Årsberättelse 2012

Samarbete som utvecklar

Årsberättelse 2012

Samarbete som utvecklar

– 2 –

– 3 –

Samverkan överst på agendanVi har ett händelserikt år bakom oss. Jag kan, så här i backspegeln, konstatera att Sahlgrenska akademin fortsät-ter att expandera och utvecklas. Därför ser jag nu med glädje och tillförsikt fram emot 2013.

Implementeringen av Göteborgs universitets nya orga-nisation är i slutfasen. Anslagen till våra forskare har ökat. Våra största utbildningsprogram har fått klartecken av regeringen att ta emot fler studenter. Sahlgrenska akademin har klarat sig mycket bra i Högskoleverkets granskning.

Almedalsveckan på Gotland i juli och konferensen InFuturum i Göteborg i november var två angelägna,

informella mötesplatser för Sahlgrenska akademin och viktiga externa aktörer. Vi lyfte särskilt fram translationell forskning: ett nära och ömsesidigt utbyte mellan akade-min och vården, med utgångspunkt i konkreta vårdfall.

Vi är stolta över vårt samarbete med Sahlgrenska Uni-versitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Nu vill vi, på samma sätt fördjupa samverkan med Chalmers och företag i Västsverige för att kunna satsa fullt ut på life science. Därför är det glädjande att planerna på ett gemensamt kluster, en vetenskaplig plattform, börjar ta form. Samverkan står överst på agendan när vi nu går in i ett nytt år.

– 4 –

– 5 –

Transplanterad livmoder ger hopp för barnlösaI september 2012, efter mer än ett decenniums forskning, genomförde ett forskarteam från Sahlgrenska akademin världens två första livmodertransplantationer från mor till dotter. Transplantationerna blev en av årets internatio-nellt mest uppmärksammade svenska forskningsnyheter.

Transplantationerna, som innebar att två svenska kvin-nor i 30-årsåldern fick en ny livmoder donerad av sina mödrar, är resultatet av ett forskningsprojekt som pågått vid Sahlgrenska akademin sedan 1999. Idag är ett tjugo-tal specialister engagerade i projektet, under ledning av professor Mats Brännström, som också är överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskargruppens mål är att kvinnor som saknar livmoder från födseln, eller som fått livmodern borttagen i ung ålder på grund av cancer, ska ges en möjlighet att få biologiska barn. Tanken föddes när Mats Brännström i slutet av 1990-talet opererade en patient som tving-ades avlägsna sin livmoder på grund av cancer och som

frågade honom varför det inte gick att transplantera en ny.

Ett gediget forskningsprojekt Forskningsprojektet vid Göteborgs universitet och Sahl-grenska Universitetssjukhuset är unikt genom sin längd och gedigna dokumentation. Från de första laborato-rieanalyserna av nedkyld livmodervävnad har projektet utvecklats via lyckade transplantationer på små djur, grisar och får. Forskningsframstegen har redovisats i fler än 40 vetenskapliga arbeten. I maj 2012 fick forskargrup-pen etikprövningsnämndens tillstånd att utföra de första livmodertransplantationerna från mor till dotter.Efter transplantationen ska kvinnorna genomgå IVF-behan-dlingar och, om den konstgjorda befruktningen lyckas, bli gravida. – Mellan 2 000 och 3 000 kvinnor beräknas vara barnlösa på grund av en obrukbar eller obefintlig livmoder, enbart i Sverige. Ofrivillig barnlöshet på grund av livmodersfak-tor är en av de sista typerna av infertilitet som vi saknar möjlighet att behandla. Vår förhoppning är att trans-plantation har förutsättning att lösa detta stora kliniska problem, säger Mats Brännström.

Stor internationell uppmärksamhet Intresset för projektet har länge varit mycket stort, både här i Sverige och internationellt. Presskonferensen om de första transplantationerna ledde till omkring 150 repotage och inslag i större medier, bland dem CNN, The New York Times, Le Figaro, BBC, The Guardian, South China Post och The ASAHI Shimbun, som är en av Japans största nyhetstidningar.

Ytterligare åtta kvinnor planeras att få nya livmödrar transplantaterade under hösten 2012 och våren 2013. Tidigast år 2014 går det dock att bedöma om trans-plantationerna varit framgångsrika. Då avslutas också forskningsprojektet, men forskarlagets förhoppning är att metoden på sikt ska vara tillgänglig världen över.

– 6 –

Life science - dags att gå från ord till handlingMaria Anvret lyfter fram tre viktiga punkter i samarbetet kring life science.

– Tala med en röst, förmedla ett budskap och våga fokusera på de områden där Sahlgrenska akademin har potential att bli ännu bättre och starkare, säger hon.

Vikten av koordinationProfessor Maria Anvret är senior rådgivare för forskning och externa relationer. Hon rekryterades 2010 för att utveckla och driva Sahlgrenska akademins samverkan med det omgiv ande samhället. Under 2012 utökades hennes uppdrag och hon blev ansvarig för koordina-tion av life science vid Göteborgs universitet. Uppdraget inkluderar från årsskiftet även Chalmers. – Vikten av koordination och samarbete blev tydlig, säger Maria Anvret.

Hon är professor i neurogenetik, med bakgrund som forskningsledare på Karolinska Institutet, forsknings- och innovationsrådgivare på Svenskt Näringsliv samt chef och forskningsledare på AstraZeneca.

Life science omfattar allt från människor och djur till natur. Traditionella discipliner som biologi, matematik, kemi och medicin samsas inom life science – men här ryms också fysik och teknik.

