uppdrag mission #2 2014

Download Uppdrag Mission #2 2014

Post on 25-Mar-2016

232 views

Category:

Documents

12 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

2014 - fredens år? Det är något som kommer att uppmärksammas ur olika infallsvinklar under året och vi har valt att ha fred som ett slags tema i det här numret av Uppdrag Mission. Olof Jarlbros bilder från krigszonen Aleppo i Syrien som är skrämmande i sin dokumentation. Bo Forsberg, Karin Enström (försvarsminister), Tore Samuelsson och Niklas Eklöv svarar på frågan "Vad är fred?".

TRANSCRIPT

  • EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 2, 2014 RGNG 168 45 KR

    KRNIKA HAR KRIG NGON FRAMTID? 4

    SYRIEN KRIGSBILDER SKA FRMJA FRED 6

    ENKT FEM RSTER OM FRED 18

    2014 fredens

    ar?

  • 2 UPPDRAG MISSION NR 2 2014 UPPDRAG MISSION NR 2 2014 3

    MISSIONS-

    UPPDRAGET

    I VR TID

    BYGGER P DIALOG

    OCH INTERRELIGISA

    MTEN. LNGT

    FRN DOKTRINER

    OCH REGELVERK

    MEN NRA TRON P

    MNNISKOR OCH

    DERAS FRMGA.

    DET R DE

    RRELSERNA VI

    FLJER I UPPDRAG

    MISSION.

    UppdragMissionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap www.lundsmissionssallskap.se

    AnsvarigutgivareSamuel Rubenson

    RedaktrMarie Bosund HedbergMedia&SntSdra Promenaden 7B, 211 29 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

    RedaktionsrdAnn Aldn, ordfrande Lars Micael Adrian Mika Vhkangas

    GrafiskformAnneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation]

    Prenumerationwww.uppdragmission.sepren@uppdragmission.se0733-60 87 54

    Annonserannons@uppdragmission.se 0704-81 80 85

    TryckLjungbergs, Klippan 2014ISSN 2001-0087

    ETT SKOTT AVLOSSAS OCH EN MEDELLDERS TVBARNSFAR FALLER TILL

    MARKEN; SENARE KONSTATERAS ATT HAN AVLED OMEDELBART P DEN PLATS

    DETKRVERNGOT

    AVOSS,OMVI

    VILLFREDOCH

    FRSONINGINTE

    BARALNGTBORTA

    UTANOCKSHR

    HEMMA.

    dr han blivit beskjuten. Ngra kvarter drifrn vaknar tre barn och deras frldrar av en fruktansvrd smll; ngon har kastat in en handgranat i deras hem dr de ligger och sover. Alla fem verlever mirakulst. Tv kilometer bort avlossas flera skott mot en bil som har frontalkrockat; tv passagerare kliver ur, frskrckta men vid liv. Nej, jag r ingen krigskorrespondent som rapporterar frn Aleppo eller Mazar-e-Sharif. Jag r prst i Svenska kyrkan och berttar om ngot av det som hnt under de senaste tv veckorna, mellan kyrkor och frsamlingshem, i mina kvarter. Jag konstaterar att kriget har mnga ansikten och att vldet fr mig att retirera. Frn bubblan arbetsplatsen tar jag bilen till bubblan bostaden utan att lta mig exponeras fr allt det som bor i mrkret och snmodden dromkring. nd vet jag att vi bor i samma rum; mina barn och deras barn som fick se sitt hem sndertrasat av en handgranat. Grnsen mellan det som finns i min bubbla och allt utanfr finns bara i mitt huvud. Inte desto mindre formar den frestllningar om vi och dom, med frdande konsekvenser fr allas vr framtid. Vi har mycket att bra; fr det krver ngot av oss, om vi vill fred och frsoning inte bara lngt borta utan

    ocks hr hemma. Och det krver ngot av oss om vi vill rttvisa och gemenskap inte bara fr oss sjlva utan

    ocks fr andra. Med allt vi br s r vi ocks burna. Lngtan br oss. Lngtan r en Guds kraft som br varje mnniska och hela skapelsen. Den ger framtidstro och mitt i arbetet gonblick av skn

    bekymmerslshet. Ja, till och med vila. Den lngtan som r Guds, lmnar ingen utanfr. Den r ingen gyllene gryning fr bara ngra f. Guds lngtan r krlek. Allt br den, allt hoppas den, allt uthrdar den. Jag vet att du br. Minns att du r ocks buren.

