uppdrag mission #5 2015

Download Uppdrag Mission #5 2015

Post on 23-Jul-2016

227 views

Category:

Documents

6 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Den 7 oktober inleder Church and Peace, en europeisk, ekumenisk organisation, en konferens i Pristina i Kosovo. Ett hundratal delegater från evangeliska, katolska och ortodoxa kyrkor möter representanter från muslimska och judiska församlingar. Dagarna innan genomförs en pilgrimsvandring genom Serbien till Kosovo som en symbol för fredsarbetet på Balkan. – Politiska förhandlingar pågår på hög nivå men kyrkan spelar en viktig roll med sina samarbetspartners – vi hamnar på gräsrotsnivå, säger Antje Heider-Rottwilm, ordförande i Church and Peace i intervjun på sidan 14. Det arbetet är ett exempel på hur religionen kan vara en resurs i samhällsutvecklingen, som vi har valt som en röd tråd i det här numret. Här möter vi också kunskapstörstande unga kineser som fyller kyrkorna. Och internationella tjejgruppen (se omslagsbilden) som stärks på vägen in i det svenska samhället av engagemanget från domkyrkoförsamlingen i Luleå.

TRANSCRIPT

  • EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 5, 2015 RGNG 169 45 KR

    KINA KUNSKAPSTRSTANDE UNGA FYLLER KYRKORNA 6

    SWAZILAND SKOLAN GAV LRAREN NY KUNSKAP 22

    ENKTEN HUR R TRON EN RESURS FR DIG? 16

    TRIOMED FRAMTID

  • UPPDRAGMISSIONNR52015 3

    MISSIONS-

    UPPDRAGET

    I VR TID

    BYGGER P DIALOG

    OCH INTERRELIGISA

    MTEN. LNGT

    FRN DOKTRINER

    OCH REGELVERK

    MEN NRA TRON P

    MNNISKOR OCH

    DERAS FRMGA.

    DET R DE

    RRELSERNA VI

    FLJER I UPPDRAG

    MISSION.

    Uppdrag Missionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se

    Ansvarig utgivareSamuel Rubenson

    Redaktr Marie Bosund HedbergMedia&SntSdra Promenaden 7B211 29 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

    RedaktionsrdLars Micael Adrian, ordfrandeAnneli DennerstenMika VhkangasGunilla KristianssonLennart HamarkKristiina RuutiUrban JormusUlrika Nyln

    Grafisk formSjunde [form & kommunikation]

    Prenumerationpren@uppdragmission.se0733-60 87 54

    Annonserannons@uppdragmission.se0704-8180 85

    TryckLjungbergs, KlippanISSN 2001-0087

    OmslagInternationella tjejgruppen i LuleFoto: Elena Srbrand

    2 UPPDRAGMISSIONNR52015

    VID MITTEN AV 1800-TALET skakas Europa av kriser, inbrdeskrig, hungersnd, revolutioner. Den gamla vrlden dr kyrka och kungahus var garanter fr ofrnderlighet skakas i grunden. Det lokala, den orrda hembygden, dras med i de nationella striderna, genomkorsas av revolutionrer, trupper, och flyktingar. Frmlingsfientlighet och tillbakablickande nostalgi bryts mot radikala politiska enhetsstrvanden. I kyrkan gungar strukturerna nr kyrkoledningar utmanas av ett andligt skande, en iver fr ett evangelium som frndrar. En av de ivrigaste var Peter Fjellstedt. Frn ett fattigt torp i Dalsland hade han kommit till Lund fr att lsa och 1829, som den frste svenske missionren, rest ut i vrlden fr att frkunna frihet. Femton r senare reser han Sverige runt, talar till tiotusentals frvntansfulla och tnder en fnyelsens gnista. Fr att hlla elden levande och gra det mjligt fr Fjellstedt att fortstta frkunna bildas 1845 lms (Lunds Missionssllskap).

