot planområden. Precis som för kommunerna kan konsistensdifferenser uppstå på grund av att koherenta pro-gnoser prioriteras framför konsistenta prognoser.

Regionala mönster kombinerade med TYKO-grupperingar50 med riksutjämnade värden används för att få jämna inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker per plan- och basområde. Inflyttningsnivån beräknas som en funktion av byggande, födda, döda och utflyttade i området. Modellen för inrikes inflyttning är uppdelad i tre delar, inflyttning till det gamla beståndet, inflyttning till nybyggda småhus och inflyttning till nybyggda flerbostadshus, med separata fördelningar som sedan summeras till antal inflyttade per ålder och kön. Fördelningarna för nybyggnationen hämtas från de boendes åldersför-delning i de tre senaste årens nybyggnation på riksnivå.

Utjämningar Flyttningsriskerna och flyttningsfördelningarna i kommunprognosen utjämnas med hjälp av en så kallad smoothing spline transformation. Metoden går ut på att utifrån de observerade värdena hitta en utjämnad kurva som så långt som möjligt liknar den ordi-narie kurvan. Vid utjämningen väljs en parameter (smoothing-parameter) som bestäm-mer graden av utjämning. Smoothing-parametern är olika för olika fördelningar. Ju större parameter, desto större utjämning. För flyttningarna till och från utlandet väljs en relativt stor smoothing-parameter, då den ordinarie kurvan innehåller färre obser-vationer än för den inrikes flyttningen. Beräkningarna görs med proceduren proc trans-reg i SAS. Utjämningar görs på alla inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker i kommunprognosen. På plan- och basområdesnivån görs utjämningar av immigrations-fördelningarna och emigrationsriskerna, då dessa inte använder sig av TYKO.51

50 TYKO-gruppering innebär att fastigheter som har likartad befolkningsstruktur och likartad befolkningsutveckling har

förts samman till homogena grupper. 51 Mer om förfarandet när det gäller utjämningar och flyttfördelningar i kommunprognosen finns beskrivet i SLL/TRF

(2011:05). Utjämningar i kommunprognosen.


På kommunen skriven En bedömning av var en person ska folkbokföras ska i första hand avgöras utifrån 7–12 §§ FOL för att se om det går att knyta personen till en särskild fastighet. En vägledande princip är att en person i första hand ska folkbokföras på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, det vill säga är bosatt. Går det inte att be-döma var en person är bosatt eller om personen bor på en fastighet där man inte ska vara folkbokförd, folkbokförs personen på den fastighet där hen med hänsyn till samt-liga omständigheter har starkast anknytning. Faktorer som vägs in i bedömningen är t.ex. familjesituation och arbetsplats. Kan en person inte knytas till en särskild fastighet kan denne, under vissa omständigheter, istället folkbokföras under rubriken ”på kom-munen skriven”. Tidigare kunde en person folkbokföras ”på församling skriven”, men eftersom församlingarna upphörde i folkbokföringen år 2016 folkbokförs från och med 1 januari 2016 istället vissa personer som ”på kommunen skriven”.

Den som bor på äldreboende ska i första hand folkbokföras på boendet, undantag kan dock gälla om boendet är i en annan kommun än där personen var folkbokförd innan flytten skedde till äldreboendet. I ett sådant fall kan personen stå kvar som folkbokförd på tidigare fastighet hos make/maka eller i sista hand kan personen folkbokföras som ”på kommunen skriven”. Andra exempel på när en person kan folkbokföras på en kom-mun är när en person vistas på en vård- eller kriminalvårdsinrättning och saknar an-nan bostad. Det kan även gälla för den som i sin anställning är utsänd av staten, vistas utomlands för kortare tid än ett år och saknar anknytning till någon viss fastighet eller för den som bor i en husvagn som inte står uppställd på viss särskild fastighet utan flyttas runt inom en viss kommun. Om inget av ovanstående är tillämpligt prövas i tur och ordning: - om personen är utflyttad till utlandet - om personen är utan känd hemvist - om personen är försvunnen.

Ett ytterligare exempel är att personer med skyddade personuppgifter kan flytta och medges kvarskrivning, vilket innebär att personens gamla adress tas bort och ersätts med skrivning på kommunen i den gamla folkbokföringsorten.

Att folkbokföra sig på en adress där personen inte är bosatt behöver alltså inte strida mot de regler som finns. Enligt Skatteverket finns det tendenser att det blir allt vanli-gare att skriva sig på en tillfällig adress där personen inte bor. Har man olika boenden som man flyttar mellan så är det kanske inte så lätt att veta var man ska skriva sig. Det viktigaste är då att folkbokföra sig på den adress man har starkast anknytning till och så fort man får ett regelbundet boende anmäla flyttning.52,53

52 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6517006 (hämtat 2019-10-02) 53 SLL/TRF (2016, rev.). Restområden i Stockholms län. Promemoria

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6517006


5. Validering av tidigare prognoser

Vid användningen av befolkningsprognoser gäller det att vara medveten om att progno-ser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs tio prognoser för Stockholms län gjorda åren 2009–2018 för år 2018 mot det faktiska utfallet 2018 efter befolkning-ens ålder.

Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningen i de flyttnings-benägna samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna 20–39 år, till vilka flyttningar-na är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också anta-let födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna. Dessa barn är inte födda då prognosen tas fram, utan beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. I alla utom de senaste två årens prognoser överskattades antalet födda barn år 2018, något mindre i de tidigaste prognoserna, men för prognoserna 2011–2016 överskattades antalet födda med 2 700 eller mer. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfall fanns i de högsta åldrarna, vilket till stor del beror på att de äldre flyttar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper och att flyttningarna oftast sker inom länet.

Diagram 61. Stockholms län – Differens i antal personer mellan prognoser gjorda 2009–2018 för år 2018 och det faktiska utfallet 2018 efter ålder

Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning.

-5 000

-4 000

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

2009 20102011 20122013 20142015 20162017 2018


Jämförelser mellan 2018 och 2019 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden 2018–2027. Värdena för år 2018 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos beräknas länets befolkning bli lägre i årets prognos under alla prognosåren. En viss nedjustering av antagandet om frukt-samheten fram till år 2022 har gjorts i årets prognos jämfört med 2018 års prognos. In-flyttningen till Stockholms län från övriga Sverige ligger i årets prognos på en lägre nivå under hela perioden än i förra årets prognos. Detsamma gäller för den inrikes utflytt-ningen från länet, med undantag för innevarande år. Även utvandringen ligger under hela perioden på en lägre nivå, och detsamma gäller för invandringen bortsett från de sista tre prognosåren. Främst beror invandringens lägre nivå på att SCB:s framskriv-ning för riket har sänkt invandringsantagandet.

