bottenfauna · bottenfauna 2005 - r 2006:2 göteborgs stad miljöförvaltningen 3 sammanfattning...

Bottenfauna 2005 - R 2006:2

Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

Bottenfauna

en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

Utförd hösten år 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl på uppdrag av Miljö-förvaltningen, Kretsloppskontoret, Park- och naturförvaltningen samt Fastig-hetskontoret i Göteborg

Provpunkt 3 – Kvillebäcken, Hökälladammen.


2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Innehållsförteckning

Sid Sammanfattning………………………………………………………….3 Bakgrund…………………………………………………………………4 Metoder…………………………………………………………………..4 Genomförande……………………………………………………………5 Resultat…………………………………………………………………...6 Slutsatser………………………………………………………………...12 Referenser……………………………………………………………….13 Bilageförteckning: Bilaga 1. Resultat lokal för lokal……………………………………… 15 Bilaga 2. Fältprotokoll………………………………………………… 25 Bilaga 3. Artlistor……………………………………………………… 35 Bilaga 4. Beräknade index……...……………………………………… 45 Bilaga 5. Bedömningsgrunder….……………………………………… 47



Sammanfattning

Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biolo-giska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Syftet med undersökningarna var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler samt att bedöma eventuella bio-logiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Undersökningarna skapar även referensdata för framtiden. Vid fem av de åtta undersökta objekten bedöms bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slut-sats är svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan be-döms dock vara negativt påverkad av näringsämnen/organiskt material i fyra av de rinnande vattnen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, finns dessutom indikationer på annan påverkan av t ex metaller. Fle-ra av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag. Resultaten visar alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosystemen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetyd-ligt påverkad av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förore-ning. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovan-liga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU – sårbar). Tabell 1. Bedömning av påverkan på bottenfaunan vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun 2005. Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av påverkan

näring/organiskt material annatKvibergsbäcken 1 Kviberg B ASkogomebäcken 2 Skogome A AKvillebäcken 3 Hökälladammen B AKvillebäcken 4 Backaplan B CDelsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan A AHaga å 6 Hulan A AStora ån 7 Hults bro B BBergums dammar 8 Bergum C A

Förklaring: Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig, C = stark eller mycket stark.



Bakgrund

Biologiska undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplysningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosystemen i vatten. Art-sammansättning och täthet förändras ofta vid en miljöpåverkan och resultatet kan därför användas för att bedöma påverkansgrad från t ex näringsämnen, för-surning och metaller. Fördelen med biologiska studier är främst att man undersöker de organismer man vill skydda och bevara. Undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplysningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosys-temen i vatten. En ytterligare fördel med biologiska undersökningar är att de i många fall sammanfattar påverkan från flera olika faktorer. Det kan t ex röra sig om påverkansgraden från ett lakvatten som innehåller en rad potentiellt skadliga ämnen. Andra fördelar gentemot kemiska undersökningar är att resultaten oftast inte bara representerar en ”ögonblicksbild” av miljösituationen utan att eventuel-la skador på ekosystemet kan upptäckas även relativt lång tid efter det att skadan uppstått. Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biolo-giska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler vilket skapar referensdata för framtiden. Undersökningen syftar också till att bedöma eventu-ella biologiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Metoder

Provtagningen utfördes enligt den standardiserade metoden SS-EN 27 828. An-visningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes också. På lokalen vid Bergums dammar användes dock, liksom tidigare år, en kvalitativ metod. Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Flertalet av de undersökta objekten är mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar. Detta innebär att bottenfaunasamhällena kan uppvisa föränd-ringar i form av en ändrad artsammansättning mot vad som kan anses vara nor-malt. Flera olika typer av index har beräknats (bilaga 4) som både enskilt och i grupp kan indikera vilken typ av förorening som föreligger samt hur stark den eventuella påverkansgraden är. Vid bedömningarna har vi i första hand använt Naturvårdsverkets bedömnings-grunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, rapport 4913. Vissa justeringar av gränsvärden har dock gjorts vilket framgår av bilaga 5 (Bedömningsgrunder för bottenfauna). Resultatet redovisas dels lokal för lokal i bilaga 1 dels i en sammanfattande syntes i kapitlet Resultat.



Tabell 2. Undersökta lokaler 2005. Kartblad och koordinater hänvisar till den topografiska kartan 1:50 000 (RT90, 2,5 gon V).

Nr Vatten Lokal Karta Provtagnings- Koordinater metod (x) (y) 1 Kvibergsbäcken Kviberg 7B SO SS EN 27 828 6409120 1276190 2 Skogomebäcken Skogome 7B SV SS EN 27 828 6411410 1270270 3 Kvillebäcken Hökälladammen 7B SV SS EN 27 828 6410060 1270170 4 Kvillebäcken Backaplan 7B SV SS EN 27 828 6406491 1270408 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 7B SV SS EN 27 828 6403450 1273220 6 Haga å Hulan 6B NV SS EN 27 828 6390120 1269480 7 Stora ån Hults bro 6B NV SS EN 27 828 6397060 1267850 8 Bergums dammar Bergum 7B SO Kvalitativ 6416500 1285000 Genomförande

Fältprovtagningarna genomfördes den 31 oktober och 1 november 2005. Sam-manlagt undersöktes 7 lokaler i vattendrag samt ett dammkomplex (tabell 2). En mer utförlig beskrivning av bottenfaunalokalerna finns i bilaga 2. I vattendragen togs fem prover på en 10 meter lång sträcka. Proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten samtidigt som ett område på 0,25 m2 uppströms håven rördes upp med foten. Vid Bergums dammar gjordes inventeringarna kvalitativt genom att samla in djur från alla förekommande typer av substrat. I dammarna slogs de små delpro-ven ihop till ett prov för varje damm. De sex dammarna i Bergum numrerades successivt från nummer 1 för den översta till nummer 6 för den nedersta dam-men, och proverna från dessa hölls alltså isär genom hela analysförfarandet. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes. Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 3. Några lokaler har undersökts tidigare (Ericsson & Medin 1997,1999 och 2000, Liungman & Ericsson 2001, Sundberg & Ericsson 2002, Sundberg & Liungman 2003 samt Engdahl & Ericsson 2004) vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med tidigare undersökningar. Därmed kan man få en uppfattning om eventuella förändringar och trender i de aktuella vattendragen över en längre period (bilaga 1).



Resultat

I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provpunkt för sig. Nedan sammanställs resultaten för alla provpunkter tillsammans. Allmänt Tre av provpunkterna är nya och har inte undersökts tidigare. De undersökta provpunkterna skiljer sig dels i fråga om påverkansgrad av olika föroreningar och dels i fråga om lokalkvalitet samt provtagningsmetodik. Därför kan det vara svårt att jämföra dem med varandra när det gäller artantal och individtäthet. Då är det mer meningsfullt att jämföra resultaten mellan olika år på samma lokal. Vid bottenfaunaundersökningen 2005 var det fem lokaler som undersökts tidiga-re och där kan man se hur artantal och individtäthet kan variera mellan olika år. Resultat och bedömning av föroreningspåverkan Tre av de undersökta lokalerna bedömdes vara ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å (tabell 3). Speciellt de två sistnämnda lokalerna kan betraktas som referensvatten för opåverkade förhål-landen. På fem lokaler bedömdes bottenfaunan vara negativt påverkad av när-ingsämnen eller organiskt material. Två av dessa var även negativt påverkade av någon annan förorening (tabell 3). På samtliga lokaler bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Tabell 3. Bedömning av påverkan på bottenfaunan vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun 2005. Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av påverkan

näring/organiskt material annatKvibergsbäcken 1 Kviberg B ASkogomebäcken 2 Skogome A AKvillebäcken 3 Hökälladammen B AKvillebäcken 4 Backaplan B CDelsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan A AHaga å 6 Hulan A AStora ån 7 Hults bro B BBergums dammar 8 Bergum C A

Förklaring: Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig, C = stark eller mycket stark.



