hll dig hel - s undviker du skador!

Kadens#5:2005sveriges tjejigaste cykelt i d n i n g !

Fem na na frikningshojar (fr skidortscykling)test:

Kungen r dd!a r m s t rongs tio tro n a rvingar

Baluns p berget re mountain may h e m maria sterg re n :mediapartner

Jag r redo fr nsta niv

Lngloppsvrldscupen i Falun

Dubbel svensk succ

maria stergren

Kadensportrtt

text: s t e fan larsn foto: david elmfeldt

Hon gick frn medeldistanslpning till mountainbike. Mest fr att det var roligare att cykla. Redan frsta ret vann hon lngloppsklassikern Finnmarksturen. tta r senare r det fortfarande viktigast att cyklingen r rolig. Men nu vill hon ta steget till nsta niv. Och Maria r beredd p att det kommer gra ont.

Maria r redo fr nsta niv

kadens nr 5:2005

| 17

D

et r sv rt att vara cyklist. F andra idrotter krver s mycket i form av tid, trningsmngd och pengar som cykel p inter-

Att hitta ett lag eller en sponsor r en stor bit som jag kanske borde ha jobbat mer p. Men samtidigt fr det inte bli fr mycket heller. Jag vill fortfarande sjlv kunna vlja vad jag ska gra och nr. Till exempel vill jag inte flytta frn Sverige om jag ska kra fr ngot lag, sger hon. Sdana saker verkar vara viktiga fr Maria. Att behlla sin sjlvstndighet och integritet. Hon ser vldigt vertygad ut nr hon frklarar att hon inte r lockad av en proffskarrir utomlands. Det primra med cyklingen r att det mste vara roligt och det mste vara p hennes villkor. Egentligen r hon inte ens srskilt intresserad av sporten som sdan, av prylarna eller strukturerna runt omkring som proffslagen, andra cyklister och deras tvlingsresultat. Sdant som hur [cross country-vrldsmstarinnan] Gunn-Rita Dahle trnar r jag intresserad av, men vad fr cykel jag tvlar p r inte lika viktigt. Den mste knnas bra, fungera och vara i klass med mina konkurrenters, men annars r jag inte s intresserad av sdant, menar hon. Ett exempel p det r nr hennes Scott Scale 10 blev stulen innan en vrldscuptvling i vras. Hon ringde till sin sponsor Scott i Sverige och frgade om de kunde skaffa fram en ny p kort tid infr tv-

lingen. Svaret blev att de var helt slut, det fanns inte en enda kvar att uppbringa i hela vrlden. Men till slut hittade Scott en cykel hos en lokal affr. Inte visste jag att det var en s eftertraktad ram, det hade jag inte ngon koll p, sger hon med en urskuldrande gest som fr att visa att hon inte tog s hrt p det faktum att hon inte visste om att hon krde p en av 2005 rs mest haussade cyklar.

nationell niv. Fr att lyckas krvs inte bara rtt uppsttning gener, rtt instllning och en vldig massa trning och tlamod. ven de yttre frutsttningarna mste stmma. Gr de inte det r chansen att lyckas sl igenom i toppskiktet minimal, nstan obefintlig. Maria stergren har de inre frutsttningarna. Men fr att kunna ta sig till nsta niv krvs att de yttre frutsttningarna frndras. Att hennes liv blir lttare och att alla detaljer faller p plats. Jag arbetar halvtid p Ikea och brjar 05.30 p morgnarna. Jobbet r slitigt och tungt och det hnder att jag helt enkelt inte orkar trna eftert. Det optimala vore frsts att slippa jobba s jag kan koncentrera mig p att trna. Det vore ocks bra om jag kunde f mer std och hjlp med tvlandet av ngot internationellt lag, sger Maria. Hittills har hon inte varit s intresserad av att ta det steget, hon har mest cyklat fr att det r roligt. Ambitionen att frndra sin tillvaro, de yttre frutsttningarna, har kommit p senare tid. Som att ska fler och strre sponsorer. Men hon verkar kluven infr att ta det steget.

Viktigast att det funkarverhuvudtaget r Maria inte s frtjust i frndring. Det hon vet funkar fredrar hon och nya prylar eller trningsmetoder r hon i princip skeptisk till. Hon ser inte pongen med nya saker om hon inte vet att de r bttre. Tryggare d att hlla sig till det man vet fungerar. Jag har till exempel inte krt heldmpat, jag knner helt enkelt inte att jag behver det. Det funkar ju bra med hardtail, sger hon och menar samtidigt att hon inte heller r s intresserad av att meka, att det mest tar tid frn trningen. Men nu har hennes skepsism mot f rndring bytts ut mot en frsiktig ny f i k e nhet. Och det har sin frklaring. Fr om vi ska ta det frn brjan s har Maria frn det att hon slog igenom med dunder och brak som 19-ring 1997 utvecklats till Sveriges bsta cross country -cyklist. Men sen kadens nr 5:2005

| 19

Infr i r har jag trnat mindre men med mer kvalitet istllet och jag var skitrdd fr att bli vrdels.Maria ndrar inte grna p rutinerna.

Nu r hon starkare och snabbare och explosivare. Och bttre nr det blir tekniskt. Mnga sger att jag inte r s bra i skogen nr det blir tekniskt, men det stmmer faktiskt inte, jag har blivit bttre. Frr var jag tvungen att springa mer nr det var svrt och det gick ju bra d eftersom jag var lpare. Men nu har jag tvingats bli bttre p att cykla ver tekniska partier och jag har ocks trnat mer p det, sger hon med visst eftertryck. Frr sa hon ocks bara jag kan inte spurta men nu nr hon har trnat p det s menar hon att alla kan spurta. Men man mste vilja trna p det ocks. Det r mycket en frga om instllning. Jag hade en tendens att sluta ta i p trning nr det brjade gra ont eller att bryta tvlingar nr benen kndes tunga. Men ven dr har jag blivit bttre, jag har lrt mig att bita ihop mentalt ven om det knns dligt. Att cykelsport stller hga krav p cyklisters viljestyrka och mentala kapacitet str klart fr alla som har provat p att tvla. D tnker kanske de flesta p frmgan att pressa sig sjlv, att ta ut sin kropp till max. Men mentala begrnsningar, eller sprrar, kan ocks handla om annat. P en tvling i Turkiet fr ngra r sedan kraschade jag svrt och slog i ansiktet, slog ut tnder och gjorde mig illa. Det tog vldigt lng tid fr mig att komma har det inte hnt s mycket. Visserligen brjade hon nstan direkt p topp i svensk mountainbike, men steget drifrn till att lyckas p vrldscupen och i internat i onella msterskap har varit motigt. Nu har Maria helt enkelt insett att hon mste lmna komfortzonen och brja skapa rtt frutsttningar fr att ge sig sjlv chansen att ta sig till nsta niv. Det handlar om att trna smartare, att ta i mer, att jobba mindre, att se till att allt funkar p svl mikro- som makroniv. Det r mnga pusselbitar som ska falla p plats, detaljer som kan verka oviktiga, men som bidrar till att gra helheten gynnsam. I brjan hade jag konditionen frn lpningen, men jag slog mig bl eftersom jag inte hade tekniken. Det var mnga uppflkta sr d. Nu har jag ftt mer hjlp med trningen och har brjat trna mer varierat och specifikt, bde teknik och explosivitet, snt som jag har saknat tidigare. D stack jag mest ut och malde och s krde jag bara p ver tekniska partier. ver det, mnga tvlingar. S fort jag kom till en stenig utfrskrning lste det sig fr mig, jag kunde inte slappna av, berttar hon. Men numera r det inget problem. P Europamsterskapen i Belgien i somras kraschade hon s hrt att hon vred axeln ur led, men hon fortsatte nd cykla efter ett tag nr den vrsta smrtan hade lagt sig. Dr tog hon tillsammans med det svenska stafettlaget ocks Sveriges frsta EM-brons i mountainbike. Det var kul. Men nr vi var s nra

20 | kadens nr 5:2005

D har man ju ngon framfr sig och ngon bakom sig hela tiden, det blir mer tvling. Det r roligare.Maria gillar att kra lngloppen, fr d fr hon motstnd av killarna.

la mot likvrdiga motstndare, att hon fr konkurrens. Hon syftar p elitkillarna, bland vilka hon ofta placerar sig topp 30 i Sverige. D har man ju ngon framfr sig och ngon bakom sig hela tiden, det blir mer tvling. Det r roligare, sger hon utan guldet kndes det nd som att vi borde ha krt bttre, att man kunde ha gjort mer. Men jag tror att man lurar sig sjlv nr man tnker s, alla i laget gjorde sitt yttersta, sger hon. Fysiken har hon och det fr grna vara bde kuperat och avslutning uppfr p landsvg fr att det ska passa henne. Tuffheten skrmmer inte, det verkar vara det hon gillar bst. Men det r ocks drfr hon fredrar mountainbike eftersom fysiken avgr dr, inte laget eller taktiken som ofta r fallet p landsvg. Lngloppsvrldscupen debuterade jag p i och med Falun nu i augusti, men den har inte samma status som cross country-vrldscupen. De bsta r inte med och det r mindre prispengar, s det knns inte lika intressant. Cross country r ju dessutom OS-gren, s det vill jag ju frsts kra av den anledningen ocks. Numera fr man samma UCI-pong i lngloppsvrldscupen som xc-vrldscupen, ngot Maria inte gillar. Nej, det innebr ju att man kan kra lnglopp med mindre konkurrens och tjna ihop mer UCI-pong dr n p cross country-vrldscupen. Det borde de ndra. I Sverige kr hon dremot grna lngloppen. Inte minst fr att hon dr fr tvatt verka kaxig. Hon gillar mest att f mta sig med ngon. En egenskap som gr igen i hennes nya syn p trning. Jag har ftt lite hjlp av CK Uni hr i Uppsala och kr en del trningar med dem, intervallpass och sdant. Jag tror att det alltid r bttre att trna med ngon som r bttre n en sjlv, s man tvingas ta i mer, tvingas utmana sig sjlv. Det r en svaghet hon annars r medveten om, att hon har svrt att ta ut sig p trning och tvling. Hon kan inte maxa kroppen, det mste hela tiden knnas behagligt i benen. Vilket borde innebra att hon alltid har lite mer att ge? Jag trnar p att inte ge upp s ltt, men det r svrt. Fast jag har blivit bttre p det. Ovntade saker, om ngot hnder p en tvling, har jag ocks svrt att hantera. Det handlar mycket om att vara stark mentalt, och med rtt instllning och kanske med mental trning kan jag skert f ut mer ur kroppen. Vilka r hennes styrkor d? Maria tvekar fr frsta gngen under intervjun och

Alternativen lockar inteMaria har varit en av de absolut dominerande i cross country i Sverige de senaste ren. Och nr hon kr lnglopp r hon nstan alltid bst. Till och med p landsvg har hon gjort fina resultat med tv SM-medaljer, senast ett silver efter Susanne Ljungskog p SM-linjet i r. S varfr satsar hon inte p vrldscupen i lnglopp eller frsker sig p en proffskarrir p landsvg? Cross country r roligast helt enkelt. P landsvg r man s beroende av ett lag och det r svrt att kra ensam p internationell niv. Sen tycker jag inte att det r s kul med mil efter mil med asfalt, jag gillar skogen bst. Men det vore kul att ta dubbla SM-guld p landsvg och mountainbike, det tror jag inte att ngon har gjort nnu, sger Maria.

22 | kadens nr 5:2005

Whack!!!CLACK, CLACK, CLACK, CLACK, raatatatatatataata. That is the sound of a Shimano derailleur after a drop into a rough landing.

X.0 REAR DERAILLEUR:Precisedoes its job without having to be told twice Strongtoughest kid on the block Quietno chainstay slap here

Ron, a weekend r iderw ar d

This is also a sound that I dont have to deal with anymore with the . .

XOfr om Hay-

MAR-6-03, 1:39:11 AM

The words out.

X- 9 TRIGGER:Performancebrake and shift at the same time, anytime Trustworthylets you focus on that nasty drop Integratedchoose your own brake system, thank you very much

X.0 TWISTER:Lightsimply the lightest out there On-demandgrab or dump all gears at once FreshWorld Cup performance

Wi th SRAM X- Gener ati on, the per for mance speaks for i tsel f. Pr ops fr om the fi el d thats an added bonus. Get the wor don X.0, X- 9 andX- 7 at sram.com.

www.vartex.se

tittar ut genom fnstret en lng stund innan hon svarar. Jag r kstark, trningsvillig och envis. Det r frsts viktiga egenskaper. Rcker de hela vgen till OS 2008 i Peking? Svaret r blixtsnabbt. Jag ska ta medalj, annars har jag inget dr att gra. Exakt hur vgen dit ser ut vet hon inte, men den omfattar bde mer planering och struktur p trningen, mer rutin genom nnu mer tvlande p framfr allt vrldscupen och frhoppningsvis ett enklare, lttare liv runt omkring. S hon kan gra det som r roligast cykla.

