cykeltidningen kadens # 3, 2004

S V E RI GES NYA CYKE LT I D N I N G ! LA N D S VÄG OCH MO UNTA I N BIKE

#3:2004

å rets sv e n ska cykling – vi har gui d e n !

mediapartner

m ag nu sB äckst e d tstö rst och fö rst i pa ri s – r ou b a i x

r äcker 10.000ru nt vätt e rn ?sju budget r ace rs i test

b e lla (g iro d’) ita li a !

vad säger favo rit e rn a ?

foto s pe cial fre e ri d est e rling lo re n ce

+t j e j t r a m p stipsen f re e r i d e p rofil: thomas va nderham ret ro: guld-bernt e lc h o c ker vägen till to p pfo rm? t est: ga ry fis her cake vä x e lj u stering – du kan ocks åe xt reme biking series (kan man tävla i fre e r i de?) tema spurt: träning och ta ktik m at p l a nen som tar dig längre krö n i ka: allt vi kan är att dopa oss

+t j e j t r a m p sti p s e n f re e r i d e p rofil: thomas va nd e r h a mret ro: guld-bernt e lc h o c ker vägen till to p pfo rm? t est: ga ry fis her cake vä x e lj u stering – du kan ocks åe xt reme biking series (kan man tävla i fre e r i de?) tema spurt: träning och ta kti k m at p l a nen som tar dig längre krö n i ka: allt vi kan är att dopa oss

r äcker 10.000ru nt vätt e rn ?sju budget r ace rs i test

b e lla (g iro d’) ita li a !

vad säger favo rit e rn a ?

foto s pe cial fre e ri d est e rling lo re n ce

Innehåll nr3:2004

foto s pecial freeride

14Vi presenterar en av världens bästa och mest tongi-vande freeridefotografer – Sterling Lorence. Hanarbetar med några av världens bästa friåkare för att

i ett sinnligt samspel med naturen ta fantastiska bilder. Du sernågra av hans bästa i detta nummer.

b ä stat j e j t r a m pet kne pe n

56Vår expertpanelger dig tio godaråd som gör att

du klarar av Tjejtrampet litebättre, oavsett om du är ny-börjare, motionär eller elit-tjej. Vi lovar!

e lchock vä g e ntill to p pe n

70Vi har testatelektroniskamuskelstimula-

torer (ett tufft jobb). Två avde ledande fabrikaten hargranskats. Vad är EMS, vadska man med det till och fun-kar det verkligen? Kort sagt –är elchocker varje latmasksväg till toppformen?

ret ro po rt r ät t etg u l d - b e r nt

58Bernt Johans-son, Guld-Berntmed hela sven-

ska folket efter OS-guldet1976, var mycket mer än enOS-medaljör. Läs RobertoVacchis intervju med ett avvåra bästa proffs genom ti-derna.

4 | kadens nr 3:2004

r äc ker 10. 0 0 0ru nt vät t e r n?

74Kadens testarsju Vättern-racers för under

10.000 kronor. Vi hittadenågra angenäma överrask-ningar på vägen (alltså, intepå vägen) och började ifråga-sätta vår egen maskinpark.

å rets svenskac y kl i n g

42Vi har den stör-sta guiden till debästa och flesta

motionsloppen, tävlingarnaoch eventen i Sverige 2004.Oavsett om du kör mountain-bike, landsväg eller freeride –med Kadens guide får du fullkoll på läget.

nu är han st ö r st

52Magnus Bäck-stedt vann Paris–Roubaix. En

bländande uppvisning i tak-tik, teknik, styrka och vin-narvilja. Läs om hur detkänns att förverkliga enbarndomsdröm.

xbs – ext reme biking series

64Tävla i freeride? Klart man kan! Det säger TommyJohanson, som nu drar igång en riktig downhill-och freeridecup. Vi har mött mannen som gör alla

friåkare glada, särskilt den som kan titulera sig ”Freerider ofthe year” i september.

Ansvarig utgivareRansu [email protected]

ProjektledareAndreas [email protected]

ChefredaktörStefan Larsén, 08-22 60 [email protected]

Bild- och webbredaktörDavid Elmfeldt, 08-22 60 [email protected]

Redaktion / LandsvägscykelRoberto [email protected]

Redaktion / FreerideAndreas Strö[email protected]

FormgivningPaolo Sangregorio, 08-30 40 [email protected]

a n n o n s fö r s ä lj n i n g

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13070-545 25 [email protected]

Webb- och butiksannonsersamt cykelsökmotorChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 [email protected]

TrafficChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 [email protected]

Prenumerationer P re n u m e rat i on ett år, sex nummer,ko star 249 kron or inom Sve ri g e .Kont a kta T i t e l d a t a för äre n d e nsom rör pre n u m e rat i on e r: te l efonku n d se rv i ce 08-6 17 23 80. Ellers kriv till Ti te l d ata AB, Ku n d t j ä n st ,112 86 Stoc k h o l m .Du kan oc kså pre n u m e re ra och adres s ä n d ra via w w w.prenservice.nu

Medverkande i detta nummer: Anders Adamsson, Kalle Bern,Glenn Björklund, Mattias Bygde-ståhl, Andreas Danielsson, DavidElmfeldt, Mattias Fredriksson,Getty Images, Martin JohanssonHans Holm, Stefan Larsén, Ster-ling Lorence, Doug Pensinger,Lars Rønbøg, Fotoreporter Sirotti,Anna Sjögren/O2, Andreas Ström,Roberto Vacchi, Christian Pondella

Tack!Glenn Magnusson, SpringtimeTravel, Fredrik Almgren, LucaMara, Mats Blomberg, Per Ström-blad, David Marklund, BinnieAstvaldsson och Cykloteket samtFiskartorpet.

OmslagLars Rønbøg plåtade MagnusBäckstedt på väg mot segern iParis–Roubaix 2004.

Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvar för material viinte beställt.

Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressKadens / ROC Media Group OyFiskartorpetBjörnnäsbacken 15115 42 Stockholm

Telefon 08-22 60 [email protected]

www.rocmediagroup.com

Copyright Kadens/ROC Media Group Oy

ISSN 1651-9744

Stockholm 2004

TryckUusi Kivipaino Oy, Finland

Fiskartorpet, Kungliga Djurgården

Kadens är en oberoende tidskrift med syfte att informera och stimulera svenska folkettill cykelrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

Kadens ges ut av ROC Media Group

f re e r i d e p ro f i l :t h o m a sva nd e r h a m

88Kadens harsnackat med enav världens bästa

freerideåkare. Kolla också inMattias Fredrikssons snyggabilder.

l e da re : En bra dag. Sidan 6.

i n s ä nda re : brev från er till oss på sidan 7.

p ro lo g: nyheter, skvaller, prylar, minitesteroch en stor läsartävling – vinn grejer påsidan 8.

vac c h is sidor: bella (giro d’) italia! Vi kollar läget med lacrema av de italienskaproffsen – inför det för-sta stora etapploppet föråret: Girot. Möt huvudrollsinnehavarnaSimoni, Petacchioch Bäckstedt samtstjärnorna Diluca och Celestino på sidan 22.

Tema: spurtta kti ks kolan – spurt Så fort en grupp kom-mer till mål avgörs loppet i en spurt. Så spur-ten är oerhört viktig att behärska. RobertoVacchi har snackat med Glenn Magnusson,Sveriges bästa sprinter – om hur han gjordeför att hålla huvudet kallt. Sidan 30.

träning – spurt Så gör du för att bli en bätt-re avslutare. Kadens kan knepen som gör digtill Cipollini bland polarna, sidan 34.

ko stlära: ät och drick dig bät t re. AnnaSjögren förklarar vad som krävs i form av matoch dryck för att verkligen orka hela vägen. Vidig ett förslag på hur du ska planera ditt mat-intag under loppet, slå genast upp sidan 38.

m e kn i n g: vä x e lj u st e r i n g Det är inte svårt attjustera fram- och bakväxel. Särskilt inte medKadens från-början-till-slut-instruktion. Medbilder på sidan 68!

m o u nta i n b i ket est : Vi har gett Gary FisherCake en match och hade ett riktigt tårtkalas.Sidan 84.

k u lt u r s i d o r na : subversiteter, analys ochkonstigheter – kultur helt enkelt. Sidan 94.

krö n i ka n : Allt vi kan är att dopa oss. AndreasDanielsson funderar. Sidan 97.

Fasta avdelningar

kadens nr 3:2004 | 5

Jag tänkte berätta om min dag. Det är söndagen den fjärde april och jag halvligger i sängen med en stor kaffe och Flandern runt på TVn.

Jag är trött. För några timmar sedankom jag hem efter ett pass på smutsigavårvägar.

Vi var fyra stycken som gav oss ut i strå-lande sol. Det var kraftig motvind. Enmotvind som, skulle det visa sig, inteövergav oss under hela turen eftersomvinden vred sig. Efter 30 minuter börjadedet regna. Efter en timme insåg jag attsadelstolpen hade glidit ner tre centime-ter. Innan jag kom hem hade jag stannatoch höjt sadeln ytterligare tre gånger,innan mitt miniverktyg gick av.

Första gången jag trodde vi skulle blipåkörda var i en korsning i ett bostads-område. En bil kom från en sidogata,med väjningsplikt, med mycket högfart. Vi nitade, han nitade. Sedan pe-kade han finger åt oss, trots att vi baraförsökte överleva.

Det händer ofta att bilister försökerskrämmas på det här sättet. Förmodli-gen hatar de cyklister. Vilket är förståe-ligt. Cyklister i Stockholm beter sig i all-mänhet väldigt illa. Inte vi förstås, menvardagscyklisterna.

Efter bilincidenten började vi prata omolika sätt bilister jävlas på. Den variant vi

KadensLedare

Kadens presenterar:

Andreas Danielsson

a nd reas är en av initiativtagarna tillKadens och arbetar som projektledare.Under sin aktiva tid har Andreas vunnit75 tävlingar i både landsvägscykel ochMTB. Sin sista säsong gjorde han 1998, dåtävlandes för italienska laget Casini-Vel-lutex. Idag jobbar han som förbundskap-ten i mountainbikelandslaget och är an-svarig för Svenska Olympiska Kommit-téns satsning på unga mountainbiketa-langer inför OS 2008.

På fritiden arbetar Andreas med fysio-logiska tester av svenska elitcyklister ochsin största passion i livet, musiken.

Andreas har spelat gitarr nästan likalänge och mycket som han cyklat. Handriver också ett litet skivbolag som enhobby. Hetsiga diskussioner ligger näratill hands på Kadens redaktion när Yng-wie Malmsteen kommer på tal. Eller

”chefen” som Andreas helst kallar Yng-wie.

Andreas är alltså en kille man lätt fårmindervärdeskomplex av att umgås med,samtidigt som man har oerhört trevligt ihans sällskap. Han skriver bland annatom träning och i detta nummer har hanskrivit krönikan – läs den på sidan 97.

Man ångrar sig aldrig.


drabbades av hade samtliga varit medom, ibland i kombination med skrämsel-gasning precis när man passerar. En van-lig variant, särskilt poppis bland buss-chaufförer, är att spruta spolarvätska närman kör om cyklister. Prejningar är såvanligt att vi inte ens tog upp det.

Läskigast däremot är skrämselomkör-ningarna; hög hastighet, väldigt näraoch gärna hänga på tutan precis vid om-körningsögonblicket. Jag ska inte ta upper tid med att skriva om hur oerhört dumtdet är. Däremot kan jag konstatera två sa-ker – det är alltid killar i tjugoårsåldernmed keps och de kör alltid b m w.

En halvtimme hemifrån är det så dagspå riktigt. En skåpbil, med en ung tjej vidratten, ser oss och kör ut. Vi bromsar ochväjer och gestikulerar, hon rycker på ax-larna och kör iväg. Vi kan bara skaka påhuvudena.

Väl hemma börjar jag fundera. Varförallt oftast händer samtidigt. En olyckakommer sällan ensam sägs det, men denregeln verkar ju gälla alla sorters jävlig-heter.

En bra dagÄndå ångrar man sig aldrig. Det kan

vara hemskt blåsigt, stressigt, kallt, job-bigt och smutsigt att cykla. Man sliter ochutsätter sig för risker.

Men efteråt känns det så himla bra. Atthalvligga på sängen, sörpla kaffe, kolla påFlandern runt och vara så trött att maninte får något vettigt gjort. Och inse att detvar värt det.

För hur hemskt det än kan vara så ångrarjag aldrig att jag stack ut på cykeln. Jagmår för bra av det helt enkelt.

En vecka senare: Jag sitter inne hela da-gen och kollar på Paris–Roubaix och serMagnus Bäckstedt ta en fantastisk seger.Jag cyklar inte en meter.

Och jag ångrar inte en sekund. Jag mår för bra av det helt enkelt. Man blir nöjd.

st e fan larsén, chefredaktör

kadens nr 3:2004 | 7

Hur trampar man?Äntligen en riktig cykeltidning, tack. Jaghar en fråga som jag aldrig har läst i encykeltidning – hur skall man trampaegentligen?

Då menar jag inte hur många varv iminuten utan vilken vinkel ska fotenha? Jag trampar oftast med trampdynanoch tårna lite snett nedåt, men när or-ken tar slut så trampar jag med hälennedåt. När jag står upp försöker jag här-ma Lance A. med att luta foten nästanrakt ner. Hur skall man trampa ?

ro b e rt lundin, inga rö

Lance Armstrongs sätt att trampa är, utifrån cy-keltradition, inte så rätt och fint. Uppenbarligenär det effektivt och anledningen till att han vink-lar fötterna nedåt vid stående cykling sägs varaför att använda vaderna mindre och lår- och sä-tesmuskler mer. Detta för att verkningsgraden ärhögre i dessa muskler. Huruvida detta stämmerfinns inte några riktiga studier gjorda på. Mittråd är att alltid sträva efter att göra cyklingen så"lätt" som möjligt. Alltså om din kropp uppleveratt det är lättare att hålla en hög fart med föt-terna vinklade åt något håll - så gör det. Detenda man får vara beredd på, i en estetiskt vackersport som cykling, är glåpord från riktiga cyklistersom inte upplever din position som äkta (este-tred.).

insändare Skriv ett brev – vinn en hjälm!

Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att göra. Skicka detsenast den 25e maj till [email protected] och skriv Insändare som ämnesrubrik. Vi förbe-håller oss rätten att redigera insändare. Den bästa insändaren, enligt Kadens redaktion, vin-ner den här raciga hjälmen från Etto. Den heter Typhoon och kostar cirka 899 kronor i butik.

Tack för en bra tidning!

Tänkte muntra upp med en liten historia somfrån början handlade om en gammal Celtic-supporter och Henke Larsson, som jag dockmodifierat till mer … hm … cykelmässigt for-mat.

”Den gamla cykeltifoson hade dött och komtill himlen. Väl där så sa Sankte Per att hansom belöning för sitt cykelintresse skulle fåbli sportdirektör för himlens eget cykellag.

Han blev eld och lågor när han såg vilkastjärnor han hade till sitt förfogande: FaustoCoppi, Gino Bartali, Sture Petterson och den nyligenanlände Marco Pantani. Alla såg ut precis som i singlans dagar!

Det var bara en cyklist som for omkring och somhan inte kunde placera.

Han var tvungen att vända sig till Sankte Per ochfråga vem den äldre gentlemannen med vitt skägg,iklädd den gula ledartröjan från Tour de France, var.

– Ähh, bry dej inte om honom, sa Sankte Per, detdär är bara Gud som tror att han är Lance Arm-strong.”

a nders johansson, ka r l s ko ga

Tack för den! En hjälm kommer på posten!

Bästa insändarenvann hjälmen. Cy-klisten på bildenhar ingenting medGud att göra.

Keep up the good workJag är en snart 39-årig cykelmotionärsom nu under några år följt utvecklin-gen fram till den tidning som nu heterKadens. Vill nu påstå att Ni med denna


lo o kin 3density är en ny cy-kelsadel som enligt tillverkarenger dubbelt så hög komfort somvanliga gelsadlar. Konstruktionenbestår av gel i tre lager, vilket skatillåta rörelser i tre dimensioneroch öka den stötabsorberandeförmågan. LOOKIN 3D finns i sjumodeller för kvinnor och mänsamt för tre olika åkstilar; Athle-tic, Moderate och Relaxed. Prisetpå sadeln är cirka 475 kronor.Leverantör: Selle Royal(+39044461100)info: www.selleroyal.com

Kartbok förmountainbikecykling

” nat u rens lekp l ats e r ” är enkartbok för friluftsliv, särskilt medinriktning på vandring, mountain-bike, klättring och allt som mangärna ägnar sig åt ute i naturen.Än så länge har utgivarna kon-centrerat sig på södra Götaland,men det finns planer på fler områ-den och böcker. ”Naturens lek-platser” innehåller 64 sidor topo-grafiska fuktbeständiga plastkar-tor i formatet A5 i skala 1:50 000,en översiktskarta samt 16 sidorinformation om de olika område-na. Kartorna består av ett lös-bladssystem som gör att man kan välja sitt område, plocka ut rätt kar-ta och sticka iväg och upptäcka. Smart och enkelt.

Cirkapris 245 kronorwww.playzes.com

Cykel på Eurosport

Giro d’Italia sänds för sjunde året i rad på Eurosport. Årets ban-sträckning ser ut att vara som gjord för bergspecialisterna med endel ordentliga klättringar. Dessutom har vi ju Magnus Bäckstedt somsvensk representant. Han kommer försöka vinna intergiro-tävling-en i år igen. Det blir ett klassiskt lopp med spännande direktsänd-ningar.

VM på bana körs i år på våren och även dessa tävlingar sänderEurosport.

Preliminära sändningar 28 april–2 maj: Romandiet runt (direkt)8–30 maj: Giro d’Italia (direkt)17 maj: Världscupen på bana från Melbourne (sammandrag)26–31 maj: VM på bana (direkt)14–20 juni: Volta Catalunya (direkt)

För exakta sändningstider se www.eurosport.se där du också kanprenumerera på en skräddarsydd tablå över din favoritsport.

Att inte frysa om överkroppen ärviktigt när man cyklar. Nästan all-tid är det fartvinden eller blåstensom gör att det blir kallt. Normaltbrukar man sätta på sig mer klä-der, kanske en jacka, och ofta enväst. Ibland kan ytterplagg varaklumpigt och man vill bara ha cy-keltröja och undertröja, somsommardagar då det blir lite ky-ligt framemot kvällen eller vidtävling. Då kan en undertröjamed vindskydd vara något. Vi hartestat två undertröjor från Craftoch Gore. Detta är ett plagg somvi definitivt rekommenderar. Ettperfekt komplement i cykelklä-desgarderoben.

Gore Riva+ snygg, bra passform+ vindtät baksida– v-ringat är snyggt men i utförs-körning drar det in

Cirkapris: 499 kronorLeverantör: Gore

Craft Pro+ skönt stretchigt material i tröjan+ går ner baktill – vindskyddet känns påsyttoch lite klumpigt– tråkig designCirkapris: 349 kronorLeverantör: Craft 033-22 58 20www.craft.se

Minitest Vindtäta undertröjor

Kona “Top to bottom Eliminator” i BikeWorld

s ä s o n gsöppningen fö r Leogangs bikepark i Österrike bjuder på enspektakulär downhilltävling för alla som vill (och vågar). Stjärnor somFabien Barel, Tracy Moseley, Mickael Pascal, Anne-Caroline Chausson,David Vazquez, Cedric Gracia och många fler kommer att slåss om för-stapriset på hela 10.000 euros, tillsammans med alla som vill och kankvalificera sig.

I och med tävlingen öppnar Bike World Leogang för sin fjärdesäsong. Just denna helg är liftbiljetterna och boendet billigare och detbjuds på fest, säljs bira och en stor cykelmässa finns att beskåda.

Öppningshelgen är den 20–23 maj. För mer information omboende kontakta Saalfelden Leogangs turistbyrå: [email protected] eller +43 65833422

För information om tävlingen kolla in www.bikeworld.at

Cookies & Cream

vå rt favo r i ts ätt at t bli vinterfet, Hägendaz Cookies and Cream-glass, får nu sommarkonkurrens. Det är Powerbar som lanserar dennya smaken Cookies & Cream. Powerbar Performance är samman-satt för att leverera långverkande energi och vara skonsam motmagen. Den har en mycket låg fetthalt samt innehåller vitaminer,mineraler och essentiella aminosyror för att motverka muskelned-brytning och kramp. Precis som glassen då?

Rekommenderat cirkapris: 25 krwww.powerbar-europe.com

Fler fallhöjdsmeter per dag!

u nder åre äventyrsfestival, 28e juni till 4e juli, kommer WC-liftenvara öppen dubbelt så länge (09.00–21.00) under torsdagen till lör-dagen. En glad nyhet för alla som vill värma upp inför Åre MountainMayhem.

Mer info: http://www.aventyrsfestival.se/

10 | kadens nr 3:2004

Ny olycksförsäkring

varje år cykl a r cirka 60.000människor motionslopp i Sverige.Varje år skadas dessutom mellan30–40.000 cyklister i trafiken.Samtidigt har 40 procent av allasvenskar ingen olycksfallsförsäk-ring.

Med den här statistiken sombakgrund har nu Svenska Cykel-förbundet tagit fram en olycks-fallsförsäkring för cyklister, somgäller alla situationer och kom-pletterar hemförsäkringarnas ofta bristfälliga skydd vid skador.

Försäkringen finns att teckna via www.scf.se och www.sreg.se samtvid olika cykelarrangemang.

Tipset! En hemsida som kan vara till nytta för den som råkar ut fören trafikolycka utomlands är www.fevr.org – en organisation som ar-betar med trafiksäkerhetsfrågor, juridisk hjälp vid trafikolyckor medmera.

Ljungskog gören Annika

dubbla vä r l d s m ä sta r i n na nSusanne Ljungskog har fått klar-tecken av UCI, InternationellaCykelunionen, att hon får köramot herreliten på det internatio-nella endagsloppet Scandina-vian Open den åttonde augusti.

– Vi är oerhört glada över attUCI gett oss klartecken att hamed Susanne Ljungskog i herr-tävlingen i Scandinavian Open,säger tävlingsledaren HansJönsson.

Susanne Ljungskog vill köraherrloppet som förberedelseinför OS-linjet den 15 augusti.

– Det blir spännande att sevad hon kan prestera. Jag trordet är nyttigt för idrotten attdamerna vågar utmana her-rarna. Inte minst får ju Susanneen bra genomkörare inför OS,säger Svenska Cykelförbundetsordförande, Per-Eric Skotthag.

foto: Magnus Johansson

Varning förkosttillskottp roblem med tveksam kvali-tetskontroll av kosttillskott orsa-kar ofta dopingfall. Det är när-mast omöjligt att klassificeravissa kosttillskott som säkra.Riksidrottsförbundet följer nudärför WADAs och IOCs exempeloch varnar för allt användandeav kosttillskott.

Cykling pålängden

vi cykl ister har ju längevetat att längdskidåkning passarbra som ”barmarksträning” förcyklister. Nu har det visat sig attcykling passar bra som bar-marksträning för längdskidåkareoch förra sommaren tränadedärför svenska längdskidland-slaget en hel del cykling. Offi-ciell leverantör av cyklar tillsvenska längdskidlandslaget,genom sin svenska importörDuells, är amerikanska Trek.Innebär det här att vi kommer fåse Lance Armstrong på ett parKarhu nästa vinter?

Läsartävling!Vilka är de tio tuffaste backarna i Sverige?Har du en värstingbacke hemma? En sådan där riktig dräpare somär både lång, brant och svår? Backen som får dig att vilja träna mer?Backen där vem som är nummer ett bland kompisarna avgörs?

Skriv till oss och förklara varför just din backe platsar bland de tiotuffaste i Sverige. Beskriv den med max 800 tecken och bifoga gär-na lite hårda fakta som längd, stigning, brantaste partiernas lutning,snittlutning… ja, allt som gör en backe till en riktig grymming. Det kanvara asfalt, grus eller stig, landsväg eller mountainbike.

Skicka gärna en bild också. Vi behöver din backnominering senastden 25:e maj. Skriv till [email protected] och ange värsting-backe som ämne.

De tio värstingarna publiceras i nummer 4-2004, ute 22 juni.

Specialized och Deda gör komfortrörden ita l i e n s ka ramrö r sti l lv e r ka re n Dedacciai kommer börjatillverka Specializeds Zertz vibrationsdämpningssystem på licens. IDedas version kommer teknologin att kallas DAVS, Deda Anti Vibra-tion System, och integreras i deras finaste kolfiber- och aluminium-rörset.

– Vi insåg potentialen i systemet efter egna tester, säger Dedacci-ais VD Luca Locatellli.

Zertzsystemet bygger på elastiska dämpningselement som integre-ras i ramrören, i framgafflar och sadelstolpar bland annat. Teknologinfinns redan idag på SpecializedsSequoia- och Roubaix-modeller.

Kolla www.specialized.com förmer info.

Minitest Page ASE cykelglasögon

page ti l lv e r ka r sportglasögonför olika typer av ändamål ochaktiviteter. De här glasögonenkommer med två par linser, ettpar mörka för sol och ett par lju-sare kontrastglas för dåliga ljus-förhållanden. Passformen är klas-siskt sportglasögonaktig, med entajt aeroform samt en liten svettbromsi överkant så man slipper svid i ögonen.

De sitter lätt och tajt och skyddar väl mot bådesol, damm och fartvind. Ett intressant alternativ tillbetydligt dyrare märkesglasögon.

Leverantör: Agenta Group, 0522-656890, www.agentagroup.comCirkapris: 495 kronorwww.pagewear.info

12 | kadens nr 3:2004

Hjälmförbud

nu gäller samma krav förtempohjälmar som för övrigahjälmar. Hjälmen ska ha en välskyddande invändig stoppningoch vara typgodkänd. Dessaregler gäller för alla internatio-nella tävlingar, även i Sverige.

Men på grund av UCIs senabeslut och att det ännu inteframgått vilka hjälmar som ärgodkända ger Svenska Cykelför-bundet dispens för start medtempohjälm på nationella täv-lingar under 2004. Internatio-nella regler kommer att till-lämpas vid nationella tävlingar iSverige från och med 2005.

Teamtrenden

där land s väg är en stor sport existerardet också en mängd olika team, iblandsponsrade av företag som egentligen inte harnågot med cykelsporten att göra. Tycka vadman vill om det men de behövs för att spor-ten ska kunna blomstra upp och nya talangerfå möjlighet att utvecklas. Sen mountainbikeblev en organiserad sport med klubbar ochofficiella tävlingar har de sponsrade teamenetablerat sig även där.

En intressant mountainbikesatsning ärTeam MC-Center Univega Sverige. Det är ettrenodlat mountainbiketeam bestående avsex cyklister i olika åldrar och från olika delarav landet. I centrum står vinnaren av Svenskacupen år 2003, Daniel Eriksson.

Bakom satsningen står Lars ”Lasse” Pers-son, cykelhandlare och teamchef, samtLenny Persson, Univegaimportör i Sveri-ge.

På landsvägsidan hittare vi en an-nan satsning inför 2004. Cykelcity.sehar trummat ihop ett starkt lag medsikte på Svenska landsvägscupen ochdet norska etapploppet Ringerike runt.Laget består av såväl gamla rävar ochnya löften – juniormästaren Johan Lind-gren, f.d Team Mälarenergiåkaren Mar-cus Juneholt, samt elitåkare som RobertÖsterling och Anders Gerhardsson bildarstommen i Cykelcity-butikernas lag.

Downhill-klubbi Göteborg!Den nya cykelklubben 412 Cykel-förening i Göteborg har bildatsur de två klubbarna GöteborgsCykeltrialförening och BamseKramgo Cykling och är registre-rad hos Svenska Cykelförbundet.De flesta medlemmarna utövartrial eller downhill men alla cy-klister är välkomna som medlem-mar i klubben.

För mer information se:http://412.gride.net

Team MC-Center Univega Sverige.

Cykelcity.se.

h o ne är namnet på Shimanosnya freeride/enduro-grupp somprismässigt kommer hamnanågonstans mellan LX- och XT-grupperna. Den nya gruppen,som hämtar flera innovativa lös-ningar från Shimanos renodladefreeridelinje Saint, ska fyllagapet mellan de rena crosscountry-grupperna och Saint.

Vevarna kommer att vara avHollowtech II-typ och bakväxelnfår samma infästning på bak-navets axel som Saint-växeln.Tanken är att Hone ska utrustacyklar med cirka fem till sextums slaglängd, och gruppenska hålla för mindre droppar ochmildare hopp. Hone kommersläppas ut på marknaden motslutet av 2004.

Mer info och bilder finner dupå www.shimano-europe.com/cycling/

Hone ny mountainbikegrupp

Fotografen Sterling Lorencearbetar i kreativ symbios medvärldens bästa friåkare. Hanformar bilderna i ett intrikatsamspel mellan cyklisterna ochnaturens former. Sterlings bilderpåverkar hur vi alla ser påmountainbikecykling somföreteelse.

Sterling Lorence

Ö g o n b l i c ksfå n g a re n

intervju och text: a nd reas st röm foto: sterling lo re nc e

Namn: Sterling LorenceBor: North Vancouver, BC, KanadaÅlder: 32 år

I Sterling Lorences kamerarygga finner vi utrustningfrån Canon: tre analoga och ett digitalt kamerahus,vidvinkelzoom, normalzoom, en telezoom och ett fast300 millimeters teleobjektiv. För blixtfoto används treCanon 550EX blixtar och fjärrutlösare från PocketWizard.

14 | kadens nr 3:2004

När sterling lorence kra-mar kameragreppet och tryck-er ned avtryckaren sker någotalldeles speciellt. Ljus ström-

mar in genom linsens glas och ögonblickfulla av skönhet och harmoni, action ochbalans, fryses och fångas.

Dessa magiska bråkdelar av sekunderav ljus som Sterling Lorence med storhängivenhet och målmedvetenhet sam-lar på sig under strapatser i alltifrånalpin terräng till ökenlandskap blir tillbilder som hamnar på mountainbiketid-ningars förstasidor världen över. De fyl-ler bildgallerier, används i annonser ochpå posters som tejpas upp på garageväg-gar runt om i hela mountainbikevärlden.Och i och med detta påverkar han hur vialla ser på mountainbikecykling somföreteelse.

– Jag trivs i freeridescenens framkantdär talangfulla åkare finner nya, tidi-gare otänkbara, sätt att använda sina cy-klar på, berättar den 32-årige kanadensa-ren och förklarar att drivkraften bakomhans bildskapande dels kommer från envilja att gestalta kreativiteten inom pro-gressiv friåkning, dels från naturens ochlandskapets skönhet.

För det var kärleken till naturen somsatte honom i kontakt med mountain-biken för många år sedan.

