Göteborg laddar med ljus inför julen.

SID. 12

Göteborg kan få ny skyline.

SID. 9

Läslust en viktig förutsättning för lärande.

SID. 14

Dagarna före doppare- dan

Höga planer på Lindholmen

Skolan satsar på läsning

Vårt  Göteborg

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Nr 2 · 2014

DET ÄR SERVERAT!  Glada företagare  och mätta göteborgare 

VÄSTLÄNKEN PÅ LÄNGDEN OCH TVÄREN, SID.6DET SJUDER PÅ FRILAGRET, SID.21

2 ledare |

»8 av 10 tycker det är bra att staden informerar via en tidning «

6

INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2014

AMBULERANDE GATUKÖK. Nya pedagogiska meto- der i skolan. Ett mer jämlikt Göteborg. Klimat- smart konsumtion. En glittrande julstad.

Om allt detta och lite till kan du läsa i det här numret av Vårt Göteborg. Det händer mycket i staden just nu. Staden växer och i myllret av människor och idéer flödar kreativiteten.

Stadens utmaning är att växa på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. För det krävs bland an-nat en bra start i livet. Då är skolan avgörande. I det här numret kan du läsa om Nytorpsskolans satsningar.

Ett bra liv förutsätter hälsa, jobb och trygghet för alla. Möt Sheraz från Syrien som fick chans till jobb på Scandic hotell – tack vare ett lyckat integrationsprojekt.

Naturligtvis berättar vi vad som händer med Västlänken, ett trafikprojekt som ska göra den nära storstaden möjlig. För att du ska kunna ställa just dina frågor ordnar vi en chatt. Läs mer om det på sidan 6.

FÖRSTA NUMRET AV Vårt Göteborg fick mest ros av er läsare. Det är glädjande. I en läsar-undersökning tyckte nästan 8 av 10 att det är bra att staden informerar via en tidning. Andra är lite mer kritiska. Här är några utdrag ur mejl-skörden:

”Tack för en trevlig och läsvärd tidning.””Informativt, pedagogiskt och intressant.”

”Glättig och tramsig, är det verkligen miljö- vänligt att skicka ut en tidning?”

På nättidningen vartgoteborg.se kan du dagli-gen läsa nyheter från staden och få tips på olika aktiviteter. Men alla har inte tillgång till en dator. En papperstidning är därför ett bra komplement.

JULEN NÄRMAR SIG och alla vi som jobbar i staden vill önska dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Har du idéer och uppslag är du välkommen att höra av dig. Mejla redaktionen@vartgoteborg.se. Följ oss på twitter, @VartGoteborg.

PS: Passa på och titta lite extra – på flera platser i stan kommer vi under jul- och nyår att berätta om var vi bygger och utvecklar Göteborg till en grön och nära storstad.

PETE

R S

VEN

SON

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner

Redaktör Margareta Romare

Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se

Omslagsfoto Johannes Berner

Produktion Rubrik AB

Tryck Sandstens tryckeri AB

Taltidning Rox-Reportage AB

Distribution Bring

Webbtidning vartgoteborg.se

Vårt  Göteborg

Göteborg laddar med ljus inför julen.

SID. 12

Göteborg kan få ny skyline.

SID. 9

Läslust en viktig förutsättning för lärande.

SID. 14

Dagarna före doppare- dan

Höga planer på Lindholmen

Skolan satsar på läsning

Vårt  Göteborg

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Nr 2 · 2014

DET ÄR SERVERAT!  Glada företagare  och mätta göteborgare 

VÄSTLÄNKEN PÅ LÄNGDEN OCH TVÄREN, SID.6DET SJUDER PÅ FRILAGRET, SID.21

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göte-borgs kommun och till en del hushåll intill kommun-gränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och nä-ringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför.

Tidningen ges även ut som taltidning.

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE

Vad tycker du om magasinet Vårt Göteborg?

Hör gärna av dig till oss på redaktionen@

vartgoteborg.se.

TYCK TILL!

VÄSTLÄNKEN PÅ SPÅRET F R A M T I D Det har varit mycket tal om Västlänken de senaste åren. Vi reder ut begreppen och förklarar planerna.

DET UNGA GARDET PÅ FRILAGRET K U LT U R I det gamla lagerhuset nära Järntorget kokar det av kreativitet när ungdomarna får en plats att uttrycka sig på.

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

21

Eva Hessman tf Stadsdirektör

3 | innehåll

STORA SKILLNADER I JÄMLIKHET I N T E G R AT I O N En ny rapport pekar på segrega-tionsproblem – men också förslag på åtgärder.

4 EN KÖKSCHEFS BEKÄNNELSER S TA D S T I P S Kocken Frida Ronge delar med sig av sina bästa Göteborgsupplevelser.

17FRÅN GÖTEBORG TILL EUROPA U N G D O M S P O L I T I K Magnus Hall har tagit plats i Europeiska ungdomsparlamentets styrelse.

20SHERAZ – EN HOTELLTALANG P R A K T I K P L ATS Sheraz Bdroz har fått praktik-plats via Hotelltalangerna.

5ÖKAD LÄSLUST MED SMART METOD S KO L P R O J E K T På Nytorpsskolan testas en metod som ger eleverna ökad läsglädje.

14 STADEN GENOM MOBILEN U P P KO P P L AT Staden har en uppsjö av appar om allt från badplatser till färdtjänst.

24EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2014

CH

RIS

TIA

N T

AR

RA

S ER

ICSS

ON

CH

RIS

TIA

N T

AR

RA

S ER

ICSS

ON

DIC

K G

ILLB

ERG

DA

VID

KA

RLS

TRÖ

M

JOH

AN

NES

BER

NER

SHU

TTER

STO

CK 12 STAD I JULELJUS

E V E N E M A N G Julstaden fyller elva år, och har stadigt växt sedan start. I år är staden ljusare än någonsin.

SAMTAL OM ÄLVSTADEN9

VÄSTLÄNKEN PÅ SPÅRET F R A M T I D Det har varit mycket tal om Västlänken de senaste åren. Vi reder ut begreppen och förklarar planerna.

HJÄLP KLIMATET PÅ TRAVEN16

LASTBILSMAT18

4 hållbar stad | ORD: ULF ROOSVALD BILD: RUBRIK/SHUTTERSTOCK

KLYFTORNA SOM DELAR GÖTEBORG

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

Ur rapporten ”Skillnader i livs-villkor och hälsa i Göteborg”

A tt minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan invånarna i Göte-borg är ett av stadens viktigaste mål. Åsa Lundquist, utredningsledare på

social resursförvaltning, har lett processen med att ta reda på hur skillnaderna egentligen ser ut.

Med bra kunskapsunderlag kan man lättare åtgärda skillnaderna, men det kommer att ta tid – forskningen pratar om att det kan ta en generation. Det nya i Göteborgs Stad är att det nu finns tydliga politiska mål som ska leda till fler jobb, minskad ohälsa och att fler barn ska få en god start i livet.

ÅSA LUNDQUIST HAR bland annat jämfört medel-livslängd, inkomst, utbildningsnivå och samman-hållning – alltså hur trygga vi känner oss och hur mycket tillit vi har till våra medmänniskor – hos olika grupper.

– Vi har inte tidigare gjort så många jämförelser och lagt olika aspekter intill varandra. Vi ser väldigt stora skillnader när det gäller hälsa och livsvillkor mellan dem som har kort eller lång utbildning.

Visserligen är skillnaderna större i vissa stads- delar, vilket är ett stort problem som måste åt- gärdas. Men Åsa Lundquist betonar att ojämlik- heten finns över hela staden.

– Det handlar om att hela staden borde ha det bättre. Att titta på göteborgarna som olika grup-per av människor är mer intressant än var de bor. Det finns skillnader inom alla stadsdelar, i såväl cen- trala delar som i ytterområden. Man kan vara gran-nar, men ändå ha helt olika förutsättningar i livet.

NU KRAFTSAMLAR STADEN kring social hållbarhet. Men det kommer sannolikt att ta flera år innan vi ser konkreta resultat. Rapporten pekar på möjliga sätt att komma till rätta med segregationen.

En viktig sak är till exempel att nå de familjer vars barn inte går i förskolan.

– Vi vet att de barn som går i förskolan klarar sig bättre i skolan och lättare får jobb senare i livet. Förskolan ger viktiga färdigheter och även för för-äldrarna innebär det en chans att bättre komma in i samhället, säger Åsa Lundquist.

Vad vinner vi på att minska skillnaderna?– Om alla får det bättre slipper vi lägga resurser

på att åtgärda problemen, utan kan lägga dem på annat. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, hur vi vill att våra barn ska växa upp. Vill vi att alla ska känna trygghet? Vill vi att alla ska ha möjlighet att lyckas? •

   18 procent av dem med kort utbildning upplever social isolering, men bara 2 procent av dem med lång utbildning, oavsett var i staden de bor.

   23 procent av barnen i Bergsjön ingår i hushåll med långvarigt försörj-ningsstöd jämfört med 0,5 procent i Linnéstaden.

   Medelinkomsten i Långe-drag har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011 medan den under samma period minskat med 10 000 kronor i östra Bergsjön.

   Göteborgare med kort utbildning upplever sig ha sämre hälsa än de med medellång utbildning. De med medellång utbildning har i sin tur sämre självskat-tad hälsa än de med lång utbildning.