Rent fysiskt har jag det i mig. Nu handlar det mer om allt runt omkring, att justera trningen och skaffa rutinen. Men det r svrt ocks. Infr i r har jag trnat mindre men med mer kvalitet istllet och jag var skitrdd fr att bli vrdels. Nu nr jag vet att jag har blivit bttre s vgar jag kanske testa en annan struktur. Det r inte s mnga som tvekar p att Maria har kapaciteten att n nda fram. Och nu vet hon sjlv vilken vg hon mste vandra fr att n dit. Det kanske kommer gra ont, men det skrmmer henne inte lngre. Maria r redo fr att ta nsta steg.

P en tvling i Turkiet fr ngra r sedan kraschade jag svrt och slog i ansiktet, slog ut tnder och gjorde mig illa. Det tog vldigt lng tid fr mig att komma ver det, mnga tvlingar.Maria r inte lngre rdd fr att sl sig.

24 | kadens nr 5:2005

Resultat

^ppx ^ppy ^ppz _ggq

1:a Finnmarksturen, Lngloppscupen (LLC)

1:a Sollerloppet, landsvg 3:a totalt, Lngloppscupen (LLC) 10:a cross country, deltvling Vrldscupen

1:a totalt Lngloppscupen (LLC) 2:a tempo, MTB-SM 3:a totalt, Svenska cupen XC

_ggt

1:a totalt Lngloppscupen (LLC) 2:a totalt, Svenska cupen XC

1:a totalt, Svenska cupen XC 1:a sex deltvlingar Svenska cupen XC 1:a Lnga Lugnet, LLC 1:a Finnmarksturen, LLC 1:a 08XC, lnglopp MTB 1:a MTB-Vttern, LLC 3:a totalt, Lngloppscupen (LLC) 14:e cross country, deltvling Vrldscupen 1:a 08XC, lnglopp MTB 1:a Mrksuggejakten, LLC 1:a Lnga Lugnet, LLC 1:a MTB-Vttern, LLC 1:a Grenserittet, lnglopp Sv-No 2:a cross country, MTB-SM 4:a stafett, MTB-EM 20:e cross country, OS Aten

1:a totalt, Svenska cupen XC 1:a cross country, Nordiska msterskapen 5:a linjelopp, landsvgs-SM 14:e cross country, EM 21:a cross country, deltvling Vrldscupen

_ggu

_ggr

1:a tempo, MTB-SM 2:a cross country, MTB-SM 2:a linjelopp, landsvgs-SM 12:a cross country, deltvling Vrldscupen

_ggv

_ggs

1:a totalt, Svenska cupen XC 1:a cross country, deltvling, Svenska cupen XC 2:a cross country, deltvling, Svenska cupen XC 1:a Finnmarksturen, LLC 1:a 08XC, lnglopp MTB 1:a Mrksuggejakten, LLC

1:a cross country, MTB-SM 1:a tempo, MTB-SM 1:a Mrksuggejakten, LLC 1:a Lida Loop, LLC 2:a MTB-Vttern, LLC/silver Lnglopps-SM 3:a stafett, MTB-EM 11:a cross country, deltvling Vrldscupen 12:a cross country, deltvling Vrldscupen 12:a cross country, deltvling Vrldscupen 5:a Lnga Lugnet, Lngloppsvrldscup

maria

stergrenlder: 26 r Frn: Jrna utanfr Sdertlje Bor: rsundsbro utanfr Uppsala Familj: Sambo och hunden Simba Klubb: CK Uni Gr p fritiden: inreder nya parhuset Aktuell: Leder svenska Lngloppscupen

maria stergren r redo fr nsta niv

test: fem fina freeridehojar (fr skidort s c y k l i n g )

17

Maria stergren slog sig direkt in i dameliten i cross country som 19-ring. Nu, tta r senare, vill hon ta det dr slutgiltiga klivet in i vrldselitens toppskick.

Hon har vad som krvs och r beredd att gra det som behvs. ven om det kommer gra ont.

26

Vi slpade med oss fem skidortshojar upp till re fr ett serist test av serisa frikningscyklar Sintesi Bazooka, Banshee Scream, Trek Session 77, Univega

DX-9 och Gary Fisher King Fisher 2.

Innehll

nr

5: 2005

d u b b e lt svenskt i sverige

38

Nr Lngloppsvrldscupen krdes i Falun blev det

succ. Och d menar vi inte bara fr arrangemanget som sdant utan ven nr det gller resultaten fr eliten det blev dubbel svensk seger. Hurra! Mt segrarna och mnniskorna som var dr och ls om hur de ser p lnglopp i lnga loppet.

ett spurta r n a s vm?

cyklisten: f ly t tade till berget

kungen r dd! armstrongs tio tronarvingar

46

Nr landsvgs-VM avgrs i centrala Madrid i slutet p

50

Milla gillar frioch utfrskning p cykel s mycket

52

Efter sin sjunde raka Tour de France-seger avslutade

Lance Armstrong sin fantastiska karrir. I kulisserna vntar nu flera gamla och nya cyklister som gr ansprk p Tour-tronen. Vi bad Roberto Vacchi att lista Armstrongs tio troligaste tronarvingar. Du mter dem bara i Kadens.

att hon flyttade till re fr att kunna kra utfr hela dagarna. Nu jobbar hon som downhillguide p Skutan och har precis brjat tvla i cykelsportens snabbaste fartgren.

september tror mnga p en spurtuppgrelse. Vr egen expert Roberto Vacchi tvivlar. Ls allt om VM och svenskarnas chanser.

2 | kadens nr 5:2005

Kadens r en oberoende tidskrift med syfteatt informera och stimulera svenska folket till cykelrelaterade levnadsvanor och ett nnu roligare liv.kadens ges ut av springtime publishing abAnsvarig utgivare Hans Lodin hasse@springtime.se Projektledare Andreas Danielsson andreas.danielsson@kadens.se Chefredaktr Stefan Larsn stefan.larsen@kadens.se Bild- och webbredaktr David Elmfeldt david.elmfeldt@kadens.se Redaktion / Landsvgscykel Roberto Vacchi roberto.vacchi@kadens.se Redaktion / Freeride Andreas Strm andreas.strom@kadens.se Formgivning Paolo Sangregorio paolo.sangregorio@kadens.se Medverkande i detta nummer: Magnus Aldemark, Kalle Bern, Egil Borgne, Andreas Danielsson, David Elmfeldt, Getty Images, Carl-Martin Glos, Patrik Hermansson, Stefan Larsn, Pelle Nilsson, Per Olsson, Paolo Sangregorio, Andreas Strm, Roberto Vacchi. Tack! Jakob Sandstrm, Andreas Strm, Henric Wilert, Bjrn Lindberg p Fiskartorpet Sport. Omslag Italiens Paola Pezzo, Team Specialized, har lnge varit en av mountainbikens stora xstjrnor. Numera tar hon det lite lugnare och satsar p vrldscupen i lnglopp och p att ha kul. Hr njuter hon av Trnbergs stig under Lngloppsvrldscupen i Falun, dr hon slutade p nionde plats. Foto: David Elmfeldt. Obs! Har du ider om artiklar eller annat r du vlkommen att hra av dig till oss. Vi tar inget ansvar fr material vi inte bestllt. Eventuell vinstskatt i tvlingar anordnade av Kadens betalas av vinnaren. Post- och besksadress Cykeltidningen Kadens Springtime Publishing AB Kungsholmstorg 4 Box 22559 104 22 Stockholm Kontakt Tel: 08-545 535 30 Fax: 08-545 535 49 redaktion@kadens.se www.kadens.se Copyright Springtime Publishing AB ISSN 1651-9744 Stockholm 2005 Tryck Alprint, Borg, Finland

re mountain mayhem 2005 bigger, better, harder, fa s t e r . . . m o r e !

66

Den tredje upplagan av freeridefestivalen re Mountain Mayhem levde verkligen upp till arrangrernas utlovade ambitioner strre, bttre, hrdare, snab-

bare...mer! Kadens var p plats.

din cykling

73

hll dig hel s undviker du skador!

74 80 83

Vi gr igenom de vanligaste skadorna och ger dig tips p hur du behandlar och inte minst frebygger dem. Hll dig hel med Kadens.

m o u n tainbiketest: full dynamix team carbonVrldscupstallet Full Dynamixs teamhoj i test. Full kolfiber, full XTR, fullt med lyx men ocks ett allvarligt problem.

annonsfrsljning Marknadsansvarig annonser Lasse Strand Tel: 023-79 43 13 070-545 25 07 lasse.strand@kadens.se Butiks- och webbmoduler Kalle Bern Tel: 0708-25 38 39 kalle.bern@kadens.se

r a c e rtest: Komfortrevolutionen r hr!Kadens testpiloter har krt tv racercyklar med ett annorlunda fokus komfort. Cannondale Synapse r den amerikanska aluminiumpionjrens frsta

cykel helt i kolfiber. Specialized Roubaix satsar p gummikuddar i ramen. Bda r vldigt komfortabla.

minitester

88 90

Tubdck fr mountainbike, elektrisk smrtlindring fr onda ryggar, vax fr kedjan och Mets nya finhjlm i test.Prenumerationsrenden Titeldata AB Kundtjnst 112 86 Stockholm Tel: 08-617 23 52 www.prenservice.nu Ett rs prenumeration, sju nummer, kostar 299 kronor inom Sverige. Kontakta Titeldata fr renden som rr prenumerationer, du kan ven adressndra och bestlla prenumeration via www.prenservice.nu.

mekning: s fixar du knaket!En steg-fr-steg-instruktion fr att fixa knakljud frn vevpartiet. Hll tyst!

fa s ta av d e l n i n g a rl e da r e : Kadens lever! Sidan 4. b r e v : Frn er till oss, med svar. Sidan 6. prolog: Nyheter, skvaller, timrekord. Sidan 8. k u lt u r : Tre tunga bcker. Sidan 92. e p i l o g : Debuten. Sidan 94.

kadens nr 5:2005

|3

KadensLedare

Hej, igen.

V

i r tillbaka. Efter mycket besvr och trkigheter med vr frra gares konkurs r det sknt att kunna bertta att Cykeltidningen

Att vi gr vidare med en ny gare r frsts positivt ven p ett praktiskt, ekonomiskt plan. Till exempel fr er som har betalat en prenumeration p tidningen. Vi terupptar utgivningen som planerat frn och med detta nummer och alla prenumeranter kommer att fortstta f den tidning man betalat fr, med ett undantag. Under konkursen gav nmligen Springtime ut en ny titel, Cykeltidningen, eftersom frgan om rtten till namnet Kadens inte kunde lsas i tid. Syftet med detta var dels att f ut det material vra duktiga frilansare hade producerat, dels att tillfredstlla vra lsare. Kort sagt att hlla liv i den cykeltidning vi har producerat i tv rs tid. Cykeltidningen var en engngsfrteelse som distribuerades till prenumeranter och tidningskpare. Det extratjocka numret (168 sidor inklusive bilagor) ersatte drmed de uteblivna nummer 3 (maj) och 4 (juni) av Kadens. I och med detta nummer terstlls ordningen igen. I hst har vi nummer 6 i oktober och nummer 7 i december att se fram emot. Lika tjocka och lika bra som vanligt. Har du frgor kring din prenumeration r du frsts vlkommen att kontakta vr prenumerationstjnst Titeldata. Du hittar kontaktinformationen i redaktionsrutan p fregende sida. Nu lmnar vi en stkig sommar bakom oss och blickar framt. Dr, i framtiden som redan r hr, kommer vi att fortstta gra den tidning som du vill lsa om cykelsportens mnga skna mnniskor, hndelser, cyklar och uttryck. Om tips och rd, nya prylar och gamla hjltar. Och mycket mer. Vi vill fortstta vara din cykelkompis i tidningshyllan. Vill du vara vr?

Kadens teruppstr. Dessutom med en intakt redaktion. Den nya garen r Springtime Publishing AB som ger ut Sveriges strsta lpartidning, Runners World, samt arrangerar lpar- och cykelresor. Det knns mycket bra. Och trots allt, shr i backspegeln, kan vi konstatera att konsekvenserna av konkursen inte bara varit negativa. Visst har vi slitit vrt hr. Visst har mnga drabbats p olika stt och visst frstr vi alla ledsna mail och telefonsamtal frn lsare och bransch. Men nu, p andra sidan av denna svarta sommar, knner vi en nnu strre tilltro till framtiden fr Kadens. Det knns fint. Jag vill ocks nmna det oerhrda std och den stora frstelse fr vr situation som mnga har visat. Och det ska ni veta, alla ni som har hrt av er - det uppskattas mycket. Ni vet vilka ni r. Tack!