– Storslagna landskap har alltid fångatmitt intresse. Jag började användamountainbiken för att ta mig ut i natu-ren till vackra platser som jag dokumen-

Darren Berrecloth, Hanksville, Utah.“En av mina absoluta favoritbilder, jag är verk-ligen nöjd över att ha funnit den här vinkeln.”

kadens nr 3:2004 | 15

16 | kadens nr 3:2004

terade med min kamera. Naturen är minstörsta inspirationskälla, och jag funde-rar ofta på hur vacker och fantastisk denär, säger han.

Vancouver, B.C Bergen runt Vancouver i British Colum-bia är Sterling Lorences bakgård och detär på de tekniska lederna i de fuktiga ochfrodiga skogarna på Vancouvers nordligastränder som han föredrar att jobba. Till-sammans med bland andra AndrewShandro, Wade Simmons och ThomasVanderham.

– Jag är bra kompis med många av defrämsta friåkarna. Andrew Shandro ärsäker och professionell när vi jobbarihop. Wade Simmons är fantastisk attfota med, hans åkning är otrolig och hanöverraskar hela tiden. Thomas Vander-ham har en enorm talang och är oerhörtsmooth i sin åkning och i luften. Han ären bra arvtagare till de lite äldre Sim-mons och Shandro, säger Sterling.

Den norra kanadensiska västkustenstäta vegetation gör ljus till en bristvara.De spöklika förhållandena är extrema försåväl fotograf som åkare. Men det serSterling Lorence bara som en utmaningdå han försöker fånga den speciella stäm-ningen i skogen.

Ett annat favoritställe att jobba på ärUtah, där det nästan surrealistiska, klip-piga ökenlandskapet och den låga kvälls-solen lämpar sig särskilt bra för freeride-foto.

– Många av mina bästa bilder är ett re-sultat av all tid jag lägger ned på att kart-lägga bra platser att fota på. Jag cyklarrunt i områden som tilltalar mig och till-sammans med åkarna rekar jag linjer. Vistuderar hur ljuset faller över terrängen,bygger hopp och formar in-runs och land-ningar. Sedan väntar vi på det perfektaögonblicket när ljuset är som bäst. Jagoch åkarna jobbar väldigt nära varandra idenna kreativa process.

Framtiden finns i bergenSterling Lorence vill med sina bilder in-spirera människor att ta del av den gåvasom naturen och bergen är. Det är också ibergen som han ser störst potential vadgäller friåkningens framtid.

– Jag tror att skidorter kommer spela enmycket viktig roll i mountainbikensframtid, med parker fulla av spines, cor -ners och hopp. Skidliftar är ett utmärktsätt att snabbt och enkelt utnyttja ber-gets fulla potential. Jag tror att moun-tainbikecykling kommer bli ett lika na-turligt inslag på skidorterna på somma-ren som skidåkningen är på vintern. Detkommer hjälpa sporten att växa, avslutarSterling Lorence.

På följande sidor presenterar vi några avSterling Lorences bilder. Titta, njut ochlåt er inspireras. Och framför allt – kännefter. Kanske kommer du känna lite avden energi som ligger bakom de fångadeögonblicken.

Thomas Vanderham, Caineville, Utah“Thomas visar upp sina skills – han är såsmooth …”

Eric Vandrimmelen, North Shore, BC“Ett bra ögoblick för svart-vitt.”

Bryce Lamont, North Shore BC

kadens nr 3:2004 | 19

Andrew Shandro x 2, North Shore, BC.

Darren Berrecloth, Utah

20 | kadens nr 3:2004

Darren Berrecloth, Cainville, Utah“Bilden är tagen under inspelningen av The Collective.”

kadens nr 3:2004 | 21

22 | kadens nr 3:2004

Det är så tätt med folk i de mest mytomspunna bergen att det känns otäckt att titta på tv.Många springer med cyklis-

terna och en del vill samtidigt passa påatt vinka in i TV-kameran. Men de flestacyklister älskar massan och deras fanatis-ka påhejande.

– Vi är fokuserade på uppgiften och li-tar på att publiken viker undan i tid. Menibland blir det otäckt. Som i Tour de Fran-ce i fjol, då kändes det okontrollerat någ-ra gånger i bergen och det är förstås ris-kabelt för oss, säger den tvåfaldige Giro-segraren Gilberto Simoni i Saeco.

Första gången man körde Girot enligten liknande modell man har idag, medomkring 20 etapper, var 1935. Ett par år ti-digare hade man börjat med bergspris-tävlingen. Den första vann Alfredo Bin-da. Men den som vunnit flest bergspris-tävlingar i historien är Gino Bartali medsju stycken. Just dessa bergsgetter harskapat den värsta hysterin kring cykel-tävlingarna runtom i framförallt södraEuropa. Visst är också andra etapperpubliktäta, men inte som i bergen.

”I tifosi” måste planera för att bevakaen bergsetapp. De som vind för våg åkertill en avgörande stigning kommer an-tingen inte upp eller så hittar de en platssom experterna vet är värdelös att följaloppet från. De som kan det här måste

leta efter en plats där bord och stolar fårplats, där husbilen står stadigt och därparabolen kan riktas mot rätt satellit föratt kunna följa den del av etappen de inteser på plats.

Så har det varit sedan cykelsporten bör-jade använda sig av bergen på 1910-talet.Folk blir som tokiga när cyklisterna väldyker upp.

– Framför allt tror jag att rivalitetenmellan cyklister som Larco Guerra och Al-fredo Binda, till att börja med, och senaremellan Gino Bartali och Fausto Coppi,har haft betydelse för cykelsporten i dettaavseende, säger Simoni om hysterinkring bergsetapperna.

– Det är lång väntan, folk har varit påplats sedan dagen innan. Det förekom-mer vadslagning och ju närmare cyklis-terna kommer ju större blir nervositeten.När vi väl passerar är förväntningarnasom högst och publiken formligen explo-derar. Det är som när favoritlaget gör måli fotboll, det är samma förväntan ochsamma känslor. Publiken älskar det, sä-ger Simoni.

Mortirolo hedrar PantaniDet finns fler klassiska stigningar i åretsupplaga av Giro d’Italia. Den brantaste ärPasso del Mortirolo som kommer att kal-las Cima Pantani för att hedra ”Il Pirata”som tragiskt gick ur tiden i februari på

grund av en längre tids depression och enöverdos kokain.

Stigningen mäter 12,8 kilometer ochsnittlutningen är 10,2 procent. Den skabestigas näst sista dagen, den 29 maj.

– Jag tror inte den kommer bli avgö-rande. Delsträckan kommer sent i täv-lingen och själva stigningen ligger tidigti etappen. Men givetvis blir den spekta-kulär och den kommer att dra folk. Detblir en riktig fest, säger han om Girotsvärstingbacke.

Den till banprofilen sett jobbigasteetappen kommer dagen före Mortirolo.Man startar i Cles och målgången är densista uppe bland molnen, nämligen i Bor-mio 2000. Innan de ska ta sig upp för attköra om etappsegern har de också Passodel Tonale och Passo Gavia att kämpamot. På den sistnämnda toppen når kara-vanen Girots högsta punkt, 2.618 meteröver havet. Den högsta toppen årligenkallas Cima Coppi.

– Det blir den tuffaste sträckan, inteminst med tanke på Passo Gavia som viska över. Men överhuvudtaget är sistaveckan väldigt hård, till skillnad från ifjol. Vilket passar mig bra, avslutar Si-moni som gillar årets Girosträckningskarpt.

Petacchi årets icke-sprinter?Som alltid finns också utrymme för

VACCHIS sidor

Bella (Gi ro d’) Ita l i a !Snygga Giro d’Italia är årets första stora etapplopp. Kadens har snackat hysteriska tifosi med totalfavori-ten Simoni, skillnaden mellan spurtare och passista veloce med den nya sprinterkungen Petacchi ochblågula intergiro-drömmar med Magnus Bäckstedt.

Bellissimo, säger vi.

text: ro b e rto vac c h i foto: g etty images

spurtkanonerna. Dessa cyklister har ald-rig haft samma status som bergsspecia-lister. Deras kapacitet har också förän-drats med åren. Den som förr i tiden varen spurtspecialist kunde också placerasig bland de bästa i de stora etapploppen.Ett par sådana cyklister är Rik van Steen-bergen och Freddy Maertens.

Förutom att van Steenbergen vann 270tävlingar så var han också tvåa på Tour deFrance 1951. Maertens är den senastespurtspecialisten att köra starkt i ett stortetapplopp. På Vuelta a España 1977 kördehan hem 13 etapper av 20 möjliga ochmed det vann han också totalt.

Idag är spurtarna mer renodlade speci-

alister. På bara två av tio världscuplopphar de kapacitet att vinna (Milano-Sanre-mo och Paris-Tours) och på etapploppenska det vara i stort sett helt slätt för att deska ha en chans. Lägg därtill att de intekan ta vind mer än under de 300 sista me-terna, annars får de det svårt.

Med Fassa Bortolos stjärna AlessandroPetacchi är det annorlunda. Han vannifjol sex etapper på Girot, fyra på Tour deFrance och fem på Vuelta a España, samt-liga i spurter. Och trots att Petacchi avmånga experter nämns som den främstespurtaren idag ser han sig själv inte somnågon renodlad sprinter.

– Jag framhåller alltjämt att jag inte är

en specialist som (Robbie) McEwen och(Mario) Cipollini. Jag vann exempelvis enetapp i Marostica ifjol med tre ganskaskapliga backar på slutet. I spurten vardet bara 40 man kvar varav ingen specia-list. Därför ser jag mig mer som en ”pas-sista veloce” (snabb slätåkare), säger hanbestämt.

På frågan vem som är hans största rivalsvarar han snabbt:

– Ingen mer än någon annan. Jag anseratt alla konkurrenter ska kontrolleras.Det beror ju också på hur avslutningenser ut, från etapp till etapp, fortsätter Pe-tacchi.

I övrigt anser han att årets Italien runt

kadens nr 3:2004 | 23

Mortitolostigningen kallas Cima Pantani föratt hedra den nyligen bortgångne hjälten.

Kungen är död … … leve kungen! Tar Petacchi över tronen?

Simoni satsar på totalsegern. Bäckstedt satsar på etappvinst.

24 | kadens nr 3:2004

har en bra mix av etapper, men att sistaveckan kanske är väl tuff för hans smak.Fyra bergsetapper i rad innan den presti-gefyllda sista etappen med målgång iMilano.

– De hade kunnat lägga ytterligare enlättare etapp i sista veckan. Annars gillarjag årets sträckning där jag framförallthoppas kunna vinna i Pontremoli efter-som det är ganska nära hem, säger han.

Hans program var extremt tufft ifjol dåhan startade i alla de tre största etapp-loppen. Inte minst mentalt blir det på-frestande men det är inget han är rädd föratt göra om.

– Huruvida jag kommer att köra Vuel-tan i år vet jag inte. Men till att börja medkoncentrerar jag mig på Giro d’Italia ochTour de France där jag hoppas kunna häv-da mig igen, avslutar Petacchi, som ock-så önskar vara en av fem italienare på OSi Aten.

Bäckstedt vill ha blå tröjanUtöver bergs- och spurtspecialister finnsförstås också cyklister med andra kvalite-ter. Tempoåkare, attackvilliga och allsi-diga cyklister kommer att satsa för fulltnär tillfälle ges. För ”tempohästarna”finns dock bara en chans i årets Giro d’I-talia förutom prologen. Däremot är detmånga sträckor som egentligen alla del-tagare har chans att vinna.

En av de som kommer att försöka ärMagnus Bäckstedt i Alessio-Bianchi. Hankan både spurta och köra tempo, dess-utom är han aldrig främmande för attförsöka pipa iväg i en mindre grupp.

– Blir det läge att attackera så gör jagdet, blir det sprint så sprintar jag och harjag en bra dag kan jag satsa på tempot el-ler prologen. Jag har en fördel av att jagkan vara med på det mesta. Utom i ber-gen då, säger 89-kilos bjässen skämt-samt.

Bäckstedt gjorde succé på Girot ifjol.

Tack vare att han loppet igenom var upp-backad av stallkamraterna kunde Mag-nus till slut ta en av de fyra tröjor mankan vinna i Girot, nämligen den blåspurttröjan – Intergirotröjan.

– Det är inte en tävling jag på förhandtänker på men får jag en bra start så skajag försöka satsa på den igen, säger han

Intergirotävlingar är inte vanligt före-kommande. Det går ut på att vara blandde sex främsta vid spurtpriset och där-med ta bonussekunder. Den cyklist somskaffat sig flest bonussekunder under detre veckorna vinner tävlingen. Det är oer-hört krävande.

Just att det är de sex främsta som får bo-nussekunder gör att det blir väldigt in-tensivt och ibland går det lika fort som fören etappseger, säger Bäckstedt som justhar en etappseger som mål i den 87:e upp-lagan av Giro d’Italia.

Från början till slutGirot har en lång och fascinerande histo-ria som sträcker sig från 1909 till idagmed avbrott endast för de två världskri-gen. Den första upplagan kördes över åttaetapper men man hann cykla nära 250mil. Vägarna var förstås svårforceradeoch att cyklisterna på tvåväxlade hojarlyckades ta sig fram och igenom alla kilo-meter gav hjältestatus.

Detta har på något sätt etsat sig fasthos åskådarna, trots att vägarna idag tillstor del är parkett jämfört med för 100 årsedan och att cyklarna blir mer och mersofistikerade och lätthanterliga. Läggdärtill att etapperna är mycket kortare ändåtidens.

Med det sagt ska förstås inte dagenscyklister nedvärderas, strapatserna ärlikväl tuffa med etapper nästintill varjedag i tre veckor och snitthastigheter somär nästan det dubbla.

Det vackraste av etapplopp avgörs alltsåden 8 till 30 maj mellan Genua och Mil-

ano, via bland annat kustvägar och vin-gårdar, gastronomiska topporter och kul-turella centrum, släta spurtvägar ochslingrande bergspass.

Det vattnas i munnen av bara tanken. Petacchi, Simoni och Bäckstedt är

redo. Jag är redo.Är ni?

Datum: 8–30 maj 2004Antal etapper: 21 (inklusive prolog) varav tre medmålgång uppförDistans: 3 435 kilometerTotal höjdskillnad: 18 500 meterLedartröjor: Rosa – totalledaren, cyklamen –poängtävlingen, grön – bergspristävlingen, blå –Intergirotävlingen.Bonussekunder: vid Intergiro-spurten 6 – 4 – 2sekunder och vid målgång 20 – 12 – 8Total prissumma: 1 350 000 EuroAntal cyklister: 20 lag med respektive 9 cyklister ivarje, totalt 180 deltagareDeltagande lag:Alessio – Bianchi, ItalienAqua & Sapone – Caffè Mokambo, ItalienCeramiche Panaria – Margres, ItalienChocolate Jacques – Wincor Noxdorf, BelgienColombia – Selle Italia, ColombiaComunidad Valenciana – Kelme, SpanienDe Nardi, ItalienDomina Vacanze, ItalienFassa Bortolo, ItalienFdjeux.com, FrankrikeFormaggi Pinzolo Fiavé, ItalienGerolsteiner, TysklandLampre, ItalienLandbouwkrediet – Colnago, BelgienLotto – Domo, BelgienPhonak Hearing Systems, SchweizSaeco, ItalienSaunier Duval – Prodir, SpanienTenax, ItalienVini Caldirola – Nobili Rubinetterie, Italien

g iro d’ita lia fa kta

g iro d’ita lia stati stik

Flest etappsegrar: Mario Cipollini, 42 styckenFlest etappsegrar under samma upplaga: Alfre-do Binda 1927, 12 etapper av 15Yngsta segraren: Fausto Coppi 1940, 20 årÄldsta segraren: Fiorenzo Magni 1955, 35 årMinsta segermarginal: Fiorenzo Magni över EzioCecchi 1948, 11 sekunderStörsta segermarginal: Alfonso Calzolari överPierino Albini, 1 timme 5 minuter och 26 sekunder(81 startade och bara 8 tog sig i mål). 1914.Flest dagar i rosa ledartröja: Eddy Merckx, 77etapperSnabbaste prologen: Rik Verbrugghe 2001, 7,6kilometer med 58.874 km/hSnabbaste tempoetappen: Alex Zülle 1998, 40kilometer med 53.771 km/hSnabbaste linjeetappen: Mario Cipollini 1997, 128kilometer med 48.521 km/h

Namn År Etapp Start & mål 2:a 3:aGösta Pettersson 1972 7 Cosenza-Catanzaro, 151 km Eddy Merckx Miguel Maria LasaBernt Johansson 1979 11 La Spezia-Voghera, 212 km Silvano Contini Godi SchmutzBernt Johansson 1979 14 Meda-Bosco Chiesanuova Francesco Moser Knut KnudsenTommy Prim 1980 15 Roccaraso-Teramo, 194 km Juan Fernandez Giovanni MantovaniAlf Segersäll 1983 12 Piterasanta-Reggio Emilia, 180 km Giuseppe Saronni Pierino GavazziGlenn Magnusson 1996 2 Elefsina-Nafpaktos, 235 km Stefan Zanini Angel EdoGlenn Magnusson 1997 13 Varazze-Cuneo, 150 km Mirko Rossato Mario CipolliniGlenn Magnusson 1998 9 Foggia-Vasto, 169 km Silvio Martinello Mario Cipollini

a lla sv e n ska eta pp s eg r a r :

26 | kadens nr 3:2004

Vi träffas på Saecos träningsläger söder om Rom. Innan intervjun möter vi en italiensk kollega som när han får höra att vi ska inter-

vjua Di Luca genast skakar på huvudet.Han ondgör sig över hur svårt det är att fåur honom något och varnar oss för hansökända blyghet.

Det är tur, för annars hade vi nog tagitDi Lucas undvikande sätt som arroganseller primadonnafasoner. Men det hand-lar alltså helt enkelt om blyghet. Blyg fårman förstås vara, även om man är en av

italiensk cykels mest uppburna stjärnor.Raka motsatsen är Mirko Celestino, ran-kad som en av Italiens bästa endags-cyklister med världscupsegrar och regel-bundna framträdanden i landslaget, lasquadra azzura. En direkt, nyfiken ochpratglad snubbe som gärna delar med sigav sina kunskaper och åsikter. Som attdet är smart att åka mot vinden om det ärdåligt väder, då passerar regnet fortare änom man försöker åka ifrån det. Se där, enlivsvisdom från en av Italiens bästa cy-klister.

Di Luca har länge setts som den nästastora cyklisten, men har inte riktigtl yc k ats leva upp till fö rvä n t n i n g a r n a .Han har briljerat på etapper i Girot ochh ävd at sig väl på kortare etapplopp, meninte fått det där genomslaget alla vä n t atpå.

I år är siktet framför allt inställt på enetappvinst i Tour de France, men sen villhan mer med karriären.

– Jag vill försöka vinna Giro d’Italia iframtiden. Jag vet att jag har kapacite-ten, det har mina tidigare resultat visat,

Sen st a rt för Bl yger oc h k l o ke r

Danilo Di Luca och Mirko Celestino är två av de mest intressanta

italienska cyklisterna i det stjärnspäckade Saecostallet. Två helt olika

personligheter med vitt skilda ambitioner.

text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

Danilo är blyg … … och Mirko spår väder.

säger den före detta Baby-GirotvinnarenDi Luca.

Baby-Girot är amatörversionen av Gi-rot. Seger där brukar skvallra om kom-mande storheters kapacitet.

– Jag vann med ett litet lag och somganska ung cyklist, så med rätt uppback-ning och upplägg är allt möjligt. MenSaecostallet måste struktureras annor-lunda jämfört med idag om det ska varamöjligt. Andra cyklister måste köpas insom bara fokuserar på Girots totalseger,säger han.

Det måste till mer erkänner han. Hanblir äldre och ser sig mogna till etapp-loppsvinnare. Först blir det världscupen,sedan Girot efter 28–29 års ålder.

Smekmånad försenadeMen han har inte haft en flygande startpå säsongen. På grund av giftermål ochföljande smekmånad kom träningenigång senare. Annars är uppläget som ti-digare, med något mer fokus på tempo-loppsträning. Tempo är ju en disciplinman måste behärska om man vill vinnaett av de tre stora etapploppen.

– Jag har också arbetat på min positionpå tempocykeln, vi har bland annat för-längt tempostyret något

Han tränar tempo en gång per vecka,på sin tempocykel. Både för att förbättraåkpositionen, men också för att vänjamusklerna vid den annorlunda sittställ-ningen och för att lära sig cykelns geome-tri.

Att vinna Touren däremot är svårare.Han menar att det är ett annorlundalopp, med framför allt längre tempolopp.Han ser inte sig själv som Lance Arm-strongs utmanare.

Han är oslagbar i Touren. Det fokushan har … det är det som krävs för attkunna prestera det han gör år efter år.Han kommer att vinna en sjätte gångäven om han inte kör de sena vårklassi-kerna som han brukar. Och Ullrich blirtvåa igen, tro mig. Han är alltid tjock ochi dålig form i januari, men det betyderinget, säger Di Luca och ler nästan.

Han menar att det är bra om Lance vin-ner en sjätte Tour, för då lägger han troli-gen av vilket öppnar upp för fler cyklister.

OS är förstås en intressant tävling för

Danilo. Senast han körde var han 24 år, såhan har utvecklats avsevärt sedan dess.Men världsmästerskapen är och har all-tid varit större i cykel.

– VM är viktigare. I friidrott är det tvä r t-om, men cyklister sätter större värde påvärldsmästartröjan än ett OS-guld, sägerDi Luca.

Regn-MirkoMirko Celestino har samma tävlingspro-gram som Di Luca, men är en cyklist meden helt annan karaktär. Di Luca menarsig ha bättre spurt, framför allt avslutet,och vara jämnare på etapplopp än sin kol-lega. Och det är något som Mirko Celest-ino håller med om. Ändå har de delvissamma mål.

Celestino vill också gärna vinna VM el-ler världscupen – men mest för att hanvill ha en vit cykel. Cykeltillverkarna le-vererar sina cyklar till världsmästare iregnbågsstripad vit version på löpandeband. Allt för uppmärksamheten. En vitcykel som matchar den vita världsmä-startröjan (och allt annat man kan göravitt med regnbågsfärgerna på) står alltså

kadens nr 3:2004 | 27

28 | kadens nr 3:2004

högt upp på Celestinos lista. Liksom enannan vit tröja.

– Jag satsar på världscupen i år. SärskiltFlandern runt är en tävling jag gillarmycket, säger Mirko Celestino.

Anledningen, menar han, ligger i lop-pets skoningslösa urgallringsprocess –det är bara de starkaste som är kvar i tätennär man börjar närma sig slutet. De kortamen stenhårda backarna och dåliga vä-garna kräver sina cyklister.

– Jag gillar det, det ska vara svårt ochhårt. Man tvingas ta risker och köra tek-niskt. Jag kör gärna mountainbike också.Efter Lombardiet runt i fjol körde jag baramountainbike, träning och tävling, i tvåmånader, säger Celestino.

Han trivs helt enkelt när det är litekärvt. Ett påstående som får uppback-ning nästa dag när han är den enda somger sig ut i ösregnet, som han hade förut-sett, för ett pass i bergen. På med stänk-skärmen och iväg medan resten av lagetligger på rummet och slappar.

Den disciplinen har gett resultat.– I fjol var jag mycket jämn, med flera

topp-placeringar på världscuploppen.Det gjorde att jag togs ut i den 20 man sto-ra OS-truppen. Vi började med tester re-

dan i höstas i Rom för att se vilka som skaåka i Aten, säger Mirko.

Dålig återhämtningEn annan, och inte helt oviktig anled-ning, till regntränandet är att även Ce-lestino kom igång sent. Han tillbringadevintern med att åka mycket skidor, bådeutför, längd och offpist med bland annatSimoni. En positiv bieffekt av det lugnareliv som sonen, nu sju månader, införde ioch med sin ankomst.

Men det är alltså inte etapplopp som ärCelestinos styrka. Han återhämtar sigalldeles för dåligt menar han och beskri-ver mycket målande, med en gest, hursliten han är efter ett världscuplopp.

– Det är världscuploppen som är intres-santa för mig. Med vårt lag kan vi, jagoch Di Luca, verkligen vinna flera lopptillsammans. Särskilt med Pieri och Maz-zoleni, som ersätter Astarloa och Sacchi,har vi ett komplett team. Pieri är perfektför vårklassikerna och Mazzoleni kör oftabra på Lombardiet runt till exempel.

– Men det är hårt att köra vä r l d s c u p-l o p p, jag kan inte cykla på ett par dagar ef-ter en tävling. Jag är helt slut, säger han.

Av den anledningen, och för de stora

riskerna, valde han också bort Paris-Rou-baix i år.

– Det är helt enkelt för farligt och sliteralldeles för mycket på kroppen. Det ärinte värt riskerna, krascherna och ska-dorna.

Annars är det förstås VM som är störst,särskilt för en endagsåkare som Celest-i n o. Chansen att vinna finns, men dåmåste det italienska laget fungera bät t-r e .

– Nu är det tolv ledare och inget lag.Om alla kör för ett gemensamt mål ochinte för sig själva kan vi vinna VM igen,säger han.

Det är den där vita cykeln som lockartror vi.

Efter intervjun, medan Di Luca och vårfotograf David jämför klockor, står viutanför hotellet en stund. Celestino tit-tar upp mot himlen, över vilken det jagarillavarslande gråa molntussar.

– I morgon blir det bra väder, säger hanoch garvar högt innan han tar i hand ochönskar oss god natt.

Då var vi inte helt säkra på vad han me-nade, vädergurun Celestino.

Men nu vet vi.

”Celestino vill också gärna vinna

VM eller världscupen – men mest

för att han vill ha en vit cykel.”

”VM är viktiga re. I fri i d rott är det tvärtom, men cyklister sätter

större värde på världsmästartröjan än ett OS-guld, säger Di Luca.”

da n i lo di lu c a

Lag: SaecoFrån: Spoltore, ItalienFödd: andra januari 1976UCI-ranking: 16 (11 april 04)Proffsegrar: 26Proffs sedan: 1998

Viktigaste resultaten som proffs19991a etapp Giro D’Abruzzo2a Lombardiet runt20001a etapp Giro D’Italia2a totalt Baskien runt20011a etapp Giro D’Italia1a totalt Giro D’Abruzzo1a Lombardiet runt världscup20021a två etapper Tirreno-Adriatico1a etapp Spanien runt20031a etapp Tirreno-Adriatico1a Coppa Placci3a San Sebastian världscup3a Amstel Goldrace världscup20041a etapp Vuelta Murcia

mirko ce le sti n o

Lag: SaecoFrån: Albenga, ItalienFödd: 19:e mars 1974UCI-ranking: 24 (11 april 04)Proffsegrar: 13Proffs sedan: 1996

Viktigaste resultaten som proffs:19976a Milano–Sanremo världscup19981a Giro dell'Emilia 1a etapp Regio Tour och totalt 2a Coppa Placci

2a Coppa Agostoni2a Giro del Lazio3a G.P. Harelbeke19991a Lombardiet runt världscup1a Hamburg Cyclassics världscup1a Coppa Placci2a Japan Cup4a Italienska mästerskapen 20002a Trofeo Pantalica3a Giro del Lazio3a Giro dell'Emilia20011a Trofeo Laigueglia1a Tre Valli Varesine1a Milano-Torino20021a etapp Brixia Tour2a totalt Brixia Tour4a Liège-Bastogne-Liège världscup20031a Settimana Intern. Coppi e Bartali1a Milan–Turin2a G.P. Chiasso2a Milano –Sanremo världscup5a Hew Cyclassics Hamburg världscup20041a etapp Settimana Ciclistica Interna-zionale Coppi & Bartali2a totalt Settimana Ciclistica Interna-zionale Coppi & Bartali

30 | kadens nr 3:2004

Det mest fascinerande och spek-takulära inom cykelsporten är de fartfyllda, delvis farliga, stora klungspurterna. Det ser

mest ut som om hela gänget trampar förfullt utan någon annan tanke än atthinna först till mållinjen.

Verkligheten är något helt annat. Deallra flesta av de femtio–sextio första iklungan med tio kilometer kvar till målfinns där för att backa upp lagets bästaspurtare. För att få reda på hur det gårtill har vi tagit hjälp av Glenn Magnus-son, Sveriges bästa spurtare genom ti-derna. Han har bland annat tre etapp-segrar i Giro d’Italia och en nionde plat spå VM i San Sebastian 1997 på sin merit-l i s t a .

Glenn Magnusson har alltid varit na-turligt snabb och under alla år främst an-vänt spurten för att avgöra tävlingar.

– Det har alltid gått bra att spurta ochsteget över till proffsvärlden blev faktisktinte så tufft. Också som amatör kom jagmer till min rätt när spurterna föregicks avlånga täv l i n g a r, gärna i värme, säger han.

Glenn Magnusson insåg alltså ganskatidigt i proffskarriären att här fanns ettvinnande vapen som han skulle kunna

taktikSKoLAN

Tema: Spurt

S p r i nt e r – en hektisk tillvaro

Oftast avgörs tävlingar mellantvå eller flera cyklister. Därför är spurten oerhört viktig attbemästra. En konst som handlarom fysiska anlag, mental styrka,mycket mod och vansinnigahastigheter.

Sveriges bästa spurtare genomtiderna, Glenn Magnusson,förklarar läget för oss.

text: ro b e rto vacchi foto: david elmfe l d t, foto re po rter serot ti

Det är bråttom till linjen.

u t nyttja och utveckla, nämligen spurten.– Jag hade tvekat lite som amatör. När

jag blev proffs insåg jag att jag kundespurta bra. Målet blev att slå Mario Cipol-lini. Det var vad jag levde för till mångtoch mycket i början, säger han.

Första gången han lyckades spurtslåCipollini var på Giro d’Italias 14:e etapp1997 som han vann med ”Lejonkungen”på tredje plats. Han gjorde om det fleragånger, bland annat genom segern påden nionde etappen i Girot 1998, återigenmed Cipollini som trea.

Magnusson tycker att karisman är detsom karaktäriserar en bra spurtare.

– Det innefattar ganska mycket. Menframförallt att våga ta lite risker och attklara av att det är så tufft utan att för dendelen vara ”ful”, säger han.

FörberedelsernaEn spurtare tränar inte så mycket annor-lunda än cyklister med andra kvaliteter.Grundträningen är densamma medmånga träningsmil. Men vintertid pas-sade Magnusson på att, förutom att sam-la på sig många mil i benen, träna styr-k a .

– Det passade mig bra eftersom jag harganska små muskler som inte tenderar

att växa så mycket. Jag skaffade mig merstyrka utan att bli tung och otymplig,menar han.

Att träna rena spurter bland proffsen ärnågot som emellertid är sällan förekom-mande.

