ensiaskeleita suomen kieleen finska åk 1–3
TRANSCRIPT
Taksi ja Max
Ensiaskeleita suomen kieleen Finska åk 1–3
Taina Sampakoski
Publikationen fnns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: https://natmin.skolverket.se
Grafsk form: Taina Sampakoski och AB Typoform Illustrationer: Otso Sampakoski, förutom möbler på s 34 och 64: Tomas Widlund/AB Typoform Foto: Thinkstock, förutom s 22–25, 30, 33 och 47: Pixabay
Skolverket, Stockholm 2015
Förord De nationella minoriteterna fck en utökad rätt till modersmålsundervisning från och med den 1 juli 2015 då ändringen i skollagen (2010:800) trädde i kraft. Det betyder att ett nationellt minoritetsspråk även ska kunna läsas som ett nybörjar-språk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Detta under-visningsmaterial har tillkommit för lärare som ska undervisa minoritetsspråk för elever utan grundläggande kunskaper. Materialet är framtaget efter samråd med Sameskolstyrelsen, Stockholms och Uppsala universitet samt med företrädare för de nationella minoriteterna. Modersmålslärare i nationella minoritetsspråk och minoritetsorganisationer har lämnat viktiga synpunkter. Skolverket har arbetat till-sammans med skribenter och pedagoger med minoritetsanknytning och skribenterna har i hög grad fått utforma och anpassa materialet och innehållet.
I processen har Sari Pesonen och Jarmo Lainio vid Stockholms universitet bidragit med sina djupa och viktiga sakkunskaper. Ett speciellt tack riktas Taina Sampakoski som utformat och skrivit materialet, och Otso Sampakoski som illustrerat det. Vi hoppas att materialet ska ge modersmålslärare och elever i de lägre årskursena inspiration och verktyg i modersmålsundervisningen i fnska.
Stockholm 2015-12-14
Pia Enochsson Avdelningschef
Mats Wennerholm Undervisningsråd
Alkusanat
Kansallisilla vähemmistöillä on laajennettu oikeus äidinkielenopetukseen 1. heinäkuuta 2015 alkaen, jolloin koululain (2010:800) muutos astui voimaan. Se merkitsee, että kansallista vähemmistökieltä voi lukea myös vasta-alkajakielenä peruskoulussa, erityisperuskoulussa, erikoiskoulussa ja saamelaiskoulussa. Tämä opetusmateriaali on tehty opettajille, jotka opettavat vähemmistökieliä oppilaille, joilta puuttuu perustiedot. Materiaali on työstetty Saamelaiskoulun hallituksen, Tukholman ja Uppsalan yliopiston sekä kansallisten vähemmistöjen edustajien kanssa pidettyjen neuvonpitojen pohjalta. Kansallisten vähemmistökielten opettajat ja vähemmistöjärjestöt ovat tuoneet esille tärkeitä näkökantoja. Kouluvirasto on tehnyt yhteistyötä vähemmistöihin kytköksissä olevien kirjoittajien ja pedagogien kanssa, ja kirjoittajat ovat saaneet muotoilla ja soveltaa materiaalia ja sen sisältöä suuressa määrin. Kouluviraston projektiryhmään on kuulunut opetusneuvos Mats Wennerholm ja asiantuntija Moa Nordin. Prosessissa ovat myös syvällä ja tärkeällä asiantuntemuksellaan avustaneet Sari Pesonen ja Jarmo Lainio Tukholman yliopistosta. Erityinen kiitos Taina Sampakoskelle, joka on suunnitellut ja kirjoit-tanut materiaalin, ja Otso Sampakoskelle, joka on kuvittanut sen. Toivomme että materiaali antaa äidinkielenopettajille ja alempien luokkien oppilaille inspiraatiota ja työkalun suomi toisena kielenä äidinkielenopetuksen suunnitteluun.
5
Alkusanat Oppimateriaali Taksi ja Max, ensiaskeleita suomen kieleen on tehty ruotsinsuomalaisten oppilaiden kielen opetukseen. Materiaali on suunniteltu ensisijaisesti peruskoulun vuosikurssien 1-3 vasta-alkajatasolle, mutta se soveltuu myös niiden oppilaiden opetukseen, jotka jo puhuvat ja ymmärtävät jonkin verran suomea. Materiaalin pohjana on Ruotsin peruskoulun suomi toisena kielenä -kurssisuunnitelma.