Utmärkande för life science, ett av regionens starkaste kluster, är det nära samarbetet mellan den akademiska och kliniska forskningen samt näringslivet. Det är stra-tegiskt viktigt för industrin, offentlig verksamhet, politik och akademi i Västsverige – men även nationellt och internationellt.

Skapa gemensam kulturUniversitetets viktigaste samarbetsparter är Chalmers, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Göteborgs Stad samt flera farmaceutiska och bio- respek-tive medicintekniska företag. – Idag finns en vilja att skapa en gemensam kultur. Nu är det dags för oss att gå från ord till handling, säger Maria Anvret.

– 7 –

Virtuellt dissektionsbord avslöjar med 3D-teknikKroppens blodådror framträder med absolut skärpa på det virtuella dissektionsbordet - som ett kraftigt rotsys-tem. Men professor Bengt R Johansson vill bort från allt som associerar till påhittad verklighet och säger: – Vi tittar på riktiga fall. Det här är inte någon illusion.

Infraröda ljusstrålarPå en meterhög pelare vilar det nyanskaffade Visuali-zation Table. Det ser ut som en gigantisk pekskärm. Infraröda ljusstrålar löper parallellt med bildytan. Genom att bryta ljusstrålarna, med ett eller flera fingrar, kan Bengt R Johansson förändra bilden på skärmen.

Ute i den stora anatomisalen på Medicinareberget är det högt i tak och mycket ljust. På ena kortväggen sitter rader av kylar. Tjocka dörrar och kraftiga handtag i metall stänger till om de avlidna som vilar där innanför. Dissek-tionsbord, som grunda rektangulära badkar i rostfritt stål, står i raka led ute på golvet. Bengt R Johansson säger: – Vi ska, på ett klokt och varsamt sätt, slussa in studenten i mötet med en avliden, en grannlaga uppgift.

Han tycker att det är glädjande att se hur väl alla studen-ter tacklar mötet– trots att det ofta är obehagligt för en modern ung människa. – Döden är ju inte naturligt närvarande i våra liv idag, säger han, själv uppvuxen på en gård utanför Norrköping.

Han plockar upp en bild på en kropp med tydliga blodå-dror, som ett rotsystem. De grova kärlen närmast hjärtat smalnar av ju längre ut i kroppen de når.

Lära anatomiTrots ny teknik – även i framtiden behöver studenterna lära anatomi via avlidna donatorers kroppar. – Men vi har en plan. Vi vill kombinera dissektionsprepa-raten i verkligheten med bilder på samma donatorskropp på ljusbordet. För att kunna ta de bilderna behöver vi addera kontrastvätska till den balsamerade kroppen och göra en helkroppsskanning. Vi diskuterar just nu med radiologen, säger Bengt R Johansson.

– 8 –

Lyhörd chef bästa ledarenChefer som vill lyckas som ledare måste vara lyhörda. – Tydlighet är också nödvändigt. Liksom att stimulera - och kunna säga ifrån, säger Kerstin Nilsson, ny professor i vårdpeda-gogik. I sin forskning har hon identifierat frisk-faktorer, i förhållande till ledarskap, som får människor på en arbetsplats att må bra.

Undersöker ledarskap i vården Vissa chefer är bättre ledare än andra. Varför? Kerstin Nilsson, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, söker svaret i sin forskning om ledarskap i vården. Själv beskriver hon sig som kreativ och handlingskraftig, en nyfiken person som gärna vill veta mer och tänja sina egna gränser. – När du lär dig något uppstår alltid en förändring, en slags resa. Lärprocess skapar möjlighet, säger Kerstin Nilsson.

Sätter ledarskap i sammanhang Efter många år som sjuksköterska och företagssjuksköterska sadlade hon om. Redan tidigt, i början av sin akademiska karriär, funderade hon över vad som gjorde att vissa chefer var bättre ledare än

andra. I sin avhandling försökte hon förstå vad som konstruerar ledarskapet och sätta det i ett sammanhang. Samspel, acceptans, bemästrande och anpassning visade sig vara centrala byggstenar i konstruktionen. – Ledarskap utvecklas på många sätt, inte minst lär man ledarskap via erfarenhet.

Bäst att förebyggaBra ledarskap handlar också om konflikt-hantering, att förebygga och åtgärda innan motsättningen har uppstått. – Konflikter väcks ofta till liv vid för-ändringar på arbetsplatsen, även om det handlar om utveckling och förbättring. Ska man kunna jobba med förändring måste man sälja in, kunna förankra, få med merparten av gruppen. Du måste förstå den andres perspektiv för att kunna leda, säger Kerstin Nilsson.

Hon betonar hur viktigt det är att behandla människor med respekt, ha för-ståelse för hur sårbar och utsatt individen faktiskt kan vara. – Chefen måste också förstå själen i verk-samheten, oavsett vilken nivå det handlar om, säger Kerstin Nilsson.

Nya professorer 2012Under 2012 fick Sahlgrenska akademin nio nya professorer. I denna skrift porträtteras tre av dem: Kerstin Nilsson, ny professor i vårdvetenskap, Fredrik Bäckhed, ny professor i molekylärmedicin, särskilt tarmflorans roll vid metabolism och Maria Ransjö, ny professor i ortodonti.