    ann aldn

    Fred och frsoning krver ngot av oss

    Frsamlingsherde Fosie, Svenska kyrkan MalmVice ordfrande i Lunds Missionssllskaps styrelse

    Ordfrande i Uppdrag Missions redaktionsrd

  • UPPDRAG MISSION NR 2 2014 3

    BILDER FR FREDFotografen Olof Jarlbro lyckades ta sig in i Syrien och fljde en grupp soldater ur Fria syriska armn vid frontlinjen i Aleppo. Tanken att en bild skulle pskynda en fred r en utmaning, sger han.

    6

    Kralsare!

    2014 har kallats fr Fredens r i Sverige eftersom det r tv hundra r sedan vi senast var i krig. Det r ngot som kommer att uppmrksammas ur olika infallsvinklar under ret och vi har valt att ha fred som ett slags tema i det hr numret av Uppdrag Mission.

    Vi stllde enktfrgan Vad r fred och fick naturligtvis vldigt varierande svar. Det svar som grep mig mest var det som Olof Beckman formulerade i en enda mening: Fred r att vga lta bli andras liv.

    Att skriva om fred innebr att man mste komma in p motsatsen, vpnade konflikter. Och Sveriges roll i dem. Frska siffror frn Svenska Freds- och Skiljedoms-freningen visar att svenska vapen finns i hela vrlden. 2012 slde Sverige krigsmateriel till 61 lnder, vilket gr oss till det strsta vapenexporterande landet i vrlden, strax fre Israel.

    Missa inte Olof Jarlbros bilder frn krigszonen Aleppo i Syrien som r skrmmande i sin dokumentation, liksom bilderna som vr stipendiat Johan Marticki tagit av muren i Jerusalem. Men i krnikan p sidan 4 skriver Hvard Hegre att antalet oroshrdar, framfr allt inbrdeskrig, minskar och kommer att gra det ven i framtiden. Om lnderna utvecklas i samma takt som nu, med en befolkning som fr utbildning och ett nringsliv som har tillvxt.

    Trevlig lsning!

    Marie Bosund Hedberg Redaktr

    EN UTSTRCKT HANDNils Malmstrm var en av de unga svenska teologer

    som representerade Svenska kyrkan under Kyrkornas

    Vrldsrds generalfrsamling i Sydkorea i hstas.

    Han r specialiserad p de pentakostala kyrkorna som

    vxer i vrlden och han ser hur de alltmer vlkomnas

    in i den ekumeniska gemenskapen.

    16

    12FRED NYCKELFRGA FR EKUMENIKENSara Gehlin r doktorand i missionsvetenskap

    med ekumenik i Lund. I sin forskning fljer

    hon det ekumeniskt teologiska samtalet som

    pgr inom ramen fr Kyrkornas vrldsrds

    arbete kring fred och rttvisa.

    20MURAR AV STEN OCH SMRTAI hstas anordnade

    Kristna fredsrrelsen en

    utbildning fr framtida

    ickevldstrnare.

    Det r s hr illa det

    kan bli nr vi lter vr

    rdsla, aggression

    och vrt hat f hrja

    ohmmat. Muren

    synliggr ngot som

    tidigare inte var

    lika synligt, skriver

    Johan Marticki i sin

    stipendierapport.

    Alltid 4 KRNIKAN

    18 ENKTEN

    25 BETRAKTELSEN

    26 NOTISER

    30 STIPENDIATEN

    Fred och frsoning krver ngot av oss

  • 4 UPPDRAG MISSION NR 2 2014 UPPDRAG MISSION NR 2 2014 5

    HAR KRIG EN FRAMTID?