Oppikirjan tekstit sekä niihin liittyvät harjoitukset, pelit ja leikit ovat hioutuneet vuosien varrella opettaessani suomea toisena ja vieraana kielenä kaikista nuorimmille oppilaille sekä Suomessa että Ruotsissa. Oppilailta saamani palautteen innostamana olen halunnut valmistaa tämän materiaalin, jossa kieli tuodaan lapselle leikin keinoin. Haluan kiittää Kouluvirastoa mahdollisuudesta koota ja työstää tämä materiaali. Erityiset kiitokset myös Otso Sampakoskelle hauskojen koirahahmojen luomisesta sekä Sari Pesoselle ja Jarmo Lainiolle projektin eri vaiheissa saamastani arvokkaasta palautteesta.
Oppimateriaali koostuu lukukirjasta ja työkirjasta. Jokainen kappalekokonaisuus sisältää tehtäviä 3-5 oppitunniksi. Kappaleissa edetään kielen ymmärtämisestä ja sanojen tunnistamisesta omaan aktiiviseen kommunikointiin. Lukukirjan kappaleiden kieli on rytmistä ja sisältää runsaasti toistoa. Useimmat sanat ja lauseet voidaan havainnollistaa esittämällä tai osoittamalla. Tekstejä on myös helppo dramatisoida käyttämällä esimerkiksi keppi- tai käsinukkeja. Kuvitus tukee sanaston ja tarinan ymmärtämistä.
Uusia sanoja opetellaan ensin kuuntelemalla ja osoittamalla. Kommunikointia harjoitellaan tämän jälkeen erilaisten leikkien, askartelun ja työkirjatehtävien avulla. Lukutekstien suhteen on suositeltavaa, että opettaja johdattaa aiheeseen lukemalla tekstit oppilaille ja keskutelemalla niiden si-
sällöstä sekä kuvista. Oppilaat lukevat kappaleen tekstit itse vasta sen jälkeen, kun ovat oppineet ymmärtämään keskeiset sanat. Siksi oppilaalle tarkoitetut lukutehtävät tulevatkin työkirjan ohjeistuksessa vasta kunkin kappaleen loppupuolella. Lukukirjan tekstejä ei ole tav-utettu. Sen sijaan työkirjan sivuilla toistuvat lukutehtävät on osittain tavutettu, esimerkiksi pitempien sanojen osalta.
Aihepiiriin johdatetaan pääsääntöisesti ruotsiksi. Tavoite on auttaa oppilasta eläytymään tarinaan ja ennakoimaan suomenkielisen tekstin sisältöä. Ruotsinkielinen johdanto auttaa oppilasta myös hahmottamaan kulloinkin esillä olevan kielenkäyttö-tilanteen, joka motivoi oppilasta käyttämään suomea aihepiiriin sopivissa peleissä ja omissa leikeissä. Pelien ja leikkien kieli on aina luonnollisesti suomi.
Työkirjassa jokainen kappale jakautuu kolmeen osaan:
1. Opettajan opas, joka sisältää ehdotuksia siitä, miten oppimateriaalia voi käyttää
2. Oppilaille tulostettavat työkirjasivut, jotka opettaja tunnistaa sivun oikeassa yläkulmassa olevasta tassusymbolista
3. Tulostettavat pelit, kortit, askarteluideat ym.
Oppimateriaalin suunnittelussa on tiedostettu se, että oppilasryhmät voivat olla taidoiltaan, ryhmäkooltaan ja ikäjakaumaltaan hyvin erilaisia. Joskus oppilas on ryhmässään yksin. Opettaja voi työkirjatehtävistä ja leikki-ideoista valita ne, jotka sopivat kullekin opetusryhmälle.
Toivon oppimateriaalin käyttäjille hauskoja ja toiminnallisia suomen tunteja.
Taina Sampakoski
6
Förord Läromaterialet Taksi ja Max, ensiaskeleita suomen kieleen har tagits fram för språkundervisning av sverige- fnska elever. Materialet är tänkt att användas i första hand av nybörjare i grundskolans årskurser 1-3, men det lämpar sig även för undervisning av de elever som redan talar och förstår fnska en del. Materialet grundar sig på grundskolans kursplan i ämnet modersmål i fnska som andraspråk i Sverige.
