Peståren av Fabrizio Gatti

Download Peståren av Fabrizio Gatti

Post on 22-Jul-2016

217 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tjugorige Rocco tillhr ett gng knarklangare som arbetar t maffian, ndranghetan, i en av Milanos slitna frorter. Nr hans bste vn Luca mrdas p order av maffian blir han besatt av att hmnas och bestmmer sig fr att vittna mot den allt mktigare ndranghetan. I utbyte erbjuder staten honom beskydd och mjlighet att brja ett nytt liv. Men en mnad fre rttegngen frlorar Rocco vittnesskyddet och blir sviken av staten. Varfr? Fabrizio Gatti wallraffar i Roccos frort och avsljar sanningen om den italienska statens hemliga samarbete med maffian. Frfattaren visar hur den organiserade brottsligheten pverkar svl vanliga medborgares vardag som toppolitikernas beslut.

TRANSCRIPT

  • FABRIZIO GATTI (fdd 1966) brjade som kriminalreporter 1991 p dagstidningen Corriere della Sera. Sedan2004 arbetar han p denitalienska veckotidningen LEspresso, dr hanpublicerat en rad uppmrksammade och prisbelnta reportage. Hans frmsta arbetsmetod r attwallraffa i de miljer han vill skildra. P svenska finns sedan tidigare Viki som ville g i skolan (Karneval 2010) och den mycket uppmrksammade Bilal pslavrutten till Europa (Celanders 2013).

    Omslag: Johannes MolinFrfattarfoto: Barbara Leonardi

    Tjugorige Rocco tillhr ett gng knark langare som arbetar t maffian, ndranghetan, i en av Milanos slitna frorter. Nr hans bste vn Luca mrdas p order av maffian blir han besatt av att hmnas och bestmmer sig fr att vittna mot den allt mktigare ndranghetan. Iutbyte erbjuder staten honom beskydd och mjlighet att brja ett nytt liv. Men en mnad fre rtte gngen frlorar Rocco vittnes skyddet och blir sviken av staten. Varfr?

    Fabrizio Gatti wallraffar i Roccos frort och avsljar sanningen om den italienska statens hemliga samarbete med maffian. Frfattaren visar hur den organiserade brottsligheten pverkar svl vanliga medborgares vardag som toppolitikernas beslut.

    ItalIenska maffIanInIfrn.Det r en stark bok och det mrks av de knslo upplevelser den ger dig som lsare. Denefterlmnar en blandning av nos talgi, vrede, smrta men ocks sympati ochtillgivenhet fr vissa av bokens personer.

    LESPRESSO

    www.leopardforlag.se

    ISBN 978-91-7343-606-9

    faBrIZIO GattI Pestren

    PESTRENFABRIZIOGATTILEOPARD FRLAG

    Av frfattaren till Bilal p slavrutten till Europa

    Jag ser hans hand dyka ner i den orange frgade jackans hgra ficka. Jag frstr att han griper tag i ngonting. Han drar upp handen. Strcker ut hgerarmen. Och med vnster hand gr han s en rrelse som utlser ett metalliskt ljud. Etttydligt och snabbt klickljud, i den totala tystnaden p den tomma vgen. Han har nu laddat sitt vapen. Hanhar lagt i en kula i loppet. Nr han vnder sig om har han pistolen riktad mot mig, i huvudhjd. Nu har jag vapnet mitt framfr mig. Kaliber 7,65, som det tycks. Svart, mycket svart.

  • fabrizio gatti

    Pestren

    versttning och noter av Margareta Zetterstrm

    Leopard frlag Stockholm 2015

    Pestren inlaga.indd 1 2015-06-26 10.55

  • Utgiven med bidrag frn Stiftelsen C. M. Lerici

    Fabrizio Gatti: Pestren

    Leopard frlag S:t Paulsgatan 11118 46 Stockholmwww.leopardforlag.se

    copyright Fabrizio Gatti 2013originalets titel Gli anni della pesteversttning och noter Margareta Zetterstrmomslag Johannes Molin sttning Gunnar Palmgrentryck Bookwell, Finland 2015isbn 978-91-7343-606-9

    Till Bilals lsareTill Pancia

    Pestren inlaga.indd 2 2015-06-26 10.55

  • 3Innehll

    kapitel 1 Har du nnsin ddat nn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

    kapitel 2 Mlskjutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

    kapitel 3 Jag sger det fr din egen skull . . . . . . . . . . . . . . . 72

    kapitel 4 P grund av ett knytnvsslag i ett ga . . . . . . . . . 91

    kapitel 5 Bussfrd med ministern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138

    kapitel 6 Pesten r vr rddning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

    kapitel 7 Den dr flcken p vggen r ett barn . . . . . . . . 199

    kapitel 8 Vi tnkte skjuta dig i benen . . . . . . . . . . . . . . . . . 223

    kapitel 9 Gammelmor Ndranghetas karameller . . . . . . . 260

    kapitel 10 Utpressning som regel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291

    kapitel 11 Fdd den 4 november . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341

    Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351

    Pestren inlaga.indd 3 2015-06-26 10.55

  • 5Ingenting kommer ngonsin att frndras: det r sicilianarnas, nej ita-lienarnas, tnkande som alltid kommer att vara sdant. Fr hr hand-lar det inte om att korsfsta Sicilien. Det r ett helt land som r med-skyldigt. Rosaria Costa*

    Det r s att hjrtat kan brista nr man ibland p de frsta raderna, p platser reserverade fr vra myndigheter, ven ser personer vars vandel framstr som en ren negation av de vrden, rttvisa och legali-tet, fr vilka du gav ditt liv. Personer med tvivelaktigt frflutet eller p-gende tvivelaktig aktivitet, personer vars liv, fr att nu anvnda dina egna ord, utsndrar just den stank av komprometterad moral som du avskydde s starkt och som r raka motsatsen till frihetens friska doft. Roberto Scarpinato, till minne av Paolo Borsellino**

    * Rosaria Costa: nka efter polisen Vito Schifani som ddades i sprngattentatet mot domaren Giovanni Falcone den 23 maj 1992. Sjlv var hon d 22 r gammal. Maken var 27 r och arbetade som livvakt i Falcones eskort. Tillsammans hade paret en son p fyra mnader. Rosaria Costa hll ett gripande och uppmrksammat tal under be-gravningen i Palermo. Citatet r hmtat frn en intervju i tidningen La Stampa, 20 r efter attentatet. ** Roberto Scarpinato: klagare som arbetade tillsammans med domarna Falcone och Borsellino i Antimaffiapoolen i Palermo. Paolo Borsellino mrdades av maffian den 19 juli 1992.

    Pestren inlaga.indd 5 2015-06-26 10.55

  • 7kapitel 1

    Har du nnsin ddat nn?

    men om du fr veta nnting, r du d ocks tvungen att skri-va det?

    Nej, inte ndvndigtvis.Men du mste bertta det fr polisen eller fr domarna och

    klagarna?Nej, nej. En journalist r inte tvungen att skriva. Och inte ens

    rapportera vad han eller hon vet. Det finns ngot som heter tyst-nadsplikt. S vida man inte fr veta att ngon str i begrepp att beg ett attentat, en massaker eller ett mord. I sdana fall har varje med-borgare skyldighet att anmla det han eller hon vet.

    Men du, som journalist, har du nnsin ddat nn?Va? Varfr frgar du mig det?Jag vet inte, man kan aldrig s noga veta med journalister.Jag har haft tur i livet, jag har aldrig ddat ngon.Jag har behov av att f prata med dig. Men d fr du inte bertta

    fr nn enda mnniska det som jag kommer att sga till dig. Och inte ens skriva om det.

    Lt hra. Nej, inte hr. Min pappa har alltfr mnga vnner hr inne.Okej, som du vill. Vi kan ses nn annanstans, sg sjlv var.Om du betalar min pizza kan vi ses i kvll p pizzerian.Ja, om du fredrar det, s ses vi i kvll p pizzerian.

    Lia r en ung flicka. Mager. Tunna hnder. Lnga fingrar. Rosalack-ade naglar. Svart hr samlat i en flta. Brun hy som alla frn Sydita-lien. Men gonen r mycket ljusa och glnsande. Grna som akva-marin. Sdana ljusa och vackra gon kan bara ha ett enda ursprung. Kalabrien. Det vet jag alltsedan en ung gngledare i ndranghe-

    Pestren inlaga.indd 7 2015-06-26 10.55

  • 8tan* lt hlsa att han skulle bryta av mig benen. Han basade ver ett torg nra Drogfortet i Milano. De kallade honom just Kalab-rien. Han hade samma gon. Eftersom jag var rdd om mina ben lrde jag mig att p lngt hll identifiera dessa gon. En dag ring-de jag p en drr. Jag letade efter en balkong varifrn jag uppifrn skulle kunna spana ner p en grupp heroinlangare. En flicka pp-nade. ven hon hade samma gon. Frst d kollade jag efternam-net bredvid ringklockan. Det var samma som gngledarens efter-namn. Hon var syster till honom. Det hr var lgenheten dr de bodde. Kalabrien var sjlv hemma. Jag knde igen hans rst nr han p sitt grovhuggna stt frgade systern: vem fan ere? I utstu-derat artig ton sa jag att jag tagit fel p drr. Och gick ut p gatan igen med benen oskadda.

    Lia arbetar som stderska p ett hotell i Sanremo, i Ligurien. Det r blommornas huvudstad. Kasinostaden. Scenen fr den italien-ska populrmusikens stora festival. Det r hr som Lia r fdd och uppvuxen.