– Bästa sättet att träna spurter är för-stås på tävling. Där har man farten ochmilen i benen och inte minst konkurren-

terna emot sig. Jag hade som regel attspurta trots att jag satt i en klunga sominte hade med segern att göra, berättarMagnusson.

Det närmaste man kan komma en täv-lingssituations fart är träning bakommotorcykel, så kallad pace. Enligt Mag-nusson är det generellt sett mest spurtaresom kör pace.

– Man får in känslan av att köra fort vil-ket är det viktigaste. Man kan utnyttjadenna träningsform på många olika sätt,berättar han.

Dels genom att successivt öka fartenoch sedan försöka ta sig förbi motorfordo-net. Dels också genom att ligga i 70 kilo-meter i timmen och därefter gå ut för attta lite vind som man många gånger mås-te göra under tävling.

Skarpt lägeAtt som spurtare själv kunna bestämmavilka hjälpryttare man ska ha i laget före-kommer inte alls i samma utsträckningsom tidigare. Kommersiella krafter styrdet mesta och man får oftast göra det bäs-ta av situationen med de lagkamraterman har. Om man nu inte heter Mario

kadens nr 3:2004 | 31

Har du fysiken?

Man skulle kunna tro att man måste vara stor och stark för att bli en synnerligen bra spur-tare. Riktigt så är det inte.

Talang betyder mycket. Många har en medfödd talang för att spurta medan andra tving-as träna upp spurtförmågan. Om man är lång, kort eller mittemellan har däremot inte någonstörre betydelse.

Uthållighet och snabbhet krävs. Även om du tävlar på en betydligt lägre nivå ska ändå ettantal mil avverkas innan du når spurten. Det är en fördel om man finns kvar bland de förstanär spurten väl dras igång. Inte alldeles självfallet då tävlingarna sällan är kortare än 100 kilo-meter för damer och 170 för herrar.

Den typiske superspurtaren har ofta lite grövre dimensionerade ben och är mycket explo-siv. Även överkroppen brukar vara betydligt mer tilltagen hos spurtare i jämförelse med tillexempel bergscyklister. Med rätt kropp och rätt fysik kommer man ganska långt i en spurt.

Glenn Magnusson tar hem etappen framför bland andra Mario Cipollini (Giro d’Italia 1998).

32 | kadens nr 3:2004

Glenn Magnusson om vad som krävs för att bli spurtare:

Fysisk styrka:”Att ha fysiken för distansen, farten och kapaciteten att dra de utväxlingar som erfordras föratt kunna vara med och spurta i 70 kilometer i timmen.”

Mental styrka: ”Michael Jonsson har sagt att man ska vara mentalt tänd men fysiskt avspänd. En spurt för-bereder man mentalt in i sista detalj och när man väl spurtar så ska man ösa ur kraften utanatt behöva tänka så mycket. Därför kan man spurta avslappnat fysiskt men med en enormmental anspänning, det ger bäst resultat. Den mentala styrkan är kanske den viktigasteegenskapen eftersom man inte kan bli en bra spurtare blott på god fysik.”

Tekniken: ”Att kunna behärska cykeln så bra att man tack vare det kan spara energi till spurten.”

Timingen: ”Att från när uppdraget börjar göra allt rätt vid rätt tidpunkt ända fram till mållinjen.”

Våghalsighet: ”Jag hade exempelvis som regel att aldrig ha fingrarna på bromshandtagen under de sistakilometerna, en inbromsning och loppet kunde vara kört.”

Koncentration:”Att sista biten mot mål åka som i en smal tunnel, alla yttre faktorer som helikopterljud, spe-aker, skrikande konkurrenter och publik måste stängas ute. När man får till det är känslanunderbar.”

Glenn Magnusson vinner den 14:e etappen i Girot 1997, före bland andra Mario Cipollini (t.v.).

Cipollini. Det är inte många spurtare som liksom Cipollini har det beryktade”tåget” som spårar åt honom de sistakilometerna in mot mål.

– Det är inte många som vill ha en lik-nande uppbackning heller. Det är klartatt det är bra när allt fungerar men manfår som spurtare en enorm press på signär så många finns tillhands för att hjäl-pa en, säger Glenn.

Vilken strategi man lägger upp för entävling beror på många olika faktorer.Vad är det för typ av tävling? Vad är det förväder? Hur ser avslutningen ut, är detmycket svängar på slutet eller en långraksträcka? Vilka är konkurrenterna i eneventuell spurt och vad är dom bäst på?Hur ska jag uppnå ett optimalt vinnarlä-ge?

När man bestämt sig för en grundtak-tik gäller det att under hela tävlingengöra rätt saker, både som individ och lagbetraktat.

– För en spurtare är det viktigt att lagetförst och främst skyddar en från vinden.Man måste spara så mycket kraft sommöjligt till de sista 300 meterna helt en-kelt, säger Glenn.

Tävlingar där spurtare har chansen attvinna är oerhört tuffa på slutet. De sistafem milen går ofta med en snitthastighetöver 50 kilometer i timmen. De sista tiokilometerna är det en ständig kamp omplaceringarna. De sista tre kilometernaska man försöka hitta den bästa rullen,den bästa positionen. De sista 200 me-terna ska man ha en extremt hög mentalanspänning och samtidigt vara fysisktavspänd. I 70 kilometer i timmen.

– När allt faller på plats känner maninte loppets storhet. Allt runtomkring ärbortkopplat. Men när man skär mållin-jen som segrare är man euforisk och tro-ligtvis det närmaste paradiset man kankomma, avslutar Glenn Magnusson.

”Bästa sättet att träna spurter

är förstås på tävling. Där har

man farten och milen i benen

och inte minst konkurrenterna

emot sig. Jag hade som regel

att spurta trots att jag satt i en

klunga som inte hade med

segern att göra.”

Glenn Magnusson

Konsten att lyckas i en spurt

text: a nders ada m s s o n

De cyklister som vinner de stora klungspurterna är ofta tak-tiskt drivna och har en hög ka-pacitet att hålla ett högt tem-

po och placera sig bra. Det viktigaste fördessa spurtkanoner är att under den av-slutande milen inte behöva ta vind, detvill säga att alltid ha lä bakom sina lag-kamrater eller andra cyklister. För att kla-ra detta måste man vara tekniskt skickligpå cykeln, dessutom krävs en hel del modförutom styrka.

Att försöka etablera sig som spurtare pådenna typ av etapper kräver erfarenhetoch status. En ny professionell cyklist blirett lätt byte för de etablerade, som har re-spekt för varandra och inte gärna släpperin nykomlingar i deras tysta överenskom-melser. När det drar ihop sig, låt säga desista 500 meterna, är det den enskilde cy-klisten som måste bedöma när han ska ta

vind för att hinna passera sina motstån-dare och hålla undan till mållinjen.

Spurtarna är oerhört medvetna om hurlänge de kan ligga i spets utan att förloratempo. Trots detta tvingas man oftachansa eftersom man sällan får den opti-mala positionen inför avslutningen. Det-ta i sin tur beroende på att något annatlag lyckats bättre i uppdraget.

Att få ett perfekt uppdrag hänger myck-et på hur spurtaren kan disponera ochstyra uppdragarna. Den cyklist som de se-naste tio åren varit överlägst bäst på dettaär naturligtvis Mario Cipollini. Den se-naste säsongen överglänstes han dock avAlessandro Petacchi och hans lag FassaBortolo.

Det kan tyckas enkelt att styra ett lag ide stora spurterna. Men det är i själva ver-ket något av det svåraste som finns. Attdessutom utnyttja sina kompisar är etttungt ansvar för den enskilde spurtaren.Om man misslyckas har man bränt ut

sina lagkompisar till ingen nytta. Av justden anledningen finns det duktiga spur-tare som inte vill ha något eget uppdragutan helt enkelt väljer att snylta på kon-kurrenternas uppdrag.

Spurt i mindre grupper ställer lite and-ra krav på spurtaren. Exempelvis måsteman i små grupper vara bättre i accelera-tionsfasen. Detta gäller än mer om detbara är två cyklister som skall göra uppom segern. Men även här gäller det att haså mycket kraft sparat som möjligt.

”Att utnyttja sina kompisar är

ett tungt ansvar för den

enskilde spurtaren. Om man

misslyckas har man bränt ut

sina lagkompisar till ingen

nytta.”

taktikSKoLAN

Tema: Spurt

34 | kadens nr 3:2004

Inför en spurt är det viktigt att spara energi genom att låta andra cyklis-ter sköta så mycket som möjligt avgrovjobbet. Luftmotståndet genere-

rar nämligen det största motståndet närhastigheten övergår ca 20 km/h. Närman gjort effektmätningar i velodrom-cykling har man mätt upp att cyklistenlängst fram, med optimal aerodynamik,måste generera runt 600 watt för att hål-la en fart på 60 km/h. Cyklisten på andrahjul behöver producera 70 procent av des-sa 600 watt för att hålla samma fart. Per-sonen på tredje hjul ligger på en effektsom motsvarar cirka 65 procent. Det är

alltså stor skillnad mellan att ligga förstoch på rulle.

De bästa cyklisterna i världen genere-rar effekter på över 2000 watt i en spurt.Men varför ökar inte farten i samma pro-portion som effekten, om man behöverproducera 600 watt för att hålla en fart på60 km/h?

Anledningen till att cyklisterna intekör tre gånger så fort handlar, återigen,om luftmotståndet. Vid låg fart är luft-motståndet proportionellt mot hastighe-ten och vid höga farter är det proportio-nellt mot hastigheten i kubik. På grundav dessa fysikaliska förhållanden får vi

inte se de bästa spurtarna flyga fram ihundratals kilometer i timmen på slutet.

Mjölksyran inte bovenÄmnesomsättningen är också en viktigdel i en spurt. Ett högt Wmax och en högsyreupptagning i liter räknat är en godegenskap för att kunna befinna sig ihuvudklungan inför spurten.

Vid själva attacken hämtas energin ini-tialt ifrån det kreatinfosfat som finns lag-rad i muskeln. Denna energiform ärmycket högeffektiv, men räcker inte sålänge. När man efter sju-åtta sekunderhar tömt sina kreatinfosfatdepåer kom-

Spurten – del för del

t r ä n i n g

Spurta bättre tema: spurt

text: a nd reas danielsson och glenn björkl u nd foto: david elmfe l d t

Att spurta handlar om fysikaliska relationer och kemiskaprocesser. Det händer helt enkelt en hel del grejer i kroppennär det sista lilla ska klämmas ut.

Luftmotståndets inverkan vid olika hastigheter

Energikrav = (kr x P x s) + (ka x A x v3) + (g x P x i x s)DiPrampero et al 1979

DiPramperos beräkning av det totala motståndet vid cykling.

36 | kadens nr 3:2004

Rätt teknik

Eftersom hela kroppen är engagerad i en rik-tig spurt är det viktigt att en stor del av spurt-träningen verkligen körs på cykel för att göraden grennära. Cykel är tekniskt sett en förhål-landevis enkel idrott, då man är låst till rö-relsen av vevarmarna. Ändå skiljer sig arbets-ekonomin ganska mycket mellan olika cyklis-ter. I en spurt är hela överkroppen fri att göravad den vill. Här krävs övning och åter övninginnan du med full kraft kan ge din cykel vadden tål.

Rätt växel

Rätt växel är oerhört viktigt för att hela tidenfå ut maximal effekt. De flesta masspurter haren jämn fartökning hela vägen till mål. Vid så-dana spurter är det oftast inget större pro-blem att hitta rätt växel och justera densam-ma under hela spurten. Om det däremot bliren spurt med ett rejält igångdrag från låg fartär det jätteviktigt att du snabbt kan växla föratt hela tiden ha rätt kadens. Det är inte heltenkelt att växla smidigt under full belastning.

Timing

Rätt timing för när det är dags att slå åt sidan är mycket viktigt. Frånsett själva tävlingarna trä-nas detta bäst genom att spurta mot andra cyklister. Har ni möjlighet att bygga ihop ett 1–2kilometersvarv kan ni köra två kortare spurter varje varv med tillhörande vila.

Bäst är om spurterna skiljer sig något, till exempel att den ena är svagt uppför och den and-ra platt. Låt också en av spurterna ske med rejält igångdrag, alltså med låg ingångsfart, medanden andra har mer en flygande start. Är ni tio cyklister som kör 10–15 varv blir det en mycketeffektiv, grennära och välriktad träning. Är du påtagligt bättre än övriga kan du göra det svårareför dig själv genom att lägga dig sist eller dra igång din spurt senare.

mer den mjölksyrabildande processenistället att ta över. Det innebär att ju tidi-gare spurten börjar, desto mer kommerden mjölksyrabildande ämnesomsätt-ningen att dominera.

Som synes behöver vi en god syreupp-tagningsförmåga och ett högt Wmax föratt ta sig fram till spurten. Därefter är detextremt bra att kunna generera energianaerobt, det vill säga utan syre i mus-klerna.

Det skall tilläggas att en hög syreupp-tagningsförmåga gör att vi kan återan-vända mjölksyran som energi i andramuskler. Typ I-muskelfibrerna är duktigapå att återanvända mjölksyran som ener-gisubstrat, bara det finns syre tillgäng-ligt.

Mjölksyran i sig är inte heller boven närvi känner att det börjar bränna i benenvid spurt. Det är den ökade mängd vätejo-ner som ansamlas i musklerna och i blo-det som gör sig märkbar. Nyligen publi-cerade studier har visat att även fosfatan-samling i musklerna verkar bidra tillökad muskulär trötthet. Denna fosfatjonkommer från just kreatinfosfatmoleky-len som används under den första delenav spurten.

Förklaring

* Det finns i huvudsak tre olika fibertyper. Dessaär I (långsam), IIA (snabb) och IIX (super-snabb). Skillnaden i snabbhet ligger främst ihur snabbt fibrerna kan klyva ATP molekylen(kroppens energivaluta) och således skapaenergi.

* Wmax är den högsta effekten som en cyklistklarar av att uppnå och mäts upp genom ettlängre test. Beroende på hur testet är utformatkan Wmax variera. Ett längre test ger lägreWmax än ett kortare test. Oftast anges Wmaxbaserat på ett test som tar cirka en timme, därvarje ramp är fyra minuter lång och belastning-en ökar med 35 watt. Ett sådant protokollanvänds av de flesta testkliniker i världen lik-som av SOK här i Sverige.

* Mjölksyra är den slaggprodukt som bildas närkolhydrater förbränns.

* Kreatin finns naturligt lagrat i musklerna. Närkreatin är ihopkopplat med fosfat (kreatinfos-fat) är det en energirik sammanslagning. Närkopplingen mellan kreatin och fosfat bryts fri-görs energi som kan användas i kroppen.

* Energisubstrat är molekyler som vi kan användasom energi i kroppen såsom socker och fett

* När vi bildar mjölksyra kommer vätejonersnabbt att övergå till laktat som ser ut som enmjölksyramolekyl minus en vätejon. Den fris-läppta vätejonen kommer snabbt göra omgiv-ningen sur.

Fel teknik…

Gymmet

Rätt utförd styrketräning i gym leder till snabbare resultat. Styrketräning i gym behöver intevara ett likhetstecken med att gå upp i vikt. Resultatet bestäms av belastning och repetitioner.Viktigt är att du försöker hitta maskiner där du på ett överdrivet sätt kan simulera rörelsen närdu trampar. Glöm heller inte överkroppen. Mage, rygg och armar är i allra högsta grad enga-gerade i en spurt.

Effekten

Fysiologiskt handlar spurter om att vara bådesnabb, stark och ha en hög mjölksyratålighetdå avslutningarna, i sin helhet, kan vara gan-ska långa. Således behöver allting tränas. Ut-hållighet och snabbhet behöver inte vara di-rekta motpoler till varandra men det är intenågon lätt uppgift att bygga både en extremuthållighet och en lika extrem snabbhet/styr-ka. För att bäst träna upp den maximala styr-kan och snabbheten är det viktigt att interval-lerna inte är för långa. Ska den här träningenverkligen ge effekt måste du nämligen pressadig mycket hårt. Upp till sju-åtta sekunderfinns energi lagrat i muskelcellen för maxi-malt arbete. Gör du en maximal spurt kom-mer du snabbt att märka hur drastiskt effek-ten avtar när du närmar dig tio sekunder. Ärintervallerna längre blir effekten mer mjölksy-raträning.

Om man tänker på hur mycket mer man måste träna för att köra lite snabbare, är det konstigt att många inte tänker på hur stor betydelse energi och vätska har för resultatet.

38 | kadens nr 3:2004

Med tanke på hur mycket tid många lägger ner på trä-ning är det förvånande att många inte tar mat och

dryck under tävlingar och motionslopppå lika stort allvar. Ta vätska som exem-pel. Dricker du för lite under en tävling sårasar prestationsförmågan dramatiskt.Redan vid en vätskebrist på 4–5 procentkan du tappa upp till 20–30 procent av dinprestationsförmåga. Det kan betydamånga förlorade minuter per timme.Jämför man med hur mycket träning sommåste till för att förbättra sig lika mycketi tid, så känns en extra vattenflaska på cy-keln inte som någon belastning längre.

Som riktmärke bör man dricka cirka1–1M deciliter var 10–15:e minut. Småmängder ofta är bättre än att hälla i sigmycket på en gång. Tänk på att du svettasoch behöver dricka även när det är kalltväder.

Från sportdryck till blodsockerSamma sak gäller förstås energin i musk-lerna. Även om man har laddat dem fullamed kolhydrater innan loppet är det svårtatt få energin att räcka mer än 1–1M tim-ma. Man behöver alltså få i sig extraenergi under långa lopp. Sjunker energ-inivån blir man trött i både ben och

huvud, och då är det svårt att presterabra.

Kolhydrater som man får i sig underträning eller tävling tas sällan upp imusklerna, men kroppen använder ener-gin direkt från blodet, i form av blodsock-er. På så sätt sparas energiförråden imusklerna.

Men det är lättare sagt än gjort att få isig tillräckligt med energi när kroppenjobbar hårt. All energi måste ju passeramagsäcken för att ta sig ut i blodet. Efter-som det mesta av blodet forsar i skyttel-trafik mellan hjärta och muskler, för attförse musklerna med syre, blir det inte såmycket kvar till magen. Dålig blodför-sörjning ger dålig hastighet på magtöm-ningen och det blir därmed svårare att fåenergi ut till blodet där den kan använ-das.

Ofta börjar svårigheterna redan vidsteg nummer ett, att över huvud taget fåner något i magen. Man brukar inte varaså värst sugen på att stoppa i sig någotnär man anstränger sig hårt, det kännsliksom att magen inte är med i matchen.Det är därför taktiskt att välja en sport-dryck eller gel som man tycker smakarom inte gott, så i alla fall acceptabelt.

När man väl fått i sig lite näring så gäl-ler det att få den att passera magsäcken så

fort som möjligt. En viktig förutsättningför att energin ska tas upp snabbt till blo-det är att vätskan är hypoton, det vill sägahar en lägre koncentration än blodet(egentligen att molekyltrycket av olikaämnen är lägre än i blodet).

Temperaturen och surhetsgraden (pH)har också betydelse. Varm eller sur vätskapasserar långsammare än kall och min-dre sur.

Med detta menas inte att du ska behövakoka ihop din egen sportdryck. Men mankan behöva göra lite justeringar för atthitta något som funkar bra. De flesta fa-brikat har en bra sammansättning ochkoncentration om man späder enligt in-struktion, ungefär 50–80 gram kolhydra-ter per liter vatten är lagom. Man räknarmed att max 50 gram kolhydrater pertimme kan passera magsäcken underhårt arbete.

Är det mycket varmt är det bra att spädamed lite extra vatten eftersom man dåförlorar ännu mer vätska genom svett-ning och behöver dricka mer. Sportdryckbör innehålla lite salt också för att under-lätta upptaget.

Gel, sportdryck eller bananVad ska man välja – flytande näring iform av sportdryck, mittemellan varian-

kadens nr 3:2004 | 39

t r ä n i n g

näringslära ta n kn i n g

text: a n na sjögre n /o2 foto: david elmfe l d t

Cykeln är nyservad, långpassen disciplinerat avverkade ochkolhydratladdningen nogsamt genomförd. Men har du koll påhur viktigt det är med näring och vätska under loppet? Tankamed rätt sorts energi och tillräckligt med vätska så hjälper dukroppen att arbeta optimalt.

Ta n ka rätt för bät t re re s u l tat

40 | kadens nr 3:2004

ten energigel eller energikaka? Eller kan-ske en banan duger minst lika bra? Detberor på omständigheter, tycke ochsmak. Alla varianterna har både för- ochnackdelar. Fördelen med energitillskottsom gel och energikakor är att de är enklaatt ta med och lätta att få i sig under lop-pet. Men vid långa tävlingar som harmatkontroller fungerar bananer och bul-lar alldeles utmärkt.

Försök att undvika fett och protein sålångt det går eftersom kroppen inte kananvända sig av den energin under an-strängning. Dessutom gör både fett ochprotein att magtömningen går långsam-mare, vilket innebär att mindre energikommer ut i blodet.

Sportdryck fungerar bra i de flesta fall.Det är enkelt att få i sig, man tillför bådenäring och vätska på en gång och harman koll på koncentrationen har manbra förutsättningar för att få ut det mestaav energin till blodet. Men vid längre täv-lingar kan det vara svårt att dricka till-räckligt mycket sportdryck för att få i signog med energi. Plus att man kan bli rik-tigt less på smaken efter ett tag.

Gel är ett bra alternativ till sportdryckför att få i sig en större mängd energi påen gång, samtidigt som den är lätt att få isig (om du väljer en något så när lyckadsmak). Använder man gel måste man setill att samtidigt dricka tillräckligt medvatten för att få rätt koncentration i mag-säcken. De rekommendationer somibland finns på förpackningen om hurmycket vätska som skall tas tillsammansmed gelen är ofta för snåla, det krävsnästan alltid mer vatten för att det ska blilagom. Räkna med 5–8 gram kolhydratper deciliter vatten. En munfull vatten ärungefär en halv deciliter.

Energikakor innebär mer jobb för att få isig, men under riktigt långa lopp är deträtt gott att få tugga på något och fastföda ger bättre mättnadskänsla. Välj ensort med bra konsistens. Sega, hårda va-

rianter blir för svårtuggade när andhämt-ningen är tung. Här är energin ännu merkoncentrerad vilket betyder att mer vät-ska behövs. Delar man upp kakan i små-portioner och sväljer ner med tillräckligtmed vatten kan det blir riktigt bra. Se uppför fabrikat med för mycket fett eller pro-tein, de passar inte för att användasunder träning eller tävling, utan funge-rar bättre som mellanmål. Har man oturså lägger sig energikakan i magen ochstannar där tills målgången passeratsoch kroppen kan börja prioritera mat-

• Välj en smak på sportdryck/gel/energikaka som dutycker om.

• Kolla upp koncentrationen på geler och sport-dryckspulver och anpassa vätskemängden däref-ter.

• Se till att få i dig ännu mera vätska vid varmadagar, tänk på prestationsförmågan.

• Testa olika energitillskott under träning så att duvet vad som fungerar när det är dags för tävling.

• Ta reda på vilken sportdryck som serveras underloppet för att undvika obehagliga överraskningar.

fem st eg ti ll pig ga re ben och gla da rem age vid nä sta lå n g lo pp

En egen tratt till vätskeryggan kanske?

”… vid längre tävlingar kan det

vara svårt att dricka tillräckligt

mycket sportdryck för att få i sig

nog med energi.

Plus att man kan bli riktigt less

på smaken efter ett tag.”

m at s c h e m at som tar dig längre

Det här är ett förslag på hur man kan lägga uppsitt energischema, beroende på längd på loppetoch ambitionsnivå. Vi har delat in det efter tids-åtgång samt i tre ambitionsnivåer; elit, motionoch nybörjare. Tänk bara på att testa sportdryck-er och energimat innan själva loppet, så du vetatt de funkar med din mage.

t re ti m m a rVätska: Drick en mun var tionde minut, en liten flaska i tim-men vid normala förhållanden.Elit och motion: vatten och sportdryck i flaskorna. Nybörjare: lite sportdryck är inte fel om man gillarsmaken, annars är vatten okej.

Mat: Ät vid 45 minuter, 1b timme och 2h 15 minuter. Omdu känner dig tömd på slutet ta en gel vid 2h 30 minför den sista spurten. Elit: en gel med några munnar vatten, sportdryckemellan. Motion: en halv energikaka med vatten, sportdryckemellan. Nybörjare: en bulle och en banan, vatten till.

sex ti m m a rVätska: Alla behöver både vatten och sportdryck i flaskorna.Lite kaffe eller avslagen cola under sista timmen kange en extra kick.

Mat:Ät två gånger i timmen.Elit: växla mellan en gel och en halv energikaka (omdu orkar tugga) genom hela loppet. Motion: en halv energikaka per halvtimme förstatvå timmarna. Paus vid matkontrollen vid ungefär2,5 timma, en bulle, en banan och lite blåbärssoppa,varm saft eller sportdryck. Mera energikaka i sammaintervaller timme tre och fyra eller banan/bulle frånsenaste kontrollen. Vid cirka fyra timmar: ny matpausför påfyllning av kolhydrater och dryck. Ta med enbanan i cykeltröjan, som tillsammans med en bitenergikaka sitter fint efter ytterligare cirka 30-40minuter. En energigel när det är 40 minuter kvar fören stark spurt. Nybörjare: samma matschema som motionär, menät vad du känner för vid matkontrollen. Se bara tillatt få i dig kolhydrater främst. Mera bulle och bananän choklad. Är det täta matkontroller behöver duinte bära på så mycket mat i cykeltröjan, men annarsär några energikakor bra att ha med och eventuellten gel om energin dalar.

to lv ti m m a rVätska: Sportdryck och vatten i flaskorna. Fyll på vid kontrol-lerna. Kaffe eller avslagen cola piggar upp både benoch huvud i slutet av loppet. Drick ordentligt genomhela loppet.

Mat:Elit: samma upplägg som vid sextimmarsloppet,langning vid lämpliga ställen för påfyllning av vätskaoch energiförråd. Motionär: samma mängd per timme som vid sex-timmarslopp. Stanna och ät fyra gånger jämnt för-delade under loppet (beroende på var kontrollernaligger). Du behöver inte vara lika spartansk i valet avmat, men huvuddelen ska vara kolhydrater, undvikför mycket fett och protein. Nybörjare: ät som motionärerna, fast stanna vidalla matkontroller och fyll på med energi. Ta medbullar och bananer i cykeltröjan och ät mellan kon-trollerna. Ett par energikakor och några energigel ärbra som nödproviant om energinivåerna faller.

42 | kadens nr 3:2004

Här har vi samlat de flesta tävlingar, motionslopp och andra cykelevenemang i Sverige under 2004*. De ärindelade kronologiskt. Dessutom har vi valt ut ett antal särskilt utmanande, spännande, roliga eller annor-lunda evenemang som vi tycker att du som cykelintresserad ska ägna särskild uppmärksamhet. Men passapå – säsongen är kort!

av: m a rtin johansson foto: david elmfeldt om inget annat anges

*Kolla in www.scf.se för utförligare information och uppdateringar!

20 04Tävlings- och mot i on s g u i d e n

”Eh, ja skål då för den nya cykelsäsongen.”