   I Bergsjön är 39 procent av 6-åringarna kariesfria jämfört med 89 procent i Torslanda.

S K I L L N A D E R Göteborg är en bra stad att leva i för de allra flesta, men det är också en segregerad stad.

– Alla stadsdelar har något område som har det sämre. Ojämlikheten finns i hela staden, säger Åsa Lundquist, som kartlagt klyftorna i Göteborg.

Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/

helastaden/

HITTA MER INFO PÅ NÄTET

5

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

5hållbar stad | ORD: ULF ROOSVALD BILD: RUBRIK/SHUTTERSTOCK 5

”J ag arbetar som vaktmästa-re på hotell. Först var jag på Scandic Opalen, sedan på Scandic Europa. Nu jobbar

jag halvtid på båda, så jag har ett hel-tidsjobb, kan man säga.

Jag kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Egentligen har jag inte gått arbetslös länge alls, jag fick arbe-te nästan med en gång, men kanske inte med det jag helst ville syssla med. I mitt hemland arbetade jag med kyl-skåp och frysar och sådant, här blev jag pizzabagare. Sedan jobbade jag på olika restauranger och barer, mest som kock. Innan jag kom med i Hotelltalangerna praktiserade jag i en månad som vakt-mästare på en skola på Hisingen. Jag fick se annonsen om Hotelltalangerna på Arbetsförmedlingen, de kollade på

mitt cv och sa att det såg okej ut. Sedan träffade vi arbetsgivare från hotell-branschen och jag fick kontakt med Scandic. Jag började där i april, då job-bade jag 60 procent. Efter två månader fick jag mer tid, det var jättebra.

Vi får se hur det blir i framtiden. Just nu vikarierar jag för en person som är sjukskriven. När han kommer tillbaka vet jag inte riktigt vad som händer. Jag hoppas att jag kan fortsätta på Scan-dic. Det är skönt att slippa restaurang- köken, det är roligt att träffa människor och jag har trevliga kollegor. Men även om det inte blir så har jag i alla fall fått nästan sex månaders praktik och har fått jobba på hotell, det är jättebra för mig och ser bra ut på pappret.” •

Berättat för Ulf Roosvald

E R FA R E N H E T Hotelltalangerna är en möjlighet för arbetslösa i nordöstra Göteborg att få ett jobb. Under tolv veckor läser deltagarna Svenska för invandrare parallellt med gymnasiekurser. Tre dagar i veckan är de på sina praktikplatser. Sheraz Bdroz är en av dem som tagit chansen. Praktiken har blivit ett vikariat på heltid och gett Sheraz ny erfarenhet som han tar med sig till nästa jobb – vilket det än blir.

Framtiden leder integrationsarbetet

Framtidenkoncernen, som förvaltar över 70 000 allmännyttiga lägenheter i Göteborg, har fått en le-

dande och samordnande roll för integration och soci-al hållbarhet i staden. Hotell- och Handelstalangerna är två projekt, som bygger på nära samarbete med utbildningsförvaltningen samt arbetsförmedlingen

och stadsdelsförvaltningen i Angered. Framtiden har också öppnat ett kontor och mötesplats i Bergsjön, rekryterat städtjänster bland hyresgästerna, ordnat

rekryteringsmingel för utrikes födda akademiker och satsat på ”grön affärsutveckling” i förorten.

Hallå där Alexander Decerin, arbetsmarknad och vuxen- utbildningsförvaltningen, projektledare för Hotell- och Handelstalangerna.

Av 18 deltagare i Hotelltalangerna gick 17 vidare från praktik till jobb. Varför gick det så bra?

– Styrkan är att vi tagit vara på del-tagarnas förkunskaper i servicebran-schen och sedan matchat ihop dem med hotellnäringen i kombination med SFI. Dessutom är målen är så tydliga: efter tolv veckor ska de vara redo. Del-tagarna i gruppen pushar varandra. Vi sätter små delmål som kan bli till stora

mål. Vi lovar inte jobb, men vi öppnar en dörr på glänt.

Hur har satsningarna tagits emot av näringslivet?

– Så bra att vi startar Hotelltalanger-na i någon form igen efter nyår, och i större skala. Vi har också startat Han-delstalangerna, som bygger på samma princip och startade i september. Vi har stora förhoppningar på båda kurserna.

»Det är jättebra för mig, och ser bra ut på pappret«

ORD: ULF ROOSVALD BILD: ANNA SIGVARDSSON | jobbpraktik

6 infrastruktur | ORD: SANNA PERSSON BILD: VARPUNEN

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

6

 Vilken nytta har göteborgarna av Västlänken? 

– Trängseln blir mindre på Cen- tralen, vid Drottningtorget och i Brunnsparken när resenärerna sprids över fler hållplatser. Vi kan lättare bygga ut övrig kollektivtrafik. Ytor frigörs för bostäder, butiker, skolor, lekplatser, parker med mera. Västlänken är en del av Västsvenska paketet, som bland annat innehåller en satsning på fler och bättre cykel- vägar i stan. Det blir lättare att pendla till och från Göteborg, vilket ger både göteborgare och regioninvånare tillgång till en större arbetsmarknad. Med Västlänken kan tågtrafiken till Landvetter, Borås, Trollhättan, Kungsbacka och Varberg utökas. I dag är det fullt på Centralen i rus-ningstid. Regionen kan växa.

 Hur stökigt blir det i Göteborg under åren som Västlänken byggs?

– Trafikverket kommer inte att gräva upp ett stort dike genom hela staden och lämna en vallgrav, utan istället ta det bit för bit. De har ett krav på sig att anpassa arbetet så att staden fortsätter att fungera under tiden. Totalt går sex kilometer av Västlänken i tunnel och av den sträckan så är det bara en tredjedel som ska byggas i lera, resten ska byggas under mark i berg. Samtidigt

är det mycket annat som ska byg- gas om, till exempel områdena runt Hisingsbron, Centralenområdet och Frihamnen. Så det blir stökigt på olika platser när stan växer.

 Hur kommer miljön påverkas under byggtiden?

– Vad man än bygger så blir det utsläpp från lastbilar, grävskopor och liknande. Trafikverket har tyd-liga krav på sig att alla deras byggen ska påverka miljön så lite som möj-ligt. Men viktigt att komma ihåg är att Västlänken i grunden är en trans-portlösning som syftar till hållbar tillväxt och ger minskade utsläpp.

 Kommer träden kring Haga att huggas ner för att göra plats för den nya stationen?

– Trafikverket och Göteborgs Stad tittar nu på olika alternativ för träden mellan Rosenlundskanalen och Haga, som att exempelvis låta dem stå kvar på sin plats genom att hänga upp dem i särskilda balkonger. Vi under-söker även om vi kan flytta träden tillfälligt. Det absolut sista alterna- tivet är ju att ta ner träden, men i så fall kommer vi att plantera nya träd.

Hur blir det med Lisebergs entré, kommer den att rivas?

– Liseberg befinner sig just nu

i en diskussion med Trafikverket om vilka byggnader Liseberg själva vill ska återställas efter bygget. För Lisebergs del kan det ju faktiskt också handla om en möjlighet till förnyelse.

 Varför bygger man inte en ny cen-tralstation i Gårda som kan rymma all tågtrafik, såväl pendeltågen som framtidens höghastighetståg?

– Trafikverket har i samarbete med bland annat Göteborgs Stad noga utrett och värderat olika alternativ ända sedan 2001. Västlänken är ett stadsutvecklingsprojekt för Göte-borg och kranskommunerna. Det handlar inte bara om att lösa trafi-ken in till stan, utan också genom stan. Längre fram kan Västlänken byggas ut mot Hisingen och även söderut. Höghastighetstågen är en helt annan fråga.

 Kommer den beräknade investe-ringen på 20 miljarder att hållas?

– Det är jätteviktigt att hela tiden styra den här typen av stora projekt så att man följer de kalkyler som är gjorda. Det finns ingenting som i dag tyder på att projektet inte kom-mer att hålla sig inom de angivna ramarna. Och merparten av Trafik- verkets projekt brukar faktiskt hålla budget. •

VIKTIGA FAKTA OM VÄSTLÄNKEN

TÅ G T R A F I K Träden kan placeras i balkonger. Hela staden ska inte grävas upp på en och samma gång. Och budgeten har goda förutsättningar att hålla. Karin Holmström, projektchef för Västlänken i Göteborgs Stad, reder ut begreppen.

Här kan du tycka till!

  Granskning av detaljplaner för järn-vägstunnel dec 2014–jan 2015. Synpunkter lämnas på: www.goteborg.se/planochbyggprojekt.

  Granskning av Trafik- verkets järnvägsplan dec 2014–jan 2015. Synpunkter lämnas via trafikverkets hemsida: www.trafikverket.se/vastlanken.

  Planerad byggtid 2018–2026. Statliga Trafikverket projekterar och bygger. Göteborgs Stad ansvarar för om-rådena kring de nya stationerna och stads-utvecklingen där.

7

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Trängselskatten infördes i Göteborg för att minska trängseln, förbättra miljön och för att delfinansiera Västsvenska paketet.

I folkomröstningen i september blev det en majoritet för nej till träng-selskatten. Arbetet pågår med att utreda om det finns alternativ som ger samma effekter för trängsel, miljö och hälsa som trängselskatten. Beslut om trängselskatten i Göteborg fattas av Sveriges riksdag.

