sydkustens årsrapport 2010

1Sydkustens landskapsförbund

Årsrapport 2010Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisati on för de två-språkiga kommunerna i södra Finland.

Sydkustens landskapsförbund arbetar för att förverkliga sitt upp-drag att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsätt ningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kom-petens, kopplad ti ll fi nansiering från både den off entliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisati on som har fl exibilitet, likviditet och legiti mitet att agera i svenskt ut-vecklingsarbete.

Medlemskommuner:Borgå stadEsbo stadGrankulla stadHangö stadHelsingfors stadIngå kommunKimitoöns kommunKyrkslätt s kommun

Lappträsks kommunLovisa stadRaseborgs stadSibbo kommunSjundeå kommunVanda stadVäståbolands stadÅbo stad

Projektorganisation

Sakkunnigorganisation

Samarbetsorganisation

Sekreterarorganisation

2 Sydkustens landskapsförbund


INNEHÅLL

INLEDNING 4

1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 4

1.1 Styrelse och arbetsutskott 61.2 Personalen 71.3 Finansieringen 8

2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING 9

2.1 Dagvården 92.2 Utbildningsfrågor och lärarti llgång 102.3 Morgon- och eft ermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet 11

3 SEMINARIER OCH KURSER 18

3.1 Lördagsseminariet x 3 183.2 Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framti den? 20

4 KULTUR OCH PROJEKT 21

4.1 Ordkonsten 214.2 Rådgivningsprojektet ”Dubbelt så roligt – Molempi parempi” 264.3 VårKultur 274.4 Nordiska röster 294.5 Produforum Åboland 304.6 Borgåmott agningen 335 Informati on 34

BILAGOR 37

Föreläsare och gäster under året 40Gästande berätt are under Nordiska rösters berätt arfesti val 2010 41

Kurser, utbildningsdagar, fortbildning som Sydkusten ordnat 42

Seminarium/konferenser, mässor och större evenemang som Sydkusten ordnat och/eller deltagit i 42

Produforums fasta aktörer under 2010 43

Produforums föreläsare och gäster under året 44

Sydkustens webbplatser 45

Egna anteckningar 46


Nylands svenska landskapsförbund som fungerat sedan 1959 och Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i syft e att bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna.

INLEDNING Sydkustens landskapsförbund r.f. har en mångfasetterad verksamhet inom ramen för sitt uppdrag, att bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor samt främja de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. För att ge läsaren en mera detaljerad informa-tion om de olika åtaganden förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberät-telsen, som fi nns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 25 mars 2010 fram till förbundsmötet den 7 april 2011. Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samar-betsparter och fi nansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskus-sion.

1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I Sydkustens medlemskommuner bor drygt hälften av landets svenskspråkiga befolkning. Antalet medlemskommuner har förändrats i takt med att kommunfusioner ägt rum. Landskapen Nyland och Östra Nyland har sedan årsskiftet slagits ihop till landskapet Nyland. I landskapet Nyland är medlemskommunerna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemskommunerna Kimitoön, Väståboland och Åbo.

Sydkusten ser som sin uppgift att ge medlemskommunerna redskap med vilka kommu-nerna kan erbjuda och utveckla högklassiga utbildnings- och kulturtjänster för sin svensk-språkiga befolkning. Förbundets arbetssätt och ett aktivt arbete för att bredda fi nansie-ringsbasen för verksamheten, möjliggör tillförande av service inom utbildning och kultur för den svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlemskommunerna.

Sydkustens landskapsförbund r.f. har i enlighet med stadgarna arbetat med att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet och bevakat frågor som har speciell relevans för den fi nlandssvenska befolkningen. Att kontinuerligt stärka förbundet som medlemskommunernas verktyg i uppgiften att utveckla de svenska bildningstjänsterna och att samtidigt bevaka och försäkra Sydkustens verksamhetsvillkor i framtiden, har varit en dubbel utmaning för förbundets ledning. Med hänsyn till ekonomiska och personella resurser har förbundets verksamhet skötts fram-gångsrikt och med gott resultat.

Metoden att bygga upp och stärka nätverk mellan aktörer med ansvar för svenska tjänster är betydelsefullt för fungerande svenska lösningar. En aktiv kontakt med medlemskom-


munerna är en förutsättning för att på bästa möjliga sätt i verksamheten stöda kommu-nerna. Därför strävar Sydkusten att ständigt bredda kontaktytan till medlemskommu-nerna. Förbundsmötet utgör den formella kontakten, som kompletteras av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner deltar i Sydkustens verksamhet. Medlemmarna i våra förtroendeorgan drar i egenskap av kommunernas representanter upp riktlinjer för verksamheten.

I olika projekt- och arbetsgrupper byggs verksamheten i praktiken upp. Därtill träffar vi ett stort antal för Svenskfi nland centrala sakkunniga, kulturaktörer, eftisledare, dag-vårdspersonal och övriga pedagoger på de seminarier, kurser och träffar som vi ordnar. Sydkusten är en mötesplats där engagerade människor träffas, där behov och möjligheter synliggörs och ventileras och där initiativ förädlas till projektplaner och verksamhet för Svenskfi nland.

Vid förbundsmötet 2010 fastställdes de strategiska tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten.

• Sydkusten främjar den svenskspråkiga befolkningens allmänna och gemen-samma intressen genom att bevaka förändringar i de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och även handla utgående från dem. Samlad information och koordinering mellan olika aktörer i Svenskfi nland är viktig. Sydkusten bygger upp nätverk mellan politiskt förtroendevalda, anställ-da och övriga aktörer med ansvar för svenska tjänster. Genom täta kontakter stärks förtroendet mellan aktörerna och skapar bättre förutsättningar för be-främjandet av förbundets uppdrag. Sämre förutsättningar för att upprätthålla strukturer på svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera, framförallt inom de delar av Sydkustens verksamhetsområde där fi nskan är huvudspråk. Sydkusten fungerar som plattform för diskussioner och redskap för handling.

• Barnen och de unga samt den fi nlandssvenska skolan, dagvården och eftis- och fritidsverksamheten är centrala i all verksamhet som Sydkusten bedriver. Syd-kusten arbetar med att ge upprätthållarna av eftisverksamhet i Svenskfi nland optimala förutsättningar att utveckla verksamheten till en kulturbärande in-stitution. Sydkusten arbetar även tillsammans med de nationella aktörerna för att utveckla skolornas klubbverksamhet på svenska i Finland. Vi utvecklar en attraktiv modersmålsstärkande verksamhet genom Ordkonsten, inom ordverk-städerna, den grundläggande undervisningen i ordkonst, lägerverksamhet och berättarfestivaler. I samarbete med kommuner, föreningar och församlingar stärker vi begreppet svensk fritid.

• Anställda på ”verkstadsgolvet” i våra svenska daghem, skolor, eftisar, på råd-givningen, i organisationerna och inom den kommunala kultursektorn är vik-


tiga målgrupper och samarbetsparter för Sydkusten. En växande utmaning för kommunerna är svenskspråkig arbetskraft och utbildning till dessa yrken och områden. Genom att upprätthålla nätverk och grupper och sammanföra såväl sakkunniga, personer som arbetar inom viktiga yrkessegment och som besluts-fattare, samt bistå vid personalrekrytering till skola och daghem, stöder Sydkus-ten medlemskommunerna.

• Användningen av Sydkustens tjänster varierar i kommunerna. För att göra Syd-kustens tjänster mera lättillgängliga och synliga för medlemskommunerna vill vi kontinuerligt utveckla och effektivera informationen. Vårt mål är att varje subregion inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva. Regelbundna infor-mationsbrev till kommunerna och en ökad dialog till såväl tjänstemän som förtroendevalda skall förverkligas.

1.1 Styrelse och arbetsutskott Vid förbundsmötet valdes Maria Björnberg-Enckell till ordförande för år 2010. Som vice ordförande har Holger Wickström och Lena Sjöberg-Tuominen fungerat. Arbetsut-skottet har bestått av presidiemedlemmarna Maria Björnberg-Enckell, Holger Wickström, Lena Sjöberg-Tuominen samt styrelsemedlemmarna Bo Grönholm, Jessica Lerche, Rikard Lindström och Christel von Frenckell-Ramberg.

Medlemmar i styrelsen har varit:

Ordinarie Ersätt areMonica Björkman, sfp Esbo Stefan Åstrand, sfp Vanda

Roger Engblom, sfp Raseborg Margita Nylander, sfp Ingå

Bo Grönholm, saml Esbo Josefi n Gustafsson, saml Helsingfors

Rikard Lindström, sfp Borgå Monika Zakowski, sfp Sibbo

Inger Wretdal, sfp Kimitoön Cathina Wretdal-Lindström, sfp Kimitoön

Mikael Hiltunen, sdp Åbo Susann Björkfors, sdp, Väståboland

Christel v. Martens, sdp Helsingfors Monica Friberg-Välimäki, sdp Vanda

Thorrolf Sjölund, saml Kyrkslätt Anssi Holmström, saml Åbo

Birgitt a Gran, vf Hangö Joonas Leppänen, vf Helsingfors

Lena Sjöberg-Tuominen, gröna Helsingfors Flemming Bergh, gröna Kyrkslätt

Nina Fabricius, sfp Helsingfors Björn Fant, sfp Helsingfors

Christel von Frenckell-Ramberg, sfp Åbo Birgitt a Bröckl, sfp Väståboland

Hans Hellner, sfp Lovisa Leena Lindfors, sfp Lovisa

Holger Wickström, sdp Raseborg Ulf Lindström, sdp Hangö

Jessica Lerche, sfp Grankulla Anna-Lena Saarinen, sfp Vanda

Mariella Ramstedt, sfp Väståboland Stefan Sandström, sfp Sibbo


1.2 PersonalenFörbundet har två kanslier, ett i Helsingfors, Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. På kans-liet i Helsingfors arbetade förbundets direktör Agneta Eriksson, utveck-lingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Sophie Kawecki, mo-derskapsledig fr.o.m. 4.8.2010. Som hennes vikarie har Heidi af Heurlin fungerat. I Helsingfors jobbade även planerare Carita Lundin, som gick i pension den 31.1.2011. Hon tillträdde som Sydkustens land-skapsförbunds första direktör 1.1.2000 och avgick från direk-törsuppgifterna på hösten 2008 och bereddes en tjänst som pla-nerare. Hon har arbetat 40 % och slutfört rådgivningsprojektet ”Dubbelt så roligt – Molempi parempi”. Carita Lundin avtack-ades vid en mottagning den 13.1.2011. Personalen i Pargas har varit kulturkoordinator Lena Långbacka och kulturproducent Michelle Mattfolk som under året varit stationerad i Åboland. Kristin Mattsson har fungerat som projektchef för Produforum Åboland från och med 7.1.2010 . Fyra praktikanter har under verksamhetsåret fått praktik vid Pargaskontoret: Ida Ridberg, Kulturproducent, Novia, 1.2 - 31.5.2010, Maria Lehtonen, Restonom, Novia, 19.4 – 23.6.2010, Lisa Nylund, litteratur-vetenskap, Åbo Akademi, 9.9–8.11.2010 och Catarina Ahlstrand-Jalonen, samhällspeda-gog, Novia 10.1–23.2.2011. Ett stort antal timanställda ordverkstadsledare och med arvo-den avlönade personer har medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. Sydkustens data- och internetservice handhas av Nudata Ab.

Vardagen på Sydkusten fylls av möten, projektarbete, planering av seminarier, uppdate-ring av nätsidor, ekonomiförvaltning och administration av arbetsutskottets, styrelsens, projektgruppers, lärarrekryteringsgruppens samt medie- och intressebevakning. Kon-takten mellan de båda kontoren fungerar förutom genom regelbundna veckomöten per Skype, per e-post, telefon och täta besök.

Personaldagar under vår och höst för att planera verksamheten hör till rutinerna. I normal ordning har utvecklingssamtal ingått i årets verksamhet. Enligt individuella öns-kemål och behov har personalen haft möjlighet att delta i fortbildning och kompetens-utveckling. Sydkusten köper företagshälsovårdstjänsterna av Helsingfors stad och Västå-bolands stad.


