uppdrag mission #1 2016

EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 1, 2016 RGNG 170 45 KR

SYRIEN PRSTEN STANNAR I ALEPPO 6

PARAGUAY DAGBOK FRN CAMPO NUEVE 26

ENKTEN FYRA RSTER OM INTEGRATION 18

UPPDRAGMISSIONNR12016 3

MISSIONS-

UPPDRAGET

I VR TID

BYGGER P DIALOG

OCH INTERRELIGISA

MTEN. LNGT

FRN DOKTRINER

OCH REGELVERK

MEN NRA TRON P

MNNISKOR OCH

DERAS FRMGA.

DET R DE

RRELSERNA VI

FLJER I UPPDRAG

MISSION.

Uppdrag Missionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se

Ansvarig utgivareSamuel Rubenson

Redaktr Marie Bosund HedbergMedia&SntSdra Promenaden 7B211 29 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

RedaktionsrdLars Micael Adrian, ordfrandeAnneli DennerstenMika VhkangasGunilla KristianssonLennart HamarkKristiina RuutiUrban JormusErik W Graver

Grafisk formSjunde [form & kommunikation]

Prenumerationpren@uppdragmission.se0733-60 87 54

Annonserannons@uppdragmission.se0704-8180 85

TryckLjungbergs, KlippanISSN 2001-0087

OmslagKarin och Lara i Bergsjn.Foto: Martin Olson

2 UPPDRAGMISSIONNR12016

EN TYSK MINISTER menade att flyktingar som kritiserade maten som de bjds p var otacksamma. Den som tas emot av Europa ska vara tacksam. Ministern r inte ensam i sitt tnkande. Tacksamhet r dock som krlek man kan inte frutstta den och man kan inte heller tvinga sig att vara tacksam eller att lska. Tacksamhet mot Sverige hr till min familjehistoria. Min mamma kom till Sverige under Lapplandskriget 1944-45 och kunde tervnda hem drfr att Sovjet inte ockuperade Finland. Sedan barndomen har jag ftt hra hur varmt min mammas familj med sina kor och hstar blev mottagen. 70 r senare tror jag att det mottagandet uppmuntrar mig att prestera mitt allra bsta i jobbet hr. Det r en salig skuld av tacksamhet.

P SAMMA STT r jag tacksam mot Tanzania och tanzanier som tog emot mig, en invandrare, s fint. Jag knde mig verkligen vlkommen och accepterad. n idag anser jag att tanzanier mste vara bland de finaste och mest civiliserade folken i vrlden. Ocks dr ville jag delta i byggandet av nationen som man brukade sga. Genom att ta emot flyktingar och invandrare hjlper samhllet inte bara nykomlingarna utan ven sig sjlva. Genom ett hjrtligt mottagande och acceptans fr samhllet nya ytterst lojala medborgare. Denna lojalitet bygger ofta p knslan av tacksamhet. Lnderna i Europa blir gra nr en stor del av befolkningen gr i pension. D r antalet lojala samhllsmedborgare i arbetsfr lder en verlevnadsfrga fr ett nordiskt vlfrdssamhlle. Allt detta gr i tv riktningar: fr att f hjlp ska man hjlpa. Fr att en tacksam fre detta flykting eller hans eller hennes barn ska bidra till samhllet mste vi acceptera vra nya grannar och ge dem en chans att spela sina roller.

mika vhkangasProfessor i missionsvetenskap med ekumenik,

Lunds Universitet.Medlem i Uppdrag Missions redaktionsrd.

Tacksamhet r dock som krlek man kan inte frutstta den.

Konsten att vara tacksam

PS. Vi blir dock inte helt likadana till slut: vi sverigefinnar hejar fortfarande p finska hockeylandslaget! D.S.