Läs mer om Västlänken under Västsvenska paketet på www.goteborg.se. Följ med på en åktur i en digital modell

av Västlänken, se flera filmer, få svar på vem som gör vad och läs mer om de olika stationerna. I Älvrummet finns utställningar om hur staden kommer förändras. Mer information på www.alvstranden.com/alvrummet. Ladda ner appen OnSpotStory: Gå Västlänkspromenaden!

Trängselskatten Vill du veta mer?

5 FAKTA OM VÄSTLÄNKEN

STADENS NYA KNUTPUNKTER

UNDER HÖSTEN HAR göteborgarna fått tycka till om två av Västlänkens planerade stationer, Haga och Station Centralen. Förslaget innebär, om detaljplanen antas, att Centralstationen får en ny huvudentré i norr som kom-mer att synas från Hisingsbron. Fotgängare, cyklister och kollektivtrafik är prioriterade vid denna ingång men det kommer också att finnas en ingång i öster, dit man enkelt kan ta sig med bil. Tanken är att den nya statio-nen och området runt omkring ska utgöra viktiga delar i en ny tät central stadsdel. Till exempel planeras en ny stadspark, Bergslagsparken, i Gullbergsvass.

VID EN AV UPPGÅNGARNA kring den nya stationen i Haga kommer det att byggas en knutpunkt för kollektivtrafik. Här ska entrén till Västlänkens plattformar vävas samman med helt nya buss- och spårvagnshållplatser. En av Hagas andra uppgångar kommer att ligga i en helt ny byggnad, där Handelshögskolan planerar för en utökad verksamhet. Sex internationella arkitektteam tävlar just nu om ett vinnande förslag på hur byggnaden ska se ut. •

Västlänken är en del av det Västsvenska paketet som bland

annat innehåller den nya Hisingsbron, Marie-holmsförbindelsen och åtgärder för förbättrad

kollektivtrafik.

Västlänken och dess stationer kommer att

ge 100 000 boende och 130 000 arbetande gång- eller cykelavstånd till en

pendeltågstation i centrala Göteborg.

Västlänkens nya sta-tioner har delvis valts ut på grund av sina

kopplingar till de nya utvecklingsområdena

Skeppsbron, Gullbergs-vass, Frihamnen

och Ringön.

Stationer ska byggas vid Centralstationen, Haga och Korsvägen. Lägena har valts ut för att de

ligger nära viktiga lokala platser som många åker till dagligen. Stationerna blir viktiga bytespunkter.

Västlänken är en cirka 8 kilometer lång dubbel-spårig järnväg för pen-

del- och regiontåg, varav omkring 6 kilometer går i tunnel genom centrala Göteborg.

Västsvenska paketetNära till pendeltågNya stadsdelarTre stoppUnder jord

54321

Idéskiss över hur Station Centralen skulle kunna se ut. Vy österut från Bergslagsparken.

På tisdag 16 december kl 14–15 har du chansen att ställa dina frågor om

Västlänken, på chatt.goteborg.se. Chatten nås också via goteborg.se

samt vartgoteborg.se

Projektchefen Karin Holmström, Göteborgs Stad, svarar på frågor. På plats finns även

representanter från Trafikverket, fastig-hetskontoret och trafikkontoret.

CHATTA OM VÄSTLÄNKEN

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

8 noterat. | ORD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON BILD: SHUTTERSTOCK

S KO L S TA R T FRÅN SEX ÅRS ålder kan alla barn börja i förskoleklass. Förskoleklass är till för att förbereda barnet inför skolstarten och är frivillig och avgiftsfri. Ansökningstiden är 15 januari–15 februari. Enklast ansöker du via e-tjänsten på www.goteborg.se, men du kan också välja att skriva ut en pap-persblankett eller ringa kontakt-center så skickar vi en blankett till dig.

J U B I L E U M 2 0 2 1 ARBETET MED GÖTEBORGS 400-årsjubileum pågår för fullt. Målet är inte bara att skapa ett jubileum, utan också att utveckla staden till en bra plats för alla. År 2015 är det extra fokus på unga göteborgare. En referensgrupp bestående av 18 ungdomar mellan 15 och 31 år har bildats. Gruppen ska bidra med ett ungt perspek-tiv. En konkret uppgift under våren blir att vara med och planera fokusåret ”Av och med unga”. Ett exempel är det stora musiklägret som kommer att arrangeras i stan i juni med förhoppningen att nå tre tusen barn och ungdomar. Målet är att musiklägret ska växa för varje år och under jubileumsåret locka så många som 30 000 deltagare.

B O S TA D NU FINNS ALLMÄNNYTTANS alla lediga lägenheter att söka på Bo-plats nya webbsida, som lanserades i höstas. Även lägenheter från privata hyresvärdar och Chalmers Student- bostäder kommer att flyttas över. Nya funktioner är att den sökande lätt kan se vad som gäller – hyresvärdens vill-kor, på vilken plats intresseanmälan hamnar och vem som fick lägenheten. De sökandes profil matchas automa-tiskt mot hyresvärdarnas villkor, så att man direkt ser vilka lägen- heter man har chans att få.

– Den nya sidan har fungerat bra. Tänk dock på att det är viktigt att registrera sig i god tid innan man vill flytta, säger Mats Ekblad, informatör på Boplats.

Omkring 5–10 års framförhållning krävs beroende på område och specifika önskemål (till exempel balkong).

Det kan vara bra att tänka på för ung-domar som planerar att flytta hemifrån eller seniorer som söker en äldreanpas-sad lägenhet.

NYTT FÖR I år är också att sökande måste betala en årlig administrativ av-gift på 100 kronor.

– Det är något över 110 000 som har betalt avgiften, vilket är knappt hälften av de som var registrerade innan som-maren när det blev möjligt att betala. Den 29 december raderas de användare som ännu inte betalat, men det finns fortfarande tid kvar, säger Mats Ekblad.

SNART DAGS ATT SÖKA TILL FÖRSKOLEKLASS!

EKOLOGISKT KÖTT PÅ MENYN BOPLATS HAR NY WEBBPLATS

Behöver du hjälp med att fylla i ansökan kan du vända dig till något av stadens medborgarkontor, eller kontaktcenter

på telefon 031-365 00 00.

G R Ö N M AT HÄLFTEN AV ALLA måltider som tillagas och serveras i Göteborgs Stads kök ska vara ekologiska, enligt stadens mål om miljömåltider. Från 1 november i år är dessutom allt kött som serveras ekologiskt. Ut-budet av ekologiskt kött motsvarar inte stadens behov i dagsläget. Det gäller framförallt kyckling och fläsk-kött. Förhoppningen är att köttproducenterna ska ställa om till ekologiskt bruk på samma sätt som när staden 2005 beslutade sig för att bara köpa ekologisk mjölk. För att råda bot på kycklingbristen erbjuder leverantören även ekologiskt hönskött. Det är pension- erade värphöns som nu tas tillvara. Comeback för klassikern höns i curry, med andra ord.

Boplats nya webbplats hittar du på nya.boplats.se

FOKUS PÅ UNGA

Ansökningsdatum för förskoleklass

15 JANUARI –15 FEBRUARI

72 TIMMAR VID KRIS A L LT I D R E D O KAMPANJEN 72 TIMMAR, som synts på många håll i Göteborg under hösten, handlar om hur vi kan förbereda oss för kriser då till exempel el-, värme- eller vattenförsörjning slutar fungera. Bland annat uppmanas alla göteborgare att sätta ihop en krislåda, för att kunna tillgodose de mest grundläggande behoven under 72 timmar. Lådan bör bland annat innehålla vatten, mat, alternativ värmekälla, ljus, batteriradio och husapotek med de allra nödvändigaste.

Vill du veta mer om hur du kan höja din egen krisberedskap? Gå till www.goteborg.se och sök på ”krisberedskap”. Det finns också mycket information på www.dinsakerhet.se,

som publiceras av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

9ORD: ULF ROOSVALD BILD: SKIDMORE, OWINGS & MERRILL, INC . | stadsutveckling

N Y S TA D Älvstaden ska byggas som en inbjudande blandstad och knyta samman centrala Göteborg. Det planerade Karlavagnstornet vid

Lindholmen kan bli Nordens högsta byggnad och en symbol för den nya staden.Vi förde samman en skeptisk Hisingsbo med stadsbygg-

nadskontorets processledare och ställde frågan: Hur ska det byggas på Älvstranden egentligen?

ÄLVSTADEN

Hur hög blir egentligen Polstjärnan?

I det nuvarande förslaget är byggnaden 230 meter hög, vilket skulle vara i särklass högst i både

Göteborg och Norden. Globalt ligger den dock i lä. Hur hög den

faktiskt blir i slutändan återstår att se.

Burj Khalifa, Dubai (828 m)

Taipei 101, Taiwan (508 m)

Turning Torso (190 m)

Empire State Building (443 m)

Polstjärnan (230 m)

Läppstiftet (86 m)

– ett nytt Göteborg på höjden och bredden

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

10 stadsutveckling |

V i kliver av Älvsnabben vid Lindholmspiren och låter blickarna svepa över kvarteren: hamnbassängerna, Lindholmen Science Park, den färgglada ”Kuggen”, de moderna

fasaderna och torgen som bildas mellan kontorshusen. Studenter och människor på väg till sina jobb myllrar förbi, cyklister rullar av färjan och vidare längs Norra Älvstrandens cykelvägar.