1.3 FinansieringenEtt fortlöpande arbete för att stärka förbundets ekonomi har resulterat i en stabil likviditet vilket ger en god bas för verksamheten. Via Sydkusten kan kanaliseras såväl EU fi nansiering, nationella medel samt privata fond- och stiftelsebidrag för verksamhet som gagnar med-lemskommunerna inom den kompetens som förbundet besitter. I en projektorganisation behövs det ekonomiska rörelseutrymmet för kostnader som planering av nya projekt och anskaffning av extern fi nansiering kräver. Stabil likviditet är en förutsättning för att kunna ta sig an stora projekt såsom det ESF- fi nansierade Produforum Åboland. Sydkusten vill vara en resursgenerator som möjliggör genomförandet av projekt som kräver extern fi nansiering i kommunerna. Medlemsavgifterna utgör 37 % av intäkterna. Den övriga medelanskaff-ningen sker i huvudsak via fonder och stiftelser samt genom statliga bidrag.

Intäkter 2010 euro %

Medlemsavgift er 229 470 37 %

Fonder och sti ft elser 251 753 41 %

Stat och kommun 98 932 16 %

Övriga bidrag, deltagaravg. 37 827 6 %

Sammanlagt 617 983 100 %

Utgift er 2010 Resultat 2010 %

Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden 394 075 64 %

Kansli, admin. 100 019 16 %

Köptjänster 27 467 4 %

Övriga personalkostnader 22 679 4 %

Möten och seminarier 54 624 9 %

Styrelse och förtroendemän 10 037 2 %

Avskrivningar 1 945 0 %

Medlemsavgift er 190 0 %

Sammanlagt, utgift er 611 037 100 %

euro %

29 470 37 %

51 753 41 %

98 932 16 %

2010 %


2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING Tillgången på behörig, motiverad och kompetent personal på våra daghem och i våra skolor samt inom morgon- och eftermiddagsverksamheten är en uppgift som Sydkusten målmedvetet arbetat med. En av de mest centrala uppgifterna för Sydkusten är alltjämt att öka utbudet av behöriga lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i södra Finland. Det här arbetet är kontinuerligt och vi har genom olika arbetsgrupper, informa-tion och konkreta handlingar verkat för att förbättra tillgången på pedagoger. Trots att läget är något bättre för grundskolans del än för några år sedan är tillgången på lärare inte tillräklig. Endast ca tre av fyra lärare av de som fi nns i klassrummen och sköter un-dervisningen i södra Finland är behöriga. Detta beror bl.a. på att tillgången på behöriga vikarier inte är tillräcklig. Det råder också brist på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare. Yrkeslärarsituationen är mycket svår. Tillgången på barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i södra Finland är fortsättningsvis ytterst bekymmersam. En i det närmaste akut brist på närvårdare råder inom dagvården på många håll. Särskilt i hu-vudstadsregionen med omnejd är läget svårt. Sydkusten har genom olika insatser arbetat för att upphjälpa situationen och fokusera på problemet.

2.1 DagvårdenProblemet med bristen på behörig dagvårdspersonal i södra Finland, framförallt i huvud-stadsregionen, har varit långvarigt och strukturellt. De tillfälliga åtgärder som vidtagits för att upphjälpa läget har inte varit tillräckliga.

Barnträdgårdslärarutbildning i HelsingforsFör att råda bot på det svåra läget har Sydkustens landskapsförbund aktivt och systema-tiskt arbetat för att få en permanent barnträdgårdslärarutbildning på svenska till södra Finland. På hösten 2011 startar en ny utbildning som ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Åbo akademi och yrkeshögskolan Arcada. Utbildningen går genomgående på svenska. Utbildningsprogrammet är uppgjort med tanke på de behov som språkligt och socialt fi nns i huvudstadsregionen. Sydkusten har förmedlat informa-tion om barnträdgårdslärarutbild-ningen till skolor, daghem och till de läroinrättningar som utbildar personal till dagvårdsbranschen.

”Vad är kvalitati vt god dagvård?” 3.9.2010. För att synliggöra den nya barn-trädgårdslärarutbildningen och ge möjlighet att diskutera dess inne-håll ordnade Sydkusten ett semi-narium i september. Vid seminariet


gavs information om utbildningen i Helsingfors och diskuterades kvalitetsaspekter i dag-vården. Seminariet riktade sig främst till dagvårdsadministratörer. Bl.a. representanter för Helsingfors universitet beskrev innehållet i den nya utbildningen som startar hösten 2011. Seminariet hade ca 40 deltagare.

Rekrytering Som en konkret åtgärd för att förbättra personalläget i dagvården har Sydkusten sam-manställt en rekryteringsbroschyr, för att bistå kommunerna att värva nyutexaminerade. “Kom och jobba inom dagvården” har utkommit två gånger, den första våren 2010 och den andra i januari 2011. Alla medlemskommuner inbjöds att delta i broschyren med uppgifter om den egna kommunens situation (våren 2010 deltog 9 av medlemskommu-nerna i rekryteringsbroschyren, vintern 2011 12 st.). I broschyren fi nns bl.a. information om de lediga tjänster som för tillfället fi nns inom den svenska dagvården i medlemskom-munerna. Broschyren har distribuerats via de läroinrättningar som utbildar personal till dagvårdsbranschen.

Stöd ti ll dagvårdsadministratörer Genom den ständiga bristen på personal är kvaliteten på den svenska dagvården hotad i många av våra medlemskommuner. Som motåtgärd har Sydkusten gett dagvårdsadminis-tratörerna stöd i form av möten där problemkommunerna tillsammans med representan-ter för utbildningsenheterna diskuterar och söker lösningar. En grupp med dagvårdsad-ministratörer från huvudstadsregionens fyra kommuner och Sibbo, Kyrkslätt och Borgå samt en representant för barnpedagogiska enheten i Jakobstad och utbildningsenhetens Arcada och Prakticum har kompletterat arbetet med sin specialkompetens. Gruppen har hållit möten på regelbunden basis 19.3.2010, 16.4.2010, 21.10.2010, 19.11.2010 och 28.1.2011. För personalen inom dagvården erbjuder Sydkusten den traditionella högklas-siga fortbildningsdagen på Arcada där närmare trehundra dagisanställda får känna att de är uppskattade medlemmar i en stor och för fi nlandssvenskarna betydelsefull yrkesgrupp. Under 2010 ordnades även fortbildning i Raseborg och Kimitoön (se sid 18).

2.2 Utbildningsfrågor och lärarti llgångTrots att tillgången på lärare i våra grundskolor förbättrats råder ännu ett läge, som inte kan anses tillfredsställande, inom hela undervisningssektorn i södra Finland. Andelen obe-höriga som de facto fi nns i klassrummen på alla stadier är ännu alltför stor. Det är svårt för kommunerna att få behöriga vikarier. Det råder också brist på speciallärare, specialklasslä-rare och vissa ämneslärare och yrkeslärare.

Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildningSydkustens landskapsförbund upprätthåller sedan många år en grupp för personal inom dagvård och utbildning. Bristen på lärare i södra Finland har varit anledningen till att gruppen sammankallats. I gruppen sitter bl.a. huvudstadsregionens svenska utbildnings-


direktörer samt representanter för Finlands svenska lärarförbund, Kommunförbundet, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors uni-versitets beteendevetenskapliga fakultet och Svenska Kulturfonden. Detta är det enda fo-rum som regelbundet samlar dessa aktörer runt samma bord. Syftet med gruppen är att diskutera aktuella teman och frågeställningar som berör dagvård och utbildning, så som tillgången på behörig dagvårds- och utbildningspersonal, förändringar i lagstiftningen och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt främja samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för att tillgodose behovet av lärare i de fi nlandssvenska skolorna. Grup-pen har hållit fyra möten under året (15.3.2010, 8.10.2010, 1.12.2010 och 14.2.2011). En fråga som tagits upp till behandling under året är frågan om hur man skall få tillgång till relevant statistik över den faktiska tillgången på och behovet av lärare. Gruppen har också efterlyst en tätare kontakt med lärarutbildningen och kontaktat rektor för ÅA om ett möte för att diskutera lärartillgången och de nya lärarnas färdigheter för arbetsmarkna-den i södra Finland. Som gruppens ordförande fungerar Maria Björnberg-Enckell. Övriga deltagare i gruppens möten under året har varit, Niclas Grönholm, Niclas Rönnholm och Nina Fabricius (Helsingfors), Berndt-Johan Lindström, (Vanda) Barbro Högström (Esbo), Bjarne Mollgren (Grankulla), Veronica Granö-Suomalainen (Svenska Kulturfon-den), Dan Johansson och Christer Holmlund (Finlands svenska lärarförbund), Gunilla Holm (Helsingfors universitet), Kurt Torsell (Finlands kommunförbund), Michaela Lit-hén, Michael Uljens (Åbo Akademi i Vasa), Maj-Len Engelholm/Annika Westerholm (Utbildningsstyrelsen) och Agneta Eriksson (Sydkustens landskapsförbund). Som sekre-terare har Sophie Kawecki/Heidi av Heurlin från Sydkustens landskapsförbund fungerat.

Defi niti on av svensk dagvård och skolaEn styrgrupp har tillsatts av Sydkustens arbetsutskott för driva ett arbete som strävar till att sammanställa en beskrivning av svensk skola och dagvård för Svenskfi nland. Gruppen består av Johan Aura, Utbildningsstyrelsen, Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden, Barbro Högström, Esbo, Ulrika Lundberg Väståboland, Rolf Sundqvist, Pedersöre samt Agneta Eriksson, Sydkusten. Arbete beräknas pågå i minst ett år och skall resultera i en beskrivning som skall vara ett stöd för alla som berörs av utbildningsväsendet i kommu-nerna. Olika referensgrupper och experter kommer att knytas till arbetet.

Vett och eti kett på nätetSydkusten har under året följt upp frågor kring webbsäkerhet genom att i samarbete med Sällskapet för mediefostran erbjuda skolorna i Nyland ett informationspaket om Vett och etikett på nätet. Endast två skolor meddelade intresse för att få information. Informations-tillfällena ordnades den 5.10.2010 i Karis och den 6.10.2010 i Lovisa.

2.3 Morgon- och eft ermiddagsverksamhet och skolans klubb-verksamhet

Morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans klubbverk-


samhet har en betydande plats i Sydkustens verksamhet och 2010 har varit ett aktivt år med olika aktiviteter, seminarier, möten och samarbetsprojekt. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för olika aktörer inom verksam-heten i Svenskfi nland. Gruppen har sammankommit till fyra möten under det gångna året. Eva-Lotta Backman-Winqvist fungerade som ordförande fram till januari 2011 då Stina Forsberg tog över ordförandeskapet.

Det fi nns ett klart behov på fältet av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten på svenska. Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare på fältet är idag ganska ensamma i sitt arbete och de upplever ett mervärde av sakkunskap, regelbunden information, möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen. Ingen annan instans än Sydkusten har idag möjlighet att handha detta omfattande helhetsansvar i Svenskfi nland.

Monica Martens-Seppelin från Sydkusten har som Svenskfi nlands representant deltagit i det nationella utvecklingsnätverket för morgon- och eftermiddagsverksamhet vid Utbild-ningsstyrelsen. Nätverket omfattar också utvecklingen av skolans klubbverksamhet. Som andra kontaktperson för klubbverksamheten i det svenska nätverket fungerar rektor Inger Nabb från Vasa.

