K@K@ Kommunikationskompetens, @llsidig användning, Källkritik, för @lla Projektplan för Rebbelbergs rektorsområde hösten 2010 – våren 2012. Rebbelberga rektorsområde 2011-02-10

1 av 13

Projektnamn: K@K@ (Kommunikationskompetens @llsidig användning, Källkritik, för @lla) Startdatum: Höst 2011 Slutdatum: Vår 2012 Kort beskrivning av projektet: Detta projekt handlar om att använda datorn som en naturligt verktyg i skolan redan från årskurs 2. Tanken är att implementera datorn under våren 2011 för att utmynna i daglig användning av digital teknik från och med hösten 2011. Fastställd av: Thomas Karlegatt

Projekt/dokumentansvarig: Stig T. Hasselgård

Underskrift/godkännande av uppdragsgivaren (ansvarig chef): Thomas Karlegatt

2 av 13

Innehåll 1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 3

2. Bakgrund ........................................................................................................................................ 3

2.1 Syfte ........................................................................................................................................ 5

2.2 Mål ............................................................................................................................................ 6

2.3 Genomförande ........................................................................................................................ 7

2.3.1 Material och källor ........................................................................................................... 7

2.4 Avgränsningar ......................................................................................................................... 8

2.5. Tidplan ..................................................................................................................................... 8

Höstterminen 2010: ........................................................................................................................ 8

Vårterminen 2011: .......................................................................................................................... 8

Höstterminen 2011 ......................................................................................................................... 9

Vårterminen 2012 ........................................................................................................................... 9

3. Projektorganisation ..................................................................................................................... 10

3.1 Styrgrupp............................................................................................................................... 10

3.2 Projektgrupp ......................................................................................................................... 10

4. Kostnader och finansiering ........................................................................................................ 10

Materiel: ............................................................................................................................................ 10

Personal: .......................................................................................................................................... 10

5. Dialog och förankring ................................................................................................................. 10

5.1 Kommunikationsplan ............................................................................................................... 11

6. Utvärdering och uppföljning ....................................................................................................... 11

6.1 Kunskap och lärdom ............................................................................................................. 11

7. Bilagor ........................................................................................................................................... 13

3 av 13

Skolan är en social och kulturell mötesplats som

både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka

denna förmåga hos alla som arbetar där (s 4 under

rubriken Förståelse och medmänsklighet)

1. Sammanfattning

Projektet: “Kommunikationskompetens @llsidig @nvändning Källkritik, för @lla ”, är ett projekt

som riktar sig till elever i årskurs två vid Rebbelberga skola, Ängelholm. Projektet startar hösten 2010

och avslutas våren 2012. Under våren 2011 kommer varje elev i en klass i årskurs två få sin egen

bärbara dator att använda i undervisningen.

Under våren 2011 kommer datorn att implementeras i klassrummet för så att användas i alla ämnen

och varje dag i och med hösten 2012.

Detta kommer vara den första klassen vid Rebbelberga skola som får den här möjligheten och vi i

projektgruppen önskar ta reda på hur man på bästa sätt kan arbeta med elever för att göra datorn till

ett arbetsredskap.

Frågor som vi önskar att utvärdera är:

Vilken digital kompetens har elever i årskurs 2?

Får eleverna en ökad kompetens efter avslutad projektperiod? Detta tar vi reda på genom att

genomföra en enkät innan eleverna får datorerna våren 2011.

Vi önskar också att ta reda på om ökad användning av IKT i undervisningen leder till ökad lust att lära.

Detta gör vi genom att kartlägga såväl elevers som vårdnadshavares attityder och

ingångsförutsättningar innan projektet startar, under projektets gång samt i samband med projektets

avslutning våren 2012.

I denna projektplan använder vi det utvidgade begreppet för IT; IKT (Informations- och

kommunikations teknologi).

2. Bakgrund

I flera år har man forskat kring vilken påverkan datorn kan ha för skolans undervisning och på elevers

måluppfyllelse. Konklusionerna har pendlat mellan allt ifrån en känsla av att datorn löser allt, till att

eleverna lär mindre om man förlitar sig på datorn i skolan. Samtidigt har själva begreppet dator

ändrat sig (allt från stationär dator, bärbar dator, minibärbara, smartphone, ipad) och tekniken runt

har ändrat sig (internet, intranät, trådlös anslutning).