Maria Grahn, som är Lindholmsbo sedan snart 20 år, utbrister:

– Jag tycker att det har blivit ett fantastiskt område. Jag åker med båtarna här nästan varje dag och man ser tusentals människor som strömmar längs kajerna. Det är en härlig känsla.

VÅRT GÖTEBORG SAMMANFÖRDE Maria Grahn, sjuk-sköterska, skådespelare och kulturarbetare och dess-utom en engagerad lokal gräsrotsaktivist med Anders Svensson, som är arkitekt och processledare för Älv-staden.

Älvstaden är namnet på en helt ny stadskärna, som just nu planeras i stan. Området omfattar Gullbergs-vass, Södra Älvstranden, Lindholmen, Frihamnen, Ringön och Backaplan. Ambitionen är att bygga en ny attraktiv innerstad. Staden ska knytas samman över älven och det ska byggas för ett blandat boende så att segregationen minskar. Flera delar av Göteborg ska få kontakt med vattnet.

Ett av de mer uppmärksammade projekten är pla-nerna på den 230 meter och 60 våningar höga skyskra-pan, Polstjärnan, som i juni vann den utlysta arkitekt-tävlingen för området Karlavagnen. Byggkoncernen Serneke hoppas få klartecken inom några år.

Maria Grahn är starkt kritisk till höghusbygget, som planeras alldeles intill Lindholmsallén. Hon är orolig för de företagare som redan finns i området och som bi-drar till liv och rörelse, och som riskerar att bli tvångs-förflyttade om byggherren vill riva. I en debattartikel i GP tidigare i höst skrev hon: ”Skojiga evenemang och 230 meter höga skyskrapor kan aldrig ersätta de grund-läggande behoven för stadens medborgare.”

–  För vem byggs stan egentligen? undrar hon nu över en kopp kaffe inne på Lindholmen Science Park och fortsätter:

– En stad har sitt värde i sin särart. Men Göteborg är som en person med dålig självkänsla, som mäter sig med andra på ett osunt sätt. Ta bara det där hjulet som nu är

flyttat till Liseberg. Någon upptäckte att de hade ett hjul i London, då måste vi plötsligt ha det i Göteborg också, trots att ingen frågat efter det. Nu ska vi ha ett jättehögt hus, bara för att det finns höga hus i andra städer.

ANDERS SVENSSON BETONAR att tornet ska ses som en del av en helhet. Målet är att göra Lindholmen till ett ännu mer levande område:

– Vi har en dialog med byggherren, och ambitionen är att området ska vara till för alla – inte bara de rika. Det här projektet vann arkitekttävlingen för att det var det bästa förslaget för omgivningen – och för att tornet var det bästa ur en rad aspekter: estetiskt, ekonomiskt, byggtekniskt och så vidare.

– När man placerar ett så här högt torn i staden kom-mer det att dominera stadsbilden, det är ett faktum. Men det sätter också den här delen av staden i fokus. Hisingen blir inte bara ”andra sidan”. Vi vill förändra den bilden av Hisingen, och i bästa fall har en sådan här symbolbyggnad en förenande verkan.

Målet med Älvstaden är att bygga en blandstad, med bostäder för alla plånböcker. Men Älvstaden ska ock-så vara en testarena för ny teknik och nya lösningar. Stadsplanerna ska vara modiga.

Serneke har köpt marken, tror på byggstart 2016 och att tornet står klart 2019, men datumen är osäkra. Plan- och bygglovsprocessen kan ta flera år, och det är inte säkert att tornet då får exakt samma utformning som i förslaget. En sak som tidigt är bestämd är att det övre våningsplanet ska vara öppet för allmänheten, i form av en utsiktsplats eller restaurang, så att tornet blir till-gängligt för göteborgare och turister.

Maria Grahn skulle inte sörja om det blev en föränd-ring:

– Jag tycker att man måste titta på de sociala kvalite-terna när man bygger en stad. Den här typen av monu-ment är inte rätt väg att gå.

» Jag tycker att det har blivit ett fantas-tiskt område. Jag åker med båtarna här nästan varje dag och man ser tusentals människor som strömmar längs kajerna. Det är en härlig känsla.«

MARIA GRAHN, LINDHOLMSBO

Ur ”Vision Älvstaden”

Älvstaden är inklu-derande med mötes-

platser för alla, en blandning av bostäder

av olika slag och en sammanhängande, tät och inbjudande stads-

miljö. Området är grönt och nära älven och

anpassat för att möta klimatförändringarnas effekter. Älvstaden är dynamisk och stimu-lerar utvecklingen av en mer blandad och

hållbar ekonomi.

11

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

ATT PLANERA OCH bygga en stad är ett komplext arbete. Det finns en folkvilja och en politisk vilja. Det finns tek-niska begränsningar, kringboende med olika åsikter, miljömässiga hänsyn, särintressen av olika slag. Efter 15 år på stadsbyggnadskontoret har Anders Svensson vant sig vid att navigera mellan de här olika intressena. Han måste ta hänsyn till dem alla, även kommersiella intressen, som är en förutsättning för att det ska byg-gas över huvud taget. När Lindholmen skulle bebyggas hade staden visioner om en blandning av bostäder och arbetsplatser.

– Men ingen ville bygga bostäder, och så kom Volvo och Ericsson och andra företag och ville investera, vilket var bra men kanske inte så lyckat ur områdets sociala synvinkel. Nu försöker man i stället komplettera med det som saknas i området, i första hand bostäder. Som arkitekt i staden måste man vara förnuftig och inkännande samtidigt som man behöver vara rationell, konstaterar han han.

Maria Grahn bekymrar sig för de kommersiella kraf-terna i fallet med Karlavagnstornet:

– En enda byggherre med mycket pengar kan få väl-

Anders Svensson Processledare, Älvstaden

Ålder: 58 årBakgrund:

Har arbetat på Stads- byggnadskontoret i Göteborg sedan 1999. Arkitekt i grunden, tidigare delägare i Arki-tektlaget och planchef i centrala Göteborg. Anders deltog i jury- arbetet för tävlingen om Karlavagnsplatsen.

»Under arbetet med att ta fram visionen för Älvstaden har det visat sig att alla egentligen vill ha samma sak: en grön stad med god tillänglighet.«digt stort inflytande över stadens utveckling. Det oroar mig. Jag vill se en stad där det gamla får leva vidare sida vid sida med det nya.

Anders Svensson förstår hennes tankegång, men vill dämpa oron:

– Man skulle kunna tro att företagen tycker en sak och att medborgarna i staden tycker en annan. Men un-der arbetet med att ta fram visionen för Älvstaden har det visat sig att alla egentligen vill samma sak: man vill ha en grön stad med god tillgänglighet, man vill kom-ma i kontakt med älven och vattnet, man vill minska segregationen och bygga klimatsmart. Om tornet blir verklighet kan det få en symbolisk betydelse för hela satsningen på Älvstaden, säger Anders Svensson. •

ANDERS SVENSSON, ARKITEKT OCH

PROCESSLEDARE FÖR ÄLVSTADEN

Maria Grahn Boende på Lindholmen

Ålder: 70 årBakgrund: Sjuk-

sköterska och skåde-spelerska, framför allt i olika fria teatergrupper. Har alltid varit intresse-rad av och engagerad i hur Göteborg ska ut- vecklas som stad. Bodde tidigare i Haga och tog då strid mot rivningarna på 1970- och 80-talet.

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

12

S Å N G O C H L J U S Ett vintergrått Göteborg har förvandlats till en skimrande julstad. Under en månad badar staden i ljus och julstämning när det nu för elfte året i rad görs plats för julmarknader, julsång och vackra ljusstråk.

JULSTADEN GÖTEBORGETT HAV AV LJUS

SKIMRANDE LJUSSTRÅK

Ta en kvällspromenad längs vackert ljussatta fasader, statyer, träd och broar. Ljusstråket sträcker sig från Liseberg och Götaplatsen, längs Avenyn och ner till hamnen. Även Järntorget

och Rosenlundsområdet pryds av bland annat ljussatta träd.

JULMARKNAD OCH SKRIDSKOÅKNING

På flera platser runt om i Göteborg kan du besöka traditionella julmarknader. Vid Kronhuset, byggt 1654, finns en av marknads-

platserna där du kan handla juldekorationer, hantverk och julgodis. Ett stenkast från Kungsportsavenyn kan du snöra på dig skridskor

(som finns att hyra) och ta dig en svängom på Hedens isbana.

julstaden | ORD: SANNA PERSSON BILD: DICK GILLBERG, STEFAN KARLBERG, GOTHIA TOWERS & SHUTTERSTOCK

D et stämningsfulla arrangemanget Julsta-den, som pågår fram till 11 januari, lockar årligen massor av besökare från alla håll och kanter och bidrar till en ordentlig

skjuts för Göteborgs kommers.– Julstaden finns till både för att locka turister till

Göteborg och för att få göteborgarna att njuta av sin stad även vintertid. Med Julstaden skapar vi nya mö-tesplatser och sprider ljus, inte bara i stadskärnan utan även ut i våra stadsdelar, säger Ulrika Dybler, projekt-ledare för Julstaden.

