Utdrag ur veckobrev:Utdrag ur veckobrev:FFöörra veckan arbetade vi med temat rra veckan arbetade vi med temat ””familjen och slfamiljen och slääktenkten”” ppåå livksunskapenlivksunskapen. . Eleverna fick fundera kring om de tycker Eleverna fick fundera kring om de tycker det det äär viktigt att ha en familj och i sr viktigt att ha en familj och i såå fall fall varfvarföör. r.

Det hDet häär r äär vad nr vad nåågra av era kloka barn gra av era kloka barn svarade:svarade:

””Det Det äär viktigt att ha en familj fr viktigt att ha en familj föör att dr att däär kan r kan man fman fåå respekt, prata om olika saker och respekt, prata om olika saker och ting, ungefting, ungefäär som en psykolog fast hemmar som en psykolog fast hemma””, , ””Det Det äär viktigt att ha en familj fr viktigt att ha en familj föör att man r att man ska kska käänna sig snna sig sääkerker”” ””Det Det äär inte livsviktigt r inte livsviktigt men det kan vara bra ifall man har en bra men det kan vara bra ifall man har en bra familj. Man behfamilj. Man behööver ju alltid ver ju alltid nnåånn som tar som tar hand om en nhand om en näär man r man äär liten och ger en r liten och ger en kkäärlek. Nrlek. Näär man r man äär vuxen behr vuxen behööver man ver man nnåånnsom ger bra rsom ger bra rååd och hjd och hjäälper en. Som man lper en. Som man kan skan sööka trka trööst hos. Som man alltid kan st hos. Som man alltid kan rrääkna medkna med””,,

””Det Det äär viktigt att ha en familj fr viktigt att ha en familj föör att man r att man ska ha nska ha nåågon att prata med och kunna gon att prata med och kunna komma hem till nkomma hem till nåågra som gra som äälskar en vad lskar en vad som som ään har hn har hääntnt””, , ””det det äär viktigt att ha en r viktigt att ha en familj. Ffamilj. Föör utan familj skulle man inte mr utan familj skulle man inte mååbra, fbra, föör man behr man behööver trygghet och nver trygghet och näärhet rhet frfråån en hela tiden. Man vn en hela tiden. Man vääxer snabbare och xer snabbare och mmåår br bäättre. Sttre. Såå det det äär jr jäätteviktigt att ha en tteviktigt att ha en familjfamilj””, , ””det det äär viktigt att ha en familj fr viktigt att ha en familj föör att r att ha mha määnniskor att lite pnniskor att lite påå och man kan bli och man kan bli vvääldigt sur men man blir alltid sams (ldigt sur men man blir alltid sams (……))””

Utdrag ur veckobrev:Utdrag ur veckobrev:

PPåå livskunskapenlivskunskapen denna vecka jobbade vi denna vecka jobbade vi med att hitta bra saker med sig sjmed att hitta bra saker med sig sjäälv, och lv, och det visar sig att det det visar sig att det äär nr nåågonting vi mgonting vi mååste ste trträäna mycket pna mycket påå. Det . Det äär mr måånga som inte nga som inte vvåågar sgar sääga eller knappt ens skriva fga eller knappt ens skriva föör sig r sig sjsjäälv vad de tycker om hos sig sjlv vad de tycker om hos sig sjäälv eller lv eller äär r stolta stolta ööver, ver, ””det kdet käänns som att man nns som att man skryterskryter”” äär kommentaren vi fr kommentaren vi fåår. Framfr. Framföörallt rallt verkar det vara svverkar det vara svåårt att hitta saker i sitt rt att hitta saker i sitt utseende de gillar. Prata gutseende de gillar. Prata gäärna om det rna om det hemma, lhemma, lååt eleverna t eleverna ööva pva påå att beratt beräätta om tta om saker de saker de äär bra pr bra påå, hj, hjäälp dem att komma lp dem att komma ppåå!!

Utdrag ur veckobrev: Utdrag ur veckobrev:

PPåå livskunskapenlivskunskapen har eleverna fhar eleverna fåått gtt gööra ra sina livstrsina livsträäd, dd, däär de funderat kring vilka r de funderat kring vilka hhäändelser som inneburit nndelser som inneburit nåågon slags gon slags fföörräändring i deras liv. Bndring i deras liv. Bååde positiva och de positiva och negativa hnegativa häändelser skulle tas med och alla ndelser skulle tas med och alla skulle ocksskulle ocksåå fundera kring vilka personer fundera kring vilka personer som hjsom hjäälp dem eller hindrat dem plp dem eller hindrat dem påå nnåågot got ssäätt hittills i livet. Ntt hittills i livet. Nåågra kloka reflektioner gra kloka reflektioner frfråån era barn:n era barn:

Vad var Vad var öövningen bra fvningen bra föör?r?””Man kMan käänner sig stolt nner sig stolt ööver det man gjort i sitt ver det man gjort i sitt

livliv””, , ””den var bra, fden var bra, föör man vr man våågar sgar sääga saker ga saker

om sig sjom sig sjäälvlv””, , ””den var bra fden var bra föör man fick veta r man fick veta

hur andra har haft det och att jag kanske kan hur andra har haft det och att jag kanske kan

hjhjäälpa den/dom som haft det svlpa den/dom som haft det svåårtrt””, , ””jag har jag har

trträänat pnat påå att tatt täänka tillbaka pnka tillbaka påå det som hdet som häänt, nt,

vilket jag vilket jag äär dr dåålig plig på”å”, , ””Att titta tillbaka i sitt Att titta tillbaka i sitt

liv och uppskatta bra saker som hliv och uppskatta bra saker som hääntnt””, , ””den den

var bra fvar bra föör att vr att vååga stga ståå fföör sin r sin ååsiktsikt””, ,

””TillbakablickarTillbakablickar””, , ”ö”övningen var bra fvningen var bra föör att r att

man fick veta vad andra tyckte var viktigt. Jag man fick veta vad andra tyckte var viktigt. Jag

har trhar träänat pnat påå viktiga sakerviktiga saker””, , ””att fatt fåå koll pkoll påå att att

det hdet häänt mycket viktigt i mitt liv, och fnt mycket viktigt i mitt liv, och föör r

andra!andra!””

Vem eller vilka Vem eller vilka äär det som bestr det som bestäämmer mmer ööver ver din framtid?din framtid?””Det Det äär jag, mamma, pappa och lr jag, mamma, pappa och läärarerare””, , ””jag jag

sjsjäälv bestlv bestäämmer hur min framtid kommer att mmer hur min framtid kommer att

se utse ut””, , ””jag sjjag sjäälv, med stlv, med stööd frd fråån andra n andra

personerpersoner””, , ””jag och skolanjag och skolan””

• Hur syns arbetet med SET på din skola, eller skolor du besökt?

Ge konkreta exempel

Livskunskapen

i mötet mellan människor

SamtaletSamtalet

•• LLöösningsfokuseratsningsfokuserat

•• Undvik att skuldbelUndvik att skuldbelääggagga

•• Koppla till Koppla till öövningar och fvningar och fööljdfrljdfråågorgor

FFöörhrhåållningssllningssäättentten

•• Positiv fPositiv föörstrstäärkningrkning

•• Positiva fPositiva föörvrvääntningarntningar

•• Allas barnAllas barn

SkolkulturenSkolkulturen

•• Positiv andaPositiv anda

•• FFåå fföörbudrbud

•• Man hMan häälsar plsar påå varandravarandra

•• Man kMan käänner sig vnner sig väälkommenlkommen

•• Allas barnAllas barn

•• Hur syns arbetet med SET i mHur syns arbetet med SET i möötet mellan tet mellan mmäänniskor pnniskor påå er skola?er skola?

•• PPåå vilket svilket säätt har det arbetet ptt har det arbetet pååverkat verkat kulturen pkulturen påå er skola?er skola?

•• Hur jobbar ni fHur jobbar ni föör att alla ska kr att alla ska käänna sig nna sig vväälkomna nlkomna näär de kliver in pr de kliver in påå er skola?er skola?

Koppling till Koppling till öövriga vriga äämnenmnen

Etik - modet att välja

Exempel på kursplanen i religion

• diskutera sin egen och ha förståelse förandras syn på livsfrågorna

• föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden

Övning –Mount Everest

Du är ledare för en grupp på åtta personer. Din uppgift är att ta upp gruppen på toppen och ner till basläger fem. På väg ner från berget slår vädret om. Det börjar blåsa och sikten är minimal. Du samlar gruppen och gör ett snabbt överslag och märker att fyra av deltagarna är i ett mycket dåligt skick. Ni kommer aldrig att hinna få ner dessa innan det blir mörkt. En natt på berget innebär med största säkerhet att ni alla kommer att dö. De övriga medlemmarna är i ett sådant skick att de har möjlighet att klara sig med din hjälp som ledsagare. För egen del så tror du att du kommer att klara dig ner för egen maskin.

Lös problemet med hjälp av problemlösaren.

Utifrån din lösning, vilken av de tre etiska reglerna har du valt? Motivera.

PliktetikEn handling är rätt om den följer grundläggande regler.

KonsekvensetikEn handling är rätt om följderna är goda, om den skapar lycka.

SinneslagetikÄr avsikterna som räknas.

Andra världskriget

Exempel på kursplanen i historia• viktiga gestalter, idéer och förändringar som har

betydelse för vår egen tid och framtiden

• undersöka orsak och verkan hos stora omvälvningar såsom industrialismen, konflikteroch folkmord samt hur detta har förändrat mänskligt liv och kulturell mångfald

• påvisa olika synsätt på historiska skeenden genom källkritik samt hur propaganda kan användas som medel för påverkan

Tyska soldater i OsloTyska soldater under anfallets första dagar har lagt beslag på en norsk lastbil

för att frakta ryggsäckar och annan utrustning uppför Karl Johan

Bild SOBild SO--direkt Bonnierdirekt Bonnier

Vad uttrycker soldatens hVad uttrycker soldatens håållning? (process)llning? (process)

Hur beter sig norrmHur beter sig norrmäännen? (process)nnen? (process)

Om du var norrman vad skulle du vilja sOm du var norrman vad skulle du vilja sääga till den tyska soldaten? (om)ga till den tyska soldaten? (om)

Om du var den tyska soldaten vad skulle du vilja sOm du var den tyska soldaten vad skulle du vilja sääga till norrmga till norrmäännen? (om)nnen? (om)

Hitler dansarDen 14 juli 1940 – på Frankrikes nationaldag – tågade tyskarna in i Paris.

