göteborgs universitet - 2018 v …...2 lilla fernströmpristagare vid sahlgrenska akademin. hon har...

Dnr V 2018/141 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Medicinaregatan 11, Box 430, 405 30 Göteborg | www.neurophys.gu.se

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 VERKSAMHETSPLAN 2018

Innehållsförteckning

Vad hände 2017 och vad skall hända 2018? .............................................................................. 1

Organisation ............................................................................................................................... 3

Administrationen ........................................................................................................................ 5

Teknisk personal ........................................................................................................................ 7

IT-organisation ........................................................................................................................... 8

Ekonomi ..................................................................................................................................... 8

Sektionen för klinisk neurovetenskap ...................................................................................... 12

Sektionen för fysiologi ............................................................................................................. 14

Sektionen för psykiatri och neurokemi .................................................................................... 16

Sektionen för hälsa och rehabilitering ....................................................................................... 17

Sektionen för farmakologi ........................................................................................................ 24

Miljö och hållbar utveckling .................................................................................................... 25

Arbetsmiljö ............................................................................................................................... 27

Jämställdhet och likabehandling .............................................................................................. 27

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ........................................................................... 30

Utbildningskommittén för audiologi och logopedi .................................................................. 32

Utbildningskommittén för arbetsterapi och fysioterapi ........................................................... 35

Utbildningskommittén för farmaci (UKF) / Apotekarprogrammet .......................................... 38

Uppdrag och resultat ................................................................................................................ 41

Utbildning på forskarnivå ......................................................................................................... 42

Forskning .................................................................................................................................. 43

Bemanningsplaner .................................................................................................................... 50

Bilagor: ..................................................................................................................................... 50

Bilaga 1. Strategidokument för administrationen Bilaga 2. Bemanningsplaner

1

Vad hände 2017 och vad skall hända 2018? Det gångna året har varit fyllt av intensiva aktiviteter och stora insatser inom vår grundutbildning, forskarutbildning och forskning. För att dessa skall fungera är vi beroende av en kompetent stödverksamhet och en väl fungerande administration. Tillsammans ger detta förutsättningar för en framgångsrik och stark verksamhet inom institutionen.

Flera av våra fem utbildningsprogram är de mest efterfrågade i landet av studenterna och många av våra lärare har fått utmärkelser och pedagogiska priser för goda lärarinsatser och visat engagemang i undervisningen.

Vår forskning innefattar såväl klinisk, preklinisk, laborativ och hälsovetenskaplig forskning. En mycket glädjande utveckling under de gångna åren är att det interdisciplinära samarbetet fortsätter att växa inom institutionen och universitetet. Även samverkan med våra externa samverkanspartners såsom Sahlgrenska universitetssjukhuset, Stenastiftelsen, Chalmers och industrin, främst Astra Zeneca, är mycket gott och har på olika sätt stärkts under det gångna året.

Institutionens forskare har varit mycket framgångsrika med att attrahera forskningsmedel under 2017 och vi har totalt fått in c:a 200 miljoner. De externa bidragen fördelar sig jämnt över nationella och internationella forskningsråd/stiftelser och även mellan såväl yngre som mer seniora forskare. I Vetenskapsrådet utlysning för 2017 inom Medicin och hälsa fick forskare vid Sahlgrenska akademin 155 000 tkr – näst mest i landet. Forskare från vår institution var också mycket lyckosamma och så många som 15 forskare fick projektbidrag varav två erhöll etableringsbidrag samt två fick bidrag för anställning i klinisk miljö. Bo Söderpalm har även erhållit ett stort anslag från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning. Jag vill varmt gratulera alla som fått dessa anslag i mycket hård konkurrens!

Tack vare stora bidrag från donatorer och stiftelser så har två kompetenscentrum etablerats på institutionen under 2017. Genom en generös donation av Stenastiftelsen så har nu det första centrumet för Ryggmärgsskador i Sverige, Ryggmärgsskadecentrum Göteborg, grundats på GU i samverkan med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Satsningen omfattar främst teknikutveckling och utbildning för patienter, anhöriga och personal i syfte att ge de drabbade ökad frihet i livet. Institutionen arbetar nu för att detta skall utvecklas till ett starkt nationellt och internationellt kompetenscentrum för ryggmärgsskador. Lundbergsstiftelsen har också beslutat om en donation som gör det möjligt att etablera Lundberglaboratoriet för Njurforskning på Sahlgrenska akademin, där vi blir värdinstitution. Vår vision är att utveckla ett nationellt och internationellt ledande njurforskningslaboratorium med nära kontakt mellan universitet, sjukvård och industri.

Flera av institutionens lärare och forskare har fått motta högt ansedda nationella och internationella priser för sin forskning. Bara för att nämna några, så tilldelades Kerstin Albertsson Wikland, seniorprofessor i pediatrisk tillväxtforskning vid vår institution, det mest prestigefyllda priset inom barnendokrinologi, Andrea Prader-priset. Hon fick priset som ett erkännande av hennes framstående ledarskap och livslånga gärning inom utbildning och forskning, och stora insatser på området pediatrisk endokrinologi. Kaj Blennow, professor i neurokemi, blev en av två mottagare av Nordiska medicinpriset 2017. Han fick utmärkelsen för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Ingmar Skoog, professor i psykiatri, har tilldelats “Alzheimerfondens stora forskningspris” för sina åldersrelaterade studier av demensutveckling. Sist, men inte minst, så blev Elisabet Jerlhag Holm, docent i farmakologi, 2017 års

2

Lilla Fernströmpristagare vid Sahlgrenska akademin. Hon har gjort banbrytande studier om neurobiologiska mekanismer för beroendesjukdomar genom att undersöka olika aptitreglerande hormoner och deras effekter på hjärnans belöningssystem. Våra varma gratulationer till dessa pristagare!

En mycket glädjande händelse under året var också att Madeleine Olsson Eriksson utnämndes till Medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin. Hennes engagemang har haft stor betydelse för många satsningar inom institutionens verksamhetsområde, bland annat för Gillbergcentrum och det nya centrumet för ryggmärgsskadeforskning, och ett resestipendieprogram där Sahlgrenska akademins mastersstudenter årligen kan söka stöd för att göra sina mastersarbeten internationellt.

Den starka finansieringen genom externa medel är naturligtvis en mycket god utveckling men innebär också att en allt större andel av institutionens intäkter (nu c:a 54 %) utgörs av dessa jämfört med våra statsanslag. Detta är glädjande, men gör också institutionen beroende av externa bidrag som kommer och går, vilket försvårar långsiktig planering och anställningar. Vi budgeterar dock för första gången ett positivt resultat för vår utbildning. En del av det budgeterade överskottet är hänförbart till audionomprogrammet som nu förväntas kunna reducera det underskott som finns ackumulerat sedan tidigare. Programmet är det mest eftersökta i landet och fick mycket goda omdömen i den utbildningsutvärdering med extern bedömning som har gjorts under året av GU. Även forskningen inom detta område har utvecklats på ett positivt sätt med erhållna anslag sökta i extern konkurrens.

Sist av allt så vill jag tacka er alla, inte bara för det gångna året, utan även för alla tolv år som jag har haft glädjen och förmånen att få vara er prefekt på institutionen. Denna bildades 2006 genom en sammanslagning av tre institutioner samt tre avdelningar från andra institutioner. Institutionen ansågs då vara ämnesmässigt ”spretig” och hade också ett ekonomiskt underskott vid starten. Från detta utgångsläge har vi tillsammans arbetat fram en ny och mycket framgångsrik institution, både avseende undervisning och forskning, och dessutom fått en mycket god interdisciplinär samverkan. Jag känner mig stolt och glad över att lämna över en stark verksamhet med mycket kompetenta medarbetare och en stor potential till fortsatt framgångsrik utveckling till min kommande efterträdare.

Agneta Holmäng, Prefekt

3

Organisation

Målet för vår organisationsstruktur är att den skall vara klar och tydlig för den enskilda anställda och därmed medverka till att en god arbetsmiljö skapas där alla vet vem som är närmaste chef, vem man ska föra medarbetar- och lönesamtal med, vem man kan vända sig till vid problem och för att kräva besked i olika frågor.

Institutionen leds av prefekten tillsammans med proprefekt som har delegerat ansvar för arbetsmiljö-och miljöfrågor. Institutionen har en administrativ stab kopplad till institutionsledningen som består av administrativ chef, bitr. administrativ chef, ekonomisamordnare, IT-samordnare, utbildningssamordnare, kommunikationssamordnare, personalsamordnare, personalhandläggare, forskarutbildningshandläggare och administrativ samordnare.

Varje sektion leds av en sektionschef med ansvar för budget, personal-, arbetsmiljö-, miljö- samt likabehandlingsfrågor enligt en särskild för institutionen fastställd delegationsordning. Sektionscheferna har rätt att delegera till biträdande sektionschef samt även vissa ärenden till arbetsledarnivån exempelvis forskargruppsledare eller programansvarig.

Inom institutionen finns en ledningsgrupp där prefekt, proprefekt, sektions- och bitr. sektionschefer, administrativ chef, bitr. administrativ chef och administrativ samordnare träffas regelbundet för att diskutera och fatta beslut i ekonomi- och personalärenden samt andra ärenden av löpande operativ karaktär.

4

Målet är att samtliga chefer kontinuerligt skall genomgå kurser för att kompetensutveckla sig inom budget, personal-, arbetsmiljö-, miljö/hållbar utveckling samt likabehandlingsfrågor inom akademins och universitets chefs- och ledarskapsprogram.

Institutionen har ett institutionsråd som ska behandla frågor av strategisk och övergripande karaktär som rör hela institutionen. Rådet består av prefekt (ordförande), proprefekt, likabehandlings-representant, sex företrädare för lärarna, tre företrädare för teknisk/administrativ (TA) personal, samt två studentrepresentanter. Till institutionsrådet är också ständigt adjungerade ledamöter: utbildningsansvarig, ordförande för forskarutbildnings/forsknings- och doktorandutskott, studierektor för forskarutbildning, två representanter från sjukvården samt tre representanter för de fackliga företrädarna. Institutionsrådet sammanträder tre gånger per termin och fungerar som ett forum för dialog mellan ledning, anställda, studenter och fackliga företrädare. Detta för att skapa delaktighet och göra det möjligt för representanterna att delta och få insyn i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten inom institutionen.

Till institutionsrådet finns tre utskott: forskarutbildnings-, forsknings-, och doktorandutskott. I samtliga utskott förutom doktorandutskott ingår två studentrepresentanter. Institutionen har valt att lägga till ett doktorandutskott jämfört med akademins ursprungliga organisationsplan då det är viktigt att se till att doktorandernas speciella behov och önskemål tillgodoses. Forsknings- och forskarutbildningsutskottet har gemensamma möten då de frågor som behandlas är av gemensamt intresse för de bägge utskotten. Samtliga utskott har en beredande funktion till prefekt och institutionsrådet i interna policyfrågor inom respektive område men även att informera vad som sker i de centrala råden, FOR och FUR, för resp. utskott. Institutionen har tre utbildningskommittéer för utbildning på grund- och avancerad nivå.

För att institutionen ska kunna bedriva högklassig grundutbildning, forskarutbildning och forskning krävs en väl fungerade administration som stöd. För att få ett effektivt resursutnyttjande har den administrativa stödfunktionen på institutionen samorganiserats under ledning av institutionens administrativa chef samt bitr. administrativa chef, i sin tur underställda prefekt. Detta innebär inte en lokalmässig samordning utan den administrativa personalen har sin arbetsplats på någon av institutionens sektioner. Fördelen med denna organisation är att sårbarheten minskar vid förändringar i extern anslagstilldelning, sjukdom och ledighet samt att det blir lättare att upprätthålla en hög kompetens och professionalitet. Administrationens huvudsakliga uppgift är att utföra det som kan ses som basuppgifter, som är nödvändiga för verksamheten och för att personal och studenter ska ges en bra och flexibel service. Målet är också att administrativa rutiner ska samordnas och vara gemensamma för alla enheter.

En förutsättning, för att varje anställd på institutionen skall känna delaktighet och ha möjlighet att påverka, är att alla vet vilka beslut som fattas, vem som fattar beslut och var detta sker någonstans. Institutionen har därför en hemsida som kontinuerligt uppdateras med viktig information och där protokoll/minnesanteckningar från olika möten finns tillgängliga. Institutionsledningen skickar förutom detta också ut viktig information via nyhetsbrev.

Möjligheter till delaktighet i verksamheten

Det behövs inte alltid formella möten för att kunna påverka, en dialog i det dagliga arbetet är också mycket viktig. Allt som kan hanteras professionellt på individnivå utan att man behöver ha ett möte om det, ska hanteras där.

5

Verksamhetsmöten

Verksamhetsmöten är olika former av möten för att driva den dagliga verksamheten framåt. Verksamhetsmöten fyller en viktig funktion, eftersom det oftast är här de anställda på allvar kan påverka den egna verksamheten och vardagen. Verksamhetsmötet ska hantera de frågor som ligger inom arbetslagets/forskargruppens ansvarsområde. Deltar chefen/arbetsledaren/forskningsledaren vid mötet så har han/hon sitt formella beslutsmandat. Är chefen inte närvarande måste det finnas en överenskommelse mellan chefen och gruppen vad gruppen beslutsmässigt kan hantera på egen hand.

Arbetsplatsträffar (APT)

Arbetsplatsträffen är ett forum för dialog mellan chef och medarbetare för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området och berör alla personalkategorier på den lokala arbetsplatsen. Eftersom arbetsgrupperna kan variera i storlek är det viktigt att utforma arbetsplatsträffarna så att alla ges möjlighet att vara delaktiga. Arbetsplatsträffen är en mer formaliserad mötesform än verksamhetsmötet, med dagordning och mötesanteckningar. Alla sektioner har genomfört regelbundna APT möten med dokumentation som finns tillgänglig på sektionernas informationssidor på hemsidan. Målet är att denna verksamhet skall fortsätta och utvecklas.

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal är ett individuellt, regelbundet återkommande samtal mellan chef och medarbetare. Samtalet – som ska vara planerat, strukturerat och väl förberett – utgör ett viktigt komplement till dialogen i det dagliga arbetet och till inflytande på arbetsplatsträffar och verksamhetsmöten. Samtliga chefer har genomgått utbildning i utförandet av dessa samtal. Alla anställda har sedan erbjudits medarbetar- och lönesamtal med ett uppföljande muntligt lönebesked. Målet är att rutinerna för denna verksamhet skall vara tydliga och kända av alla, skall fortsätta och utvecklas samt förbättras. Lönekriterier, fastställda av universitetet, skall också vara klara och tydliga.

Administrationen Joakim Hurtig, administrativ chef och Jessica Engström, bitr. administrativ chef

Övergripande

Inom institutionens administration arbetade vid utgången av 2017 totalt fyrtiotvå medarbetare. Fr.o.m. 2013 har dessa varit organisatoriskt placerade under den administrativa chefen. Utöver dessa personer är det flera anställda som till del arbetar med olika former av administration, men är knutna till specifika forskningsgrupper eller utbildningsmiljöer med uppdrag som exempelvis koordinator eller forskningsadministratör. Dessa medarbetare arbetar under berörd sektionschef.

Institutionens administrativa organisation utgår ifrån den omorganisation som universitetet genomförde under 2012 och har som målsättning att göra institutionen administrativt självbärande. Av denna anledning har institutionen ett centralt placerat kansli med samordnar- samt handläggarfunktioner som stöttar ledning samt verksamhet på sektionsnivå (se figur nedan).

6

Institutionens administrativa organisation

Vägledande för administrationens arbete är det strategidokument som gemensamt tagits fram (se bilaga 1) med följande övergripande vision:

Institutionen ska ha en professionell administration som på ett rättssäkert och systematiskt sätt uppfyller de krav och behov som verksamheten har med hänsyn tagen till gällande lagar och regelverk.

Utvecklingen 2017

En av de största administrativa förändringarna universitetet har genomgått skedde under 2017 då våra lönehandläggare fullt ut gick över till Statens servicecenter och vi i samband med detta bytte personal- och rekryteringssystem. Detta har även inneburit ny egenrapportering, vilket alltså medfört en förändring för samtliga anställda. Flera arbetssätt har kommit att förändras, men i och med rekryteringen av vår tidigare lönehandläggare har vi tillsammans inom institutionen kunnat ta oss an detta på ett bra sätt.

Under året genomfördes även migreringen av institutionens e-post till IT-enhetens centrala servrar, vilket gjort att vi kunnat avsätta mer tid och resurser till support för institutionens medarbetare. Vi har även påbörjat ett succesivt införande av GUprint, som i sin tur bör leda till ett minskat antal felaktiga utskrifter.

Hela den administrativa gruppen träffas några gånger per termin och ett genomgående fokus under 2017 har varit att bjuda in representanter från fakultetskansliet samt universitetet i övrigt för att presentera sin verksamhet med möjlighet för diskussion. Bl.a. chefen för internrevisionen Jan Sandvall gick igenom deras uppdrag och verksamhet med spännande (och varnande) exempel från tidigare revisioner.

Under våren genomfördes även de s.k. administrativa sektionsdialogerna i nära anslutning till ledningens ordinarie sektionsdialog. Utöver att följa upp frågor från ledningen hade vi ett särskilt

7

fokus på institutionens kommande interna hemsidor i Medarbetarportalen. Arbetet med de interna sidorna fortsatte sedan under hösten och de lanserades i december.

Under året genomfördes även två uppskattade trivselaktiviteter. Vårens aktivitet blev en stadsvandring med kända kvinnor genom historien från Göteborg som tema samt middag på View Skybar & Restaurang. Under hösten blev det lite mer action med discobowling och god tapas på restaurang Mañana.

Prioriterade områden 2018

En stor förändring inom institutionen kommer att bli den nya ledningen, både ny prefekt och ny administrativ chef. Till dess att ny administrativ chef är på plats vikarierar biträdande administrativ chef.

Arbetet med att ta fram en aktuell och heltäckande delegationsordning för institutionen kommer att prioriteras i början av året.

Under året kommer Göteborgs universitets gemensamma Policy för verksamhetsstöd att implementeras. Policyn tydliggör verksamhetsstödets roll och vad verksamhetsstödet ska kännetecknas av för att på bästa sätt stötta verksamheten inom universitetet.

Den 1 juli 2018 träder en ny förvaltningslag (2017:900) i kraft och ersätter då den tidigare förvaltningslagen (1986:223). Genom den nya lagen regleras förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som utvecklats i praxis slås fast i uttryckliga bestämmelser och lagen görs därigenom mer lättillgänglig. Lagen innehåller också ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning.

Institutionens administration kommer under februari att utbildas i skillnader mellan nya och gamla förvaltningslagen genom föreläsning av Jan Turvall, lektor vid statsvetenskapliga institutionen.

I oktober införs Ladok3, ett nytt webbaserat studieadministrativt system, som kommer att användas vid 37 lärosäten, däribland Göteborgs universitet. Målet är att ge en bättre och säkrare service till universitetets studenter och doktorander. Det ska också bidra till en smidigare daglig utbildningsadministration för våra medarbetare.

Under året görs en översyn av backup-servrar och eventuellt görs en flytt av vissa delar av dessa till GU-IT.

Teknisk personal Joakim Hurtig, administrativ chef och Jessica Engström, bitr. administrativ chef

Den tekniska personalen är fördelad i följande yrkesgrupper: forskningslaborant, forskningsingenjör, laboratorieassistent, IT-relaterade tjänster, ljudtekniker, tekniker samt forskningssjuksköterska, totalt 14 personer varav 13 är tillsvidareanställda.

Dessa personalkategorier står för en viktig del av den infrastrukturella verksamheten, såsom kontinuitet och förvaltning av kunskapsbanken. Flertalet av den tekniska personalen är direkt knutna till externa forskningsprojekt. Då medelåldern är hög bland den tekniska personalen behövs en plan för den fortsatta bemanningen, vilket dock är svårt då rekryteringen i hög grad är relaterad till tillgången på externa medel. Två av den IT-relaterade personalen ingår i den institutionsgemensamma administrationen.

8

IT-organisation Markus Johansson, IT-samordnare

Neuro-IT består av en IT-samordnare på 100 % och en IT-tekniker på 100 %.

IT-enheten har under 2017 arbetat vidare med att ge verksamheten närsupport, göra inköp av hårdvara samt hålla institutionens egna servrar i drift.

Neuro-IT har gemensamt med GU-IT migrerat institutionens epostserver till GU-ITs epostserver. Detta skedde under sommaren. Anledning till migrering var bl.a. bättre driftsäkerhet samt en kostnadsbesparing.