Flera olika upplevelser i julens tecken fyller staden från och med invigningen i början på december. Efter-som temat för i år är ”Ett hav av ljus” pryder tusentals

skimrande ljus i blått och havsgröna nyanser ett tre kilometer långt promenadstråk från Liseberg och Götaplatsen, längs Avenyn och ner till hamnen. Längs ljusstråket kan göteborgare och turister ta del av vack-ert ljussatta fasader, statyer, träd och broar.

REDAN 2004, DÅ Julstaden anordnades för första gången, fylldes stadens hotell av turister från hela lan-det, och antalet besökare ökar stadigt varje år.

– Trots att det byggs nya hotell hela tiden så blir de helt fullbokade över jul redan i september. Det är otro-ligt kul att så många väljer att komma till Göteborg för att köpa sina julklappar, äta god mat och gå på evene-mang i juletid, säger Ulrika Dybler. •

JULSTADEN GÖTEBORG

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

13

Mellan december och januari 2012/13 inbringade Julstaden närmare 2,5 miljarder kronor till

Göteborg, i form av turismekonomiska effek-ter. • Över 5 miljoner ljus lyser upp Liseberg och drygt 680 ljusobjekt används för ljussätta Göteborg. • Den 5 december invigdes Julsta-

den tillsammans med VM i innebandy. • Alla stadens ljus och julgranar hålls tända

fram till den 11 januari. •

Julstaden Göteborg lanserades 2004 och är ett samarbete mellan staden, fastighets-ägare och näringsidkare. Projektet leds av Göteborg & Co tillsammans med partners

som bland annat Higab och Wallenstam och är miljödiplomerat av Göteborgs Stad.

Miljödiplomeringen innebär att Julstaden använder så miljövänliga alternativ som möj-

ligt med grön el och den senaste tekniken. Liseberg drivs också helt av vindenergi.

År 2000 anordnades ”Jul på Liseberg” för första gången och blev en succé. Att träffa tomten, få strosa runt bland julmarknads- bodar och se virvlande isshower visade sig locka massvis med besökare hit. Då föddes idén om att förvandla hela Göteborg till en

julstad. Sedan dess har stadens hotell årligen fyllts av turister juletid och antalet besökare

ökar för varje år.

Julstaden i siffrorMiljödiplomeringSå började det

JULGODIS 2014

DEN SJUNGANDE JULGRANEN

Lyssna till vackra jultoner på Drottningtorget. Lokala körer kommer här med jämna mellanrum att framföra stämningsfulla julsånger uppe på en granformad scen.

Den uppskattade Sjungande Julgranen är en av Julstadens återkommande traditioner.

julstaden | ORD: SANNA PERSSON BILD: DICK GILLBERG, STEFAN KARLBERG, GOTHIA TOWERS & SHUTTERSTOCK

Luciakonserter: Göteborgs Lucia och hennes tärnor har spridit ljus och värme i Göteborg sedan 1935. Årets lucia kröns på Kronhusgården den 10 december kl 18.00. Luciakonserter i Vasakyrkan hålls den 12 och 13 december.

Julfilm: På Götaplatsen bjuds det på julfilmen Julias dröm, som handlar om

havet ovan och under ytan och om en flicka, en kvinna och en apa på

äventyr. Filmen visas fram till den 31 december och projiceras mot

Konstmuseets fasad.

Nyårsceremoni: På Nyårsafton bjuds hela staden in till Götaplatsen kl 23.30 för att ta farväl av det gångna året. Magikern och komikern Stefan Odelberg är konferencier och räknar ner oss till det nya året och vid midnatt pryds Konstmuseets fasad av spektakulära digitala fyrverkerier.

#gbgjulstories: Dela med dig av dina upplevelser av Julstaden genom att tagga din bild med #gbgjulstories och ladda upp den på Instagram.

14 kunskapsstaden | ORD & BILD: SANNA PERSSON

”NU HÄNGER ALLA ELEVER MED PÅ LEKTIONEN”

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

P å Nytorpsskolan i Hammarkullen går drygt 450 elever i årskurs 4–9, varav många med kort tid i Sverige. Här satsas stort på språkutveck-lande undervisning, och en del i satsningen

är att lärarna använder sig av metoden Reading to Learn (R2L) för att förbättra elevernas läs- och skrivförståelse.

Sedan Göteborgs Stad påbörjade utbildningssatsning-en förra året har 17 lärare inom olika ämnen utbildats i metoden, vilket hittills gör Nytorpsskolan till den skola som har flest deltagare. I R2L använder läraren särskilda strategier för att eleverna ska lära sig läsa, förstå och själva kunna skriva ämnesspecifika texter i alla skolämnen.

I STEG ETT presenterar läraren en text för eleverna, för-klarar vad den handlar om, vilken textgenre det är och vilket syfte den har. I nästa steg bryter läraren ner texten tillsammans med eleverna. Först stycke för stycke, sen

mening för mening, och till sist ord för ord. Eleverna lär sig genom att lyssna, läsa, uttala orden själva, stryka un-der nya ord, skriva en gemensam text och till sist genom att skriva en egen text. Modellen gör det lätt för läraren att se om eleverna har förstått, eller om man behöver lägga mer tid på ett visst moment.

– Med den här metoden får man även i gång bra samtal med eleverna genom att associera till andra företeelser som de känner igen. Metoden passar alla skolämnen och texter i såväl faktaböcker som skönlitteratur, säger Chris-tina Lyttkens, förstelärare och utvecklingsledare som undervisar i bland annat svenska som andraspråk.

Metoden, som används i flera delar av världen, har visat sig främja alla elevers lärande, oavsett språklig bakgrund och kunskapsnivå. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever har också minskat.

TROTS ATT ARBETSSÄTTET fortfarande är relativt nytt på Nytorpsskolan har redan stora förbättringar i elevernas läsförståelse skett. Varje R2L-lärare har haft en särskild testgrupp om sex elever med olika kunskapsnivåer som de studerat för att mäta hur väl metoden fungerat. Skolan har också gjort uppföljningar på samtliga elever.

– När jag testade mina elevers läsförståelse märkte jag en enorm skillnad, och känner mig jättelycklig över att metoden verkligen fungerar, säger Malin Ahlqvist, svensklärare i åk 4–9. •

L Ä S N I N G En metod i läsförståelse på Nytorpsskolan har vänt resultaten och väckt läslusten. Arbetssättet engagerar alla i klasserna och minskar kunskapsgapet mellan eleverna.

BILDEN: Dawen Nouri Ahmad och Ikra Aden arbetar i klassrummet.

BILDEN: Alva Börjars tränar läsförståelse.

”NU HÄNGER ALLA ELEVER MED PÅ LEKTIONEN”

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

VAD TYCKER DU OM DET NYA SÄTTET ATT LÄRA SIG LÄSA OCH SKRIVA?

MAJKEN SVENSSON, 11 ÅR

– Jag tycker att det har blivit bättre och enklare nu. Fler läser bättre

och förstår mer.

Favoritbok: ”Lou”. – Det är en bok- serie som också finns som film. Det finns fem delar och jag har läst alla. De handlar om kärlek och känslor

och om att vara tonåring.

ALVA BÖRJARS, 11 ÅR

– Det är inte alls lika tråkigt nu som det var innan. Man lär sig mer när man

tittar mer noggrant på orden.

Favoritbok: ”Klaras ridläger”. – Den är väldigt bra och handlar om en tjej och hennes häst. Jag letade

särskilt efter en bok om hästar på biblioteket.

KATARINA LUKAC, 11 ÅR

– Jag tycker att det är roligare nu. Det är kul att stryka under orden och läsa

dem tillsammans. Det är inte lika högljutt i klassrummet nu heller.

Favoritbok: ”Kalle Skavank”. – Den läser jag just nu och den är väl-

digt bra. Den handlar om ett mysterium som ska lösas.

TOBIAS BARK, 11 ÅR

– Det är bättre nu. Det roligaste är när läraren säger åt oss vad vi ska skriva

och vi får träna på att skriva.

Favoritbok: ”Lasse-Majas detektivbyrå”. – Jag gillar deckare,

och nu har jag börjat läsa "Kalle Skavank" som jag hittade på

biblioteket, den är bra.

»Idag är vi bättre på att fånga upp elever tidigt«DEN SENASTE PISA-rapporten som kom 2013 visade att det går dåligt för den svenska skolan. Svenska 15-åring- ars kunskaper i matematik, läsförstå-else och naturvetenskap låg då för första gången under de 34 OECD- ländernas genomsnitt. Men redan innan den nedslående rapporten kom började Göteborgs Stad arbeta aktivt för att stärka kvaliteten i skolan.

Sedan 2011 finns tre strategiska om-råden som i korthet går ut på att stär-ka rektorns och pedagogernas roll, att arbeta konsekvent med uppföljning av elevresultaten samt att se till att alla elever har likvärdiga möjligheter att ta till sig undervisningen. 2013 satsade dessutom Göteborgs Stad 29 miljoner kronor på de elva mest utsatta skol- orna i kommunen. Sedan satsningen inleddes har andelen elever med god-kända slutbetyg ökat på nio av dessa elva skolor.

– Vi är i dag bättre än tidigare på att fånga upp elever och sätta in åtgärder

i tid. Det beror till stor del på att vi nu följer upp resultaten i alla årskurser och att vi därigenom har fått en bättre hel- hetssyn, säger Stig Santa, avdelnings-chef för utbildning i Göteborgs Stad.

