tt-gruppen Årsberättelse 2011/2012

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2

100 år sedan TITANIC sjönk

14 april klockan 23.40 krockar Titanic med ett isbergsom skrapar upp ett hål i skrovet på höger sida.Fartyget kan hålla sig �ytande med fyra skadadesektioner men hålet sträcker sig genom sex.

15 april klockan 01.00har fören sjunkit ner ochvatten rinner över devattentäta skotten.

UtkikskorgTvå vakter ser isberget raktföröver cirka 500 meterbort. De larmar bryggan.Efter �era sekunderbörjar Titanic svängamen isberget stöteremot fartygetshögra sida.

Kommandobrygga Stora trappan

Bakre skorstenen är en attrapp föratt få fartyget att verka mäktigare.

46 meter högmast av järn.

Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass

Matsal 1:a klassHytter 1:a klass

Simbassäng

Hytter 3:e klass

LastrumCirka 630 ton förbrukas per dygn.Kol

Vattentäta skott delar uppTitanic i sexton sektioner.

Aktern, bakre delen av fartygetreser sig upp över havsytan.

Livbåtarna räcker inte för alla.Sammanlagt �nns 20 livbåtar med plats för 1 178 personer. De första båtarna lastas bara halvfulla.

Ett annat fartyg synsi horisonten och nödraketerbörjar avfyras men de fåringet svar.

Titanic är 270 meter långtoch 28 meter brett.

Klockan 02.17 är kommando-bryggan under vatten.Översvämningstakten ökar ochden främre skorstenen bryts av.

Bakre delen av fartyget resersig högt upp över havsytan,45° eller mer.

Trycket på fartyget är såstort att det bryts itu ochfören sjunker ner motbotten.

02.20 Aktern rätar uppsig och förblir i denställningen en stundinnan den sjunker.

Klockan 03.30 kommerfartyget Carpathia framtill olycksplatsen.04.10 tas den förstalivbåten upp.

1985 hittas vraketav ett franskt-amerikansktforskarlag.

Vattnet är en halv grad kallt.Att det inte frusit till is beror på att saltvatten fryser vid en lägre temperatur än sötvatten.

TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅNKÄLLA: Inside the Titanic av Ken Marshall, Vi fann Titanic av Dr Robert D. Ballard, Titanic av Anna Claybourne och Katie Daynes, Titanic av Claes-Göran Wetterholm, historisk konsultation: Claes-Göran Wetterholm

Titanic ligger på3 801 meters djup.

Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass

Sidopropeller 38 ton

Centerpropeller

22 ton

Rodret väger 101 ton

och är 24 meter högt

Matsal

2:a klass

Den 10 april 1912 lämnar lyxångaren Titanic Southampton för sin jungfruresa till New York. Ombord på fartyget �nns drygt 2 200 personer. Till bara hälften av dessa �nns det plats för i livbåtarna fyra dagar senare, då Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker på knappt tre timmar. Bara 712 överlever och den dramatiska förlisningen går till historien som en av de största marina katastroferna i fredstid.

10 april 1912Titanic lämnar Southamptonför avresa mot Cherbourg,Queenstown och New York.

45°

Före kollisionen får Titanicvarningstelegram angående isberg.

Vakter såg isberget rakt föröver

Undervattensrobot

GRAFIK: MIKAEL ANDERSSON/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

RäddningenFartyget Carpathia hade hört Titanics nödanrop och kommer fram till olycksplatsen över en timme efter att Titanic hade sjunkit. 15 april klockan 04.10 tas den första livbåten upp och den 18 april anländer Carpathia till New York.

Överlevande och omkomnaTotalt var 2 207* personer ombord på Titanic och 712 (32%) överlevde. Av 123 svenska passagerare överlevde 34.

*Det går inte att säkert bestämma hur många som fanns ombord.

1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande

Svenska överlevande: 30


Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2

TT-GruppenKontaktperson: Jonas ErikssonVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]

Nyhetsbyrån TTVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

TT SpektraVäxel: 08 – 691 16 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

ScanpixVäxel: 08 – 738 38 00E-post: [email protected]örwellsgatan 30, Stockholm

Svenska GrafikbyrånVäxel: 08 – 692 28 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

UppdragsmediaVäxel: 08 – 738 39 50E-post: [email protected] 3, Stockholm

RetrieverVäxel: 08 – 505 147 00E-post: [email protected] Jarlsgatan 6B, Stockholm

TT MonitorVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

TT KompetensTelefon: 08 – 692 28 80E-Post: [email protected]ägen 15, Stockholm

ÅReTS bild

Silver, Årets

sportbildFredrik Sandberg/Scanpix

Årsberättelse 2011/2012TT-Gruppen

Medarbetare i närbild

Fokus på framgångssagan Retriever

Möt Jonas Eriksson, TT-Gruppens vd.

TT Spektra fyller 20,Göran Westin blickar framåt och bakåt.

”Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och visa vägen.” Kerstin Pilhage om produktutveckling.

Bra läsningÅR

Sbe

Rä

TT

el

Se 2011/2012

TT

-GR

Up

pe

N

2 Välkommen

Välkommen

Produktion: Uppdragsmedia, www.uppdragsmedia.seProjektledare: David StarkArt Director: Jonas Larssonlayout: Kristin Groth, Fredrik LyreskogTexter: Fredrik Wass, Daniel Åberg, Kristofer Sandberg, David Stark med flera.

Bilder: ScanpixGrafik: Ingela Landström, TT/Svenska Grafikbyrånomslagsfoton: Koji Sasahara, Jessica Gow, Janerik Henriksson, Alexandre Meneghini, Björn Larsson Rosvall, Daryl DyckTryck: Exakta

kontakt: Jonas Eriksson, vd, 08 – 692 26 00, [email protected]

Hemsida: www.tt-gruppen.comBlogg: www.publish.tt-gruppen.comTwitter: @ttgruppenFacebook: www.facebook.com/ttgruppen

TT-Gruppen 2011/2012

Innehåll3 Möt Jonas Eriksson, vd8 Kerstin Pilhage om produktutveckling

På företagsnivå12 Tidningarnas Telegrambyrå18 Retriever26 Uppdragsmedia28 Scanpix 30 TT Monitor32 TT Spektra

TT-Gruppens medarbetare35 Från skeptiska nyhetsjägare till digitala nötknäppare

44 Koncernledning och styrelse48 Följ TT-Gruppen på nätet50 English Summary

I fjol fyllde TT 90 år. Det i en tid som är oerhört omtumlande för våra mediehus. Det är nu vi måste stå på tårna, tolka vår om-värld och anpassa oss efter framtidens krav.

Det händer mycket inom TT-Gruppen nu. Under året genomför vi ytterligare ett inte-grationsarbete för att stärka våra tjänster och produkter.

Det genomsyrar även årsberättelsen. Hoppas att vi kan ge er läsare en bild av hur vi vill möta framtiden.

Med vänliga hälsningarJonas Eriksson, vd & chefredaktör, TT-Gruppen

tt-gruppen 3

Sedan Jonas Eriksson tillträdde som vd för TT-Gruppen har han framför allt hunnit med två saker. Han har bestämt att Scanpix ska flytta in i Glashuset på Katarinavägen och han har haft enskilda samtal med alla anställda inom koncernen. Handlingskraftig och trevlig? Ja, varför inte.Men vad är du bra på egentligen?– Jag är bra på att förstå vad andra människor är bra på.text: kristofer sandberg • foto: jessica gow/scanpix

En lyhörd lagspelare

4 tt-gruppen

Jonas Eriksson visste inte mycket om TT innan han fick frågan om han ville bli vd. Bortsett från ägarsituationen, som han hade ”hyfsad koll på”, var det mesta ett

stort blankt papper. Så det var bara att börja plug-ga. För att få en djupare förståelse satte han sig ner med var och en av TT-Gruppens medarbetare och frågade vad de tyckte. Resultatet var både oväntat och glädjande.

– Vi-känslan är oerhört stark. Jag har aldrig varit med om något liknande. Trots att människorna här är extremt begåvade och har varit med om fantas-tiska saker, så framhäver man inte sig själv.

Mentaliteten skiljer sig dock en del mellan de olika bolagen, menar han. Till exempel så präglas nyhetsbyrån av ett starkt fokus på att leverera och att göra det tillsammans. På Retriever råder en helt annan kultur. Där är alla mer säljorienterade och har en stark entreprenörsanda.

– Men den kollektiva tanken är stark rakt ige-nom. Det är häftigt. Och folk trivs på sina arbets-platser, i alla bolag, säger Jonas Eriksson.

Han konstaterar också att det finns en stark vilja att förändra och att hela tiden sträva efter att vara bäst.

– Det hänger nog samman med att det finns en stolthet i att tillhöra TT. Vi vill utvecklas, bli mer proaktiva och vara bäst på det vi gör. Vi har inte en Zlatan. Vi har många. Ingen enskild tar åt sig hela äran.

När Scanpix i september flyttar in i TT:s lokaler på Katarinavägen är det bara en av flera pusselbitar i en omorganisation. Jonas Eriksson menar att flytten länge hängt i luften, ”men ingen har tagit tag i det”.

– När jag tittade på det första gången var det up-penbart för mig hur det skulle göras. Men då för-stod jag inte hur alla processer såg ut, det var mer komplext än jag föreställde mig. Framför allt så

Retriever har skapat en finansiell trygghet. Även Scanpix har genom sin goda lönsamhet och marknadsposition gjort hela koncernen starkare.

jonas eriksson, VD, tt-gruppen

Karriär

1994-95 Säljare, TV4 jämtland

1996 Vd, TV4 Jämtland

1997 Vd, TV4 Göteborg

1998-2000 Vd, LNK Televizija (Litauen)

2001 Vd, Bonnier Tidskrifter

2002-2004 Vice vd, Bonnier Magazine Group

2005-2009 Vice vd, Bonnier Broadcasting & Entertainment

2009-2010 Koncernchef, Canal Plus

2011-> Vd, TT-Gruppen

Flyttar in Scanpix. Jonas Eriksson samlar all nyhetsverksamhet under ett tak. "Vi ska bli effektivare och kan leverera och paketera mer och på ett annat sätt. Vi måste bredda portföljen och det här är en del i det."

Foto

: Fre

drik

Per

sson

/Sca

npix

tt-gruppen 5

Hur ser din egen mediekonsumtion ut?– Oj, jag är en nyhetsknarkare. Det är helt vansinnigt. Jag läser båda kvällstidningar-na varje dag. Sporten först. Sedan följer jag en massa sajter, bland annat Östersunds-Posten och många amerikanska sajter. Jag läser Dagens Industri och växlar mellan DN och SvD på morgonen. Och så tittar jag mycket på tv. Dessutom har jag Twitter. Varför är du inte med på Facebook?– Jag fick panik när det dök upp 200 för-frågningar. ”Det här kommer jag aldrig att ha tid med”, tänkte jag.Du har en ganska informell ledarstil, hur ser du på din ledarroll?– För mig är det jätteviktigt att kunna se mig själv i spegeln och stå för den jag är. Det måste vara äkta. Som ledare måste man fatta beslut. Då gäller det att kunna stå för dem och förklara varför. Ibland är inte besluten populära, då måste man kunna stå för dem också. Man får aldrig gömma sig.

3 snabba med Jonas Eriksson

6 tt-gruppen

trodde jag att det skulle vara lättare att förstå hur det skulle göras.

Det finns många fördelar med att hela nyhets-organisationen jobbar tätt ihop. Både på kort och på lång sikt.

– Det blir självklart enklare att åka ut på jobb tillsammans. Man får snabbt ett svar när det dyker upp något. Sedan handlar det också om att vi ge-nom att samla våra resurser blir effektivare och kan leverera och paketera mer och på ett annat sätt. Vi måste bredda portföljen och det här är en del i det.

Exakt vad som kommer att ingå i utbudet kan inte Jonas Eriksson svara på. Men en sak är säker. Om det inte uppstår nya intäkter genom att bild, text, grafik och video jobbar samordnat så är något galet.

– Då har vi verkligen misslyckats. Men det ska vi inte göra, säger han.

hur nästa strategiska steg ser ut är ännu oklart. De senaste sex-sju årens utveckling har i stor utsträckning handlat om förvärv och etableringar.

Men det inte är något man ska syssla med för att jaga omsättning, menar Jonas Eriksson. Ett för-värv måste passa in i strukturen.

– Tillskottet av Retriever var perfekt och har skapat en finansiell trygghet för hela TT-Gruppen. Även Scanpix har genom sin goda lönsamhet och marknadsposition gjort hela koncernen starkare, säger Jonas Eriksson.

Att nyhetsbyrån klarat av att behålla sina kun-der och samtidigt hålla en hög omsättning är enligt Jonas Eriksson unikt i Europa.

– Det finns en enorm styrka i att vi ägs av våra kunder. Och som tur är har vi samma åsikt om vad vi ska syssla med, säger han.

mod, trovärdighet och nya affärsmodeller. Listan över journalistikens utmaningar är lång. Och mitt i flödet av experter, kunder, åsikter och frågor står TT. Herre på täppan är Jonas Eriksson.

Men hur marknaden ser ut om fem år är inget han vill sia om. Alldeles för många faktorer spelar in, menar han.

Men en sak är säker. Om det inte uppstår nya intäkter genom att slå ihop bild, text, grafik och video så är något galet.

jonas eriksson, VD, tt-gruppen

1. PlattformarVi blir allt mer bero ende av att leverera till fler plattformar. Det kräver förändrade arbetssätt och att vi blir mer snabbfotade.

2. Copyrightfrågan Det är viktigt att vi värnar om upphovsrätten. I en alltmer fragmentiserad medievärld måste vi hitta nya lösningar på hur vi levererar vårt material.

3. Multijournalistiken Vi måste bli mer multi-talenta och klara av att till exempel både skriva och fota. Men med det menar jag inte att en reporter också ska ta bilder på 100-metersfinalen i OS.

4. Kompetens-försörjningen Att vara journalist i dag är svårt, det är hög arbets-löshet och det finns en problematik med hur LAS-systemet fungerar. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats som lockar begåvade medarbetare.

1999 • Ny ägarstruktur. • Förvärv av Avisa (TT Spektra).

2000 • Lansering av webb-tv.

2005 • Ny organisationsstruktur med tre affärsområden. • Nytt huvudkontor vid Slussen i Stockholm.

2006• Delägande i Scanpix/ Pressens Bild. • Förvärv av Pressens Reportagebyrå.

2007• Förvärv av Scanpix som blir nytt affärsområde.

2008• Förvärv av Svenska Grafikbyrån.

2009• Förvärv av 66 % av Retriever AB.

2010• Etablering av Uppdragsmedia AB.

2011• Etablering av TT Kompetens. • Förvärv av Scanpix Baltics.

4 utmaningar

Utvecklingen

På redaktionen. Jonas Eriksson inledde sin tid på TT med att träffa samtliga medarbetare personligen. Här med Lisa Abrahamsson, chef för Ekonomi- och politikgruppen.

tt-gruppen 7

Det handlar snarare om att förstå vilken roll TT har i medielandskapet.

– Det primära är att vi klarar av att upprätthålla en betalningsvilja för det vi levererar. Därför ska vi vara en kompetent innehållsleverantör oavsett plattform.

Han är övertygad om att innehåll blir allt vikti-gare. Och för att renodla detta handlar det om att bli mer snabbfotad och bygga upp en organisation som är inriktad på förändring.

– Det är en del i integrationsprocessen. Vi är bra, men vi måste bli mer proaktiva. Istället för att kun-derna kommer till oss och säger ”kan ni göra det här?”, så ska vi vända oss till dem och säga ”vi kan effektivisera era processer, är ni intresserade av det?”. Och där har vi en del att jobba på, säger han.

Viktigast är att riva barriärer , säger Jonas Eriks-son.

– Det har byggts upp för mycket revir, det måste vi bort i från. Det har blivit en hämsko för utveck-lingen. För mig är det extremt viktigt att förstå hur

vardagen ser ut för våra medarbetare och kunder. Vi kan inte organisera något utifrån hur vi tror att det är. Vi måste ta reda på hur det ligger till.

med jonas eriksson fick TT en vd och chefredaktör som varit med om omstruktureringar förr och som vet hur man läser en resultat- och balansräkning. Man fick också en vd som inte gått Journalisthög-skolan. Själv menar han att det har gjort att han i det här jobbet lyssnar ännu mer innan han fattar beslut. När han väl bestämt sig, är det dock ingen tvekan. Då får det gärna gå snabbt. I början av kar-riären, när han 27 år ung blev vd för TV4 Jämtland, gick det ibland lite väl snabbt.