Diagram 62. Stockholms län – Jämförelse av folkmängd åren 2018–2028 mellan prognoserna1 framtagna 2018 och 2019

1 Värdet för år 2018 i 2019 års prognos avser det faktiska utfallet.

En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2027 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för yngre barn och för unga vuxna i åldrarna runt 25 till 40 år. Största differensen mellan pro-gnoserna är det för 8-åringarna, i årets prognos beräknas det finnas 1 300 färre 8-åringar år 2027 jämfört med förra årets prognos. Största anledningen till denna stora differens är att antalet födda 2019 (som fyller åtta år 2027) i årets prognos justerats ned efter att hänsyn tagits till det faktiska antalet födda under det första halvåret i år.

År 2027 väntas enligt årets prognos en folkmängd som är totalt 4 700 personer färre jämfört med den prognos som gjordes förra året. I åldrarna 0–8 år beräknas det finnas 2 800 färre personer och i åldrarna 29–34 år 1 500 färre, medan det i åldrarna 35–46 år beräknas finnas 2 600 fler personer i årets prognos. Alla åldrar från 47 år och uppåt beräknas ha färre personer i årets än i förra årets prognos.

2 100 000

2 200 000

2 300 000

2 400 000

2 500 000

2 600 000

2 700 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Antal

År

2019 års prognos

2018 års prognos


Diagram 63. Stockholms län – Jämförelse av befolkningens ålderssammansättning år 2027 mellan prognoserna framtagna 2018 och 2019

Att jämföra befolkningsutvecklingen för en åldersgrupp under respektive prognospe-riod kan resultera i stora skillnader. Det är dock inte bara olika antagandena för pro-gnoserna som påverkar utfallet, utan även födelsekohorternas olika storlek ger upphov till skillnader.

Utfallet för första halvåret 2019 indikerar 1 900 färre födda barn i länet jämfört med vad som prognostiserades för 2019 i förra årets prognos. Även under de efterföljande prognosåren blir födelsetalen lägre till följd av lägre fruktsamhetstal och på sikt en mindre befolkning. När det gäller döda indikerar halvårsutfallet att antalet avlidna 2019 kommer att bli 991 färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under de resterande prognosåren beräknas antalet döda dock ligga något över nivån i 2018 års prognos.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+

Antal

Ålder

2018 års prognos

2019 års prognos


Diagram 64. Stockholms län – Jämförelse av antalet födda och döda 2018–2028 mellan prognoserna1 framtagna 2018 och 2019


Utfallet för första halvåret 2019 indikerar att antalet inflyttade till länet från övriga Sve-rige kommer att bli 2 800 färre än vad som förväntades för 2019 i förra årets prognos. Även under resten av prognosperioden väntas inflyttningen bli lägre än i 2018 års pro-gnos. En orsak till detta är att hela Sveriges befolkning antas öka i lägre takt än i riks-prognosen 2018, en följd av lägre förmodad invandring under de närmaste åren, och att därmed färre flyttar in till länet även om inflyttningsbenägenheten är densamma. Ut-flyttningen till andra län i Sverige väntas, baserad på halvårsstatistiken, bli 92 personer fler än i förra årets prognos. Under de resterande prognosåren väntas den dock bli lägre än vad som beräknades i 2018 års prognos, en följd av en lägre antagen befolkning.

Diagram 65. Stockholms län – Jämförelse av antalet inrikes inflyttade och utflyt-tade 2018–2028 mellan prognoserna1 framtagna 2018 och 2019


10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Antal

År

Födda 2018 års prognosFödda 2019 års prognosDöda 2018 års prognosDöda 2019 års prognos

32 000

34 000

36 000

38 000

40 000

42 000

44 000

46 000

48 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Antal

År

Inrikes inflytt 2018 års prognosInrikes inflytt 2019 års prognosInrikes utflytt 2018 års prognosInrikes utflytt 2019 års prognos


När det gäller invandringen till länet tyder statistik för första halvåret på att den år 2019 blir 493 personer färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Även under de närmaste åren väntas invandringen bli lägre, men från och med 2025 bli högre än i förra årets prognos. Antalet utvandrade väntas efter halvårsutfallet bli 2 380 färre år 2019 än i förra årets prognos, och även under resten av prognosperioden väntas den bli lägre än i 2018 års prognos. Detta är en följd av en lägre antagen invandring och lägre befolkning i årets prognos.

Diagram 66. Stockholms län – Jämförelse av antalet invandrade och utvandrade 2018–2028 mellan prognoserna1 framtagna 2018 och 2019


Jämförelse mellan länsprognoserna framtagna under åren 2015–2019 I detta avsnitt jämförs resultaten avseende antalet födda och antalet döda mellan hu-vudprognoserna för länet framtagna 2015–2019. Värdena för första året i varje prognos är faktiskt utfall. Diagrammen visar hur utvecklingen i länet och riket och förändringen av antagandena i framskrivningen för riket påverkat varje länsprognos.

I årets prognos prognostiseras ett lägre antal födda, för alla prognosår, än antalet födda i prognoserna 2015–2018. År 2019, första prognosåret i årets prognos, var skillnaden mellan högsta (2015 års prognos) och lägsta prognos (2019 års prognos) 5 200 födda barn. På sikt minskar skillnaden mellan prognoserna. I 2015 års prognos prognostise-rades antalet födda år 2024 till 36 500, medan antalet i årets prognos för samma år väntas bli 33 100 födda.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Antal

År

Invandrade 2018 års prognosInvandrade 2019 års prognosUtvandrade 2018 års prognosUtvandrade 2019 års prognos


Diagram 67. Stockholms län – Prognostiserat1 antal födda i prognoserna framtagna 2015–2019

1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall.

För antalet döda är skillnaderna inte så stora mellan prognoserna, årets prognos har dock flest antal döda under hela prognosperioden förutom år 2019. I årets prognos be-räknas antalet döda bli 17 300 år 2024, vilket kan jämföras med 16 900 döda i 2017 års prognos som skiljer sig mest från 2019 års prognos. Vid beräkning av antalet döda i prognosen för länet används som tidigare nämnts bland annat dödligheten i SCB:s framskrivning för riket, se avsnittet SCB:s framskrivning av rikets befolkning.

Diagram 68. Stockholms län – Prognostiserat1 antal döda i prognoserna framtagna 2015–2019

1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall.

27 000

28 000

29 000

30 000

31 000

32 000

33 000

34 000

35 000

36 000

37 000

2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 År

2015 års prognos2016 års prognos2017 års prognos2018 års prognos2019 års prognos

14 000

14 500

15 000

15 500

16 000

16 500

17 000

17 500

18 000

18 500

19 000

2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 År

2015 års prognos2016 års prognos2017 års prognos2018 års prognos2019 års prognos


Förra årets kommunprognoser och utfallet 2018 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2018 och de faktiska folkmängderna detta år framgår att den relativt sett största överskattningen gjordes för Upplands-Bro kommun på 1,4 procent, eller i antal 402 personer. Detta var även den största överskattningen antalsmässigt. Botkyrka kommun hade både den relativt och antalsmässigt största underskattningen, -1,0 procent och i antal -911 personer.

