Ka

de

ns

6-2

00

4”how

doyou

likem

enow

?!how

doyo

ufuckin

glike

me

now

?!”arm

strong

tillsin

astallkam

raterefter

attha

vurpat,kom

mit

tillbaksoch

vunnit

denavgöran

deetappen

itouren20

03.ur

bokenevery

second

coun

ts.mediapartner

SVERIGES NYA CYKELTIDNING! LANDSVÄG OCH MOUNTAINBIKE

#6:2004

tappa inte greppet – dubbdäck i test!

#6:2004

2005många nyhetermest kolfiber (igen)

grrl power! året gunn-rita vannallt!

stor resespecialstick iväg med din bästa vän! du vet vem.

freeridefestivalen

Åre Mountain MayhemDet var…episkt!

freeridefestivalen

Åre Mountain MayhemDet var…episkt!+freerider of the year löjliga säsongen är här

singlespeedmästerskapen träning: vintervilans goda och dåliga nyheter proffsuppvärmning med anna enocsson racertest: bianchi l’una mountainbiketest: cannondale prophet mekning: ställ in bakdämparen nya ultegra testad (och den är bra som f-n)

+freerider of the year löjliga säsongen är härsinglespeedmästerskapen träning: vintervilans goda och dåliga nyheter proffsuppvärmning med anna enocsson racertest: bianchi l’una mountainbiketest: cannondale prophet mekning: ställ in bakdämparen nya ultegra testad (och den är bra som f-n)

tappa inte greppet – dubbdäck i test!

2005många nyhetermest kolfiber (igen)

grrl power! året gunn-rita vannallt!

stor resespecialstick iväg med din bästa vän! du vet vem.

www.haglofs.se

För att du ska kunna finsnickra egenskaperna i din lager-på-lager-klädsel, ger vi dig tre program tekniska underställ att välja på.

Haglöfs Actives 010, 020 och 030.Alla sys i olika kvaliteter av Polartec® Power Dry®, som är ett rent

polyestermaterial.Det är inte det billigaste, men från minst två viktiga synpunkter det

bästa för tekniska underställ.Medan många andra material bara låter fukten passivt dunsta genom

materialet, arbetar Polartec® Power Dry® aktivt för att transportera bort svetten från kroppen.

Därigenom klarar den baslagrets huvuduppgift med bravur: Att hjälpa kroppen att hålla sig torr vid hårda fysiska aktiviteter.

Actives 020 Q Roundneck

SATSA PÅ ETT

DUBBELARBETANDE

UNDERSTÄLL.

02-07 inledning 04-10-05 23.05 Sida 2

O U T S T A N D I N G O U T D O O R E Q U I P M E N T

Det är det ena. Den andra stora fördelen upptäcker du när du tar det lugnt.Materialet i samtliga Actives-program är stickat i dubbla

lager med en patenterad bi-komponent-teknik. Det gör att de värmer sköntäven vid stillsammare aktiviteter eller när du tar paus.

Du får med andra ord ett dubbelarbetande baslager, som fungerar lika bra i vila som i rörelse.

ST

RIX

/F

OT

O: L

AR

S T

HU

LIN

.

De tre programmen har ett antal gemensamma, komforthöjande nämnare:Alla sys med skonsamma flatlocksömmar, som gör dem mjuka och sköna

mot huden. Linningen på tights och shorts är elastisk, med resår i en mjuk tunnelkonstruktion. De flesta plaggen har dessutom flyttade sömmar vid känsliga partier som axlar, gren, sidor och ärmslut.

Använd programmen efter eget huvud och rådande omständigheter.Handlar det om lugnare vinteraktiviteter?

Då är sannolikt Actives 030 ett bra val. Något tuffare övningar?

Prova 020. Hårdkörning, oavsett årstid?

Då är det förmodligen Actives 010 som gäller.

02-07 inledning 04-10-05 23.05 Sida 3

Innehåll nr 6:2004

episka åre

18Andreas Strömsbild- och upple-velsereportage

om Sveriges största freeride-händelse. Åre MountainMayhem är en äkta cykelfes-tival, av och för oss som äl-skar att cykla. Sköna hopp,sköna människor och skönabilder.

4 | kadens nr 6:2004

28Så reser du lätt medcykeln. Kadens harden totala cykel-transportguiden.

30Glaciärexpressen –mountainbike iSchweiz är ett nyttäventyr för varje nydal.

36Tour de France påegen hand. Slutadröm om att testaTour-bergen l’Alped’Huez och Galibier –åk dit och besegradem istället. Detgjorde vi!

40Moab – mer än SlickRocks. Kadens utfor-skar orten som ocksåbjuder på världensmest kända moun-tainbikeled.

foto

: an

drea

s ström

mässpecial 2005

62Många heta ny-heter i bild ochtext från hös-

tens mässor. Gissa vad –kolfiber är fortfarande hett!

grrl(power)rita

44Norges Gunn-Rita Dahle har vunnit allt i år.Och då menar vi allt: världscupen, långlopps-VM, VM och OS. Med en formtopp som varat

hela säsongen har hon varit cykelsportens största stjärna iår. Norsk jente-kraft!

27 kadens stora resespecial

årets bästa

50Kadens och lä-sarnas bästaminnen från

året som (snart) har gått.

löjliga säsongen

52Vem går vart ochvarför? Vilka ärde nya proffsla-

gen? Hur går det för sven-skarna? Roberto Vacchi sva-rar på frågorna som hålleross tifosis vakna i november-mörkret.

uppvärmning medanna enocsson

60Hur gör proff-sen? Kadens harföljt Anna

Enocsson i Meridastallet ochdokumenterat hennes förbe-redelser inför en tävling.

foto

: david

elmfeld

t

foto

: erik a

hlströ

m

foto

: kai stu

th

02-07 inledning 04-10-05 23.05 Sida 4

freerider of the year

72Möt MickeBolmstam, en avsvensk friåk-

nings mest lovande cyklister.Artonåringen vann både Ex-treme Biking Series junior-klass och titeln Freerider ofthe Year 2004.

foto

: an

drea

s ström

Ansvarig utgivareRansu Salovaararansu@rocsport.com

ProjektledareAndreas Danielssonandreas.danielsson@kadens.se

ChefredaktörStefan Larsén, 08-22 60 91stefan.larsen@kadens.se

Bild- och webbredaktörDavid Elmfeldt, 08-22 60 91david.elmfeldt@kadens.se

Redaktion / LandsvägscykelRoberto Vacchiroberto.vacchi@kadens.se

Redaktion / FreerideAndreas Strömandreas.strom@kadens.se

FormgivningPaolo Sangregorio, 08-30 40 03paolo.sangregorio@kadens.se

annonsförsäljning

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13070-545 25 07lasse.strand@kadens.se

Webb- och butiksannonsersamt cykelsökmotorKalle BernTel: 08-22 60 90kalle.bern@kadens.se

TrafficChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

Prenumerationer Prenumeration ett år, sex nummer,kostar 249 kronor inom Sverige.Kontakta Titeldata för ärendensom rör prenumerationer: telefonkundservice 08-617 23 52. Ellerskriv till Titeldata AB, Kundtjänst,112 86 Stockholm.Du kan också prenumerera och adressändra via www.prenservice.nu

Medverkande i detta nummer: Erik Ahlström, Kalle Bern, NiklasBohman, David Elmfeldt, FredrikKessiakoff, Phil McNaughton,Thomas Ritter, Mattias Ritter,Fredrik Simonsson, Anna Sjögren,Håkan Stenlund, Kai Stuht,Andreas Ström, Roberto Vacchi.

Tack!Anna Enocsson, Marcus Johans-son, Karl Klasen, Mario Toledo,Henric Wilert, Bruce – vår inspira-tion i höstmörkret.

OmslagRobin Wallner whippar kriminelltsnyggt i kvällssolen under ÅreMountain Mayhem. AndreasStröm plåtade.

Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvar för material viinte beställt.

Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressKadens / ROC Media Group OyFiskartorpetBjörnnäsbacken 15115 42 Stockholm

Telefon 08-22 60 91redaktion@kadens.se www.kadens.se

www.rocmediagroup.com

Copyright Kadens/ROC Media Group Oy

ISSN 1651-9744

Stockholm 2004

TryckUusi Kivipaino Oy, Finland

Fiskartorpet, Kungliga Djurgården

Kadens är en oberoende tidskrift med syfte

att informera och stimulera svenska folket

till cykelrelaterade levnadsvanor och ett

ännu roligare liv.

Kadens ges ut av ROC Media Group

ledare: Vem behöver elit-idrott? Sidan 6.

brev: Vintercykling och trai-nerterror på sidan 8.

prolog: Mer skvaller, roliga-re grejer och nyare nyheterpå sidan 10.

träning: Vintervilans godanyhet. Kadens har tipsen påhur man kan bromsa förfal-let. Sidan 56.

mekning: Så ställer du inbakdämparen. Sidan 76.

kultur: Film- och boktajm påsidan 94.

epilog: Fredrik Kessiakoffom sitt OS-äventyr. Sidan 96.

tester:

Nya tiodelade Ultegragrup-pen är testad. Den är bra somf-n. Sidan 74.

Dubbdäckstest. Tappa integreppet på sidan 82.

Racertest: Bianchi L’Unasbåda sidor på sidan 88.

Mountainbiketest: Är Can-nondale Prophet frälsaren?Sidan 90.

Fasta avdelningar

kadens nr 6:2004 | 5

foto

: fredrik

simo

nsso

n

singlespeed-mästarna

78Kadens var påSinglespeed-VMoch SM. Vi pin-

nade på men blev ändå intetatuerade.

foto

: david

elmfeld

t

02-07 inledning 04-10-05 23.05 Sida 5

Den frågan ställde jag mig un-

der sändningarna från OS. Vad

är själva poängen med att satsa

hundratals miljarder så att

folk kan hoppa över en pinne, eller för

den delen, cykla i en grusgrop? Finns det

inte viktigare, mer angelägna saker att

lägga resurserna på?

Eller existerar elitidrotten bara som ett

direkt resultat av kommersiella intres-

sen? Har elitidrott något egenvärde? Fyl-

ler den överhuvudtaget ett syfte utifrån

ett samhällsperspektiv?

Frågeställningarna har inte ett själv-

klart svar.

Man kan hävda att elitidrott fyller en

funktion som bärare av marknadskraf-

ternas budskap till konsumenterna –

elitidrott som marknadsföring alltså. Ett

annat synsätt är att elitidrott är under-

hållning, som vilken annan underhåll-

ningsform som helst, må det vara doku-

såpor eller teater.

Elitidrott kan i dessa fall ses som ett yr-

kesval bland andra. Eftersom det finns

ett behov så skapas också ett utrymme av

kommersiella krafter – producenter och

media.

Nu höjer flera av er rösten i indigna-

tion och hävdar att elitidrottarna fak-

tiskt är sunda ideal för ung som gammal.

Samtidigt: alla håller för öronen och

sjunger lalalala när anorexia, dopning,

maxmått på damidrottares kläder och

mystiska dödsfall anförs som motargu-

ment.

Idrott må vara sunt, elitidrott är högst

diskutabelt som ideal.

Ett fjärde argument är elitidrotten

som en samlande, enande kraft för män-

niskor. Elitidrott kan vara ett sätt att

identifiera sig med en nation, en stad el-

ler till och med en stadsdel.

Men den föreställningen är en förläng-

ning av nationalistiska idéer om det

egna folkets fysiska överlägsenhet och

deras representanters enande kraft. I

dess spår följer huliganer, våldsbrott,

enorma samhälleliga kostnader och idé-

KadensLedare

Kadens presenterar:

Paolo Sangregorio

Paolo är Kadens formgivare och förstås

också osunt intresserad av cyklar. I varje

fall om du frågar hans familj. Paolo tyck-

er inte om motvind och avskyr sidvind.

Han trivs alltså bäst i medvind. Och sol-

sken. Men, märkligt nog anser han att

det borde finnas ett riktigt berg i Stock-

holm. Liksom att ylletröjor är bra, tria-

thlon kanske är nästa grej om det inte

vore för drunkningsrisken och att någon

bra cykeltillverkare borde ge sig på att

göra barnvagnar också.

”Det skulle revolutionera barnvagns-

branschen. Och säkert vara lönsamt ock-

så” säger han.

Förutom cykling, fotboll, typsnitt och

ull är Paolo svår på fåglar. Nyaste kryssen

är Tuvsnäppa och Stäpphök. Det senare

trodde vi var en dans. Tur att vi har Paolo.

6 | kadens nr 6:2004

historiska resonemang med kopplingar

till avsevärt mörkare epoker i mänsklig-

hetens förflutna. Det är samma idéer

som i många andra sammanhang fak-

tiskt är kontraproduktiva och skadliga.

De historiska exemplen är otaliga.

Dessa båda argument för elitidrott byg-

ger på föreställningar om kollektivets väl-

färd inom ramarna för nationalstatsidén.

Det allmännas bästa, för att tala med

upplysningsfilosoferna. Elitidrott skapar

gräsrotsidrott (man skulle annars kunna

tro att det är precis tvärtom) vilket ger

friska och därmed produktiva medborga-

re vilket i sig är en förutsättning för eko-

nomisk tillväxt och välfärd.

"Folkhälsan" är slagordet framför and-

ra.

Men tänk då också på den systematiska

dopning av elitidrottare som såväl politis-

ka regimer som de mest uttalat demokra-

tiska stater genomfört, och genomför i

nationens intresse. Utifrån det perspekti-

Vem behöverelitidrott?

vet kan man konstatera att elitidrott har

politiserats och givits en orimligt stor sam-

hällsekonomisk betydelse.

Det är svårt att argumentera för elitidrot-

tens existensberättigande utifrån ett sam-

hällsperspektiv. Visst, det är kul att röra på

sig och nyttigt i lagoma doser. Idrott är ock-

så roligt och spännande att titta på, det är

jag den förste att skriva under på.

Men krävs det verkligen elitidrott för att

människor ska röra på sig? Bli inspirerade

och upptäcka saker med sin kropp och sitt

intellekt?

Jag är inte övertygad.

Och med tanke på elitidrottens pris är

frågan verkligen värd att ställa.

stefan larsén, chefredaktör

foto

: lotta

an

dersso

n

02-07 inledning 04-10-05 23.05 Sida 6

02-07 inledning 04-10-05 23.06 Sida 7

8 | kadens nr 6:2004

Perspektiv på kylaJag är en inbiten vardagscyklist som cy-klar mellan 1000 och 1500 mil per år. Jagcyklar dagligen tre mil fram och tillbakatill arbetet samt tränar även en del i sko-gen med mountainbike.

Eftersom jag bor i Luleå så vet ni ju attvädret på vintern kan vara ganska be-tungande.

Jag vill berätta om en tur som jag gjor-de för ett par år sedan då det var riktigtkallt här uppe.

Jag vaknade på morgonen och tittademin vana trogen på termometern för attse hur kallt det var. Döm om min förvå-ning när denna visade på –37 grader.

Klädde mig ordentligt och startademin färd mot jobbet. Redan efter en kilo-meter började cykeln gå tyngre, men vadgällde kroppen var det inga problem medatt hålla värmen. Även ansiktet klaradesig bra eftersom jag kör med en ”dum-strut” vid kyla.

När jag hade cyklat en mil hade cykelnnästan lagt av, endast den växeln jaghade i fungerade och det värsta var attden var något för hög. De sista fem kilo-meterna stod jag nästan på samma pedalmed båda fötterna för att få runt tram-porna. Både cykeln och dess ägare skrekpå hjälp, men till slut var jag framme.Det stora problemet var fötterna, som jagnästan förfrös. Samma resa på eftermid-dagen gick inte lättare kan jag tala om.

Sensmoralen är att det finns inget då-ligt väder utan bara dåliga kläder. En dy-lik resa brukar jag säga är karaktärs-danande. Dagen efter var det –42 grader.På grund av mina fötter tog jag därförbussen.

Jag har cyklat i alla väderförhållandensom man kan tänka sig; störtregn, ha-gel, storm, kyla och hör och häpna äveni sol.

Enligt mig finns det inget bättre fort-skaffningsmedel än cykel.

När jag läser artiklar om vintercyklingoch dom talar om –10° brukar jag skrattaför mig själv och säga att då cyklar jagkortärmat.

Hoppas denna berättelse kan ge inspi-ration och eftertanke till någon.

tommy wikström

Ärligt talat, Tommy, det låter riktigt dumt attcykla i – 37 grader. Men vi håller förstås med digom att cykeln är ett överlägset fortskaffnings-medel och att det inte finns något dåligt väder.Eller föresten, det gör det ju. Allt väder som inne-bär timmar av cykelvård, klädtvätt och psykiskabesvär är dåligt. Vi gillar medvind, solsken, plus-grader och fågelsång.

Många professionella cyklister är förvånans-värt nog solskenscyklister. Gösta ”Fåglum” Pet-tersson skulle aldrig ha drömt om att sticka utoch träna i regn på sin tid, och det är en inställ-ning man fortfarande kan stöta på.

Men den hårda skolan, som du representerar,finns ju också. Vårt framtidshopp Tomas ”Got-land” Lövkvist väljer att träna hemma i Kalmarpå hösten och vintern för att få den rätta hård-heten. Men vi tror att till och med Tomas skullebacka för –37 grader.

Vi hoppas att du inspirerar folk att cykla oav-sett väder. Men att de gör det med eftertanke.(Solskensred.)

Oroliga grannarFörra hösten köpte jag en trainer för attförlänga säsongen. Glad i hågen monte-rade jag upp den och började träna, detvar då det mystiska började. Fastighets-skötaren ringde en dag på min dörr ochfrågade om jag hade problem med fläkt-systemet? Nej, svarade jag. Han klev in imin lägenhet för att kolla och berättadeatt mina grannar ringt och felanmält attfläktsystemet ”rusade” under vissa tid-punkter och att han inte visste vad hanskulle göra. Han bad mig ringa om jaghörde något.

Det tog en stund innan jag fattade vaddet var som orsakade det – min trainersom stod på golvet och ljudet som fort-plantade sig till mina grannar.

Jag har numera en stor spånplattamed gummikuddar som min trainer stårpå. Och mina grannar har inte längrenågot problem med ”rusande” fläktsys-tem. henrik

Vi vet precis vad du menar. Att bo i lägenhet harverkligen sina, oväntade, nackdelar för oss sommåste klämma in korta pass på kvällskvisten. Vikänner cyklister som får köra trainer utomhus, påsina balkonger, i minusgrader och snöstorm med

insändare Skriv ett brev – vinn ett par cykelglasögon!

Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att göra. Skicka ett

brev senast den 15 januari 2005 till redaktion@kadens.se och skriv ”Insändare” som ämnes-

rubrik. Vi förbehåller oss rätten att redigera brev. Den bästa insändaren, enligt Kadens

redaktion, vinner ett par cykelglasögon från Shimano värda cirka 630 kronor.

Orienteringstipset

I somras cyklade jag mitt eget Tour de France –le Petit Tour – med start och mål i Paris.Tre egna plattetapper från Gare du Nord tillLimoges i Centralmassivet och därefter sam-ma bansträckning som ”dom riktiga cyklis-terna”.

Cykling i nya trakter innebär täta avbrottför kartläsning och det blir svårt att få ”flyt” iåkningen. Genom att åka dagen innan (unjour avant) får man fantastisk hjälp av de gulapilarna (les flèches jaunes) som sätts upp justdagen innan. Ibland tog Jean-Paul sovmorgonoch jag fick klara mig de första milen på egen hand.Sedan kom han tutande i sin stora vita Fiat, full medgula pilar.

Det blev 250 fantastiska mil genom ett gudomligtlandskap. Aldrig har jag mått så bra!

eric secher

Eric, det låter som ett fantastiskt äventyr, att köra samma banasom Tour de France dagen innan. Då kan man förstås också pas-sa på att se enstaka etapper själv, på plats. Men det kräver juförstås att man har fysiken att trampa 250 mil. Vi blev inspire-rade, hoppas fler blev det. Kanske får vi se ett svensk-tåg innannästa års Tour? (Avisred.) Grattis till en ny hjälm!

Bästa

insän

daren

bar överkropp. Avundsjukt sneglar vi på kompisar som köpt

hus och kan träna med musik på högsta volym,mitt i natten, om de så önskar.

Men det är ett bra tips att isolera trainern mednågot som tar bort vibrationerna. En tjock gum-mimatta eller ett liggunderlag under trainernskyddar dessutom golvet mot stora mängder svettoch drägel. (Husköparred.)

10 | kadens nr 6:2004

epilog

…Philip ”Tuffe” Tavells utta-

lande om downhillsporten

under OS-sändningarna nu

har lett till att alla 2005 års

dh-cyklar ska säljas med ett

dh-kit: hårfärg och engångs-

tatueringar…

…Tavell och även stallkamra-

ten Anna Enocsson i Merida

ännu inte har fått sina

kontrakt förnyade för nästa

år…

…Tuffe läser därför på

idrottshögskolan för tillfället

och Anna avslutade den

tyska Bundesligan med en

tredjeplats i finalen och

totalt…

…vinnaren av 08XC också var

banläggaren Kim Eriksson –

snacka om hemmaplan…

…mountainbike-entreprenö-

rerna Mattias Lundqvist och

Sara Danielsson har varit i

Kina. – Vi har bott hos Kine-

siska cykelförbundet och idag

har vi kört intervaller på Pe-

kings OS-bana. Den är som

en enda gigantisk dirt, hälsar

Kadens har hört att ...

Extreme BikingSeries succé

friåkningscupen xbs blev en

stor framgång. De tio deltävling-

arna var välbesökta evenemang

och uppskattade av åkarna. Och

det blir mer nästa år.

–Kanske i annan form, men

som det ser ut nu blir det av.

Eventuellt går vi ifrån downhill

och koncentrerar oss på four

cross och hoppuppvisningar i

städerna istället. Förhoppnings-

vis tar cykelförbundet över

downhillserien, men vi får se,

säger arrangören Tommy ”Cross-

Tompa” Johanson.

Vinnaren av titeln Freerider of

the Year, tillika dubbel segrare i

juniorklassen var Micke Bolm-

stam, ovan (läs vår intervju med

Micke på sidan 72). Han satte

nästan en backflip no handers

helt cleant på Cyklotekets

streetshow och XBS-final.

–Han gled ut lite snett i land-

ningen, men det var första

gången han försökte. Dagen ef-

ter, på 08XC, satte han den där-

emot, berättar ”Tompa” med

beundran i rösten

Den andra titeln, Prorider of

the Year, tog Jonas Westman.

Kör världscupen – du med!

falun står som värd för en världscup i xc-marathon, långlopp på

mountainbike alltså. Det är en utbyggd variant av Långa lugnets bana

som blir grunden för världscuploppet, som måste vara minst fyra tim-

mar långt för eliten.

–Världscuploppet ersätter Långa Lugnet och kommer därmed ock-

så att ingå i den svenska långloppscupen 2005. Det innebär att alla,

såväl elit som motionär, har chansen att tävla mot världseliten i lång-

lopp och alltså köra en världscuptävling, säger Lasse Strand, samord-

nare av svenska långloppscupen.

UCI Marathon världscuploppet går den 12–14 augusti nästa år.

Långloppscupen avgjord

team sportia långloppscup är avgjord. Liksom i fjol vanns herrcu-

pen totalt av Fredrik Ericsson, Upsala CK och damklassen av Åsa Er-

landsson, Varbergs Mtb. Kungen och drottningen av långlopp på

mountainbike alltså.

Men finalen, Finnmarksturen, vanns ganska enkelt av den alltid lika

trevliga Philip ”Tuffe” Tavell. Därmed kan han titulera sig svensk mäs-

tare i långlopp. Det var nämligen första gången ett officiellt svenskt

mästerskap i långlopp hölls. Svensk mästarinna blev den 31-åriga

överraskningen Hanna Bergman från Slätta MTB.

Slutresultat Team Sportia Långloppscup

Herrar:1 Fredrik Ericsson, Upsala Ck

2 Anders Ljungberg Ik, Hakarpspojkarna

3 Jens Westergren, Upsala Ck

Damer: 1 Åsa Erlandsson, Varbergs Mtb

2 Erica Österlund, Borlänge Ck

3 Kicki Skog, Fredrikshof Ck

FO

TO

:D

AV

IDELM

FELD

T

FO

TO

:A

ND

REA

SSTR

ÖM

kadens nr 6:2004 | 11

Svenska Cykeldagarna 2005 –paaarty!

helgen den 26–27 november 2005 går ett helt nytt arrangemang av

stapeln, Svenska Cykeldagarna, i Falun. Initiativtagare är Svenska Cy-

kelförbundet och Falu Cykelklubb. De bjuder in cyklister, ledare, leve-

rantörer, grossister, butiker, sponsorer och alla andra som är intresse-

rade av cykel till evenemanget som egentligen är tre – cykelmässan,

cykelgalan och cykeltinget.

–Det blir en helg som alla cyklister, oavsett kategori, ska se fram

emot under säsongen. Vi kommer ha föreläsningar av kända profiler

och en galakväll med mat, prisutdelningar och hemliga överraskning-

ar. Galan leds av Roberto Vacchi och Anders Adamsson. Dessutom blir

det dans till Svenska Cykelorkestern, berättar Björn Stenberg och Ste-

fan Carlsson (bilden) från arrangerande Falu CK.

Förutom galan kommer en mässa för cykelbranschen att hållas hela

helgen, där både nyheter visas upp och försäljning sker. Dessutom

kommer Svenska Cykelförbundets officiella ting, mötesplatsen för

svensk cykelsport, att hållas i samband med Cykeldagarna.

–Ta med släkt och vänner och klubbens sponsorer till Falun och låt

dem uppleva kraften i svensk cykelsport, uppmanar Björn Stenberg. Vi

säger – paaaaarty!

Smartöronpåse

svenska earbags är en smart

produkt för alla cyklister. De träs

enkelt över öronen och sitter

bra på plats tack vare en böjbar

stomme. Earbags finns i flera

material, färger och storlekar.

De tar dessutom minimalt med

plats under hjälmen eller i fick-

an. Smart.

Kolla in www.earbags.com

SkrivAvDig.nu– om OS!känner du också att orden

inte riktigt räckte till? Att artik-

larna inte lyfte fram det väsent-

liga i OS? Att du hade kommen-

terat det bättre själv (ja, vem

hade inte lyft linjeloppet på

SVT…).

