framtidens skogsbruk

FRAMTIDENS SKOGSBRUKFÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

Carina Håkansson – Skogsindustriernas nya vd

Utnyttjatekniken – smarta skogsmaskiner

Effektiv skogsvård – förbättra din tillväxt

Sälj fakturan– frigör kapital

Mindre terrängfordon– därför ökar efterfrågan

Bästa ekonomiska tipsen– till dig som skogsägare

Möjligheter med skog– en dialog med din bank

FEBRUARI 2014

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

WOOD FOR LIFE

VI FÖRÄDLAR SKOGEN.www.setragroup.com

2

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

LEDARE

Titeln på denna tidning, ”Framtidens skogsbruk” är verkligen tankeväck-ande. Framtidens skogar och därmed möjligheterna till att bruka dem skapar vi ju redan i dag. Allt vi gör nu får eff ekter på ett eller annat sätt – om 5, 25 och 75 år.

Därför är det viktigt att alla vi som verkar inom skogssektorn ser och tar vårt ansvar för en i alla avse-enden hållbar användning av skogen.

Att och hur vi använder skogen kommer dessutom att ha avgörande betydelse för hur vi kan möta kom-mande klimatförändringar.

Skogsbruket måste självklart vara ekonomiskt hållbart, annars kommer skogsnäringen inte att gå någon lysande framtid till mötes. Här gäller det att ha en framförhållning i att hitta nya lönsamma produkter från skogen i en tid när exempelvis produktionen av tidningspapper är stadigt sjunkande.

LIKA VIKTIGT ÄR att skogen sköts på ett ekologiskt och miljömässigt hållbart sätt. Dels för naturens egen skull, men också eft ersom skogen är en källa till upplevelser, rekreation och hälsa för en mängd människor.

Under 2013 har vi på Skogssty-relsen ägnat en hel del tid åt att föra projektet ”Dialog om miljöhänsyn” i hamn. I projektet har representanter för hela skogssektorn funnits med – myndigheter, skogsbruket och ett

antal ideella organisationer.I november kom vår rapport

”Målbilder för god miljöhänsyn”, som är en del av dialogprojektet. Rappor-ten är ett resultat av de senaste årens intensiva samtal mellan aktörerna i projektet. Diskussionerna kring hur miljöhänsynen i skogen ser ut i dag, och framför allt hur den borde se ut, har varit livliga. Syft et har varit att hitta en samsyn kring vad som behöver göras.

Vi är fortfarande inte överens om alla detaljer, men det betyder oerhört mycket att myndigheter och skogs-sektorn tillsammans har arbetat fram målbilderna.

HELA IDÉN BAKOM dialogprojektet och målbilderna är att skogsbruket ska ta ett större ansvar för miljöhänsynen. På sina håll görs redan ett utmärkt arbete, men den övergripande bilden är att hänsynen behöver bli bättre.

I grunden handlar målbilderna om det skogsbruket förväntas göra,

utöver det de är tvungna till enligt lagen. Hela upplägget bygger på frivillighet och ansvarstagande, och resultatet av arbetet kommer att vara avgörande för hur omvärlden ser på skogsbruket. Det i sin tur har stor betydelse för att kunna locka kom-petenta medarbetare till skogsbran-schen i framtiden.

Ett av Skogsstyrelsens fokusom-råden under 2014 är tillsynen. Under 2013 har vi skärpt tillsynen betydligt, och vi kommer att fortsätta i samma anda under det nya året. Syft et är att öka tydligheten och därmed trygg-heten hos skogsbrukarna i att bättre veta vad lagen kräver av skogsbruket.

Vi tror att en skarpare tillsyn, i kombination med den ökade medvetenheten hos skogsbruket om samhällets förväntningar utöver lagens krav, kommer att göra miljö-hänsynen bättre.

ETT ANNAT VÄSENTLIGT – och närliggande – område framöver är skogens sociala värden, alltså de värden som skapas av människors upplevelser av skogen. Vi har i ett färskt regeringsuppdrag tagit fram förslag till hur detta område kan utvecklas.

Även här är det i hög grad skogs-bruket som har bollen. Återigen: hur människor ser på skogen och skogs-bruket är av avgörande betydelse för hela näringens framtid.

Hur använder vi skogen?Skogen erbjuder enorma möjligheter även i fram-tiden. Men om skogs-bruket ska fortsätta vara viktigt behövs såväl innovationskraft i form av nya produkter, som en förbättrad hänsyn till miljö och människors upplevelser av skogen.

Monika StridsmanGeneraldirektör, Skogsstyrelsen

LÄS MER OM...

»Allt vi gör nu får effekter på ett eller annat sätt – om 5, 25 och 75 år.

06 12

FRAMTIDENS SKOGSBRUKProjektledare: Johan Hultman, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Annika Wihlborg, Jens Trulsson, Annmarie Palm Omslagsbild: Heléne GrynfarbGrafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Martin IsakssonDistribution: Dagens industri, februari 2014 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, UmeåSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

04 Skogsfastigheter – en bra investering

05 Träfiber – mångsidigt material

06 Factoring – frigör kapital

08 Bank – långsiktig planering

10 Skogsbruk – utveckla värdet

12 Profilintervju Carina Håkansson

14 Klimatförändringar – påverkan på skog

16 Expertpanel – ekonomisk planering

18 Terrängfordon – trender och efterfrågan

20 Skogsmaskiner – viktig utvecklingsmarknad

22 Krönika

Vänd dig till närmaste förvaltare på Skogssällskapet. Ring 0771-22 00 44 eller gå in på www.skogssallskapet.se

Som skogsägare har du stora möjligheter till intäkter, sparande, skattelättnader, upplevelser och annat som skogen kan erbjuda. Med vår hjälp får du en tydlig och aktuell bild av just dina möjligheter med din fastighet. Vi gör en skräddarsydd analys och förvaltningsrekommendation baserad på dina behov och önskemål.

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!

Rika naturupp-levelser och

tryggt pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog?Som skogsägare har du stora möjligheter till intäkter, sparande, skattelättnader, upplevelser och annat som skogen kan bjuda. Med vår hjälp får du en tydlig och aktuell bild av just dina möjligheter med din fastighet. Vi gör en skräddarsydd analys och förvaltningsrekom-mendation baserad på dina behov och önskemål.

Vänd dig till närmaste förvaltare på Skogssällskapet. Ring 0771- 22 00 44 eller gå in på www.skogssallskapet.se

www.skogssallskapet.se

Ett enda skott kan förstöra din hörsel!

Skydda din hörsel – det är den enda du har

För mer info:

Tfn: 08-442 48 90

E-post: [email protected]

Web: www.soundscope.se

Web: www.starkey.se

09.669

soundscope pro-tect iHuntIndividuellt hörselskydd för jakt

WORLDBIOENERGY2014 INCLUDING

WORLD BIOREFINERY

3–5 JUNI 2014 JÖNKÖPING, ELMIA

WWW.WORLDBIOENERGY.COM

BOKA MONTER NU!

• MÄSSA• KONFERENS• STUDIEBESÖK• WORKSHOPS• MATCHMAKING

NYTT!

Världsforum sedan 2004


4

MÖJLIGHETER SKOGSFASTIGHETER


4

Det är ju ingen överdrift att säga att marknaden för skogsfastigheter haft en remarkabel utveckling, med mer än en fördubbling av priset de senaste 10–15 åren. Nu har dock trenden vänt.

– I södra Sverige har vi sett en marginell prisnedgång de senaste två åren. Avmattningen i norr har pågått under en lite längre period. Där ligger nu priserna i samma nivå som för sju år sedan, berättar Johan Freij, som är aff ärsområdeschef inom Skog & Lantbruk på Danske Bank men även själv jägmästare.

Men Johan tror inte på något ras.

– Risken för en bubbla på skogsfas-tighetsmarknaden är väldigt liten. Belåningen på svenska skogsfastig-heter är oft ast väldigt låg och när bubblor spricker beror det nästan alltid på att ägaren tvingas sälja.

EN ANNAN ORSAK till att det är en fortsatt bra investering att äga skog är att det ständigt fi nns ett underliggan-de behov av biomassa i världen och Sverige är ju som bekant ett land täckt av skog. Johan Freij tror på en försiktig prisutveckling de kommande åren.

– Vi lever mitt i en brytningstid, där en del av industrin nu ställer om beroende på minskad eft erfrågan på tryckpapper. Man kan säga att det vi nu upplever är ett skogsindustriellt glapp. Vi fasar ut en produkt och förbereder oss för att ta in något nytt och spännande.

För bästa möjliga avkastning i skogen, oavsett vad du vill använda trämaterialet till, gäller det att sköta sin skog eft er konstens alla regler. Det allra viktigaste, enligt Johan, är att röja och gallra i tid.

– På så sätt styr du ju själv över

när man kan avverka. Den som inte gallrar i tid utsätter skogen för en rad olika risker, framförallt storm.

Känner man sig osäker på vilken typ av skötsel eller träslag som är bäst att satsa på bör man fokusera på produktion.

– Volym är alltid bra. Med hög produktion går det att öka avkast-ningen. Se till att ha hög produk-tionstakt på den del där det lönar sig, det vill säga där det är som bördigast. Det ger dig råd och en frihet till att satsa mer på naturvård och skönhets-värden i andra delar av din fastighet.

– På så sätt bidrar du även till

ett mänsklig och biologiskt värde, konstaterar Johan.

FÖR ATT UPPNÅ en framgångsrik förvaltning av din skogsfastighet bör du ha en bra skogsbruksplan. Enligt Johan är det förvånansvärt många som inte har det.

– Allt handlar om planering och god framförhållning. Mitt råd är att du delar upp din förvaltning i två delar. Ända fram till slutavverkning sköter du skogen löpande utan en tanke på att utnyttja konjunkturläget, medan du i slutfasen av ditt värdeful-laste bestånd ser till att anpassa verk-samheten eft er rådande konjunktur och virkespriser.

JOHAN VILL GÄRNA ge några enkla råd till den som äger eller planerar att äga en skogsfastighet. En sak som han anser kan bidra till lönsamheten är samverkan.

– Du äger ju bara en liten del i ett stort landskap. Se därför till att samarbeta med dina grannar. Ni kan samverka kring vägar, diken ock så vidare. Det lönar sig!

– Tänk även på att se över dina ar-renden på åker och jakt. Då tänker jag på villkor, priser och löptider.

Han pratar även om vikten att se över sin bankrelation och sina villkor, inte minst när det gäl-ler inlåningen på gårdskontot och skogskonton.

– Var rädd om räntefördelningen. Den ger dig möjlighet att ”ta ut skog” till låg beskattning.

– Vänner, små sår och ränte-fördelning ska man vårda, avslutar Johan Freij och skrattar.

Skogsfastighet – en fortsatt god investeringAvmattningen på skogs-fastighetsmarknaden pågår. Trots detta går det att fort-sätta uppnå en god avkast-ning på sin skogsfastighet, men då gäller det förstås att man tar hand om sin skog på rätt sätt.TEXT ANNMARIE PALM

»Med hög produk-tion går det att öka avkastningen. Se till att ha hög produk-tionstakt på den del där det lönar sig.

Smart faktaJohan Freijs tips för god avkastning:

Satsa på en bra skogsbruksplan

Röj och gallra i tid

Ha koll på villkoren för dina arrenden

Ha en god relation med din bank

Samverka med dina grannar

»Man kan säga att det vi nu upplever är ett skogsindustriellt glapp.Johan Freij

Östmark, Torsby Gård med ett mag-nifi kt bostadshus nära norska grän-sen. Ett tillfälle för den som söker stora utrymmen. Bete o ekonomibyggnad för hästhållning. Totalt ca 7,5 ha i ett skifte. Jakt i Klaxberg VVO/ÄSO ca 2500 ha.

Aspberget, TorsbyNyrenoverad gård i toppskick. Jakt i

Aspbergets VVO, 8 526 ha.

Hara, EkshäradGård med 30 ha, ca 2400 m3sk, Jakt i Haraortens VVO, 3229 ha. 1 ½- plans hus i gott bruksskick med 4 r.o.k. Eko-nomibyggnad om ca 145m².

Basterudstorp, EkshäradMindre gård med högt läge nära sjö. Hus i bra skick.

