Svensk tjänstehandel ─ omfattning, utveckling och betydelse

Pär HanssonTillväxtanalys och Örebro universitet

SCB i Örebro 1 mars 2011

Inledning och bakgrund

• Tjänstesektorns internationalisering2010 Tjänstehandel2011 Direktinvesteringar och globala värdekedjor

• Baseras på rapport tillsammans med Kent Eliasson och Markus Lindvert.Working paper/PM 2010:15 (www.tillvaxtanalys.se)

Egenskaper hos tjänster

• Intangibility

• Non-storability

• Heterogeneity

• Joint production

Olika sätt att tillhandahålla tjänster internationellt

Mode 1: Handel över gränserna i tjänster

Mode 2: Konsumenten förflyttar sig till producenten

Mode 3: Kommersiell närvaro utomlands (utländska direktinvesteringar)

Mode 4: Temporär förflyttning av individer utomlandsför att leverera tjänster

Olika sätt att bedriva internationellhandel i tjänster 2006

2%

41%41%

16%

Transaktioner övergränserKonsumtion utomlands

Kommersiell närvaroutomlandsTemporär flytt avarbetskraft utomlands

Källa: Hoekman och Kostecki (2009)

Den svenska tjänstehandeln

• Den internationella handeln i tjänster har vuxit snabbare än handeln i varor i Sverige och Sverige är sedan ett tiotal år tillbaka nettoexportör av tjänster

• Nedgången i ekonomin slog inte lika hårt mot tjänstehandeln som mot varuhandeln

• Andel av totalexporten relativt blygsam (30%), men blir större om man ser till förädlingsvärdeinnehåll

Varu- och tjänstehandelns utveckling 1993-

2010, 2000 priser miljarder kr

Källa: SCB Nationalräkenskaperna

Milj

arde

r kr

onor

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Import varorExport varorImport tjänsterExport tjänster

Exemplet Ipod

Förädlingsvärdeinnehåll i export

• Import av insatser i varuproduktion och i tjänsteproduktion

• Insatser av tjänster i varuproduktion och insatser av varor i tjänsteproduktion

Inhemskt bidrag och sektorns bidrag till exportvärdet i industrin och i tjänstesektorn

2005

83,2 %48,2 %Sektorns del av exportvärdet

87,7 %69,0 %Inhemsk del avexportvärdet

TjänsterSNI 40-95

IndustrinSNI 15-37

Utveckling av svensk varu- och tjänsteexport i ett internationellt perspektiv

• Världsmarknadsandelen för svensk varuexport har fallit trendmässigt från 1970 fram till idag

• Marknadsandelen för svensk tjänsteexport har haft en liknande utveckling fram till mitten av 1990-talet, men har på senare år stigit kraftigt

• Det anmärkningsvärda är det senare. Vilka delar av tjänsteexporten ligger bakom detta? Hur ser utvecklingen ut i Sverige jämfört med andra OECD-länder?

Sveriges andel av BNP, varuexport och tjänsteexport i världen 1960-2008

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Pro

cent

BNPVarorTjänster

Källa: Världsbanken och WTO

Olika kategoriers betydelse i tjänsteexporten 2009

16%

20%

3%

2%11%8%

36%

4%

Transporter

Resor

Kommunikation

Finansiella tjänster

Data och information

Licenser/royalties

Övriga affärstjänster

Övriga tjänster

”Revealed comparative advantage” RCA

RCA större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i produktion av tjänster i

( ) ( )OECDSviOECDiSvi XXXXRCA ///=

”Revealed comparative advantage” (RCA) inom olika tjänstegrupper 2008

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

Finansiella tjänster

Offentliga tjänster

Försäkringar

Byggtjänster

Resor

Transporter

Personliga tjänster

Licenser/royalties

Kommunikation

Övriga affärstjänster

Data och information

Tjänsteexport på sektorsnivå. Andel av den totala tjänsteexporten. Procent

0 5 10 15 20 25 30

Hotell, restauranger och rekreation

Stål- och metallindustri

Massa- och pappersindustri

Teknisk konsultverksamhet

Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet

Offentliga tjänster och annan service

Parti- och agenturhandel

Detaljhandel och motorfordonsservice

Maskin- och diverse konsumentvaror

Läkemedelsindustri

Transportmedelsindustri

Kredit och försäkring

IT- och kommunikation

Teleproduktindustri

Transporttjänster

Partiellt samband mellan andel sysselsattaoch total exportintensitet 2008

Byggverksamhet

Trävaru

Detaljhandel

Stål- och metall

Plast-, jord- och sten

Transporttjänster

Konfektion

Livsmedel

Hotell, restauranger och rekreation

Övriga företagstjänster

Parti- och agenturhandel

Maskin- och konsumentvaru

Massa- och papper

Offentlig tjänster och annan service

Transportmedel

Förlag och grafisk

Avfall, vatten- och kraft

Instrument

Bränsle- och kemisk

Teknisk konsultverksamhet

IT- och kommunikationstjänster

Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet

TeleproduktFoU

Läkemedel

-2-1

01

2ln

exp

ortin

tens

itet

-1 -.5 0 .5 1ln andel högskoleutbildade

Resursanvändning och export påbransch- och på företagsnivå

• Sveriges internationella konkurrenskraft förefaller vara god i branscher med en välutbildad arbetskraft och det gäller såväl i industri- som tjänstebranscher

• Svensk industri uppvisar en bra internationell konkurrenskraft i fysiskt kapitalintensiva branscher medan motsvarande resultat dock inte gäller för svenska tjänstebranscher

• Exporterande företag tenderar att ha en mer välutbildad arbetskraft än företag som inte är exportörer och att detta resultat framför allt gäller för tjänsteexporterande företag.