Nati onella utvecklingsnätverket Sydkusten deltar tillsammans med UBS svenska linje som Svenskfi nlands representant i det nationella utvecklingsnätverket för morgon- och efter-middagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regio-nala nätverk och leds av projektchef Riitta Rajala på Utbildningsstyrel-sen, som sammankallat till gemensamma arbetsmöten, 5 heldagsmöten har hållits under år 2010 (20.1, 25.3, 28.4, 6.9 och 30.11)

Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och infor-mationen till de tvåspråkiga kommunerna och de svenska eftisarna samt medverkar i ut-vecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. År 2010 fanns det i Svenskfi nland dryga 250 svensk- eller tvåspråkiga eftisar i Svenskfi nland. Det svenskspråkiga nätverket består av 34 kommuner (33 fr.o.m. 1.1.2011). Under året har tyngdpunkten i arbetet va-rit att förenhetliga verksamheten, att stärka eftisledarnas yrkeskompetens samt höja verk-samhetens kvalitet. Den tredje nationella uppföljningen av morgon- och eftermiddags-verksamheten gjordes våren 2010. Denna gång riktade sig frågorna till koordinatorerna och de tjänstemän som ansvarar för verksamheten i kommunen. Under verksamhetsåret präglades det nationella utvecklingsarbetet av förnyelsen av grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten. De nya grunderna godkändes i januari 2011 och tas i bruk i augusti 2011. Under året har också en storsatsning på mediefostran gjorts för eftisverk-samheten i och med att en ny webbportal www.suurimediaseikkaulu.fi utarbetats och lanserades hösten 2010 på både fi nska och svenska. Programmet fi nansierades och leddes


av Undervisningsministeriet. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet syn-liggjort de språkliga aspekterna på verksamheten och behovet av en förvaltning som både beaktar och sköter båda språkgruppernas verksamhet

Kartläggning av morgon- och eft ermiddagsverksamheten i Svenskfi nlandSydkustens landskapsförbund utförde i november 2010 en kartläggning av morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfi nland. Vi riktade en enkät till samtliga ledare som jobbar på ett svenskt eller tvåspråkigt eftis i Finland. Avsikten är att få en heltäckande bild av och kartlägga den nuvarande situationen för att bättre kunna utveckla och förbättra morgon- och eftermiddagsverksamheten och yrket som eftisledare. Sammanlagt 227 le-dare besvarade den elektroniska enkäten som bestod av 47 frågor. Det fanns tid att besvara enkäten t.o.m. 30.11.2010 och under vintern 2010-2011 sammanställs och analyseras svaren.

Några plock ur resultatet:

• Idag fi nns det ca 250 svenskspråkiga eft isar, de fl esta fi nns i Nyland nästan 50 %, knappa 40 % fi nns i Österbott en (195 eft isar 2004)

• De fl esta upprätt hålls av en kommun/stad (45 %) Folkhälsan 18 %, Församling 16 %, förening eller annan 21 %. Trenden går mot att kommunen allt oft are blir upp-rätt hållare. I Österbott en är det vanligare att kommunen är upprätt hållare, i södra Finland vanligare att Folkhälsan och föreningar är producenter.

• 88 % av eft isarna är enspråkigt svenska, 12 % tvåspråkiga (t.ex. i Borgå och Rase-borg är det vanligt med tvåspråkiga eft isar)

• 92 % av de anställda är kvinnor och 8 % är män. Andelen män har ökat sedan senaste kartläggning.

• Ålderstrukturen är ganska jämn, de fl esta ledarna är 40-50 åringar• Av anställningsförhållandena är 60 % fortlöpande, 40 % ti dsbundna• Av ledarna är 33 % helti dsanställda och 67 % delti dsanställda• Av de som har ett delti darbete önskar sig knappa 50 % ett helti dsarbete• 32 % av alla eft isledare är permitt erade under läsåret 2010-2011, 12 % vet ej. De

fl esta är permitt erade under sommarlovet• Exakt 50 % av alla eft isar fi nns i skolans byggnad och 50 % utanför, ca 1/3 upplever

att utrymmen inte är ändamålsenliga• Ca 80 % av ledarna är behöriga • Mest uppskatt ade känner sig eft isledarna av barnen och föräldrarna, minst av po-

liti ska beslutsfatt are och av rektorer och lärare• Överlag är ledarna mycket nöjda med sitt jobb tack vare den glädje och respons

barnen ger. Mest missnöjd är man över lön och arbetsförhållanden. Vikti ga frågor är barnens trygghet och trivseln, att kunna se barnen som individer, arbetsförhål-landen samt samarbetet med skola och hem.

En rapport sammanställs och publiceras våren 2011 och vid ett seminarium diskuteras resultatet och verksamheten i ett större forum.


Regionala träff ar, kurser och mötenSydkusten har under året i samarbete med Utbildningsstyrelsen arrangerat sex regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna. De re-gionala mötena hölls i Vasa (12.4 och 4.10), Åbo (19.4), Väståboland (15.10) Helsingfors (23.4 och 13.10). På mötena behandlades aktuella frågor inom verksamheten och goda ex-empel på hur verksamheten kan ordnas presenterades. Samtliga tillfällen var gemensamma för både eftis- och klubbansvariga i kommunerna.

Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade le-dare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samar-bete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka studerande till yrkesutbildningarna. Vi har också samarbete med bl.a. Åbo Akademi och Educode gällande fortbildning för eftis- och klubbledare och har dessutom ordnat egna kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra.

TemakurserVåren 2010 ordnade Sydkusten i samarbete med Produforum tre kurser ”Ordkonstnärlig dramaverkstad” med gruppdynamik och drama som tema. Kurserna ordnades 7.4 i Esbo, 14.4 i Åbo och 21.4 i Vasa. I samband med kurserna ordnades ett barnkulturforum dit lokala och regionala aktörer hade inbjudits till diskussion kring hur barnkulturen kunde utvecklas på respektive region.

Eft is- och klubbledare på kursen ord-konstnärlig dramaverkstad på WeeGee-huset i Esbo 7.4.2010 (ti ll höger) och

14.4 på Gillegården i Åbo (nere)

Hösten 2010 ordnade Sydkusten tillsammans med Martaförbundet och Nylands hantverk sammanlagt fyra ”Skrotverkstäder” på olika orter. Deltagarna fi ck information om åter-vinning och hållbar livsstil, tips och idéer för hur man med enkla och billiga medel kan


göra fi na och roliga saker med barn. Kursledare var Mariella Kronqvist från Nylands hantverk. Stina Forsberg från Marthaförbundet och Monica Mar-tens-Seppelin från Sydkusten deltog med allmän information på alla kurser. Kurserna var mycket uppskattade och de fyra kurserna hade sammanlagt 58 deltagare.

Dessa regionala träffar och kurser ord-nades inom ramen för det nationella utvecklings-nätverksarbetet som Utbildningsstyrelsen fi nansierar. Behovet av utbildnings-dagar och information är stort och deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med kon-kreta teman där de därtill kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter. Detta är ett led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten.

Eftisledare bjuds också in till de kurser Sydkustens landskapsförbund ordnar för t.ex. ord-konstledare samt till seminarier och andra kurser för pedagoger. Som exempel kan näm-nas ”Stimulera barns fantasi och språk”, seminarium 12.3.2011 på Arcada i Helsingfors och ”Att ge liv åt sina rötter”, kulturarvspedagogik med barn, 17.5.2010 på Hertonäs gård, Helsingfors.

Konstverkstäder på eft isSydkusten har under läsåret 2010-2011 satsat på att utveckla ordkonstverksamhet för ef-tisbarn tack vare ett bidrag från Centralkommissionen för konst. Hösten 2010 ordnades en eftisordverkstad i Esbo och i januari 2011 startade två nya grupper, en i Ekenäs och en i Ingå. Dessa fungerar en hel termin en gång i veckan. Dessutom har eftisar i huvudstads-regionen och Åboland fått boka in en berättarverkstad som besökt eftiset en eftermiddag. Målsättningen med konstverkstäderna på eftis är att införa konstnärligt och kulturellt innehåll i morgon- och eftermiddagsverksamheten, då eftisarna ofta inte har resurser för dylik verksamhet. Barn skall ha möjlighet att i vuxenledd professionell verksamhet få pro-va på olika former av konst- och kultur. På detta sätt utvecklas verksamhetens innehåll och kvaliteten höjs. Ordkonstledaren fungerar samtidigt som en pedagogisk modell och hand-ledare för eftisledaren och övrig personal på eftis samt inspirerar till nya arbetsmetoder och arbetsmodeller. Genom eftiskonstverkstäderna vill Sydkusten också visa på ordkonsten som konstart och skapa ett intresse hos barnen så att de också när de blir äldre väljer att fortsätta med ordkonst i till exempel ordverkstäder eller i Sydkustens ordkonstskola.

Sydkusten erbjuder läsåret 2010-2011 berättarverkstäder åt eftisar i huvudstadsregionen och Åboland. Hösten 2010 besökte Ca Cedercreutz-Bäck nio eftisar i huvudstadsregio-

Kursdeltagarna fi ck prova på att göra nytt av gammalt på ”skrotverkstäderna” våren 2010


nen. I verkstäderna återberättas en gammal saga, en myt eller en legend som eftisbarnen sedan får fördjupa sig i. Under verkstaden berättar, skriver och ritar barnen och lär sig metoder för hur bilder fungerar som ett stöd för minnet då man berättar. Informationen skickades ut till alla eftisar och de nio som var snabbast att anmäla sitt intresse fi ck besök av berättarverkstaden. Både berättare, ledare och barnen var mycket nöjda med verkstä-derna. Våren 2011 görs samma sak på sju eftisar i Åboland och då är det Eelin Hoffström från Vänö, Kimitoön, som är berättare och leder verkstäderna.

Berättarverkstaden hösten 2010:

6.10 Vendlaeft is, Klövskog (20 elever)

12.10 Tennis-eft is, Esbo (46 elever)

13.10 Rödskogs eft is, Esbo (14 elever),

19.10 Nordsjö eft is, Helsingfors (38 elever)

20.10 Bobäck, Kyrkslätt (20 elever)

27.10 Kronohagen, Helsingfors (25 elever)

9.11 Cygnaeus eft is, Helsingfors (24 elever)

17.11 Minerva eft is, Helsingfors (21 elever)

24.11 Midgårs eft is, Vanda (24 elever)

Sammanlagt 232 elever och 20 vuxna på 9 eft isar

Kultur och mediaSydkustens landskapsförbund, Luckan, Helsingfors stads kulturcentral och Finlands-svenskt fi lmcentrum samarbetade under året genom att för fjärde året erbjuda fi lmvis-ningar för eftisar i huvudstadsregionen. Eftisarna kunde kostnadsfritt boka in sig på en valfri fi lm några dagar per månad under hela året. Filmerna visades förutom på Luckan också på Rastis och Malms kulturhus. Eftisarna kunde välja mellan sju olika fi lmer. Efter fi lmvisningen fi ck ledarna med sig ett inspirations- och övningsmaterial som Luckan och Sydkusten utarbetade i samarbete med DOT r.f. år 2006. Sydkustens skaffade för fi lmvis-ningarna en ny dataprojektor till Luckan år 2008. Eftisfi lmer visades totalt femton gånger, sammanlagt ca 280 personer besökte visningarna 2010.

Sydkusten har också aktivt arbetat för att inkludera eftisarna i Svenska kulturfondens bidrag för skolor och dagisar, kultur på dagis/i skolan. Hösten 2010 beslöt Kulturfonden att också eftisar ska ha möjlighet att ansöka om detta bidrag och sammankallade en arbets-grupp för att utforma paketet. I februari 2011 sändes ett informationspaket ut till alla efti-sar och samtidigt öppnades möjligheten för dem att ansöka om bidraget ”Kultur på eftis”.


Informati on och nätverkSydkusten upprätthåller och uppdaterar webbplatserna www.eftis.fi och www.klubbar.fi . Där fi nns aktuell information om morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubb-verksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade. Regel-bundet presenteras ett nytt “Eftis i fokus” i form av ett reportage på webbsidan. Besöken till eftisarna ger en bra bild av verkligheten och vardagen på eftisarna och besöken upp-skattas av både personal, barn, föräldrar och kommunen.

Nyhetsbrevet Eftis-info, som regelbundet postas till alla svenska eftisar samt till tvåsprå-kiga kommuner, innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. Nyhetsbrevet kompletterar och synliggör den information som fi nns på webbsidan eftis.fi . Eftis-info utkom 4 gånger år 2010. I samband med info-bladet bifogades någon form av material för eftisledare. Under vintern planerades och utvecklades ett nytt utseende för eftis-info och den första nya eftisinfo utkom i mars 2011.