Att öka användningen av datorn i skolan har lett till olika centrala satsningar. Exempel är ITiS

(InformationsTeknik i Skolan, i slutet av -90 talet) där tanken var att öka pedagogernas kompetens

genom att ge pedagoger involverade i ITiS tillgång till en personlig dator och på så vis också öka IT

användningen i klassrummen. Idag ser vi en annan satsning via Skolverket, PIM (Praktiska IT och

Mediekompetens) som också Ängelholms kommun har gått in i från och med hösten 2010 där alla

pedagoger inom kommunen kommer att delta någon gång

under de tre kommande år.

I samhället idag se vi en ökad användning av digital teknik.

Dagens barn möter den digitala tekniken redan i tidigt

4 av 13

ålder. När de börjar i skolan, har eleverna redan ett förhållningssätt till digital teknik och de har

erfarenhet av en digital värld (“digitalt infödda”).

Senare forskning visar också att åldern för att använda digitala medier sjunker (s 16 Digitala

lärresurser i en målstyrd skola,Skolverket/Göteborgs Universitet).

.

Rapporten “Småungar & Medier 2010” visar att 43 % av 2-åringarna någon gång har använt datorn

och att två av tre förskolebarn 2–5 år brukar använda datorn.

Den vanligaste sysselsättningen på datorn bland 2–5-åringar är att spela spel, det brukar fler än

hälften göra. Spelen kan vara både offline och via nätet. Det finns en mängd olika dator-/tv-spel för

barn, både på dvd och på olika sajter online. Spelen varierar från rent underhållande småspel till

lärorika spel för att t.ex. lära sig räkna och läsa.

Att rita och måla digitalt är också en vanlig sysselsättning dvs. via olika rit- och målarprogram i

datorn. En annan populär aktivitet vid datorn är att lyssna på musik. Barnen använder helt enkelt

datorn som en musikspelare. Däremot är det relativt få barn som är på sajter av andra orsaker än de

som angetts här.

Vanligaste datoraktiviteter 2–5 år

Pojkar

• Spela spel (55 %)

• Rita & måla (27 %)

• Lyssna på musik (20 %)

• Vara på sajter (6 %)

Flickor

• Spela spel (55 %)

• Rita & måla (33 %)

• Lyssna på musik (26 %)

• Vara på sajter (5 %)

http://mediebarn.se/2-5-ar/

Det blir vanligare att surfa på nätet och fler än hälften av barnen i åldersgruppen är på nätet en eller

flera gånger i veckan. Fler använder internet, men renodlade online-aktiviteter är fortfarande relativt

ovanliga. Det blir också vanligare att barnen ritar och målar digitalt, dvs. via olika rit- och

målarprogram i datorn, men denna ökning från tidigare åldersgrupp är inte lika stor som ökningen av

spelandet.

Men framför allt börjar barnen använda datorn för helt nya aktiviteter i denna ålder. Det tre stora

nya aktiviteterna är att titta på filmklipp, att titta på tv på nätet och att titta på foton och bilder. Att

titta på filmklipp och tv är något som de flesta barn gjort tidigare fast på tv:n. Man skulle kunna säga

att det handlar om vardagssysslor som tidigare skett på andra sätt men som nu också sker via datorn,

vilket ger en större variation av vad barnen gör vid datorn.

http://mediebarn.se/5-9-ar/

Forskningsrapporter visar på att ju tidigare eleverna får möjligheten att utveckla en digital

kompetens desto större möjligheter får de att ta till sig det datorn erbjuder som ett lärverktyg och

inte enbart en spelkonsol. Hos eleverna ser vi ett:

- förändrad kunskapssyn, det är inte alltid den vuxne som har “all” kunskap.

5 av 13

- aktivt engagemang för att förändra lärandet och skolan till “en skola i tiden”

Detta leder igen till att undervisningen ändras, men inte så att eleverna kan söka sin kunskap på egen

hand med läraren som handledare. Tvärtom visar aktuell forskning att samspelet i små grupper är

avgörande för elevernas förståelse och att en kompetent, aktiv och lyhörd lärare är avgörande för

resultatet. (Mikael Iselow, s 20 Digitala lärresurser i en målstyrd skola)

Erfarenheter från andra satsningar på 1 till 1 (en dator till en elev) visar att en sådan satsning i sig

inte automatiskt leder till ökad måluppfyllelse (Iselow). I huvudsak har detta varit en implementering

bland elever från årskurs 6. Vi vill se om en tidigare implementering av digital teknik tillsammans med

en genomtänkt pedagogisk tanke samt mål för hur man kan använda verktygen, leder till ökad

motivation bland eleverna och därmed också ökad måluppfyllelse och om elever i så låg ålder kan

lära sig att använda teknik på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt.