GuiDen 2004

kadens nr 3:2004 | 43

m a j1 LCK:s tempo LVG Tävling Landskrona 070-947 09 90 http://hembredband.net/b110656

1:a Maj Loppet MTB Tävling Kvänum 0512-928 35 www.kvanumsif.nuHögbyn MTB MTB Tävling Fagersta 0223-571 95 www.svenskidrott.se/u/fagerstacaRänneslättsturen MTB Långlopp Eksjö 0381-125 42, 070-249 25 12 www.eksjo.se/eksjock 67/39 km

2 Hilleshögsloppet LVG Tävling Landskrona 070-947 09 90 http://hem.bredband.net/b110656Hjälmaren Runt LVG Tävling Örebro 019-36 24 16, 070-603 56 50 www.orebrolancykelforbund.t.seIntersportloppet MTB Tävling Köping 0221-237 42, 070-315 07 41 www.kopingsck.nuFIK-Trampen/Färingtofta Rundt LVG Motion Färingtofta/Ljungbyhed 0435-77 01 23 www.faringtofta.nu 15/30/55/100 kmBalsberget Maraton MTB Motion Kristianstad 044-31 16 14 www.kristianstadmtb.com 20/42 km

7 Vansbro GP LVG Tävling Vansbro 073-815 22 49 www.vuc.se/cykel8 Faluloppet LVG Tävling Falun 023-323 43 www.faluck.com

Moracet MTB Tävling Töreboda 0506-100 59Hjälmaren Runt LVG Motion Örebro 019-278232 www.orebrocyklisterna.t.se 153 km

9 Falu Ring Race– Dalregementet GP LVG Tävling Falun 023-323 43, [email protected] Tempo LVG Tävling Mölndal 031-27 92 22, 070-261 67 79 www.molndals-ck.nuHedeby Maxpuls MTB Tävling Vagnhärad 073-397 09 24 www.tvck.nuKanonloppet LVG Motion Mörrum 0454-51944, 070-58 19133

[email protected] 30/60/100/150 kmMaxiloppet LVG Motion Kristianstad 044-21 66 00 www.kristianstadck.com 30/60/120 kmSödervåren LVG Motion Brantbrinks IP [email protected] www.fredrikshof.se 108/42 kmVårtrampen LVG Motion Uppsala 018-429607 www.ckuni.com 60/20 km

14–16 Hammarö 3-dagars LVG Tävling Hammarö 070-863 16 [email protected]

15–16 Åstorps 2:dagars LVG Tävling Åstorp 042-515 50, 070-624 44 70 http://hem.passagen.se/astorpsck15 Energitrampet LVG Motion Västerås 021-301333 www.energitrampet.nu 25/70/120 km

Kringelloppet MTB Motion Södertälje 08-55013558 www.sodertaljeck.com 42/21 km16 Billingeracet MTB Tävling Skövde 070-873 19 69 http://go.to/skovde.ck

Jubileumsloppet LVG Motion Varberg 0340-16928 www.ckwano.com/jubileum.htm 70/100 kmKexrundan LVG Motion Kungälv 0303-158 87 www.kck.nu 60/30/9 kmLandskronabygden Runt LVG Motion Landskrona 0418-242 37 http://hem.bredband.net/b110656 27/40/80 kmRoslagsvåren LVG Motion Upplands Väsby 08-275606 www.fredrikshof.se 130/85/38 km

20 CK Fix GP LVG Tävling Helsingborg 070-577 18 01, [email protected]ävle Ungdoms Cup MTB Tävling Gävle 026-10 13 26 www.svenskidrott.se/x/gavlecaGotland Tvärs LVG Motion Visby 0498-36093 http://w1.498.telia.com/~u49815771/index.htm/

81/25/9 kmHisingen Runt LVG Motion Göteborg 031-228697 18/50/110 km

21–23 Vänern Runt LVG Motion Örebro 019-200811 www.orebrocyklisterna.t.se 550 km22 CK Revanche Tempo LVG Tävling Lekeryd 070-359 04 01 www.svenskidrott.se/f/ckrevanche

Vincoloppet LVG Tävling Ystad 070-590 75 00 www.vinco.m.seLilla Bockstensturen MTB Tävling Varberg 0340-62 77 71 www.bockstensturen.nuNM Marathon Bockstensturen MTB Långlopp Varberg 0340-62 77 71 www.bockstensturen.nuCykel City Gran Fondo Eslöv LVG Motion Eslöv 0413-179 07 www.eslovsck.com 137 kmEslövs Rundan LVG Motion Eslöv 0413-179 07 www.eslovsck.com 55/35 kmSkoltrampet LVG Motion Stockholm 08-450 26 10 www.skoltrampet.com 8/4 kmRoslagsrundan LVG/MTB Motion Norrtälje 0176-15901, 070-3334425 37/70/150 km

[email protected] Ringenloppet LVG Tävling Malmö 070-958 72 34, [email protected]

Tjejtrampet LVG Tävling Stockholm 070-338 34 61 www.tjejtrampet.comWänershofstempot LVG Tävling Brålanda 070-742 99 87 http://come.to/wanershofVånga Downhill DH Kristianstad 070-894 03 43 www.vangabacken.comDubbeltrampen LVG Motion Piteå 0911-12158 www.piteack.com 100 kmGöingerundan LVG Motion Hässleholm http://connect.to/hck 40/55/90/150 kmLjusdals Trampet LVG Motion Ljusdal 0651-33031, 0651-13283 60/18 kmStorsjön Runt LVG Motion Sandviken 026-251775, 026-252838 www.sck.nu 45/60/80 kmTjejtrampet/Öppet Tramp LVG Motion Stockholm 08-450 26 10 www.tjejtrampet.com 100/47/25 kmUmeå MTB-Race MTB Motion Umeå 090-193760 www.gimonasck.com 3/10/28/38 km

29 ECI Jubileumslopp LVG Tävling Nynäshamn 08-777 99 92 www.ckfalken.comEngelbrektsrundan LVG Motion Norberg 070-5144453, 0223-20801 www.svenskidrott.se/u/norbergssk_cykel

120/42 km29–31 Shimano Tour MTB Tävling Borlänge 0243-23 10 40 www.bck.nu30 Valhallavarvet LVG Tävling Stockholm 073-984 45 41 www.homenet.se/valhall/

Datum Namn Disciplin Nivå Plats Telefon/email Webb sträcka

GuiDen 2004

30 Yngaren Runt LVG Motion Nyköping 0155-241383, [email protected] 90/40 km31 Skeppsholmsloppet LVG Tävling Stockholm 08-39 65 13, 070-299 01 07 www.fredrikshof.se

Tranrikesrundan LVG Motion Falköping 0705-52 89 64 www.svenskidrott.se/o/falkopingsck120/73/27 km

Volvo-Trampet LVG Motion Umeå 090-707451, [email protected] 110/75/30 kmVärmlänningen LVG Motion Karlstad 070-471 89 00 http://home.bip.net/kca31 50/150 km

j u n i5 Hökensåsracet MTB Tävling Tidaholm 0502-125 72

Destination Nynäshamn LVG Motion Nynäshamn 070-8119319 www.destinationnynashamn.se 55/85/135 kmRingsjön Runt LVG Motion Höör 044-124440 www.ringsjonrunt.com 35/65/125 kmSiljan Runt LVG Motion Sollerön 0250-22525 www.solleroif.nu 160/120/70 kmRingsjön Runt MTB Motion Höör 044-124440 www.ringsjonrunt.com 35 km

5–6 Götalandsmästerskapen LVG Tävling Göteborg 031-99 56 41 www.ckmaster.comNorrlandsmästerskapen LVG Tävling Hudiksvall www.svenskidrott.se/x/hudiksvallsckSvealandsmästerskapen LVG Tävling Kopparberg 0580-120 55, 0580-106 55

6 Hallby Rundan MTB Tävling Hallby 036-16 21 59, 036-16 69 71036-31 32 58 http://if-hallby.f.se

Kjell’s Tur MTB Långlopp Karlskoga 0586-100 36, 070-606 21 17 www.kjellstur.cxAlnötrampen LVG Motion Alnö 060-646644, 060-587308 http:/hem.passagen.se/sundsvallscyklisterna

42/26 kmBergviken Runt LVG Motion Söderala 0270-16262 70/35 kmSödertörnstrampet LVG Motion Södertälje 08-55099153 www.sodertaljeck.com 100/60 km

8 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.comHerrestadfjällsloppet MTB Motion Uddevalla 0522-89229 www.uddevallatck.com 30 km

12 Filipstad XC MTB Tävling Filipstad 0590-137 36 www.ckfilip.comKungsbygget Cross Country MTB Tävling Kungsbygget 0430-715 93 www.welcome.to/hoks-mtbSpårvägen Downhill DH Tävling Stockholm [email protected] www.cykel.nuKrafttrampen LVG Motion Skellefteå 0910-775589 www.skelleftea.org/forening/cykel 100/50 kmTjejvättern LVG Motion Motala 0141-223290 www.cyklavaettern.com 90 km

12–13 Laxå Ungdoms 2-dagars LVG Tävling Laxå 0584-41 17 69, 070-640 56 [email protected]

13 Sandvikens Tempo LVG Tävling Sandviken 026-25 17 75, 026-25 28 38 www.sck.nuKolmårdsbiken MTB Långlopp Ålberga 070-735 50 16 www.go.to/kolmardsbikenMCKs MTB Tävling MTB Tävling Mölndals 031-27 92 22, 070-261 67 79 www.molndals-ck.nuSpårvägen Dual DUAL Tävling Stockholm [email protected] www.cykel.nuHusiesvängen LVG Motion Malmö 040-49 14 20 www.klubbencyklisten.nu 12/30/75 kmOrust Runt & 4-milar’n LVG Motion Svanesund 0304-43042 www.svenskidrott.se/o/

svanesundsgymnoif_cykel 80/40/20 kmKolmårdsbiken MTB Motion Ålberga 070-7355016 www.go.to/kolmardsbiken 35/70 kmNorrbärkebiken MTB Motion Smedjebacken 0240-71309 www.nsk-skidor.com 42 km

15 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com18–19 Vätternrundan LVG Motion Motala 0141-223290 www.cyklavaettern.com 300 km19 Gottne Tempo LVG Tävling Gottne 0660-37 85 54, 070-318 78 32

[email protected] LVG Tävling Hammarö 070-863 16 99Umetrampet-Bara för tjejer LVG Motion Umeå 090-191520 www.umetrampet.se 27/39 km

19–20 Säfsen MTB Weekend MTB Tävling Ulriksberg 070-417 24 66 Tvådagarstävling20 96:e Skandisloppet LVG Tävling Uppsala 018-36 68 51, 070-621 36 37 www.upsalack.nu

Gottne Linje LVG Tävling Gottne 0660-37 85 54, 070-318 78 32Vårdkasloppet MTB Tävling Härnösand 0611-55 48 26 www.itv.se/hckYmerracet MTB Tävling 033-24 89 24, 070-794 07 21 www.ik.ymer.se

22 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com23 SM Tempo LVG Tävling Sollerön [email protected] www.solleroif.nu24 Solleröloppet LVG Tävling Sollerön [email protected] www.solleroif.nu25 SM (Solleröloppet) LVG Tävling Sollerön [email protected] www.solleroif.nu26 Soldvarvi LVG Tävling Sollerön [email protected] www.solleroif.nu30–4 Veteran-SM LVG Landsväg Södertälje 070-639 44 77 www.sodertaljeck.com, www.eci.nu


44 | kadens nr 3:2004

GuiDen 2004

j u l i3 MTB-Vättern MTB Långlopp Motala 0141-22 32 96 www.cyklavaettern.com4 Borås CA:s MTB-race MTB Tävling Borås 070-424 88 48

[email protected] mountainbike MTB Motion Norberg 0223-22023, 070-5144453 www.svenskidrott.se/u/norbergssk_cykel

35/28/8/3 km5–10 U6 Cycle Tour LVG Tävling 070-935 21 21 www.u6cycletour.com J, Dam J10 Bloms GP LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com10–11 Hökensåsloppet LVG Tävling 070-935 21 21 www.u6cycletour.com11 Mörksuggejakten MTB Långlopp Rättvik 070-545 25 07 www.morksuggejakten.com

Hökensås Runt LVG Motion Tidaholm 070-935 21 21 www.u6cycletour.com 42/11 km12 Varbergs GP LVG Tävling Varberg 070-322 77 91 www.ckwano.com13 Landskrona Elit GP LVG Tävling Landskrona 0418-242 37, 070-947 09 90

[email protected] PREEMS Elit GP LVG Tävling Landskrona 0411-144 57

[email protected]–18 SM MTB MTB Tävling Stockholm [email protected] www.cykel.nu15 Eslövs Elit GP LVG Tävling Eslöv 0413-179 07, 070-236 48 37 www.eslovsck.com16 Åhus Elit GP LVG Tävling Degeberga 044-22 94 84, 070-529 24 41 www.degebergacykelklubb.nu/17 CK Dainons Jubileumstempo LVG Tävling Nyköping 0155-21 94 50, [email protected]

Sandby-Tempot LVG Tävling 073-719 80 06 www.trampen.comTrampens Elit GP LVG Tävling Landskrona 046-528 90, 073-719 80 06, [email protected]

18–24 Motions 6-dagars Laholm LVG Motion Laholm 0430-12651 www.laholmscyklisten.nu 760/380 km18 Eslövs Varvlopp LVG Tävling Eslöv 0413-179 07 www.eslovsck.com21 Falkenbergs GP LVG Tävling Falkenberg [email protected] SM Kortdistans LVG Tävling Värnamo www.come.to/varnamocykelklubb

Syd Halland Runt LVG Motion Laholm 0430-12651 www.laholmscyklisten.nu 90/35 km25 JSM Tempo LVG Tävling Värnamo www.come.to/varnamocykelklubb

Skellefteå GP LVG Tävling Skellefteå 0910-77 55 89 www.skelleftea.org/forening/cykelStora och Lilla Lursrundan LVG Motion Tanumshede 0525-20148, 0525-29595 10/30/60 km

30–1 Ungdoms-SM LVG Tävling Brålanda 070-742 99 87 http://come.to/wanershof31 Cyklistens MTB Race MTB Tävling Malmö www.klubbencyklisten.nu

Sömnlös i Rudan MTB Tävling Stockholm [email protected] www.ettannatlopp.nuMälaren Runt LVG Motion Järfälla 021-120950 www.malarenrunt.nu 331/212 kmStorsjön Runt LVG Motion Östersund 0693-52024 www.connect.to/storsjonrunt 95/190 km

au g u sti1 Grevaloppet MTB Tävling Karlskrona 0455-489 78 www.karlskronack.com3 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911- 121 58 www.piteack.com4 ECI Milen LVG Tävling Stockholm 070-744 42 06 www.ckfalken.com5 Skara Elit GP LVG Tävling Skara 073-918 41 75, [email protected] Vårgårda GP LVG Tävling Vårgårda 0706-27 23 78 www.vargardacykel.o.se7 Vårgårda GP LVG Tävling Vårgårda 0706-27 23 78 www.vargardacykel.o.se J, Dam J

CK Fix MTB MTB Tävling Helsingborg 070-835 10 29, [email protected] Lugnet MTB Tävling Falun 023-180 66 www.faluck.comNikkasvängen LVG Motion Kiruna 070-6973862 www.kirunack.se 130/70/30 kmLugna Turen MTB Motion Falun 023-18066 www.faluck.com 35 km

7–8 Nordiska Mästerskapen, Vet. LVG Tävling Hudiksvall 0650-235 35, 070-608 25 31 www.svenskidrott.se/x/hudiksvallsck8 Scandinavian Open LVG Tävling Vårgårda 070-627 23 78 www.vargardacykel.o.se

Tranemo Tempo LVG Tävling Tranemo 0325-769 01, 070-337 00 98 www.tranemoif.o.seLånga Lugnet MTB Långlopp Falu 023-180 66 www.faluck.comSnapens MTB Race MTB Tävling [email protected] http://hem.passagen.se/tidanscykelÅstorp CK MTB MTB Tävling Åstorps 070-543 04 79 http://hem.passagen.se/astorpsckLånga Lugnet MTB Motion Falun 023-18066 www.faluck.com 73 km

10 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com11 ECI Milen LVG Tävling Stockholm 070-744 42 06 www.ckfalken.com14 Anundsloppet LVG Tävling Västerås 021-35 65 41 www.vasterasck.se

MAX Linje LVG Tävling Söderhamns 0270-28 49 00, 070-520 14 89 www.svenskidrott.se/x/soderhamnscaOS LVG Tävling Aten, GreklandSödra Hestra Sparbank GP LVG Tävling Burseryd 0371-504 69, 073-973 45 69Inlandsracet MTB Tävling Arvidsjaur 0960-215 85Nolhaga Park MTB GP MTB Tävling Långared 0322-705 65 www.langaredbois.orgVasa Trampet LVG Motion Mora 0250-45546 http://www.algonet.se/~morack/ 140/85/35 km


GuiDen 2004

46 | kadens nr 3:2004

frankeras ej,

kadens

betalar portot

KadensROC Media Group

Svarspost124 201 300110 05 Stockholm

Fyll i namn och adress och posta idag – portot är betalt!

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Du kan också beställa din prenumeration direkt från Titeldata AB, kundservice: 08-617 2380 eller via e-post [email protected] eller via webben www.prenservice.nu

Priset gäller inom Sverige. För information om priser utanför Sverige, kontakta Titeldata.

kod 468

Ett enormt erbjudande!

Du får köpa ett par lyxigaXC- eller freeridepedalerfrån Crank Brothers för bara550 kronor (rek.utpris 1.000kronor), inklusive frakt, omdu löser en årsprenumera-tion på Kadens!

Du betalar blott 799 kronorför sex nummer Kadens ochett par pedaler! Du sparar495 kronor! *

Crank Brothers Mallet CEn freeridepedal som bygger på denframgångsrika Eggbeaterkonstruktio-nen, men här med en extra fet platt-form för den som vill ha något stadigtatt stå på när det går fort utför. Dinför 550 kronor, inklusive frakt, om dulöser en årsprenumeration på Kadens.(Rek.utpris för Mallet C är 1.000 kro-nor).

Crank Brothers Candy CEn XC-pedal på Eggbeaterkonceptetmen med en lite mindre plattform förlåg vikt men mycket stöd. Din för 550kronor, inklusive frakt, om du löser enårsprenumeration på Kadens.(Rek.utpris för Candy C är 1.000 kro-nor).Läs mer om pedalerna på www.crank-brothers.com

P re n u me rera och ko n s u mera!

Kadens är Sveriges nya cykeltidning för dig som gillar raceroch mountainbike, XC och freeride. Vi bevakar profilerna,händelserna och prylarna. Vi ger dig de senaste tränings-råden, mektipsen och cykelspotsen. Vi testar cyklar ochcykelupplevelser. Vi skriver om cykelsport – både smått ochstort, brett och smalt. Vi vill engagera, stimulera och entu-siasmera. Kadens är din cykelkompis i tidningshyllan!

*Rek. utpris Crank Brothers Mallet C1.000 kronor plus Kadens lösnummerá 49 kronor x 6 = 1.294 kronor.Du sparar 495 pix!

Det finstilta: Obs! Erbjudandet gäller baramed den här kupongen (eller en kopia) vidnytecknande av Kadensprenumeration ochså länge lagret räcker, till och med densjätte juli 2004. Priset gäller inom Sverige.

Ja tack! Jag vill prenumerera på Kadens!

Sex nummer Kadens för 249 kronor (45 kronor billigare än lösnummerpriset)

Sex nummer Kadens och ett par Crank Brothers Mallet C för otroliga 799 kronor!

Sex nummer Kadens och ett par Crank Brothers Candy C för otroliga 799 kronor!

Kadens betalar portot

kod 469

kod 470

Långloppscupen på mountainbikeTeam Sportia långloppscup är ett väl eta-blerat arrangemang som består av sexstycken deltävlingar runt om i Sverige.Loppens distanser varierar mellan sjuoch elva mil, samtliga med ett antal de-påer. Långloppscupen har stor status hossåväl tävlings- som motionsåkare och enlockande prissumma på sammanlagt300 000 kronor. I cupen ingår välkändatävlingar som Vättern MTB och Finn-marksturen. Tack vare de olika tävlingar-nas lägen och karaktär får man upplevasvett, spänning och svensk natur medgod variation.

Vad: Långloppscup MTBVar: Södra och mellersta SverigeNär: Sex lopp 22 maj–29 augustiInfo: www.langloppscupen.com

Tjejtrampet

Tjejtrampet är årets möjlighet förkvinnor i alla åldrar att inte bara utmanasig själva, utan också kunna stoltseramed att ha deltagit i samma cykelloppsom ett antal skandinaviska landslag.Loppet går den 25:e maj, med start påGärdet tar man sig via bland annat vackraDjursholm, Solna samt Sollentuna tillba-ka till startområdet.

Vad: Världens största damloppVar: Gärdet, StockholmNär: 25 majInfo: www.tjejtrampet.com

Shimano Tour

Med ett namn som rullar skönt på tunganär detta ett av få svenska etapplopp påmountainbike. Tiden 29:e–31:a maj bru-kar vara en tid med bra väder vilket kangöra Shimano Tour till en av årets bästaMTB- tävlingar. Banorna är lagda runtvälkända längdskidåkningsspår i Bor-länge vilket gör hela arrangemangetkompakt och publikvänligt.

Vad: Etapplopp MTBVar: Borlänge, DalarnaNär: 29–31 majInfo: www.bck.nu

08XC

Ett långlopp på dryga tolv mil som utgårfrån Arlanda, körs genom Roslagen medmålgång på Stockholm stadion. Sverigeslängsta mountainbikelopp körs den 19.eseptember vilket ger så väl motionärersom elit chansen att putsa formen undersommaren. Som extra krydda har manspurtpriser, bergspriser samt utlottningav en mountainbike.

Vad: Långlopp MTBVar: Arlanda–StockholmNär: 19 september

Mälaren runt

På senare tid har man rustat upp och för-bättrat Sveriges äldsta cykellopp, Mäla-ren runt. 1892 vann Gustav Fjaestad (te-amlös), år 2003 tog team Bianchi-cyklis-ten Jonas Olsson hem det – men vem ståröverst på prispallen i år? Loppets 331 kmslingrar sig genom den tätbefolkade Mä-lardalen med start och mål i Järfälla. Ställupplevelseklockan på halv sju morgonenden 31:e juli och ta del av detta anrika cy-kellopp.

Vad: Långlopp landsvägVar: MälarenNär: 31 juliInfo: www.malarenrunt.nu

foto: hans holm

GuiDen 2004

48 | kadens nr 3:2004

Åre Mountain Mayhem

Datumen 21:e till 27:e juli går ett av årets största freeridearrangemang av stapeln i ochomkring byn Åre. Med två öppna liftar och 46 olika nedfarter att välja på är deltagandetöppet för alla. Målet med festivalen är att hänga i den sköna naturen med likasinnade,festa järnet och njuta av mer eller mindre extrem cykelåkning när den är som bäst.

Vad: FreeridefestivalVar: Åre, JämtlandNär: 21–27 juli

foto: matias bygdeståhl

Sömnlös i Rudan –24h lopp!

Sömnlös i Rudan 2004 är Sveriges största24-timmarslopp för mountainbikecyklis-ter.Premiären i fjol följs upp av en ännubättre upplaga i år. De 24 timmarna av-verkas mellan 15.00 den 31 juli till 15.00den 1a augusti i Stockolm. Endast 50 del-tagare får plats, så det gäller att skyndasig om man vill tillbringa ett dygn på cy-keln.

Orkar du inte köra själv kan du ju alltidlura med polarna. Det finns både en herr-solo- och en damsoloklass från 18 år, samtlagtävling för 2-, 3- och 4-mannalag. Kol-la www.ettannatlopp.com för mer info.

GuiDen 2004

15 73:e Västboloppet LVG Tävling Burseryd 0371-504 69, 0739-73 45 69MAX GP LVG Tävling Söderhamn 0270-28 49 00, 070-520 14 89 www.svenskidrott.se/x/soderhamnscaDynamitracet MTB Tävling Uddevalla 0522-124 70, 0522-892 29 www.uddevallatck.comBjäre Rundt LVG Motion Ängelholm 0431-168 20, 0431-131 72, [email protected] 20/40/45/80 kmSofiatrampen LVG Motion Tungelstaskolan 08-187675, 08-7783132, [email protected] 85/32 km

17 Rekordmilen LVG Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com18 ECI Milen LVG Tävling Stockholm 070-744 42 06 www.ckfalken.com

Mälarenergi GP LVG Tävling Köping 0221-109 28 www.kopingsck.nu19 Punkt Grand Prix LVG Tävling Västerås 021-30 13 33, 073-917 00 20 www.team.malarenergi.se20–22 Skoghalls Junior 3-dagars LVG Tävling Hammarö 070-863 16 99, [email protected] Cyklistens J&U GP LVG Tävling Malmö 040-49 14 20 www.klubbencyklisten.nu

Viaredstempot LVG Tävling Borås 033-25 10 08 www.borasca.just.nuHögaliden Race MTB Tävling Hjo 0503-313 36 www.svenskidrott.se/o/hjovkBroarna Runt LVG Motion Kramfors 0612-10215 www.broarnarunt.se 140/75/55/6 kmHedebytrampen LVG Motion Trosa 0733-970924 www.tvck.nu 95/55/24 km

21–22 Örebro U 2-dagars LVG Tävling Örebo 070-580 90 87 www.orebrocyklisterna.t.seTour Modeén MTB Tävling Köping 073-995 01 07, 070-668 91 17 http://tourmodeen.cjb.net/

22 Cyklistens GP LVG Tävling Malmö 040-49 14 20 www.klubbencyklisten.nuTöreboda Tempot LVG Tävling Töreboda 0536-402 17, 485 47Snapphaneturen MTB Tävling Hässleholm http://connect.to/hckGästrike-Rundan LVG Motion Sandviken 026-252838, 0290-10508 www.scf.se/gastrikland 45/70/125 kmStrömmingsloppet LVG Motion Söderhamn 0270-284900 www.svenskidrott.se/x/soderhamnsca 21/42 kmÖdeshögsrundan LVG Motion Ödeshög 0144-10421 30/70 km

27–28 OS MTB Aten, Grekland27–29 Svanesunds 3-dagars LVG Tävling Svanesund 0304-430 42 www.svenskidrott.se/o/

svanesundsgymnoif_cykel28 Lilla FinnmarksTuren MTB Tävling Ludvika 0240-815 02 www.finnmarksturen.com

Mjölnar-Rundan LVG Motion Mjölby 0142-20283 www.mjolbyck.com 90/65/30/2 km29 SM Marathon, Finnmarksturen MTB Långlopp Ludvika 0240-815 02 www.finnmarksturen.com

Hilda-Trampen LVG Motion Örebro 019-246724 www.orebrocyklisterna.t.se 44 kmRoxen Runt/Lilla Roxenrundan LVG Motion Berg 013-60227 www.ckhymer.com 75/40 km

s e pt e m b e r4–5 Götalandsmästerskapen MTB Tävling Borås 033-22 82 97, 070-542 12 93 ikymer.se/cykel

Svealandsmästerskapen MTB Tävling Värmland 054-51 98 48, [email protected] Kävlingetrampen 30:e årg. LVG Motion Furulund 046-73 29 75/046-71 04 77 70/30 km5 Jönköpings Jubileums Linje LVG Tävling Jönköping 036-766 43 www.jck.se

Norrländska Mästerskapen MTB Tävling Skellefteå 0910-128 15, [email protected]örn Runt LVG Motion Alingsås 0322-638361, 0322-14938 www.get.to/mjorn-runt 60/100 kmVikingarundan LVG Motion Gamla Uppsala 018-367725 www.upsalack.nu 120/50 km

11 Filbytertempot LVG Tävling 013-36 24 63, 070-640 68 96 www.ckhymer.comSista Chansen LVG Tävling Ramnäs 021-730 27, [email protected]öbet Tempo LVG Tävling Kristianstad 044-10 19 80, 070-910 19 80 www.kristianstadck.comMountainbike Festivalen MTB Tävling Stockholm [email protected] www.cykel.nuStrömlida MTB MTB Tävling Piteå 0911-121 58 www.piteack.com

12 Extra Chansen LVG Tävling Fagersta 0223-109 86, 073-979 79 71 www.svenskidrott.se/u/fagerstacaStjernelöbet Linje LVG Tävling Kristianstad 044-10 19 80, 070-910 19 80 www.kristianstadck.comJärfälla XC MTB Tävling Järfälla 08-583 578 13, 073-708 56 00 www.jarfallack.nuRyttar Racet MTB Tävling Falköping 0515-801 55 www.svenskidrott.se/o/falkopingsck

12 Långsvan Runt LVG Motion Köping 070-7551852 www.kopingsck.nu 77/113 km18–19 SM lag LVG Tävling Skövde 070-935 21 21 www.u6cycletour.com19 Bure Tempot LVG Tävling [email protected] www.ckbure.com

08 XC MTB Tävling 018-42 96 07 www.ckuni.comBockaracet MTB MTB Tävling Kristianstad 070-328 22 39 www.kristianstadmtb.com

25 Ulricehamns MTB-meeting MTB Tävling Ulricehamns 0321-105 10, 070-533 13 05 http://go.to/uck.se26 Cupavslutning MTB Tävling Jönköping 070-323 99 99 www.ikhp.nu

Roslagshösten LVG Motion Upplands Väsby 08-275606 www.fredrikshof.se 130/85/38 km

o kto b e r2 Vista Mountain MTB Tävling 036-508 34 www.svenskidrott.se/f//ckrevanche9 Night Mare Classic MTB Tävling Göteborg 031-44 19 45 www.ckmaster.com10 Avslutningsstafett

Västgötacupen MTB Tävling Västergötland 070-533 13 05 www.vcf.nu

50 | kadens nr 3:2004


GuiDen 2004

Ringsjön runtDen 5:e juni körs RingsjönRunt för 38:e gången genomden skånska landsbygden.De tre olika sträckorna dukan välja mellan slingrar siggenom pilträdsalléer, insjöaroch blommande åkrar, medstart och mål i Höör. Detta ärett brett cykelevenemangsom inte bara erbjuder trelandsvägs- samt en moun-tainbikesträcka, utan ocksåen distans för inlinesåkare.

Vad: MultimotionsloppVar: Höör, SkåneNär: 5 juniInfo: www.ringsjonrunt.com

XBS – Extreme Biking Series

Det är en av svensk downhills största profiler, Tommy ”Tompa”Johanson som nu vill sätta lite fart på downhill/freeride- tävlan-det i Sverige genom att dra igång Extrem Biking Series. Det är encup som innehåller cirka sexton deltävlingar runt om i landet.Läs mer på sidan 64 i detta nummer av Kadens!

Vad: ExtremcykelcupVar: Hela SverigeNär: Hela sommaren

Vätternrundan

Den 18:e juni är det dags förden 39:e upplagan av Vättern-rundan. En svensk klassikerpå 30 mil som brukar varamotionärens stora mål föråret. Men underskatta intedess benämning som ”mo-tionslopp”, även den erfarnecyklisten behöver ett antalmil för att besegra vägen runten av Sveriges största sjöar.

I år har säkerhetsförbätt-ringar gjorts för såväl cyklis-ter som andra trafikanter. Vises i Motala.

Vad: Sveriges största motionsloppVar: Motala, VätternNär: 18–19 juliInfo: www.cyklavaettern.com

Redbull Rampage är freeridetävling på hög nivå.

52 | kadens nr 3:2004

Magnus ”Maggy” Bäckstedtvann Paris–Roubaix. Och somhan vann.

Det var en uppvisning i taktiskkyla, teknisk perfektion och envinnarvilja som bottnar i barn-domsdrömmar.

– Jag hade tårar i ögonen redaninnan mållinjen, säger han tillKadens.

text: st e fan larsénfoto: lars rønbøg www.picturesport.comfoto re po rter sirot ti

– d et börjar sjunka in nu men det toglång tid innan jag förstod att jag hadevunnit. Det är en barndomsdröm somgått i uppfyllelse.

Det säger Magnus Bäckstedt som där-med tog klivet upp bland de riktigt stora.Den svenska giganten, en av proffsvärl-dens längsta och tyngsta cyklister, i Ales-sio-Bianchi-stallet tog en makalös segerpå klassikernas drottning, Paris–Rou-baix. Det 26 mil långa och över hundra årgamla landsvägsloppet, med sina karak-täristiska kullerstenspartier, är något avdet största man kan vinna. I Belgien är envinst här nästan lika stort som att vinnaTour de France. Något Magnus fick erfaraefter sin vinst.

– Jag släppte av en kompis på Brysselsflygplats häromdagen och följde med in iavgångshallen. Innan jag kom ut igenhade jag skrivit 30–40 autografer. Och te-lefonen har inte varit tyst på fyra dagar,säger han med en nästan chockad ton irösten.

Magnus Bäckstedt har nämligen gåttfrån att vara ett etablerat proffs och etthalvkänt namn till superstjärna och där-

Bäckstedt for bragdguld!

St ör st på riktigt

Magnus Bäckstedt var snabbast över pavén. foto: lars rønbøg

med ett namn som människor utanförsportens värld nu känner till.

– Jag har gått från att vara halvkänd tillen som alla känner över en natt. Det ärnästan svårt att ta, det har varit en hel-omvändning för mig. På bara några mi-nuter blev jag jättekänd. Särskilt här iBelgien är Paris–Roubaix jättestort. Detär den eller Flandern runt som folk verkli-gen känner till, säger han.

Vinsten har förstås stor betydelse förMagnus karriär och framtid. Redan 1998,som 23-åring, körde han in på en sjunde-plats på Paris–Roubaix. Då som hjälp-ryttare. Det känns som en evighet sedan,men trots att han är 29 år nu är tio år till itoppen ingen omöjlighet. Flera av destörsta stjärnorna i vårklassikerna är enbra bit över 30 år. Johan Museeuw, somlägger av nu, är 38 år. Gilbert Duclos-La-salle vann två år i rad på nittiotalet, sistagången som 39-åring. Så framtiden lig-ger öppen för Sveriges nya cykelsuper-stjärna Magnus.

– Jag hoppas det. Nu har jag skapat migett namn och jag har förhoppningsvis tioår framför mig. Dessutom kommer jagsäkert att kunna teckna ett bra tvåårs-kontrakt inom en snar framtid. Vilket lagdet blir vill jag inte spekulera i, jag harfolk som sköter det där åt mig, säger hanom de nya möjligheter som segern öpp-nar.

