kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning–rebro... · o att det finns stora behov...

Rapport Datum: 2015-11-18

Författare: European Minds

Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning

Version. 1.0

Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning

European Minds

Datum 2015-09-30 Dnr ISBN

Region Örebro län Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 3

Innehåll

Inledning ...........................................................................s. 4 Specifikation av uppdraget ..........................................................s. 5

Metod ................................................................................s. 6

Datakvalité .....................................................................................s. 7

Resultat .............................................................................s. 8

Resultat av kartläggningen i Örebro .............................s. 11

Samverkan ....................................................................................s. 11 Internt ..............................................................................................................................s. 11 Extern samverkan ..........................................................................................................s. 12 Strategier, metoder och arbetssätt ................................................................................s. 14 Förhindra skolavbrott ....................................................................................................s. 17 Koppling skola - arbetsliv s. 15

Slutsatser och förbättringsområden - en diskussions .s. 21

Minska skolavhopp .....................................................................s. 21 Involvera eleverna .......................................................................s. 22 Kompetensförsörjningsperspektivet .........................................s. 22 Den regionala nivån ....................................................................s. 23 Förbättringsområden - SYV 2.0 ..................................................s. 23

Litteraturförteckning

4 Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 Region Örebro län

Inledning

Ett viktigt område för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är tillhandahålla en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Att elever utvecklar en valkompetens, via ledning och stimulans i sitt lärande och sin personliga utveckling, är en god grund för att kunna fatta viktiga beslut för framtiden. Hur arbetsmarknaden ser ut, fungerar och förändras är också en viktig kunskap att få med sig i vidare studier och i arbetslivet.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är studie- och yrkesvägledningen en rättighet för alla elever i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Det är huvudmannens och rektors ansvar att se till att ’’systematiskt och kontinuerligt

planera, följa upp och utveckla utbildningen’’ så att elever ges ’’den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling’’. För att detta ska vara möjligt att uppnå behöver eleverna utveckla sin valkompetens genom att: bli medveten om sig själv, bli medveten om olika valaternativ, såsom olika utbildningar och yrken, bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, lära sig fatta beslut och lära sig genomföra sina beslut. Arbete med studie- och yrkesvägledning, AR Skolverket, 2013.


I regionens regionala handlingsplan för kompetensförsörjning är uppdraget att säkerställa att ett aktivt arbete bedrivs kring studie- och yrkesvägledning enligt Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget är hela skolans och engagerar därför lärare, studie- och yrkesvägledare liksom rektor. Även elevers erfarenheter är av vikt var- för de också deltagit i kartläggningen. Vi har identifierat styrkor och svagheter, vilket kan användas för att förbättra verksamheterna och för att rätt stöd ska kunna ges.

Specifikation av uppdraget Uppdragstagaren, European Minds, har haft som uppgift att ha en nära dialog med uppdragsgivaren, området utbildning och arbetsmarknad inom Region Örebro län och tillsammans med denne utforma underlag för enkäter och intervjuer med utgångspunkt i de frågeställningar som följer av uppdraget. Därefter har uppdragstagaren haft i uppgift att genomföra pilotintervjuer för att ha en känne- dom om fältet när enkäterna och intervjuerna har genomförts. Frågeställningarna baseras bl. a. på Skolinspektionens granskningsrapport om Studie- och yrkesvägledning.

Genomförandet av kartläggningen har även utgått från Skolverkets Allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning samt Systematiskt kvalitetsarbete --- för skolväsendet, liksom Jan Håkanssons Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem (2013).

Det har också varit viktigt att genomförandet sker med viss kännedom om skolans uppdrag såsom det formuleras i skollagen och läroplaner. Rapporten ska vara en lärprodukt som fångar styrkor och utmaningar så att ett lärande möjliggörs och ett förbättringsarbete kan ske.


Metod

För uppdraget har valts att använda en omfattande enkätundersökning inriktad på fyra målgrupper:

o Studie- och yrkesvägledare i länet (samt-

liga) o Rektorer vid vuxenutbildning, gymnasie-

skolor och högstadieskolor i länet o Lärare i årskurs 5, årskurs 8 samt vid gym-

nasieskolor och vuxenutbildningar i länet o Elever i årskurs 5, årskurs 8 samt vid gym-

nasieskolor och vuxenutbildningar i länet

I syfte att få ett bra underlag för enkätunder- sökningen, dvs för att kunna identifiera lämp- liga frågeställningar och formulera relevanta frågor och svarsalternativ, valdes att först genomföra en intervjustudie. Denna utforma- des så att ett begränsat antal frågor formule- rades i syfte att få en så bra beskrivning som möjligt av hur arbetet med studie- och yrkes-

vägledningen är utformat och bedrivs i dag vid ett urval skolor. Ett antal elever intervjuades i grupp och telefonintervjuer genomfördes med slumpvis utvalda studie- och yrkesvägle- dare samt rektorer. Resultatet av dessa pilotintervjuer sammanställdes som underlag för utformandet av enkäten. Djupintervjuer samt fokusgrupper har genom- förts i syfte att finna djupgående svar på de identifierade frågeställningarna samt för att närmare identifiera förslag på förbättrings- områden och goda exempel. Totalt har 18 djupintervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 31 elever, från årskurs 5, årskurs 9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har intervjuats i form av gruppintervjuer eller fokusgrupper.


Datakvalitet När det gäller att nå ut med enkätunder- sökningen till de utvalda målgrupperna har ombud nyttjats för vidareförmedling till elever och lärare, medan rektorer och studie- och yrkesvägledare har fått undersökningen direkt till sina e-postadresser. Rektor har i ett särskilt missiv ombetts tillse att undersökningen sänds ut till e-postadresser för lärare och elever.

40 av 70 studie- och yrkesvägledare har svarat på enkätundersökningen. Endast ett fåtal rektorer och ännu färre lärare och elever har svarat. Den bortfallsundersökning som genomförts visar att lärare och elever, med något enskilt undantag, helt enkelt inte fått sig undersökningen tillsänd. Den har stannat hos rektor som heller inte svarat själv, annat än undantagsvis. Skälen till att så skett/inte skett uppges vara att ’’det är mycket så här i slutet på terminen’’ och ’’vi får så mycket som vi ska svara på’’. De försök till förankring via särskilt missiv liksom deltagande vid skolchefsträffar/ motsvarande har uppenbart inte hjälpt.