Stora uthus med verkstad och fl era bilplatser. Skog med jakt i två områden.

Sollerön, MoraSkogsfastighet, 43 ha produktiv mark med ca 3300 m3sk. Två skiften. Jakt i ÄSO.

Kårebol, Torsby Skogsfastighet, 68 ha produktiv skogs-mark med ca 6700 m3sk. Jakt i Kårebol VVO, 2340 ha.

Fler skogsfastigheter, gårdar och fritidsbostäder fi nns på

vår hemsida.

[email protected]

Skogsmäklarna 0563-419 00Aspberget, Torsby

Östmark, Torsby

Vem tar hand om din fastighet i Framtidens skogsbruk?Skogsmäklarna hjälper dig som skogsägare i generationsväxling till barn, släkting eller kanske i en försäljning till utomstående.










vår hemsida.

[email protected]


Östmark, Torsby










vår hemsida.

[email protected]


Östmark, Torsby

Skogsfastigheter, gårdar och fritidsbostäder till salu finns

på vår hemsida.










vår hemsida.

[email protected]


Östmark, Torsby

TRÄFIBER INSPIRATION

5


Fördelar med höghus i träEft er den stora branden i Sundsvall 1888 blev det förbjudet att bygga hus med fl er än två våningar i trä. Så har det också varit ända till 1994.

– I och med vårt inträde i EU så fi ck vi ta del av de regler som innebär att så länge huset klarar funktioner som att klara av brand, ljudisolering med mera så får de byggas oavsett material.

Enligt Jan fi nns det ett jättestort in-tresse av att bygga höga hus i trä. I dag bygger man 10 procent av alla höghus i Sverige med en trästomme, och en ökning på den siff ran är att vänta.

– Det har i princip tagit 20 år att ställa om från att konstruera i betong till trä, men nu är vi där. Förutom att det är bra att vi tar tillvara träråvaran så är det också en miljösatsning. För-delarna med höghus i trä är många. De ger en bra inomhusmiljö, med god fuktbalans. Jämförelsevis med hus i betong har de också kortare byggtid vilket förstås blir billigare och mer eff ektivt.

Smarta förpackningarEnligt Jan Lagerström är en av de absolut största orsakerna till att eft erfrågan på papper minskar över-gången från printreklam till digitala medier. Samtidigt ökar också möjlig-heterna till att använda pappersmas-sa i nya sammanhang kraft igt.

De närmaste åren förväntas det exempelvis inom svensk industri en ökad internationell eft erfrågan på förpackningar i papper.

– Det här kan vara den vikti-gaste vägen för svensk pappers- och massaindustri just nu! Det handlar om att byta ut metaller och plast i förpackningar till fi berbaserade. Pappret blir dessutom ”smartare” ge-nom att det kan få funktioner som att en förpackning i papper till exempel automatiskt kan öppna sig när den ställs in i ugn och så vidare.

Trä istället för bomullDet är inte nog med att vi har stor tillgång på trä i Sverige. Våra träd levererar dessutom långa fi brer, vilket ger mer hållbara produkter.

På längre sikt, säg 5 år, tror Jan att det även fi nns en jättemarknad för textiler gjorda på träfi ber.

– Det fi nns ingen möjlighet att öka produktionen av bomull i världen. Anledningen till det är att det helt enkelt inte fi nns mer mark att odla på. Dessutom går det åt så

enormt mycket vatten vid fram-ställning av bomull.

Redan i dag fi nns exempelvis viskos, rayon (vanligt i fodret på kavajer) och Tencel av träfi ber.

– Kanske just Tencel kommer kunna bli intressant framöver som en ersättning för bomull i jeans. Mate-rialet i jeans måste vara slitstarkt och där kan Tencel framöver komma att ersätta bomullen. Den är både mer energieff ektiv och miljövänlig. Än så länge fi nns det dock ingen industri i Sverige som spinner tråd. Den när-maste producenten fi nns i Österrike.

Industritextil och kemikalierFörutom textilier för kläder är industritextil ett mycket intressant område till att kunna använda träfi -ber från våra svenska skogar.

– Här fi nns det en jättestor po-tentiell volym att kunna leverera. Det handlar om alltifrån mattor, gardiner och fl äktfi lter till alternativ till ma-terial för de fi berdukar som används vid vägbyggen. Runt 2020 tror jag att vi kommer kunna se en markant ök-ning av industritextil gjord av träfi ber.

Ännu längre fram, runt år 2030-2040, förespår Jan Lagerström att en rad kemikalier kommer tillverkas från skogsmaterial.

– Då pratar vi inte bara om biodiesel utan även om till exempel tvättmedel, andra hygienprodukter, bilvårdsmedel och andra kemikalier, avslutar han.

Träfiber – nya användningsområdenStrukturomvandlingen inom media, print och re-klam öppnar dörrar för ny användning av pappers-massa, och aldrig har väl idéerna kring hur vi kan använda träfiber inom nya områden varit så många.TEXT ANNMARIE PALM

»Kanske just Tencel kommer kunna bli intressant framöver som en ersättning för bomull i jeans.

För ett långsiktigt skogsbrukFSC är en frivillig skogsbruks-certifiering och i Sverige är drygt hälften av skogen FSC-certifierad. Att vara certifierad innebär att skogsmarken ska skötas enligt FSC:s krav. Det FSC-certifierade skogsbruket ger ekonomisk avkastning, men bidrar samtidigt till ett långsik-tigt hållbart skogsbruk genom att ta extra hänsyn till miljö-mässiga och sociala aspekter.

FSC bidrar till att skogssköt-seln anpassas och områden avsätts. Markägare som väljer FSC tar ett större ansvar för skogens alla värden, såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska. Certifieringen bi-drar bland annat till att värna om biologisk mångfald och ekologiskt värdefulla miljöer.

– Efterfrågan på FSC-certi-fierade produkter från skogen ökar stadigt, och många skogsägare väljer att bli cer-tifierade för att få ett kvitto på att de gör rätt. En FSC-certifiering gör också att man får tillgång till nya marknader, globalt, eftersom FSC:s regler är lika över hela världen. Men certifieringen driver också på utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det är bra att skogsägare väljer att ta ett större ansvar och certifiera sig enligt FSC, för FSC gör skillnad i skogen, säger Märta Lindqvist vid Svenska FSC.

Smart faktaDet globala behovet av skog och skogsprodukter växer ständigt. I Sverige använder vi nästan fem gånger mer trä per invånare än i övriga Europa.

Källa: Skogsindustrierna.

»Det är inte nog med att vi har stor tillgång på trä i Sverige. Våra träd leve-rerar dessutom långa fibrer, vil-ket ger mer håll-bara produkter.Jan Lagerström

En TRYGG investering

DIN VÄN I SKOGEN

Beställ idag hos ditt lokala TrejonCenter:Blekinge län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas län: Leksand 0247-341 10, Borlänge 0243-50 17 20, Gotlands län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings län: Jönköping 0140-500 37, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmar län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens län: Luleå 0920-700 80 Skåne län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra götalands län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebro län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95trejon.se

FÖLJ OSS:

Beställ idag hos ditt lokala TrejonCenter:

Multiforest skogsvagnar och kranar under-lättar din arbetsdag i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsam-mans med olika tillbehör och utrustningsal-ternativ medför att varje vagn kan anpassas efter kundens specifika behov. 7-14 tons lastförmåga 5,1-8,3 meters parallell- eller vikkran Ram- eller boggistyrning Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder Alla delar pulverlackerade Tät lastbrygga mellan grind/banke Kraftiga stöttor och holkar


FOKUS EKONOMI

6

Den vanligaste formen av factoring, fakturaköp, innebär att ett företag säljer hela sin faktura till ett facto-ringbolag som hanterar adminis-trationen, fakturabevakningen och övertar kreditrisken. I samband med fakturaköp betalar factoringbola-get ut fakturabeloppet till kunden med avdrag för provision och andra kostnader. Genom att använda sig av factoringtjänster kan ett företag

frigöra kapital utan att behöva ta ett banklån. De fl esta företag har nytta av factoring vid något tillfälle under sin livscykel.

Genom att sälja sina fakturor kan företag som befi nner sig i en expansionsfas snabbt få tillgång till likvida medel som möjliggör tillväxt. Factoring går till så att företagare säl-jer sina fakturor till en fast procent-sats av fakturabeloppet och får hela eller delar av fakturabeloppet direkt i handen, minus avgift er. Factoring bidrar till en förbättrad likviditet, att man slipper kreditrisken, förbättrar likviditeten och minskar kredit-riskerna genom att inte binda upp kapital i kundfordringar.

Stora prisskillnaderFactoring kan också vara ett bra alternativ för företag som behöver förstärka sitt kassafl öde, exempel-vis eft er sommaren, då intäkterna oft a minskar medan kostnaderna

förblir intakta. Företag med långa kredittider och nystartade företag är exempel på andra kategorier som har stor nytta av factoringtjänster.

– Prisskillnaderna mellan olika factoringbolag är stora och anta-let aktörer ökar. I dagsläget fi nns drygt 75 aktörer att välja mellan på den svenska factoringmarknaden. Aktörerna har oft a olika inriktning och styrkor, vilket ökat behovet av oberoende tjänster som hjälper före-tag att identifi era det factoringbolag som svarar upp till verksamhetens behov, säger Fredrik Lagergren, vd på Fakturum, en kostnadsfri prisjäm-förelsesajt för factoringtjänster.

Oberoende prisjämförelsesajterMarknaden för factoringtjänster har på senare år expanderat i snabb takt. Eft erfrågan drivs bland annat av att det blivit svårare för företag att beviljas banklån i eft erdyningarna av fi nanskrisen. I det läget använder en

växande grupp företag factoring som en attraktiv fi nansieringsform.

– Genom att använda kostnadsfria jämförelsesajter för factoringtjänster bidrar företag till en sund konkur-rens genom att låta factoringbolag ge prisförslag på den specifi ka facto-ringtjänst företaget eft erfrågar för tillfället. Jämförelsesajterna sparar tid och pengar, särskilt med tanke på att prisskillnaderna och de kringtjänster som inkluderas i factoringtjänsterna varierar, säger Fredrik Lagergren.

ETT TIPS TILL FÖRETAG som står i begrepp att välja factoringleverantör är att välja en aktör som är ett av Finansinspektionen auktoriserat kreditmarknadsbolag, vilket innebär att verksamheten står under Finans-inspektionens tillsyn. Factoring kan med fördel kombineras med andra fi nansieringsformer, exempelvis checkkrediter. En trend är att allt fl er företag anlitar factoringbolag även

i samband med sina internationella aff ärer. Factoring kan därmed bidra till att öka tryggheten i samband med internationella aff ärer. Välj i första hand ett factoringbolag som enbart fokuserar på just factoring, det är en förutsättning för att de ska kunna serva sina kunder snabbt.

Ekonomiska vinster med factoringFactoring är ett sätt för företag att stärka sin likviditet i samband med exempelvis expan-sion. På senare år har allt fler företag valt att sälja sina fakturor till factoring-bolag och marknaden växer snabbt.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Genom att använda sig av factoringtjänster kan ett företag frigöra kapital utan att behöva ta ett banklån.

»De flesta företag har nytta av factoring vid något tillfälle.Fredrik Lagergren

Nya företagsidéer

Handfasta rådoch praktisk nytta

Läsglädje

Aktuell informationBra tips för livet på skogsgården

�

�

��

�

DU FÅR:ya företagsidéer

isk nytta

uell information

3 nr 99:(ord lösnrpris 225:-)

PRENUMERERA NU!

Tidningen med hjärtat på skogsgården. Eller ring: 040-601 64 93

viskogsagare.se/kampanj – uppge kod: SAG 304901

VIA WEBB

Beställ enkelt

FIDSRugged Mobile Technologies

0370-69 08 10 • www.forest-it.se • [email protected]

Smart faktaFactoring avser vanligtvis fakturaköp, vilket innebär att ett företag säljer sina fakturor till ett factoringbolag. Kunden uppnår högre likviditet, slipper administrationen och blir dessutom av med kreditrisken. Fordran försvinner från kundens balansräkning och ersätts av en högre kassalikviditet. Hela beloppet minus avgifter betalas ut, normalt samma dag.