0

5

10

15

20

97 99 00 01 02 03 04 05

Medelantal taxa/prov

Figur 1. Medelantal taxa/prov vid lokal 1-Kvibergsbäcken. Felstaplarna anger 95% konfidensinter-vall. 1-Kvibergsbäcken, Kviberg Kvibergsbäcken är dagvattenpåverkad och har alla år den undersökts bedömts vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Artantal och i viss mån individtäthet har tenderat att öka något fram till år 2003. I årets undersök-ning var antalet arter i samma storleksordning som år 2004 (figur 1). Artsam-mansättning har dock varit relativt likartad mellan åren. 2-Skogomebäcken, Skogome Lokalen i Skogomebäcken har inte undersökts tidigare. Vattendraget är relativt litet. Resultatet visade på ett lågt antal taxa och antalet sländarter (EPT-index) var något lågt. Övriga beräknade index samt bottenfaunans sammansättning vi-sade i stort på en för vattentypen normal fauna (bilaga 1). Flera försurningskäns-liga arter och grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen och organiskt material. En ovanlig art hittades, bäcksländan Nemoura flexuosa. Provpunkten är den samma som för metaller i vattenmossa. 3-Kvillebäcken, Hökälladammen Resultatet visade på fortsatt påverkan av näringsämnen/organiskt material. Det påträffades en relativt stor andel föroreningståliga grupper och EPT-index var mycket lågt vilket styrker bedömningen. Produktionen i ett vattendrag är normalt större strax nedströms sjöar och dammar, men bl a med tanke på det låga antalet sländarter bedömdes faunan här vara negativt påverkad. Antalet arter var lägre i år jämfört med 2004. Skillnaden var statistiskt signifikant (students t-test, p



0

10

20

30

2003 2004 2005


Figur 2. Medelantal taxa/prov vid lokal 3-Kvillebäcken, Hökälladammen. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. Påverkan av föroreningar. Näringsämnen och organiskt material är med stor san-nolikhet en del av orsaken till skadorna på bottenfaunasamhället. Det saknades dock ändå flera arter och grupper som normalt borde kunna finnas vid denna typ av lokal. Sannolikt uppstår det syrebrist i det tidvis stillastående vattnet, men luftandande organismer som t ex skinnbaggar och skalbaggar brukar kunna på-träffas i sådana miljöer. Kvillebäcken omges vid och uppströms provpunkten av industriområden och stora asfaltsplaner. Det är möjligt att dagvatten periodvis påverkat vattenkvalitén negativt. Resultat från undersökningar av metaller i vat-tenmossa har visat på en relativt hög föroreningsgrad av flera metaller vid Back-ateatern, ungefär 500 meter nedströms bottenfaunalokalen. Sammantaget be-dömdes bottenfaunan även som starkt eller mycket starkt påverkad av något an-nat än näringsämnen/organiskt material. 5-Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids plan Lokalen i Delsjöbäcken har inte undersökts tidigare. Faunan var relativt art- och individrik med förekomst av ett flertal indikatorarter och grupper. Resultatet kan sägas vara förväntat i ett vattendrag av denna typ, och bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen, organiskt material, och av andra föroreningar. Fynden av två ovanliga arter gör att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Resultatet är intressant med tanke på att provpunkten lig-ger så nära de centrala delarna av Göteborg. 6-Haga å, Hulan Resultatet visade på ett måttligt högt antal taxa. Beräknade index och bottenfau-nans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot när-ingsämnen/organiskt material. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden eftersom två ovanliga arter hittades. Bottenfaunan undersöktes även år 2004. Resultatet i år avvek inte nämnvärt från förra årets resultat och bedömningarna var de samma. Medelantalet taxa/prov var något högre i år, men skillnaden är inte statistiskt signifikant (figur 3).



0

5

10

15

20

2004 2005


Figur 3. Medelantal taxa/prov vid lokal 6-Haga å, Hulan. Felstaplarna anger 95% konfidensinter-vall. 7-Stora ån, Hults bro Resultatet av undersökningen visade på ett mycket lågt artantal och genomgåen-de låga föroreningsindex (bilaga 1). Detta indikerar en kraftig föroreningssitua-tion. Bedömningen försvåras av att brackvattensarter förekommer. Det bräckta vattnet kan i sig vara en orsak till det låga antalet arter och till avsaknaden av mer känsliga arter. Genom att samtliga index var låga är det också svårt att exakt bedöma orsaken till skadorna. Försurningsskador kan dock uteslutas genom att märlkräftor påträffades. Faunan bedöms liksom tidigare som betydligt påverkad av både näringsämnen/organiskt material och någon annan förorening. Botten-faunan har undersökts två gånger tidigare. I årets undersökning var totalantalet taxa färre, bland annat så påträffades inte några snäckor eller sländlarver. Me-delantalet taxa/prov uppvisar dock mycket små variationer jämfört med tidigare års undersökningar (figur 4).

0

2

4

6

8

10

2000 2001 2005


Figur 4. Medelantal taxa/prov vid lokal 7-Stora ån, Hults bro. Felstaplarna anger 95% konfidensin-tervall.



8-Bergums dammar, Bergum Bergums dammar är ett dammsystem med 6 dammar som är konstruerad så att avloppsvatten först rinner in i damm ett och vidare nedåt. Varje damm har varje år undersökts separat (tabell 4). Sammantaget bedömdes dammarna vara starkt eller mycket starkt påverkade av näringsämnen/organiskt material. Det fanns indikationer på att förhållandena är sämst i de första dammarna. Tittar man på medelantalet taxa för respektive damm visar det sig att artantalet är lägst i de första dammarna, vilket också var fallet i årets undersökning (tabell 4). Medelan-talet taxa för hela dammkomplexet mellan åren 1997-2005 kan ses i figur 1. San-nolikt uppstår syrebrist periodvis i bottenvattnet och i sedimentet, vilket delvis kan förklara variationen i antalet påträffade taxa mellan olika år. Tabell 4. Antal taxa i Bergums dammar 1997 - 2005.

Antal taxa/dammDamm 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 medel stdav:1 9 3 6 8 7 15 3 4 7,3 4,12 14 4 9 10 3 5 7 5 7,4 3,93 8 8 12 10 3 9 7 9 8,1 2,84 16 5 12 19 2 6 8 10 9,7 6,25 14 8 14 14 9 5 13 11 11,0 3,76 13 7 12 15 7 10 11 14 10,7 3,0

0

5

10

15

97 99 00 01 02 03 04 05

Medelantal taxa/damm

Figur 5. Medelantal taxa/damm vid lokal 8-Bergums dammar. Felstaplarna anger 95% konfidens-intervall.