Och det är inte nog. Genast efter segernbörjade såväl cykelintresserade somdagspress diskutera en nominering tillSvenska Dagbladets bragdguld.

– Det vore förstås jävligt kul med ettbragdguld också.

Hjälp av de bästaUnder de sista 16 milen var Bäckstedtganska ensam i sitt lag, med bara dengamla stjärncyklisten Fabio Baldato somenda lagkamrat i tätgruppen. Men innankamerorna slogs på hade han fått fulluppbackning av stallet. Vilket inte är såförvånande med tanke på den storform

han hade visat upp bara några dagarinnan i klassikern Ghent–Wevelgem. Därkom han tvåa, bara slagen av Belgienspåläggskalv Tom Boonen i det stjärn-späckade Quick-Step-laget. – Vi hade egentligen ingen uttalad taktikinför loppet, bara att Baldato, Scott Sun-derland, Marcus Ljungqvist och AndreaTafi skulle hjälpa fram mig. Min uppgiftvar att hålla ögonen på favoriterna somMuseeuw och Steffen Wesemann (somvann Flandern runt veckan innan) närdet drog ihop sig för slutfinalen, berättarhan.

Det var en stor grej för Magnus, att fåhjälp av sina gamla ungdomsidoler Bal-dato och Tafi i ett lopp som Paris–Rou-baix. Dessutom i ett lopp han alltiddrömt om att vinna.

– Det var fantastiskt. Här har jag killarsom jag har sett upp till sen jag var ung-domscyklist, som hjälpryttare på Paris–-Roubaix. De gjorde ett jättejobb. SärskiltBaldato jobbade stenhårt för mig på slu-tet, berättar Magnus.

Vad vi tv-tittare såg var en Baldato somsladdade i slutet av Magnus grupp, somåkte av och sedan kom ikapp och attacke-rade några mil före mål. Vad betydde detför Magnus just då?

– Det var perfekt. Baldato hade släpatfram mig mellan varje kullerstens-sträcka och åkte och hämtade dricka åtmig till och med. Så han var väldigt slitenpå slutet. Men han lyckades kommaikapp vår grupp igen och attackerade, be-rättar han med inlevelse.

Det var klockrent för Magnus. För hans

del, ensam i en tätgrupp om tjugo manmed alla de stora stjärnorna med sinahjälpryttare, var det ett perfekt drag.

– Det betydde mycket. Jag kunde sittapå hjul och behövde inte jaga någonting.Det var en av de bästa bitarna under lop-pet för min del. Det var väldigt stort förmig att ha honom där, han gjorde ett su-veränt lopp. Den grabben är bra.

Ögonen på MuseeuwTaktiskt genomförde Bäckstedt ett väl-digt kyligt lopp. När Museeuw, en av deabsoluta favoriterna och trefaldig Rou-baix-vinnare, attackerade på allvar varMagnus med. Annars tog han intemånga ryck. Inte ens när förhandsfavori-terna George Hincapie i U.S Postal ochTom Boonen i Quick-Step gick iväg någramil före mål. Det var ett farligt läge. MenMagnus höll huvudet kallt. – Både T-Mobile och Lotto hade mångaåkare kvar i klungan så det var ingen stör-re panik, de fick jobba för Wesemann ochvan Petegem och jag kunde sitta med. Jagvar ju ensam i det läget så jag var tvungenatt spela kall och bara göra ett par riktigaansträngningar när det krävdes, sägerBäckstedt om sin taktik de sista milen påloppet.

De ansträngningarna övertygade ho-nom om att han hade segerchans. Detförsta och kanske viktigaste tillfället varnär Johan Museeuw attackerade.

– Jag var inte med på hjul direkt närhan stack. Men när jag började jagamärkte jag att jag kunde köra lika fortsom honom. Då förstod jag att jag hade

kadens nr 3:2004 | 53

Magnus var solklart spurtsnabbast i utbrytargruppen. Hammond (t.v), Flecha (mitten) och Hoff-man (t.h) hade inte mycket att sätta emot inne på velodromen i Roubaix. En vacker syn.

54 | kadens nr 3:2004

bra ben. Det var viktigt rent mentalt – attkänna att jag skulle kunna slå honom,säger han.

Magnus menar att Museeuw garante-rat skulle attackera. Och med den ruti-nen som han besitter var just Museeuwen bra cyklist att bevaka.

– Jag gick på allt som han gjorde. Detvar tråkigt att han punkterade när vi välkom iväg, jag kände verkligen med ho-nom då. Det hade varit kul för honom attfå avsluta sin karriär på ett annat sätt.Men det är förstås svårt att spekulera ivad som hade hänt om han inte hadepunkterat.

En annan stark cyklist som punkteradei fel skede var Lotto-Domos Peter van Pe-tegem. Han fick sedan jaga på egen handoch han formligen flög fram över de sistakullerstens-sträckorna. Till slut kom hanikapp sin otursbroder Museeuw och detvå superstjärnorna inledde en klappjaktpå Magnus kvartett.

– Ja, han såg fruktansvärt stark ut. Inteförrän det var tre kilometer kvar var jagsäker på att vi skulle hålla undan. Vi hör-de ju att de var på gång bakom och jag vetatt van Petegem är svårslagen i en spurt,han är ruskigt kvick även efter långa täv-lingar, säger Magnus.

Ändlös spänningDet blev alltså en tajt avslutning. De tvåbelgarna låg ungefär 30 sekunder bakommed bara några kilometer kvar till mål.

Inför uppgörelsen hade Bäckstedt ögo-

nen på framförallt Roger Hammond, denengelska mästaren i Mr.Bookmaker-stal-let, tillika Bäckstedts gamla rumskom-pis.

– Roger var helt klart farligast i vårgrupp. Jag känner honom väl sedan vi de-lade rum under två år i början på våra kar-riärer. Han är både smart och kvick. Mendet är skillnad att spurta efter 20 eller 26mil och jag visste att jag hade de bästa be-nen inne på velodromen när det var dagsatt dra igång, säger Magnus.

Så helt plötsligt var det dags för final.Magnus hade tagit sig längre i sin dröm-tävling än vad många, kanske även han,hade trott. Nu skulle det avgöras i enspurt på fyra. Vad tänkte han?

– Jag var helt inställd på att ta innerkur-van när vi drog igång på rakan. Jag vissteatt jag hade Tristan Hoffman på utsidanoch att Roger Hammond skulle behöva gåut åt höger i kurvan för att blockera ho-nom. Då skulle jag ha fritt spår på insi-dan.

– När det drogs igång höll jag mig påden röda linjen. Så fort Hammond flyt-tade sig lite åt höger vek jag neråt i vel-odromkurvan så jag fick lite nerförsbackeinför de sista metrarna. Det funkadeklockrent, jag passerade de andra lätt,berättar han.

Han vann med god marginal och sågjublande glad, nästan chockad ut, närhan passerade mållinjen.

– Det var så jävla många känslor somfor igenom huvudet. En barndomsdröm

gick i uppfyllelse, det var enormt, berät-tar han.

Den glädjen syntes. Han kramades omav fru Megan och lagkamraten Baldatokastade sig över Magnus efter målgång-en. Magnus Bäckstedt hade vunnit Pa-ris–Roubaix och det var knappt vi förstodvad som hade hänt.

Inga problemFrånvaron av tekniska problem, sompunkteringar, underlättade förstås ävenom det inte var avgörande. Magnus varen av de starkaste, trots relativt liten upp-backning från sitt lag i slutskedet. I varjefall om man jämför med de hjälpryttarevan Petegem, Museeuw och Wesemannhade till förfogande.– Jag hade inte en punktering och cykelnfungerade perfekt. Bianchi har byggt enspecialhoj till mig i titan, ett materialsom tar upp mindre vibrationer än stål el-ler till och med kolfiber. Den är bådekomfortabel och vridstyv, berättar han.

Cykeln byggde Bianchis mekanikerihop kvällen innan Ghent–Wevelgem.Första gången han satt på cykeln var allt-så på startlinjen på loppet som han blevtvåa i.

– Och sen vann jag Roubaix på den, sånu har jag en andra- och en förstaplats påden cykeln. En kanonhoj med andra ord,skrattar han.

Utöver den nya titanramen hade hanen ganska konventionell utrustning.Hjulen är till och med sådana hjul som

Hemmaåkarna Johan Museeuw (t.v) och Peter van Petegem (t.v skymd av Bäckstedt) var de stör-sta favoriterna till segern. Men Magnus hade dem under kontroll hela vägen.

Paris-Roubaix är 26 publikpackade mil kuller-stens-sträckor. En seger här är som att vinnaTour de France för en belgare.

man inte skulle förvänta sig på en tävlingsom går så hårt åt cyklar och cyklister.

– Vi kör med Campagnolos Nucleon-hjul. Det är egentligen fel typ av hjul fören sådan här tävling. De är byggda för attvara lätta och har solekrat fram och påvänstersidan bak – de är gjorda för attköra berg med och inte belgiska gatste-nar. Men de går fantastiskt fint på under-laget eftersom de är lite mjuka och ger siglite i höjdled. Flexigheten gör att de följerunderlaget bra, säger han.

Han hade tubdäck, förstås, vilket redu-cerar risken för genomslagspunktering-ar. Framdäcket var 24 millimeter brett,bakdäcket hela 28 millimeter. Normalatävlingsdäck brukar vara 22–23 millime-ter breda.

– Under styrlindan har vi rörisoleringsom dämpar vibrationerna lite. Men detsliter ändå oerhört mycket på kroppen.Jag har fortfarande, fyra dagar efter täv-lingen, ont i handflatorna, säger han.

Ett lopp av en sådan extrem karaktärmåste vara svårt att förbereda sig fö r. MenMagnus Bäckstedt menar att det framfö r-allt handlar om att träna tekniken. Någothan gör och som förstås hjälper honomatt undvika punkteringar och vurpor.

– När jag tränar här i Belgien så brukarjag alltid lägga in ett par kullerstens-sträckor i passen för att slipa på tekniken.Man måste lära sig att läsa stenarna – vil-ken del av vägen som är slätast, hur högastenarna är så man inte får genomslagoch var det skakar som minst så man or-kar hela vägen. En del stenar sticker uppmer än andra, det gäller att undvika democh liksom flyta ovanpå, menar han.

En teknik som handlar mycket om att

hitta rätt pedalvarv, rätt kadens. Vilkenär det?

– Det var en bra fråga. Det är olika fö rolika cyklister och olika sträcko r. Manmåste bara hitta den. När man gör det såsäger det klick och så plötsligt flyter mano vanpå, nästan som en svävare – manl y f t e r. En del kör jättetunga vä x l a r, jagkör ganska lätta. Det är olika, säger han.

Nya målNu blickar han framåt mot nästa mål, enetappseger i Girot. Intergirotävlingen ärintressant, men inte viktigast. Iställethoppas han på att gå med i en utbrytningoch ta en etapp i en spurt i en mindregrupp. Lite som Tour-etappvinsten 1998.

Han låg trea i världscupen efter Rou-baixsegern i år men totalcupen i sig ärinte realistisk för honom menar Magnus.För en åkare i hans storlek, 89 kilo tung,får det inte luta för mycket.

– Det är så få tävlingar jag kan göra braresultat på. Utöver Roubaix är det Mil-ano–Sanremo, och där var jag inte pågång i år, samt Flandern runt. På Flan-dern kändes det bra, men jag hade interiktigt farten i mig ännu. Sedan är detbara världscuploppen HEW-Cyclassicsoch Paris–Tours som passar mig, förkla-rar han.

Nu tar han en tävling i taget. Men detfinns fortfarande mål som hägrar i karri-ären.

– Javisst, jag vill vinna VM och OS ochjag har fortfarande inte vunnit etapperpå varken Girot eller Vueltan. Och jag villgärna vinna en till Tour-etapp, sägerhan.

Och Paris–Roubaix i framtiden?– Javisst, det här vill jag gärna upprepa.Det vill vi också att han gör.Väldigt gärna.

kadens nr 3:2004 | 55

Lag: Alessio-BianchiFödd: 30:e januari 1975 i Linköping Längd: 1,93 meter Vikt: 89 kiloSnackar: Svenska, engelska, holländ-ska, tyska, franska och italienskaHobbies: bilar och motorcyklar, skid-åkning, motocross och golf

re s u ltat som pr o ffs1996: Lag: C oll st rop1a totalt Boland Bank Tour 1a etapp Boland Bank Tour2a Grand Prix d’Isbergues2a etapp Tour de l’Avenir2a etapp Boland Bank Tour3a Géraardsbergen3a Bredene 3a Postgirot tempoetapp3a etapp Boland Bank Tour

1997: Lag: Palmans1a Grand Prix d’Isbergues3a totalt Boland Bank Tour 6a tempo U23 EM

1998: Lag: Gan – Credit Agricole1a poängtävlingen Dunkerques fyrada-gars1a 19e etappen Tour de France1a etapp Postgirot2a två etapper Prutour 2a totalt Postgirot2a prologen Tour de l’Avenir3a etapp Tour de l’Oise6a totalt Dunkerques fyradagars7a Paris–Roubaix världscup Belgien

1999: Lag: Gan – Credit Agricole1a lagtempo Tour Mediterranean3a totalt Tour Down Under

2000: Lag: Gan – Credit Agricole1a lagtempo Tour of Normandy2a tempoetapp Tour Mediterranean2a etapp Dunkerques fyradagars2a tempoetapp Tour Poitou Charentes2a Svenska mästerskapens linje9a HEW-Cyclassics världscup Hamburg

2001: Lag: Gan – Credit Agricole2a första etappen Postgirot4a första etappen Polen runt

2002: Lag: Team Fakta1a GP Fayt-le-Franc4a GP Eddy Merckx4a totalt Tour of Qatar4a Svenska mästerskapens tempolopp5a totalt Rhodos runt6a GP Costa delle Etruschi

2003: Lag: Team Fakta1a totalt Intergirotävlingen GiroD’Italia2a tempoetapp Giro D’Italia 2a Nokere GP3a GP S.A.T.S. 4a etapp Giro D’Italia5a etapp Giro D’Italia

2004: Lag: Alessio – Bianchi1a Paris–Roubaix världscup Belgien2a Ghent–Wevelgem2a etapp Etoile de Besseges3a etapp Tirenno–Adriatico

fa kta m ag nus bäckst e dt

”Vad har jag gjort? Vad var det som hände?” Det var knappt vi förstod det heller, Magnus.

56 | kadens nr 3:2004

1VÄRM UPP Det kanske låter som ensjälvklarhet, att man ska värma

upp. Men alltför många gör det ändåinte. Kanske för att vi människor är lataav naturen. Men om du ser till att röraordentligt på dig en kvart innan startenkommer du mycket fortare in i ettbehagligt tempo och undviker risken attfå ont i onödan. Stå bara inte still mer änfem minuter mellan uppvärmning ochstart.

2 GÅ UT LU GNT OCH ÖKA De flesta tester visar att det oftastär gynnsamt att gå ut lugnt och

sakta öka ansträngningen ju närmareslutmålet man kommer. Kurvan skaalltså peka stadigt uppåt. Går du ut förhårt blir resultatet ofta det motsatta – enhög ansträngning i början följs av enhögre trötthetskänsla mot slutet. Körsmart och öka sakta.

3 A N VÄND BRA GREJER Har du inte investerat i en skönhjälm, ett par bra cykelbyxor och

ett par riktiga cykelskor ännu så bordedet vara din nästa investering. Få sakergör större skillnad än bra och förändamålet anpassad utrustning.Numera görs dessutom mångaprodukter anpassade för kvinnor – ochdet är på tiden. Men man förstår förståsinte att uppskatta riktigt bra prylarförrän man testat dem. Men det har vi –så tro oss, du är värd det.

4 KÖP BY X S A LVA En underskattadprodukt, särskilt för oerfarnacyklister. Givetvis ska man ha ett

par bra cykelbyxor och använda demutan underkläder. Men allra bästresultat får man med den särskildabyxsalva som välsorterade cykelbutikerför. Minimera skavrisken, maximeracykelupplevelsen.

5 D RICK VAR TIONDE MI N U TAtt dricka vätska under cyklingenär något många glömmer bort.

Men fundera på hur mycket träning dulagt ner för att kunna köra loppet ochjämför det sedan med hur mycketprestationsförmågan försämras om maninte dricker. Det är alldeles för mycket.Drick var tionde minut, en litencykelflaska i timmen. Minst.

6 ÄT EFTER 30 MINUTER Lika viktigt är det med mat. Börjainte äta när du känner dig

hungrig och matt, utan börja redan efteren halvtimme. Då håller duenerginivåerna högt och orkar mer, bådefysiskt och mentalt. Men se till att vetavad det är du stoppar i dig. Är detenergimat eller energigel så testa den iförväg så du vet hur magen reagerar.

7 SLÅ AV I BAC K A RN AVill du orka längre så är detta ettsäkert tips – ta det lugnt i

backarna. Undvik tunga växlar ochmjölksyra, försök att trampa fort på lättaväxlar istället. Du kanske flåsar mer,men du sparar på krafterna i det långaloppet. Särskilt viktigt om du ska köraden längsta banan.

8 S E RVA CYKELN I TIDEn klassiker bland cyklister är attserva cykeln kvällen innan

loppet, som någon form avförberedelseritual. Det blir alltid dåligt.Grejer går sönder, man går inte ochlägger sig i tid och eftersom man är tröttså slarvar man och resultatet blirproblem med cykeln under loppet. Ochdet är ju synd. Så se till att fixa cykeln envecka före loppet och kör på den någragånger efter sevicen. Tillbringa kvällenföre med att göra lugna, sköna sakeristället. Och starta med rätt lufttryck idäcken, så minimerar du punkarisken.

Tio Tj e j t r a m p stips Oavsett om du har tränat för Tjejtrampet eller inte finns det ändå någ-ra enkla knep som gör saker och ting så mycket enklare. Vi lät vår ex-pertpanel sätta ihop tio fiffiga tips som gör Tjejtrampet enklare, roli-gare och skönare.

text: kadens re da kti o n

Kadens sa gå ut hårt och öka.”

9 S ÄTT UPP DELMÅ LVäl ute på banan kan det kännaslångt att cykla, särskilt för den

som inte är van vid längre distanser. Ettsätt att undvika den mentala hammarenär att sätta upp delmål. Tänk inte ”nu ärdet åtta mil kvar” utan tänk ”nu ska jagöver det där krönet” eller ”nu ska jagköra till den där kurvan”. Efter ett antalkrön och kurvor är du plötsligt i mål!

10 TÄNK POSITIVTNjut av omgivningarna,evenemanget, publiken,

prestationen, din nya cykel – ja, det sominspirerar dig. Börjar det kännas tungt –ta en bulle och en fika. Och tänk på attman nästan aldrig ångrar sig. Enprestation är alltid en prestation, någotde flesta människor är nöjda över att hagenomfört. Och nu är du snart en avdem.

”Nej, tänk positivt istället.”

58 | kadens nr 3:2004

Kadens Retro

Gu l d - B e r nts u p pe n b a re l s e

Bernt Johansson vinner OS-guldet 1976.

Bernt Johansson hade en vision,en uppenbarelse. Om han tränademålmedvetet i två år kunde hanvinna OS-guldet i Montreal.

Med en dagsdos på 15 mil, oav-sett om det var januari eller som-mar, förverkligade han sin dröm.Med 3.500 mil träning per år arbe-tade han sig till ett OS-guld 1976.En medalj som blev startskottetför en oerhört framgångsrikproffskarriär.

text: ro b e rto vacchi foto: p ressens bild, david elmfe l d t

Sä s o n g e n 1976 var självfallet OS det stora målet för Bernt Johansson. Men trots att han året innan vunnit England Runt, ett av de

mest prestigefyllda loppen bland amatö-rerna, så var det en annan svensk manväntade sig stordåd av i OS. Nämligen1975-års VM-tvåa Sven-Åke Nilsson.

– Jag ringde till hotellet fem-sex gångerför att göra en förhandsartikel med Sven-Åke Nilsson men han var inte på plats.Varje gång svarade istället Bernt Johans-son, berättar Stellan Kvärre som sedan1968 varit sportreporter på Dagens Nyhe-ter.

Under det sista samtalet frågade Kvärrekort vad Bernt trodde om sina egna chan-ser.

– Han berättade att hans målsättningvar att ta sig i mål eftersom han hade bru-tit både OS 1972 och VM 1974. I och med att

jag inte fick tag i Sven-Åke så fick det blien förhandsintervju med Bernt istället.Med facit i hand blev det rätt lyckat, be-rättar Kvärre vidare.

OS-förberedelserna var för Bernt obe-vekliga och träningsdosen innan avresantill Montreal hårresande. Från 15:e janu-ari och fram till Algeriet Runt i början påapril körde han i snitt 15 mil per dag.

– Då ska man komma ihåg att vädretförstås tvingade mig att stå över någondag eller åka kortare vilket jag tog igen dedagar det var lite mindre snålblåst ochkyla, säger han.

Med andra ord låg han i två och en halvmånad och snittade 105 mil i veckan – iVästergötland. Sedan tog tävlingarna vidfram till midsommar. Sedan återgickhan till hård träning igen, fram till OS-loppet en månad senare.

– Det blev stenhård träning fram till tre

dagar före linjeloppet i Montreal, sistahårda passet var på 20 mil. Sedan var jagredo för att vinna OS.

Bernt var säker på att han hade chan-sen. Banan var exakt samma som på VMtvå år tidigare. Redan då visste han atthan kunde vinna OS.

– Jag fick en uppenbarelse om att jagmed två års målinriktad träning skullekunna vinna. Och jag blev ännu säkrarenär jag såg Eddy Merkcx vinna proffslop-pet genom att köra slut på alla konkur-renter på den hårda banan, berättar han.

Vägen till guldetBernt Johansson är född i Göteborg menu p p växt på Vä s t g ö t a s l ätten dit han flyt-tade med familjen som ettåring. Den lil-la byn T i d avad med nära 200 invå n a r eblev familjen Johanssons nya hemortoch det var där Bernt la grunden för at tbli en av världens bästa cyklister. Mäng-der av träningsrundor har startat härmen han har haft hela Vä s t e r g ö t l a n dsom träningsmark. Bernt är med säker-het en av de idrottsmän i Sverige som trä-n at mest.

– Jag cyklade runt 3 500 mil om året ochpå den tiden cyklade man ganska spar-samt under vintern. Jag var nog den somtränade mest på den tiden, berättar han.

I Tidaholm CK körde han både 1970 och1971 som junior, Sveriges bästa, men nå-gon individuell titel i juniormästerskapblev det aldrig. Silver och brons på SMoch silver på NM var hans bästa resultatsom ”juniorpalt” på mästerskap.

– Jag gapade nog efter för mycket ochkörde också senior-SM 1971, säger han.

Sedan började marschen mot OS-gul-det. Redan första året bland seniorernaförstod många att den där Tidavadsgrab-ben kunde bli något. Han radade upptopplaceringar som dubbla brons vid SM,etappseger och tredje plats totalt i Syd-svenskans Fyradagars samt andraplatsenpå fyra etapper och sammanlagt i Holste-bro 4-dagars i Danmark. Snacka om åretsrookie.

– I starten av varje säsong var det för-stås nervöst. Man visste ju inte hur manskulle hävda sig från år till år. Men föregen del blev det ju bara bättre för varjesäsong, säger han vidare.

Gick det bra debutsäsongen blandseniorerna så blev 1973 ännu bättre. Berntblev nämligen utsedd till årets bästacyklist. Som 20-åring är det verkligen im-ponerande.

De två nästkommande åren fortsattehans positiva utveckling och redan 1974var han i Montreal som VM-segrare i detsvenska lagtempolaget. Marginalen vartvå sekunder till tvåorna och storfavori-ten Sovjet.

– Vi hade ju kört en del lagtempolopputan att vara i närheten av de bästa natio-nerna så visst var det en liten överrask-ning att vi vann, säger Bernt.

Men guldet i lagtempo kostade på,både fysiskt och psykiskt.

– Det var ju en sekundstrid mot Sovjet,det visste vi eftersom vi fick tidangi-velser. Jag kan säga att jag aldrig varit såtrött efter en tävling som då, menarBernt.

MotorcykeleskortenSå var det dags. OS-banan gick kring par-ken Mont Royal i Montreal, Kanada.Halvvägs in i linjeloppet började det reg-na vilket fick Bernt att besluta sig för attta sig upp i täten. Väl där började hankänna på konkurrenterna.

– Jag höjde tempot rejält i backen varpåklungan sprack upp och 14 man kom loss.Då visste jag att jag var starkast, berättarhan.

Ut på det sista varvet bestod tätgruppenav endast tio cyklister. Bernt var förståsen av dom och benen kändes hur fina somhelst. Väl framme vid den branta stig-ningen på varvet attackerade han först engång men blev inhämtad. Han försökteigen och blev återigen inhämtad men pådet tredje försöket fick han en lucka.

– Jag ville inte riskera att förlora i enspurt och var fast besluten om att avgörapå sista varvet.

Jakten på honom var intensiv. Meningen kunde ens matcha Bernt utför,med den fina teknik han hade. Någothan som proffs senare blev känd för.

Ett par kilometer före mål skulle de uppför den sista backen.

– Jag tittade upp mot krönet och före-ställde mig att målet var där. Jag gav jär-net och drog ifrån ytterligare lite. De somjagade förstod att de körde om andra-platsen och slog av på tempot något,säger han vidare.

Den blonde 23-årige svensken svängdein på det 500 meter långa, maffiga upp-loppet och blev själv överraskad av vadsom väntade honom.

– Plötsligt brummade det till och fram-för mig hade jag ett gäng motorcyklarsom bildade en vingformation. För ett

ögonblick blev jag nervös och trodde attjag åkt fel men ganska snart förstod jagatt de skulle eskortera in mig till mål,avslutar han.

Bernt Johanssons sista 500 meter ärklassiska. Motorcykelkortegen medBernt i bakgrunden är tv-bilder som ing-en glömmer. På Idrottsgalan 2001 komfaktiskt denna sekvens på sjätte plats i”Tidernas bästa idrottsögonblick”. BerntJohansson berikades sedan dessutommed Svenska Dagbladets bragdmedaljsom han fick tillsammans med friidrot-taren och OS-vinnaren Anders Gärderud.

Bernt Johansson från lilla Tidavad hadetagit OS-guld, en höjdpunkt och ett slut-mål i många idrottares karriärer. Mendet var faktiskt bara början på en ännuframgångsrikare proffskarriär.

DrömstartBernt Johansson blev proffs året efter OS-triumfen. Redan sin första säsong radadehan upp fina placeringar och blev, förstdå, ett uppskattat namn i cykeltokiga Ita-lien.

Utan att förringa Bernts suve r ä n ap r e s t ation i Montreal 1976 så var OS framtill 1992 endast öppet för amatörer. Deprofessionella cyklisterna kom med först1996, då segrade schweizaren PascalRichard på linjeloppet och Miguel Indu-rain på tempot.

Självklart var Bernts OS-seger det somavgjorde att han fick proffskontrakt i Fio-rella-Moccasini, men han kunde inteleva på den meriten hur länge som helst.Och som ovan nämnts såg han till attresultaten snabbt övertygade italienarnaom att de hade gjort en god värvning.

På Levanten Runt (som idag är ValenciaRunt) tog han sin första seger. Han vannbåde en etapp och tävlingen sammanlagtoch det gav honom förstås den start ochdet lugn han behövde. Mer skulle kom-ma. Redan första säsongen tog han femav de 14 segrar som han totalt vann somproffs.

– Min bästa period hade jag hösten 1978då jag bland annat vann Gran Premio diPrato med över fem minuter och dagenefter segrade stort i tempoloppet GranPremio di Forlí, berättar han.

Den hösten vann han också Giro dell’E-milia, blev tvåa på Lombardiet Runt, Girodel Lazio och partempoloppet Trofeo Ba-racchi samt trea på Giro del Veneto.

– Men mina främsta meriter är ju de tvåetappsegrarna och tredje platsen totalt på

kadens nr 3:2004 | 59

60 | kadens nr 3:2004

Giro d’Italia 1979, samt min sista seger –Giro del Lazio 1980, säger Bernt.

Girot 1979Giro d’Italia 1979 var hans bästa etapp-lopp och ett av de bästa svenska resulta-ten på tävlingen genom tiderna. Hanimponerade stort.

– Bansträckningen var alldeles för lätt-åkt för mig. Den passade (Giuseppe) Sa-ronni och (Francesco) Moser perfekt menjag hade gärna sett lite fler målgångaruppför, avslöjar Bernt.

En av få målgångar uppför på den upp-lagan var etappmålet i Boscochiesanuovasom ligger tre mil rakt norr om årets VM-ort Verona. Det var den fjortonde sträck-an och Bernt hade börjat få ordentligtmed självförtroende och nöjde sig intelängre med att sitta i tätgruppen. Så hanattackerade.

– Det var en ganska lång stigning meninte så brant. Jag höll undan för Mosersom var två sekunder efter, berättar Berntsom på slutet lyckades passera RobertoVisentini som hade varit loss solo i enmil. Några dagar innan hade Bernt ocksåvunnit den elfte etappen, med mål i Vog-hera.

På Giro del Lazio 1980 tog Bernt Johans-son sin sista seger som proffs. Det var enoerhört viktig tävling med målgång all-deles utanför Colosseum i centrala Rom.Han var urstark och kunde till slut vinnamed 50 sekunder, trots en klunga som ja-gade honom intensivt.

– Giro del Lazio ingick i världscupen förlag och var ett av de viktigaste endagslop-pen i Italien, säger Bernt.

Snopet slutHans landsvägskarriär avslutades litesnopet. Efter en vurpa under Giro d’Italia

Tog med laget till lutande tornet i Pisa

Dagens Nyheters utsände, Stellan Kvärre, minns när han var i Italien och bevakadeBernt Johanssons första period som proffs 1977. Stellan tyckte det skulle vara roligtatt ha en bild på laget när de stod vid lutande tornet i Pisa. Problemet var att debefann sig i Monsummano Terme som ligger 60–70 kilometer från Pisa.

– Det är inga problem, hade Bernt sagt till Stellan och såg till att hela gängetcyklade till Pisa.

– Det tycker jag var stort eftersom det visade att Bernt hade karisma och pondustrots att han ansågs vara lite för snäll för att bli en vinnare bland proffsen. Det bru-kar sägas att man skall vara tuff för att lyckas men jag brukar ta Bernt och TorgnyMogren som exempel, två hypersnälla killar, som båda blivit vinnare, säger Stellan.

”Plötsligt brummade det till och

framför mig hade jag ett gäng

motorcyklar som bildade en

vingformation. För ett ögonblick

blev jag nervös och trodde att

jag åkt fel […]”

Guld-Bernt om OS-loppets sista 500

meter.