Skapa nya materialoch produkterKombinera biologi, kemi och ingenjörsvetenskap!

Läs mer på www.umu.se

Med tydlig blick på framtiden ger det nya civilingenjörsprogram-met i bioresursteknik vid Umeå universitet kunskap i att för-ädla skogens gröna guld – till allt från nya material och förnybara bränslen till moderna kemikalier som inte bygger på olja som rå-vara.

VÅRA INGENJÖRSSTUDENTER kommer att kunna vara med och bygga framtiden – bortom oljeberoendet, säger kemisten Tomas Hedlund, programansvarig för utbildningen. Det handlar om så mycket mer än att utveckla nya bränslen. Man kanske inte tänker på det, men många kemikalier vi använder i dag baseras på

olja och de måste framöver produceras med hjälp av andra, förnybara råvaru-källor.

FÖR ATT KLARA omställningen krävs en ny typ av kompetens, en kombination av biologi, grön kemi och ingenjörskonst. Under utbildningen lär du dig metoder för att utveckla biobaserade produkter och kemikalier baserade på förnybar råvara. De tre första åren på civilingenjörspro-grammet i bioresursteknik är gemen-samma för alla studenter och innehåller en blandning av kurser i teknik- och ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och matematik. Undervisningen sker i nära kontakt med näringslivet, bland annat genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsbaserade projekt.

UTBILDNINGEN ANKNYTER också till flera större forsknings-satsningar och starka forskningsmiljöer vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksu-niversitet, bland annat med inriktning mot skogsbioteknik och konstgjord fotosyntes. År 4–5 väljer du inriktning, antingen Grön kemi eller Växt- och skogsbioteknik. För att ge din utbildning en internationell pro-fil kan du också läsa en termin utomlands under fjärde årets vårtermin.

Sök senast

15 april!

ÖVERBLICK BANK


8

Själv är inte alltid bäste dräng – ställ rätt frågor till din bank

»Är priset rimligt, får jag valuta för mina pengar?

Som ägare till en skogsfastighet kan man ibland stå ganska ensam med sina frågor och beslut. Men en bank har stor erfaren-het av hur man driver denna typ av verk-samhet och har många kunder att jämföra hur de bedriver sina skogsbruk. En bank kan även hjälpa till att ha en tydlig roll i den långsiktiga planeringen av hur ett bru-kande av en skogsfastighet ska se ut. För de mer insatta kan en bank ta en ganska tydlig roll som affärspartner och stöd.

EN BRA BANK kan ta hänsyn till allt från den privata ekonomin, om ett genera-tionsskifte står för dörren eller andra frågor som kan vara aktuella. Skulle man gå till en rådgivare och köpa denna tjänst får man betala för alla delar. En bank kan då vara ett stöd för att välja rätt rådgi-

Långsiktigt perspektiv och en bra dialog kan göra under för utvecklingen av en skogsfastighet.TEXT JENS TRULSSON

vare på en gång så man slipper leta runt. Många av bankernas rådgivare har även specifika kunskaper om till exempel skat-ter. Som kund kan man oftast räkna med att sådana tjänster ingår.

Det är mycket värdefullt att ha någon att bolla idéer med och få tips och råd om vilka man kan tänkas prata med för att få ut maximalt av sin fastighet. En bank kan hjälpa till att hålla i trådarna för att för-enkla ägandet och även försäljningen. Bra kontakter med mäklare och en god inblick i hur de skött tidigare försäljningar hjälper.

I STORT HANDLAR det om en effektivise-ring av hur man kan sköta sin skogsfas-tighet. Många banker har lokala för-ankringar med personal som känner till området. Den finansiella biten kan vara synnerligen svårnavigerad för en skogs-brukare och frågor om man ska använda räntefördelning eller ta ut lön är väl värda en pratstund med banken om. Enskilda näringsidkare behöver denna typ av stöd för väldigt få är tillräckligt insatta för att de ska kunna ta ställning som egen hand.

Alla typer av diskussioner rörande

vilka olika virkesköpare som finns på den lokala marknaden till duktiga redovis-ningsbyråer kan en bra banks rådgivare hjälpa till med. Även enkla frågeställning-ar om något ter sig vara normalt eller inte kan vara skönt att prata med någon som har insikt eller kan peka en i rätt riktning.

Vid en röjning av en skogsfastighet kan man få hjälp med kostnadsbilden för röjningen. Är priset rimligt, får jag valuta för mina pengar? Det kan det vara skönt att ha någon att stämma av kostnaden mot för att se till att man ligger på en bra nivå.

GENERELLT SÄTT INGÅR det att man kan ha en sådan här bra dialog med sin bank, då de oftast är intresserade av att lära känna sina kunder. Då gärna för att kunna hålla en konstruktiv dialog samt att hålla risken på en låg nivå. Något som både gag-nar banken och kunden. Skulle man vara osäker på hur man blir behandlad bör man fråga runt, för banker ska vara tacksamma för affären med kunden, inte tvärtom.

Tjänster såsom avtal för generations-skifte eller fastighetsöverlåtelse brukar man få köpa extra, men banken kan

hjälpa till att sådana förberedande ären-den sköts så friktionsfritt som möjligt.

De sjunkande massapriserna beror på den minskade efterfrågan på papper, till stor del på grund av en ökad användning av datorer, smartphones och läsplattor. Den starka svenska kronan har också gjort det mer lönsamt att satsa på sågade varor. Något som är starkt kopplat till den byggvåg man ser just nu. Men samtidigt sker många innovationer på papperssidan som gör att massapriserna stabiliseras på en högre nivå så småningom. Det är alltid skönt att kunna ventilera eventuella frågeställningar med någon som ser ens intresse i frågan. När pratade du med din bank senast?

Vi kan fastigheterANALYS

FASTIGHETSINFORMATION

FASTIGHETSUTVECKLING

SAMHÄLLSBYGGNAD

SKOG & LANTBRUK

TRANSAKTIONER

UTHYRNING

VÄRDERING

www.NAISVEFA.SE

Smart faktaEn ökande kinesisk efterfrågan på långfibrig barrsulfatsmassa av nordisk typ kan driva upp massapriserna framöver. Kineser använder bara en sjättedel så mycket mjukpapper som amerikaner.

SPECIALERBJUDANDESPECIALERBJUDANDE

3 nr 99:–för endast

• Jaktreportage – från hela landet

• Månadens hund – ny ras i varje nummer

• Vapentest – vi granskar och testar alla nya vapen

• Utrustningsnytt – köpa ny jaktradio? Läs test i Jaktjournalen

• Jaktkalender – aktuella jakttider varje månad

• Rovdjurspolitik – vi granskar kritiskt

• Viltrecept – slut på idéer? Läs Jaktjournalen

• Aktuellt – snabba nyheter från hela landet

• Ledare – ämnen som bara en fristående tidning vågar ta upp!

I varje nummer av Jaktjournalen:I varje nummer av Jaktjournalen:

Beställ enkelt på internet: prenumerera.se/jaktjournalen

Internetkod: 431zabl

Beställ direkt i mobilen: SMS:a 431zabm till 72104

Kundservice: 042-444 30 20

www.jaktjournalen.se

Prenumerera nu – direkt hem i brevlådan!é

Ord pris 165:–

JJO14_Annons_Framtiden_skogosbruk_v6.indd 1 2014-01-28 09.36

Vad vet en bank om skog? En hel del faktiskt. Vi har 230 skogs- och lantbruksrådgivare runt om i landet. Många är lant-, skogs- eller jägmästare och själva skogsägare. Tillsammans håller vi koll på vad som händer i Skogssverige och hjälper dig med allt från försäljningar och köp till skogsbruksfrågor. Oavsett om du bor på fastigheten eller inte är målet att såväl skogen som avkastningen ska växa.

Hur kan vi hjälpa dig? Kontakta Per Skargren, ansvarig för Skog och Lantbruk, på [email protected] eller 08-585 906 13.

Med rätt råd växer mer än skogen.

Varje år tar vi temperaturen på landets skogsägare och publicerar resultatet i Skogsbarometern. Vi fyller Kunskapsbanken med podcasts och filmer som du kan ladda ner i mobilen och dra nytta av i farten. Lyssna på våra podcasts i din smartphone eller på swedbank.se/kunskapsbanken.


10

En välmående skog är en värdefull skog. Den svenska Skogsstyrelsen är regeringens organ för att se till att skogsägare följer skogsvårdslagen och andra bestämmelser som rör skog och miljö. Det finns flera sätt att uppnå ett hälsosamt skogsbruk och här följer en del exempel på Skog-styrelsens rekommendationer för att undvika vanliga fallgropar.

Ett sätt att uppnå starka och friska träd är genom gallring. Man ska inte vänta för länge med att gallra, speciellt i yngre skogar där träden kan växa sig långa men fortfarande vara klena och stormkänsliga. Det är också viktigt att planera gallringen väl genom en skogsbruksplan, något som Skogstyrelsen gärna hjälper till med mot en avgift. Man gallrar utef-ter den typ av bestånd man vill ha i framtiden, vilken typ av träd som ska premieras. Försök tänka långsiktigt eftersom kortsiktigt brukad skog ofta är ekonomiskt ogynnsamt.

Om man har en plant- eller ungskog ska man röja skogen, många av an-ledningarna är samma som för gall-ring men det tillkommer även en del punkter. Att kunna fördela tillväxten på färre och grövre stammar för att de bättre ska kunna stå emot väder och vind. Oröjd skog har många klena stammar som kostar lika mycket att avverka som grövre diton men inte alls ger lika bra betalt. Man måste även prioritera rätt i beståndet. Ungskog mellan två till fyra meter hög bör ligga överst på listan.

FÖRR ELLER SENARE måste skogs-ägare ta beslut om skogens föryng-ring. Antingen sker det naturligt men även sådd fungerar bra, men vanligast är plantering. Gemensamt för alla åtgärderna är att beredning av marken krävs. Det förbättrar möjligheten för plantorna att över-leva och växa. Beroende på vilken återväxt man vill ha och vilken typ av föryngring som valts får man anpassa markberedningen.

Det går att tillfälligt höja pro-duktionsförmågan i skogen genom gödsling med kväve. Kortsiktigt kan det även vara en av de mest lön-samma åtgärderna. Dock gäller det att välja skog som man kan avstå från att avverka de närmsta tio åren för

att undvika att risken att överblivet kväve i samband med avverkningen transporteras ut i ytvattnet. Man måste samråda med Skogsstyrelsen minst sex veckor innan planerad gödsling efter-som åtgärden påverkar naturmiljöer.

FÖR ATT FÖRBÄTTRA skogens tillväxt måste man i viss mån kunna kontrollera mängden vatten som finns i marken. Detta kan göras medelst olika former av dikning. Vid markavvattning vill man sänka grundvattnet i blöta och fuktiga mar-ker för att trädens rötter ska kunna få mer syre. Skyddsdikning görs för att dränera ett tillfälligt överskott av vatten på marker som nyligen avverkats. Dikesrensning utförs för att förhindra att vattenavföringen minskar på grund av igenväxta diken. Dock ska skyddsdiken aldrig rensas. Skogsstyrelsen rekommenderar att man tar kontakt med dem minst sex veckor innan någon form av dikning ska påbörjas.

Skogsbränsle är idealiskt för att hjälpa till att minska användningen av fossila bränslen. Inför markbered-ning kan man passa på att skörda stubbarna som då går till energi-produktion. De bortlyfta stubbarna bildar också en perfekt planterings- eller såddyta. Grot-uttag (grenar

och toppar) är ett så kallat tredje sortiment efter timmer och massa och utgör också utmärkt skogs-bränsle. Efter uttag av biobränsle kan man återföra askan för att minska påverkan av försurning. Även i delar av Sverige med lågt kvävenedfall kan man behöva kompensera marken med kväve. Var noga med att alltid samråda med Skogsstyrelsen om du planerar stubbskörd, grot-uttag eller askåterföring.

VÄRDET PÅ SKOGEN påverkas av tillgången till bra skogsbilvägar. Men många av skogsbilvägarna är också viktiga för människorna som bor och lever på landsbygden. Närheten till en bra skogsbilväg påverkar såklart även miljön beroende på om man kan transportera virket med lastbil eller med skotare.