Diagram 69. Kommunerna i Stockholms län – Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2018 för år 2018 och faktiskt utfall 2018

Ett positivt värde innebär en överskattning i prognosen av det faktiska utfallet, ett negativt värde en un-derskattning.

-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5

ÖsteråkerVärmdö

VaxholmVallentuna

Upplands-BroUpplands Väsby

TäbyTyresö

SödertäljeSundbyberg

StockholmSolna

SollentunaSigtunaSalem

NynäshamnNykvarnNorrtälje

NackaLidingöJärfälla

HuddingeHaninge

EkeröDanderydBotkyrka

Procent

-1 000 -500 0 500

ÖsteråkerVärmdö

VaxholmVallentuna

Upplands-BroUpplands Väsby

TäbyTyresö

SödertäljeSundbyberg

StockholmSolna

SollentunaSigtunaSalem

NynäshamnNykvarnNorrtälje

NackaLidingöJärfälla

HuddingeHaninge

EkeröDanderydBotkyrka

Antal


6. Rapporter om komponentanalyser och demografi

Vad är demografi? Ordet demografi kommer från grekiskans demo (folk) och graphein (att beskriva) och är vetenskapen om en befolknings storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid. En befolkning kan i stora drag förändras genom tre olika skeenden, födslar, dödsfall och migration. Inom dessa områden studeras vitt skilda händelser så som gif-termål, samboförhållanden, sjukdomsförlopp, föräldraledighet, arbetsmarknader och jämställdhet.54 Demografi delas in i tre huvudområden; social, ekonomisk och medi-cinsk demografi. Dessa tar sats i olika företeelser och har olika användningsområden, men de påverkar och påverkas alla av varandra och är alla tre viktiga att ha i åtanke vid demografisk analys, oavsett gren. Den sociala demografin handlar om att förstå befolk-ningens sammansättning och förändringar utifrån ett socialt perspektiv, med andra ord hur samhället påverkar människans beteende, och hur människans beteende påverkar samhället. Ekonomisk demografi handlar i mångt och mycket om hur människors bete-ende påverkar och påverkas av ekonomin. Även här handlar det om ett ömsesidigt be-roende mellan människan och ekonomin. Medicinsk demografi ägnar sig åt sambanden mellan människor och olika medicinska åkommor samt dödlighet.

Rapporter om komponentanalyser I tidigare stadier av prognosarbeten fokuserade analyserna på det som var möjligt med den demografiska statistik och de metoder som då var tillgängliga. I takt med att pro-gnoserna och den demografiska statistiken utvecklats och befolkningen växt och diver-sifierats har också komplexiteten i förfrågningarna och kraven på kvalificerade analyser ökat. Framför allt gäller det barnafödande, barn och mödrar, fruktsamhet och mortali-tet, livslängd och äldre, migration och migranter samt utrikesfödda och utländsk bak-grund, där frågorna återkommer. Syftet med rapporterna är framför allt analyserande och förklarande – vem, med vilka egenskaper och – om möjligt – varför, och hur påver-kar det prognoserna genom prognosmodellerna och antagandena?

Med utgångspunkt från depressionen under andra halvan av 1990-talet då inflytt-ningen till länet från övriga riket ökade kraftigt (men fruktsamheten och invandringen minskade) gjordes ett antal forskningsstudier vid KTH: Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen, Migration och förnyelse av Stockholmsregionen, Migration över Östersjön till Stockholmsregionen samt Stockholmarnas flyttningar till och från hög-skolestudier och efter det Stockholmsflyttare under 100 år.

I studien Alla vi stockholmare – inflyttare, återflyttare och infödda, studeras migrat-ionen till Stockholmsregionen 1990–1998 och i Kompetens och konkurrens studeras konkurrensen mellan regionerna om arbetskraften i olika branscher.

54 Dribe, Martin och Stanfors Maria, Demografins grunder, 2010.


I En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mä-lardalen på NUTS5-nivå analyseras befolkningsutvecklingen ur ett hållbarhetsper-spektiv utvecklad inom ESPON-projektet ”Demographic trends”.

Under slutet av 2000-talet gjordes Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet som är en statistisk registerstudie med detaljerad redovisning av olika gruppers flyttningar. Rapporten behandlar ingående både in- och utvandring och inrikes flyttningar under perioden 1986–2005, där speciellt omständigheterna under 1990-talet utmärker sig. Rapporten har flera elektroniska kommunbilagor.

Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994–2006 i ett etniskt perspektiv redovisar analyser av individers flyttningar till samt inom Stockholmsregionen longitudinellt över tiden. Bostads- och boendekarriärer och flyttrisker för olika etniska och socioeko-nomiska grupper studeras med regressionsanalyser. Segregationsindex beräknas för olika etniska grupper. Resultaten redovisas ned till basområdesnivå på bland annat kartor.

I en serie studier baserade på bland annat ett omfattande enkätmaterial om flyttningar och flyttmotiv har olika sociodemografiska grupper och deras motiv och egenskaper analyserats. Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige och ”Pens-ionspuckeln” 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen redovisar analyser av olika typer av flyttare och deras bakomliggande skäl. I en liknande rapport Vart tar in-vandrarna vägen? delas utrikesfödda in i olika grupper och deras vidareflyttningar studeras över tiden. Med fokus på den stora ökningen av barn i länet har barnfamiljer-nas flyttmotiv undersökts i studien Varför flyttar svenska barnfamiljer? och i rappor-ten Barnfamiljernas flyttningar kring sekelskiftet 2000 analyseras barnfamiljernas ur-sprung, tillväxt, flyttmönster och vissa socioekonomiska egenskaper under olika perioder.

I två studier, med hjälp av metoden EquiPop, kartläggs dels In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen som i ett omfattande kartmaterial redovisar samtliga bebodda ko-ordinater i Sverige och benägenheten att flytta till och från ett antal olika delar i Stock-holms län, och dels Segregation i Stockholmsregionen som beräknar k-närmsta gran-nar med hjälp av koordinatsatta individers attribut inom olika k-avstånd. Den ökande segregationen är ett resultat både av in- och utflyttningen och också av individers vida-reflyttningar och bostadsbyten inom regionen.

I rapporten Inrikes flyttare till och från Stockholms län och deras egenskaper, 2015-2017 är också flyttningarna i fokus. I rapporten studeras egenskaperna hos flyttare in-delade i tre födelsegrupper; födda i Stockholms län, födda i övriga riket och utrikes-födda.

Efter tillkomsten av hushållsregistret 2011 har det börjat bli möjligt att studera hushåll. Uppgifterna om hushållen och uppgifterna i lägenhetsregistret är dock behäftade med bortfall och partiellt bortfall. Bortfallet för hushållen är imputerat men matchningen mellan befolkning och boende, speciellt i nyproduktion, lider av eftersläpning. I en stu-die från 2016, Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna, har


exempelvis flera år slagits samman för att erhålla tillräckligt stor mängd data för ana-lyser ner på kommunnivå.