GUprint

Sektionen för farmakologi har implementerat GUprint under hösten. I början av 2018 kommer sektionen för fysiologi att följa efter, därefter sektionen för klinisk neurovetenskap samt sektionen för psykiatri och neurokemi. Sektionen för hälsa och rehabilitering har sedan tidigare GUprint i drift.

Under 2018 byter universitet telefonileverantör till Tele2.

På sikt behöver ny fillagring i form av ny filserver köpas in. Detta då lagringen idag är begränsad.

Aktuell IT-information ges på institutionens hemsida https://medarbetarportalen.gu.se/internt-neurophys/IT-info/

Ekonomi Erik Falk, ekonomisamordnare

Övergripande förutsättningar och mål för institutionen

Institutionen har ett av det största grundutbildningsuppdraget inom Göteborgs universitet, vilket också återspeglas i anslagsfördelningen. Grundutbildningsanslaget för år 2017 är 114 770 tkr (inkl. lokal och campusmedel samt riktade satsningar), vilket är nästan dubbelt så stort i jämförelse med anslaget för forskning/forskarutbildning som för institutionen uppgår till 59 371 tkr (inkl. lokal- och campusmedel samt riktade satsningar). Jämfört med år 2016 har grundutbildningsanslaget ökat med 1 057 tkr, och anslaget till forskning/forskarutbildningen har ökat med 1 059 tkr.

Externa medel i form av bidrag och uppdrag spelar en fortsatt viktig roll inom institutionen och är en avgörande förutsättning för en stor del av institutionens forskning med tanke på den över tid svaga utvecklingen av statsanslaget för forskning/forskarutbildning.

Erhållna bidrag för den externfinansierade forskningen år 2017 uppgick till 197 489 tkr att jämföra med 202 455 tkr år 2016. och utvecklingen har varit mycket god de senaste åren, vilket illustreras i nedanstående figur. För första gången sedan 2011 ser vi dock en minskning i externa bidrag jämfört med föregående år. Den långsiktiga trenden är dock fortsatt positiv.

9

Fig. 1. Utveckling av externa bidrag 2010 – 2017 i tkr

Bland de viktigaste givarna är Vetenskapsrådet där institutionen år 2017 erhöll 65 919 tkr att jämföra med 76 794 tkr 2016 (se figur 2). Minskningen är i linje med utvecklingen för fakulteten som helhet och utvecklingen följs noga av både institution och fakultet.

Fig.2. Utveckling av bidrag från Vetenskapsrådet 2010 – 2017 i tkr

Sektionerna har ett delegerat ansvar för ekonomi och personal vid institutionen och skall upprätta budget för både den statsanslags- och externfinansierade verksamheten. Det yttersta ansvaret för budgetarbete ligger dock centralt på institutionen under ledning av prefekten i samråd med administrativ chef och ekonomisamordnare. Målsättningen är att budgetarbetet skall vara transparent, rättvist och med tydliga direktiv och förutsättningar.

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

220 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

TKR

Erhållna bidrag 2010 ‐ 2017

15 000

25 000

35 000

45 000

55 000

65 000

75 000

85 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bidrag från Vetenskapsrådet

10

Följande principer styr ekonomiarbetet vid institutionen:

Sektionerna inom institutionen skall först och främst se till att få resultatbudgeten i balans, dvs. ett nollresultat. Därefter skall upprättas en åtgärdsplan för hur oförbrukade medel skall användas alternativt hur underskott skall hämtas in.

Utgångspunkten är att alla delar av institutionens verksamhet på sektionsnivå skall bära sina egna kostnader och anpassa dessa utifrån verksamhetens intäkter. Det gäller allt från institutionens utbildningsprogram till enskilda externfinansierade forskargrupper.

Uppföljningen inom institutionen görs genom att sektionsekonomen har avstämning med respektive sektionschef vid tertialbokslut. Sektionsekonomen stämmer därefter av med ekonomisamordnaren som stämmer av med prefekten.

Löpande uppföljning av de statsanslagsfinansierade verksamheterna såväl som de externfinansierade görs av administratör vid varje sektion.

Vid underskott för externfinansierade verksamheter över 500 tkr handlägger institutionens ekonomisamordnare dessa tillsammans med prefekten. Kontakt görs med berörd sektionschef, samt berörd forskare och åtgärdsplan skall upprättas vid behov.

Analys av utveckling 2017 och budget 2018

Institutionen redovisar per den 31 december 2017 ett positivt resultat om 4 262 tkr att jämföra med en budget på 2 670 tkr och en prognos på -788 tkr. Kostnadsomslutningen är 415 850 tkr varav 192 960 tkr är lönekostnader.

Grundutbildningen redovisar ett överskott om 6 131 tkr att jämföra med budget på 1 125 tkr och prognos på 2 640 tkr. En stor del av årets överskott återfinns vid sektionen för hälsa och rehabilitering som visar ett positivt utfall om 4 166 tkr. Flera utbildningsprogram vid sektionen har dragits med besvärliga underskott under flera år och utvecklingen vi ser 2017 är därför glädjande. Audionomprogrammet visar glädjande nog överskott om 1 201 tkr, vilket är klart högre än budgeterat överskott om 328 tkr. Audionomprogrammet presenterar ett budgeterat överskott också för 2018, men är i dagsläget beroende av externa utbildningsuppdrag. Fakulteten och institutionen arbetar för att programmet ska få ett utökat utbildningsuppdrag för att långsiktigt säkra den ekonomiska situationen. Logopedprogrammet visar ett positivt utfall om 44 tkr jämfört med budgeterat överskott om 212 tkr. Också logopedprogrammet är beroende av externa utbildningsuppdrag, vilka för 2017 har blivit lägre än förväntat.

Andra förklaringar till det positiva utfallet är att planerade rekryteringar har dragit ut på tiden och det har visat sig svårt att rekrytera vikarier. Vidare har VFU-kostnader periodiserats under december 2016 i enlighet med de avtal som finns. Institutionen har under 2017 inte mottagit fakturor som motsvarar de periodiserade beloppen, varför en differens uppstår. Den totala VFU-kostnaden har också blivit lägre än budgeterat som en följd av minskat studentunderlag. En del av överskottet förklaras också av att alternativ finansiering har tillkommit vid flera sektioner, vilket medför att grundutbildningsanslaget i lägre utsträckning belastas med lönekostnader.

Institutionen budgeterar för 2018 med ett överskott för grundutbildningen om 2 135 tkr. Audionomprogrammet budgeterar med överskott (647 tkr), men är helt beroende av stöd från VGR samt uppdragsutbildning som bedrivs inom ramen för befintlig personal. Även fysioterapiprogrammet, som har ett större negativt myndighetskapital, budgeterar med överskott (556 tkr). Med undantag för sektionen för psykiatri och neurokemi budgeterar institutionen med överskott inom grundutbildningen.

11

Sektionen för psykiatri och neurokemi ser ökade lönekostnader och kostnader för inhyrd personal och budgeterar med underskott om -540 tkr. Då sektionen endast har ett mindre myndighetskapital inom verksamhetsgruppen, blir det viktigt att noga följa utvecklingen under 2018.

Institutionens forskning/forskarutbildning uppvisar ett positivt resultat om 477 tkr att jämföra med en budget på 1 545 tkr och prognos på 742 tkr. Även om det totala utfallet är i linje med budget och prognos, ser vi avvikelser inom institutionen. Sektionen för psykiatri visar ett sämre resultat än budgeterat och en viktig förklaring till detta är att projektet AgeCap har utnyttjat betydligt mer av tidigare års anslag än vad som budgeterats med. Sektionen för klinisk neurovetenskap visar glädjande nog ett bättre resultat än budget och prognos. Förklaringen till detta är att den externfinansierade forskningen i högre utsträckning bär sektionens löne- och driftkostnader, vilket också medför att en högre andel av sektionens stödkostnader fördelas på den externfinansierade verksamheten istället för att belasta den anslagsfinansierade verksamheten.

För 2018 budgeterar institutionen med ett samlat underskott på -1 450 tkr för den statsanslagsfinansierade forskning/forskarutbildningen. För institutionen externfinansierade forskning budgeteras ett minder underskott om -412 tkr. Sektionen för klinisk neurovetenskap budgeterar glädjande nog med ett överskott för 2018 om 1 122 tkr. Vi ser dock tillkommande kostnader och prognosen kommer sannolikt att justeras ner. I dagsläget ser sektionen ut att vid tertialbokslut i april/maj kunna visa ett prognostiserat nollresultat, vilket givetvis är glädjande mot bakgrund av det mycket svåra ekonomiska läge som sektionen har befunnit sig i. Sektionen för psykiatri och neurokemi budgeterar med underskott -3 925. Cirka 1 500 tkr av underskottet kan härledas till AgeCap som tar oförbrukade anslag från tidigare år i anspråk. Resterande del av det budgeterade underskottet utgörs huvudsakligen av ökade lönekostnader som ett resultat av att forskare vid sektionen som varit finansierade av externa medel övergår till att vara finansierade med anslag. Sektionen har balanserat kapital för att på kort sikt klara denna kostnadsökning, men är på längre sikt underfinansierade. Institutionen följer utvecklingen och en noggrann genomlysning med flerårssimulering kommer att företas under våren 2018.

Ekonomiadministrativa mål

Inför 2017 hade vi målsättningen att skapa förutsättningar för ett effektivt ekonomiadministrativt arbete och därmed uppnå en mer rättvisande bokföring och bättre precision i budget- och prognosarbetet. Vi har inför årsbokslutet genomfört en intern utbildningsinsats samt periodvis utökat ekonomisamordnarstödet centralt vid institutionen. Vi har i samband med budget- och bokslutsarbetet haft en välfungerande dialog mellan den centrala ekonomifunktionen och sektionerna och sammantaget har detta resulterat i en mycket gedigen genomgång av checklistan för uppföljning, bättre analyser av utfall, samt en viss ökad precision i prognos.

Målsättningen kvarstår inför 2018 och vi avser att

genom att fortsätta utveckla våra arbetssätt och ytterligare förbättra vår interna dialog skapa förutsättningar för ökad precision i budget- och prognosarbetet

med regelbundna möten och utbildningsinsatser ytterligare förstärka kompetensen i den ekonomiadministrativa bemanningen

12

Sektionen för klinisk neurovetenskap Kristina Malmgren, sektionschef, Katharina Stibrant Sunnerhagen, bitr. sektionschef, Madeleine Zetterberg, bitr. sektionschef

Verksamheten har under året varit intensiv och sektionen har ett mycket omfattande undervisningsuppdrag på samtliga nivåer samt intensiv forskningsaktivitet omfattande forskning i laborativ samt klinisk medicinsk verksamhet med betydande samverkan mellan disciplinerna och de enskilda forskargrupperna. Sektionens medarbetare har under året även deltagit i olika arrangemang riktade mot allmänheten i form av öppna föreläsningar för allmänhet och patientföreningar.

Stroke Centrum Väst vidareutvecklas framgångsrikt och främjar kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård. Samverkan har etablerats och fördjupats med andra miljöer inom SA, Västra Götalandsregionen och Chalmers Tekniska Högskola. Flera forskare inom sektionen har fått mycket stora bidrag under året.

Ryggmärgsskadecentrum Göteborg startades under 2017 och är ett utbildningscentrum för ryggmärgsskador. Målet är att genom kunskapsförmedling och utveckling bidra till en ökad autonomi för personer som lever med en ryggmärgsskada. Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitets-sjukhuset mottog en stor donation från Stena Stiftelsen i mars 2017 för att bygga upp centret under en femårsperiod.

Grundutbildning

Inom sektionen ges kursen i neurologi på läkarprogrammet inkluderande neurokirurgi, klinisk neurofysiologi samt rehabiliteringsmedicin med neurorehabilitering. Arbetet med att förbättra utbildningen inkluderande höjning av lärarnas pedagogiska meriter samt ytterligare tydliggörande av lärandemål för studenterna fortsätter. Det ökande studentantalet på läkarprogrammet innebär att ett antal studenter på neurologikursen regionaliseras och gör sin verksamhetsförlagda utbildning utanför Göteborg, en planering som krävt stora lärarinsatser. Den patientnära undervisningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sker i nära samverkan med kliniska kollegor. Undervisningsinsatser i neurologi från sektionen sker också på arbetsterapi-, fysioterapi -och logopedprogrammen. Här har ett stort arbete lagts ner under året för att modernisera och vidareutveckla undervisningen i samband med byte av undervisningsansvarig lärare vid sektionen. På Biomedicinska analytikerprogrammet ansvarar sektionen för kursen ”Diagnostisk neurofysiologi”. Sektionen ansvarar även för kursen i oftalmologi på läkarprogrammet.

Efterutbildning av specialister

Lärare vid sektionen deltar aktivt i efterutbildningen av specialister; så t.ex. är en lärare vid sektionen studierektor för specialister inom oftalmologi och sitter i Medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR) som ansvarar för specialistläkarnas fortbildning i VGR. Under 2017 har fyra efterutbildningsdagar för specialister inom oftalmologi i VGR arrangerats.

Uppdragsutbildning

Uppdragsutbildningen har genomfört följande kurser i samverkan med neurosjukvården 2017:

Implementering och handledning av samverkansmodellen Vård- och stödsamordning för vuxna med psykisk funktionsnedsättning, 15 hp (HT16–VT17)

Stroke - ett interprofessionellt vårdprocessperspektiv, 15 hp (VT17–HT17)

13

Vård- och stödsamordning för vuxna med psykisk funktionsnedsättning, 7,5 hp (VT17 & HT 17)

Processorienterat ledarskap i förbättringsarbete, 15 hp (HT16–VT17) Akut neurosjukvård, 15 hp (VT17– HT17) Traumatiska ryggmärgsskador, 7,5 hp (HT17) Sahlgrenska akademin fortsätter med den s.k. preparandkursen på uppdrag av

Arbetsförmedlingen. Detta är en 10 veckors kurs för nyanlända läkare med utomeuropeisk examen som anordnas två gånger per år. Lärare från sektionen medverkar regelbundet i denna kurs, bl. a med två dagars neurologiundervisning som omfattar både katedrala föreläsningar, neurolog-statusundervisning och fall som förbereds i grupp och presenteras för hela klassen. Även oftalmologi har en heldag med föreläsningar och praktisk träning i undersökningsteknik.

Sektionen har också fortsatt deltagit i arbetet med examination av nyanlända läkare vid Socialstyrelsens praktiska kunskapsprov för erhållande av svensk läkarlegitimation, som under 2017 ägt rum vid två tillfällen, med examinationer både inom neurologi och oftalmologi.

Forskarutbildning

Under våren 2017 arrangerade sektionen en nationell doktorandkurs ”Klinisk och experimentell oftalmologi”. Kursen, som var på 3 hp, gavs av Sahlgrenska akademin i samarbete med Ögonsjukvården med 28 deltagare från samtliga lärosäten i landet.

Disputationer

Vid sektionen har 3 doktorander disputerat under 2017. Sektionen har också antagit 7 doktorander under det gångna året.

Tjänster

Under 2017 har följande anställningar tillkommit:

En universitetslektor i neurologi med särskild inriktning mot neuro-onkologi har blivit befordrad till professor (Anja Smits)

En administrativ projektledare för Ryggmärgsskadecentrum i Göteborg (Gunilla Åhrén) En postdoktor i rehabiliteringsmedicin (Annie Palstam)

Forskning

Sektionens forskare har under år 2017 varit mycket aktiva och fått betydande externa bidrag. 44 000 tkr har inkommit under året i redan pågående projekt och 53 000 tkr har beviljats under 2017.

Detta speglar sektionens aktiva forskningsaktivitet med många publikationer under året.

Frågor att arbeta med under år 2018

Fortlöpande översyn och förbättring av arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala.

Få en lösning av lokalbehov för Rehabiliteringsmedicinska forskargruppen. Fortsatt stort arbete kommer att ägnas undervisningen. Den tredje uppgiften kommer också att prioriteras då det är oerhört viktigt att föra

ut kunskaper från forskningen till allmänheten. Sektionens forskare arbetar redan mycket på detta och arbetet uppmuntras.

14

Fortsatt utvecklingsarbete med grundutbildning, bl.a. genom införande av nya undervisningsmoment som ”flipped classroom”.

Verksamhetsplan för 2018

Fortsätta höja lärarnas pedagogiska meritering. Öka andelen disputerade och docentkompetenta lärare. Fortsatt arbete med efterutbildning av specialister, bl.a. via Medicinska

kompetensutvecklingsrådet (MUR). Nationell bakjourskurs för ögonspecialister kommer att hållas i samverkan med sjukvården. En externfinansierad statistikkurs (SPSS) à sammanlagt 8 dagar kommer att hållas för

doktorander och disputerade inom oftalmologi. En ny uppdragsutbildning i ämnet ortoptik (ögonrörelser och skelning) kommer att inrättas vid

Sahlgrenska akademin. Arbetet med inrättande och planering av utbildningen kommer att ske från och med 2018 och kursstart är planerad till höstterminen 2020.

Medverkande i fortsatta kurser för nyanlända läkare och i praktiskt kunskapsprov för erhållande av svensk läkarlegitimation.

Verka för fortsatt årlig ”Neurodag” i samverkan med sjukvården, ev. även en halvdag riktad mot allmänheten.

Fortsatt arbete i Neuroområdets FoU-råd för att öka samverkan mellan akademi och sjukvård både kring forskning och undervisning.

Fortsatt årlig "Ögondag" i samverkan med sjukvården, bl.a. innehållande medicinska och vetenskapliga föredrag.

Fortsatt arbete inom FOU-grupp för Område 3/SU, där ögonsjukvården ingår. FOU-gruppen arbetar för bättre samverkan mellan akademi och sjukvård samt fördjupat samarbete mellan verksamheterna inom området.

Fortsätta arbetet med Stroke Centrum Väst. Sektionen kommer att verka för successivt förbättrade forskningsmöjligheter,

framför allt i samverkan med sjukvården. Fortsatt arbete med uppdragsutbildningarna vid sektionen. I samarbete med sjukvården kommer en modern epilepsiutredningsenhet att invigas och

innebära en ökad utredningsverksamhet och ökad klinisk epilepsiforskning. Arbete för att etablera ett Epilepsicentrum kommer att initieras. Fortsatt utveckling av Ryggmärgsskadecentrum

Sektionen för fysiologi Lars-Gunnar Pettersson, sektionschef, Holger Nilsson, bitr. sektionschef, Jenny Nyström, bitr. sektionschef

Sektionen för fysiologi är en preklinisk enhet som i kraft av grundutbildningsansvar och forskning samt forskarutbildning i fysiologi utgör Sahlgrenska akademins kompletta utbildningsmiljö för fysiologiämnet. Sektionen utgörs av ämnesenheterna neuro-, cirkulations-, njur-, perinatal, gastro-, endokrin- samt metabol fysiologi.

Undervisning

Kunskaper i fysiologi är fundamentalt för de yrkesgrupper som utbildas vid Sahlgrenska akademin och sektionens undervisningsuppdrag spänner således över flertalet av akademins utbildningsprogram. Detta medför också en stor ämnesmässig bredd innefattande områden av speciell relevans för olika utbildningar t.ex. oral fysiologi för tandläkar- och tandhygienist-programmen. Senast tillkommen är en

15

kurs i neurofysiologi/neurokognition inom ett tvärvetenskapligt program i kognitionsvetenskap vid IT-fakulteten. Sektionens undervisning bedrivs med ett betydande inslag av problembaserade seminarier i smågrupp och av laborationer med humanförsök. Undervisningen är uppskattad av studenterna och hög utbildningskvalitet är ett för sektionen övergripande mål. Under 2018 kommer sektionen att få ansvaret för en ny kurs, ”biomedicinskt basblock”, inom logopedprogrammet, i samband med att programmet byter utbildningsplan. Fysiologiämnet utgör en dominerande del av ”basblocket” och kursutvecklingen, som kommer att bli ett mål under 2018, skall göras med en tydlig profil mot programspecifika ämnesområden av fysiologin såsom exempelvis fonations- och respirationsfysiologi respektive högre cerebrala funktioner.