Nya professorer 2012Maria Bokarewa, professor i translationell klinisk och experimentell reumatologi Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedi-cin, särskilt tarmflorans roll vid metabolism Lars Grip, professor i kardiologi Lennart Jacobsson, professor i reumatologi Eva Jennische, professor i histologi Peter Naredi, professor i kirurgi Kerstin Nilsson, professor i vårdpedagogik med inriktning mot kompetens, kompetens-utveckling och ledarskap inom vård och omsorgsverksamhet Jenny Nyström, professor i fysiologi med sär-skild inriktning mot molekylära och funktionella studier av njurens funktion Maria Ransjö, professor i ortodonti

– 9 –

Samarbete ger framgång i forskning om tarmbakterierTänk dig att du lämnar ett avföringsprov, och får veta att du har hög risk för att utveckla diabetes. För att minska risken att få sjukdomen får du dricka en cocktail med olika godartade bakterier, särskilt anpassad till dig. – Än så länge är det bara science fiction, men det kan mycket väl bli verklighet, säger Fredrik Bäckhed.

Leder ambitiös forskargrupp Det har snurrat på bra för Fredrik Bäck-hed. Idag, 39 år gammal, är han nybliven professor och dessutom föreståndare för Wallenberglaboratoriet, där han också leder att multiprofessionellt forskarlag med ett tjugotal medlemmar. De under-söker hur tarmfloran fungerar och hur den påverkar kroppens ämnesomsättning. – Vi är en grupp ambitiösa forskare som alla är villiga att arbeta hårt för att nå lite längre, säger Fredrik Bäckhed. Han beskriver gruppens forskning som translationell, de arbetar alltså med kon-kreta patientfall. De senaste åren har hans grupp fått flera stora forskningsanslag till

olika samarbetsprojekt, nu senast drygt 30 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för ett samarbetsprojekt om barnfetma.

En perfekt forskningspartner Att kartlägga vilka bakterier och vilka bakteriegener som finns i ett tarmprov är komplicerat. Bara ett fåtal forskargrupper i världen klarar det idag. – När vi analyserar genuttryck i tarmflora får vi kopiöst mycket information. Det klarar inte våra datorer, men vi har en perfekt forskningspartner i Jens Nielsen som är professor på Chalmers.

Annan tarmflora efter stroke Samarbetet med gruppen på Chalmers har nyligen resulterat i en publicering i Nature Communications, som visade att tarmfloran hos patienter som haft stroke var förändrad. Gruppen hoppas nu också kunna visa om tarmfloran förändras före eller efter stroken, tack vare ett annat sam-arbete med Göran Bergström som leder en stor klinisk befolkningsstudie på Sahlgren-ska Universitetssjukhuset.

Nya adjungerade professorer 2012Helena Brisby, adj professor i ortopedi Christer Dahlin, adj professor i oral kirurgi, särskilt styrd vävnadsregeneration Elisabeth Fernell, adj professor i barn- och ungdomspsykiatri Margareta Hellgren Wångdahl, adj professor i obstetrik och gynekologi Marie-Lois Ivarsson, adj professor i kirurgi Bo Jacobsson, adj professor i obstetrik och gynekologi Anders Lehmann, adj professor i fysiologi Hans Lönroth, adj professor i kirurgi Roland Thomee, adj professor i fysioterapi med inriktning mot ortopedi Bo Wängberg, adj professor i kirurgi

Nya gästprofessorer 2012 Mohit Bandari, gästprofessor i ortopedi med inriktning mot evidensbaserad traumabehand-ling Thomas Burns, gästprofessor i klinisk social-psykiatrisk forskning med särskilt fokus på psykosområdet Gerald DiBona, gästprofessor i njurfysiologi Michael Nilsson, gästprofessor i neurologisk rehabilitering med särskild inriktning mot trans-lationell strokeforskning

– 10 –

Gillar både patienter och celler Maria Ransjö förstår sig inte på upp-delningen mellan preklinisk och klinisk forskning. Själv tycker hon det är lika roligt att arbeta med patienter, på forsk-ningslabb och med studentundervisning. – För mig hör klinik och cellbiologi ihop. Mitt ämne, ortodonti, knyter ihop kraniofacial utveckling, benbiologi och vävnadsreaktioner med klinisk behandling av patienter med käk- och bettavvikelser, säger den nyblivna professorn.

Skelettet förändras ständigt Skelettet är under ständig ombyggnad i en välbalanserad process. Celler som kallas osteoklaster tar bort ben och celler som kallas osteoblaster bildar ny benvävnad. Olika sjukdomar kan dock orsaka sjukliga förändringar i benvävnaden. – Det är viktigt att förstå hur osteoblas-terna och osteoklasterna fungerar och regleras för att kunna behandla, säger Maria Ransjö, vars bakgrund inom oral cellbiologi är ovanlig inom ortodonti.

Började redan som studentHon har ett brinnande intresse för sitt forskningsområde, det märks på hennes klara blick och hennes intensiva röst när

hon berättar om hur det började. Hur hon som ung efter viss tvekan accepterade plat-sen på tandläkarutbildningen i Umeå, hur hon sen under utbildningen fascinerades av att kunna studera celler i mikroskopet. – Jag intresserar mig faktiskt fortfarande för i stort sett samma frågeställning som den forskningsuppgift jag började med som student, signaler som styr de benre-sorberande osteoklasterna, säger hon.

Glas som påverkar benceller Maria Ransjö är också intresserad av hur biomaterial som används för rekon-struktion av benvävnad kan påverka osteoblaster och osteoklaster och fascineras nu särskilt av bioaktivt glas. – Det lät först ointressant, tills jag fick se ett histologiskt prov, säger hon och slår upp en bild i en bok för att visa.

– Kolla, cellerna kryper in i sprickbild-ningar i glaspartiklarna och det bildas ben där, det är jättespännande! Maria Ransjö och hennes kollegor stu-derar hur glaset kan påverka bencellernas beteende. De har nyligen konstaterat att glaset även påverkar osteoklaster och häm-mar benresorption.