Webbsidor med mera info om eftis- och klubbverksamheten:

www.eft is.fi • www.klubbar.fi • www.apip.fi


3 SEMINARIER OCH KURSER I enlighet med de målsättningar som Sydkusten uppställt för att stöda kommunerna och personalen inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kultur- och ut-bildningsbehov, har Sydkusten med åren fått en allt större roll som fortbildare av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Under året har vi ordnat ett fl ertal kurser, seminarier och träffar, ibland tillsammans med andra, ibland som ensam arrangör. I de särskilda verksamhetsavsnitten redogörs närmare för den kurs- och fortbild-ningsverksamhet som Sydkusten anordnar. Nedan är fyra intressanta seminarier närmare beskrivna.

3.1 Lördagsseminariet x 3År 2010 var intresset för vårt seminarium rekordstort och det resulterade i en kö på 100 personer som inte rymdes in i det stora auditoriet på Arcada. (Närmare beskrivet i föregående årsrapport) Därför beslöt vi att i samarbete med kommunerna i Åboland och Västra Nyland ytterligare ordna två semina-rier med samma föreläsare, utbildningskon-sulten Bodil Jönsson, och samma rubrik “Glädjeämnen och utmaningar i kommuni-kation och samarbete”, i början av augusti i Ekenäs och Kimito. Trots att vi inte har fått ekonomiskt stöd för detta gjorde vi det som ett försök för att se om det lyckas och hur stort intresset och behovet de facto är i de här regio-nerna. Seminarier ordnades den 5.8 i Ekenäs och den 6.8 i Kimito. Tack vare det goda sam-arbetet med kommunerna som Sydkustens byggt upp och det goda rykte de årligen åter-kommande seminarierna har så blev dessa nya tillfällen även de fullsatta och mycket omtyck-ta. Seminariet i Ekenäs hade 150 deltagare och i Kimito deltog 120 personer.

Kommunerna var mycket intresserade av ett fortsatt samarbete och år 2011 kom-mer seminarier att ordnas på motsvarande sätt med Marie-Louise Nyberg som förelä-sare i Helsingfors 12.3, Raseborg 11.8 och Väståboland 12.8. Det är ytterst viktigt att kunna ordna denna typ av stora seminarier

Föreläsare Bodil Jönsson 2010 bjöd verkligen på sig själv. Glada och engagerade deltagare i Ekenäs 5.8.2010 och i Kimito 6.8.2010.


där många pedagoger från olika kommuner och regioner och olika typer av arbetsplatser samlas till ett gemensamt tillfälle.

För att öka socialpedagogstuderandes intresse för dagvården har vi ett aktivt samarbete med Arcada. Tredje årets studerande bjuds in till seminariet för att kunna ta del av högklassig föreläsning samt för att få träffa personer som arbetar i branschen. Förutom seminariet sam-arbetar Sydkusten också med Arcada i andra utvecklingsområden inom dagvården, såsom rekryteringsdagar, dagvårdskampanjer, informa-tion från fältet, mm.

Seminarierna år 2010 fi ck uppmärksamhet i media, både i tidningspress och i lokalradio. Det gjordes artiklar och inslag bl.a. för tidning-en Västra Nyland, Radio Vega Västnyland, An-nonsbladet och YLE:s webbnyheter Internytt.

Sydkustens traditionella lördagsseminarium som riktar sig till dagvårdspersonal, eftisle-dare och lärare ordnades den 12 mars 2011 på Arcada i Helsingfors. Rubriken ”Stimulera barns språk och fantasi – en språkligt inspire-rad vardag” lockade sammanlagt 280 deltagare från hela södra Finland, men fl est från huvud-stadsregionen. Gästföreläsare var förskollärare och språkpedagog Marie-Louise Nyberg från Sverige. Hon är en mycket tankeväckande, un-derhållande och kunnig föreläsare som foku-serar på vikten av att kommunicera direkt och klart. Föreläsningen handlade om närvaro, fo-kusering på barnens egna tankar och intressen, samtal med och inte om barnen och att visa på betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. Den andra föreläsa-ren Johanna Sallinen från Folkhälsan berättade om det mångåriga arbete som Folkhälsan gjort för att utveckla och ta fram språkstimulerande verksamhet och metoder på dagisar och skolor.

Sydkustens traditi onella lördagsseminarium ord-nades den 12 mars 2011 på Arcada i Helsingfors


Marie-Louises och Johannas föreläsning gav energi och uppslag direkt användbara i prak-tiken. Deltagarnas utvärdering visade att de var mycket nöjda med dagen!

Några plock ur utvärderingen:

3.2 Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framti den?Sydkustens delegation i Östra Nyland ordnade ett seminarium i Borgå 19.1.2011 kring temat ett eller två språk under samma tak. Frågan om en och tvåspråkiga lösningar inom skolan och skol-förvaltningen har aktualiserats på många håll i Svenskfi nland under det senaste året. Hur man skall lösa frågor kring skolhus, både byskolor och nybyggen på ett än-damålsenligt sätt har debatterats. Tvåspråkiga lösningar har allt of-tare presenterats som ett alternativ särskilt då ekonomin tryter. Frågor kring utbildnings-förvaltningens språkliga grund har varit föremål diskussion på grund av försämring i en del kommuner. Barn från tvåspråkiga familjer väljer i de fl esta fall den svenska skolan. Kan man ordna undervisningen i en skola med två språk under samma tak utan att någon-dera språkgruppens rättigheter kränks? Denna fråga var en av många som ställdes under seminariet. Överinspektör Maj Krogell-Haimi från Justitieministeriets demokrati- och språkenhet talade om ”Språklagstiftningen och andra bestämmelser kring skolans språk”. Ordförande Dan Johansson från Finlands Svenska Lärarförbund FSL tog upp frågan ”Vad är skola på svenska?” och undervisningsrådet Katarina Rejman berättade om ”Skolspråk – ett pilotprojekt kring skolvisa språkstrategier”.

Dan Johansson, Katarina Reiman, Maj Krogell-Haimi

”Mångsidiga, uppfriskande, pigga och glada idéer!! Tack!””Mångsidiga, uppfriskande, pigga och glada idéer!! Tack!”

”Många ”ahaa”-upplevelser ” ”Många ”ahaa”-upplevelser ”

”Underbart med en så levande och ”Underbart med en så levande och

inspirerande föreläsare som har förstått

vikten av att ta in exempel i sin föreläsning vikten av att ta in exempel i sin föreläsning

– man får aldrig för mycket av sådant”– man får aldrig för mycket av sådant”

”fi ck en enorm sats med energi och ork via

en så fi nt inspirerad kurs (…) blir påmind en så fi nt inspirerad kurs (…) blir påmind

varför man gör detta arbete man gör” varför man gör detta arbete man gör”

”Jag är saker på att jag kan ”Jag är saker på att jag kan använda mig i praktiken av använda mig i praktiken av

det jag lärt mig idag”det jag lärt mig idag”

”Gett ny motivation och glädje i arbetet””Gett ny motivation och glädje i arbetet”

”Det känns roligt att gå till jobbet på måndag ”Det känns roligt att gå till jobbet på måndag och försöka inspirera sina kolleger”

och försöka inspirera sina kolleger”

”Ska fi xa en huippu-språkpåse!””Ska fi xa en huippu-språkpåse!”

”Missan, tusen tack för din underbara ”Missan, tusen tack för din underbara

föreläsning! Du räddade min helg”föreläsning! Du räddade min helg”


4 KULTUR OCH PROJEKT 4.1 Ordkonsten AllmäntOrdkonsten har vuxit till en betydande del av Sydkustens verksamhet genom att vi systematiskt har utvecklat ordkonsten på svenska i Fin-land. Ur språklig synvinkel är ordkonsten ett viktigt medel att stärka intresset för och utvecklingen av det svenska språket bland barn och unga. Ordkonstverksamhetens ledord under 2010 var kontinuitet, struktur och kvalitetshöj-ning. Genom att fortsättningsvis stöda, koordinera och aktivt samarbeta med lokala aktörer i medlemskommunerna hölls den kontinuerliga basverksamheten med ordverkstäder igång. På så sätt har man kunnat erbjuda ordkonst åt så många kommuninvånare som möjligt, både stora och små.

Ordverkstäder och Sydkustens ordkonstskolaUnder året ordnades sammanlagt 17 ordverkstäder runt om i södra Finland. Fyra av dessa var eftisordverkstäder, som Sydkusten speciellt under 2010 satsade på att erbjuda ordkonst åt. Nytt var också den satsning på ord-konst för språkbadselever som inled-

des i Uomarinteen koulu i Vanda. Ordverkstäderna hölls på följande orter: Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Ekenäs, Karis, Ingå, Sibbo, Åbo och Pargas.

t

OoU

Åbo ordverkstad

Vad är ordkonst?Ordkonst är en inställning ti ll det egna språket och dess användning. Genom ordkonsten kan språket behandlas såväl prövande som lekfullt. Ordkonsten väcker intresset för det egna språket och dess möjligheter. Ordkonsten är ett redskap att utvecklas språkligt och som individ i ett socialt samman-hang. Men mest av allt handlar ordkonsten om lusten att skapa och utt rycka sig.

Ordkonst är en tvärkonstnärlig konstf orm. Den stärker barns och ungas språkkänsla på kreati va sätt . I ordkonsten står begrepp som fantasi, skrivande, muntligt berätt ande, ordlek och litt eratur i fokus. I kombinati on med musik, konst, drama, digitala media samt kulturarv och traditi oner inspireras var och en att hitt a glädjen för språket, skrivande och läsning. I all verksamhet som inbegriper ordkonst är fantasin utgångspunkten.

Det fi nns många olika forum för ordkonst:• Babypoesi för de allra minsta, med dikt och rytm• Rimjam för barn från ett år och uppåt där ramsor och rim, både nya och traditi onella, står i fokus• Ordverkstaden som fungerar som en inspirerande skriv- och berätt armiljö• Sydkustens ordkonstskola som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst• Fantasiläger för barn som vill fördjupa sig i ordkonstens värld

”Många ”ahaa”-upplevelser ”

”Ska fi xa en huippu-språkpåse!””

”Missan, tusen tack för din underbara

föreläsning! Du räddade min helg”


Sydkustens ordkonstskola fortsatte att ge grundläggande konstundervisning i ordkonst åt två grupper i åk 1-4 samt 5-9 i Borgå inom ramen för Borgå stads projekt Konstste-gen.

Totalt deltog 120 barn och ungdomar i verkstäderna under årets lopp och närmare 20 ordkonstledare engagerades för att leda dessa grupper (här ingår även vikarier). Samarbetet med lokala bibliotek, skolor, kulturväsenden, Luckor och organisationer förstärktes ytter-ligare under året. Samarbetet är viktigt då den lokala förankringen behövs för att en så ny konstform ska få fotfäste i de fi nlandssvenska familjernas vardag.

För att strukturera verksamheten och innehållet i ordverkstäderna utarbetades en termins-plan utgående ifrån Sydkustens ordkonstskolas läroplan. Arbetet har gjorts tillsammans med rutinerade ordkonstledare. Terminsplanen fungerar som stöd för alla grupper och ledare och utgör en röd tråd i verksamheten. De olika grupperna får därmed mera ge-mensamt genom att de jobbar med liknande saker. Temat för planen 2010 - 2011 blev drömmar.

Certi fi kat för ordkonstledareI samarbete med Svenska Stu-diecentralen har ett certifi kat för ordkonstledare utarbetats. Certifi -katet introducerades under det år-liga introduktionsveckoslutet som hölls den 4-5.9 på VNF i Karis. Utbildningen som leder fram till certifi ering består av introduktion till ordkonsten som konstform, arbete med barngrupper i ord-verkstäderna, två fördjupade te-makurser, samt rapportering och

utvärdering av verksamheten. Genom certifi katet vill Sydkusten garantera en kompe-tensnivå och sträva till fortgående kompetenshöjning hos ordkonstledarna. Arbetet syftar till att yrkesgruppen har de rätta pedagogiska verktygen i sitt arbete med barn- och ung-domsgrupper.

Introdukti onsveckoslut 2010


KursverksamhetKvalitetshöjningen inom ordkonsten skedde på fl era olika plan, men en viktig del utgjorde den kursverksam-het som Sydkusten årligen ordnar för sina ordkonstledare. Kurserna riktar sig såväl till dem som redan arbetar i ordverkstäderna men är också till för nya intresserade som vill utbilda sig. Under året ordnades även den fördju-pade ordkonstkursen ”Ordkonstnärlig dramaverkstad” i Esbo 7.4, i Åbo 14.4 och i Vasa 21.4 med inspiratören Zu-

san Söderström och ordkonstnärerna Hanna Klingenberg, Josefi n Vidjeskog och Malin Fagerström. Kurserna hade totalt 36 deltagare.