CENTER FÖR SKOLUTVECKLING (CfS) är en del av Göteborgs Stad med uppdrag att verka som en resurs för skolan genom att initiera nätverk, anordna workshops, föreläsningar och längre fortbildningar. Jan Mell-gren är verksamhetschef på CfS och en av dem som menar att språket är nyckeln till allt lärande.

– Alla elever måste ges möjlighet att ta till sig det akademiska språket, oavsett förkunskaper eller bakgrund. Skolorna i Göteborg håller på att vän-da trenden och för att fortsätta göra det behöver man hitta sätt att utveck-la undervisningen, säger han.

Två av CfS pågående satsningar är Reading to Learn-metoden och i Teachers College Reading and Writing

Project, två väl beprövade metoder som båda har gett goda resultat. Sedan 2013 har drygt 160 lärare från mellan- och högstadiet utbildats i Reading to Learn-metoden och börjat använda den i undervisningen.

Matematiklyftet är ett annat projekt som drivs på nationell nivå. Ett stort antal av Göteborgs lärare har utbildats i Matematiklyftet sedan starten, och ytterligare cirka 500 står på tur.

SKOLVERKETS SENASTE mätning av Göteborgs skolor visade att andelen elever i årskurs 9 med godkänt i alla ämnen höjdes från 69,6 procent läs-året 2012/13 till 73,1 procent läsåret efter. •

15

Läs mer om Center för Skolutveck- lings pågående projekt på:

www.centerforskolutveckling.goteborg.se

PISA är en internationell studie som vart tredje år undersöker och jämför

15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse i ett 70- tal länder.

miljö | ORD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON BILD: DAVID KARLSTRÖM

Välkommen att delta i en stor klimatsatsning för göteborgarna. Forskning visar att en klimatsmart livsstil kan ge både högre livskvali-tet och bättre hälsa.

Projektet GreenhackGBG hjälper dig att ställa om till en grön livsstil på ett enkelt och konkret sätt. Det är gratis att delta och du får möj-lighet att få insikt om din egen

klimatpåverkan genom ett Chalmers- utvecklat webbverktyg. Som delta-gare kan du både dela och ta emot tydliga tips och idéer för att leva mer klimatsmart.

Nu tar vi upp intresseanmälningar, var med och gör skillnad!

Hör av dig till Ingrid Bohlin, ingrid.bohlin@miljo.goteborg.se

Var med i klimatutmaningen #GreenhackGBG!

K L I M AT Göteborgs klimatstrategiska program har som mål att staden år 2050 ska ha en globalt hållbar utsläppsnivå av växthusgaser. För att nå dit vi vill behöver alla göteborgare dra sitt strå till stacken. Här är tips på några konkreta saker du kan tänka på i din vardag.

16

DRA DITT STRÅ TILL KLIMATSTACKEN

2.

5.

9.

Testa nya vege- tariska recept och

bjud dina vänner på en fin middag. Kanske till och med på julafton?

1. Köp livsmedel med ”kort datum” om du vet

att du hinner äta upp dem eller kommer lägga dem i frysen.

Testa vegetariska varianter av kött-

och mejeriprodukter – många är minst lika goda!

3. Om du är sommar- cyklist: prova vin-

tersäsongen genom att investera i bra regncykel-kläder och dubbdäck.

4.

Om du är vanebilist: välj ett annat alter-

nativ en gång i veckan, eller hitta en pendelparkering nära dig och ta kollektiv-trafik resten av vägen.

Byt ut ett flygse-mestermål mot en

plats du når med tåg. Låt resan bli en del av målet, och stanna till på vägen.Ta flygsemestrar som den lyx de är – flyg sällan men stanna länge.

6. Önska dig de där dyra men miljö-

vänliga sakerna du vill ha i julklapp, till exempel LED-lampor eller bidrag till elcykel.

När du måste byta vitvaror, välj

alltid bäst energiprestanda (titta på energimärkning-en). Det ger även lägre elräkning!

7.

Väck frågor på din arbetsplats! Finns

det bra cykelparkeringar, tjänstecykel, omkläd-ningsrum, elbil…?

8.

Ge bort upp- levelser i pre-

sent i stället för prylar som kanske inte behövs. Laga och uppgradera dina prylar som inte fungerar och köp begagnat. Skryt om att du är originell!

10.

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

17ORD: FÖRNAMN EFTERNAMN BILD: FÖRNAMN EFTERNAMN // vinjett

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

17ORD: FREDRIK FERMÉN BILD: CLARION POST HOTEL | mitt göteborg

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ålder: 29 år Familj: Mamma, pappa och två bröder Bor: Kåll-torp Gör: Kökschef på Vrå på Posthotellet När jag är ledig: Går till gymmet, springer i Delsjön, umgås med vänner och reser.

Frida Ronge

FRIDA & GÖTEBORG KÖ K S C H E F E N PÅ R E S T U R A N G V R Å Frida Ronge delar med sig av sitt Göteborg.

SKÄRGÅRDENAtt vara i Göteborgs skärgård ger mig inspira-tion till livet och yrket. Jag får energi, det krea-

tiva börjar flöda och jag blir mer klartänkt. Framför allt gillar jag norra skärgården. Sen har jag släkt som har ett sommarställe på Koster och varenda gång jag är där infinner sig lugnet.

RESTAURANGSCENENDet har hänt så mycket roligt med stadens barer och restauranger under de senaste tre

åren och det har påverkat göteborgarnas inställ-ning. Nu känns det som att man går ut och äter på vardagar i allt större utsträckning. Mina tre favoriter just nu är: Canton House, Gourmetkorv och cham-pagnebaren Forssén och Öberg.

KVALITETEN PÅ FISK OCH SKALDJURTillgången och kvaliteten på fisk och skaldjur är väldigt bra här. På Vrå specialiserar vi oss på

bifångster, sånt som inte säljs i butiker, det kan vara bläckfisk och kungsräkor när det finns tillgängligt. Vi kan få flera leveranser om dagen och det är unikt, i Stockholm måste du ligga en till två dagar i förväg på dina beställningar.

EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR...… Andra och Tredje Långgatan har mycket potential för 25- till 35-åringar. Det är kul att

det händer lite mer där nu, men jag önskar att hela området utnyttjades bättre, jag tror verkligen det finns mer att göra där. Om man vill vara ute sent på helgen finns det inte många nattklubbar att välja på så det vore kul om det dök upp ett skönt ställe där, då hade man kanske dansat mer i stan.

18 näringsliv | ORD: GUSTAF HÖÖK BILD: JOHANNES BERNER & HELENE JAKTLING

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

M ayra Benitez Poyo slår upp dörrarna till skåpbilen och en doft av lime och korian-der sprider sig i luften. Hon

tar på sig ett förkläde och plockar fram rost-fria kärl med nyhackad tomat, paprika, gurka, rödlök, röd chili och koriander. I ett större kärl har hon pressat limesaft.

– Jag väntar några minuter med att lägga ner fisken, säger hon. Den ska inte marineras för länge i limesaften.

G AT U M AT Food trucks förgyller sedan i somras Göteborgs gator. Satsningen har inte bara ökat utbudet av gatumat, utan är också ett exempel på hur Göteborgs Stad underlättar för små- företagare.

SMAK PÅ FÖRETAGANDEVI BEFINNER OSS på Esperantoplatsen, där Hola Ceviche står under dagens lunchpass. Skåpbilen är en av de food trucks som sedan mitten av juni får servera snabbmat – i det här fallet ceviche, marinerad fisk på latinamerikanskt sätt – på tjugo platser i Göteborg. Sats-ningen på gatumat är ett resultat av stadens strävan att förbättra företagsklimatet. Food trucks-företagen drivs av småföretagare och har skapat nya jobb. Dessutom gör de ambulerande bilarna matstaden Göteborg ännu roligare.

– Både göteborgare och turister får större möjlighet att vidga sina vyer, säger Daniel Eek på miljöförvaltningen.

Food trucks-konceptet togs fram ovanligt snabbt, med tanke på att så många aktörer är inblandade. Tillstånden utfärdades av trafikkontoret men arbetet skedde i en samverkansgrupp där även miljöförvaltningen, rädd-ningstjänsten, förvaltningen kretslopp och vatten samt Business Region Göteborg ingår.

– Alla var fokuserade på att hitta en lösning och proces-sen var lite ”okommunal”, säger Daniel Eek. Vi kan lära

19

Vad är Företagslotsen?– Det är en servicefunktion för dem som

driver eller vill starta företag i Göteborg. Vi vänder oss i första hand till små eller medel- stora företag som söker olika typer av tillstånd och hjälpen vi erbjuder är kostnadsfri. Målet är att förbättra företagsklimatet. Det ska vara enkelt att driva företag i Göteborgsregionen.

Vilken typ av hjälp är mest efterfrågad?– Många kunder behöver tillstånd inom

restaurangnäringen, som är väldigt komplex. Vi hjälper till med sådana tillstånd och även i andra tillståndsärenden. Bildligt talat tar vi företagarna i handen och leder dem genom hela processen, så de får prata eller mejla med rätt person. Dessutom erbjuder vi stöd i mer komplicerade ärenden och kan till exempel hjälpa företag med råd och kontakter vad gäller affärsidéer och affärsplaner.