Kadens presenterar: Pelle NilssonPelle bor och verkar i re. Han frilansar en del med fotouppdrag och arbetar med film och media i eget produktionsbolag. Pelle fotograferar mest snt som han sjlv gillar och d blir det grna cykel och skidkning. Han har tminstone avverkat tre XC-cyklar i sitt tidigare liv men de senaste ren har det blivit mer freeriding och cykling p berget. Efter en akademisk bakgrund inom miljsidan bestmde han sig fr att satsa p egna ider. Han siktar p att utveckla fotograferandet och frsker att gra saker som knns kul. Som ett reportage frn rets re Mayhem ls det p sidan 66!

s t e fan larsn, chefredaktr

4 | kadens nr 2:2005

test: s k i d o rt s h o j a r

Liftarnas guide till lyckatext: kalle bern foto: david elmfeldt

Kadens har testat fem vldigt olika lngslagiga mountainbikes. Cyklar som fungerar till det mesta, men som trivs bst d det finns en lift att ta upp och ett bra berg att cykla nerfr.Vi krde fem lngslagiga men vldigt olika cyklar inom samma segment. Alla r typiska skidortshojar, mountainbikes med lngslagiga dmpare fram och bak och stadiga skivbromsar fr lnga, stkiga utfrslpor men med utvxling nog fr att ven ta sig uppt och framt nr inte lngre gravitationen rcker till. Vissa var bttre p att svnga och hoppa, medan andra var bttre p att hlla. En inte helt oviktig egenskap fr den hr typen av cyklar. En stor del av testandet gjordes i re. Det r kanske Sveriges enda ort som erbjuder allt som behvs fr att vi skulle kunna ge varje cykel en rttvis bedmning. Framfrallt finns hr fallhjd och liftar samt en hel del finfin kning. Cyklarna krdes i svl spregn p hala rtter som i solsken p dammiga stigar. Som alltid spenderades timmar p att enbart tvtta cyklarna efter testandet och det r ocks bara dr vi jmfrt cyklarna med varandra i testet av tvttbarhet. Extremerna hr var Trek Session med sin mattsvarta, anodiserade yta mot Univega DX-9ans blanka, vita lack. Annars har vi som alltid bedmt varje cykel utifrn sina egna egenskaper inom segmentet. Den tekniska bedmningen av cykelns komponenter och dess funktion och hllbarhet betygstter vi. Den subjektiva bedmningen av kegenskaperna r vra testcyklisters samlade omdmen, men hr stter vi inga sifferbetyg. Istllet frsker vi formulera vra intryck och synpunkter i ord, d siffror ltt blir alltfr absoluta. Dessa tv bedmningsomrden vgs sedan mot priset i vr kp-o-meter dr vi gr en kprekommendation utifrn prislappen.

26 | kadens nr 5:2005

Univega: Genomgende 150 millimeters axel gav Univegan en styv och hrlig baksving.

Trek: Kullagrade rejla genomgende axlar p alla svinginfstningar r en bra grej. Flex r inget alternativ.

ven hos den hr typen av cyklar spelar visserligen vikten stor roll, men vi har valt att inte ange vikten p cyklarna i detta test. Dels fr att vissa kommer i ett frdigt paket medan andra kan byggas enligt kundens specifikation. Dels har vi valt att koncentrera oss p hur cyklarna knns om de upplevs som tunga eller ltta, klumpiga eller smidiga. Vissa cyklar kndes ltta p berget, trots hga siffror p vgen, vilket trots allt r viktigare. P flera av cyklarna finns det instllningsmjligheter utver mjligheten att kalibrera dmparna. Drfr har alla lgen anvnts. Alla dmpare utom Sintesins bygger p ngon form av plattformsteknik, vilket r bra p den hr typen av cykel. Skulle man vilja ha lite mer knslighet s gr det alltid att snka plattformens trskel och ka knsligheten i dmparen.Sintesis komplicerade baksvingsupphngning och en slaktad framvxel som hamnat fel. Gary Fisher: Utbytbara bakgaffelndar och ett fste fr ytande bakbroms r lyxiga detaljer som man nstan bara ser p riktigt dyra downhillcyklar.

t vtt o p p e n 1 gary fisher king fisher 2 2 univega dx-9 3 banshee scream 4 sintesi bazooka 5 trek session 77

Gary Fisher: Manitou Stance Flow r inte en bra gaffel fr den typ av kning som King Fisher r gjord fr. Men det r ocks det enda som snker kupplevelsen. Till nsta r skulle vi grna se en uppgradering.

Banshee: Baksvingen och vevhuset innehller mer aluminium n i en genomsnittlig landsvgscykel. Tungt men starkt. Och bra.

Univega: Det r ganska tajt mellan dck och gaffelkrona och det tog inte lng tid innan de frsta reporna var ett faktum.

kadens nr 5:2005

| 27

banshee screambanshee r ett relativt nytt kanadensiskt fabrikat som p bara tv r framfrallt gjort sig knda fr att gra hllbara ramar. Scream verkar inte vara ett undantag, designad med tanke p stora berg och hga dropp. Men detta gr ocks Scream till en tung hoj. Den r visserligen tillverkad med Eastons relativt ltta RAD-rr och kunde kanske vgt ett par kilo mindre. Men Banshee har istllet valt att placera ut frstrkningar p mnga vl valda stllen och in i minsta detalj frskt gra ramen ofrstrbar. Styrrret ser nstan ut att vara ett 1,5tumsrr men det r dimensionen 1 1/8tum med otroligt tjockt gods. Baksvingen r en enkelsving som via ett lnkage liknande Konas lnkage komprimerar bakdmparen. Svingen r frsedd med tre olika hjulinfstningar vilket ocks innebr mjlighet till tre olika kedjestagslngder. P testexemplaret satt det en Manitou Swinger 4-way. Vid kp av en Banshee gr det att vlja mellan de flesta etablerade bakdmpartillverkare, men Manitou 4-way r en bakdmpare som alla i testpatrullen knner till sen tidigare. Och liksom tidigare s fungerade Manitoudmparen riktigt bra. En stor del av testet krdes hojen p den kortaste slaglngden utan att ngon egentligen ville ha mer. Hela slaglngden gick att anvnda och det kortare slaget kndes bttre lmpat fr geometrin. Framgaffeln r Marzocchis lngslagiga 66rc med 170 ltt instllbara millimetrar. Det r en styv gaffel med riktigt bra dmpning men den r ocks hgre n vad den borde vara. P en cykel som denna med 24-tums bakhjul fr man mycket chopperknsla fr pengarna. Nsta r r gaffelkronan ombyggd och gaffeln snkt. Hjden till trots r det en bra gaffel som inte gjorde ngon besviken rent prestandamssigt. Den flacka gaffelvinkeln uppskattades i branta utfrskningar och nr farten var lite vl hg in i stkiga partier. I tajta skogssvngar blev det dremot lite tungjobbat. Vxlandet skttes p ett hgst tillfredstllande stt av Shimanos XT fram- och bakvxel, matchade med vxelreglage i samma serie. Det r inte mycket att orda om. XT r XT och passar bra bde till friTeknisk bedmning Ram och fram- och bakdmpare: 4 Komponentgrupp: 4 Hjul och dck: 3 vriga komponenter: 3 Teknisk bedmning: snitt 3,5 cykling och cross country. Vevpartiet i stl kommer frn FSA och sg ut att hlla fr minst lika mycket som resten av hojen. Men det r frsts ocks ytterligare en detalj som adderar vikt till det redan tunga paketet. Vevlagret med den rejla massiva stlaxeln passar bra ihop med resten av specifikationen. Bromsarna, ett par HFX Mag frn amerikanska Hayes satt p flera av testhojarna och fungerade grymt bra. Trekorsekrade hjul med Formulanav med 20 millimeters genomgende axel fram och 12 x 150 millimeters genomgende axel bak kombineras med Sun Doubletrack-flgar. Hjulen var raka nr dom kom och lika raka nr dom skickades tillbaka. Hjulparet, en tjugofyratummare bak och en tjugosextummare fram var vlbyggt och tungt. Cykeln gr ven att kra med en tjugosexa bak och med tanke p gaffelvinkeln skulle det nog ha varit att fredra. Dcken r Maxxis Highroller, 2,7-tum breda och med hrda sidovggar. Det gjorde att vi slapp upptcka att ingen hade med sig slang till tjugofyror, men den hrdaste gummiblandningen i dcken gjorde att vi krde mycket p stll. De r bra dck som hller, men de r inte s jtteroliga med det hrda gummit. Banshee Scream r som sagt tung och br hlla fr det mesta. Men den fungerar trots tyngden ven till det mesta. Banshee har gjort ngot vldigt rtt, fr det r bara nr man lyfter cykeln som den knns tung. Gaffelvinkeln gjorde att vi upplevde hojen som den slugger den r, men annars kndes den oftast lika smidig som en bra mycket lttare cykel. Scream r rtt hoj fr dig som ker stort och vill ha en rejl cykel med mycket stabilitet och hg hllbarhet. Men vill du jaga hundradelar p tighta svngiga downhillbanor r inte Bansheen att rekommendera.117 cm Styrrrsvinkel 64-68 Sadelrrsvinkel: 67-61

fakta

banshee screamRam: Easton RAD, aluminium, storlek huge. Framgaffel: Marzocchi 66rc, 170 mm slaglngd Bakdmpare: Manitou Swinger 4-way. 150, 178 och 200 mm slag Styrlager: FSA The pig Styre: FSA DH 400 Styrstam: FSA DH 400 Handtag: WTB Sadelstolpe: Titec Sadel: Velo Dck: Maxxis High Roller 26x2,7 och 24x2,7 Flgar: Sun Double track Framnav: Formula 20 mm genomg. axel Baknav: Formula 150x12 mm genomg. axel Vevparti: FSA stl med bashguard Vevlager: FSA stlaxel Kedjestyrare: Nej Kedja: Shimano HG-73 Kassett: Shimano HG-73, 12-32 Bakvxel: Shimano XT Framvxel: Shimano XT Vxelreglage: Shimano XT Bromsar: Hayes HFX Mag

geometri61,5 cm

Vevlagerhjd: 372 mm Leverantr: Cyclecomponents.com 054-688 690 www.bansheebikes.com Cirkapris: 29 095 kronor (ls ram 12 765 kr)

Kadens kp-o-meter rena rnet v l digt dyr k p v r d p r i s v r d e tt kapKp-o-metern r vr bedmning av prisvrdhet utifrn kvalitet, kegenskaper och anvndningsomrde.

28 | kadens nr 5:2005

gary fisher king fisher 2i n om mou n ta i n b i k e v r l d e n behver Gary Fisher knappast presenteras, varken som mrke eller person. Men inom det lngslagiga freeridesegmentet r han dock en frsking. King Fisher 1 och 2 heter mrkets bidrag till floran av skidortscyklar. De har bda runt 170 millimeter slaglngd fram och bak. Vi har testat tvan som r den billigare av modellerna. Gary har valt att anvnda en enkelsvingskonstruktion med hg infstningspunkt. Lsningen r vl beprvad, relativt underhllsfri och med rtt instllning ven trampvnlig s att man inte ska vara beroende av liftar fr att kunna ta sig uppfr innan man ker utfr. Gary vill att cyklisterna sjlva ska kunna trampa och inte behva leda cykeln eller ka lift. Its a pedalbike, not a pushbike sger Gary. Ramen r gjord i aluminiumrr som r formade fr optimal styrka, istllet fr frstrkningar utanp rren som bland andra Banshee anvnder sig av. Underrret bestr till exempel av en frst del upp till baksvingens fstpunkt dr det vanliga rret r fastsvetsat. Det r en detalj som knns ny och innovativ. Cykeln r frsedd med en Fox DHX 4.0bakdmpare som fungerade utmrkt. Den har instllningsmjligheter som verkligen gjorde skillnad och r ltt omstllbar fr att passa olika typer av cykling. Styrrret r gjort fr att passa 1,5tums styrlager och har utvndiga frstrkningar som ska ge en strre svetsyta och motverka pfrestningsskador som ovaliserade styrrr. Baksvingen rr sig runt tv rejla kullager och knns riktigt styv. En rolig och bra detalj r att hjulinfstningarna r utbytbara s att ramen snabbt kan frses med genomgende axel och flytande bromsupphngning. Framgaffeln, en Manitou Stance Flow, var testets stora frgetecken. Det r en gaffel som knns helt okej hemma eller i butiken, men p berget blir den nstan stel nr det brjar bli lite stkigare. De 170 millimetrarna finns vldigt sllan tillgngliga nr man behver dom som bst. Vxelkomponenterna kommer frn amerikanska Sram vilket fr ett par r sedan innebar Gripshift-reglage. Men nuTeknisk bedmning Ram och fram- och bakdmpare: 2 Komponentgrupp: 4 Hjul och dck: 4 vriga komponenter: 3 Teknisk bedmning: snitt 3,25 mera gr de utmrkta reglage ven fr oss som inte trivs med vridreglage. Sram X7 heter reglagen och bakvxeln kallas X9. Hela vxelsystemet fungerade vldigt bra trots en hel del lera i drivpaketet. King Fisher r frsts ocks utrustad med en framvxel och en lillklinga s att Gary kan cykla uppfr. Hayes HFX Mag sktte bromsandet och gjorde det p ett underbart stt, bra modulation och ett bett som rcker till i stort sett allt. Vi hade inga problem med frlorad bromskraft under lnga k. Hjulsetet frn Bontragers Big Earl-serie r bra, ltta och traditionellt ekrade hjul som hll sig raka hela testet. Naven sg ut att vara lttservade och tillt inte ngot ondigt flex. Hjulen funderade vi aldrig s mycket ver, vilket borde vara det bsta betyget hjul kan f. Hjulsetet sljs fr vrigt ven lst. Dcken, som ocks r en produkt i Trekgruppens freerideserie Big Earl, har en riktigt bra gummiblandning som greppade i alla typer av terrng, ven nr det blev riktigt bltt. Sadeln, som ocks heter Big Earl, var lite vl stor och klumpig. Sadelstolpens sadelinfstning var svrjusterad och sadeln hamnade inte riktigt som vi ville, men i vrigt r det en stolpe som hll sadeln p plats och sg snygg ut. Styret och styrstammen frn FSA r funktionella, snygga och frhoppningsvis hllbara prylar. Lngst ut p styret satt Earls handtag, ett par exceptionellt bra handtag med lsringar. Gary har byggt en riktig frikningshoj som duger till att trampa uppfr med och skulle kunna vara en njutning utfr med en duglig gaffel. Allt verkar vldigt genomtnkt, och rtt delar sitter p rtt plats. King Fisher 2 blev ungefr som Gary ville. Har han lst gaffelproblemet till nsta r blir det hr en riktigt bra hoj.114 cm Styrrrsvinkel:67 Sadelrrsvinkel:73