Detta gör att enkätsvaren från de få elever, lärare och rektorer som ändå kommit in, har

lämnats utanför undersökningen. Underlaget är för litet för att några slutsatser kan dras. Istället utgörs underlaget för rapporten i huvudsak av de intervjuer som genomförts. Dessa visar i vissa avseenden på förhållanden som tycks vara gemensamma, även om få generaliseringar kan göras, men också på en mängd olika exempel som beskriver hur arbetet ser ut och uppfattas på skolorna. Rapporten kommer att vara rik på citat, exempel och återgivning av dessa uppfattningar. Svarsfrekvensen bland studie- och yrkesväg- ledare är så pass god att ur denna kan vissa generella slutsatser dras. Med hänsyn till dessa sakförhållanden kommer en kort utblick att göras inledningsvis där några av de länsvisa och nationella under- sökningar i ämnet som genomförts i närtid kommer att redovisas. I rapportens avslutande kommenterande del kommer även dessa undersökningar att ställas mot de svar och tendenser som länsvisa undersökningen i Örebro visar på.


Reslutat Bakgrund och utblick Per-Arne Andersson, chef avdelningen för lärande och arbetsmarknad SKL(Sveriges Kom- muner och Landsting) skriver i förordet till sin rapport ’’ Framtidsval arbetsliv’’ 2013 att

’’Utbildningssystemet har blivit mer kom- plicerat och eleven ställs i dag inför många valsituationer under sin skoltid. Samtidigt ser vi en allt kärvare arbetsmarknad där det blivit svårare för unga människor att etablera sig. Det innebär att valet av utbildning och yrkesinriktning har fått större konsekvenser än tidigare. Samtidigt ligger avbrotten från gymnasieskolan på en fortsatt hög nivå. En framgångsrik studie- och yrkesvägledning är ett av svaren på dessa utmaningar. Det handlar om att öka ungdomars möjligheter i samhället och i arbetslivet.’’

Enligt skollagen ska elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkes- vägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga

faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom de olika delar som utgör studie- och yrkes- vägledningen. Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan summeras som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: o bli medveten om sig själv o bli medveten om olika valalternativ, såsom

olika utbildningar och yrken o bli medveten om relationen mellan sig själv

och valalternativen o lära sig att fatta beslut o lära sig att genomföra sina beslut. Skolinspektionen genomförde 2013 en kvalitetsgranskning av studie och yrkesvägled- ning. Granskningen omfattade 34 skolor och inspektionen ansåg att det finns anledning att anta att identifierade utvecklingsområden behöver utvecklas även på andra skolor. Dessa områden var främst: o Det finns omfattande brister i skolors och

huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie och yrkesvägledningen.


o Elever får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar.

o Skolorna arbetar inte aktivt för att mot- verka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund.

Det sker även granskningar på kommunal nivå. Revisorerna i Malmö har granskat studie- och yrkesvägledning i Malmö stad och konstaterar bland annat i sin rapport att:

o Styrningen av studie- och yrkesvägled-

ningen inom gymnasie- och vuxenutbild- ningsnämnden är svag i dagsläget. Det saknas specifikt uppsatta mål och upp- följning av studie- och yrkesvägledningen på huvudmannanivå och i flera fall även på enhetsnivå.

o Med anledning av ovanstående bedöms

gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms gymnasie- och vuxen- utbildningsnämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare.

På uppdrag av Region Västerbotten har Jan Axelsson, Umeå Universitet, genomfört en studie med fokus styrning och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i Västerbotten. Rapporten konstaterar bland annat:

o Vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar

stora likheter med andra regioner som kartlagts.

o Att det finns stora skillnader mellan stora och små kommuner beroende på ekonomi och utveckling.

o Att det finns stor variation mellan arbets- sätten i de olika kommunerna. Det finns få

systematiska rutiner för central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.

o Att det dagliga arbetet inte baseras på systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska arbetsformer och oftast vilar på den enskilde vägledaren, dvs den är inte hela skolans ansvar.

o Att det saknas kommunala handlings- planer för vägledningsarbetet och det råder oklarheter om arbetsfördelning mellan olika nivåer.

o Att det finns stora behov av samordning och ledning. Många vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning.

o Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta studie- och yrkesvägledare men kompetensutveckling behövs på olika områden, bla kunskaper om, och koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.

Rapportens slutsats är att målen för vägled- ningsuppdraget inte kan uppfyllas enbart baserat på existerande verksamhet. Tillväxtverket har i en serie rapporter studerat regional kompetensförsörjning ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Bland annat lyfter de fram problematiken i dimensionering av utbildningsresurser. Att arbetsmarknadens behov inte styr utan att elevernas preferenser i sina utbildningsval är det som styr systemen. I rapport ’’0186 Regionalt kompetensförsörjningsarbete’’ konstateras bland annat att bortsett från Yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har insatser för påverkan av utbildningssystemets dimensionering utifrån identifierade behovsområden en begränsad inverkan om behovet inte överens- stämmer med de utbildningsval som unga och vuxna gör.


Det finns därmed i teorin en motsättning mellan exempelvis skollagens individperspektiv och tillväxtperspektivet i europeiska, nationella och regionala tillväxtstrategier där arbetsgivarnas behov sätts i större fokus. Detta trots att den nya skollagen tydliggjort att gymnasieutbildningen ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen samt att yrkesprogrammen förändrats för att öka studenternas anställningsbarhet direkt efter avslutad utbildning.

Denna inledande litteraturstudie ger vid han- den att SY V-området blir allt viktigare för Sverige. Effektivare matchning mellan individ och arbetsmarknad är otroligt viktigt för Sveriges konkurrenskraft, regional och lokal utveckling samt för enskilda medborgares utveckling.

Området kännetecknas av dålig styrning, samordning och systematik. Detta leder till att skollagen inte följs och för eleverna blir konsekvensen att alla inte har samma tillgång till studie- och yrkesvägledning. Det finns dessutom ett inbyggt dilemma mellan arbetsmarknadens behov av arbetskraft och det faktum att detta inte primärt är styrande för hur utbildningsresurser prioriteras. Här kommer skollagen in med ett tydligt fokus på att utveckla elevens förmåga att själv kombinera talang och intressen med arbetsmarknadens möjligheter. Det är i detta som utmaningarna i studie- och yrkesvägledning blir allt större, tydligare och viktigare.


Resultat av kartläggningen i Örebro län Frågor i såväl intervjuer och enkätundersök- ningen har kretsat kring fyra teman: - Samverkan internt och externt - Arbetsformer och arbetssätt - Att stärka eleverna i deras val - Koppling skola- arbetsliv

En överordnad fråga har gällt att spåra den röda tråden i uppdraget och hur arbetet speglar Skolverkets allmänna råd för studie och yrkesvägledningen. De allmänna råden är rekommendationer till hur skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter och är avsedda att följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Syftet med de allmänna råden för studie- och yrkesvägledningen är att säkerställa att denna blir likvärdig och av hög kvalitet.

De teman/frågeställningar som utgjort grunden i undersökningen och som här redovisas är inte väsensskilda från varandra utom tvärtom över- lappande. Temana bildar sammantaget just den röda tråden i uppdraget och i Skolverkets all- männa råd för studie- och yrkesvägledningen.