Inom barnkulturnätverket Aladdins lampa, i vilket Sydkusten ingår genom samarbete med Helsingfors stads kulturcentral och Annegården alltsedan 2008, ordnades också kom-petenshöjande verksamhet för personer med intresse för babypoesi. Två kurser hölls under våren, i Helsingfors 18.3 och i Åbo 15.4. Under kursen fi ck man information om hur en babypoesistund kan byggas upp och praktiskt pröva på övningar. Kurserna hade totalt 30 deltagare. Nätverket ordnade även rimjamverksamhet för barn i åldern 1 år och uppåt och för deras familjer på öppna rimjamtillställningar, där man kunde jamma tillsammans med ordkonstledare och andra barn. Rimjammen hölls i Helsingfors på Richardsgatans bibliotek 30.8, 29.9 och 24.11. Dessutom ordna-des ett gemensamt svenskt program under Helsingfors enda litte-raturfestival Runokuu/Diktmånemånaden den 30.8 med trubadur, författarbesök, diktfi ske och rimjam, också det på Richardsgatans bibliotek.

Nati onellt samarbete inom ordkonstenSydkusten blev år 2009 medlem i Suomen sanataideopetuksen seura, en förening vars syfte är att främja ordkonstens och speciellt ordkonstundervisningens innehåll samt att på ett nationellt, regionalt och lokalt plan utveckla den lagstadgade grundundervisningen, annan undervisning och ledningsverksamhet för barn, unga och vuxna. Man vill även ska-pa förutsättningar för intresseverksamhet inom ordkonsten. Sedan årsskiftet 2010/2011 erhöll Sydkusten, som första svenska aktör, en plats i föreningens styrelse. Uppdraget möj-liggör en bred insyn i det utvecklingsarbete som görs inom ordkonsten nationellt. Sydkus-ten arbetar inom styrelsen speciellt för den svenska ordkonstens synlighet och möjligheter, men kommer också att initiera och utveckla samarbetet över region- och språkgränserna.

Rimjam 2010


Handbok i ordkonstÅrets huvudprojekt var den handbok i ordkonst, som Sydkus-ten påbörjat arbetet med redan hösten 2009, då en grupp ord-konstnärer bestående av Malin Fagerström, Josefi n Vidjeskog, Malin Klingenberg, Hanna Klingenberg och Michelle Matt-folk samlades kring planeringsbordet. Boken ”Ordkonst - alla har fantasi” gavs ut i samband med bokmässan i Helsingfors den 28 - 31.10.2010. En handbok i ordkonst har varit efterfrå-gad av pedagoger och samarbetspartner under de senaste åren. Sydkusten såg det som sin uppgift att samla den kunskap som fanns hos de egna ordkonstledarna och för att kunna erbjuda kunnandet åt andra intresse-rade. Vi ville samtidigt på ett konkret och inspirerande sätt visa på vad ordkonst är och hur man kan använda den i arbete med barngrupper, studeranden, familjen, seniorer - ja alla! Genom att använda en handbok inom ordkonsten stärks också verksamhetens förutsätt-ningar samtidigt som kvaliteten på undervisningen höjs. I boken medverkade samman-lagt 28 ordkonstnärer, som under de senaste tio åren varit engagerade i ordkonstverksam-heten. Ordkonstnärernas övningar sammanställdes i kapitlen starta och börja, stämning

och känsla, babbel och berättelse, bläck och block, lek och replik samt mixa och skapa. Övningarna blev till slut långt över 100. De glada illustrationerna är gjorda av Malin Fagerström och Linda Bondestam. Layouten är gjord av Johanna Högväg. Boken blev snabbt en succé bland pedago-ger, eftisledare och kulturfolk och upplagan på 750 exemplar är slut-såld, andra upplagan är beställd i mars 2011.

I samband med att boken utkom ordnades också bokkurser på fem orter d.v.s. i Helsing-fors 9.11, Ekenäs 12.11, Åbo 15.11, Borgå 17.11 och Vasa 23.11 för att visa hur man kan använda boken som arbetsredskap med barngrupper eller inspirationsverktyg hemma med familjen. I kurserna deltog närmare 100 personer.

I samband med utgivningen av boken presenterades den också vid olika seminarier och träffar för pedagoger, bland annat vid en lärarkonferens i Esbo den 23.10, vid en språk-badslärarträff i Helsingfors den 31.10 och under Bokprat på Luckan den 19.11. Boken fi nns till försäljning hos alla Luckor i Svenskfi nland.

Bokmässan 2010


Ordkonstens ledningsgruppI den ledningsgrupp för den svenska ordkonsten som Syd-kusten tillsatte i december 2009, har kvalitetshöjningen av ord-konstverksamheten varit en cen-tral fråga som behandlats på fl era möten. Gruppen tillsattes för att utveckla ordkonsten i södra Fin-land och för att tillsammans fun-dera på konstformens framtid och möjligheter samt för att initiera ordkonstsatsningar i regionerna. Under 2010 hölls sammanlagt fyra möten: 30.3, 3.6, 17.9 och 2.12. Ledningsgruppen består av representanter från ett tiotal organisationer som också arbetar med ordkonst- och språkverksamhet. Under året påbörjades planeringen av den gemensamma ordkonstdag som ledningsgruppen tillsammans kommer att ordna hösten 2011. Syftet med dagen är att synliggöra ordkonsten och lyfta verksamhetens profi l.

OrdkonstlägerOrdkonstlägren ordnades såsom tidigare år i tre regioner. Detta år hölls de i Karis 9 -11.6 (i samarbete med Västra Nylands folkhögskola), i Pargas 21 - 23.6 (i samarbete med Axxell) och i Sibbo 9 - 11.8 (i sam-arbete Borgå folkakademi). Lägren hette ”Jakten på tidsluffaren M” och temat var tidsresor. Deltagarna kunde med hjälp av tidshattar som de själva gjort resa i tiden och leta efter den spännande tidsluffaren.

Under resornas gång fi ck deltagarna pröva på skrivande, berättande, ordlek och drama i de verkstäder som ordkonstledarna höll. Sammanlagt deltog 60 barn från Sydkustens medlemskommuner.

KulturkarnevalenSydkusten deltog för andra gången i Kulturkarnevalen, som detta år ordnades i Borgå den 11 - 14.11. Denna gång hölls ett ordkonstlabb för ungdomar där sinnen och när-varo i stunden var temat för att göra världen vackrare med hjälp av ord. I labbet deltog sammanlagt 10 ungdomar och avslutningsvis hölls en ordkonstshow för alla Kulturkar-nevalens deltagare med ordkonstnärliga hyllningstal. Labbledare var Josefi n Vidjeskog.


I oktober öppnades verksamhetens förnyade webb-sida www.ordkonst.fi där information om ordverk-städer, kurser, aktuella projekt och evenemang fi nns tillgängligt. Dessutom har ordkonstledarna och deltagarna i verkstäderna sina alldeles egna sidor med tips, material, länkar och möjlighet att sända in texter och bilder.

OrdboetDen resande ordkonstutställningen Ordboet avslutade redan under 2009 sin turné i de östnyländska skolorna. Ett utvecklingsarbete för ett nytt Ordbo har inletts för att bygga upp och föra ut detta framgångsrika koncept till fl era kommuner. Ett samarbetsprojekt har startats med Helsingfors Kulturcentral och Folkhälsans förbunds enhet för språk och kommunikation. Genom att sammanföra den kunskap och de erfarenheter det gamla Ordboet gav med den specialkunskap som fi nns på Annegården och på Folkhälsans en-het för språk och kommunikation skapas en kvalitativt högstående pedagogisk produkt som skall kunna ge fl er skolor, lärare och elever en stimulerande upplevelse att skapa egna berättelser och använda sitt språk.

Utställningen byggs enligt Sydkustens ordverkstadsmodell med fokus på fantasi och krea-tivitet, en skriv- och berättaroas där barn och vuxna stimuleras till skrivande och berät-tande i många olika former

4.2 Rådgivningsprojektet ”Dubbelt så roligt – Molempi parempi”Med rådgivningsprojektet ”Dubbelt så roligt-Molempi parempi” har Sydkusten stärkt barn- och mödrarådgivningens förutsättningar att be-tjäna svenska och tvåspråkiga familjer. Speciellt i huvudstadsregionen måste hälsovårdens ledning göras uppmärksam på betydelsen av att barnfamiljen från början får stöd för kultur- och språkfostran av sin hälsovårdare. I praktiken måste ledningen se över sina rutiner så att familjen hittar fram till någon av de relativt fåtaliga hälsovårdarna med rätt

kompetens. Projektet har nu avslutats genom det avslutningsseminarium som hölls på Ar-cada den 31 januari 2011.

Projektets vision var ”att bygga upp en servi-cemodell där den svenska kompetensen mö-ter behovet”. Uppgiften formulerades i sex punkter: 1) inventera och identifi era de hälso-vårdare som har kompetens att ge service till familjer som vill lära barnet svenska 2) skapa

de webb-ordverk-ang fi nns arna och na sidor att sända

oet avslutade redad n unddder 2009 siin turné i deete för ett nytt Ordbo har inletts för att bygga

ill fl k E b j k


lokala svenska nätverk 3) föra i huvudstadsregionen samman dessa nätverk 4) stärka på lo-kalt plan kopplingen mellan rådgivning, dagvård, skola och kultur 5) initiera fortbildning om tvåspråkighet och språkutveckling, inventera det svenska kundmaterialet och föräld-rakurserna 6) initiera samarbete mellan kommunerna för bättre svensk rådgivningsservice. Rådgivningens kulturgåva DIN EGEN BOK och DIN EGEN SKIVA var det kampanj-material med vars hjälp hälsovårdaren kunde identifi era familjen som vill lära sitt barn svenska. Denna högklassiga unika gåva får kommunen gratis, varken privatpersoner eller kommuner kan köpa den. Sedan januari 2009 har Sydkusten distribuerat 10000 exemplar av materialet till hela landet. Ett tilltryck på 3000 exemplar levererades 2010 till kommu-nerna i huvudstadsregionen. Med hjälp av denna attraktiva gåva ville vi också motivera och uppmuntra föräldrarna att ställa krav på svensk service. Med hjälp av medierna, af-fi schen på rådgivningens anslagstavla och synlighet på andra platser har vi informerat föräldrarna om gåvan.

Projektgruppen med hälsovårdare från Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo har under projekttiden bildat ett nätverk som med Sydkusten som sammankallare och resursbank etablerat ett samarbete över kommungränserna till stöd för sitt svenska kund-arbete. Parallellt och delvis med samma sammansättning arbetar kommunernas samar-betsgrupp som dess värre tidvis ”gått på sparlåga”. Från början deltog både Folktinget och Folkhälsan i projektet, senare lyckades vi också koppla in läraren med ansvar för hälso-vårdarutbildningen på Arcada. Dessa hälsovårdare och övriga resurspersoner skulle också efter Sydkustens projekttid ha nytta av fortbildning och träffar för att stärka nätverket och det svenska utvecklingsarbetet.

4.3 VårKulturKulturevenemanget VårKultur ordnades våren 2010 för fjärde gången i sam-arbete med kultursektorerna i Väståboland, Kimitoön och Åbo. Målet med

VårKultur är att ordna kulturaktiviteter kring ett gemensamt tema, där trösk-larna för deltagande är låga och där man kan skapa gemenskap utgående från kul-

turen över kommungränserna. Årets tema ”När tiga är silver och tala blir guld -sagor och sanningar i Åboland” handlade om berättande. Arbetsgruppen utgick från berättande ur ett brett perspektiv och ville inom VårKultur 2010 lyfta fram olika aspekter av berättandet – allt från stand up till identifi ering av gamla bilder. Samarbete och samverkan har varit en av ledstjärnorna för arbetet med VårKultur 2010 och en stor del av tillställningarna har ordnats i samarbete med andra aktörer. Olika evenemang med anknytning till temat marknadsfördes inom ramen för VårKultur.