Forskarutbildning

Ett viktigt mål för sektionen är att säkerställa framtida ämneskompetens i fysiologi i form av tillgång till disputerade fysiologer. För studenter på läkarprogrammet är Sahlgrenska akademins program för forskarutbildning inom medicinsk basvetenskap respektive amanuensprogram av stor betydelse och vi ser ett stort intresse för forskning i fysiologi hos studenter vid läkarprogrammet. Ökade kostnader för forskarutbildning reducerar emellertid successivt möjligheterna att inrätta doktorandprojekt. Yngre forskare – postdoktorer, forskare, forskarassistenter – utför en betydande del av forskningsarbetet vid sektionen. Antalet forskare vars lön finansieras av externa medel är emellertid större än förväntade pensionsavgångar från anställningar finansierade av sektionens statsanslag. Utbildning på doktorand- respektive postdoktorsnivå måste alltså ses i ett vidare perspektiv t.ex. genom att en doktorsexamen i fysiologi är av relevans också inom kliniska discipliner. I detta sammanhang är fakultetens ”graduate entry”-program inom läkarutbildningen ett viktigt initiativ och flera disputerade yngre forskare med anknytning till sektionen är antagna till detta program.

Forskning

Sektionens forskning utförs med anslag från såväl internationella som nationella forskningsfinansiärer såsom EU, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs Stiftelse, samt från statliga ALF-medel.

Sedan 2014 är ”metabol fysiologi” etablerad som en ny ämnesenhet och vars ursprung är kopplat till tillsättningen av Prof. Patrik Rorsman på en av Sahlgrenska Akademin utlyst anställning med ett internationellt rekryteringsperspektiv. Till enheten har knutits ytterligare forskargrupper och två forskargruppsledare, med anställning inom ramen för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin sedan 2016 respektive 2017, har förlagt sin forskning till enheten.

Under 2017 har en av sektionens forskare mottagit ett större bidrag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse med inriktning mot forskning av relevans för njursjukdomar. Målet är att under 2018 etablera ett Njurcentrum vid sektionen med kopplingar mot klinik och läkemedelsindustri.

Till sektionen har under senare år knutits flera gästprofessorer internationellt samt ett antal seniorprofessorer som utgör en mycket värdefull resurs inom forskning och forskarutbildning. En professur i idrottsfysiologi är kopplad till den cirkulationsfysiologiska enheten i samarbete med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Även om statsanslagen för forskning har ökat under senare år råder ännu en ogynnsam finansieringsbalans gentemot grundutbildning med följden att läraranställningar inom ämnesområden med mycket framgångsrik forskning kan vara i huvudsak finansierade av grundutbildningsintäkter. Detta utgör ett problem i relation till sektionens mål att långsiktigt bibehålla högklassig forskningsverksamhet.

16

Sektionen för psykiatri och neurokemi Henrik Zetterberg, sektionschef, Bo Söderpalm, bitr. sektionschef

Sektionen för psykiatri och neurokemi har som övergripande mål att bedriva internationellt ledande forskning och utbildning om mänskligt beteende, neuropsykiatriska sjukdomar och psykiatrisk behandling och diagnostik. Forskningen vid sektionen är translationell och spänner över cell- och djurmodeller till kliniska studier och omfattande epidemiologisk forskning.

Vad hände under 2017?

Stora delar av världen står inför en demografisk utmaning, eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. Under 2017 fortsatte arbetet inom den UGOT Challenges-nod som professor Ingmar Skoog leder vid sektionen: ett tvärvetenskapligt forskningscenter om äldres kapabilitet.

Forskare vid sektionen erhöll stora externa anslag från FORTE, Vetenskapsrådet och andra prestigefulla bidragsgivare, t ex Hjärnfonden och Alzheimerfonden (målet för 2017 att bibehålla 2016 års anslagsnivå överträffades åter med råge). Bo Söderpalms forskargrupp fick 17 000 tkr till ett samverkansprojekt som kan ge en mer effektiv läkemedelsbehandling för personer med alkoholberoende i Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Fem av sektionens forskare fanns bland de 10 högst rankade i årets ALF-medelutlysning.

Forskare vid sektionen fick flera prestigefulla priser: Ingmar Skoog fick Alzheimerfondens stora forskningspris, Kaj Blennow fick Nordiska priset i medicin och Jörg Hanrieder fick Berzelius silvermedalj.

Sex doktorander disputerade och så många som 11 genomförde halvtidskontroll. Sektionens forskare publicerade ett stort antal vetenskapliga artiklar i tidskrifter med hög

impact-faktor som Neuron, Neurology, Lancet Neurology, Brain, PNAS, Biological Psychiatry, Molecular Psychiatry, JAMA Psychiatry, JAMA Neurology och Alzheimer’s & Dementia. Två av sektionens forskare, Kaj Blennow och Henrik Zetterberg, finns med på 2017 års lista över världens mest citerade forskare (https://clarivate.com/hcr/2017-researchers-list/).

Läkarprogrammets psykiatrikurs har fortsatt konsoliderats i en tydligare organisation avseende kursledare, kursadministratörer, amanuenser och kliniska handledare i nära samverkan med sjukvården, allt för att kunna ta emot ett ökande antal studenter med bibehållen/ökad kvalitet. Sektionens professorer är engagerade som kursledare enligt ett rullande schema tillsammans med den lektor som har haft det övergripande ansvaret under de senaste åren och kursen utvärderas fortsatt positivt.

Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) har genomgått en mycket positiv extern 6-årsutvärdering.

Vad kommer att hända under 2018?

Stora externa anslag har lett till ett rekryteringsbehov inom åldrandeforskning och neurokemi. Arbetet med detta pågår.

Ytterligare arbete med att utveckla undervisningen i psykiatri för olika studentkategorier pågår.

CELAM ansöker om förlängning som formell centrumbildning vid GU. Rekryteringsarbete för tillsättning av en kombinationstjänst (lektor/överläkare) inom klinisk

forskning på kognitionsstörande sjukdomar kommer att slutföras.

17

Sammanfattningsvis befinner sig sektionen i en fortsatt expansiv fas, både vad gäller forskning och utbildning och det ser ljust ut inför 2018.

Mål under 2017-18

Bibehålla de stora externa anslagen som redan finns inom exempelvis neurokemi, åldrandeforskning och forskning kring bipolär sjukdom och beroendesjukdomar, och öka dem inom exempelvis rättspsykiatri och klinisk minnesforskning, där även ny lektor är under tillsättande.

Öka samordningen med sjukvården för att främja klinisk psykiatrisk forskning, bland annat genom att medverka i etablerandet av ett centrum kring anorexivård och -forskning, samt genom att tillsammans med sjukvården inleda planeringen för att säkerställa fortsatt akademisk närvaro vid Minnesmottagningen, SU/Mölndal.

Säkerställa återväxten i forskargrupper som framgångsrikt expanderat. Etablera Sahlgrenska akademin som ett av de två främsta psykiatriska forskningscentra i

Sverige.

Sektionen för hälsa och rehabilitering Roland Thomeé, sektionschef t.o.m. 2017-11-30, Lena Hartelius, bitr. sektionschef t.o.m. 2017-11-30 Kristina Holmgren, sektionschef fr.o.m. 2017-12-01, Christina Persson, bitr. sektionschef fr.o.m. 2017-12-01

Sektionen för hälsa och rehabilitering består av enheterna för fysioterapi, arbetsterapi, audiologi och logopedi. Sektionen hålls samman av en i många avseenden besläktad och likartad verksamhet, fokuserad på kunskapsbildning när det gäller habilitering och rehabilitering av barn och vuxna med funktionsnedsättning, där målsättningen är att främja hälsa och utveckling samt att öka möjligheterna till aktivitet och delaktighet i socialt och professionellt liv.

De fyra enheterna bidrar med olika kunskapsområden inom rörelse, aktivitet, hörsel och kommunikation och har akademisk utbildning och grundläggande utbildningsprogram till fysioterapeut, arbetsterapeut, audionom och logoped samt fristående kurser, forskarutbildning och forskning.

Sektionens fyra program, inklusive internationaliseringsaktiviteter, beskrivs närmare under verksamhetsberättelserna från Utbildningskommittén (UK) för audiologi och logopedi respektive UK för arbetsterapi och fysioterapi. UK ansvarar för frågor som rör innehåll och kvalitet för utbildning på grund- och avancerad nivå i programmen.

Grundutbildning

Enheten för fysioterapi

Det pedagogiska utvecklingsarbetet har fortsatt samtidigt som en översyn av fysioterapeut-programmets innehåll har påbörjats. Målsättningen är att huvudämnet fysioterapi ska ha en klar och tydlig förankring till relaterade medicinska, beteendevetenskapliga samt samhällsvetenskapliga ämnen och att detta sker under progression genom programmets treåriga utbildning. Ett annat resultat är att samtliga kursplaner utom tre (12/15) har blivit märkta som hållbarhetsrelaterade.

18

Enheten för arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammets verksamhet har dominerats av planering och genomförande av den nya utbildningsplanen som startade HT 2014. En övergripande förändring i programmet är inriktningen mot fler professionella verksamhetsfält, baserat på aktivitetsproblematik till följd av ett samhälle i förändring. En annan stor förändring i programmet är ett tydligt fokus på aktivitetsvetenskap, med mål att främja arbetsterapeuters expertis inom huvudområdet. Det nya arbetsterapeutprogrammet har genomförts i sin helhet och den första kullen av studenter som gått programmet tog examen VT17.

Enheten för audiologi

Audionomprogrammets verksamhet under 2017 har, utöver den sedvanliga kärnverksamheten, inneburit fortsatt arbete med hållbarhetsmärkning av kurser samt integrering av likabehandling och jämlik vård i utbildningen. Den nya utbildningsplanen är nu helt implementerad och två nya kurser: Barnaudiologi, 6 hp och VFU-Klinisk fördjupning, 3 hp, med valbar inriktning, gavs under året.

Audionomprogrammet genomgick under året Sahlgrenska akademins utvärdering med extern bedömargrupp, med gott betyg. Till följd av den självvärdering som gjordes, samt det bedömarutlåtande som erhölls, har ett antal förbättringsområden identifierats. Som ett led i förbättringsarbetet infördes ett nytt kursvärderingssystem under höstterminen, där samtliga kurser utvärderas med hjälp av mentometer. Det nya sättet att genomföra kursvärderingar togs fram i samråd med studenter och har lett till en markant ökning av svarsfrekvensen.

Audionomprogrammet har tilldelats 3 extra utbildningsplatser under 2017, 2 extra utbildningsplatser under 2018 samt 1 extra utbildningsplats under 2019.

Särskild fokus har lagts på att hålla nere personalkostnaderna samtidigt som produktiviteten ökar. Detta har skett genom:

En bättre planering så att rätt personal har varit på rätt plats under rätt tid, Personalplanering i form av gästföreläsningar, adjungeringar mm. i samarbete med

hörselverksamheten – VGR, Inköp av utbildningstjänst istället för anställningar.

Enheten för logopedi

Den nya utbildningsplanen för logopedprogrammet beslutades i Akademistyrelsen i juni 2017. Målet med att utöka programmet (fler HST) har inte uppnåtts utan kommer att vara en fortsatt strävan framöver.

En elektronisk portfolio har börjat användas där de studerande lägger in rapporter och reflektions-uppgifter kontinuerligt under hela studietiden, i syfte att kunna följa den egna lärandeprocessen. Nya mer transparenta och reliabla bedömningsmatriser har utvecklats och används inom verksamhets-integrerat lärande. Fokus i lärargruppen har varit att utveckla kunskap om och pröva varierade typer av lärandeaktiviteter. I detta syfte har personer från PIL-enheten och lärare från sektionens andra program bjudits in för att informera och diskutera blended learning på planeringsdagar och pedagogiska workshops. Logopedstudenter har deltagit i IPL-teamkursen och lärare från programmet har bidragit i utvecklandet av den nya IPL-kursen. I övrigt har mycket arbete använts till att engagera lärare och kursansvariga samt utveckla kursplaner och planera för innehåll och lärandeaktiviteter i den nya utbildningsplanen. Samarbeten har startats upp med företrädare för psykologi och medicin angående dessa kurser i nya utbildningsplanen. De studenter som börjar HT 2018 kommer att vara de första som går enligt den nya utbildningsplanen.

19

Fristående kurser på avancerad nivå

Enheten för fysioterapi och arbetsterapi

Antalet HST prestationer har uppnåtts under året det vill säga arbetsterapi tilldelning 10 HST, fysioterapi tilldelning 22 HST, vilket omfattar de HST som AT/FT har ”till låns”.

Under vårterminen gavs Vetenskaplig metod inom rehabilitering (15 hp) som är öppen för samtliga fyra programmen inom sektionen, Neurologisk rehabilitering vid stroke AT/FT, delkurs 1, (7,5 hp), samt Självständigt arbete för FT/AT, (15 hp, 30 hp). Under hösten gavs Ämnesfördjupning inom AT/FT (15 hp), Kvinnors hälsa för FT (7,5 hp, vilken är en ny kurs för i år, Neurologisk rehabilitering vid stroke AT/FT, delkurs 2 (7,5 hp) och Självständigt arbete AT/FT (15 hp, 30 hp).

Efterfrågan på utbildning på avancerad nivå är fortsatt större än tillgången, med ett högt söktryck till alla de fristående kurserna framförallt för fysioterapeuter. Verksamhetsföreträdare som deltar i Utbildningskommittén har framfört behov av såväl specialistkompetens som generell akademisk examen för att utveckla verksamheterna. Det kvarstår ett generellt problem med att studenter som tackat ja till kurserna inte kommer till kursstart, varför rejäla överintag fortsatt måste göras. Representant från fysioterapi (Susanne Rosberg) deltar i utvecklingen av det planerade akademigemensamma mastersprogrammet inom hälsovetenskap.


Under 2017 tilldelades audiologi en extra HST kopplad till avancerad utbildning (total 2 HST). I och med detta har audiologi erbjudit fler utbildningsplatser inom ramen för kursen självständigt vetenskapligt arbete i audiologi på avancerad nivå. Audiologi har genomfört en fristående kurs under 2017 samt samarbetat med de andra utbildningarna inom sektionen rörande genomförande av kursen vetenskaplig metod inom rehabilitering, 15 hp.


Logopedi har för första gången deltagit i kursen Vetenskaplig metod inom rehabilitering 15 hp i samarbete med fysioterapi, arbetsterapi och audiologi, vilket varit stimulerande både för studenter och för lärare. Uppsatskursen Fördjupat självständigt vetenskapligt arbete ges alltjämt och antalet sökande stiger stadigt. Dessutom ges två av programmets kurser som fristående kurser vilket slagit mycket väl ut. En uppdragsutbildning med inriktning på intervention vid neuromotoriska talstörningar har givits i samarbete med KI och där har ett 80-tal logopeder deltagit sammanlagt.

Övrigt

Enheterna för audiologi och logopedi hade under 2016 och början av 2017 så omfattande arbetsmiljöproblem att flyttning till nya lokaler skedde våren 2017. Renovering av de gamla lokalerna har inletts men enheterna planerar att stanna i de nya lokalerna på Medicinaregatan 8B.

Enheterna för audiologi och logopedi fick 2016 Socialstyrelsens uppdrag att skapa och ge ett kunskapsprov för personer med audionom- eller logopedexamen från länder utanför EU. Kunskapsproven har en teoretisk och en praktisk del och skulle genomföras under 2017. Ingen anmälan om deltagande inkom under 2017 men enheterna planerar för 4 nya provtillfällen under 2018.

Audiologi har under 2017 utvecklat en ny uppdragsutbildning: Hörselscreening och audiologi för skolsköterskor. Från 2017 kommer all hörselundersökning inom VGR-regionen ligga under skolhälsovårdens ansvarsområde. Därmed finns ett stort behov av utbildning och enheten för audiologi har därför tillsammans med Hörselverksamheten inom Habilitering och Hälsa utvecklat en

20

uppdragsutbildning för att kunna möta detta utbildningsbehov. Under hösten 2017 hölls den första kursen med fin utvärdering. Kursen kommer att ges två gånger per år.

Disputationer

Två disputationer har genomförts i fysioterapi, en i arbetsterapi, två i logopedi och en i audiologi.

Tjänster (administration, koordinatorer, gästlärare, docenter och professorer)

Fysioterapi har anställt en utbildningskoordinator. Tre adjungerade lektorat har förlängts. Inom arbetsterapi har två lektorat och en utbildningskoordinator tillsatts, en professur och ett

biträdande lektorat har utlysts under året. Audiologi har utlyst ett halvtidslektorat i audiologi under 2017. Tjänsten kommer att tillsättas

under januari 2018. Audiologi har anställt en senior professor på 20 % (Ulf Rosenhall – Karolinska Institutet). Enheten är dock fortsatt underbemannad och i och med detta har tre deltidslärare adjungerats på motsvarande 20 till 40 % från Hörselverksamheten - VGR, som fortsatt stödjer utvecklingen av audionomprogrammet. André Sadeghi är docent i audiologi sedan april 2017.

Logopedi har tillsatt ett halvtidslektorat med särskild inriktning mot neurologopedi, ett med inriktning mot forskningsanknytning av grundutbildningen och ett lektorat på 40 % med inriktning mot fonetik och lingvistik.

Forskning

Enheten för fysioterapi

De allra flesta projekt är relaterade till fysisk aktivitet och träning i avseende att förebygga ohälsa samt behandla, habilitera och rehabilitera patienter i alla åldrar med skada, sjukdom eller funktionsnedsättning. Flera stora forskningsanslag har disponerats från bland annat; ALF, RA-förbundet, GPCC, Centrum för idrottsforskning, Lundbergsstiftelsen, VGR och FoU Gbg. Nedan listas ett urval av projekt där enhetens fysioterapeuter fungerar som forskningsledare eller medarbetare.

Effekter av behandling med ett personcentrerat fysioterapeutiskt perspektiv för patienter inom primärvården med depression.

Personcentrerad träning för äldre med RA - PEp-walkstudien. Effekter av ett personcentrerat fysioterapeutiskt perspektiv vid behandling av trötthet hos

patienter med RA. Fysisk aktivitet/träning i ett personcentrerat perspektiv för personer med långvarig

generaliserad smärta (fibromyalgi) eller reumatisk sjukdom. Nationellt samarbete. Effects of physiotherapy, exercise and long term exercise for critically ill patients, with

congenital heart disease, with cardiac disease, with chronic heart failure, with migraine, claudication and fibromyalgia.

Effekter av fysisk aktivitet före och efter abdominell och thoracoabdominell kirurgi. Utvärdering av stabilisationskirurgi vid multipla revbensfrakturer. Effekter av fysisk aktivitet

före och efter abdominell och thoracoabdominell kirurgi vid bröstcancer, obesitas och esofagusproblem.

Utvärdering av stabilisationskirurgi vid multipla revbensfrakturer. Projekt om äldres hälsa, nationella och internationella samarbeten.

Fysisk aktivitet, oro och ångest, samt gångförmåga efter stroke. Rehabilitering och utvärdering av stora populationer av barn, ungdomar och yngre vuxna med

främre korsbandsskada, registerstudie.

21

Validering av utvärderingsinstrument för tilltro till sin förmåga, symptom, funktion, fysisk aktivitet och livskvalitet hos barn och ungdomar under 20 år och för patienter i alla åldrar med knäledsartros. Nationellt och internationellt samarbete.

Rehabilitering vid diskbråckskirurgi, ett internationellt samarbete inom projekt PREPARE. Behandling av bäckensmärta vid graviditet, internationellt samarbete. Fysisk aktivitet för personer intagna för rättspsykiatrisk vård. Huvudvärk och ryggsmärta hos barn och ungdomar.

Enheten för arbetsterapi

Den akademiska forskningsmiljön utgörs av FRESH, TIDAS och ProDo vilken beskrivs som en komplett akademisk forskningsmiljö, vad gäller såväl forskargrupp samt samverkanspartners. Flera forskningsanslag har erhållits under år 2017 (se nedan). Under året har vi haft en disputation och två halvtidsexaminationer. Åtta doktorander varvid en ny registrerad under året och tre postdok varav en postdok från Nigeria som disputerat inom CARTA-programmet är knutna till enheten.