UPPDRAGMISSIONNR12016 3

6PRSTEN STANNAR I ALEPPO Vi r omgivna av

fanatiker som ser allting

i svart-vitt. Jag ber

att Gud ppnar deras

hjrtan s att de ser vad

som r verklig fred, sger

Serop Megerditcian,

prst i den armenisk-

evangeliska kyrkan, som

stannar i Syrien.

Alltid9 BETRAKTELSEN

17 PORTRTTET

18 ENKTEN

23 RECENSIONER

24 I KORTHET

30 STIPENDIATEN

Trevlig lsning! Marie Bosund Hedberg Redaktr

20INTEGRATION P EN KAFFERASTLis Hamark r diakon i Raus frsamling i

Helsingborg och ansvarig fr Mndagskafet

i frsamlingssalen, dr helsingborgare mter

asylskande ver en kopp kaffe fr att lra sig

av varandras erfarenheter.

www

Kra lsare!

Det hr numret har Migration som en rd trd. Vi blickar ut ver vrlden dr ver 60 miljoner mnniskor r p flykt frn krig och frfljelse, enligt FNs flyktingorgan UNHCR.

Ulrika Nyln p kyrkokansliet i Uppsala har intervjuat Serop Megerditcian, prst i den armenisk-evenageliska kyrkan i Aleppo. Hans berttelse om hur det r att leva i Syrien idag r viktig information fr alla, inte minst fr dem som inte frstr varfr man flyr frn sitt hem. Sjlv vljer han att stanna kvar hos sin frsamling.

Gunnar Lidn, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Aten, varvar sin vardag med samtal med bofasta svensk-greker och hjlp till flyktingar frn Turkiet.

Jag har mtt invandrare, asylskande och papperslsa i Bergsjn i Gteborg, dr frsamlingen r en del av integrationsntverket Framtiden bor hos oss.

Attentaten i Paris i mitten av november, nr krigare frn den islamiska staten (IS) mrdade drygt 130 mnniskor och skadade flera hundra blev ett pltsligt avbrott i frhandlingarna inom EU fr strre solidaritet i flyktingmottagandet. Sjlvmordsbombarna och deras grningar blev ammunition fr dem som drivs av islamofobi. Mnga lnder vgrar nu att ta emot flyktingar av rdsla fr att terrorister ska gmma sig i flyktingstrmmarna.

Lt framtiden bo hos oss!

Trevlig lsning! Marie Bosund Hedberg

Redaktr

12FRAMTIDEN BOR I BERGSJNDrrarna till Bergsjns kyrka vid Rymdtorget

i nordstra Gteborg str ppna. Bde

bildligt och bokstavligt. Hr byggs den nya

folkkyrkan med mnniskor frn hela vrlden.

26DAGBOK FRN PARAGUAYKontakter med ett kristet samfund i Campo Nueve i Paraguay ledde ungdomar frn Framtidskyrkan i Gottne/Mellansel p ett hndelserikt missionsuppdrag tvrs ver jordklotet.

4 UPPDRAGMISSIONNR12016 UPPDRAGMISSIONNR12016 5

OCH DET HNDE SIG VID DEN TIDEN att ngra taxichaffisar satt en natt och fikade p Rda Rummet vid Norra Bantorget i Stockholm.

Ute ven en kall, stickig snlblst. De nya som kom till d och d, krde ner nacken i kavajen och sprang de f stegen frn bilen och till fiket. Rushen efter krogutslppen var ver. Nu skulle det vara lugnt resten av natten.

D kom nglarna.

De kom gende ver Norra Bantorget, som ett litet demonstrationstg. De gick med bestmda steg. De verkade inte frysa. Det kom ljus frn dem. Frn deras klder, tycktes det. Och de sjng.

Chaffisarna gapade.

En renhllningsvagn stannade p trottoaren, och fraren gapade han med. Sedan stngde han av motorn fr att hra bttre. Bara saftblandaren p taket fortsatte att vifta ut gul-vitt ljus.

nglarna kom nrmare. De liknade inget annat. Mjligen ngot ur en rysk film. De var vanliga mn, och nd inte alls vanliga mn. De var kolossala och nd inte, kanske, strre n vanliga mnniskor. De var ljusstrlande, s man blev blndad och nd, kanske, inte kldda p annat stt n vanliga mn.