Vi har också egen erfarenhet av att äldre elever (elever från årskurs 6) ofta saknar ett kritiskt

förhållningssätt till hur man arbetar med IKT. Detta ser vi bland annat med tanke på hur de använder

Internet, vad man skriver och inte skriver i ett e-post meddelande och hur man generellt arbetar med

IKT som ett lärverktyg i förhållande till de mål som är till grund för undervisningen.

Genom att satsa på så pass unga elever, önskar vi att se hur man redan från årskurs två kan få in IKT i

undervisningen som ett naturligt inslag med fokus på hur man använder IKT och dess möjligheter på

ett bra och förnuftigt sätt. Kan en riktad satsning bland yngre elever leda till en naturlig attityd till

datorn som ett verktyg i skolan? Kan man genom att arbeta med unga elever få dem till att ha en

professionell attityd till digitala medier?

Vi ser också en utveckling i den lokala IKT-verksamheten i rektorsområde. En stor del i denna

utveckling är den centrala satsning på PIM som görs i kommunen. Inom loppet av tre år kommer

samtliga pedagoger att genomgåt PIM och få ett bevis på att de har nått en viss nivå (nivå 3).

Kunskapen hos pedagogerna ökar, men också kravet på att använda denna kunskap i undervisningen

där det är naturligt. Under våren 2011 kommer rektorsområdet att arbeta fram en ny IKT-plan där

man i större grad lägger ansvar på den enskilde lärarens kompetens och ansvarstagande för att

eleverna ska få den nödvändiga IKT kompetens som står i läroplanen (Bilaga 1: IKT-plan ett pågående

arbete ). Den nya IKT-planen för Rebbelberga rektorsområde kommer att arbetas fram under våren

2011 och träda i kraft hösten 2011.

2.1 Syfte

Olika rapporter om IKT användning i den svenska skolan, visar att det inte är så ofta svenska elever

använder datorn i undervisningen. Något bland annat

följande citat visar:

God miljö för utveckling och lärande:

Skolan ska sträva efter att vara en

levande social gemenskap som ger

trygghet och vilja och lust att lära. Sko-

lan verkar i en omgivning med många

kunskapskällor. Strävan ska vara att

skapa de bästa samlade betingelserna

för elevernas bildning, tänkande och

kunskapsutveckling. S 7

6 av 13

De undersökningar som Skolverket tidigare presenterat, visar att endast hälften av lärarna använder

sig av it i undervisningen någon enstaka gång i veckan. Bland elever i årskurs 4-6 uppger bara en

procent att de dagligen använder datorn på lektionstid.(s. 47: Skolverket lägesbedömning 2010).

Projektet K@K@ har följande syfte:

Att minska den digitala klyftan mellan elever I IKT-plan Ängelholms kommun 2011-2013, står det följande: För att minska effekten av elevernas sociokulturella skillnader måste alla barn och ungdomar få utveckla digital kompetens så att de klarar sig i samhället som demokratiska medborgare och delta i det offentliga samtalet. Vi önskar att ge eleverna lika möjligheter att utveckla sin digitala kompetens.

Få möjlighet till ett tidsenligt medborgarskap. I IKT-planen Ängelholms kommun 2011-2013 står det följande: IKT möjliggör ett aktivt medborgarskap och det krävs en allmän förståelse för hur IKT påverkar relationer mellan människor. Användningen av digitala verktyg i kommunikativa processer är ett exempel på vikten av att utveckla digital kompetens som samhällsmedborgare. Vi önskar att lägga vikt på att ge eleverna kunskap inom IKT så att de kan bli aktiva samhällsmedborgare.