FRESH är en av fem forskargrupper inom det av FORTE-finansierade äldreforskningscentrumet AgeCap där äldres kapabilitet studeras ur ett tvärvetenskapligt perspektiv (beviljad Forte 2014-2022). Forskargruppen är även en del av det av FORTE-finansierade forskningsprogrammet UserAge - att förstå brukarmedverkan i forskning (beviljad Forte 2017-2022). Forskargruppen FRESH representerar både juniora och seniora forskare och har en bred kompetens som representerar olika discipliner såsom aktivitetsvetenskap, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Forskargruppen har erfarenhet av både kvantitativa och kvalitativa metoder och har en stor erfarenhet av att genomföra randomiserade kontrollerade studier (RCT) i samarbete med sjukhus, primärvård, vård- och äldreomsorg. Forskargruppen består idag av fem professorer, fem docenter, fem postdok, fyra juniora forskare och fem doktorander. Synneve Dahlin-Ivanoff är forskargruppsledare och följande forskningsmedel har beviljats under 2017:

Konung Gustaf V’s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse: 200 000 kr ALF: 450 000 kr FoU patientsäkerhet: 161 000 kr Frimurarestiftelsen: 200 000 kr

Forskargruppen TIDAS bedriver forskning om tidig identifiering av arbetsrelaterad stress för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro, och för att främja ett hållbart arbetsliv. Medel för att bedriva forskning i primärvården beviljades av Forte för 2014–2018. TIDAS är en av forskargrupperna inom det Forte-finansierade vårdforskningsprogrammet New Ways. New Ways syfte är att hitta verktyg eller modeller för att identifiera, behandla och stödja personer med psykisk ohälsa att behålla arbetsförmågan. TIDAS består av seniora och juniora forskare, predoktorander och projektassistenter, och samarbetar med primärvården i Västra götalandsregionens (VGR), Institutet för stressmedicin i VGR, Skövde högskola, University Medical Center Groningen, Nederländerna och Universitetet i Bergen, Norge. Kristina Holmgren är forskargruppsledare och som medsökande har följande forskningsmedel beviljats under 2017:

Forte: Elisabeth Björk Brämberg ”Problemlösningsbaserade samtal inom primärvården för att främja återgång i arbete bland personer” 4 600 000 kr.

22

The regional Research and Development Council of Västra Götaland. Margret Buchholz. Fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar - delstudie 3, 110 000 kr, 2017

Med dr Marie Peny-Dahlstrand är forskningsledare för forskargruppen ”Research on the process of Doing”, PRoDo, som bedriver forskning om görandeprocessen hos barn, ungdomar och unga vuxna ur ett aktivitetsvetenskapligt och personcentrerat perspektiv. Bland annat pågår projektet "Är metoden Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) mer effektiv för att öka delaktighet i vardagens aktiviteter än konventionell behandling vid habilitering av barn och ungdomar med diagnoserna cerebral pares och ryggmärgsbråck”. Detta projekt är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie som provar en personcentrerad metod som syftar till ökad möjlighet för barn med cerebral pares och barn med ryggmärgsbråck att utföra de aktiviteter i vardagen han/hon vill, bör eller måste, via att stötta personens egna metakognitiva tänkande kring sitt eget aktivitetsutförande. Projektet har för 2017 erhållit 440 000 kr, där medsökare är Karolinska Institutet och VG-region.

Vidare ingår Projektet ”Hur går det till – hur barn med cerebral pares lär sig bimanuella aktiviteter”. Huvudsökare är Git Lidman, doktorand, projekt har under 2017 erhållit 15 000 kr. Ytterligare ett doktorandprojekt ingår i forskargruppen ”Att göra och bli delaktig, hinder och möjligheter för unga vuxna med cerebral pares”, doktorand Lena Bergqvist. Detta doktorandprojekt finansieras via doktorandanställning från Norrbacka Eugenia stiftelsen med 1 931 tkr (2016-2019).

Finansiärer för forskargruppens olika projekt är Norrbacka-Eugeniastiftelsen, Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond, Regionala medel FoU–rådet VGR, FoU-Habilitering och Hälsa VGR, Lokala FoU-rådet Södra Älvsborg, RBUs forskningsstiftelse, Josef och Linneas Carlssons stiftelse, Petter Silverskölds Minnesfond, Folke Bernadottestiftelsen samt Bertha och Felix Neuberghs stiftelse.

Docent Lisbeth Claesson representerar i forskargruppen SAHLSIS-the Sahlgrenska Study on Ischemic Stroke, som är ett kliniskt forskningsprojekt om ischemisk stroke. Studien baseras på personer med ischemisk stroke och friska kontroller i Västra Götalandregionen. Syftet är att förstå riskfaktorer för stroke och utveckla interventioner. I projektet bedriver doktorand Charlotte Blomgren forskning om komplexa vardagliga aktiviteter sju år efter insjuknandet.


Enheten för audiologi fortsätter sin systematiska uppbyggnad av forskning och forskarutbildning.

Flera forskningsanslag genom bl.a. lokala FoU-VGR och hörselfonden disponeras av enheten som totalt har fyra doktorander inskrivna. Projekt:

H70 Hörsel – Den auditiva hälsan hos äldre personer: Huvudsyftet med projektet är att undersöka förekomst och riskfaktorer för olika typer av hörselnedsättning, samt undersöka korrelationer mellan hörsel och kognition. Studien har epidemiologisk forskningsansats och beskriver alltså hörselhälsa på befolkningsnivå.

H85 Hörsel – En studie av en ny kohort 85-åringar: Huvudsyftet med projektet är att fastställa prevalens och grad av hörselnedsättning i en representativ ålderskohort av 85-åringar och identifiera audiometriska skillnader mellan två ålderskohorter med 30 års skillnad. Aktuell ålderskohort kommer även att följas longitudinellt från 75-85 år.

Elektrofysiologiska tester som grund för anpassning av cochleaimplantat: Huvudsyftet med projektet är att skapa mer kunskap kring en av de mätningar som används för att programmera

23

cochleaimplantat på små barn (och även andra) som själva inte aktivt kan beskriva ljudupplevelsen som implantatet ger.

Hörsel och hörselproblematik hos barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning: Huvudsyftet med projektet är att studera hörsel och hörselproblematik hos en population med Downs syndrom.

Forskning pågår även kring:

Implanterbara hörsellösningar, genetisk hörselnedsättning samt dövblindhet. Forskningsledare: André Sadeghi

Hörseln hos barn och ungdomar, risker med Mp3- lyssnande samt effekter av buller. Forskningsledare: Kim Kähäri i samarbete med Stephen Widén, Örebro Universitet.

Implementering av internetbaserad hörselrehabilitering inom klinisk verksamhet. Forskningsledare: Milijana Malmberg.

Enheten för audiologi har forskningssamarbete med:

Hörselverksamheten, Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen

ÖNH-kliniken - Yonsei University Wonju College of Medicine, S. Korea Enheten för Arbets- och miljömedicin – Göteborgs universitet ÖNH-kliniken - Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Enheten för Medicinska Signaler och System vid Chalmers tekniska högskolan,

Göteborg Institutet för handikappvetenskap - Linköpings universitet, Linköping Linnéus HEAD forskarskola - Linköping/Örebro universitet Audiologiskt forskningscentrum - Örebro universitet, Örebro Laboratoriet för hörselteknologi - Karolinska institutet, Stockholm


Inom enheten för logopedi drivs fortsatt omfattande forskningsprojekt med stöd från Vetenskaps-rådet, Forte och Allmänna arvsfonden. Det handlar om språk- och kommunikationsstörningar hos barn med och utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Carmela Miniscalco i samverkan med Gillbergcentrum) samt tal- och kommunikationsstörningar hos barn och ungdomar med avvikande gomfunktion (Christina Persson). Det sistnämnda projektet har stöd av NIH fram till 2020.

När det gäller vuxna personer med förvärvade neurologiska kommunikationsstörningar bedrivs projekt fokuserade på afasi och skrivande (Ingrid Henriksson), personcentrerad vård vid kommunikationshinder (Charlotta Saldert i samverkan med Göteborgs Centrum för Personcentrerad Vård, GPCC), samt språkförmågan hos personer med låggradiga gliom som opereras i vakenkirurgi (Francesca Longoni och Lena Hartelius). Sex doktorander är knutna till de olika projekten, varav två disputerade under 2017 (Emma Forsgren och Malin Antonsson). Enhetens docenter/professor har publicerat ett 20-tal vetenskapliga artiklar under 2017.

24

Sektionen för farmakologi Michael Winder, sektionschef

Sektionen för farmakologi består av två underavdelningar: en för medicinsk farmakologi och en för farmaci. Vid båda underavdelningar bedrivs både grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Vårt mål är att sektionens undervisning och forskning ska hålla högsta möjliga kvalitet. Sverige har fortsatt ett mycket gott rykte internationellt vad gäller vår farmakologiska och farmaceutiska kompetens och vi arbetar för att det ska förbli så.

Undervisning

Sektionen bedriver undervisning i farmakologi och farmaci inom ett flertal av Sahlgrenska akademins utbildningar, inte minst apotekar- och läkarprogrammet. Sektionen har en lång tradition av att ta sitt undervisningsuppdrag på fullaste allvar och alltid eftersträva högsta möjliga kvalitet på vår undervisning. Sett till antalet lärare är undervisningsuppdraget stort, särskilt på den farmaceutiska sidan. En nyrekrytering av en professor i farmakoterapi har delvis avhjälpt detta men det finns fortsatt behov av fler rekryteringar. Under 2017 utlystes och besattes ett lektorat vid den medicinska enheten. Dock kvarstår att även denna enhet har ett mycket stort undervisningsbeting vilket leder till att undervisningsbördan på enhetens lärare är orimligt stor, vilket i sin tur går ut över möjligheterna att bedriva konkurrenskraftig forskning. En omfördelning av fakultetsanslaget, möjliggörande inrättande av ytterligare en lärarbefattning i ämnet farmakologi, hade därför varit välmotiverad.

Under 2017 har sektionen i samarbete med institutionsledningen och sektioner vid annan institution sjösatt en kompletteringsutbildning för utlandsfödda apotekare. För detta ändamål har en urbildningskoordinator anställts på heltid. Kompletteringsutbildningen går hand i hand med de visioner som ställts upp av universitetsledningen där GU ska verka för samhällsutveckling och integration. Dessa mål delas också av vår nuvarande regering och utbildningsdepartementet. För att kunna utveckla denna utbildning ytterligare hoppas sektionen därför på ett utökat ekonomiskt stöd från högre ort.

Forskning

Inom sektionen har forskningen sedan lång tid tillbaka dominerats av områdena neuropsyko-farmakologi och perifer autonom farmakologi. Därtill finns grupper verksamma inom cancerforskning och neurodegenerativa sjukdomar. Inom enheten för biofarmaci finns dels en gruppering med inriktning på farmakokinetiska frågeställningar relaterade framför allt till antimalariamedel samt en gruppering som inriktar sig på farmakoterapeutiska frågeställningar.

Ett kännetecken för den vetenskapliga verksamhet som bedrivs vid farmakologen är att den i hög grad är kliniskt orienterad. Trots att enheten är preklinisk förekommer i många pågående projekt delstudier med anknytning till klinisk patientnära forskning.

Fem forskare vid sektionen uppbär för tillfället projektbidrag från VR. Därtill har ett flertal projektbidrag från bl.a. Hjärnfonden och Barncancerfonden samt ett stort antal mindre anslag tilldelats forskare verksamma vid sektionen.

25

Forskarutbildning

Sektionen bedriver en omfattande forskarutbildning och ser det som en viktig åtgärd för att säkerställa återväxten inom både farmakologi och farmaci. Under 2017 har en doktorand disputerat och vid ingången av 2018 är 11 doktorander registrerade vid sektionen.

Uppdrag utanför sektionen

Sektionen för farmakologi har, sett till antalet lärare vid sektionen, under flera år varit mycket delaktiga i olika institutions- eller fakultetsgemensamma uppdrag. Trots stort internt undervisnings-beting har fyra av de ordinarie lärarna under året haft viktiga uppdrag utanför sektionen: en är ordförande för programkommittén för läkarprogrammet, en har varit både international director och utbildningsansvarig vid institutionen, en är proprefekt vid institutionen och en är delaktig i arbetsgruppen som haft i uppgift att föreslå ny dekanus. Bland sektionens yngre forskare återfinns både ordföranden för utbildningskommittén för farmaci samt den ena ordföranden i Future Faculty. Sektionens engagemang i institutions- och fakultetsövergripande frågor är således mycket stort.

Mål

Sektionen har flera mål för 2018. Dels hoppas vi kunna inrätta både ett lektorat och en professur i farmaci, dels vill vi fortsatt propagera för en omfördelning av fakultetsanslaget för att möjliggöra en utlysning av ett lektorat inom farmakologi, eventuellt med möjlighet till kombinationstjänst-anställning inom SU. Om detta sker skulle den nu orimliga undervisningsbördan till del lindras, vilket även kommer att främja forskningen. Vi kommer vidare att anstränga oss för att också fortsättningsvis rekrytera kvalificerade doktorander och att tillse att de alla, parallellt med sin forskarutbildning, också bibringas gedigna kunskaper i hela ämnet farmakologi eller relevant farmaceutiskt ämne. Sahlgrenska akademins amanuensprogram liksom den basmedicinska doktorandutbildningen utgör härvid viktiga instrument. Vidare planerar sektionen en strategisk nyanställning av både en biomedicinsk analytiker och en kursadministratör. Dessa rekryteringar är viktiga för att möjliggöra en fortsatt utveckling av kvaliteten på både vår undervisning och forskning.

Vi kommer avslutningsvis att fortsätta på den tidigare inslagna vägen att försöka stärka sektionens forskarmiljö. Vetenskapliga seminarier både inom sektionen och ihop med andra sektioner inom GU kommer att hållas under året. På så sätt försöker vi underlätta uppkomsten av interna samarbeten.

Miljö och hållbar utveckling Rita Grandér, miljösamordnare och Hans Nissbrandt, proprefekt

Miljöarbetet

Miljöansvarig är prefekt Jenny Nyström. Arbetet med miljöfrågor är delegerat till proprefekt Hans Nissbrandt och vidare till sektionschefer/biträdande sektionschefer.

Miljösamordnare för institutionen är Rita Grandér (10 % av total arbetstid) från sektionen för klinisk neurovetenskap. Rita Grandér sitter som ledamot i institutionsrådet. Vid varje sektion inom institutionen finns miljörepresentanter, totalt 13 stycken. Institutionens organisation finns detaljerat beskriven på vår hemsida: https://medarbetarportalen.gu.se/internt-neurophys/miljo--arbetsmiljo-och-likabehandling/miljo/

.

26

Institutionens miljögrupp bestående av miljösamordnaren, proprefekten och miljörepresentanterna träffas minst 2 gånger per år för genomgång av institutionens miljöarbete. Miljö finns alltid som en punkt på institutionsrådsmöten, institutionsledningsmöten och arbetsplatsträffar (APT) på sektionerna. Information avseende miljöfrågor sprids också genom institutionens hemsida, e-mail, på anslagstavlor och muntligt via miljörepresentanterna.

Verksamhet 2017

Institutionen har inte haft någon miljörevision under 2017. Institutionen följer Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, där de universitetsgemensamma miljömålen bryts ner i aktiviteter, som är relevanta för institutionens arbete. Institutionen arbetade under 2017 med tre av de åtta universitetsgemensamma målen: 1) forskning, 2) utbildning, 3) studentsamverkan. Aktivitetslistan i sin helhet och uppföljning av de tre valda aktiviteterna, finns på institutionens hemsida: https://medarbetarportalen.gu.se/internt-neurophys/miljo--arbetsmiljo-och-likabehandling/miljo/dokument/

1. Forskning: Frågeställningen har varit att vi skall beskriva hur institutionen har arbetat med främjande av forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Institutionens forskning inbegriper bl.a. att identifiera mekanismer som påverkar uppkomst och sjukdomsförlopp samt behandling av flera av våra folksjukdomar, t.ex. Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, stroke, epilepsi, depression med flera. Ett flertal artiklar har producerats under året som på sikt skulle kunna ge förbättringar av patienternas livskvalité. För flera patientgrupper genomförs kliniska läkemedelsprövningar.

2. Utbildning: Uppdraget är att: Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling"

Institutionen har haft en representant i samverkansgruppen, Kim Kähäri, som inom institutionens program vidarebefordrat kunskapen om verktygslådorna. Institutionen har på så sätt under 2017 kunnat identifiera och HU-märka 22 kurser inom institutionens fem utbildningsprogram.

3. Studentsamverkan Uppdrag: Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen.

Studenterna är representerade i institutionens samtliga utbildnings-kommittéer och i institutionsrådet, där miljö står som en fast punkt på agendan. I utbildningskommittéerna diskuteras integrering av hållbar utveckling i utbildningarna.

Handlingsplan för att uppnå målen för 2018 års aktiviteter

Institutionen har valt att arbeta specifikt med tre av de åtta områden som universitetet har listat i 2018 års aktivitetslista. 1) Utbildning, 2) Resor, 3) Energi och byggnader. Aktiviteterna presenteras i aktivitetslistan för år 2018. Aktivitetslistan finns på institutionens hemsida https://medarbetarportalen.gu.se/internt-neurophys/miljo--arbetsmiljo-och-likabehandling/miljo/dokument/

1) Utbildning: Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

27

Arbetet med att identifiera och HU-märka kurser inom institutionens fem utbildningsprogram kommer att fortsätta under 2018.

2) Resor: Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015. Här ingår målet att verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm. Institutionens aktivitet blir att stärka medvetenheten om att resa med tåg istället för flyg till Stockholm, genom att bl.a. i institutionens nyhetsbrev uppmana till miljöanpassade resor och resfria möten. Vi skall också försöka ta fram årlig statistik över Stockholmsresor med flyg/tåg.

3) Energi och byggnader: Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.

Institutionens aktivitet kommer att vara: 1) kampanja för att släcka ljuset. 2) Gå igenom institutionens frysar och om behövligt avfrosta.

Intressenter och deras krav/behov/förväntningar på institutionen

Institutionen håller på att identifiera de intressenter som kan ha krav/behov och förväntningar på institutionen och dess miljöarbete.

Arbetsmiljö V.g. se institutionens verksamhetsberättelse/plan för Arbetsmiljö i separat dokument.

Jämställdhet och likabehandling Tove Lagerberg och Anna Danielsson, likabehandlingsrepresentant

Övergripande och långsiktiga mål för institutionen

På institutionen ska nolltolerans gälla mot diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likabehandling omfattar både anställda, studerande och externa kontakter, exempelvis jobbsökande. Arbetet med jämställdhet och likabehandling på institutionen har fokus på ett normkritiskt tänkande och medvetandegörande såväl som en konkret översyn av faktiska förhållanden såsom exempelvis eventuella löneskillnader och antal manliga och kvinnliga professorer.

Prefekt är ansvarig för att diskrimineringslagen (SFS 2008:567) åtföljs på arbetsplatsen. Det praktiska arbetet har prefekt delegerat till en likabehandlingsrepresentant, som även är institutionens representant i Sahlgrenska akademins likabehandlingskommitté. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi har en referensgrupp för likabehandlingsfrågor bestående av 1-2 kontaktpersoner från varje sektion. Referensgruppen fungerar som en förlängd kontakt från medarbetare/studenter på sektioner/programmen, via institutionens likabehandlingsrepresentant till Sahlgrenska akademins likabehandlingskommitté. Referensgruppen ska också ha en återkopplande funktion i motsatt riktning.

Verksamhet 2017

Under 2017 har institutionens likabehandlingsrepresentant bett att få avsluta sitt uppdrag och en ny representant har utsetts. Denne tillträdde sitt uppdrag först 2017-12-01 varför aktiviteten i stort sett varit vilande under hösten. Nya kontaktpersoner har tillkommit till referensgruppen och här finns nu

28

också en studentrepresentant. Alla sektioner utom sektionen för fysiologi, där det varit svårt att rekrytera kontaktpersoner, är representerade. Representanterna vid sektionen för farmakologi har inte varit i tjänst under hösten.

Referensgruppen har sammanträtt vid 3 tillfällen under våren och en gång under hösten 2017. Referensgruppen har fyllt en viktig funktion när det gäller att informera och öka anställdas kunskap om jämställdhet och likabehandling. Enligt den handlingsplan som upprättades för 2017 var målet fortsatt att bredda likabehandlingsarbetet till att omfatta även andra diskrimineringsgrunder än kön.

Samordnare för studenter med funktionshinder, vid Studiestödsenheten, besökte referensgruppen för att informera gruppen om stöd till studenter med funktionsnedsättning. Som ett led i arbetet med att informera om likabehandlingsfrågor på institutionen har Akademiliv besökt ett möte och gjort ett reportage om referensgruppens arbete. Kontaktpersonerna har deltagit i seminarier och workshop om likabehandling och rapporterat om detta på referensgruppensmöten.

Likabehandlingsrepresentant har bevakat motiveringar för anställning av överrepresenterat kön i samband med institutionsråden och påtalat när detta saknas. Gruppen har också tagit fram information om könsfördelning för anställda på institutionen fördelat på olika professioner (se tabell 1).