Texterna i läroboken samt de tillhörande övningarna, spelen och lekarna har utarbetats under åren då jag undervisade yngre elever både i Finland och i Sverige i fnska som andraspråk och som främmande språk. Inspirerad av återkopplingen från eleverna har jag velat ta fram detta material där språket kommer till barnet genom leken. Jag vill tacka Skolverket för möjligheten att sammanställa och bearbeta detta material. Ett särskilt tack till Otso Sampakoski för skapandet av de fna illustrationerna samt till Sari Pesonen och Jarmo Lainio för värdefull återkoppling i olika skeden av projektet.
Läromaterialet består av en läsebok och en arbetsbok. Varje kapitel innehåller uppgifter för 3-5 lektionstimmar. I kapitlen går man framåt från förståelse av språket till egen aktiv kommunikation. Språket i lärobokens kapitel är rytmiskt och innehåller repetition. De festa av orden och meningarna kan man åskådliggöra genom att visa eller peka. Texterna är också lätta att dramatisera, till exempel genom att använda käpp- eller handdockor. Illustrationen stödjer berättelsen och förståelsen av ord.
Nya ord studeras först genom att lyssna och peka. Efter det tränar man kommunikation med hjälp av olika lekar, pyssel och uppgifter i arbetsboken. Vad gäller texterna som ska läsas rekommenderas läraren att vägleda till temat genom att läsa texterna för eleverna och genom att diskutera innehållet och bilderna i texten. Eleverna läser stycket själva först efter att de har lärt sig att förstå de centrala orden. Av den anledningen
7
fnns de bifogade i läsuppgifterna i elevernas arbetsbok mot slutet av varje kapitel. Texterna i läseboken är inte avstavade. Däremot är de återkommande läsuppgifterna i arbetsboken delvis avstavade, till exempel vid längre ord.
Introduktion av varje tema sker i huvudsak på svenska. Målet är att hjälpa eleven att leva sig in i berättelsen och förutse innehållet i den fnskspråkiga texten. Den svenskspråkiga inledningen hjälper också eleven att bilda en uppfattning om den aktuella kontexten, vilket motiverar eleven att använda fnska inom ämnesområdet i lämpliga spel och egna lekar. Språket i spelen och lekarna är på ett naturligt sätt alltid fnska.
Varje kapitel i arbetsboken består av tre delar:
1. Lärarhandledningen, som innehåller förslag på hur läromaterialet kan användas.
2. Utskrivbara sidor av arbetsboken för elever, som läraren känner igen från ”tassymbolen” i sidans övre högra hörn.
3. Utskrivbara spel, kort och pysselidéer m.m.
I framtagandet av läromedlet har hänsyn tagits till att elevgrupperna kan se mycket olika ut när det gäller färdigheter, gruppstorlek och åldersfördelning. Ibland är eleven ensam i sin grupp. Läraren kan välja de uppgifter i arbetsboken och lekidéer som passar för den aktuella undervisningsgruppen.
Jag önskar lärarna och eleverna som använder läro-materialet roliga och funktionella lektioner i fnska.
Taina Sampakoski
8
åk 1-3
Innehåll Kappale 1 Max s. 5
Kappale 2 Maxin kassi s. 7
Kappale 3 Matki minua Max s. 13 Hälsningsfraser
Kappale 4 Minä, yksi, kaksi s. 17 Finsk folksaga nr. 1 s.17 Hölmölän akkojen uintireissu
Kappale 5 Taksin koppi ja s. 24 Maxin koppi Finsk folksaga nr. 2 s.31 Hölmöläisen talo
Kappale 6 Olli muuttaa s. 39
Kappale 7 Talvi tuli s. 46
Kappale 8 Ollin penaali s. 54
Kappale 9 Soosia ja muusia s. 59 Finsk folksaga nr. 3 s.63 Jänis Vemmelsääri ja Kettu Repolainen
Kappale 10 Karkumatka s. 68
Kappale 11 Koirat kotiin s. 70
Kappale 1 Max
Det här är Max. Max bor hos
en familj som talar svenska.
Men nu har familjens pojke blivit sjuk. Läkaren säger att pojken har blivit allergisk. Läkaren säger också att Max måste få ett nytt hem.