Lära sig att använda datorn som en naturlig resurs, genom att börja i tidigt ålder. I Ängelholms IKT-plan 2011 - 2013 står det: I och med att IKT utvecklas blir det än viktigare att lära sig ett kritiskt förhållningssätt och att själv bidra till utvecklingen av innehåll. Skolan ska ta tillvara på detta och skapa möjligheter för barn och ungdomar att tillsammans med pedagogerna finna nya vägar framåt och reflektera kring sitt lärande. Skolan har ett tydligt ansvar att ge barn och ungdomar förutsättningar att bli delaktiga i mediesamhället. Att medborgaren kan använda olika medier och har kunskap om mediernas roll i samhället är en fråga om yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati.

Genom att varje elev får tillgång till en dator, ta till vara barnens naturliga nyfikenhet. I Ängelholms IKT plan 2011-2013 står det: Det är en utmaning för alla skolformer att utvecklas så att de tar tillvara på barns och ungdomars naturliga nyfikenhet och kreativa sidor. I och med att IKT ständigt är i förändring behöver barn och ungdomar ges verktyg att hantera detta. Detta projekt är också ett pilotprojekt som kommer att visa vägen för den vidare satsningen på en dator till varje elev inom Rebbelberga rektorsområde.

2.2 Mål

Projektet följer tre spår: Tekniska frågor, Elevens kunskaper och Lärarens kunskaper.

Tekniska frågor:

Med tekniska frågor, tänker vi hur man tekniskt och praktiskt gör för att projektet ska fungera.

Exempel på frågeställningar är: vilken datormodell är lämplig, vad för annan utrustning än datorerna

är nödvändiga? Målet för denna del av projektet är följande:

De tekniska frågorna ska inte vara ett hinder för pedagogiken.

7 av 13

I varje delrapport kommer de tekniska frågorna att nämnas samt tas upp till diskussion.

Elevens kunskaper.

Elevens kunskaper delar vi in i följande områden:

Kulturell kompetens; se, läsa och uppleva

Med kulturell kompetens menar vi skolans uppgift att ta tillvara barnens förmåga att se, läsa och

uppleva, som är vårt uppdrag.

”Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,

skapande och lärande” (Läroplan 2011, s 11)

Kreativ kompetens; producera och kommunicera

I kommunens IKT plan 2011-2013 (Bilaga 1: IKT-plan ett pågående

arbete)framgår det tydligt vikten av att använda sig av ”digitala

verktyg i kommunikativa processer. För att stärka barn och

ungdomar i medborgerlig kommunikation måste IKT ses som ett

pedagogiskt hjälpmedel, ett kommunikationsverktyg, en arena

för och en källa för information.”

Kritisk kompetens; analysera och reflektera

I och med att IKT utvecklas blir det än viktigare att lära sig ett

kritiskt förhållningssätt och att själv bidra till utvecklingen av

innehåll. Skolan ska ta tillvara på detta och skapa möjligheter för

barn och ungdomar att tillsammans med pedagogerna finna nya

vägar framåt och reflektera kring sitt lärande.

” En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och

självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta

initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med

andra (Skolans uppdrag s 6)

Lärarens kunskaper:

I IKT-planen för Ängelholms kommun 2011-2013, står det:

Pedagogens uppgift är att skapa förutsättningar för kunskapsutveckling, kreativt lärande och

samarbete. Pedagogen har även den viktiga uppgiften att ge barn och ungdomar sammanhang och

mening i lärandeprocessen. Genom att göra barn och ungdomar till aktiva deltagare som tillsammans

med pedagogen reflekterar, diskuterar och ifrågasätter, skapas ny kunskap och perspektiv förändras.

Pedagogernas roll i projektet, kan man inte framhäva nog. Det är deras vikt om det blir en lyckad

satsning eller inte.

2.3 Genomförande

De olika aktiviteterna inom projektet beskrivs utförlig under punkt 2.5: Tidplan.

2.3.1 Material och källor

Varje skolas utveckling Den dagliga pedagogiska

ledningen av skolan och lärarnas

professionella ansvar är

förutsättningar för att skolan

utvecklas kvalitativt. Detta kräver

att verksamheten ständigt prövas,

resultaten följs upp och utvär-

deras och att nya metoder prövas

och utvecklas. Ett sådant arbete

måste ske i ett aktivt samspel

mellan skolans personal och

elever och i nära kontakt med

såväl hemmen som med det

omgivande samhället. S 8

8 av 13

Projektgruppen kommer att läsa en stor mängd dokument och rapporter under projektperioden. Se bilaga 2: Litteraturöversikt. Viss litteratur kommer också involverade pedagoger läsa. För att öka på pedagogernas kompetens inom IKT inom IKT kommer vi också att åka på vissa föreläsningar och konferanser. Aktuella konferenser är bland annat ”Framtidens lärande” i Nacka.