Skogsstyrelsens webbplats är ett utmärkt forum för att vidare studera tips och råd om hur man bedriver ett lyckat skogsbruk, skogsstyrelsen.se.

Värdefull skog kommer av god planeringSkogsägande kommer med både rättigheter och skyldigheter och nyckeln till ett värdefullt skogsbruk är att tänka långsiktigt.TEXT JENS TRULSSON

En hjälpande handMellanskog är en skogsägare-förening med 32 263 medlem-mar som hjälper skogsägare att få så välskötta skogar som möjligt.

– Familjeskogsbruket står för hälften av all den skog som finns i Sverige. Vi tar ansvar för hög skogsproduktion och värnar samtidigt skogens miljö- och kulturvärden.

Mellanskog ser varje skogs-ägares unika förutsättningar och servar medlemmarna på bästa möjliga sätt med de tjänster som behövs utifrån deras egna mål, berättar Karin Perers, ordförande för Mellanskog.

– I dag är skogsägarefören-ingen nog ännu viktigare än den var för tidigare generatio-ner, och vi kan hjälpa till med allt från frö till årsbokslut. Det ska vara enkelt att äga skog.

Smarta karttjänsterMetria mäter, bearbetar och analyserar geografiska data och fastighetsinformation. Genom smarta lösningar kan de vidareutveckla och effekti-visera en verksamhet. Metria är länken mellan kartan och verkligheten.

– Skogen är väldigt bero-ende av markbeskrivningar i olika former. Vi har samlat väldigt mycket olika data och bygger ihop olika karttjänster utifrån det. Just för skogen är det viktigt med flygbilder och fastighetsgränser. Därefter bygger vi på med information från olika myndigheter såsom Skogsstyrelsen, Riksantikva-rieämbetet och Naturvårds-verket, säger Erik Sjöberg på Metria.

»En av de kortsiktigt mest lönsamma åtgärderna är att gödsla skogen för att höja produktionsförmågan.

GUIDE SKOGSBRUK

Smart faktaDet finns flera stöd och bidrag att söka både av Skogsstyrelsen och av EU:s landsbygdsprogram.

FSC®-certifi ering ökar värdet på skogenKonsumenters och företags medvetande om hållbarhetsfrågor ökar hela tiden. När det gäller produkter från skogen får allt fl er upp ögonen för FSC-certifi erade produkter.

En FSC-certifi ering visar att produkten innehåller virkesråvara från skogar som brukas och avverkas ansvarsfullt. Det innebär att man tar hänsyn till skogens alla värden, både sociala och miljömässiga.

Hälften av skogsarealen i Sverige är idag FSC-certifi erad. Förenklade regler för skogsägare med mindre än 1000 ha produktiv skogsmark gör det ännu enkla-re att få sin skog FSC-märkt.

Som skogsägare ger en FSC-certifi ering alltid en fördel. Det är en kvalitetsstämpel både på skogen och dig som ägare, det

ökar värdet på sko-gen och ger dig en konkurrensfördel som leverantör.

Scanna in QR-koden och se fi lmen om FSC-märkning. www.gammelkroppa.se

Gammelkroppa Skogsskola erbjuder denna populära utbildning även 2014. En utbildning som leder till arbete och utvecklingsmöjligheter i skogsbranschen. En av utbildningarna kommer att genomföras i Norra Sverige och den andra på Gammelkroppas Skogsskola i Värmland.Under de totalt 12 kursveckorna varvas teori med praktik. Det krävs inga förkunskaper och man läser en vecka per månad, dvs totalt 12 kursveckor under läsåret 2014. Det går att få CSN bidrag om du väljer att studera på heltid. Kursen är EU finansierad och kostar totalt 9000 kr. exkl. moms. Boende och logi tillkommer.Mer om våra övriga utbildningar och aktiviteter på: www.gammelkroppa.se Anmälan & frågor: 0590-910 10

Startdatum i Gammelkroppa 27 jan. och i Norr: 10 mars

Intensivkurs i Skogsbruk och Energiproduktion

Skoglig utbildning på 1 år

Vi tänker helhet för din enkelhetVi vill göra det så enkelt som möjligt för dig som skogsägare. Därför erbjuder vi en helhetslösning där vi tar hand om allt från planering och redovisning till skogsvård och avverkning. Du får en personlig skogsförvaltare som blir expert på just din skog. Tillsammans med dig tar vi sedan fram en långsiktig plan för hur vi på bästa sätt tar hand om din skog och skapar god lönsamhet.

www.susab.se

Våra skogsrådgivare arbetar långsiktigt för att ditt skogsägande ska bli så lönsamt som möjligt. Genom en aktiv skötsel förädlar och förvaltar vi din skogsfastighet. Eftersom vi är fristående från industrin förmedlar vi ditt virke dit du får de bästa villkoren och arbetar konsekvent med uttag av specialsortiment för att optimera lönsamheten.

Kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning.

Meraskog förädlar

Nya generationens skogsägande.

www.meraskog.com

Jag investerar

Foto: Jonas Kullm

an

www.scaskog.com

karminkom

.se

Siktar du högt i ditt skogsbruk?Välj då en partner som är trygg lokal och långsiktig. Vi har mer än 300 års erfarenhet av skogsbruk i norra Sverige och dessutom den allra senaste tekniken till förfogande för att hjälpa dig på bästa sätt. Ditt virke förädlar vi vid effektiva, välinvesterade industrier som borgar för ett lönsamt skogsbruk.

Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig!

SCA Skog, tel 060-19 30 00

PROFILINTERVJU CARINA HÅKANSSON


12

Skogsindustriernas nya högsta chef, Carina Håkansson, tar emot i soffgruppen på hennes kontorsrum i Näringslivets Hus på Storgatan i Stockholm.

Hon gör ett engagerat och sym-patiskt intryck och pratar med en ty-pisk Skellefte-dialekt. Flertalet gånger under intervjun gör hon dessutom det norrländska klassiska snabba indraget av luft, när hon levererar ett jakande.

CARINA ÄR UPPVÄXT i Skellefteå och där bodde hon till hon var 24 år. Därefter har hon återvänt ett antal gånger till Västerbotten, både för praktikjobb och för att utbilda sig.

Vi pratar ganska omgående om varför just hon valt skogen som sitt ar-betsområde, och det visar sig att hon har ett passionerat intresse för skogen som ett av våra stora naturelement.

– Det som alltid fascinerat mig med skogen är att den är så levande. Det låter kanske konstigt eftersom träden växer så sakta. Men saken är ju den att skogen är i ständig förändring. Att den dessutom växer helt av en egen kraft bidrar, bara det, till den oerhörda respekt som jag känner för skogen.

ATT SKOGEN SKULLE BLI ett arbets-fält var dock långt ifrån ett självklart val för Carina.

– Jag sökte runt bland alla möjliga utbildningar ganska länge. Sedan

bestämde jag mig för att prova på ett par yrken. Den ena var som gymnas-tiklärare och det andra som journalist.

– I min roll som reporter var jag på sporten. Ett av de bevaknings-områden som jag tilldelades var minigolf. Inte riktigt mitt område, säger Carina och skrattar.

Carina insåg dessutom ganska snabbt att journalistiken inte var ett yrke som passade henne.

– Under min korta bana som jour-nalist kom jag nämligen underfund med att jag inte är någon stjärna på att skriva. Däremot älskar jag att fråga! Jag har frågat mig igenom hela mitt liv. Jag är också bra på att kunna göra sammanfattningar och dra slutsatser av allt jag får reda på. Den biten har jag haft nytta av i alla mina yrkesroller.

CARINA GICK DÅVARANDE samhälls-programmet på gymnasiet. Samtidigt fanns hela tiden hennes stora intresse för naturvetenskap med i bilden. Det var när hon hörde talas om att det

fanns en jägmästarlinje vid Skogs-högskolan som allt föll på plats.

– Jag kände direkt att det var det här jag ville göra.

Men innan hon ansökte till Skogshögskolan ville Carina passa på att pröva på yrket genom att söka praktikplats på ett skogskontor.

– Det första jag kom till hade en väldigt tråkig attityd. Den ansvarige sa bokstavligen: ”Men lilla gumman, det förstår du väl att du först måste ha minst två års utbildning innan du får börja här.”

Då sökte hon sig istället till Svea-skog och hamnade i Myrheden.

– Där tog de tvärtom emot mig med öppna armar och sa: ”Vad kul. Välkommen till oss!” Den sommaren jobbade jag tillsammans med kom-petenta skogsarbetare och det var där som jag verkligen fick bekräftat att det var skogen som var mitt kall.

EFTER YTTERLIGARE en tids praktik kom Carina därefter in på den 5-åriga jägmästarutbildningen.

– Det var en mycket bred utbild-ning där vi fick lära oss alltifrån jord-mån och klimat till växter och statistik.

Som nyexaminerad jägmästare fick hon sedan jobb på Stora (numera Stora Enso) i värmländska Torsby. Stora Enso kom också att bli hennes arbetsgivare i totalt 20 år. Efter in-formationschefsjobb på Stora i Falun

Carina Håksansson ser skogen som sitt kallRätt person på rätt plats. Branschorganisationen Skogsindustriernas vd trivs i sin roll för en av våra största och viktigaste svenska näringar.TEXT XXX BILD HELÉNE GRYNFARB

»Jag är väldigt stolt över vårt svenska skogsbruk.

Okunskap och ensidig information om svenskt skogs-bruk från en del miljöorganisationer försöker skapa en direkt felaktig bild av att skogsägare är personer som skövlar skog utan hänsyn till vare sig miljö eller djurliv. Ulf Sandström, VD på SMF Skogsentrepre- nörerna efterlyser en balanserad debatt utan miss- ledande information.

Ett kalhygge är och förblir inte ett kalhygge. Det är en naturlig del i den 80-100 år långa omloppstid som präglar det moderna svenska skogsbruket som är ett föredöme internationellt.

Ett skogsbruk där det definitivt är möjligt att kom-binera hänsyn till växt- och djurliv med ekonomisk bärighet. Faktum är att till exempel nyckelbiotoper och rödlistade arter även kan återfinns i ungskogar. Det vill säga ytor som var kalhyggen för endast några decennier sedan. Alla seriösa skogsägare sköter om sin skog. Allt annat är ekonomisk galenskap.

Vill man spetsa till det så kan man säga att hyggen definitivt bidrar till att skapa sysselsättning och väl-färd. Nyplanteringen som följer efter slutavverkning, röjningen några år senare och flera gallringar innan det återigen är dags för slutavverkning skapar var för sig sysselsättning under en cykel som spänner över flera generationer. Hygget är både slutet och början på något som är ryggraden i hela det Svenska samhället, hygget skapar en förnyelsebar råvara med högt ekonomiskt värde för oss alla, det ska vi vara rädda om även i framtidens skogsbruk.

Vi måste slå vakt om våra kalhyggen

SMF Skogsentreprenörerna | Tyska Brinken 28 111 27 STOCKHOLM | www.skogsentreprenad.nu


13

PROFILINTERVJUCARINA HÅKANSSON

och en tjänst som skogsförvaltare i Mora, axlade Carina jobbet som vd för Stora Enso Skog.

– Jag hade en fantastisk tid på Stora Enso. Det var utvecklande och fullt med utmaningar. Men som vd för ett dotterbolag i ett så stort företag med flera nivåer upp till kon-cernchefen, fungerar man faktiskt lite som en mellanchef.

Ett kommande vd-uppdrag på energibolaget Dalakraft fick därför bli svaret på det önskemålet.

Jobbet som vd för Skogsindustri-erna sökte Carina på annons. Nu har hon varit här i sex månader.

– Nu känns det som om säcken knutits ihop. Det är ju skogen jag brinner för och jag har också alltid trivts bäst med att jobba med männ-iskor som jobbar med skog. Man kan säga att jag gjort ett slags returloop och återvunnit mig själv!

ENLIGT CARINA HANDLAR hennes jobb om att vara med och bidra till de bästa förutsättningarna för svensk skogsindustri. Skogsindustriernas vi-sion är att man ska vara med och bygga en biobaserad samhällsekonomi.