I promemorian Bostadsbyggnadsplaner och rapporterat utfall för kommuner och basområden 2011–2016 har antalet planerade bostäder jämförts med antalet bostäder som rapporterats färdiga. På kommun- och basområdesnivå överskattas byggandet i många fall, men det finns även områden i vilka byggandet underskattas. På länsnivå är träffsäkerheten dock relativt hög, även om det förekommer en systematisk överskatt-ning; anledningen är att överskattning och underskattning på de lägre regionala nivå-erna jämnar ut varandra.


Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar

Region Stockholm (2019:01). Modellutveckling av demografisk prognos 2018-2060/2040 för Stockholms län

Region Stockholm (2019:02). Modellutveckling av demografisk prognos 2018-2060/2040 efter personers bakgrund

Region Stockholm (2019:03). Personer 55 år och äldre i Stockholms län 2018 – förstu-die. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2019–2028/2060

Region Stockholm (2019:04). Åldersstruktur och försörjningskvoter i Stockholms läns kommuners 244 planområden 2007/2017/2027. Demografisk rapport, Befolkningspro-gnos 2019–2028/60

Region Stockholm (2019:07). Modellutveckling 2019: Översyn av UCM-modeller för in-rikes inflyttning på kommunnivå. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2019–2028/2060

Region Stockholm (2019:08). Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2018. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2019–2028/2060

Region Stockholm (2019:11). Kommunernas bostadsbyggandsplaner 2019-2028/2030

SLL/TRF (2018:09). Boendestrukturen i Stockholms län och delområden 2017. Regis-terstudie

SLL/TRF (2018:08). Hushållsstrukturen i Stockholms län och delområden 2014–2017. Registerstudie

SLL/TRF (2018:07). Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet 2017. De-mografisk rapport, Befolkningsprognos 2018–2027/2060

SLL/TRF (2018:05). Bostadsbyggnadsplaner i Stockholms län från ca 2017 och framåt, insamlade från källor på internet. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2018–2027/2060

SLL/TRF (2018:04-2). Bostadsbyggnadsplaner och rapporterat utfall för kommuner och basområden 2011–2016. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2018–2017

SLL/TRF (2018:02). Modellutveckling 2018: UCM - Unobserved component model - En ny modell för inrikes inflyttning på kommunnivå. Demografisk rapport, Befolk-ningsprognos 2018–2027/2060

SLL/TRF (2018:01-2). Inrikes flyttare till och från Stockholms län och deras egen-skaper, 2015-2017, komplettering. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2018–2027/60

SLL/TRF (2017). Flyttbenägna åldrar i Stockholms län; babyboomen 1990 och dess för-ändring genom inrikes flyttningar och invandring. Promemoria

SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kom-muner och delområden. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016–2025/50


SLL/TRF (2016:06). Barnhushållens flyttningar och flytt från föräldrahemmet för unga vuxna. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016–2025/2050.

SLL/TRF (2015:05). Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Demo-grafisk rapport, Befolkningsprognos 2015–2024/2050

SLL/TRF (2014:01). Alternativa byggplaner. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014–2023/2045

SLL/TRF (2014:08). Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. De-mografisk rapport, Befolkningsprognos 2014–2023/2045

SLL/TRF (2014:09). Segregation i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolk-ningsprognos 2014–2023/2045.

SLL/TRF (2013:04). Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2013–2022/45

SLL/TRF (2012:04). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011–2020. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012–2021/40

SLL/TRF(2012:05). Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den ”Andra Demografiska Transitionen”. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012–2021/45

SLL/TRF (2012:10). Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport, Befolk-ningsprognos 2012–2021/45

SLL/TRF (2011:02). ”Pensionspuckeln” 55+ flyttningar till och från Stockholmsreg-ionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2011–2020

SLL/TRF (2011:04). Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Befolkningsprognos 2011–2020

SLL/TRF (2011:05). Utjämningar i kommunprognosen. Befolkningsprognos 2011–2020

SLL/TRF (2010:5). Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige. Be-folkningsprognos 2010–2019

SLL/TRF (2008:3). Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994–2006 i ett etniskt per-spektiv. Befolkningsprognos 2008–2017

RTK (2007:3). Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling. Gula serien, Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006–2015

RTK (Rapport 2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

KTH: SLL/TRF (2009:6). En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på ut-vecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå. Befolkningsprognos 2009–2018

RTK (2004). Stockholmsflyttare under 100 år. Johansson, M. & Persson, L.O.

RTK (2002:4). Alla vi stockholmare – inflyttare, återflyttare och infödda. Gula Serien


RTK (2001:5). Kompetens och konkurrens. Gula Serien

RTK (Rapport 1998:5). Migration över Östersjön till Stockholmsregionen

RTK (PM 1998:16). Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier

RTK (Rapport 1998:4). Migration och förnyelse av Stockholmsregionen

RTK (PM 1997:16). Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen

SCB: Statistiska centralbyrån (SCB) (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070. Stat-istiska meddelanden BE 18 SM 1901

Statistiska centralbyrån (SCB) (2018). Sveriges framtida befolkning 2018–2070. Demo-grafiska rapporter 2018:1

Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Sveriges framtida befolkning 2017–2060. Stat-istiska meddelanden BE 18 SM 1701

Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Demografiska rapporter 2016:2

Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). Sveriges framtida befolkning 2016–2060. Stat-istiska meddelanden BE 18 SM 1601

Statistiska centralbyrån (SCB) (2015). Sveriges framtida befolkning 2015–2060. Demo-grafiska rapporter 2015:2

Statistiska centralbyrån (SCB) (2014). Utrikes föddas barnafödande – före och efter in-vandring. Demografiska rapporter 2014:4

Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Kvinnors medellivslängd minskade 2012. Artikel 2013:57

Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Flera skäl till invandring idag. Välfärd 1/2013

Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Olika generationers barnafödande. Demografiska rapporter 2011:3

Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. Bakgrunds-material om demografi, barn och familj 2011:1

Statistiska centralbyrån (SCB) (2010). Födda i Sverige – ändå olika? Demografiska rap-porter 2010:2

Övrigt: Eurostat (2019). Ageing Europe — looking at the lives of older people

Migrationsverket (2019). Verksamhets- och utgiftsprognos Juli 2019

Röda Korset (2018). Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen

Tillväxtanalys (PM 2015:22). Funktionella analysregioner – revidering 2015

Dribe, M., Stanfors, M. (2010). Demografins grunder. SNS Förlag


Gumucio, I. (2008) Tillbaka till framtiden. En studie av demografin runt Medelhavet. Arbetsrapporter, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr. 666. <http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:134/FULLTEXT01.pdf>

Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2014).The future of international migration. In W. Lutz, W. Butz and Samir, K.C. (Eds.), World Population and Human Capital in the 21st Century, 333-398, Chapter 6. Oxford University Press.