Lönestatistik återstår att följa upp. Genom att redovisa detta tydligt och öppet hoppas vi skapa diskussion och öka medvetenheten i dessa frågor och på så sätt bidra till att utjämna eventuella löneskillnader och minska obalansen i könsfördelning exempelvis när det gäller professorer och lektorer. Ett par ärenden som berör funktionsvariation har tagits upp under referensgruppens möten och kontaktpersonerna har vid behov varit behjälpliga med information samt diskussion för att lösa specifika situationer i undervisningen kopplat till studenter med funktionsnedsättning. Den akademigemensamma enkäten om studenters hälsa har diskuterats och beslut har tagits om att titta på frågor där som specifikt rör frågor kring likabehandling.

Under senare delen av året gjorde #metoo-uppropet att ämnet sexuella trakasserier blev högaktuellt, så även för Sahlgrenska akademins likabehandlingsrepresentanter. Likabehandlingsrepresentanter vid GU inbjöds till nätverksmöte med fokus på trakasserier, framförallt sexuella sådana. Information om vart man kan vända sig och handläggning av anmälan finns på hemsidan, men behov av tydliga rutiner med en checklista och likabehandlingsrepresentanternas roll poängterades.

Likabehandlingsrepresentanten deltog också i ett snabbinkallat möte vid SA där studentrepresentant påkallade behovet av snabb handling i frågan. Ett brett initiativ riktat till såväl studenter som anställda vid SA planeras. Inom vår institution har inga ärenden avseende sexuella trakasserier kommit till likabehandlingsrepresentantens eller referensgruppens kännedom under året.

Framgångsfaktorer i arbetet med jämställdhet och likabehandlingsfrågor är att likabehandlings-representanten inte är ensam i sitt arbete utan verkar genom och med stöd av referensgruppen. Ytterligare framgångsfaktorer är att det bereds plats för information och diskussion om frågorna på institutionsråd och APT samt den kunskap och det engagemang som finns hos kontaktpersonerna på sektionerna, Sektionen för arbetsmiljö samt på Sektionen för student- och utbildningsstöd. Utmaningar är den begränsning i resurser och tid som finns för likabehandlingsrepresentant och kontaktpersoner samt det faktum att samtliga driver dessa frågor inom sin egen verksamhet vilket kan innebära en viss utsatthet.

Det är institutionens klart uttalade strävan att fortsätta arbeta för att inga löneskillnader skall förekomma kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna. Ambitionen har varit att uppdatera data över löneläge utifrån könsfördelning men detta har inte slutförts p.g.a. tidsbrist.

29

Inom kategorin ”Professor” är nu 40 % kvinnor vilket är en ökning sedan 2015 och uppfyller målet på 40 % av underrepresenterat kön. Kvinnor är dock fortfarande underrepresenterat kön i 4 av 10 specifika kategorier. Dessa är professor, gästprofessor, senior professor och adjungerad professor, sammantaget är 25 kvinnor av institutionens totalt 81 professorer av olika slag. Skillnaden i könsfördelning är markant inom kategorin lektor där endast 21 % underrepresenterat kön (män) finns (se tabell 1).

Tabell 1.

Tjänstebenämning Män Kvinnor Andel underrepresenterat kön, % (inom parentes 2016/ 2015)

Professor 24 16 40 (36/35) ♀

Lektor 7 26 21 (17/19) ♂

Bitr lektor 3 3 = (33/25 ♂)

Adjunkt 0 1 0 (0) ♂

Forskare 19 34 36 (38/27) ♂

Forskarassistent 5 8 38 (46/50) ♂

Postdoktor 8 18 22 (30/35) ♂

Gästprofessor 11 6 35 (30/30) ♀

Senior professor 5 1 17 (20/17) ♀

Adj professor 6 2 25 (33/33) ♀

Sammanfattningsvis har det bedrivits ett aktivt arbete för att uppnå samtliga av de fyra målen i handlingsplanen som upprättats för 2014–2017. Det är dock av stor vikt att arbetet fortsätter på liknande sätt för att upprätthålla och utveckla de framsteg som gjorts.

Verksamhetsplan 2018, förslag

Rekrytera referensgruppsmedlemmar vid de sektioner som saknar detta Breddning av likabehandlingsarbete på andra diskrimineringsgrunder än kön Kartlägga andel anställda med underrepresenterat kön Kartlägga motiv för anställning av överrepresenterat kön Kartlägga löneskillnader inom institutionen Genomgång av Studentenkät från 2016. Eventuella aktiviteter till följd av

resultatet angående upplevd diskriminering på olika grunder. Säkerställa att information om stöd vid funktionsvariation ges till studenter Förtydliga att nolltolerans råder och information om handläggning av anmälan av

trakasserier t.ex. sexuella trakasserier – för anställda och studenter, via lämpligt forum inom institutionen och i samverkan med SAs likabehandlingsombud

30

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Jessica Engström, utbildningssamordnare

För att fullgöra uppdrag enligt Göteborgs universitets arbetsordning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå har institutionen en organisation med tre utbildningskommittéer:

Utbildningskommittén för arbetsterapi och fysioterapi Utbildningskommittén för audiologi och logopedi Utbildningskommittén för farmaci

Utbildningskommittéerna har som uppdrag att för beslut av prefekt, med möjlighet till vidaredelegation, bereda frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi:

utbildningsplaner och lokal examensbeskrivning, samt inrättande av program och huvudområde för förslag från prefekt till akademistyrelse

kursplaner för kurser inom program och huvudområden frågor om innehåll, utveckling, kvalitet och organisation av institutionens utbildning på

grundnivå och avancerad nivå utveckling av samverkan mellan olika utbildningsprogram inom och utom

institutionen/akademin att främja rörlighet nationellt och internationellt för program inom institutionen/akademin att verka för ökad kunskapsöverföring om hållbar utveckling inom institutionens utbildningar att verka för utveckling av interprofessionellt lärande verka för integrering av genusperspektiv i utbildningen att verka för ett gott söktryck och en breddad rekrytering till institutionens utbildningar att verka för koppling mellan avancerad nivå och forskarnivå inom institutionens

huvudområden/forskningsområde att utforma programspecifika regler för studiernas genomförande, t.ex. förkunskapskrav,

tilldelning av kursplats, tillgodoräknanden, studieuppehåll, antal kursplatser och antagning till senare del av program

att inom ramen för den årliga budgetprocessen medverka i utarbetande av förslag till fördelning av utbildningsanslaget

Såväl lärare, avnämare som studenter är representerade i utbildningskommittéerna och ledamöterna har en central roll i institutionens arbete med utbildningsfrågor. Kommittéernas ordförande är representanter i akademins utbildningsråd (UR) och medverkar till att utbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin hanteras likartat. Respektive utbildningskommitté har dessutom utsett lärare med särskilt ansvar för uppföljning av hållbar utveckling, pedagogisk utveckling samt att interprofessionellt lärande integreras i utbildningen som ingår i utbildningsrådets nätverk.

Arbetet inom institutionen med att säkerställa en god kvalitet i det administrativa arbetet genom rutiner och handläggningsbeskrivningar fortsätter.

Programinformation

Apotekarprogrammet

Apotekarprogrammet är en akademisk yrkesutbildning (300 hp) som efter fem år leder till apotekarexamen med legitimation av Socialstyrelsen. Apotekarprogrammet innehåller kurser i såväl

31

kemi och traditionella farmaceutiska ämnen (såsom farmakologi, farmakokinetik, läkemedelsformulering (galenik), samhällsfarmaci m.m.) som mer biomedicinskt inriktade ämnen, t.ex. molekylärbiologi, cellbiologi, immunologi och mikrobiologi, vilka är relevanta för modern och framtida farmakoterapi. Under termin åtta ges valbara kurser vilka är fördjupningar av de obligatoriska kurserna. Programmet avslutas med ett examensprojekt följt av en termins apotekspraktik. Utformningen av apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet avser att möta de kunskapskrav som ställs på dagens apotekare, vilkas arbetsuppgifter till mycket stor del innefattar kommunikation med andra medicinska professioner och med patienter.

Arbetsterapeutprogrammet

Arbetsterapeutprogrammet är en 3-årig akademisk yrkesutbildning (180 hp) som leder till arbetsterapeutexamen och utgör grund för Socialstyrelsens legitimation som arbetsterapeut. Huvudområdet arbetsterapi innefattar kunskaper om hur aktivitet påverkar människans existens och utveckling; hur aktivitet relaterar till hälsa och ohälsa; miljöns påverkan; samt hur aktivitet och miljö kan användas terapeutiskt. Utöver huvudområdet arbetsterapi ingår i programmet humanbiologiska, medicinska samt samhälls- och beteendevetenskapliga kunskapsområden. Arbetsterapeutiska åtgärder riktas till barn, ungdomar, vuxna och äldre som har hälso- och aktivitetsproblem som begränsar eller hotar att begränsa deras aktiviteter i dagligt liv.

Audionomprogrammet

Audionomprogrammet är en akademisk yrkesutbildning (180 hp) som efter tre år leder till audionomexamen med legitimation av Socialstyrelsen och kandidatexamen i audiologi. Ämnet audiologi bygger på en integrering av medicin, beteendevetenskap, humaniora och teknik i såväl teori som praktik. Utbildningens tvärvetenskapliga karaktär återspeglas i innehållet som till exempel i kurser som akustik, signalteori, kommunikation, psykologi, medicin, hörseldiagnostik samt teknisk och pedagogisk rehabilitering. Programmet är dock en sammanhållen utbildning och enheten för audiologi har samarbete med psykologiska institutionen i Göteborg, Linköping och Högskolan i Väst. Även Chalmers tekniska högskola och Hörselverksamheten – VGR är samarbetspartner vad gäller programmet och forskning. Utbildningen håller en hög internationell nivå. Audiologi är ett relativt nytt kunskapsområde och erbjuder många spännande forskningsfält.

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeututbildningen är en 3-årig akademisk yrkesutbildning (180 hp) som ligger till grund för legitimation av Socialstyrelsen. Utbildningen leder även till examen på kandidatnivå som förbereder för fortsatt utbildning på avancerad och forskarnivå samt specialistexamen inom något av fysioterapins specialistområden.

Huvudområdet fysioterapi omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse och på vilket sätt rörelse, medvetenhet om kropp och rörelse, vanor och livsmönster påverkar människan hälsa. Fysioterapi undervisas utifrån dess teoretiska grund och kliniska tillämpning. Fysioterapi integreras successivt med andra ämnen av relevans för sjukgymnastik såsom anatomi och fysiologi, medicinska ämnen (ex neurologi, medicinsk rehabilitering, ortopedi) och samhälls- och beteendevetenskap.

Logopedprogrammet

Logopedprogrammet är en akademisk yrkesutbildning (240 hp) som efter fyra år leder till logopedexamen med legitimation av Socialstyrelsen och magisterexamen i logopedi. Logopedi är huvudområdet som beskriver och behandlar kommunikationsstörningar, men verksamheten är flervetenskaplig och både byggs upp av och utvecklas inom flera kunskapsområden, såsom lingvistik, psykologi och medicin, d.v.s. griper över de tre fakulteterna, Humanistisk, Samhällsvetenskaplig och

32

Hälsovetenskaplig (Sahlgrenska akademin). Programmet är dock en sammanhållen utbildning som bygger på samarbete mellan dessa tre fakulteter och enheten för logopedi har helt program- och kursansvar för samtliga ingående kurser.

Läkarprogrammet

På läkarprogrammet ligger två kurser inom vår institution som ges två gånger varje år: Fysiologi 25 hp, Farmakologi 9 hp, samt tre kurser som ges fyra gånger varje år (i halvklass) Neurologi 10,5 hp, Psykiatri 10,5 hp och Oftalmologi 4,5 hp. (BUP 1,5 hp ligger inom kursen i pediatrik men lärare från vår institution ansvarar för kursdelen BUP).

Utbildningskommittén för audiologi och logopedi Ingrid Henriksson, ordförande; Kim Kähäri, vice ordförande; Maria Hoff, programansvarig audionomprogrammet; Tove Lagerberg, programansvarig logopedprogrammet

Utbildningskommittén (UK) för audiologi och logopedi har under 2017 sammanträtt vid sju tillfällen, varav ett tillsammans med UK för fysioterapi och arbetsterapi. Samtliga sammanträden förbereds i arbetsutskottet (AU) för UK. Ordförande eller vice ordförande har deltagit i fakultetens utbildningsråd (UR) och UKs ledamöter har ingått i de av fakulteten upprättade nätverken för mänskliga rättigheter, pedagogisk utveckling, internationalisering samt i kommittén för interprofessionellt lärande. Biträdande sektionschef har företrätt UK i fakultetens budgetgrupp för fördelning av grundutbildningsanslag. Representationen i nätverk för hållbar utveckling har varit vakant.

I AU granskas kursplaner för audionom-och logopedprogrammen och kursplaner för fristående kurser i audiologi och logopedi. Vidare har UK inkommit med synpunkter och svar på fem förfrågningar som rör utbildning på grund- och avancerad nivå från GU centralt och/eller från fakulteten. Frågor som diskuterats särskilt grundligt var frågan om utbildningarnas prestationsgrad och frågor som rör kvalitetsarbete.

Verksamhetsberättelse 2017 - Audiologi

Audionomprogrammet har i nuläget totalt 63 HST. Denna siffra kommer öka till 66 över en treårsperiod. Tilldelade HST har i november uppfyllts till 89 %, vilket är något lägre jämfört med motsvarande beräkningar från föregående år (100 %). Ett ökat överintag gjordes vid antagningen till programmet under höstterminen, för att kompensera för utökningen av HST. Dock har en av de nuvarande studentgrupperna drabbats av ovanligt många avhopp, vilket delvis förklarar att siffran sjunkit. Tjugotvå studenter tog audionomexamen och två avlade magisterexamen i audiologi under 2017. Audiologi har erbjudit en fristående kurs på avancerad nivå; Självständigt vetenskapligt arbete i audiologi, 15 hp (3 examinerade). Under året utvecklades och genomfördes även en uppdragsutbildning i hörselscreening för skolsköterskor i Västragötelandsregionen. Utbildningen var mycket uppskattad.

Som ett led i implementering av den nya utbildningsplanen (antagen under 2014) gavs under vårterminen 2017 två nya kurser: Barnaudiologi, 6 hp samt Klinisk fördjupning, VFU med valbar inriktning, 3 hp. Därmed följer samtliga studenter samma utbildningsplan. Vidare har arbetet med integrering av hållbar utveckling och likabehandling i utbildningen fortsatt såsom föregående år.

Ett stort fokus låg under 2017 på arbetet med den av Sahlgrenska akademin initierade utvärdering med extern bedömargrupp som gjordes av Audionomprogrammet. Arbetet innefattade bl.a. framtagandet av en självvärdering samt ett underlag som visade på programmets kvalitetssäkrande processer. Under hösten genomförde den externa bedömargruppen ett platsbesök. Resultatet av utvärderingen var

33

övervägande positivt. I och med utvärderingen identifierades även ett antal förbättringsområden, varav några påbörjades redan under hösten. Här kan nämnas det nya kursvärderingssystem som infördes. Numera sker samtliga kursvärderingar med hjälp av mentometerutrustning vid kursintroduktionen till nästföljande kurs. Detta har lett till en svarsfrekvens på nära 100 % samtidigt som studenter upplever förbättrade möjligheter att föra en konstruktiv dialog med programmets lärare.

Internationalisering

Under 2017 besöktes audionomprogrammet av ass. Professor David Tomé från avdelningen för audiologi vid IPP, Instituto Politécnico do Porto, Portugal, inom ramen för Erasmus avtal för lärarutbyten. David Tomé undervisade i vetenskaplig metod och diagnostik. Under besöket diskuterades och beslutades även om framtida möjligheter för studentutbyten. Möjligheten att förlägga delar av termin 6 i Porto, framförallt självständigt vetenskapligt arbete och VFU, kommer erbjudas studenter fr.o.m. VT 2019.

Verksamhetsberättelse 2017 - Logopedi

Logopedprogrammet har totalt 100 HST. Tilldelade HST har i november uppfyllts till 102 %, vilket är högre än motsvarande beräkningar från november 2016 (92 %). Under 2017 tog 24 studenter logopedexamen. Logopedi har erbjudit fem fristående kurser på avancerad nivå; Dysfagi, 7,5 hp (pågående kurs); Störningar avseende tal, språk och kommunikation hos skolbarn, 7,5 hp (1 examinerad); Introducerande handledarutbildning för logopedisk verksamhet, 1,5 hp (4 examinerade); Fördjupat självständigt vetenskapligt arbete inom logopedi, 30 hp (4 examinerade) och Självständigt vetenskapligt arbete, 30 hp (0 examinerade).

Den nya utbildningsplanen för logopedprogrammet beslutades i Akademistyrelsen i juni 2017. En stor del av arbetet inom programmet har därefter ägnats åt att engagera lärare och kursansvariga samt utveckla kursplaner och planera för innehåll och lärandeaktiviteter i den nya utbildningsplanen. Samarbeten har startats upp med företrädare för psykologi och medicin angående dessa kurser i nya utbildningsplanen. De studenter som börjar HT 2018 kommer att vara de första som går enligt den nya utbildningsplanen.

I övrigt har nya mer transparenta och reliabla bedömningsmatriser utvecklats och används inom verksamhetsintegrerat lärande inom ramen för den nuvarande utbildningsplanen. Fokus i lärargruppen har varit att utveckla kunskap om och pröva varierade typer av lärandeaktiviteter. I detta syfte har personer från PIL-enheten och lärare från sektionens andra program bjudits in för att informera och diskutera blended learning på planeringsdagar och pedagogiska workshops. Logopedstudenter har deltagit i IPL-teamkursen och lärare från programmet har bidragit i utvecklandet av den nya IPL-kursen. Målet med att utöka programmet (fler HST) har inte uppnåtts utan kommer att vara en fortsatt strävan framöver.


Under vårterminen tog programmet emot två inresande studenter från Finland (en från Åbo och en från Oulu). Fyra studenter och tre lärare deltog i den europeiska sommarskolan, SLT Summer School, för logopedstudenter i Padova (Italien) (SLT Summer School är en sedan många år etablerad logopedisk intensivkurs som inkluderar 17 universitet i Europa och även enstaka icke-europeiska).

Enheten har under året deltagit i forskningssamarbete och lärarutbyte genom resor till University of Manchester, Storbritannien och RWTH Aachen, Tyskland. Vidare har en lärare från University College of London, Storbritannien, och en lärare från Åbo Akademi, Finland, undervisat på

34

forskarutbildning vid GU. Därtill finns forskningssamarbete med bl.a. Harvard university, USA, University of Amsterdam, Nederländerna, Cambridge University och University College of London, Storbritannien. En lärare på enheten är alltjämt gästprofessor på Sunnaas rehabiliteringssjukhus i Oslo

Det bedrivs ett kontinuerligt samarbete med European Clinical Specialization in Fluency Disorders, ett nätverk där 12 europeiska universitet från 9 olika länder samarbetar för att ge en fördjupningskurs (25 ECTS) inom det logopediska fältet störningar i talets flyt (stamning) till logopeder från 23 olika länder i och utanför Europa. Lärare från enheten deltar varje år sedan 2008.

Nya Erasmusavtal för lärarutbyte har skrivits på med Università degli Studi di Padova (Italien).

Internationella aktiviteter och aktuella samarbeten informeras om och diskuteras kontinuerligt bland lärare och forskare på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och verksamhetsmöten. Studenterna på logopedprogrammet informeras om möjligheter för utbyte- och utlandsvistelse vid ett informationstillfälle i början av termin 1, genom publicerad information på hemsidan samt i e-postutskick.

Verksamhetsplan 2018 – Audiologi

Audiologi kommer under de första månaderna 2018 att upprätta en åtgärdsplan som respons på den utvärdering som fakulteten genomförde av Audionomprogrammet under föregående år. Två viktiga förbättringsområden som identifierats är arbetet med internationalisering av utbildningen och IPL. Därför kommer ett särskilt fokus att ligga på just dessa områden under det kommande året. Vidare planeras fortsatt implementering och utveckling av programmets nya kursvärderingssystem, samt löpande utvecklings- och förbättringsarbete av programmets kurser.

Audiologi kommer under 2017 att erbjuda två fristående kurser på avancerad nivå samt en uppdragsutbildning för Hörselverksamheten - VGR om tinnitus.