fakta

gary fisher king fisher 2Ram: aluminium 6061 T6 Framgaffel: Manitou Stance Flow, enkelkrona, 170 mm slag Bakdmpare: Fox DHX 4.0, 178 mm slag Styrlager: Cane Creek 1,5 Styre: Bontrager Big Earl Styrstam: Bontrager Big Earl Handtag: Bontrager Big Earl Lock-on Sadelstolpe: Bontrager Big Earl Sadel: Bontrager Big Earl Dck: Bontrager Big Earl Flgar: Bontrager Earl freeride hjulsystem Framnav: Bontrager Big Earl 20 mm genomgende axel Baknav: Bontrager Big Earl 9 mm axel Vevparti: Bontrager Big Earl med bashguard Vevlager: Isis Gigapipe Kedjestyrare: nej Kedja: Shimano HG-73 Kassett: Sram PG 970, 11-34 Bakvxel: Sram X.9 Framvxel: Shimano Deore LX Vxelreglage: Sram X7 Bromsar: Hayes HFX-Mag

geometri57,5 cm

Vevlagerhjd: 364 mm Leverantr:Duells 031-727 63 00 www.fisherbikes.com Cirkapris: 30 995 kronor

Kadens kp-o-meter rena rnet v l digt dyr k p v r d p r i s v r d e tt kapKp-o-metern r vr bedmning av prisvrdhet utifrn kvalitet, kegenskaper och anvndningsomrde.

30 | kadens nr 5:2005

sintesi ba z o o k asintesi har funnits sedan nittiotalets brjan och gjorde downhillcyklar frn dag ett. I mountainbikesportens gryning krde alla cyklister p samma cykel till bde cross country och downhill, men Sintesi var tidiga med att tillverka downhillspecifika cyklar. I mitten av nittiotalet introducerades downhillcykeln med det hftiga namnet Bazooka och redan frsta ret vann Corado Herin VM i downhill p en Sintesi. Modellbeteckningen har ftt stanna kvar sedan dess, men det r ocks det enda. Bazookan har hela tiden utvecklats. Numera har enkelsvingen med dryga hundra millimeter blivit en VPP-liknande lsning med 200 millimeter slaglngd. Framtriangelns enkla konstruktion frn nittiotalet r ocks ett minne blott, numera kr Sintesi med en vldigt ovanlig fackverkskonstruktion. Antingen gillar man det direkt eller s ogillar man det fr alltid. Baksvingen med den virtuella infstningspunkten arbetade bra med god knslighet fr sm ojmnheter och den sg alltid till att bakhjulet satt som klistrat mot underlaget nr man svngde. Trkigt nog levererades cykeln med ett glapp i hjdled ngonstans i lnkaget som varken testpatrullen eller tillfrgad mekaniker kunde lokalisera. Glappet mrktes inte nr cykeln krdes, men ett litet glapp blir ltt ett strre glapp som sedan sprider sig mellan lnkagefstena. Cykeln, som framfrallt r gjord fr downhillracing, var under testet specad med en enkelkronad gaffel. Framgaffeln, en Marzocchi 66rc svalde det mesta och r styv som de flesta dubbelkronor. Gaffeln r visserligen hgre n vad den borde vara om man ser till slaglngden, men till nsta r r det tgrdat. Sintesin hade ocks en XT-framvxel som var monterad p ett specialfste skruvat i vevlagerhylsan. Troligtvis har aldrig en Bazooka krts med framvxel tidigare och inte senare heller fr vi hoppas. Framvxelfstet slogs av frn ramen av baksvingen frsta gngen vi bottnade hojen rejlt. Resten av testet krdes utan framvxel. Eftersom konstruktionen r ny s vljer vi att kalla problemen fr barnsjukdomar, trots att Sintesi kallat Teknisk bedmning Ram och fram- och bakdmpare: 3 Komponentgrupp: 4 Hjul och dck: 4 vriga komponenter: 3 Teknisk bedmning: snitt 3.5 sin downhillram fr Bazooka i snart tio r. Cykeln levererades med en Shimano XT-bakvxel som vxlar t det gamla hllet. Rtt hll sa vissa, andra tycker tvrtom. Komponentvalet var genomgende bra och bromsarna frn XSIV var inget undantag. De r byggda med fyrkolvsok som r vldigt lika de gamla Shimano XToken men utan de problem med frlorad bromskraft efter lnga k som XT-bromsarna hade. Vevpartiet frn FSA fungerade utan ngra som helst problem. Vevlagret, ett FSA Isis downhill var det heller inga problem med. Hjulparet med nav frn XSIV har genomgende axlar bde fram och bak. Mavic Ex 729-flgar r en riktigt bra flg. Hjulen var dessutom vlbyggda och hll sig raka och runda hela testet. Fr ett par r sedan s fanns det bara ett dugligt dck fr seris utfrskrning och det var Comp 16 frn Michelin. Men numera gr nstan alla dcktillverkare bra dck med lite mjukare gummiblandningar. Sintesin hade berikats med de hrliga NBX-dcken frn Nokian, dck som ger bra fste och samtidigt hller mer n ett par dagar. Styre och styrstam frn FSA kndes funktionella och hllbara, men 70 millimeters styrstam var lite svajigt. Ramen r ett riktigt racingpaket som svnger grymt bra och knns stabil genom det mesta. Det r en bra hoj fr dig som tnker tvla i downhill och gillar det italienskt rejsiga. Det r dremot inte en bra cykel fr dig som kr riktigt mycket och inte vill hlla p och meka. Om du dessutom vill ha framvxel r det helt fel hoj.112,3 cm

fakta

sintesi bazookaRam: aluminium, storlek medium Framgaffel: Marzocchi 66rc Bakdmpare: Fox Vanilla rc Styrlager: Cane Creek integrerat Styre: FSA Fr 270 Styrstam: FSA Fr 270 Handtag: Rda Sadelstolpe: Selcof Sadel: Fizik Nisene Dck: Nokian NBX Flgar: Mavic EX 729 Framnav: XSIV 20 mm, genomgende axel Baknav: XSIV 135x10 mm, genomgende axel Vevparti: FSA med bashguard Vevlager: FSA Isis DH Kedjestyrare: nej Kedja: Shimano HG-73 Kassett: Shimano HG-73, 12-32 Bakvxel: Shimano XT Framvxel: Nja (Shimano XT) Vxelreglage: Shimano XT Bromsar: XSIV Bromsreglage: XSIV

geometri54,5 cm Styrrrsvinkel: 6667 Sadelrrsvinkel: 62

Vevlagerhjd: 335 mm Leverantr: Cykeldistribution i Tidan 0500-47 01 85 www.sintesibikes.com Cirkapris: 59 995 kronor (ls ram inklusive bakdmpare 28 500 kronor)

Kadens kp-o-meter rena rnet v l digt dyr k p v r d p r i s v r d e tt kapKp-o-metern r vr bedmning av prisvrdhet utifrn kvalitet, kegenskaper och anvndningsomrde.

32 | kadens nr 5:2005

trek session 77treks ly x i g a s t e frikarhoj r byggd fr att kunna kras verallt men framfrallt dr det finns mer nerfrsbacke n uppfrsbacke. Med 170 millimeter slag bde fram och bak har den en vlbalanserad dmpning. Med hjlp av Manitous SPVteknik gungar det inte p ett strande stt de f gnger vi trampade lngre strckor. Trek sponsrar freeridestjrnan Andrew Shandro och Session r cykeln han kr som allround/all-mountainhoj. Treken gjorde verkligen bra ifrn sig i all terrng. Den kndes trygg i de brantaste partierna p downhillbanan samtidigt som det gick att ha riktigt kul i hopp och tajta berms. Ville vi kunde det skert ha gtt att cykla uppfr hela berget ocks. Sessionramen r konstruerad med en enkelsving som via ett lnkage komprimerar bakdmparen. Alla ledpunkter verkar vldigt vlkonstruerade med stabilitet och minimalt underhll som ledord. Cykeln flexade inte mrkbart och inget glapp gick att upptcka ngonstans i lnkaget. Ramen r gjord i aluminium och rren knns vldigt lngt ifrn de traditionellt runda rr som vissa ramtillverkare anvnder. Allt r format fr att maximera styrkan och minimera vikten. Baksvingen avslutas med ett par utbytbara hjulupphngningar fr nio millimeters axel. Som tillbehr finns det ett kit fr genomgende axel och flytande broms att kpa. Bakdmparen, en Manitou Swinger 4way fungerade felfritt, det var bara att hitta rtt instllning och kra. (Att stlla in dmpare var ngot som testpatrullen blev riktigt vassa p efter ett par cykelbyten.) Lnkarmarna r frsedda med grova genomgende axlar fr att styva upp hela bakpaketet, men armarna gick ocks drfr vldigt nra sadelstolpens snabbkoppling vilket resulterade i en skrapad lnkarm. Bakdmparen balanseras bra med en Manitou Sherman Breakout Plus-framgaffel som fungerade lika bra som sin dubbelkronade storebror. Men nr det behvdes en extra tajt svngradie fungerade enkelkronan av frklarliga skl bttre. En detalj som gr Manitou unikt r deras sexkantiga framhjulsaxel. Eftersom den inte kan snurra i gaffelndarna s skall framgaffeln bli nnu styvare n med en rund 20 millimeters framhjulsaxel. Det var inget vi knde skillnad p, men det r en fin detalj. Komponenterna r en blandning frn de strsta tillverkarna. Ett vevparti ur Shimanos Saintserie kombineras med vxlar frn Sram och bromsar frn Hayes. Det r komponenter valda med omsorg och allt fungerade verkligen felfritt. Sram X9-vxlarna fungerade hela tiden utan att krva srskilt mycket vrd. V x e lreglagen var ltta att komma t av misstag, s bda reglagen flyttades in en bra bit p styret. Liksom p Fishern kommer mycket av de vriga komponenterna frn Bontragers freeridegrupp Big Earl, men Treken har ftt ett lite lyxigare hjulset. Trek Session 77 r ett riktigt bra allroundk. Priset knns lite vl hgt men de flesta av komponenterna r av toppkvalitet och bara en ls ram kostar runt tjugotusen, s det r motiverat. Det hr r hojen fr dig som cyklar verallt men prioriterar utfrskningen. Dremot r det kanske inte hojen fr dig som enbart vill tvla i downhill. Men visst, med flytande bakbroms och en kedjestyrare kan nog en tvling eller tv kras med hedern i behll. Teknisk bedmning Ram och fram- och bakdmpare: 4 Komponentgrupp: 4 Hjul och dck: 4 vriga komponenter: 3 Teknisk bedmning: snitt 3.75Vevpartiet frn Shimano Saint r ltt och starkt, en trygg detalj som dessutom r snygg. 114,3 cm Styrrrsvinkel: 67,5 Sadelrrsvinkel: 72

fakta

trek session 77Ram: aluminium zr 9000 Framgaffel: Manitou Sherman breakout Plus, enkelkrona Bakdmpare: Manitou swinger 4-way Styrlager: Cane Creek 1.5 tum Styre: Big Earl Styrstam: Big Earl Handtag: Bontrager Lock on Sadelstolpe: Big Earl Sadel: Big Earl Dck: Big Earl 26x2.7 fram 26x2.5 bak Flgar: Big Earl Framnav: Big Earl 20 mm genomgende axel Baknav: Big Earl 9 mm snabbkoppling Vevparti: Shimano Saint med bashguard Vevlager: Shimano Saint Kedjestyrare: nej Kedja: Shimano HG-73 Kassett: Sram 970, 11-34 Bakvxel: Sram X9 Framvxel: Shimano XT Vxelreglage: Sram X9 Bromsar: Hayes HFX Mag Bromsreglage: Hayes HFX Mag

geometri58,4cm

Vevlagerhjd: 368 mm Leverantr: Duells 031-727 63 00 www.trek-bikes.com Cirkapris: 40 995 kronor (ls ram 19 995 kronor)

Kadens kp-o-meter rena rnet v l digt dyr k p v r d p r i s v r d e tt kapKp-o-metern r vr bedmning av prisvrdhet utifrn kvalitet, kegenskaper och anvndningsomrde.