Mätteori och oral medicin i fokus för årets hedersdoktorerTvå engelska professorer utsågs till heders-doktorer vid Sahlgrenska akademin 2012: Stephen Porter och Alan Tennant. Porter har varit viktig för utveckling inom oral medicin vid institutionen för odontologi. Tennant har betytt mycket för Sahlgrenska akademins utveckling mot att bli ledande i Sverige inom mätteori.

Professor Stephen PorterStephen Porter, rektor för UCL Eastman Dental Institute i London, är en världsledande forskare inom oral medicin. Han har framför allt intresserat sig för virologiska och pre-maligna sjukdomar. Han

har publicerat över 150 originalartiklar och producerat ett stort antal läroböcker och elektroniska utbildningsmaterial i oral medicin som används världen över.

Professor Alan TennantAlan Tennant, professor vid Academic Department of Rehabilitation Medicine, University of Leeds, forskar inom utvärdering och reha-bilitering vid långvariga sjukdomstillstånd. Hit hör reumatologiska sjukdomar,

artroser och hjärnskador efter stroke, trauma eller epilepsi. Han har samarbetat med rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet under nära 15 år.

– 11 –

Ökade anslag från VetenskapsrådetSahlgrenska akademin och Göteborgs universitet fick drygt 250 miljoner i anslag ur Vetenskapsrådets stora utlysning inom medicin och hälsa 2012. Det är en klar förbättring jämfört med förra året och innebär att Göteborgs universitet tilldelas näst mest av alla lärosäten i utlysningen. – Sahlgrenska akademin har haft ett målmedvetet program för att öka anslagen från Vetenskapsrådet och vi ser med stor tillfredsställelse på tilldelningen i årets utlysning, säger Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin.

Klar förbättringAnslagen för Göteborgs universitet var klart bättre 2012 både när det gäller antal beviljade bidrag och det beviljade belop-pet. 18 procent av Vetenskapsrådets totala anslag inom området gick till lärosätets forskare. Det är en ökning med fem pro-centenheter jämfört med året innan. 17 procent av de svenska forskare som bevil-jas anslag är verksamma vid Göteborgs universitet, vilket är fyra procentenheter mer jämfört med 2011.

Tar sig an kunskapsluckor Den hälsovetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin var i år särskilt framgångsrik med ansökningarna inom den riktade utlysningen för kunskaps-luckor i hälso- och sjukvård. Av de totalt nästan 75 miljoner som Vetenskapsrådet delade ut lyckades forskare vid Göteborgs universitet få drygt 26 miljoner kronor.

Först ut som farmakologie doktor

För första gången har en nydisputerad doktorand blivit farmakologie doktor vid Sahlgrenska akademin. Pernilla Jonsson disputerade i november 2012, sedan hon försvarat sin avhand-ling som bland annat visade

att två procent av alla vuxna svenskar lider av huvudvärk orsakad av överanvändning av huvudvärksläkemedel.

Bästa avhandling 2011

Johanna Schmidt, specialistläkare och gynekolog, fick priset för bästa avhandling 2011 vid Sahlgrenska akademin för ”Polycystic ovary syndrome: ovarian pathophysiology and consequences after

the menopause”. Priset delades ut i maj 2012, i samarbete med Dr Arnt Vestbys Forskningsstiftelse.

Nytt centrum för cystisk fibrosLederhausens centrum för cystisk fibros-forskning invigdes i maj 2012 i närvaro av bland andra donatorn Palle Lederhausen. Centrumet leds av professor Gunnar C Hansson. Det ska samla framstående forskare inom området och utveckla nya behandlingar.

Nytt magasin med Folktandvården

I början av året landade magasinet Forskning om munhälsa i brevlådan hos politiker och andra nyckelpersoner i regionen. Tidningen lyfter fram flera forskningsprojekt som är gemensamma mellan Folktandvården Västra Göta-land och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, för att ge bättre förutsättningar för både finansiering och rekrytering. Året innan gjordes en liknan-de satsning tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– 12 –

Samverka i Sverige nu - satsa på Norden i framtidenMed 25 miljoner invånare, gemensam kultur och liknande sjukhussystem och akademier kan Norden bli en framtida plattform för samverkan. Det första steget måste i så fall vara ett fruktbart nationellt samarbete. Det var budskapet när Olle Larkö och Lars Grip hälsade välkomna till InFuturum 2012 i Göteborg.

InFuturum är en svensk fortsättning på det initiativ som 2010 sammanförde nor-diska sjukhuschefer och akademiledningar i Tammerfors, Finland.

Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjuk-husets FoUU-direktör, och Olle Larkö, Sahlgrenska akademins dekanus, hälsade 140 konferensdeltagare välkomna till Göteborg 8-9 november.

Snart tio miljonerMed snart tio miljoner invånare finns det, enligt Lars Grip, goda förutsättningar att utveckla framtidens nationella sjukvård. Det kan till exempel ske genom samord-ning och ett strukturerat införande av nya metoder. Samkörda universitetssjukhus

möjliggör också större kliniska studier och snabbare resultat. Det handlar också om att bryta akademiska traditioner och initiera forskning genom tydligt riktade uppdrag.

Avstamp i omvärldenOlle Larkö tog även han avstamp i vår internationella omvärld. Hur kommer det sig att två danska läkare idag hante-rar dubbelt så många patienter som fem läkare gjorde tidigare? Varför har andra europeiska läkare 50 timmars årlig obli-gatorisk vidareutbildning på konferenser - medan vi i Sverige saknar sådana krav?

– Kanske gör vi för lite internationell benchmarking. Vi måste vara öppna för att se om vi jobbar rätt eller om vi kan organisera resurserna på något annat sätt, sa Olle Larkö.

Stafettpinnen går nu vidare till Skåne, värd för InFuturum 2013.