62 | kadens nr 3:2004

Om vi ta r dom i bokstavsordning börjar vi med Allen Anders-son. Han var fantastiskt stark men saknade ett vinnande va-

pen. Det som undertecknad framföralltkommer att tänka på när det gäller Allenär hans VM-lopp 1989 i franska Chambe-ry. Loppet gick sanslöst fort och ingensvensk hade synts till under hela loppet.När bara någon mil återstod dök han heltplötsligt upp, i tätgruppen. Allen blev tillslut sjua i amatörernas linje. Att han ald-rig blev proffs är en gåta.

Roul Fahlin var en av landets bästaspurtare. Det man kunde se utifrån varatt Roul troligtvis är en av de mest lätt-tränade cyklister vi haft i Sverige. En oer-hört kraftfull cyklist som i sina bästastunder kunde spurtslå vem som helst.Men inte bara. Jag glömmer aldrig närdet kom rapporter från Österrike om atten viss Fahlin satt med i första gruppenpå en etapp av Österrike Runt när de pas-serade toppen på Grossglockner. Snackaom talang.

Många jag tävlat mot har cyklat fort.Men troligtvis kan ingen mäta sig medAnders Jarl när det handlade om så kallat”slätdrag”. Det var mer än en gång jagförsökte hänga med honom när han sattein sina stenhårda attacker och varje gångfick jag gåshud av smärta innan jagsläppte rullen. Tror faktiskt att jag fortfa-rande har sviter av de meningslösa försö-ken att hänga med honom de gångerna.

Det susar nämligen i öronen ibland ochdet är troligtvis ”Jalles” fel.

Magnus Knutsson kommer de flestaihåg för att han var en lysande tempo-åkare. Han tog ett stort antal medaljer isvenska mästerskap mot klockan. Somjunior gjorde han till och med segergestnär han passerade mål – i ett tempolopp.Coolt! Dessutom var Magnus med i detsista VM-laget i lagtempo. De blev fyra påSicilien 1994. Men han kunde mer än såoch hade faktiskt chansen att bli proffs.

Michel Lafis behöver man ju knapptpresentera. Han är den enda från PK Ban-kens förstagrupp som blev proffs. I åttasäsonger var Michel yrkesåkare. Hanhann med att att ta sig runt sju GrandTours där 21:a platsen i Vuelta a Españaoch 23:e platsen på Giro d’Italia var hansbästa placeringar.

Främsta meriten är däremot frånamatörtiden. Han ingick nämligen ikvartetten som tog OS-brons i lagtempo1988 i Seoul. Anders Jarl ingick också ilaget.

Peter Pegestam spåddes en lysande kar-riär. En jättetalang som också hade disci-plin för att kunna träna mycket. ”Pege”visade inte minst på Postgirot Open 1988,som 21-åring, vad han kunde genom attbli trea bakom rutinerade norrmannenAtle Kvålsvoll och ryssen Vjatscheslav Je-kimov, idag en av Lance Armstrongs vik-tigaste hjälpryttare.

Bernts adepter i PK Banken

Knut kn u d s e n på Svenska Nyhets-by rån fe j kade (enligt Th u re Pete rs son )en artikel som gick ut i ett 40-tal tid-

ningar. Den handlade om att cykel- och brott-ningsoraklet Thure Petersson var helt säkerpå att Frank Andersson skulle bärga guldet ibrottning och lovade att om Frank inte vannså skulle oraklet simma hem från Kanada.Thure är ju känd för att vara rättfram och be-stämd i sina analyser och tips och detta upp-märksammades av många. Frank Andersson

hade som 19-åring blivit Europamästare påvåren 1976. Men på OS blev han femma.Senare vann Bernt Johansson guldet på linje-loppet. På den efterföljande internationellapresskonferensen sa Thure Petersson tillBernt att han vid årets slut med stor sanno-likhet skulle berikas med Svenska Dagbladetsbragdmedalj.Svaret från Guld-Bernt blev rekylsnabbt.– Det blir du Thure som kommer att få bragd-medaljen när du simmat hem över Atlanten.

Bragdguldet till Thure Petersson?

1981, samma tävling som Tommy Primskulle bli tvåa sammanlagt i, bröt BerntJohansson kontraktet med Magniflex ochflyttade hem till Kvarnkullen i Tidavad.Två år senare blev han förbundskaptenför det svenska landslaget och senare lag-ledare i PK Banken 1987.

Idag driver Bernt en möbelfirma i cen-trala Skövde tillsammans med frun Mari-anne.

– Det är lagom långt hemifrån för attdet ska bli en träningstur på förmidda-gen.

Dessutom håller han ibland föreläs-ningar samt åker med som ledare påcykelresor som Springtime Travel arran-gerar med Bernt som konsult.

I början på nittiotalet inledde han enny tävlingskarriär – på mountainbike.Han var under ett par år en av de absolutbästa i Sverige i den då ganska nya spor-ten. En oväntad nystart kanske, men inteså märklig med tanke på hans tränings-vilja och fysik. Något som hans adepter iPK-bankslaget fick erfara.

Världens mest vältränade tränareBernt Johansson blev 1983 förbundskap-ten för det svenska landslaget. Fyra år se-nare fick han chansen att ta hand om vadsom kom att bli Sveriges då mest fram-gångsrika klubblag, PK Banken.

Bernts första PK Banks-trupp var impo-nerade av sin coach. Han tränade nämli-gen med sina adepter. Och det var ingasmåpass han deltog i.

– Jag kommer ihåg träningslägret i Ita-lien inför säsongen 1987 då vi körde ste-grande träningspass. Vi började med 18mil måndag, fortsatte med 21 mil tisdagoch så 23 mil och 26 mil. Bernt körde medvarje dag, berättar Roul Fahlin.

Det är förstås långa pass men Bernt harju ändå gjort det förr. Inget märkvärdigtalltså?

– På fredagen började vi undra efter vårttiomila pass. Det blev alltså en kortarerunda eftersom vi skulle tävla på helgen.Väl tillbaka på hotellet tog Bernt på siglöparskorna och stack ut och sprang 1,5mil, berättar Fahlin vidare om en avgångerna han och andra cyklister blevknäckta av Bernts imponerande fysik.

Rykten från andra läger säger att hanefter middagen dessutom kunde erbjudamassage till de som ville. Han kunde kon-sten att hålla cyklisterna på jorden.

Också då lät han resultaten tala, Guld-Bernt.

Född: 18 april 1953

Födelseort: Göteborg

Familj: Fru Marianne och dotternTove samt Mariannes barn Bobby ochNiklas

Tävlingsdebut: 1965

Cykelklubbar: Tidaholms CK ochMariestadscyklisten

Proffsstall: Fiorella-Moccasini, Fio-rella-Citroën, Magniflex-Famcucine,Magniflex-Olmo och Magniflex-Olmo-Zonca

Totalt antal proffssegrar: 14

Främsta merit: Olympiskt guld linje-lopp 1976 i Montreal och seger i Girodel Lazio 1980

Några övriga proffssegrar: Etapp och totalt Vuelta Valenciana1977Castrocaro GP 1977 (tempo)Trofeo Baracchi 1977 (partempo medCarmelo Barone)Levangers GP 1978GP di Forlí 1978 (tempo)Giro dell’Emilia 1978Gran Premio di Prato 1978 och 1979Etapp 11 och 14 Giro d’Italia 1979Etapp 5a Ruta del Sol 1980

Några övriga Giro d’Italia-meriter: 2:a etapp 11 19803:a totalt 19793:a etapp 8 19793:a poängtävlingen 19793:a bergspristävlingen 19794:a etapp 18 19774:a etapp 9 19795:a etapp 18 19785:a etapp 19 19796:a etapp 16 19786:a prolog 19796:a etapp 3 19796:a etapp 16 19797:a etapp 7 19787:a etapp 15 19788:a etapp 17 19799:a totalt 19789:a etapp 2 19799:a etapp 4 197910:a etapp 6 1979

10:a etapp 10 197910:a etapp 12 197920:e totalt 1977

Några övriga meriter: 2:a Giro dell’Emilia 19772:a Giro di Lombardia 19782:a Giro del Lazio 19782:a Trofeo Baracchi 1978 (partempomed Gianbattista Baronchelli)2:a Giro della Provincia Reggio Cala-bria 19792:a etapp 5b Ruta del Sol 19802:a totalt Ruta del Sol 19802:a Giro della Provincia Reggio Cala-bria 19813:a Giro del Piemonte 19773:a Giro del Veneto 19773:a Gran Premio di Prato 19773:a Trofeo Laigueglia 19773:a Giro del Veneto 19783:a Gran Premio di Lugano 1978(tempo)3:a Flèche Wallonne 19793:a Coppa Placci 19793:a Giro dell’Appennino 19794:a Giro di Toscana 19784:a Giro di Puglia 19795:a Coppa Placci 19787:a Tirreno-Adriatico 19808:a prolog Schweiz Runt 197810:a Giro dell’Appennino 198011:a Giro del Trentino 198011:a Giro di Sardegna 198013:e Gran Premio di Larciano 197916:e Gran Premio di Larciano 1980

Några amatörsegrar:OS-linje 1976VM-lagtempo 1974 (med LennartFagerlund, Tord Filipsson och Sven-Åke Nilsson)NM-linje 1976NM-lagtempo 1973 och 1975–76SM-linje 1974SM-stafett 1973SM-lagtempo 1973 och 1975–76

Övriga OS-VM-resultat:4:a VM-lagtempo 1975 (med Sven-Åke Nilsson, Tord Filipsson och Tom-my Prim)7:a OS-lagtempo 1976 (med sammasom ovan)14:e linje 1977 (proffs)

Bernt Johansson

64 | kadens nr 3:2004

XBS(Extreme Biking Series) heter den nya cupen som blandar

de olika freeride- och downhillformaten.Det blir både en ren tävlingsklass för elitoch juniorer och en freerideklass. Dessut-om kommer tävlingsklassen att inklude-ra både ren downhill, dual och 4X. I free-rideklassen räknar man samman bådetid med svårighetsgrad och stil. Den somvill kan också köra båda klasser.

Sammantaget blir cupen alltså mycketheltäckande och ska förhoppningsvisbåde locka och tilltala alla som gillar cyk-ling i hårdrocksform. InitiativtagarenTommy Johanson har mötts av positivatongångar från såväl cykelbranschen, ar-rangörer och cyklister. Redan i år finns 16deltävlingar på programmet.

- Alla var överens om att någontingmåste göras och många är beredda att drasitt strå till stacken, säger Tommy Johan-son.

Så med Tommy som cup-samordnareblåstes projektet igång efter nyår. Självkommer han i princip att lägga sin num-merlapp helt åt sidan och nu istället kon-centrera sig på att rodda den nya cupen.

- Jag har verkligen mötts av positivamänniskor, både ifrån cykelsporten ochbranschen. Förhoppningsvis kan dettage nytt liv åt downhillsporten. Jag hop-pas inte minst att landets alla friåkareska dra på sig nummerlappen och börjaköra på riktigt, säger Tommy.

Han menar att ett problem har varit attalltför få cyklister har tävlat i downhill,vilket lett till att arrangörerna inte sernågon ekonomisk bärighet i downhill-tävlingar. Få cyklister leder till färre täv-lingar som leder till färre cyklister, vilketleder till färre tävlingar … en ond down-hillspiral för sporten.

Men med ett nytt upplägg har Tommylyckats få med sig flera sponsorer och ar-

rangörer. En av dem är Säfsen, som sedantidigare haft ett nära samarbete med densvenska mountainbike-eliten.

– Vi håller på att planera en egen dual-slinga och en BMX-bana i direkt anslut-ning till vår anläggning. Målet är att detskall bli en bra aktivitet för våra konfe-rensgäster samtidigt som vi troligen stårvärd för en deltävling i XBS i framtiden,säger Fredrik Stamborn i Säfsen.

Som en del i samarbetet kommer Tom-my Johanson att köra omkring i en nyLandrover med en väldigt speciell extra-utrustning.

– På taket på bilen kommer det att fin-nas en startramp, som även kommer attanvändas som landningsramp i vissafall. Det blir superfräckt, säger TommyJohanson

Annat var det förrDownhillsportens utveckling ger en gan-ska bra bild av hela mountainbikesport-ens utveckling. Antalet licensierade täv-lingscyklister har stagnerat och i vissafall sjunkit. Mönstret är dessutom sam-ma på de flesta ställen i världen där cykel-sporten är etablerad. Samtidigt har in-tresset ökat bland de som gärna cyklarmen inte i första hand tävlar.

På crosscountrysidan kallas de för mo-tionärer medan samma typ av cyklisterinom downhillsporten sorteras under fri-åkare.

Få till antalet jämfört med vanlig mo-tionscykling, men en företeelse som väx-er hela tiden. Sedan några år tävlas det ifriåkning, där man tittar lika mycket påstil och svårighet som tid. Många är tvek-samma och tycker att tävlingar i friåk-ning borde vara en antites. Antingenåker man fritt eller så drar man på signummerlappen och tävlar om saken.

– Men det är bara snack, klart man kan

tävla i friåkning. Man kan tävla i allt ochvill folk göra det så ser jag inget problemdär. Dessutom är vi ju inte först med det-ta. Det tävlas ju redan en hel del i freeriderunt om i världen, säger Tommy om fri-åkarnas delvisa tävlingsmotstånd.

Man kan förstås dra paralleller till and-ra alternativa subkulturella sportyttring-ar – utvecklingen inom snowboard, ska-te, inlines har gått från marginellt tillbrett, från subversivt till organiserat.

Sveriges storhetMed namn som Malin Lindgren, KristianEriksson, Janne Lundman, Johan Eng-ström, Tobias Westman och Tommy Jo-hanson hade Sverige i många år en stadigrepresentation bland världens främstadownhillcyklister.

Tommy Johanson var just den som drogigång intresset, på riktigt, i Sverige. Re-dan under tidigt -90 tal hade Tommy ståttpå pallen i världscupen och med sina sil-vermedaljer från både EM och VM -94 ärhan vår mest framgångsrika mountain-bikecyklist genom tiderna. Tyvärr förval-tades inte de svenska framgångarna pånågot sätt och när alla utom Tommy slu-tade så blev det helt tomt på internatio-nellt gångbara downhillcyklister ifrånSverige.

Med all respekt för Svenska cykelför-bundet och deras resursfördelning så harde inte tillfört svensk downhill särskiltmycket genom åren. Det är till och medså att man ofta fått kämpa emot förbun-det för att rättfärdiga sin existens somdownhillcyklist, enligt cyklisterna själ-va.

Istället är det cyklister och ett gäng cy-kelklubbar som försökt hålla liv i sportenpå bästa vis. Av de som bidragit till down-hillsportens utveckling är Tommy Johan-son onekligen den som dragit största las-

kadens nr 3:2004 | 65

Extreme Biking SeriesFre e ride + racing = santExtreme Biking Series, XBS, är ett helt nytt racingkoncept för alladownhill- och freeridecyklister i Sverige. Det är downhill-legendenTommy ”Tompa” Johanson som drar igång motsatsernas cup –tävlande i freeride – i Sverige.


66 | kadens nr 3:2004

set. ”Cross-Tompa” har inte bara fostratde flesta av våra tidigare stjärnor, hanhar också haft egna downhill-läger varjesommar sedan åtta år tillbaka.

Han är även en av krafterna bakom cy-kelgymnasiet i Vansbro, som har alla dis-cipliner på schemat: downhill, BMX,trial, freeride, cross country och lands-väg. Tompa tycker att det är särskilt roligtatt fler och fler freerideåkare söker tillskolan. Nu drar han alltså också igång enhelt ny downhilloch freerideserie.

– Det kommer vara en blandning avdownhill och freeride. En del av deltäv-lingarna är rena freeridetävlingar, somden i Vånga och i Falun. Dessutom kom-mer finalen vara en Big Air-tävling, sådet finns något för alla, berättar han omXBS.

Det är lätt att tro att det är en extremcy-

klisttävling för eliten i Sverige, men så ärinte fallet. XBS är faktiskt en tävling föralla.

– Man kan lösa engångslicenser påplats. Har man bara en mountainbikemed en hyfsad gaffel med 10–15 centime-ter slaglängd kommer man långt, sägerhan.

Det är förresten ett utgångsläge hantill och med rekommenderar. Vill man blibra på downhill eller freeride så är enhardtail en bra start. Med dagens extre-ma freerideriggar krävs det inte så myck-et av cyklisten, något Tommy säger sigmärka hos sina adepter på cykelgymnasi-et.

– De som lär sig att åka med mycketfjädring är helt stela i kroppen och körbara på, cykeln förlåter så mycket att deinte behöver lära sig att hämta in hojen

vid landningar till exempel. En följd blirju att många kör sönder sina grejer också,säger han.

Han rekommenderar nybörjare eller desom bara vill bli bättre tekniskt att börjamed stelt bak, eller till och med att köramycket BMX.

– Då tvingas man bli mer följsam, vil-ket gör att man också klarar av svåraregrejer med en fulldämpad downhill ellerfreeridehoj, säger han.

När XBS-cupen är över ska både Sveri-ges bästa downhillcyklist och årets sven-ska ”Freerider of the year” koras.

– Jag hoppas att det ska bli en prestige-full titel, som många kommer att slåssom att få bära, avslutar Tommy.

– Det var tio år mellan Tommy Johansons för-sta och sista SM-guld i downhill. Nu tänkerhan ägna sig åt att coacha nya talanger ochsin egen cup; Extreme Biking Series. På bildensyns också hans arvtagare och son Sigstensom ännu inte börjat cykla men ganska snartkommer att invigas i livet på två hjul.

8 maj Jönköping: four cross mitt i stan9 maj Huskvarna: downhill i Strutsabacken22 maj Halmstad: Extreme dual23 maj Kristianstad, Vånga: downhill och freeride12 juni Stockholm, Flottsbro: dual13 juni Stockholm, Flottsbro: downhill10 juli Vansbro: four cross mitt i stan24 juli Åre: mega downhill7 augusti Falun: dual8 augusti Falun: downhill14 augusti Sandviken: four cross mitt i stan15 augusti Kungsberget: downhill28 augusti Vansbro: four cross-final mitt i stan29 augusti Hunflen Äppelbo: downhillfinal18 september Stockholm: freeridefinal och Big air-tävling

x b s - s e ries 2004

68 | kadens nr 3:2004

Att ställa in växlarna är en-kelt, tro oss. Men en grund-förutsättning för att växelsys-temet ska fungera klockrentär att allt är väl underhålletoch rätt monterat. Så vi bör-jar med en checklista.

vä x e lva j r a r är lite smalareän bromsvajrar och passarihop med växelvajerhöljetsom består av längsgåendemetalltrådar. Vajrar ska alltidvara smorda, rena och hela.

ka pa alla hölj e n så kortadet är möjligt utan att styretseller bakväxelmekanismensrörelse hindras. Höljena skabilda en mjuk båge mellan re-

drevet och i linje med det-samma sett ovanifrån.

m o nt e r a växelvajern i regla-ge och höljen. Växelreglagetska vara på sitt lättaste läge,där vajern är helt slackad. Setill att vajern löper fritt ochutan friktion hela vägen frånreglage till framväxel.

Sträck vajern för hand ochdra fast vajern i framväxelnsfästskruv, men kapa den inteännu. Nu ligger kedjan påminsta drevet fram. Läggkedjan på största drevet bakockså.

s kru va in den L-märkta jus-terskruven tills framväxelns

ett helt vertikalt läge i förhål-lande till varandra och mar-ken.

Framväxel

m o nt e r a eller justera fram-växeln så att dess ytterstakedjeförarplåt är två millime-ter ovanför det största kedje-

glage och ramfästen. Testagenom att vrida styret frånsida till sida – höljena skainte bromsa eller sträckas.Testa även att bakväxeln kanröra sig obehindrat genomalla lägen.

klipp fritt ru nt alla vajer-höljeändar så att inget hin-drar vajerns rörelse. Monteraväxel- och bromsvajerhölje-hylsor på alla vajerhöljeän-dar.

t ryck i en liten klick fett ivarje höljes ingång, så smörjsvajern när du monterar den.

Den här instruktionen för-utsätter att kedjan är monte-rad korrekt samt att de olikadelarna i drivpaketet är kom-patibla. Är du osäker så kon-takta en duktig cykelaffär.

Kedjans längd kollar du en-klast genom att lägga den påstora drevet fram och minstadrevet bak. Nu ska båda ked-jetrissorna i bakväxeln vara i

Mekning

För den oinvigde är det få saker som verkar lika komplicerade somväxeljustering. Men faktum är att få saker är egentligen så enkla. Med Kadens och Cyklotekets rutinerade mekaniker Binni Astvaldssons hjälp kan du snabbt bli en fena på växelmekning.


Växling – en fråga omi n st ä l l n i n g

Fettspruta eller fett i burk/tub.En bra (viktigt!) vajeravbitare.En fem millimeters insexnyckel.En smalspårig kryss-skruvmejsel.

De här verktygen behöver du:

kadens nr 3:2004 | 69

växla bakvä x e l re g l a g et etthack så att kedjan flyttas ettsteg inåt, till näst minstakassettdrevet. Flyttar den siginte så spänn vajern medhjälp av justerskruven tillsden gör det.

växla he l a vägen upp tillstörsta kassettdrevet bak.Skruva in den L-märkta jus-terskruven tills bakväxelnbörjar flytta sig mot kasset-tens mitt. Backa ett halvtvarv.

nu ska ke d j a n löpa tystgenom trissorna. Tryck litelätt på bakväxeln med han-den, den ska inte gå att förain i hjulet med handkraft.Gör den det så skruva in skruvL ett halvt varv tills det integår att trycka kedjan från kas-setten in mot hjulet.

t esta alla växelpositionerfram och bak. Kedjan ska inteskrapa i framväxeln och vä x e l-lägena bak ska vara tysta ochfriktionsfria.

Skramlar det bak? Börjaigen från minsta kassettdre-vet bak och det mest slackadeläget i växelreglaget. Växlaett hack. Spänn eller släpp på

Bakväxel

m o ntera bakvä x e l n . Kollaatt bakväxelörat är raktgenom att kontrollera kedje-linjen bakifrån – bakväxelnstrissor ska vara i linje medkassettens drev.

m o nt e r a växelvajern i regla-ge och höljen. Växelreglagetska vara på sitt tyngsta läge,där vajern är helt slackad. Setill att vajern löper fritt ochutan friktion hela vägen frånreglage till framväxel.

Sträck vajern för hand ochdra fast den i bakväxelns fäst-skruv, men kapa den inteännu. Nu ligger kedjan påminsta drevet bak. Lägg ked-jan på minsta kedjehjuletfram också.

s kru va in den H-märkta jus-terskruven tills bakväxelnskedjetrissor börjar röra siginåt mitten på kassetten.Backa lite, ett halvt varv, ochkontrollera att kedjetrissornaär i vertikal linje med detminsta kassettdrevet bak.

inre plåt ligger en–två milli-meter från kedjan.

Växla framväxeln så attkedjan trycks upp på störstadrevet fram. Lägg kedjan påminsta drevet bak.

Skruva in den H-märkta jus-terskruven tills framväxelnsyttersta plåt ligger en-två mil-limeter från kedjan.

t esta alla växelpositionerfram och bak. Kedjan ska inteskrapa i framväxeln. Gör dendet så spänn eller släpp påvajerspänningen genom jus-terskruven på växelreglaget(MTB) eller ramen (racer).

r ac e rvä x l a r har tre (Shima-no) lägen fram eller flera(Campagnolo) så att man kanfinjustera växelläget undercykling med reglagets hjälp.Mountainbikereglage har trelägen fram.

Dra åt vajerfästskruven or-dentligt, kapa vajern ett parcentimeter från fästskruvenoch kläm dit en ändhylsa ialuminium så att inte vajernsplittrar sig.

vajerspänningen genom jus-terskruven på växelreglaget(MTB) eller ramen (racer) ellerallra enklast på bakväxeln,tills det första hacket i regla-get motsvarar ett steg frånminsta till näst minstakassettdrevet.

Dra åt vajerfästskruven or-dentligt, kapa vajern ett parcentimeter från fästskruvenoch kläm dit en ändhylsa ialuminium så att inte vajernsplittrar sig.

t esta alla växelkombinatio-ner flera gånger. Tryck in el-ler dra ut bakväxeln med han-den för att provocera ändläge-na. Efterjustera vajerspän-ningen när vajerhöljenkomprimerats och växelvaj-rarna sträckt på sig, eller för-sträck varjern för hand.

70 | kadens nr 3:2004

På senare år har allt fler idrottare börjat använda elektriska muskelstimulatorer för att öka muskelstyrkan ochskynda på återhämtningen. Vihar testat två.

text: a n na sjögren foto: david elmfe l d t

El e k t r i s k m u s k e l s t i m u l e r i n g,EMS, har använts inom vården under många år främst för smärtlindring och vid rehabili-

tering av skador, till exempel benbrott,då musklerna är inaktiverade. Under se-nare år har intresset för att använda EMSäven på friska muskler ökat bland fram-förallt idrottare. Syftet är att öka muskel-styrkan och påskynda återhämtning ef-ter hårda pass. Men fungerar det? Vilkakan ha nytta av elektrisk muskelstimule-ring? Och är det värt priset?

EMS fungerar genom att man stimule-rar muskelfibrerna till sammandrag-ning med hjälp av elektrisk ström. Prin-cipen är egentligen densamma som närdu själv kontraherar en muskel, efter-som muskelrörelser även viljemässigtstyrs med hjälp av elektriska signaler.Impulsen kommer då från nervsystemet,som skickar signaler till muskelner-verna, medan man med EMS går genvä-gen via huden och stimulerar muskel-nerverna direkt.

Snabba och långsamma muskelfibrerDet finns dock en viktig skillnad mellanmuskelkontraktion genom el-stimule-

Test muskelstimulatorer

E l ch ock – en genväg till den pe rfe kta for men?

Elchocker och Kadens – det är vad vi kallar kvalitetstid!

ring jämfört med viljemässig kontrak-tion. Varje muskel består av ett stort an-tal muskelfibrer, som liknar ett knippetunna trådar. När muskelfibrerna drarihop sig kontraheras muskeln. Lite för-enklat kan man säga att det finns två oli-ka huvudtyper av muskelfibrer. Dels de”vita” muskelfibrerna – typ II – som ärsnabba, starka och explosiva men blir ut-tröttade på kort tid. Dels de ”röda” mus-kelfibrerna – typ I – som är lite långsam-mare, inte lika starka men klart mer ut-hålliga.

Alla muskler i kroppen innehåller bådafibertyperna men i olika sammansätt-ning. Andelen röda respektive vita fibreri en specifik muskel är bland annat bero-ende av dina gener och till viss del av hurmuskeln tränas.

Vid viljemässig kontraktion, till exem-pel vid styrketräning, engageras de lång-samma, röda fibrerna först, de har lägstretbarhetströskel. Successivt kopplas fleroch fler av de explosiva vita fibrerna in jumer man anstränger muskeln. Kroppensförsvar mot överansträngning gör attnågra muskelfibrer alltid får vila även vidkraftiga kontraktioner. Det är svårt, föratt inte säga omöjligt, att viljemässigtengagera alla fibrer i en muskel samti-digt.

Vid el-stimulering av muskeln blir tåg-ordningen bland muskelfibrerna denomvända, de vita fibrerna går in och job-bar direkt och sedan hakar de röda fi-brerna på i kontraktionen. Anledningentill detta är att den elektriska signalengår via huden, direkt på muskelnervenistället för genom kroppens nervsystem.

Fördelen med den omvända rekryte-ringen av muskelfibrer som man får medEMS, är att man kan få en ökning av den

explosiva styrkan som är svår att åstad-komma med v anlig styrketräning,genom att man kan engagera i principalla fibrer i muskeln samtidigt. Nackde-len är att de röda, uthålliga, fibrerna blirmindre involverade med el-stimuleringän om man tränar styrka på ett mer tradi-tionellt vis.

Vad är myt och vad är sanning?Det finns gott om studier på el-stimule-ringens effekt vid rehabilitering efterskador, men inte så mycket forskning hargjorts på styrketräning med hjälp avEMS. De flesta studier som genomförtskan visa på en viss styrkeökning, menom den uppnådda styrkan är användbarrent praktiskt är ofta oklart. Det finnsväldigt få studier på uthållighetsidrot-tare som till exempel cyklister, de flestamätningar har gjorts på mer explosiva,sprintbetonade grenar. Slutsatsen av destudier som gjorts är att EMS kan använ-das som komplement till vanlig styrke-träning, men det är svårt att visa någradirekta fördelar med el-stimuleringen.

När det gäller cirkulationsökning ochåterhämtning, samt de masserande ef-fekterna av EMS är effekten mer påtaglig.Behandlingen ökar blodgenomström-ningen i musklerna vilket gör att åter-hämtningen blir snabbare och det blirlättare att göra sig av med slaggproduk-ter.

Avkoppling, mindre celluliter och råstyrkaDe muskelstimulatorer som vi har testatär de två stora märkena som marknads-förs i Sverige, Cefar och Compex. Bådastimulatorerna har en mängd olika pro-gram, allt ifrån de med mer estetiska syf-

ten som att strama upp figuren eller jagacelluliter på flykten, till tunga styrketrä-ningsprogram.

Användningsområdet för en muskel-stimulator kan göras väldigt brett, menför idrottare är det nog främst återhämt-nings-, massage- och styrkeprogrammensom är intressanta. Om du inte är skadadförstås, då programmen för smärtlin-dring och rehabilitering kommer till an-vändning. Båda stimulatorerna som tes-tats här är tillverkarens värstingmodell.

Enklare och billigare varianter finnsom man inte tycker man har användningför alla finesser (eller vill betala för dem).

Första gångerna känns det ganskamärkligt när musklerna jobbar utan attman själv tar i, men man vänjer sig rättsnabbt. Styrketräningsprogrammen ärinte speciellt behagliga, kraftigakontraktioner krävs för att man ska få nå-gon effekt och det känns rejält i mus-klerna. Det krävs motivation för att regel-bundet genomföra styrkeprogrammen,det bästa resultatet får man genom attkombinera EMS med viljemässig styrke-träning. Glöm det där med att slappa isoffan och låta stimulatorn sköta jobbet!

Massage och cirkulationsprogrammendäremot är riktigt behagliga, här kanman ställa in intensiteten efter vad somkänns bäst. Muskler som är stela ochstumma efter ett hårt träningspasskänns mjukare och piggare efter en be-handling med muskelstimulatorn.