– Hm… ja, då gick det fort. Fort och fel. Jag blan-dade ihop rollerna och förstod inte riktigt att man måste vara samma person oavsett om man är på jobbet eller hemma.

Är du chef hemma också alltså?– Nej, det är det sista jag är. Just nu är det min

sjuårige son som har den rollen. n

TT SpektraAffärsområdeschef:

Göran WestinOmsättning: 84 mkr

Startår: 1992 Förvärvades: 1999

Dotterbolag:Uppdragsmedia

Omsättning: 8 mkrStartår: 2010

TT MonitorAffärsområdeschef:

Ulf KarlssonOmsättning: 36 mkr(inkl TT Kompetens)

Startår: 2005

TT KompetensStartår: 2011

Nyhetsbyrån TTAffärsområdeschef:

Kerstin PilhageOmsättning: 146 mkr

(inkl SGB)Startår: 1921

Svenska GrafikbyrånFörvärvades: 2008

ScanpixAffärsområdeschef:

Jan Eriksson (tf)Omsättning: 111 mkr

Startår: 2005(fusion av Pressens

Bild och Scanpix)Förvärvades: 2007

Dotter bolag:Scanpix Baltics

Omsättning: 5 mkrFörvärvades: 2011

RetrieverVd: Robert SöderlingOmsättning: 186 mkr

Startår: 2000Förvärvades: 2009

TT äger 66 procent av Retriever. Den andra

huvudägaren är norska nyhets-

byrån NTB.

april 2012

TT-Gruppen genom-för en övergripande omorganisation, som sjösätts under september månad. Mer om utvecklingen kommer ni förstås kunna läsa på: www.tt-gruppen.com

8 tt-gruppen

En spanare i medielandskapet

Intervjun, som skall handla om produktutveck-ling kunde inte planerats in bättre. Kerstin Pil-hage, i dag affärområdeschef på TT, har precis utsetts till utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

Tillsammans med TT Spektras vd Göran Westin har hon dessutom nyligen kommit hem från Moskva och en internationell konferens med nätverket Minds.

– Nätverket består av ett 20-tal byråer från hela världen. Gemensamt är att vi har fokus på nya me-dier och affärsutveckling. Vi delar erfarenheter och lär oss av varandra. Det finns tydliga gemensamma trender och ingen sitter i dag med svaren på alla frå-gor. Utmaningarna är desamma för japanska Kyodo, amerikanska AP, AAP i Australien och oss.

– I Sverige ser vi de stora mediehusen prova nya idéer och affärsmodeller i jakten på nya intäkter. Vår utmaning är en spegling av deras.

– Naturligtvis har TT en viktig roll, säger Kerstin Pilhage. Jag ägnar en stor del av min tid till att förstå var i medielandskapet vi ska befinna oss. Vi måste hela tiden ställa oss samma fråga som redaktionerna – vem skall läsa det här, när och på vilken plattform?

– Vi måste utgå från det nyhets- och bildbyråer all-tid har varit bra på: att samla in material, att bearbeta och presentera det. I dag ligger fokus på att vara först med det senaste – på snabba och stora bildflöden, på direktrapportering. Allt är klassisk nyhetsbyråmark!

Går det att skapa ett behov hos kunderna?– Det handlar inte så mycket om att skapa behov

som att se och förstå möjligheter som underlättar ar-betet för de redaktioner som är våra kunder.

– TT Mobil, ett arbetsredskap där du som journalist kan följa vår utgivning i mobilen, var en sådan pro-dukt. Att kunna jobba och vara uppdaterad oavsett var du befinner dig känns som en naturlig utveckling. I dag följer hundratals svenska journalister dagligen vårt nyhetsflöde utan att behöva vara på jobbet.

– Vi utvecklar också tjänster för kunder som inte är traditionella medier. Ett exempel är TT i skolan, som lanserades 2011. Nu tittar vi på olika produkter kring TT-språket. Språkfrågor är ett område där TT alltid har haft en stark ställning.

På TT Spektra, som hela tiden testar nya produk-ter, har man vid flera tillfällen varit för tidig och fak-tiskt legat före sin tid. Hur undviker man det?

– Jag tror att det är oundvikligt att vi ligger lite före. Det är ofta långa processer i mediehusen innan man väljer väg eller hittar ett sammanhang för en ny produkt. Jag ser ingen annan möjlighet än att vi en-visas med att testa och testa igen!

Som med nyhetsvideo till exempel?– Video är ett bra exempel. Där var vi tidigt ute.

I dag har nästan alla sajter, stora som små, ny-hetsvideo. Rörlig bild är ett naturligt inslag för en Youtube-generation.

Videoredaktionen flyttade så sent som för ett par år sedan över till Scanpix. Från och med september är den lokaliserad i Glashuset vid Slussen igen, precis som resten av bildbyrån.

Affärsutvecklaren Kerstin Pilhage är mycket nyfi-ken på det som händer när all nyhetsverksamhet får gemensam ledning och finns under samma tak.

– Tillsammans har vi ett fantastiskt material och den befruktning som kommer uppstå när bild möter text – sida vid sida, varje dag – den ger stora möjlig-heter. Det kommer göra oss alla bättre.

– Digitala medier har gjort bilden viktigare än nå-gonsin, alla nya produkter för läsplattor och mobiler måste börja i ett bildtänk. Scanpix har dessutom stor erfarenhet av marknader utanför nyhetsmedia. Det betyder mycket för hela TT-Gruppen.

– I dag utmanas all traditionella medier och alla gamla sätt att arbeta, men nyheter har aldrig varit snabbare och mer lästa än nu. TT är – och skall fort-sätta vara – ett centralt nyhetsnav. n

Alla världens nyhetsbyråer jobbar hårt för att hitta nya kunder utanför den traditionella mediemarknaden. "I dag levererar TT nyheter till en nylanserad bilmodell och vi uppdaterar

ett spel på Facebook i realtid. Så visst finns det spännande fält för oss att exploatera",

säger Kerstin Pilhage, tillträdande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

text: david stark • foto: anders wiklund/ scanpix

Och vi måste utgå från det nyhets- och bildbyråer alltid har varit bra på: att samla in material, att bearbeta och presentera det.

kerstin pilhage, affärsområdeschef, tt & tillträdande utvecklingsdirektör, tt-gruppen

3 snabba med Kerstin PilhageVad jobbar du med just nu?– Direktrapportering, som vi för första gången ska leverera i samband med Breivik-rättegången. Vi tittar på metadata, det är öppningen för att sortera och skapa nya produkter ur vårt nyhetsflöde. Stockholms- märkningen, som är en förutsättning för tjänsten som uppdaterar Mitt i-tidningarnas app ”Mitt i Stockholm” kommer att följas av både västkust- och Skånemärkning.Nu tittar vi också på sätt att presentera alla delar av nyhetsproduktionen på ett ställe – bild, grafik, text och video sida vid sida för att kunderna skall få överblick. Största samtalsämnet på Minds?– Över hela världen är betalväggar en stark trend och det kommer stort även i Sverige. Alla kommer att prova att ta betalt för innehåll och alla ställer sig frå-gan vad man kan ta betalt för. Vi jobbar med frågan hur vi kan hjälpa till att hitta redaktionellt material som kunderna kan ta betalt för. Vad är premium? Drömprodukt?– Jag är väldigt intresserad av trenden med ”second screen”. I dag har allt fler ytterligare en skärm med sig i tv-soffan, en laptop, en surfplatta eller en telefon. Där öppnar sig möjligheten att komplettera och fördjupa samtidigt som du ser på ett program. Den andra skärmen, det är väldigt spännande. Tänk dig att ha en liten sidekick, någon som finns där med svaren på dina frågor!

tt-gruppen 9

Video – en självklarhet.I dag är rörliga bilder och bildspel lika naturliga i den digitala världen som färgbilden. Ingen funderar i dag på om bilderna skall vara i färg eller svartvitt, säger Kerstin Pilhage, affärsområdeschef på TT och blivande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

10 tt-gruppen

Brett utbud av nya produkter

Retriever har gjort det ännu enklare att följa mediebevakningarna. Med hjälp av företagets app är kunden aldrig mer än ett klick bort från ett uppdaterat nyhetsflöde.– Det här är ännu ett steg i vår strävan att göra det enklare för kunderna att hålla sig uppdaterade, säger Therése Olsson, marknadschef för Retriever Sverige.

Kunderna väljer själva vilka bevakningar som ska visas i appen. Via tjänsten går det att följa sina sökord i tryckta tidningar, på webben,

i radio och tv samt i sociala medier.– De flesta leverantörer har tekni-

ken för att kunna erbjuda en app för bevakning av webben, men väldigt få klarar att också integrera tryckt press i en mobil app så smidigt som vi gjort det här, säger Therése Olsson.

Gratisappen går att ladda ner via App Store eller Android Market.

Följ din mediebevakning i mobilen

Lördag 3 marsSpelstopp 14.30

Eft er en spelmässigt enklare omgång på Solvalla i lördags ser det nu ut som det ska kunna bli en

svårare omgång med fl era ovissa lopp. Det är värt att notera att rekordutdelningen för V75-vinster

i Sverige kommer från just en Axevallaomgång där det blev strax över 67 miljoner kronor till en vinnare. I och

med att det fi nns en Jackpot med från Solvalla senast är det åter stora pengar att spela om. Roligaste loppet

är det avslutande långloppet som ser spännande ut på förhand. Roger Nygren [email protected]

Båth tror mycket på sina unghästarSvante Båth har alltid haft ett rykte som en lysande unghästtränare. Trots det har det varit aningen tystare de senaste åren kring honom.

– Orsaken är den att jag inte haft någon stjärna de senaste åren. Innan var jag lite bortskämd med det. På nio E3-fi naler hade jag sju segrar och det var osanno-likt bra och det är inte alls logiskt, säger Bergsåkers-tränaren.

I dag driver han ett stall med drygt 75 hästar och av dessa kommer säkert fl era av de nyblivna treåringarna att bli de som drar det tunga lasset. Flera av dem gjorde det mycket bra som tvååringar och kanske får vi med tiden se någon som Malabar Circle Ås eller nå-gon av Svantes tidigare stjärnor på nytt.

– Jag måste säga att jag är mycket nöjd med kvalite-ten på det stall jag har. Det känns som det ska kunna bli ett bra år, tror Svante.

Dock vill han inte plocka fram någon häst före de an-dra i stallet.

– Nej, men de som sett mina unghästar vet säkert att det fi nns fl era med fi na resurser, säger Svante.

Vad säger du om dina två hästar i V75 på Axevalla?

Harpos Hitsville (V75-5)– Jag tycker att han var

bra senast. Han har blivit lugnare och är inte lika ex-plosiv nu men på sikt kom-mer det att gynna honom. Han duger bra i klassen och det är klart att jag har förhoppningar på honom.

Mafi oso (V75-6)– Han har bara blivit bätt-

re och bättre på slutet. Ulf (Ohlsson) trodde han vun-nit i V75 på hemmaplan om det inte strulat på bortre långsidan. Om han kommer med bra från början så är han i så fi n form att han är värd att passa, slutar Svante

ROGER NYGREN [email protected]

Skicklige Bergsåkerstränaren Svante Båth har goda möjligheter att få

ett kanonår då det fi nns en rad fi na travare i hans stall.

ANALYS

VINNARBILDENQuarcio Du Chene vann guldfi nalen och 500 000 kronor i lördags för Björn Goop. Eft er dressyrträning har hästen blivit allt lugnare och fi nare.

Ett inte allt för starkt motstånd gör att vi

tror att Montgomery Hill (V75-1) blir svårslagen.

Vi väljer att ”stänga” både V75-5 och V75-7

på två hästar som vi i bägge fal-len ser som något starkare än sina konkurrenter.

Turbos Cherie (V75-3) har form

och henne har vi väntat på i V75.

VECKANS NYCKLARSPIK

LÅSDRAGET

TIPPA ETTAN OCH TVÅAN I V75-3!Tävla senast lördag 14:00 från fast telefon eller registrerad mobil.

1. Ring 0944-100 00 55 och följ instruktionerna.

2. Knappa in veckans tävlingsnummer 8347 plus fyrkant.

3. Knappa in ditt svar (4 siffror) + fyrkant. Häst nummer ett blir ”01” osv.

4. SMS-svar till 727 90: sms:a TTS (mellanslag) 8347 (mellan-

slag) följt av ditt svar (4 siffror).

Kostnad: 10 kr. Mer information: travtavling.wordpress.com

En blivande kanon?STJÄRNÄMNE. Lutfi Kolgjini har i Hurricane Blue (V75-2) en häst med möjligheter att klätt-

ra snabbt genom klasserna. Han vann i V75 i sin

senaste start och det mesta talar för att han

kommer att fixa ännu en seger den här gången.

Det enda hotet är nog han själv då han vinglade

och bröt lite senast på ett lite oroande sätt.

Om bananAXEVALLA Ligger mellan Skara och Skövde. Upploppet mäter 227 meter och är det längsta på Sveriges 1000-meters-banor.

VÄDRET LÖRDAG+4 grader, sol och måttlig vind

Spännande kamp i långloppet?

Sex rätt på systemförslaget förra veckan gav bara ”kaffe-

pengar” tillbaka. Jag missade Friction, vilket var lite

förargligt. I veckans jackpotomgång kör jag själv en häst, Lindsey Trot (V75-4),

i lärlingsloppet. Har kört henne förut och vet att det i grunden fi nns ganska bra

kapacitet i henne, så jag känner mig inte slagen på förhand. På V75-systemet

lutar jag mig emot Montgomery Hill och Admiral Newport. Två toppchanser!

MITT V75-SYSTEM 2835 RADER/ 1417:50 KRV75-1: 2 Montgomery Hill V75-2: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11 V75-3: 6, 10, 12

V75-4: 1, 2, 3, 7, 9, 11, 12 V75-5: 2, 5, 6, 7, 8 V75-6: 4, 6, 12 V75-7: 9 Admiral Newport

JAG KAN HA EN SKRÄLLJENNIFER TILLMAN

Förra veckans vinnare: Sven Olsson, Mora, Nils-Erik karlsson, Ankarsrum, Jorma Tenhunen, Orsa

VINN V75-SYSTEMETCHANS TILL MILJONER!Var med i utlottningen av nästa

veckas V75-system genom att gissa ettan och tvåan i V75-3. Vi siktar på hög utdelning och spelar endast V7.

Tre vinnare delar på systemet.

Mer information nedan »

SYSTEMFÖRSLAGEN

En spik och två ”lås” är den variant vi väljer för att försöka få vara med och dela på helgens Jackpotomgång.

STORA SYSTEMET 864 kronorV75-1: 2 Montgomery Hill. Res: 9-8

V75-2: 3, 5, 6, 11. Res: 4-1

V75-3: 6, 10, 12. Res: 2-8V75-4: 1, 2, 3, 6, 7, 12. Res: 8-11

V75-5: 2, 8. Res: 6-5V75-6: 4, 5, 6, 10, 11, 12. Res: 3-1

V75-7: 9, 14. Res: 3-2

LILLA SYSTEMET 108 kronorV75-1: 2 Montgomery Hill. Res: 9-8

V75-2: 11 Hurricane Blue. Res: 3-6

V75-3: 6, 10, 12. Res: 2-8V75-4: 1, 2, 3, 6, 7, 12. Res: 8-11

V75-5: 2, 8. Res: 6-5V75-6: 4, 5, 6. Res: 11-12V75-7: 9, 14. Res: 3-2

Lopp 5. Silverdiv. 2140m, auto

1 Ridgehead Cahore Kolgjini L 4300d

2 Montgomery Hill* Jensen F 1d011

3 Rano Ohlsson U 0k134

4 Herr Ratzeputz Anderss. P M 42425

5 Wiss Pen Persson S 06235

6 Schwerin Boko Takter J 33363

7 Capello Bob Goop B 21416

8 Wee Catch Diamond Kontio J 06032

9 I Saw You Lindblom Å 42224

10 Pröjsarn Lindblom C-E 13011

11 Legacy Kronos Svanstedt Å 611d3

12 Truly Devoted Adielsson E 22100

RANK: 2-9-8-1-12-10-7-11-3-5-4-6

Montgomery Hill har visat knall-form och i ett lopp utan några riktigt starka motbud kan det vara bästa lösningen på veckans V75-omgång. I Saw You är duktig och kan vara värst emot vår spik.