– Skogsindustrin har det tufft just nu. Det beror framförallt på tre saker: Den starka kronan, lågkon-junkturen (där det nu dock börjar komma signaler om en förbättring) och strukturförändringsprocessen.

Omstruktureringen pågår nu. Samti-digt som produktionen av tryckpap-per minskar så ökar produktionen av bland annat förpackningskartong.

Men trots den stora omställning-en i branschen påpekar Carina att de stora volymerna fortfarande finns i den traditionella skogsindustrin.

– Jag är övertygad om att det kommer fortsätta pumpa på där i många år till. Därför är det ju så viktigt att vi ser till att upprätthålla bra konkurrensvillkor.

– Svensk skogsindustri står sig fantastiskt bra. Jag är väldigt stolt över vårt svenska skogsbruk. Men det betyder inte att jag tror att vi är färdiga på något sätt. Tvärtom, vi kommer fortsätta jobba på stän-diga förbättringar, konstaterar Carina Håkansson.

»Det är skogen som jag brinner för och jag har alltid trivts bäst med att jobba med människor som jobbar med skog.

Smart faktaSverige har 1 % av världens skogsmarksareal, men är värl-dens näst största exportör av skogsindustriprodukter (128 mil-jarder kronor per år). Skogsindu-strin svarar för 11–13 % av svensk industri och sysselsätter 80 000 personer. Indirekt sysselsatta hos leverantörer/underleveran-törer är cirka 200 000. Källa: Skogsindustrierna.

Funktion och lång livslängdInbitna jägare beger sig säl-lan ut i skogen utan en eller flera riktigt bra knivar. Många jägare kombinerar en slaktkniv som kommer till användning om jakten blir framgångsrik med en rejäl kniv, som har många användningsområden ute i skog och mark.

Jägare är vana vid att röra sig i skog och mark, många uppskattar därför knivar som förenar många olika funktio-ner. Ett sådant exempel är en allroundkniv som utrustats med ett tändstål och bryne. Med en sådan kniv kan man göra upp eld när det är dags för fikapaus, även när marken är blöt och fuktig. Med rätt teknik kan en sådan kniv användas till alltifrån att klyva mindre ved, spänta och tälja till att skära korv att ha på smörgåsen.

– Många jägare har dyra kni-var som man gärna visar upp när det är dags att samlas till fika runt lägerelden efter en lyckad jakt. Men när det kom-mer till praktisk användning är det oftast en Morakniv som tas fram med en robust kvali-tet och funktion man verkligen kan lita på i alla lägen, säger Björn Åkerblom, marknadsdi-rektör på Mora of Sweden.

SKOGSÄGARSKOLANLÄR DIG FÖRMÅNERNA MED ATT VARA SKOGSÄGARE!

LRF Konsult, din affärspartner inom skog, lantbruk och företag på 135 orter. lrfkonsult.se/skog - 0771-27 27 27

Skogsägarskolan är en utbildning för dig som vill lära dig juridiken, ekonomin och beskattning inom skogsbruket. Kursen hålls löpande i hela landet.

Intresseanmälan och mer information fi nns på lrfkonsult.se/skogsagarskolan.

Jobbar du yrkesmässigt i någon annans skog? Du måste du skaffa motorsågskörkort senast i år! Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder i samarbete med Säker Skog studiecirklar och kurser för A+B behörighet i motorsågning och röjsåg. Du blir säkrare, smartare och effektivare genom vår cirkel.

Läs mer på www.sv.se/skog

Ta ditt motorsågskörkort hos SV

KLIMATÖVERBLICK


14

Klimatanpassa skogsbruket för framtida lönsamhet

I Sverige kommer sannolikt skogen att växa ännu bättre när medeltempe-raturen framöver väntas öka med ett par grader. För många svenska skogs-ägare innebär ökad tillväxt kortare omloppstider. Klimatförändringar kan även innebära risk för flera stor-mar. För att minimera skadorna vid stormar kan man anpassa sig genom att byta träslag.

– Har man exempelvis mycket gran så är det en bra strategi att för-korta omloppstiderna. Det är mycket viktigt att inte överhålla skogen så

att granarna inte hinner växa sig för höga och därmed utgöra ett större vindfång, konstaterar Johan Bergh, samverkanslektor vid Sveriges Lant-bruks Universitet och forskningsle-dare i Future Forests.

– Gallrar du träden tidigt, då de inte är så stormkänsliga, stärks stam-marna och blir mer stormresistenta under senare delen av omloppstiden.

90 PROCENT AV alla stormar inträf-far mellan december och februari då löven har fallit av. Barrträden däremot har kvar sin barrmassa.

– Ju större barrmassa och ju högre ett träd är, desto mer stormkänsligt är det. Det blir mycket för vinden att ta tag i.

Andra fördelar med att ha korta omloppstider är att träden inte hin-ner utveckla rotröta. Men hinner den ändå etablera sig så blir den inte så omfattande.

Detsamma gäller den fruktade granbacksborren. Där finns det en direkt koppling mellan stammens dia-meter och förekomsten av denna insekt.

– Enligt klimatscenarierna kommer klimatet i Småland mot slutet av det-ta sekel motsvara det som i dag finns i södra Tyskland, berättar Johan.

– Det innebär helt nya förutsätt-ningar för svenskt skogsbruk. Det kommer växa bra, men samtidigt ökar riskerna för att vi kan få in nya typer av insekter som kan hota tillväxt och produktion.

ENLIGT JOHAN KOMMER nästan hälften av de nya skadeinsekterna inom jord- och skogsbruket via importen av framförallt trädgårdsväxter.

– Flera arter knackar redan nu på dörren, och fler kan det bli när temperaturen höjs. Men det här är komplicerat med tanke på WTO och den handelsfrihet som råder.

– Vi har inte någon egentlig beredskap för nya typer av svampar och invasiva insektsarter. Vad gör vi om våra svenska löv- och barrträd börja tappa i vitalitet på grund av massiva angrepp av den här typen?

ATT BYTA TILL ett annat träslag kan också ha en ekonomisk betydelse för den framtida lönsamheten. Enligt Johan är hybdridlärk ett ekonomiskt intressant alternativ i framtiden för södra Sverige. Men även Douglas-gran och hybridasp kan vara intres-santa för den delen av vårt land.

I norra Sverige tycker Johan Bergh att det finns all anledning att använda våra inhemska träslag.

– Personligen skulle jag också vilja se mer inslag av tall i södra Sve-rige. Tallar är riktiga överlevare och klarar nästan vilket klimat som helst.

Problemet med tall är dock proble-met med viltbetning. Att den inte får vara ifred för viltet är ju anledningen till att man inte satsar mer på tall.

– Ett sätt att kringgå detta är för-stås att hålla viltstammen nere, men det är ju inte så populärt bland våra jägare, konstaterar Johan.

EN ANNAN VIKTIG parameter i anpassningen av skogsbruket är att sköta underhållet av vägarna i

skogen. Även här kommer klimat-förändringarna innebära ändrade förutsättningar framöver.

– Skogsbilvägnätet behöver ju hålla för mycket tunga transporter. Då är det bäst med frusen mark. Mildare temperaturer i framtiden kommer ge oss längre tidsperioder av halvtinade vägar med dålig bärighet. Dessa måste också kunna fungera för virkestransporter. Att höja vägstan-darden är en anpassningsåtgärd som kan vara lönsam för framtiden, avslu-tar Johan Bergh.

Mikael Perérs, fastighetschef på Bergvik Skog med ansvar för det svenska innehavet om drygt 2,3 mil-joner hektar (ca 8 % av Sveriges skogsmark), berät-tar att innehavet

är koncentrerat till Bergslagsområdet, främst i Norduppland, Gästrikland, Dalarna och Värmland, men bolaget äger också mark i t ex Härjedalen och Halland.

Innehavet omfattar hela 6 800 skogsfastig-heter så den fastighetsrättsliga hanteringen är omfattande.

– Vi arbetar ständigt med målet att förbätt-ra strukturen på vårt innehav, bl a genom att vara aktiva på fastighetsmarknaden. Genom köp och byten försöker vi täppa till luckor i innehavet samtidigt som vi också säljer skiften som inte ligger så bra till i förhållande till vårt övriga innehav.

Under de senaste åren har försäljningen legat på ca 200 miljoner kronor per år, allt från att vi sålt stora sammanhängande block på tusentals

hektar i utkanten av vårt innehav till att vi säljer och byter småskiften på fåtal hektar lite varstans.

– Vi gör alltså affärer såväl med stora investerarare som småskogsägare, och inte sällan med personer som köper skog för första gången i sitt liv.

Genom att gå in på Bergvik Skog hemsida så kan man se var bolaget har sina marker och hitta marker som är till salu.

– Det är även möjligt att kontakta oss direkt med frågor och förslag på andra objekt som du vill köpa eller sälja avslutar Mikael Perérs.

Besök oss på www.bergvikskog.se och välkommen ut i våra skogar!

Bergvik Skog äger ca 2,3 miljoner hektar mark i Sverige och ca 0,1 miljoner hektar i Lettland och är en av Euro-pas största privata skogsägare. Bergvik Skog bedriver miljöcertifi erat skogsbruk och upplåter mark till jakt, fi ske, täktverksamhet mm. Bergvik Skog producerar årligen cirka 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bolaget stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom att utveckla vindkraftparker och arrendera ut mark för vindkraftverk.

A N N O N S

De pågående klimatför- ändringarna innebär nya förutsättningar för svenskt skogsbruk. Stora förtjänst-möjligheter väntar för de som riskanpassar sitt skogsbruk mot hot från nya inkräktare i skogen.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Smart faktaHögre temperaturer leder till en förlängd växtsäsong så att mer solljus kan användas vid fotosyntesen. Dessutom kan de högre koldioxidhalterna och mer nederbörd öka skogstillväxten.

»Ju större barrmassa ett träd har desto mer stormkäns-ligt är det. Det blir mycket för vinden att ta tag i.Johan Bergh

Vill du ha maximal avkastning på din skog?Metria tillhandahåller geografiska data, tjänster och fastighets-information. Vi hjälper dig med beslutsunderlag för avverkning och med analyser av skogsbestånd.

• Skogsindelningkananvändasförplaneringochanalysavskogligaåtgärder,värderingavfastighetellerförintrångsvärderingvidinfrastrukturprojekt.

• Skogshöjdsrastervisarhöjdenförträdochannanvegetationilandskapet.

• MetriaMapskarttjänster-snabbtochenkeltfördittskogsföretagsIT-system.

Kontaktaossgärnapå[email protected].

Metria — länken mellan kartan och verkligheten Merinformationhittardupåwww.metria.se

STOPPA ROTRÖTANRäd

da

skogen

Stubbehandla gran, lärk och tallvid gallring och slutaverkning!

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt obe-roende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare!

Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till

nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan.

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur?

Läs mer om Rotstop på: www.interagroskog.se

Smygjakt. Jakt i bergen. Rörlig jakt. Safari. Vakjakt. Alla typer av jakt är speciella, var och en lockande och spännande på sitt sätt. Med Z6(i) är du utrustad för alla dessa scenarion. Detta mästerverk från SWAROVSKI OPTIK har revolutionerat sättet på vilket vi använder kikarsikten. Kikarsiktet har en 6 x-zoom, vilket garanterar ett imponerande synfält vid låg förstoringsgrad och som även gör det möjligt för dig att se alla viktiga detaljer vid hög förstoringsgrad. Du kan välja bland åtta olika modeller, vilka alla i hög grad kombinerar kompromisslös optik med alla nödvändiga fi ninställningar. Perfekt anpassade och redan utprovade och testade mer än 100 000 gånger. När varje sekund är avgörande – SWAROVSKI OPTIK.

Z6(i)-SERIENPRECISION I ALLA LÄGEN

SEE THE UNSEENWWW.SWAROVSKIOPTIK.COM

INFORMATION OM VÅRA PRODUKTER FINNS HOS EXKLUSIVA SWAROVSKIÅTERFÖRSÄLJARE OCH PÅ WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM

H21_SOSE_252x176_SV.indd 1 23.01.14 09:34

EXPERTPANEL


16

Vi har samlat fyra experter som rådgör kring viktiga ekonomiska frågor gällande ekonomisk planering och rådgivning till skogsägare. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Skogsägarnas ekonomiska ärenden

Vilka tips har du till skogsägare som vill minimera skatteeffekterna efter att ha avverkat mycket skog?