Starka cykelben?Det är ännu så länge tveksamt om styrke-ökning med hjälp av EMS skulle kunnavara till någon större nytta för en cyklist.Cykling kräver i första hand uthålligasega muskler. Även om explosiv styrka är

kadens nr 3:2004 | 71

72 | kadens nr 3:2004

Compex

Mi-Sport 5008995:- (inklusive moms)4 stycken

100–120 mA i steg om 1 mA. 0–120 mA, i steg om 1–999”Energy”. Eftersom intensiteten inte är ett mått på denegentliga effekten av stimuleringen har Compex räknatom värdet på intensiteten till ”Energy” för att man skakunna jämföra sina stimuleringsdoser vid olika träning-spass. 1 ”Energy” motsvarar ungefär 0.12 mA.12 stycken

Bra fästbarhet av elektroderna. Rörlig infästning avsladdar och infästning på mitten av elektrodplattan gördet smidigt att fästa och koppla elektroderna. Alla slad-dar är svarta med färgmarkering i båda ändarna.

Totalt 39 program som anpassas efter den muskelgruppman vill behandla. 7 kategorier: sport (13), fitness (3),estetik (3), vaskularisering (4), massage (3), smärta(10), rehabilitering (3). Bilderna för elektrodplacering i manualen är inte likatydliga, men förklaringarna är bra. Bra detaljerad displaypå stimulatorn för varje program. Förslag till behand-lingsprogram för olika träningsmål eller skador ingår imanualen.Strömmen känns lite stickig, det tar ett tag att vänja sig.

Mi – Muscle intelligence, är en funktion som känner avvilken muskel du valt att behandla genom att ”scanna”av muskeln. Apparaten anpassar sedan programmetefter muskeln och du behöver inte själv ställa in mus-kelgrupp. Mi sensorn gör också att man med hjälp av enljudsignal kan kombinera viljemässiga kontraktionermed el-stimulering genom att man själv spänner mus-keln samtidigt som stimuleringen slår på. Mi-funktionenfinns på Compex dyrare modeller.

Fabrikat

Modell PrisKanaler

Intensitet (amplitud,mäts i ampere) ochreglering avintensiteten.

Elektroder sommedföljerElektroder, storlekoch fästbarhet.Sladdar.

Program; antal ochkategorier

Handhavande/användarhand-ledning

Hudkänsla (ström)

Övrigt

Cefar

MYO 4 4995:- (inklusive moms)4 stycken. 2+2 funktion gör att man kan använda tvåkanaler för en muskelgrupp och två kanaler för enannan, eller dela samma apparat mellan två personer.0–100 mA i steg om 0.5 mA.

12 stycken

Fästbarheten hos elektroderna är bra. En nackdel är attinfästningen av sladdarna är stel vilket gör att det är lättatt elektroderna viks i kanten. Bra med olikfärgade slad-dar, lätt att hålla reda på vilken sladd som fäster var.

Totalt 26 program som ställs in efter den muskelgruppman vill behandla. 6 kategorier: sport (12), fitness (4),massage (2), rehabilitering (3), estetik (2), smärtlin-dring (3). Fler program går att ladda ner från internet. Lättförståelig manual med bra bilder för elektrodplace-ring. Tydlig display på el-stimulatorn. Funktionen 5 sis-ta program/favoritprogram gör det lätt att komma direkttill de program man använder ofta.

Modulerad ström och pulsfrekvens är ett försök attefterlikna kroppens sätt att skicka elektriska signaleroch gör att stimuleringen blir behagligare.Man ställer in de olika programmen genom att väljamuskelgrupp som man vill arbeta med.

en fördel vid spurter och i backar så är dettveksamt om man med en muskelstimu-lator kan träna tillräckligt specifikt för attden extra styrkan ska komma till använd-ning på cykeln.

Däremot kan cirkulations- och massa-geprogrammen ha bra effekt för dig somtränar mycket och känner att det är svårtatt hinna återhämta sig mellan tränings-passen. Även programmen för syresätt-ning lokalt i musklerna används av vissauthållighetsidrottare och många tyckersig få bra effekt, även om detta inte är ve-tenskapligt visat än. Ytterligare ett an-vändningsområde är träningsvärk, därEMS kan lindra smärta och stelhet. Körman ett eller flera pass om dagen är EMSett hjälpmedel för att kunna hålla brakvalitet på passen genom att påskyndaåterhämtningen.

De fungerar också om man bara villunna sig lite behaglig massage för att fåpiggare muskler. Är du skadedrabbad kandu ha stor nytta av EMS för att komma till-baka till träning och tävling snabbare.

EMS Elektrisk muskelstimulering. Stimulering av musklerna genom huden föratt åstadkomma muskelkontraktion.

TENS Transkutan elektrisk nervstimulering. Stimulering av nerverna för att”överrösta” smärtsignalen till hjärnan. Används som smärtlindring.

Elektroder, självhäftande ”lappar” som leder ström. Klistras på huden som ettplåster ungefär, men kan användas upprepade gånger.

Frekvens, antal elektriska pulser per sekund, frekvensen avgör om stimulering-en ger muskelkontraktion eller smärtlindring.

Amplitud, mäts i milliampere (mA) och är stimuleringens intensitet, ju högreamplitud desto fler muskelfibrer engageras. Förhållandet mellan amplitud ochstyrka på stimuleringen är inte linjärt, det vill säga 100 mA ger inte nödvändigt-vis dubbelt så stark muskelkontraktion som 50 mA.

Fakta Elektriskmuskelstimulering

”När det gäller cirkulationsökning och åter-

hämtning, samt de masserande effekterna av

EMS är effekten påtaglig. Behandlingen ökar

blodgenomströmningen i musklerna vilket gör att

återhämtningen blir snabbare och det blir lättare

att göra sig av med slaggprodukter. ”

74 | kadens nr 3:2004

Kadens testar Vätternracers

Det går att se snabb ut på 10.000-kronorscyklar.

Ibland är det jobbigt att testa cyklar.Särskilt när vi testar cyklar som kos-tar en tredjedel av normalpriset för en tävlingscykel och en åttondel av

det värsta som finns på marknaden. Detär jobbigt att komma till insikt att skill-naden inte är så värst stor, att det egentli-gen räcker långt med 10.000 kronor.

Men istället för att bryta ihop så väljervi att förneka och förtränga och iställetgöra alla racerspekulanter med en be-gränsad budget glada – för 10.000 kronorräcker långt idag. Man får en välbyggdram, ofta med kolfibergaffel till, enmycket funktionell komponentgrupp,stadiga hjul och bra åkegenskaper för depengarna. Och man får det av såväl väl-renommerade byggare som Specialized,Bianchi och Trek, liksom av små ochspännande tillverkare som Felt och Surly.

Så det är de goda nyheterna. Det man slipper betala för, eller det

man får lägga till pengar för att få, är enlägre vikt och en högre finish. Ska mantävla är också andra egenskaper som ac-celeration och lättare hjul viktigt, liksombra bromsar.

Men det här testet handlar inte om täv-lingscyklar – vi har testat med långlopps-åkaren och motionären i åtanke. Cyklis-ter som är mer intresserade av funktionoch komfort, som tillbringar väldigtmycket tid i sadeln emellanåt, men somkanske inte är helt insnöade på cykling.Och som inte vill betala mer än 10.000kronor.

Bra grejerVi kan alltså konstatera att man får bracyklar för de pengarna. De flesta är bygg-da kring en aluminiumram med en kolfi-bergaffel och med Shimanos Tiagra eller

Soragrupp som bas. Några har Campag-nolos Miragegrupp. Skillnaderna mellandessa grupper är små, när det gäller funk-tion. Däremot skiljer de sig i utseende,som förstås är en smaksak, samt vissa er-gonomiska lösningar. Det gäller framförallt broms och växelreglagen. Den endalösningen som vi tyckte fungerar tvek-samt, ur ett ergonomiskt perspektiv, ärSora-reglagen som kan vara svåra att ma-növrera i vissa lägen. Men det är förståsolika beroende på vilka krav man ställerpå funktionen.

De flesta är utrustade med konventio-nellt ekrade hjul, en bra sak ur ett under-hålls- och hållbarhetsperspektiv. Det blirett tyngre paket i de flesta fall, men förändamålet skulle vi nästan säga att lös-ningen är att föredra. Det innebär ocksåatt samtliga cyklar är lätta att uppgradera– vill man göra cykeln mer racig så är ettpar lättare hjul den absolut enklaste ochbästa uppgraderingen man kan göra.Och det är inte fel att ha två par hjul attvariera mellan.

Några skillnaderAlla sju cyklar i det här testet är vä l d i g thomogena när det gäller utrustning ochs p e c i f i k ation, men det finns ett par cyklarsom sticker ut ur mängden. En är SurlyP a c e r, som är byggd på en stålram medstålgaffel – en ovanlighet i dagens alumi-nium- och kolfiberfixerade värld.

Felt 70 är inte bara testets lättaste cy-kel, det är också den enda cykeln medShimano 105-utrustning och trippelvev-parti. Mirage Pro Race är en Campagno-lospecad cykel, med Campas enklaste 3G-hjul till och med, och en hel del racer-känsla.

Annars kan vi konstatera att man får

ungefär samma utrustningspaket i pris-klassen 8.500–10.000 som dessa test-cyklar ligger mellan. Däremot skiljer sigcyklarna åt en del i åkegenskaper. Ingenär dålig, flera är förvånansvärt bra ochnågra är riktiga höjdare.

Ska man satsa på en motionsracer förlånglopp och träning så kan man väljavilken som helst av dessa cyklar och få enracer som fungerar väl. Tittar man mernoggrannt på specifikationer och åk-egenskaper lovar vi att det finns något föralla typer här – till och med de som vill hamöjlighet att tävla.

Så, även om det känns tungt för osssom investerat mer pengar i våra cyklar,måste vi erkänna att 10.000 kronor räck-er runt Vättern. Och långt mycket läng-re.

Så testar Kadens: se sidan 84

kadens nr 3:2004 | 75

R äcker 10.000 runt Vät t e rn?

Kadens har testat sju budgetracers för långlopp och motionscykling. Vi ville veta vad man får för max 10.000kronor på racermarknaden. Det visade sig vara en hel del.


76 | kadens nr 3:2004

Bianchi kan det här med att bygga racer-cyklar, det märks inte minst på derasenklaste cykel i racingsegmentet, ML3.Den är byggd med oreducerade 7000 alu-miniumrör, men har både utseende ochen del tekniska lösningar gemensamtmed de avsevärt dyrare tävlingscyklarna.

Den stora skillnaden, förutom vikten,är faktiskt priset. För när det gäller egen-skaperna är den inte långt efter sina stor-ebröder. Styrningen är neutral och gång-en stabil och förutsägbar. Komforten ärvarken särskilt bra eller dålig, ungefärsom en tävlingscykels. Den är alltså heltokej men med en viss stötighet i framgaf-fel och styre, förmodligen en kombina-tion av det överdimensionerade styretoch de stadiga fälgarna. Men det är ingetstort problem.

För såväl åkpositionen och stabilitetenär väl avvägda egenskaper som vi gillarmed ML3. Men som med flera cyklar i dethär testet gör sig den relativt höga viktenpåmind vid accelerationer i spurter ochkorta backar. Men är farten redan hög ärden tacksam att manövrera.

Tekniskt har vi inget att anmärka. Väx-lar fungerar bra, bromsarna är lite flexi-ga vid hårda inbromsningar men gör job-bet utan större problem. Det överdimen-sionerade styret ger en styv front som ikombination med ramens styvhet gör attcykeln känns responsiv.

En detalj är att den osvarvade fälgfogenger upphov till både missljud och vibra-

tioner vid inbromsningar, men det kanockså vara ett enstaka fel på just vår test-cykel. Matt lack gillar många, men det ärsvårt att hålla den fräsch – det blir lättfettfläckar och smuts syns lite extra bra.Finishen på vajerhöljestoppen är ocksålite småtrist. Men bortsett från detta vardet flera som kommenterade cykelns ut-seende i positiva ordalag. Och vi är böjdaatt hålla med.

Bianchi ML3 Alu BIANCHI ML3 ALU

Storlek: 55 cmRam: Aluminium 7000Framgaffel: Bianchi kolfiber SL, aluminium-styrrörFramväxel: Campagnolo MirageBakväxel: Campagnolo MirageVäxelreglage: Campagnolo MirageBromsar: BianchiVevlager: Campagnolo MirageVevparti: Campagnolo Veloce 53/39 172,5mmKassett: 12-25, niodeladFälgar: Ambrosio AluNav: FAC MichelinDäck: Vittoria Rubino 700x23 mmStyre: ITM Superover racing 330Styrstam: Bianchi aluminium fyrbults OSStyrlager: Cane Creek, integrerat 1 1/8”Pedaler: VP-R70Sadel: Selle Italia Bianchi SiriusSadelstolpe: Bianchi aluminium

Styrbredd: 40 cmVikt hel cykel: 9,8 kilo utan pedaler

Leverantör: Cycleurope 0340-862 00http://se.bianchi.comCirkapris: 8.995 kronor

Subjektiv bedömningStadig gång, väl avvägd geometri och brakomfort. En racig look på ett duktigt motions-racerpaket.

S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Kadens teknik-o-meter: snittbetyg 3,0

Kadens köp-o-meter 1. re na rånet2. väldigt dyr

3. man får vad man betalar fö r4. pris vä rd

5. ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

97,8 cm

11 cm

g e o m et r i

Amerikanska Felt är ett ganska nyttfabrikat på den svenska marknaden. De-ras modell 70 riktar sig direkt till lång-loppscyklisten som vill ha prestanda förrelativt lite pengar. De långa kedjestageni kombination med en nervös front gerlite blandade intryck. Den både lider avvissa tendenser till överstyrning ochkänns stabil i de flesta lägen. Lite schizo-frent.

Bakpartiet känns lite hårt efter ett partimmar, särskilt om man är en lättcyklist. Delvis gör den hårda sadeln sitttill, men hjulen är den största boven. De

är styva men inte särskilt förlåtande,snarare blir de lite stötiga i det långa lop-pet.

Sittställningen är väl avvägd. Cykelnger ett stabilt, om än lite klumpigt in-tryck, sittandes uppför – troligen bero-ende på de långa kedjestagen. Däremotär den styv nog och accelererar alldelestillräckligt snabbt för långlopp.

Bromsarna är enkla Shimanokopiormen gör jobbet med rimlig modulation,däremot är de lite flexiga.

Växelfunktionen är bra och Shimano105 reglagen är sköna att använda. Trip-pelvevparti är lite överkurs, men vill mancykla i Alperna eller Norge kan det kom-ma väl till pass. Övriga komponenterfunkar väl, förutom en sadel som är förhård för den fettsnåla baken.

Felt 70 är en prisvärd och snygg cykelsom fungerar för såväl motion och täv-ling.

Felt 70 F E LT 70

Storlek: 56 cmRam: 7005 aluminium dubbelreduceradFramgaffel: Kolfiber med alustyrrörFramväxel: Shimano 105 trippelBakväxel: Shimano 105Växelreglage: Shimano 105 trippelBromsar: Tektro dubbelcaliperVevlager: ShimanoVevparti: FSA Gossamer trippel 53/42/30Kassett: Shimano 12–23, niodeladPedaler: -Hjul: Formula XR-4 Xero LiteDäck: Continental Sport 622 x 23 mmStyrlager: Aheadset, TH IndustriesStyre: Felt 6061 aluminiumStyrstam: Felt ST, fyrbult Sadelstolpe: Felt 2014 aluminiumSadel: Selle Italia Onda gel

Vikt hel cykel: 9,4 kilo utan pedaler

Cirkapris: 10.000 kronorLeverantör: To::Kind 08-22 45 [email protected] www.feltracing.com

Subjektiv bedömningStadig gång men lite nervös i framändan. Sty-va hjul ger en direkt men också lite stötiggång. Annars en stabil cykel i de flesta lägen.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3







99 cm

10 cm55,5 cm c–cg e o m et r i

kadens nr 3:2004 | 77

78 | kadens nr 3:2004

Meridas kompaktracer Road 903 finns itvå utföranden, man kan välja mellandubbla eller trippla klingor fram och allt-så få 18 eller 27 växlar. Valmöjlighet är all-tid bra, särskilt när det inte kostar någotextra.

Road 903 är en väldigt kompakt kom-paktcykel, den har precis den design somtilltalar ickepuritaner; lågt topprör, fettunderrör och en racig front med integre-rat styrlager och aerogaffel. Ramgeome-trin i samband med den silvervita lackengör att många hajar till – Merida 903 serfräsch ut helt enkelt. Intrycket är bådesportigare och dyrare än vad innehålletegentligen är. För tittar man noggran-nare ser man att det är en ganska konven-tionell motionsracer – Shimano Tiagra-komponenter, klassiska ekerhjul med ensemiaerodynamisk fälgprofil och enfunktionell standardutrustning i övrigt.

Inga konstigheter alltså, vilket ävenkan sägas gälla för cykeln åkegenskaper.Den är ganska stum utan att vara särskiltstötig, mer lite livlös i meningen väldigtstabil. Den rullar på bra och spårar fint påojämn asfalt och inger förtroende i högfart och kurvor, fast den är också lite segoch accelerationsovillig. Inte för att det ärett problem om man ska åka motions-lopp, tvärtom är geometrin mycket lämp-lig för det. Men den överraskar inte direktnågonstans.

Grejerna som sitter på är bra, särskiltsadeln är ett plus i kanten med mycket

komfort i en modern förpackning. Hju-len är också stadiga och vettiga på en cy-kel för detta ändamål – lätta att serva ochhållbara. En sjysst motionsracer utannågra särskilda nackdelar helt enkelt.

Merida Road 903 ME RI DA ROAD 903

Storlek: Medium 54–56 cmRam: Compact aluminium 6066 trippelredu-ceradFramgaffel: Merida Road aluminium 1 1/8”Framväxel: Shimano TiagraBakväxel: Shimano TiagraVäxelreglage: Shimano TiagraBromsar: Shimano TiagraVevlager: Shimano UN 25Vevparti: Shimano Tiagra 53/39 175 mmKassett: Shimano HG-50, niodeladNav: Shimano TiagraFälgar: Alex RoadDäck: Maxxis Detonator 700 x 23 mmStyre: Ike Road BigStyrstam: Ike Road BigStyrlager: Tange ZS 22-50 integreratPedaler: -Sadel: Ike CompSadelstolpe: Ike Lite

Styrbredd: 42 cm c-cVikt hel cykel: 9,8 kilo utan pedaler

Leverantör: Grahns 0141-20 92 00www.merida.seCirkapris: 9.495 kronor (finns även medtrippelvevparti)

Subjektiv bedömningStabil motionsracer i sportig förpackning.Inga överraskningar – vettiga komponenteroch en sund geometri för långlopp.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3







100 cm

12 cm

g e o m et r i

Mirage har en styrstabil geometri, men iett lite racigare paket. Den går bra genomkurvor och känns lugn och förutsägbaräven i mycket höga farter, både på plat-ten och utför.

Däremot har den inte mycket komfort.Mirage är en stötig hård cykel, speciellt iframpartiet. Däremot känns den gene-rellt väldigt styv, väldigt mycket som entävlingscykel. Sittställningen är ävenden lite för racig för en ovan racercyklist,det tar kanske ett tag att vänja sig vidbåde sittställning och åkegenskaper.

Miragens största nackdel är att den ärtrög att accelerera i backar och spurter,vilket troligen hänger ihop med de stadi-ga men lite tunga hjulen. Däremot liderden inte av något nämnvärt flex, respon-sen är god. Den styvheten gör att den sva-rar bra och det är inget problem att höjafarten om den redan är hög, det vill sägaom hjulmassan redan är igång. Kon-struktionen av hjulen eliminerar flex isidled, men bidrar till den klart hårdakänslan.

Bromsarna känns även de bra, menbromshandtagen i plast ger inte sammagedigna intryck som metallhandtagen.Växlarna levererar däremot mer än vadman skulle kunna tro, de fungerar per-fekt i de flesta lägen. Sadeln är välgjordoch passar den som trivs på en klassiskFlite-form.

Mirage Pro Race är en cykel som nästanöverlevererar med tanke på priset. Visst,

finishen på detaljer kan självklart varabättre om man är petnoga, men på av-stånd ser den betydligt dyrare ut än vadden är. Hade loggans typsnitt och designhaft mer finess vore utseendet en höj-dare.

Det raciga stuket gör att den är lite obe-kvämare än många andra cyklar i det härtestet, ett faktum som kan ta ut sin rättpå en ovan åkare. Men satsar man på attcykla mycket och pressa sin tid så är dettaett bra val. Den fungerar också utmärktför den som kanske vill testa på att tävla –Mirage har vad som krävs.

Mirage Pro Race MI RAGE PRO RAC E

Storlek: 57 cmRam: Mirage Pro Race aluminium Framgaffel: Mirage CarbonFramväxel: Campagnolo MirageBakväxel: Campagnolo MirageVäxelreglage: Campagnolo MirageBromsar: Campagnolo MirageVevlager: Campagnolo MirageVevparti: Campagnolo Mirage 53/39 175 mmKassett: Campagnolo Mirage niodelad 12-23Hjul: Campagnolo Vento 3GDäck: Gommitalia Logo Sport 700 x 23 mmStyre: ITM Racing Super 330Styrstam: ITM Road RacingStyrlager: FirstPedaler: Look 206Sadel: Selle Italia C2Sadelstolpe: ITM Road RacingÖvrigt: två flaskställ Elite


Leverantör: Racerdepån 0515-71 14 30www.racerdepan.seCirkapris: 10.000 kronor

Subjektiv bedömningMirage är en riktig racerhoj. Ett bra val om fartär målet och komfort sekundärt. Dessutomfår man en cykel som ser mycket dyrare ut änvad den är. Om det nu är viktigt.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3


K adens teknik- o - meter: snittbet yg 3,25





100,3 cm


kadens nr 3:2004 | 79

80 | kadens nr 3:2004

Den här cykeln från amerikanska Specia-lized känns väldigt trygg och lite ospän-nande, vilket är ett bra betyg med tankepå ändamålet – långlopp. Komforten ärav hög klass, den är mycket mjuk i gång-en, en kombination av geometri, tjockstyrlinda, bra framgaffel och hjul.

Sittställningen är balanserad och bi-drar till cykelns säkra uppträdande till-sammans med det breda styret och Shi-manoväxelreglagens djupa och grepp-vänliga skålning. Man sitter säkert i sa-deln helt enkelt.

Men tryggheten har ett pris. Uppförkänns cykeln lite seg och längre backarglänser den inte i, även om den inte liderav någon uppenbar flexighet. På plattenkommer Allez ändå bäst till sin rätt. Inteheller accelerationer är något den görgärna, den trivs bäst i hög jämn fart.Rent tekniskt så tillåter inte växelregla-gen spurt i bocken eftersom man inte nårfram med tummarna om man skall läggain en tyngre växel.

Hjulen är funktionella och komfort-abla, de levererar utan att utmärka sig.Däcken fungerar alldeles utmärkt, bådenär det gäller komfort och grepp.

Bromsarna är enkla och känns inte rik-tigt okej vid kraftiga inbromsningar,men annars fungerar de skapligt.

Växlarna fungerar som de ska, även omde klonkar lite mer än på finare grupper.Växelreglagen har en layout som är ettmellanting mellan Campa och Shimanos

system, med en liten plastknapp på insi-dan av reglaget för tyngre växlar. Att väx-la till tyngre med händerna i bocken krä-ver en onormal och obekväm sträckningeller tummar som är tio centimeterlånga.

Sadeln känns obekväm då man sitterhårt på de två sittbenen. Nu är sadeln ut-formad för just det (för att undvika po-tensproblem), men det funkar inte föralla. Styrlindan har extra vadderingunder och det känns skönt, men innebärockså att styret blir lite grovt för mindrehänder.

Specialized Allez är en mycket snygg hojmed bra finish. Utseendet lockar till kö p,ett utseende som känns dyrare än va dprislappen indikerar. Det är en perfektVätternrundahoj för den som söker ko m-fort och därmed kanske en snabbare tid.

Specialized Allez S P ECIALIZED ALLEZ

Storlek: XL/58 cm (slopad)Ram: A1 Aluminium dubbelreduceradFramgaffel: Kolfiber CroMo styrrör 1 1/8”Framväxel: Shimano SoraBakväxel: Shimano TiagraVäxelreglage: Shimano SoraBromsar: aluminiumVevlager: Shimano BB UN25Vevparti: Specialized Comp 53/39 175 mmKassett: Sora 12-25 åttadeladFälgar: Alex DA22Nav: Specialized Däck: Specialized Mondo Sport 700 x 23 mmStyre: Specialized CompStyrstam: Specialized 3DStyrlager: Intellaset integreratPedaler: plattform med clipsSadel: Specialized Body GeometrySadelstolpe: Specialized 3D


Leverantör: Grahns 0141-20 92 00www.grahns.se www.specialized.comCirkapris: 8.495 kronor

Subjektiv bedömningAllez känns trygg och stabil, något man vill hai den här prisklassen och för ändamålet lång-lopp. Sittställningen är något mindre racigmen är å andra sidan en perfekt Vättern runt-sittställning.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 2

Hjul och däck: 3


Del för del: snittbetyg 3,0

100,5 cm

12,5 cm

g e o m et r i





Amerikanska Surly har byggt sin Pacermed tanke på just långa dagar i sadeln.Och det har man gjort mycket väl. Det varlänge sedan vi hade en sådan komfort-upplevelse i en stabil geometri som ocksåkänns både styv och rapp. Grädden påmoset är förstås Surlys generösa kedje-stag och framgaffel i kombination medpålödda skärmfästen. Det gör Pacer tillen oerhört allsidig racer – släng på upp till32 millimeter breda crossdäck och körgrusvägar utan problem, eller monteraskärmar så har du en allvädersracer.

Finns det inga nackdelar då? Jo. Delsinnebär det extra avståndet mellan gaffeloch hjul att bromsarna nästan inte räckerner och bromsgummit hamnar högt upppå fälgkanten. Det gäller att se till att intebromsgummit börjar gå mot däcket närklossarna blivit slitna. Dels så blir cykelnlite tyngre. Surly Pacer är nämligen byg g di stål – en bidragande orsak till den skö n aåkkänslan. Ram och gaffel i storlek 56 vä-ger ungefär tre kilo ihop och cykeln vä g e rett par hekto mer än de näst tyn g s t acyklarna i testet. Men det kan man levamed, för det här är en häftig cykel.

Styrningen är förutsägbar utan att varaunderstyrd. Varken front eller bakdel ärstötig, ram och gaffel sväljer faktiskt såmycket vibrationer att det tar ett par tim-mar innan vi slutar kolla om vi har punk-terat. Detta trots högprofilfälgar och hårtpumpade däck – den är otroligt mjuk igången.

Sittställningen är väl balanserad, vilketockså det har betydelse för den fö l j s a m m aåkkänslan – Surlyn blir fort en del av vå r ti nvanda rörelseschema. Trots de långakedjestagen är den både styv och rapp,tack vare att kedjestagen är extra uppbif-fade för att kompensera för de stora rörböj-ar som det extra däcksutrymmet kräve r.

Om Tiagragruppen är det inte mycketatt orda. Bromsarna är enkla och ganskaflexiga, men fungerar väl för motions-bruk. Däremot blev vi inte imponerade avRitchey Comp-sadelstolpen – en fästbultper sadelräls är en krånglig lösning på ettproblem som inte existerar. De vita däck-en är ju också grymt snygga och vi förstårvarför de är monterade på den här studi-en i stil. Men snygga är de också bara i typtvå minuter. Ett extra plus för piggenunder överröret för transport av fullängd-spump.

Surly Pacer är verkligen en fantastisktcool, allsidig och komfortabel cykel. Stål-ramen, designen och geometrin gör attden skiljer sig från mängden på ett myck-et positivt sätt. Vi gillar den stenhårt.Trots att det är testets tyngsta cykel.

Surly Pacer SURLY PACER

Storlek: 56 cmRam: Pacer 4130 CrMoFramgaffel: Pacer CrMo, 1 1/8” aheadsetFramväxel: Shimano TiagraBakväxel: Shimano TiagraVäxelreglage: Shimano TiagraBromsar: Shimano TiagraVevlager: Shimano TiagraVevparti: Shimano Tiagra 53/39 175 mmKassett: Shimano HG-50 12–25 niodeladPedaler: PD-R540Hjul: A-Class ALX220Däck: Rubino Pro Intrepid 700 x 23 mmStyrlager: Aheadset STSStyre: Salsa Pro RoadStyrstam: Ritchey CompSadelstolpe: Ritchey CompSadel: Ritchey CompÖvrigt: två flaskställ, två flaskor, skärmfäs-ten, pumppigg

Vikt hel cykel: 10,0 kilo utan pedaler

Cirkapris: 9.600 kronorLeverantör: Cyclecomponents.com 0533-162 89 www.surlybikes.com www.cyclecom-ponents.com

Subjektiv bedömningStadig gång, underbar geometri och komfort.En perfekt långloppsracer som inte skulleskämma ut sig i en tävling heller. En cykelmed det lilla extra.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3







99,9 cm


kadens nr 3:2004 | 81

82 | kadens nr 3:2004

Trek 1200 är en cykel som överraskar medoväntat mycket komfort för pengarna, såmycket att våra testpiloter efterlyste merkullerstenar. Och komfort är en bra sakom man ska åka långt. Bra är också enstabil och neutral styrning och även härär Trek 1200 en positiv upplevelse – denåker dit man vill utan konstigheter.

Den här cykeln är alltså mycket kom-fortabel. Kolfibergaffeln och hjulensuger upp vibrationerna från vägbananmycket bra. Som Vätterncykel är den per-fekt, en cykel man kan åka länge på utanatt armarna domnar och rumpan börjarvärka.

Responsen vid igångdrag var däremotlite sämre än vad vi väntat oss, en egen-skap som gäller för de flesta av cyklarna idet här testet. Den lider av en seghet ochär definitivt skönare att sitta och trampajämnt på än att stå och accelerera med.Det är lite seg Volvo-känsla över den. Bromsarna är lite slappa och sladdrigaoch skulle kunna uppgraderas för densom har det behovet. De är tyvärr detman kan förvänta sig för dessa pengar.

Övriga komponenter fungerar bra ochorsakar inga problem. Sadeln är möjligenlite kort om man åker väldigt långt ochvill kunna flytta lite fram och tillbaka pårumpan. Det är alltså en rejäl ram attbygga vidare på för den som önskar, detär den verkligen värd. Den är perfekt omman gillar lugna stadiga åkturer i fleratimmar på oljegrusbelagda vägar. Vi le-

tade ojämnheter under testturerna medTreken, men den svalde allt hur bra somhelst. Kort sagt, en bra och mycket pris-värd cykel!