Det nya Erasmusavtalet med IPP, Porto som numera inkluderar studentutbyten kommer att marknadsföras under 2018. En kontaktresa planeras till Cork, Irland i april månad. En ny kontakt har även etablerats med LaTrobe University i Melbourne, Australien. Ett antal skype-möten är planerade för våren.

Verksamhetsplan 2018 - Logopedi

Logopedi kommer att fortsätta sitt arbete med översyn, utveckling och förändring av utbildningsplan och kursplaner. Målet är att en ny utbildningsplan ska vara beslutad och genomförd inför höstterminen 2018.

Logopedi kommer under 2018 att erbjuda fyra fristående kurser på avancerad nivå.


Under VT 2017 tar programmet emot en utbytesstudent från Tyskland och erbjuder därför undervisning på engelska av kurser på termin 4 och 6.

Under det kommande året ska utbildningen öka och utveckla inslagen av internationalisering. Programmet strävar efter nya långsiktiga och kvalitetssäkrade Erasmusavtal för student- och lärarutbyten och prioriterar då engelsk-, fransk- och spanskspråkiga länder. Vidare ska programmet

35

fortsätta att aktivt delta i den veckolånga Summer School (SLP-IN, före detta SLT Summer School). Programmet ska även fortsättningsvis optimera information till studenter och lärare om möjligheter till utbyte och aktuella avtal.

Utbildningskommittén för audiologi och logopedi har som mål inför 2018 att:

1. fortsätta arbetet med att stärka utbildningarnas grundutbildningsanslag genom att verka för en ökning av antal tilldelade HST;

2. implementera logopedprogrammets nya utbildningsplan; 3. sammanställa en åtgärdsplan efter den utvärdering som gjordes av audionomprogrammet; 4. hålla en fortsatt hög utbildningskvalitet, trots små resurser och bristfälliga lokaler.

Utbildningskommittén för arbetsterapi och fysioterapi Kaisa Mannerkorpi ordförande för UK, Kristina Holmgren vice ordförande, Lisbeth Claesson programansvarig arbetsterapeutprogrammet, samt Eva Holmgren programansvarig fysioterapeutprogrammet

Utbildningskommittén har under 2017 haft 7 sammanträden och lika många arbetsutskottsmöten har hållits. Arbetsutskotten inom arbetsterapi och fysioterapi har granskat underlagen för respektive programs förslag för nya (n=2) eller reviderade kursplaner (n=34) och litteraturlistor (n=15), vilka därefter fastställts av utbildningskommittén. De tre befintliga avnämare som representerar SU, Närhälsan och kommunen, bidrar starkt till kvalitetsarbetet och informationsutbytet mellan utbildningen och de olika verksamheterna. Studentrepresentationen har varit bristfällig under 2017.

Arbetsterapeutprogrammet

Tilldelade HST har i november uppfyllts till 92 % (budget 138, utfall 127). Det lägre utfallet för 2016 som redovisades förra året kommer att vara återhämtat 2017. Prestationerna uppnås tack vare ett överintag av studenter i termin 1 HT 2017 och att flera studenter som har gjort studieuppehåll har kommit tillbaka och fortsatt sina studier på programmet. Det nya arbetsterapeutprogrammet har genomförts i sin helhet och den första kullen av studenter som gått programmet enligt den nya utbildningsplanen (fastställd av SA styrelse 2013-09-27) tog examen VT17. Under HT 2017 har arbetet med kvalitetssäkringen av det nya programmet fortsatt. Revidering av nio av programmets elva kursplaner har gjorts och kursvärderingar baserade på lärandemålen har införts i alla kurser. Vidare har justering av utbildningsplanen och den lokala examensbeskrivningen gjorts, i enlighet med revideringen av kursplaner. Under året har programmets pedagogiska profil utvecklats vidare, framförallt med inriktning mot studentcentrerat lärande, samt integreringen av relaterade ämnen med ämnet arbetsterapi/aktivitetsvetenskap i respektive kurs, vilket har ingått som en del i kvalitetssäkringen, vilket har förtydligats i kursplanerna. Regelbundna möten med studentrepresentanter från olika kurser har genomförts.

Fysioterapeutprogrammet

Tilldelade HST har i november uppfyllts till 97 % HST och 83 % HPR (budget 220 HST, utfall 207 HPR). Regelbundna utvecklingsmöten med lärargruppen samt regelbundna frukostmöten med studentrepresentanter har legat till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet av programmet under 2016. Under 2017 har utvecklingsarbete påbörjats gällande en översyn av innehållet i Fysioterapeutprogrammet, arbetet förväntas fortgå under 2018.

36

Fysioterapeutprogrammet fungerade under HT 2016 som ett pilotprogram för att utveckla kvalitetssäkringsprocesser för Sahlgrenska akademin. Underlag till åtgärdsprogrammet har presenterats och kommer att modifieras vidare i januari 2018.

Avancerad nivå AT/FT

Antalet HST prestationer har uppnåtts under året det vill säga arbetsterapi tilldelning 10 HST, fysioterapi tilldelning 22 HST, vilket omfattar de HST som AT/FT har ”till låns”.

Under vårterminen gavs Vetenskaplig metod inom rehabilitering (15 hp) som är öppen för samtliga 4 programmen inom sektionen, neurologisk rehabilitering vid stroke AT/FT, delkurs 1, (7,5 hp), samt Självständigt arbete för FT/AT, (15 hp, 30 hp). Under hösten gavs Ämnesfördjupning inom AT/FT (15 hp), Kvinnors hälsa för FT (7,5 hp, vilken är en ny kurs för i år, neurologisk rehabilitering vid stroke AT/FT, delkurs 2 (7,5 hp) och Självständigt arbete AT/FT (15 hp, 30 hp).

Efterfrågan på utbildning på avancerad nivå är fortsatt större än tillgången, med ett högt söktryck till alla de fristående kurserna framförallt för fysioterapeuter. Verksamhetsföreträdare som deltar i UK har framfört behov av såväl specialistkompetens som generell akademisk examen för att utveckla verksamheterna. Det kvarstår ett generellt problem med att studenter som tackat ja till kurserna inte kommer till kursstart, varför rejäla överintag fortsatt måste göras. Representant från fysioterapi (Susanne Rosberg) deltar i utvecklingen av det planerade akademigemensamma mastersprogrammet inom hälsovetenskap.

Forskarutbildning

Programmen har arbetat för kopplingen mellan avancerad nivå och forskarutbildningen. Programmen har regelbundet genomfört doktorandseminarier med presentation, granskning och diskussion av doktorandernas pågående projekt samt diskussion om aktuella forskningsfrågor. Halvtidsseminarier, pre-disputationer och disputationer har genomförts. Antalet doktorander och de som disputerat under verksamhetsåret presenteras i sektionens verksamhetsberättelse.

Interprofessionellt lärande

IPL-kommittén har fortsatt sitt arbete med att samordna och synliggöra all verksamhet inom interprofessionellt lärande (IPL) samt haft uppdrag gällande planering av ett ev nytt Färdighetscentrum.

En lärarrepresentant från Fysioterapin deltar i Rådet för lokaler för planering av nya lokaler på Hälsovetarbacken, ett beredningsorgan för dekan.

En arbetsgrupp (med representant från vår UK) har även arbetat fram ett nytt upplägg för kursen/momentet IPL-team, vilket kommer att starta vårterminen 2018. Flera program inom akademin är med från start och ytterligare program kommer att ansluta fr.o.m. höstterminen.

Arbete med att inreda ALC (Active Learning Classroom)-salar på Hälsovetarbacken har bedrivits och en sal står färdig sedan starten av höstterminen 2017. Den sal som nu finns tillgänglig saknar fullvärdig IT-utrustning men arbete pågår nu för att starta ombyggnad av ytterligare en sal, vilken kommer att ha fullvärdig IT-utrustning.

Den Akademigemensamma Dagen om mänskliga rättigheter har genomförts även under höstterminen och datum inför 2018 är fastställda.

37

IPL-kommittén har nu påbörjat arbetet med att försöka initiera och implementera möjligheter för gemensamma examinationer.

Hållbar utveckling

När alla kursplaner är genomförda avseende hållbarhetskriterier i arbetsterapeutprogrammet har åtta av programmets elva kurser identifierats som hållbarhetsrelaterade (= 127,5 hp av programmets 180 hp).

Inom Fysioterapeutprogrammet har samtliga kurser utom tre (141 hp av 180) fått hållbarhetsrelaterad märkning under 2017. Arbete fortlöper med att hållbarhetsmärka även de återstående tre kurserna inom programmet.

På grund av bristande resurser har UK under 2017 inte haft någon representant i Sahlgrenska Akademins hållbarhetsnätverk. En ny representant har nyligen utsetts, och hon tar på sig uppdraget från terminstarten i januari 2018.


Under HT 2017 har Certificate of International Merits (CIM) införts i programmen i samarbete med Sahlgrenska Academy International Office (SAIO).

Arbetsterapeutprogrammet har haft ett lärarutbyte inom Erasmus med Arcada, Helsingfors. Under året har vi haft sammanlagt 2 utresande studenter (studenter inom Erasmus till Helsingfors resp Oslo där såväl teoretiska kurser som VFU ingick). Detta år har vi under hösten tagit emot en inresande student från Arcada i Helsingfors, som har deltagit i ordinarie programmets kurser under VT17. Två inresande studenter från Cardiff, två studenter från Pretoria och en student från Chile gjorde VFU under VT 2017.

Arbetsterapeutprogrammet har under hösten haft ett Informationstillfälle för programmets studenter där såväl utresande som inresande studenter berättat om sina upplevelser och erfarenheter. Information om studier utomlands ges regelbundet tillsammans med internationella koordinatorn i termin 1. Vid behov erbjuds studenter individuella möten för planering av utlandsstudier. Inför VT18 pågår planering för tre utresande studenter till Cardiff, Wales och en till Pretoria, Sydafrika. Planerade inresande studenter är två från Cardiff, Wales och en från Santiago, Chile, som alla tre kommer att göra VFU.

Under år 2017 har fysioterapeutprogrammet haft 7 studenter som gjort VFU utomlands som free movers, de har varit i Spanien, Frankrike respektive Rumänien. Programmet har haft en inresande student via avtalet med Hanze University of Applied Sciences, som genomfört VFU samt ett självständigt arbete/uppsats med bihandledning från enheten för fysioterapi.

Fysioterapeutprogrammet tillsatte en ny universitetslektor bl.a. med uppdrag internationalisering under 2017, men personen tillträder först 1/1 2018. På grund av detta har programmet under denna tid endast kunnat hantera vissa uppdrag. Under sommaren 2017 genomfördes ett planeringsmöte gällande både utbildning (student och läraraktiviteter) samt forskningssamarbete i Groeningen, Nederländerna tillsammans med representanter från Al Quds University i Palestina, Escola Superior de Saude do Alcoitão samt Hanze University of Applied Sciences. Gemensam projektplan är skriven och arbetet fortlöper under 2018.

38

Verksamhetsplan inför 2018

Under 2018 inriktas arbetet i utbildningskommittén mot följande mål;

Arbetsterapeutprogrammet planerar att fortsätta kvalitetssäkra kurserna för nya Arbetsterapeutprogrammet och utveckla det pedagogiska arbetet med integreringen av de relaterade ämnena i ämnet arbetsterapi, identifiera möjlig IPL-verksamhet med andra program samt hållbarhetsmärka kursplaner.

Fysioterapeutprogrammet vidareutvecklar sin pedagogik och arbetssätt såväl på campus som i den verksamhetsförlagda utbildningen samt vidareutvecklar integrering av hållbar utveckling och mänskliga rättigheter i undervisningen.

Programmen deltar i planering av det akademigemensamma skalmasterprogrammet inom hälsovetenskap.

Programmen fortsätter med sitt samarbete med avnämarna för att säkerställa kvaliteteten av utbildningarna.

Programmen verkar för att höja studentrepresentationen i UK. Programmen inleder årligt kvalitetssäkringsarbete enligt mallen som utvecklats av URs

kvalitetsgrupp: Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet.

Utbildningskommittén för farmaci (UKF) / Apotekarprogrammet Patrik Aronsson, ordförande

Verksamhetsberättelse 2017

UK Farmaci (UKF) handlägger frågor rörande apotekarprogrammet vilket har sin hemvist vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin (SA). Kommittén ser som sin uppgift dels att diskutera och lösa uppkomna frågor och problem relaterade till programmet vilka aktualiseras under året (t.ex. till följd av synpunkter från studentföreträdare eller lärare), dels att driva ett antal frågor av strategisk betydelse, vilka beskrivs nedan.

UK Farmaci har hållit sju sammanträden under året.

Under år 2017 har UKFs sammansättning varit enligt följande: Patrik Aronsson (ordförande; SA), Tove Hedenrud (vice ordförande tillika programansvarig; SA), Dan Baeckström (SA), Michael Ashton (SA), Michael Winder (SA), Kristina Luthman (naturvetenskapliga fakulteten, NF), Anna Ström (Chalmers), Angela Äbelö (SA, avgick under året), Anna Börje (NF), Sara Sjöberg (avnämarrepresentant VGR) och Helena Dahlbäck (avnämarrepresentant Astra Zeneca) samt tre studentrepresentanter.

Närvaro- och yttranderätt har Helle Håkonsen, (lärare med ansvar för interprofessionellt lärande, SA), Thomas Carlsson (programkoordinator för apotekarprogrammet tillika lärare med ansvar för internationalisering, SA), Thomas Jonsson (studievägledare, SA) samt studentstudievägledare, administrativt stöd och en rad andra funktioner vid SA, haft.

Under året har arbetet till stor del präglats av åtgärder för att råda bot på den minskning i prestation/genomströmning som Sahlgrenska akademin drabbats av. UKF har tagit denna fråga på stort allvar och vidtagit ett antal åtgärder, bland dem revideringar i programmets policy för tillämpning av förkunskapskontroll, beslut om att studenter med tre underkända tentamina ska få möjlighet att träffa examinator, individuella introduktionssamtal med nyantagna studenter m.m.

39

En annan fråga som varit viktig under året är de lärosätesövergripande avtalen om undervisning i galenik (läkemedelsformulering) som behöver omförhandlas mellan Göteborgs universitet (Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten) och Chalmers tekniska högskola. Överenskommelser ska även skrivas mellan samtliga medverkande institutioner. Frågan kommer att vara fortsatt aktuell under år 2018.

Den större enkätstudie om den studiesociala hälsosituationen hos Sahlgrenska akademins studenter som fakulteten genomförde under året visade att apotekarstudenterna uppfattar sig som pressade och att studierelaterad psykisk ohälsa är en viktig fråga att arbeta med för programmet. Som ett första steg i detta arbete höll programledningen i december ett öppet möte för samtliga apotekarstudenter i syfte att lyfta och diskutera frågan.

Även den nya utbildningsplan för apotekarprogrammet som implementerades 2015 har fortsatt att påverka utbildningskommitténs arbete under året. Exempelvis har UKF arbetat med att uppdatera de formella förkunskapskrav som gäller vid programmets kurser. Detta arbete beräknas kunna slutföras under början av 2018. Vidare har UKF gjort uppföljningar avseende vilka moment som finns för träning och examination av generiska färdigheter under programmets tidigare terminer. Detta kommer att följas upp kontinuerligt för att inkludera samtliga ordinarie kurser.

UKF är representerat inom SA:s olika nätverk och arbetsgrupper för budgetfrågor, interprofessionellt lärande, IT-pedagogik och hållbar utveckling. UKF har vidare funnits representerat vid Nationella rådet för farmaceutisk utbildnings båda ordinarie möten samt vid 6th FIP Pharmaceutical Sciences World Congress 2017 samt ASPA-ASCEPT (konferenser för utbildning och forskning inom farmaciområdet), samt vid en konferens om Rättssäker examination anordnad av UKÄ.

Utöver detta har en kursplaneworkshop samt lärarkollegium om rättssäker examination anordnats av apotekarprogrammet.

Slutligen har under året en kompletteringsutbildning för personer med apotekarexamen från land utanför EU/ESS startats. Denna utbildning omfattar 70 hp studier under ett års tid. Kompletteringsutbildningen sorterar under UKF och ansvarig institution är Neurovetenskap och Fysiologi, medverkande institution är Medicin. Utöver dessa anlitas lärare från i apotekarprogrammet ingående kurser vid behov. 21 studenter antogs till utbildningen.

Specifika mål för 2018:

Under 2018 är målet att få apotekarprogrammets prestation i balans. Detta kommer kontinuerligt att följas upp i dialog med Sahlgrenska akademins utbildningsråd. Arbetet med att revidera förkunskapskraven inom apotekarprogrammet ska slutföras.

Vidare ska lärosätesövergripande avtal (mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola) samt institutionsövergripande överenskommelser tecknas för att säkerställa apotekarutbildningens konitinuitet och kvalitet inom området galenik/läkemedelsformulering.

Arbetet med att följa upp studenternas studiesociala hälsosituation kommer att vara en viktig fråga för fakulteten det kommande året och UKF farmaci ska verka för att ligga i framkant vad gäller denna.

40

Internationalisering vid Apotekarprogrammet

Thomas Carlsson, programkoordinator och lärare med ansvar för internationalisering

Under 2017 har det strukturella arbetet avseende utbytesprogram med apotekarprogrammets partners fortskridit, där avtal har förnyats. Vidare har vi i år haft en första ceremoni med diplomutdelning för aktiviteten "Certificate of International Merits (CIM)", där apotekarstudenter utgjorde 4 av 7 deltagande. Vidare har Apotekarprogrammet tillsammans med SAIO fokuserat på att sprida information om internationella möjligheter inom programmet under introduktionsveckan. Slutligen har vi medverkat vid internationaliseringsmöten för ansvariga lärare för varje program, i syfte att dela erfarenheter kring internationalisering.

Studentutbyte utgående

Under 2017 har Apotekarprogrammet skickat ut 18 studenter (26 % av kursdeltagarna) utomlands under examensarbetskursen (EXA930; 30 hp), till lärosäten i flera olika länder, vilka inkluderar USA (UCSD - San Diego, UCSF - San Francisco, Harvard Medical School och MIT - Boston); Australien (University of Adelaide, Bond University Gold Coast, och Monash University Melbourne); England (University of Brighton, Cardiff University); Tyskland (Freiburg University och Freie Universität, Berlin); Norge (Oslo Universitet); and Jamaica (University of the West Indies, Kingston). Utöver detta så har vi, under termin 8 - valbara kurser (VT 2017), även skickat fem studenter till Oslo och Tromsö i Norge, Bath - i England, och Fudan University i Shanghai - Kina. Slutligen har två studenter gjort delar av sin praktik i Jordanien och fyra studenter har varit på sommarkurser vid Nanjing Medical University, Kina.

Studentutbyte inkommande

Inom Apotekarprogrammet har vi under 2017 haft 26 inkommande studenter genom avtal med Australien (10 studenter), Kina (2 studenter) Tjeckien (2 studenter), Tyskland (1 student), Spanien (2 studenter) och England (9 studenter). Av dessa har 3 studenter läst valbara kurser tillsammans med apotekarstudenter, medan 13 studenter (4 st under VT och 9 st under HT) utfört exjobb inom Apotekarprogrammets ramar. För de 10 australienska studenterna från University of Adelaide anordnades en lyckad "study tour"; en 1 vecka lång metodundervisning tillsammans med sektionen för farmakologi.

Lärare/forskare

Under 2017 har inga lärare från apotekarprogrammet (SA) deltagit i undervisning hos några partneruniversitet. Förra årets start av forskningssamarbete med forskare/lärare ifrån University of Brighton, England har under 2017 lett till en publikation och vidare forskning och fortskridande studentutbyte. Vidare har 2016 års möte med Oslo universitet lett till direkta studentutbyten, där apotekarprogrammet under 2017 skickat studenter på både kurser och exjobb.

Utbytesprogram och avtal

Enligt tidigare år fortsätter Apotekarprogrammet att arbeta för att teckna avtal med flera universitet runt om i världen. Vi har under året haft sammankomster på GU med delegater från Fudan University, Shanghai, Kina, där vi ytterligare arbetat för möjligheter för studentutbyte inom farmaci. Även med Zhenghou University, Kina har vi börjat diskutera möjliga lärar- och studentutbyte, dock ännu i en tidig fas. Inga nya avtal har träffats under året.