Nu kan du göra det.

Med hjälp av kylskåpspoesi på

webben kan vem som vill skriva

vad dom vill om OS. Seså, lätta

ditt hjärta på www.skrivavdig.nu

Kryss-strumpan

x-socks är det kanske mest

avancerade vi stött på i strump-

väg. Nu tänker ni – hur avance-

rad kan en strumpa bli? Väldigt,

verkar det som om man tittar på

X-Socks. Den här modellen för

mountainbike finns även i en

vattenavvisande modell och har

så många funktioner att vi skulle

behöva skriva en bok för att få

med allt. Vilket X-Socks själva

har gjort. De är oerhört sköna i

varje fall. Och man får två års

garanti.

Leverantör: Interplaza AS

www.interplaza.no

www.x-socks.com

Fördel Giroäntligen fick vi bilden på Gi-

ros nya, godkända tempohjälm.

Den har testats fram i samarbe-

te med Lance Armstrong och

kommer ge honom aerodyna-

miska fördelar ingen av hans

konkurrenter åtnjuter. Enligt Giro

alltså. Advantage heter den

lämpligt nog. Den har sex venti-

lationshål och justerbar storlek.

Tvättmojängenfinns!

vår alltid uppmärksamma lä-

sekrets tipsade oss om att cykel-

tvättarmojängen som landsla-

gets mekaniker Daniel Rosdahl

visade i Kadens 4-2004, faktiskt

finns att köpa. Den heter Chain

Keeper, tillverkas av Pedros och

kostar bara 90 kronor på bland

annat Europeiska Cykelimporten

ECI.

www.pedros.com

12 | kadens nr 6:2004

epilogMinitest: Sport Performance RecorderCyklistens svarta låda

finnarna verkar gilla att kombinera sport och teknologi. Efter

Polar och Suunto kommer nu också Frwd Technologies. Från det här

företaget kommer Sport Performance Recorder, en liten manick som

med hjälp av en inbyggd GPS registrerar färdväg, distans, hastighet,

puls, höjd över havet, totalt antal avverkade höjdmeter, temperatur

och luftryck.

Du fäster apparaten på armen och trycker på en knapp. När den har

fått satellitkontakt trycker du på knappen igen och inspelningen bör-

jar. Det går inte att ta fel knapp eftersom det bara finns en knapp på

hela apparaten. Det finns ingen display, utan den bara spelar in det

som sker. Du kan alltså glömma bort den medan du är ute och helt

koncentrera dig på cyklingen. Det är en tanke som vi på Kadens gillar.

Enkelheten har dock också några nackdelar. Om minnet är fullt går

det inte att tömma det med någon knapptryckning på apparaten utan

det måste göras via datorn. Inte så kul om du står i skogen och ska på-

börja din träningsrunda. I början kan man också känna sig lite osäker

på om maskinen är igång ordentligt eller inte (Hur var det nu, skulle

den gröna lampan blinka eller lysa med ett fast sken?).

När du kommer hem är det bara att ladda ner all data via en USB-

kabel till din dator. Sen kan du analysera ditt pass i 2D- eller 3D-format

på skärmen. Du kan se bansträckning, puls, hastighet och höjdprofil

för hela passet eller gå närmare och i detalj titta på en specifik sträcka.

Du kan till exempel kolla in lutningen på den där överjävliga uppförs-

backen.

Sport Performance Recorder finns i två modeller: 0200 och 0440.

0200 saknar batteriladdare och pulsband men de flesta pulsband fun-

gerar. Vi använde till exempel ett gammalt pulsband från Polar och det

fungerade utmärkt. 0400 har förutom batteriladdare och pulsband

även fler funktioner i programvaran som följer med.

Tyvärr fungerar programvaran bara för PC och inte för Mac.

Den aktiva användningstiden är 15 timmar. Dosan väger 192 gram

med armband. Den är stötsäker, vattentålig och drivs med två NiMH-

batterier.

Pris: 0200 kostar cirka 4 500 kronor, och 0400 cirka 6 300 kronor

Mer info: www.frwd.com

Sjukt mycket långt långlopp

det blir inte mycket mer långlopp än så här. XXALPS Extreme 2004

gick den 22–27e augusti mellan Liechtenstein till Cap Martin vid den

franska Medelhavskusten. Sträckan på 227,2 mil och 55.455 höjdmeter

gick genom Österrike, Italien, Schweiz och Frankrike. Andrea Clava-

detscher (bilden) vann på tiden 124 timmar och 10 minuter, tre timmar

och fem minuter före tvåan. Puh!

www.xxalps.com

Kalorichock!

det var länge sedan som Powerbar var det enda som fanns att

köpa i form av energimat. Numera svämmar marknaden över av fabri-

kat med speciellt designad mat för olika typer av idrott och ändamål.

Här är några spännande alternativ. Viba Sportsline gör kolhydrat- re-

spektive proteinkakor och Carb-Boom gör gels fulla med kolhydrater

(www.energidirekt.se).

EAS är kanske mest kända för sina gyminriktade kosttillskott, men

man har faktiskt en hel del produkter för uthållighetsidrottare också

(www.eas-sweden.se). Myoplex Energy Bar innehåller kolhydrater,

mineraler och koffein. Koffein innhåller också energidrycken Piranha.

Eiselt Probar är en ny typ av sportkaka som enligt Eiselt (www.ei-

selt.se) kan användas som komplement till kosten, som energitillskott

under träning eller som hjälp att gå ner i vikt.

FO

TO

:D

AV

IDELM

FELD

T

FO

TO

:D

AV

IDELM

FELD

T

Kluventatuering

den här ambivalenta tatue-

ringen sitter på Tobias Karlsson,

35 år och cykelfantast som har

svårt att välja mellan landsväg

och mountainbike.

– Jag blev mycket nöjd med

den, mina tokiga cykelpolare är

mycket avundsjuka, berättar

Tobbe.

Och du, man måste ju inte

välja.

Finns du på cykla.nu?

cykla.nu är en ny internetaffär med cykel som inriktning. Inget kon-

stigt med det. Men Cykla.nu har en annorlunda affärsidé för att dra

kunder till sin site. De åker runt på tävlingar och motionslopp och fil-

mar och fotar. Därefter lägger de ut materialet på siten, gratis för alla

att titta på. Du kanske är på tv?

Lättöppnade lås

avslöjandet att Kryptonites bygellås med runda låscylindrar och

runda nycklar kan öppnas med hjälp av en vanlig penna har orsakat ett

ramaskri bland såväl bestulna som oroliga cyklister. Det har nu lett till

att företaget erbjuder sig att ersätta alla sådana lås kostnadsfritt, även

frakten står Kryptonite för. De första ersättningslåsen utan den runda

låscylindern leveras i mitten av oktober.

–Vi är inte längre leverantörer av Kryptonites lås, så alla svenska kon-

sumenter måste vända sig direkt till Kryptonite. Går man in på deras

hemsida hittar man all information om hur man ska gå tillväga, säger Pe-

ter Fåglum på Hallman Sports som hade hand om varumärket tidigare.

Läs mer om utbytesprogrammet på www.kryptonitelock.com

Höstchock

fina resultat på höstkanten från flera svenska cyklister. Fredrik Kes-

siakoff blev fyra på världscupfinalen i mountainbike, Gustav Larsson

blev fyra på VM-tempot i Verona, Anna Enocsson avslutade säsongen

med en fin tredjeplats på världscupfinalen i MTB-Marathon och Fredrik

Ericsson blev tvåa totalt i herrarnas världscup. Heja!

14 | kadens nr 6:2004

epilog

Förbud förbättring?

delar av mountainbikeparadiset Nackaområdet utanför Stock-

holm ska bli ett naturreservat. Det kommer bland annat beröra delar

av den populära Hellasgården. Men det remissförslag som ligger ute

innebär delvis ett tydligt cykelförbud, vilket har lett till en smärre pro-

teststorm bland cykelvänner. Som tur är verkar förslaget faktiskt inne-

bära en förbättring, trots de explicita inskränkningar som gäller cyklis-

ter. I varje fall i den större del av naturreservatet som tillhör Nacka

kommun.

– I Stockholms stad gäller nu en lokaltrafikföreskrift som förbjuder

cykling utanför cykelvägar. Kanske kommer den upphävas för

just Nackareservatet. På Nackasidan finns ett förbud mot cykling på

alla Hellasgårdens motionsspår, men Nacka kommun kommer för-

modligen att upphäva detta, säger Ulrika Egerö på Stadsbyggnads-

kontoret, en av utredarna bakom förslaget.

Det innebär att cykling i så fall blir tillåten överallt, utom på elljus-

spår och i naturmark utanför stigar. Med elljusspår menas just mo-

tionsspår med elbelysning och med stig menas alla befintliga stigar,

markerade som omarkerade?

– Javisst, det stämmer. Vi är ju positiva till att cyklister använder

området. Skulle vi få fler signaler att andra brukare tycker att cyklister

är störande så kan man tänka sig separata cykelspår i ett utvidgat

område i framtiden. Men det är bara en möjlig variant, säger Ulrika

Egerö.

Så en eventuell framtida begränsning har ingenting att göra med

att cyklister skulle slita mer på området?

–Nej, några sådana indikationer har vi inte. Det handlar i så fall

bara om synpunkter från andra brukare.

Kan till exempel Hellasgården eller andra sätta upp egna regler än

de som beslutas ska gälla för området?

–Nej, då måste man fatta ett nytt sådant här beslut på kommunni-

vå. Och det är inte troligt att det kommer att göras på länge, säger

Ulrika Egerö.

Så kontentan av förslaget är dels att det blir en förtydling av regel-

verket för cyklister i den del av reservatet som hör till Nacka kom-

mun, bland annat området runt Hellasgården, dels att det generella

cykelförbud som gällt tidigare troligen begränsas till elljusspår och

naturmark utanför stigar.

Men i förlängningen finns också risken för ett utvidgat förbud, eller

en begränsning till ett område med tillåten cykling om tillräckligt

många andra användare har negativa synpunkter på cyklister.

Så det är upp till oss cyklister att se till att det inte blir så.

Minitest Moots Smoothie Blend

vi fick chansen att testa en Moots Smoothie Blend under somma-

ren. Moots är ett litet men intressant amerikanskt märke som framför

allt jobbar med titan som rammaterial. Smoothie är en fulldämpad tit-

anram, byggd med en 5th Element-luftdämpare bak, en baksving i alu-

minium (Blend alltså) och en Fox Talas RLC-framgaffel.

Just det här exemplaret var dessutom byggt med idel godsaker –

Chris King-styrlager, Crank Brothers Twin Ti-pedaler, XTR-gruppen med

skivbromsar, styrstam från Thomson med mera. En dyr cykel alltså.

Men också en bra cykel.

För Smoothie gör verkligen skäl för namnet. Vi körde både långlopp

och långa, snåriga ”epics” på den och kan konstatera att den är en

”smooth”-ride. Det innebär mycket komfort och följsamhet, men ock-

så mycket grepp och kontroll. Vill man sitta i sadeln och bara trampa

gör den jobbet, uppför som nerför. Bra grepp i branta backar uppför,

kontroll och komfort nerför.

Moots Smoothie Blend är inte en extremt snabb långloppsracer,

men det är en fantastiskt skön långloppsracer. I skogen briljerar den

med sin direkta styrning och följsamhet, på grusvägar och asfalt gung-

ar den bara aningens lite, men inte så mycket att vi upplevde det som

ett problem. Det går förstås att ställa om dämpen bak, men då kom-

promissar man funktionen i skogen – och det är ju där man vill att den

ska funka bäst.

Framgaffeln är låsbar och mycket styv, men funktionen är grym i det

öppna läget. Resten av komponenterna är top-of-the linje. Vi gillade

särskilt däcken, WTBs Weirwolf som gjorde att vi kunde slappna av

genom lerhål och över hala rötter.

Moots Smoothie Blend

Cirkapris: 55.000 kronor i detta utförande

Leverantör: North American Flyers 070-484 0602

www.northamericanflyers.com

Egna kläder?

klädtillverkaren newlines icc – Individual Club Concept – ger

cykelklubbar möjlighet att skräddarsy sin personliga kollektion. ICC

omfattar 23 olika produkter inom löpning och cykel, för både herrar,

damer och juniorer ( 8–14 år).

Minimumbeställningen är 30 plagg totalt per produkt, leveranstid är

cirka 8–12 veckor enligt Newline.

WTBs downhilldäck timberwolf har utrus-

tats med ett relativt glest, motocrossliknande mön-

ster, förstärkta däcksidor och ”dual compound”-

gummi – mjukare på sidorna och hårdare på mitten.

Det sistnämnda ska ge ett däck med bra kurvgrepp

som samtidigt är mer slitstarkt än ett traditionellt

mjukt däck. Timberwolf Team DH-däcken väger

1510 gram per styck.

Däcken kördes i varierad terräng bestående av

klipphällar, jordig hård singletrack och snabba grus-

vägar i både vått och torrt. I våt väderlek packar

däcksmönstret ihop och däcken blir snart odugliga,

men det glesa mönstret gör att de funkar hjälpligt

så länge inte leran är för klibbig. På torrt underlag

visade däcken mycket gott kantgrepp i kurvor både

på hårt och löst underlag, och när de till slut släpp-

te skedde det på ett förutsägbart sätt. Tid är en vik-

tig faktor när däcket förlorar fäste och Timberwolf

släpper långsamt så att åkaren hinner parera cy-

kelns rörelser.

Vid ungefär 1,8 kilos tryck fann vi att däcket gav

bra grepp och komfort utan att slå igenom för våld-

samt mot vassa stenar och kanter.

För att testa vad däckets förstärkta sidor går för

släppte vi ut så mycket luft att det kändes som om

däcket skulle kränga av fälgen i kurvorna. Trots det

löjligt låga ringtrycket och några rejäla genomslag

mot 521-orna lyckades vi inte nypa sönder inner-

slangen, vilket är ett mycket bra resultat. Efter tre

dagars nötande på Åres stigar såg däcken fortfa-

rande rätt fräscha ut vilket man kan tacka det hår-

dare gummit på däckets topp för.

Timberwolf är ett väldigt bra däck för dig som vill

ha bra grepp men som inte orkar kränga på nya su-

lor var och varannan dag. Om du rejsar och bara

nöjer dig med det absolut bästa kanske du snarare

väljer ett par riktigt mjuka Maxxis eller Michelin,

men för alla oss andra som bara flänger runt för vårt

eget höga nöjes skull är Timberwolf ett alldeles ut-

märkt val. Däcken kommer även i en större variant

(2,7”) för de av er som gillar lite extra luftkudde el-

ler som kör i riktigt gnarly terräng. Nästa år kommer

de med en bättre gummiblandning för ännu mer

grepp samt även i storleken 2,3”.

Cirkapris: 380 kronor

Leverantör: North American Flyers www.northa-

mericanflyers.com +46 70 484 0602

WTB Timberwolf 2,5 Team DH

FO

TO

:A

ND

REA

SSTR

ÖM

Minitest

16 | kadens nr 6:2004

under sommaren har ett

gäng fricyklande eldsjälar överty-

gat de ansvariga för Hammarby-

backen i Stockholm att det be-

hövs sommarverksamhet i form

av störtloppscykling.

När alla inblandade var öve-

rens om bansträckning och an-

nat började grävandet.

Söndagen den 19e september

var det premiär och trots gegga-

moja i kombination med en strej-

kande lift var öppningsdagen en

succé.

Massor med glada, leriga och

trötta cyklister lovordade banan

men det skulle varit skönt med

en fungerande lift. Under hösten

kommer liften att köras en gång i

veckan om det finns kundunder-

lag. Till våren planeras dessutom

en four cross-bana och hopp-

slinga.

Byggandet under våren kom-

mer kräva många starka grävare,

all hjälp uppskattas och byggtill-

fällen kommer att annonseras på

bland annat www.frostnet.nu

men troligtvis också på ett speci-

ellt forum bara för Hammarby-

backen.

Missa inteenda chansen

dfds-crossover den 30e ok-

tober är enda chansen. Då går

nämligen Sveriges enda cykel-

crosstävling av stapeln. Det sker

på Lugnets skidstadion i Falun.

Anmälan kan göras på plats.

–Cykelcross är den enda san-

na cykelsporten, låter arrangö-

ren hälsa. Vi är sugna på att hål-

la med. Men vi vet inte om vi or-

kar blodsmak och hjärtmos i 60

minuter.

Information hittar du på

www.cykelfjall.se

eller www.faluck.com.

epilog

Gummirevolution

vittoria revolution kxs är två

däck i ett. Två olika slitbanor samsas

på samma däck för att det ska kunna

klara av alla typer av underlag och vä-

der.

Insidan av däcket har en slät bana med en

gummiblandning för torrt väglag, utsidan

har en slitbana med bättre grepp för våta

vägbanor. Man vänder helt enkelt bara

ut-och-in på däcket beroende på väder.

–Revolution KXS är ett mångsidigt

däck eftersom användaren även kan

välja vilka egenskaper fram- och bakdäck ska ha. Och när det blir slitet

på ena sidan har man fortfarande ett däcks livslängd kvar på andra si-

dan, säger Vittorias chefstekniker Alberto De Gioannini.

Shimanopriset

för femte året i rad utropar Shimano Europe ”Shimano Cycling

Concept Award” (SCCA). Det är en tävling för att stimulera cykelan-

vändning genom ekonomiskt stöd till projekt eller idéer som gynnar

cykelanvändandet i Europa. Det vinnande projektet kan få upp till

12.500 euro, cirka 115.000 kronor.

Alla typer av projekt som kan gynna allt från cykelpendling till lands-

vägsracing eller freeriding, allt som kan stimulera cykelanvändandet,

är välkomna att söka. Projekt skickas in, på engelska, före den 31a de-

cember 2004 till

Shimano Europe B.V.

Harald Troost, Industrieweg 24, 8071 CT Nunspeet, Holland

FO

TO

:D

AV

IDELM

FELD

T

Gräv i Hammarbybacken

FO

TO

:A

ND

REA

SSTR

ÖM

08-vinnaren hittade

vinnaren av stockholms

största långlopp på mountainbi-

ke, 08XC, var också banläggaren

Kim Eriksson, CK Uni.

Vi följde Robert Österling, 27 år,

i Team Cykelcity.se för att få en in-

blick i loppet. Robert körde 08XC

för andra året. Han hade varit för-

kyld och sängliggande veckan innan loppet, men hade ändå siktet in-

ställt på att hänga med till första spurtpriset.

– Jag tyckte det var skönt med regnet, men det var verkligen väldigt

lerigt. I vissa partier var det halt, men jag kör slanglösa UST-däck och

hade lågt tryck i så det gick bra. Jag körde 2,3 kilo fram och bak i mina

däck.

– Efter ungefär halva loppet nöp det till ordentligt i låret så det var

bara att sätta sig ner igen. Sen fick jag ont i knät. Allt hände verkligen

på en gång, berättar Robert.

Men Robert körde vidare och tog sig i mål. Med knäont och kramp.

Men bortsett från sina egna problem tyckte han att banan och loppet

hade lyft sig sedan sist.

– Javisst, banan var bättre, spängerna kunde man köra på nu till

skillnad från 2002 och även skyltningen var tydligare. Dessutom var

det mycket flaggvakter ute och kanelgifflar i depåerna, en bonus, sä-

ger Robert.

FO

TO

:PA

OLO

SA

NG

REG

OR

IO

Kim Eriksson.

Susanne Ljungskog + Intersport

sportkedjan Intersport och Susanne Ljungskog, tvåfaldig världs-

mästarinna på landsväg, har slutit ett sponsorkontrakt. Det innebär

bland annat att hon kommer köra en specialdesignad cykel av märket

Nakamura.

Ramen är måttbeställd med ramvinklar enligt Susannes önskemål

och är av aluminiumlegeringen Scandium. Totalvikten är 6900 gram.

Fel, fel, fel!

äsch, att ni såg det. Javisst,

priset på Kona Stab Primo som vi

testade i #5-04 är ju inte något

annat än cirka 46.000 kronor.

Priset vi fick från Kona gällde ram

med bakdämpare. Kona och Ka-

dens ber om ursäkt.

NyttSverigerekordjulius rundkvist från Sträng-

näs har enligt Strengnäs Tidning

satt nytt rekord på sträckan Tre-

riksröset–Smygehuk under som-

maren. Den nya rekordtiden på

de 216 milen lyder på sex dygn,

21 timmar och 55 minuter. Och

han gjorde det ensam.

–Det var en oerhörd vecka på

alla sätt och vis, säger Julius om

bedriften.

Förra årets Huckfest-drop på Stjärntorget kompletterades i år med en lillebror och en storebror.Det högsta togs cleant endast av en handfull åkare, däribland Robin Wallner som här kastar neden suicide no hand från mellan-hucket.

Åre Mountain Mayhem 2004

E p i s k a Å r etext och bild: a nd reas st rö m

Biter ihop och gör ett nytt försök. Siffror är ju inte så sexigt, men jag vill ändå använda dem för att styrka påståendet att årets

Mountain Mayhem var en succé. Festiva-lens första dag transporterade WorldCup-liften nästan 1 000 personer. Blandbesökarna fann man åkare från Sverige,Finland, Norge, Danmark, Tyskland,Belgien, Frankrike, England och Irland.Det ryktas till och med om en besökarefrån Karibien. Byn myllrade av cyklister.

Efter ännu en grym dag på fjället flyt-tade man ut möblerna i eftermiddags-solen och förvandlade Åre Fjällby till etttillbakalutat beachparty där man klun-kade burköl mellan drivor av påkostadedownhill- och freeridecyklar i väntan påatt dagen skulle övergå i ljum sommar-kväll. Eller så åkte man direkt ned tillThaissons uteservering, kastade av sigskydden och beställde en stor kall medandagens upplevelser dryftades med andraadrenalinmissbrukare, samtliga förvis-sade om att morgondagen skulle bjuda pålika sjukt bra åkning.

ZonenÅkningen ja. Det bästa med Åre är delånga åken. ”Episkt” är ett ord jag använ-der alldeles för ofta och alla som cyklatmed mig i Åre är ruskigt trötta på att höramig upprepa det under andakt vid varjepaus uppe på berget. Men det är svårt atthitta ett annat ord för att beskriva Åreslånga, krävande åk och milsvida fjäll-v ye r. När man droppar in vid kabinbananstoppstation har man cirka 800 fallhöjds-meter däcksmatter framför sig. Efternågra minuter cyklar man inte längre –man åker cykel. Man hamnar i den såomtalade zonen där man som i trans sur-far fram mellan stenblock, pumparberms och dämpar ur ojämnheter utanatt riktigt vara medveten om det. Du fin-ner din egen rytm och låter, utan att stre-ta mot, cykeln välja spår genom skravel

och hala rötter. Det enda man hör ärdäckens muller, baknavet som väser ochandhämtningen inuti integralhjälmen.Tänk på vatten som rinner utför stigarnapå bergssidan – så känns det när alltstämmer i zonen.

Mod, ladd och talangDet saknades inte mod, ladd och talangunder årets Mayhem-festival. Jag ärmycket imponerad av den höga nivå sommånga av landets unga friåkare ochdownhillcyklister uppnått. Jag fick äranatt bevittna backflips, stora suicide no -handers, 360s, blixtrande downhillåkoch mäktiga drops tillsammans mednågra av landets mest framståendeåkare. Och jag hade den stora förmånenatt få fånga en bråkdel av all denna actionpå film.

Några ögonblick kräver ett specielltomnämnande: Herman Öhlunds vinnar-åk i Megadownhillet – Herman är snab-

bast i Sverige, inget snack. Robin Wall-ners hopp över E14 – Robin är kungen avsmoothness. Stoffe Dalsängs stora, lång-samma och utdragna backflip på down-hillrigg – vilket ladd. När man rör sigrunt dessa unga talanger fattar man attderas hängivenhet och entusiasm kan tadem i princip hur långt som helst och attdet är omöjligt att förutspå vad som skaske härnäst. Dessa åkare definierar pro-gressiv mountainbikecykling varje gångde slänger ett ben över sadeln.

Åre Mountain Mayhem 2004 skänktemig många minnesvärda upplevelser. Påföljande sidor finner ni några bilder somrepresenterar fragment av en underbarcykelsommar i Årefjällen. Det är minnenav denna typ som kommer hjälpa mig attinte tappa hoppet under långa, mörkahöstmånader när kombinationen sol,berg, polare, heldämpade cyklar och enkall bärs känns som något omöjligt, nå-got man drömt…

20 | kadens nr 6:2004

Vad var det egentligen som hände? En tre veckor lång vistelse i Åre är över, freeridefestivalen Åre MountainMayhem 2004 är avslutad och jag sitter lutad över tangentbordet och försöker summera alla intryck.

Var ska jag börja? Hur ska jag med några ord kunna förmedla mina upplevelser? Mission impossible. Funderar på att ringa till min chefredaktör och säga ”Sorry, det sket sig. Det blir inget Åre-knäck. Jag fårhelt enkelt inte ur mig något”.

Åres nya North Shore-sektion utnyttjar topografi, stubbar och trädstammar på ett naturligt sättför att skapa maximalt med flow. Adrian Hörnquist låter sig väl smaka.

Ungefär tjugo sekunder efter att ha svävatupp-och-ned över sponsortälten med sinGiant DH tog Stoffe Dalsäng av sig Thor-krukan och förklarade med ett brett flin att”det tog väldigt lång tid innan jag såglandningen, jag hann bli lite orolig”. Stoffehärskade denna eftermiddag.

22 | kadens nr 6:2004

Välbereste Stijn Deferm (nr 42) från Tyskland jobbar som industri-designer med utveckling av cykelramar som specialitet. Han har blandannat kört Red Bull Ride i Australien och kom trea i Åres Megadownhill-tävling. Här bedriver han produktutveckling över bron ned mot Fjäll-ängen.

Dagens sista åk. Kabinvajern över våra huvuden har tystnat. AnnalenaHansson och Ponta tar sig över den lilla knölen på Svartbergets kant,ett av några få ställen på Åreskutan där man behöver trampa för att tasig fram.

Stijn Deferm och några av hans polare från Tyskland var under somma-ren 2004 ute på en roadtrip i norra Europa. Efter några veckors cykling iNorge hamnade de i Åre där de bland annat fick stifta bekantskap medjämtländska fjällblommor. Stijn på cornern.