Lopp 9. Klass I2140m, auto

1 Nelle Venue Kontio J 26232

2 Harpos Hitsville Ohlsson U 12143

3 Valiant Will Pettersson H 27441

4 Super Ferrari Lindblom C-E 55313

5 B.B.S.Mandarino Takter J 2811d

6 Fantoccini Eriksson H 01120

7 Hobnob Goop B 11532

8 Fighter Gull Untersteiner P 13156

9 Flipper Broline Frick K 31310

10 Nestor Gel Untersteiner J 61344

11 Helacs Zodiac Karner M 01345

12 Hamtaro Lång G 63132

RANK:2-8-6-5-7-4-10-12-1-9-3-11

Harpos Hitsville har varit ute från dåliga lägen i ett par starter. Nu ser det bättre ut på den punkten och då ser det lovande ut. Fighter Gull var okej i en V75-fi nal senast och streckas trots uselt startspår.

Lopp 10. Bronsdiv.1640m, auto. DD-1

1 Persos on Line Jakobsson M 30253

2 Armando Kievitshof Kolgjini L 62240

3 Lotus Elan Adielsson E 23004

4 Vermo* Jensen F 13114

5 Conrads Fredrik Goop B 01614

6 Art on Line Aho M 11213

7 Danne Fame Söderkvist S 412d0

8 Lord Rocket Untersteiner P 66d21

9 Mafi oso Ohlsson U 15412

10 Mad Image Svanstedt Å 11303

11 Niels Langkjaer* Jörgensen B 14111

12 Ekets Patrik Lennartsson P 31052

RANK: 6-5-4-11-12-10-3-1-9-8-2-7

Art On Line är alltid med där framme. Med klaff bör han ha fi n chans. Conrads Fredrik är en fi n häst som gör debut i ny regi och han ska streckas här. Vermo är också det en häst som ska kunna räcka en bit. Niels Langkjaer har fi na meriter med sig från Danmark. Vad kan Ekets Patrik här?

Lopp 11. 2640m. DD-2

1 Nimbus Hackstable Olsson D 21d40

2 Belgrado Lennartsson P 51110

3 Goofy Bermon Alsén O 31543

4 Twigs Tarzan Goop B 13100

5 Landers Power Ohlsson U 10751

6 Quantum Aramis Kontio J 52412

7 Look la Marc Andersson P M 15004

8 Too Cool to Loose Svanstedt Å 0k110

9 Admiral Newport* Adielsson E 411d1

10 Rocky Composite Söderkv. S 53145

2660m11 Goldomaster Aarum D 05343

12 Fisher King Takter J 10032

13 Ottens Vigo Persson H K 32101

2680m14 Juggle Face Kolgjini L 011dd

15 Caesar Sånna Haugstad K 56023

RANK:9-14-3-2-4-13-6-1-5-12-8-10-7-15-11

Admiral Newport fortsätter att se bra ut och han får tipset i ett fi nt långlopp. Juggle Face är en topp-häst i grunden som utmanar här.

Lopp 6. Klass II 2140m

1 Mr Fitch Lugauer C 11k42

2 Manstone’s Image Persson H K 14411

3 Gigant Sånna Adielsson E 12051

4 Zic Zac Life Kontio J 13115

5 Hyacint Svanstedt Å 32114

6 La Zona Broline Wallin T 11322

7 Youseeascoop Jakobsson M 12163

8 Pampas S.I.R. Jansson T 31016

9 Persören Söderkvist S 01113

10 M.T.Glorious Takter J 20041

11 Hurricane Blue Kolgjini L 40011

12 Illinois Rose Frick K 31262

RANK: 11-3-6-5-4-1-8-9-2-12-7-10

Hurricane Blue kan vara en bli-vande stjärna. Han vann i V75 även om han då sprang och vinglade en del under vägen. Om han fungerar fullt ut rundar han alla här. Gigant Sånna har knallform och ett bra läge och ska streckas tidigt. Jämna La Zona Broline och Svanstedts Hyacint är också det segerbud.

Lopp 7. Stolopp 2140m, auto

1 S.H.T.’s Playmate Kontio J 16d54

2 O.U.Glide Persson S 12307

3 Emma Nips Svanstedt Å 02013

4 Sybaris Hanover Wallin T 62363

5 Tiberina Kolgjini L 04101

6 Turbos Cherie Frick K 20511

7 Estancia Jepson C J 34541

8 One Winner* Takter J 24541

9 Justfi xit Ohlsson U 25204

10 Jacky Glide Adielsson E 31223

11 Bikini Pointer Lennartsson P 41420

12 Operett Ribb Goop B 1011d

RANK: 6-10-12-2-8-5-1-11-3-7-4-9

Turbos Cherie är i kalasform för dagen. Med ett bättre läge än de värsta konkurrenterna ska det vara en bra segerchans för Rättviks-stoet. Jacky Glide gör det bra för det mesta och med klaff från bakspår kommer hon att vara långt framme. Operett Ribb är kapabel så det räcker om hon är på topp.

Lopp 8. Stolopp2640m, auto

1 Braås Palema Svanstedt A 17160

2 Renate Bowl Sandkvist J 72261

3 Tofu Rönning A 12146

4 Caramia Knight Eriksson J S 04d22

5 Beauty Princess Haugstad K 13434

6 Evita Brodda Uhrberg O 033d5

7 Miss My Money Berg F 300k2

8 Speedway Action Anders. O J 40515

9 Lindsey Trot Tillman J 42023

10 Wingait Waikiki Ingves P 12105

11 Natural Grace Untersteiner J d5142

12 Password Kolgjini A 21205

RANK: 3-7-2-1-12-6-8-11-5-9-10-4

Tofu har ett bra läge och form som också ska räcka en bit i dagens mest vidöppna lopp. Miss My Money var duktig som tvåa senast eft er en tids uppehåll. Renate Bowl vann senast i ett enklare gäng än detta och sedan noterar vi att Braås Palema kom bort senast utan egen förskyllan.

V75-1 V75-2 V75-3 V75-4

V75-5 V75-6 V75-7

https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dFRieHFaEn eller många? Vi väljer att

singelstrecka då fl era av mot-buden är aningen tveksamma.

Här är det hästar av ganska bra klass men vi både tror och hop-pas att två streck räcker.

26 miljoner, 56 miljoner och 3,6 miljoner. Högvinstspelet V75 har levererat ordentligt den senaste tiden.

Är det dags på lördag igen? Köp en Harry Boy. Lycka till!

V75 börjar 14.30. På Axevalla, hos ATG-ombuden, på ATG.se och i mobilen spelar du fram till start. TV-tider: Vinnare V75, 18.00 i TV4.

JACKPOT 50 MILJONER

Efter en tid av hård konkurrens på marknaden för trav- och sportspel gjorde TT Spektra ett omtag under 2011 och valde att satsa på kvalitet i stället för att fokusera på konkurrenssituationen.

Tillsammans med bland annat den engagerade kunden Helsingborgs Dagblad tog TT Spektra fram grunden till ett helt nytt material för pap-perstidningen. Aktuellt, modernt, senare publice-

ring, redovisning av utländska odds, mer redak-tionellt innehåll – det var några av TT Spektras målsättningar.

Satsningen togs mycket väl emot av kunderna. Dessutom har ATG tecknat ett treårigt avtal där man annonserar på travsidorna cirka 30 gånger per år. Annonsintäkterna går direkt tillbaka till kunderna.

TT Spektra nyutvecklade spelutbudet

Att publicera sin medlems- eller branschtidning på nätet ska inte behöva bli dyrt. Och publiceringen ska gå smidigt, på en modern platt-form som klarar framtidens krav. Så resonerar man på Uppdragsmedia, som har tagit fram ett eget magasinstema baserat på Wordpress CMS.

– Vi kan nu erbjuda en billig, bra lösning för tidningar som ännu inte finns på nätet. Och det går enkelt att anpassa designen efter avsända-rens grafiska profil, säger David Stark, chefredaktör på Uppdragsmedia.

Exempelvis medlemstidningen Trä & Möbelforum, som produceras av Uppdragsmedia, har nappat på erbjudandet. www.traomobelforum.se

Magasinssajter med Wordpress CMS

tt-gruppen 11

För tabloidtidningar, som inte kommer ut mer än ett par gånger i veckan, har Svenska Grafikby-rån tagit fram en veckografik.

– Flödet består av en halvsida i veckan med rubrik, ingress, en kort text samt en stor grafik. Den ska kännas pigg och krispig, läsarna ska inte ha sett den i morgontidningen tidigare, säger Anna Nyberg, chef på SGB.

– Grafiken har hittills handlat om allt från prinsessan Estelle till husdjur. Den ska vara intres-sant i alla delar av landet och den ska kunna stå för sig själv.

Brett utbud av nya produkter

När Mitt i-tidningarna i Stockholm lanserade sin nya app för de mobila plattformarna Iphone och Android var det bland annat med innehåll från TT, främst bildsatta sportnyheter från mobil-feeden TT Live.

Geografisk taggning av nyhetsflödet öppnar

för affärsmöjligheter och är något man kommer fortsätta utveckla på nyhetsbyrån.

– Stockholmssorteringen kommer inlednings-vis att följas av både västkust- och Skånesortering, säger Kerstin Pilhage, TT:s affärsområdeschef och tillträdande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

Taggning av nyheter ger nya möjligheter

Tänk dig att en stor demonstration mynnar ut i kravaller i London. Eller att ett Hercules-plan kraschar vid Kebnekaise. Du vill ge läsarna en över-blick över området, i detalj.

– Vi har nu tagit fram en tjänst som är mycket användbar för redaktioner, säger Lina Hedenström, marknadschef på Scanpix. Med Blom Sweden AB kan vi erbjuda vyer från ovan, flygfoton från hela Europa.

Alla vyer går enkelt och snabbt att ta fram via Scanpix kundwebb. Det går att söka efter en euro-peisk stad, zooma in eller ut och själv bestämma exakt önskat område.

Högupplösta flygfoton

Veckografik för gratistidningar

Blodet rusar och endorfinerna exploderar i kroppen. För friskusen kan vinterbadet vara rent beroendefram-kallande. Här är guiden till dig som vill utmana kylan.

Skönt för kropp och själ Att chocka kroppen genom att kasta sig i iskallt vatten påverkar kroppen som ett rejält träningspass. För entusiasten innebär ett missat bad att tankeskärpan försämras och ett lätt obehag infinner sig. Endorfiner mot-verkar depressioner och forskning i Finland har visat att vinterbadaren ökar sin motståndskraft mot stress. Så ta på dig en mössa och släng dig i vattnet! Belöningen låter inte vänta på sig.

”blodet rinner fortare i ådrorna”

KÄLLA: xxx

Bada naken,kläder

kyler nerkroppen

Isvaken huggerdu upp med spett, yxa, eller motorsåg.

När huden kommer i kontakt med det kallavattnet drar blodkärlen ihop sig för att behålla värmen. Blodtrycket stiger för att motverka nedkylning – ger en känsla avatt blodet rinner snabbare.

blodet

Bada aldrigensam!

endor�ner – kroppens egna mor�nNär du hoppar i vaken frigörs en kaskad av endor�ner i hypofysen och hypotalamus i hjärnan. Generellt har endor�ner en smärtstillande e�ekt men fungerar även antidepressivt.E�ekten sitter i �era timmar och kan ha positiv e�ekt på en rad sjukdomar.

E ND

OR

F IN

E R O

C H H

OR

MO

NE R

BL O

D

Använd gärna enmössa, största delenav kroppsvärmenförvinner genomknoppen.

”lindrar värk” ”en otrolig kick””känsla av välbehag”

Har du epilepsi, problem med hjärta eller högt blodtryck bör du rådfråga läkare innandu hoppar i.

FÖRE

EFTERKlä dig och drick varmt.

Ta en joggingtureller ett bastubad.

Värme

Kyla

Fötterna är först i ochsist upp. Fårskinnsto�or

eller en aska varmt vatten gör susen.

Johan Hallnäs TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

TT:s största möjlighet till nyut-veckling av produkter ligger utan-för mediemarknaden och det är med TT Monitor som dessa utveck-las. Under 2011 lanserades TT i sko-lan, ett bildsatt nyhetsflöde som visas på skärmar i bland annat högstadie- och gymnasieskolor.

– Tjänsten kostar ungefär lika mycket som en dagstidningspre-numeration, men TT i skolan är tillgänglig för alla elever hela tiden, säger Sophia Nyberg på TT Monitor.

Bildsatt flöde mednyheter för skolor

Fågelperspektiv. Glashuset (närmast kajen) på Katarina- vägen vid Slussen i Stockholm.

E! ord är viktigare än alla andra för en nyhetsbyrå.

Förtroende.Det handlar om a! förtjäna kunder-

nas förtroende. Utan kundernas förtroende san-nolikt heller inga kunder.

Varje dag, varje timme, i varje text måste vi visa a! det går a! lita på TT, a! det vi skriver är sant, a! vi inte tar någons parti och a! vi alltid finns där.

TT:s material sprids sekundsnabbt, dygnet runt, över hela Sverige. Alla dagstidningar och de flesta nyhetssajter innehåller nyheter från TT.

De gör det därför a! tidningarna och deras läsare litar på TT.

För a! kunna upprä!hålla det förtroendet är det förstås avgörande a! fortsä!a göra rä!, a! fortsä!a vara oberoende och a! alltid finnas där.

Na! som dag, sport-, inrikes- eller utrikesnyhe-ter, allt ska vara rä!. Och det ska vara bra läsning och det ska komma på bra tid.

En bra text som kommer på fel tid är ingen bra text för den tidning som vill hinna få med den i nästa dags upplaga. En välskriven text som innehåller faktafel finner ingen nåd hos läsarna och en viktig nyhets-

12 TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

Förnu! och förtroendeNa! som dag, oavse! område – nyhetsbyrån ska alltid göra rä! val i rä! tid. Vikten av kundernas förtroende kan inte överska!as, enligt redaktionschefen Mats Johansson.!"#!: $%!%: "#$%&'(

Foto

: Fre

drik

Per

sson

/Sca

npix

Foto

: Jon

as E

kstr

ömer

/Sca

npix

ÅRETS BILD

Silver, Årets

nyhetsbild

Jonas Ekströmer/Scanpix

händelse som blir bristfälligt – eller kanske inte alls – berä!ad skadar definitivt förtroendet.

Men går det a! alltid göra rä!?Nej, så klart inte. TT gör fel emellanåt.Men det är lite grann som ordspråket säger; en

gång är ingen gång. E! enstaka fel raserar inget för-troende, och kanske inte två, kanske inte tre. Eller?

Jodå, visst kan e! enstaka fel rasera det för-troende som byggts under decennier. Det handlar sannolikt inte om det enkla stavfelet även om vän av ordning med rä!a kan kräva a! en nyhetsbyrå

kan stava. Inte heller om e! missuppfa!at namn eller en felskrivning av en si)ra även om det tyder på slarv och absolut ska undvikas. Och om det fö-rekommer är TT:s regel a! vi rä!ar felet.

Men e! felaktigt uppfa!at innehåll i en nyhet, en felaktig värdering av en nyhet eller en noncha-lant och missvisande sammanfa!ning av vad nå-gon sagt eller gjort skadar definitivt förtroendet för det vi gör och för den kunskap och yrkesskick-lighet som finns hos TT:s personal.

Om våra kunder och deras läsare börjar tycka a! felen är för många, a! vi förlorar vår självständig-het, a! vi uppfa!as som okunniga och a! vi för-medlar en ytlig bild av nyhetshändelserna eller a! vi helt enkelt missar och felbedömer nyheter, ja då eroderas förtroendet för våra nyheter.

TT:s nyheter har en stark ställning i Sverige, både hos allmänheten, hos medierna som använ-der våra nyheter och hos dem vi granskar. Den po-sitionen måste vi försvara och upprä!hålla – varje dag, varje timme och i varje text. Q

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ 13

För a! kunna upprä!hålla det förtroendet är det förstås avgörande a! fortsä!a göra rä!, a! fortsä!a vara oberoende och a! alltid finnas där.

MATS JOHANSSON, REDAKTIONSCHEF, TT

Tidningarnas Telegrambyrå är sedan 90 år Nordens största nyhetsbyrå. TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem. Dryga hundratalet journalister ser till a! svenska massmedier kan lita till TT som en säker nyhetskälla. www.!.se

Omsä&ning: 146 mkrAntal anställda (sni& 2011): 109Tillväxt: +/- 0Aktuellt på nyhetsbyrån:Direktrapportering – TT kommer i vår a! erbjuda direktrapportering för webbpublicering från stora nyhetshändelser.