Abel, Guy J., Samir, K.C. & Sander, N. (2014). Examining the Role of International Mi-gration in Global Population Projections

Van der Gaag, N. & De Beer, J., NIDI (2014) From demographic dividend to demo-graphic burden: the impact of population ageing on potential economic growth in Eu-rope. Paper submitted for publication in TESG, presented at the EPC in Budapest, June 2014

SOU (2007:35). Långtidsutredningen. Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008

Plane D. A., Jurjevich J.R. (2009). Ties that no longer bind? The Patterns and repercus-sions of age-articulated migrations up and down the U.S. urban hierarchy. University of Arizona

Makridakis, S., Wheelwright, S. C., Hyndman, R. J. (1998) Forcasting, Methods and ap-plications. Third edition. John Wiley & Sons, Inc. p

Länkar: http://ec.europa.eu/eurostat

http://www.demographic-research.org/

http://www.iussp.org/

http://www.eaps.nl

http://www.migrationpolicy.org

http://www.tillvaxtanalys.se

https://tillvaxtverket.se

http://www.globalutmaning.se

https://www.census.gov/topics/population.html

https://www.espon.eu/

http://www.nidi.knaw.nl/en?set_language=en

http://en.wikipedia.org/wiki/Demographic_dividend

http://www.findikaattori.fi/sv/32

http://www.ssb.no/

http://www.wittgensteincentre.org/en/index.htm

http://equipop.kultgeog.uu.se/

http://equipop.kultgeog.uu.se/


https://www.wrsaonline.org/newsite/

http://hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi (hämtat 2019-10-08)

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6517006 (hämtat 2019-10-02).

https://tillvaxtverket.se/statistik/regional-utveckling/regionala-indelningar/fa-reg-ioner.html (hämtat 2019-09-04)

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam-ling/lag-198280-om-anstallningsskydd_sfs-1982-80 (hämtat 2019-09-10)

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Ny-hetsarkiv-2019/2019-07-19-Forlangning-av-den-tillfalliga-lagen-trader-i-kraft (hämtat 2019-09-18)

https://www.migrationsinfo.se/migration/klimatflyktingar/ (hämtat 2019-10-30)

https://www.unhcr.org/search?query=climate%20migration (hämtat 2019-10-31)

https://www.migrationsinfo.se/migration/klimatflyktingar/

https://www.unhcr.org/search?query=climate%20migration


Tabellbilaga

Tabell 1. Kommunerna i Stockholms län – Folkmängd med osäkerhetsintervall och relativ felmarginal 2019-2026

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0114 Upplands Väsby Osäkerhetsintervall, lägre gräns 46 381 47 044 48 073 48 982 50 107 51 007 51 826 53 104 Prognos 46 723 47 873 49 047 50 261 51 497 52 760 54 049 55 369 Osäkerhetsintervall, övre gräns 47 064 48 703 50 020 51 541 52 886 54 513 56 273 57 635 Relativ felmarginal 0,7% 1,7% 2,0% 2,5% 2,7% 3,3% 4,1% 4,1% 0115 Vallentuna Osäkerhetsintervall, lägre gräns 33 966 34 196 34 250 34 090 33 720 33 830 33 619 33 536 Prognos 34 206 34 666 35 084 35 467 35 805 36 098 36 388 36 674 Osäkerhetsintervall, övre gräns 34 447 35 137 35 918 36 843 37 889 38 367 39 157 39 811 Relativ felmarginal 0,7% 1,4% 2,4% 3,9% 5,8% 6,3% 7,6% 8,6% 0117 Österåker Osäkerhetsintervall, lägre gräns 45 356 45 252 45 040 44 787 44 837 45 027 45 384 45 668 Prognos 45 573 46 151 46 728 47 313 47 887 48 452 49 009 49 562 Osäkerhetsintervall, övre gräns 45 790 47 050 48 416 49 840 50 937 51 878 52 634 53 457 Relativ felmarginal 0,5% 1,9% 3,6% 5,3% 6,4% 7,1% 7,4% 7,9% 0120 Värmdö Osäkerhetsintervall, lägre gräns 44 939 45 220 45 304 45 463 45 492 45 880 48 021 48 140 Prognos 45 182 45 813 46 378 46 887 47 329 47 710 48 079 48 437 Osäkerhetsintervall, övre gräns 45 426 46 407 47 452 48 311 49 166 49 539 48 138 48 734 Relativ felmarginal 0,5% 1,3% 2,3% 3,0% 3,9% 3,8% 0,1% 0,6% 0123 Järfälla Osäkerhetsintervall, lägre gräns 79 824 81 669 83 398 84 617 85 738 86 710 87 760 89 393 Prognos 80 454 82 731 85 131 87 507 89 961 92 541 95 101 97 711 Osäkerhetsintervall, övre gräns 81 084 83 793 86 863 90 396 94 184 98 373 102 442 106 029 Relativ felmarginal 0,8% 1,3% 2,0% 3,3% 4,7% 6,3% 7,7% 8,5% 0125 Ekerö Osäkerhetsintervall, lägre gräns 28 307 28 380 28 490 28 653 29 005 29 113 29 496 29 610 Prognos 28 528 28 774 28 972 29 208 29 400 29 582 29 771 29 916 Osäkerhetsintervall, övre gräns 28 748 29 168 29 453 29 763 29 794 30 051 30 046 30 222 Relativ felmarginal 0,8% 1,4% 1,7% 1,9% 1,3% 1,6% 0,9% 1,0% 0126 Huddinge Osäkerhetsintervall, lägre gräns 111 941 112 499 113 827 116 057 118 150 121 120 123 031 125 393 Prognos 112 858 114 129 115 704 117 584 119 667 121 965 124 464 126 964 Osäkerhetsintervall, övre gräns 113 775 115 760 117 581 119 110 121 184 122 810 125 896 128 535 Relativ felmarginal 0,8% 1,4% 1,6% 1,3% 1,3% 0,7% 1,2% 1,2% 0127 Botkyrka Osäkerhetsintervall, lägre gräns 93 586 95 321 96 423 97 485 98 773 101 673 104 989 108 203 Prognos 94 583 96 673 98 571 100 581 102 584 104 497 106 495 108 539 Osäkerhetsintervall, övre gräns 95 580 98 024 100 720 103 677 106 396 107 321 108 002 108 875 Relativ felmarginal 1,1% 1,4% 2,2% 3,1% 3,7% 2,7% 1,4% 0,3% 0128 Salem Osäkerhetsintervall, lägre gräns 16 559 16 484 16 374 16 492 16 442 16 288 15 947 15 973 Prognos 16 771 16 878 16 965 17 048 17 123 17 193 17 258 17 319 Osäkerhetsintervall, övre gräns 16 983 17 272 17 556 17 603 17 803 18 097 18 569 18 664 Relativ felmarginal 1,3% 2,3% 3,5% 3,3% 4,0% 5,3% 7,6% 7,8%


Tabell 1. Kommunerna i Stockholms län – Folkmängd med osäkerhetsintervall och relativ felmarginal 2019-2026 forts.