Många fransmän grät öppet. Hitler var lycklig över denna revansch att han tog ett par danssteg (bilden). Men dansar verkligen Hitler?

Bild SOBild SO--direkt Bonnierdirekt Bonnier

FFöör vem har bilden ett vr vem har bilden ett väärde som propaganda rde som propaganda –– fföör Hitler eller fienden? (skillnad)r Hitler eller fienden? (skillnad)

Om du var rubriksOm du var rubriksäättare pttare påå den tyska tidningen Berliner den tyska tidningen Berliner MorgenpostMorgenpost, hur , hur

skulle rubriken lyda? (om och process)skulle rubriken lyda? (om och process)

Om du var rubriksOm du var rubriksäättare pttare påå den franska tidningen Le Monde, hur skulle den franska tidningen Le Monde, hur skulle

rubriken lyda? (om och process)rubriken lyda? (om och process)

Tyska soldater utanför Moskva

Bild SOBild SO--direkt Bonnierdirekt Bonnier

Vad har hVad har häänt med deras stridsvagn? (process)nt med deras stridsvagn? (process)

Vad tror du de tycker om att befinna sig hundratals mil i det vVad tror du de tycker om att befinna sig hundratals mil i det vääldiga ldiga

Sovjetunionen? (process)Sovjetunionen? (process)

Vad tror de hVad tror de häär soldaterna om krigets utgr soldaterna om krigets utgåång tror du? (process)ng tror du? (process)

Hur tror du att det vill att de skall vara om en vecka? (framgHur tror du att det vill att de skall vara om en vecka? (framgåång)ng)

GGöör en jr en jäämfmföörelse med de finlrelse med de finläändska soldaterna (skillnad)ndska soldaterna (skillnad)

Finska skidpatruller

Bild SOBild SO--direkt Bonnierdirekt Bonnier

Death penaltyProject work, year 9

When you live in Sweden, it might be difficult to understand everything about the death penalty, and it might be even more difficult to understand that we actually had death penalty in Sweden once. In this project you will get the opportunity to decide whether you are pro or against the death penalty. You will get closer knowledge about it from different angles and different views.

Is it ok or not ok to kill another person? Are there any situations where it could be ok? Is every person worth as much as everyone else?

Death penaltyClass 9AThe 6th of May 2008

Imagine that you are the president of the USA and you’re in

a debate about the death penalty in your country. Your

opponent does of course have completely other thoughts and

arguments than you in this question. You now have to

convince your opponent and everyone that is listening to this

debate that your point of view, when it comes to the death

penalty, is the right one.

You have to decide if you are pro or against the death penalty, as long as you keep on the same track throughout the essay.

Try to use different arguments, use facts from my lectures and from your friends presentations and from things you have read during this project and elsewhere. Remember how to give criticism in a correct way, and how to use your vocabulary to persuade others.

Home exam in year 9 after reading the book

“The curious incident of the dog in the night time” by Mark Haddon

“My meeting with Christopher Francis Boone”.

Some questions to help you get started:

Describe your meeting with the boy. Has he changed the way you look upon people? Do people have to be the same to have a place and function in a group, society etc? Is it ok to different? What is you view on human beings? Use the technique of problem solving (vvv.lösningar.se) when you describe your meeting with Christopher.

1 ) Welche Gefühle siehst du in diesem Bild?

2) Warst du irgendwannverliebt?

3) Was passiert mit deinenFreunden, wenn du einenFreund oder eine Freundinfindest?

4) Glaubst du, dass Liebewichtig ist? Warum/warumnicht?

1) Wo sind diese Mädchen,

glaubst du?

2) Welche Gefühle haben sie?

3) Was würde passieren, wenn

noch ein Mädchen kommt?

• Vilka kopplingar ser du mellan SET och övriga ämnen i din verksamhet?

• Ge konkreta exempel

•• Elin Andersson, certifierad utbildare i SET, Elin Andersson, certifierad utbildare i SET, ledarskap i klassrummet och KOMET.ledarskap i klassrummet och KOMET.

elinelin..anderssonandersson@@huddingehuddinge.se.se

•• Claes Ekegren, certifierad utbildare i SET, Claes Ekegren, certifierad utbildare i SET, ledarskap i klassrummet och KOMET.ledarskap i klassrummet och KOMET.

claesclaes..ekegrenekegren@@huddingehuddinge.se.se