Intervjuerna såväl som enkätundersökningen har sökt beskriva ett nuläge men också ett önskat läge. Man har fått beskriva vilka utmaningar man ser men också vilka lyckade exempel man har erfarit och vad man skulle vilja förbättra. Man har slutligen fått ge förslag på hur man skulle kunna göra för att åstad- komma dessa förbättringar. Nedan redovisas svaren under respektive tema/ frågeställning. Samverkan Internt Enkätsvaren från studie- och yrkesvägledarna (SY V:arna) visar att de ser att initiativet till intern samverkan oftast kommer från dem själva. Styrkan i samverkan menar man är att denna är behovsstyrd, dvs utgår från elevernas behov. Samtidigt menar man att svagheterna är att det saknas rutiner, exempelvis i form av mål och uppföljning/utvärdering. Intervjusvaren understryker att SY V:arna oftast är tämligen självständiga och att samverkan och org- anisering av uppdraget sker lokalt på initiativ


av dem själva tillsammans med ’’sin’’ rektor.

Rektor och den enskilde studie- och yrkesväg- ledaren samarbetar på den enskilda skolan. SY V:en är även inkopplad i elevhälsoteamet med övriga funktioner som kurator och skolsköterska. När det gäller samarbetet med lärarna handlar det om att kunna knyta an frågorna till kursinnehåll och det saknar inte utmaningar:

’’… Det finns ingen plan för hur man kan få in SY V i undervisningen. Många lärare är stres- sade över sitt arbete och är inte intresserade, de borde ju egentligen veta mer och behöva åka på fortbildning i frågan. Jag funderar ut på min kammare över hur man kan våga prova och har stöd av min rektor…’’

Svaren från lärarhåll pekar också på att studie- och yrkesvägledningen saknar bred förankring, strategi och struktur, även om lyckade exempel inte saknas:

’’… Det finns ingen riktig struktur, i samband med muntliga proven frig jorde vi så att man kunde samarbeta och jobba i teman, intresse- tester osv i samarbete med gymnasiets yrkesväg- ledare, vi är ju grannar med varandra.’’

’’… Samtidigt har inte skolan mäktat med att ta tag i och uppfylla, det är som det är på skolan, man hinner inte allt.’’

Även från vuxenutbildningen betonar man studie- och yrkesvägledarens roll att finnas till för elevernas behov. Verksamheten är individbaserad och SY V-uppdraget knyts till den enskilde vägledaren. Uppdraget är behovsstyrt, eleverna äger sin studieplan och ska ha tillgång till stöd från studie- och yrkesvägled- aren när de så önskar.

Generellt kan sägas att rektorer och studie- och yrkesvägledare tycks ha relativt god kännedom om Skolverkets allmänna råd, där hela skolans

ansvar för studie- och yrkesvägledningen betonas. Denna kunskap tycks dock inte i någon högre utsträckning prägla skolans arbete. Från rektorshåll ser man att man har ansvaret för att detta ska fungera men medger att man har ’’mycket kvar att göra’’ innan det finns något som liknar en röd tråd i studie- och yrkesvägledningen inom skolan. En studie- och yrkesvägledare sammanfattar saken så här: ’’…Man pratar om vikten med SY V, men verkligheten gör att den inte blir så bra som det är tänkt. Man sitter på en skola, ensam, i bästa fall, annars har man flera skolor.’’ Ett av svaren från enkätundersökningen, på en öppen fråga kring utmaningarna i SY V- uppdraget, visar att glappet kan vara mycket stort mellan det som Skolverket beskriver som den röda tråden som genomsyrar skolans verksamhet och verkligheten: ’’…På vår skola finns det enbart högskoleför- beredande program. Alla lärare är väldigt ambitiösa och tycker alltid att det är svårt att hinna med kurserna och ge eleverna chans att uppnå de önskade målen. Därför är det svårt att få tid av dem för studie och yrkesinriktade aktiviteter. När jag ber rektorerna om att få schemalägga aktiviteter så går det bara till en viss gräns, som jag tycker är för knapp, för de tycker ’’ det är så många ’ kringaktiviteter’ som tar tid från undervisningen att vi måste hushålla med dem".’’ Extern samverkan När det gäller samverkan med externa aktörer finns en mängd olika exempel från de intervjuade, såväl rektorer, lärare som studie- och yrkesvägledare. Arbetsförmedlingen är en naturlig samverkanspart för vuxenutbildningen, medan olika former av arbetslivsanknuten samverkan kan vara aktuell för övriga skolformer. AMK --- arbetsmarknadskunskap i skolan


- är en satsning i regi av Handels- kammaren Mälardalen. Denna har många i såväl gymnasiet som högstadiet kunnat ta del av och erfarenheterna är positiva:

’’…De har varit inne hos oss och g jort ett bra jobb, pratat om saker eleverna inte tänkt på. Man borde göra mer av detta’’.

’’…Fantastiskt projekt! De kommer ut till klasserna och pratar om vägen till jobb. Vi har satsat på alla elever i årskurs 3 och alla i årskurs 1. Nästa termin följer vi upp med alla i årskurs 2. Vi har även arrangerat så att alla föräldrar ska kunna vara med inför att eleverna ska ut på sin första APL(Arbetsplatslärande) i årskurs 1. Även personalen är med.’’

Medan man betonar det positiva i innehållet och i själva det faktum att arbetsmarknadskunskap konkret når eleverna, finns en stor utmaning både i att planera projektet så att det länkar mot skolans övriga arbete och inte bara blir ett enskilt initiativ. På en högstadieskola söker man följande vägar:

’’…AMK passar in perfekt. Vi har en stor utmaning att få in mer arbetsmarknadskunskap --- det faller annars mellan stolar. Utmaningen är hur man går vidare --- så att

det inte bara blir en lektion. Kan man koppla till praon, till gymnasievalet, till andra arbets- marknadsprojekt. Vi ska ha en styrgrupp som jobbar med detta --- jag som SY V, en rektor och 2 SO-lärare ska ingå i denna…’’ En gymnasieskola beskriver erfarenheterna så här: ’’…AMK är ett förträffligt samarbete --- och de kommunikatörerna har bidragit till att utveckla vägledningen i år och vi vill hålla fast i det. Lektionsmaterialet ska vi ta in i kurserna --- få alla lärare att känna sig lite som SY Var…’’ Det finns även positiva erfarenheter av andra satsningar, bl a projektet ’’Entreprenörskap i Bergslagen’’. Här har studiedagar genomförts med personal och syftet är, precis som med AMK, att lyfta in frågor om arbetsmarknad och möjligheter för elever i den ordinarie undervisningen. När det gäller vuxenutbildningen nämns behovet av samarbete med arbetsförmedlingen som en viktig framgångsfaktor. De intervjuade eleverna har en positiv bild av sin studieväg- ledare men på systemnivå ser man brister vad gäller medvetenhet och strategi för att på snabbast möjliga vis koppla samman behov av arbetskraft i regionen med snabba processer för att lotsa nyanlända till egenförsörjning genom svenskundervisning och validering av kompetenser och tidigare utbildning. Två av de intervjuade berättar om sina upplevelser: ’’…Lärarna är dåligt förberedda på att lära ut det svenska språket. Man lär sig inte att prata på ett bra sätt när det mest handlar om att på egen hand läsa in färdiga lektionsupplägg tagna från nätet. Jag har bra erfarenheter från andra länder av att läsa in språk - ryska på sex månader och då var jag redo att fortsätta studera på universitetsnivå. Jag är utbildad mediciningenjör och talar även även ryska och engelska. Jag har fått validering från högskola