2.4 Avgränsningar

Projektet är riktat till elever i årskurs 2, Rebbelberga rektorsområde. Denna årskurs består av två

klasser. Projektet kommer att koncentrera sig om en av klasserna, klass 2B. I den här klassen är det

21 elever.

Orsaken till att vi satsar på en klass är att vi önskar se hur denna satsning faller ut, samt att det är

viktigt att börja i liten skala för att ta lärdom av implementeringen.

En annan avgränsning i projektet är den tid som pedagoger och IKT-pedagoger kan lägga ner på

projektet. För att lyckas med projektet ser vi att det är viktigt att klassen får en ökad tid med IKT-

pedagoger. Därför kommer det att vara fasta möten om projektet på följande sätt:

Varje torsdag kommer det vara ett IKT-råd där klassen, klassens pedagoger samt en IKT-pedagog

deltar.

Projektet startar hösten 2010 och avslutas i maj 2012.

2.5. Tidplan

Höstterminen 2010:

November/December:

Uppstart av projekt - “Datorn och yngre elever”. Projektgruppen blir satt ihop, projektplan och tidsplan blir bestämt. Diskussion runt projektplan med berörde lärare i årskurs 2. Beställa utrustning till projektet (ex: datorer, hörlurar, se bilaga XX) Fastställa olika avtal (elevavtal för användning av datorerna, teknisk support av datorer/kringutrustning), se bilaga.

Vårterminen 2011:

Januari:

Möte med vårdnadshavare för att presentera projektet. Genomföra enkät riktad mot elever och vårdnadshavare. Sammanställning av resultat från enkäten. Utdelning av datorer, skriva på kontrakt. Arbeta vidare med dokument: Pedagogisk plan (se bilaga).

9 av 13

Februari:

Rapport om arbetet så långt (delrapport 1), lämnas till IT-grupp Rebbelberga. Arbetar vidare med att implementera tekniken hos eleverna (se bilaga: Pedagogisk plan - klass 2B). Utdelning av datorer, skriva på kontrakt (Bilaga 6: Kontrakt). Intervju med berörda pedagoger.

Mars - April:

Fortsatt arbete med att använda tekniken, nu också i flera ämnen/områden. Möte varje vecka med pedagoger för att stämma av utveckling och vidare arbete. IKT-pedagog träffar klassen en gång i veckan för samtal kring hur datorerna fungerar.

Maj - Juni

Eleverna använder datorn dagligen i sitt skolarbete. Rapport om arbetet så långt (delrapport 2), lämnas till IT-grupp Rebbelberga. Intervju med berörda pedagoger.

Höstterminen 2011

August - September

Uppstart av ett nytt skolår. Under planering av terminen läggs vikt på hur man använder IKT i undervisningen. Det blir bestämt när projektgruppen ska träffas och en detaljerad tidsschema blir bestämt. IKT kommer in som delar i de lokala pedagogiska planeringarna.

November

Genomför enkät till elever och vårdnadshavare (Bilaga 3: Enkät vårdnadshavare/elever).

December

Intervju med berörda pedagoger.

Vårterminen 2012

Februari

Rapport om arbetet så långt (Bilaga 4: Rapport mall), läggs fram för projektgruppen.

Maj

Avslutning av projekt. Avslutande projektrapport läggs fram, samt en plan för vidare satsning är klar.

10 av 13

3. Projektorganisation

3.1 Styrgrupp

Sammankallande Thomas Karlegatt, Rektor, Rebbelberga Rektorsområde

Deltagare Thomas Karlegatt, Rektor, Rebbelberga Rektorsområde Kerstin Persson, Rektor, Rebbelberga Rektorsområde

3.2 Projektgrupp

Projektledare Stig T. Hasselgård´, IT-administratör/IT-pedagog, Rebbleberga Rektorsområde Projektdeltagare Anna Magnusson, IT-pedagog/Fronter-admin, Rebbelberga Rektorsområde Mattias Nilsson, IT-pedagog, Rebbelberga Rektorsområde Camilla Johansson, Pedagog årskurs 2, Rebbelberga skola Lotta Everberg, Pedagog årskurs 2, Rebbelberga skola

4. Kostnader och finansiering

Materiel:

Kostnad för materiel se bilaga 5: Översikt kostnad.