Megadownhill-tävlingen, som ingick i Xtreme Biking Series, vanns över-lägset av Herman Öhlund med en tid på 13.36. Alla som cyklat järnetfrån toppen ner till byn vet att detta är väldigt snabbt. Här är det Hen-rik Kjellman som lattjar i Megadownhill-banans nedre del.

New World Disorder-gängets besök i Åre förra sommaren har satt sinaspår. Varje dag under Mayhem talades det om vilka åkare som tagitOlympia-droppet. Trots alldeles för kraftig sidvind följer Erik Källström iWades, Cedrics och Kyles fotspår och kastar sig utför lifthuset på Olym-piaplatån.

Micke Bolmstam var en av de åkare som verkligen bjöd på gnarl medsina 360s och bakåtvolter. Här visar han att han kan mer än att flippagenom att hantera knixig shore-arkitektur med stil och kyla.

24 | kadens nr 6:2004

Ett av Åres mysigaste caféer, Hyddan, bjuder på denna utsikt – Fjällängen, Åresjön och Henrik Kjellmans sköna tweak i Fjällängens små platåhopp.Påtår rekommenderas.

Under Mayhem-veckan förvandlas den öppna platsen framför Timmerstugan till en myllrande mötesplats. Det är här man fyller på energidepåernamed hamburgare och läsk, slappar i solen mellan åken och får cykeln servad av kunniga mekaniker om så behövs.

Efter att under några minuters tystnad shapattill ansats och landning klättrade Robin Wall-ner upp i backen med sin cykel, drog på sighjälm och goggles och nickade beslutsamtmot mig som för att säga ”var med nu!”. Efternågra sekunders stillsam airtime slickadeRobin som förste svensk landningen nedanförvägräcket.

Efter att under några minuters tystnad shapattill ansats och landning klättrade Robin Wall-ner upp i backen med sin cykel, drog på sighjälm och goggles och nickade beslutsamtmot mig som för att säga ”var med nu!”. Efternågra sekunders stillsam airtime slickadeRobin som förste svensk landningen nedanförvägräcket.

Kadens sticker ut på äventyr och vi tar förstås cyklarna medoss. Sexton sidor reseupplevelser och smarta restips har duframför dig. Börja planera nu!

kadens nr 6:2004 | 27

40–43 Moab i Utah, USA är mer än världens mest berömdamountainbikeled Slick Rocks. Vi avslöjar Lizas hemlighetoch mycket mer i detta cykelparadis.

36–38 Testa Tour de France på egen hand. Följ med till Frankrikeoch kör uppför två av de mest kända klättringarna – l’Alped’Huez och Col du Galibier – med oss.

30–35 Schweiz är ett fantastiskt land. Varje dal är en ny resa. Ochblir uppförsbackarna för jobbiga kan man alltid ta världenslångsammaste expresståg till nästa by.

28–29 Kadens totala reseguide. Allt du alltid undrat om hur dureser bäst med din bästa vän – cykeln.

28 | kadens nr 6:2004

Att ta med sig cykeln på resanborde vara en självklarhet. Upp-täck världen till hjuls och se sa-ker, möt människor och upplevcykling du hade missat på char-terstranden. Kadens har den to-tala transportguiden för dig somvill resa med din bästa vän.

text och foto: n i klas bohman

Cykel och bilAtt ha med sig en bil på cykelresan ärbåde praktiskt och flexibelt. Du kansnabbt dra iväg med polarna utan att be-höva planera och du slipper boka biljetterlångt i förväg. Väl på plats är det enkeltoch smidigt att transportera sig och lättatt resa vidare om man tröttnar.

Tre eller fyra cyklar brukar inte varanågra problem att få med sig i en normalbil. Den mest praktiska lösningen är atttransportera cyklarna på taket. Då sitterde ordentligt fast samtidigt som det fort-farande är lätt att komma åt bagage-utrymmet.

Ett annat alternativ är att välja encykelhållare för just dragkroken. Det ärenkelt att lasta av och på cyklarna, menplaceringen bakom bilen gör att cyklarnalätt blir smutsiga. Det kan dessutom varasvårt att komma åt bagageluckan, mendet finns modeller med tiltfunktion somlöser det problemet.

Om du saknar dragkrok på bilen ochinte vill lyfta upp cykeln på taket finnsdet flera cykelhållare som man fäster påbakluckan. För- och nackdelarna är un-gefär desamma som för montering pådragkrok. Framförallt är det svårt attkomma åt bagageluckan då cyklarna sit-ter på stället. Men se upp så du inte får

Re sfe b e r

Stor familj men liten bil? Kadens har restipsen!

kadens nr 6:2004 | 29

punktering av värmen från avgasröret,som kan bränna hål på däcket. Tänk pådet när du lastar på cykeln.

Vill du inte ha favoritcykeln hängandeutanför bilen och har tillräckligt med ut-rymme finns det hållare för monteringinne i bilen. Detta kräver en ganska storbil och det blir inte så mycket plats kvarför övrig packning. Ett alternativ är attkomplettera med takbox.

Det finns många olika varianter avcykelställ att välja mellan – priserna vari-erar från cirka 500 kronor upp till 4.500kronor.

Cykel och buss Att åka buss är billigt om man ska åkainom Sverige. Det är också bekvämt ochrelativt avkopplande. Däremot stöterman på problem om man vill resa långtmed hojen. Swebus Express godtar en-dast två stora väskor och ett handbagage.För att få med sig cykeln är man hänvisadtill Bussgods. Bussgods levererar överhela Sverige till de orter där de har om-bud. Ring och försäkra dig om att cykelnkan levereras dit du ska innan du bokarbussbiljett. Priset är klart överkomligt;245 kronor, oavsett vart i landet du ska.Då ingår även en försäkring upp till ettvärde av 50 000 kronor. Leveransen tar 2-3 arbetsdagar och cykeln ska vara embal-lerad i cykelväska eller kartong. Om dudäremot bara har tänkt dig en kortareresa blir det lite smidigare. Länstrafiken ide flesta regioner tar med sig cykeln imån av plats. Kostnad från 20 riksdaler.

Cykel och tåg Generellt sett går det inte att ta med sigtvåhjulingen på tåget. Detta enligt SJ:shemsida. Ett fåtal undantag finns dock –resor inom Skåne med Pågatåget ochsträckorna Kalmar-Köpenhamn-Kalmar

och Göteborg-Köpenhamn-Göteborg medÖresundståget. På Pågatåget finns detplats för tio cyklar och på Öresundståget14. Samtidigt som du köper din tågbiljettreserverar du en Cykelplats. Utöver dettabehöver du en Cykelbiljett för själva cy-keln. Den kan köpas på stationen ellerombord och kostar 70 kronor oavsett vil-ken sträcka du reser. Cykeln och din platsär i samma vagn och inom synhåll.

Enligt SJ:s kundtjänst är det på övrigatåg endast tillåtet att ta med sig ”nor-malt” handbagage – bagage som inte ärskrymmande och som du kan hanterasjälv. Då kan man alltså ta med sig hojeni en cykelväska tänker du. Ja, enligtkundtjänst, som för övrigt inte kände tilldessa väskor, borde det inte innebäranågra problem. Ett tips är att försäkra sigom att det funkar på just den linje dutänkt åka med. I övrigt hänvisar även SJtill Bussgods för transport av just cyklarinom Sverige.

Cykel och flygOm du har tänkt resa långt går det över-lägset fortast att flyga. Vissa tycker attdet är dyrt, men faktum är att det idaggår att hitta riktigt billiga biljetter omman letar lite – både inrikes och utrikes.De flesta flygbolag räknar cykeln somvanligt bagage – det kostar inget extra sålänge du inte överskrider maxvikten. Görman det tas vanlig avgift för övervikt ut.Cykeln ska vara väl emballerad och någonextra försäkring är inte nödvändig sålänge värdet på cykeln inte överstigerflygbolagets ansvarsbegränsning.

Givetvis finns det undantag. Exempelpå sådana är Malmö Aviation som tar uten avgift på 159 kronor vid inrikes flyg ochRyan Air som, utöver en avgift på 15 €, en-dast fraktar på basis av ”begränsat an-svar”. De rekommenderar att man seröver sin privata försäkring. Det gör vi ock-så.

Villkoren varierar något mellan de oli-ka bolagen. Det finns idag en mängd oli-ka flygbolag så var noggrann med att kol-la upp vad som gäller för just det bolag dutänkt resa med. De flesta har bra hemsi-dor där du kan få svar på det mesta.

Cykel och båtDe vanligaste färjorna i Sverige är småbilfärjor som trafikerar mindre farleder.Många är kostnadsfria och att ta med cy-keln är lika lätt som bilen. Våra störstafärjor för inrikes resor går till Gotland.Att ta med sig cykeln på Gotlandsfärjankostar 40 kronor per resa. Ska du besökanågot av våra grannländer och väljer attresa med Silja Line eller Stena Line varie-rar priserna något beroende på säsong.Silja vill ha 95 kronor per resa under hög-säsong (1 juni–8 augusti) och 75 kronorunder resten av året. Stena tar 90 spännenkel resa, såvida du inte åker med StenaLine Express. Då kostar det 140 kronor.Cykelbiljetter bokar du samtidigt som dubokar din personbiljett. Framme vid fär-jan är det bara att köra upp på bildäck ochplacera hojen på anvisad plats, vanligtvisi fören.

Cykel i väskaDet har snackats en del om cykelväskorhär och att de ibland är nödvändiga föratt få med sig hojen. Dessa väskor finns iett flertal olika utföranden och går att fåtag på för en tusenlapp och uppåt. Deskyddar din cykel under resan och finnshos välsorterade cykelhandlare.

En cykelkartong funkar som ett en-gångsemballage och kan fås hos snällacykelaffärer om man har tur. Tänk på attskydda alla känsliga delar som gafflaroch bakväxlar – se till att de inte kan böj-as eller knäckas.

S chwe iz–ce nt ral cykling med expres s h j ä l p

kadens nr 6:2004 | 31

Om du står på toppen av Gems-stock i Schweiz och gör en 360 närdu urinerar, så pinkar du i tre havoch fyra stora floder. Det är ettmått på hur centralt du hamnat iEuropa.

Schweiz är verkligen en ny resaför varje dalgång du kommer till.En resa som gör sig bäst på cykel.

text och foto: h å kan st e n l u nd

Vi kom iväg alldeles för sent. Solenstår redan högt och det är varmt.Uppförsbackarna vill inte ta slut.När vi kommer över ett krön upp-

täcker vi bara att en ny backe ligger fram-för oss. Svetten rinner i strid ström frånpannan och in under solglasögonen. So-len bränner på ryggen, mjölksyran brän-ner i låren, törsten bränner i den torramunnen och varje andhämtning är somett andetag i ångbastun.

Ann, min cyklande kamrat, har för-svunnit som en avlöning bakom en ser-pentinkurva och nu hör jag hennes gladatillrop rakt ovanifrån. Det är första dagenpå cykel i Alperna och jag vet att det kom-mer att ta ett tag att acklimatisera sig tillhöjden och motlutet. Det är – med andraord – kärlek vid första ögonkastet.

Schweiz är Europas centralpunkt.Genom åren har landet påverkats avmängder av kulturer och från en dal tillen annan förändras landet. En resagenom Schweiz görs bra på mountainbi-ke och i kombination med Glaciärexpres-

sen, det alpina tåget, kommer du attuppleva mer.

Från centrala Zermatt upp till Schwarz-see skiljer nästan 1000 vertikala höjdme-ter, byn ligger på 1620 möh och stationenpå 2583 möh. Det är jämnhård uppförs-backe i princip hela vägen, först asfalt se-dan grusväg. När du acklimatiserat digoch kört på i ett par dagar, är det något ducyklar med viss glädje. Om man preciskommit ned till Alperna från Luleåshavsnivå, och en sommar fylld av havs-paddling istället för cykel, är det en upp-försbacke som får dig att bekänna färg.Om du dessutom är så korkad att du för-sover dig, äter frukost i godan ro och tardig an stigningen mitt på dagen så får dugilla läget som uppstår. Det gör jag.

Ann tycker ännu bättre om situatio-nen, tunga motlut är hennes melodi,speciellt som de lämnar mig på lagom av-stånd för att retas. Jag skyller på kamera-väskan.

Sedan stannar vi till vid Zmutt. Läm-nar cyklarna för en stund och går en pro-

[ En liten människa i ett stort landskap.

( Världens långsammaste expresståg innebär mer tid att njuta av vyerna.

32 | kadens nr 6:2004

menad, bland trähusen som färgats bru-na av solstrålarna, brunfärgen vittnarom byns ålder. Det är faktiskt skönt attsträcka lite på benen och jag passar på attdricka en liter mineralvatten på en ute-

servering, det är nog det minsta som för-svunnit redan.

Men sedan blir Ann för ivrig, hon villhögre upp, hon vill närmare Matterhornoch jag tröstar mig med att det ska blilunch där uppe, vid Schwartzee, innan vifår njuta av de 963 vertikala metrarna iutförskörningen.

Berget alla vill seTvå dagar senare, klockan fem på morgo-nen, när vi ska lämna Zermatt, är det re-dan mycket folk i farten. Mest asiatersom står och väntar på att solen skall gåupp och lysa på det 4478 meter höga Mat-terhorn, berget de alla kommit för att se.

Från bron, över Rhons biflöde Mattervis-pa, precis vid kyrkan, finns en bra ut-kiksplats för just detta skådespel. Ochnär solens strålar denna morgon träffardet pyramidformade berget, som Zer-mattborna själva kallar ”Horu”, hornet,så går ett sus av andakt genom klunganav asiater.

Det tog flera försök och resor för mig attfå se Matterhorn på riktigt. De förstagångerna jag kom hit var berget helt en-kelt försvunnet i dimma och regn. Detkändes som ett tecken på ett liv i otakt.Men nu, nu står det där i all sin prakt ochtar farväl för denna gång. För både jagoch berget vet att drömmen om solskenalltid är värd att behålla.

I tre dagar har Zermatt varit vårt hem.Dessa dagar har vi utforskat området påhyrda mountainbikes. Cyklarna har vihyrt på en – av många – sportaffärer ibyn, där har vi också fått tag på kartoroch hjälmar och några lokala tips.

Men de bästa lokala tipsen fås defini-tivt på pizzeria North Wall vid hotel Rho-dania. Bland annat jobbar den sydafri-kanske fotografen Chris Patient, en hän-

”Tåget har, namnet till

trots, knappast något

med expresståg att göra.

Nej, faktum är att det är

världens långsammaste

expresståg.”

Orkar man inte cykla tar man tåget till nerförsbacken.

34 | kadens nr 6:2004

given cyklist, där. Och med sammanlagtdrygt 10 år i Zermatt, sommar som vin-ter, har han råkoll. Dessutom är NorthWall och dess besökare av den typen somgör att du känner igen dig. De som äterpizza här har skrubbsår på knän och arm-bågar, skitiga skor och luktar svett. Detär hit du skall gå för att begripa att Al-perna är för alla.

Men nu ska vi alltså vidare, lämna Zer-matt för Andermatt och sedan efter detåka till St Moritz. Vi ska cykla några da-gar även på dessa klassiska skidorter,men mellan dem tar vi Glaciärexpressen.

Tåget har, namnet till trots, knappastnågot med expresståg att göra. Nej, fak-tum är att det är världens långsammasteexpresståg. Men det är en skön upple-velse och en bedårande resa genom 91tunnlar och över 291 broar.

Gammaldags rajtanAndermatt, skidorten som alltid blandinitierade skibums nämnts som orten atträkna med, om du verkligen vill ha braskidåkning mer än något annat. Men dethar inte riktigt hjälpt, det sägs att liftbo-laget är konkursmässigt då ingen åker

hit längre. Vilket är synd för åkningen ärverkligen grym. Men kanske är det så attdet skulle ha behövts lite annat också. Duvet, lite rajtan tajtan för att locka flermänniskor hit.

Andermatt är ett av Schweiz största mi-litära övningsområden, antalet testoste-ronstinna värnpliktiga och repgubbar påantalet brudar är typ en på alldeles förmånga. För några år sedan, när jag åkteskidor här, träffade jag ett par svenskablondiner som jobbade i en bar. De sa attde tjänade löjligt mycket på dricksenunder en vinter. Ja, så pass att de i allafall inte behövde jobba i Sverige på som-maren. Efter ett studiebesök i baren för-stod jag vad de snackade om, tjejerna höllgubbarna i andakt.

Mountainbikecyklingen är också bra.Byn ligger i en gryta, ett plattland därskidberget Gemsstock dominerar, mitt icentrala Schweiz. Det sägs faktiskt attom du står på toppen av Gemsstock ochgör en 360° när du urinerar, så pinkar du itre hav och fyra stora floder. Jag vet intevarför den här typen av värdelöst vetandepenetrerar min hjärna. Men så är det.Skulle du fråga mig vad den och den sti-gen heter, som vi precis cyklat, skulle jagtroligen inte ha en aning om vad den he-ter. Men att jag pissat i fyra floder samti-digt, sådant sitter kvar. Dock säger detlite om hur centralt du hamnat i Europa.Schweiz är verkligen en ny resa för varjedalgång du kommer till.

Ett enkelt downhill att börja med ochsom rekommenderas, är från Andermattner till Göschenen, sex kilometer långt

Sikta på Matterhorn så kommer du fram.

”Dåtidens turister kallades luft-

turister, de kom från kolrökens

England och Nordeuropa till den

torra luften i Alperna för att vila

upp sig från tuberkulos och

lungsikt. Författarinnan Edith

Södergran bodde till exempel en

tid i Davos.”

och cirka 250 vertikala meter i fall. Där-ifrån kan du sedan ta kugghjulståget till-baka. Om du nu inte känner för att brän-na kalorier och cyklar tillbaka förstås. Dubörjar hur som helst med att cykla överden speciella Teufelbrücke, Djävulsbron,som inte är så ondskefull som namnet lå-ter. Men är det något du snabbt lär dig såär det att bergsfolk är vidskepliga. Det ärdärför du till exempel i Gomstal, grann-dalgången från Andermatt, på andra si-dan Furkapasset – över vilket det förståsgår bra att cykla – finner 22 kyrkor i den 18kilometer långa dalen med typ sex byar.

Dessutom är det ett bra sätt att hållaungarna från bron, om man säger att djä-vulen lever där och får dem att tro det.Det går knappast i dagens samhälle. Ochär kanske bara ännu ett bevis på att detinte alls var bättre förr. Ett annat sådant”bevis” är de fulldämpade cyklarna vitrampar omkring med. Men herregud;ballongdäck, stumt och oväxlat; huröverlevde folk förr? Innan Gary Fisher?

LuftturismSt Moritz-sjön ligger spegelblank ochlugn när vi anländer på eftermiddagen.Det lite dimmiga och grådisiga vädretsom vi haft i Andermatt är borta. På nyttliknar det sommarsemester. Det vorekanske fel att säga att den moderna alpi-na turismen började i St Moritz, men helt

ute och cyklar vore jag inte om jag gjordedet. Dåtidens turister kallades luftturis-ter, de kom från kolrökens England ochNordeuropa till den torra luften i Alpernaför att vila upp sig från tuberkulos ochlungsikt. Författarinnan Edith Söder-gran bodde till exempel en tid i Davos.

Dessa människor gjorde inte myckettill en början, de orkade ju inte. Men ef-ter att de tillfrisknat började dagarna blilånga på sanatoriet. Då satte de igång attutforska bergen i området. De börjadehelt enkelt sporta, de besteg de stora top-parna, de skrev alpin historia och de ska-pade nutidens aktivitetsturism utan attde egentligen visste om det. Redan då vis-ste man att ett friskt liv förutsätter friskasysselsättningar. Som att ha kul tillexempel.

Istället för Rolls RoyceSt Moritz och Engadindalen är verkligenvykortsvackert. Dessutom är de gamlahotellen, som Kulm och Badrutts, så im-ponerande och respektingivande i sig attdet inte går att undvika att fascineras avdem. Ett tag undrar jag hur dörrvakternaskulle reagera om jag anlände på en full-dämpad och skitig mountainbike iställetför en Rolls Royce och bad dem parkeraden. Säkert skulle de inte ens höja påögonbrynen. De är nog vana vid det mes-ta.

Nu har jag ingen fulldämpad cykel hel-ler, det behövs inte. Cyklingen är tämli-gen tillrättalagd och egentligen skulledet ha varit kul att ha en landsvägsraceristället. Jag säger inte att cyklingen på demilslånga och väl utmärkta mountainbi-kelederna är dåliga eller innehållslösa.Tvärtom – de är alla bra och sköna och ro-liga, men de asfalterade vandrings- ochcykellederna vid sjöns strand lockar fak-tiskt mer, på en lätt landsvägsracer.

Sista morgonen stiger vi upp i ottan,dimma ligger över sjön men snart kom-mer solen att bränna bort den. Ann ochjag har tänkt oss ett tidigt fyratimmars-pass längs det som om vintern är sträck-ningen för Engadin Ski Marathon. Det ären av de många fördelarna jag har insettmed cyklingen här i St Moritz och fak-tiskt Schweiz i övrigt. Det går att körahårt och det går att spara sig när det taremot. Ledsystemen är skapade för att ut-mana de flestas nivåer.

En verkligt grym tur är den upp i Ber-ninapasset. Leden är drygt 35 kilometerlång och kräver att du vet hur du hanteraren cykel i nedförsbackar. Avslutningen ären singeltrack som gör skäl för namnetoch absolut inte en tillrättalagd väg.

En annan tur, upp till Co rviglia är intelika lång och inte heller lika utmanandes vå r, men minst lika va c k e r. Vi äter alltsåf r u kost i Zouz dit vår sista tur tagit oss. Se-dan skall vi ta tåget tillbaka till St Moritzför att återlämna cyklar och göra oss klaraför hemresan. Redan så här tidigt, klock-an nio på morgonen, har vi ett drygt ma-r athon i benen. Snacka om semester.

kadens nr 6:2004 | 35

”De som äter pizza här har skrubbsår på knän och armbågar, skitiga

skor och luktar svett. Det är hit du skall gå för att begripa att Al-

perna är för alla.”

En gång i tiden hade Schweiz en underbar turistby-rå i centrala Stockholm, men den är avskaffad nuså ditt bästa knep heter internet. Se www.myswitzerland.com för allmän info. Vill du läsa på om Glaciärexpressen skall du kollawww.rhb.ch där finns informationen du behöverplus en del onödigt vetande.

o rt e rn a :Zermatt:www.zermatt.ch, telefon 0041-27 966 81 00Andermatt:www.andermatt.ch , telefon 0041-41 887 14 54St Moritz:www.stmoritz.ch , telefon 0041-81 837 33 33

i n fo

Cyklar man uppför finns alltid en belöning på toppen.

36 | kadens nr 6:2004

text: thomas ritterfoto: m at tias och thomas ritter

På hotellpa r k e r i n g e n i den lilla byn le Bourg d’Oisans i de väst-franska Alperna står ett tiotal bilar. Att en av dem tillhör det

belgiska proffsstallet Lotto Domo och fyr aandra ett belgiskt amatörlag, bevisar at tvi nog hamnat rätt. Utan att av s k r ä c k a sav vare sig proffsens eller amat ö r e r n a sn ä rvaro monterar vi, två svenskar somegentligen mest cyklar till jobbet och tarlängre turer på helgerna, ihop våra cyklaroch bär ner dem i cykelkällaren. Cyklar fö rh u n d r atusentals kronor skimrar ikapp

med sina ultralätta ko m p o n e n t e r. Vi ärför övrigt de enda som låser våra cyklar.

Utsikten från hotellrummet är otrolig,en närmast vertikal bergssida medkvällssolen som ännu sticker sina strålaröver bergskammen. I de vidöppna hotell-fönstren fladdrar cykelkläder på tork ochkring poolen ligger utslagna cyklister ochflämtar med vattenflaskor i händerna.Från hotellets framsida kan gästerna sedet berg de flesta kommit hit för att bese-gra. Det klassiska etappmålet i Tour deFrance, l’Alpe d’Huez.

Men än så länge är det kvällen före, ochvi ska dessutom börja vår franska ”tour”med ett annat pass. I hotellets restaurang

sitter de belgiska lag vars bilar vi sett påparkeringen. Alla män, alla med tommablickar och rödflammiga ansikten. Vi hörlite flamländska i ena hörnet av denlånga terrassen, men de flesta är tysta.På skakiga, men givetvis rakade ben tarde sig upp till förrätten som serveras påett buffébord inne i restaurangen. På bor-det finns pastasallader, pajer, patéer,grönsaker, ägg. Alla klichéer om idrot-tare och kanske framför allt cyklister slårin nästan på en gång. Alla häver i sigsnabba kolhydrater, äter spenat och pas-tejer i hopp om att kunna höja sina blod-värden, allt för att de ska orka cykla uppför stupbranta berg imorgon. När alla ätitminst fem ägg med aioli börjar många fåtillbaka färgen i ansiktet och några börjarockså tala med varandra.

Huvudrätten är en halv kyckling medbakad potatis, grönsaksröra och spenat.Till det serveras en extra jätteportion medpasta. Bordsskicket skulle få vilken morsom helst att gråta. Cyklisterna slevar isig maten och sköljer ner den med röd-vin. När alla verkligen slickat faten ärdiskussionerna i full gång kring borden.Vi förstår inte ett ord av vad flamlän-darna säger, men det verkar som de skry-ter om dagens etapp.

Stupet från helvetetVi väcks vid sextiden av att lagen är i fullgång. Däck ska pumpas, bromsklossarbytas och lacken poleras. Frukosten ärenkel men om man ber om ”sportif”- fru-kost så får vi ett par bananer, yoghurt ochen stor kopp svart kaffe.

Tour de France på egen hand

Uppför, uppför, uppför. Och sen nerför.

Det finns de som åker till Alperna för att åka skidor även på somrarna,andra åker hit för forsränning eller bergsklättring. Men den här årsti-den är de alla i minoritet.

För 101 år efter det första Tour de France är det cyklisterna som här-skar i Alperna. Följ med på en resa uppför, en kamp mot lutningspro-cent och mjölksyra.

På parkeringen står lagledarna ochhackar is som dom fyller kylväskor med.Inte ett moln på himlen och temperatu-ren är redan hög. Alltför hög. Vi tar såmycket vatten och sportdryck vi orkarbära och får plats med på cyklarna och geross av.