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0136 Haninge Osäkerhetsintervall, lägre gräns 91 159 92 152 92 916 94 209 94 500 93 294 93 123 93 148 Prognos 91 595 93 700 95 866 98 121 100 412 102 752 105 132 107 565 Osäkerhetsintervall, övre gräns 92 030 95 247 98 816 102 033 106 324 112 209 117 142 121 983 Relativ felmarginal 0,5% 1,7% 3,1% 4,0% 5,9% 9,2% 11,4% 13,4% 0138 Tyresö Osäkerhetsintervall, lägre gräns 48 317 48 279 48 291 48 429 48 867 49 194 50 237 50 563 Prognos 48 568 49 183 49 785 50 393 50 994 51 592 52 189 52 787 Osäkerhetsintervall, övre gräns 48 818 50 086 51 279 52 357 53 120 53 989 54 141 55 012 Relativ felmarginal 0,5% 1,8% 3,0% 3,9% 4,2% 4,6% 3,7% 4,2% 0139 Upplands-Bro Osäkerhetsintervall, lägre gräns 29 073 29 359 29 521 30 063 30 595 30 144 30 299 30 017 Prognos 29 495 30 197 30 936 31 722 32 535 33 374 34 234 35 116 Osäkerhetsintervall, övre gräns 29 916 31 035 32 351 33 381 34 475 36 603 38 169 40 216 Relativ felmarginal 1,4% 2,8% 4,6% 5,2% 6,0% 9,7% 11,5% 14,5% 0140 Nykvarn Osäkerhetsintervall, lägre gräns 10 958 10 896 10 866 10 744 10 541 10 532 10 548 10 452 Prognos 11 035 11 224 11 383 11 517 11 627 11 716 11 784 11 834 Osäkerhetsintervall, övre gräns 11 112 11 553 11 901 12 289 12 712 12 900 13 021 13 215 Relativ felmarginal 0,7% 2,9% 4,5% 6,7% 9,3% 10,1% 10,5% 11,7% 0160 Täby Osäkerhetsintervall, lägre gräns 71 285 71 754 72 145 72 391 72 712 72 683 72 569 72 822 Prognos 71 696 72 373 73 081 73 833 74 595 75 372 76 161 76 964 Osäkerhetsintervall, övre gräns 72 106 72 991 74 017 75 275 76 478 78 062 79 752 81 107 Relativ felmarginal 0,6% 0,9% 1,3% 2,0% 2,5% 3,6% 4,7% 5,4% 0162 Danderyd Osäkerhetsintervall, lägre gräns 32 922 32 755 32 593 32 596 32 021 31 812 32 462 31 849 Prognos 33 080 33 203 33 198 33 137 33 028 32 892 32 772 32 673 Osäkerhetsintervall, övre gräns 33 238 33 651 33 802 33 678 34 035 33 973 33 082 33 497 Relativ felmarginal 0,5% 1,3% 1,8% 1,6% 3,0% 3,3% 0,9% 2,5% 0163 Sollentuna Osäkerhetsintervall, lägre gräns 73 478 74 457 75 143 75 764 76 502 78 019 79 525 80 820 Prognos 73 941 74 992 76 070 77 145 78 219 79 280 80 347 81 420 Osäkerhetsintervall, övre gräns 74 405 75 528 76 996 78 525 79 935 80 540 81 169 82 021 Relativ felmarginal 0,6% 0,7% 1,2% 1,8% 2,2% 1,6% 1,0% 0,7% 0180 Stockholm Osäkerhetsintervall, lägre gräns 972 209 978 707 982 775 985 964 989 728 999 916 1 020 733 1 037 324 Prognos 974 632 987 381 999 137 1 010 455 1 020 940 1 030 954 1 040 600 1 050 071 Osäkerhetsintervall, övre gräns 977 055 996 054 1 015 499 1 034 947 1 052 152 1 061 993 1 060 466 1 062 817 Relativ felmarginal 0,2% 0,9% 1,6% 2,4% 3,1% 3,0% 1,9% 1,2% 0181 Södertälje Osäkerhetsintervall, lägre gräns 99 090 100 191 101 824 103 694 105 041 105 701 106 099 107 177 Prognos 99 454 101 202 102 907 104 639 106 347 108 072 109 825 111 631 Osäkerhetsintervall, övre gräns 99 817 102 214 103 989 105 584 107 654 110 443 113 551 116 085 Relativ felmarginal 0,4% 1,0% 1,1% 0,9% 1,2% 2,2% 3,4% 4,0%


Tabell 1. Kommunerna i Stockholms län – Folkmängd med osäkerhetsintervall och relativ felmarginal 2019-2026 forts.