Geografisk märkning av Stockholmsmaterial gör det möjligt med lokal webbpublicering.

Norska NTB har köpt TT:s system för hanter-ing och distribution av sportresultat.

TT:s kunder har nu möj-lighet a! köpa en bildsa! nyhetstjänst för mobiler.

Under året fick alla TT:s journalister smartphones som tjänstemobiler.

Nyhetsbyrån lanserade under hösten 2011 sin nya webbplats.

Förbereder nu för fullt integrationen med Scanpix, som fly!ar in i Glashuset i september.

Appen Mi! i Stockholm, av Mi! i-tidningarna. TT levererar e! bildsa! flöde med Stockholmsnyheter.

* Inkluderar Svenska Grafikbyrån

2011 i korthet*

Mats Johansson, redaktionschef, TT.

Foto

: Am

r Nab

il/A

P/Sc

anpi

x

Foto

: And

ers

Wik

lund

/Sca

npix

Fotnot: från och med september innefa!ar Mats Johanssons roll som redaktionschef även nyhetsfoto och video.


Nyhetsvärlden såg annorlunda ut när Bri!-Marie Seibold började arbeta na! på TT. Sedan 1985 har hon ha*

na!ski*et och rapporterat om stort och små! medan vi andra sover.

– Jag har lyckats pricka in en hel del stora nyhetsnä!er och jobbade både när Palme mördades och Estonia sjönk.

Det brukar sägas a! TT alltid är öppet. Det stämmer – och är utan tvekan delvis Bri!- Marie Seibolds förtjänst. I över e! kvarts sekel har hon inle! sin arbetsdag när vi andra går och lägger oss.

Två personer jobbar na!ski*et på TT mellan klockan 23-07, en med ansvar för utrikes och den andra inrikes. Bri!-Marie Seibold jobbar sju nä!er i sträck och är sedan ledig lika många.

– De veckor jag är ledig vänder jag dygnet helt och går upp klockan sju, jag följer min fa-miljs rytm då. Det blir lite jetlag varje gång.

Hur kommer det sig a! du stannat så länge på en så udda arbetstid?

– Det finns en tjusning i a! vara hänvisad till sig själv, vi har ju bara varandra a! fråga om råd. Dessutom vet man aldrig vad som ska hända. Det kan inträ)a en tsunami i Japan, men det kan lika gärna vara e! rån mot en Shellmack som är na!ens händelse.

De nä!er hon är utrikesansvarig ligger fokus på a! hålla koll på samt göra e! urval från de internationella byråernas och tidningarnas ut-givning. När hon jobbar med inrikesnyheterna

sammanställer hon material som landsorts-tidningar skickat till dem under kvällen, klip-per texter ur rikstidningarna och lägger ut tex-ter från TT:s redaktioner runt om i landet. Hon ringer också landets större polisdistrikt samt Sjöräddningen.

Na!en när Estonia sjönk minns Bri!-Marie Seibold mycket väl. Hon råkade ringa Sjörädd-ningen för si! vanliga rondsamtal när de just få! veta a! Estonia låg med slagsida utanför finska Utö.

– När vi förstå! allvaret och skickat ut den första flashen började vi genast ringa in mer personal så a! nyhetsmaskineriet kunde rulla igång. Det var en väldigt speciell na!. Det var inte bara det vanliga arbetet som skulle göras, när nyheten spreds under na!en blev TT som en sambandscentral, statsrådsberedningen ringde varje kvart och ville ha ny information kändes det som, oroliga anhöriga hörde av sig och jag blev direktintervjuad av BBC.

Mycket har förändrats under åren hon su!it som TT:s na!redaktör.

– När Palme mördades 1986 hade vi inte ens elektriska skrivmaskiner. Texterna skickades med rörpost ner till teleprintercentralen där de skrevs ut och sändes iväg. Vi stod och slog i uppslagsverk, och ibland tog man nyckeln och sprang upp till arkivet och letade. Jag har i dag faktiskt svårt a! själv förstå hur det gick till, hur vi kunde jobba innan datorerna och inter-net fanns. Q

När vi förstå! allvaret och skickat ut den första flashen började vi genast ringa in mer personal så a! nyhetsmaskineriet kunde rulla igång.

BRITT'MARIE SEIBOLD, NATTREDAKTÖR PÅ TT, OM NATTEN DÅ ESTONIA SJÖNK.

TT sover aldrig !"#!: +$%',- ./,01$%!%: 20,+0'3 "$%+/,014"#$%&'(


Na"ski!et. TT är alltid öppet, det ser bland andra Bri!-Marie Seibold till. Hon har jobbat na! på nyhetsbyrån sedan 1985 och upplevt några av våra största nyhetshändelser genom tiderna.

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2


14 april klockan 23.40 krockar Titanic med ett isbergsom skrapar upp ett hål i skrovet på höger sida.Fartyget kan hålla sig !ytande med fyra skadadesektioner men hålet sträcker sig genom sex.


UtkikskorgTvå vakter ser isberget raktföröver cirka 500 meterbort. De larmar bryggan.Efter !era sekunderbörjar Titanic svängamen isberget stöteremot fartygetshögra sida.




Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass


Simbassäng

Hytter 3:e klass




Livbåtarna räcker inte för alla.Sammanlagt "nns 20 livbåtar med plats för 1 178 personer. De första båtarna lastas bara halvfulla.












Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass


Centerpropeller

22 ton



Matsal

2:a klass

Den 10 april 1912 lämnar lyxångaren Titanic Southampton för sin jungfruresa till New York. Ombord på fartyget "nns drygt 2 200 personer. Till bara hälften av dessa "nns det plats för i livbåtarna fyra dagar senare, då Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker på knappt tre timmar. Bara 712 överlever och den dramatiska förlisningen går till historien som en av de största marina katastroferna i fredstid.


45°



Undervattensrobot





1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande



Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2








Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass


Simbassäng

Hytter 3:e klass
















Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass


Centerpropeller

22 ton



Matsal

2:a klass



45°



Undervattensrobot





1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande



Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2


TT har mer än 90 års erfarenhet av berät-tande och nyhetsförmedling.

I höst fly!ar alla delar av vår nyhets- organisation in under samma tak.

Äntligen si!er bild och video bredvid text- och grafikproduktion.

Nu kan vi på allvar varje morgon se varandra i ögonen och ställa frågan: hur berä!ar vi den här nyheten bäst? Inte sällan kommer svaret a! bli "med riktigt bra nyhetsgrafik".

Vad är en nyhet?Klassiskt svar är en händelse, uppgi" eller hän-

delseutveckling som är oväntad och berör eller på-verkar många.

Populär pedagogik i nyhetsgrafikenNyhetsgrafiken fascinerar och inspirerar. Den förklarar komplicerade skeenden på e! enkelt och pedagogiskt sä!. Vem klarar av a! bläddra förbi e! sjunkande Titanic i genomskärning vid frukostbordet?!"#!: $%&'(): ##$%&'(%)* +,*-.)/0,1(

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2








Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass


Simbassäng

Hytter 3:e klass
















Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass


Centerpropeller

22 ton



Matsal

2:a klass



45°



Undervattensrobot





1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande



Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2








Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass


Simbassäng

Hytter 3:e klass
















Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass


Centerpropeller

22 ton



Matsal

2:a klass



45°



Undervattensrobot





1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande



Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2


Hur berä!as en nyhet bäst?I text, grafik och bilder. I digitala medier som

video, ljud och rörlig grafik. Gärna med länkar till tidigare texter och fördjupande material.

Läsaren blir allt mer avancerad och påläst. Jour-nalistiken möter nya utmaningar och kraven skärps på berä!artekniken, på tydlighet och pedagogik.

Ti!a på Nobelprisgrafiken ovan. Den ger läsaren en helhetsbild av de prisade upptäckter som i dag har en avgörande betydelse i vardagen för männis-kor världen över.

Går det a! presentera den nyheten utan rena traditionella berä!artekniker som text och bild? Det finns absolut de som skulle svara ja på den frå-

gan. I grafiken finns allt man behöver veta, tydligt förpackat och lä! a! ta till sig. Snabbläst och över-skådligt. Kanske gör den läsaren till den som vet mest vid fikabordet på jobbet den morgonen.

Vad avgör vilken form av nyhetsförmedling som är e)ektivast? Sammanhang , tyngd och nyhetens vikt.

Men också tajming och känsla för vad som verk-ligen är det nyhetskonsumenten vill veta mera om.

Vårt uppdrag är a! ge landets alla redaktioner innehåll som ger överblick av nyhetsläget, analys och riktigt bra historier. Och, förstås, ha riktigt bra tajming! Q

SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TTKÄLLA: Nobelprize.org, NE, Socialstyrelsen

10.Plast

(Ziegler, Natta)Kemipriset

1963

9.Fiberoptisk

kommunikation (Kao), Fysikpriset

2009

8.CCD-sensorn

(Boyle och Smith) Fysikpriset

2009

I och med upp!nningen

av den integrerade kretsen ryms en hel

dators kapacitet påett litet chip.

7. Integrerad

krets (Kilby) Fysikpriset

2000

CCD-sensorn i digital-kameran motsvarar den

traditionella kamerans !lm.

Plastrevolutionen har lett till mängder av nya produkter tack

vare det nyamaterialets

!exibilitet.

Plastmugg

Fiberoptik Dataöver-föring som leds av ljus genom mycket rentglas eller plast. Kan användas som bredband.

Bredbandskabel

GMR gör det möjligt att läsa data från kompakta

hårddiskar som MP3-spelaren.

1

Ingen karies upptäcktes!röntgades hans tänder. i dag och vid rutinundersökningenMorfar Sune var hos tandläkaren

Fysikpriset 1901

(Röntgen)Röntgenstrålning

som hjälp-medel.

exempelvis IVF

lyckas inte på naturlig väg. Idag !nns

av alla par som försöker ska"a barn

Vilgot är provrörsbarn. Mer än 10 procent

Medicinpriset 2010

(Edwards)

Provrörsbefruktning (IVF)

lungin!ammation och TBC.

dras med åkommor som kolera,antibiotika. Tack vare den slipper vi

Anton har öronin!ammation och äter

Medicinpriset 1945

(Fleming, Chain och Florey)

Upptäckten av antibiotika

operera ögonfel.

områden, exempelvis för att

idag inom många olika

det i vardagen. Laser används

Emma ser dåligt vilket kan ställa till

Fysikpriset 1964

(Townes, Basov och Prokhorov)

Maser-laser

att känna till

det.

lika många till tros ha sjukdomen utan

Cirka 350 000 svenskar har diabetes och

insulin kan hon reglera sitt blodsocker.

Mormor Gertrud har diabetes men med

M

edicinpriset 1923

(Bantin

g och McCloud)

Upptäckten av insulin

i Mila

s Mp3

-spela

re.

ofta e

tt no

belpr

is. Exe

mpelvi

s

till pr

ylarna

s utve

ckling

!nns

pryla

r i sin

varda

g. I b

akgru

nden

Mila

omge

s av "

era te

knisk

a

F

ysik

prise

t 200

7

(Fer

t och

Grü

nber

g)

Gia

nt m

agne

tore

sista

nce (

GMR)

Insulinspruta

2

63

4

5

Populär pedagogik i nyhetsgrafiken

I grafiken finns allt man behöver veta, tydligt förpackat och lä! a! ta till sig. Kanske gör den läsaren till den som vet mest vid fikabordet på jobbet. KERSTIN PILHAGE, AFFÄRSOMRÅDESCHEF, TT

Fotnot: Kerstin Pilhage blir från och med september utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

18 retriever

Vi möter Retrievers vd Robert Söder-ling och marknadschefen Therése Ols-son en solig förmiddag på Stockholms- kontoret och här råder ett slags kon-

stant nybyggaranda. Efter ännu ett starkt år har Retriever under 2011 gått från 69 till cirka 110 an-ställda och det är ett ökat behov av medieanalys från kunderna som ligger bakom den största delen av tillväxten. Det räcker inte att berätta att kunder-na omnämns – och hur de omnämns – i traditionella och sociala medier. Nu vill de veta vad det innebär.

– Det fanns ett behov av att få våra resultat analys erade kvalitativt. Från början fick man en presentation av de artiklar man blivit omskriven i men inte någon analys av vad det innebär. Vi drog igång medieanalysdelen för knappt tre år sedan

och nu är det nästan 30 personer som jobbar med det, säger Robert Söderling, vd, Retriever Sverige.

Att vara bra på att hitta och indexera medieinne-håll är numera bara början på Retrievers erbjudan-de. Genom smarta verktyg kommer kunderna långt, men de anpassade tjänsterna där till exempel en konsult med statsvetarkompetens förklarar utveck-lingen och konsekvenserna av medierapporteringen blir allt viktigare för de företag som vill ha kontroll på mediebilden.

– Innan erbjöd vi bara ett verktyg, nu har vi byggt på verktyget med skräddade tjänster. Vi har presenterat en människa till datan som förklarar mer, säger Theré-se Olsson, marknadschef på Retriever Sverige.

Att som företag eller organisation arbeta aktivt med mediebevakning har i dag blivit en självklarhet

I en tid när det vimlar av företag som erbjuder automatiserade tjänster för att bevaka nätet breddar Retriever erbjudandet. Genom satsningar på medieanalys och digitalisering av tryckta och etersända medier har företaget gått från att ha varit en webborienterad mindre bevakningstjänst till en ledande aktör inom mediebevakning i Norden.text: fredrik wass • grafik: tt/svenska grafikbyrån foto sverige: janerik henriksson/scanpix • foto norge: annar bjørgli/bjørgli & bergersen

”Vi var digitala från start”

18 retriever

”Vi var digitala från start”

Retriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företags-information. Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och offentlig förvaltning och ägs av TT och norska NTB.

Omsättning: 186 mkrAntal anställda (snitt 2011): 84tillväxt: 23,2 %Nyutveckling: • App för bevakning (Iphone och Android). • Kundanalys – Retriever Business.• Bevakning av forum i Pulse.• Funktionalitet för suggest-search i arkivet. Urval av nya kunder: Hjärt- Lungfonden, Apoteket, Eniro, Malmö Stad, Kanal 5 (SBS), Lindex, Sweco, Nordic Capital, LKAB, Nasdaq OMX, JKL, Nordea, Utenriks-departementet, Moelven, Kystverket.Nya investeringar: Speech2Text, system för att översätta tal på tv/radio till text.

retriever 19

2011 i korthet

och det är något som gänget på Retriever märker ute hos företag och organisationer. Mediebilden har bli-vit en ledningsfråga.

– Vissa av våra kunder bekräftar att det arbete vi gör levereras till högsta nivå. Det kan till exempel vara så att personalen har en bild av att företaget ofta porträtteras negativt i medierna, och det vi gör är att bekräfta eller dementera att det faktiskt är så. Det vet jag flera kunder som arbetar med löpande, att förmedla den faktiska mediebilden vidare internt i organisationen. Det tror jag inte man gjort i samma utsträckning tidigare, säger Therése Olsson.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom Retrievers tillväxt?

Att i princip fördubbla personalstyrkan på bara ett år och samtidigt hinna med alla de förändring-ar det innebär att växa från att vara en mindre spe-lare till en större är en utmaning. Samtidigt blir det tydligt att Retriever valt en framgångsrik väg mot framtidens mediebevakning.

– Det är fint att vara säljare i Retriever. Här sö-ker sig folk från andra avdelningar till sälj. Men sedan handlar det såklart om vilka produkter och tjänster vi tagit fram. En bidragande orsak till att vi varit lyckosamma är att vi är extremt kund- och marknadsfokuserade. Den utveckling vi haft av både den tekniska tjänsten och kringprodukterna är genererad utifrån våra kunder och vår försälj-ningspersonal. Vi har en daglig dialog med mark-naden. Allt som vi snappar upp förmedlas vidare och sedan görs det naturligtvis en prioritering, säger Robert Söderling.

Therése Olsson pekar också på Retrievers bak-grund, sprungen ur den digitala bevakningen.

– Det digitala tänket har varit avgörande. Vi var digitala från start, det är en framgångsfaktor. Vi har kunnat arbeta på ett och samma sätt i grunden och inte behövt göra några stora omställningar när kunderna började förvänta sig att få den tryck-ta artikeln levererad digitalt. Vi har redan haft ett starkt verktyg och en grund att stå på medan andra i det läget kämpat med haltande teknik.