Nu var de framme vid fiket. Nu ppnade deras ledare drren.

Var inte rdda! sade han. Jag bdar er en stor gldje.

Det lt alldeles fr hgtidligt. Nej, det lt alldeles rtt. Det var just s hgtidligt.

Ett barn r ftt t er, sade ngeln. Det barnet ska vara hela vrldens frlsare. Och ni ska fara och se det. Det r inte svrt att hitta.

Och ngeln beskrev hur man skulle kra genom tunnlarna under stan fr att hitta den kulvert, dr en invandrarkvinna ftt ett barn. Alldeles under riksdagshuset skulle det vara.

Chaffisarna gapade.

En av dem satt med ett wienerbrd inkrt i munnen. Han glmde bde att tugga och svlja, satt evigt stirrande.

En ung konstnr, som satt vid ett annat bord, gjorde en snabbskiss. Senare skulle han bli vrldsbermd, nr han mlade en altartavla som frestllde denna chaffis med wienerbrdet och nglarna.

S gick nglarna.

Det var som om en rad tusenwatts-lampor slckts. Chaffisarna gick tysta till sina bilar och krde i hgtidlig karavan genom stan och ner i tunnlarna.

Det var inte svrt att hitta.

Inne i kulverten lg ett gammalt dck, som ngon fyllt med trassel. Och i trasslet lg ett litet, nyftt barn.

Sg ut som en turk. Eller kurd. Ngonstans drifrn.

Taxichauffrerna slog av motorerna. En sn dr liten ville man inte stta avgaser p!

Sedan sg de p barnet och knfll.

En del alkisar och hallickar och horor, som ocks var dr, knfll de med.

Det finns inte mycket annat man kan gra infr det barnet.

Jomen, s r det ju, gud! Det r dr du finns! I en kulvert eller en krubba eller ett skjul var som helst, mitt i vrlden! Dr kan jag se dig, ibland i alla fall. D blir ju kyrkan bara ett stlle, dit man drar sig undan fr att tnka och tala om, vad vi sg dr i kulverten, ute i vrlden. Varfr r den s sllan det d? Gr ngot t det! Eller hjlp tminstone oss att gra ngot t det! Fr jag tror inte vi klarar det p egen hand.

AMEN

Ett barn r ftttext: lars collmar

Kapitlet ett barn r ftt r hmtat ur Flckiga pantern, som gavs ut p Verbums frlag 1993.

UPPDRAGMISSIONNR12016 5

UPPDRAGMISSIONNR12016: ALEPPO 7

FIENDEN VILL ATT DU SKA D

DET R INTE LTT ATT GE HOPP I EN HOPPLS SITUATION, SGER SEROP MEGERDITCIAN, PRST I DEN ARMENISK-EVANGELISKA FRSAMLINGEN I ALEPPO. VI VET INTE VAR DET SLUTAR, DET BLIR BARA VRRE OCH VRRE. VI STTER ALLT VRT HOPP TILL GUD.

UPPDRAGMISSIONNR12016: ALEPPO 7

FRE KRIGET

FANNS DET

STORMARKNADER,

BANKER,

TRANSPORTMEDEL.

DET VAR SKERT

OCH FRITT. KRISTNA

VAR FRIA OCH

KUNDE BYGGA

KYRKOR.

MMANUELSKYRKAN I ALEPPO byggdes 1923. Idag har mnga byggnader runtom kyrkan bombats snder. Kyrkan har ocks skadats: fnster har slagits ut, det r hl i taket.

Men kyrkan finns kvar. Raketerna faller runtomkring den. Att den finns kvar r ett mirakel, sger Serop Megerditchian, som r prst i den armenisk-evangeliska frsamlingen.