Precis när man lämnar le Bourg d’Oi-sans kör man över en liten bro. Tar manvänster så börjar nästan omedelbart stig-ningen upp mot världens mest berömdacykelberg, l’Alpe d’Huez, men vi väntarmed det passet till imorgon – idag sväng-er vi höger mot Col de Galibier. Ett passsom lär ha varit Henri Desgranges, grun-dare av Tour de France, favoritstigning.Det är 48 kilometer till toppen och vi skaupp på 2 645 meter över havet. ”Helvetes-stupet” kallas den första stigningen ochredan den känns ordentligt i benen. Såutförslöpan som följer är efterlängtad.

Samtidigt som det gnor i bakhuvudetatt den här utförsbacken kommer vara enbrant uppförsbacke på vägen hem. Ochdå kommer vi ha närmare 100 kilometer ibenen, det mesta uppför.

Men såna tankar försvinner snabbt närvi i backens slut kommer ut på en bro viden dammanläggning. En sjö med alldelesklart vatten ligger som en magnifik bör-jan på en dalgång med höga snötäcktaberg och större och mindre vattenfalllängs bergsväggarna. Det är ännu vack-rare än vad Eurosports helikopterbildernågonsin lyckats visa under direktsänd-ningarna från Tour de France.

Vägen följer dalgången och sluttar helatiden svagt uppför. Vi möter ofta andra

cyklister och traditionsenligt hälsar vialla respektfullt på varandra. De har kla-rat av sin uppfärd och vet hur vi sliter - förnu börjar klättringen på riktigt. Dagensförsta pass, Col de Lautaret.

Den första kurvan får vi bitvis skuggaav träden, men sen är vi ovan trädgrän-sen. Istället väntar några långa stekhetaserpentinkurvor. Som tur är finns längsvägen urgröpta stockar med iskallt ochunderbart gott bergsvatten. Förmodligentappas det på flaskor längre ner i dalenoch säljs svindyrt i petflaskor i svenskalivsmedelsbutiker.

Hettan är det största problemet men gi-vetvis skriker benen ilsket: varför?! Var-för gör du det här? Är du helt dum i huvu-det? Men innan längtan till hotellpoolenblir allt för stor ser vi toppen - en långvänsterkurva med en skidlift till högeroch flera meter höga snömarkeringarlängs vägkanten.

Obeskrivbart brantVi har nått Lautaret-passets topp på 2 058meter över havet. Normalt en skidortmed någon restaurang och souveniraf-fär, nu står här förutom vanliga turisterett otal cyklister och flämtar i hettan.Några stretchar och alla fyller på vatten-depåerna och doppar skallen i de iskallavattensamlingarna.

Omgivningen är fantastisk, bergenoch glaciärerna får en att tappa andan.Det berg som fångar mest blickar är dengröna bergssidan med en smal asfalteradväg som man kan följa med ögat en brabit upp. Det är vägen upp mot Col de Gali-

bier. Otaliga gånger har pelotonen – klung-an – passerat här under Tourens etapper.Och under hundraårsjubiléet körde deförbi för att hedra Tour de France grun-dare Henri Desgrange, som också äratsmed en staty strax före toppen. Men dit ärdet fortfarande långt kvar för oss.

En skylt vid vägens början talar om attpasset är öppet. Det är det fjärde högstapasset i Europa och är ofta stängt långt inpå våren eftersom vädret och snön ärövermäktiga.

Den smala vägen slingrar sig uppförlängs bergssidan, utan räcken och medallt sämre asfalt. Det ser vi, till skillnadmot utsikten.

Det börjar bli så brant att blicken liggertungt på marken och all kraft, energi ochkoncentration går åt till att ta oss upp.Det går faktiskt inte att beskriva hurbrant det bitvis är. Efter en bra stundsklättrande ser vi toppen. Vi svär båda tilleftersom vi är helt slut och just insett hurlångt kvar det är, eller långt – det handlarväl om några kilometer … men hur högt vihar kvar! Och när den första snödrivandyker upp på sidan av vägen, undrar jagom jag till slut börjat hallucinera i vär-men.

Strax efter att vi har passerat det enor-ma monumentet över Henri Desgrangebörjar de sista tre kurvorna mot toppen.Lutningen ligger nu konstant på tolv pro-cent och benen orkar inte ens längre skri-ka åt en att lägga av.

”Vi klarade det!” är första tanken. I dentunna luften måste jag kämpa länge föratt kunna andas normalt, men då ser jag

kadens nr 6:2004 | 37

Det är inte lätt att hitta skugga i de sista kur-vorna uppför Alpe d’Huez, men å andra sidanär det inte mycket som skymmer den fantas-tiska utsikten heller.

En jättekoloss hedrar minnet av Henri Des-grange, grundare av Tour de France, några kur-vor från toppen av hans favoritberg, Col deGalibier.

Thomas och Mattias Ritter ett par tusen meteröver havet.

”Varför gör du det här? Är du dum

i huvudet?”

Thomas ben säger ifrån

38 | kadens nr 6:2004

var jag är. Toppen är en liten parkerings-plats. Här står sex-sju bilar och kanskelika många cyklar.

Åt ena hållet ser vi vägen vi cyklat upp,åt andra den alternativa stigningen upphit genom Telegrafpasset. Där nere kom-mer, tro det eller ej, en man som joggathela vägen upp. Höjer vi blicken ser viMont Blancs snöiga topp i soldiset. Jag tarfram mobiltelefonen och med genom-svettiga händer skriver jag stolta sms tillalla där hemma. ”VI KLARADE DET!”Stoltheten är stor, där på 2645 meter överhavet.

Nervägen är lika halsbrytande, det ärju lika brant nedför den smala vägenutan räcke. Bromsarna är ständigt in-klämda, släpper vi bara för några sekun-der rusar hastighetsmätaren snabbtlångt över 70 kilometer i timmen. När vistiger av cyklarna på hotellparkeringenupptäcker vi snart att vi också måste taoss fram som John Wayne.

Stapplande tar vi oss till förrättsbuffénoch hivar girigt i oss fem ägg indränkta iaioli, slukar all potatis, spagetti och spe-nat och sen skryter vi om dagens etappända tills vi stupar i säng vid tiotiden. Jaghinner inte ens ägna morgondagensetapp en tanke innan jag sover med minacykelbyxor ivrigt slängande i vinden ifönstret ovanför sängen.

Världens mest berömda”Sportif” säger vi till morgonens servitrisoch återigen får vi våra bananer och yog-hurt. Idag ska vi cykla upp för cykelvärl-dens mest berömda berg. Bara meningen”Till vänster efter bron” brukar få entusi-asternas ögon att lysa.

Och alldeles till vänster efter bron hän-ger ett startskynke med texten l’Alpe d’-Huez och ordet depart som förkunnar attdet är här vi nollställer cykeldatorn, biter

ihop och börjar trampa de blott 13,9 kilo-meter som utgör stigningen. Visst kan13,9 kilometer låta som en promenad i so-len. Men fördelat på 21 stycken, 180 gra-ders kurvor ska vi klättra 1150 höjdmeter.Redan i första backen är det så brant attdet bara är att kapitulera och lägga in lät-tare växel än jag hoppats på. Varje kurvaär numrerad från 21 och neråt och dessut-om tillägnad en cyklist som vunnit enTour de France-etapp här. Lance Arms-trong, senaste årens gigant delar den för-sta kurvan med den legendariska italien-ska cyklisten Fausto Coppi. Ingen svenskhar vunnit här, men en bit upp har nå-gon ritat en svensk flagga i asfalten.

Vid kurva sju har vi slut på vatten.Klantigt eftersom solen blir ett allt störreproblem i takt med att träden blir allt fär-re. Emellanåt får vi en glimt av toppen,en liten alpby som ser ut som de flestaskidorter gör. Det kunde förmodligenlika gärna vara Tignes eller Åre.

Strax innan kurva tre blir jag omkördför första gången på resan. Irriterande,för jag har inte mycket att sätta emot,men anar samtidigt att han som kört ommig tagit i lite väl mycket för att göra justdet, köra om mig alltså.

Ganska snart står han i skuggan underett träd och hyperventilerar. Fylld av nyakrafter av att köra om någon i dennahiskeliga stigning hinner jag till och medposera en aning för att inte se helt död utnär traktens fotograf fångar alla på väg

upp för berget i kurva två. Bilder som hansen säljer för en dyr, men väl värd summaeuro.

Efter den sista kurvan, kurva ett, åter-står en lång, lång brant raksträcka. Må-let hägrar och vi lägger in vad som möjli-gen kan liknas vid en spurt. Mest för atten jobbig amerikan som vi nyss kört omlagt in lättaste växeln på sin mountainbi-ke och med en absurd trampfrekvens för-söker slå oss in under Arrivée-banderollen.Givetvis har han ingen chans med den ut-växlingen mot våra racers.

60 minuter respektMan anses vara värd stor respekt om manklarar l’Alpe d’Huez på under en timme.Rekordet har den italienska storcyklistenMarco Pantani som cyklade upp på 36 mi-nuter och 40 sekunder på Tour de France1995. Vi klarade det på 1 timme och 14 mi-nuter och det är vi faktiskt mäkta stoltaöver.

Le Bourg d’Oisans är en perfekt ut-gångspunkt för flera etapper än de två vigjorde. Bland annat finns Les Deux Alpeshär, en stigning som ofta är en del avTour de France.

Men för oss är det dags att packa ihopcyklarna och åka vidare till vår tredjeetapp. Vi kör söderut, mot nästa mytom-spunna berg: Mont Ventoux, mitt i vin-odlingarnas Provence.

Men det är en helt annan historia.

Konstgjord men sagolikt vacker är sjön vid dammanläggningen på väg upp mot Col de Galibier.Här svänger man också av till ett annat känt etappmål i Touren, Les Deux Alpes.

I somras gick starten av bergstempot i Tour deFrance här i Le Bourg d’Oissans. En annarslugnare, men ändå alltid cykelinvaderad by.Och ständigt med Alpe d’Huez i bakgrunden.

40 | kadens nr 6:2004

Med en dollarkurs som passarden svenska kronan har USAseglat upp som ett prisattraktivtresmål. Ett okomplicerat lättrestland. Du blir ofta bemött av öpp-na, positiva och hjälpsammainvånare som är nyfikna på digsom turist.

Undvik stressen i städerna ochbesök någon av alla 380 national-parker. Vi har åkt på en resa tillUtah och besökt Moab och SlickRocks – världens mest kändamountainbikeled.

text: erik ahlst röm foto: erik ahlst röm, jonas land m a r k

Mo a bmer än Slick Roc ks

Vi möter en högröd genomsvettigcyklist på darriga och lätt blodigaben, sten är hårt att ramla på, hanleder sin cykel uppför en kort

brant. Trots ansträngningen flinar hanupp och välkomnar oss med den ameri-kanska standarfrasen:

– Hi guys how are you? Och fortsätter – We’ve been riding four trails in threedays, I’m out of juice today.

Jag förstår honom, cyklingen runtMoab och i synnerhet Slick Rocks är bådeansträngande och beroendeframkal-lande. Det går inte att sluta.

Uppe på platån, Sand Flats, fyra kilo-meter nordöst om Moab ligger vä r l d e n smest kända cykelled Slick Rocks trail. Hitvallfärdar cirka 150 000 cyklister om året.

Slick Rocks är ursprungligen en motor-cykelled men nu är det 99 procent cyklisterpå feta däck som lyckas vända upp och nerpå begreppen friktion och grav i t ation.

– Det är som att cykla på heta snustorraskärgårdsklippor – helt sjukt och overk-ligt, upprepar min reskamrat Jonas,gång på gång.

Leden, om man nu kan kalla det en ledär markerad med vita streck. På så sättcyklar du inte in i stup och livsfarligabranter och du förstör inte heller denkänsliga naturens ”black crust” – småsvampar som täcker ökensanden ochsom tar årtionden att läka.

Uppvärmningen och för att få en käns-la av den världsberömda ”Navajo” sand-stenen börjar med den fyra kilometerlånga ”Practice Loop”. Knappast enklaremen framför allt kortare än Slick Rockrundan som är 15 kilometer lång och somtar cirka fem timmar. Om du tar dig tidoch inte bara vill ha mer och mer är ut-sikten hissnande. Inramningen i dettaökenlandskap är snöklädda 4 000 meterhöga toppar i La Salmassivet och flera

kadens nr 6:2004 | 41

42 | kadens nr 6:2004

hundra meter ner ringlar sig Coloradoflo-den fram.

I detta av moder jord skapade Disney-land för vuxna skulle det saknas allttänkbart djurliv, tänker jag medan enhandfull cyklister kommer tjoandes ned-för en tillsynes lodrät sluttning och i ho-risonten gnetar två grotteska fyrhjuls-drivna jeepar uppför en brant backe. Justi detta ögonblick ser jag en brun skuggamot allt det röda, en coyote, en prärie-varg söker svalka i ett skyddat buskage.

Yummiesarnas paradisMoab är inte bara Slick Rocks utan sydös-tra Utahs största stad med 5 500 invå-nare. Ett smörgåsbord för den cykelin-tresserade och en lekplats med ballongtu-rer, fyrhjulssafarin, ridning, klättring,forsränning och fiske. Moab är en ameri-kansk motsvarighet till Chamonix ellerQueens Town.

Besökare och invånare går iblandunder benämningen Yummies (YoungUrban Macho Men Into Extreme Sports).Inte undra på, tänker jag, medan vi gårigenom dagens cykling på ett av stadensotaliga utefik och ännu en monstertruckkör förbi, fullastad med mountainbikes.

Cykelbutikerna i Moab har ett brett sor-timent av bra kartor och guideböcker.Liza på Poison Spider Bicycles rekom-menderar en variant av Amasa Back.Istället för den 24 kilometer långa framoch tillbaka-turen kan vi göra en ”hem-lig” rundslinga som inte finns med påkartan eller i guideböckerna.

Som vanligt kommer vi iväg när det ärsom hetast, svetten lackar, det rinner omhjälmens vadderingar. Enda svalkan ärdroppet på låret, ventilen till min vätske-påse läcker. Ska tre liter vätska räcka?Underlaget är varierande sandsten, slickrocks, stenpartier och sand. Väl uppe påplatån med en vidunderlig 360 graderspanoramautsikt mot Dead Horse pointoch Canyonland vilar vi oss i skuggan avett gammalt solpinat träd. Pesa trycker isig en energibar. Man riktigt känner dehistoriska vindslagen men varken JohnWayne, Lucky Luke eller navajoindianerkommer galopperandes förbi.

Som ett pistolskott bryts tystnaden närdagens moderna cowboy passerar. Häs-tens hovar och gnäggande är utbytt motfeta gummidäck och kedjans metalliskarassel mot cykelramen.

– What’s up dudes, ropar öknens ryt-tare när han på ett graciöst sätt pareraroch flyter över alla ojämnheter på sin hel-dämpade freeridehoj. Utrustad med ras-taflätor, batik t-shirt, knäskydd och hjäl-men nonchalant på nacken försvinnerhan nerför stigen innan vi ens hinnerblinka.

Lizas hemlighetEfter en del problem hittar vi Lizas hemli-ga stig. Det visar sig vara minst sagt vari-erande cykling. På sina håll en brant lod-rät bergssida med utsikt ner mot Colora-doflodens bruna forsar. Vår cowboy ver-kar ha tagit sig ner här och vi konstateraratt avsaknaden av skospår måste betyda

att han cyklat ner hela vägen. För vår delblev det mycket ledande av cykel.

Äntligen nere vid floden, endast någonkilometer kvar till bilen. Jag ökar fartenpå den smala stigen, för första gången pålänge växlar jag till den största framkug-gen. Jag susar genom en tät tunnel av vi-d e s n å r, underbar cykling hinner jag tän-ka, då stigen helt plötsligt tar slut.P a n i k … bromsar max. Jag är en hårsmånfrån att flyga över styret och landa i vat t-net.

Det kan inte vara sant! Stigen bara slu-tar i en 30 meter bred sidoflod. Pesa somkommer strax bakom klättrar upp påbergssidan för att få en överblick.

– Jorå, det är det visst, säger han. Detfinns inget annat sätt att ta sig över påandra sidan. Gå först du, du är ju längst!

Botten ser man inte utan bara ett smut-sigt, brunt, grumligt och stillaståendevatten där en massa underliga saker fly-ter. Undrar om det finns blodiglar i Colo-radofloden tänker jag efter fem meter dåvattnet nått upp till bröstet.

Vi kommer över, Pesa med vattnet tillhakan.

Undrar om Liza provat på Amasa Backsalla hemligheter tänker jag när vi blötamen lyckligt uppspelta kör förbi ettstängt Poison Spider Bicycles.

Respektive stat i USA har valt en sym-bol på bilens registeringsskylt, en ikonsom särpräglar just deras stat. Floridahar till exempel ”The Sunshine state”,Idaho slår sig för bröstet med ”FamousPotatoes” och på de bilar som är registe-

En yummie räds inte lite vatten.

”Jag ökar farten på den smala

stigen, för första gången på

länge växlar jag till den största

framkuggen. Jag susar genom en

tät tunnel av videsnår, underbar

cykling hinner jag tänka, då

stigen helt plötsligt tar slut.”

Moab på internet:www.discovermoab.comwww.moon.com

NationalparkerKontrollera innan du anländer i vilka parker du fårcykla.

Entréavgiften till de amerikanska nationalparkernaär mellan 10–20 $. Om du planerar att besöka fleraparker kan det vara värt att köpa ett årskort som kos-tar 50 $.

Börja alltid ditt besök på deras Visitor Centers. Bätt-re start kan man knappt få. De anställda är välutbil-dade inom service, turism, historia och geologi. Detfinns gott om kartor och guideböcker, ofta kan mantitta på ett bildspel, se en film eller planera sin turutifrån den jättelika tredimensionella bordskartan.

Oftast finns inget vatten eller mat inne i parkerna.På Visitors Center finns vatten men fyll helst på innan,vattnet där är klorerat och smakar häxbrygd. Kom ihågatt Utahs parker ligger mitt i öknen och att du kommeratt göra av med massor av vätska.

Att campaI varje park går det att campa till ett lågt pris. Ant a lp l at ser är be g ränsade och kommer du under högsäson geller besö ker en populär park är det värt att bo ka i fö r-v ä g. Res pe kti ve campingp l ats är ut ru stad med en eld-stad, parke ri n g sfic ka och campingbord och en plan plat sdär du måste sätta upp tältet. Vatten, ved och mat få rdu ta med dig själv. Om du planerar att göra en öve r-n att n i n g stur ute i parken be h ö ver du ett särskilt ti l l-stånd. Du får enbart campa på fö rut bestämda plat se r,allt för att minimera slitaget på nat u ren. Trots att det är

så pass många besö ka re i parke rna är det alltid re nt oc hs ny g gt, skräp existe rar inte .

TidpunktUtah är en ökenstat och under sommaren blir det olid-ligt hett – över 40 grader. Bästa perioden att besökastaten är från september till början av juni. Försökkomma igång tidigt på morgonen, vila mitt på dagenoch ta en tur på eftermiddagen. Kom ihåg att solengår ner fort och när den är borta är det mörkt, visnackar becksvart, så glöm inte pannlampan. Den sva-laste parken är utan tvekan Bryce Canyon som liggerpå nästan 3 000 meters höjd.

BiluthyrningDe stora uthyrarna som Avis och Budget Thrify finnsoftast i anslutning till flygplatserna. En husbil kostar mellan 750 och 1400 $ i veckan,beroende på säsong och storlek, för mer informationse www.cruiseamerica.com, www.elmonterv.com,www.accessrvrental.com

KommunikationAntingen flyger du till Salt Lake City (ca 40 mil frånMoab), Las Vegas (70 mil) eller Denver (60 mil).Den lilla flygplatsen Canyonlands Field ligger 3 mil norrom Moab och med flygbolaget Salmon Air kan du tadig till och från Salt Lake City.Tåg finns inte och busstrafiken är dålig. Antingen hyrdu bil eller en husbil i någon av dessa städer. Det gårfort att resa i USA, vägarna är breda och det är helatiden mycket att se. En bonus är att bensinpriset ärnästan 2/3 lägre än i Sverige.

kadens nr 6:2004 | 43

I N FO

rade i Utah står det antingen ”The grea-test snow on earth” eller så finns en bildpå Arches stolhet, Delicate Arch.

På Utahs skyltar kunde det lika gärnavara en mountainbikecyklist från Slick-rocks i Moab.

Så till alla svenska cyklister som bävarinför höstens och vinterns kyla. Gör somKristina och Karl-Oskar i Vilhelm Mo-bergs stora epos om de svenska Amerika-emigranterna.

Go west!

Vägen till himlen är markerad med vita prickar.

Idag är Gunn-Rita Dahle en genomgående all-sidig och stabil mountainbiker. Maken till överlägsenhet inom cykelsporten har sällan skådats. Historiskt är hon en av de allra

mest suveräna cyklisterna i en gren. I mountain-bike är det väl egentligen bara en som matcharnorskan, nämligen Anne-Caroline Chausson somi downhill har typ ett dussin VM-guld. Man kansäga att de enda gångerna Anne-Caroline inte vin-ner (hon tävlar sporadiskt idag) är när hon självgör ett misstag.

Dithän har också Gunn-Rita Dahle nått. Fysisktär hon utomordentlig, tekniskt väldigt bra ochmentalt oerhört stark. Med bra uppbackning för-står man att hon är svårslagen.

Säsongen 2004 vann Gunn-Rita alla världscup-lopp hon ställde upp i. Alltså sex av sju lopp ochhon tog förstås en förkrossande slutseger. Honåkte till marathon-VM och vann med ett ljusår. PåOS i Aten hade hon tekniska problem då kedjankrånglade. Men genom att ta hand om det lugntoch metodiskt vann hon ändå med en minut. VMkördes några veckor senare och lika stor segermar-ginal blev det där för Gunn-Rita.

Men det ska sägas att hon inte alltid haft det sålätt. Vissa perioder i karriären har varit väldigtsvåra för den karismatiska norskan. Just tack vare(eller på grund av) hennes utstrålning har hon va-rit ett jagat byte. Det har inneburit att hon ett pargånger gått in i väggen.

Om vi ska ta det från början får vi gå tillbaka till1995. Gunn-Rita kom från ingenstans och chock-ade alla genom att bli trea i sitt första världscup-lopp. Då hade hon bara tävlat några månaderhemma i Norge. Själv tänkte hon inte så mycketpå vad hon hade ställt till med.

– Jag var bara högt uppe i himlen för jag tycktedet var så härligt att tävla mot de bästa terräng-cyklisterna i världen. När jag åkte till England

kände jag ingen. Jag trampade så mycket jag or-kade bara för att jag tyckte det var ”göy”, sägerhon.

Gunn-Rita kom från löpningen som hade tagitmycket av hennes tid tidigare. Hon kombineradebanlöpning med terräng och dessutom lite halv-maraton.

– Jag var långtifrån att hålla nationell nivå menvar bra med i Stavangerområdet och tränade väl-digt mycket, berättar Gunn-Rita. Hon är född ochuppvuxen i Björheimsbygd som ligger 30 minutermed färja från Stavanger.

Att den överraskande framgången inte var ny-börjartur visade hennes förnäma resultat året ef-ter. Hon blev tvåa totalt i världscupen efter attbland annat ha vunnit deltävlingarna på Hawaiioch på hemmaplan i Kristiansand. Dessutom blevhon fyra på OS i Atlanta och tia på VM 1996.

Porten till en magnifik karriär stod hur vidöp-pen som helst. Men Gunn-Rita Dahles kometkar-riär och hennes utstrålning gjorde henne alltsåtill en person som bland andra media tyckte var yt-terst intressant. Hon fick också många förfråg-ningar om att ställa upp som föredragshållare ochi många andra olika sammanhang.

– Det var en kombination av att jag ville förmycket med min träning och att jag har väldigtsvårt för att säga nej när jag blir tillfrågad om attexempelvis hålla föredrag. Överträning och alltför många uppdrag innebar att jag fick lida störredelen av säsongen 1997, säger hon.

Porten stängdesOvan nämnda port stängdes alltså igen innan honens hann komma över tröskeln med ena foten.Hon funderade på att sluta helt mer än en gång.Under de värsta perioderna kom hon knappt uppför trapporna hemma i lägenheten.

Det är i dessa situationer Gunn-Rita Dahle varit

kadens nr 6:2004 | 45

Mountainbike-stjärnan Gunn-Rita Dahle vinner i stort sett alla tävlingar hon ställer upp i. Menvägen till toppenhar varit kantad avtuffa perioder. Tregånger har honklappat igenom ordentligt. Tregånger har honkommit tillbaka.

I år var hennesbästa säsong.Gunn-Rita frånStavanger i Norgevann allt värt attvinna.

Sann jente-kraft.

Gu n n - R i tas Gr r l - Po we r

Kadensporträtt text: ro b e rto vac c h ifoto: kai st u ht / sta r s h ot, david elmfeldt

46 | kadens nr 6:2004

mest imponerande. När allt varit ett helvete ochmånga andra idrottare hade gett upp hoppet, dåorkade hon komma tillbaka. Hon tog exempelvissilver på VM i Mont-Sainte Anne 1998 och nio pall-placeringar i världscupen 1999.

Det är få som kan komma tillbaka på det viset.Detta gjorde Dahle inte ensam. Visserligen vis-

ste hon hur hon skulle bete sig, både fysiskt ochmentalt, men hon visste också att hon trots alltbehövde någon som stöttade henne. Inte minst föratt hon är en träningsnarkoman. Men den storaanledningen till att hon lyckades kämpa sig tillba-ka till toppen igen förklarar hon så här:

– Jag brinner för min idrott. Att träna är för migen livsstil och cyklingen blev snabbt något jagkände mig tillrätta med. Det är som ett rus att få

träna, att bemästra kroppen och de krafter vi har ioss. Jag skulle kunna skriva en bok om detta ochden kommer nog en dag.

Nu var problemen inte slut. OS i Sydney varGunn-Ritas stora mål 2000 och för att vinna OS vil-le hon göra något utöver det vanliga. Höghöjdsträ-ning hade hon goda erfarenheter av och tillsam-mans med Kenneth Flesjå, sambo och tränare,drog de igång ett program med mycket träning ihöghöjdshuset hemma.