Max måste fytta.
Den här pojken heter Olli.
Och det här är Ollis morfar, Vaari.
– Javisst, sägen Vaari. Max får bo
hos oss. Fast han säger det så här: – Joo joo. Kyllä se käy.
Vaari talar nämligen fnska.
Vaari har redan en hund, en tax som
heter Taksi, som också talar fnska.
Vad tror du, kommer Taksi och Max
att förstå varandra?
10
Max Taksi
Vaari
Tervetuloa Max
– Hei Maksi!
– Jag heter inte Maksi.
Jag heter Max.
– Minä olen Taksi.
– Du är inte taxi. Du är en tax.
– Anna tassu Max!
11
Kappale 2 Maxin
kassi
Titta vilken stor väska.
Vad har Max med sig i väskan?
Vad tror du?
Lyssna på den fnska texten och titta
på bilderna. Många ord kan låta
ganska lika på svenska och fnska.
Kan du gissa vad Max har med sig i väskan?
12
Avaa kassi!
kassissa on
pallo
nalle
luu
kuppi
13
Maxin pallo,
Maxin nalle,
Maxin kuppi,
Maxin luu.
Maxin pallo,
Maxin nalle,
Maxin kuppi,
Taksin luu.
Hei Taksi! Anna tänne!
Se on MAXIN luu.
14
Mikä tämä on?
Se on Maxin albumi.
Avaa albumi!
15
Isä ja äiti
Ronni ja Rax
Sibylla ja Sax
Kuka tämä on?
Se on pikkuinen Max.
16
Maxin UUSI perhe
Tämä on Olli.
Tämä on Ollin äiti, Elli.
Tämä on Ellin isä, Vaari. Hän on Ollin morfari. Vaari.
Tämä on vaarin koira, Taksi.
Taksin uusi kaveri on Maxi.
17
Kappale 3 Matki
minuaMax
Max förstår inte finska. Han förstår
inte när morfar säger ”Anna tassu”.
Hur gör man för att Max ska förstå?
Kanske ska man peka, eller så man
kan också visa hur man gör.
Det här kapitlet heter Härma mig,
Max. Matki minua Max.
18
Kävele, Tax!
Kävele, Max!
Tanssi!
Istu!
Hypi!
19
Juokse!
Pysähdy!
Seiso!
20
Max osaa
– Istu! Max istuu.
– Hyvä Max!
– Istu! Taksi istuu.
– Hyvä Tax!
– Sinä olet Maksi.
– Minä olen Max.
– Anna tassu, Maksi!
– Anna tassu, Tax!
21
Hölmöläinen är en finsk sagofigur.
Hölmö betyder knasig.
Hölmöläinen bor i en by som heter Hölmölä.
I byn Hölmölä är alla lite tokiga, lite löjliga, lite knasiga.
Tänk nu till exempel på den här berättelsen, när sex
gummor från Hölmölä skulle bada i en blåklintsäng.
Finsk folksaga nr. 1
Hölmölän akkojen uintireissu
Minä Kappale 4
yksikaksi
Det var en vacker sommardag. Sex gummor från
byn Hölmölä var på promenad.
Det var riktigt varmt, och de fck lust att doppa
sig i sjön. Men det fanns ingen sjö i närheten.
Istället fanns det en äng där det växte blåklint.
Det var blått och fnt. Det såg ut nästan som en sjö.
Då bestämde sig gummorna att för gå bada där.
Alltså bada bland blåklinten.
Det var skönt, sade gummorna när de hade badat
färdigt. Det var riktigt härligt! Riktigt svalkande!
Men då började en av gummorna se sig omkring.
– Vi var sex gummor som badade, sade hon.
Men nu, hur jag än räknar, så får jag bara fem.
Vi saknar en.
Alla såg sig omkring. Och det var helt rätt.
De såg bara fem gummor. Och så började de räkna:
Minä, yksi, kaksi, kolme, neljä, viisi.
Så här lyder berättelsen:
– En av oss måste ha drunknat! ropade en gumma.
– Oj vad hemskt! En av oss har drunknat i sjön.
Vem kan det vara! Hoppas att det inte är jag.
Vi måste räkna en gång till.
Och så räknade de igen.
– Minä, yksi, kaksi, kolme, neljä, viisi.