Akademin i VisbyFör första gången fanns Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet på plats under Almedalsveckan, Sveriges största politiska mötesplats. Fem aktörer hade samlats i gemensamma Västsvenska Arenan. Sahlgrenska akademin pratade forskning och framtid under hektiska dagar i Visby i början av juli.

Sju lärosäten möttesI början av sommaren stod Sahlgrenska akademin värd för dekanråd och nationell forskarutbildningskonferens. Ledarna för samtliga sju medicinska fakulteter bjöds in, liksom representanter för lärosätenas forskarutbildning. Syftet var att diskutera gemensamma frågor.

Nobelpristagare drog fullt husI samband med nobelfestligheterna i Stockholm besökte tre av 2012 års pris-tagare också Göteborg. John B Gurdon, nobelpristagare i medicin, föreläste på Medicinareberget inför 350 åhörare. Nobelbesöket var ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska akade-min och Chalmers.

– 13 –

Barnmorskor tog prisetKollegiet på barnmorskeprogrammet fick Sahlgrenska akademins utbildningspris 2012. De sju i kollegiet är Anna Dencker, Margareta Mollberg, Marie Berg, Ingela Lundgren, Tone Ahlborg och Anna Wess-berg samt Helena Lindgren som inte är med på bilden från prisutdelningen ovan.

Ständig utvecklingDe fick priset för tio års målmedvetet arbete - spets, bredd och nytänkande. – Vi försöker hela tiden utveckla peda-gogiken. Just nu satsar vi på att göra en utbildningsfilm, utveckla simulatorträning och klinisk examination.

Priset uppmärksammar och belönar lärare eller lärargrupper som i sin lärargärning bidrar till att nå visionen att utbildning-arna på grundnivå och avancerad nivå ska vara bland de tre nationellt mest attraktiva och bedrivas med hög prestationsgrad.

Utbildning under luppenSahlgrenska akademins utbildnings-program har överlag högt söktryck, god genomströmning och leder till hög anställningsbarhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet kan dock behöva för-stärkas, visade den rapport som fakulteten i början av året lämnade över till rektor. Rapporten är en del av den omfattande genomgången av all utbildning vid Göte-borgs universitet, kallad BLUE11.

Topprankad vårdutbildning Sahlgrenska akademin kom trea i den oberoende universitets- och högskole-rankningen Uranks genomgång av av 22 svenska vårdutbildningar. Hög medicinsk forskningsintensitet driver upp poängen. Det gör också andelen studenter med utländsk bakgrund och andelen som kom-mer från hem utan studietradition.

Aktivt mediearbete ger resultatSahlgrenska akademin har under året arbetat aktivt med mediekontakter och skickat 140 pressmeddelanden till svensk och internationell media, lotsat fler än 100 journalister till relevanta forskare och svarat på ett antal frågor via Vetenskaps-rådets tjänst Expertsvar.

Sahlgrenska akademin syns i mediaUnder 2012 uppmärksammades Sahl-grenska akademin i fler än 800 artiklar och inslag i landets 30 största riksmedier. Störst uppmärksamhet, även internatio-nellt, fick nyheten om de världsunika livmodertransplantationer som ett fors-karteam vid Sahlgrenska akademin genomförde i september. Livmoder-transplantationerna presenterades både i en webbsänd presskonferens och på Youtube, där filmen om forskningsprojek-tet vid utgången av 2012 hade visats över 12 000 gånger. 

– 14 –

Mycket bra resultat i Högskoleverkets granskningUtbildningarna vid Sahlgrenska akademin har klarat sig mycket bra i Högskolever-kets granskning 2012. Professor Kerstin Nilsson, vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, säger: – Företrädare för våra program och huvudområden har lagt ner ett stort arbete på att ta fram underlag. Nu återstår granskning av hur väl vi når examens-målen för resterande examina.

Fokus på fem områdenImplementering av organisationsföränd-ringen vid Göteborgs universitet fortsätter. – Det gör att vi inför 2013 är redo att gripa oss an nya och gamla utbildningsfrågor inom det nybildade utbildningsrådet och de nio utbildningskommittéerna, säger Kerstin Nilsson och lyfter fram fem fokus-områden att fortsätta arbeta med:

� Internationalisering � Interprofessionellt lärande � Hållbar utveckling � Mänskliga rättigheter och genus � Innovation och entreprenörskap

– Alla program har tagit fram en hand-lingsplan för hur vi ska öka antalet studenter och lärare som reser ut och hur fler ska komma till oss. Under 2013 ska vi jobba för att förverkliga intentionerna i handlingsplanerna. Fler kurser på engelska är nödvändiga för att inresande studenter ska kunna delta i våra utbildningar, säger Kerstin Nilsson.

Att lära med, av och om varandra - det som kallas interprofessionellt lärande – är en viktig del av vårdutbildningarna. – Våra studenter ska ju jobba tillsammans i vårdverksamheterna efter sin utbild-ning. Hur det interprofessionella lärandet ska öka och formaliseras står också på agendan. En viktig pusselbit är det treåriga pedagogiska utvecklingsprojektet om interprofessionellt lärande med stöd av simulering som drar igång på nyåret för sjuksköterske- och läkarstudenter, säger Kerstin Nilsson.

Hållbar utveckling och mänskliga rättigheterSahlgrenska akademin har kommit långt med integration av hållbar utveckling i undervisningen, men mer behöver göras. – Därför skapar vi en interaktiv webbplats om hållbar utveckling tillsammans med Göteborgs miljövetenskapliga centrum.

Satsningarna på området mänskliga rät-tigheter och genus fortsätter, det behöver utvecklas i alla utbildningar.