på min utbildning - kompisarna berättade hur jag skulle gå till väga, enkäten fans på internet. Men nu behöver jag hitta en praktikplats för att kunna få jobb! Jag har fått hjälpen från kompisar, inte från arbetsförmedlingen eller vuxenutbildningen. Jag trodde att SFI skulle räcka för svenskutbildning. Förstod inte varför vuxenutbildning behövs…’’

’’…Jag är utbildad tolk, men här finns inte behov av den kompetensen så jag satsar på att bli sjuksköterska. Jag har fått information från arbetsförmedlingen om att man kan korta utbildningen i svenska via Tisusprov. Här borde skolan kunna hjälpa till genom att informera om detta samt hjälpa mig att förbereda mig. Jag har läst svenska nu i några månader men tror att jag kan korta tiden med flera terminer om jag gör detta test. Det borde finna mer information om vilka genvägar som finns…’’

Strategier, metoder och arbetssätt Finns planer och strategier för arbetet? Hur bedrivs arbetet med studie- och yrkesvägled- ningen i praktiken? Eleverna i fokusgrupperna, från högstadiet och till sista året i gymnasiet, svarar tämligen samstämmigt att studie- och yrkesvägledning förknippas med den enskilde SY V:en, antingen då i form av grupp- information i samband med val eller i samband med enskilda samtal. Man har generellt väldigt svårt att erinra sig några andra former, som diskussioner kring arbetsmarknad kopplat till undervisning. Däremot efterfrågas detta, liksom än mer information om olika yrken.

De elever som besökt SY V enskilt är alla positiva till den hjälp man fått och man är som elev också medveten om att man har ett eget ansvar för att skaffa information. Men man skulle vilja se, framförallt i gymnasiet, att det fanns ett större fokus från skolans sida på hur arbetsmarknaden ser ut, vilken efterfrågan på kompetens som finns, vilka olika yrken och arbetsuppgifter som präglar dagens arbetsliv och på vilket sätt dessa kopplas till det man

studerar på skolan: ’’… Den info vi får är föreläsningar, men det är samma info hela tiden. Alltid om läkarpro- grammet och psykologprogrammet...’’ ’’…Man får heller inte veta vad yrkena verkli- gen innebär, vad man gör, hur en yrkesdag ser ut, löner osv…’’ ’’…Man skulle vilja veta vilken efterfrågan som finns…’’ ’’…De pratar om meritpoäng, vad som behövs, säger att man ska skriva högskoleprovet hela tiden…’’ De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver ett arbete som kännetecknas av ont om tid och resurser för annat än information i samband med val och att finnas till hands för enskilda elever. Inte sällan delar man sin tid mellan olika skolor och ibland skolformer. I några av intervjusvaren finns en spänning kring frågan hur SY V-uppdraget ska be- mannas. Personliga erfarenheter av hur enskilda fungerar i uppdraget ligger bakom en uppfattning om att en vakant tjänst inte ska besättas av en utbildad studie- och yrkes- vägledare. Motivet för att istället anställa en lärare är att det är en pedagogisk uppgift och att uppdraget kräver ett naturligt tillträde till elevernas värld, där en SO-lärare som delar en lärartjänst med ett SY V-uppdrag blir ett sätt att koppla vägledningen närmare undervisningen. Ambitionen här är alltså inte att negligera studie- och yrkesvägledningen utan tvärtom lyfta uppdraget, men där tilltron saknas vad gäller just studie- och yrkesvägledare och deras profession. Denna uppfattning motsägs av andra där man lyfter fram den unika kompetens av just vägledning som finns hos utbildade studie- och yrkesvägledare. En av de intervjuade SY V:arna


pekar på hur konkret samarbete med under- visande personal kan se ut och hur respektive profession och funktion kan nyttjas:

’’…Det finns nu en jättestor lucka mellan mig och lärarna när det gäller vägledning i vid bemärkelse. Det jag gör själv är ju det snäva, samtal, men det vida är ju att hjälpa eleverna öka kunskaper om yrkesliv och om sig själva, och då måste det in i undervisningen där lärarna får en betydande roll. De behöver handledning i detta. Jag är proffs på vägled- ning, hur man fattar beslut och genomför dem, och jag vill se att vi kan samarbeta här…’’

Även från lärarhåll lyfts möjligheterna att ta mer hjälp av SY V:en i sin undervisning. En av de intervjuade lyfter kompetens kring arbetslivet som en resurs:

’’… Det skulle kunna falla in väldigt naturligt att samarbeta med SY V i min undervisning, i alla frågor kopplat till arbetsmarknad, man

skulle kunna jobba med sådant som krävs för att skriva ett CV osv’’. En annan av de intervjuade lärarna poängterar betydelsen av att införliva nya förhållningssätt och metoder stegvis: ’’…Jag tycker SY V är viktigare än PISA personligen. Man måste integrera det i undervisningen men det får inte bli ännu en uppgift. Man måste ta det i små små steg för att lärare ska kunna se nytta av att integrera det i sin undervisning.’’ Stärka eleverna I Skolverkets allmänna råd betonas att elevernas studie- och yrkesval har stor betydelse för hur deras liv kommer att utvecklas och att skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val.


I enkätundersökningen anger studie- och yr- kesvägledarna att de största utmaningarna när det gäller att stärka elevernas medvetenhet och till egna initiativ i val av studier och inriktning är att få samtliga personalkategorier med. Behovet av uppslutning för det breda uppdraget kring studie- och yrkesvägledningen löper som en röd tråd genom undersökningen, såväl i enkätundersökningen som i de enskilda svar som ges i intervjuerna och i fokusgrupperna. Perspektivet är just elevernas rätt till bra vägledning.

Eleverna är väl medvetna om sitt eget ansvar för att skaffa information om vilka utbild- ningsmöjligheter som finns men för många är det inte lätt att veta vad man ska satsa på. Man känner oro och frustration samtidigt som många också har en tillförsikt om att det kommer att ordna sig:

’’ …Man börjar ju få ångest, vi ska snart välja och vet inte alls vad. ’’…Jag håller med, det finns för mycket att välja på.’’