V


ProgramProgrammet var omväxlande och uppgjort utgående från ett brett perspektiv på berät-tande. Målet var att erbjuda program i hela regionen.

Identifi ering av gamla bilder. Samarbete med Hembygdsmuseet i Pargas. 21.3, Pargas

Anne Bergman, Folkkultursarkivet, Mästertjuven och andra folksagor från Nagu. Samarbete med kulturföreningen MultiCulti. 23.3, Nagu

Maniljuskan (Adine Törnqvist) och drängen Anton (Jarmo Kujala) berättade Mani-ljushistorier och anekdoter från Kimitobygden. Samarbete med Sagalunds museum. 23.3, Sagalund i Kimito

”Berättelser och blåsningar från Bruket”. Samarbete med Dalsbruks bruksmuseum. 24.3, Dalsbruk

Clara Puranen; Att dokumentera sin hemby. Samarbete med Houtskärs Kulturgille. 8.4, Houtskär

Att tala för publik - värre än döden. Pekka Sonck underhöll seriöst om konsten att uppträda både i Pargas (29.3) och i Korpo (30.3).

Ordverkstad i Iniö. Michelle Matt-folk och Josefi n Vidjeskog höll en ordverkstad under 3 lektioner i Iniö skola med 11 elever i åk 3-9, måndag, 12.4

Storyslam. Svenskfi nlands mästerskap i Storyslam hölls i Pargas. I tävlingen deltog 8 personer från olika delar av Svenskfi nland. Rasmus Hoffström från Vänö korades till vinnare. Henrik Grönroos fungerade som konferen-cier och Neppe Petterson gav person-lig feedback till berättarna. I samband med tävlingen hölls en berättarbrunch, där samarbete och nätverk för berät-tare diskuterades, lördag, 10.4

Ordverkstadsutställning. Deltagar-na i ordverkstäderna i Pargas och Åbo gjorde en mobil utställning, en dröm-himmel, som hängdes upp på fl era av evenemangen inom vårkultur.

Michelle Mattf olk och Josefi n Vidjeskog på väg ti ll Iniö för att hålla ordverkstad.

Spännande fi nal vid Svenskfi nlands mästerskap i berätt ande.


4.4 Nordiska röster Nordiska röster är ett berättarprojekt som ingår i programmet för Åbo 2011. Målet är att på olika sätt lyfta fram den muntliga berät-tartraditionen och berättandet som konstform. I projektet ingår även Berättelsejakten – muntligt berättande som pedagogisk me-tod. I Berättelsejakten deltar 5 svenska och 5 fi nska skolor i Åboregionen. Projektet är tvåspråkigt. Tuotantoyhtiö Koti osk är huvudman för projektet, medan Sydkusten koor-dinerar och förverkligar den svenska verksamheten. Projektet startade på allvar med plane-ringsdagar 10–12.3. I planeringsmötet deltog berättarna Judy Paterson och Claire Hewitt från Skottland, Suse Weisse från Tyskland och konstnärliga ledaren Heli Aaltonen. Under planeringsdagarna konkretiserades projektplanen och riktlinjerna för festivalen ”Celebra-ting Life” drogs upp.

Kurs i berätt ande 13-14.3En intensivkurs i berättande ordnades i Åbo 13–14.3. Berättaren och teaterledaren Suse Weisse från Tyskland samt biträdande professor i drama och teater vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) i Trondheim, Heli Aaltonen fungerade som lä-rare för kursen. I kursen deltog 15 deltagare. Kursspråken var fi nska och engelska.

Berätt arfesti val i Kärsämäki 8-10.7Projektledarna Lena Långbacka och Siina Siltanen besökte berättarfestivalen i Kärsämäki 8-10.7. Under festivalen deltog de bl.a. i berättarcafé, informerade om Nordiska röster vid ett seminarium och lyssnade på de fi nska mästerskapen i berättande. Under festivalen diskuterades fortsatt samarbete med Suomen Elämäntarinayhdistys.

Festi val Celebrati ng Life 27.9–5.10.2010Projektets huvudevenemang under året var festivalen ”Celebrating Life” som ordnades 27.9–5.10. I festivalen deltog 10 berättare från olika länder i Europa. Festivalen inleddes med att berättarna besökte skolor i regionen för berättarstunder och – verkstäder. 10 sko-lor i regionen deltar i projektet. Kvällstid ordnades olika berättarevenemang på olika håll i regionen på bibliotek, caféer och museer.

Berättandet syntes också på Åbo Bok-mässa, där projektet hade en monter och där berättare uppträdde på scener och i den jurta som fanns på mässområdet. Dessutom hade mässbesökarna möjlig-het att boka sin egen berättare. Grup-perna på 2-5 personer gick till ett hemligt ställe på mässområdet, där de fi ck höra en berättelse för just dem. Alla berättare deltog i kvällen ”Tusen och en berättelse” Alla festi valens berätt are samlade på Åbo Bokmässa.


på TehdasTeatteri lördagen den 2 oktober. Teatern var fullsatt och kvällen som även bjöd på en matbit var mycket stämningsfull. Måndag-tisdag 4-5.10 ordnades en berätta-rutbildning för lärare som deltar i Berättelsejakten. Under utbildning-en fi ck deltagarna bekanta sig med olika pedagogiska metoder för berät-tande. 26 personer deltog i kursen.

Nordgruppen och Nordiska mäs-terskap i berätt andeSydkusten har sedan 2009 varit

medlemmar i Nordgruppen – det nätverk av berättarorganisationer som bl.a. ordnar nordiska mästerskap i Storyslam. Hösten 2010 deltog Finland för andra gången. Varje deltagarland har rätt att skicka två representanter till tävlingarna. Årets tävling ordnades i Oslo lördagen den 30 oktober. Finland representerades av Rasmus Hoffström, som vann Svenskfi nlands mästerskap i Pargas samt av Jari Rossi, som vann de fi nska mästerskapen i Kärsämäki. För första gången användes både fi nska och isländska i den nordiska berättartävlingen. Lena Långbacka och Siina Siltanen var med i Norge och åhörde tävlingarna samt deltog i den nätverkslunch som ordnades där man diskuterade fortsatt samarbete.

4.5 Produforum ÅbolandProduforum Åboland är ett nätverksprojekt för det fria kulturfältets ak-törer, med syftet att på lång sikt skapa goda arbetsförutsättningar och sys-

selsättningsmöjligheter för dem. Projektet pågår 2009-2011 och startade offi ciellt 1.11 med Lena Långbacka som t.f. projektledare. Fr.o.m. januari 2010 har Kristin Mattsson fungerat som projektchef. Projektet beviljas stöd

från ESF (europeiska socialfonden) Svenska kulturfonden och kommunerna i Åboland. Projektet förmedlar praktikplatser för studerande inom konst och kultur, t.ex. erhöll kulturproducentstuderande Ida Ridberg en handledd praktikplats i projektet den 1.2–31.5. Sanna Peitso i Kimitoön har 1.10–31.12 varit anställd för att kartlägga konst- och kulturbranschen i Åboland.

Kompetenshöjning och nya samarbetsformerProduforum Åboland bygger upp nya samarbetsformer mellan konstnärer och kultur-

o

fi Åboland. Pro

den d

Berätt elsejakten i 1B i Cygnaeus skola i Åbo.


arbetare samt företag, utbildnings-arrangörer och studerande inom de kreativa branscherna i Åboland. Pro-jektet inbegriper

1. Tjänster och stödstrukturer för kulturaktörer

2. Lärande och utveckling

3. Regional samverkan och utveckling

Under år 2010 har många samarbets-diskussioner förts och under året fi ck projektet 12 fasta aktörer som regel-bundet träffas. Närmare 100 kultur-aktörer har hittills deltagit i Produ-forum Åbolands verksamhet. Denna målgrupp, som består av professio-nella kulturaktörer från alla konst-genrer, och andra kulturaktörer, har möjligheter att få handledning, konsultation och kompetenshöjande producentverkstäder. Aktörerna får större synlighet för kulturproduktio-ner (annonser, sociala medier m.m.), och en stor kontaktyta till kulturfäl-tet i hela landet.

SeminarierProduforum Åboland har under 2010 hållit tre större seminarier. Seminarierna behandlade teman som framtidsscenarier, prissättning av kultur, festivaler och stipendieansökningar. Det första, den 15.4 Evolution, revolution, vision - kulturfältet i framtiden syftade till att diskutera framtida scenarier för arbete inom kulturfältet, samt ge inspiration till kultur-aktörer för att utveckla sitt arbete. Deltagarna deltog också i producentverkstäder. Det andra seminariet, den 20.8, behandlade Samarbete mellan festivaler och festivalarrangörer i Åboland. Det fi nns ett behov av samarbets- och utvecklingsdiskussioner på festivalfältet, eftersom Åboland har många större festivaler. Det tredje seminariet den 15.10, ett bi-drags- och stipendieseminarium hölls i samarbete med formgivningscentret Auraamo för kulturaktörer och yrkeshögskolan Novias formgivningsstuderande. Inom Produforumnät-verket är en av grundtankarna att blandade grupper med professionella kulturproducenter, konstnärer och studerande för mer kompetensutbyte.

Kristi n Matt sson, projektchef

Produforum

ProduforumÖsterbotten

Produforum Åboland

Produforum Nyland

Produforumprojekt i Svenskfinland

m PrN

Produforums riksomfattand

e projekt


Produforums seminarium Evolution, revolution, vision - kulturfältet i framtidenProduforum Åboland ordnade i samarbete med det riksomfattande Produforum -nät-verket den 15.4.2010 ett större seminarium med namnet Evolution, revolution, vision - kulturfältet i framtiden. Det ordnades i Åbo, i centret för livslångt lärande vid ÅA och YH Novia och syftet var att diskutera framtida scenarier för arbete inom kulturfältet, samt inspirera kulturaktörer till att utveckla sitt arbete. Målsättningen med seminariet var att människor inom de kreativa branscherna stannar upp och får exempel på framtida scenarier för arbete inom kulturfältet. Under eftermiddagens workshopar fi ck deltagarna konkreta verktyg för sitt arbete. Fokus låg på kulturproduktion och framtidsarbete, men även nya arbetsformer inom kreativt arbete med riktigt unga fanns med i samarbete med Aladdins lampa.

Medverkande på seminariet var bl.a. Leif Jakobsson, ordförande för centralkommissionen för konst samt ordförande för UM:s kommitté för förslag till utredning om kulturens framtid. Jakobsson presenterade den nya kulturutredningen Kultur – kraft för framtiden.

ED och företagsutvecklare vid Juthbacka kulturcentrum, Maria Österåker, som år 2010 kom ut med boken ”Ta betalt” om prissättning av kultur, talade om konstnären som före-tagare. Österåker höll också en välbesökt verkstad om lönsamt skapande där kulturaktö-rens egen verksamhet var i fokus. Hon gav konreta tips på hur lönsamheten i och intresset för det som kulturaktören gör kan ökas, dvs hur man kan leva på sin talang.

De andra verkstäderna var ”Producent2020 - framtidsscenarier för kulturevenemang”, ledd av Leena Björkqvist, lektor, projektforskare, Novia; Att göra marknadsföringsplan, Anders Lindholm-Ahlefelt, Produforum. Dessutom fanns möjlighet att inom ramen för seminariet delta i en verkstad om babypoesi med Susanne Ahlroth, Malin Fagerström, Nina Gran, Outi-Maria Takkinen och Annika Sandelin från barnkulturnätverket Alad-dins lampa. Babypoesi -verkstaden gav information om babypoesi som verksamhet och om hur man skall gå till väga för att starta en egen babypoesigrupp. I seminariet deltog sammanlagt 29 personer.

Möten och verkstäderInom Produforum Åboland erbjuds handled-ning, verkstäder och nätverksträffar i form av aktörsmöten. År 2010 hölls regelbundet aktörs-möten i Åboland. Där har åboländska konst- och kulturaktörer träffats och diskuterat sina behov inom branschen, samt deltagit i plane-ringen av Produforums verksamhet. Fler verk-städer har hållits, bl.a. om marknadsföring av teater och om hur man gör en marknadsförings-plan. Projektet har ordnat tre verkstäder i att

Hemsides-verkstad i Kimito i september 2010


göra webbsidor, samt en verkstad om hur man bäst får igenom sitt budskap i media. Exis-terande nätverk och organisationer inom kulturfältet har också presenterats för aktörerna.