Hur har responsen varit?– Mycket god. Vi drog igång hösten 2012

och sedan dess har vi haft ett tusental ären-den. I stadens serviceundersökningar får Före-tagslotsen mycket höga betyg och det märker jag i mina kundkontakter. Vi fångar även upp tankar och önskemål och att så många per- soner ville driva gatumatsverksamhet var en av anledningarna till att food trucks-konceptet togs fram. Det finns mycket som en företagare kan behöva hjälp med och varje dag när jag går hem från jobbet känner jag att jag har gjort konkret nytta. •

Sam Friberg, företagslots Fungerar som hjälp för företagare i deras kontakter med staden.

VAD SÄGER FÖRETAGSLOTSEN?

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Satsningen på ambulerande matförsäljning kom till efter att Göteborgs Stad lyssnat på önskemål från småföretagare men

också sneglat på andra städer runtom i världen. Riktlinjerna drogs upp av den arbetsgrupp som jobbar med företagsklimatet.

Där ingår Business Region Göteborg och stadens tillståndsenheter. Stadsledningskontoret fungerade som språkrör mot kommun-

styrelsen, som snabbt kunde ge projektet grönt ljus.Food trucks-konceptet har en prövotid på 14 månader. I slutet

av oktober meddelades att antalet tillstånd redan nu utökas från 10 till 15 stycken, och även antalet platser utökas.

oss av det här arbetssättet, för vår uppgift är ju att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar.

För att ha chans att driva en food truck skulle man leva upp till ett antal kriterier, till exempel ha en genom- arbetad affärsplan och klara krav på såväl livsmedels- och avfallshantering som arbetsgivaransvar. Vid urvalet togs även hänsyn till matkonceptet, så det blev bredd i ut- budet. Totalt 45 företag eller personer ansökte och tio valdes ut. Hola Ceviche är ensamt om att fokusera på fisk och hela idén är ett möte mellan västkusten och Mexiko.

– Jag och två vänner fick idén när vi åt ceviche under en surfresa, säger Petter Andreassen, en av delägarna.

– Vi hade pratat om att starta företag och sade ”detta måste vi ta till Göteborg”.

FOOD TRUCKS-KONCEPTET gav trion chansen att för- verkliga sin dröm – och när Petter Andreassen och Mayra Benitez Poyo kom i samspråk på Språkcaféet föll pussel-bitarna på plats.

– Samtalet kom in på mat och ceviche, minns Mayra, som kom till Sverige i våras och letade efter jobb.

– Jag vill lära mig prata svenska och matlagning är mitt stora intresse, så detta är helt perfekt.

Mayra skrev recepten och lagar maten tillsammans med kompisen Patricia Barba.

– Ceviche är faktiskt min favoriträtt och det är jätte-kul att introducera den för nya människor, säger Mayra. Fisken här är fantastisk och vi använder lax och torsk, vilket man inte gör i Mexiko. Och så serverar vi med ris eller sötpotatismos, eftersom svenskarna brukar vilja ha kolhydrater till sin mat. •

Koll på läget: Vill du veta var alla food trucks står just nu? Ladda hem appen Streetkäk till din mobiltelefon.

Det här har Göteborgs Stad gjort

20

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

europa | ORD & BILD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON 20

S KO L A N European Youth Parliament (EYP) är ett europeiskt samarbete med syfte att väcka ung-domars intresse för samhällsfrågor. Nu har göte-borgaren Magnus Hall, som jobbar på den kom-munala gymnasieskolan IHGR, valts in i styrelsen.

BILDEN: – Här är det de unga som får definiera kulturen, säger Mie Svenn-berg, enhetschef för Ung kultur.

BAKOM KULISSERNA PÅ FRILAGRET

HALLÅ DÄR... … Magnus Hall, som valts in i styrelsen, Governing Body, i EYP. Vem är du?

– Jag är utvecklings-ansvarig på IHGR,

International High School of the Gothen-

burg Region, och jag måste säga att jag har

världens bästa jobb. Jag får bland mycket annat jobba med mina

fantastiska elevers personliga utveckling.

Vad är egentligen European Youth Parliament?– Det är en politiskt och religiöst obunden organisation

som funnits sedan 1987, och syftet är att väcka unga männi- skors intresse för europeiska frågor och få dem att engagera sig i samhället. Vi har en god relation till EU, men får inget finansiellt stöd. Arbetet sker på regional, nationell och internationell nivå. Delegaterna delas in i utskott som sen diskuterar olika frågor, det kan handla om till exempel miljö eller utbildning. Efter diskussion och debatt med andra ungdomar författas resolutioner. De internationella resolutionerna skickas bland annat till politikerna i EU-parlamentet.

Vad hoppas du uppnå under din tid i Governing Body?– Mitt valprogram handlade om outreach, alltså att försöka

nå ungdomar i bredare samhällsgrupper. Jag vill också entu-siasmera fler lärare och skolor i Göteborg med omnejd och försöka få dem att engagera sig i EYP. Göteborg ska bli ett lysande exempel på hur man kan involvera en hel kommun. Det känns väldigt angeläget, inte minst med tanke på de integrationsproblem som finns här.

Hur stort inflytande har egentligen EYP?– Det är svårt att bedöma vad resolutionerna får för effekt.

Men en central aspekt är att de här ungdomarna är våra framtida ledare. Det är viktigt att se till unga människors kompetens även om de saknar erfarenhet. Erfarenhet är ingen garanti för duglighet – ungdomarna överglänser oftast mig, som är mer än dubbelt så gammal. •

BILDEN: Frilagrets arrangö-rer möts i verkstaden. En av dem är dansaren Aly Bobo, 17 år, som anordnar break dance-jams.

– Frilagret har gett mig så mycket stöd, hopp och olika verktyg som jag kom-mer att ha stor användning för i framtiden.

21 ORD: SANNA PERSSON BILD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON | kultur

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

L juset strömmar in genom det gamla lagerhusets stora fönster och inbjudande retrofåtöljer i alla möjliga färger bryter av lokalen

som annars går helt i grå betong. Här driver Frilagret ett eget café som även fungerar som utställningsplats.

– Caféet är en av våra nyckelverksamheter och en av de saker som alla unga efterfrå-gade innan Frilagret startade. Här kan man köpa en billig fika men också umgås utan att behöva köpa något alls, säger Mie Svenn-berg, enhetschef för Ung kultur.

Utöver caféet finns det en verkstad, ett par scener av olika karaktär och en liten

utställningshall. Här finns det möjlighet att hålla workshoppar, ställa ut konstverk, anordna teaterföreställningar, klubbar, kon-serter eller filmvisningar, hålla föredrag eller anordna en syträff. Möjligheterna är obe-gränsade, så länge man har lusten och drivet. Främst söker man personer mellan 13 och 30 år med en idé, och ofta pågår det flera utställningar och aktiviteter här samtidigt.

UNDER VÅRT BESÖK pryder konstnären Crisly Espinozas djurinspirerade street art-motiv lokalerna. Utöver att få visa upp sina verk fårhon på Frilagret vägledning och marknads-föringstips.

– Här har jag fria händer att skapa och göra precis det jag vill samtidigt som jag får feedback på min konst, säger hon.

På Frilagret är det de unga som definierar kulturen. Här råder det en stor öppenhet inför nya idéer och en lyhördhet inför olika behov. Mötesplats Simone är en förening för tjejer och transpersoner i Göteborg. De har samarbetat med Frilagret flera gånger, bland annat under West Pride när de anordnade en hbtq-helg, och senast i oktober då de arrang-erade en workshop i dansstilen voguing.

– Vi är väldigt noga med vilka vi samarbe-tar med och här får personalen verkligen alla att känna sig bekväma och trygga. Allt går att lösa här, säger Alex Snäckerström, som driver föreningen tillsammans med Mario Runesson. •

BAKOM KULISSERNA PÅ FRILAGRET

Frilagret riktar sig till besökare i alla åldrar, men om du vill ar-rangera något ser vi att du är mellan 13 och 30 år.

Hit är du väl- kommen oav-sett kön, etnisk tillhörighet, sex- uell läggning, könsöverskrid- ande identitet eller uttryck, religion eller funktions- variationer.

Att arrangera ett projekt här kostar ingen-ting.

Frilagret bi- står arrangö-rerna med all utrustning och vägledning, och finns inte kunskapen i huset så tar man in profes-sionell hjälp utifrån.

Har du en idé som du skulle vilja förverkliga? Ring Frilagret på: 031-368 32 50, maila:

frilagret@kultur.goteborg.se eller besök www.fri-lagret.se för att göra en ansökan direkt på webben.

U N G D O M A R Mellan Järntorget och Esperantoplatsen ligger Frilagret, Göteborgs stora samlingsplats för ung kultur. Hit välkomnas kulturintresserade i alla åldrar och här får unga arrangörer möjlighet att förverkliga sina idéer.

Kulturhuset Frilagret

BILDEN: Crisly Espinozas djurinspirerade street art-motiv prydde Frilagret under hösten.