’’…Vi vet liksom inte vad vi ska välja, hur det ska gå, vad vi ska bli.’’

’’…Men det är ju inte så att SY Ven har ma- giska krafter…’’

De verktyg för att stärka eleverna som ges av studie- och yrkesvägledarna i enkätundersök- ningen är i första hand möjligheter till indi- vidanpassad vägledning, dvs enskilda samtal, samt information i anslutning till val och skriftlig information.

Hos många av de intervjuade märks en insikt om att detta inte räcker. En rektor beskriver situationen på följande sätt:

’’… Jag har jobbat mycket med det --- att fånga frågorna där de dyker upp, i klassrummen - speciellt på några av mina program. Visst, vi

har informerat muntligt och skriftligt - men eleverna är ändå är vilsna, liksom deras för- äldrar --- vi ser det på deras frågor. Så jag har tänkt att man måste ta fasta på det --- fånga detta med att eleverna finns i ett sammanhang och att det inte är lätt att förstå vad man vill osv. Ska man hjälpa eleverna att få en riktning måste man jobba djupare och bredare än att bara informera eller hänvisa t SY V…’’ En av de intervjuade studie- och yrkesvägled- arna ser sin roll som handledare i ett samarbete med lärarna och betonar starkt deras uppgift och möjlighet: ’’… Lärarna behöver hjälpa eleverna att träna sig i att reflektera över sina resurser, starka sidor osv som man kan ha användning av i det allt snabbare samhället. Exempelvis vad har jag hos mig själv som jag har användning av, på vilka sätt lär jag mig bäst, ska jag prata med människor, tankekartor, egen reflektion --- detta är en del av självkunskap som är viktigt att ha med sig in i framtiden’’. Den specifika rollen som studie- och yrkesväg- ledare kan tillsammans med kunskaperna om vägledning, komma väl till pass i ett sådant samarbete: ’’… Min kunskap skulle kunna användas i ett samarbete med lärarna --- jag hjälper gärna med att formulera mål utifrån intressen. Min utbildning i att föra professionella samtal är till nytta och jag är ett bra bollplank, kan skapa ett äkta samtal eftersom det inte finns en maktobalans, vi kan titta på mål och värdera dem. Men sedan är det upp till lärarna att knyta upp undervisningen --- kanske t o m anpassa undervisningen till dessa mål --- då tror jag att motivationen ökar. ’’Varför ska jag göra det här’’, få en känsla av sammanhang, meningen med det man gör. I det här arbetet kan jag vara bollplank och ge tips och idéer till lärarna.’’


Vilsenheten finns inte bara bland unga utan samhället undergår stora förändringar vilket ställer krav på alla nivåer. En av de intervjuade rektorerna vill förskjuta fokus från eleverna till systemnivån och menar att:

’’… Det är inte elevernas vilsenhet, det är hela systemet som gör att man ska välja nytt hela tiden, meritkvotklasser osv --- det handlar om ett komplext samhällssystem’’.

Bryta mönster Skolan och studie- och yrkesvägledningen har enligt Skolverkets allmänna råd även som uppgift att utmana och visa på möjligheter som inte begränsas av könstillhörighet, kulturell bakgrund osv. Intervjuundersökningen visar att det finns en medvetenhet om detta uppdrag på vissa håll även om den samlade bilden är att de återstår mycket på området. Men det finns intressanta erfarenheter och försök:

’’… Vi jobbar hela skolan med värderingar. Vi har utbildat tre personal i normkritiskt förhållningssätt och vi har g jort ett jobb där vi försöker tänka normkritiskt. Vidare har vi tillsammans med alla rektorer lyssnat till Torbjörn Messing i frågor om genusmedevetet ledarskap. Vi har en tydlig agenda utifrån helheten --- men det är större än att fler tjejer ska söka rörmokeri…’’

På en annan skola ges följande beskrivning av hur eleverna formas tidigt i sin föreställning om kön. Exemplet gäller prao under högstadiet:

’’…Jag träffade eleverna som kom från Praon --- och de sa att det vara bara tjejer som jobbade på en förskola. På frågan varför svarar de att ’’tjejer tycker om att jobba med barn’’. Det måste utmanas och problematiseras kring normer, föreställningar osv. Eleverna måste reflektera och praon är ett bra sätt att utmana och problematisera detta Om man blir arbetslös så har man ju bara halva arbetsmarknaden om man inte har testat och förstått detta. Man måste inte få alla tjejer

att välja fordon och bygg men de ska vara medvetna om att de inte väljer i ett vakuum, de finns strukturer som påverkar.’’ Det finns bland de svarande konkreta exempel på hur man arbetat med dessa frågor. På en av gymnasieskolorna i länet berättar en av lärarna om följande aktiviteter: ’’… Vi har haft problem på teknikprogrammet med för lite tjejer. Så vi har valt att jobba med Teknikcollege. De har ungdomsinformatörer --- hälften av lönen från skolan och hälften från college, man är ute på skolorna och hjälper SY V att informera 9orna bl a. Vi har också sommarläger för tjejer för åk 7 --- 9, testa på med teknik.’’ Förhindra skolavbrott Skolan har ett ansvar för de som avbryter sina studier. I det som nu heter aktivitetsansvar --- tidigare uppföljningsansvar --- är tanken att man ska få till en organisation som gör att man lättare kan nå de som hamnat utanför. Här har SY V en nyckelfunktion och kan komma att koordinera insatser från olika håll, inklusive praktikplatser.


Stiftelsen Activa har drivit ett EU-finansierat projekt --- Transit - som pågick år 2010-2014 i södra delen av Örebro län. Projektet byggde upp samverkan övergång skola --- arbetsliv för elever med behov av särskilt stöd, för elever på Gymnasiesärskolans Nationella program samt på Introduktionsprogrammet (tidigare Indi-viduella programmet). Idag fortsätter de insatser som byggdes upp under projekttiden via avtal mellan Activa och Sydnärkes Utbild- ningsförbund samt Kumla kommun. Varje läsår omfattas drygt 20 elever av insatserna.

Eleverna etablerar under höstterminen sista gymnasieåret kontakt med en av Activas arbets- konsulenter. Efter kartläggning tas en indivi- duellt anpassad arbetsplats fram, där eleverna får möjlighet till APL med ett nära stöd från arbetskonsulenten. En individuell bedömning av praktikperiodernas längd görs men för flera av eleverna handlar det om långa perioder av praktik under sista skolåret. Flera av eleverna får också möjlighet att pröva arbetsplatser inom olika branscher. Under sista skolåret samordnar arbetskonsulenten kontakter med berörda myndigheter inför övergången från skola till arbetsliv, ex. arbetsförmedlingen och försäk- ringskassan. För några av eleverna fortsätter stödet ut mot arbete från arbetskonsulenten även efter skoltiden.