Kerstin Nilsson konstaterar att Sahlgren-ska akademin nu också har Göteborgs universitets uppdrag att utveckla masterprogrammet i innovation och entre-prenörskap. – Men vi ska också utveckla studenternas kreativitet som bygger innovation i rela-tion till respektive programs inriktning, säger hon.

Bäst i landetSom enda lärosäte i Högskoleverkets utvärdering får sjukhusfysikerprogram-met och masterprogrammet i medicinsk strålningsfysik vid Göteborgs universitet högsta betyg. Övriga lärosäten delar en god andraplats. – Det är naturligtvis jätteroligt för oss. Vi har en bra interaktion mellan den akade-miska och kliniska verksamheten, där vi har många engagerade kliniska sjukhus-fysiker och andra personalkategorier som är lärare under utbildningen. Jag vill sär-skilt berömma alla våra doktorander som med liv och lust hjälper våra studenter, säger professor Peter Bernhardt, studierek-tor vid avdelningen för radiofysik.

Examensarbete väger tungtHögskoleverkets utvärderingssystem lägger stor vikt vid granskning av studenternas examensarbeten. Andra underlag är lärosä-tenas självvärderingar, enkäter till tidigare studenter och studenternas erfarenheter från utbildningen. – Vi satsar mycket på att studenterna ska bli duktiga på att laborera, skriva rap-porter, granska vetenskapliga studier och att genomföra muntliga presentationer. En annan styrka är att vi har en röd tråd i utbildningarna. Kurserna följer på var-andra på ett genomtänkt sätt, säger Peter Bernhardt.

– 15 –

Rekommendationer ger mer lika villkor för studenterSahlgrenska akademins studentkår (SAKS) har engagerat sig mycket för den verksam-hetsförlagda utbildningen under året som gått. Kåren har bland annat genomfört en omfattande enkät bland studenterna och har också haft stort inflytande på de rekommendationer som togs av fakulte-ten, och som kommer ge mer lika villkor för studenterna.

Säkerställer kvalitet Sahlgrenska akademin utbildar allt fler studenter. För att säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen förlägger fakulteten nu utbildningsplatser till fler sjukhus, vårdcentraler och andra arbetsplatser inom ett större geografiskt område. En del studenter får därför längre resväg och ökade kostnader i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning.

De flesta är nöjda Enkätundersökningen som SAKS har genomfört visar att studenterna överlag är väldigt nöjda med sin verksamhetsför-lagda utbildning. Tre fjärdedelar av de som

svarade på enkäten angav att de tyckte att deras praktik överlag varit ”mycket bra” eller ”bra”. – Men vi kunde se några aspekter som kunde förbättras. Det är viktigt att det finns ett bra system som fångar upp de studenter där utbildningen ute på vård-avdelningar och andra arbetsplatser inte fungerar, säger Simon Persson, som tagit över som ny ordförande för SAKS under året.

Barn ger förtur Parallellt med kårens arbete med den stora enkätundersökningen deltog SAKS också aktivt i fakultetens arbete med rekommen-dationerna för hur de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna bör fördelas och hur studenternas merkostnader bör ersättas. – Det innebär att man kan få förtur till en önskad praktikplats om man till exempel har barn och därför inte kan resa långt, något som flera studenter efterfrågat, säger Stina Fredriksson, som var ordförande för SAKS fram till sommaren 2012.

Doktorandanställning från första dagenGöteborgs universitet beslutade under året att alla nya forskarstuderande så småning-om ska erbjudas doktorandanställning från sin första arbetsdag. Det är en för-ändring som både Sahlgrenska akademins tidigare vicedekan Börje Haraldsson och kåren arbetat mycket för. – Det har varit en hjärtefråga för oss. Nu ökar doktoranderans anställningstrygghet och de får rätt till föräldraledighet och sjukpenning redan från dag ett, säger Lars Karlsson, som representerar doktorand-erna i SAKS fullmäktige. Förändringen genomförs gradvis till 2015.

Ompysslat kårhus Villa Medici, sen nära 40 år Sahlgrenska akademins studentkårs kårhus, renoveras löpande enligt plan. Under 2012 genomfördes ommålning och dränering. Villa Medici är en stilig tegelvilla i centrala Göteborg där kårens medlemmar kan socialisera, studera och gå på fest.

– 16 –

Professor Tord Berglundh fick årets Astra Tech Scientific Award, ett pris som ska ”hedra betydande bidrag till forskningen inom orala implantat”. Astra Tech överlämnade det vid sin världskongress i Göteborg. Pris-summan är 100 000 kronor.

Sjukvårdens största pris till klinisk forskning, Athenapriset, tilldelades ögonprofessorn Ann Hellström och hennes forskargrupp. Priset består av ett forskningsstipendium på 150 000 kronor och delas ut på Svenska Läkaresällskapets riksstämma.

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, tilldelades Inga Sandeborgs pris av Svenska Läkaresällskapet. Han får priset för ” internationellt framstående och aktiv forskning inom området Alzheimers sjukdom”. Priset är på 125 000 kronor.

Professor Martin Bergö fick årets Göran Gustafssonpris i medicin. Han får priset ”för sin uppmärksammade forskning om CAAX-proteiner och deras betydelse för uppkomst och behandling av sjukdomar som cancer och progeria”. De fem Göran Gustafssonprisen är de största nationella prisen för natur-vetenskaplig forskning.

Priser och utmärkelser under 2012 - ett urvalDocent Joakim Larsson utsågs till årets mottagare av Eric K Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrik fors-kare. Joakim Larsson forskar om hur läkemedel påverkar miljön.