Det blev dock för mycket och då kom nästa bak-slag. Kroppen mer eller mindre kollapsade och såsmåningom kom också en psykisk kollaps. Att engång till komma tillbaka och hitta sig själv igenblev tufft för henne.

– Först trodde jag att några veckors vila skulle

räcka. Jag drog igång och tränade men gick in i”väggen” igen. Så höll det på i flera månaderinnan jag bestämde mig för att vila helt i ett halv-år, säger Gunn-Rita.

Tredje gången gilltSom alltid lyckades hon ta sig tillbaka. Sedan desskan man säga att hon bara en gång till haft en sånbrutal, tillfällig, otur. Det var på VM i Vail 2001.Med en fantastisk ledning väntade man vid måletpå att få fira Norges första VM-guld i mountain-bike.

Men en punktering med ungefär en kvarts cy-klande kvar paralyserade norskan. Det var som enkonstig dröm.

– Reaktionen kom först efter hemkomsten till

Norge. Jag kollapsade och gick med svår depres-sion i flera veckor. Det som hände var så orättvistefter alla upp- och nedgångar, jag kunde inte tack-la det, berättar hon.

Men sedan säsongen 2002 har hon alltså fåttkompensation för all otur. Nu verkar problemenfjärran för perfektionisten.

– Sedan de tuffa perioderna har vi varit två omallt. Jag och Kenneth har något speciellt ihop. Visäger att vi är bäst tillsammans. Kenneth är mintränare, manager, massör, husmor och psykolog,säger Gunn-Rita.

Deras förhållande har bland annat inneburit attde vet exakt hur de ska bete sig för att hitta topp-formen.

– Vi kan ta hårfina beslut som gör att vi kan träf-

kadens nr 6:2004 | 47

”När jag åkte till

England kände

jag ingen. Jag

trampade så

mycket jag orkade

bara för att jag

tyckte det var

’göy’.”

Gunn-Rita kom från

ingenstans och blev

trea i sitt första

världscuplopp

Seger smakar sött.

48 | kadens nr 6:2004

fa 100 procent rätt på viktiga dagar och vinnaguld. Men motgångarna har också inneburit att vikan värdera småsaker. Sånt som gör att även var-dagen blir något fint och speciellt, säger hon vi-dare.

Nästan alltid får hon den där söta smaken imunnen, segerns sötma. Segrarna radas upp.Man funderar hur hon med tre VM-guld, OS-guldoch massor av segrar i världscupen kan hitta moti-vation att satsa vidare.

– Jag har ännu inte kört ett perfekt lopp ochkommer förmodligen inte heller att göra det,eftersom vi alltid ser möjligheter att förbättra sa-ker. Att vinna upplever jag som något helt fantas-tiskt, oavsett tävling. Känslan när man passerarmållinjen först är obeskrivlig. Det kommer jagaldrig att bli mätt på, förklarar hon klokt.

Gungade av trötthetOS-guldet är ju det största hittills för hennes delmen också det tuffaste. Hennes kedjekrångel varnära att spräcka drömmen.

– På sista utförskörningen på det tredje varvetkörde jag på en sten som träffade bakre delen avramen. När jag sedan kom till den första klätt-ringen på fjärde varvet la sig kedjan mellan kran-sen och bakhjulet. Jag tvingades hoppa av ochrycka loss kedjan. Det hände ytterligare två gång-er innan jag förstod vad den där stenen hade ställttill med, säger hon.

Men inte bara tekniska problem försvårade hen-nes väg till guldet. Också rent fysiskt hade hon detkämpigt i värmen.

”Men jag lyckades

mobilisera kraft

och känslan var

enorm. På pallen

stod jag och

gungade fram

och tillbaka av

trötthet.”

Gunn-Rita om

känslan när hon

tog OS-guldet

– Efter den näst sista klättringen undrade jaghur jag skulle orka ta mig uppför den sista. Menjag lyckades mobilisera kraft och känslan varenorm. På pallen stod jag och gungade fram ochtillbaka av trötthet, säger hon.

Gunn-Ritas framfart och framgångar runtom ivärlden har gjort henne till en stjärna i Norge. Ef-ter OS-guldet har hennes popularitet stigit extramycket. Hennes utstrålning kan förmodligenhjälpa sporten att växa ännu mer i Norge.

– Jag tycker det är fantastiskt att folk, oavsett ål-der, har följt mig och glatts tillsammans med oss.Jag är stolt att representera en sport som både ungoch gammal kan trivas med och uppleva som spän-nande, oavsett nivå, menar hon.

Karriären fortsätter och konkurrenterna får jagaGunn-Rita många tävlingar framöver. Hon har be-slutat att satsa vidare mot OS i Peking 2008. Efterdet känner både hon själv och Kenneth att de ärredo för nya utmaningar. Gunn-Rita har en jour-nalistutbildning som hon kan få nytta av i framti-den och som hon tror hon kommer att utnyttja.Förutom att hon gillar att slappa med en dvd-filmeller en bok trivs hon med att vandra i fjällen, skri-va och att göra människor glada.

Men framtidsdrömmarna rymmer också någothelt annat.

– Jag vill ha många energiska barn, avslutarhon.

Så det är troligt att det kommer vara mycketDahle-Flesjås i skogarna runt om i världen mångaår framåt. Också efter OS 2008.

Sprudlande, karismatiska och med massor av

50 | kadens nr 6:2004

Vinnare av Giro d’Italia-segraren DamianoCunegos signeradeteamtröja!

Å rets bästa!Eftersom det här är det sista numret av Kadens för 2004, bad vi er läsare att summera vad som var bäst medåret. Dessutom skrev vi en egen lista. Här kommer de bästa bidragen. Syns 2005!

Årets släktMina bästa minnen 2004 är att jag fick en nycykel i januari efter att ha blivit påkörd av enbil i september 2003. Det blev en lång väntanpå att få träna rulle inne inför Vätternrundan.Det roliga var att min 23-åriga dotter skullevara med som stöd för sin far denna gång, jagskulle åka för andra gången. Sedan blev deten resa med Cykelresor till Mallorca och enträningsvecka med Bernt Johansson i april.Snacka om att uppleva riktig cykel. Vilka le-dare det finns, helt underbara!

Vi trampade 40 mil cykel under en ve c kamed lagom sol och fika på små torg på dennau n d e rb a ra ö med vänliga bilister som tog hän-syn till oss cyklister där vi for fram. Ser fra me m ot att få beställa till nästa år, min dotter villoc kså åka med efter mina be rä tte l se r.

Det har varit ett roligt år med mycket cykeltillsammans med dottern. Jubileumsloppet iVarberg på 10 mil var blåsigt och småbackigt.Jag fick ingen rytm i cyklingen, men vi tog ossigenom.

Nästa tur var Lygnern runt, fem mil. Enmycket tuff tur med backar, särskilt en som

heter Sätilabacken – 2,1 kilometer rakt upp.Snacka om mjölksyra. Men det är en härlig tursom vi brukar ta som träningsrunda.Att få cykla med sin dotter som är 33 år yng-re är en höjdare för mig som älskar att få sät-ta mig på min racer.

Sen kommer det häftigaste. Vätternrun-dan, med en hel del träning i benen startadevi klockan 22.18 på fredagen. Tyvärr med regnoch inte lite regn heller. Jag tyckte synd ommin dotter och att jag utsatte henne för det-ta. Men har jag startat skall jag åka hela vä-gen, var hennes motto. Snacka om att manvar en stolt far när vi kom i mål.

Sedan dess har vi fortsatt träna ihop. Nuhar hon tagit steget och gått med i HisingensCykelklubb för att få träna mera med kompi-sar. Jag hoppas att hon fortsätter cykla för dåmåste även jag också hålla igång. Nu skall jaghänga med henne på hennes första långturmed cykelklubben. Det blir 8,5 mil. Hon villeha ett litet första stöd med min närvaro.Hoppas att vi två kan få många trevliga cykel-turer ihop framöver.

cl a es lavå s

Vinnare av US Postals Tour de France tröja, tillverkad ibegränsad upplaga för att fira den sjätte segern!

Årets sällskap1. Jag stötte på cyklister som är lika tokiga

som en själv på spinningen i vintras.2. Vi började träna ute tillsammans, men jag

blev frånåkt efter 500 meter.3. Fick en astronomisk telefonräkning på

grund av alla sms som skickats för attsamla ihop folk. Nu satsade vi på en egenhemsida.

4. Nådde målsättningen 200 mil innan Vät-ternrundan och kapade tiden med 3 tim-mar och 20 min trots skitväder.

5. Tankar om ett eget tempolopp föds … ochgenomförs i strålande väder en sen au-gustidag.

6. Är så störd (!) att jag börjar utmanar grab-barna i uppförsbackarna.

7. Nu blir jag inte frånåkt efter 500 meter.8. Vi bildar en egen cykelklubb.9. Jag får bestämma över grabbarna för jag

är ordförande. 10. Ser med glädje fram mot kommande sä-

song, då vi kommer i nya klubbtröjor ochsätter vårt namn på cykelkartan!

s i lva sjödin

kadens nr 6:2004 | 51

Kadensredaktionensbästa-lista!1. Kadens fantastiska läsekrets – tack för

alla synpunkter, frågor och funderingar,kritik och beröm! Sluta aldrig tycka-till. Velavj jo!

2. Magnus Bäckstedts stora, oerhörda Paris-Roubaix-seger. Och vi började träna iGamla stan. Pavé!

3. Extreme Biking Series föddes, turneradeoch segrade. Aldrig förr har så många va-rit så upp-och-ner!

4. Monica Hollers EM-guld visar att det finnsett liv efter Susanne.

5. Å re Mountain Mayhems andra år gick ar-ra n g e m a n g et från grymt till oumbärl i gt .Och snart en inte rn at i onell angelägenhet ?

6. Nya dopingtester innebar att 2004 varåret då flest världsmästare och stjärnor(och fuskare) åkte dit. Har vi bara setttoppen på isberget?

7. Att cykla med Saeco l a g et st j ä rn or och divorvar en upp l eve l se. I fem kilom ete r, tills vip u n ka d e… och se rv i cebilen stannade inte .

8. Fredrik Kessiakoffs sena formtopp gav en12:e plats på OS, en fjärdeplats på världs-cupfinalen och… vi längtar till 2005!

9. Vi fyller år! Ett år! Tjoho!10. Vår landsvägsredaktör Roberto Vacchi

blev utsedd till typ världens bästa cykel-kommentator i Sverige flera gånger om.Ja, vi är stolta och det är han med!

Årets frälsning1. Jag upptäckte en ny motionsform – cyk-

ling för att få variation till löpningen.2. Köpte ny cykel, Crescent Hamra, (cyklar-

nas variant av Volvo XC70).3. Genomförde mitt första landsvägslopp,

Vätternrundan i +14°och regn.4. Genomförde mitt första mountainbike-

lopp, Grenserittet i +32° och sol.5. Bytte tidning, från Runners World till Ka-

dens.bengt ad o l f s s o n

Årets vinst1. Magnus Bäckstedts vinst i Paris-Roubaix är toppen på en kanonsäsong. Ett lopp som har

hög status i cykelvärlden.2. Lance Armstrong. I den sjätte segern av touren såg man en annan Lance än under 2003. Då

åkte han passivt, kalkylerande och lite skärrad. I år åkte han mer offensivt och med ett an-nat självförtroende och lite större glädje.

3. Tour de France. Som vanligt är Touren ett fascinerande cykellopp. Det är absolut det störstaoch mest prestigefyllda cykelloppet, med en del mytiska etapper som den till l’Alpe d’Huez.En miljon åskådare. Helt otroligt.

4. Eurosports cykelkommentatorer Roberto Vacchi och Anders Adamsson är herrar med storsakkunskap och engagemang. De kan få vem som helst att bli cykelintresserad.

5. Sveriges nya unga cyklister. Det är härligt att se vårt nya unga garde ta för sig ute i cykel-världen.

ke nt lind m a n

Årets vinst #21. Bäckstedt i Paris-Roubaix.2. Vacchi och Adamsson på Eurosport3. Mountainbike i Sveriges fantastiska natur.4. Espresso efter en hård cykelrunda.5. Dagen när nya Kadens dimper ner i brevlådan.

st e fan filipsson

Espresson blev fyra.

52 | kadens nr 6:2004

Silly Season är igång. Det florerarså mycket rykten att inte ens cy-klisterna själva hänger med isvängarna. Kadens hakar på löj-liga säsongen. Håll kollen påproffsen med oss!

text: ro b e rto vacchi foto: g etty images, afp, david elmfe l d t

Is lutet av va r j e säsong snackas detju en hel del om hur det kommer attse ut nästkommande år. Vilka värv-ningar som är på G och om något lag

kommer att försvinna, alltså det välkän-da begreppet ”silly season”.

Det roliga är att det ena ryktet efter detandra förvrängs så att cyklisterna självahar svårt att hänga med. Alla vet inte varde egentligen ska köra. Man får höra nå-got och så ringer man cyklisten ifrågasom svarar med att: ”jaha, det visste jag

faktiskt inte”. Det gäller inte alla förstås,men bra många.

Nu är det snart ny säsong och då vill juockså Kadens vara med och tycka. Mestintresserad är man ju av vilka som blirsvenskarnas eventuella uppdragsgivare.Som det ser ut kan vi ha ytterligare någraproffscyklister till kommande säsong.

Petter Renäng ska tydligen bli lagkam-rat med Magnus Bäckstedt i nykompone-rade Liquigas-Bianchi. Känner ni igennamnet på huvudsponsorn så känner niigen rätt. De har funnits med tidigare, dåmed Davide Rebellin som stjärna.

Bäckstedt kommer att få en stark roll ilaget, framförallt på vårklassikerna för-stås. Han får ett lag uppbyggt kring sigtill Paris-Roubaix som han ska försökavinna igen nästa år. Jag höll på och dö närhan gjorde det i år, nästa år skulle jag för-modligen inte greja det.

Man blir ju äldre.Jonas Holmkvist, som spöade Bäck-

stedt i kampen om SM-segern i Sunne2003, har haft en fin säsong. Också hansägs bli proffs i Italien, nämligen i DeNardi som kommer att ledas av den erfar-ne managern Gianluigi Stanga. Det skul-le vara kul om den sympatiske ”Honken”fick chansen. Han har varit väldigt bra iår trots att han varit skadad en stor del avsäsongen.

En annan svensk, Stefan Adamsson,blir troligen kvar i Team Barloworld sommer eller mindre kommer ta över ViniCaldirolas laguppställning och göra enlite saftigare satsning. Stefan har ocksåhaft kontakt med Landbouwkrediet-Col-nago. Men sannolikt blir han kvar i detsydafrikanska stallet.

Ljunken till Liquigas?Vidare har vi ju den pånyttfödde falukil-len Marcus Ljungqvist som liksom Bäck-stedt måste hitta en ny arbetsgivareeftersom Alessio-Bianchi lägger ner sinverksamhet. Jag kan tänka mig att hanockså kommer att köra i Liquigas-Bian-chi, inte minst för den starka svenska an-knytningen som svenskägda Bianchi juinnebär i laget.

Ljungqvist är värd att satsas på med

VACCHIS sidor L ö j l iga säsongen

Alejandro Valverde intressant för många storlag.

tanke på hans jämna och fina säsong.Nästa år får han förhoppningsvis återi-gen visa vinnartakterna i de störresammanhangen. Ifjol var det bara pro-blem men denna säsong har han blandannat tagit sig igenom både Tour de Fran-ce och Giro d’Italia. Men framförallt blevhan 14:e man på OS.

VM-fyran på tempot i år kommer jufrån Växjö. Det handlar om Gustav Lars-son som har ett år kvar på kontraktet medFassa Bortolo. Han rev ifjol det dåvarandetvå års kontraktet och skrev ett nytt medlaget. Det är de nog glada för efter denenormt fina VM-insatsen. Skulle de skri-va om idag hade de nog fått plussa på endel på kontraktet. Jag är helt övertygadom att Gustav kommer bli ordentligt vassi framtiden. Detta trots att han i år, ut-över VM-succén, faktiskt kört sämre änifjol. Han kan bli en etapploppsspecia-list, särskilt med tanke på de veckolångaracen. Till att börja med.

John Nilsson från Sollerön har bott iFrankrike i snart en handfull år. Han harblivit bättre och bättre och nästa år kan-ske han blir proffs på riktigt. Allt annatskulle kännas tråkigt eftersom han ut-vecklats enormt. Han har haft diskussio-ner med både Cofidis och R.A.G.T.-Se-mences men sannolikt blir han kvar i Au-ber –93. Där trivs han väldigt bra och defår dessutom köra en hel del fina racehemma i Frankrike.

En annan dalabördig cyklist, NicklasAxelsson som varit avstängd för doping,fick snabbt kontrakt efter att han blev friatt tävla igen. Det är lilla Formaggi Pinzo-lo-Fiavé han kört för sedan comebacken islutet av denna säsong och kommer attköra för nästa år.

Den mest intressante nordbon för när-varande är Thomas ”Gotland” Lövkvistsom denna säsong kört första året i ettstort lag. Han rev det gamla kontraktetoch skrev ett nytt med Fdjeux.com. Detär på tre år med option att lämna teametefter två. Han är en spännande talang.

Svenska AmoreAmore & Vita-gänget Tomas och AndersGrönqvist samt VM-åkaren Jonas Ljung-

blad blir av allt att döma kvar i det laget.För Tomas del är det väl mest osäkerteftersom han i början av augusti tving-ades till operation för att ta bort en can-cerböld i sätet. Han har redan kommittillbaka efter detta och tävlat en del, somavslutning på säsongen, i Sun Tour i Aus-tralien.

Vårt östra grannland Finland har sak-nat en cyklist i de stora loppen sedan Joo-na Laukka lade av för några år sedan. Nuär det dags igen. Allt tyder på att trestycken finländare kör i högsta divisio-nen 2005. Den största talangen är heltklart Jukka Vastaranta som denna säsongkört mycket bra för Rabobanks division 3-lag. Han tar steget upp till förstalagetnästa år.

Jussi Veikkanen, med förflutet i TeamMälarenergi, har denna säsong impone-rat så pass i Frankrike att han blir lag-kamrat med Thomas ”Gotland” Lövkvist iFdjeux.com. Och den tredje finländarenblir ödmjuke Kjell Carlström som dennasäsong vann UNIQA-Classic i Österrike,vilket är ett av de mest prestigefyllda fin-ländska resultaten på länge.

Norge kommer däremot nog inte få nå-gon tillökning i proffsfamiljen. Men dehar ju Hushovd och Arvesen vilka dekommer långt med. Många av Danmarkscyklister har nog ganska mycket panik dåflera finns i Bankgiroloterij-laget somlägger ner.

De stora övergångarnaOm vi lämnar Norden en stund och ser uti övriga världen är det några intressantaövergångar på gång. Den mest spän-nande är egentligen inte klar. Det gällerAlejandro Valverde. Spanjoren har ävendenna säsong kört för Comunidad Valen-ciana-Kelme, som kör i den andra divisio-nen. Det har inneburit att han missatalla stora tävlingar utom Vuelta a Españadär han slutade fyra totalt.

Trots att han har kontrakt till 2007 ärjag helt övertygad om att något lag kom-mer att lösa ut honom för någonstansmellan 10 och 15 miljoner kronor. Högstsannolikt hamnar han i Liberty Seguroseller Illes Balears-Banesto. I det först-

nämnda gänget hamnar han i sådana falli Roberto Heras sällskap och då uppstårfrågan om de kan lösa vem laget ska köraför. Jag kan tänka mig att båda är intres-serade av att köra bra på Tour de Franceoch Vueltan. Samtidigt är Valverde enfantastisk endagsåkare också, så det kan-ske löser sig.

Paolo Savoldelli som vann Giro d’Italia2002 har man knappt sett skymten av detvå år han tillhört T-Mobile. Han har va-rit skadad och sjuk om vartannat. Så demiljoner han fått har laget inte fått till-baka mycket för. Trots allt är han nu klar

kadens nr 6:2004 | 53

Hej då, nu drar jag! Petter Renäng kör medBäckstedt.

Ska Bäckstedt ta kål på Vacchi?

54 | kadens nr 6:2004

för Discovery Channel som US Postal Ser-vice kommer att heta de närmaste treåren. I det laget är det sannolikt att Savol-delli tror att han blir kapten på just Girot.

Men det troliga är att han får ligga ochskydda ukrainska underbarnet JaroslavPopovitj istället, som blev trea på Girot2003. Denne 23-åring har gång på gångvisat sin kapacitet. Många har talat omen ny Eddy Merckx. Men det vete katten,han måste ju börja vinna lite i sådanafall. Det kommer han säkert att göra iframtiden, även om han inte har någotvinnande vapen ännu. Men det kommersäkert.

Jan får spanskt stödÄnnu en intressant värvning gör T-Mobi-le som lyckats fånga upp spanjoren OscarSevilla. Han har väl insett att det kan blisvårt att vinna något stort, därför kom-mer han istället att backa upp Jan Ullrichi bergen på Touren. Efter väl genomförtarbete kan han sen ta sig an Vueltan utannågra större krav på sig. Då kanske detockså går bättre för ”el Niño” som hankallas för sitt pojkaktiga utseende.

Sevilla har denna säsong åkt förschweiziska Phonak Hearing Systemssom haft det tungt med två fuskare, Os-kar Camenzind som åkte fast för EPO-do-ping och Tyler Hamilton som åkte dit förbloddoping. Vi får se om de repar siggenom sina värvningar av ett helt gängtempospecialister, vad nu det skall vara

Cadel Evans – bäst på att vurpa. Pånyttfödde ”Ljunken” kvar på en Bianchi?

Det ukrainska underbarnet Jaroslav Popovitj.

bra för. Det handlar om colombianernaSantiago Botero och Victor Hugo Peñasamt Floyd Landis, som i sina bästa dagarockså åker fort uppför. Dessa värvningarvar klara innan Hamilton åkte dit för do-ping och troligtvis hade man tänkt att la-get skulle vinna lagtempot på Touren.

Två vinnare har de i alla fall värvat.Sydafrikas Robert Hunter och vinnarenav världscuptävlingen Clasica San Sebas-tian, Miguel Ángel Martín Perdiguero.

Världens mest uppmärksammadecyklist utan knappt några resultat heterCadel Evans. Australiensaren är, trots enfin karriär som mountainbikecyklist,bara väldigt bra på en sak – att vurpa. Dethandlar inte bara om otur, mest oskick-lighet faktiskt. Nästa säsong ska hanköra sönder några av Davitamon-Lottoscyklar. Det är Lotto-Domo-stallets nyanamn då Domo efter mångårigt sponsor-skap av cykelsporten drar sig tillbaka. Idetta lag kommer troligen också en an-nan vurpspecialist hamna, OS-trean itempo Bobby Julich.

Rabobank kommer inte bara ha nyttaav finnen Vastaranta utan också av Denis

Menchov. Ryssen har denna säsong glim-tat till då och då men bröt både Tourenoch Vueltan. Rabobank behöver verkli-gen en etapploppscyklist och det får domi Menchov. Amerikanen Levi Leipheimerlämnar laget och går till tyska Gerolstei-ner, vilka behöver ersätta Georg Totsch-nig som lägger av.

Saeco + Lampre = sant? Två intressanta värvningar gör QuickStep som verkar knyta den regerande ita-lienske mästaren Cristian Moreni ochväldige Filippo Pozzato till sig. Samtidigtförlorar teamet Richard Virenque somvunnit Tourens bergspristävling sjugånger. Han lägger av, precis som sin va-pendragare Laurent Dufaux. Och efter-som Alex Zülle la av tidigare under sä-songen så har snart alla de nio från Festi-na-skandalen på Touren 1998 lämnatyrkeslivet som cyklister.

Dessutom lämnar ju ungraren LaszloBodrogi Quick Step och blir lagkamratmed den norska storstjärnan Thor Hus-hovd i Credit Agricole. Det blir också JaanKirsipuu, som efter att ha varit i samma

lag sedan 1993 söker inspiration genomatt förmodligen få dra upp spurterna åtden regerande norska mästaren. På Tou-ren i år var norrmannen jämnheten självpå plattetapperna.

På lagsidan kommer mer att ske. Saecooch Lampre-stallet ser över möjlighe-terna att göra en fusion, alltså att slåsihop. Det kan innebära att en hel del cy-klister får söka sig till andra lag eller enhelt ny profession.

Brioches la Boulangere lämnar cykel-sporten och ny huvudsponsor för blandandra värvade Laurent Brochard blirBouyges Telecom. Laget ser ut att bli gan-ska intakt med många (eller bara) fran-ska cyklister och mycket ungt. Men deblir av med det som var deras kanske stör-sta hopp för framtiden, Sylvain Chava-nel, som kommer att köra för Cofidis.

Nu är det bara att vänta och se hurmycket av ovanstående som kommer attstämma. Förmodligen inte allt och tro-ligtvis inte jättelite men någonstansmittemellan.

Som det ska vara under silly season.

56 | kadens nr 6:2004

Hösten är här och för de flesta är cykelsäsongen över för i år.Har du full av energi och ambitioner kastat dig in i

spinningsalen eller bytt racern motmountainbiken, och med ett hurtigt ”detfinns inget dåligt väder” trotsat höststor-marna? Eller hör du till dem som förnöjtslår sig ner i soffan utan en tanke på trä-ning tills löven börjar spricka ut igen nå-gon gång i vår?

En period av vila är oerhört viktig för attge kroppen en chans att hämta igen sigoch bygga upp sig efter en hård säsong.Men den krassa sanningen är att om duvilar för länge, utan att ägna dig åt någonfysisk aktivitet, så kommer prestations-förmågan osvikligt att rasa.

Och det går ganska snabbt. Så oavsett vad du har för mål inför näs-

ta säsong, och även om du inte ens orkartänka på nya mål redan, så är det bra attkänna till vad som händer i kroppen vidvila. Och hur man bäst gör för att undvi-ka att tappa för mycket av den där formendu slitit så länge med att bygga upp.

Grundregeln är att kroppen anpassar

sig efter det arbete som krävs av den. Slu-tar man träna helt under en period så tap-par man ohjälpligt i kondition och styr-ka, eftersom kroppen ställer om sig till deminskade kraven. Hur snabbt man tap-par och hur mycket är beroende av vilkennivå man befinner sig på formmässigt.Mycket vältränade personer tappar pro-centuellt mer i prestationsförmåga underen viloperiod jämfört med de lite mindretränade.