Då kom Matti från grannbyn gående på vägen.
– Vad är det? frågade Matti. – Vad har hänt?
Då berättade gummorna att en av dem hade
drunknat. De var ju sex gummor som badade bland
blåklinten, men nu är de bara fem.
– Oj vad de är knasiga! tänkte Matti.
– Ser ni där borta, sade Matti. Där fnns det lera
på marken. Gå dit ner och sätt era näsor i leran.
Stå sedan upp och räkna, hur många gropar det fnns
i leran. Finns det fem gropar, då är ni fem gummor.
Finns det sex gropar, då är ni sex gummor.
Och det gjorde gummorna. Och hör och häpna!
Det VAR sex gropar i leran. Alltså var de sex gummor.
Oj, vilken lättnad.
– Kiitos Matti, kiitos!
Du har återuppväckt en gumma tillbaka till livet.
Kuinka monta akkaa?
Kaksi Taksia
Taksi katsoo peiliin.
Oho! Kaksi Taksia.
Yksi plus yksi on kaksi.
Maksi plus Taksi on kaksi.
1+ 1 = 2
+ =2
26
Haluatko keksiä?
– Haluatko keksiä?
– Nam nam, joo.
– Yksi vai kaksi?
– Anna kaksi.
– Ole hyvä Maksi.
– Kiitos Taksi.
27
Kuinka vanha on Max?
–Kuinka vanha sinä olet, Taksi?
– Minä olen kaksi.
Kuinka vanha sinä olet, Maksi?
– Minä olen kaksi plus kaksi
plus kaksi.
Kuinka vanha on Maksi?
28
Kappale 5 Taksin
koppi jaMaxin koppi
Taksi har en koja ute på gården. Koppi. Koiran koppi.
Taksi vill att Max ska komma
på besök.
– Kom, säger Taksi. Tule.
– Tule kylään, Taksi sanoo.
Men Max ryms inte. Han sticker bara
huvudet in i kojan. Och när Taksi
frågar vad han tycker om kojan, blir
Max lite osäker.
29
Onko hyvä koppi, Max?
Max tulee kylään
Max har tidigare bott i en lägenhet,
så han är van vid att ha möbler
omkring sig. Och Max gillar prylar.
Max gillar att ha det lite mysigt...
Han gillar mjuka fåtöljer. Han gillar
också sängar och mjuka sköna
madrasser.
30
Max tycker att det är konstigt att
det inte fnns några möbler i kojan
hos Taksi.
– Ingenting, säger Max, här fnns
ju ingenting. Ei mitään.
Taksi förstår inte. Va då ingenting?
Det fnns ju ett tak. Katto. Det är
bra att ha katto när det regnar.
Och det fnns ju väggar seinät.
Det är bra att ha seinät när det blåser.
Och dörr, ovi så att man kan komma
in ... och gå ut. sisään ja ulos.
– Onko hyvä koppi?
– Mutta….
– Mitä mutta? Sano Max. Onko hyvä
koppi?
– Mutta...täällä ei ole mitään.
– On täällä katto. Ei sada, kun on katto.
31
– Mutta ei mitään muuta.
– On täällä seinät. Ei tuule,
kun on seinät.
– Mutta ei mitään muuta.
– On täällä ovi. Voit tulla
sisään ja mennä ulos, kun
on ovi.
– Mutta ei mitään muuta.
– On täällä.
– Mitä muka?
– Minä olen täällä.
32
Lattialla
– Missä sinä istut, kun ei ole tuolia.
– Minä istun lattialla.
– Missä sinä nukut, kun ei ole sänkyä?
– Minä nukun lattialla.
– Missä sinä syöt, kun ei ole pöytää?
– Minä syön lattialla.
33
matto sohva pöytä
sänky tuoli kaappi
kirjahylly komero lipasto
nojatuoli ruoka-pöytä
34
Maxin koppi
Tämä on Maxin koppi.
Onko Max kotona?
KOP-KOP-KOP.
On Max kotona.
35
Finsk folksaga nr. 2
Hölmöläisen talo Hölmöläinen bygger hus
Hölmöläinen bygger ett hus.
Det blir ett riktigt bra hus.
Men det fnns bara ett litet problem med huset:
Det är väldigt mörkt där inne.
Då kom en hölmöläinen på en idé.