BILDEN: Crisly Espinoza

22 på gång i stan | BILD: EMILIO SHEIKHAN/UNIVERSEUM & SHUTTERSTOCK

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

PÅ GÅNGDECEMBER–FEBRUARI

A K T I V I T E T E R Julen står och knackar på dörren. Nu under årets mörkaste period är det inte så dumt att ge sig ut på stan och ta del av allt roligt som händer – det kan få mörkret att känns mindre betungande. I Göteborg finns massor av aktiviteter och event för alla åldrar och intressen även under vinter- månaderna. Här hittar du några tips.

MAMMUT– Möt istidens giganter på Universeum

Läs mer om evenemangen på webben:

goteborg.com • goteborg.se/frolundakulturhus •

blastallet.goteborg.se • alvstranden.com/alvrummet

• goteborg2021.com

HITTA MER INFO PÅ NÄTET

Plats: Utomhus på Universeums takter-rass, pälsfiltar finns att låna

Tid: Öppet kl 10-18 varje dag t o m 12 april. Priser: Under 3 år fri entré, 3–16 år 120 kr, vuxen 175 kr, familj 545 kr

U N I V E R S E U M TRE KILOMETER – på höjden! Så tjock var inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu har istiden kommit till Universeum! Möt giganter som ullhårig mammut, grottbjörn, jättehjort och sabeltandad tiger. Alla är i naturlig storlek, rör sig och låter. Hur stor känner du dig framför en fullvuxen mammut, nästan fem meter hög? Vågar du klappa den? Och hur känns det att stå öga mot öga med ett kattdjur vars tänder är vassa som knivar? Låna en päls, kliv ut i kylan. Kryp in i grottbjörnens grotta, vandra i islandskapet och lär känna vår kyliga historia.

23

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

KO N S T VÅR FASCINATION INFÖR det oförklarliga, rysliga och skräm-mande verkar i dag närmast omättlig. Men varför är hotfulla landskaps- bilder, vampyrer och zombies så populära? Skräckromantik har mer än 150 år gamla anor, och den främste företrädaren i Sverige är Marcus Larson. Hans landskapsmålningar präglas ofta av en sällsam och oroande stämning.

H AV E T MED EN UTSTÄLLNING i serieformat tar vi ett nytt grepp kring temat havsmiljö och djupdyker bland trål-ning, miljöhot, matlagning och sillpruttar. Missa inte en djup-dykning i Hej Fisk! i form av guidade visningar i utställningen. Dessa pågår fram till den 4 januari 2015.

G O D J U L TRADITIONELL familje- fest för alla åldrar på Stora Scenen. Levande musik och dans kring granen med peppar-kakor, frukt, glögg, saft, kaffe och te. Och naturligtvis kommer tomten till barnen.

SKRÄCKROMANTIKENS LANDSKAP– från Marcus Larson till Goth

HEJ FISK!

Sjöfartsmuseets stadsvandringar JUL PÅ BLÅ STÄLLET

Plats: Sjöfartsmuseet AkvarietDatum: Utställningen pågår till den 27 september 2015.

Pris: Museernas årsbiljett gäller.

VA N D R I N G 1 REDARNAS VILLASTAD. I det eleganta Lorensberg har flera av Göteborgs mest kända och för-mögna redarfamiljer bott. Följ med och utforska de lyxiga gatorna kring Götaplatsens villastad.

VA N D R I N G 2 LÅNGGATORNA. Järn-torget och Långgatorna omtalas ibland som Göteborgs enda stads- del med storstadsprägel. Sjöfart och handel, industri och arbetar- rörelse har alla lämnat spår och skapat en spännande stadsbild.

Plats: Start vid Arkivgatan 9, mål Näckrosdammen. Cirka 90 min.

Datum: lördag 27 dec 2014, kl. 13.00.Pris: Ingår i museernas årskort

Ljudinstallation av konstnären Mikael

Bojén i den röda gång-tunneln mellan Vagn-

hallen Majorna och Klippan. Lågmälda och

föränderliga ljud skapar en samklang med om-givningens ljudmiljö.

Ljudkonst: Tunnel Tales

TILL OCH MED 31/12

Stadsmuseet visar ett stycke biografhistoria om hur film och politik förenar människor. En unik möjlighet att följa Hagabions och samhäl-lets förändring genom bl a filmaffischer och maskinistdagböcker.

Länge leve Hagabion

TILL OCH MED 19/4

Agera, en utställning om hållbar mänsklighet på Frölunda Kulturhus är en del av höstens och

vinterns tema: civilt mod och mänskliga

rättigheter, ständigt aktuella ämnen.För alla åldrar.

FrölundaKulturhus

TILL OCH MED 31/1

Stadsmuseet har två ut-ställningar om barn på

barnhem och fosterhem. Den ena behandlar Vid-

kärrs barnhem 1935–1976, den andra heter Hitta hem och berör

fosterbarn i privata hem och på institutioner.

Barnhems- barn

TILL OCH MED 23/8

FLER AKTIVITETER UNDER VINTERN

Plats: Konstmuseet Datum: Utställningen pågår till den 25 januari 2015.Pris: Museernas årsbiljett gäller.

Plats: Blå stället, Angered Datum: 20 december, kl 13–15.Pris: Fri entré

Plats: Start Järntorget, mål Mast- huggstorget. Cirka 90 min.

Datum: måndag 29 dec 2014, kl. 13.00.Pris: Ingår i museernas årskort

VÅRT GÖTEBORG #2 2014

24

Ekelundsgatan 109.00–16.00

facebook.com/ goteborgsstad

Telefon: 031-365 00 00Måndag till fredag,

klockan 07.00–18.00.

Besök ossFacebookWebb och e-postKontaktcenter

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD?

www.goteborg.segoteborg@goteborg.se

mobilt | ORD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON

Stadens appar

I SOMRAS LANSERADES mobilappen Bad-platsen, som guidade göteborgarna till de 24 kommunala badplatserna. Men badsä-

songen utomhus är kort.– Ja, nu när det inte är så trevligt att bada ute

längre tyckte vi att det var läge att lägga till simhal-larna också. Vi vill visa att det finns många möjlighe-ter att bada även inomhus, berättar Hanna Källberg, kommunikatör på park- och naturförvaltningen.

Med information om nio kommunala simhallar blir appen användbar året om. Badställen går att hitta på en karta med information om bland annat öppettider, kontaktuppgifter och hur man lättast tar sig dit kollektivt. Det går också att filtrera bland baden så att till exempel bara tillgänglighets-anpassade simhallar och badplatser visas.

Se www.badplatsappen.se för mer information. (Appen finns för Iphone + Android.) •

A P PA R För den som har en smart mobiltelefon finns det en uppsjö av mobilappar från Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Här har du några av dem.

BADPLATSEN

LEKPLATSENI Lekplatsen kan du enkelt söka på lekplatser utifrån din egen position. Det går även att söka på lekredskap,

som till exempel gunga eller rutsch-kana. Det går att spara sina favoritlek-platser och även felanmäla om något är trasigt. Mer information på: www.lekplatsappen.se (Iphone + Android)

CYKELSTADENAppen innehåller informa-tion om bland annat ser-viceställen, pumpstationer och cykelparkeringar.

Med cykelreseplaneraren kan du hitta bästa cykelvägen mellan två punkter i staden. Du kan även felanmäla till exempel skadade cykelbanor direkt i appen. (Iphone + Android)

LUFTEN I GÖTEBORGLuftappen ger en snabb bild av luftkvaliteten i cen- trala Göteborg. Man får veta hur luften är på en

enkel skala – låga, måttliga, höga eller mycket höga luftföroreningshalter. Informationen uppdateras varje timme. Mer information på: www.goteborg.se/luftapp (Iphone)

GÖTEBORGS STAD FÄRDTJÄNSTEN

Ett enkelt sätt att boka färdtjänst om du har till-stånd är att använda appen. Du kan även få en lista på

dina bokade resor, samt boka av dem vid behov. För att logga in krävs ett kundnummer och en pinkod, vilket fås från färdtjänstens kundservice. (Iphone + Android)

EN PERFEKT DAGAktuella tips på vad man kan göra i Göteborg, baserat på dagens förut- sättningar – vare sig det

är regn eller strålande solsken. Genom att skaka på telefonen får man nya tips, och favoriter kan markeras och sparas.(Iphone + Android)

PARKERING GÖTEBORG

Genom appen kan du hitta närliggande p-platser och se antal lediga platser i realtid. Här finns också

detaljerad info om priser, automater och andra möjliga betalningssätt för varje p-plats. Med en inbyggd rutt- planering hittar du snabbt till din valda p-plats. (Iphone + Android)

KAJPROMENADGuiden till promenad- stråket längs älvstränderna, från Färjenäs till Älvrummet. Här finns information om

bland annat konstverk, intressanta platser, sevärdheter, serveringar och utsiktsplatser. Mer information på: www.kajpromenaden.se(Iphone + Android)

CITYGUIDE GÖTEBORG

Guide till platser, upplevel-ser, shopping, restauranger och evenemang i Göteborg, antingen via lista eller

baserat på din position. Du kan markera och spara favoriter, och även använda guiden när du inte har uppkoppling. (Iphone + Android)

Vill du utveckla en app? Göteborg Stads information om miljö, trafik, p-platser, cykelvägar med mera finns tillgänglig för alla i form av öppna data på webbplatsen data.goteborg.se. Vill du veta mer? Kontakta: Lars Samuelsson, lars.samuelsson@miljo.goteborg.se eller Eric Jeansson, eric.jeansson@sbk.goteborg.se