En annan faktor som spelar in är omman slutar helt med träningen eller hål-ler igång med antingen lugn cykling ellerandra sporter. Vilken nivå du än befinnerdig på tjänar du mycket på att planera vi-loperioden för att konservera så mycketsom möjligt av den surt förvärvade pre-stationsförmågan. Genom att behållavissa nyckelpass behöver du inte förloraså mycket i kapacitet och kan ändå unnadig att ta det ganska lugnt under en läng-re period.

Vad var det som hände?Kroppen känner inte till dina planer påatt ta upp träningen sisådär en sex måna-

der senare när ljuset börjar återvända ochdu blir sugen på att damma av cykeln.Den reagerar på vila genom att ställa insig på ett liv på sofflocket. ”Use it or looseit” är den hårda sanningen.

Rent fysiologiskt innebär det att de för-ändringar som kroppen genomgått föratt anpassa sig till en massa hårda cykel-pass går tillbaka. Slagvolymen, det villsäga den mängd blod som hjärtat kanpumpa ut i ett hjärtslag, minskar, vilketleder till högre puls på samma ansträng-ningsnivå. Eftersom hjärtat är en mus-kel, tappar det också i styrka och pump-förmåga.

Även det maximala syreupptaget, detvill säga maxkapaciteten, minskar ochkroppen får också svårare att hanteramjölksyra. I musklerna tillbakabildas endel av de tunna blodkärl som tillverkatsför att kunna skicka ut så mycket syresom möjligt till muskelcellerna. Därförkan kroppen inte bilda lika mycket mus-kelenergi som tidigare.

Samtidigt minskar också antalet mito-kondrier i muskelcellerna. Eftersom detär i mitokondrierna som energi utvecklas

kadens nr 6:2004 | 57

t r ä n i n g

vinter f rekvens, mängd och int e n s i t et

text: a n na sjögre n /o2 foto: david elmfe l d t

Vinter är lågsäsong för cyklister. En del tar en vecka ledigt.För andra dröjer det ett halvår innan cykeln kommer framigen. Vinter är synonymt med vila.

De tråkiga nyheterna? Ju bättre tränad du är, ju snabbaregår förfallet. Och det tar mycket längre tid att hitta formenigen än vad det tar att förlora den.

Den goda nyheten är att Kadens har hittat botemedlet.Det stavas intensitet och säljs inte på Apoteket.

V i nt e rvilans goda (men jobbiga) ny het

58 | kadens nr 6:2004

och allt bränsle för muskelarbete tillver-kas, betyder även det att förmågan atttillverka energi för muskelrörelse min-skar.

Dessutom förlorar kroppen successivtförmågan att lagra energi i form av glyko-gen i musklerna. Det innebär att ”bräns-let” tar slut fortare. Alla dessa faktorerinnebär att prestationsförmågan sjun-ker, både vid korttidsprestation ochunder längre tids arbete.

Fett, kära vinterfettEn kropp tränad för uthållighetsarbetehar också optimerat sin fettförbränningför att få energin att räcka så lång tid sommöjligt under arbete. Fett är ju överlägsetför att utvinna energi under lång tid närman cyklar på låg intensitet. Ju bättrefettförbränning desto högre intensitetkan man hålla under en längre periodutan att energin tar slut.

När man lägger ner träningen så min-skar även denna förmåga. Eftersom ener-g i förbrukningen även sjunker med min-skad träningsmängd brukar resultatetefter ett tag visa sig på vågen. Ytterligareen faktor som kan påverka kroppsviktenär insulinkänsligheten. Insulin är etthormon som hjälper till att hålla blod-sockret på en jämn nivå genom att trans-portera in glukos från blodet in i cellerna.Vid låg insulinkänslighet utsöndrasmycket insulin vilket, lite förenklat, kanleda till att överskottet av energi lättarelagras som fett. Träning ger ökad insulin-känslighet, vilket också är en orsak tillatt det är lättare att hålla vikten om mantränar. Slutar du träna kan insulinkäns-ligheten sjunka igen och därmed ökarrisken att man lägger på sig extra vikt.

Snabbt förfallHar du tränat och tävlat hårt hela vårenoch sommaren är du förmodligen mereller mindre övertränad i slutet av sä-songen. Om du då slutar träna eller baratränar lite lätt kommer du förmodligeninitialt att till och med bli starkare, efter-som kroppen äntligen kan få bygga uppsig i lugn och ro utan att musklerna helatiden bryts ner av hård träning.

Men den effekten sitter dessvärre inte iså värst länge. Efter denna tillfälligaformökning brukar konditionskurvandala neråt med ganska kraftig lutning

om du har slutat med all träning. Och ty-värr så går det mycket snabbare att tappaformen än att träna upp sig till sammanivå igen. Det hänger samman med attprestationsförmågan successivt ökarunder en viss tidsperiod med ökande be-lastning. När du sedan slutar träna såblir helt plötsligt belastningen noll ochskillnaden blir därför väldigt stor.

Dessutom tappar man procentuelltmer av konditionen ju bättre form man äri, vilket orättvist nog medför att formkur-van pekar brantare nedåt om du varmycket vältränad innan uppehållet. Villdu satsa inför nästa säsong är det därförvettigt att tänka igenom hur du ska hållaigång under vintersäsongen för att inteförlora för mycket dyrbar tid när träning-en sätter igång på allvar igen.

BotemedletMen det finns faktiskt en möjlighet attbromsa förfallet. Du har tre träningspa-rametrar att spela med: ofta, länge ellerhårt. Eller med andra ord frekvens,mängd och intensitet.

Frekvensen, det vill säga hur ofta mantränar, är en av de faktorer som det visatsig att man kan reducera kraftigt utan atttappa för mycket i prestationsförmåga.Försök har gjorts där man minskat fre-kvensen till mellan 2/3 och 1/3 av normaltträningsschema utan att se några störreförändringar i prestationsförmågan.Detta skulle då innebära att du som nor-malt kör runt sex pass i veckan, kan draner till två-tre pass per vecka.

Det verkar däremot finnas tecken på attde som är mycket vältränade bör behållaen frekvens av minst tre pass per vecka föratt inte tappa för mycket i prestationsför-måga.

En annan god nyhet för dig som vill tadet lite lugnt är att träningsmängden,det vill säga den tid du ägnar åt varjepass, kan också minskas ganska kraftigtutan att du tappar för mycket. Du kan re-ducera träningsmängden upp till 50–60procent av ditt normala upplägg och ändåbehålla det mesta av din prestationsför-måga. Brukar du köra pass på två-tre tim-mar kan det under en period räcka med60 till 90 minuter.

Intensiteten, eller ansträngningsgra-den, det vill säga hur hårt du tränar, harvisat sig vara nyckelparametern för att

behålla formen. Minskar du för mycketpå intensiteten på passen, till exempellägger ner all tempoträning, så tappar durätt snabbt i prestationsförmåga. Du be-höver inte köra riktigt lika hårt som dunormalt gör när du tränar hårt. Men dubör hålla en intensitet på 70–85 procentav maximalt syreupptag på åtminstonenågra av passen för att inte tappa förmycket av formen.

Ett bra upplägg under en viloperiod äralltså att köra lite kortare pass på en in-tensitet av minst 70 procent av maximaltsyreupptag (motsvarande 75-–80 procentav maxpuls), ungefär tre gånger pervecka. Då behåller du så mycket som möj-ligt av din prestationsförmåga och kanändå slappna av och unna dig att göraandra saker och att ta det lugnt under enperiod. När du sedan känner för att sättaupp nya mål inför nästa säsong kan dulättare komma igång med hårdare trä-ning och slipper börja om från början föratt successivt bygga upp formen igen.

Glöm inte bort att motivation och trä-ningsglädje är överlägset viktigast för attuppnå resultat. Är du less på att träna ärdet viktigt att ta en paus med hårdträ-ningen för att få tillbaka lusten och orkenigen.

Och nu vet du hur du ska göra för attkunna köra igång igen – utvilad, motive-rad och pigg med en kropp i bra form.

Tobias Lergård tar i allt vad han har uppe påLIVI i Falun.

60 | kadens nr 6:2004

Sta rt r i tu a l e nHur gör proffsen? Den frågan får vi ofta från er läsare. Så vi (för)följde Anna Enocsson i Team Multivan-Merida en hel morgon före starten pålånglopps-VM och bad henne berätta om sina förberedelser inför start.

foto: david elmfe l d t

Marco hjälper till med att få nummerskylten på plats och kollar sedan att allt är okej med cykelnen sista gång.

Jag förbereder min sista flaska, den ser jagverkligen fram emot vid sista langningen. Av-slagen Coca-Cola, sött och gott! Sen är detdags för ombyte i husbilen. Jag kollar attskorna är åtspända innan det är dags attväcka muskler, hjärta och lungor på trainern.

Uppvärmningen är i full gång cirka 40 minuterföre start. Pulsklockan ger en vink om formoch känsla för dagen. Jag dricker bara vanligtvatten under uppvärmningen och trots regngår det åt mycket.

Det mobila kontoret med allt vi kan tänkasbehöva består av vår husbil med tillhörandetak. Där sköter vi vår uppvärmning på trainersoch i skydd från regnet. Det vibrerar av spän-ning, fokusering och tävlingsanda i luften.Irina och Gunn-Rita håller mig sällskap.

Har tjejerna nu skrivit på sina flaskor? Fyrabrudars flaskor att hålla reda på borde intevara så svårt. Men massören Oliver vet atthan inte får det lätt om han ger fel flaska vidfel tillfälle. Det är inte bara vi som kan blistressade inför och under en tävling…

kadens nr 6:2004 | 61

Den essentiella cd-spelaren bjuder på densedvanliga uppvärmningsmusiken, som kom-mit att bli en favorit för oss alla. Hög volym ihögtalarna ger gnista och inspiration! Yeeee-haaaaa! Gunn-Rita och jag tar ton emellanåt!

Äntligen är 40 minuters uppvärmning avkla-rad. Meken Marco byter till tävlingshjuletmedan jag stämmer av om langningen medOliver. Sen är hojen redo för utmaningen. Jagtar en sista sväng in i husbilen för att bli detmed. Vilken tur att detta fordon är utrustatmed toalett.

Fjärilarna i magen fladdrar intensivare men innebär mest en positiv stress. Allt i ordning? Täv-lingsnerverna gör mig en smula uppjagad. Var är startflaskan? Vill ha den nuuuuu!

Kontrollerar innehållet i bakfickorna. I denmittersta luftpatron och slang, i den högra geloch i den vänstra en energibar.

Måste bara checka bromsarna igen. Tar deverkligen som de ska? Äh, vad tusan, det är juinte i huvudsak bromsa jag tänker göra. Upp-värmd, tankad med vatten och energi och lad-dad för minst 5 timmars trampande sätter jagmig på cykeln. Startskottet går om 15 minuter.Det är dags att gå till jobbet.

62 | kadens nr 6:2004

Porsche FunPorsche FS är en mountainbike i allmountainsegmentet. Byggd i samarbete med kolfi-berspecialisten Storck och fulldämpad med lockout fram och bak är den det komplettakomplementet till Porsches stadsjeep Cayenne. Natur, ich kommt!

Mässpecial

K o l fi b e r, kolfiber öve r a l l t

ko l fi b e r !Det är inte mycket som inte kan göras avkolfiber. Det kan man konstatera efter attha beskådat mässornas utbud av prylarinför 2005. Vi har plockat ut godbitarna.

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d t

Campagnolos nyblänkCampagnolos aeroracing-hjul Eurus,den dyraste modellen av de G3-ekradehjulen med aluminiumfälgar kommer ien nyblank version med navstomme ikolfiber. Mässans snyggaste hjul heterEurus Carbon och ett par väger 50 grammindre än den vanliga Eurus-versionen.

Lätt – men bara uppförLightweights L’Alpe d’Huez är den tyskakolfiberspecialistens lättaste hjulpar.Fram och bakhjul i standardstorlek medvardera 20 ekrar väger max 1025 gramtillsammans enligt tillverkaren. Men dåfår de bara användas uppför. Pris? Omdu behöver fråga är du förmodligen intetillräckligt bra för att få köpa dem…

StormackaStronglight Ultim är den gamla franska komponenttillverkaren Stronglights senaste in-novation. Och också ett exempel på kolfiberns avsaknad av formbegränsningar. Ultimär faktiskt ett vanligt, om än ovanligt aerodynamiskt, vevparti för Isis-vevlager.Vevarmslängder 172,5 – 175 – 177,5 millimeter för tempo och triathlon. Vikt 570 gram.

Lättare kungDe Rosa King xlight är en ny, lättare ver-sion av flaggskeppet i kolfiber från en avde mest stilfulla och legendariska italien-ska byggarna. King är ihopfogad av delarbyggda enligt monocoqueprincipen ochfinns både med horisontellt överrör ochkompakt-geometri.

Lättaste lookenLook lanserar nu en helt ny pedal, meden något förändrad kloss som ska ge för-bättrat stöd mot pedalens plattform.Look KéO med pedalkropp i kolfiber ochtitanaxel väger endast 95 gram styck.

kadens nr 6:2004 | 63

Mountainbike på gång?Campagnolo lanserar nu också integrerade broms- och växelreglage för raka styren i allagrupper upp till Chorus. Konstruktionen påminner om tidiga STI-reglage, men medCampagnolos formspråk och förkärlek för kolfiber (Chorus). Ska vi tolka lanseringensom ett steg in i skogen?

Läckra på en stadsracer, men vem minns inte Campagnolos OR-grupp med Bullet-reglagen? En snygg katastrof redan då …

LiiiimarSom svar på varför den kvinnliga modellen i Limars nya annons var naken fick vi en sig-nerad affisch. Det kallar vi aggressiv marknadsföring …

Naken känner man sig inte i deras nya topphjälm 950. Lättaste racinghjälmen hit-tills i deras program har också ett förbättrat justeringssystem, 33 lufthål och en klassisktsportig design.

Vit kolfiberHur det funkar med vitt kol undrar många med oss. Men vitt är bara en av många kol-fiberfärger som kommer under 2005. Här i styre och styrstam från Selcof.

Säker aeroNy, godkänd tempohjälm från Casco med inbyggda solglasögon. Funkar lika bra påstranden.

TempotipsDen uppmärksamme kunde plocka uppmånga aerodynamiska tips från olikatillverkares teamhojar. Eller vad sägs omen bakvänd frambroms på Daniele Nar-dellos Giant, samt hans allt-i-ett-sadel-rör, eller den här lösningen på Phonak-teamets BMC. Smutt.

KolfiberaeroOvals tempostyre i kolfiber är rejält läck-ert. Sa vi att det är i kolfiber?

64 | kadens nr 6:2004

Demo?Njet, det är ingen prototyp. Istället är Specializeds Demo 8 namnet på en ny freeride-cykel i titan. Med Fox 40 RC3 dämpargaffel fram och en fjäderdämpare från Manitoubak levererar Demo 8 hela 20 starka och lätta centimetrar fjädringsväg fram och bak.

Time för den som bestämt sigKöper man en VXRS av Time, sammaram som Bettini vann OS på, gäller detatt man har bestämt sig. Sadelröret ochsadelstolpen är nämligen ett och sammarör som man helt sonika sågar av i rätthöjd. Så det är inte läge att byta pedalerefteråt. Eller växa.

Cykeln röstades nyligen fram av Cy-cling Weekly till bästa racer 2004 och en55 centimeters ram väger 1785 gram medgaffel, styrlager, styrstam och sadelstol-pe.

Storika nitlösSelle Italias läderorgie Storika har fått enansiktslyftning, kanske efter viss kom-fortkritik, och skippat nitarna på sinretrosadel. Istället är den nätta ska-pelsen sydd. Inte helt fel det heller.

Camelbak lastarHavoc är det senaste transportsystemetfrån Camelbak för freeride- och down-hillcyklisten som gärna vill få med sigalla skydd, vätska och musik upp på ber-get. Tretton liter packutrymme med fackför såväl hjälm som CD-spelare, medsmarta hål för hörlursladden, extrastarkt tyg och en tre liters vätskebehål-lare ingår i konceptet.

Mässpecial

Heja Sverige!

Väldigt många tillverkare hade svenskaflaggan som mönster på olika produkter.Eller vad sägs om den här hjälmen frånCratoni, sadeln från Fizik och förståslandslagsdräkten från Craft. Wippermann Connex

Nya kedjor till 10-delade Shimano lanse-ras av Connex – den i mitten är i titan ochendast 6,1 millimeter bred och lättare änShimanos motsvarande kedja.

StiloramaGios är fortfarande ett av de coolastemärkena, odödliggjort av Roger de Vlae-minck på Roubaix stenvägar på sjuttio-talet. Den mest klassiska rammodellentillverkas fortfarande i stål, med kro-made muffar och allt. Gubbracern num-mer ett.

kadens nr 6:2004 | 65

Längre plattformarTrenden är tydlig på framgaffelfronten:längre fjädringsväg och plattformstek-nologi är det som gäller. Rock Shox Rebaerbjuder 95 – 140 millimeter fjädrings-väg, Marzocchis All Mountain 1-gaffelväger 2,2 kilo har 130 – 150 millimetermedan Manitous Nixon väger fyra hektomindre men ändå ger 145 millimeter.Mest spännande kanske ändå Fox Float36 RC3 Talas är med sina 36 millimeterfeta gaffelben och 150 millimeter fjäd-ring.

Livestrong-cykelnDen sista etappen av Tour de France var det många som uppmärksammadeLance Armstrongs guld-hjälm, men denspeciallackade Trekcykeln med Live-strong-loggan på var också där påChamps-Elyssées.

Syncros hänger kvarEtt av de mer genomarbetade tillbehörs-märkena, Syncros, finns kvar. De görfortfarande läckra styrstammar medgångjärnsfrontklamma, snygga styr-lager och sadelstolpar.

66 | kadens nr 6:2004

Klär du i Helium?Xenon är Gores nya superlätta vind- ochregntäta jacka i en ny Gore windstoppersom kallas för Helium. Egenskaperna ärlåg vikt, en extremt lång rygg, reflexeroch en riktigt cykelanpassad skärning.Xenon finns även som väst. En jacka istorlek large väger cirka 194 gram.

Snyggaste arbetsklädernaWilier Triestinas monter bjöd på två trevligheter. Dels kommer deras klassiskt orangachromovelato-lack tillbaka på flera modeller (för Wilier vad celeste är för Bianchi, blåttär för Gios och så vidare), dels hade personalen de snyggaste arbetskläderna – ulltröjormed brodyr, krage och fickor på bröstet.

RetrobandDessa sydda styrlindor har en väldigtgreppvänlig, gummiaktig yta och enskön retrolook. Passar perfekt på gamlastålstaketet.

Mässpecial

Kompakt på frammarschKompaktvevpartier från FSA och Stronglight är ett par exempel på nya kompaktvev-partier. Idéen är att med mindre klingor – typiskt 50/36 eller 48/34 – får man lägre viktoch en bredare utväxling i kombination med vanliga kassetter och bakväxlar. Manslipper trippelvevpartiet men kan ändå hitta den där riktigt lätta växeln i bergen. Mål-gruppen är gran fondo-motionärerna, men proffs som Tyler Hamilton har setts körakompakt. Kompakt kommer starkt 2005. Det gör däremot inte Tyler.

TangosvajTango är De Rosas experimentella nyhet som faktiskt är i mellanprisklassen. Med detmenas att den är utrustad med Campagnolo Centaurkomponenter. ”Id is a veery spessi-al designe” som folket på De Rosa uttryckte det. Vi håller med.

Fri-transportProRide är ett nytt takställ för cykeltransport från svenska Thule. Den självjusterandehållaren möjliggör transport av flera olika cykeltyper, nästan oavsett ramform.

kadens nr 6:2004 | 67

Aj, våra ögon!

DH- och freeridefolket antas gilla färgersom syns á la motocross. Ju bjärtare ochgällare ju bättre. Visst har vi hört talasom 80-talsrevivalen, men det var väl påskoj? Va? Kom igen nu, sluta skämta…

Scott lättar

Efter att Scotts CR1-racer i kolfiber har slagit stort lanserar företaget nu tre mountain-bikemodeller i samma lätta kolfiberutförande: Genius MC för allmountain/marathonmed längre slaglängd fram och bak, fulldämpade Genius RC för XC-racing och den su-perlätta hardtailen Scale som enligt uppgift ska väga 8,7 kilo med XTR. Viktgräns förmountainbikes snart, UCI?

Schwalbe Big BettyBig Betty är greppigare och fetare äntidigare freeridedäck från Schwalbe.

Bianchi går tillbakaÄntligen. Efter år av experimenterandemed konstiga färger och ännu konstigaremönster har Bianchi nu tagit sig i kra-gen. Resultatet är en nyklassisk designmed helt nya lösningar som en plattamed relieftext istället för dekaler samten basic celestelack. Och det kommeraldrig bli fel.

Klassiker kvarDet gladde oss att se Yeti på mässan, ett av de ursprungliga mountainbikemärkena somalltid har haft hög trovärdighet hos skogsfolket. Den klassiska modellen ARC, ett rikt-märke för övriga branschen redan på sin tid, finns fortfarande i sortimentet.

68 | kadens nr 6:2004

RetrochicSnyggaste retrocykeln, trots alla lowriders med limpa och aphängare, var nog HawkClassics som bygger cyklar i samma form som 20- och 30-talets motorcyklar. Standard-utrustade med navväxlar och trumbromsar känns de fräschare än många av de hyste-riska cruisers som väller över oss. Enkelhet håller.

Som pappa (eller mamma?)Om tjejen eller grabben verkligen får som de vill blir det kanske en sån här från Schwinntill jul?

TrähjulingDen här sparkcykeln, Pedo-Bike, i trä känns väldigt sjuttiotal och östeuropeiska peda-gogiska leksaker. Men samtidigt fin på ett nostalgiskt sätt.

Mässpecial

Envis föregångarePinarellos Paris var en av de första aluminiummodellerna som verkligen slog igenom påracermarknaden i mitten på nittiotalet. De håller kvar vid aluminium men modellensom gäller nu heter Prince. Men man flörtar också med alternativa material – magne-sium är grunden i Dogma.

Hayes El Camino El Camino är Hayes senaste skivbroms med inbyggd kalibrering av bromskraften ibromshandtaget för bättre modulation. Dessutom ett lättare bromsok och en dold,superkompakt bromsvätskebehållare i handtaget. El Camino kommer för 6”- eller 8”-skivor.

TrollkarlsporrMerlins senaste hårdporrsexperiment ärden här multiornamenterade kolfiberra-men med snidade muffar. Helt enkelt förmycket för att vara riktigt friskt.

Vänd den vackra sidan tillScott har tagit det här med att vändadäcksdekalen åt cykelns vackra sida (denhögra alltså) ett steg till. Vad händer omman vill byta däck undrar vi?

kadens nr 6:2004 | 69

Blankpolerad titanLitespeed förnekar sig inte. Blankpolerat titan verkar fortfarande vara lika hett på and-ra sidan Atlanten. Lätt, komfortabelt, hållbart och som här i Litespeeds fall väldigtdyrt …

Crumplers perspektivTyska Crumplers väskor handlar enligttillverkaren väldigt mycket om livsstil,attityd, mobilitet, alternativ, fetish,kult … gääsp … feelin naughty och inter-sexualitet. Men de har många fack ochär snygga.

GT IT-1 Det här är en prototyp på det nya i-drive-systemet från GT. Målgruppen är friå-kare och downhillcyklister som vill köpa20 centimeter fjädringsväg fram och bak.Vi frågade hur det funkar, de vissteknappt själva. IT-1 har åtta inbyggdaShimano Nexus-växlar och ingen pedal-feedback tack vare dragningen av drivli-

70 | kadens nr 6:2004

1: OS-dämpareHerrguldet på OS vanns som bekant avJulien Absalon på en Bianchi, just dennaBianchi. Intressanta detaljer är place-ringen av reservslangen och den Aten-customiserade framdämparen från RockShox.

3: Frischis tubdäckEn av de mer originella komponenternapå de olika OS-deltagarnas cyklar varFrischknechts tubdäcksutrustade Scottmed kolfiberfälg. Tubdäcken var förståsfrån Dugast, kända för superkvalitativthantverk när det framför allt gällercykelcrossdäck.

2: 30-timmars garantiHär är den omtalade OS-cykeln frånCannondale som deras team-åkare fickköra på. Designen påminner mycket omlandsvägsracern Six13 och ramen harföljaktligen en huvudtriangel i kolfibermed muffar i aluminium. Kanske får vise fler sådana snart? Som håller längreän de uppgivna 30 timmar dessa cyklarvar byggda för att hålla och kostarmindre än 100 000 per styck …

Mässpecial

OS-cyklar

OS-design

Numera ska ju allt vara OS, over-sizedalltså. Cinelli har hajat läget för längesedan och fortsätter med sina OS-loggor.

Fulast in showFulaste cykeln måste ändå Colnagos plotterklotterverk vara. Vi säger inte mer.

Sko dig som ett scottScotts skoprogram är ett av de bästa visett på många år, både när det gällermountainbike och landsväg. Road Proär inget undantag – snabbspänne ochkompositsula med genomskinlig yta.

Vita CarnacVärldens lyxigaste (och dyraste?) cykelskor gör Carnac enligt många. Nu lanserar de enny toppmodell i vitt. Fjolårets färg även 2005 alltså.

Micke Bolmstam satte en backflip no handerpå XBS-finalen.

De stockholmsbaserade åkarnasom jag för det mesta hänger medhade med viss oro i rösten börjattala om en skicklig åkare i Vans-bro som kör riktigt bra. Det ryk-tades att denne cyklist nosat påden åtråvärda backflippen ochatt hans talang var stor inom så-väl downhill som friåkning. Dethär var för ungefär ett år sedanoch det var första gången jag hör-de talas om Micke Bolmstam.

