Chokladens historia

År 1502 snubblade Christoffer Columbus över chokladbönor, men anorna är närmast 2 500 år som bönor odlats

Den 15 augusti 1502 lät Christofer Columbus sina fyra

karaveller kasta ankar vid ön Guanaja, en av

Bahiaöarna några mil utanför Honduras nordkust.

En stor ”handelskanot”, kanske fyrtio meter lång och frampaddlad

av slavar, förbi den spanska eskadern. Farkosten var på väg söderut.

Den beslagtogs utan strid och visade sig komma från ett av

mayafolken på Yucatánhalvön. Lasten var förnämlig, lasten innehöll

Kakaobönor.

Columbus blev i och med denna kapning den förste europé som

gjorde bekantskap med chokladens råvara

Kakaoträdet hör till de så kallade kauliflora

eller stamblommande växterna, det vill säga

dess blommor och gurkliknande, tio till tjugo

centimeter långa frukter sitter direkt på

stammen

I frukterna ligger mellan femtio och sjuttio

vita, mandelstora frön, ordnade i fem

rader. De består till hälften av fett men

innehåller också en del alkaloider, främst

ett par procent teobromin och lite koffein.

Arkeologerna är numera inte främmande

för tanken att kakao togs i odling redan i

Mesoamerikas första högkultur, den som

för 2 500 år sedan skapades av de alltjämt

dåligt utforskade olmekerna

Ordet kakao kommer av aztekiska cacáua, ett lånord

från mayaspråket, övertaget och vidarebefordrat till

Europa av spanjorerna.

De färdigpreparerade bönorna maldes eller rättare

valsades till mos på en metate, en sorts konkav

handkvarn som kunde uppvärmas underifrån tack

vare att den stod på fyra ben. Detta redskap gjorde

chokladen sällskap till Europa och användes faktiskt

av traditionstrogna chocolatierer vid tillverkning av

lyxchoklad ännu vid mitten av 1900-talet.

Den berömde Montezuma, en av aztekernas sista

monarker, bälgade i sig choklad dygnet runt – hans

munskänk räckte honom dagligen femtio bägare,

Sedan några nunnor kommit på att chokladen

blev godare om den sötades blev den något av

en spansk nationaldryck – särskilt bland damer

Det dröjde förvånansvärt länge innan

chokladen började drickas i från Spanien

något avlägsnare trakter av Europa, som

Tyskland och Skandinavien. Tidigt ute var

däremot Flandern, som var en spansk provins.

En tidig chokladentusiast blev ”den store

kurfursten” Fredrik Vilhelm av Brandenburg

En långvarig holländsk dominans i

chokladpulverbranschen. Kakaosmöret har en

vidsträckt användning inom farmaci och kosmetik

men framför allt är det en väsentlig råvara vid

tillverkning av chokladkakor och praliner.

Holland inte bara tulpaner utan choklad också

Den moderna chokladkakan är ett barn av 1800-

talets livsmedelstekniska utveckling och uppfanns

1847 i Bristol av företaget Joseph Fry & Sons. Där

blandade man kakaosmör, socker och kakao till en

stelnande massa som även kunde ge upphov till en

snabbt växande marknad av chokladpraliner

Första gången som choklad nämns i en text på

svenska språket är, måhända typiskt för vårt land,

i en förordning av 1688.

Chokladens spridning i vårt land bromsades av

att den figurerade i 1700-talets talrika

”överflödsförordningar” och att

chokladdrickarna periodvis måste betala en

särskild skatt för sin njutningslystnad.

Överflödsförordningar

skapades under 1600-

och 1700-talet i Sverige i

syfte att begränsa import

och hämma nyttjande av

lyxkonsumtionsvaror i

ett land. Siden, kaffe

och choklad är exempel

på varor som drabbades.

Bristol

England

Fabriksmässig

chokladframställning debuterade i

vårt land 1872 i Malmö i och med de

schweiziska bröderna Cloettas ”Ång-

Choklad-Fabrik”.

På senare år har – efter internationell

förebild – mörk choklad med hög och på

omslaget noggrant specificerad

procentuell kakaohalt blivit en njutning

för kännares gommar, och småskaliga men

ambitiösa chocolaterier växer som

svampar ur åtminstone storstadsmarken.