– Eftersom skogsbrukets intäkter är så varie-rande finns det många möjligheter att skatte-mässigt fördela resultatet över åren. Skogs-kontot har den stora fördelen att kunna skjuta intäkterna framåt samtidigt som skogskontot förbättrar räntefördelningsunderlaget. Ränte-fördelningen ger möjlighet att skatta del av den framtida vinsten i den enskilda firman till 30 procent kapitalskatt. Tänk på att placeringar i fonder och värdepapper inte räknas med i underlaget för räntefördelning och expansions-fond i den enskilda firman.

Har du några tips på hur man bör lägga upp sin ekonomiska planering över året?

– Bäst är att förbruka vinstmedel till avdrags-gilla kostnader och ha kvar resterande belopp på bankkonto som tillhör näringsverksam-heten Då har du störst möjlighet att optimera din deklaration. Vet du med dig att det blir framtida underskott, se då till att använda årets vinst för att utjämna de framtida underskotten.

Vilken extern hjälp kan skogsägare behöva i det ekonomiska arbetet?

– Utöver eventuell löpande redovisningshjälp är det klokt att ta hjälp av en ekonomisk rådgivare som har lång erfarenhet av och är väl insatt i de skatteregler som gäller för skogsfas-tigheter. Det är viktigt att ha en långsiktig plan för hur man ska hantera sitt över- eller under-skott. Ta gärna rådgivaren till hjälp i arbetet med att formulera en framtida strategi för ditt skogsägande. Vad har du för målsättningar de närmaste tio åren med din skog?

Vad är viktigast att tänka på för nya skogs-ägare när det gäller skogägande och skatter?

– En ägare till en skogsfastighet är också näringsidkare. Kostnader och intäkter ska bok-föras och deklaration ska lämnas även år med enbart utgifter. Underskott från ett år får sparas för att kunna kvittas mot kommande intäkter från avverkningar. Några år utan intäkter kan ge tiotusentals kronor i sparat underskott som kan kvittas och ge skattefria intäkter senare.

Hur ska man tänka när det gäller planering av skatt från skogsinkomsterna?

– Det finns knappast någon verksamhet med så mycket särregler för beskattning som skogsbruk. Det ger många möjligheter till skatteplanering med bland annat skogskonto och skogsavdrag. Det är viktigt att sätta sig in i reglerna och använda de möjligheter som finns utifrån sina egna förutsättningar. Det vanligas-te sättet att planera är att använda skogskonto där man genom att sätta in delar av skogsintäk-ten (upp till 60 procent) på ett särskilt konto kan använda pengarna till årliga utgifter i upp till tio år.

Vad är viktigast att tänka på gällande skogsbeskattning inför ett generationsskifte eller överlåtelse?

– En vanlig situation vid ett generations-skifte eller överlåtelse är att det finns ett sparat underskott i näringsverksamheten. Ibland kan det handla om flera hundratusen kronor. Underskottet är personligt och kan i värsta fall försvinna om man inte planerar rätt. I ett generationsskifte kan man se till att använda underskottet för exempelvis försäljning av inventarier som då kvittas och blir skattefri.

Hur ska man disponera de intäkter som genereras av skogsavverkning?

– Jämför ditt resultat med dina kostnader och sätt in eventuell överskottslikviditet på ett skogskonto i samband med deklarationen. Skogskontot hjälper dig att fördela resultatet över flera år. I andra hand bör du använda dig av eventuell räntefördelning för att nå 30 pro-cents beskattning. Om du inte skatteplanerar utan skattar resultatet direkt vid din skogsav-verkning riskerar det att beskattas på margina-len på din tjänsteinkomst, vilket kan generera en skatteeffekt på upp till 60 till 65 procent.

Vad bör man tänka på i samband med deklaration av ett år då man haft stora intäkter i form av skogsavverkning?

– Gör en provdeklaration. Under hösten är det klokt att göra en provdeklaration som visar på om du behöver göra något åt ditt resultat. Du kanske behöver öka företagets kostnader eller intäkter, om du gör en provdeklaration ett par månader innan årsskiftet har du tid att justera resultatet utifrån dina behov. Det brukar ofta vara väl investerad tid att fylla i en provdekla-ration. Ta gärna hjälp av en ekonomisk rådgi-vare som kan ge tips och råd kring bokslut och skattedisponering.

Vad bör skogsägare tänka på vad gäller generationsskifte?

– Många äldre skogsägare som står inför ett generationsskifte avverkar inte enligt plan, vilket är synd eftersom de då lämnar företaget till nästa generation med en högre skuldsättning än nöd-vändigt. Var noga med att avverka skog löpande enligt din ursprungsplan, då blir det lättare för din efterträdare att hantera framtida kassaflöden.

Varför är det viktigt att genomföra en likviditetsanalys i samband med köp av skogsfastighet?

– Kassaflödesanalysen förebygger obehagliga överraskningar när affären väl är genomförd och verksamheten påbörjas. Kassaflödesana-lysen hjälper dig att bli medveten om vilka kostnader som är förknippade med ägandet av skogsfastigheten. Om det visar sig att kostna-derna överstiger intäkterna från skogsfastig-heten riskerar du att hamna i en ekonomiskt utsatt situation.

Vilka resultatregleringsmöjligheter har skogsägare?

– Mitt tips till skogsägare är att sätta sig in i de skatteregler som gäller. Eftersom regelverket är relativt komplext krävs ofta extern expert-kompetens för att utvärdera vilka resultatregle-ringsmöjligheter som lämpar sig bäst för olika situationer, exempelvis skogskonto, avsättning för framtida skogsvårdsåtgärder, positiv ränte-fördelning och skogsavdrag.

Vilka nackdelar kan vara associerade med att genomföra en företagsöverlåtelse som en gåva?

– Många skogsägare väljer att föra vidare sin skogsfastighet till nästa generation som en gåva eftersom det innebär låga direkta kostnader och inte ger upphov till någon gåvoskatt eller realisationsvinstskatt. När nästa generation väl kommit igång med verksamheten kan skatteeffekterna dock bli kännbara eftersom av-verkningsintäkterna kan drabbas av en kraftig beskattning. Skogsägare som genomför ägar-skiftet som en gåva har nämligen inte samma resultatregleringsmöjligheter som skogsägare som valt alternativet köp.

Gunilla Aschan

Chef jord och skog, Nordea

Mikael Axelsson

Fastighetsmäklare och rådgivare, LRF Konsult

Per Skargren

Segmentsansvarig Skog och Lantbruk, Swedbank & Spar-bankerna

Ingvar Nilsson

Skogsekonom, Skogssällskapet

Starka varumärkeni skogen

FTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

FTG Cranes AB | Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors | Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 | E-mail: [email protected] | www.ftgforest.com

VMD är ett företag som handlar med begagnade skogsmaskiner, såsom skotare, skördare samt nya, renoverade och begagnade reservdelar därtill.

Genom märkesöverskridande demontering av skogsmaskiner direkt ur drift kan vi tillhandahålla ett kvalitetskontrollerat reservdelssortiment. Ett brett kontaktnät, goda kunskaper och lång erfarenhet gör att vi kan hjälpa våra kunder på bästa möjliga sätt.Vår vision är att fi nnas till för våra kunder.

Ekologiska märkfärger av högkvalité!Användningsområden:Markeringsarbeten i skogen, trävaruarbeten, märkning plast, byggindustri,transport & vägmärkning, sportplatser m.m.

Säkerhetsrutor till alla skogs- och entreprenadmaskiner!

Säkerhetsklassifi cerat material.

0303-91411 • [email protected] • www.vmd.se

En av våra viktigaste uppgifter på Valutec är att fortsätta utvecklingen av nytänkande torklösningar. Det är helt enkelt en nödvändighet för att leva upp till våra kunders höga krav. Ett bra exempel på det är simulatorprogrammet ValuSim. Med det kan du egenskapsstyra torkprocess e n utifrån de faktorer som är viktigast för varje enskild slutprodukt. Oavsett om det handlar om energioptimering, kvalitet eller kapacitet. Allt för att skapa en optimal torkprocess. Med ValuSim kommer du dess-utom snabbt fram till den mest tidseffektiva torkprocessen för varje ny dimension, vilket gör att du undviker kostsam inkörningstid.

ww

w.k

rux.

se

Energioptimering är en självklarhet.Men optimal torkning kräver kontroll på alla egenskaper.

Valutec är Europas största leverantör av torkutrustning till sågverksindustrin. I Valutec Group ingår Valutec AB, Skellefteå, Sverige och Valutec Oy, Riihimäki, Finland. Sammantaget förfogar koncernen över ett komplett produkt-program baserat på svenskt och finskt kunnande inom virkestorkning. Den totala omsättningen uppgick till cirka 255 miljoner kronor 2012. www.valutec.se

Fetter från fårtalg har en frånstötande effekt på djur och har länge använts för att skydda växter mot betande vilt. Trico är en biologisk produkt som är baserad på fårfetter, och produkten gör att djuren undviker att beta på växter som behandlats med Trico. Det ökar i sin tur förutsättningarna för en snabb skogstillväxt och god avkast-ning på sikt. Trico består av en emulsion av fårfetter och vatten och är helt biologiskt. En liten tillsats av vit färg gör att man enkelt kan identifiera de behandlade skogs-plantorna. Trico är en färdig formulering som appliceras, utan att spädas, med exempelvis ryggspruta en till två gånger per år. Den aktiva substansen, fårfet-terna, har en repellerande effekt mot såväl betning som barkning och fejning. Doftämnena aktiveras av såväl tempe-ratur som UV-ljus, vilket medför en god effekt oavsett årstiden.

– Med Trico kan plantorna behandlas under hela säsongen. Det kan bland an-

nat användas på gran, tall, lärk, björk och andra lövträd, utan negativ påverkan på plantorna. Trico kräver ingen utbildning för att använda, är lätt att hantera och är godkänd även för FSC-certifierade skogsbruk. Det är en helt naturlig produkt utan negativ miljöpåverkan, säger Stefan Färlin, vd på Organox, som marknadsför Trico i Sverige.

Biologisk produkt skyddar skogsplantor från betningsskador

www.organox.se/produkter/trico

TREND SKOGSMASKIN


18

Terrängfordon med låga driftskostnader vinner ny mark

Flera faktorer har bidragit till att allt fler skogsägare och entreprenörer har upptäckt de smidiga och lättstyrda terrängfordonen.

– En faktor som bidragit till att öka eft erfrågan på lättare skogsmaskiner är debatten och medieuppmärksam-heten kring det marktryck och de markskador stora skogsmaskiner kan orsaka. Det gör att allt fl er skogsägare ställer krav på att de entreprenörer man anlitar har små och smidiga skogsmaskiner som inte gör någon direkt åverkan på marken, säger Björn Blixt på Kranman.

Mångsidigt arbetsfordonSkogsägare som exempelvis ska åka ut och ta hand om vindfälle eller genomföra gallring kan, med hjälp

av en fyrhjuling med griplastarvagn eller en miniskotare, lätt ta sig fram till det skogsparti man ska arbeta i utan att behöva ta bort eventuella trädstammar som blockerar vägen.

– För tio år sedan fanns det en utbredd bild av att de lättare ter-rängfordonen i huvudsak fungerade som leksaker, men nu är bilden en annan. Numera upptäcker allt fl er mångsidigheten och de många förde-larna med att investera i ett mindre terrängfordon, som oft a är mycket lättkört och lätthanterligt, säger Björn Blixt.

Funktionell och smidigMånga deltidsskogsbrukare, som ibland låter sina maskiner stå stilla i garaget i fl era månader i sträck, uppskattar att de mindre terränggå-ende maskinerna har låga drift skost-nader och inte behöver kopplas upp mot någon dator för att fungera, inte ens eft er långa uppehåll. Ytterli-gare en fördel för många småskaliga skogsbrukare är det faktum att dessa fordon i allmänhet är lättanvända.