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0182 Nacka Osäkerhetsintervall, lägre gräns 105 203 106 313 107 387 108 202 108 872 109 118 109 515 109 438 Prognos 105 640 107 336 109 021 110 588 112 164 113 669 115 117 116 553 Osäkerhetsintervall, övre gräns 106 077 108 360 110 654 112 974 115 455 118 220 120 718 123 668 Relativ felmarginal 0,4% 1,0% 1,5% 2,2% 2,9% 4,0% 4,9% 6,1% 0183 Sundbyberg Osäkerhetsintervall, lägre gräns 51 610 52 333 52 397 51 482 51 083 50 077 51 498 51 908 Prognos 52 130 53 586 54 978 56 341 57 647 58 922 60 173 61 416 Osäkerhetsintervall, övre gräns 52 649 54 839 57 559 61 200 64 212 67 767 68 848 70 925 Relativ felmarginal 1,0% 2,3% 4,7% 8,6% 11,4% 15,0% 14,4% 15,5% 0184 Solna Osäkerhetsintervall, lägre gräns 81 658 81 997 81 923 81 967 81 291 80 180 77 688 77 199 Prognos 82 239 83 506 84 663 85 792 86 861 87 863 88 849 89 845 Osäkerhetsintervall, övre gräns 82 820 85 014 87 403 89 616 92 430 95 545 100 011 102 491 Relativ felmarginal 0,7% 1,8% 3,2% 4,5% 6,4% 8,7% 12,6% 14,1% 0186 Lidingö Osäkerhetsintervall, lägre gräns 47 979 47 898 47 942 47 825 47 592 47 616 47 337 48 305 Prognos 48 193 48 560 49 014 49 449 49 831 50 273 50 694 51 107 Osäkerhetsintervall, övre gräns 48 407 49 223 50 086 51 073 52 071 52 929 54 051 53 909 Relativ felmarginal 0,4% 1,4% 2,2% 3,3% 4,5% 5,3% 6,6% 5,5% 0187 Vaxholm Osäkerhetsintervall, lägre gräns 11 811 11 721 11 674 11 503 11 245 11 033 10 824 10 710 Prognos 11 919 11 979 12 058 12 160 12 270 12 390 12 504 12 615 Osäkerhetsintervall, övre gräns 12 026 12 236 12 441 12 816 13 294 13 747 14 185 14 519 Relativ felmarginal 0,9% 2,2% 3,2% 5,4% 8,4% 11,0% 13,4% 15,1% 0188 Norrtälje Osäkerhetsintervall, lägre gräns 62 094 62 137 62 095 62 164 62 581 63 084 63 255 63 792 Prognos 62 395 63 038 63 666 64 289 64 905 65 510 66 100 66 681 Osäkerhetsintervall, övre gräns 62 697 63 939 65 238 66 413 67 230 67 935 68 944 69 570 Relativ felmarginal 0,5% 1,4% 2,5% 3,3% 3,6% 3,7% 4,3% 4,3% 0191 Sigtuna Osäkerhetsintervall, lägre gräns 48 071 48 437 49 397 50 245 51 227 53 147 54 219 56 284 Prognos 48 667 49 727 50 795 51 890 52 983 54 087 55 200 56 328 Osäkerhetsintervall, övre gräns 49 263 51 017 52 192 53 535 54 740 55 028 56 181 56 372 Relativ felmarginal 1,2% 2,6% 2,8% 3,2% 3,3% 1,7% 1,8% 0,1% 0192 Nynäshamn Osäkerhetsintervall, lägre gräns 28 338 28 437 28 642 28 728 28 782 29 084 29 166 29 215 Prognos 28 553 28 731 28 985 29 143 29 304 29 530 29 671 29 815 Osäkerhetsintervall, övre gräns 28 768 29 024 29 328 29 559 29 826 29 977 30 175 30 415 Relativ felmarginal 0,8% 1,0% 1,2% 1,4% 1,8% 1,5% 1,7% 2,0%


Tabell 2. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2018–2028

Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Totalt 2 344 124 2 378 108 2 413 604 2 448 120 2 482 466 2 515 910 2 549 042 2 581 960 2 614 907 2 647 452 2 678 896 0 28 798 28 462 30 649 31 395 32 057 32 632 33 086 33 339 33 524 33 686 33 817 1 29 201 28 919 28 631 30 738 31 470 32 109 32 674 33 126 33 385 33 571 33 722 2 30 051 29 284 29 021 28 741 30 798 31 508 32 138 32 700 33 155 33 413 33 587 3 29 764 30 071 29 319 29 058 28 795 30 801 31 502 32 128 32 690 33 140 33 386 4 30 080 29 826 30 104 29 353 29 106 28 849 30 819 31 515 32 142 32 699 33 136 5 29 837 30 166 29 899 30 152 29 413 29 170 28 925 30 869 31 567 32 189 32 733 6 29 332 29 937 30 226 29 949 30 190 29 454 29 222 28 991 30 915 31 608 32 217 7 29 359 29 483 30 056 30 313 30 038 30 265 29 535 29 316 29 100 31 005 31 686 8 30 541 29 464 29 579 30 127 30 366 30 086 30 306 29 587 29 383 29 177 31 056 9 29 465 30 677 29 604 29 711 30 246 30 463 30 185 30 403 29 697 29 503 29 297 10 29 459 29 636 30 822 29 753 29 860 30 378 30 582 30 309 30 529 29 830 29 636 11 28 748 29 610 29 797 30 955 29 898 29 999 30 507 30 704 30 438 30 656 29 957 12 28 385 28 931 29 780 29 967 31 110 30 056 30 159 30 661 30 856 30 594 30 804 13 27 359 28 595 29 137 29 965 30 160 31 285 30 240 30 346 30 848 31 036 30 770 14 27 266 27 604 28 835 29 362 30 181 30 376 31 490 30 456 30 570 31 068 31 244 15 26 404 27 529 27 865 29 080 29 600 30 404 30 606 31 713 30 694 30 811 31 296 16 25 715 26 811 27 928 28 249 29 461 29 969 30 765 30 981 32 089 31 080 31 193 17 24 662 26 149 27 241 28 338 28 656 29 855 30 360 31 156 31 387 32 492 31 483 18 24 722 25 154 26 635 27 707 28 793 29 100 30 295 30 800 31 600 31 841 32 931 19 24 653 24 999 25 451 26 881 27 933 28 982 29 292 30 478 30 983 31 768 32 010 20 23 607 24 711 25 094 25 485 26 857 27 866 28 870 29 185 30 349 30 840 31 585 21 23 320 23 821 24 977 25 259 25 598 26 901 27 876 28 839 29 158 30 292 30 757 22 24 727 24 182 24 754 25 890 26 096 26 373 27 645 28 608 29 552 29 874 30 985 23 27 339 26 146 25 610 26 179 27 321 27 443 27 683 28 952 29 924 30 852 31 160 24 30 832 29 220 28 005 27 407 28 001 29 126 29 202 29 423 30 715 31 700 32 599 25 33 045 32 998 31 370 30 049 29 411 29 996 31 116 31 179 31 399 32 714 33 697 26 35 712 35 145 35 100 33 376 31 992 31 293 31 897 33 024 33 083 33 289 34 600 27 37 440 37 585 37 056 36 908 35 143 33 687 32 964 33 594 34 735 34 776 34 946 28 39 382 38 949 39 176 38 572 38 374 36 563 35 079 34 352 35 013 36 151 36 150 29 38 769 40 555 40 222 40 394 39 761 39 502 37 686 36 197 35 482 36 152 37 257 30 38 652 39 719 41 587 41 236 41 392 40 714 40 428 38 620 37 143 36 428 37 079 31 37 234 39 368 40 469 42 311 41 974 42 095 41 403 41 105 39 325 37 855 37 122 32 37 179 37 852 40 005 41 071 42 912 42 566 42 678 41 983 41 685 39 919 38 437 33 36 346 37 641 38 352 40 457 41 515 43 330 42 993 43 104 42 416 42 108 40 339 34 35 749 36 686 38 003 38 691 40 773 41 803 43 609 43 285 43 403 42 711 42 376 35 34 852 36 000 36 984 38 268 38 956 41 000 42 021 43 821 43 516 43 630 42 917 36 34 917 35 024 36 185 37 162 38 434 39 108 41 129 42 145 43 944 43 644 43 738 37 34 484 35 080 35 209 36 339 37 326 38 574 39 248 41 252 42 269 44 056 43 746 38 35 553 34 604 35 214 35 324 36 442 37 423 38 661 39 337 41 331 42 340 44 101 39 33 593 35 656 34 732 35 320 35 426 36 520 37 507 38 740 39 424 41 401 42 389 40 32 245 33 682 35 720 34 787 35 364 35 456 36 537 37 531 38 764 39 448 41 395 41 31 985 32 371 33 803 35 793 34 866 35 427 35 516 36 589 37 595 38 820 39 492 42 32 557 32 103 32 486 33 891 35 852 34 922 35 475 35 565 36 635 37 645 38 854 43 32 976 32 654 32 219 32 575 33 965 35 889 34 964 35 513 35 606 36 668 37 671 44 34 391 33 055 32 740 32 304 32 649 34 019 35 918 35 001 35 551 35 644 36 689 45 33 825 34 413 33 093 32 766 32 338 32 664 34 021 35 896 34 990 35 534 35 617 46 33 922 33 871 34 455 33 135 32 806 32 380 32 695 34 043 35 899 35 000 35 529 47 33 247 33 936 33 880 34 450 33 140 32 802 32 383 32 689 34 029 35 862 34 962 48 31 666 33 253 33 925 33 859 34 425 33 119 32 779 32 370 32 670 34 000 35 805 49 30 330 31 675 33 254 33 903 33 835 34 392 33 096 32 755 32 356 32 648 33 962