Alléskolans elever på Gymnasiesärskolans nationella program och på Introduktions- programmet erbjuds också OCN --- som är ett alternativt sätt att bedöma och erkänna icke-formellt lärande - som en integrerad del i undervisningen sista skolåret. Här används särskilt framtagna moduler finns inom pro- grammens olika yrkesprogram. Eleven arbetar då med OCN-modulerna direkt i undervisningen på skolan och några arbetar också med modulerna ute på sin APL. Utöver de ’’bransch- specifika’’ modulerna erbjuds också elever på gymnasiesärskolan OCN-moduler inom generell arbetslivskompetens, alltså grund-

läggande arbetsmarknadskunskap. Modulerna innehåller ex. grundläggande kunskap om facket af, f k men framförallt väldigt ’’basic’’ kunskap om vad som förväntas av mig ute på en arbetsplats, vad är viktigt för en arbetsgivare, hur ska man vara som arbetskamrat, klädsel, hygien, raster och sjukanmälan. Det finns också en idé från andra skolor om att utveckla Särvux och koppla till en lärlings- utbildning: ’’…Jag har en vision --- vi har ingen gymnasieskola här --- om att starta en lärlingsutbildning på gymnasienivå för de elever som inte vill in på de nationella programmen. Och då skulle vi behöva ett bra samarbete med företag och arbetsgivare. En kombination särvux och lärlingsutbildning är en möjlighet att fånga upp de som inte är så pigga på att sitta och läsa. Halva gymnasietiden skulle kunna vara arbetsplatsförlagd som sedan skulle kunna leda till anställning…’’ Koppling skola --- arbetsliv Kartläggningen visar på ett stort behov av att utveckla och förbättra samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Men det finns också exempel på olika satsningar som görs. Det finns en samstämmighet i enkätsvar, intervjusvar och fokusgrupper om att detta är ett angeläget område. Eleverna har snappat upp att det finns bristyrken, exempelvis inom vård och omsorg och i ett fall har representanter från Skogsstyrelsen besökt skolan för att berätta om behovet av arbetskraft. Men på det hela finns väldigt liten erfarenhet av att skolan har samarbete med arbetslivet på ett för eleverna tydligt sätt. Bland elever från de studieför- beredande programmen märks detta tydligast. Men det saknas inte förslag på hur det skulle kunna se ut: ’’… De kunde ju ex. på kemin koppla att detta


kan man arbeta med om man arbetar på labo- ratorium. Eller man kunde också ta det i slutet av en kurs, sammanfatta kursen och vad det skulle kunna leda till.’’

Som beskrivits ovan finns det mycket goda erfarenheter av Handelskammarens satsning på arbetsmarknadskunskap i skolan (AMK). Här förmedlas på ett bra sätt just den inblick i arbetslivet som många efterlyser. Men det ges även gott om andra exempel där man strävar efter att koppla samman arbetslivet och skolan. En av SY V:arna berättar att han, som relativt nyanställd, sett till att delta i företagsnätverk och de olika evenemang som anordnas, exempelvis företagsfrukostar, och att detta är ett bra sätt att få kontakt. Det finns även ett intresse att veta mer om skolan, och då inte bara i form av prao- eller praktikplatser.

APL är införlivat i en del utbildningar och kan vara en medveten strategisk komponent för skolan. I ett fall nämns ett nära samarbetet mellan APL-samordnaren och studie- och yrkesvägledaren. I bästa fall kan även lärarna och undervisningen påverkas på ett bra sätt. Rektor beskriver arbetet på följande sätt:

’’… Vi har ett programråd med representanter från universitet och näringslivet. Vi träffas två ggr per termin för att kvalitetssäkra APL. Man bollar olika upplägg utformning och innehåll. Näringslivet tar ju emot praktikanter och har det perspektivet och man är rådgivande i alla frågor kring APL - hur vi ska jobba proaktivt för att få de platser vi vill ha, osv, hur vi ska jobba för att stödja och informera handledarna på bästa sätt osv. ’’

’’Våra lärare har g jort egen praktik under en dag --- för att ge sig själva den upplevelsen som eleverna har. Lärarna gör också besök på APL- platserna. Alla elever ska få minst ett besök så det finns en struktur för detta.’’

APL och övrig praktik kan vara ett bra sätt

att komma i kontakt med en arbetsplats där man även kan få sommarjobb och hos några skolor märks att detta sker med framgång. Framförallt på gymnasiet ser man att många elever får arbete under sommaren på de företag man praktiserat. Detta stärker också på ett mer strukturellt plan tilltron mellan skolan och företagen/arbetsplatserna. På gymnasieskolorna har eleverna som uppgift att göra olika former av arbetsuppgifter, exempelvis det s.k. gymnasiearbetet. Här märks i en del svar att man söker vägar att koppla dessa uppgifter till sådant som efterfrågas och kan komma till nytta i en eller annan form ute bland företag. Ett exempel gäller denna gymnasieskola där man ser följande utveck- lingsmöjligheter: ’’…En inriktning är mediateknik och information och där skulle man på samma sätt kunna hitta arbetsuppgifter som passar företagen och skolan, exempelvis bygga webbsidor. En annan är samhällsbyggnad och miljö där man jobbar med arkitektur och design --- även där skulle man kunna få in uppdrag.’’ Intresset att finna former för samarbete märks i många svar. Utöver enstaka exempel märks en tydlig vilja och en insikt om att det kanske inte behöver vara så svårt. En högstadielärare berättar: ’’…Vi har ju stora industrier. Man skulle vilja hitta något samarbetsprojekt som innebär att ungdomar skulle vilja bli ingenjörer. Vi börjar en NO-profil till hösten i samarbete med gymnasiet. Bygga upp något i form av små projekt. Alltså att arbetsplatsen kan berätta så att man kan göra ett enkelt jobb åt dem…’’ Prao är förstås en möjlighet att koppla sam-

man arbetsliv och skola, men dels är platserna i flera fall knappa, vilket lett till minskad omfattning eller en revidering av hela prao- verksamheten, dels krävs oftast ytterligare


na åtgärdas.

insatser för att bygga på en i övrigt fungerande praoverksamhet. På en av högstadieskolorna berättar en av lärarna om följande initiativ:

’’… Vi i kollegiet pratar om hur vi ska kunna bygga på runt omkring prao. Året tidigare hade vi ett projekt med näringsliv och skola, det anställdes en projektledare, och vi g jorde typ omvända gymnasiemässor, men utifrån företag, vi bjöd in företag som stod i vår idrottshall, som en mässa, där våra 8or fick gå runt och fråga om vad som krävs för att få jobb osv. Arbetsförmedlingen var även med - så en slags jobbmässa i kombination med SY V-mässa. Detta var mycket positivt. Mer än en handfull har kommit tillbaka och haft synpunkter kring info som varit bra för dem --- typ, jag tänkte inte på att vården kunde var något för mig.’’