En annan faktor som påverkat utvecklingen är servicenivån tror Therése Olsson. Retriever har en hög återteckningsgrad, det vill säga att befintliga kunder fortsätter att använda tjänsterna. Det hand-lar mycket om kundservice och att anpassa sig till

20 retriever

Pulse är en tjänst för att bevaka vad som skrivs i sociala medier om ett företag, en organisation eller ett ämne. Via tjänstens gränssnitt kan kunderna både bevaka olika sociala medier men också i flera fall sköta själva dialogen med målgruppen. Det går också att jämföra genomslaget för en nyhet i traditionella respektive sociala medier tack vare kopplingen till Retrievers övriga bevakningstjänster.

Retriever Pulse

Genomsöks

dygnet runt,

varje minut.

Webbmaterial på e� tre�iotal språk strömmar

in till Retriever via olika utländska partner.

De flesta tidningarna lägger upp si�

material som pdf-filer på Retrievers

servrar e�er a� det gå� till tryckerierna.

Retriever bevakar

svenska radio- och

tv-sändningar och lägger

löpande in nyheter som

länkade notiser i si�

system.

Sökprofil matchar a

rtik

el

4. Leverans

5. ArkiveringAlla artiklar skickas vidare till Retrievers nyhetsarkiv, en sökbar databas som i dag samlar över 200 miljoner artiklar.

När en artikel har fångats upp av en sökprofil blir den

synlig i kundens portal hos Retriever.

De flesta kunder tar även del av sin mediebevakning via e-post eller sms. Många väljer också a� publicera nyhetsflöden på sina intranät eller sin hemsida eller a� ta del av senaste ny� via Retrievers app.

2. Kontroll och anpassning

3. Fördelningoch matchningArtiklarna filtreras igenom en matchningsmodul där alla kunders sökprofiler ligger. Sökprofilerna fångar upp de artiklar som är intressanta för respektive kund. Artiklarna får e� beräknat annonsvärde och de artiklar som finns med i flera källor läggs samman i e� likhetsfilter.

En a

v 60

000

bev

akningsprofiler för kunder

Dagligen cirka 800 000 artiklar

1. Insamling

Retrievers källavdelning kontrollerar de olika inflödena och alla artiklar som kommer in anpassas till Retrievers system.

Tryckt press

Webbm

aterial och sociala medier

Utländska medier

Radio/tv

Pdf-

filer

sänds till partner i Indien för indexering.

20 retriever

retriever 21

Tjänsterna– Vad är företagets synlighet i media värd i kronor och ören?– Hur bred spridning fick det senaste pressmeddelandet?– Hur många människor läste artikeln och var i landet befinner de sig?– Vilka av företagets verksamhetsområden ger bäst publicitet? Det här är några av de frågor som Retrievers verktyg och konsulter hjälper kundföretagen att svara på. Det sker både genom automatiserade tjänster och konsulternas egna analysarbeten. Genom Retrievers tjänster Mediearkivet och Atekst går det att söka på artiklar bakåt i tiden. Mediearkivet och Atekst är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress.

Om relationen med NorgeRetriever är ett norsksvenskt företag med kontor i Stockholm och Oslo.

– Vi har en organisation och vi jobbar som ett företag. Det hade inte varit någon större skillnad om vi haft två Sverigekontor än ett i Sverige och ett i Norge. Det finns bara ett företag och där är TT majoritetsägare. För oss är det lika viktigt med båda marknaderna. I Norge ser det annorlunda ut på konkurrenssidan. Där finns det tre medieägda aktörer, men efterfrågan från kunderna är ungefär densamma som i Sverige. I många andra länder har man inte kommit lika långt inom digitala lösningar. I Finland jobbar man som man gjorde i Sverige för tio år sedan. Danmark däremot ligger ungefär som Sverige och Norge, säger Robert Söderling, Retriever Sveriges vd.

Genomsöks

dygnet runt,

varje minut.

Webbmaterial på e� tre�iotal språk strömmar

in till Retriever via olika utländska partner.

De flesta tidningarna lägger upp si�

material som pdf-filer på Retrievers

servrar e�er a� det gå� till tryckerierna.

Retriever bevakar

svenska radio- och

tv-sändningar och lägger

löpande in nyheter som

länkade notiser i si�

system.

Sökprofil matchar a

rtik

el

4. Leverans

5. ArkiveringAlla artiklar skickas vidare till Retrievers nyhetsarkiv, en sökbar databas som i dag samlar över 200 miljoner artiklar.

När en artikel har fångats upp av en sökprofil blir den

synlig i kundens portal hos Retriever.

De flesta kunder tar även del av sin mediebevakning via e-post eller sms. Många väljer också a� publicera nyhetsflöden på sina intranät eller sin hemsida eller a� ta del av senaste ny� via Retrievers app.

2. Kontroll och anpassning

3. Fördelningoch matchningArtiklarna filtreras igenom en matchningsmodul där alla kunders sökprofiler ligger. Sökprofilerna fångar upp de artiklar som är intressanta för respektive kund. Artiklarna får e� beräknat annonsvärde och de artiklar som finns med i flera källor läggs samman i e� likhetsfilter.

En a

v 60

000

bev

akningsprofiler för kunder

Dagligen cirka 800 000 artiklar

1. Insamling

Retrievers källavdelning kontrollerar de olika inflödena och alla artiklar som kommer in anpassas till Retrievers system.

Tryckt press

Webbm

aterial och sociala medier

Utländska medier

Radio/tv

Pdf-

filer

sänds till partner i Indien för indexering.

Visste du detta om Retriever?

Framgångssaga.Vd Robert Söderling ser tillbaka på ännu ett framgångsrikt år med över 20 procents tillväxt.

retriever 21

de behov som företagen uttrycker. Även på teknik-sidan gäller det att förstå att den tjänst man utveck-lar i slutändan ska användas av en kund. Något som låter självklart men inte alltid är det hos alla företag.

Både servicetänkande och ett ständigt väx-ande företag kräver en stark kultur, frågan är hur det går att behålla samma känsla internt när organisationen växer från 30 till 110 personer, som den gjort under de sex år som Robert Söderling varit vd.

– För några år sedan kände nästan alla varan-dra på företaget, kulturen byggdes naturligt ge-nom den dagliga dialogen. När antalet medarbe-tare ökar så räcker det inte längre till. Det är en process som vi är mitt inne i där det hela tiden handlar om att prata om vad vi vill att Retriever

står för och vad det innebär för mig i mitt dag-liga arbete. “Om det är de här värderingarna vi står för, hur påverkar det dig och det du gör varje dag?” Där är hela personalen med i diskussionen och formar värderingarna från bara ord till nå-got konkret. Vi har låg personalomsättning och vi har många som varit med länge och drivit Retriever, säger han.

Therése Olsson pekar på hur även självbilden ibland kan behöva justeras.

– Interninformation är något som alla företag brottas med, men man märker att vi tar många saker för givna. Det går inte att mejla 100 perso-ner och jag tror att vi ibland inte själva förstår hur stora vi blivit. I andan så är vi små fortfarande, säger hon.

22 retriever

Arabiska våren

Breivik/Utøya

Tsunamin i Japan

Saabkrisen

Eurokrisen

Usama bin Ladins död

Krisen i äldrevården

Gaddafis död

Nobelpriset till Tranströmer

Skandalerna kring kungen

Juholtkrisen

Steve Jobs död

Zlatans självbiografi

Victoria gravid

59 78930 41230 140

20 70515 233

12 02511 908

4 6864 4134 3484 010

2 0731 8041 668

KÄLLA: Retriever, You Gov SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

26Breivik/Utøya

10

7642

18 Annat

21 Vet ej

Arabiska våren

Tsunamin i Japan

Eurokrisen

Juholtkrisen

Saabkrisen

1 Usama bin Ladins död1 Krisen i äldrevården1 Svälten på Afrikas horn

1 Skandalerna kring kungen

1 Nobelpris till Tranströmer

1 Victoria gravid

1 Inget svarOm du tänker tillbaka på 2011 och årets nyheter: Vilken nyhet har gjort starkast intryck på dig?*

Nyheter som få� störst genomslag i medierna under 2011Svenska tryckta medier, webbsajter och nyhetssändningar i radio/tv. Mätperiod: 1/1–19/12 2011.

*Drygt tusen svenskar mellan 18–74 år har få� svara på frågan.

Årets nyheter

Antal artiklar/inslag

I procent

Det räcker inte längre att berätta när kunderna omnämns i traditionella och sociala medier. Nu vill de veta vad det innebär.

rOBert SÖDerLiNG, vD, retriever

Årets nyheter 2011. På uppdrag av TT tog Retriever fram statistik som visade vilka nyheter som fick största genomslag under fjolåret. Ett uppskattat inslag i nyhetsbyråns utbud.

retriever 23

24 retriever

Den digitala världen skapar nya utmaningar när det handlar om att leverera mediebevaknings-tjänsterna snabbt. Samtidigt öppnar det upp för möjligheten till en mycket mer raffinerad bevak-ning än tidigare. Det kanske framför allt märks inom sociala medier där olika typer av analys av människors åsikter om ett företag blivit möjliga på ett helt annat sätt än tidigare.

Att bevaka sociala medier kräver dessutom tek-nik för att processa enorma mängder data på ett vettigt sätt, till skillnad mot traditionella medier som dels är färre till antalet men också skiljer sig när det gäller till exempel betydelsen av ett om-nämnande.

Att bara bli omnämnd i ett traditionellt medium är ofta intressant att hålla koll på som företag, medan en statusuppdatering på Twitter eller Fa-cebook där någon nämner företagsnamnet kanske inte alltid är lika relevant i varje enskilt fall.

– I sociala medier är det den stora bilden som är viktigast. Det är få som har tid att sitta och titta på alla inlägg. Det är flödena och trenderna som är mest intressanta och det är ett lite annorlunda angrepps-sätt, säger Therése Olsson.

Robert Söderling fortsätter:– I dag är analyssidan till stor del fokuserad på

den traditionella pressen men en jättestor del av framtidstillväxten ligger inom analys av sociala medier. Där har vi nästan bara börjat. Den biten är enorm, men det gäller att parallellt ha fokus på de verktyg vi har och hastigheten på dem. Vi har en separat tjänst som heter Pulse som är ett bevak-ningsverktyg för sociala medier. Den är jättebra, men det finns väldigt mycket som fortfarande är ogjort. I tillägg till den så kommer analysbiten in.

– Det finns många förutom Retriever som leve-rerar diagram och statistik på socialt genomslag. Det vi arbetar med nu är att få vår tjänst bättre än konkurrenternas. Pulse ska hålla samma höga nivå som de övriga tjänster vi erbjuder, inget annat är gott nog, säger Therése Olsson. n

retriever 25

När jag började på Retriever för sex år sedan var vi femton per-soner på det svenska kontoret. Vi hade en skrivare, två toalet-

ter, ett litet pentry och ett mötesrum. Nu sex år senare är vi 48 personer, vi har fyra skri-vare, sju toaletter, en matsal och sju mötes-rum. Snart har vi också ett sånt där kylskåp med färdigmat.

Det kallas en hockey stick, när omsättningen för ett företag stigit så kraftigt på kort tid att utvecklingskurvan mest liknar formen på en hockeyklubba. Så ser vår kurva ut. Det går bra nu. Vi har vassa tjänster, rent förträffliga faktiskt. Men om man ska borra ner sig i våra framgångsfaktorer så finns det något annat, något som inte går att mäta i siffror, som jag tror varit och är minst lika viktigt. Jag tänker på det som inte syns när man besöker ett företag men som liksom känns så fort man kommer lite närmare. Det kan vara ett proffsigt bemötande, ett gott skratt eller kanske bara en känsla av hemtrevnad som man inte riktigt kan ta på. Allt det som summeras ihop till ett företags anda och i slutändan dess värderingar. På Retrie-ver är den företagsandan, och så klart de människor som är med och skapar den, det största skälet till att jag nu sex år senare sitter här och skriver de här raderna.

Vi har precis påbörjat ett långsiktigt arbete för att säkra att det där så framgångsrika kittet finns kvar hos Retriever, oavsett hur stora vi blir. En värderingsprocess där vi ska bena ut vad vi är och vill vara, vart vi ska och hur vi ska ta oss dit. Tillsammans. Vi har precis satt våra tre värdeord; engagerade, pålitliga och nytänkande. Nästa steg är att fylla dem med innehåll, med vad det innebär att till exempel vara engagerad på Retriever. Det är svettigt stundtals kan jag erkän-na. Jag har fått bita mig i tungan både en och två gånger under vissa gruppövningar. För att inte ropa ut svaren till alla. Jag sitter ju inne med dem. Jag har arbetat här i sex år, jag vet vilka spelregler som gäller, vad vi tycker är viktigast. Väl?

Det är här det blir så spännande att arbeta med värderingar i ett före-tag. På den resan vänds allt ut och in, gammal är inte äldst och ensam är inte stark. Det är vi som företag, tillsammans, som vet bäst. För liten har blivit väldigt stor. Få har blivit många och med förändringar växer man.

våra tre värdeord: Engagerade. Pålitliga. Nytänkande.vår vision: Retriever ska vara det naturliga valet för verksamheter som önskar relevant information, bättre beslutsunderlag och djupare insikt. vår affärsidé: Retriever ska bearbeta och tillhandahålla relevant information så kunden tryggt kan fatta riktiga beslut.Vi ska ligga steget före och vara en prioriterad partner för verksamheter i Norden och Europa.

Vi gör det med engagerade medarbetare, den bästa servicen, de säkraste leveranserna och en modern digital tjänst.

Liten har blivit väldigt stor

Engagerade, pålitliga, nytänkande

text: therése olsson, marknadschef, retriever sverige

26 uppdragsmedia

En kundtidning, bloggsatsning eller kanske en långsiktig satsning på sociala medier. På Uppdragsmedia

är mål och strategi primärt. Plattformen sekundär.text: david stark, chefredaktör • foto: jonas larsson/uppdragsmedia

Det som en gång hette kundtidnings-förlag kallas i dag allt oftare för con-tent agency. Det är inga konstigheter. Kundtidningsförlag av i dag har inte

råd att bara erbjuda en plattform. Det finns inget längre som säger att just kundtidningen är den rät-ta kanalen för ett företags kommunikation.

Vårt motto sedan starten för lite drygt två år se-dan har hela tiden varit att mål och målgrupp har fått styra strategi och i sin tur val av plattform. Därför jobbar vi i dag också med en rad olika platt-formar, från tidning till webbkommunikation i sociala medier.

Vi kallar oss fortfarande för en redaktionell kom-munikationsbyrå. Vi skulle lika gärna kunna säga content agency. Sak samma.

2011 var året då Uppdragsmedia växlade upp. Vi byggde på med redaktionell kompetens, vässade vårt utbud mot marknaden och under hösten tog vår säljavdelning form.

Vi har fortfarande flera redaktionella kunder. Under våren har vi exempelvis startat två nya tematidningar – Hälsa & Skönhet samt Hem – för svensk

morgonpress. Vi producerar om-tyckta Resor tillsammans med Mediekompaniet. För Dagens Sam-hälle är vi huvudleverantör av bilagor.

På företagssidan har vi också vuxit. Under 2011 vann vi upphandlingar initierade av bland andra Trä & Möbelföretagen och Carls-berg Sverige.

Vi bygger fler och fler webbplatser. I exempelvis Trä & Möbelföretagens fall handlar det om att tillgängliggöra innehållet i deras medlemstidning i ytterligare kanaler, att göra det sök- och delnings-bart.

Ett större sajtbygge vi nyligen avslutat var för branschtidningen Fastighetsnytt. Förutom ren tek-nisk utvecklingskompetens bidrog vi med redak-tionell webbstrategi.

Wordpress är och har varit vårt förstaval, ett CMS som används av allt fler och som vi tror starkt på.

Vi kan förstås inte prata om det gångna året utan att nämna TopGear Sverige. I oktober lanse-rade vi – på uppdrag av Medströms förlag och PMG Nordic – det svenska magasinet, baserat på det omåttligt populära BBC-programmet. TopGear är en betydande anledning till att det redan nu börjar bli trångt i våra lokaler på Barnhusgatan i centrala Stockholm. n

Uppdragsmedia är en kommunikationsbyrå specialiserad på redaktionella produkter och tjänster. Uppdragsmedia arbetar på uppdrag av mediehus, företag och organisationer. www.uppdragsmedia.se

Omsättning: 8,0 mkrantal anställda (snitt 2011): 7Tillväxt: 222 %Nya kunder: Carlsberg Sverige, Trä & Möbelföretagen, Fastighetsnytt, Swedish Standard Institute, Unibet, Brandspot, Palatset, Mediekompaniet, TopGear SverigeNya investeringar: Startade i slutet av 2011 en avdelning för annons-försäljning. Den består i dag av tre personer.