– Många skogsägare och entrepre-

nörer eft erfrågar fyrhjulingar och miniskotare med dieselmotor, hytt och en storlek som är tillräcklig för att maskinen ska vara funktionell, men samtidigt tillräckligt smidig och lätthanterlig för att kunna ta sig fram överallt ute i skogen. Många kunder vittnar också om att de uppskattar de lätta terrängfordonens konstruktion som gör det möjligt att själv åtgärda fel eller meka med den om något skulle gå sönder, säger Björn Blixt.

– Ett skäl till att försäljningen av terränggående fordon har ökat är det faktum att skogsägare som äger mellan 50 och 200 hektar skog oft a vittnar om att stora skogsmaskiner eft erlämnar stora djupa spår i marken som man så småningom tvingas dika ur. Det fi nns en estetisk aspekt i det här, det är dessutom många gånger svårt att ta sig in i skogen eft er de stora skogsmaskinernas framfart, säger Kristian Laurell, vd på Alstor.

Han menar att mindre terräng-gående maskiner oft a bidrar till ett lönsammare skogsbruk eft ersom de kan generera mer skörd per hektar. Med en mindre skogsmaskin kan

skogsägare välja att gallra skogen ef-terhand som behovet uppstår snarare än att genomföra en stor gallring som riskerar att skada ungskog som befi n-ner sig i ett känsligt tillväxtskede.

Ökad konkurrens påverkar utbudetAntalet tillverkare har blivit fl er i takt med att marknaden för terränggå-ende fordon har växt. Den ökande konkurrensen bidrar till att skynda på produktutvecklingen, vilket ökar utbudet och även kan ha en viss eff ekt på prisbilden på sikt. Många skogsägare föredrar maskiner som är lätta att använda och kan repareras till en rimlig summa.

– Vi har bland annat noterat en ökad eft erfrågan på kombinations-maskiner som gör det möjligt att exempelvis genomföra både skot-ning och skörd med en och samma maskin. När det är dags för skör kan man enkelt koppla på ett skördarag-gregat på sin skotare. Många upp-skattar också att de kan ta med sig sitt terrängfordon när de ska på jakt, det har många användningsområden, säger Kristian Laurell.

»Mindre terränggående maskiner bidrar ofta till ett lönsammare skogsbruk.Kristian Laurell

Tunga skogsmaskiner är inte alltid en nödvändig-het eller en fördel för den som arbetar ute i skog och mark. Försäljningen av terrängfordon som fyrhju-lingar och miniskotare har ökat avsevärt på senare år. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Skogsägarnas behov formar maskinernaMalwa utvecklar och tillverkar mindre skogsmaskiner, skörda-re, skotare och combimaskiner utifrån perspektivet att skogs-ägarnas ökande kvalitetskrav ska kunna tillgodoses, exempel-vis avsevärt mindre spårbild-ning vid avverkningarna.

– Maskintillverkare och skogsägare måste förhålla sig till den skogliga miljön och så långt som möjligt minska skad-lig påverkan, säger Magnus Wallin, vd och grundare.

Malwas slogan är ”low impact logging” och det är ett genomgående tema i företa-gets verksamhet; låg dieselför-brukning, låga avgasutsläpp, lågt marktryck och samtidigt en låg totalkostnad.

Malwa tar vara på teknikut-vecklingen och har skalat ned den till en storlek som tilltalar skogsägaren. Dessutom ligger det i tiden med tanke på de fallande massavedspriser.

– Med mindre maskiner kan man göra försiktigare gallringar i yngre bestånd. Den kvarvarande skogen kan då växa sig stark och bli till tim-mer i stället. Även om detta leder till högre kostnader initi-alt så får man ett bättre netto i senare gallringar och vid slutavverkning, och det ligger naturligtvis i skogsägarens in-tresse. Det kan vara värt att ta den högre kostnaden i början om man sedan kan få högre intäkter vid bra timmerpriser, Magnus Wallin.

www.cfmoto.sewww.cfmoto.se

Från 39.920:- exkl. moms(från 49.900 :- inkl. moms)

Allroad Black Edition- Sveriges i särsklass mest sålda ATV 2013 -

• 493 cc. 1 cylinder, vattenkyld• 4 ventilers SOHC, maxeffekt 24 kW• 4WD med elektronisk diffspärr• Hydraulisk skivbroms fram och bak• Vinsch och dragkula är ingår

orange Finns även i Finns även i Finns även i

orange orange orange metallic!metallic!metallic!

GARANTERAD Bracke är företaget som utvecklar ma-skinerna och tekniken som garanterar en säker etablering och tillväxt vid din skogsföryngring. Vi har decennier av er-farenhet. Våra maskiner ger dig optimal markbe-redning och plantering. För maximal till-växt och stabilitet, säkerställ att dina en-treprenörer använder moderna Bracke Markberedare och Planteringsmaskiner.

TILLVÄXT I SKOGEN

0693 - 105 75 • www.brackeforest.com

FO

TO

IN

DIG

TIV

E

framtidensskogsbruk_124x176mm.pdf 1 2014-01-13 17:04:18

PEFC/05-31-5

Plattor och datorer för dagligt fältarbete behöver vara stryktå-liga för att både ge bästa produk-tivitet och totalkostnad.

Kraven på plattor och datorer ute i fält är självklart mycket större än vad de flesta konsumentprodukter och standardproduk-ter för kontorsbruk i handeln klarar av.

Plattor och datorer för professionellt bruk i fält ska tåla slag, väta, kyla och ha en skärm som går att läsa både i strålande solsken och i regn. Bara en sådan sak att enheten ska ha antenner som ger de bästa förut-sättningarna till optimal kommunikation borde vara självklart i en professionell pro-dukt. Dessutom - med tanke på hur långt det kan vara till ett eluttag - ha ett batteri som räcker extremt länge.

Ett vid första anblicken lågt inköpspris för en standardprodukt kan snabbt visa sig bli en dyr historia. Vad kostar en arbetare som inte kan sköta sitt jobb och vars tid där-med inte heller går att fakturera?

Plattor och datorer från Panasonic används i de flesta branscher med höga krav, inte minst inom skogsindustrin. Förklaringen är enkel; Våra kunder inser att de får hög produktivitet med produkter som i grun-den är konstruerade för fältbruk, utan kompromisser i komponentval och för avbrottsfri användning.

Stryktåliga plattor och datorer för effektivare arbete och lägre totalkostnad

www.toughbook.eu

FO

TO

IN

DIG

TIV

E

Vi vill ha dig.Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar kr/mån.

FOKUS TEKNIK


20

Varje år säljs det totalt i världen 2 000–3 000 skördare och skotare. Världsmarknaden för skogsmaskiner uppgår till cirka 10 miljarder kronor på årsbasis, varav Sverige och Fin-land står för cirka 30 %.

– Tillsammans med Finland utgör vi i Sverige ett slags industriell vagga för maskinteknik och utveckling av skogsmaskiner, berättar Magnus Thor, forskningschef på Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

DET FINNS UNGEFÄR ett halvdussin betydande tillverkare av skördare och skotare, samtliga med tillverkning och bas i Sverige och Finland. Några

tillverkare ingår i koncerner där skogsmaskiner utgör en mindre del, till exempel amerikanska John Deere (med fabrik i Joensuu, Finland) och japanska Komatsu (med tillverkning i Umeå).

De övriga Ponsse, Rottne, Eco-Log och Gremo är specialiserade på skogsmaskiner.

DAGENS MODERNA skogsmaskiner har en mycket avancerad teknik vilket innebär höga utvecklings-kostnader per styck. Samtidigt finns det också ett stort intresse av att dra nytta av tekniken även inom andra områden. Enligt Magnus har en del av tekniken exporterats till andra teknikplattformar, till exempel midjestyrning och användningen av så kallade distribuerade datorer. Eftersom skogsmaskinerna jobbar i en tuff miljö är de dessutom en viktig utvecklingsmarknad för all slags mobil hydraulik.

– Det syns inte alltid på utsidan att tekniken går framåt. På insidan av maskinerna har det däremot hänt mycket de senaste 10–15 åren. Detta

har varit tydligast på emissionsfron-ten där stenhårda krav från EU om minskade utsläpp blivit huvudfokus.

– Tillverkarna säger att detta upptar cirka 80 procent av utveck-lingsingenjörernas kapacitet.

ÄVEN NÄR DET handlar om produk-tiviteten har det hänt mycket. Man har bland annat utvecklat intelligen-tare styrsystem och delautomation som innebär att man kan utföra momenten med färre rörelser. Mag-nus hävdar dock att det finns stor potential kvar för att också kunna förbättra arbetsmiljön genom att specialanpassa inställningarna för respektive maskin efter förare.

EN ANNAN högprioriterad fråga är skonsamhet. Ambitionen är att kun-na gå så försiktigt fram i terrängen som det bara är möjligt. Trenden de senaste åren är att man använder bredare däck, band runt hjulen samt fler och bredare hjul.

Det allra största tekniksprånget inom skogsmaskiner för tillfället hand-lar dock om IT-baserade beslutstöd

som kan förbättra arbetsmetoderna.– Nu för tiden kan man exempel-

vis göra en digital terrängmodell med hjälp av laserscanning. Detta gör att man bland annat kan beräkna hur långt ner det är till grundvattnet vilket ger beslutsunderlag för hur man ska lägga upp körmönstret för maskinerna.

Magnus Thor ser med stort intresse fram emot hur dagens hög-teknologiska skogsmaskiner kommer fortsätta att utvecklas.

– I kristallkulan finns det utveck-ling på gång för att kunna dämpa maskinerna och fördela trycket jämnt över hela maskinen vid ter-rängkörning, avslutar han.

Smartare skogsmaskiner skonar skogenMed hjälp av ännu mer avancerad inbyggd teknik och ett IT-baserat beslutsstöd kan dagens skogsmaskiner möta framtidens utmaningar i den svenska skogen.TEXT ANNMARIE PALM

Magnus Thor är forskningschef på Skogforsk, som är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

Ökad skotar- försäljning 2014Antalet registrerade skotare 2013 hamnade på samma rekordlåga nivå som krisåret 2009. Sjunkande virkespriser, minskade virkesvolymer, kor-tare avtalstider mellan skogs-bolag och entreprenörer samt en allmän osäkerhet bidrog till att volymerna minskade. I år ser däremot prognosen för den svenska skotarförsälj-ningen ljus ut.

– 2013 ledde osäkerheten på marknaden till att många skogsbolag stramade åt sina entreprenörsavtal. Det bidrog till en minskad investeringsvil-ja hos entreprenörerna, vilket förstås fick effekter på skotar-försäljningen, säger Torbjörn Johnsen, marknadschef, Elmia.

I år ser han däremot flera positiva signaler som tyder på att skotarförsäljningen ökar under 2014. En stärkt framtidstro, en ökad stabilise-ring och stigande virkespriser bidrar till att marknadens efterfrågan på virke ökar.

– Skogsindustrins generella uppfattning är att vi står inför en vändning. Eftersom många entreprenörer valde att avstå från investeringar under 2013 finns även ett uppdämt inves-teringsbehov, vilket kan ge utslag på årets skotarförsälj-ningsstatistik. Skotarindustrin är viktig för svensk tillväxt, säger Torbjörn Johnsen.

Fakta: 2011 såldes 398 skotare. 2012 såldes 335 skotare, en siffra som minskade till 257 un-der 2013, enligt Skotarkartan.se

Stormfällt virkeSkogsstyrelsens och skogs-brukets slutliga summering av stormen Ivars omfatt-ning visar att åtta miljoner skogskubikmeter skadats i Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.

Clas Fries, skadesamordnare på Skogsstyrelsen i norra Sveri-ge, råder skogsägare att skaffa sig en överblick av storm-skadorna på fastigheten och kontakta sitt skogliga ombud för att få ut stormfälld skog innan granbarkborren svärmar i månadsskiftet maj/juni.

Smart faktaI Sverige avverkas ungefär 70 miljoner kubikmeter skog/år (cirka 70% av tillväxten).

Det finns cirka 1 500 skördare och lika många skotare i landet.

Varje år körs virke från mer än 120 000 olika platser.