När jag träffa d e Micke i Åre isomras för att göra denna inter-vju var det inte längre en okändförmåga med rykte om stora

skills som fick berätta om sig själv i mindiktafon, utan en nykorad svensk junior-mästare i både downhill och dual samtsammanlagd ledare av Extreme BikingSeries juniorklass. Ett par månader se-nare vann han juniorklassen totalt ochtiteln Freerider of the Year. Efter att hafriåkt och fotat med Micke i några dagarvågar jag påstå att han är en av de mestprogressiva unga åkarna i Sverige justnu. Och jag kan inte låta bli att något av-undsjukt tänka ”vissa lär sig snabbare änandra”, och reflektera över min personli-ga, milt uttryckt mediokra, utvecklings-kurva. Killen har ju bara kört mountain-bike i tre år …

Kadens: Varför började du med mountainbike?Micke Bolmstam: Det är en häftig sport.Det är så otroligt roligt och det ger mig enkänsla av frihet. Det är härligt att höradäcken mullra mot stenarna.

Det gick ju bra på SM i juli. Berätta vad som hän-de.Jo, jag tog hem SM-guldet i juniorklasseni både dual och downhill, det var riktigtroligt. Det är det jag har tränat hårt förhela vintern – jag har i princip bott pågymmet under försäsongen.

Berätta om backflippen.Jag började testa förra hösten. Jag testadeinte i vatten först som många andra utangjorde det i dirten i Vansbro en helt van-lig dag. Vi har en barkhög i hoppgropen,med mjukare landning. Jag hade helt en-kelt fått för mig att jag skulle testa bakåt-

volten. Jag hade ingen som helst teknik ibörjan, jag stirrade ned i styret under deförsta försöken. På det 14e försöket komjag runt hela vägen. Det var riktigt skönt.Sedan dess har jag försökt göra dem stör-re och större. Förutom backflip har jagbörjat få till 360s och 360 x-up. Jag gillarockså nothings och superman seat grabs.

Hur länge har du cyklat?Jag köpte en cykel i början av nian, så detblir snart tre år.

Vilka kör du för?Kona Europe har varit snälla och lånat uten Cowan-ram till mig i år. Sen får jagmycket hjälp av Posa Cykel i Gävle, de harstöttat mig från första början. Om manvill satsa seriöst går det åt mycket prylaroch Posa är väldigt schyssta och ställerupp.

Vilken typ av åkning gillar du mest?Jag föredrar att dirta och hoppa mendownhill är också roligt. Jag är nog enblandning av friåkare och downhill-åkare. Jag gillar även dual och four cross,det är de grenarna jag är bäst på.

Vad har du för planer för framtiden?I höst tänker jag börja testa dubbel back-flip hemma i stubbhögen, jag har redansatt den i vatten ett par gånger. Jag fort-sätter tävla i XBS och skulle även viljakomma iväg och köra lite utomlands iframtiden. Framförallt vill jag utvecklassom åkare. Jag tycker det är så sjukt skoj-igt att åka, så jag vill bara bli bättre.

kadens nr 6:2004 | 73

Ålder: 18Bor: Vansbro och TällbergFamilj: SingelSponsorer: Kona Europe och Posa CykelGävleFrämsta meriter:Guld SM junior dual 2004Guld SM junior downhill 2004Vinnare totalt junior XBS 2004Freerider of the Year XBS 2004

fa kta mikael bolmsta m

F reerider of the Ye a r

text och foto: a nd reas st rö m

74 | kadens nr 6:2004

Ett av Shimanos säkraste kort,Ultegra-gruppen, har gått frånpålitlig till väldigt bra. Tiodelat,lättare, styvare, förbättrad ergo-nomi och helt nya hjul gör nyaShimano Ultegra till ett mycketintressant alternativ för såvälmotionär som proffs.

text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

Det är praxis, numera, att de in-novationer och förbättringar som görs på komponenter och cyklar introduceras högst upp i

produktstegen och efter några år letar signer i prisklasserna. Den här typen av”trickle-down effect” blir allt vanligareoch går allt fortare. Knappt har vi hunnitjubla över nya Dura-Ace och XTR förränäven XT, LX och nu Ultegra får samma an-siktslyftningar.

Och det är bara att tacka och ta emot.För bättre blir det.

Det är särskilt tydligt på Ultegra-grup-pen som länge har varit ett mycket pris-värt alternativ till de finaste tävlings-grupperna. Den har länge ansetts som enav de mest funktionella och pålitligakomponentgrupperna. Förändringarnasom görs nu är alla genomtänkta och in-riktade på de faktiska problem som grup-pen har haft.

En av de främsta förbättringarna är er-gonomin på STI-handtagen. Dels efter-som anläggningsytan, stödet för han-den, har blivit längre och formen mindreskålad. Vi med fullvuxna händer fårnästan stöd för hela handflatan nu.

Dels eftersom slaget i växelspaken harkortats, vilket minskar rörelsen sommåste göras vid växling till lättare växel.Resultatet är att växlingen har blivit

mindre sladdrig, vilket faktiskt var ettproblem tidigare. Särskilt vid regn då denhala ytan och de överrörliga växelregla-gen kunde göra det svårt att få till väx-lingarna. Men nu är växlingen lika direktsom på Dura-Ace-reglagen. Reglagen ärsom förut kompatibla med Flight Deck-datorerna.

Snabbare och tydligare växling är alltsåtvå stora förbättringar. Men det är intebara växelreglagen som har bidragit tillden mer distinkta växelkänslan. Ävensjälva växlarna har förbättrats. Båda väx-larna har fått styvare växelkorgar. Fram-växeln är hela 20 procent styvare än före-gående modell och har dessutom fått enbättre fjäder för lättare växling.

Nu märks inte det väldigt mycket, sär-skilt inte eftersom reglagen också är för-bättrade. Men växlingen fram och bakhar definitivt förbättrats. Den har alltidvarit mjuk och följsam, nu är den dessut-om mycket tydlig och snabb. En bra grej.

Gruppen har också blivit tiodelad ochär därmed ikapp sina konkurrenter Dura-Ace och Campagnolos tiodelade grupper.De fyra utväxlingarna för standardkas-setten är 11-23, 12-23, 12-25 och 12-27 (detstörsta antal kugg som bakväxlar medkort växelarm klarar) och de tiodeladekassetterna passar även på äldre nav förniodelat. Kedjan har förstås blivit sma-lare för att klara av tiodelade kassetter.

Styvare vevarNu har alltså också Ultegra fått det nyaHollowtech II-vevpartiet där vevaxeln ärintegrerad i höger vevarm. Den kon-struktionen hos Dura-Ace har i obero-ende tester visat sig vara flerfaldigt sty-vare än de flesta konventionella lösning-ar. Dels beror det på vevaxellösningen,men det hänger också ihop med att självalagerbanorna sitter längre ut från cen-trum av vevhylsan än tidigare. Vevpartietär också, mycket tack vare de ihåliga ve-varmarna.

Ultegra bygger på samma princip som

Dura-Ace så vi tippar att Hollowtech IIkommer få bra resultat även i denna ver-sion. Vevpartiet känns styvt nog när vihar testat det. Det är dessutom ett föredö-me när det gäller serviceabilitet och mon-tering. Vi minns med skräckblandad för-tjusning vevlagerskålar med låsringaroch lösa kullager…

Resten av gruppen har inga stora nyhe-ter att bjuda på. Bromsarna har fått håll-barare bromsgummin och en snabbjuste-ringsfunktion för alltid perfekt toe-in-justering av bromsklossarna. Slut på tjutalltså.

Två nya detaljer i gruppen är SPD-peda-len PD-6610 som bygger på samma platt-form som Dura-Aces succépedal från ifjol, samt en ny sadelstolpe med klassisksnabbjustering av sadelpositionen.

Naven som ingår i gruppen har fåttbättre tätningar genom o-ringar innan-för lagerbanorna mot navkroppen. Lager-banorna har dessutom blivit extra pole-rade för lägre friktion.

Vi har kört hjulen som bygger på sam-ma konstruktion som Dura-Aces nya hjulmed klassisk ekring och en semiaeropro-filerad fälg men med ekernipplarna fäs-tade vid navkroppen. Hjulen ser fantas-tiskt bra ut, är följsamma som riktigtfina tävlingshjul men styva i sidled. Dentidigare generationen hjul, med sina två-pars ekrar fästade i fälgsidan hade en del

Test: nya Shimano Ultegra

Ultegra växlar upp

Snyggt? Styvt!

kadens nr 6:2004 | 75

oönskat sidflex och ganska dålig kom-fort. Dessa nya hjul är ett stort steg fram-åt i fråga om prestanda. De har en 24 mil-limeter hög fälg, 16 platta ekrar fram och20 bak samt en totalvikt för ett hjulpar på1852 gram.

Lösningen med nipplarna vid navet,precis som på tidigare versioner, är intel-ligent eftersom den roterande massanreduceras och de aerodynamiska egen-skaperna förbättras. Baksidan är att detär knöligare att rikta hjulen. Men det ärförhoppningsvis bara något som drabbardin favoritmek.

Sammantaget kan vi konstatera att Ul-tegra har blivit väldigt mycket bättre,från att redan ha varit riktigt bra. Funk-tionen har förbättrats i flera avseenden.Inte minst växelsystemet och ergonominhar lyfts ett ordentligt snäpp. Andra vet-tiga förändringar är det styvare och lät-tare vevpartiet, de nya pedalerna ochhjulen. Dessutom har gruppen blivit etthekto lättare.

Styvare kedjeguide. )

Styvare växelarm och tiodelat. ))

STI-reglage – bättre ergonomi, kortare växelrörelse, distinktare steg.Framväxel – styvare kedjeguide, snabbare växling.Bakväxel – styvare växelarm.Vevparti/vevlager – styvare, lättare och enklare att montera.Bromsar – enklare justering, slitstarkare bromsgummin.Kassett – tiodelad, fyra standard-utväxlingar, åtta totalt.Kedja – smalare och lättare.Pedaler – större plattform, ny finish.Sadelstolpe –aluminium med enbultsinfästning.Nav – bättre tätningar och polerade lagerbanor.Hjul – styvare, följsammare och lättare med förbättrade aerodynamiska egenskaper.

nyh et sg uide shimano ult eg r a

Mer stöd för händerna. Ekernipplar vid navet minskar den roterande massan.

Styvare, lättare och enklare att montera.

76 | kadens nr 6:2004

1. För det första – det är viktigt att kolla baksvingens och däm-parinfästningens bultar (något man borde göra minst en gång iveckan!) och dra åt dem till rekommenderade newtonmeter.Helst med en momentnyckel om man inte har känslan i finger-spetsarna.

4. Den bit bakdämparen trycks ihop kallar vi ”sag” eller statiskkomprimering. Mät hur mycket ”sag” du har. Beroende på vil-ken cykel och vilken cykelstil man har ligger ”sag” mellan 10–20procent av dämparens totala slag. Vissa DH-ramar behöver upptill 40 procent!

2. Sätt o-ringen på dämparen på noll. Den används för att mätahur mycket dämparen trycks ihop. Här använder vi den för attkolla dämparens förspänning. Man kan använda det efter cyk-ling också för att kolla hur mycket slag man utnyttjar i skogen!

Den här bakdämparen är en 5th Element Air, enluftfjädrad dämpare. Den har justering av retur-dämpning och en ventil för att minska gunget. Sys-temet heter Stable Platform Valve (SPV) och juste-ras med lufttryck.

text: phil mc nau g hton foto: david elmfe l d t

Mekning Ställ in b a k d ä m p a re n(men glöm inte sko g e n )

3. Sitt på cykeln som du vanligtvis gör, med vikt på både styreoch sadel.

kadens nr 6:2004 | 77

Dr Phil. Jo da man!

5. Pumpa i eller ta bort luft efter behov. Observera att när manmonterat pumpen mot ventilen används cirka 30 psi för att fyllapumpen och manometern – det är inte dämparen som läcker!

7. Kontrollera hur snabbt dämparen fjädrar tillbaka för att juste-ra returen. Dämpningen är kompressionen, alltså hur snabbtdämpen trycks ihop. Börja med inställningarna i mitten ochfinjustera utåt efter behov. Det är alltid en bra idé att skriva uppinställningen efter ett pass så har man en referens senare.

6. När man har hittat sin ”sag” kan man ställa in andra saker,som dämpning och returdämpning.

Lycka till! Och glöm inte att ha roligt under inställningstiden – det är lätt att bara tänka på dämparen och glömma bortskogen …

f u l l f a rt78 | kadens nr 6:2004

Singlespeed VM och SM

EN VÄXEL

Tre svenskar och en svenskifierad skotteåkte tillsammans till Berlin och single-speed-VM. Kanske inte för att försvarade svenska färgerna. Men i alla fall repre-sentera. De körde och arrangerade ocksåSSSM. Här är deras enväxlade historia.

text: kalle bern foto: f redrik simonsson

kadens nr 6:2004 | 79

Efter en lite halvseg bilresa kom vi slut-ligen fram till Berlin. Efter ytterligare lite felkörningar hittade vi också hotellet. Arrangörerna hade ordnat en bra deal för

alla deltagare och på så sätt samlat alla i sammabyggnad. Hotellbaren fick även vissa berlinare attboka rum för att slippa åka hem på kvällarna.

Vi registrerar oss hos tävlingsledningen men fårreda på att startnumren hämtas på en bar någrakvarter bort, efter klockan tolv natten till täv-lingsdagen. Vi hänger i hotellbaren och ljuger litemed likasinnade.

Nästa dag cyklar vi runt på lite stadsturism.Berlin är stort och ses bäst på cykel, en otroligttrevlig cykelstad.

På kvällen är det en rejäl fest där nummerlap-parna enligt ryktet ska delas ut, allt för att få bortpulsklockementaliteten. Självklart så får vi ingastartnummer. De ska delas ut vid start dagen ef-ter.

Att ha trevligt och att få uppleva lite mer, kan-ske till och med dricka öl, är det viktigaste förmånga på singlespeedtävlingar. Detta gör nästantävlingsmomentet ännu mer populärt. Alla kom-mer till tävlingen och nästan alla ska tävla.

Banan vi ska köra är mestadels slät stig i enskönt murrig bokskog och vid varvningen kör vi

Svenska mästaren 2003,Joakim Simonsson varsjälvklart på plats i Berlin.

Berlin – som att vara i Computerworld eller Radio-aktivität. Väldigt Kraftwerkigt helt enkelt.

80 | kadens nr 6:2004

ett varv på en motocrossbana. Motocrossbanan vi-sar sig vara väldigt mjuk till en början, men blirfastare och snabbare för varje varv.

Tävlingen ska pågå i en och en halv timme plusett varv. Under första varvet kliver många av ba-nan för att heja på dem som verkligen vill körasnabbt. Av de närmare trehundra som startade såvar det nog bara hundrafemtio som cyklade helatiden.

De svenska cyklisterna körde klart hela tävling-en och skylde sin långsamhet på både punkteringoch kedjebrott trots att det inte fanns någon sortsdiskussion kring prestationer.

TatueringenSom brukligt vid singlespeedtävlingar skulle vin-narna tatueras. Tjejen som vann i år gjorde det förandra året i rad. I år valde hon att gadda vaden,året innan var det en arm. Det gäller att disponeraskinnytan om man ska vinna flera gånger.

När vi transporterats tillbaka till hotellet var detstor grillfest och prisutdelning. Förutom denämnda tatueringarna så delades det ut en hel delpriser i best in show–kategorin.

Efter en helg med många läckra stålhojar, mänsom cyklar i rosa klänningar och ett bra arrangerat

världsmästerskap åker vi hem nöjda och gladamen är alldeles för sena till färjan. Vi kör på båtenmed fem minuters marginal efter fyra timmarsnervös körning bakom bilister som också verkadehålla på med singlespeed.

Vad vinnaren hette kändes ganska ointressant.Alla skulle nog velat vinna men det var absolutinte det viktigaste.

SSSMTre veckor efter världsmästarskapen skulle den na-tionella titeln erövras. I fjol, 2003, var det sju somställde upp när SM i singlespeed skulle avgöras. Iår hoppades alla på fler deltagare och på de forumdär tävlingen diskuterades verkade fler än någon-sin tidigare vara intresserade.

Kvällen innan tävlingen var det anmälan och öl-drickande på Sveriges mest singlespeedspecialise-rade cykelbutik. Det fanns ingen egentlig be-gränsning i antal tävlande men det gjordes bara 32nummerplåtar.

Arrangörerna var ganska tidigt tvungna att bör-ja tillverka nummerplåtar i kartong. Det slutligadeltagarantalet blev närmare fyrtio, en rejäl ök-ning jämfört med året innan. Vid starten, somockså var varvningspunkten, serverades massor

Det är bara att göra som HON säger. HON bestämmer alltid.

Nygaddad världs-mästarinna.

med kaffe och ett par långpannor focca-cia.

Många kom för att titta och arrangö-rerna fick mycket beröm för allt jobb somlagts ner. Det hela var väldigt trevligt ochfamiljärt.

Banan som var dragen i ett skogsområ-de söder om Stockholm var teknisk,snabb och för vissa svår att hitta runt på.Även på nationell nivå ska vinnaren mär-kas för livet. Tyvärr ville inte den snab-baste herrcyklisten tatueras. Vinnaren idamklassen, Johanna Reeder, hade där-emot förstått vad allt handlade om ochkördes glad iväg till en tatuerarmadam.

En jättefin bana och deltagare ävenfrån andra delar av landet gjorde tävling-en till en succé.

Den snabbaste herrcyklisten kommeratt arrangera nästa års tävling i Linkö-ping. Vågar vi hoppas på en lika stor ök-ning till dess?

Fantastiskt snygg stålhoj från engelska Ferous.

Kadens testar dubbdäck

82-93 tester 04-10-05 23.39 Sida 82

kadens nr 6:2004 | 83

Dubbdäck är kanske ingen nödvändighet för vintercyklisten. Men det kan vara det som avgör omman hinner stanna eller klarar attsvänga när underlaget inte längre erbjuder fäste. Vi har testat fem par dubbdäck för mountainbikes.

text: kalle bern

foto: david elmfeldt

schwalbe ice spiker 26x2.1” kevlar mbAntal dubb/däck: 304 Vikt per däck: 1010 gramPris: 690 kronor

På is: På blankis så greppar Schwalbes vär-sting bra men när det släpper så släp-per det väldigt plötsligt. Detta lederofta till övermod som till slut botas påett lite obehagligt sätt. Bakdäcket varlite pålitligare än fram.

På snö: Den lite kantiga profil som gör Ice Spi-ker lite opålitlig på is är perfekt på snöom det inte är stenhårt. Bra kontrolle-rade släpp som man känner komma.Även bak så fungerar det riktigt bra påsnö. Sätter inte igen särskilt mycket,det var inte heller några problem medfäste eller driv.

På asfalt: På asfalt upplever man lite av sammafenomen som på is, däcket svängeroftast bra men när det släpper så ärdet nästan allt på en gång. Det resersig på de yttre dubbarna i kurvorna ochdet vandrade lite vilket ledde till under-styrning.

Terräng, blandat underlag:Här fungerade Ice Spiker bra, på bådestenhällar och rötter så var det ganskaoförändrat grepp oberoende av före.Rensar lera bra för att inte vara ett ler-specifikt däck.

Rullmotstånd:Upplevs som mycket högt. Segt på allasätt, även i acceleration på grund avden höga vikten, men särskilt på asfaltoch grus.

Övrigt:Det vibrerar ganska mycket men viupplevde det inte som ett problem. Ettväldigt hårt och ganska stötigt däcksom räddas av sin lite större luftkam-mare

Slutomdöme:Massor med dubb och ett grovtgrundmönster gör inte Ice Spiker tillett bra däck för långa asfaltspass.Det här är riktiga skogsdäck och detär i skogen de fungerar bäst, på allamöjliga underlag. Så är det där duska köra är det ett par riktigt bradäck.

Tappa inte

greppet

Vinter igen och det går längre och läng-

re tid mellan cykeltillfällena. Bristande

motivation, mörker och kyla är vinter-

cyklingens värsta fiender. Även i år läg-

ger jag mig i början av min första is- och snö-

runda. Glider ett par meter och stannar i dikes-

kanten lite slagen och väldigt blöt.

Trots dubbdäcken så försvann cykeln under

mig, precis som tidigare vintrar då jag kört

utan dubb. Det går inte att skylla på däcken.

Det är, precis som på sommaren, mitt eget fel

att jag kraschar. Även om man har dubbdäck är

det alltid bättre att utgå från att det är halt och

köra försiktigt om underlaget är snö och is.

För den som vill cykla på vintern med dubba-

de däck finns det i princip två typer av däck att

välja mellan.

Dels riktiga skogsdäck med uppåt 300 dub-

bar. Dessa går nästan att lita på i de flesta fö-

ren. De är bäst för dig som kör mycket på riktig

is och i skogen. Finns i lättare varianter med

aluminiumdubb men också med traditionell

dubb av stål. På de flesta däck av den här sorten

upplevs rullmotståndet och vikten som väldigt

hög jämfört med odubbade däck.

Dels finns pendlardäck med färre dubbar

som oftast är placerade längs med kanterna så

att rullytan är dubbfri. Tanken är att dubbarna

ska greppa i kurvor men inte skapa rullmot-

stånd. Dessa däck passar bra om det oftast är is-

fritt där man cyklar och om man är klok och kör

lugnt. Vikt och rullmotstånd upplevs som lite

tyngre än sommardäck i samma dimension.

Alla dubbdäck bör köras in ett visst antal mil,

annars riskerar man att tappa dubbar.

Vi har testat fem par däck av båda typerna

och lärt oss den hårda vägen när och hur det

släpper på snö, is och snustorr asfalt.

Riktigt bra skogsdäck

Leverantörer:

Schwalbe: Velo Sport 08-715 51 44 www.schwalbe.com

Nokian: Hallmans Sports 018-56 16 00 www.nokiantyres.com

82-93 tester 04-10-05 23.39 Sida 83

84 | kadens nr 6:2004

nokian hakka wx c300 26x2.1” vikbartAntal dubb/däck: 300Vikt per däck: 703 gram Pris: 719 kronor

På is: Med Hakkas 300 spetsiga dubbar vardet aldrig några problem med greppet.De släppte aldrig så långt vi vågadepressa dem. Oavsett som det var ner-för, feldoserade kurvor eller uppför.Imponerande. Dubbarna nyper verkli-gen fast.

På snö: Inga problem med rensning och grepp,perfekt oavsett typ av snö eller om detvar bristande skare. Funktionen för-bättras förstås av den relativt låga vik-ten.

På asfalt: Vi kan direkt slå fast att Hakka inte ärett däck för asfalt. Det tenderar att dri-va i kurvorna, men rullar ändå hyfsat sålänge man inte ska rejsa.

Terräng, blandat underlag:De funkar bra i terrängen, de spetsigadubbarna griper tag i allt de får fatt i –oavsett om det är rötter, jord, snö, iseller berg. Det känns som att de grep-par hårdare ju mer man utmanar dem.

Rullmotstånd:Rullar relativt lätt för att vara dubb-däck, upplevdes inte som ett problem.

Övrigt:De är vikbara och ganska lätta för attvara dubbdäck, men man måste köra indem ordentligt. Vi torskade fyra dubbpå bakdäcket eftersom vi började hård-köra dem direkt.

Slutomdöme:Ett par däck man kan lita på fullt ut ialla lägen, särskilt om man ska täv-la. De släppte aldrig i skogen, oav-sett vad vi gjorde. Och vi kördemycket hårt. De är för dyra för attpendla på och funkar inte bättre änandra dubbdäck på asfalt. MenHakka härskar i skogen.

schwalbe snow stud 26x1,9” med punkaskydd Antal dubb/däck: 100Vikt per däck: 904 gram Pris: 365 kronor

På is: Snow Stud klarar sig inte särskilt bra påis om det inte cyklas väldigt lugnt.Bättre än sommardäck men inte att litapå i alla lägen. Fungerar att passeraisfält med om man inte trampar hårteller svänger.

På snö: Däcket sätter igen snabbt men inte såatt det blir okörbart. Det mesta rensasut ganska bra, bara man håller fartenuppe. Skär bra i väldigt lös snö. På hårdoch kall snö fungerar bakdäcket gan-ska bra eftersom det inte satte igen likamycket då. I lös och klibbig snö så fun-gerar det sämre och sätter igen rejält.

På asfalt: Man märker att det är för asfalt somdäcket är konstruerat. Neutral styrningmen släppte några gånger under press.Släpper lättare bak än fram på torrasfalt. Ganska likt vanliga sommardäcki kurvtagning.

Terräng, blandat underlag:Ett mönster som inte riktigt hör hemmai skogen gjorde varje stig riktigt läskig.Funktion som ett par semislicks unge-fär. Dubbarna är för få för att göranågon nytta i skogen.

Rullmotstånd:Upplevde inte rullmotståndet som värreän vissa odubbade däck, det vill sägaganska lågt.

Övrigt:Det känns som att köra på ett par van-liga odubbade däck så länge man intesvänger. Om man svänger så vibrerardet en del men inte så det stör. Vi upp-levde inte några komfortproblem alls.

Slutomdöme:Snow Stud är däck som fungerar braatt pendla på. Trots sladdande ochmycket av- och påkrängande sågSchwalbedäcken nästan nya ut.

nokian mount & ground w26x1,9”Antal dubb/däck: 106Vikt per däck: 998 gram Pris: 349 kronor

På is: Med de här däcken kör man väldigtsakta om det är isigt och svänger. Detkommer att släppa! Så pass förutsäg-bara är Nokians pendlardäck. Tramparman på så spinner det, svänger man såsläpper det. Blankis är alltså ett väldigtläskigt alternativ. Men lite isskorpa påasfalten är dock inget problem.

På snö: På snö fungerar det lite bättre än på ismen mönstret sätter igen ganska lättoch då blir det halt. Bakdäcket rensarlite bättre än framdäcket.

På asfalt: Äntligen hemmaplan! På asfalt, torrsom blöt, så fungerar Mount Groundbra. De är neutrala i styrningen och detkrävs hård körning för att det ska släp-pa.

Terräng, blandat underlag:Med ett mönster som påminner om hurdäck för skogscykling såg ut 1988 såfungerar inte de här däcken särskilt brai skogen. De är hala nästan överallt omdet inte är snustorrt, annars halkar detrunt lite som det vill.

Rullmotstånd:Rullmotståndet upplevs som lågt för ettdubbdäck.

Övrigt:Vi upplevde inte vibrationer som ettproblem överhuvudtaget. Bra komfortmed upp till fyra kilos tryck i däcken.