– Solen skiner, säger han, det är ljust ute. Vi kan bära
in solljuset.
– Hur kan vi göra det? frågar en annan hölmöläinen.
– Jo, vi tar varsin säck. Vi går ut, vi väntar tills solljuset
har gått in i säckarna, och sedan bär vi in säckarna
i stugan. Här släpper vi ut solljuset igen.
talo
seinä ovi
katto
Så här lyder berättelsen:
– Hyvä idea! tyckte de andra.
Och så började de bära in säckarna i huset.
Aurinko paistaa.
Säkki
De höll på hela dagen, och ändå blev det inte ljusare
inne i stugan.
Kuusi akkaa menee sisään
ja ulos.
Det blev inte bättre. Det var fortfarande mörkt
där inne.
– Hur gör vi nu då! tänkte de.
Då kom Matti gående på vägen.
– Mikä hätänä, frågade Matti.
När Hölmöläinen berättade för honom vad de gjorde,
tänkte Matti:
– Oj vad de är knasiga!
– Huset måste ha ett fönster, sade Matti.
– Ikkuna, sade Matti.
– Ikkuna! sade hölmöläinen. Se on hyvä idea!
Då tog Matti fram en yxa, och högg ett hål i väggen.
Det blev ett fönster. Solljuset strömmade in.
– Vad ljust det blev här inne! sade hölmöläinen
förtjust.
–Kiitos Matti. Kiitos Matti.
När Matti hade gått, tänkte hölmöläinen så här:
– Yksi ikkuna on hyvä. Kanske är fler fönster ännu
bättre! Och då började de hugga fer fönster.
– Yksi, kaksi, kolme, neljä…
Först rasade en vägg.
Sedan rasade en vägg till.
Och när de fortsatte att hugga, så…
…rasade hela huset.
– Nyt ei ole taloa! sade hölmöläinen.
– Mutta on paljon valoa! sade den andra.
– Nu har vi inget hus, men vi har massor med ljus!
Nyt ei ole taloa, mutta
on PALJON valoa!
Kappale 6 Olli
muuttaa
Olli och Elli fyttar.
De fyttar till ett hus nära där morfar
bor. Nu kan Olli besöka morfar så ofta
han vill.
Och Taksi och Max, förstås.
44
– Mikä auto?
– Kuorma-auto.
– Kuka istuu autossa?
– Elli.
– Kuka on Ellin vieressä?
– Olli.
– Mitä on auton lavalla?
– Sohva ja tuoli. Kannu ja
kuppi.
– Kuka muuttaa?
– Elli.
– Kuka myös?
– Olli.
45
Vie ruokapöytä keittiöön.
46
Yksin kotona
Elli sanoo:
Ei saa hyppiä tuolilla.
Ei saa hyppiä pöydällä.
Ei saa hyppiä sängyllä.
Elli ei ole kotona.
Olli ei ole kotona.
Taksi ja Max ovat yksin kotona.
Max tanssii pöydällä.
Taksi pomppii sängyllä.
Taksi ja Max hyppivät sohvalla.
47
Elli tulee kotiin:
– Voi voi Taksi. Voi voi Max.
– Nurkkaan Taksi! Nurkkaan Max!
– Mars mars Maksi, mars mars Tax!
48
Kappale 7 Talvi tuli
– Tule ulos,Max!
Max ei tule ulos.
– Palelee, sanoo Max.
49
Päätä palelee.
Pane lakki päähän ja tule
ulos!
50
pää
korvat kaula
vatsa
jalka (tassu)
51
Maxin vaatteet
lakki
lapaset
kaulaliina
takki
saappaat
52
Palelee
– Päätä palelee.
– Pane lakki päähän!
– Kaulaa palelee.
– Pane kaulaliina kaulaan!
– Vatsaa palelee.
– Pane takki päälle!
– Jalkoja palelee.
– Pane saappaat jalkaan!
53
Paleleeko nyt?
Ei palele.
54
Max tulee sisään
Hän riisuu takin.
Hän riisuu kaulaliinan.
Hän riisuu lakin ja lapaset.
Hän riisuu saappaat.
Mikä jää?
Turkki.
55
Kappale 8 Ollin
penaali
Olli går i tvåan. Idag kommer han
till Vaari efter skolan. Han slänger
väskan på golvet och börjar leka med
hundarna. Vaari pratar i telefon.