»Dagens moderna skogsmaskiner har en avancerad teknik.Magnus Thor

.nu

Gymnasie-, v

uxen- & YH-utb

ildningar

FO

TO

SK

OG

FO

RS

K

FO

TO

AN

NA

FR

AN

CK

, S

KO

GF

OR

SK

I den nya IT4-serien från John Deere Forestry – den största tillverkaren av skogsmaskiner – fi nns den avancerade teknik som underlättar ditt arbete och ökar produktionen!

JohnDeere.se

Med högklassig teknik och utvecklad prestanda

KRÖNIKA


22

En ständig produktivitetsutveckling i hela den skogliga värdekedjan, från anläggning av ny skog till industrins slutkunder, är därför en överlevnads-fråga. En utmaning som blir särskilt påtaglig i tider som nu, med besvär-ligt konjunkturläge, förskjutning av våra läsvanor från papper till paddor, parat med en stark krona.

Skogsbrukets Forskningsinstitut, Skogforsk, gör bedömningen att vi i genomsnitt behöver upprätthålla en årlig produktivitetshöjning på nivån två till fyra procent i fl ödet skogs-vård, avverkning och virkestransport för att hålla ställningarna. Av en rad orsaker har produktivitetsutveckling-en i skogen avstannat under senare år. Och så kan det inte fortsätta.

SKOGSBRUKET TAR NU höjd för framtiden och satsar kraft fullt på ett tillämpningsinriktat FoU-projekt med fokus på produktivitet och skonsamhet. Med ett brett deltagande

av skogsmaskintillverkare och andra aktörer skall projektet ge såväl ome-delbara som långsiktiga tekniklyft .

HÄR HANDLAR DET bland annat om att implementera högteknologiska lösningar som gör att en skogs-maskin kan ta sig fram smidigare i terrängen, med väsentligt redu-cerad markpåverkan, minskade påfrestningar på föraren och sänkt bränsleförbrukning. Delautomation av vissa funktioner bedöms kunna öka prestationen i skogsmaskinernas kranarbete. Beröringsfri mätteknik och förfi nad kapteknik förväntas ge än eff ektivare skördaraggregat.

FLYGBUREN LASERSKANNING har re-dan inneburit något av en revolution vid insamling av data om skog och mark. I kombination med modern GIS-teknik och digitala terrängmo-deller, utvecklas nu eff ektiva plane-ringshjälpmedel för den operativa skogliga drift en. En viktig del i detta är beslutsstöd för minimering av markskador.

FÖRYNGRING HAR VARIT den del i det skogliga arbetet som varit svårast att rationalisera i takt med en allmän kostnadsutveckling. Men snart kan vi även där stå inför ett genombrott. Ett prototypaggregat för så kallad inversmarkberedning, som ger opti-mala planteringspunkter och minsta nödvändiga markpåverkan, är redo för tester i praktisk skala. Och genom anpassning av befi ntliga plantsystem kan den maskinella skogsplantering-en få ett uppsving. Om de planerade FoU-insatserna ger bedömd eff ekt vid tillämpning i praktisk skala, ger det en avkastning på 25 gånger insatsen. Årligen.

Skogsbruket kraftsamlarSvensk skogsnäring verkar på en fri världsmarknad, i stenhård konkurrens från länder med tio till femton gånger snabbare skogs-tillväxt och betydligt lägre arbetskraftkostnader än här. Och samtidigt som våra skogsindustriproduk-ter måste vara konkurrens-kraftiga, måste det finnas utrymme att ge skogs-ägaren rimligt betalt för råvaran. TEXT JAN FRYK, VD FÖR SKOGSFORSK

»En viktig del i detta är beslutsstöd för minimering av markskador.

DAGENS MODERNA sk

Mildare vintrar gör att risken för markskador i skogen ökar. Med små och effektiva maskiner från Malwa International är det möjligt att kombinera hög produktion och minimal markpåverkan.

Skogsmaskintillverkare styrs i hög ut-sträckning av stora skogsbolags efterfrågan. Malwa International är ett svenskt företag som tänker tvärtom och istället utgår från mindre markägares och entreprenörers be-hov.Företaget marknadsför tre maskiner; en skördare, en skotare och en kombimaskin. Samtliga maskiner har utvecklats genom nära samarbeten med ledande och välkända komponenttillverkare.

– Våra skogsmaskiner är små och skonsamma, men har ändå en produktivitet som tål att jämföras med storskaliga maskiner. Vi är specialiserade på

skogsmaskiner med låg bränsleförbrukning, högsta miljöklass och minimal markpå-verkan. Efterfrågan på den här typen av maskiner är hög från såväl entreprenörer som markägare, vilket gör att vi befinner oss i en tillväxtfas, säger Malwa Internationals VD och grundare Magnus Wallin.

Samma kvalitetskomponenter som i de stora skogsmaskinernaMarkägarnas intresse för mindre och skonsammare maskiner ökar. Trenden är långsiktig och debatterna kring de stora skogsmaskinernas markpåverkan har gett Malwa International medvind, efterfrågan på alternativ till de stora skogsmaskinerna ökar i såväl Sverige som andra Europeiska länder. Malwa International startade 2009. 2011 gick Almi Väst och en privat investera-re in som delägare, vilket möjliggjorde den snabba tillväxtfas företaget befinner sig i för

närvarande. Våren 2014 startar företaget upp verksamhet i Tyskland i samarbete med sin tyska distributör.

– När vi utvecklar nya maskiner till-varatar vi den teknikutveckling som skett inom skogsbruket. Vi använder samma kvalitetskomponenter som finns i de stora skogsmaskinerna, men har skalat ner dem till en mindre storlek. Det gör att våra kunder får maximal valuta för pengarna, säger Magnus Wallin.

www.malwa.se

Succé för små, skonsamma, effektiva och svensktillverkade skogsmaskiner

A N N O N S

OREGON®’s grundare, Joe Cox upp-fann 1947 den moderna sågkedjan efter att ha studerat en skalbaggs- larv och fascinerats av hur effektivt den arbetade sig genom stammen. Med larvens C-formade käkar som utgångspunkt, utformades en såg-kedja som var avsevärt effektivare än dåtidens sågkedjor.

Kedjan kom sedan att bli en av histori-ens mest betydelsefulla innovationer för det moderna skogsbruket.

Med åren har teknik, kvalitet och prestanda ständigt förbättrats, men Joe Cox grundutförande från 1947 håller än idag!

Om OREGON® Varumärket OREGON® ägs sedan 1985 av Blount International Inc. som är världens ledande tillverkare av sågked-jor och sågsvärd för såväl motorsågar som skördare. Årligen tillverkas mer än 7000 mil sågkedjor och 15 miljoner sågsvärd i koncernens fabriker.

– Vi erbjuder sågkedjor i alla prisklas-ser och med många tillämpningsområ-den. Skogsföretag väljer Oregons pro-dukter för dess kvalitet och utmärkta prestanda, säger Dan Nordström, produktchef på Svenska Blount AB.

Blount International har ca 4500 anställda och omsätter årligen ca 6,3 milliarder kro-nor. I Sverige distribueras OREGON® sedan 1956 av Svenska Blount AB, -ett helägt dotterbolag till Blount International. OREGON®’s produkter finns hos de flesta välsorterade fackhandlare och varuhus över hela landet.

oregonproducts.se

OREGON® – sågkedjans historia och utveckling

Genom att använda en sågkedjeolja som är miljövänlig, tillverkad av naturliga in-gredienser och helt nedbrytbar kan skogs-ägare och maskinentreprenörer spara tid och minimera driftstoppen.

Arboga skogsservice är det enda företag i Sverige som säljer en unik miljövänlig såg-kedjeolja, som är baserad på vegetabiliska oljor, 100 procent nedbrytbar och odlad och producerad i Sverige.

– Oljan gör det lätt för användaren att hålla rent på rutor och i såglådan. Oljan återfuktar och håller maskinen i trim, det gör att man inte behöver något avfettningsmedel när det är dags för rengöring. säger Arboga Skogsservices vd Johan Fält.

Många skogsmaskinägare har varit med om driftstopp på somrarna, när maskinens motor blir varm och oljan korkar igen fläktsyste-met. Med den biologiskt nedbrytbara oljan från Arboga Skogsservice förebygger man drift-stopp och slipper dessutom torka av eventuella föroreningar och oljefläckar från rutorna, vilket spar mycket tid i den dagliga verksamheten.

– Skogsmaskinägare som är måna om att hålla sina maskiner i gott skick och maximera maskinernas livslängd gör klokt i att välja vår nedbrytbara olja, som säljs i dunkar om 25, 10 eller 5 liter, eller som fat, säger Johan Fält.

Många fördelar med effektiv, miljövänlig och biologiskt nedbrytbar sågkedjeolja

Vår väg framåt

Läs mer på www.sodra.com

I Södras värld utgår allt från den växande skogen. Att skogen sköts och utvecklas på ett bra sätt är själva förutsättningen för den skog-liga verksamheten hos våra 51 000 medlemmar.

Skogsgårdens lönsamhet med hög tillväxt genom förädlat plantmaterial som sköts och vårdas är även grundförutsättningen för vår industri-ella verksamhet. Tack vare virket från den växande skogen är vi i dag världsledande inom massatillverkning, bland de största i Europa inom trävaror och ledande i Sverige när det gäller tillverkning av biobränsle.

Resultatet av vårt gemensamma engagemang blir en långsiktig och lönsam utveckling för skogsgården och varje enskild medlem.

Södra - vi växer tillsammans.

Moratrakten har förknippats med väl-smidda kvalitetsknivar sedan 1600-talet. 1891 startades Frost Frosts knivfabrik, företaget som så småningom bytte namn till Mora of Sweden och än idag förvaltar regionens arv genom att tillverka knivar med en skärpa, precision, ergonomi och kvalitet i absolut världsklass.

2005 förenades de båda Morabaserade knivföretagen Frosts Knivfabrik och KJ Eriksson och bildade företaget Mora of Sweden, vars breda knivsortiment utveck-las i nära samarbete med krävande och kräsna användare i byggbranschen, slakte-ribranschen och fi skeriindustrin.

– Många associerar våra knivar med lång livslängd, blad som behåller skärpan länge och knivar som är utformade för att ligga precis rätt i handen. Det arvet tog vi med när vi för 3-4 år sedan utökade vår friluftslivssatsning, som inkluderar jägare, säger Björn Åkerblom, marknadsdirektör på Mora of Sweden, som än idag tillverkar den världsberömda Morakniven i Mora.

Svensktillverkade hantverksknivar som behåller skärpanNumera tillverkas drygt tre miljoner knivar som säljs till 55 länder runtom i världen. Samtliga moraknivar är utrustade med ett greppvänligt skaft och ett stryktåligt extremt vasst blad.

– Många jägare förvånas över hur länge våra knivar behåller skärpan trots hårt an-vändande. Våra knivar är svensktillverkade kvalitetsprodukter som symboliserar en gedigen hantverkstradition och kompetens kring knivar, inte minst för jägare. Mest stolta är vi över alla de positiva omdömen vi får från knivanvändare runtom i världen, säger Björn Åkerblom.

Läs mer på www.moraofsweden.se och gilla oss på Facebook! www.facebook.com/Morakniv

Morakniv – jägarens självklara val

Abelco Nordic AB • Bovallstrand • 0523-666 000 • www. abelco.se • [email protected]

Bli delägare - daglig handel på aktietorget.se

Samtliga priser som anges är exklusive moms. Vi reserverar oss för ev. tryckfel, ändrade priser och valutakurser samt andra fel utom vår kontroll. Vissa maskiner på bilderna är extrautrustade.

ZL125D, 3,2 ton. Kompakt, stark och snabbZL125D har vi tagit fram utifrån vad ni har saknat i vårt maskinsutbud. Möjlighet till fler hydrauluttag, hög och lågväxel, snabb på vägen, stabil, stadig och dessutom försedd med en rymlig hytt och värmepaket. En lättkörd och komfortabel redskapsbärare med liten svängradie och stor arbetskapacitet. Motorn är en Perkins på 50hk och SMS/Trima är standard på snabbfästet.

Pris från 299 900 SEK

Multimaskin med många möjligheter- Skog, snö, entreprenad, grönyte, materialhantering, park och fastighet...

ZL60 1,6 ton. Stabil och smidig multimaskinPris från 159 900 SEK

framtidens skogsbruk

Documents