    GNISTAN TNDE EN ELD, TROSVISSHET OCH HOPP spred sig och visioner tog form. Unga mn och kvinnor gav sig hn t studier och gav sig ut i vrlden fr att frndra den och frndras av den. Nyfikenhet skapade mten och mtena gav insikter, men ocks nskan om frdjupade studier och forskning. Att prva nya vgar krver mod att omprva beslut och vgval. Mten med andra krver mod att mta sig sjlv. Mten frndrar och frndras. EN AVGRANDE MTESPLATS r och har hela tiden varit lms tidskrift i dess olika former. Nr vi nu inleder en nrmare samverkan med Svenska kyrkans internationella arbete r det fr att bredda mtesplatsen, inbjuda fler till samtal och reflektion, ge utrymme fr fler erfarenheter och insikter. Uppdrag mission, att frkunna frihet, att fmedla hopp, att verka fr upprttelse och frsoning, krver mtesplatser ppna fr alla. S vlkomna hit.

    samuel rubensonProfessor i kyrkohistoria, Lunds universitet

    Ordfrande i Lunds MissionssllskapAnsvarig utgivare

    Uppdrag Mission en mtesplats fr alla

    Att prva nya vgar krver mod att omprva beslut och vgval.

  • UPPDRAGMISSIONNR52015 3

    6ANDLIGT VAKUUM EFTER MAODet saknas offentliga mtesplatser i det kinesiska samhllet

    dr unga och vuxna kan trffas fr att ppet samtala om

    ideologiska, existentiella och andliga frgor. Hr har de

    kinesiska kyrkorna kommit att fylla ett skriande behov.

    4KYRKAN SPELAR ROLLJag r en del av den hr

    vrlden, som inte frmr

    skapa fred och trygghet

    fr alla. Nr en kroppsdel

    lider, lider alla de andra.

    Maktlsheten vxer i

    magen. Men det ger mig

    hopp att f vara del av en

    global kyrka, som lskar

    och kmpar tillsammans

    med mnniskor av olika

    tro.

    Marit Norn, prst och

    teolog p Svenska

    kyrkans internationella

    arbete, r gstkrnikr.

    Kra lsare!

    Den 7 oktober inleder Church and Peace, en europeisk, ekumenisk organisation, en konferens i Pristina i Kosovo. Ett hundratal delegater frn evangeliska, katolska och ortodoxa kyrkor mter representanter frn muslimska och judiska frsamlingar. Dagarna innan genomfrs en pilgrimsvandring genom Serbien till Kosovo som en symbol fr fredsarbetet p Balkan.

    Politiska frhandlingar pgr p hg niv men kyrkan spelar en viktig roll med sina samarbets-partners vi hamnar p grsrotsniv, sger Antje Heider-Rottwilm, ordfrande i Church and Peace i intervjun p sidan 14.

    Det arbetet r ett exempel p hur religionen kan vara en resurs i samhllsutvecklingen, som vi har valt som en rd trd i det hr numret. Hr mter vi ocks kunskapstrstande unga kineser som fyller kyrkorna. Och internationella tjejgruppen (se omslagsbilden) som strks p vgen in i det svenska samhllet av engagemanget frn domkyrkofrsamlingen i Lule.

    22SKOLAN GAV LRAREN NY KUNSKAPMnga kmpar varje dag fr att verleva och oavsett

    hur tufft livet blir ser de nd mot himlen och tackar

    Gud fr allt som de har, skriver Emelie Woodhouse

    i sin stipendierapport frn Swaziland.

    Alltid16 ENKTEN

    26 BETRAKTELSEN

    27 RECENSIONER

    28 I KORTHET

    30 STIPENDIATEN

    Trevlig lsning! Marie Bosund Hedberg Redaktr

    10INTEGRATIONSPROJEKT STRKER KVINNORSimning, kvinnokroppen, bsta utbildningsvgarna

    och vad hnder under en rttegng i Sverige.

    mnena vxlar nr Internationella tjejgruppen i Lule trffas.

    Vi fr lra oss hur saker fungerar och vi kan stlla frgor

    om det vi undrar, sger 19-riga Amal-ER-Rayhany

    frn Marocko.

  • 4 UPPDRAGMISSIONNR52015 UPPDRAGMISSIONNR52015 5

    KYRKAN SPELAR ROLL.

    FLYKTINGAR I ETT UPPSAMLINGSLGER I BUDAPEST I UNGERN I SEPTEMBER 2015.