2011 i korthet

Innehållsakrobater med

formkänsla

TT-gruppens webbkommunikationPrisbelönt på Guldblads-galan. Omfattar allt från sociala medier och nyhetsbrevet Publish till vår koncernsajt.

Fastighetsnytt.seNy sajt på Wordpress CMS åt ledande bransch-tidning.

Uppdrag

uppdragsmedia 27

Trä & möbelforumMedlemstidning som utkommer sex gånger per år. Uppdrags media står för innehåll och form.

Topgear sverigeMotor- och livsstils-magasin som utkommer varje månad. Baserat på BBC:s populära tv-program.

Hälsa & skönhetNy tematidning för svensk morgonpress.

Formkoll. Genomgång av årsberättelsen på Uppdragsmedia. Från vänster: Kristin Groth, Jonas Larsson, Fredrik Lyreskog och Jennie Larsson.

Uppdrag

28 Scanpix

Produktutveckling står alltid i fokus för att fortsätta stärka Scanpix ledande ställning på den nordiska marknaden.

Receptet – en ständig vilja att utveck-las och ett öra mot rälsen.

Att lyssna på marknaden, att utvecklas i samråd med kunder och samarbetspartner är förstås lika avgörande som kreativitet och enträgen vilja.

Utvecklingen av videoutbudet är ett bra exempel. Vi har fokuserat hårt på att få in videoerbjudandet i vår affärsmodell och det har nu gett resultat.

Nyhetsvideo tog fart under 2011. Teamet har arbe-

tat upp ett synnerligen effektivt flöde med en kom-bination av egenproducerade och redigerade inslag från utländska leverantörer. Det stora nyhetsåret, med händelser som den arabiska våren och tsuna-min i Japan, bidrog även till att Scanpix slog igenom som en stabil leverantör av livesändningar.

Nästa steg inom video är redan taget. Under året slöts avtal med flera nya kunder utanför traditio-nella nyhetsmedier.

Produktportföljen breddades och stärktes under 2011. Scanpix kan nu tillsammans med Blom Swe-den AB erbjuda flygfoton från hela Europa. Tjäns-ten har varit efterfrågad av nyhetsmedier och bild-byrån har utvecklat ett webbgränssnitt som enkelt möjliggör nedladdning av specifika och spektaku-lära vyer från ovan. Våra nyhetskunder kan nu en-kelt söka upp byggnader, adresser och vägar för att bildsätta specifika geografiska händelser.

Under fjolåret lanserades även Scanpix press-releasearkiv. Här finns bilder och video från pr- intensiva företag som nu får en möjlighet att ta

Störst – men långt ifrån mättNya starka produkter etablerade

Scanpix som Nordens ledande bildbyrå. Nu är det fortsatt utveckling som gäller –

tillsammans med TT. Med integrationen öppnas nya, spännande möjligheter.

text: lina hedenström, marknadschef • foto: scanpix

Foto

: Joe

l Mar

klun

d/B

ildby

rån

Scanpix 29

Scanpix är Nordens ledande bildbyrå med cirka 45 miljoner bilder i arkivet. Vår uppgift är att förstärka våra kunders kommunikation med det bästa visuella material som går att få tag på. Vi producerar, distribuerar och säljer såväl stillbild som rörlig bild, nyhetsbild och illustrationsbild. www.scanpix.se

2011 i korthet

plats i det attraktiva arkivet, något som exempel-vis Volvo dragit nytta av.

Pressreleasearkivet ligger separerat från den öv-riga databasen men är lättillgängligt för besökarna på kundwebben. Nyhetsredaktioner kan ladda hem bilder och video kostnadsfritt. Vi har hittills sett en bra nedladdningsfrekvens från arkivet bland våra nyhetskunder. Förutom egen försäljning direkt till större företag samarbetar Scanpix här med press-releaseaktörerna Cision och Mynewsdesk.

Export står i dag för en viktig del av Scanpix in-täkter, en växande affär och ett tydligt kvitto på vår höga kvalitet. Den egna nyhetsproduktionen representerar nu även den skandinaviska bevak-ningen som jättarna Reuters och AP förmedlar. En enorm framgång för vårt fotografteam och ett be-vis på hur starkt vårt nordiska nätverk är.

Som ledande bildbyrå i Norden sker det varje dag olovliga publiceringar av våra bilder. Scanpix har drivit en rad aktiviteter för att utbilda och informe-ra om rätt och fel. Vad man inte får göra är precis

vad Google gör – olovligen publicera Scanpix bilder i sin nyhetstjänst. Efter tålmodiga förhandlingar gick det inte längre och en stämningsansökan på cirka fem miljoner kronor har lämnats in till Stock-holms tingsrätt. Något som rönt stort internatio-nellt intresse och många fotografers sympati.

Förhoppningar finns om ett riktigt bra 2012. Med en ny kunglig familjemedlem, OS i London och nya sätt för kunder att köpa bild kommer det bli ett in-tensivt år. Internt är förväntningarna höga. Vi ska-par nu ett nytt, framtidens, mediehus tillsammans med TT, TT Spektra och TT Monitor.

Den påbörjade integrationen med TT gagnar inte bara nyhetsarbetet. Den öppnar också dörren för nya produkter och tjänster på nya marknader. Scanpix erfarenheter från de fem senaste årens marknadsbearbetning av kundsegment utanför dagspress kan bli mycket värdefulla i detta arbete. Örat mot rälsen kommer ligga kvar. n

Störst – men långt ifrån mätt Scanpix stora fotopris fyller 10 år.Lennart nilsson fyller 90 år och kommer hyllas världen över. Scanpix är återförsäljare av Lennart Nilssons hela arkiv.Två stora utställningar är planerade:OS 1912 – Konserthuset, Stockholm. Bilder från OS i Stockholm 1912 hänger på konserthuset från den 29 juni.Olympics – Fotografiska, Stockholm. OS genom tiderna – ikonbilder och bilder som aldrig tidigare har publicerats. Från den 7 juni.

händelser 2012

Viktiga

Omsättning: 111 mkrantal anställda (snitt 2011): 52Tillväxt +/– 0 %nya produkter: Klipp kortet: Paketering där kunderna binder sig till olika volymer av bilder. Scanpix.com: Export blir allt viktigare. Scanpix har utvecklat onlinetjänsten, förenklat inlogg ning, sök och nedladdning. Studiobilder: Nytt avtal med August Images och Art Partner.Flygfoto & pressrelease-arkiv: Se artikeln.

Nyhetsjakt.Scanpix har stärkt sin position som ledande på nyhetsbilder.

På uppdrag.Scanpix-fotografen Jessica Gow, på utlandsuppdrag. Bilden är en av flera av bakom kulisserna-karaktär på Scanpix fotografblogg.

Foto

: And

ers

Wik

lund

/Sca

npix

Foto

: Ada

m Ih

se/S

canp

ixFo

to: B

jörn

Lar

sson

Ros

vall/

Scan

pix

Fotnot: Lina Hedenström tillträder som TT-Gruppens marknadschef under september månad.

30 tt Monitor

TT Monitors huvuduppgift är att erbjuda nyhetsbyråns tjänster till företag, myndigheter och organisationer. Minst lika viktigt är att vårda och uppdatera det välanvända och närmast klassiska TT-språket.text: david stark • foto: henrik montgomery/scanpix

Stora planer för TT-språket

Det började redan på 1940-talet som TT:s rekommendationer om nyhetssprå-ket, en guide till landets redaktioner. I dag är TT-språket större än någonsin,

med användare på allt från medieföretag till skolor.Då som nu är det en särskild grupp bland TT:s

journalister som står bakom språkråden. Sedan mit-ten av 1990-talet tar TT råd av språkvårdare från Språkrådet och de stora redaktionerna i det som kallas Mediespråksgruppen innan viktiga språk-beslut tas.

– De flesta som arbetar med kommunikation av något slag kommer någon gång i kontakt med TT-språket. Det är ett extra skyltfönster för oss. Många letar upp TT-språket på nätet och sedan tittar de vidare och hittar våra tjänster, säger Ulf Karlsson, affärsområdeschef på TT Monitor.

TT-språket har under flera år varit den mest be-sökta sidan på nyhetsbyråns hemsida. I dag finns språkrekommendationerna förstås även på TT Mo-nitors nylanserade sajt.

– Tillsammans med TT Spektra gjorde vi också en tryckt version till bokmässan i Göteborg i hös-tas. Den gick åt direkt.

– TT-språket har hög prioritet hos oss på TT, säger affärsutvecklaren Fredrik Billinger. Sedan årsskiftet har vi en anställd som uteslutande arbetar med att uppdatera TT-språket. Det tillkommer nya ämnes- och geografiska områden konstant. Just nu blickar vi exempelvis framåt inför fotbolls-EM i Ukraina. Hur transkriberas länder och städer och så vidare.

Språkfrågor är stort i Sverige. TT:s språkdagar gjorde comeback i höstas och lockade många ny-fikna deltagare. När @TTspraket dök upp på Twit-ter i början av 2012 tillkom hundratals följeslagare på bara några timmar.

– Vi finns på Twitter för att kunna föra en mer direkt dialog med användarna och förhoppnings-vis också utveckla TT-språket. Det handlar också om att hjälpa folk att hitta i TT-språket, svara på frågor och berätta om utvecklingen, berättar Fred-rik Billinger.

Hur kan ni utveckla TT-språket, bortsett från det innehållsmässiga?

– Vi har ganska stora planer. TT-språket ska förstås finnas som en mobiltjänst bland annat. Vi tittar nu på möjligheten att bunta ihop det med våra tjänster TT i mobilen och TT-kalendern. n

TT-språket finns på Twitter för att kunna föra en mer direkt dialog med användarna och förhopp-ningsvis också utveckla tjänsten.

Fredrik billinger, aFFärsutvecklare, tt Monitor

Fjolårets nysatsning på strategisk kompetensutveckling tog fart direkt. Redan under första året arrangerades 40-talet kurser, berättar TT Kompetens Thorbjörn Lindskog.– Hela satsningen gick med vinst i fjol och vi har stora förhoppningar om att utöka verksamheten, säger Ulf Karlsson, affärsområdeschef på TT Monitor.Huvuddelen av utbildningarna som arrangerades under 2011 vände sig mot mediemarknaden. Den förväntade tillväxten finns dock utanför mediernas värld.– I dag har vi till exempel ledarskapsutbildningar för redak-tioner. Dem kan vi mycket väl forma även för andra typer av verksamheter.

TT KompetensUnder 2011 lanserades nya tjänsten TT i skolan, en nyhetstjänst för landets högstadie- och gymnasieskolor.– Det finns få alternativ där ungdomar får ta del av oberoende journalistik som är fri från reklambudskap. Och det är där TT kommer in i bilden, säger Sophia Nyberg på TT Monitor.I TT i skolan ingår nyhetsbyråns och TT Spektras senaste nyheter i kortform inom kategorierna inrikes, utrikes, ekonomi, sport och nöje, Scanpix bilder och SGB:s grafik. Tjänsten har också TT-Flash integrerad.– Tjänsten kostar ungefär lika mycket som en dagstidnings-prenumeration, med skillnaden att TT i skolan är tillgänglig för alla elever hela tiden.

TT i skolan

tt Monitor 31

TT Monitor säljer TT:s tjänster till företag, organisationer och myndigheter. www.ttmonitor.se www.ttkompetens.se

omsättning: 36 mkrantal anställda (snitt 2011): 6tillväxt: +/- 0nya produkter: TT i skolannya kunder: Bland annat nyhetsbyrån Bloomberg, bilföretaget Daimler (med bilmärkena Mercedes-Benz och Smart).nya samarbeten: PR Newswire distribuerar via TT:s pressmed-delandekanal.

*Inkluderar TT Kompetens

2011 i korthet*

Monitorer.Sophia Nyberg, TT-språkets Rolf Janelm och TT Monitors affärsområdeschef Ulf Karlsson.

32 tt spektra

2011 i korthet

TT Spektra är Sveriges största nischade nyhetsbyrå – byrån som förenar nytta och nöje. Vi erbjuder ett stort antal redak tionella tjänster för både tidningar och nya medier. www.ttspektra.se

omsättning: 84 mkrantal anställda (snitt 2011): 62tillväxt*: 6%nya kunder:Telia Danmark, Unibet, Miljömagasinet och nya svenska gratistidningar som Skövde Nyheter, Vänersborgaren, Örebroarn, VarbergsPosten, Halmstad7dagar, Vallentuna Nya och Täby Nya.nyutveckling:En total redesign av trav och sportspelsmaterialet.

In och utrikessidorna har fått ett nytt utseende och upplägg – hela uppslag där in och utrikesnyheter blandas på sidorna.

Under 2011 påbörjades en motsvarande total omgörning av börs och fondsidorna – ett arbete som avslutas under våren 2012.nya samarbeten:ATG: Treårigt samarbete kring både annonsering intill och redaktionell utveckling av trav materialet.Mediekompaniet: Ett samarbete inleddes kring annonsering på dagliga tv och radiosidor.

* Hela affärsområdet TT Spektra, där även Uppdragsmedia ingår, omsatte under 2011 92 mkr (93 mkr 2010).

Att en chef för ett ledande medieföretag sitter på sin post i två decennier hör inte till vanligheterna. Men Göran Westin har blivit TT Spektra trogen.

Hur kommer det sig att du stannat så länge?– Jag trivs helt enkelt väldigt bra, jag går med

lätta steg till jobbet och har kul här. Sedan har det nog att göra med min person. Jag tröttnar inte och vill göra klart det jag har påbörjat. Och det finns alltid mer att göra!

Så du blir kvar till pensionen?– Det avgör jag ju inte själv. Men jag har i alla fall

ingen längtan efter ett annat jobb, det har jag inte haft på 20 år.

TT Spektra strävar efter att ständigt utveckla de tjänster och produkter de levererar. Göran Westin är ofta direkt involverad.

–Det är det jag tycker är roligast, att forma en idé till verklighet. Där tror jag att jag är rätt bra, jag kan ta ner bollar och se till att de landar på rätt ställe.

Ett exempel på produktutveckling är den stora omgörning han och redaktionsledningen nyss avslutat av TT Spektras spelmaterial.

– Det kom in en ny aktör på marknaden som kanske inte tillförde så mycket produktmässigt, men de hade en ny affärsidé och våra spelsidor kändes ärligt talat trötta. Vi bestämde oss för att börja om från början och utveckla något helt nytt. Det tog nästan ett år innan vi var nöjda. Det blev väldigt bra och i dag står vi starkare än tidigare. Det är i de stunderna, när man efteråt får känna att arbetet gett resultat, som jag är som mest nöjd med det jag gör.

Vågar du sia om hur TT Spektra ser ut om tio år?– Det är jättesvårt att säga. Men om man vågar tro

att papperstidningen inte bara försvinner, så finns det mycket mer vi kan göra inom färdigpaketerade sidor. Vi levererar ju exempelvis featurematerial till i princip samtliga Sveriges tidningar i dag, men alla hanterar materialet själva. Det är inte rationellt, det tror jag alla håller med om. Och det gäller även nöjes och sportmaterialet, det går att utveckla.