41

Uppdrag och resultat Erik Falk, ekonomisamordnare

Uppdrag och resultat (dec-17)

Program Högskolepoäng Uppdrag HST

HST HPR

Arbetsterapeutprogrammet 180 138 135 126

Audionomprogrammet 180 63 58 55

Logopedprogrammet 240 100 104 105

Fysioterapiprogrammet 180 220 213 190

Kurser

Läkarprogrammet 69 av programmets 330 hp 289 276 252

Apotekarprogrammet 150 av programmets 300 hp

161 144 131

Receptarieprogrammet 28,5 av programmets 180 hp

18 25 25

Biomedicinska analytikerprogrammet 22,5 av programmets 180 hp

11 11 10

Fristående kurser avancerad nivå

48 HST tilldelades institutionen för fristående kurser på avancerad nivå. Platser fördelades enligt följande:

Arbetsterapi 10 HST Fysioterapi 22 HST Audiologi 2 HST Logopedi 7 HST Forskarintag för läkare 7 HST

Utfallet blev 54 HST och 51 HPR.

42

Utbildning på forskarnivå Mia Ericson, studierektor för forskarutbildningen

Övergripande mål för institutionen

Utbilda självständiga, kritiskt tänkande forskare med förmåga till samarbete och till att vara med om att skapa förändring. Att forskarutbildningen organiseras och finansieras på ett enhetligt och gemensamt sätt, oavsett kunskapsområde, enligt riktlinjer från Sahlgrenska akademin. Forskarutbildningen skall ge doktoranderna kunskaper i forskningsämnet, färdigheter i forskningsmetodik och erfarenhet av forskning. Utbildningen skall ge hälsovetenskaplig kunskap för god samverkan mellan olika yrkeskategorier och ytterst för att främja hälsa och förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. Institutionens forskarutbildningar förbereder också studenter för fortsatt akademisk och professionell utbildning. Forskarutbildningen består av en teoretisk del med forskarutbildningskurser samt ett projektarbete. Två års heltidsstudier leder till licentiatexamen, fyra års heltidsstudier till doktorsexamen.

Forskarutbildningsutskottet och studierektorer

Frågor som rör utbildning på forskarnivå behandlas i Forskarutbildningsutskottet (FUU), vilket består av representanter från institutionens samtliga sektioner och är beredande för prefekten. Utskottets ordförande kallas till institutionsrådet och är ledamot vid Sahlgrenska akademins forskarutbildningsråd (FUR). Institutionen har dessutom en representant i Forskarutbildningskommittén (FUK) vid Sahlgrenska akademin, vilken behandlar kurser på forskarnivå.

Statistik

Institutionens studierektorer och forskarutbildningsadministratör har träffats kontinuerligt under året ca 1 gång/månad. Institutionen har 225 aktiva registrerade doktorander varav 62 % (139 st.) är kvinnor. Under året har 32 doktorander nyregistreras varav 72 % (23 st.) är kvinnor. Doktoranderna har en blandad utbildningsbakgrund; 34 % har läkarbakgrund, resten är psykologer, sjuksköterska, civilingenjör, apotekare, biologer mm. Under året har 19 doktorander disputerat med en doktorsavhandling och 38 har genomgått halvtidskontroll.

Uppföljning 2017

Forskarutbildningsutskottet har haft möten fem gånger under 2017. Bland annat har rådet diskuterat de förändringar som sker inom forskarutbildningen inför kommande granskning av UKÄ 2020. I maj 2017 ansöktes om 10 projektbundna doktorandprojekt inrättande av Sahlgrenska akademin. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi inkom med åtta ansökningar varav två beviljades akademigemensam finansiering. I november bereddes ytterligare en ansökningsomgång och då var det nio ansökningar som inkom från institutionen varav fyra beviljades.

Institutionens studierektorer och forskarutbildningsadministratörer har under 2017 fortsatt att träffa institutionens nyantagna doktorander på den första obligatoriska forskarutbildningskursen för att informera om institutionen och dess rutiner gällande forskarutbildningen. Detta har varit ett bra sätt att nå ut till doktoranderna tidigt i utbildningen. Eftersom behov finns att även nå ut till doktorandernas handledare började institutionens studierektor att aktivt träffa grupper av handledare för att informera om förändringar inom forskarutbildningens rutiner och regelverk, samt grunden till dessa förändringar. Detta uppfyller tidigare satta delmål om spridning av rutiner rörande doktoranders utbildning.

43

Utbudet av forskarutbildningskurser från institutionen håller en jämn nivå uppfyller därmed delmål som tidigare sats. Forskarutbildningskurser som utgått från institutionen 2017 var ”Att mäta och bedöma inom psykiatri, Block 1 (3 hp), Fördjupning av presentationsteknik med fokus på skriftliga ansökningar inom psykiatrisk forskning, Block 2 (1,5 hp), Psykiatrisk epidemiologi (3 hp), Klinisk och experimentell oftalmologi (3 hp), Neurovetenskaplig metod: neurofysiologi (3 hp), Biomedicinsk entreprenörskap (2,5 hp), Neurovetenskap I, kommunikation mellan hjärnceller (3 hp), Forskningsseminarier i neurovetenskap (1,5 hp)”.

Verksamhetsplan 2018

Fortsätta implementeringen av årliga uppföljningar genom användning av den elektroniska individuella studieplanen (eISP).

Vara drivande i att liknande administrativa rutiner gällande forskarutbildningen finns vid alla institutioner på Sahlgrenska akademin.

Handlingsplan 2018-2020

Arbeta för att doktoranderna skall uppnå sin examen inom stipulerad tid. Verka för att sjukvårdsanställda doktorander får bättre möjligheter att ta ut sin forskningstid. Fokusera på att identifiera och vid behov förbättra doktorandernas arbetsmiljö.

Forskning Jenny Nyström, prefekt och Hans Nissbrandt, proprefekt

Nulägesbeskrivning – allmänt

Vid institutionen bedrivs framgångsrik grundvetenskaplig och klinisk forskning inom områdena basal och klinisk neurovetenskap, rehabilitering, farmakologi och fysiologi. Den vetenskapliga verksamheten omfattar molekylära och cellbiologiska studier, integrativa experimentella studier, klinisk forskning och epidemiologi. Bland de tillstånd som ägnas särskilt intresse kan nämnas de psykiatriska och neurologiska folksjukdomarna, demenssjukdomar, de neuropsykiatriska funktionshindren, ögonsjukdomar, beroendesjukdomar t.ex. alkoholism och de vanligt förekommande metabola och kardiovaskulära sjukdomarna. Vidare bedrivs forskning inriktad mot långvarig smärt- och spänningsproblematik, forskning ur ett aktivitetsperspektiv vid hälsa och ohälsa samt hur tillgänglighet och teknologi påverkar aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället. Kommunikationsstörningar är ett annat angeläget forskningsområde som vid institutionen omfattar både neurogent och strukturellt betingade avvikelser när det gäller språk, tal och hörsel som kan bero på medfödda eller senare förvärvade sjukdomar, missbildningar eller skador.

Institutionens forskare attraherar anslag både från lokala (ALF, Västra Götalandsregionen), nationella (Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Hjärnfonden, Cancerfonden, FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), AFA, m.fl.) och internationella anslagsgivare (European Research Council, NIH, The American Alzheimer’s Association, Fondation Leducq, Bill and Melinda Gates foundation). Flera forskares projekt delfinansieras dessutom genom samarbete med industrin. Institutionen har under de senaste åren haft en mycket positiv utveckling gällande erhållna forskningsbidrag.

44

Under 2017 erhöll forskare från vår institution ca 200 000 tkr totalt i externa forskningsanslag. Så många som 15 forskare fick projektbidrag från Vetenskapsrådet i 2017 års stora utlysning varav två erhöll etableringsbidrag samt två fick bidrag för anställning i klinisk miljö. Bo Söderpalm erhöll även ett stort anslag från Vetenskapsrådet inom klinisk behandlingsforskning. I den stora ALF utlysningen under 2017 var vår institution också mycket framgångsrik och 6 av de 10 största bidragen erhölls av forskare från vår institution.

Tack vare stora bidrag från donatorer och stiftelser så har två kompetenscentrum etablerats på institutionen under 2017. Genom en generös donation av Stenastiftelsen så har nu det första centrumet för Ryggmärgsskador i Sverige, Ryggmärgsskadecentrum Göteborg, grundats på GU i samverkan med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Satsningen omfattar främst teknikutveckling och utbildning för patienter, anhöriga och personal i syfte att ge de drabbade ökad frihet i livet. Institutionen arbetar nu för att detta skall utvecklas till ett starkt nationellt och internationellt kompetenscentrum för ryggmärgsskador. Lundbergsstiftelsen har också beslutat om en donation som gör det möjligt att under 2018 etablera Lundberglaboratoriet för Njurforskning på Sahlgrenska akademin, där vi blir värdinstitution. Vår vision är att utveckla ett nationellt och internationellt ledande njurforskningslaboratorium med nära kontakt mellan universitet, sjukvård och industri.

Flera av institutionens lärare och forskare har fått motta högt ansedda nationella och internationella priser för sin forskning. Kerstin Albertsson Wikland, seniorprofessor i pediatrisk tillväxtforskning vid vår institution erhöll det mest prestigefyllda priset inom barnendokrinologi, Andrea Prader-priset. Hon fick priset som ett erkännande av hennes framstående ledarskap och livslånga gärning inom utbildning och forskning, och stora insatser på området pediatrisk endokrinologi. Kaj Blennow, professor i neurokemi, blev en av två mottagare av Nordiska medicinpriset 2017. Han fick utmärkelsen för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Ingmar Skoog, professor i psykiatri, har tilldelats “Alzheimerfondens stora forskningspris” för sina åldersrelaterade studier av demensutveckling. Elisabet Jerlhag Holm, docent i farmakologi, var 2017 års Lilla Fernströmpristagare vid Sahlgrenska akademin. Hon har gjort banbrytande studier om neurobiologiska mekanismer för beroendesjukdomar genom att undersöka olika aptitreglerande hormoner och deras effekter på hjärnans belöningssystem.

Den starka finansieringen genom externa medel är naturligtvis en mycket god utveckling men innebär också att en allt större andel av institutionens intäkter (nu c:a 54 %) utgörs av dessa jämfört med våra statsanslag. Detta är glädjande men gör också institutionen beroende av externa bidrag som kommer och går, vilket försvårar långsiktig planering och anställningar.

Sahlgrenska akademin (SA) har under de senaste decennierna haft en nedgång av forskningsmedel erhållna i nationell och internationell konkurrens. Som exempel kan nämnas att SAs andel av Vetenskapsrådets (VR) projektmedel till svenska medicinska lärosäten har minskat från ca 20 % till under 15 % under den senaste 15-årsperioden. Det är därför mycket glädjande att notera att institutionens VR-bidrag har ökat med mer än 300 % sedan institutionen bildades 2006.

Inom institutionens starka och translationella forskarmiljöer spelar kunskapsöverföring till studenter och därmed kommande generationer av framgångsrika forskare och kliniker en mycket central roll. Här bedrivs undervisning såväl inom forskar- som grundutbildning vilket ger en unik möjlighet att förmedla en fullständig bild av området från molekyl till patient. Studenter från de olika utbildnings-programmen ges redan i ett tidigt skede möjligheter att interagera och samarbeta inom olika forskningsprojekt. En central roll har också förmedling av den kunskap som finns inom institutionens forskarmiljö till såväl allmänhet/lekmän som industri, för att skapa intresse, nyfikenhet och förtroende för den forskning och undervisning som bedrivs.

45

Nulägesbeskrivning - centrumbildningar

Institutionen har under de senaste åren byggt upp flera centrumbildningar.

Gillbergcentrum som startade 2011 utgör en plattform för att bedriva forskning med utveckling och etablering av nya undersöknings-, utrednings- och behandlingsmetoder inom neuropsykiatri och utvecklingsneurologi, inklusive bland annat autism, ADHD, sociala beteendestörningar och anorexia nervosa. Gillbergcentrum har haft en mycket positiv utveckling, med för närvarande över 70 forskare knutna till centrumet.

Stroke Centrum Väst (SCV) vidareutvecklas framgångsrikt som en plattform för kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård, som alla finns inom institutionen, men även genom samverkan med andra miljöer inom SA, Västra Götalandsregionen och Chalmers Tekniska Högskola. Målsättningen är att lyfta strokesjukvården till den internationella frontlinjen både vad gäller forskning och undervisning.

Sahlgrenska psykiatriska forsknings- och undervisningscenter (SPFU-Center) invigdes i början av 2013 med bl.a. socialminister Göran Hägglund som närvarande och bildades i nära samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Psykiatricentrumets målsättning skall vara att genom helhetssyn och samverkan bedriva kunskapsbildning av högsta kvalitet inom det psykiatriska området med visionen att bli ledande i klinisk psykiatrisk forskning och utbildning. Målsättningen är att fördubbla antalet doktorander, postdoks och disputationer inom ämnesområdet.

Syftet med centrumbildningen Center for Ethics, Law And Mental Health (CELAM) är att utveckla och stödja tvärvetenskaplig forskning inom psykisk störning, aggressivt beteende och moraliskt och straffrättsligt ansvar. Målsättningen är att vara ett nationellt kompetenscentrum för kunskap om psykisk ohälsa hos unga lagöverträdare samt att bedriva högkvalitativ internationell forskning och utbildning som kan möta verksamheternas och framtidens behov av vetenskapligt och kliniskt kunnande.

Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) invigdes 2013. Det är en tvärvetenskaplig och partsammansatt centrumbildning vid Göteborgs universitet som arbetar för att stärka och utveckla forskning och utbildning inom beroendeområdet och sprida vetenskaplig kunskap till yrkesverksamma inom missbruks- och beroendevården och till andra intresserade.

Under 2014 invigdes det FORTE-finansierade Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), som är ett tvärvetenskapligt centrum med målet att möjliggöra äldre personers kapabilitet d.v.s. individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta. Ursprungligen var AgeCap ett samarbete mellan fem forskargrupper, men efter finansiering från Göteborgs universitets satsning UGOT Challenge kommer AgeCap utökas till att innefatta forskare från sju fakulteter och 16 institutioner. Inom det utökade AgeCap finns det expertis som spänner från molekylärbiologi, neurokemi och neuronala nätverk till arbetsliv, historia, journalistik, språk och design.

Nulägesbeskrivning – forskarutbildning

Institutionen bedriver en mycket omfattande forskarutbildning inom samtliga institutionens sektioner och ämnen. Vid ingången till 2017 hade institutionen 222 aktiva registrerade doktorander varav 62 % var kvinnor. Doktoranderna har en blandad utbildningsbakgrund; 36 % har läkarbakgrund övriga är sjukgymnaster, apotekare, biomedicinska analytiker, biologer m.m. Under 2016 har 24 doktorander disputerat och 21 har genomgått halvtidskontroll. Ett viktigt mål för institutionen är att säkerställa

46

framtida ämneskompetens inom de olika ämnena i form av tillgång till disputerade ämneskompetenta. För ämnena fysiologi och farmakologi är SAs program för forskarutbildning inom medicinsk basvetenskap respektive amanuensprogram av stor betydelse för att kunna rekrytera studenter med medicinsk bakgrund och de senaste åren har vi noterat ett klart ökat intresse för forskning i dessa ämnen hos studenter vid läkarprogrammet. Ökade kostnader för forskarutbildningen minskar tyvärr möjligheterna att inrätta doktorandprojekt som externfinansieras eller finansieras av institutionens statsanslag.

Nulägesbeskrivning - problem

Även om de senaste årens utveckling i stort varit mycket positiv för institutionen finns det problem

som på sikt bör åtgärdas. Institutionen har som SA i stort och liksom andra lärosäten i landet, haft svårt att locka personer med medicinsk grundutbildning att välja en karriär som forskare i prekliniskt eller kliniskt ämne. Detta kan på sikt äventyra ämneskompetensen i dessa ämnen. En försämrad ämneskompetens leder enligt vår bedömning inte bara till försämrad grund- och forskarutbildning utan även till att forskningens kvalitet påverkas negativt. Senaste åren har vi glädjande nog noterat ett ökande intresse hos läkarstuderande för medicinsk forsking men det återstår att se om detta också innebär ökat intresse i att göra en akademisk karriär.

I RED10-utvärderingen påpekas att SA i alltför liten omfattning rekryterat lärare utanför det egna lärosätet. Detta är dock inget unikt för SA eller GU utan gäller även för andra lärosäten som utvärderats i Sverige, t.ex. universiteten i Uppsala och Lund. Under de senaste åren har institutionen i viss mån lyckats vända den negativa trenden och under flera år i rad lyckats rekrytera flera framstående lärare/forskare till institutionen; under 2016 t.ex. bitr.lektor Anders Rosengren. Externa rekryteringar kan vitalisera forskning, generera externa medel och vara viktiga för att skapa framgångsrika vetenskapliga miljöer. Verksamheten i stort har behov av tjänsteinnehavare med förmåga att driva mycket framgångsrik forskning och som genererar externa medel, men också personer med hög ämneskompetens och excellent undervisningsförmåga. Det är inte alltid dessa skilda förmågor går att finna hos varje enskild tjänsteinnehavare. Rekrytering måste därför syfta till att få en lämplig avvägning av dessa kompetenser och enbart extern bred rekrytering kan nog inte alltid uppnå den bredd som är nödvändig för att tillgodose en hel verksamhets behov. Det är alltså viktigt att vara medveten om att det fordras en väl avvägd balans mellan rekrytering internt och externt och rekryteringar måste vara noga planerade för att passa in i verksamheten.

Vision om forskningsmiljö

En god och kreativ forsknings- och arbetsmiljö kännetecknas inte bara av en stor vetenskaplig och pedagogisk kompetens utan också av generositet, gemenskap, kulturell mångfald, tillit, tolerans, jämlikhet, frihetsanda samt flexibel storlek på de forskningsgrupper som ingår i den stora miljön. I miljön skall också finnas klara strategier och mål samt evalueringar som är diskuterade och förankrade hos samtliga medarbetare. Evaluering bör ske med hänsyn till forskningsmiljöns egenart. Det skall för alla medarbetare inom forskargrupperna finnas goda möjligheter till individuell utveckling. Inom forskarmiljön måste alltid finnas en öppen diskussion och debatt med regelbundna fora för såväl forsknings- och forskarutbildningsfrågor väl förankrad också inom institutionen. En viktig del i miljöns utveckling och framtida verksamhet är att låta sig inspireras av och ta tillvara studenternas engagemang och intressen genom en öppen atmosfär. För att skapa en sådan miljö krävs en god organisation och ledarskapskompetens. Möjligheter för utveckling och förvärvande av denna kompetens för forskargruppsledarna finns inom SA och GU och där institutionen bevakar och tar initiativ till att medarbetarna informeras och får ta del av denna utbildning.

47

Övergripande mål

Det övergripande målet är att i en excellent forskarmiljö tillsammans kunna utnyttja, samordna och utveckla den stora kompetens och fysiska utrustning som finns inom institutionens forsknings-områden såväl inom klinisk forskning med populationsbaserade väl karaktäriserade patientmaterial som inom den basala grundvetenskapliga forskningen.

För att nå det målet vill vi genomföra åtgärder som på kort och längre sikt gynnar högklassig medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Vi vill öka intresset för forskning och forskarutbildning bland studenterna på alla våra professionsutbildningar, vilket på sikt kommer att gagna inte bara vår institution utan också SA som helhet, sjukvården, regionen och näringslivet. Nedanstående mål fokuserar särskilt på betydelsen av vetenskapliga miljöer, intern och extern rekrytering, resursanvändning, och yngre forskares villkor.

Verksamhetsplan 2018

För specifik verksamhetsplan se under respektive sektion (sid 13 – 26).

Mål 2018 – 2020

1. Skapa starka, kompletta och ämnesbaserade enheter, vid vilka bedrivs både undervisning och förstklassig forskning (”kompletta miljöer”) och som har förutsättningar att externrekrytera forskare liksom att locka studenter inom institutionens och SAs professionsutbildningar att välja forskarbanan.

2. Skapa konkurrensneutralitet mellan institutionens enheter vad avser bl.a. hyresvillkor med målet att möjliggöra för forskare med anställning vid olika sektioner att samlokalisera sig, härvid formerande starka forskningsmiljöer.

3. Ökad extern och intern rekrytering av framgångsrika forskare, och med beaktande behovet av professionsutbildade lärare.

4. Rekrytera forskare med beaktande av genusperspektivet. 5. Öka rekryteringen av professionsutbildade doktorander. 6. Stödja framgångsrika yngre forskare, inklusive att befrämja deras internationella utbyte. 7. Vidmakthålla trenden med ökande externa anslag och fler huvudmän för projektanslag som

söks i nationell och internationell konkurrens (såsom medel från VR, Cancerfonden, Hjärt-Lung-fonden, Hjärnfonden, Söderbergska stiftelserna, SSF, KAW, NIH, EU m.m.).