Rödlistade, ovanliga och intressanta arter Den svenska rödlistan är en förteckning över arter vars framtida överlevnad inte är säker i vårt land. Arterna bedöms och klassificeras i olika så kallade kategori-er efter hur allvarligt hotade de är. Rödlistade och ovanliga arter förekommer oftast i låga tätheter vilket gör att slumpen kan spela stor roll om de återfinns vid ett provtillfälle. En rödlistad art påträffades i årets undersökning i Göteborgs kommun, snäckan Omphiscola glabra (8-Bergums dammar) (Tabell 5). Arten har påträffats vid tidigare undersökningar. Med beteckningen ovanlig menas t ex att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler vi undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturty-pen. Tre ovanliga arter påträffades i årets undersökning (tabell 5). Vid några provpunkter bedömdes bottenfaunan ha höga eller mycket höga naturvärden. En sammanställning av dessa kan ses i tabell 6. Tabell 5. Rödlistade och ovanliga arter som påträffades i 2005 års undersökning i Göteborgs kommun. Arter Hotstatus Nr Vatten LokalBäcksländorCapnia bifrons Ovanlig 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan

6 Haga å HulanNemoura flexuosa Ovanlig 2 Skogomebäcken Skogome

5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids planNattsländorTinodes pallidulus Ovanlig 6 Haga å HulanSnäckorOmphiscola glabra VU - sårbar 8 Bergums dammar Bergum Tabell 6. Lokaler som bedömdes ha höga eller mycket höga naturvärden 2005. Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av naturvärden

Delsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan Höga naturvärdenHaga å 6 Hulan Höga naturvärdenBergums dammar 8 Bergum Mycket höga naturvärden



Lokal 1-Kvibergbäcken hyser en intressant snäckart, Physella heterostropha. Av snäckan Physella heterostropha finns mycket få fynd i den svenska naturen och arten är införd till Sverige. Snäckan är vanlig i växthusdammar och akvarier så förekomsten härrör sig sannolikt från utsatta eller förrymda individer. Snäckans förekomst har varierat en del mellan åren (figur 6). Snäckan påträffades även vid lokal 5-Delsjöbäcken.

0

10

20

30

40

50

1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Antal individer/prov

Figur 6. Antal individer/prov av snäckan Physella heterostropha vid lokal 1-Kvibergsbäcken 1997-2005. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. Slutsatser

Vid fem av de åtta undersökta objekten bedömdes bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slut-sats var svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan bedömdes dock vara negativt påverkad av näringsämnen och organiskt material i fyra av vattendragen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, fanns dessutom indikationer på någon annan påverkan, t ex av metal-ler. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara käns-liga genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vatten-drag. Resultaten visade alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosys-temen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetyd-ligt påverkade av såväl näringsämnen/organiskt material som av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovan-liga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU – sårbar).



Referenser

Ericsson, U. & Medin, M. 1998. Inventering av bottenfaunan på tre lokaler i Göteborgs kommun 1997. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Ericsson, U. & Medin, M. 1999. Inventering av bottenfaunan på åtta lokaler i Göteborgs kommun 1999. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Ericsson, U. & Medin, M. 2000. Inventering av bottenfaunan på sex lokaler i Göteborgs kommun 2000. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 – The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Liungman, M. & Ericsson, U. 2001. Inventering av bottenfaunan på tio lokaler i Göteborgs kommun 2001. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Sundberg, I. & Ericsson, U. 2002. Inventering av bottenfaunan på åtta lokaler i Göteborgs kommun 2002. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Sundberg, I. & Liungman, M. 2003. Inventering av bottenfaunan på 17 lokaler i Göteborgs kommun 2003. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Engdahl, A. & Ericsson, U. 2004. Inventering av bottenfaunan på 12 lokaler i Göteborgs kommun 2004. Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Wiederholm, T (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vat-tendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket.



Bilaga 1

Resultat lokal för lokal



1. Kvibergsbäcken, Kviberg Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6409120/1276190

Proverna togs 5-15 m nedströms stigen.TillståndsklassningTotalantal taxa: mycket lågt Diversitetsindex: mycket lågtMedelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: mycket lågtIndividtäthet (ant/m2): måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågtEPT-index: mycket lågt Surhetsindex: måttligt högtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 8

AvvikelseklassningDiversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelseASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffadesB Betydlig påverkan av näringsämnenC Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall)

År Bedömning näringsämnen/org material97 B Betydlig påverkan99 B Betydlig påverkan00 B Betydlig påverkan01 B Betydlig påverkan02 B Betydlig påverkan03 B Betydlig påverkan04 B Betydlig påverkan05 B Betydlig påverkan

Kommentar:

0

1 3684 6

10,6 4,4

2005-10-31

17 1,97

0

5

10

15

20

97 99 00 01 02 03 04 050

1000

2000

3000Medelantal taxa Antal ind./kvm

Den dagvattenpåverkade Kvibergsbäcken har undersökts vid ett flertal tillfällen. Föroreningsindexen ASPT och Danskt Fauna var låga eller mycket låga vilket visar på en betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material. Flera försurningskänsliga grupper samt ett högt Baetis/Plecoptera index visar att bottenfauna inte är påverkad av försurning. De två ovanliga arter som påträffades förra året återfanns inte i årets undersökning.

Medelantalet taxa/prov var i samma storleksordning som år 2004. Artsammansättningen är relativt likartad mellan åren och föroreningsindexen ASPT och Danskt fauna har alltid varit låga eller mycket låga.



2. Skogomebäcken, Skogome Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6411410/1270270

0-10 m uppströms järnvägsbron.TillståndsklassningTotalantal taxa: lågt Diversitetsindex: lågtMedelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: måttligt högtIndividtäthet (ant/m2): högt Danskt faunaindex: 7 mycket högtEPT-index: lågt Surhetsindex: högtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

AvvikelseklassningDiversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelseASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländan Nemoura flexuosaA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnenC Naturvärden i övrigt


Provpunkten är inte undersökt tidigare

Kommentar:

3

1 7798 8

13,0 5,9

2005-10-31

22 2,45

0

5

10

15

20

20050

500

1000

1500


Resultatet visade på ett lågt antal taxa och antalet sländarter (EPT-index) var något lågt. Övriga beräknade index samt bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter/grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen/organiskt material. En ovanlig art hittades, bäcksländan Nemoura flexuosa .

Provpunkten är den samma som för metaller i vattenmossa.



3. Kvillebäcken, Hökälladammen Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6410060/1270170

Proverna togs 0-10 m nedströms dammluckan.TillståndsklassningTotalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: lågtMedelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: mycket lågtIndividtäthet (ant/m2): måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågtEPT-index: mycket lågt Surhetsindex: lågtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

AvvikelseklassningDiversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelseASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffadesB Betydlig påverkan av näringsämnenC Naturvärden i övrigt


År Bedömning näringsämnen/org material2003 B Betydlig påverkan2004 B Betydlig påverkan2005 B Betydlig påverkan

Kommentar:

16,2 4,5

2005-10-31

34 2,74

0

9534 4

01020304050

2003 2004 20050

1000

2000


Föroreningsindexen ASPT och Danskt fauna var också i år lågt eller mycket lågt vilket indikerar fortsatt påverkan av näringsämnen/organiskt material. Det påträffades dessutom en relativt stor andel av föroreningståliga grupper och EPT-index var mycket lågt vilket styrker bedömningen. Produktionen i ett vattendrag är normalt större strax nedströms sjöar och dammar, men också med tanke på det låga antalet sländarter bedöms faunan vara negativt påverkad. Anmärkningsvärt är ändå det mycket höga antalet arter av buksimmare som påträffades. Antalet arter var något lägre i årets undersökning och skillnaden är statistiskt signifikant (student t-test, p