Trek 1200 TREK 1200

Storlek: 56 cmRam: Alpha aluminium Framgaffel: Kolfiber med aluminiumstyrrörFramväxel: Shimano TiagraBakväxel: Shimano TiagraVäxelreglage: Shimano TiagraBromsar: AluminiumVevlager: Shimano TiagraVevparti: Bontrager 53/39 172,5 mmKassett: SRAM 950 12-26Nav: Shimano TiagraFälgar: Alex AT450Däck: Bontrager Select 700 x 23 mmStyre: BontragerStyrstam: Road AheadStyrlager: Aheadset kapslatPedaler: Wellgo RC173Sadel: Bontrager CRZSadelstolpe: Bontrager SportÖvrigt: skärm- och pakethållarfäste

Styrbredd: 42 cmVikt hel cykel: kilo utan pedaler

Leverantör: Duells 031-727 63 00www.trekbikes.comCirkapris: 9.995 kronor

Subjektiv bedömningTrek 1200 är en riktig komforthoj och ett braval om komfort är viktigast och möjlighetenatt i framtiden uppgradera utrustningenkänns relevant.


Teknisk bedömning


Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3







102,3 cm

10 cm56 cm c–cg e o m et r i

Inklusive pakethållarfästen.

84 | kadens nr 3:2004

Test: Gary Fisher Cake 3 text: kalle bern foto: a nd reas st röm test: kalle bern och a nd reas st rö m

Tå rt kalas på berget

Så testar KadensDels gör vi en objektiv bedömning av cykelnstekniska kvaliteter – hantverk, hållbarhet, funk-tion, finish, material med mera. Den tekniskabedömningen är indelad i fyra kategorier: Ramoch gaffel/dämpare, komponentgrupp (växel-och bromssystem), hjul och däck samt övrigakomponenter. Dessa kategorier betygsätts frånett till fem enligt nedan. Snittbetyget som angesgäller enbart den tekniska bedömningen.

1. Dålig! Håller inte måttet när det gäller funktionoch kvalitet.

2. Okej! Ganska enkel men funktionell för ända-målet.

3. Bra! Duglig och kompetent för seriöst men inteextremt användande.

4. Jättebra! Högklassig för duktiga cyklister ochanvändningsområdet.

5. Super! Bättre än så här blir det inte.

Dels gör vi en subjektiv bedömning av cykelnsegenskaper. Här beskriver vi hur vi upplevercykeln. Vi tar upp olika egenskaper beroende påvad som är mest intressant att belysa – det kanvara komfort, styrning, stabilitet, vridstyvhet ochfunktion utifrån användningsområde och pris. Denhär delen av testet betygsätts inte.

Köp-o-metern är en sammanvägning av dessabåda deltester i relation till pris- och användnings-område.

Alla cyklar vägs av oss med en och samma våg.

Cake är Gary Fishers senasteprojekt, som tar vid efter Sugar-cyklarna. En cykel för den som vill köra mycket terräng, utan attlåsa sig vid xc-racing eller extremfreeride. Vi har testat den. Vad vi tyckte? Tårta är gott.

”Titta inte på stubben, kalle!”

Ga ry fisher var inte bara en m o u n t a i n b i k e p i o n j ä r, u t a näven en av de första att serie-tillverka heldämpade cyklar.

RS1, hans första fullbumpare, var utrus-tad med flytande skivbroms bak och ettganska avancerat länkage. Men RS1 varett problembarn med glapp lite överalltoch en dålig bakbroms. Sedan dess haralla Fishers heldämpade hojar strävatmot enkla lösningar utan för mycket de-lar.

Fisher har aldrig gjort någon downhill-hoj utan har hela tiden jobbat mot lättaoch effektiva konstruktioner. Gary FisherCake är inget undantag. Den är lätt somen lite tyngre xc-hardtail, fast med femtum slaglängd där bak.

Egentligen är Cake inte en vidareut-veckling av Sugar + -cyklarna, som hadefyra tums slaglängd, utan en helt nyplattform byggd kring SPV-bakdäm-parna. Den baseras på en enkelledad bak-sving, vars kullagrade led är placerad pre-cis ovanför vevlagret för att ytterligare re-ducera gung när man trampar.

Basen är SPVDen här cykeln är som sagt skapad förbakdämpare med Manitous SPV-teknolo-gi (Stable Platform Valve). Med olika luft-kamrar och lite olja kan man ställa in hurkänslig bakdämparen ska vara. Tankenmed SPV är att de ska gå att justera så atttrampandet inte komprimerar bakdäm-paren, men utan att kompromissa denheldämpade cykelns positiva egenska-per.

Men det går inte att både äta kakan ochha den kvar. Om det ska sluta gunga såblir bakdämparen okänslig för småsmäl-lar och cykeln känns därför ibland litestötig. Men så fort terrängen blir lite merkrävande så försvinner det stötiga. Det ärså SPV fungerar.

En annan intressant detalj är fö r s t ä r k-

n i n g s b ryggan under bakdämpen, sve t s a dmellan underrör och sadelrör. En detaljsom möjliggjorde en lättare baksving utanatt kompromissa styvheten enligt Fisher.Mer bekant är däremot Genesis-geome-trin, som innebär kortare kedjestag fö rb ättre grepp och klät t e r e g e n s k a p e r, ettlängre överrör och en kortare styrstam fö rb ättre kontroll och en neutral styr n i n g .

Bra specifikationFram sitter en Rock Shox Duke XC - g a f f e lmed fyra tums slaglängd. Den är styv, lät toch följsam. Och väldigt snyggt röd. Du-ken har justering av dämpningen, alltsål u f t t ryck och retur, men saknar låsfunk-tion. Det är inte en livsnödvändig funk-tion, särskilt inte på en cykel som såuppenbart handlar om långa, lugna expe-ditioner i skogen och inte grusvä g s r a c i n g .

Lätta hjul, en ganska lätt gaffel, tunnadäck och en ganska lätt ram gör Fishernsnabb och rörlig. Men också mjuk i ovän-tade riktningar.

Det är främst det radiellt ekrade fram-

hjulet i kombination med de lite tunnadäcken som skrämmer oss vid krävandekörning. Alltså när terrängen blir riktigtsvår, dropsen lite högre och lutningen åtdet obehagliga hållet. Men å andra sidanär det nog också de lätta hjulen, de tunnadäcken och ramen som gör att jag orkarhem efter fem timmar i skogen.

När framhjulet inte väljer en egen vägså känns hojen trygg även i riktigt tek-nisk terräng. Cake överraskar mest upp-för. Långa tekniska klättringar där enhardtailcyklist tappar grepp, fart och mo-tivation – det är då Cakecyklisten baraskrattar och väntar in polarna högst upp.

Samma sak utför, det är bara att rullapå. Geometrin är neutral åt det lugnahållet och cykeln kräver därför lite extrajobb i snäva kurvor.

På den här cykeln vill vi cykla länge därdet finns mycket rötter, sten och blåbär.Om man mest cyklar teknisk singletrack,kanske vill dra till Åre i juli och köra ettlånglopp i september – då är Cake ettlämpligt val.

kadens nr 3:2004 | 85

Tårtan är snygg också.

Teknisk bedömning

Ram, bak- och framdämpareCake är en ram byggd för att fungera bra medManitous SPV-bakdämpare, en konstruktionsom är lyckad enligt oss. Huvudtriangeln ärsvetsad, men baksvingen är limmad med kol-fiber i sadelstagen. Kolfiber används ofta isadelstag på landsvägscyklar, då för att taupp småvibrationer, men i det här fallet för-stördes även lite av bromskänslan.

Duke XC fungerar klockrent men går inteatt låsa.

Betyg: 4

KomponentgruppFisher bjuder på en mix av Shimanos växel-system, Sram-kassett och Avids bromsar. Alltfungerade bra hela tiden, men bromskänslanförstördes av de flexiga sadelstagen. Överlagfunktionella men inte särskilt upphetsandeprylar.

Betyg: 3

Hjul och däckBakhjulet är traditionellt byggt och kännsstarkt och stadigt. Fram sitter ett väldigt flex-igt radiellt bygge som känns som om det skavika sig. Det kanske funkar bra på en cykel iminsta storleken, men inte på en Large.

Däcken från IRC är i klenaste laget, en smal2,1”, men med bra grepp.

Betyg: 2

Övriga komponenterBontrager står för sadelstolpe, styrstam, ochett trevligt styre. Inga konstigheter, bra funk-tion och utseendet är okej.

Betyg: 3

Del för del: snittbetyg 3.0

Subjektiv bedömning

Gary Fisher har gjort en lätt, långslagigskogshoj. Dessutom har han lyckats få denatt sluta gunga med en helt nykonstrueradbaksving, som glider på ett par 25 millimeterskapslade kullager, med Manitous SPV-bak-dämpare. Trek (som äger Fisher) har limmatramar i över tio år, så baksvingen lär nog hål-la den också. Bakdämparen i sig är en så passny konstruktion att det återstår att se hurden håller i längden.

Det finns tre versioner av Cake, alla harSPV-teknologin. Den cykel vi testade är GaryFishers billigaste. All Mountain kallar mankonceptet, och ja, det går att köra nästan alltmed den här cykeln. Den är kanske inte bästpå något men bra på det mesta.

86 | kadens nr 3:2004

Kadens testar Gary Fisher Cake 3





Bryggan under dämparen tillåter en lättare baksving. Duke i rött är rätt.

ga ry fis her cake 3

Fakta

Storlek: Large (19”)Ram: ZR 9000 dubbelreducerad aluminium, kolfiberstag i bak-svingenBakdämpare: Manitou Swinger 3-Way, 127 mm fjädringsvägFramgaffel: Rock Shox Duke XC air, fjädringsväg 100 mm Framväxel: Shimano Deore LXBakväxel: Shimano Deore LXVäxelreglage: Shimano DeoreBromsar: Avid Single Digit 3Vevlager: Bontrager ISISVevparti: Bontrager Select 44/32/22 175 mmKassett: SRAM 970 11–34Pedaler: Shimano PD-M520Hjul: Bontrager Superstock ATBDäck: IRC Serac XC 26x2,1”Styrlager: Aheadset, kapslatStyre: Bontrager Crowbar SportStyrstam: Bontrager SportHandtag: Bontrager ErgoSadelstolpe: Bontrager SportSadel: Titec Ithys

Vikt hel cykel: 12,8 kilo utan pedalerCirkapris: 21.495 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00www.duells.se www.fisherbikes.com

g e o m et r i

111,2 cm

10.5 cm

88 | kadens nr 3:2004

kadens nr 3:2004 | 89

Th omas va n d e r h a m är förmodli-gen inte den mest trickintensivecyklisten, men åkstil har han mängder av. En stil som får moun-

tainbikefotografer som Sterling Lorenceatt kalla honom Wade Simmons arvta-gare. Thomas Vanderham sägs ocksåvara lite av ett modeorakel som andraåkare gärna lyssnar till när det gällertrender inom kläder och skyddsutrust-ning. Kadens hann ikapp Thomas Van-derham under vårvintern för att ta redapå lite mer om denne kanadensare somsnabbt etablerat sig som ett världsnamnpå freerideåkningens alltmer vertikalascen.

Kadens: Hej Thomas, vad pysslar du med så härårs?Thomas Vanderham: Det är vinter så jaghar mycket tid att cykla. Jag jobbar medförberedelser inför säsongen, planerarresor och så. Jag försöker också spenderaen del tid på skidor.

Hur länge har du cyklat och hur började allt?Jag har kört i åtta år. Det började i Ed-monton där jag tävlade i små dualslalom-tävlingar på den lokala skidorten på hel-gerna. Jag flyttade till Vancouver när jagvar 14 och det var då jag kom i kontaktmed alla de stora namnen inom moun-tainbikebranschen, både åkare och fil-mare. Jag fick bra vänner som alla varduktiga åkare, vilket hjälpte mig att ut-vecklas fort.

Vad får dig motiverad att vilja utvecklas som fri-åkare?Jag håller motivationen uppe genom attjag ständigt utmanar mig själv. Dethandlar inte enbart om att få slå någon itävlingssammanhang. Drivkraften kom-mer inifrån och det är inspirerande medall variation som friåkningen erbjuder.

Du har precis lämnat Sombrio (ett åkarägt kläd-företag som startades av kompisarna Dave Wat-

freerideprofil Thomas Vanderham beskrivs av många som en av världens mest kompletta friåkare. Han kombinerar en downhillåkares styrka ochsmidighet med friåkarens mod och förmåga att finna kreativa sätt att uttrycka sig i sin åkning.

Th o m a sVa nd e r h a mtext: a nd reas st rö mfoto: m at tias fre d r i ks s o nwww.mattiasfredriksson.com

Thomas Vanderham högt över Narvik, Norge.

90 | kadens nr 3:2004

son och Andrew Shandro och som sponsrat Tho-mas under hela hans karriär, sedan 14 års ålder).Hur kändes det att lämna Sombrio och skriva påför Fox?Självklart var det svårt att lämna Sombrioefter att ha kört för dem så länge. Men jagoch Dave och Andrew är fortfarande kom-pisar, och det känns bra. Nu är jag väldigtglad över att få köra för Fox de kommandeåren. Jag tror jag kan tillföra dem mycketoch jag kommer medverka i utvecklingenav Fox mountainbikekollektion.

Var hämtar du inspiration till din åkning?Jag låter andra sporter ha stort inflytandepå min åkning. Jag kollar på vad som ärpå gång inom skidåkning, snowboard,surfing och speciellt motocross – allasporter med bra flow och stil. Genom atttitta på dessa sporter får jag nya idéer. Deöppnar upp ögonen för vad som kan varamöjligt att göra på en cykel.

Hur ser din favoritterräng ut?

Jag gillar hård, snabb och lekfull terrängsom låter åkarens fantasi förvandla dentill en stor lekplats. Där jag bor däremot,är det vått nästan hela året och terrängenär mycket brant och teknisk, mestadelsganska långsam. Mest av allt gillar jagstora berg där jag får uppleva känslan avfart och höga airs. Jag tycker också väl-digt mycket om att tävla i downhill. Jagdirtar och streetar ganska lite. Det jagtycker sämst om är plattlandningar, detförstör både din kropp och din cykel.

Vilka föredrar du att köra med?Jag cyklar mest med mina kompisar, folksom bor i samma område som jag själv –Andrew Shandro, Dave Watson, ochmina teamkompisar på Rocky Mountain:Wade Simmons, Richie Schley samt ettgäng andra lokala åkare.

Berätta lite om vad du kör på för grejjer.Jag kör på en Rocky Mountain RMX, dennya för nästa år – den känns riktigt bra!

Eftersom jag kommer från en racingbak-grund så gillar jag en låg front och mjukfjädring med mycket returdämpning. Jagjobbar ganska mycket med inställningenav dämparna och gör justeringar utifrånhur terrängen ser ut. Utvecklingsmässigtskulle jag vilja säga att downhill- ochfreeridecyklar har kommit väldigt långtoch jag tror därför att utvecklingskurvankommer plana ut något framöver.

Filmer har kommit att bli en viktig del av free-ridescenen. Vad är dina tankar kring mountain-bikefilmer?Att filma är utan tvekan en av de absolutviktigaste aspekterna av mitt jobb somprofessionell friåkare. Mountainbike-filmerna blir bättre och bättre och meroch mer populära, så det är ett bra sätt attvisa omvärlden vilken nivå åkningen harnått och vad vi som åkare är kapabla attgöra med våra cyklar. Det är väldigt svårtatt få ihop material till ett bra videoseg-ment på en säsong. Det innebär mer jobb

Kastvindar på hög nivå.

92 | kadens nr 3:2004

än de flesta förstår och tar lång tid, dess-utom måste man hela tiden räkna medrisken att skada sig. När vi är ute och fil-mar gräver och bygger jag dessutom väl-digt mycket – landningar, drops, gapsoch den typen av saker. Under filmin-spelningar plåtar vi också mycket still-bild. Väldigt mycket jobb ligger bakomen bra bild – en bra plats, bra ljus och rätttiming. Det är mycket som ska klaffa ochdet är mycket jobb.

Att filma innebär en hel del resande. Vad tyckerdu om det?Att filma och vara på resande fot är någotsom jag verkligen uppskattar. Vi besökeren hel del coola ställen, vi har bland an-nat varit i Australien ett par gånger de se-naste åren. Europa åker vi till en eller tvågånger årligen. Förra året gjorde vi en turtill Narvik i Norge och Åre vilket vargrymt.

Du slutade sexa på Red Bull Rampage i höstas.Berätta lite om evenemanget.Red Bull bjuder på ett väldigt bra evene-mang varje år. Jag har varit jämn varje årjag har ställt upp i Rampage med place-ringar i topp-tio varje gång, men jag ärändå inte nöjd. I höstas var jag verkligenladdad och siktade på en första eller enandra plats. I ett av mina runs skulle jagköra en teknisk linje som krävde 100 pro-cent commitment, men jag gjorde ett miss-tag och tappade min cykel utför linjenssista kant. Jag var verkligen besviken attdet slutade som det gjorde.

Är livet som freeridestjärna verkligen så rock’n’roll som många tror?(Skratt) Nej, det tycker jag inte, det berorväl på vad man jämför med. Friåkning ärfortfarande en väldigt ung sport som

fortfarande är under utveckling. Det bäs-ta med att få betalt för att friåka är natur-ligtvis att man får göra det man älskarvarje dag.

Vilka är dina mål denna säsong?Jag ska fortsätta resa, filma, fota och täv-la så mycket jag kan. Jag vill också körafler downhilltävlingar än jag gjorde förraåret.

Okej Thomas, tack för den här lilla intervjun.Några sista ord?Jag vill tacka mina sponsorer och min fa-milj och mina vänner. Och till alla ungaåkare vill jag säga: Kör så mycket ni kan.Använd terrängen ni ser runt omkring eroch utveckla god grundläggande teknikoch känsla innan ni testar de stora grej-jerna ni ser i filmer. Försök också tävla idownhill om ni har möjlighet, det är braför tekniken. See you on the trails!

Bor: North VancouverFödd: April 1984Mountainbike sedan: 1995Freeriding sedan: 1998Hobbies: Skidor, hockey, basketSponsorer: Rocky Mountain, Fox, Oakley, Giro,Da Kine, Shimano, Whistler Mountain, Cove BikeShop

Meriter:1a totalt Whistler Joyride5a Red Bull Ride 20026a Red Bull Rampage 20036a Red Bull Rampage 20017a Red Bull Rampage 20028a Red Bull Ride 2003

Videosekvenser i bland annat:Ride to the Hills, Shift 2, Kranked 4-5, Torque 3,NSX 4, New World Disorder 3-4.

thomas va nderham

”Mountainbike-

filmerna blir

bättre och

bättre och mer

och mer popu-

lära, så det är

ett bra sätt att

visa omvärlden

vilken nivå

åkningen har

nått och vad vi

som åkare är

kapabla att

göra med våra

cyklar.”

94 | kadens nr 3:2004

Dokumentär: The Gracia Gong Show

en av down h i l l - och fre e ri d ev ä rldens fä rg st a rka ste pe rson l i gh ete r, Cedric Gracia, port rä tte-ras i en doku m e ntär som släpptes i slutet av april. Det är Fre e ride Ente rt a i n m e nt, som bland an-n at ligger bakom New World Disord e r - fil m e rna, som tillsammans med prod u kt i on s bo l a g et Xtre-me Sports Ta l e nt grävt fram gamla fil m se kve n ser av Gracia där det bjuds på dirt, dual, downhilloch fre e ri d eåkning av världsklass och en hel del andra hyss.

Ute nu!

KuLTursiDorna

”Boda” var kungen

bosse ”boda” dert e l l är en av svenskmountainbikes ledstjärnor. I ett historisktperspektiv i varjefall. Numera lotsar han framsonen och talangen Dennis, men på den ti-den han var med i typ fyra landslag och varchefredaktör för mountainbiketidningen Fun-sport var han killen med stort K.

Den här bilden är tagen av Peter Modighoch är ett riktigt tidsdokument. Notera ”Bo-das” ansiktsuttryck. Han är inte glad. Bossevar nämligen en riktig vinnartyp och gjordeallt för en seger. Än idag berättas skrönor omnär han drog fejkspår ut i ett kärr för att sin-ka (sänka?) konkurrenterna eller när hanstannade precis på krönet av den brantabacken så hela den jagande klungan fick klivaav sina cyklar för att komma upp. Sant ellerinte, Boda var både listig och smart.

Kolla också in cykeln. En Scott i stål, peda-ler med tåclips, stel framgaffel och ett upp-och nervänt bockstyre med växelreglaget i ra-cingläge. Dessutom har han vadderade cykel-byxor, vaddering på höften alltså.

Det var väldigt coolt med skydd redan då.Och skillnaden mellan downhill, uphill ochcross country var obefintlig. Då, precis innanmountainbikesporten formligen exploderade,var ”Boda” kung.

Alternativfanzine

vi vill gä r na slå ett slag för floran av alter-nativa cykelformer. Trampkraft är HPV Sveri-ges oregelbundet utkommande fanzine förde som diggar HPV, Human powered vehicles.Liggcyklar alltså. HPV är nästa stora grej, omvi får tro ordföranden Mats Nilsson, och re-dan en snabbväxande rörelse i Europa.

I Trampkraft kan den intresserade läsa täv-lingsrapporter (de har både EM och VM förliggcyklar), initierade artiklar om utväxlingaroch gör-det-självreportage på temat ”Byggen egen aerovinge” samt förstås tester, rese-reportage och mycket mer. Alltså allt en(ligg)cykeltidning ska innehålla. Är du intres-serad av verklig undergroundcykling – kolla inhemsidan www.liggister.org

Filmtajm!

The Collective

t he collecti v e är namnet på Kranked-filmarna Darcy Wittenburgs och Jamie Hous-sains senaste 16-millimeters filmprojekt.Åkarna kommer få ett stort inflytande överproduktionen som är ett försök att kommabort från nutida mountainbikefilmers stan-dardupplägg med åkarsegment.

Istället vill man förena högkvalitativt foto-grafi med stor åkning och åkarnas egna kom-mentarer. På så sätt vill man ta publiken när-mare de personligheter som leder utveckling-en inom den moderna friåkningen. Bland demedverkande finner vi kända namn somWade Simmons, Andrew Shandro, Tyler Klas-sen, Darren Berrecloth och Thomas Vander-ham. För mer info: www.thecollectivefilm.comReleasedatum: Juni 2004

foto: peter mod igh

Cykel lika farligt som boule

ny statistik öv e r dödsfall inom svensk idrott åren 1998 och2003 visar att cykel är den tredje farligaste sporten (Svensk idrott4/2004).

Farligast är längdskidåkning – höga farter, sträng kyla och spet-siga stavar är inte att leka med. Tvåa är fotbollen – inget konstigtheller med tanke på arenafyrverkerier och hårda tåfjuttar.

Cykel kommer trea tillsammans med extremsporter som löpning,rinkbandy – och boule.

Och i det perspektivet känns farter på 80 kilometer i timmen medendast lycra och lite frigolit som skydd mot tretonslastbilar ellerträdstammar rätt okej. Frågan är vad som händer på bouleplanerna.Varför ser vi inte löpsedlar om beskedliga pensionärer som plöts-ligt löper amok i spelets hetta med bouleklot som livsfarliga tillhyg-gen? Eller hör om folk som kväver sina motståndare medelst lillen?

Boule verkar otäckt. Vi håller oss nog till cyklarna även efter pen-sionsåldern.

Inget nytt under solen

vi har sagt det förr och vi säger det igen: vi har sett det förr och viser det igen – gamla idéer i nya förpackningar. Här ett urklipp från Ka-dens förlaga Hjulsport, N:r 5 från 1898. Det handlar om en ny navkon-struktion på en Overmans ”Victor”. Vi citerar:

”Vi se hurusom ekrarne, hvilka äro af det s. k. raka slaget, äro medsina hufvuden fästa i en slags protuberanser eller utväxter på nafvet;ekrarnes andra ände är gängad och ekrarne sträckas medelst en gäng-ad mutter vid ringen.”

Hm, har Pulstar och Mavic läst Hjulsport tro? Notera också attekrarna är lödda i sina kors. Tufft redan på den tiden. I samma num-mer kan man också läsa om den amerikanska velocipedindustrins kris,samt nyheten att svarvade velocipedekrar troligen kommer ersättadragna sådana, eftersom svarvade ekrar är mer hållbara.

Det kanske inte har hänt så mycket mer på 106 år?

Av en händelse råkade jag härför-leden träffa en sån där män-niska som har hela bilden klar för sig. Cykling handlar näm-

ligen BARA om doping. Mest medicinvinner. I princip kan man ta en helt oträ-nad individ och skyffla i vederbörande ettapotek så skulle han vinna både Tourenoch Girot, minst.

Vi som på ett eller annat sätt jobbarmed cykelsporten har ju ganska längefått höra just detta av alldeles för många.Mycket beror på att svensk media valt attlyfta fram doping som det enda intres-santa cykelsporten har att erbjuda. San-ningen är inte så enkel tyvärr …

Jag hade inte tänkt att det här skulle gåut på att rättfärdiga cykelsporten somden renaste av idrotter, för det är deninte. Inte heller berätta hur det egentli-gen ligger till i de flesta andra jobbigaidrotter, för det vet jag inte och det lederinte någonstans. Istället tänkte jag försö-ka påvisa att doping faktiskt kan varamer än bara EPO och att frågan kan bliganska stor, om man bara vill.

I slutet av -90 talet både erkände och ac-cepterade cykelsporten sina problem meddoping. Då var det många, med UCI ispetsen, som tyckte det fick vara nog var-för man drog på sig dom största av hård-handskar och började rensa rejält. Dåkördes razzior under de största etapplop-pen som ofta ledde till civilrättsliga pro-cesser där både cyklister och ledare intebara stängdes av utan också slängdes ifängelse. Sedan dess har mycket krutlagts på att spåra nya mediciner och städaupp i träsket. Idag finns ingen idrott somhar så många dopingkontroller som cy-kelsporten. Fortfarande finns problemenmen det är inte lätt att vara dopad cyklistnuförtiden. Cykelsporten har verkligenagerat i frågan och problemet, det är vik-tigt.

Killen jag träffade tyckte också att ”i rik-tiga sporter som fotboll och hockey där förekommerminsann ingen doping”. Huruvida hockey- el-

ler fotbollsspelare dopar sig mer ellermindre i förhållande till cyklister kännsointressant att spekulera i. Vad somkänns mer intressant är om man funde-rar på definitionen av doping, nämligenatt på icke naturlig väg förbättra prestationsför-mågan. Det är ju inte bara mediciner somkan förbättra prestationen. Pengar kanockså hjälpa till.

I hockey eller fotboll, på högsta nivå, ärju verkligheten att ett gäng tröjor, medett innehåll styrt av ekonomi, gör upp ommatcherna. Frågan är vad man egentli-gen tävlar i eller vem som tävlar motvem? Det anses inte fuskigt att med peng-ars hjälp skapa bättre förutsättningarmen det rimmar ju inte särskilt väl medtävlingsidrottens grundidé. Det vore jumer äkta om man istället såg till att origi-nalmaterialet förbättrades framför attköpa sig en bättre kapacitet. Det ska ock-så tilläggas att pengarna egentligen kanbetyda lite för mycket i fler sporter änhockey och fotboll, nämligen dom flesta,även cykel.

Inför OS i Lillehammer hade norskaskidförbundet satsat åtskilliga miljonerpå bland annat materiell förberedelse.Resultatet blev lyckat och Norge togmånga medaljer. Priset var dock en jätte-

konkurs med massor av miljoner i skul-der. Jag menar inte att dom köpte medal-jerna men man fick onekligen bra hjälpav pengarna, som dessutom inte existe-rade, på vägen till podiet. Är inte det lite”ekonomisk doping”? Det skulle aldrig varamöjligt med folkrace-regler i alla sporter.Men det kanske skulle behövas om manverkligen ska kora den bästa atleten ellerlaget?

Slutligen tyckte han det var lika bra attsläppa dopingen fri. ”Då får ju alla tävla påsamma villkor”. Hmm, att släppa dopingenfri skulle vara lika illa som att släppa nar-kotika och kriminalitet fritt. Då kommerdom fysiskt krävande idrotterna att för-vandlas till ett rent gladiatorspel. Halvagrejen med idrott är förvisso att under-hålla betraktaren men idrotten fyllerockså många andra viktiga funktioner isamhället. En är som stimuli och bevis påatt gröt, sallad och hårt arbete faktiskt ären förbannat viktig del i livet, om manvill må bra och lyckas på riktigt. Skulledopingen släppas fri skulle det ge signa-ler om att lycka, välmående och fram-gång finns i piller- eller pulverform.

Redan idag är världen fylld av männi-skor som tror det.

Det behövs inte fler.

96 | kadens nr 3:2004

a nd reas da n i e l s s o nfunderar på det här

med doping.

Det enda vi kan är att dopa oss

kadens nr 3:2004 | 97

Kolfiber – bra eller båg?

Vi har gjort en ordentlig djupdykning i kolfiberns för-

lovade land. Är kolfiber så bra som alla påstår eller

handlar det bara om marknadsföring? Kadens har

mött killarna som har koll på fibrerna.

Bortom klubbarna

Nya former av cykling kräver nya former av gemen-

skap. Är cykelklubb den enda vägen att gå om man

älskar cykel? Läs om communityn Gride och klubben

412 i Göteborg. De gör saker tillsammans med

cykeln som gemensam nämnare och freeride som

gemensam norm.

Tema uppför

Vi avhandlar cyklistens värsta vän – backen, berget,

motlutet. Kalla det vad ni vill, cyklister både älskar

och hatar lutning. Kadens kollar varför det är så job-

bigt, vilka som är bra på det och berättar hur just du

kan lära dig att älska backarna.

Den bästa svenska cyklingen

Sverige är fantastiskt. Det är sommar, du är ledig

och hela landet är en enda stor mountainbikepark

som stavas allemansrätten. Vi har luskat fram 15 rik-

tigt bra ställen som du inte borde missa.

Taktik – Tourlagen

Roberto Vacchi snackar med några av de bästa lagen

i världen om hur det egentligen fungerar i ett Tour

de France-lag. Vem gör vad och när och varför? Det

får du veta i nästa nummer.

Orkar du inte vänta?

Kolla in www.kadens.se för senaste nytt!

Kadens 4:04, ute 22 juni!

nästa nummer:

Fredrik Kessiakoff.

Framtiden blir proffs

Två av våra svenska mountainbikecyklister har nya

proffskontrakt: Emil Lindgren och Fredrik Kessiakoff.

Bianchi respektive Cannondale har knutit de unga

framtidslöftena till sig.

98 | kadens nr 3:2004

Webb Butik

www.outsideonline.se

För annonsbokning kontakta Christian Bagge 08-22 60 90, 070-633 10 20 [email protected]

CykellabbetKocksgatan 49, 116 29 StockholmCyklar och komponenter (G2 mm)www.cykellabbet.com

Cykellabbet 08-643 90 98

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550

www.transition.se

www.utsidan.se

www.svenskaturistforeningen.se

Posttidning BKadens c/o Titeldata112 86 Stockholm

cykeltidningen kadens # 3, 2004

Documents