    Vr mtesplats ligger nra den tomma och de stenstranden. P vintern, vid kvllstid, r det som om havet ver huvud taget inte existerade. Ingen gr ner till stranden nr havet r s svart att man inte ens ser det. Det r redan mrkt. P vintern mrknar det ti-digt. Vgorna kommer in i havsbukten i grupper om fem. Dref-ter lugnar de ner sig. Sedan tar de sats igen. Nr de bryts mot ste-narna sker en explosion av skum och salt. Ibland verraskas ngra smfiskar av vgornas bryska slut. De hamnar nakna p den jrn-haltiga och rdfrgade berghllen. Och glimmar som silver i ljuset frn gatlyktorna. De kmpar fr sitt liv. Slr med stjrten. Hoppar frn spricka till spricka. Frn vgkam till vgkam. nda tills klip-pan ter snker sig ner i vattnet.

    * La ndrangheta (med betoning p frsta stavelsen) r namnet p den maffiaorgani-sation som har sitt ursprung i regionen Kalabrien (p den italienska stvelns t). Den anses numera ekonomiskt starkare och farligare n t.o.m. Cosa Nostra p Sicilien och camorran i Neapelomrdet. Ndranghetan gnar sig t sedvanlig maffiabrottslighet, med tonvikt p narkotikahandel. Den har frgreningar speciellt i Norditalien och re-gionerna Lazio och Toscana och ven i mnga andra lnder och vrldsdelar, frn Ka-nada till Australien.

    Pestren inlaga.indd 8 2015-06-26 10.55

  • 9Utan den bla skyddsrocken, som r hennes arbetsuniform, ser Lia nnu yngre ut. Typiskt tonrsansikte. Aningen lppglans och mascara. P en ung kvinnas kropp.

    Urskta mig, Lia, men jag har nnu inte frgat dig. Hur gam-mal r du?

    Nstan nitton, viskar hon, jag har allts nnu inte fyllt nitton, tillgger hon med ett leende.

    Kan vi ta en promenad innan vi ter?Nej, vi gr och ter p en gng, sger hon. Hr bakom finns en

    pizzeria, den enda som har ppet s hr rs. Jag vill inte att de ser mig tillsammans med dig.

    Vilka r det som inte fr se dig?Min fars vnner.Hon gr snabbt, Lia. Frsker drigenom slippa svara p fler

    frgor. Hon svnger in p en gngstig bakom hotellet dr hon arbetar. Och fr syn p en helt vitkldd man. De granskar varandra utan att ens hlsa. Mannen str i kksdrren och tittar p oss. Han str fortfarande kvar nr Lia tar av till vnster ut p riksvgen. Han str rak som en stolpe, som om han hll utkik. Hans vita rock avtecknar sig i den bristflliga gatubelysningen.

    Idiot, mumlar Lia.Vem?Den dr, kksmstarn.r han kksmstare p ditt hotell?Kksmstare och idiot. Det r inte bra att han sg oss. En rik-

    tig idiot, upprepar hon flera gnger utan att vnda sig om, nu vet han att vi har trffats.

    Lia fortstter att g. Hennes gon tycks koncentrera sig p trot-toarens slta asfalt. Pizzerian ligger ngra hundratal meter bort. Tv stora fnster fyllda av ljus vid sjlva riksvgen. Tung drr, av tr och smidesjrn. Av den framstllda fiskens friska gon att dma tycks det ocks vara en bra restaurang. Lia stter sig med ryggen mot vggen. Hon ppnar inte ens matsedeln. Hon vill ha pizza. Be-stller en med skinka och svamp. Hennes favoritpizza, avsljar hon. Och en liten l. Hon talar om allt mjligt. Frgar vad det r som fr en journalist att stanna s lnge p hotellet. Just p det hotell dr hon jobbar. Under lgssong, berttar hon, r det annars bara

    Pestren inlaga.indd 9 2015-06-26 10.55

  • 10

    pensionrer och dtrist. Hon lyssnar till mitt svar. Ler. Sedan sit-ter hon tyst igen. nda tills sista pizzabiten. Och sista klunken l. Drefter r stunden kommen att hra sig fr om orsaken till det-ta vrt mte.

    Varfr frgade du mig om jag nnsin ddat nn mnniska?Ren nyfikenhet, svarar hon och ser mig rakt i gonen.Det r inte normalt att dda en annan mnniska. Det r un-

    dantagshndelser, och alla mnniskor gr det definitivt inte. Tack och lov.

    Men min far gr det.Lia fortstter att rikta sina lysande gon mot mig. Nu framstr

    hon inte lngre som en liten flicka. Borta r de tv skrattrynkorna vid den lilla munnen. Hennes blick r nu snarare fylld av smrta.