4. Kvillebäcken, Backaplan Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6406491/1270408

Under gångbron och 3 m uppströms, längs östra kanten.TillståndsklassningTotalantal taxa: mycket lågt Diversitetsindex: mycket lågtMedelantal taxa/prov: mycket lågt ASPT - index: mycket lågtIndividtäthet (ant/m2): lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågtEPT-index: mycket lågt Surhetsindex: mycket lågtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 8

AvvikelseklassningDiversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelseASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffadesB Betydlig påverkan av näringsämnenC Stark eller mycket stark annan påverkanC Naturvärden i övrigtJämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall)

Provpunkten har inte undersökts tidigare

Kommentar:

0

2272 2

6,8 4,3

2005-11-01

14 2,35

0

5

10

15

20

20050

500

1000


Antalet arter var mycket lågt och individtätheten var låg. Samtliga beräknade index var låga eller mycket låga och bottenfaunan dominerades av föroreningståliga arter. Det låga art- och individantalet och bottenfaunas sammansättning indikerar kraftiga skador. En betydlig påverkan av näringsämnen och organiskt material är med stor sannolikhet en del av orsaken till faunans utseende. Det saknas dock ändå flera arter och grupper som normalt borde kunna finnas vid provpunkten, bland annat luftandande organismer som skinnbaggar och skalbaggar. Kvillebäcken omges vid- och uppströms provpunkten av industriområden och asfaltsplaner. Det är möjligt att dagvatten periodvis påverkar vattenkvalitén negativt. Resultat från undersökningar av metaller i vattenmossa har visat på en relativt hög föroreningsgrad av flera metaller vid Backateatern, ungefär 500 meter nedströms bottenfaunalokalen. Sammantaget bedöms bottenfaunan även som starkt eller mycket starkt påverkad av något annat än näringsämnen/organiskt material.



5. Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids plan Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6403450/1273220

Proverna togs 5-15 m uppströms kulverten vid Delsjövägen.TillståndsklassningTotalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högtMedelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högtIndividtäthet (ant/m2): måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högtEPT-index: måttligt högt Surhetsindex: högtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

AvvikelseklassningDiversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelseASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländorna Capnia bifrons ochA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen Nemoura flexuosaB Höga naturvärden


Provpunkten är inte undersökt tidigare

Kommentar:

6

1 20817 10

24,2 6,1

2005-10-31

36 3,73

0

10

20

30

20050

1000

2000


Faunan var relativt art- och individrik med förekomst av ett flertal indikatorarter och grupper. Resultatet kan sägas vara förväntat i ett vattendrag av denna typ och bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och organiskt material, samt av försurning. Fynden av två ovanliga arter gör att bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden. Snäckan Physella heterostropha , som också hittats i Kvibergsbäcken, påträffades.



6. Haga å, Hulan Datum: Flodområde: 107/108 Koordinat: 6390120/1269480

Proverna togs 5-15 m nedströms vägbron.TillståndsklassningTotalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högtMedelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: måttligt högtIndividtäthet (ant/m2): måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högtEPT-index: måttligt högt Surhetsindex: högtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 8

AvvikelseklassningDiversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelseASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländan Capnia bifrons ochA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen nattsländan Tinodes pallidulusB Höga naturvärden


År Bedömning näringsämnen/org material2004 A Ingen eller obetydlig påverkan2005 A Ingen eller obetydlig påverkan

Kommentar:

6

67513 10

17,0 5,9

2005-11-01

28 3,12

0

10

20

30

2004 20050

500

1000

1500


Resultatet visade på ett måttligt högt antal taxa. Beräknade index och bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter/grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden eftersom två ovanliga arter hittades, bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Tinodes pallidulus .

Bottenfaunan undersöktes även år 2004. Resultatet i år avviker inte nämnvärt från förra årets resultat och bedömningarna är de samma.



7. Stora ån, Hults bro Datum: Flodområde: 107/108 Koordinat: 6397060/1267850

Under bron och 3 m uppströms, längs norra kanten.TillståndsklassningTotalantal taxa: mycket lågt Diversitetsindex: mycket lågtMedelantal taxa/prov: mycket lågt ASPT - index: mycket lågtIndividtäthet (ant/m2): lågt Danskt faunaindex: 4 lågtEPT-index: mycket lågt Surhetsindex: lågtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

AvvikelseklassningDiversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelseASPT - index: stor avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffadesB Betydlig påverkan av näringsämnenB Betydlig påverkan av annatC Naturvärden i övrigtJämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall)

År Bedömning näringsämnen/org material2000 B Betydlig påverkan2001 B Betydlig påverkan2005 B Betydlig påverkan

Kommentar:

4,8 3,5

2005-11-01

6 2,10

0

2220 3

02468

10

2000 2001 20050

250

500

750


Resultatet av undersökningen visade på ett mycket lågt artantal och genomgående låga föroreningsindex. Detta indikerar en kraftig föroreningssituation. Bedömningen försvåras av att brackvattensarter förekommer, det bräckta vattnet vid lokalen kan i sig vara en orsak till det låga artantalet och till avsaknaden av mer känsliga arter. Genom att samtliga index är låga är det också svårt att exakt bedöma orsaken till skadorna. Försurningsskador kan dock uteslutas. Faunan bedöms liksom tidigare som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och annan påverkan.

Bottenfaunan har undersökts två gånger tidigare. I årets undersökning var totalantalet taxa färre, bland annat så påträffades inte några snäckor eller några sländlarver.



8. Bergums dammar, Bergum Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6416500/1285000

Ett prov i varje levé togs med håvdrag.TillståndsklassningTotalantal taxa: lågt Diversitetsindex: -Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: lågtIndividtäthet (ant/m2): - Danskt faunaindex: 3 lågtEPT-index: mycket lågt Surhetsindex: lågtNaturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

AvvikelseklassningDiversitetsindex: - Danskt faunaindex: stor avvikelseASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arterA Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Snäckan Omphiscola glabraC Stark eller mycket stark påverkan av näringsämnen (sårbar VU)A Mycket höga naturvärden påträffades 2000, 2001, 2004, 2005


År Bedömning näringsämnen/org material97 C Stark eller mycket stark påverkan99 C Stark eller mycket stark påverkan00 C Stark eller mycket stark påverkan01 C Stark eller mycket stark påverkan02 C Stark eller mycket stark påverkan03 C Stark eller mycket stark påverkan04 C Stark eller mycket stark påverkan05 C Stark eller mycket stark påverkan

Kommentar:

16

-3 2

8,8 4,9

2005-11-01

19 -

0

5

10

15

20

97 99 00 01 02 03 04 05

Medelantal taxa/damm

Bergums dammar undersöktes kvalitativt. Proverna från varje damm hölls dock separerade. Resultatet av årets undersökning visar på ett måttligt högt totaltantal arter, ett lågt artantal/damm och på kraftigt förorenade förhållanden. Sannolikt uppstår syrebrist periodvis i bottenvattnet och i sedimentet. Det finns indikationer på att förhållandena varit sämst i de första dammarna. Så verkar fallet ha varit i år. Vår bedömning är att faunan är starkt eller mycket starkt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Antalet påträffade arter/taxa har varierat mycket mellan åren i dammarna och mellan vissa år är skillnaderna statistiskt signifikanta (t-test). Faunan har varje år bedömts som kraftigt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Situationen verkar dock variera mycket mellan olika år och det är möjligt att förhållandena i dammarna även varierar kraftigt från säsong till säsong. En rödlistad snäcka, Omphiscola glabra (VU - sårbar), påträffades åter i damm 6, vilket medför att bottenfaunan bedöms ha mycket höga naturvärden.