Tabell 2. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2018–2028 forts.

Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 50 31 017 30 318 31 651 33 214 33 848 33 774 34 327 33 041 32 702 32 310 32 588 51 31 647 31 012 30 327 31 642 33 195 33 813 33 737 34 289 33 016 32 676 32 287 52 32 220 31 609 30 973 30 290 31 592 33 131 33 738 33 660 34 212 32 950 32 605 53 32 083 32 157 31 565 30 920 30 243 31 530 33 059 33 655 33 578 34 127 32 871 54 32 180 32 004 32 082 31 501 30 855 30 181 31 456 32 975 33 564 33 484 34 028 55 29 351 32 081 31 911 31 986 31 419 30 769 30 103 31 367 32 877 33 456 33 372 56 27 913 29 235 31 935 31 770 31 845 31 291 30 642 29 983 31 236 32 734 33 300 57 26 339 27 788 29 099 31 770 31 613 31 687 31 147 30 499 29 848 31 089 32 572 58 25 406 26 193 27 626 28 925 31 568 31 418 31 493 30 968 30 324 29 681 30 906 59 24 630 25 253 26 032 27 449 28 739 31 354 31 212 31 287 30 776 30 136 29 499 60 24 292 24 467 25 080 25 851 27 254 28 534 31 121 30 987 31 064 30 565 29 926 61 24 103 24 061 24 233 24 840 25 601 26 987 28 254 30 807 30 681 30 759 30 273 62 23 435 23 858 23 814 23 986 24 587 25 338 26 707 27 961 30 481 30 363 30 439 63 22 226 23 165 23 580 23 538 23 711 24 305 25 046 26 399 27 639 30 122 30 010 64 21 351 21 963 22 882 23 293 23 255 23 428 24 016 24 747 26 082 27 307 29 753 65 21 128 21 071 21 672 22 574 22 983 22 948 23 122 23 703 24 424 25 740 26 948 66 20 751 20 864 20 805 21 400 22 289 22 695 22 664 22 838 23 411 24 124 25 421 67 19 877 20 472 20 583 20 526 21 117 21 991 22 395 22 368 22 543 23 108 23 811 68 20 475 19 616 20 196 20 311 20 258 20 844 21 706 22 107 22 084 22 259 22 818 69 20 518 20 201 19 351 19 925 20 044 19 992 20 574 21 424 21 823 21 803 21 978 70 21 153 20 230 19 906 19 077 19 644 19 766 19 718 20 295 21 133 21 529 21 512 71 21 616 20 848 19 929 19 612 18 803 19 364 19 490 19 445 20 018 20 844 21 237 72 21 291 21 264 20 502 19 606 19 296 18 508 19 063 19 192 19 151 19 719 20 531 73 21 071 20 927 20 885 20 148 19 276 18 975 18 208 18 757 18 889 18 851 19 413 74 20 459 20 686 20 527 20 493 19 783 18 934 18 642 17 896 18 438 18 574 18 539 75 18 597 20 045 20 244 20 100 20 074 19 390 18 568 18 284 17 561 18 096 18 235 76 16 481 18 180 19 570 19 773 19 644 19 626 18 971 18 175 17 901 17 201 17 729 77 14 092 16 067 17 694 19 056 19 264 19 147 19 138 18 512 17 743 17 479 16 803 78 12 544 13 695 15 586 17 169 18 501 18 714 18 611 18 611 18 014 17 274 17 021 79 11 925 12 149 13 239 15 074 16 612 17 911 18 127 18 040 18 049 17 482 16 773 80 11 047 11 494 11 683 12 740 14 513 16 002 17 264 17 483 17 410 17 428 16 893 81 9 760 10 608 11 011 11 197 12 219 13 927 15 364 16 586 16 808 16 751 16 777 82 9 025 9 314 10 096 10 486 10 669 11 652 13 290 14 668 15 847 16 071 16 028 83 7 981 8 560 8 807 9 552 9 929 10 107 11 049 12 610 13 926 15 058 15 282 84 7 046 7 508 8 026 8 265 8 970 9 331 9 504 10 400 11 878 13 126 14 205 85 6 453 6 580 6 979 7 469 7 698 8 360 8 704 8 871 9 717 11 106 12 281 86 6 076 5 957 6 044 6 415 6 873 7 091 7 708 8 031 8 191 8 982 10 275 87 5 572 5 547 5 404 5 490 5 831 6 255 6 460 7 028 7 330 7 480 8 212 88 4 906 5 028 4 972 4 849 4 932 5 241 5 631 5 821 6 338 6 617 6 757 89 4 170 4 364 4 435 4 393 4 287 4 366 4 643 4 995 5 169 5 633 5 886 90 3 720 3 650 3 785 3 849 3 817 3 729 3 803 4 046 4 359 4 517 4 926 91 3 117 3 213 3 122 3 242 3 299 3 275 3 202 3 272 3 482 3 757 3 898 92 2 693 2 639 2 688 2 617 2 721 2 771 2 754 2 694 2 759 2 937 3 174 93 2 307 2 237 2 163 2 207 2 153 2 241 2 284 2 272 2 224 2 282 2 430 94 1 811 1 875 1 791 1 735 1 772 1 732 1 805 1 841 1 833 1 795 1 846 95 1 434 1 438 1 462 1 400 1 358 1 389 1 360 1 419 1 447 1 442 1 413 96 962 1 107 1 088 1 107 1 062 1 031 1 056 1 036 1 082 1 104 1 101 97 815 725 813 801 816 784 762 781 767 802 818 98 568 599 518 581 574 585 563 548 562 553 579 99 308 407 416 360 404 399 407 392 382 393 387 100+ 505 516 560 593 580 599 608 619 617 610 613

JJlL Region Stockholm

stockholms läns prognos – huvudrapportrufs.se/globalassets/f.-demografiska-prognoser/...2...

Documents