34 | kadens nr 5:2005

univega dx -9s k i d o rtshoj r det segment som DX-9 platsar bst i. Det r en lngslagig, smidig och plitlig konstruktion som passar bra till liftassisterad cykling och allmnt okynnescyklande med inslag av stora hopp och terrng som krver extra mycket slag. Bakdmparens slag visar sig ligga p den vre sidan av tvhundramillimetersgrnsen, bra matchat med en lite ko r t s l agigare gaffel frn Manitou som bara slr 170 millimeter. Ramen r byggd i aluminium med rejla rr och frstrkningarna ser ut att sitta p rtt stllen. Baksvingen r av enkelsvingsmodell som via ett litet lnkage komprimerar bakdmparen, en vldigt enkel Manitou 3-way. Den fungerade bra hela tiden men vi skulle grna haft fler instllningsmjligheter. Lnkaget mellan sving och bakdmpare r konstruerat p ett stt som ger Univegan ett progressivt slag, en detalj som gillades av nstan alla testcyklister. Men fr downhillracing skulle det behvas en mjukare fjder och en mer justerbar bakdmpare. Baksvingen r upphngd p stora kullager som hll hela testet. Dremot brjade de sm kullager som sitter p vissa stllen i lnkaget att glappa, dr hade bussningar varit lmpligare. Framgaffeln r ven den frn Manitou och utrustad med SPV, Manitous plattformssystem som ska gra dmpningen mer trampeffektiv d en del av gungrrelsen i dmparen elimineras. s p v fungerar bra och kan av vissa anvndare anses ndvndigt p den hr typen av hoj. Vi anser att en knslig framgaffel r viktigare n trampbarheten (som r helt okej ven med minimitryck i s p vfunktionen). Gaffeln var den enda dubbelkronan i testet och innebar en begrnsad svngradie som fljd. ven de stora dcken sg ut att kunna ge oss problem och ganska snabbt fick bryggan mellan gaffelbenen repor av fastkilade stenar. Framgaffeln kndes annars riktigt bra redan frn brjan och fortsatte att fungera lika bra hela testperioden. Vxel- och bromskomponenterna gjorde oss glada redan frn dag ett. Utrustningen var i stort sett bara det bsta fr cyklar inom det hr segmentet och bestr av ett Truvativ Holzefeller-vevparti och i vrigt en s gott som komplett SaintTeknisk bedmning Ram och fram- och bakdmpare: 4 Komponentgrupp: 4 Hjul och dck: 3 vriga komponenter: 3 Teknisk bedmning: snitt 3,5 grupp, Shimanos freeridegrupp med

smarta och framfrallt tliga lsningar. Den bjuder ocks p bromsar med vldigt fin knsla och riktigt bra bett. Saintbromsarna har tidigare haft en del problem med tappad bromseffekt under lnga k med mycket bromsande, men vi upplevde ingen frlorad bromsverkan under hela testet. Hjulen, sjlvklart med ett Saintnav i mitten matchat med en Sun Singletrack-flg, r maskinbyggda. De var lite vl mjuka men hll sig trots det relativt raka hela testet. En liten miss i specifikationen r Continentals Dieseldck av lttaste modellen. Man fr mycket cykelknsla med ltta dck men tyvr s krnger dom och tappar fstet p ett mycket obehagligt stt och det r vldigt ltt att f genomslagspunkteringar trots stor luftkammare med mycket tryck i. Sadeln r enkel och plastig i ett inte helt tilltalande citycamouflagemnster. Styret och styrstammen frn FSA kndes bra och det var ltt att knna sig hemma direkt. Ngra knde att styret hade fr mycket sweep, men det r en ren smaksak. Nu finns det dessutom mycket styren i 31.8 millimeter att vlja p om man vill byta. Univega DX-9 r en vlspecad hoj som fungerar till det mesta. Den gr det riktigt roligt att lattja runt bland hopp och wallrides men skulle inte gra bort sig p de mest krvande downhillbanor. Bst gr sig hojen nr det svnger mycket. Ltthanterligheten mrks mest d och det knns att den svnger bra och den r srskilt rolig i tajt och krvande terrng. Finns viljan och styrkan kan ven lite plattare turer i teknisk terrng vara riktigt roliga. Allt utom dcken ger frtroende och det var aldrig cykeln som begrnsade var vi krde. DX-9 r rtt hoj fr dig som vill hoja allt och kra lite downhilltvlingar utan att lgga ut ondigt mycket pengar.112 cm

fakta

univega dx-9Ram: aluminium Framgaffel: Manitou Sherman Slider Plus, 170 mm slag, dubbelkrona Bakdmpare: Manitou Swinger 3-way, 210 mm slag Styrlager: Cane Creek Zero stack 1,5-tum Styre: FSA Fr 270 Styrstam: FSA Fr 270 Handtag: Tacoma Lock on Sadelstolpe: Tacoma Sadel: Tacoma Dck: Continental Diesel 26x2,5 Flgar: Sun Single Track Framnav: Shimano Saint, 20 mm genomgende axel Baknav: Shimano Saint, 150x10 mm genomgende axel Vevparti: Truvativ Holzefeller med bashguard Vevlager: Truvativ Isis DH Kedjestyrare: Truvativ Kedja: Shimano HG-73 Kassett: Shimano HG-73, 12-32 Bakvxel: Shimano Saint Framvxel: nej Vxelreglage: Shimano LX Bromsar: Shimano Saint, Centerlock Bromsreglage: Shimano Deore

geometri57,5 cm Styrrrsvinkel:67

Vevlagerhjd: 360 mm Leverantr: Swip AB 0709-919 051 www.univega.nu Cirkapris: 33 333 kronor

Kadens kp-o-meter rena rnet v l digt dyr k p v r d p r i s v r d e tt kapKp-o-metern r vr bedmning av prisvrdhet utifrn kvalitet, kegenskaper och anvndningsomrde.

36 | kadens nr 5:2005

Freddie King, the bluesman, tog Sveriges frsta vrldscupseger i UCI Marathon World Cup. Han bjd publiken p dramatik med sin punktering, en attack sista kilometern och till sist avgrandet i en spurt.

Lnglopp s v r l d s c u p e n i Falun

Dubbelt svenskt i SverigeNr Sverige fr frsta gngen arrangerade en vrldscuptvling i cross country-disciplinen lnglopp blev det en stor succ. Banan, arrangemanget och de svenska framgngarna var p topp. k a d e n s var naturligtvis p plats och tog del av festen och pratade lnglopp i strsta allmnhet med ngra profiler.text: andreas danielsson foto: david elmfeldt

L

nga lugnet r Sveriges ldsta lnglopp i mountainbike. Det brjade kras fr 14 r sedan, d som en sommarens motsvarig-

lun blev den andra vrldscuptvlingen ngonsin som arrangerats Sverige. Den frsta krdes i re -97, i downhill. Vi visste nog inte riktigt vad vi gav oss in p nr vi anskte om att f arrangera en vrldscuptvling hos UCI (Internationella cykelfrbundet), sger Bjrn Stenberg som r den stora motorn bakom tvlingen. Med facit i hand kan vi sga att det mesta fungerat mycket bra och vi har verkligen vra sponsorer, kommunen och inte minst alla frivilliga att tacka fr det fina arrangemanget. En tvling av det hr formatet r inget man roddar ihop en vanlig vardag, det kostar ond-

ligt med manstimmar, innan, under och efter tvlingen, fortstter Bjrn. Frra ret gav UCI lnglopp officiell EM- och VM-status och i r har man ven uppgraderat den tidigare World Marathon Series till att bli en officiell vrldscup, ngot som varit odelat positivt enligt UCI. Lngloppen r onekligen det tvlingsformat som vxer snabbast och stadigast vrlden ver och de flesta proffslagen har numera ocks srskilda lngloppsspecialister i sina lag.

het till den klassiska skidtvlingen Kopparrnnet som gick frn Rttvik till Falun. Ganska snart justerades banstrckningen och start och ml blev frlagt till Lugnets Riksskidstadion. Att kra frn punkt till punkt blev helt enkelt fr svrt att arrangera. P senare tid har Falu Cykelklubb nrt funderingar om att vxla upp Lnga Lugnet och lta loppet bli en del av den numera officiella Lngloppsvrldscupen. I r blev det verklighet och tvlingen i Fa-

Dramatik och utklassningI Falun stllde Sverige upp med ett landslag bestende av Maria stergren, Anna kadens nr 5:2005

| 39

Lngloppsvrldscupen i Falunstta upp ett obekvmt tempo direkt frn start p den frsta loopen fr att rensa bort onskade cyklister innan den andra loopen som var mer lttkt och snabb. Strategin hll och efter 1,5 timme var det bara tio cyklister kvar i den frsta gruppen. Drefter var taktiken att kra fr den svenska cyklist som hade bst ben fr dagen. Enda problemet efter frsta loopen var att det strsta svenska hoppet, Fredrik Kessiakoff, var lngt efter tten. En punktering som tog alldeles fr lng tid att laga gjorde att Fredrik tappade mycket tid. Jag var ovetande om detta nda tills vi kom in i stadion efter 1,5 timme. Fram tills dess fokuserade jag mig p att hlla farten uppe och frisera frsta gruppen, mycket drfr att just Kessiakoff ville ha det s. P andra loopen fick jag ta en mer passiv roll och tillsammans hll vi svenskar igen ngot p farten s Fredrik enklare kunde g i kapp oss, sger Emil Lindgren. Kessiakoff jagade stenhrt bakifrn och efter drygt halva tvlingen var han ikapp ledargruppen. Uppkrningen kostade vldigt mycket. Min plan fr dagen, frutsatt att benen kndes bra, var att aktivt jobba fr en seger. Nu fick jag ta det lugnt i klungan nr jag vl kom i fatt och istllet satsade jag p att vinna p enklast mjliga vis, sger Kessiakoff. Infr den tredje och sista loopen hade ledargruppen pulveriserats ytterligare. Efter en konstant hg fart var det bara Kessiakoff och Palmberg kvar av svenskarna, samt tv italienare, en fransman och en sterrikare som alla budade p segern. En del smsttar avlste varandra men ingen klarade av att g ifrn. Istllet var det Kessiakoff som drygt en kilometer fre ml satte in vad han hoppades skulle bli den slutliga attacken. Jag vgade inte chansa p en ren spurtAnna Enocsson vann sin andra lngloppsvrldscup!

eftersom jag inte har ngon riktigt vass finish. Drfr sttte jag en bit innan P vanliga XC-tvlingar r det sllan taktik med i spelet, det r i princip fullt stll frn start till ml. I lngloppen finns det dremot lite mer utrymme fr strategier. De svenska herrarna, med sex man i den bl-gula trjan, hade ngra strategiska punkter fr dagen. Emil Lindgren skulle ml. Tyvrr hll det inte. Dremot var det bara Thomas Dietsch som kom i kapp och jag visste att jag kunde krossa honom i en spurt. Han tog direkt initiativet nr han hann upp mig fr att hlla italienarna bakom, drfr blev han lttknckt i spurten. Med 100 meter kvar till ml kunde

Enocsson, Fredrik Modin, Fredrik Kessiakoff, Emil Lindgren, Calle Friberg, Philip Tavell och Magnus Palmberg. Landslaget, de utlndska toppkarna och hundratals motionrer lmnade stadion i toppenvder och gav sig ivg p de 105 kilometrarna i Dalaskogarna.

40 | kadens nr 5:2005

Lngloppsvrldscupen i Falun

Uppvrmning innan start och placering i startfllor, precis som Solvallas V65-lopp.

jag g frbi och vinna, sa en glad Kessiakoff efter mlgng och efter att ha tagit sin och Sveriges frsta vrldscupseger fr herrar i Lngloppsvrldscupen.

I och med segern i Falun tog Anna sin andra seger i Lngloppsvrldscupen och i skrivande stund har hon goda chanser att vinna cupen totalt. Den andra svenska stjrnan, Maria stergren, som frvntades vara ytterligare en svensk segeraspirant hade en tung dag och fick nja sig med en femteplats.

verlag r cyklingen i Sverige fantastisk, det verkar finnas stigar i all ondlighet. Berg r inte helt ndvndigt fr att gra en tvling hrd, det tycker jag Lnga Lugnet visade. Tvlingen var jttetuff men med mnga partier av fin kning. Trnbergs stig var helt otrolig, sa Paola efter mlgng. Trnbergs stig r en handbyggd led p cirka fyra kilometer som gr frn sjn Rog strax norr om Falun i riktning mot det lilla samhllet Grycksbo. Stigen var ngot gubben Trnberg byggde fr mnga r sedan fr att ta sig frn boendet vid Rog till Grycksbo. I tallskogen slingrar den fina och svepande stigen sig fram, helt utan rtter och stenar.