    Min far r en som har ltit dda flera personer. Och som kom-mer att dda nnu fler.

    Din far r en En som rknas.Rknas, hur d?Knner du till ordet ndrangheta?Ja, tyvrr.Min far tillhr ndranghetan.Vilken grad har han?Hg, men det r inte graden som r det viktiga. Om de fr veta

    att jag ter middag tillsammans med dig kommer jag att rka ut fr nn olycka.

    Han, den dr, sg oss ju tillsammans.Vem d, kksmstarn? Men han r bara idiot.Tala d om vad det var du ville sga till mig.Men r du verkligen inte tvungen att skriva det jag berttar, el-

    ler ange mig fr snuten?Jag r inte tvungen, allt som du berttar fr mig stannar mellan

    oss tv. Svida du inte planerar att ha ihjl mig frsts. Men om du har ndrat dig s

    Jag har inte ndrat mig. Problemet r just min far. Han har flyt-tat hit till Ligurien, frn Kalabrien, med uppgift att skta affrer-na hr, fattar du? Men redan nr jag var tolv, tretton r gammal lo-vade han att gifta bort mig med sonen till en boss dr nerifrn.

    Pestren inlaga.indd 10 2015-06-26 10.55

  • 11

    Frn Kalabrien?Ja, dr nerifrn, frn Kalabrien. Nu nr jag blivit myndig r jag

    tvungen att gifta mig med den dr sonen. Min far ville rentav att jag skulle gifta mig redan nr jag fyllde sjutton.

    Vad vill du sjlv d, Lia?Sjlvklart vill jag inte gifta mig med en sn dr typ. Jag bryr mig

    inte ett skit om honom. Jag vill leva mitt eget liv, vill vara en heder-lig tjej, vill vara fri. Jag vill inte ha nt att gra med de saker som min far hller p med.

    Har du pratat med din far om det?Tror du att min far r en sn som man kan prata med?Du kan vl nd frska.Du vet tydligen inte hur det fungerar hos oss i Kalabrien.Hur fungerar det d hos er? Att vara frn Kalabrien r inte au-

    tomatiskt samma sak som att tillhra ndranghetan. De flesta ka-labrier lever som gisslan hos ndranghetan.

    Min far r inte ngons gisslan. Han tillhr ndranghetan. Det dr r urgamla traditioner och regler. De gr mnga rhundraden till-baka i tiden, och en flicka som jag kan inte ndra p dem.

    Nn mste nd brja.Ja, och i s fall hamnar jag under jord, sger Lia och ler ter ett

    sekundsnabbt leende.Vad tnker du gra d?Det r just det jag vill frga dig om. Du mste vl ha sttt p sna

    hr fall, som mitt, tidigare?Faktiskt inte. En dotter som verlmnas, som gva, till en klan

    inom ndranghetan. Nej, det har jag hittills aldrig sttt p. Vilka mjligheter till rddning har jag?Frst nu tycks det bestmda uttrycket i Lias gon svikta. Hennes

    rst, nr hon uttalar ordet rddning, r inte lngre klar och ogrum-lad. Fr ett gonblick spricker rsten, som om den fastnat i halsen.

    Har du nnsin pratat med nn om det hr? Jag menar utanfr din fars krets, med dina egna vnner eller s?

    Jag r tvungen att umgs med min fars krets av vnner och deras sner. Jag har praktiskt taget alltid min pappas gorillor runt mig. Utanfr den gruppen har jag inga vnner.

    Har du redan sagt till dem hur du tnker?

    Pestren inlaga.indd 11 2015-06-26 10.55

  • 12

    Nej, aldrig, bara det faktum att de gick med p att skjuta upp giftermlet lite grann var fr mina anhriga nnting hgst onor-malt. Nu utstter de mig fr ptryckningar. Jag vet inte lngre vad jag ska hitta p fr att komma undan.

    S jag r allts den frsta person du pratar med om det hr?Ja. Och din mamma kan inte hjlpa dig?Nej, svarar Lia torrt och eftertryckligt. Min mor, tillgger hon,

    r fullstndigt slav under min far. Hon r en underkuvad kvinna. Hela min familj r antikt gammalmodig. Min mor skulle bertta allt fr min far. Hon saknar mod totalt.

    Vi sitter lnge tysta. Ser p varandra.Jag tror att du bara har tre mjligheter. Den frsta: acceptera

    giftermlet.Helt uteslutet. D tar jag hellre mitt liv. Men jag tycker allde-

    les fr mycket om att leva, erknner Lia. Vilka r de andra mjlig-heterna d?

    Andra mjligheten r att fly s lngt bort som mjligt.Du knner inte min far. Han skulle lta sina kumpaner leta rtt

    p mig. Nej, jag vet inte vart jag i s fall skulle ta vgen.Utomlands. Du hittar ett arbete nnstans och brjar leva...

Recommended

View more >