    Hvard Hegre r Dag Hammarskjld professor p institutionen fr freds-

    och konfliktforskning, Uppsala universite

  • UPPDRAG MISSION NR 2 2014 5

    HAR KRIG EN FRAMTID?

    Utveckling r ven frknippat med skydd av gandertt och respekt fr ingngna avtal, vilket gynnar investeringar och hindrar stlder med hjlp av vld i stor skala. Utbildning och ls- och skrivkunnighet gr att mnniskor bryr sig mer om andra utanfr sin nrmaste krets och det kan dmpa motsttningar mellan olika grupper och religioner.

    Utveckling innebr ocks uppbyggnad av representativa politiska institutioner som kan vara fora fr fredliga lsningar av konflikter, liksom en strkt frmga hos staten att upprtthlla ordningen inom landet.

    Ett annat av vra prognosinstrument r en variabel som visar antalet r med fred i ett land fram till nu. Risken fr att en konflikt blossar upp p nytt r hg under mnga r efter en frsta vapenvila.

    1990-TALETVNDPUNKTAvkoloniseringen av Asien och Afrika kan delvis frklara kningen av andelen lnder med konflikter fram till 1990. Ett stort antal lginkomstlnder blev sjlvstndiga och dr uppstod snart inre stridigheter. Det ledde till en konstant kning av antalet konflikter fram till 1990. 1990-talet blev en vndpunkt, bland annat p grund av att det kalla kriget med sina vldsamma stllfretrdande krig, krig p frmmande mark, upphrde och tack vare FNs nya frmga att genomfra effektiva fredsbevarande insatser. 1990-talet var ocks en tid nr de positiva effekterna av utveckling och statsbyggande i allmnhet brjade vga upp befolkningstillvxtens och avkoloniseringens effekter.

    Dessa optimistiska prognoser frutstter att framtiden i viss mn kommer att likna det frgngna. Ovntade globala chocker, som djupa och varaktiga lgkonjunkturer, kan gra att en del prognoser visar sig alltfr optimistiska. Dr har man heller inte tagit hnsyn till allvarliga framtida effekter av klimatfrndringar. Tekniska frndringar kan pverka incitamenten fr krig. Om olja kan ersttas med ngot annat skulle det sannolikt minska antalet konflikter, medan en utveckling av ny teknik som mjliggr andra typer av lnsam utvinning kan ka stridigheterna. Vi vet heller inte vilka andra chocker som kan intrffa. Ett nytt kallt krig mellan gamla och framvxande stormakter kan leda till en ny vg av stllfretrdande krig. Om ett stort land som Kina eller Indien mot all frmodan skulle upplsas och ett antal mindre nya stater bildas, skulle det sannolikt leda till mnga nya inre konflikter.

    Prognoserna frutstter ocks att medelinkomstlnder kommer till rtta med sina politiska system. I vra inledande prognoser frutsg vi inte krigen i Libyen och Syrien, eftersom vi inte fullt ut beaktade effekterna av kraven p demokratisering och regeringarnas mottgrder.

    Hvard Hegre

    NyheternarfullaavrapporteromvpnadekonflikterilndersomSyrien,Palestina,SudanochColombia.Krigochvldharalltidfrekommitivrlden.Kommerdetattvaralikadestruktivtiframtiden?

    Tillsammans med mina kollegor vid fredsforskningsinstitutet PRIO i Oslo har

    jag utarbetat en prognos fr inre vpnade konflikter i vrlden fram till r 2050. Vi har inte

    underskt konflikter mellan stater, de har varit vldigt ovanliga under de senaste tjugo ren.

    Antalet konfliktdrabbade lnder kade konstant fram till 1992. Sedan minskade det fram till omkring 2003 och kade drefter ngot. r 2011 hade omkring 17 procent av alla lnder inre konflikter. Vr prognos r att denna andel kommer att minska successivt till omkring 7 procent r 2050.

    r detta verhuvudtaget rimligt? En faktor som talar fr en kning av konflikterna r befolkningens storlek folkrika lnder har fler konflikter n mindre folkrika.

    Befolkningstillvxten kommer att vara srskilt stor i Afrika sder om Sahara. Om den inte motve