  • UPPDRAGMISSIONNR52015 5

    JAG TNKER P mentormammorna i Swaziland. Elisabeth och Mats Mlqvist r utsnda av Svenska kyrkan fr att bygga upp en verksamhet dr kvinnor frn det lokala samhllet besker nyblivna mdrar och ger std, rd och frebyggande hlsovrd. Mentormammorna utbildas fr detta, men de strks ocks i sin roll som fretrdare fr kyrkan. Med hjlp av samtal och kontextuell bibellsning blir mentorerna teologer i sin omvrld, de blir kyrka i handling. Det ger kvinnorna gemenskap, styrka och sjlvknsla. Och jag tnker att om kyrkan bestr av och vandrar tillsammans med mnniskor, d blir den sitt rtta jag. Det spelar roll, vem kyrkan r.

    JAG TNKER P Svenska kyrkans biskopar och klimatbrevet, som tar avstamp i bristen p rttvisa och i vr erfarenhet av att jorden blder, men visar p vgar till frndring. Jag tnker p Ageravolontrerna som engagerar sig nationellt, globalt och lokalt fr en bttre vrld. Jag tnker p mn och kvinnor genom historien, som med Jesus som frebild, har utmanat maktstrukturer och ifrgasatt orttvisor. Jag tnker ocks p Svenska kyrkans partner inom ACT Alliance, som mter flyktingarna frn Syrien i detta nu, utan att frga om de flyende r kristna, yazidier eller muslimer. Jag tnker p alla frsamlingar och enskilda som ppnar kyrkor, frsamlingshem och hem fr mnniskor som kommer. Och jag tnker att det spelar roll, var kyrkan finns, och att den agerar och talar.

    OCH JAG FR LITE HOPP ND. Det ger mig hopp att f vara del av en global kyrka, som lskar och kmpar tillsammans med mnniskor av olika tro. Det ger mig hopp att den bestr av operfekta mnniskor, som gr samman, i sin vilja att flja Jesus och varandra. Diabolos grundordet i djvulen betyder det som splittrar, drar isr. Det djvulska r nr vi lter oss dras isr. Gud, dremot, finns i det som fr samman, som inkluderar, som helar relationer. Mnniskorna som flyr fr livet hr samman med oss. Och vi r inte maktlsa. Vi r inte hopplsa. Vi r kyrka.

    Marit Norn

    Mnniskor flyr fr livet. De senaste dagarna har mitt flde i sociala medier ntts av nya bilder p hur mnniskor springer hals ver huvud, trnger igenom de makedonska polisernas barrirer, med sm barn i famnen. Gud, ha frbarmande, ber

    jag, och knner hur maktlsheten griper tag i mig. Den frlamande maktlsheten

    som frestar mig att titta bort och hoppas lite vagt att det blir bra till slut, att ngon kommer att gra ngot. Den passiviserande hopplsheten som frestar mig att tnka att det inte angr mig. Att det handlar om en annan sorts mammor, med en annan sorts barn. Det r ett stt fr min hjrna att skydda mig, kanske. Men det angr mig. Jag r en del av den hr vrlden, som inte frmr skapa fred och trygghet fr alla. Nr en kroppsdel lider, lider alla de andra. Maktlsheten vxer i magen. Vad r det fr fel p oss mnniskor?

    MEN S TNKER JAG p Fitsum Zelalem, som jag mtte p Ethiopian Graduate School i Addis Abbeba. Han utbildar kyrkoledare prster, ungdomsledare och kvinnogruppsledare i genus, hlsa och teologi. Det r ett banbrytande program, som Svenska kyrkan stder. Fitsum och hans kollegor synliggr hur kvinnors hlsa och barnaddlighet hnger samman med kvinnors position i samhllet. I ett djupt religist samhlle bottnar det ocks i en frstelse av heliga texter och med vad religionen predikar kring mn och kvinnor, deras olika roller och vad de anses skapade till att vara. Om kyrkan sger att mannen r kvinnans huvud, och att det innebr att en man fr kontrollera allt kring sin hustru eller sina dttrar, inklusive allt som gller deras sexuella och reproduktiva hlsa, d bidrar kyrkan till den hga barnaddlighet och den svra ohlsan mnga kvinnor lever med.

    Men om kyrkan istllet talar om hur vi r ett i Kristus, hur varje mnniska r Guds avbild, hur den mnniska som r utsatt, underordnad eller nedtystad mste upprttas, inkluderas och lyssnas till d kan kvinnorna vara subjekt i sina egna liv och de fr mjlighet att utvecklas, att f utbildning och hlsa. Det spelar roll, vad kyrkan sger.

    Marit Norn r pr