Henrik Lund fick Svenska Tand-läkare-Sällskapets pris för bästa doktorsavhandling, som han lade fram vid Sahlgrenska akademin 2011. Avhandlingen heter “Cone Beam Computed Tomography in Evaluations of Some Side Effects of Orthodontic Treatment”. Priset delades ut under den odontolo-giska riksstämman i Göteborg. Prissumman är 35 000 kronor.

Professor Hans Carlsten belönades med Pfizers stora forskningsstipendium 2012. Han får priset, med en summa av 400 000 kronor, för sin innovativa och målinriktade forskning om östrogen och dess påverkan på immunsystemet vid behandling av reumatisk sjukdom – en forsk-ning som får stor nationell och internationell uppmärksamhet.

Karl Swedberg, professor emeritus i medicin blev under året den första vid Göteborgs universitet att få en anställning som senior professor. Titeln senior professor kommer att ges till ett litet antal, utvalda

pensionerade professorer, som bedöms vara nyckelpersoner för verksamheten. Anställningen är tidsbegränsad till högst ett år men kan förlängas.

Ian Milsom, professor i obstetrik och gynekologi, och Cecilia Björkelund, professor i allmän-medicin, är två av författarna bakom en av de artiklar som vann pris i Läkartidningens täv-ling Årets artikel. Priset delades ut på Medicinska riksstämman. Artikeln vann kategorin “Klinik och vetenskap – orginalstudie eller fallbeskrivning” och beskrev diffusa symtom hos unga kvinnor som kan tyda på blodpropp i en ven.

Anders Linde, professor i oral biokemi, fick Svenska Tandläkare-Sällskapets Millerpris 2012. Anders Linde får priset för sina vetenskapliga studier av mineraliseringsprocessen i orala vävnader och sina insatser inom området kraniofacial utvecklings-biologi. Prissumman är 75 000 kronor.

– 17 –

Professor Patrik Rorsman utnämndes till Wallenberg Scholar 2012, vilket innebar 15 miljoner kronor till den fortsatta diabetesforskningen. Just nu arbetar hans forskargrupp med nya rön som visar att en viktig orsak bakom sjukdomen är att kroppens insulinfrisättning störs, och att bristen på insulin förvär-ras av en överfrisättning av ett annat hormon kallat glukagon.

Professor Göran Landberg fick drygt 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utveckla nya skräddarsydda behandlings-metoder mot olika former av bröstcancer. Det var det största individuella bidraget i Veten-skapsrådets stora utlysning inom medicin och hälsa.

Professor Milos Pekny med-verkar i ett internationellt projekt som tilldelades 110 miljoner kronor från EU för att forska om återhämtning och rehabilitering efter stroke.

Professor Ann Hellström koordinerar ett projektet där forskare, bioteknikföretag och läkemedelsproducenter med 54 miljoner i stöd från EU ska ta fram behandling för synskador hos för tidigt födda.

Bidrag under 2012 - ett urvalProfessor Lauren Lissner och hennes kollegor fick 27,4 miljoner från Formas, Vetenskapsrådet, FAS och Vinnova för att studera det psykiska välbefinnandet hos överviktiga skolbarn och tonåringar.

Vinnova gav tre miljoner i forsk-ningsstöd till en personcentrerad vårdavdelning, en testenhet för nya vårdformer, e-hälsolösningar, tjänster, produkter och utbild-ningar. Professor Inger Ekman är ansvarig för projektet, som ska bli en referenspunkt för framti-dens sjukvård både nationellt och internationellt.

Professor Nils Lycke fick 1,5 miljoner kronor från AFA För-säkring till sin forskning för nya behandlingar mot ledgångsreu-matism. Hans forskargrupp har utvecklat en metod som skapar tolerans i immunsystemet, vilket minskar förstörelsen av lederna vid ledgångsreumatism.

Professor Ingmar Skoog och hans kollegor fick 5,7 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utdelning till nationellt viktig forskningsinfrastruktur. Medlen ska användas för att undersöka äldres psykiska hälsa, demens-sjukdomar och funktionsförmåga inom den unika befolkningsstu-dien H70-undersökningen.

Cancerfonden beslöt att ge 17 miljoner kronor till 23 cancerfors-kare i Göteborg. Mest fick Göran Stenman, professor i patologi, till sitt projekt om utveckling av nya behandlingsstrategier för tumörer orsakade av fusionsonkogener.Han beviljades 1,5 miljon kronor nu och lika mycket per år under ytterligare två år.

Anna Martner får Hasselblads-stiftelsens anslag på en miljon kronor till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturve-tenskap. Hon är forskare vid Sahlgrenska Cancer Center, där hon studerar två olika typer av leukemi.

Docent Åsa Tivesten fick två miljoner kronor av AFA Försäk-ring för att kartlägga sambandet mellan hormonnivåer och risken för hjärtkärlsjukdom.

Mary Jo Wick, professor i klinisk experimentell immunologi, tilldelades nästan två miljoner kronor från AFA Försäkring för att undersöka orsakerna bakom de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

– 18 –

Sahlgrenska akademins styrelseAkademistyrelsen är fakultetens högsta beslut ande organ. Den nuvarande styrelsen tillträdde den 1 juli 2012 efter nyval. Enligt Göteborgs universitets nya arbetsordning är dekanus ordförande och en ledamot representerar teknisk och administrativ personal. Regiondirektör Ann-Sofi Lodin från Västra Götalands regionen är extern ledamot.