– Joo joo, säger Vaari.
– Kyllä kyllä.
– Sanon sanon.
Läskyt!
56
Se oli äiti Elli.
Äiti sanoi: – Läksyt.
Kirja
Vihko
Mamma säger att Olli måste göra
läxan på en gång. Olli klappar Taksi
och kliar Max bakom örat.
– Det går inte, säger Olli. Ei käy.
– Ja miksi ei käy? frågar vaari
– För att min penna vägrar.
Minun kynä sanoo: – Ei käy!
Vaari tittar i Ollis väska. Han plockar
ut saker som Olli har i väskan.
Men så fort han tar tag i pennfodralet
hörs det ”Ei käy!”
Olli rycker på axlarna.
– Så här har det varit hela dagen,
säger Olli och fortsätter att leka
med hundarna. Han säger:
– Anna tassu, och både Taksi och
Max sträcker ut tassen.
57
Morfar öppnar pennfodralet försiktigt.
Men så fort han plockar upp pennan,
kynä, hörs det ”Ei käy”.
När morfar tar i suddgummit, kumi, hörs det ”Ei käy”. Och när morfar
tänker vässa pennan, hörs det
”Ei käy”.
kynä kumi
– Mutta miksi ei käy? undrar vaari.
Sist plockar morfar upp färgpennorna
och då säger färgpennorna i kör:
– Nyt ei käy!
teroitin
varikynä
58
Då får han veta, att de tycker att det
är tråkigt att göra samma sak varje
dag.
Pennan vill inte skriva. Den vill göra
annat också. Suddgummit vill inte
bara sudda och pennvässaren är trött
på att hela tiden bara vässa.
– Vad vill ni göra istället? frågar
morfar. Lyssna, så får du veta.
59
Ollin penaali
Kynä kirjoittaa.
– Ei käy, sanoo kynä.
– Tänään minä en kirjoita. Tänään
minä lennän.
Kumi pyyhkii.
– Ei käy, sanoo kumi.
– Tänään minä en pyyhi.
Tänään minä hypin.
Värikynä värittää.
– Ei käy, sanovat värikynät yhdessä.
– Tänään me emme väritä.
Tänään me syömme.
Teroitin teroittaa.
– Ei käy, sanoo teroitin.
– Tänään minä en teroita.
Tänään minä nukun.
60
Kappale 9 Soosia
ja muusia
Max är hungrig. Han har lärt sig att
fnska är ganska lätt. Många ord är
nästan lika på svenska och fnska.
Max tänker så här:
– Det kanske blir bra om man bara
sätter ett i på slutet av det svenska
ordet. En tiger blir tiikeri, ett album
blir albumi, en buss blir bussi. Men
funkar det alltid så? Max chansar.
Först går det bra, men sedan tycker
61
Taksi att någonting låter konstigt.
Kan du gissa, vilket ord Taksi inte
riktigt fattar. Vad menar Max?
Onko korvia?
– Onko soosia?
– Ei ole soosia.
– Onko muusia?
– Ei ole muusia.
– Onko spagettia?
– Ei ole spagettia?
–Onko riisiä?
– Ei ole riisiä.
– Onko korvia?
– Mitä!
– Korvia.
– Ei ole korvia!
62
Kauppalappu
Nu ska Taksi och Max tillsammans
skriva en lista av varor som de måste
köpa i mataffären. Som sagt, Max
har lärt sig att många ord är nästan
lika på fnska och svenska. Men är
det verkligen så att Max gillar att äta
korvia. Det betyder ju öron på fnska.
Eller… menar han…korv? Vad menar
Max? Vad är korv på fnska?
– Ai mitä?
– Korvia.
– Syötkö sinä korvia?
– Nam nam. Koiran korvia.
SoosiaMuusia
RiisiäSpagettiaKeksiä
Korvia
– Ei korvia. Makkaraa.
– Makkaraa. Koiran makkaraa.
63
Maksivoileipä Tämä on Maksin maksivoileipä.
leipää
paprikaa
juustoa
tomaattia
kurkkua
makkaraa
munaa
salaattia
voita
leipää
64
En dag får Taksi lyssna när Olli läser sin läsläxa.