Handbok i ordkonstProduforum Åboland har stött och deltagit i arbetet med en handbok i ordkonst: Ord-konst – alla har fantasi. Produforum Åboland har engagerat skribenter till boken och deltagit i arbetsprocessen genom att marknadsföra och organisera en kurs den 15.11 i Åbo om bokens innehåll, tillsammans med Sydkustens landskapsförbunds ordkonstverksamhet.

4.6 Borgåmott agningenGenom den traditionella som-marmottagningen på 27 augusti 2010 kunde Sydkustens delega-tion i Östra Nyland igen erbjuda ett gemensamt tillfälle för perso-ner inom kultur- och utbildning i landskapet att mötas. Inbjudna var förtroendevalda och anställda inom kultur,-bildnings-, och fri-tidssektorn, regionens kommun-direktörer och föreningsaktiva. Årets gäst var biskop Björn Vik-ström som intervjuades av Rikard Lindström. Trubaduren Markus Grönqvist underhöll gästerna med visor.


5 INFORMATION Under verksamhetsåret har Sydkusten kontinuerligt utvecklat och effektiverat informatio-nen. Målet har varit att öka synligheten genom att på många olika sätt informera såväl all-mänheten som medlemskommunerna om aktuella frågor. Genom informationsbroschyrer över aktuell verksamhet har information spridits vid mässor, konferenser, seminarier mm.

Sydkusten har också gått med i det sociala mediet Facebook under hösten 2010 och har nu 242 ”medlemmar”. På facebook har man bland annat laddat upp information om aktuella seminarier och annan verksamhet.

Press och mediaSedan förra förbundsmötet har Sydkustens verksamhet uppmärksammats i pressen i en rätt bred utsträckning med bland annat följande artiklar och inslag:

Svenskfi nlands mästerskap i Storyslam i Pargas presenterades i TV programmet Närbild i maj 2010

Seminariet för pedagoger med temat ”glädjeämnen och utmaningar i kommunikation och samarbete” som ordnades i augusti 2010 både i Ekenäs och på Kimitoön noterades i en stor artikel i Västra Nyland. Även radio Vega Västnyland uppmärksammade frågan.

”Ordkonst - alla har fantasi” boken som lanserades på Helsingfors bokmässa den 28 -31.10.2010 har bland annat presenterats i Svenskbygden (Svenska folkskolans vänner medlemstidning), i Borgåbladet, Västra Nyland och i tidningen Läraren.

Projektet ”Nordiska röster”, som hösten 2010 körde igång på allvar med den internatio-nella berättarfestivalen runt om i Åboland, presenterades i Åbo Underrättelser med ett fl ertal artiklar.

Under vintern 2011 skrev både tidningen Läraren och Borgåbladet om seminariet ” Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framtiden? ” som Sydkustens landskapsförbund ordnade i Borgå den 19.1.2011.

I december 2010 skrev Sydkustens landskapsförbund ett pressmeddelande gällande de fi nlandssvenska skolornas resultat i den internationella Pisa undersökningen.


Via google analyti cs som är kopplad ti ll Sydkustens webbsida ser man att mellan 1.4.2010 och 8.3.2011 har Sydkustens webbsida besökts 10 026 gånger, varav 2 770 besökare varit helt unika.

Sydkustens landskapsförbunds arbetsutskott gav i september 2010 ett uttalande med an-ledning av Kjell Herberts rapport ”FRISBI - Utredningen 2010: En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i Svenskfi nland”.

Infobrev om Sydkustens aktuella verksamhet skickades till medlemskommunerna i april 2010 och i november 2010.

WebbinformationPå webbsidan www.sydkusten.fi fi nns information om Sydkustens verksamhet och presentationer av pågående projekt och satsningar. Översättning av delar av webb-sidan från svenska till fi nska är under arbete. Förutom www.syd-kusten.fi upprätthåller Sydkus-ten www.eftis.fi , www.ordkonst.fi , www.klubbar.fi och www.svenskskola.fi . Den sistnämnda webbplatsen innehåller en data-bas med uppgifter om samtliga svenskspråkiga skolor, eftisar och daghem i Finland. Uppgifterna på www.svenskskola.fi uppdaterades kontinuerligt.

Samarbetspartner: Som delägare i och med tillgång till styrelseplats på Samfundet Folk-hälsans mandat i Framtidsskolan har Sydkusten medverkat till att utveckla yrkesinstitutet Prakticum.

Föreningen Luckan grundades av Sydkusten tillsammans med några andra organisationer år 2001 för att synliggöra den fi nlandssvenska kulturen i huvudstadsregionen. Samarbetet mellan Sydkusten och Luckan har varit omfattande. Sydkusten har medverkat i styrelsen för en fortsatt utveckling av Luckan i Huvudstadsregionen som i sin tur samordnar det nätverk som Luckorna i Svenskfi nland bildar.

Sydkusten ingår i Nylands NMT-centrals delegation för svensk service och har bevakat frågor som har relevans för den svenska befolkningen.


Regelbunden kontakt har hållits till den svenskspråkiga serviceenheten för undervisnings-väsendet inom Regionförvaltningsverket samt till Utbildningsstyrelsen i frågor som berört utbildning och utveckling av projektkompetens på svenska.

Svensk byaservice inledde sin verksamhet som forum för landsbygdsutveckling i Svensk-fi nland i medlet på 1990-talet då också de fi nska aktörerna organiserade arbetet med bya-utveckling. Svensk byaservice upprätthålls av Sydkusten, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och Svenska studiecentralen. I samarbetet deltar också Ålands bildningsförbund.

Som medlem i Klubbcentralen - Kerhokeskus har vi fortsätt att nationellt utveckla sko-lans klubbar. Samarbetet med förbundet Hem och skola har under årens lopp stärkts genom bl.a. arbetet för skolans klubbar. Samfundet Folkhälsan är en viktig samarbetspart i projektet Ordboet och vid utvecklandet av kontaktnätet till hälsovårdarna. Genom att delta i den årliga Organisationskonferensen och Föreningsfestivalen, ordnade av Svenska kulturfonden och Svenska studiecentralen, håller Sydkusten därtill kontakt med alla cen-trala fi nlandssvenska föreningar och organisationer. Som medlem i styrelsen för Suomen sanataideopetuksen seura utvecklar vi den svenska ordkonsten nationellt.


BILAGOR

Ordkonstledare våren 10/hösten 10Marit Björkbacka Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 5-9

Malin Fagerström Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 1-4 och

Sibbo skrivarverkstad

Ronja Boije Kott by ordverkstad

Johanna Casagrande Karis ordverkstad

Anna-Maria Dumell Tyska skolans ordverkstad

Sunniva Ekbom Dagäppelordverkstad Östra Centrum

Petra Erickson Åbo ordverkstad

Eva Fagerlund Ekenäs ordverkstad

Fredrika Fellman Vanda friti ds ordverkstad

Jemima Koli Esbo eft isordverkstad

Ingeborg Lindholm Winellska skolans ordverkstad

Danielle Mickos Karis ordverkstad

Lisa Nylund Pargas ordverkstad

Iréne Poutanen Dagäppelordverkstad Östra Centrum

Katja Rantala Åbo ordverkstad

Heini Rautoma Kott by ordverkstad

Paula Roselius Bobäck skolas ordverkstad

Marika Salomaa-Kivelä Språkbadsordverkstad i Vanda

Annika Sandelin Richardsgatans ordverkstad

Karin-Astrid Stenberg Ekenäs ordverkstad och Ingå eft isordverkstad

Josefi n Vidjeskog Pargas ordverkstad

Anna-Lena Wiik Dagäppelordverkstad Östra Centrum

ARBETSGRUPPER

Sydkustens grupp för dagvårdsadministratörer Lucia Bigos Esbo

Gunvor Brunberg Sibbo

Sonja Westerlund Sibbo

Nina Fabricius Helsingfors

Margot Flinck Kyrkslätt

Pia Furu Practi cum

Annika Hiitola Grankulla

Carina Kiukas Arcada

Kersti n Lassinniemi Vanda


Minna Turunen Vanda

Janita Metsämäki Borgå

Marita Westerlund Åbo Akademi i Vasa

Agneta Eriksson Sydkustens landskapsförbund

Sophie Kawecki/Heidi af Heurlin, sekr. Sydkustens landskapsförbund

Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildningMaria Björnberg-Enckell, ordf.Sydkustens landskapsförbund

Nina Fabricius Helsingfors

Niclas Grönholm/Niclas Rönnholm Helsingfors

Veronica Granö-Suomalainen Svenska Kulturfonden

Gunilla Holm Helsingfors universitet

Barbro Högström Esbo

Berndt-Johan Lindström Vanda

Dan Johansson/Christer Holmlund Lärarförbundet

Maj-Len Engelholm/Annika Westerholm Utbildningsstyrelsen

Rikard Lindström Borgå

Michaela Lithén ÅA i Vasa

Bjarne Mollgren Grankulla

Michael Uljens ÅA i Vasa

Kurt Torsell Finlands kommunförbund

Agneta Eriksson Sydkustens landskapsförbund

Sophie Kawecki/Heidi af Heurlin, sekr. Sydkustens landskapsförbund

Sydkustens landskapsförbunds ledningsgrupp för morgon- och eftermiddags- och klubbverksamhetenEva-Lott a Backman-Winqvist Finlands Svenska Idrott (ordförande 2010)

Sti na Forsberg Marthaförbundet (ordförande 2011)

Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen

Tomas Järvinen Finlands Svenska Ungdomsförbund

Carina Kekäle Yrkesakademin i Österbott en

Helena Pulkkinen/Ulla Sirén Folkhälsan Syd

Helena Sandberg Kyrkans central för det svenska arbetet

Gun Sandberg-Wallin Sti ft elsen Sedmigradsky

Hanna Wahlman Sällskapet för mediefostran

Maarit Westerén Förbundet Hem och Skola

Monica Martens-Seppelin, sekr. Sydkustens landskapsförbund

Sydkustens landskapsförbund är ny medlem i Kerhokuskus-Klubbcentralen fr.o.m. mars 2010 och har en styrelseplats i deras styrelse.


RådgivningsgruppenProjektgruppen, hälsovårdare:Nina Ahlblad-Mäkinen, Clara Blomqvist Helsingfors(senare Maria Nordenswan-Holm)

Eva-Sti na Holmström Grankulla

Kersti n Järvinen Esbo

Carola Klemets Sibbo

Eva Piitti nen Vanda

Helena Wärnhjelm-Holmström Kyrkslätt (senare Anna-Lott a Aaltonen)

Övriga medlemmar i projektgruppen:

Nina Gran Helsingfors

Veronica Hertzberg Folkhälsan (senare Johanna Sallinen)

Anna Jungner-Nordgren Folkti nget

Carita Lundin, ordf./sekr. Sydkustens landskapsförbund

Berit Onninen Arcada

Ledningsgruppen för den svenska ordkonsten:Susanne Ahlroth Richardsgatans bibliotek, Helsingfors

Ann-Helen Berg Åbo stads kulturcentral

(fr.o.m. 2011 Johanna Slott e)

Karoline Berg Helsingfors Arbis

Camilla Cedercreutz-Bäck Vanda stadsbibliotek och Nifi n(fr.o.m. 2011)

Malin Fagerström Ordkonstnär

Sabine Forsblom Borgå folkakademi

Mia Franck Åbolands litt eraturförening

Nina Gran Helsingfors stads kulturcentral

Maami Heikkinen Vantaan sanataidekoulu

Veronica Hertzberg Folkhälsan

Monica Martens-Seppelin Sydkustens landskapsförbund

Michelle Mattf olk Sydkustens landskapsförbund

Katarina von Numers-Ekman Modersmålslärarföreningen

Katarina Rejman Utbildningsstyrelsen

Johanna Sallinen Folkhälsan

Jannika Stenius Klasslärare, Nurmijärvi

Zusan Söderström Luckan och Produforum

Gunilla Träskelin Näse skola i Borgå

Ursula Vuorenlinna Nylands litt eraturförening


FÖRELÄSARE OCH GÄSTER UNDER ÅRET

Susanne Ahlroth Bibliotekarie. Babypoesikurser 18.3 och 15.4.2010.