Akademistyrelsen består av Olle Larkö, ordförande och dekanus Erik Hanse, v ordförande och prodekanus Inger Ekman Gunnar C. Hansson Kajsa Henning Abrahamsson Annelie Hyllner Sverker Jern Ann-Sofi Lodin Jim Collander, studentrepresentant Anders Josefsson, studentrepresentant Simon Persson, studentrepresentant

Odontologi Vårdvetenskapoch hälsa

Neurovetenskapoch fysiologiMedicinKliniska

vetenskaperBiomedicin

Vicedekanus för utbildning på forskarnivå

Vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Akademistyrelsen

Dekanus

Core Facilities

Kansliet

Vicedekanus för forskning

Sahlgrenska akademins organisation

Sahlgrenska akademins ledning

DekanusOlle Larkö

ProdekanusEric Hanse

Vicedekanus - ForskningSven Enerbäck

Vicedekanus - Utbildning på forskarnivåKristoffer Hellstrand

Vicedekanus - Utbildning på grundnivå och avancerad nivåKerstin Nilsson

– 19 –

Nyckeltal för institutionerna

Prefekt Proprefekt Antal anställda Intäkter Doktorsexamina

Institutionen för biomedicin Anders Oldfors Claes Gustafsson 275 (varav 5 adjungerade utan lön)

295,7 mnkr 15

Institutionen för kliniska vetenskaper

Ian Milsom Jan-Erik Damber 230 (varav 25 adjungerade utan lön)

195,0 mnkr 24

Institutionen för medicin Hans Carlsten Henrik Sjövall 436 (varav 26 adjungerade utan lön)

403,0 mnkr 22

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Agneta Holmäng Hans Nissbrandt 337 (varav 23 adjungerade utan lön)

343,6 mnkr 24

Institutionen för odontologi Annika Ekestubbe Agneta Robertson 119 (varav 14 adjungerade utan lön)

170,8 mnkr 11

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Ingela Lundgren Kristin Falk 139 (varav 10 adjungerade utan lön)

145,0 mnkr 8

antal anställda 2010-2012

2012 2011 2010

Antal anställda1) 1656 1650 1617

procentuell förändring från föregående år 0,4 2,0 2,4

Årsarbete2) 1369 1368 1337

procentuell förändring från föregående år 0,1 2,3 2,9

antal årsarbeten per personalkategori1)

undervisande personal 458 482 405

annan undervisande och forskande personal 480 448 506

administrativ personal 244 247 229

teknisk personal 211 211 220

1) Inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)

2) Exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)

Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter, per institution1)

2012 2011 2010 2009 2008

Institutionen för biomedicin 266 312 287 252 236

Institutionen för kliniska vetenskaper 504 623 591 514 431

Institutionen för medicin 550 521 514 575 511

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 352 428 403 391 326

Institutionen för odontologi 138 114 105 102 97

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 119 102 87 93 94

Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter, Sahlgrenska akademin totalt2)

2012 2011 2010 2009 2008

Totalt antal 1655 1779 1682 1645 1412

1) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 24 januari 2012. Vid samarbeten inom institutionen har artikeln bara räknats en gång för institutionen2) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 24 januari 2012. Vid samarbeten mellan institutionen har artikeln bara räknats en gång.

– 20 –

Resultaträkning 2011-2012 (mnkr)

Verksamhetens intäkter 2012 2011

Anslag/förskott 797 774

ALF- och TUA-anslag 484 477

Uppdrag 52 63

Försäljning 172 164

Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag 71 91

Bidrag 574 583

Finansiella intäkter 1 0

Periodisering pågående uppdrag 32 3

Täckning avskrivning bidragsfinansierade anläggningar 31 29

Avsättningar bidragsfinansierade anläggningar -43 -34

Summa intäkter 2171 2 150

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader -816 -815

Doktorander/Utbildningsbidrag -93 -81

Övriga driftskostnader -324 -299

ALF- och TUA-anslag -484 -477

Indirekta kostnader och interna bidrag -240 -244

Lokalkostnader -139 -134

Finansiella kostnader 0 0

Avskrivningar -50 -47

Summa kostnader -2146 -2 097

Transfereringar

Erhållna medel 32 15

Lämnade bidrag -39 -30

Summa transfereringar -7 -15

Årets kapitalförändring 18 38

Bidragsinkomster 2012 (tkr)

Externa bidragsgivare

Vetenskapsrådet 162 456

Cancerfonden 35 760

Universitet och högskolor, svenska 23 573

EU-organ 23 207

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 21 015

Ingabritt och Arne Lundbergs stiftelse 19 055

Forskningsrådet FORMAS 18 371

AFA Försäkring 16 589

Kammarkollegiet 16 504

Barncancerfonden 14 424

Västra Götalandsregionen/övriga landsting, kommuner 13 058

Stiftelsen för strategisk forskning 12 022

Jubileumskliniken 10 770

Torsten Söderbergs stiftelse 10 765

Hjärt-Lungfonden 10 475

VINNOVA 10 365

Ragnar Söderbergs stiftelse 9 169

Herman Kreftings stiftelse för allergi- och astmaforskning 8 300

Göteborgs Läkarsällskap 6 975

Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur 5 500

SIDA 5 400

Övriga bidragsgivare 119 843

Summa 573 595

Producerad 2013 av Kommunikation & HR vid Sahlgrenska akademin

Kontaktinfo@sahlgrenska.gu.se

FotoMagnus Gotander/Bilduppdraget (s 11, 16, 17, 18)Gerd Ivarsson/Göteborgs universitet (s 16)Thomas Johansson (s 2, 6, 18)Lisa Klang/Sahlgrenska Universitetssjukhuset (s 13)Ulrika Olsson/Parasoll (s 14)Johan Wingborg/Göteborgs universitet (s 4, 5, 9, 12, 16, 17)

Illustration på omslagetMaj Persson