Bilaga 2

Fältprotokoll



1. Kvibergsbäcken, KvibergVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Kvibergsbäcken Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 1 Kommun: GöteborgLokalnamn: Kviberg Top. Karta: 7B SOHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6409120 / 1276190

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS EN 27 828Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m2): 0,25Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 mLokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klartBredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: starkt färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 11 °CLokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal: Proverna togs 5-15 m nedströms stigen.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: -Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknasSand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved:



2. Skogomebäcken, SkogomeVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Skogomebäcken Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 2 Kommun: GöteborgLokalnamn: Skogome Top. Karta: 7B SVHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6411410 / 1270270

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN 27 828Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m2): 0,25Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 mLokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klartBredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: klartVattennivå: medel Vattentemperatur: 10,3 °CLokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal: 0-10 m uppströms järnvägsbron.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment:



3. Kvillebäcken, HökälladammenVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Kvillebäcken Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 3 Kommun: GöteborgLokalnamn: Hökälladammen Top. Karta: 7B SVHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6410060 / 1270170


LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 mLokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligtBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 10,4 °CLokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal: Proverna togs 0-10 m nedströms dammluckan.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv:



4. Kvillebäcken, BackaplanVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Kvillebäcken Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 4 Kommun: GöteborgLokalnamn: Backaplan Top. Karta: 7B SVHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6406491 / 1270408


LokaluppgifterLokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,9 mLokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: mycket grumligtBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 10,3 °CLokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal: Under gångbron och 3 m uppströms, längs östra kanten.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: 50% Fin detritus: 5-50%Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved:



5. Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids planVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Delsjöbäcken Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 5 Kommun: GöteborgLokalnamn: Sankt Sigfrids plan Top. Karta: 7B SVHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6403450 / 1273220


LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 mLokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klartBredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 9,7 °CLokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal: Proverna togs 5-15 m uppströms kulverten vid Delsjövägen.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus:



6. Haga å, HulanVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Haga å Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 6 Kommun: GöteborgLokalnamn: Hulan Top. Karta: 6B NVHuvudflodområde: 107/108 Lokalkoordinater: 6390120 / 1269480


LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 mLokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: grumligtBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 9,5 °CLokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal: Proverna togs 5-15 m nedströms vägbron.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus:



7. Stora ån, Hults broVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Stora ån Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 7 Kommun: GöteborgLokalnamn: Hults bro Top. Karta: 6B NVHuvudflodområde: 107/108 Lokalkoordinater: 6397060 / 1267850


LokaluppgifterLokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,9 mLokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: mycket grumligtBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 10,5 °CLokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal: Under bron och 3 m uppströms, längs norra kanten.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment:



8. Bergums dammar, BergumVattenområdesuppgifterSjö/vattendrag: Bergums dammar Län: 14 Västra GötalandLokalnummer: 8 Kommun: GöteborgLokalnamn: Bergum Top. Karta: 7B SOHuvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: 6416500 / 1285000

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: KvalitativtProvtagare: Alf Engdahl Provyta (m2): -Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 6Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: - m Lokalens maxdjup: 0,3 mLokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: mycket grumligtBredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klartVattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °CLokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal: Ett prov i varje levé togs med håvdrag.

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxterOorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: >50%Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50%Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknasGrov sten: saknas Mossor: saknasFina block: saknas Påväxtalger: saknasGrova block: saknasHäll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: gräs tåg -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: saknas

Påverkan Typ: Styrka:A: Avloppsvatten mycket starkB: - saknasC: - -

Övrigt

2005-11-01

Provtogs även 2004. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.



Bilaga 3

Artlistor



1. Kvibergsbäcken, KvibergDet. Alf Engdahl, Medins Biologi ABMetod: SS EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROVFk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 32 12 1 27 12 16,8 4,9

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 4 3 1 1,8 0,5

EPHEMEROPTERA, dagsländorBaetis rhodani - (Pictet, 1843) ** 2 4 3 250 425 100 140 115 206,0 60,2Baetis sp. ** 0 4 0 60 55 15 25 25 36,0 10,5

TRICHOPTERA, nattsländorLimnephilidae 0 5 0 1 2 0,6 0,2Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) 1 3 3 1 1 0,4 0,1Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 3 2 1 1 1 1,6 0,5

COLEOPTERA, skalbaggarLimnius volckmari - Fairmaire, 1881 2 4 3 Limnius 1 1 0,4 0,1Platambus maculatus - (Linné,1758) * 1 3 2 Platambus

DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1Chironomidae 0 0 0 8 36 6 14 12 15,2 4,4Limoniidae 0 0 0 1 2 1 0,8 0,2Muscidae 0 3 0 1 0,2 0,1Pediciidae 0 3 0 5 2 1,4 0,4Simuliidae 0 1 0 152 55 21 14 10 50,4 14,7Tipulidae 0 5 0 2 0,4 0,1

GASTROPODA, snäckorPhysella heterostropha - (Say, 1817) 0 4 3 9 11 3 9 2 6,8 2,0

BIVALVIA, musslorPisidium sp. 1 1 0 P 8 4 1 1 2,8 0,8

SUMMA (antal individer): 530 612 148 238 182 342,0 100SUMMA (antal taxa): 11 14 7 11 10 10,6

Totalantal taxa 17 Diversitetsindex 1,97 Surhetsindex 6Medelantal taxa/prov 10,6 ASPT-index 4,4 EPT-index 4Antal ind./kvm. 1 368 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 0

2005-10-31

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory



2. Skogomebäcken, SkogomeDet. Alf Engdahl, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning



AMPHIPODA, märlkräftorGammarus pulex - (Linné, 1758) ** 4 5 3 105 200 150 100 85 128,0 28,8

ARANEA, spindlarArgyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 0,2 0,0

EPHEMEROPTERA, dagsländorBaetis rhodani - (Pictet, 1843) ** 2 4 3 190 130 205 170 115 162,0 36,4

PLECOPTERA, bäcksländorPBrachyptera sp. 0 4 3 Brachyptera 2 1 0,6 0,1PIsoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 I 1 1 0,4 0,1PIsoperla sp. 0 3 0 I 3 3 3 7 2 3,6 0,8PNemoura flexuosa - Aubert, 1949 1 5 4 N 2 1 2 1,0 0,2PNemoura sp. 0 5 0 Nemoura 2 0,4 0,1TRICHOPTERA, nattsländorLimnephilidae 0 5 0 3 0,6 0,1Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) * 1 3 3Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 1 1 2 2 1,2 0,3Sericostomatidae 0 5 0 1 0,2 0,0

COLEOPTERA, skalbaggarElmis aenea - (Müller, 1806) 2 4 4 Elmis 1 0,2 0,0Elodes sp. 0 2 0 E 1 0,2 0,0Hydraena gracilis - Germar, 1824 3 4 4 H 43 146 58 45 32 64,8 14,6Hydraena sp. (riparia/brittenii) 0 4 3 H 3 0,6 0,1

DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1Chironomidae 0 0 0 2 2 2 1,2 0,3Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,0Pediciidae 0 3 0 6 3 9 4 6 5,6 1,3Simuliidae 0 1 0 49 7 18 66 1 28,2 6,3Tipulidae 0 5 0 1 2 2 1,0 0,2

BIVALVIA, musslorPisidium sp. 1 1 0 P 27 18 36 5 45 26,2 5,9



2005-10-31





3. Kvillebäcken, HökälladammenDet. Anna Henricsson, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning


TURBELLARIA, virvelmaskarDendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 8 51 8 8 5 16,0 6,7Polycelis sp. 1 3 0 1 21 15 6 2 9,0 3,8Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 9 6 1 4 2 4,4 1,8Turbellaria 0 3 0 3 0,6 0,3

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 4 4 6 69 16,6 7,0

HIRUDINEA, iglarErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 E 11 4 3 3 4,2 1,8Erpobdella sp. 0 3 0 E 3 1 1 1 2 1,6 0,7Erpobdella testacea - (Savigny, 1822) 3 3 3 E 3 1 0,8 0,3Glossiphonia sp. 0 3 0 G 10 5 2 1 3,6 1,5Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 1 1 0,4 0,2

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) ** 1 2 2 130 160 65 220 33 121,6 51,0

HYDRACARINA, sötvattenskvalsterHydracarina 0 3 0 1 0,2 0,1

ODONATA, trollsländorCoenagrion hastulatum - (Charpentier, 1825) * 0 3 0Coenagrion sp. (pulchellum/puella) * 0 3 3Coenagrionidae 0 3 0 1 0,2 0,1

EPHEMEROPTERA, dagsländorCloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 23 24 36 72 19 34,8 14,6

MEGALOPTERA, sävsländorSialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 0,2 0,1

TRICHOPTERA, nattsländorAgrypnia sp. (pagetana-typ) 0 3 0 1 1 0,4 0,2Limnephilidae 0 5 0 3 1 1 3 1,6 0,7Limnephilus sp. (flavicornis-typ) 0 5 0 3 1 2 2 1,6 0,7Limnephilus sp. 0 5 0 2 0,4 0,2Rhyacophila sp. 0 3 3 1 0,2 0,1

HEMIPTERA, skinnbaggarCallicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 0,2 0,1Callicorixa sp. 0 2 0 1 0,2 0,1Corixa dentipes - (Thomson, 1869) 0 2 0 3 0,6 0,3Corixa sp. 0 2 0 2 1 0,6 0,3Corixa punctata - (Iliger, 1807) 0 2 0 1 0,2 0,1Glaenocorisa propinqua - Thomson, 1869 0 0 0 1 1 0,4 0,2Notonecta glauca - Linné, 1758 2 3 0 3 2 1,0 0,4Sigara distincta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 2 0,6 0,3Sigara dorsalis - (Leach, 1817) 0 2 0 1 4 1,0 0,4Sigara falleni - (Fieber, 1848) 3 2 0 1 0,2 0,1Sigara fossarum - (Leach, 1817) 2 2 0 3 2 1,0 0,4Sigara sp. 0 2 0 5 7 4 3 3,8 1,6

COLEOPTERA, skalbaggarDytiscidae 0 3 0 1 0,2 0,1Hyphydrus ovatus - (Linné, 1761) 2 3 2 Hyphydr 1 0,2 0,1Ilybius sp. 0 3 0 Ilybius 1 0,2 0,1Platambus maculatus - (Linné,1758) 1 3 2 Platambus 2 0,4 0,2

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 8 7 2 21 3 8,2 3,4Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,1

GASTROPODA, snäckorPhysa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 0,4 0,2

BIVALVIA, musslorPisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 0,2 0,1


Totalantal taxa 34 Diversitetsindex 2,74 Surhetsindex 4Medelantal taxa/prov 16,2 ASPT-index 4,5 EPT-index 4Antal ind./kvm. 953 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 0

2005-10-31





4. Kvillebäcken, BackaplanDet. Alf Engdahl, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning


TURBELLARIA, virvelmaskarDendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 6 6 11 5 9 7,4 13,0Polycelis sp. 1 3 0 18 3 9 3 9 8,4 14,8Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 6 2 1,6 2,8


HIRUDINEA, iglarErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 E 2 2 0,8 1,4Glossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 Glossiphonia 1 0,2 0,4Glossiphoniidae (annan) 0 3 0 G 2 3 1,0 1,8

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 12 9 17 5 5 9,6 16,9

ODONATA, trollsländorZygoptera 0 3 0 1 0,2 0,4

TRICHOPTERA, nattsländorLimnephilus sp. (flavicornis-typ) * 0 5 0Leptoceridae (Trianodes sp./Ylodes sp.) 0 5 0 1 0,2 0,4

HEMIPTERA, skinnbaggarNotonecta glauca - Linné, 1758 * 2 3 0

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 2 1 0,6 1,1

GASTROPODA, snäckorPhysa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 1 3 1,2 2,1



2005-11-01





5. Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids planDet. Anna Henricsson, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning


OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta ** 0 2 0 50 16 6 25 30 25,4 8,4

HIRUDINEA, iglarErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 E 1 1 0,4 0,1Glossiphonia sp. 0 3 0 Glossiphonia 1 0,2 0,1Glossiphoniidae 0 3 0 1 0,2 0,1Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 2 0,4 0,1


EPHEMEROPTERA, dagsländorBaetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 6 1,4 0,5Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 2 1 12 6 4,2 1,4Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 12 25 34 64 20 31,0 10,3Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 3 3 2 1,6 0,5Ephemera sp. 3 1 3 1 1 2 0,8 0,3

PLECOPTERA, bäcksländorPBrachyptera sp. 0 4 3 Brachyp 1 0,2 0,1PCapnia bifrons - (Newman, 1839) 0 5 4 C 1 0,2 0,1PIsoperla sp. 0 3 0 I 8 10 7 20 6 10,2 3,4PLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 L 7 1 7 7 1 4,6 1,5PNemoura flexuosa - Aubert, 1949 1 5 4 N 1 0,2 0,1TRICHOPTERA, nattsländorAgapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 4 18 2 3 6 6,6 2,2Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 30 14 20 46 29 27,8 9,2Ithytrichia sp. 3 4 4 2 12 1 3,0 1,0Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 2 0,4 0,1Polycentropodidae 0 0 0 1 4 3 1,6 0,5Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 6 4 2,2 0,7Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 4 1 5 7 2 3,8 1,3Rhyacophila sp. 0 3 3 3 3 3 2 2,2 0,7Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 4 1 1,0 0,3Sericostomatidae 0 5 0 2 2 8 2 2,8 0,9Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1 3 1 1,0 0,3

COLEOPTERA, skalbaggarElmis aenea - (Müller, 1806) 2 4 4 E 18 12 14 6 10 12,0 4,0Hydraena gracilis - Germar, 1824 3 4 4 H 1 1 1 0,6 0,2Limnius volckmari - Fairmaire, 1881 ** 2 4 3 L 110 115 40 100 70 87,0 28,8

DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 4 0,8 0,3Chironomidae 0 0 0 12 8 27 16 6 13,8 4,6Empididae 0 3 0 5 1,0 0,3Limoniidae 0 0 0 2 1 0,6 0,2Pediciidae 0 3 0 2 2 1 1,0 0,3Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,1Simuliidae 0 1 0 4 3 3 3 1 2,8 0,9