Bergman Anne Folkkultursarkivet i Helsingfors. VårKultur 23.3.2010 i Nagu

Marit Björkbacka Ordkonstledare. Kursen Ordkonst – alla har fantasi, 17.11, Borgå

Camilla Björklund PeD. Åbo Akademi i Jakobstad. Seminariet ”Vad är kvalitati vt god dag-vård?” 3.9. 2010

Nina Fabricius Dagvårdschef. Seminariet ”Vad är kvalitati vt god dagvård?” 3.9. 2010

Malin Fagerström Ordkonstnär. Fördjupad ordkonstkurs Ordkonstnärlig dramaverkstad, 7.4. Kursen ordkonst – alla har fantasi 9.11 och 17.11. Babypoesikurser 18.3 och 15.4. Program på Totti scenen, Bokmässan 2010.

Sti na Forsberg Verksamhetsledare, Ung Martha. Skrotverkstäder för eft is- och klubble-dare 14.9, 28.9, 12.10 och 26.10.2010.

Nina Gran Specialplanerare, Helsingfors kulturcentral. Hälsovårdarseminarium 31.1.2011, Babypoesikurser 18.3 och 15.4.2010

Henrik Grönroos Konferencier vid Storyslamtävling i Pargas 10.4.2010

Kersti n Grönqvist Introdukti onsveckoslut i Karis 4-5.9. 2010

Maami Heikkinen Introdukti onsveckoslut i Karis 4-5.9. 2010

Henriksdott er Puranen Clara Att dokumentera sin hemby. VårKultur 8.4.2010, Houtskär.

Gunilla Holm Professor. Helsingfors universitet. Seminariet ”Vad är kvalitati vt god dagvård?” 3.9. 2010

Sonja Hyvönen Specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen. Utbildningar, möten samt regio-nala nätverksträff ar för eft is- och klubbansvariga

Dan Johansson Ordförande, FSL. Seminarium: Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framti den? Borgå 19.1.2011

Bodil Jönsson Utbildare och författ are. Seminarium för pedagoger 5.8.2010 i Raseborg och 6.8.2010 i Kimitoön

Hanna Klingenberg Ordkonstnär. Fördjupad ordkonstkurs Ordkonstnärlig dramaverkstad, 21.4.2010 Kursen Ordkonst – alla har fantasi 23.11.2010.

Malin Klingenberg Ordkonstnär. Kursen Ordkonst – alla har fantasi 23.11.2010. Program på Totti scenen, Bokmässan 2010

Maj Krogell-Haimi Överinspektör från Justi ti eministeriet. Seminarium: Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framti den? Borgå 19.1.2011

Carina Kiukas Programledare. Arcada. Seminariet ”Vad är kvalitati vt god dagvård?” 3.9. 2010

Malin von Koskull Folkhälsan. Hälsovårdarseminarium 31.1.2011

Mariella Kronström Projektkoordinator, Nylands hantverk. Skrotverkstäder för eft is- och klubbledare 14.9, 28.9, 12.10, 26.10.2010


Monica Londén FD. Helsingfors universitet. Seminariet ”Vad är kvalitati vt god dag-vård?” 3.9. 2010

Inger Nabb Rektor, Vikinga skola i Vasa. Regional nätverksträff för eft is- och klub-bansvariga 14.10.2010

Marie-Louise Nyberg Förskollärare, språkpedagog. Seminarium för pedagoger 12.3.2011

Lisa Nylund Ordkonstledare. Kursen Ordkonst – alla har fantasi 15.11.2010

Marina Paqvalén FM, talterapeut. Hälsovårdarseminarium 31.1.2011

Neppe Pett ersson Berätt are, sakkunnig vid Storyslamtävling i Pargas, 10.4.2010

Katarina Rejman Undervisningsråd. Seminarium: Ett eller två språk under samma tak - Hur ser den svenska grundskolan ut i framti den? Borgå 19.1.2011

Johanna Sallinen Folkhälsan. Hälsovårdarseminarium 31.1.2011 och Seminarium för pedagoger 12.3.2011

Annika Sandelin Bibliotekarie. Babypoesikurser 18.3 och 15.4.2010.

Pekka Sonck Skådespelare. ”Att tala för publik – värre än döden” VårKultur i Pargas 29.3.2010 och i Korpo 30.3.2010.

Karin-Astrid Stenberg Ordkonstledare. Kursen Ordkonst – alla har fantasi 12.11.

Zusan Söderström Koordinator för Produforum Nyland. Fördjupad ordkonstkurs Ordkonst-närlig dramaverkstad, 7.4, 14.4, 21.4. Kursen ordkonst � alla har fantasi 9.11.

Outi -Maria Takkinen Ordkonstnär. Babypoesikurser 18.3 och 15.4.

Josefi n Vidjeskog Ordkonstledare. Fördjupad ordkonstkurs Ordkonstnärlig dramaverkstad 14.4. Kursen Ordkonst – alla har fantasi 15.11. Program på Totti scenen, Bokmässan 2010

Lena Viljanen Ordkonstledare. Kursen Ordkonst – alla har fantasi 23.11.

Björn Vikström Biskop. Borgåmott agningen. 27.8.2010

Anna-Lena Wiik Ordkonstledare. Kursen ordkonst – alla har fantasi 12.11.

GÄSTANDE BERÄTTARE UNDER NORDISKA RÖSTERS BERÄTTARFESTIVAL 2010

Heli Aaltonen Finland, konstnärlig ledare för projektet

Love Ersare Sverige

Claire Hewitt Skott land

Angela Halvorsen Bogo Norge/England

Georgiana Keable Norge/England


Troels Kirk Ejsing Danmark

Jesper La Cour Danmark

Judy Paterson Skott land

Lina Teir Finland

Suse Weisse Tyskland

KURSER, UTBILDNINGSDAGAR, FORTBILDNING SOM SYDKUSTEN ORDNAT

18.3 och 15.4 Kurser i babypoesi i Helsingfors och Åbo

7.4, 14.4 och 21.4 Ordkonstnärlig dramaverkstad i Esbo, Åbo och Vasa

4-5.9.2010 Introdukti onsveckoslut för ordkonstledare, VNF i Karis

9.11, 12.11, 15.11, 17.11 och 23.11 Alla har fantasi, bokkurser på fem orter: Helsingfors, Ekenäs, Åbo, Borgå och Vasa

11-14.11 Kulturkarnevalen i Borgå, ordkonstlabb

17.5 Att ge liv åt sina rött er, kurs i kulturarvspedagogik (samarbetspart H:fors kulturcentral)

14.9, 28.9, 12.10, 26.10 Skrotverkstäder i Helsingfors, Borgå, Raseborg, Väståboland (samar-betsparter Ung Martha, Nylands hantverk, kommunerna)

Ordverkstäder runt om i södra Finland, 17 stycken. Fyra av dessa var eft isordverkstäder. Totalt deltog 120 barn och ungdomar i verkstäderna under årets lopp.

SEMINARIUM/KONFERENSER, MÄSSOR OCH STÖRRE EVENEMANG SOM SYDKUSTEN ORDNAT OCH/ELLER DELTAGIT I

2010

10.3 Nordiska röster, seminarium, Åbo

17.3 Seminarium om fria bildningens framti d, Pargas

10.4 Svenskfi nlands Storyslam, Pargas

9-11.6 Ordkonstläger, Karis


21-23.6 Ordkonstläger, Pargas

5.8 Dagvårdsseminarium, Ekenäs

6.8 Dagvårdsseminarium, Kimito

9-11.8 Ordkonstläger, Sibbo

27.8 Borgåmott agningen, Borgå

30.8 Runokuu/Diktmånemånaden, Helsingfors

3.9 Dagvårdsseminarium, Helsingfors

30.8, 29.9 och 24.11 Rimjam, Helsingfors

15-16.9 Kommunmarknad, Helsingfors

27.9-5.10 Nordiska röster, berätt arfesti val, Åboregionen

9.10 Åboländsk aft on med fi nal i talangjakten, Pargas

28-31.10 Helsingfors bokmässa, Helsingfors

29-30.10 Nordiska mästerskap i Storyslam, Oslo

2.11 Klubbseminarium i östra nyland, Borgå

3-4.11 Neuvolapäivät, Helsingfors

11-14.11 Ordkonstlabb på Kulturkarnevalen, Borgå

2.12 Riksomfatt ande Produforum – seminarium, Helsingfors

2011

19.1 Seminarium om tvåspråkiga lösningar i skolvärlden, Borgå

28-29.1 Educa-mässan, Helsingfors

31.1 Hälsovårdarseminarium, Helsingfors

12.3 Dagvårdsseminarium, Helsingfors

PRODUFORUMS FASTA AKTÖRER UNDER 2010

Catarina Ahlstrand-Jalonen Konstnär, musiker, dans

Arti sts in the Archipelago Konstnärsnätverk i Åboland

Tove Bornemann Grafi sk design (från 2011)

Heidi Fredriksson Teater, Fraktt eatern (från 2011)

Tom Grönroos Musiker, kulturproducent

Janne Gröning Naturfotograf


Idun Hellström Formgivning, idundesign& consulti ng

Hans G. Hästbacka Fotograf, Camera Obscura

Susan Montag Dans (från 2011)

Sanna Peitso Informatör, guide

Riddo Ridberg Musik, teater, Teaterboulaget

Sagalunds museum

Kenneth Sjölund Pappersdockor, interkulturell kommunikati on

Vernum, Helbe Pajari Design-företag

Åbolands Hantverk r.f.

PRODUFORUMS FÖRELÄSARE OCH GÄSTER UNDER ÅRET

Leena Björkqvist Lektor, projektf orskare, Novia. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Hedda Halonen 15.10.2010 , sti pendiedag (Åbo)

Anki Hellberg-Sågfors Projektchef, Produforum. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Nina Gran Specialplanerare, kulturcentralen, Helsingfors. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Leif Jakobsson Ordförande för centralkommissionen för konst. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Marjana Johansson dr, University of EssexFesti valseminarium 20.8.2010 (Pargas).

Veera Laurila Informatör för Åbo2011. Hörnet, 7.6.2010 (Åbo)

Päivi Lönnberg 15.10.2010 , sti pendiedag (Åbo)

Marika Mäklin Magister i kommunikati on, journalist och producent. Verkstad i synlig-het i media 10.12.2010 (Åbo).

Mona Nylund Utbildningsplanerare, CLL, Åbo Akademi. Seminarium Evoluti on, revolu-ti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Emil Oljemark Akti onsgruppen I samma båt om leaderfi nansiering. 12.5.2010

Lott a Petronella CAA (Contemporary ArtArchipelago. 7.6.2010 (Åbo)

Krista Petäjäjärvi Performancekonstnär. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kultur-fältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)

Åsa Rosenberg Festi valseminarium 20.8.2010 (Pargas)

Sanna-Maria Sarelius Marknadsföringschef, Åbo Svenska teater. 17.3.2010

Zusan Söderström Koordinator för Produforum Nyland, huvudstadsregionen, barnkultur: Dramaverkstad med Sydkustens ordkonst 14.4.2010


SYDKUSTENS WEBBPLATSER

www.sydkusten.fi Samlingsplats för Sydkustens verksamhet och informati on.

www.eft is.fi Nati onell informati on om eft isverksamheten, -utbildningar, regler och förordningar.

www.klubbar.fi Nati onell informati on om klubbverksamheten.

www.svenskskola.fi Databas med kontaktuppgift er ti ll alla svenska skolor, eft isar, daghem och andra stadets utbildningar.

www.ordkonst.fi Samlingsplats för den fi nlandssvenska ordkonsten.

Carl-Berti l Tauler Nordiska ministerrådets samarbetschef. Festi valseminarium 20.8.2010 (Pargas)

Henri Terhi 15.10. 2010 , sti pendiedag (Åbo)

Maria Österåker ED och företagsutvecklare vid Juthbacka kulturcentrum. Seminarium Evoluti on, revoluti on, vision - kulturfältet i framti den 15.4.2010 (Åbo)


EGNA ANTECKNINGAR

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

sydkustens årsrapport 2010

Documents