Samspel mellan tjänstesektor och varuexport

• Tjänsteinnehållet i varuexporten ökar med stigande inkomstnivå och kopplingarna mellan tjänster och tillverkning har förstärkts på senare tid

• Ökad tillgänglighet till utländska företagstjänster, genom import och direktinvesteringar, förfaller leda till förbättrad internationell konkurrenskraft särskilt i branscher som är humankapitalintensiva och som använder mer avancerad teknologi

• Internationella kommunikationskostnader betyder mycket framför allt för exportutvecklingen i högt värderade, differentierade produkter och mindre för homogena varor av bulkkaraktär

Exponering för internationell handel inom tjänstesektorn

• Historiskt har industrin betraktats som ”tradable” och tjänstesektorn som ”non-tradable”

• I praktiken råder en betydande heterogenitet inom tjänstesektorn

• Hur kan man på detaljerad nivå identifiera inom vilka branscher det finns internationell handel (eller i vilka det potentiellt skulle kunna finnas)?

Grundläggande ide

• Baserat på den regionala koncentrationen av olika aktiviteter inom tjänstesektorn i Sverige försöker vi identifiera i vilka branscher internationell handel tycks förekomma

• I aktiviteter där det förekommer regional handel finns det även en potential för internationell handel

Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005

0 .2 .4 .6 .8 1Ginikoefficienter

ByggverksamhetUtbildning

FastighetsverksamhetHälso och sjukvård

Offentlig förvaltningParti och detaljhandel

El, gas och vattenAnnan service

Hotell och restaurangUthyrning

FöretagstjänsterTransport och kommunikationJordbruk, skogbruk och fiske

Finansiell verksamhetTillverkning

Utvinning

Sysselsättning i branscher exponerade (eller potent iellt exponerade) för internationell handel, 2005

Icke exponerad verksamhet58,4%

Jordbruk, skogsbruk och utvinning 2,1 %

Tillverkning 17,1 %

Parti- och detaljhandel 4,1 %

Transporter och kommunikation 2,7 %

Finansiell verksamhet 2,0 %

Företagstjänster 8,2 %

Tjänster, övrigt 5,4 %

Sysselsatta i exponerade branscher fördelade på tjän ster, tillverkning och övrigt, 2005

Övrigt5 %

Tjänster58 %Tillverkning

41 %

Kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft i exponerade

branscher fördelad på tjänster, tillverkning och övri gt, 2005

Kvalificerad arbetskraft Mindre kvalificerad arbetsk raft

Övrigt 2 %

Tjänster 71 %

Tillverkning27 %

Tillverkning 49 %

Tjänster 44 %

Övrigt 7 %

Sysselsättning i icke-exponerad tjänstesektor, expo nerad tjänstesektor och industrin, 1990-2005

10.7-3.8-18715.23.39711.20.7-62∆05-90

23.217.570646.922.492634.559.62 4082005

12.521.389431.719.182923.458.92 4701990

Skill kvot

AndelTusen-tal

Skill-kvot

AndelTusen-tal

Skillkvot

AndelTusen-tal

Tillverknings-industrin

Exponeradtjänstesektor

Icke-exponeradtjänstesektor

År

Anmärkningar: Sysselsatta i primära näringar (SNI 01-14) är exkluderade. “Skillkvoten” är andelen kvalificerad arbetskraft, där kvalificerad arbetskraft definieras som sysselsatta med någon form av eftergymnasial utbildning. Andelar och “skillkvoter” är i procent.

Antal universitetsexamina som andel av befolkningen i åldersgruppen 20-24 år, 1978-2009

02

46

810

12P

roce

nt

1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008

Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken.

Import av industrivaror från låglöneländer som ande l av förbrukningen i Sverige och sysselsättningsandelen i

svenska MNF:s dotterföretag i låglöneländer, 1980-2 006

1015

2025

30S

ysse

lsät

tnin

g M

NF lå

glön

elän

der

(P

roce

nt)

05

1015

Impo

rt lå

glön

elä

nder

(P

roce

nt)

1980 1985 1990 1995 2000 2005

Import 1979-1994 Import 1998-2006MNF sysselsättning 1979-2006

Källa: SCB Utrikeshandelsstatistiken och Tillväxtanalys Svenska multinationella företag med verksamhet utomlands.

Slutsatser

• Underskattning av tjänstesektorns betydelse i den internationella handeln

• Tjänstehandelsstatistiken måste utvecklas

• Den del av tjänstesektorn som är exponerad för internationell handel är sysselsättningsmässigt minst lika stor som industrin och växande

• Sverige är internationellt konkurrenskraftigt i humankapitalintensiva tjänstebranscher