Odramatiska damerI damklassen blev det inte lika mycket dramatik, istllet bjds det p en imponerande uppvisning och kraftdemonstration av Anna Enocsson. Redan efter en mil gick hon ifrn fr att sedan, i ver nio mil, g solo och vinna med verlgsen marginal. Vad ska jag sga, jag r naturligtvis verlycklig. Jag tyckte sjlv inte att jag hade superben i brjan av tvlingen, tvrtom kndes det tungt och jag fick jobba hrt. Samtidigt mrkte jag att de andra brjade slppa undan fr undan och vid frsta kontrollen var jag ensam i ledningen. D bestmde jag mig fr att bara fortstta och kra mitt tempo, sa Anna om sitt lopp.

Legend och klassiker i bsta samfrstndEn av mnga deltagare var den dubbla OSmstarinnan Paola Pezzo frn Italien. Hon slutade sin elitaktiva karrir fr tre r sedan d hon blev mamma. Frra ret gjorde hon ett frsk till comeback med Aten-OS som ml, ngot som inte p lnga vgar rckte fr ett tredje guld. Dremot blev hennes comeback s seris att hon nnu tvlar en hel del, men nu med lnglopp som fokus. Det handlar mer om att trivas framfr att jaga segrar. Paola gav tvlingen i Falun hga betyg.

Lnglopp i lnga loppetLngloppen fortstter att vxa, bde bland antalet tvlande och i utbredning i vrlden. Anledningen r enkel. Formatet tilltalar bde elit och motionrer. Inter-

42 | kadens nr 5:2005

Lnglopp s v r l d s c u p e n i Falun

De extrema kturerna nerfr den stora hoppbackens underbacke gjorde mnga skakis.

P vrldscuptvlingar i lnglopp fr motionrer chansen att mta ngra av vrldens bsta cyklister.

nationellt r lngloppen ofta frlagda till strre utomhusmssor eller totalevent med andra tvlingar. Detta lockar nnu strre mlgrupper, bde entusiaster, tvlande och allmnt intresserade. De flesta proffslag i mountainbike har som sagt ocks en eller flera specialister som har lngloppen som ml. P frgan om hur man ser p lngloppen bland proffslagen sger Marcus Rainer, sportchef i Siemens-Cannondale, s hr: Att vinna Vasaloppet som skidkare r stort och vrldens frmsta lngloppsskidkare r mycket duktiga. Men det olympiska formatet r det som tveklst vger tyngst. Det gr aldrig att komma i frn att lnglopp i frsta hand sorteras under bredd- och motionsevenemang och att det olympiska formatet r racing. Mountainbikesporten r vldigt lik skidkningen i det avseendet. Fr oss som lag r det viktigt att synas p lngloppen genom att vra sponsorer ex-

poneras i rtt milj och fr mnga cykelintresserade. Dremot kommer tvlingsstatusen alltid att vara hgre i traditionell XC-racing. Vi har inte ngra speciella lngloppscyklister i vrt lag, istllet mste vra XC-cyklister genomfra ngra lnglopp varje r. UCIs kriterier fr en vrldscuptvling i lnglopp r bland annat en total banlngd p ver 100 kilometer. Det gllde ocks Lnga Lugnet, vars ursprungliga bana fick frlngas en del. Strckningen tog ut sin rtt p mnga motionrer som fick slita hrt. Fr mnga blev tvlingen alldeles fr tuff och de inkastade handdukarna blev mnga. Trots det sg vi inte mnga sura miner, tvrtom var mnga motionrer glada ver att f mta sina krafter mot ngra av de allra bsta i vrlden. En gemensam kommentar frn mnga var just att Ok, nu fattar man hur fort dom bsta kr . Fredrik Kessiakoff fyller p med elit-

cyklisternas syn p lnglopp kontra cross country som tvlingsformat. Lnglopp r roligt p ett annat vis. I grund och botten r det samma typ av krav som stlls p vanliga XC-tvlingar som p lnglopp, men med en stor skillnad. Man mste kunna ka riktigt fort i tv timmar om man vill lyckas som XCcyklist, medan lngloppen istllet krver att man kan ka halvfort en lngre tid. Sedan r det lite fler taktiska inslag i lngloppen eftersom underlaget i bland r asfalt och grusvg vilket gr att man tjnar p att ligga i grupp. Om man kr fr riktigt bra resultat krvs ocks en taktik fr hur man ska avgra till sin egen frdel. Det r kul att lgga in ett lnglopp d och d i tvlingsprogrammet fr att f lite omvxling, menar han.

kadens nr 5:2005

| 43

Lngloppsvrldscupen i Falun

Den svenska mountainbikemstaren i tempo, Magnus Palmberg, blev nst bsta svensk efter en mycket stark insats.

Se men inte rra! UCIs nya regler om att cyklisterna fr byta hjul under tvlingen har inte Cannondales Lefty-gafar anpassats till. Ett hjulbyte krver nmligen att man lossar p bde hjulet och skivbromsen. Under stress r det ltt att de sm brickorna vid skivbromsen hamnar p fel sida. Intill Carl Larsson-grden i Sundborn ck Kessiakoff genomfra ett hjulbyte medan hans mekaniker frustrerad ck titta p.

Det italienska proffslaget Full Dynamix hade sin stora team-truck p plats. Dremot saknades vrldsmstaren i lnglopp Massimo de Bertolis, som var skadad.

44 | kadens nr 5:2005

Dubbelt svenskt i Sverige.

resultat

uci mtb marathon world cup # 6, fa l u nHerrar, elit, 105 kilometer 1 KESSIAKOFF Fredrik, Sverige 2 DIETSCH Thomas, Bianchi Agos 3 BETTIN Mauro, Full Dynamix 4 DEHO Marzio, G.S. Cicli Olympia 5 ACQUAROLI Dario, Full Dynamix 7 PALMBERG Magnus, Sverige 8 TAVELL Philip, Sverige 11 LINDGREN Emil, Sverige Damer, elit, 105 kilometer 1 ENOCSSON Anna, Sverige 2 LOUIS Daniela, Team Stoeckli 3 GHO Ester, Team Ghost 4 TREIER Grete, Hawaii Express 5 STERGREN Maria, Sverige 3:36.35 + 0.00 + 0.02 + 0.03 + 0.10 + 3.08 + 4.42 + 9.33

4:19.37 + 9.17 + 10.01 + 10.32 + 18.14

VrldsmstardagsSedan flytten av VM frn augustidatumen har vrldsmsterskapen p landsvg blivit lite av ssongens sjlvskrivna final. Men de sena tvlingarna har ocks inneburit att de numera sllan mnstrar alla de bsta cyklisterna. Nu r det dags igen i Madrid blir det en spurtarnas uppgrelse?text: r o b e rto va c c h i foto: getty images

D

ags fr landsvg s - v m i Spanien igen, vilket knns bra eftersom landet har haft s stora cykel framgngar de senaste 15 ren.

Inte minst p just VM. Men frgan r om det hjlper fr att dra en stor publik till VM-loppen. Troligen kommer det att finnas fler utlndska skdare n inhemska. Fr hr erbjuds ju mycket mer n bra cykeltvlingar. Europas hgst belgna huvudstad har oerhrt mycket vackert att beskda och dessa kulturella hjdpunkter kan frsts ocks locka hit en massa cykellskare. Senast det begav sig med VM i Spanien var 1997 i San Sebastian. D blev det norsk seger i U23-klassen genom Kurt-Asle Arvesen frn Eresfjord, som numera bor vid Gardasjns strand i Italien. P andra plats kom en spurtsnabb spanjor vid namn Oscar. Javisst, samme Oscar Freire som sedan dess har vunnit tre VM-linjelopp bland proffsen. Senast vann han i Verona i fjol, dr han ocks tog sitt frsta VM-guld 1999. I r hoppades spanjorerna p att f jubla t hans fjrde seger, vilket skulle gra honom till den vinstrikaste VM-vinnaren genom tiderna. Men tyvrr s har en lngsam lkning efter en stesoperation stoppat den fantastiske Freire.

Vl lngt varvAtt Freire sgs som en eventuell favorit r ingen slump. Fr det sgs att det handlar om ett spurtarnas VM p herrsidan. Vem hade trott det efter att man nyligen haft ett sdant 2002 i belgiska Zolder. D vann Mario Cipollini en stor och hrlig klungspurt. Det kan det bli i r ocks, men mnga tror nog att banorna r lttare n vad de i sjlva verket r. I Madrid, med start och ml alldeles utanfr Reals hemmaarena Estadio Santiago Bernabeu, ska cyklisterna ta sig uppfr ett par stigningar varje varv. Den frsta backen r halvannan kilometerJag lovar, det gr inte ont att kra tempo.

och den andra drygt tv. Bda stigning-

46 | kadens nr 5:2005

arna har en snittlutning p runt fem procent, och det kommer att bli knnbart efter ett antal varv. Herreliten ska dessutom kra 273 kilometer, vilket kan f vilka ben som helst att bli mra. Linjebanan r lng, kanske i lngsta laget till och med. Det gr det lite trkigare fr skdarna som fr vnta ungefr en halvtimme p varje passering. Dremot fr de som str i brjan eller slutet av banan se cyklisterna tv gnger varje varv eftersom de ker fram och tillbaka p Passeo de Castellana, en tv och en halv kilometer lng raka. Det mktiga med banan r att den gr helt centralt i Spaniens huvudstad. Som van vid svensk cykels villkor knns det nstan overkligt.

Svenska hoppFr svensk del kan det bli ett bra msterskap. Framfrallt p damsidan har vi mycket goda medaljchanser p linjeloppet. De flesta tnker frsts p dubbla vrldsmstarinnan Susanne Ljungskog, men nu har vi ven ett fint komplement till Susanne. Hon r ung och oerhrt spurtsnabb och heter Monica Holler. Fjolrets Europamstarinna och rets tva p samma msterskap har etablerat sig i vrldseliten med ideligen goda resultat i tuffa internationella tvlingar. Hennes utvecklingskurva imponerar stort. I en spurt kan hon sl vem som helst. Troligen behver hon kra ngot VMlinje innan hon lrt sig spelet p denna tvling, som trots allt krver en hel del rutin. Just rutin har Susanne Ljungskog. Med sina tv VM-guld sedan tidigare kan hon dessutom kra ganska avslappnat. Resten av svensklaget med Madeleine Lindberg, Karin Aune och Veronica Andrasson, som svarat fr flera fina prestationer denna ssong, r viktiga delar i laget. Ett bra lag kan vara avgrande p den hr typen av bana. P herrsidan handlar det frmst om en handfull cyklister Magnus Bckstedt, Gustav Larsson, Jonas Ljungblad, MarcusVad som helst kan hnda nr Holler spurtar. Mssa ska vl inte behvas nr VM krs i Madrid i slutet av september? Magnus Bckstedt och Susanne Ljungskog.

kadens nr 5:2005

| 47

Ljungqvist och Thomas Lvkvist. Dessa fem r mest aktuella fr att f ka VM, men problemet r att Sverige bara har tre platser till linjeloppet. Ser man till rets resultat och banans profil knns Bckstedt, Ljungqvist och Ljungblad som givna. Den sistnmnde har dessutom nstan p egen hand kvalificerat Sverige fr de tre platserna genom fina resultat i UCI European Tour. P tempoloppet skulle jag vilja se Larsson och Lvkvist. Chanserna till medalj i de tv loppen r sm men inte obefintliga. Det visade inte minst Gustav Larsson nr han i fjol blev VM-fyra p tempoloppet i italienska Bardolino.

Nordiska chanserDet stora nordiska hoppet p herrsidan r ju norrmannen Thor Hushovd. Han blir dock ensam cyklist frn Norge och mste frst och frmst frlita sig p turen. En punktering kan till exempel kosta mycket kraft nr man inte har hjlp av ngon. En vurpa kan ocks stlla till det men har han turen p sin sida s r Hushovd ven i sitt franska lag Crdit Agricole van vid att klara sig sjlv. Blir det som mnga tror, en stor klungspurt, blir Grimstagutten en svrslagen man. I U23-klassen har vi vldigt sm mjligheter till en framskjuten placering. Vi har ngra intressanta cyklister men alla r fortfarande vldigt unga. Lucas Persson, Johan Lindgren och Viktor Renng r ngra av dom. Den sistnmnde kan skrlla p tempot, precis som nr han som frstarsjunior 2003 i Hamilton, Kanada, blev trea. Men ger vi dem mer tid s finns det stora mjligheter fr fina framtida resultat. Venga!Det stora nordiska hoppet p herrsidan r norrmannen Thor Hushovd.