– Sedan måste vi försöka hitta motsvarande position inom digitala medier som vi har inom print. Vi har försökt med en del olika projekt, men det har inte riktigt tagit fart. Ingen har lyckats knäcka den digitala nöten ännu. Men vi ska göra det. n

tt spektra 33

TT Spektra fyller 20 i år. Lika länge har Göran Westin varit vd. Men när företaget skulle startas var han motsträvig till att ta jobbet. När han till sist svarade ja fanns ett förbehåll.– Max ett år, sa jag. Så gick det med det!text: daniel åberg • foto: henrik montgomery/scanpix

Den motvillige tidsoptimisten

34 tt spektra

1994

1995

1996

1997

1998

19992000

2001

2002

2003

2004

20082009

2010 februari 1992 starten ”Vi började med i stort sett ingenting. Bara fyra personer, några begagnade datorer och en faxmaskin som vi lånat från Apressens konkursbo. Vi förstod att det skulle bli slitsamt, men ganska snabbt upptäckte jag också vilket kul och inspirerande jobb det var.”

november 1992 digitalt genombrott”Vi var först i branschen med att skicka texter, bilder och sidor digitalt via ISDN. Plötsligt var det möjligt att börja göra sidor till nästa dags tidning. Tvsidorna stod högst upp på tidningarnas önskelista.”

juni 1994 första sportbilagan”Inför fotbollsVM i USA 1994 bestämde vi oss för att på prov göra en bilaga. Gensvaret blev större än vi någonsin kunnat ana. Tidningen trycktes i över en miljon ex. Efter det har det blivit många fler sportbilagor. Flest titlar hade vi på sommarOS och fotbollsEM 2008, då gick båda bilagorna i 51 olika tidningar.”

november 1995 premiär för nyhetssidor”Några tidningar hade börjat signalera att de ville ha hjälp med att göra inrikes och utrikessidorna, men de flesta chefredaktörer var rätt skeptiska. Men hösten 95 var tiden mogen. Då hade vi fått ihop en kritisk massa av köpare. Några av dessa tidningar har varit med ända sedan starten. Ett kvitto på att vi gjort ett bra jobb.”

september 1999 tt tar över”TT bestämde sig för att köpa dåvarande Avisa av stidningarna för att bredda sitt erbjudande. Eftersom Avisas ägare strax innan köpt in sig i det nya TT var det en på många sätt naturlig affär. I och med förvärvet gick nyhetsbyråkriget in i en avgörande fas. Ett år senare kom beskedet att FLT lades ned.”

februari 2005 schlageryra”Melodifestivalen byggdes ut med deltävlingar och schlageryran bredde ut sig över Sverige. Vi hakade på och tog fram en bilaga, dessutom bevakade vi alla tävlingar med video för webben. Året efter började vi också erbjuda en färdig schlagersajt.”

september 2005 nya stora uppdrag ”Aftonbladet tog kontakt och ville ha hjälp med tvtidningen. I början gjorde vi bara några sidor, men uppdraget växte snart till att omfatta hela tidningen. Sedan några år tillbaka gör vi dessutom också Expressens veckobilaga och TV14.”

januari 2006 flyttar till glashuset”Genom flytten från Pressens Hus till Glashuset tog samarbetet med TT ordentligt fart. I den nya lokalen hamnade vi äntligen sida vid sida. Sedan dess har vi kunnat jobba ihop på ett helt annat sätt än tidigare. Det har nog varit bra för alla.”

maj 2006 premiär för bling!”9 maj var det premiär för vår kändissatsning Bling. Veckopress och kvällstidningar hade banat väg och nu var även morgontidningar intresserade av kändisar. I dag är kändisnyheterna en självklar del av vårt dagliga nöjesmaterial.”

januari 2007 affären med vlt”Vi gjorde upp med VLT om förvärv av Pressens Reportagebyrå efter att ha konkurrerat hårt i ungefär tio års tid. Hela processen kring affären gick väldigt smidigt. Vi fick både nya medarbetare och nya produkter att ta hand om. En väldigt rolig period.”

juni 2010 bröllopet”Bröllopet mellan Victoria och Daniel var ett stycke nutidshistoria. Vi bestämde oss snabbt för att satsa stort. Först en sajt, sedan ett "glossigt" magasin, som distribuerades av 35 tidningar. Magasinet var en komplicerad operation med tanke på alla editioner med lokala annonser och lokalt material, men allt fungerade perfekt.”

november 2011 spelsidorna ”Efter ett helt års intensivt arbete lanserade vi nya spelsidor med trav och sportspel. Det blev ett rejält lyft för verksamheten. De nya sidorna har fått mycket beröm av tidningarna och de tidningar som tidigare valt bort oss kom tillbaka som kunder. Den mest lyckade omgörning vi någonsin gjort.”

November 1992Digitalt genombrott

November 1995Premiär för nyhetssidor

Februari 2005Schlageryra

Januari 2007Affären med VLT

November 2011Spelsidorna

Februari 1992Bolaget grundas

Juni 1994Första sportbilagan

September 1999TT tar över

September 2005Nya stora uppdrag

Maj 2006Premiär för Bling!

Juni 2010Kronprinsessbröllopet

Januari 2006Flyttar till Glashuset

Viktiga milstolpar

TT Spektra 20 år

Tv-premiär.TT Spektras vd Göran Westin med den allra första tv-bilagan. I dag är tv-information TT Spektras största affärsområde.

medarbetare 35

Vem tar vad?

Flera affärsområden ger ett brett kompetensbehov. Från reportrar via medieanalytiker till affärsutvecklare.

Möt några av TT-Gruppens alla medarbetare.Och sakerna som följer dem i vardagen.

text: daniel åberg och fredrik wass • foto janerik henriksson/scanpix

Brinner för socialreportage Som videoreporter arbetar angelica Karlsson ibland själv som enmansteam och ibland tillsam-mans med en reporter från tt eller tt Spektra.

Du måste ha ett rätt varierat arbete?– Absolut. Det händer att man är i riksdagen för att träffa Fredrik Reinfeldt på dagen och på kvällen beva-kar genrepet i Melodifestivalen. Vi redigerar även ihop inslag vi får från frilansare och internationella byråer.Vilka ämnen gillar du bäst att jobba med? – Det är variationen som är rolig, men jag brinner särskilt mycket för socialreportage. Och det kungliga, haha! När prinsessan Estelle fötts tjatade jag mig till att få bevaka konseljen på Slottet i finklänning. Sedan fick jag rycka ut på en olycka, då passade kläderna mindre bra.

Har du några särskilda minnen från 2011?– Utøya var fruktansvärt att jobba med. Jag ska åka till Oslo och bevaka rättegången mot Anders Behring Breivik. I den andra änden av skalan var det väldigt roligt att resa till Düsseldorf och jobba med Euro- vision Song Contest. Det är så bildmässigt. Ni flyttar in hos TT i Glashuset till hösten efter att ha suttit på Scanpix i Marieberg. Hur ska det bli?– Jag har trivts bra här, men det kommer att bli ett lyft arbetsmässigt att komma närmare TT, det blir lättare att få till ett bra samarbete. Vi har ju telefon-möten varje dag nu, men det blir en annan sak när man delar lokal.

Angelica Karlsson Scanpix

Befattning: VideoreporterÅlder: 28Personliga prylen: Utan videokameran

och mikrofonen skulle jag inte kunna göra mitt jobb. Ofta handlar det lika mycket om teknik som om journalistik.

36 medarbetare

Digital nötknäppareNicklas Larson har ett övergripande mål med sitt jobb som chef för digitala medier på tt Spektra: att knäcka den digitala nöten.

Det har gått 15 år sedan dagstidningarna började etablera sig på nätet, men fortfarande är det få som fått någon eko-nomi i det. Nicklas Larson drömmer om att ändra på det.

– Lyckas vi knäcka nöten om hur man ska kunna börja tjäna pengar på nätet gynnar det både våra kunder och oss.

Han tror att han vet var problemet ligger.– Innehåll, teknik och affär hänger ihop på ett sätt på

webben som det inte gör i pappersmedia. Där finns inarbe-tade processer gällande innehåll, hur annonsavdelningen jobbar och hur man trycker tidningen. På webben finns inte det utan allt flyter ihop.

De samordningar inom tidningskoncerner som pågår ser han som ett viktigt steg på vägen.

– Det har börjat byggas upp gemensamma strukturer vilket gör att vi får färre kontaktpunkter när vi diskuterar med kunderna. Mktmedia har till exempel rullat ut en ny webbplattform för 40-50 tidningar. Sådana lösningar gör att vi kan skräddarsy våra tjänster mycket bättre.

Parallellt arbetar han med kortsiktiga projekt, bland an-nat en produkt inför fotbolls-EM och OS.

– Vi har en ny tjänst som bygger mer på live rapportering än de traditionella sajter vi tidigare erbjudit. Vi försöker skapa en just nu-känsla och sneglar mot hur kvällstidning-arna gör sina super livesatsningar.

Nicklas Larson TT Spektra

Befattning: Chef digitala medierÅlder: 33Personliga prylen: Nötknäpparen ligger

på mitt skrivbord som en ständig påmin-nelse om nöten kring den digitala affären som vi jobbar med att knäcka.

Raderar informationsglappetI rollen som affärsutvecklare på tt monitor ser Fredrik billinger bland annat till att nyhetstjänsterna fungerar som de ska och att dessa tjänster ständigt utvecklas.

Vilka delar av jobbet tycker du är roligast?– Roligast är det naturligtvis när det är nyhetsintensivt. Dels får våra kunder då ut max av tjänsterna, dels är det kul att sitta så nära nyhetsflödet.Minns du någon särskild händelse under förra året?– Vi fick efter några års uppehåll äntligen igång TT:s språk-dag igen. Det är en heldag då journalister och folk som job-bar med kommunikation samlas för att höra föreläsningar och diskutera aktuella språkfrågor.Vilka är de största utmaningarna i din roll? – Den största utmaningen är att förklara för potentiella kunder hur viktigt det är med realtidsnyheter. Vi har rade-rat informationsglappet mellan vad nyhetsredaktionerna vet och vad folk på informations- och pressavdelningar vet. Hur tror du att din bransch kommer att utvecklas i framtiden?– Behovet av trovärdiga nyheter kommer att bli allt större. Eftersom folk är mer och mer på språng så är det också vik-tigt att vi ständigt kommer att kunna erbjuda produkter som fungerar bra i mobiler och på surfplattor.

Fredrik Billinger TT Monitor

Befattning: AffärsutvecklareÅlder: 38Personliga prylen: Min Man United-

kaffekopp. Kaffe behövs för att hålla igång och loggan påminner om att fokus och uthållighet leder till framgång.

Välkänd röst på tidningarna maria Ståbi är ansvarig för Uppdragsmedias affärsområde media som innebär tematidningar för mediehus och Sveriges lokala morgontidningar. bland redaktionsledningar och annonsavdelningar har hon en röst många känner igen.

– Jag sitter mycket i telefon. Jag jobbade tidigare på TT Spektra med tematidningar så det är många som jag har bra kontakt med.

I dagsläget är det tre tidningar hon projektleder – Resor som kommer fyra gånger om året och görs på uppdrag av Mediekom-paniet, samt Uppdragsmedias egna Skönhet & Hälsa och Hem som ges ut på halvårsbasis.

– Jag jobbar med hela processen. Gör sidschema, kontaktar fri-lansare, arbetar fram huvudtema och pratar med kunder som vill ha editionerade varianter. Det är viktigt att tidningarna ska kunna känna att det är deras egen produkt.

Uppdragsmedia vill fortsätta att växa på tematidningsområdet,

så Maria sonderar kontinuerligt terrängen för nya satsningar.– Vi har inlett en utvecklingsprocess inom flera områden, bland

annat för en tidning om näringsliv och affärsfrågor. Många gör lokala näringslivsbilagor men ser ett behov av att få med riks- material.

Maria Ståbi började på TT Spektras marknadsavdelning 2008, och under 2011 delade hon sin tid mellan TT Spektra och Uppdrags-media. Sedan årsskiftet är det bara Uppdragsmedia som gäller.

– Jag trivdes otroligt bra på TT Spektra. Men jag gillar nybyg-garandan som finns här på Uppdragsmedia, det är en väldigt sti-mulerande arbetsmiljö och det känns som att vi har stor potential.Vilket är ditt mål för 2012?

– I och med att vi är ett rätt nytt bolag vill jag jobba med att göra oss mer kända. Tidningarna ska veta att vi är en leverantör att lita på, både för nya produkter samt att vi har en kvalitet i det vi gör.

Maria Ståbi Uppdragsmedia

Befattning: Ansvarig för affärsområdet MediaÅlder: 35Personliga prylen: Ett sidschema. Det jobbar

jag med för tematidningar och gör specialversioner för olika tidningar. Det är grunden för all produktion.

medarbetare 39

Annika Castro Nilsson Svenska Grafikbyrån

Drömmer om den perfekta grafikenSom nyhetschef leder annika Castro Nilsson mycket av det dagliga arbetet på Svenska Grafikbyrån. annika brinner för att hela tiden utveckla grafiken och hitta nya vinklar.

När har du roligast på jobbet?– Roligast är det när någon nyhet riktigt lämpar sig för grafik och när vi har bra med tid på oss att göra jobbet och kan åka ut och prata med exper-ter, spåna och rita den där perfekta grafiken som visar genomskärningar, flöden, så att statistiken blir ännu mer spännande. Förstås är det också kul när stora händelser händer och allt fokus läggs på en nyhet. Några särskilda höjdpunkter från 2011 som du minns?– Mitt 2011 var ganska omtumlande. Jag bodde i Spanien och trodde inte att vi skulle flytta tillbaka till Sverige. Så dök det här jobbet upp och lockade så mycket att vi, hela familjen, hamnade i Stockholm igen. Höjdpunkterna sedan jag började är den fantastiskt lyxiga ”in-skolningsmånaden” jag fick, då jag ”pryade” på TT:s nyhetsredaktion, Nobelprisgrafikerna och att vara tillbaka i nyhetsgrafikvärlden. Vilka är de största utmaningarna för dig i din roll?– Att hitta nya infallsvinklar, utveckla grafiken, eller kanske rättare sagt grafiktänket. Vi spånar mycket och går in för att inte stagnera, vilket inte är helt lätt när man ibland får känslan av att allt har ritats på alla möjliga sätt. Det viktigaste är att mina medarbetare och jag upplever jobbet som stimulerande och utvecklande. Att vi har kul och mår bra.

Befattning: NyhetschefÅlder: 43Personliga prylen: En kaffekopp. Kaffe är

ett måste. Jag springer runt väldigt mycket och kaffet hjälper mig att stanna upp, tänka, må bra, jobba bättre och trivas.

40 medarbetare

Kabelkillen som tänker på språketmathias Lavér har jobbat på It-avdelningen inom tt-Gruppen i sju år och är sedan några månader tillbaka ansvarig för supportgruppen.

Vilka arbetsfrågor brinner du för?– Jag vill att personalen ska tycka att det är roligt att använda tek-niken. Jag försöker skapa ett intresse för IT-frågorna och vill att vi fortlöpande har små utbildningar. Det brukar finnas en del skepsis mot IT-avdelningar bland ”vanlig” personal på företag. Hur undviker man sådant?– Man vinner mycket på att vara tydlig. IT-avdelningen får inte prata ett språk och övriga medarbetare ett annat. Tydlighet hand-

lar också om att man ska vara snabb med att berätta när något gått fel, och att man får ett bra bemötande när man kontaktar oss. Scanpix flyttar in hos TT i Glashuset i höst, medan andra redaktioner flyttar till Marieberg. Innebär det här mycket jobb för dig?– Visst är det en utmaning att försöka integrera olika verksamhe-ter. Men det är roligt att försöka hitta de smarta lösningarna.Vilka andra frågor jobbar du med just nu?– Dels ett ärendehanteringssystem till en ny supportsajt, så att medarbetare kan lösa vissa problem själva utan att behöva vänta på support. Men det största är en ny lösning för att se tv i datorn! Vi har haft ett system som heter Win TV som är helt galet dåligt, men nu är ett mycket bättre system på gång. Det kommer att ska-pa mycket goodwill för IT-avdelningen, haha.

Mathias Lavér IT

Befattning: : Ansvarig för supportgruppenÅlder: 29Personliga prylen: Jag kommer i kontakt med

mycket sladdar i jobbet – nätverkskabel, usb, dvi, hdmi för att nämna några. En sladdhärva sammanfattar arbetet väl.

Skeptisk nyhetsjägaremedicinjournalistik är som all annan journalistik. I slutändan handlar det om storyn, säger Johan Nilsson.

Vad går ditt jobb ut på?– Jag bevakar medicinsk vetenskap och hälsa och försöker förmedla relevanta nyheter inom dessa fält. När är det som roligast?– När man kan berätta en bra story. En riktigt bra nyhet som du är först med och som berör så många som möjligt. Inom medicin och sjukvård finns också en hel del bisarra nyheter, vilket också brukar pigga upp. Annars består det stora flertalet nyheter av olika vetenskapliga upptäckter och nyheter från exempelvis Socialstyrelsen. Vad minns du från ditt 2011?– Inte så mycket om jag ska vara ärlig, förutom att jag bör-jade på TT förstås. Jag brottas fortfarande med de olika publiceringsverktygen och försöker få det rätt. Men rent journalistiskt kommer jag inte ihåg så mycket. Jag gör säl-lan det. Redan när jag går hem har jag glömt det mesta jag gjort under arbetsdagen. Jag ser det som ett gott tecken.Vad krävs för att göra bra medicinjournalistik?– Medicinjournalistik skiljer sig inte från annan journalis-tik. När skiten träffar fläkten handlar det om storyn, huru-vida nyheten är bra eller dålig. Relevant eller inte. Däremot måste man se upp med de vetenskapliga studierna och inte minst läkemedelsföretagen som tjatar om att man ska skri-va om deras läkemedel. Att vara skeptisk hjälper. I möjligas-te mån måste man gå tillbaka till originalstudierna.