8. Att kliniska forskare får ut den forskningstid som LUA/ALF-medlen ger möjlighet att finansiera.

9. Befrämja utvecklingen av institutionens och SA/GUs centrumbildningar. 10. Etablera SA som ett av de två främsta psykiatriska forskningscentra i Sverige. 11. Bygga upp en internationellt ledande forskningsenhet med inriktning mot metabol fysiologi

under ledning av Patrik Rorsman som rekryterats från Oxford och vars anställning nu placerats vid sektionen för fysiologi.

12. Vidmakthålla trenden med ökad andel disputerade och docenter inom arbetsterapi/fysioterapi. 13. Öka antalet docenter och även öka internationellt forskningssamarbete inom logopedi. För

audiologi är målet att öka antalet disputerade, docenter samt öka internationella kontakter och forskningskontakter med industrin.

14. Öka antalet industrisamarbeten.

48

Våra mål för perioden 2018-2020 – så tänker vi göra

Ad 1-2, 10-14. Institutionens grundtanke för hur forskning och utbildning bör organiseras överensstämmer med den som formuleras i SAs ”Vision 2020”-dokument dvs. att verksamheten bör bedrivas i ämnesmässigt sammanhållna enheter, s.k. kompletta miljöer med både forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Vid sidan om att förstärka och bygga upp starka kompletta miljöer vill institutionen vara delaktig i SAs arbete med att bilda forskningscentra med inriktning på spetsforskning inom ett visst forskningsområde. De olika förutsättningar som för närvarande råder vad avser t ex hyressättning för forskningslaboratorier och möjlighet att finansiera forskningen med ALF-medel riskerar dock att missgynna vissa forskningsämnen; konkurrensneutralitet vad avser bl. a. hyressättning mellan institutionens/SAs enheter är därför angeläget, och av särskild vikt för att medge etablering av translationellt präglade forskningsmiljöer. Det är viktigt att utvecklingen av forskningsmiljöer är i linje med idén om kompletta miljöer, d.v.s. att det inte leder till ett åtskiljande av forskning från utbildning. Det naturliga bör således vara att forskare som är fysiskt lokaliserade till sådana centra har sin anställning vid en ämnesenhet inom vars grundutbildning de och deras doktorander kan medverka, så att dessa forskares karriärväg mot ämnesexpertis inte äventyras.

Vi arbetar för att öka antalet industrisamarbeten. En väg till detta är att skapa kontakter med forskare inom industrin genom adjungeringar. Nyligen har vi t.ex. adjungerat Marcus Schindler, VP, Head of CVMD iMed vid AstraZeneca som professor vid sektionen för farmakologi.

Ad 3-4. Institutionen vill verka för ökad extern rekrytering, i första hand inriktad mot forskare i en tidig och produktiv fas och som är eller förväntas bli huvudmän för nationella och internationella projektanslag. För att uppnå detta mål kommer institutionen att överväga att utlysa tjänster med bredare ämnesbeteckningar med ledning av de forskningsämnen som förtecknas av Universitetskanslersämbetet. Möjligen kan det då bli ett större antal sökande per tjänst men man bör nog vara realistisk i sin bedömning om hur attraktiv GU/SA är på den nationella/internationella forskararbetsmarknaden. Vid tjänstetillsättningar – liksom i samband med befordringsärenden – vill institutionen också fästa större avseende vid huruvida en kandidat uppbär eller kan förväntas erövra forskningsanslag i nationell konkurrens. Man bör dock vara medveten om att för att få den höga kompetens man önskar, inte bara hos de sökande till en tjänst, utan även hos dem som verkligen kan tänka sig att bli tjänsteinnehavare, fordras ofta en identifieringsprocess av möjliga sökanden och förtroendeskapande kontakter som kan ta lång tid i anspråk.

Ad 5. Forskning, forskarutbildning och grundutbildning på våra professionsprogram bör i hög utsträckning bedrivas av professionsutbildade lärare. För merparten av institutionens och SAs utbildningsprogram är detta behov väl tillgodosett; som exempel kan nämnas fysioterapi, arbetsterapi, logopedi och audiologi. Och detta gäller även för läkarprogrammets kliniska kurser vid institutionen, t.ex. psykiatri, neurologi och ögon. Men under de senaste decennierna har andelen läkarutbildade lärare vid institutionens prekliniska enheter, fysiologi och farmakologi, tydligt minskat. Behovet av läkare som är delaktiga i preklinisk grundutbildning kommer att öka med anledning av SAs ökade uppdrag för läkarutbildning. Speciellt viktigt för att tillgodose detta behov är programmet för kombinerad forskar- och lärarutbildning (”medicinsk basvetenskap”) som i första hand vänder sig till forskningsintresserade med läkarutbildning. För att stimulera intresset för forskning hos studerande från professionsprogram är amanuensprogram och sommarforskning viktigt för många enheter inom institutionen. Man får i detta sammanhang dock inte glömma bort att doktorander/andra tjänsteinnehavare med annan grundutbildningsbakgrund har stor betydelse för forskningen genom att tillföra annan värdefull kompetens av betydelse för enheternas forskning men även för undervisningen. För att de skall erhålla ämneskompetens finns informella program inom sektionerna som innefattar

49

seminarier, enskilda samtal med erfarna lärare, deltagande i undervisning m.m. Inom sektionen för farmakologi avser man dessutom att studenter som saknar grund-utbildningskompetens i ämnet erbjuds en sådan kurs. Det är också viktigt att doktorander inom medicinsk basvetenskap erhåller en formellt strukturerad undervisning i sitt ämne. I detta sammanhang vill vi också påpeka att institutionen kommer att verka för att införa ämnesföreträdare samt fler forskarutbildningsämnen.

Ad 6. En viktig åtgärd för institutionens och SAs återväxt är att tillvarata de unga forskarbegåvningar som utbildats vid SA och institutionen. Vi avser att genomföra riktade åtgärder för att identifiera och stödja lovande unga forskare. En av de viktigaste av dessa åtgärder är att skapa karriärvägar för framgångsrika unga forskare. Frågan om karriärvägar är avhängig den tjänstestruktur som kommer att vara förhärskande vid GU, och därför ännu svår att överblicka. Institutionen anser dock att forskningen bäst tjänas av konkurrensutsatta tjänster på varje nivå i forskarkarriären, snarare än av en tjänstestruktur som möjliggör befordran på individuella meriter. Internationell forsknings-erfarenhet är en betydelsefull del av yngre forskares vidareutbildning och meritering. Institutionen stöder SAs önskan att förstärka forskningens internationalisering med tonvikt på den postdoktorala fasen genom att (1) underlätta post doc-vistelse vid utländska lärosäten och (2) ge riktat stöd till framgångsrika unga forskare som önskar återvända till SA efter genomförd postdoktoral utbildning utomlands (3) uppmuntra forskargrupper att rekrytera utländska kvalificerade post-docs. Institutionen vill också uppmuntra till att respektive forskargrupp undersöker möjligheten att en senior forskare avstår från vissa delar av sitt forskningsprogram till förmån för en yngre medarbetare.

Ad 7. Antalet huvudmän för forskningsanslag erhållna i nationell och internationell konkurrens vid institutionen/SA torde återspegla forskningens kvalitet, och åtgärder som stärker högklassig forskning generar därför med stor sannolikhet fler huvudmän för sådana medel. Därför vill institutionen prioritera ansökningar om externa medel för forskning samt att verka för att öka kvaliteten på ansökningarna genom att t.ex. att bistå med kollegial granskning. I detta syfte har ett antal erfarna forskare inom institutionen ställt sina tjänster till förfogande. Att ha en god samverkan med sjukvården och VG-regionen i syfte att stärka varandra och tillsammans öka vår konkurrenskraft är också viktigt. Dessutom kommer institutionen noggrant undersöka möjligheterna till EU-anslag och bevaka möjligheterna att söka pengar i det nybildade europeiska forskningsrådet (ERC). Det är också av betydelse att upprätthålla och om möjligt utöka antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, särskilt sådana som identifierats som ”high impact” inom respektive forskningsämne, samt att forskningsresultaten kommuniceras i internationella och nationella konferenser.

Ad 8-10. För att uppnå en tillfredställande utveckling för en institution med en verksamhet som inte enbart är förlagd till prekliniska enheter, utan även kliniska, är det viktigt att samarbetet med de områden inom sjukvården som berör institutionen fungerar väl. Kliniska verksamheter vid vår institution är neurologi, psykiatri inkl. barn- och ungdomspsykiatri, ögon och rehabiliteringsmedicin. Vi har under de senaste åren byggt upp en bra dialog och ett gott samarbete med område 2 som bl.a. lett fram till etableringen av Psykiatricentrum och som gett en god grund till vårt mål att etablera SA som ett av de två främsta psykiatriska forskningscentra i Sverige. Vi medverkar också i etablerandet av ett nytt centrum kring anorexi-vård och -forskning som startade under 2016 och en professur inom ämnet tillsattes under 2017. Målet är att under nästkommande 3-årsperiod utveckla ett lika fruktbart samarbete med Neurosjukvården inom sjukvårds-organisationen. Ett exempel är planerad uppstart av Epicare – ett europeiskt referensnätverk för komplexa och ovanliga epilepsier där Göteborgs epilepsigrupp är enda svenska representant. Epicare kommer att få stor betydelse för den högspecialiserade epilepsisjukvården inklusive epilepsikirurgiverksamheten vid neuroområdet och för den kliniska forskning som bedrivs kring dessa patienter. I samarbete med neurosjukvården planeras dessutom ett centrum för spinalskadevård som möjliggjorts genom en donation av Stenastiftelsen.

50

Under 2018 kommer ”Lundbergsstiftelsens centrum för njurforskning” att etableras vid sektionen för fysiologi. Satsningen på njurforskning möjliggörs av anslag från ”IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse”.

Ad 11. Under de kommande åren kommer professor Patrik Rorsman fortsätta att bygga upp en internationellt ledande forskningsenhet med inriktning mot metabol fysiologi vid institutionen.

Bemanningsplaner Övergripande mål för institutionen

Att ha en strategisk och systematisk plan för hur arbetet med inrättande/ återbesättning/ rekrytering av tjänster skall ske i dialog med ledningsgrupp och institutionsråd. Institutionen strävar också efter att ha goda verksamhetsförutsättningar för dem som rekryteras samt en god arbetsmiljö.

Institutionen har under året arbetat med en bemanningsplan med avseende fr.a. på vårt grundutbildningsuppdrag. Denna plan utgör ett viktigt underlag för att kunna förutse och planera behovet av tjänster med hänsyn till fr.a. pensionsavgångar. Bemanningsplanen har utarbetats i samarbete med de olika sektionerna och ämnesrepresentanterna och presenterats och diskuterats vid möte med institutionsstyrelsen/institutionsrådet. Detta dokument (v.g. se bilaga 2) kommer även att presenteras på ett av akademins ledningsgruppsmöten där samtliga institutioners bemanningsplaner kommer att presenteras och diskuteras.

Bilagor:

Bilaga 1. Strategidokument för administrationen

Bilaga 2. Bemanningsplaner

Bilaga 1. Strategidokument för administrationen

Övergripande vision

Institutionen ska ha en professionell administration som på ett rättssäkert och systematiskt sätt uppfyller de krav och behov som verksamheten har med hänsyn tagen till gällande lagar och regelverk. Följande fem mål måste uppfyllas för att institutionens vision ska nås:

1. Tydliga roller och rutiner

Framgångsfaktorer:

Strukturerade tjänster med tjänstebeskrivningar Mer specialiserade arbetsuppgifter Ta fram gemensamma lathundar och rutinbeskrivningar för hur olika ärenden

hanteras på institutionen där möjlighet och behov finns

2. En god arbetsmiljö

Framgångsfaktorer:

Tid att kunna göra ett bra jobb En fast arbetsplats/inte splittrad mellan flera fysiska platser Att vara/bli en arbetsplats som nya administratörer aktivt söker sig till Alla nyanställda administratörer ska tilldelas en fadder Alla ska ges möjlighet och tid att vara fadder

3. Relevant utbildning

Framgångsfaktorer:

Relevanta förkunskaper vid nyanställning och vid förändrade arbetsuppgifter God introduktion för nyanställda vid arbetsplatsen, såväl i de system som ska

hanteras, som övriga rutiner vid institutionen Tid för kompetensutveckling

4. Ett tydligt ledarskap

Framgångsfaktorer:

Tillgänglig och insatt chef Tydlig och fullständig delegationsordning Faktiska konsekvenser när någon bryter mot de regelverk vi har att följa

5. God kommunikation

Framgångsfaktorer:

Grupptillhörighet inom yrkesrollen, alla bör ingå i minst en arbetsgrupp Nätverk inom institutionen, fakulteten och GU Ta fram en kommunikationsplan för tydlig och omedelbar/snabb

informationsspridning

Planerade rekryteringar 2018

Motivering

Institution Tjänstebenämning Ämnesområde

Beskrivning av arbetsuppgifterna

(forskning, undervisning, administration,

ledningsuppdrag, klinisk tjänstgöring)

Anställningens betydelse för forskningen

Anställningens betydelse för utbildningen

inom institutionen/ämnesområdet (ämne,

program, nivå)

Beskrivning av anställningens

finansering

Neurovetenskap

och fysiologi/sekt f

farmakologi

Lektor/professor Biofarmaci 40% forskning, 40% undervisning, 20%

kommitté‐ och ledningsuppdrag

Förstärkning av forskningskompetensen och

underlättar den framtida försörjningen av

forskande och undervisande personal inom

ämnet

Säkerställer undervisningskompetens i

ämnet inom apotekar‐ och

receptarieprogrammet

Fakultetsmedel (som frigjorts i

samband med egenbegärd

uppsägning)

Neurovetenskap

och fysiologi/sekt f

farmakologi

Lektor/professor Biofarmaci 40% forskning, 40% undervisning, 20%

kommitté‐ och ledningsuppdrag

Förstärkning av forskningskompetensen och

underlättar den framtida försörjningen av

forskande och undervisande personal inom

ämnet

Säkerställer undervisningskompetens i

ämnet inom apotekar‐ och

receptarieprogrammet

Fakultetsmedel (som frigjorts i

samband med egenbegärd

uppsägning)

Neurovetenskap

och fysiologi/sekt

för psykiatri och

neurokemi

Lektor Neuropsykiatri Forskning, undevisning och administration

vad avser den kliniska forskningen vid

Minnesmottagningen, SU/Mölndal.

Tjänsteinnehavaren kommer att ingå i

klinikens verksamhets‐ledningsgrupp som

akademi‐representant och även vara del av

klinikens forskningsråd.

Tjänsten är en förutsättning för att

upprätthålla den kliniska forskningen inom

demensorsakande sjukdomar.


upprätthålla utbildningen om

demensorsakande sjukdomar.

SU finansierar tjänsten.

Neurovetenskap

och fysiologi/sekt

för psykiatri och

neurokemi

Professor Barn‐ och

ungdomspsykiatri

Forskning, undervisning och administration

vad avser den kliniska forskningen vid

Gillbergcentrum


upprätthålla den kliniska forskningen inom

neuropsykiatriska sjukdomar hos barn och

ungdomar.


upprätthålla utbildningen om

neuropsykiatriska sjukdomar hos barn och

ungdomar.


Neurovetenskap

och fysiologi/ Sekt

för psykiatri och

neurokemi

Lektor Vuxenpsykiatri Forskning, undevisning och administration

vad avser den kliniska forskningen inom

område Psykos, SU/Mölndal


vidareutveckla den kliniska och

translationella forskningen inom

psykossjukdomar.


långsiktigt upprätthålla och vidareutveckla

undervisningen om psykossjukdomar.


Neurovetenskap

och fysiologi/sekt

för psykiatri och

neurokemi

Forskarassistent Neurokemi Forskning inom klinisk neurokemi Biomarkörer för synaptisk och axonal

plasticitet är ett växande forskningsfält på

laboratoriet för klinisk neurokemi.

Ej aktuellt. Externa medel (VR och ERC)

Bilaga 2

Institutionen Tjänstebenämning Ämnesområde År Motivering

Neurovetenskap och

fysiologi/sekt f farmakologiLektor/professor Farmakologi 2019

Ersättning efter pensionsavgång. För att vidmaktåhålla

forskningskompetensen samt undervisningskompetens i ämnet

inom ett flertal utbildningar, inte minst apotekar‐ och

läkarprogrammet

Neurovetenskap och

fysiologi/sekt f farmakologiLektor/professor Farmakologi 2021

Ersättning efter pensionsavgång. För att vidmaktåhålla

forskningskompetensen samt undervisningskompetens i ämnet

inom ett flertal utbildningar, inte minst apotekar‐ och

läkarprogrammet

Neurovetenskap och fysiologi/

sekt f fysiologiProfessor/lektor Endokrin fysiologi 2021

Ersättning efter pensionsavgång ‐ fortsatt behov i grundutbildning

och för sektionens forskningsprofil

Neurovetenskap och

fysiologi/sekt f fysiologiProfessor/lektor Endokrin fysiologi 2022

Ersättning efter pensionsavgång ‐ fortsatt behov i grundutbildning

och för sektionens forskningsprofil

Inst neurovetenskap och

fysiologi/sekt f hälsa och

rehabilitering

Universitetslektor Logopedi 2019Heltidslektorat med inriktning mot språkstörningar hos barn.

Ersätter lektor som avslutar sin tjänst.



rehabilitering

Universitetslektor Audiologi 2019Halvtidslektorat med inriktning mot undervisning, handledning,

forskning, för att fylla undervisnings‐ och forskningsbehov



rehabilitering

Universitetslektor Logopedi 2020Halvtidslektorat med inriktning mot dysfagi. Undervisning och

handledning. Finns behov men finaniering ej klar.



rehabilitering

Universitetslektor Arbetsterapi2019 ‐

2020

Heltidslektorat med inriktning undervisning, handledning och

forskning. Ersätter lektorer som avslutar atl går ner i tjänst.

Sahlgrenska akademin Planerade rekryteringar 2019‐2022



rehabilitering

Universitetslektor Arbetsterapi 2022Heltidslektorat med inriktning undervisning, handledning och

forskning. Ersätter lektorer som avslutar sin tjänst.



rehabilitering

Universitetslektor Arbetsterapi 2022Heltidslektorat med inriktning undervisning, handledning och

forskning. Ersätter lektorer som avslutar sin tjänst.



rehabilitering

Universitetslektor Fysioterapi 2019Heltidslektorat med inriktning undervisning, handledning och

forskning. Ersätter lektor som avslutar sin tjänst.



rehabilitering

Universitetslektor Fysioterapi 2022Heltidslektorat med inriktning undervisning, handledning och

forskning. Ersätter lektor som avslutar sin tjänst.

Neurovetenskap och

fysiologi/sekt f klinisk

neurovetenskap

Universitetslektor Rehabiliteringsmedicin 2019

Stort undervisningsuppdrag på såväl grundutbildningsnivå som på

avancerad nivå. Aktiv forskargrupp. Svårt att klara med endast en

lärare. Detta påpekades i RED10 varför vi önskar lyfta detta till

fakultetsnivå då sektionen inte har medel till ytterligare en

lärartjänst i rehabiliteringsmedicin.

Neurovetenskap och


neurovetenskap

Lektorat/Professur Neurokirurgi 2021

Fram till januari 2019 har vi en klinisk professur i neurokirurgi där

planeringen är nya förhandlingar med SU, område 6, för

förlängning fram till innehavarens pensionering. Därefter

angeläget med en fakultetsfinansierad professur i neurokirurgi. SA

är enda medicinska fakulteten utan detta och de senaste åren har

forskningsaktiviteten i neurokirurgi i Göteborg ökat markant.

Neurovetenskap och


neurovetenskap

Lektorat/Professur Klinisk neurofysiologi 2022

Planerad återbesättning efter pensionering. Pensionsavgången

tidsmässigt inte säker ‐ nuvarande innehavare blir 65 år under år

2021 och har inte beslutat om han avser arbeta till 67 år.

Neurovetenskap och fysiologi/

Sekt för psykiatri och

neurokemi

Professur Vuxenpsykiatri 2022 Planerad återbesättning efter pensionering.

göteborgs universitet - 2018 v …...2 lilla fernströmpristagare vid sahlgrenska akademin. hon har...

Documents