Program VM p landsvg i Madrid 2005 Casa de Campo-Madrid, tempolopp 21/9 damelit (22 km) 21/9 herrar U23 (37,6 km) 22/9 herrelit (2x22 km = 44 km) Plaza de Lima-Madrid, linjelopp (varvet 21 km) 24/9 damelit (6 varv, totalt 126 km) 24/9 herrar U23 (8 varv, totalt 168 km) 25/9 herrelit (13 varv, totalt 273 km)

Karta och banprol ver linjeloppet i VM som gr i centrala Madrid.

48 | kadens nr 5:2005

?

Tour-kungen

Lance Armstrong har dominerat Tour de France som ingen annan cyklist fre honom. Kanske kommer vi heller aldrig att f uppleva ngon som tar hans rekord p sju raka segrar i etapploppet. Men det sa man ocks nr Miguel Indurain satte sitt oslagbara rekord p fem segrar i en fljd. Roberto Vacchi pekar ut tio av Armstrongs mjliga tronarvingar.text: r o b e rto va c c h i foto: getty images, david elmfeldt strsta problem p det tuffaste av etapplopp, Tour de France, men frst sedan testikelcancern nstan hade ndat Armstrongs liv under 19971998. Nr han reste sig som en fgel Fenix efter att ha besegrat sjukdomen var hans kropp och fysik frndrad och ret drp vann han sin frsta av sju fantastiska Tour de France. Ullrich slog igenom som hjlpryttare till Bjarne Riis, dansken som tog Tourkronan av Indurain 1996. Ullrich blev tva och tog bland annat en etappseger. ret drp var rollerna ombytta och Jan Ullrich vann sin frsta och hittills enda Tour de France med Riis hjlp. Drefter har det blivit ytterligare fyra andraplatser, en tredjeplats och en fjrdeplats. Alla utom en bakom Lance Armstrong. Armstrong har sagt flera gnger att just Ullrich var den cyklist han verkligen fruktade under Touren. Om det omvnda frhllandet rdde lter vi vara osagt, men Ullrich har skert vridit sig smnls mnga ntter ver frgan om hur historien kunde ha skrivits om det inte hade varit fr den dr Mr. Armstrong frn Texas, USA. Men nu har Armstrong stllt in cykeln fr gott. Han slutade p topp. Nu kommer en ny generation Tourcyklister att frska upprepa och kanske sl Armstrongs rekord. Omjligt? Kanske inte nd. Vi bad Roberto Vacchi att lista de tio hetaste kandidaterna till Armstrongs tron. Varsgod, hr kommer Tourkungens tio troligaste tronarvingar.

tronarvingar

Armstrongs

D

et r ett svrslaget rekord, det kan nog alla vara verens om. Ingen fre Armstrong har vunnit mer n fem Tour de

France. Jacques Anquetil, Eddy Merckx, Bernard Hinault vann fem var och Miguel Indurain var frst med att vinna fem i rad mellan 1991 och 1995. Redan d var Armstrong etablerad som proffskare, en muskuls och envis yngling som framfr allt krde bra p endagsloppen. Etapploppen var inte hans specialitet. I och med att han vann proffsens linjelopp p VM i Oslo 1993, blott 21 r gammal, blev han snabbt ett respekterat namn. Dagen innan hade en ung tysk vid namn Jan Ullrich vunnit amat r e rnas linjelopp som frstarssenior. Armstrong skulle sedemera bli Jan Ullrichs

52 | kadens nr 5:2005

kadens nr 5:2005

| 53

10

Thomas Gotland Lvkvist

Det kanske inte hnder 2006 men inom en femrsperiod kan faktiskt en svensk vinna Tour de France. Vi har sedan tidigare bara haft en cyklist med potential att gra det och det var Gsta Fglum Pettersson som blev trea 1970. Numera heter den cyklisten Thomas Lvkvist, kallad Gotland av de flesta. Han blev proffs innan han fyllde 20 r och bara dagar efter fdelsedagen tog han sina frsta segrar, etapp- och slutsegern i Circuit de la Sarthe. Han vann senare ocks en etapp p Tour de lAvenir och blev tva

sammanlagt. En tvling som Sven-ke Nilsson vann 1975, och som senare blev sjua och tta p riktiga Touren. Med nmnda resultat och 61:a plats sammanlagt i sin frsta start i Tour de France kanske det r magstarkt att redan nu kalla Gotland fr potentiell Toursegrare. Men han har visat prov p enorm kapacitet, exempelvis en 12:e plats p Paris-Nice totalt. Dessutom r hans specialiteter de som behvs fr att skriva in sig i cykelhistorien.

fa k ta thomas g o t l a n d l v k v i s tFdd: 1984-04-04 i Visby Land: Sverige Proffsdebut: 2004 Proffsstall 2006: La Francaise des Jeux, Frankrike Lngd: 1,86 meter Vikt: 70 kilo Bsta Tour de France-resultat: 61:a Etappsegrar p Tour de France: -

54 | kadens nr 5:2005

9

Michael Rogers

Hittills har Michael Rogers mycket kvar att bevisa. Han behrskar tempokning frsts, dubbel vrldsmstare som han r i disciplinen. Rogers r ocks tekniskt skicklig (trots vurpan p Tour-prologen 2004, som bilden r ifrn) men uppfr r han inte mer n bra. Det r det sistnmnda kngurun mste frbttra avsevrt samtidigt som han mste bli stabilare. Det kan handla om att bli jmnare, att helt enkelt kunna lgga ner huvudet p kudden p kvllen efter en bergsetapp

och somna snabbt och sova sknt. r det s att man har svrt fr att somna och sover oroligt kan man glmma slutsegern det ret. Det handlar helt enkelt om att behrska strapatserna. I Rogers fall har det nog mest handlat om alternativ tv hittills. Men han har trots allt en andraplats frn rets Schweiz Runt i meritlistan. D r man en framtida potentiell Tour-vinnare, i alla fall om man bara r 25 r.

fa k ta michael rogersFdd: 1979-12-20 i Barham Land: Australien Proffsdebut: 2001 Proffsstall 2006: T-Mobile, Tyskland Lngd: 1,85 meter Vikt: 74 kilo Bsta Tour de France-resultat: 22:a Etappsegrar p Tour de France: -

kadens nr 5:2005

| 55

8

Vladimir Karpets

Vladimir Karpets har precis som Jan Ullrich, Jaroslav Popovich och Ivan Basso vunnit ungdomstvlingen i Tour de France. Det r trots allt ingen garanti fr att man kommer att vinna Touren i framtiden. Tvrtom har det vldigt sllan hnt att ungdomssegrarna vunnit hela Touren. Jan Ullrich r en som gjort det och han delar detta med ytterligare tre cyklister sedan tvlingen instiftades 1975. Anledningarna till att Karpets finns med p listan ver Lance Armstrongs arvta-

gare r flera. Sjlvklart har hans tidigare resultat viss del i valet av den hrfagre St Petersburgaren. Elfte plats p Touren och sjua p rets Giro dItalia r tunga meriter. Dessutom utstts denna lgmlde ryss sllan fr ngon press, av ngon. Utt sett har inte ens laget sagt att han ska vinna Touren. Kanske fr att han vinner fr sllan och det r ngot han mste lra sig att gra innan han ska brja tnka p slutsegern i vrldens mest prestigefyllda cykeltvling.

fa k ta vladimir karpetsFdd: 1980-09-20 i St Petersburg Land: Ryssland Proffsdebut: 1998 Proffsstall 2006: Illes Balears-Caisse dEpargne, Spanien Lngd: 1,90 meter Vikt: 79 kilo Bsta Tour de France-resultat: 11:a Etappsegrar p Tour de France: -

56 | kadens nr 5:2005

7

Andrey Kaschechkin

Kazakstan r ett jttestort land men med f cyklister bland proffsen. Dom som r yrkeskare behver dremot inte skmmas fr sig. Bland framtida potentiella slutsegrare har vi tv p listan, Andrey Kaschechkin r frst ut. Det r en frjd att flja hans framfart d han sitter vackert p cykeln, har rtt kadens och inte minst, precis som landsmannen Vinokourov, r ordd av sig. Ni undrar skert nd varfr vi verhuvudtaget har med honom p listan och det har med hans kstt i rets Tour de France att gra. Ka-

zaken ville knna hur fort det egentligen gr i tten p bergsetapperna. Han stod emot attackerna frn Basso och Armstrong och delvis hngde han med bra. Ngra gnger attackerade han sjlv ocks. Synd bara att ett vansinnigt beslut av sportdirektren slet bort honom frn kampen om ungdomstvlingen. Han fick nmligen vnta p Christophe Moreau en etapp och tappade alltfr mycket tid till Jaroslav Popovich i sammandraget.

fa k ta andrey kaschechkinFdd: 1980-03-21 i Kzyl-Ordinskaya Land: Kazakstan Proffsdebut: 2001 Proffsstall 2006: Crdit Agricole, Frankrike Lngd: 1,85 meter Vikt: 70 kilo Bsta Tour de France-resultat: 19:e Etappsegrar p Tour de France: -

6

Damiano Cunego

Giro-vinnaren frn i fjol, Prinsen, har nnu ingen start i Tour de France. Han skulle ha varit med i r men en form av krtelfeber stoppade honom frn att delta. Trots det kan man sga att han sannolikt kommer att slss om segern ngon gng i framtiden. Frra ret vann han Giro dItalia i stor stil. Att det inte var nybrjartur visade hans fyra etappsegrar och ytterligare 12 vinster under ssongen, den frsta i april och den sista i oktober. Damiano Cunegos svaghet r tempo-

krningen som han alltid haft problem med, ocks nr han vann Girot ifjol. Dremot r han bra uppfr och besitter en fin spurt. Mnga tycker att han pminner om hans egna stallchef, Giuseppe Saronni. Det kanske r att ta i, men att han kommer att vinna Italien Runt igen r ett bra tips. Dremot kommer han att f stora problem med att vinna Tour de France, om han inte bttrar sin tempokapacitet. Det kan han gra, alla talanger kan bli bttre i vad som helst.

fa k ta damiano cunegoFdd: 1981-09-19 i Cerro Veronese Land: Italien Proffsdebut: 2002 Proffsstall 2006: Lampre, Italien Lngd: 1,69 meter Vikt: 59 kilo Bsta Tour de France-resultat: Etappsegrar p Tour de France: -

58 | kadens nr 5:2005

5

Alejandro Valverde

Detta r och kommer att vara Spaniens guldponke i mnga r. En stilig kille som visat sig vara en cyklist av fornstora dagars kapacitet. Valverde kan precis allt mellan himmel och jord p en landsvgsmaskin. Till en brjan trodde man att han bara skulle jaga etappsegrar och endagslopp, d han har en fin spurt som gav honom mnga segrar i brjan av 2003. Nr Vuelta a Espaa startade samma hst trodde man ju att han skulle vara lite sliten efter en lng och intensiv ssong lngt fram i klungan. Istllet ver-

raskade han alla med att vinna tv bergsetapper och sluta trea sammanlagt. Valverde rundade av ssongen med att ta silver p vrldsmsterskapens linjelopp i Hamilton, Kanada. Ifjol blev han nnu bttre, vann fem veckolnga etapplopp och blev fyra totalt i Vueltan. Han drog dessutom upp spurten t Oscar Freire p VM i Verona och lyckades nd bli sexa sjlv. I r spade han Lance Armstrong i spurten p alptoppen i Courchevel. Behver jag fortstta? N, trodde vl det.

fa k ta alejandro va lv e r d eFdd: 1980-04-25 i Las Llumbreras Land: Spanien Proffsdebut: 2002 Proffsstall 2006: Illes Balears-Caisse dEpargne, Spanien Lngd: 1,78 meter Vikt: 63 kilo Bsta Tour de France-resultat: Etappsegrar p Tour de France: 1

60 | kadens nr 5:2005

4

Jaroslav Popovich

Jaroslav Popovich var fullstndigt dominant i U23-klassen 2001. Han vann de tvlingar han ville och blev tva p dom som han tyckte hans lagkompisar skulle vinna. Och det var inte var som helst utan i Italien detta hnde. Han visade sin ve rlgsenhet p VM i Lissabon dr han tog med sig italienaren (och stallkompisen) Giampaolo Caruso i utbrytning och krde ifrn honom vid frsta frsket p sista va rvet. Hela cykelvrlden pratade om en ny Eddy Merckx. Alla fick fel eftersom ingen ngonsin kommer bli en ny

Merckx, men Popovich kommer att ko mma tillrckligt lngt nd fr att bli en stjrna. Han har under dessa frsta proffsr placerat 10-3-5 p Giro dItalia och i r slutade han 12:a p Tour de France, trots att han var hjlpryttare till Armstrong. Det r en oerhrt talangfull kille som blivit bra mycket bttre p tempo. Det r ett mste fr att vinna Tour de France. Han blir Discovery Channels nsta Tour-vinnare, garanterat. I r vrmde han upp med att vinna Pro Tour-tvlingen Katalonien Runt.