Jobbskuggning är ett alternativ till prao som nämns av en del. Då följer man under en dag en handledare på en arbetsplats. Företag i Örebro län har inget emot att träffa ungdomar men två veckors prao är inte lätt att ordna och då letar man efter enklare och kanske mer givande former. Även när det gäller praon är ju kopplingen till skolans undervisning och studie- och yrkesval central. Arbetsrättsliga regler och de höga krav som ställs idag nämns som ett hinder som borde lyftas centralt för att kun


Slutsatser och förbättringsområden - en diskussion

I följande kapitel sammanfattas de viktigaste slutsatserna ur rapportens resultat. Den aktu- ella kartläggningen i Örebro län kommenteras också i ljuset av de övriga undersökningar som gjorts i andra delar av landet för att se om det finns gemensamma mönster eller väsentliga olikheter. Slutsatserna och kommentarerna tar också form av förbättringsområden som speglas i respektive underrubrik samt i ett samman- fattande sista stycke i kapitlet.

En röd tråd eller kringaktiviteter Skolverkets allmänna råd är tämligen kända bland rektorer och studie- och yrkesvägledare. Emellertid tycks väldigt lite av dessa tydliga riktlinjer vara implementerade. Man talar i de allmänna råden om att studie- och yrkesväg- ledningen är hela skolans ansvar och att det ska finnas en röd tråd i hela skolans verksamhet. Budskapet är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. I en av kommentarerna i enkätundersökningen anges att vid begäran om schemalagda aktiviteter i vägledningsfrågor dessa betraktas som en bland många ’’kringaktiviteter’’. Här illustreras ett stort glapp mellan vad skollag och Skolverket menar ska genomsyra skolans arbete och hur verkligheten kan se ut på skolorna. Detta glapp understryks av undersökningar i andra regioner i landet och av Skolinspektionens kvalitetsgranskning 201.

Här krävs en tydlig kraftsamling från besluts- nivån på lokal och regional nivå för att se över och besluta om hur skollagen bättre ska till- lämpas och hur styrdokument ska kunna tillse att riktlinjer följs och implementeringsprocesser igångsätts.

Same same but different…? I likhet med slutsatserna i den kartläggning av studie- och yrkesvägledningen som genom- fördes i Västerbottens län av Umeå universitet kan konstateras att verksamheten i Örebro län till stora delar kännetecknas av få systematiska rutiner för planering, uppföljning och utvärde- ring. De arbetssätt och metoder som tillämpas är i huvudsak skriftlig och muntlig information samt enskilda samtal. Man kanske kan säga att de som varit från skolan under flera decennier till stora delar skulle känna igen arbetsformerna även om blankettsystem bytts ut. Det dagliga arbetet baseras inte på systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska arbetsformer om oftast vilar på den enskilde vägledaren, dvs det är inte hela skolans ansvar. Liknande för- hållanden framkommer i andra undersök- ningar i andra regioner i Sverige Ett av syftena med kartläggningen är att visa på förbättringsområden och visa på goda exempel som kan utvecklas. När det gäller metoder och arbetssätt, liksom när det gäller hur man kan koppla skola och arbetsliv närmare samman finns i undersökningen flera goda exempel som förtjänar synliggörande, analys och upp- följning. Till dessa hör gruppvägledningssam- tal, arbetsmarknadskunskap i skolan m.m. Minska skolavhopp Studie- och yrkesvägledningen är ett före- byggande arbete --- det minskar misslyckanden i skolan och hjälper eleverna att lyckas. Uppdraget handlar om att lära elever att känna sig själva, sina styrkor och förmågor och att använda dessa för att ta sig vidare i det man ska läsa, hur man ska förhålla sig till sina studier, och så småningom hitta försörjning och ett gott liv. I kartläggningen har identifierats både förslag och existerande verksamhet som på ett bra sätt hjälper elever som av olika skäl har svårigheter i skolan. Här sticker stiftelsen Activas arbete i


södra länsdelen med de elever som är i behov av särskilt stöd ut som ett exempel, men även andra förslag finns i samma riktning. Lärlings- utbildningar kan vara en lösning som, rätt utfört, kan vara ett bra sätt att både samverka med arbetslivet och hjälpa elever att hitta vägar till arbete.

Behovsstyrt --- men hur systematisera arbetet? En väsentlig del av skolans uppdrag när det gäller studie- och yrkesvägledningen handlar om att stärka eleverna att kunna fatta egna val, att lära känna sig själv och sina förmågor och kunna förstå omvärlden och sin egen roll.

I enkätundersökningen anges som den viktigaste styrkan i studie- och yrkesvägledningen just att arbetet är behovsdrivet, dvs utgår från de enskilda eleverna. Det verkar som att samverkan internt och externt har utvecklat detta på ett kraftfullt och bra sätt. Det kan säkert vara så att på individnivå blir kraven tydligare och verksamheten därmed lättare att organisera och utveckla, till skillnad mot det mer strategiska arbetet. Undersökningen visar nämligen inte upp ett enda exempel på rutiner för systematiserad elevsamverkan.

Det måste till fler delar av skolsystemet för att detta med att stärka elevernas förmåga att välja ska kunna hända. Man kan inte tro att det ska utvecklas enbart genom enskilda vägledningssamtal. Den orsak som kan spåras till att detta inte utvecklas är just att arbetet är ett ensamarbete och inte hela skolans ansvar. Var för sig kommer man inte att kunna skapa bättre system.

Involvera eleverna Det finns således en spänning i detta att fram- gångsfaktorn i arbetet är det behovsdrivna, dvs utgår från eleverna, samtidigt som det saknas helt rutiner för systematiserad elevmedverkan. Detta borde utgöra ett viktigt förbättringsom- råde inom skolan på lokal och regional nivå.