Läxan handlar om en räv Kettu Repolainen och en hare Jänis Vemmelsääri.
Jänis Vemmelsääri ja Kettu Repolainen
Finsk folksaga nr. 3
susi
kettu jänis
Räven och haren var inte bästa vänner. Men nu hade
haren hört, att räven hade blivit sjuk och kanske höll
på att dö. Men det var inte riktigt sant. Räven var inte
alls sjuk. Han ville bara fånga haren och äta upp den.
Han visste att haren var ganska nyfken. Om Jänis
Vemmelsääri fck höra att Kettu Repolainen skulle dö,
då skulle han säkert komma till Repolainens hus för
att med egna ögon se att det verkligen var sant.
Då beslöt Repolainen tillsammans med vargen,
Susi Hukkanen, att sprida nyheten om att Kettu
Repolainen var döende. Och när Jänis Vemmelsääri
skulle komma till Repolainens hus, då skulle han vara
ett lätt byte.
Har du hört sagan?
Så här gick det.
Så här lyder berättelsen:
När Jänis Vemmelsääri kom till rävens hus låg Kettu
Repolainen alldeles stilla i sängen.
Jänis Vemmelsääri stannade vid dörren. Han tittade
på räven och tänkte högt:
Kettu Repolainen verkar vara livlös. Men jag undrar?
Jag har hört att om någon besöker en död räv,
brukar räven lyfta upp det vänstra bakbenet och
säga wahoo!
Kettu Repolainen låg alldeles stilla. Jänis Vemmelsääri
gick närmare. Han fortsatte att tänka högt.
– Det här är väldigt konstigt, sade han, Kettu Repolainen
verkar ju vara död, men kanske han bara sover. För
OM han vore död, skulle han säkerligen ha lyft upp
det vänstra bakbenet och sagt wahoo! Och det har
Kettu Repolainen inte gjort. Då törs jag kanske inte gå
närmare. Han kanske bara sover och är inte alls död.
Jänis Vemmelsääri väntade, men sedan tog han
ett steg till och kom ännu lite närmare.
DÅ lyfte räven upp det vänstra benet och sade wahoo! Jänis Vemmelsäri sprang iväg det fortaste han kunde.
Kettu Repolainen förstod att han hade blivit lurad.
Wahooo!
Taksi tyckte att berättelsen var riktigt bra, men
samtidigt kände han sig lite kluven.
Han är ju släkt med räven.
Han önskade att han också skulle kunna springa fritt
i naturen och jaga rävar och harar.
Taksi gick ut. Han hörde hur vinden susade. Han kände
doften av mossa. Han såg att grinden var öppen.
Han såg sig omkring. Han visste att morfar satt inne
framför datorn och att Olli låg på soffan och läste.
Max sov i kojan men hans ögon var öppna.
– Tule, viskade Taksi och vinkade till Max. Max reste
sig och sprang sakta till Taksi. Taksi smög ut till vägen.
Han fck lukt av något… och… så försvann han in i
skogen… Max följde efter.
Kappale 10 Karku-
matka
Edessä Taksi, takana Max.
Takana Maksi, edessä Tax.
70
puu
pensas
kivi
polku
taivas
kukka
vuori
orava kettu
jänis
siili
karhu
hirvi lintu
pöllö susi käärme
71
Metsän eläimiä Pöllö puussa,
jänis puun alla.
Orava puussa, hiiri
puun alla.
Edessä jänis, takana
kettu. Edessä kettu, takana
käärme.
Edessä käärme,
takana hirvi.
Edessä siili, takana
karhu.
Kapitel 11 Koirat
Poliisi kotiin – Poliisi täällä, päivää.
– Päivää.
–Täällä on kaksi koiraa.
– Onko toinen pieni ja ruskea?
– On.
– Onko sillä punainen lippalakki?
– On.
– Onko silla liila panta?
– On.
– Lukeeko pannassa Taksi?
– Lukee.
– Se on meidän Taksi. Ja se
toinen on varmasti Maksi.
– Niin on.
73
Kyyti
Tämä on poliisiauto.
Autossa istuu poliisi.
Autossa istuu Taksi.
Autossa istuu Max.
Autosta hyppää Taksi.
Autosta hyppää Max.
– Kiitos kyydistä, sanoo Taksi.
– Hyvä taksi, sanoo Maksi.
74