Johan Nilsson TT

Befattning: MedicinreporterÅlder: 45 Personliga prylen: Facit-gubben. Efter-

som journalistik handlar mycket om tur insåg jag tidigt att jag behövde en maskot. Och vad passar bättre än Facit-gubben?

Granskar och analyserar nyheternaNerma Klicic är medieanalytiker på retriever och ägnar mer-parten av sin tid åt att granska och bedöma nyhetsartiklar som sedan sammanställs till medierapporter och analyser.

– Jobbet innebär också en del kundkommunikation där man till-sammans med kunden arbetar fram skräddarsydda analyser. Pre-sentationer av analyser ingår också i arbetsuppgifterna.Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?– En vanlig dag på jobbet kan variera mycket. Vissa dagar går en-dast åt till att granska nyhetsartiklar, vissa skriver man analyser medan andra dagar kan spenderas ute hos kunderna i möten och presentationer.

2011 har varit ett händelserikt år, berättar Nerma. Retriever har vuxit så det knakar under hela året och det har även satts igång en del utvecklingsprojekt i syfte att skapa en tydlig värdegrund och en ännu starkare sammanhållning inom företaget.Hur tror du att din roll och ditt område kommer att utvecklas i framtiden? – Retriever har som mål att satsa stort på analys under det kom-mande året. I februari anställde vi tio nya analytiker och med den-na resursökning kommer vi kunna avancera inom området ytterli-gare. Exempelvis satsar Retriever på analys av sociala medier som kommer innebära ett helt nytt sätt att tänka kring medieanalys då det sociala nyhetsflödet är mer dynamiskt än traditionella medier.

Nerma Klicic Retriever

Befattning: AnalytikerÅlder: 28Personliga prylen: Hörlurar. Då vi sitter i

öppet kontorslandskap är hörlurar något alla analytiker använder sig av. Med hörlurarna på får man lugn och ro.

medarbetare 43

Från vänster: Agneta Magnusson, administrativ redaktionschef, TT Eva Goliath, ekonomichef, TT-Gruppen Mats Johansson, redaktionschef, TT Kerstin Pilhage, affärsområdeschef, TT Jonas Eriksson, vd, chefredaktör, ansvarig utgivare, TT-Gruppen Lina Hedenström, marknadschef, Scanpix Robert Söderling, vd, Retriever Mats Schagerström, produktionschef, Scanpix Ulf Karlsson, affärsområdeschef, TT Monitor Jan Eriksson, IT-chef, TT-Gruppen Göran Westin, affärsområdeschef, TT Spektra

TT-Gruppens ledning april 2012

44 tt-GRUPPEn

TT-Gruppens omsä�ning 20112011: 359

Rörelseresultat

Antal anställda569

527

416

367336

Retriever

Scanpix

TT Monitor

TT Spektra

TT

miljoner kronor

miljoner kronor

2007

07 08 09 10 2011

2008 2009 2010 2011

2010: 3392009: 330

2008: 271

2007: 254

56,3

49,249,6

39,8

30,5

Affärsområdenas andel av försäljningen

6 %

25% 33%

20% 16 %

TT-Gruppens omsä�ning 20112011: 359

Rörelseresultat

Antal anställda569

527

416

367336

Retriever

Scanpix

TT Monitor

TT Spektra

TT

miljoner kronor

miljoner kronor

2007

07 08 09 10 2011

2008 2009 2010 2011

2010: 3392009: 330

2008: 271

2007: 254

56,3

49,249,6

39,8

30,5

Affärsområdenas andel av försäljningen

6 %

25% 33%

20% 16 %

* Baserat på hela Retrievers försäljning 2011. TT äger 66 procent av Retriever.** Inklusive Uppdragsmedia.

*

**

tt-GRUPPEn 45

Gra

fik:

TT/

Sven

ska

Gra

fikb

yrån

46 tt-GRUPPEn

Sittande från vänster:Bengt Ottosson, vd, ExpressenSara Johansson (pers.repr.), redaktör, TTJonas Eriksson, vd & chefredaktör, TTJonathan Falck (v ordf.), vd, Göteborgs-Posten Anna Settman, vd Aftonbladet

Stående från vänsterLisa Wallström (pers.repr), redaktör, TT SpektraMats Rörbecker (pers.repr.), redaktör, TTPeter Fellman, chefredaktör, Dagens IndustriDan Lannerö, vd, Upsala Nya TidningRaoul Grünthal (ordf), vd Schibsted

Infälld bildthomas Peterssohn, vd, MittMedia

Aftonbladet 20 %Svenska Dagbladet 10 %Stampen 10 %Expressen 10 %Dagens nyheter 10 %Sydsvenska Dagbladet 10 %nt Media 10 %VLt 5 %Upsala nya tidning 5 %Pres(s)gruppen tt Intr. 5 %MittMedia 5 %

TT:s styrelse

tt-GRUPPEn 47

TT:s ägare

tt-GRUPPEn 47tt-GRUPPEn 47

48 tt-gruppen

Prisbelönt webbkommunikation

TT-Gruppen på nätet

ni har väl inte missat scanpix uppskattade fotograf-blogg? Här får vi följa fotograferna bakom kulisser-na – från personliga små betraktelser via interna ut-märkelsen Månadens bild till de mindre glamourösa väntestunderna på internationella sportevenemang.Ett uppskattat roligt inslag den senaste tiden är bilderna där Scanpix medarbetare själva agerar modeller.

scanpixsweden.blogspot.se

Scanpix fotografer bakom kulisserna

På senare år har TT-Gruppen stärkt sin närvaro på nätet och jobbar i dag med information på flera plattformar. Satsningen har uppskattats – och belönats. I fjol vann TT-Gruppen och Uppdragsmedia silver i klassen Bästa webbkommunikation på Guldbladsgalan.

Halvtidsvila.Det är inte bara Scan-pix egna medarbetare som dyker upp på bloggen. Kollegorna på de många resorna har förstås sin naturliga plats. Här Aftonbladets fotbollsreporter Robert Laul i Qatar.

ttmonitor.se

I samband med att tt.se byggdes om be-slutades även att TT Monitor skulle få sin egen webbplats, en plattform för affärsområdets utbud.

Här hittar du information om de olika nyhetspaketen, pressmeddelande- kanalen och TT-kalendern. Här finns även TT-språket och information om hur TT Monitor arbetar med upphovs-rätt.

tt.se

I höstas lanserades nyhetsbyråns nya webbplats. Sajten innehåller allt du behöver veta om TT och uppdateras dagligen med nya bilder i det stora bild-spelet, med nyheter om TT med mera. Missa exempelvis inte Månadens kund – där nyhetsbyrån bygger en bank med intressanta journalistiska lösningar.

Givetvis hittar du även de senaste ny-heterna, inloggningen till kundwebben, TT-språket och annat på sajten.

Nya sajter

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl/

Scan

pix

tt-gruppen 49

Ljuddämpare.Fototips av Pontus Lundahl. Kamera i kudde när du måste plåta tyst.

Motvillig reklamare.Trafikborgarrådet Ulla Hamilton skulle inviga en julbelysning men hamnade mitt i ett bioreklamjippo. Jessica Gow tog den uppmärksammade bilden.

Många av TT-Gruppens medarbetare finns förstås på Twitter. För att enklare hitta twittrare från exempelvis TT och Scanpix har vi sammanställt listan Twittrare i TT-Gruppen:twitter.com/ttgruppen/twittrare-i-tt-gruppen

Några andra Twitterkonton att hålla koll på:@ttgruppen@NyhetsbyranTT@Retriever_se@TTspraket@uppdragsmedia@kulturnoje (för TT Spektras kultur- och nöjesredaktions kunder)

Vill du hålla koll på våra uppdat-eringar via Facebook? Såväl TT-Gruppen som flera av företagen i koncernen har sidor, som fylls på med företagsnyheter, bilder med mera.

facebook.com/ttgruppen

facebook.com/scanpix

facebook.com/retrieverSverige

facebook.com/Uppdragsmedia

Följ oss på Twitter

Välj rätt på Facebook

http://publish.tt-gruppen.com/

Missa inte våra medarbetarmötenUnder året arrangerar vi ett antal interna medarbetarmöten. Vi låter två personer inom koncernen, som inte känner varandra sedan tidigare och som jobbar med skilda uppgifter, träffas över lunch. Mötena dokumenteras med text, bild och video. Ta del av mötena på Publish! www.publish.tt-gruppen.com

Omvärldsbevakning på uppdragsmedia.seTT-Gruppens redaktionella kommunikationsbyrå Uppdragsmedia bloggar kontinuerligt på sin sajt. Många av inläggen handlar om omvärlden: nyheter om den sociala webben, snygga magasinsomslag och smart webbutveck-ling. Missa inte fredagstipsen på www.uppdragsmedia.se

Du får väl vårt nyhetsbrev?Vill du ha de senaste nyheterna om TT-Gruppen och dess bolag i din mejlbox? I nyhetsbrevet Publish berättar vi om allt från nya produkter, uppdrag och tjänster till de senaste kurserna i TT Kompetens utbud.www.tt-gruppen.com/tt-gruppens-nyhetsbrev

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl/

Scan

pix

Foto

: Jes

sica

Gow

/Sca

npix

50 ENGLISH SUMMARY

Sweden’s largest media content provider

A straightforward news item in the mor-ning paper, a dramatic still picture in the evening paper, an entertaining video clip on the website or an easy to read TV guide

on the Iphone.Every day millions of Swedes meet TT-Gruppen’s

journalism. Being Sweden’s largest supplier of media content in all shapes – text, photo, audio, video, grap-hics – TT-Gruppen has all the important media and the largest companies and organizations on the list of clients.

Besides journalism and other media content, TT-Gruppen offers media-related services such as edito-rial outsourcing, media monitoring coverage and me-dia analysis.

Within the group there are companies like the news agency TT, the photo agency Scanpix, the service agen-cy TT Spektra, the news graphics agency Svenska Gra-fikbyrån, the media communications agency and edi-torial outsourcings supplier Uppdragsmedia and the media monitoring agencies Retriever and TT Monitor.

TT-Gruppen is active on the Swedish market but also on the Norwegian and Baltic markets through Retriever and Scanpix.

achievementsTT-Gruppen has expanded considerably over the last years and has acquired several agencies within areas like photography, graphics, media monitoring and bu-siness intelligence. The turnover has more than doub-led since the year 2000 and reached well over 500 mil-lion SEK in 2011.

TT-Gruppen has today 359 employees of which the majority is journalists.

The profitability of the group is expected to re-main strong, especially within Retrievers services for media monitoring, media analysis and business intelligence.

TT-Gruppen has over the past years given its ow-ners, the biggest media houses in Sweden, a very good dividend. The group is debt free and well equipped for a continued expansion in the media and information market.

recent developmentsStructural changes and economic downturn have put the media market under pressure the last couple of years, but TT-Gruppen has nevertheless managed well. The demand for content and services has in-creased due to the expansion of media companies into new channels such as the internet, the mobile phone and the e-reader. TT-Gruppen’s focus on cost efficient content and solutions within editorial outsourcing is also appreciated.

In order to be even more cost efficient the groups entire news operation – text, photo, audio, video and graphics – will in 2012 move in under one roof in the TT-Gruppen's HQ in Stockholm.

TT turned 90 in 2011 and published two commemo-rative books.

In the summer 2011 the groups managing director since 2007, Mr. Thomas Peterssohn, left the company and was replaced by Mr. Jonas Eriksson.

In 2011 the picture agency Scanpix acquired 51 % of the share in Scanpix Baltics, i.e. the market leading picture agency in Estonia, Latvia and Lithuania.

During the year TT-Gruppen also started a new business, TT Kompetens, offering training and skill services to the media industry, public sector and other business areas.

the productThe core business is to convey fast, comprehensive, cor-rect, reliable and relevant journalism around the clock. The strategy is to grow both through product expan-sion and through expanding the customer base.

A wide range of peripheral services have been added through the years; feature packages, TV guides, news graphics, web TV clips, photos, complete supplements, venue calendars, crosswords, web pages, design servi-ces and more.

historyThe heart of TT-Gruppen is the parent company Tid-ningarnas Telegrambyrå (TT), the classical Swedish news hub serving the country’s news industry since 1921. The news agency’s mission has always been to convey fast, impartial and correct news. Innumera-ble are the world news that has been conveyed by the news agency’s journalists and published in newspa-pers, websites, radio and TV.

During the 2000’s the news agency has broadened its services to become a full service supplier of multi-media content and services to the media market.

A major leap was taken outside the traditional media market when TT-Gruppen, in partnership with the Nor-wegian news agency NTB, acquired Retriever which of-fer companies and organizations media monitoring ser-vices, archives, media analysis and business intelligence.

core valuesProfessionalism, quality and business benefits are important values for TT-Gruppen in relation to its customers. Another foundation is credibility and the editorial independence. The journalism of the group is based on the same values as other Swedish media and the company applies the mutual ethical game ru-les present in the business. n

ENGLISH SUMMARY 51

TT-Gruppen is built like a web around the news agency TT, the classic Swedish news hub serving the country’s media for the last 90 years. Today TT-Gruppen is considered to be Sweden’s leading full service media content provider.

The group also offers business intelligence and media analysis. www.tt-gruppen.com

TT-Gruppen is active on the Swedish market but also on the Norwegian and Baltic markets through Retriever and Scanpix.

NewYork

Southampton

Cherbourg

QueenstownAtlanten

20,5 knop (38 km/t)2


14 april klockan 23.40 krockar Titanic med ett isbergsom skrapar upp ett hål i skrovet på höger sida.Fartyget kan hålla sig �ytande med fyra skadadesektioner men hålet sträcker sig genom sex.


UtkikskorgTvå vakter ser isberget raktföröver cirka 500 meterbort. De larmar bryggan.Efter �era sekunderbörjar Titanic svängamen isberget stöteremot fartygetshögra sida.




Turkiskt bad

Ångpanna

Matsal 3:e klass


Simbassäng

Hytter 3:e klass




Livbåtarna räcker inte för alla.Sammanlagt �nns 20 livbåtar med plats för 1 178 personer. De första båtarna lastas bara halvfulla.












Kolvmotor

Turbinmotor

7 meter

25 meter

Hytter 2:a klass

Hytter 3:e klass


Centerpropeller

22 ton



Matsal

2:a klass

Den 10 april 1912 lämnar lyxångaren Titanic Southampton för sin jungfruresa till New York. Ombord på fartyget �nns drygt 2 200 personer. Till bara hälften av dessa �nns det plats för i livbåtarna fyra dagar senare, då Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker på knappt tre timmar. Bara 712 överlever och den dramatiska förlisningen går till historien som en av de största marina katastroferna i fredstid.


45°



Undervattensrobot





1:a klass:324

2:a klass:276

3:e klass:709

Besättning:898

123

528

158

686

123

528

158

686

201

118

181

212

Omkomna

Överlevande



Svenska omkomna: 83

Svenska omkomna: 4


Svenska omkomna: 2

TT-GruppenKontaktperson: Jonas ErikssonVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]

Nyhetsbyrån TTVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

TT SpektraVäxel: 08 – 691 16 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

ScanpixVäxel: 08 – 738 38 00E-post: [email protected]örwellsgatan 30, Stockholm

Svenska GrafikbyrånVäxel: 08 – 692 28 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

UppdragsmediaVäxel: 08 – 738 39 50E-post: [email protected] 3, Stockholm

RetrieverVäxel: 08 – 505 147 00E-post: [email protected] Jarlsgatan 6B, Stockholm

TT MonitorVäxel: 08 – 692 26 00E-post: [email protected]ägen 15, Stockholm

TT KompetensTelefon: 08 – 692 28 80E-Post: [email protected]ägen 15, Stockholm

ÅReTS bild

Silver, Årets

sportbildFredrik Sandberg/Scanpix

Årsberättelse 2011/2012TT-Gruppen

Medarbetare i närbild

Fokus på framgångssagan Retriever

Möt Jonas Eriksson, TT-Gruppens vd.

TT Spektra fyller 20,Göran Westin blickar framåt och bakåt.

”Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och visa vägen.” Kerstin Pilhage om produktutveckling.

Bra läsningÅR

Sbe

Rä

TT

el

Se 2011/2012

TT

-GR

Up

pe

N

tt-gruppen Årsberättelse 2011/2012

Documents