En rimlig utgångspunkt i det arbetet är att involvera eleverna i det utvecklingsarbetet. De genomförda intervjuerna och fokusgrupperna med eleverna visar att de har mycket tydliga behov av en röd tråd i studie- och yrkesvägled- ningen, men också att de har en mängd idéer och förslag om vad som skulle behöva göras. Här behöver former utvecklas på strategisk och praktisk konkret nivå för att ta till vara den kraft som finns i elevernas kunskap och engagemang. Kompetensförsörjningsper- spektivet Tillväxtverket har i en serie rapporter upp- märksammat problematiken kring dimensionering av utbildningsresurser, där det regionala kompetensförsörjningsperspektivet riskerar få stå tillbaka till förmån för elevernas studiepreferenser. Här framgår av den nya skollagen att gymnasieutbildningen ska vara en bas för kompetensförsörjningen och att yrkesförbe- redande program ska utformas så att elevernas anställbarhet ökas efter utbildningen. Studie- och yrkesvägledningen har att ba- lansera dessa båda perspektiv. Att arbetet är behovsstyrt betyder i denna undersökning att det utgår från elevernas perspektiv, inte arbetsgivarnas. Någon direkt motsättning eller dilemma har inte heller illustrerats av svaren. Istället är det påtagligt att just kontakten med arbetslivet, arbetsgivare och företag, på det hela saknas och arbetet härvidlag är i stort behov av utveckling. När det gäller vuxenutbildningen är läget skarpt och här har kartläggningen tydligt uppmärksammat kompetensförsörjningsfrågan. De relativt nyanlända studenterna, som läst svenska i ett par månader upp till ett drygt år, har samtliga gedigen utbildning från sina hemländer. Trots bra bemötande och god hjälp när det gäller studier och studieval tycks fokus på arbetsmarknaden helt saknas. Dessa studenter skulle kunna på ett påtagligt sätt


bidra i bristyrken som ingenjör, tandläkare och sjuksköterska, men inga eller mycket begrän- sade insatser görs för att säkerställa att svensk- kunskaper testas snabbt, genvägar undersöks, praktikplatser erbjuds m.m. Det mesta tycks även här vila på egna initiativ, antingen från studenterna själva eller deras bekanta, eller på enskilda SY V:ar. Något systematiskt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning via SFI och vuxenutbildning bedrivs inte.

Den regionala nivån En fråga att diskutera är i vilken grad och på vilket sätt den regionala nivån kan utgöra ett stöd eller på annat sätt verka för att studie- och yrkesvägledningen utvecklas i regionen. Den regionala nivån kan utgöra ett forum för att diskutera utmaningarna som belyses ovan Det behov av utvecklingsarbete som denna kartläggning visar kan diskuteras inom ramen för gymnasiesamverkan i länet, (Gysam) varav studie- och yrkesvägledningen utpekas som ett viktigt utvecklingsområde för länet. Metodut- veckling, verktyg, behovsanalyser, spridning av goda exempel, samverkanslösningar, college-

bildningar, omvärldsanalys m.m. är bara några exempel på vad som skulle kunna diskuteras i ett sådant sammanhang. Förbättringsområden --- SYV 2.0 Kartläggningen visar att det är dags att utveckla SY V 2.0. Komplexiteten i systemen har vuxit rejält samtidigt som kraven på snabb till- gång till initierad och professionell vägledning har vuxit. Detta har gjort att det traditionella sättet att organisera och leverera studie- och yr- kesvägledning knakar i fogarna och ifrågasätts från många håll. De genomförda intervjuerna och fokusgrupperna visar att behoven av studie- och yrkesvägledning är stora. Den upplevda kvaliteten från elever/studenter när det gäller vägledningssamtal är i stort sett bra. Kom- plexiteten gör dock att det ensamarbete eller den ’’kringaktivitet’’ som riskerar känneteckna studie- och yrkesvägledningen inte räcker till. Brister i kännedom om nyheter i det komplexa systemet om nya genvägar till arbetsmarknaden

o Elever får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar.

o Skolorna arbetar inte aktivt för att mot- verka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund.

Det sker även granskningar på kommunal nivå. Revisorerna i Malmö har granskat studie- och yrkesvägledning i Malmö stad och konstaterar bland annat i sin rapport att:

o Styrningen av studie- och yrkesvägled-

ningen inom gymnasie- och vuxenutbild- ningsnämnden är svag i dagsläget. Det saknas specifikt uppsatta mål och upp- följning av studie- och yrkesvägledningen på huvudmannanivå och i flera fall även på enhetsnivå.

o Med anledning av ovanstående bedöms

gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms gymnasie- och vuxen- utbildningsnämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare.

På uppdrag av Region Västerbotten har Jan Axelsson, Umeå Universitet, genomfört en studie med fokus styrning och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i Västerbotten. Rapporten konstaterar bland annat:

o Vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar

stora likheter med andra regioner som kartlagts.

o Att det finns stora skillnader mellan stora och små kommuner beroende på ekonomi och utveckling.

o Att det finns stor variation mellan arbets- sätten i de olika kommunerna. Det finns få

systematiska rutiner för central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.

o Att det dagliga arbetet inte baseras på systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska arbetsformer och oftast vilar på den enskilde vägledaren, dvs den är inte hela skolans ansvar.

o Att det saknas kommunala handlings- planer för vägledningsarbetet och det råder oklarheter om arbetsfördelning mellan olika nivåer.

o Att det finns stora behov av samordning och ledning. Många vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning.

o Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta studie- och yrkesvägledare men kompetensutveckling behövs på olika områden, bla kunskaper om, och koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.

Rapportens slutsats är att målen för vägled- ningsuppdraget inte kan uppfyllas enbart baserat på existerande verksamhet. Tillväxtverket har i en serie rapporter studerat regional kompetensförsörjning ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Bland annat lyfter de fram problematiken i dimensionering av utbildningsresurser. Att arbetsmarknadens behov inte styr utan att elevernas preferenser i sina utbildningsval är det som styr systemen. I rapport ’’0186 Regionalt kompetensförsörjningsarbete’’ konstateras bland annat att bortsett från Yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har insatser för påverkan av utbildningssystemets dimensionering utifrån identifierade behovsområden en begränsad inverkan om behovet inte överens- stämmer med de utbildningsval som unga och vuxna gör.



Litteraturförteckning

Tryck material o Skolverket ’’Arbete med studie- och

yrkesvägledning’’ Allmänna råd ISBN 978- 91-7559-076-9, 2013

o Jan Håkansson ’’Systematiskt kvalitetsar-

bete i förskola, skola och fritidshem’’ ISBN 978-91-4408-453-4, 2013

Rapporter o Skolinspektionen Studie- och yrkesvägled-

ning i skolan, rapport 2013:5

o Kartläggning av yrkesvägledningen i Väs- terbotten samt förslag till organisation, Jan Axelsson februari 2013

o GR ANSKNINGSR APPORT Studie- och

yrkesvägledning Revisionskontoret Malmö stad 2014, Nina Hellström

o Framtidsval och arbetsliv - Exempel från

kommuners studie- och yrkesvägledning, SKL 2013

o Tillväxtverket --- rapport 0186 --- Regionalt

kompetensförsörjningsarbete, 2015

Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post [email protected] Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel 019-602 70 00 Fax 019-611 81 32,

www.regionorebrolan.se

mailto:[email protected]

http://www.regionorebrolan.se/

http://www.regionorebrolan.se/

kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning–rebro... · o att det finns stora behov...

Documents