fa k ta ja r o s l av popovichFdd: 1980-01-04 i Kalinov Land: Ukraina Proffsdebut: 2002 Proffsstall 2006: Discovery Channel, USA Lngd: 1,74 meter Vikt: 61 kilo Bsta Tour de France-resultat: 12:a Etappsegrar p Tour de France: -

3

Alexander Vinokourov

Klungans stora skrck heter Alexander Vinokourov. Vilken sansls man detta r. Han blev femma i rets Tour de France, tog tv etappsegrar, blev tva p en etapp och trea p tv etapper. Utan att vara i ngon superform, vilket r oerhrt imponerande. Hans etappseger p Champs-lyses, sista dagen, var ett nummer man sllan ser numera. Att komma loss fre en klungspurt med bara tv kilometer kvar genom tv attacker r grymt. Den hr killen kan man dock aldrig skri-

va in som huvudfavorit. Vinokourovs cykelkning r alldeles fr improviserad fr att han p frhand ska nmnas som mannen att sl. Dremot kan han hlla p tills han r 40 r och alltid vara ett av de stora hoten. Det som oroar mig mest r att Kazaken bestmmer sig fr att bli en kalkylerande cyklist i sin iver att frska vinna Touren. Det skulle innebra en passivare Vinokourov och det blir alla frlorare p, bde han och vi som publik.

fa k ta alexander vinokourovFdd: 1973-09-16 i Petropawlosk Land: Kazakstan Proffsdebut: 1998 Proffsstall 2006: Liberty Seguros, Spanien Lngd: 1,77 meter Vikt: 68 kilo Bsta Tour de France-resultat: 3:a och 5:a Etappsegrar p Tour de France: 3

62 | kadens nr 5:2005

2

Jan Ullrich

Jan Ullrichs tid r ute tror jag. Hans chans var att spa Lance Armstrong i r och den chansen finns inte lngre. Hans stora drivkraft var att ha Armstrong till hger om sig p podiet i Paris. Samtidigt mste man erknna att han haft missflyt de tre senaste upplagorna. Varken 2003 eller 2004 var han helt frisk p delar av tvlingen och i r var det vurpor som delvis tog ner hans kapacitet. Frst dagen fre prologen d han dammade rakt in i bakrutan p servicebilen s den splitt-

rades i smbitar och han drog sig ett ordentligt jack i halsen. Sen strtade han i en utfrskrning i 60 knyck. P Tour de France har man inte rd med sjukdomar och skador. Och inte heller att man bara r proffscyklist sex mnader om ret. Fr s r det med Ullrich och har varit alltsedan hans slutseger 1997. Han slpper taget vl lnge under hst och vinter. Fr han ordning p allt kommer Basso och alla andra att f problem fr rent fysiskt r Ullrich ett fenomen.

fa k ta jan ullrichFdd: 1973-12-02 i Rostock Land: Tyskland Proffsdebut: 1995 Proffsstall 2006: T-Mobile, Tyskland Lngd: 1,84 meter Vikt: 73 kilo Bsta Tour de France-resultat: 1:a, 2:a fem gnger, 3:a och 4:a Etappsegrar p Tour de France: 7

64 | kadens nr 5:2005

1

Ivan Basso

Ivan Basso har de tv senaste ren visat att han blir favoriten p nsta rs Tour de France. Ifjol blev han trea, placeringen fre Jan Ullrich. I r blev han tva med tysken terigen direkt efter sig i sammandraget. Lgg drtill att Basso i r ocks krde igenom Giro dItalia och hade det inte varit fr en sjukdag hade han vunnit sammanlagt dr. Nu fick han nja sig med tv etappsegrar, bda efter sjukdagen. Ivan Basso r en av de allra

mest serisa cyklisterna idag. Han lever som f andra som en riktig cyklist. Det r med andra ord ingen slump att det blev just Basso som bevisade att det visst gr att satsa p bde Giro dItalia och Tour de France ett och samma r. Summa summarum, Basso vinner Tour de France 2006 eller 2007. Han kanske till och med str som segrare bda ren. Det r hans tur nu efter sviten 11-7-3-2 p de fyra senaste upplagorna.

fa k ta ivan bassoFdd: 1977-11-26 i Gallarate Land: Italien Proffsdebut: 1999 Proffsstall 2006: Team CSC, Danmark Lngd: 1,81 meter Vikt: 70 kilo Bsta Tour de France-resultat: 2:a och 3:a Etappsegrar p Tour de France: 1

insndare

Skriv ett brev vinn ett miniverktyg frn Park Tools!Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att gra. Skicka din insndare till redaktion@kadens.se eller till Cykeltidningen Kadens, Box 22559, 104 22 Stockholm. Skriv Insndare som mnesrubrik. Vi frbehller oss rtten att redigera brev. Den bsta insndaren, enligt Kadens redaktion, vinner ett miniverktyg frn Park Tools. IB2 har de tta vanligaste insexnycklarna, en torxnyckel och en skruvmejsel och kostar cirka 180 kronor.

Norsk kamrat Jeg tenkte jeg ville gratulere dere med tilbakekomsten. Jeg har lest Kadens i dens ulike fasonger de siste rene og mener bestemt at det er et av de beste magasinene om sykkel p markedet. Det overgr det norske Sykkelmagasinet i sin saklighet og informasjon uten drukne i tekniske spesifikasjoner og reklame som tyske Bike. Jeg ser fram til nye utgivelser og vil nske lykke til videre. terje modell, norge Tack Terje, det vrmer frsts att f berm och det r srskilt kul att hra av vra norska lsare. Vi ska frska fortstta gra Kadens s som du gillar den. Hoppas vi kan leva upp till dina frvntningar! (Stoltred.) Svensk kamrat Vill uttrycka min stora gldje ver att ni r tillbaka! Jag hade betalt en prenumeration innan er frra gare gick i konkurs, men i min iver betalade jag ven en ny prenumeration fr ngra veckor sedan. Plussas denna prenumeration p nr min frsta r slut? bosse axelsson Tack, Bosse! Det r frsts extra kul att vara tillbaka nr vra lsare r s entusiastiska. Eftersom vr nya gare tog p sig prenumerationskulden s kommer alla gamla prenumeranter att f de tidningar de redan har betalat fr, man behver allts inte teckna en ny prenumeration. Om du kontaktar vr prenumerationstjnst Titeldata p 08-617 23 52 s kan de antingen annulera den nya prenumerationen eller frlnga din gamla som du nskar. (Gladred.) Hur hrt r ganska? Tack fr en bra tidning, sknt att konkursen inte ddade den! Hur hrt ska man dra fast en snabbkoppling? Jag har bara lyckats f berttat fr mig att man ska dra s hrt att man fr ta i "ganska" mycket nr man lser fast hjulet. Det knns lite oskert kan man dra fr hrt? lasse En snabbkoppling ska dras t s hrt att den dels gr hela vgen frbi sin "lsningspunkt", dr motstndet r som hgst och att det dels krvs ett visst mtt av kraft fr att ppna den igen. Det r frsts svrt att beskriva i ord hur mycket det r. Men man vill inte dra t den fr hrt eller fr lst. Dras den t fr hrt kan det vara svrt att f spaken att g hela vgen frbi sin lsningspunkt, Det kanske du fr gra i Kadens framver, det r en intressant id. Vi terkommer! (Testred.) Billigt jmfrt med dyrt? Jag skulle vilja se tester dr man jmfr billiga alternativ med dyrare, t.ex. Biltemas grejer jmfrt med mrkesdelar. Det skulle vara kul att se hur de billiga grejerna str sig mot de dyra. johan wallberg Tack fr dina frslag. Radon knns onekligen inte srskilt hlsosamt. Och vi skms frsts ver vrt korta minne, Pantani gav ju skgget ett ansikte i klungan. (Glmskred.) Med dmpad framgaffel fr man oftast lsa snabbkopplingen uppt, framfr gaffelbenet. Snabbkopplingen bak ska lsas framt eller snett uppt mellan kedjestag och sadelstag. Snabbkopplingen fram ska lsas bakt p en racer, grna lngs gaffelbenet. Karin, svaret p din frga finner du delvis p framsidan av detta nummer. Valet att skriva tjejigaste p framsidan av frra numret kanske berodde p att vi ville driva med oss sjlva eftersom vi skulle kunna skriva mer om tjejer. Och nr vi fr en gngs skull hade mycket tjejer med ville vi helt enkelt markera det fr vra lsare. Eller s skrev vi tjejigaste fr att vi vill problematisera ordet, skapa en semantisk frskjutning och f vra lsare att reflektera ver dess innehll. Det finns tidningar dr man kan se ett fullt allvarligt manligaste p framsidan. Hur uppfattar du en sdan tidning? Hur uppfattar en 13-rig kille en cykeltidning som kallar sig Sveriges tjejigaste? Begr vi kommersiellt sjlvmord eller kommer vr lsekrets att frdubblas? Det kan ju ocks vara s enkelt att vi r Sveriges tjejigaste cykeltidning. Nmn en enda som r tjejigare n Kadens! nda in mot navet. Dessutom finnssig till alla blir trkiga, ytliga och utsltade. S vi fortstter att gra en tidning Vi tror att tidningar som riktar det en risk, om n mycket liten, fr att den till slut gr av. Drar man t utan vare sig lders- eller knskvotering, men med noggrant utvalt innehll. Fr mnga, men inte fr alla. (Tj e j i g asnabbkopplingen fr lst s finns frsts risken att hjured.) let lossnar. Det r inte heller bra. S dra t den lagom hrt. (Lagomred.) Missat skgg Cyklar kan verkligen ha fula namn och det vrsta jag knner till r nog "Radon", tyskt cykelmrke. Det r inget fel p cykeln, bara namnet. Ett annat cykelmrke som inte har ett s lyckat namn r "Soil", ocks tyskt, vilket betyder ungefr sl p engelska som i han slade ner sig. Soil har tydligen problem att lyckas i USA just p grund av namnet. Angende skggiga cyklister s r jag frvnad att ingen nmner Marco Getskgget Pantani. Kul att tidningen r igng igen, den behvs verkligen. michael Jag undrar vad som avses med texten Sveriges tjejigaste cykeltidning p frra numrets framsida? P framsidan r det en kvinnlig cyklist. Frdelningen av antalet bilder och artiklar om mn respektive kvinnor terspeglar troligen hur det ser ut bland tvlingscyklisterna. Inget att klaga p men det gr inte Kadens till den tjejigaste tidningen. Om tjejer gillar att lsa Kadens och medverkar i den, om den terspeglar hur cykelsporten ser ut ven ur tjejernas perspektiv, d r den mjligen tjejig. Bara killar medverkade till frra numret. Knde de sig ovanligt tjejiga och ville ge uttryck fr det? Ser fram emot nsta nummer av Sveriges mest queera cykeltidning! Eller var det ett skmt alltihop? Nsta gng kanske Sveriges barnsligaste tidning? Eller manligaste? Det enda intressanta r om Kadens vill bevaka cykelsporten i stort: bde motionrer och tvlingscyklister, unga som gamla, nybrjare som elit - oavsett kn. Nr ni har kommit lngre i det, d tycker jag att ni med stolthet kan skriva: Cykeltidningen fr alla! karin t

Tjejigaste cykeltidningen?

6 | kadens nr 6:2005

En helt ny avdelning fr dig

om just din cykling!

74

Skador undvik dem! Cykelrelaterade belastningsskador gr att undvika. Vi vet hur du hller dig hel. Mountainbiketest: Full Dynamix Team Carbon. Kolber vrdig vrldsmstare i test. Komfortrevolutionen r hr! Vi har testat tv kolberracers med fokus p komfort: Cannondale Synapse och Specialized Roubaix. Minitester Nya produkter som tubdck fr mountainbike, vax istllet fr kedjeolja och en ny hjlm har vi testat. Mekning hll tyst! S fr du tyst p knirrandet och knakandet.

80

83

88

90

Din cykling

Trning

text: patrik hermansson foto: david elmfeldt

Hll dig hel s undviker du skadorCykelsport r skonsamt mot kroppen. Men cyklister r inte helt frskonade frn belastningsskador. ven om de flesta r mycket godartade och oftast lker helt av sig sjlva. Mnga skador kan dessutom frebyggas. Kadens vet hur du inte gr illa dig.

S

kador direkt orsakade av belastning r vanliga bland cyklister, om n inte lika allvarliga som fallskador. Visserligen r cykel-

Lg kadens p tunga vxlar, speciellt p frssongen, har visat sig ka antalet verbelastningsskador. Om du vill anvnda den typen av trning gller det att du lgger in styrkeintervaller p cykeln med sm och gradvisa kningar, samt eventuellt styrketrning med vikter innan du kr lngre pass med hg belastning och lg kadens. Vikten av alternativ allmn trning

under uppbyggnadsfasen kan inte nog pongteras. Denna trning ger dina cykelspecifika kroppsstrukturer vila och kan strka andra viktiga strukturer. Fr cyklister r det framfr allt tre omrden som r srskilt utsatta fr skador knled, rygg/nacke och fotled. Med lite sunt frnuft, kunskap och planering gr dessa problem att