GASTROPODA, snäckorAncylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 ** 4 4 3 21 10 22 110 12 35,0 11,6Physella heterostropha - (Say, 1817) 0 4 3 2 4 6 3 2 3,4 1,1Potamopyrgus antidoparum - (Gray, 1843) 4 2 2 8 6 12 1 5,4 1,8

BIVALVIA, musslorPisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 1 5 1 1,6 0,5



2005-10-31





6. Haga å, HulanDet. Anna Henricsson, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning



HIRUDINEA, iglarHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 2 2 0,8 0,5


HYDRACARINA, sötvattenskvalsterHydracarina 0 3 0 1 5 5 4 3,0 1,8

EPHEMEROPTERA, dagsländorBaetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 3 3 1,2 0,7Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 3 4 7 15 13 8,4 5,0Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,1Leptophlebiidae 0 2 3 1 0,2 0,1

PLECOPTERA, bäcksländorPBrachyptera sp. 0 4 3 Brachyptera 1 0,2 0,1PCapnia bifrons - (Newman, 1839) 0 5 4 C 3 3 10 3 3,8 2,3PCapnia sp. 0 5 4 Capnia 1 0,2 0,1PIsoperla sp. 0 3 0 Isoperla 1 0,2 0,1PNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 Nemoura 1 0,2 0,1PNemouridae 0 5 0 1 0,2 0,1MEGALOPTERA, sävsländorSialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 0,2 0,1

TRICHOPTERA, nattsländorLimnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,1Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 3 1 2 1 1,4 0,8Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) 1 3 3 2 0,4 0,2Polycentropodidae 0 0 0 2 2 2 1,2 0,7Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 27 11 3 7 4 10,4 6,2Psychomyiidae 4 0 0 1 0,2 0,1Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 3 0,6 0,4Rhyacophila sp. 0 3 3 1 2 2 1,0 0,6Tinodes pallidulus - McLachlan, 1878 4 4 2 4 3 1,4 0,8

COLEOPTERA, skalbaggarElmis aenea - (Müller, 1806) 2 4 4 E 1 1 2 1 1,0 0,6Hydraena gracilis - Germar, 1824 3 4 4 Hydraen 2 1 1 1 1,0 0,6

DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 6 1 1 1,8 1,1Chironomidae ** 0 0 0 160 40 40 65 40 69,0 40,9Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,1Pediciidae 0 3 0 2 0,4 0,2Simuliidae 0 1 0 3 3 2 1,6 0,9

GASTROPODA, snäckorAncylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 9 5 1 14 2 6,2 3,7Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,2 0,1

BIVALVIA, musslorPisidium sp. 1 1 0 P 40 7 9 30 20 21,2 12,6



2005-11-01





7. Stora ån, Hults broDet. Anna Henricsson, Medins Biologi ABMetod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning


POLYCHAETA, havsborstmaskarHediste diversicolor - Malmgren, 1867 0 3 0 7 1 1 1,8 3,2


AMPHIPODA, märlkräftorGammarus zaddachi - (Sexton, 1912) 4 5 0 38 18 4 16 14 18,0 32,4Neomysis integer - Leach, 1814 0 0 0 6 1 7 9 16 7,8 14,0

COLEOPTERA, skalbaggarDytiscidae 0 3 0 1 0,2 0,4

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 4 7 9 25 38 16,6 29,9



2005-11-01





8. Bergums dammar, BergumDet. Anna Henricsson, Medins Biologi ABMetod: Kvalitativt + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROVFk Fg Eg 1 2 3 4 5 6

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar 0,0 0,0Oligochaeta 0 2 0 1 3 2 2 3 1 2,0 0,9

HIRUDINEA, iglar 0,0 0,0Theromyzon sp. 0 3 0 1 0,2 0,1Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1

ISOPODA, gråsuggor 0,0 0,0Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 2 0,7 0,3

ARANEA, spindlar 0,0 0,0Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 2 1 2 1,0 0,4

ODONATA, trollsländor 0,0 0,0Aeshna sp. 0 3 3 1 1 0,3 0,1Coenagrion sp. (annan) 0 3 0 1 1 0,3 0,1Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 2 2 2 1,0 0,4

EPHEMEROPTERA, dagsländor 0,0 0,0Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 1 2 2 2 3 1,8 0,8

TRICHOPTERA, nattsländor 0,0 0,0Limnephilidae 0 5 0 1 1 1 2 0,8 0,4Oligotricha striata - (Linné, 1758) 0 3 4 1 0,2 0,1

HEMIPTERA, skinnbaggar 0,0 0,0Notonecta glauca - Linné, 1758 2 3 0 1 0,2 0,1

COLEOPTERA, skalbaggar 0,0 0,0Agabus sp. 0 3 0 1 0,2 0,1Colymbetinae 0 3 0 2 2 0,7 0,3Helophorus sp. 0 5 0 1 0,2 0,1Ilybius sp. 0 3 0 1 1 1 1 0,7 0,3Laccophilus minutus - (Linné, 1758) 3 3 2 2 1 0,5 0,2

DIPTERA, tvåvingar 0,0 0,0Chaoboridae 0 3 0 1 1 2 0,7 0,3Chironomidae 0 0 0 3 2 3 3 3 2 2,7 1,2

GASTROPODA, snäckor 0,0 0,0Omphiscola glabra - (O.F. Müller, 1774) 0 4 0 2 0,3 0,1

SKATTAT ANTAL INDIVIDER I PROV 120 80 110 255 490 280 222,5 7SUMMA (antal taxa): 4 5 9 10 11 14 8,8

Totalantal taxa 19 Diversitetsindex - Surhetsindex 2Medelantal taxa/damm 8,8 ASPT-index 4,9 EPT-index 3Antal ind./kvm. - Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 16

2005-11-01





Bilaga 4

Beräknade index



Nr Vatten Lokal

1 Kvibergsbäcken Kviberg 17 (5) 10,6 (4) 1368 (3) 4 (5) 0 (mycket lågt)2 Skogomebäcken Skogome 22 (4) 13,0 (4) 1779 (2) 8 (4) 3 (måttligt högt)3 Kvillebäcken Hökälladammen 34 (3) 16,2 (3) 953 (3) 4 (5) 0 (mycket lågt)4 Kvillebäcken Backaplan 14 (5) 6,8 (5) 227 (4) 2 (5) 0 (mycket lågt)5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 36 (3) 24,2 (3) 1208 (3) 17 (3) 6 (högt)6 Haga å Hulan 28 (3) 17,0 (3) 675 (3) 13 (3) 6 (högt)7 Stora ån Hults bro 6 (5) 4,8 (5) 222 (4) 0 (5) 0 (mycket lågt)8 Bergums dammar Bergum 19 (4) - - - - 3 (5) 16 (mycket högt)

Naturvärdes-taxa taxa täthet index index

Totalantal Medelantal Individ- EPT-

Förklaring:Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt i d

Nr Vatten Lokal Diversitets-index ASPT-indexTillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse

Poäng Klass Kvot Klass Poäng Klass Kvot Klass1 Kvibergsbäcken Kviberg 1,97 (5) 0,67 (3) 4,4 (5) 0,73 (3)2 Skogomebäcken Skogome 2,45 (4) 0,83 (2) 5,9 (3) 0,98 (1)3 Kvillebäcken Hökälladammen 2,74 (4) 0,93 (1) 4,5 (5) 0,75 (3)4 Kvillebäcken Backaplan 2,35 (5) 0,80 (3) 4,3 (5) 0,71 (3)5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 3,73 (3) 1,27 (1) 6,1 (2) 1,02 (1)6 Haga å Hulan 3,12 (3) 1,06 (1) 5,9 (3) 0,98 (1)7 Stora ån Hults bro 2,10 (5) 0,71 (3) 3,5 (5) 0,58 (4)8 Bergums dammar Bergum - - - - 4,9 (4) 0,81 (2)

Nr Vatten Lokal Danskt faunaindex SurhetsindexTillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse

Poäng Klass Kvot Klass Poäng Klass Kvot Klass1 Kvibergsbäcken Kviberg 4 (4) 0,80 (3) 6 (3) 1,00 (1)2 Skogomebäcken Skogome 7 (1) 1,40 (1) 8 (2) 1,33 (1)3 Kvillebäcken Hökälladammen 3 (5) 0,60 (4) 4 (4) 0,67 (3)4 Kvillebäcken Backaplan 3 (5) 0,60 (4) 4 (4) 0,67 (3)5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 7 (1) 1,40 (1) 10 (2) 1,67 (1)6 Haga å Hulan 6 (2) 1,20 (1) 10 (2) 1,67 (1)7 Stora ån Hults bro 4 (4) 0,80 (3) 3 (4) 0,50 (4)8 Bergums dammar Bergum 3 (4) 0,60 (4) 2 (4) 0,33 (4)

Förklaring: Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt index, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index, 5 = mycket lågt index.

Avvikelseklass: 1 = ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse, 5 = mycket stor avvikelse.



Bilaga 5

Bedömningsgrunder för bottenfauna



Allmänt om biologiska undersökningar

Det har blivit allt vanligare med biologiska undersökningar bl a i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårds-verket har nyligen publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Wiederholm 1999). Biologiska under-sökningar, som t ex bottenfauna i rinnande vatten, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver in-nan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mel-lan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som t ex konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållan-den att göra, t ex lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl a genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t ex få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper (”miljöer”) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om en bäck torkar ut t ex un-der en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut.



Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunska-pen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl a om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givet-vis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt pH utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när pH sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t ex vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och orga-nisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgif-ter hämtats, förutom från vårt eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), Engblom m fl (1990), Raddum & Fjell-heim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m fl (1981), Henrikson m fl (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m fl (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den sträcka som undersökts. Det innebär t ex att en annan sträcka i ett vatten-drag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt

En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsätt-ningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från vår databas som innehål-ler undersökningar från cirka 1 890 olika vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. Bedömning av tillstånd och avvikelse

För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för fyra typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd och dels avvikelse från jämför-värden. Två av indexen, Shannon index och ASPT-index, kan karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta gra-



den av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har vi valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon index. Detta gäller både i sjöar och vattendrag. Motivet är att de föreslagna klassgränserna inte ger någon bra upplösning med den metodik vi använt i den här undersökningen. Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 1995) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har vi ock-så gjort en smärre justering för klassgränsen mellan lågt och måttligt högt index. Motivet för denna ändring är att vi anser att alltför många opåverkade sjöar an-nars skulle bedömas som försurningspåverkade. De i rapporten använda klass-gränserna redovisas i tabell 1 och 2. Tabell 1. Tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-

sitetsindex index index index1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >102 Högt index 3,85-4,15 6,1-6,9 6 6-103 Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6,1 5 4-64 Lågt index 2,35-2,95 4,5-5,3 4 2-45 Mycket lågt index ≤2,35 ≤4,5 ≤3 ≤2

Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index(antal/m2) taxa per prov

1 Mycket högt index >3000 >50 >30 >292 Högt index 1500-3000 40-50 25-30 22-293 Måttligt högt index 500-1500 25-40 15-25 12-224 Lågt index 200-500 18-25 10-15 8-125 Mycket lågt index ≤200 ≤18 ≤10 ≤7



Tabell 2. Tillståndsklassning av bottenfauna i sjöar. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-

sitetsindex index index index1 Mycket högt index >4,00 >6,4 7 >92 Högt index 3,80-4,00 5,8-6,4 6 5-93 Måttligt högt index 3,00-3,80 5,2-5,8 5 4-54 Lågt index 2,55-3,00 4,5-5,2 4 2-45 Mycket lågt index ≤2,55 ≤4,5 ≤3 ≤2

Klass Benämning Individtäthet Totalantal(antal/m2) taxa

1 Mycket högt index >3000 >312 Högt index 1500-3000 27-313 Måttligt högt index 500-1500 19-274 Lågt index 200-500 15-195 Mycket lågt index ≤200 ≤15 Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jäm-förvärden för de olika indexen. Det sägs också att man i första hand skall använ-da objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden vi har valt att använda för beräkningarna av avvikelsen i den här undersökningen framgår av tabell 3. Klassgränserna för avvikelse redovisas i tabell 4. Tabell 3. Använda jämförvärden för beräkning av avvikelse.

Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-sitetsindex index index index

Vattendrag 2,95 6 5 6Sjöar 3,00 5 4 5 Tabell 4. Klassning av avvikelse från jämförvärden, i sjöar och vattendrag. Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde

1 Ingen eller liten avvikelse >0,902 Måttlig avvikelse 0,80-0,903 Tydlig avvikelse 0,60-0,804 Stor avvikelse 0,30-0,605 Mycket stor avvikelse ≤0,30 Vi har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som vi tycker är viktiga att använda vid bedömningarna (tabell 1 och 2). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov och EPT-index har klass-gränserna valts vid 10, 25, 75 och 90 procents persentilerna i vårt egna databas-



material. När det gäller individtätheten har klassgränserna valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som sum-man av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag- bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan be-dömningen måttlig och normal. Normalt är t ex att hitta låga individtätheter i oligotrofa vattendrag och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendra-get är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på loka-len. Detta gäller även vid beräkning av EPT-index. Bedömning av påverkan

Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Vi har därför valt att bedöma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: • Ingen eller obetydlig påverkan • Betydlig påverkan • Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedöma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t ex utsläpp av giftiga ämnen eller metaller, utsläpp av olja och regleringseffekter. Försurningspåverkan Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Wie-derholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försur-ningsstatus på lokalen som möjligt, har ett flertal kriterier hos bottenfaunan ut-nyttjats. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedöm-ningar minskar. Om t ex bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl a till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl a på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Na-



turvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsäm-nen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett ”renvattensindex” som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak före-kommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i huvudsak förekommer känsliga grupper, vilket indi-kerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organiskbelastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedöm-ningen av vattenkvaliteten har förutom dessa index även bottenfaunans diversitet (Shannon index) använts. Annan påverkan Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis reglering. Bedömning av naturvärden i rinnande vatten

Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt naturvårdsprogram (Berntell m fl 1983). Även Na-turvårdsverkets Handbok, naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: • Påverkan • Betydelse för forskning • Biologisk mångformighet • Raritet • Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsyn-ta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkon-troll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika krite-rier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används total-antalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det



här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hot-status hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors, U. m fl 2000). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade och slutligen DD är arter som inte tillhör ovanstå-ende kategorier men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utforma-de hänsyn. Vi tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckn

bottenfauna · bottenfauna 2005 - r 2006:2 göteborgs stad miljöförvaltningen 3 sammanfattning...

Documents