Personal:

För att genomföra projektet kommer rektorsområdets IKT-pedagoger att vara mera aktiva än

normalt i klassen. Tiden för den här insatsen kommer att ta tas från den ordinarie tid som IKT-

pedagogerna har.

Pedagogerna i klassen kommer att få en ökad medarbetar-tid i början av projektet, i första hand

under vårterminen 2011. Från och med höstterminen 2011, är det tänkt att det inte ska tas ut någon

tid för detta arbete.

5. Dialog och förankring

Detta projekt kommer troligen att ligga till grund för vidare satsning på en dator till varje elev vid

Rebbelberga skola. På så sätt kommer alla personal vid Rebbelberga skola att påverkas av projektet.

Under projektperioden kommer personal vid enheten att bli informerad om vad som händer i

projektet genom bland annat personalkonferenser.

Utanför rektorsområdet kommer det också att vara intresse för projektet. Först och främst från IKT-

pedagogerna i kommunen. Det kommer också att vara en utbildningskonferens augusti 2011 där

projektet presenteras och diskuteras med andra pedagoger i kommunen.

11 av 13

Person från Ystad som är kontaktperson via rekommednation från Åsa Kronqvist?

Hur går vi ut med den informationen. Vilken roll ska han ha?

5.1 Kommunikationsplan

Kommunikation i projektgruppen sker i form av kontinuerliga möten, genom e-mail och i Fronter

under hela projektets gång. Dokument bearbetas och färdigställs tillsammans i ”Google Docs”.

Sammanställningar av enkäter och resultatredovisning sker i fronter och på möten. Delrapporter om

projektets måluppfyllnad sammanställs i Fronter.

Felanmälningar och praktisk information sker i Fronter.

Rektorn får kontinuerliga rapporter av projektgruppen. Han deltar i möten med projektgruppen och

pedagogerna samt följer projektet via Fronter.

Projektgruppen träffar de ansvariga pedagogerna varje vecka under hela projektets gång för att

stämma av utveckling och vidare arbete. Dialog förs även genom Fronter och Google Docs. Tid är

avsatt för kontinuerlig kontakt och besök i den dagliga verksamheten av personer i projektgruppen. I

slutet på januari anordnas ett möte för projektgruppen, rektor och pedagogerna.

Föräldrarna blir informerade om projektet på föräldramöte i sluten av januari. Därefter kommer de

att ta del av rapporter och resultat via Fronter. Föräldrar fyller i enkät på föräldramötet.

Informationsträff anordnas med eleverna där de får ta del av projektet. Därefter får de fylla i en

enkät. Kommunikationen med eleverna sker kontinuerligt genom personlig kontakt och Fronter.

6. Utvärdering och uppföljning

Projektet vill bli löpande utvärderat av projektgruppen. Vissa hållpunkter finns:

Datum för sammanställning av enkät: januari 2011, delrapport 1: februari 2011, delrapport 2: maj

2011, uppstartsmöte hösten 2011: augusti 2011, avslutande rapport: maj 2012.

Under arbetet med projektet kommer vi att genomföra enkäter vid olika tillfällen. Vissa frågor i

enkäten återkommer under hela projektet. Orsaken till detta är att man önskar att se vilken effekt

projektet har på elevernas kunskaper inom IKT, och hur/om deras attityd har ändrat sig.

För mera detaljerad tidplan, se punkt 2.5

6.1 Kunskap och lärdom

Sprida information till kollegor vid enheten genom att visa på bra exemplen från klassens

arbete

Efter projektet slut, kommer lärarna i årskurs två fortsätta sin satsning med den nya klassen

de tar över.

12 av 13

Datorn kommer att följa med eleverna när de får nya lärare i årskurs 4.

Kommunens IT-pedagoger kommer fortlöpande bli informerad om projektet.

Projektet kommer att presenteras under kommunens utbildningsmässa.

13 av 13

7. Bilagor

Bilaga nr Bilagans innehåll/namn

1 – IKT-plan ett pågående arbete, Ängelholms kommun

2 – Litteraturöversikt

3 – Enkät vårdnadshavare/elev

4 – Rapport mall

5 – Översikt kostnad