Slutomdöme:Det här är ett typiskt pendlardäcksom ger lite extra trygghet i vardag-scyklingen till och från jobbet ellerpå asfaltspassen. Med dessa däckska man undvika skogen och denhalaste isen. Om det är mest asfaltman kör så är de ett bra val. Vibromsade hårt och till och med slad-dade innan däcken var inkörda utanatt det lossnade dubb.

nokian hakkapeliitta w 24026x1,9” Antal dubb/däck: 240 Vikt per däck: 1027 gramPris: 579 kronor

På is: Släpper fram vid ganska lugn kurvtag-ning men släpper kontrollerat och för-utsägbart. Bra driv bak men släpperganska lätt i kurvor.

På snö: Däcket sätter igen ganska mycket ochpå snö får man lita till stor del på dub-barna. Kändes slirigt direkt när mön-stret satte igen. Håller man hög fart sårensar bakdäcket lite bättre.

På asfalt: Pålitligt även på asfalt, vandrade intemärkbart. Neutral styrning och ingaproblem med slingrande gång.

Terräng, blandat underlag:I terräng fungerade det här däcket bratills det satte igen med lera eller snö,det rensar inte särskilt bra. Men detfunkar bra på rötter, trots att det ärigensatt. Lite smala som skogsdäck.

Rullmotstånd:Vi upplevde rullmotståndet som ganskastort, men acceptabelt på asfalt ochgrus. På snö blir det väldigt jobbigtmed den ökade vikten.

Övrigt:Självklart vibrerar det en hel del mendet upplevs inte som ett problem annatän ljudmässigt. Ett hårt däck som i sko-gen måste köras med relativt högttryck för att inte få genomslag.

Slutomdöme:Det här är en lillebror till det beprö-vade Extreme 296 från samma till-verkare, men W240 är lite smalareoch har färre dubb. De är däck somär tänkta för antingen en pendlandenorrlänning eller mjukcykling i kalloch torr skog. Bra distanstränings-däck om man inte vill ta en vurpa.

Grymma xc-racingdäck! Bra träningsdäck Bra pendlardäck Lågt rullmotstånd

82-93 tester 04-10-05 23.39 Sida 84

82-93 tester 04-10-05 23.39 Sida 85

86 | kadens nr 6:2004

Det anrika och svenskägdaBianchihuset lanserar nu sinspektakulära kolfiberskapelseL’Una. Trots sin exklusiva designär den riktad mot motionärenmed plånbok och smak för detnya. Bianchi L’Una garanterarblickar och kommentarer. Menockså en stabil cykelupplevelse.

text: stefan larsén

foto: david elmfeldt

Bara rent visuellt är L’Una något

verkligt annorlunda. Visst har

vi redan sett vit kolfiber och på

årets mässor även andra färger,

men få har kommit ut på marknaden. En

cykel det pratades mycket om ifjol var

L’Una som nu alltså lanseras i Sverige, en

förfinad variant av Bianchis MegaPro

Carbon XL med samma monocoqueram,

sex graders lutning på toppröret och

semi-integrerat styrlager.

Bianchi använder sig av en särskilt

kompakt vävd kolfiber som ska göra

L’Una ramen 47 procent starkare än vad

enklare kolfibermaterial klarar av. Det är

en helkolfibercykel tänkt för motionären

som vill ha något eget och annorlunda

och gärna betalar för det. Men det är ock-

så en klassisk racercykel med klassiska

åkegenskaper. Bianchi L’Una är utrustad

med Campagnolos billigaste tävlings-

grupp Centaur och de enklare Scirocco-

hjulen. En kompromiss för att hålla nere

priset, men inte nödvändigtvis en dålig

sådan. För Centaurgruppen må vara lite

tyngre och utan samma finish som Cho-

rus eller Record, men funktionen är i

princip densamma – alltså utmärkt.

Och även om Sciroccohjulen är Cam-

pagnolos näst tyngsta hjul, en inte helt

oviktig aspekt när det gäller hjul, så byg-

ger de på samma tre-ekrade koncept och

därmed också samma aerodynamiska

egenskaper som de dyrare och lättare mo-

Test: Bianchi L’Una

Bianchi L’Unas ena sida

Nästa års stora grej susar fram i kvällssolen. Färgad kolfiber alltså.

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 86

kadens nr 6:2004 | 87

dellerna. Den stora viktskillnaden sitter

dessutom i navkroppen och i de något fler

ekrarna och är därför inte väldigt avgö-

rande för hjulets egenskaper och prestan-

da. Så – enklare grejer håller priset nere

men försämrar inte funktionen avsevärt.

Priset för det lägre priset är högre vikt.

Det är den ena sidan av L’Una – som be-

tyder ungefär ”Den ena”. Men namnet

kan även läsas som en ordlek. Färgen, el-

ler finishen, skimrar nämligen som må-

nen – ”Luna”.

Den andra sidanDen andra sidan är själva ramen och alla

dess aspekter. Finishen, om vi ändå är

inne på den, är förstklassig. Ytan är be-

handlad och rejält klarlackad till en spe-

gelblank silvergrå yta under vilken man

anar kolfiberns symmetriska mönster.

Den sparsamma grafiken är i en annan

ton av samma silvergrå och ger ett väldigt

nedtonat smakfullt uttryck.

Men när man kommer ut i solen hän-

der det saker. Ytan kommer till liv och

glänser som ett prisma i regnbågens alla

färger, precis lagom mycket för att det

inte ska passera gränsen för det smakful-

la. Vilket för övrigt är en väldigt tunn

gräns, som just italienska tillverkare gär-

na balanserar farligt nära. Ibland blir det

lyckat, som i L’Unas fall.

Det är bara två rör som är runda – sadel-

röret och frontröret. Resten är tre- eller

fyrkantiga. Vissa former kan man argu-

mentera för utifrån funktionskrav, men

lika många fyller bara en rent estetisk

funktion. Teorin verkar vara att en bear-

betad form ser mer avancerad ut än ett

vanligt runt rör och därför ger cykeln en

air av perfektion. Sådan är trenden och

mer kommer nästa år.

Men L’Una är inte överbearbetad och fi-

nishen är hög även här – alla övergångar

är mjuka och eleganta och de funktions-

tekniska lösningarna vettiga. Så till ex-

empel diagonalrörets anslutning mot

vevhuset, bred och med en stor rörom-

krets.

En miss när det gäller funktionen är

placeringen av justerskruvarna för väx-

larna på ramen. De sitter lite för långt ner

under diagonalröret och därmed lite för

nära framhjulet för att vi ska känna oss

riktigt bekväma med att pilla på dem rul-

landes. Och de sitter ju där just för att

möjliggöra växeljusteringar i farten.

Bakpartiets båda stag är trekantiga och

av monostayform – en lösning som ger

mer vridstyvhet när det gäller kedjestag

och vevparti, men bara styvhet när det

gäller sadelstaget. Ett för styvt sadelstag

ger en stötig ram och dessutom stötighet

som transporteras direkt upp till cyklis-

ten via sadeln. I det avseendet är inte L’U-

na den mest komfortabla cykel vi suttit

på, men den är inte heller extremt stötig.

Snarare distinkt och med en känsla av di-

rekt kontakt med underlaget, på gott och

ont.

Framgaffeln är inte heller den överdri-

vet mjuk och vibrationsdämpande. Käns-

lan i fronten delas av den i bakpartiet och

ger en balanserad, distinkt helhetsupple-

velse. Styvheten framtill är också resulta-

tet av ett överdimensionerat kolfibersty-

re. Bra för den som vill att cykeln ska sva-

ra snabbt vid accelerationer, mindre bra

om komfort verkligen är huvudsyftet.

Mer komfortVill man ha mer komfort kan det också

vara klokt att se över valet av hjul. Hög-

profilhjul med få ekrar med hög eker-

spänning är hårdare att åka på. Vinsten

är förbättrade aerodynamiska egenska-

per och mindre flex. Så ju tyngre och star-

kare du är och ju fortare du kör – desto

bättre är Sciroccohjulen.

En annan viktig aspekt, som sällan dis-

kuteras, är vad som händer om en eker

går sönder i ett hjul med få ekrar med hög

ekerspänning. Hjulet, oavsett modell

och tillverkare, blir oftast så skevt att en

åtgärd på plats sällan räcker till och man

får ringa på taxi eller en förstående när-

stående. Nu går sällan ekrar sönder i mo-

derna hjul och man kan drabbas av andra

typer av maskinfel med samma konse-

kvenser, men problematiken är inte helt

ointressant för oss som inte tränar med

följebil.

Oavsett dessa funderingar, som inte är

unika för L’Una, är Bianchin en trevlig

bekantskap. Egenskaperna utmärks av

stabilitet och en distinkt åkupplevelse

med rimligt mycket komfort. Styrningen

är neutral och förutsägbar, sittställning-

en klassiskt italienskt aggressiv och spe-

cifikationen nöjsam utifrån ett funktio-

nellt perspektiv.

Den riktiga behållningen, som särskil-

jer L’Una från många andra kolfibercy-

klar, är den estetiska upplevelsen. Sär-

skilt gäller det finishen och ytbehand-

lingen av kolfibern, men även detaljer

som Bianchis egna styrstam i kolfiber,

tillverkad av ITM, liksom det överdimen-

sionerade styret. Snygga grejer.

Så oavsett det ena, funktionen, eller

det andra, utseendet, är Bianchi L’Una en

bra racer. Dyr, men inte orimligt dyr.

Däremot tillräckligt bra för såväl motio-

nären som tävlingscyklisten som är su-

gen på det senaste – á la mode.

Så testar Kadens

Dels gör vi en objektiv bedömning av cykelnstekniska kvaliteter – hantverk, hållbarhet, funk-tion, finish, material med mera. Den tekniskabedömningen är indelad i fyra kategorier: Ramoch gaffel/dämpare, komponentgrupp (växel-och bromssystem), hjul och däck samt övrigakomponenter. Dessa kategorier betygsätts frånett till fem enligt nedan. Snittbetyget som angesgäller enbart den tekniska bedömningen.

1. Dålig! Håller inte måttet när det gäller funktionoch kvalitet.

2. Okej! Ganska enkel men funktionell för ända-målet.

3. Bra! Duglig och kompetent för seriöst men inteextremt användande.

4. Jättebra! Högklassig för duktiga cyklister ochmed tanke på användningsområdet.

5. Super! Bättre än så här blir det inte.

Dels gör vi en subjektiv bedömning av cykelnsegenskaper. Här beskriver vi hur vi upplevercykeln. Vi tar upp olika egenskaper beroende påvad som är mest intressant att belysa – det kanvara komfort, styrning, stabilitet, vridstyvhet ochfunktion utifrån användningsområde och pris. Denhär delen av testet betygsätts inte.

Köp-o-metern är en sammanvägning av dessabåda deltester i relation till pris- och användnings-område.

Alla cyklar vägs av oss med en och samma våg.

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 87

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelMed det beprövade MegaPro-konceptet, som

Bianchi även bygger sina finaste aluminium-

och titanramar med, levererar Bianchi stabila

och förutsägbara cyklar. Ram och framgaffel

på L’Una är i kolfiber, ett material som utmär-

ker sig för sin låga vikt, relativa styvhet och

möjlighet till komfort.

Bianchi har valt att bygga en stadig och

stabil cykel med klassiska italienska vinklar.

Ett brant sadelrör och en semikompakt ram-

geometri är i linje med de senaste trenderna,

liksom de bearbetade rörformerna. Ett minus

för placeringen av växeljusterskruvarna men

ett plus för den höga finishen.

Betyg: 4

KomponentgruppCampagnolo Centaur är en bra grupp ur ett

funktionellt perspektiv, men också lite tyngre

än de två finare tävlingsgrupperna från Cam-

pagnolo. Bromsar och växlar fungerar väl,

men finishen matchar inte riktigt ramens ex-

klusiva look.

Betyg: 3

Hjul och däckCampagnolos G3-ekring både fram och bak

ser snabb ut. Men hjulen är Campagnolos

näst enklaste och relativt tunga. Bra hjul för

starka och snabba cyklister, men ganska hår-

da att åka på. Däcken från Vittoria gjorde oss

inte besvikna.

Betyg: 3

Övriga komponenterHär blandas högt med lågt – lyxiga kolfiber-

skapelser av ITM i form av styre och styrstam

framtill och billig aluminiumsadelstolpe bak.

Pavé-sadeln från Fizik och FSAs integrerade

styrlager är mycket funkis.

Betyg: 4

Teknik-o-meter: 3,5

Subjektiv bedömning

Bianchi L’Una hade kunnat vara en följsam-

mare och lättare cykel. Men Bianchi är pri-

märt intresserade av att bygga en stabil och

stadig racer för hög fart. Det har man lyckats

med. Åkkänslan är distinkt och förutsägbar.

Delvis beroende på geometrin som är klas-

siskt italiensk men med lite längre kedjestag

och ett semislopat överrör. Men också delvis

beroende på kolfiberramens överdimensio-

nerade konstruktion, bakstagens monostay-

design och de hårda och styva hjulen.

Kombinationen fungerar väl för den som

inte främst är ute efter blixtsnabb accelera-

tion för GP-lopp eller hyperkomfort för tio

timmars pass runt Vättern. Men allt däremel-

lan klarar L’Una elegant. Vilket den också är –

utseendet och finishen är en riktig huvudvän-

dare.

Kadens köp-o-meter rena rånet

väldigt dyr

man får vad man betalar för

prisvärd

ett kap – köp!

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Kadens testar

Bianchi L’Una 928 Carbon White

88 | kadens nr 6:2004

Sadelstaget är monostay …Semiintegrerat styrlager.

Det glimrade nyss!

Snygga detaljer gör helheten.

… och kedjestaget likaså

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 88

Storlek: 55

Ram: Bianchi XL 928 Carbon 3D

Gaffel: Bianchi kolfiber

Framväxel: Campagnolo Centaur

Bakväxel: Campagnolo Centaur

Växelreglage: Campagnolo Centaur

Bromsar: Campagnolo Centaur

Vevlager: Campagnolo Centaur

Vevparti: Campagnolo Centaur 172,5 mm 53/39

Kassett: Campagnolo Centaur 12-25 tiodelad

Hjul: Campagnolo Scirocco G3 24 ekrar f/b

Däck: Vittoria Rubino Pro Slick 700 x 23 mm

Styre: ITM SuperOver kolfiber 31,8 mm

Styrstam: Bianchi Componenti kolfiber

Styrlager: FSA semi-integrerat

Pedaler: -

Sadel: Fizik Pavé

Sadelstolpe: Bianchi Componenti aluminium

Övrigt: flaska + flaskhållare Elite

Vikt utan pedaler: 8,5 kilo

Leverantör: Cycleurope 0340-862 00 www.bianchi.it

Cirkapris: 26.995 kronor

bianchi l’una (928 carbon white)

geometri

40,8 cm

52 cm55 cm

98,5 cm

Fakta

Sporadiskt körd superhoj

SPECIALIZED FSR EPIC BRAIN

SÄLJES!

Tel: 08-28 09 91

27.900 kronorNypris ca 50.000:-

Gaffel: RS - SID TeamHjul: XTRBromsar: XTR-skivRamstorlek: L

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 89

90 | kadens nr 6:2004

Cannondale tar steget ut ur all-mountaingarderoben och lanse-rar nu Prophet. För cross country-folket har man gjort den lätt ochspecificerat den med trippelvev-parti och för friåkarna har mandragit till med 140 millimeterfram och bak och ett freeride-geometriläge.

Så nu behöver alla som fortfa-rande inte bestämt sig för om devill cykla uppför eller nerför, intebestämma sig. Prophet klararbåda.

text: stefan larsén

foto: david elmfeldt

Prophet är en 140 millimeters

långslagig endurohoj med free-

ride-touch som landar mitt-

emellan Gemini och Jekyll i Can-

nondales modellprogram. Den är egent-

ligen framtagen för att kunna göra det

mesta och har en specifikation som är

byggd kring ett koncept som i sig är - en

kompromiss.

Resonemanget lyder: fler och fler cy-

klister vill både köra freeride och cross

country, men de är hänvisade till att köpa

två cyklar om de vill ha prestanda. Och

många som vill köra utför, med mycket

slag både fram och bak, skulle (och

ibland måste) också vilja köra uppför.

Därför bygger Cannondale en lätt, lång-

slagig mountainbike som klarar av båda -

Prophet.

Med detta som utgångspunkt skred

Cannondales designteam och testcyklis-

ter som Cedric Gracia till verket. Proble-

met var förstås att göra en ram som är lätt

Test Cannondale Prophet

Profeten som frälsare

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 90

och styv nog att cykla uppför eller cross

country på länge, men som är stark och

stabil och har en geometri som är kompa-

tibel med utförsåkning under mycket

tuffa förhållanden.

Resultatet är alltså en ny ram, med en

ny enkelledad ihålig baksving, konstrue-

rad kring Manitous SPV-dämpsystem.

Framgaffeln är en Lefty Max Carbon med

SPV-teknologi som man utvecklat, inom

ramarna för det här projektet, tillsam-

mans med Manitou.

Målet är att kunna leverera 140 milli-

meter fram och bak, den enda slaglängd

som Prophets sex modeller, varav en 4-

crossvariant, kommer säljas med, i ett

lätt och styvt paket. Vikten, enligt Can-

nondale själva, är 11,6 kilo på en medium

Prophet 4000. Vi vägde prototyperna,

som hade fel däck och styrstam bland an-

nat, med vår egen våg som visade drygt 12

kilo.

För att åstadkomma en cykel som Prop-

het har Cannondale arbetat på flera olika

nivåer. Först och främst har man fokuse-

rat på att bygga en ram som trots sin låga

vikt, utan förstärkningar, ska kunna stå

emot de vridningar och påfrestningar

både lateralt och vertikalt som friåkning

innebär. Filosofin är tydlig om man stu-

derar de olika rörens placeringar i förhål-

lande till bakdämpens placering och de

riktningsrelaterade påfrestningar som

ramen utsätts för både via framgaffelns

och baksvingens rörelse. En annan viktig

aspekt när det gäller den låga ramvikten

är förstås hållbarhet. För att slippa ut-

mattningskollapser har man byggt in en

viss rörelsemarginal i konstruktionen –

ramen och baksvingen får alltså inte vara

för styv eftersom den då inte klarar av att

fördela stressen lika bra som en kon-

struktion som tillåter viss svikt eller rö-

relse.

En tredje aspekt är de feta svetsade an-

läggningsytorna mellan rören som bidrar

till en starkare ramkonstruktion utan att

egentligen bidra till en högre vikt.

En liknande filosofi ligger bakom den

nykonstruerade enkelledade baksving-

en. Kedjestagen och den speciella box de

är svetsade mot är delvis ihåliga för lägre

vikt. Formen på kedjestaget tillåter också

den viss rörelse, en viss svikt, för att

minimera risken för stressrelaterade

sprickor.

En fr-rigg för xc?Prophet är alltså avsedd att vara en lätt

all-mountain, eller lättare freeridehoj för

den som gillar att ta sig runt på berget

och inte är så sugen på att släpa 17 kilo

uppför för att kunna åka utför med själv-

förtroende och komfort. Men det är också

en cykel som riktar sig till ”marathon” el-

ler ”endurance”-cyklister: alltså det vi

kallar för långlopp.

Nu ska man ha i åtanke att långlopp på

kontinenten kan innefatta både avsevärt

längre och bergigare lopp – inte sällan

uppåt 20 mil i alpterräng. Och då blir

funktion i fråga om slaglängd och låg

vikt förstås mycket mer relevant.

För den svenska långloppscyklisten

som gillar teknisk körning men inte nöd-

vändigtvis har superbråttom funkar

Prophet säkerligen utmärkt, särskilt om

man har börjat snegla på den progressiva

typ av mountainbikecykling som sorterar

under kategorin friåkning.

För en särskild finess med Prophet, ut-

över slaglängden och SPV-systemet, är

den ställbara geometrin. Genom att med

ett enkelt grepp flytta den övre fästpunk-

ten för bakdämpen kan man nämligen

ställa om geometrin från cross country

till freeride – vinklarna fram och bak än-

dras därigenom från 69 grader till 67,5

grader för mer stabilitet i snabba utförs-

åkningar.

Däremot är det tveksamt om snabb-

åkarna verkligen uppskattar den generö-

sa slaglängden trots att den kommer i ett

relativt lätt paket. Svensk terräng, i varje

fall den utanför skidliftstäta områden,

kräver inte ofta sådan kapacitet. Men

visst – dra upp till Åre och hoja överallt –

då är Prophet en superrigg.

Även om det trots SPV-teknologin fram

och bak ofrånkomligen blir en del rörelse

i ett paket som detta, så stör det inte väl-

digt mycket.

Sitter man ner i långa klättringar beter

Prophet sig nästan som en betydligt kort-

slagigare Scalpel med öppna dämpare.

Men utför levererar den dämpning och

styrstabilitet som en betydligt tyngre och

klumpigare freeridecykel. Stående gung-

ar det förstås mer men tack vare ramens

låga vikt och styva baksving klättrar den

ändå effektivt.

I riktigt, riktigt branta partier driver

och styr den med övertygelsen hos en rik-

tig xc-racer trots den långa slaglängden –

imponerande faktiskt.

SPV gör det enkeltBakdämparen är känslig och tar bort både

småknölet och de stora stötarna på ett

väldigt förtroendeingivande sätt. Givet-

vis tar det ett tag innan man har kalibre-

rat ett fram- och bakdämpat system som

detta, men SPV är föredömligt enkelt.

Med lufttrycket ställer man enkelt och

snabbt både dämpning och retur fram

och bak. För tyngre åkare finns hårdare

fjädrar till Leftyn om det skulle krävas.

I riktigt långa utförslöpor (vi snackar

alper) hänger dämparna med bra. Däre-

mot kände vi vissa tendenser till broms-

mattning med Maguras racinganpassade

skivbromsar. En kompromiss som cyklis-

ter som drar mer åt freeridehållet inte

kommer uppskatta. Vissa andra detaljer

är uppenbarligen också utvalda för att

kadens nr 6:2004 | 91

Är Prophet XC för friåkare eller tvärtom?

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 91

92 | kadens nr 6:2004

Teknisk bedömning

Ram, bak- och framdämpare Cannondale har utvecklat ett helt system

byggt kring Manitous SPV-teknologi med am-

bitionen att kunna leverera 140 millimeter

fram- och bakdämpning i ett lätt och styvt

paket. Funktionen är underbar utför, rolig i

teknisk terräng och riktnings- samt accelera-

tionstabil i de flesta situationer. Men det är

en kompromiss – det är inte en perfekt free-

ride- eller cross countrycykel.

Betyg: 4

KomponentgruppCannondalen är nästan helt fri från Shimano-

komponenter. Srams växelsystem funkade

klockrent och växelreglagen gillade flera test-

åkare bättre än Shimanos nya dual control.

Men det är en smaksak. Maguras skivor kla-

rar inte hur mycket utförsåkning som helst

och viss bromsmattning förekom. Kolfiber i

bromshandtag och vevparti är lyxigt men

också lite läskigt.

Betyg: 4

Hjul och däckMavics Crossmax-hjul är både styva och lätta

och räcker rätt långt för cross country, men

är kanske inte starka nog för hård friåkning.

Den låga roterande vikten bidrar till den di-

rekta styrningen och lättaccelererade åk-

känslan. Däcken innehåller en ny, mjukare

gummiblandning med mer grepp och är i saf-

tig 2,3” bredd.

Betyg: 4

Övriga komponenterGobi-sadeln från Fizik passar cross country-

cyklisten men är faktiskt också ganska stadig

att sitta på utför. Styret i kolfiber är styvt och

snyggt. Resten av komponenterna från FSA

och Cannondale är funktionella och utan

konstigheter.

Betyg: 4

Del för del: snittbetyg 4.0

Subjektiv bedömning

Prophet är en cykel som riktar sig till den väx-

ande skaran av mountainbikecyklister som

har upptäckt det roliga med lång slaglängd

men inte vill släpa på extra kilon. Den är en

kompromiss, men en intressant sådan. Po-

ängen med en cykel av den här typen är just

att man ska kunna köra med den överallt på

berget. Kalla det för all-mountain, enduro el-

ler marathon. Både uppför och utför. Och

Prophet gör oss inte besvikna, den kanske till

och med kommer att frälsa några tvivlare.

Men frågan är om Cannondales nya modell

egentligen passar den svenska marknaden

med dess relativt blygsamma terräng. Eller

om såväl cross country-åkare som friåkare

kommer konvertera till en ny lära. En lära som

är en sund idé, men fortfarande en kompro-

miss.

hålla nere totalvikten på ekipaget: kolfi-

ber i styre, bromshandtag och vevar kan

också vara en kompromiss som hardcore-

friåkare inte köper. Men lätt blir det. Ti-

den får utvisa om det håller i långa lop-

pet.

Prophet är sammanfattningsvis en smal

cykel med ett brett tilltal. Siktet är in-

ställt på alla som vill cykla både cross

country och freeride, både uppför och ut-

för och lika gärna lattjar på tekniska sti-

gar som kör långlopp. En cykel för många

användningsområden alltså.

Frågan är om den kommer bli den bryg-

ga mellan de olika kategorierna som Can-

nondale hoppas – att fler friåkare börjar

cykla uppför och fler cross country-cyklis-

ter upptäcker tjusningen med extra slag-

längd och långa utförslöpor.

Den borde kanske ha hetat frälsaren?

Kadens testar Cannondale Prophet

Kadens köp-o-meter rena rånet

väldigt dyr

man får vad man betalar för

prisvärd

ett kap – köp!

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Freerideläge eller XC-läge?

Indragen växelvajer i det ihåliga kedjestaget.

Ny kolfiber-Lefty med anpassad SPV-tekno-logi.

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 92

Storlek: Large (S, M, L, XL)

Ram: Cannondale aluminium

Bakdämpare: Manitou Swinger 3-Way SPV, 140 mm

Framgaffel: Lefty Max Carbon 140 SPV Evolve Ti Coil

Framväxel: Shimano Deore XT

Bakväxel: SRAM X.O

Växelreglage: SRAM X-9 Trigger

Bromsar: Magura Martha SL skivbromsar

Vevlager: FSA K Force, integrerad vevaxel

Vevparti: FSA K Force kolfiber 44/32/22 175 mm

Kassett: Shimano XTR 11–34

Pedaler: -

Hjul: Mavic Crossmax SCC SL

Däck: Hutchinson Bulldog Light UST 3.0 26x2,3”/2,1”

Styrlager: Cannondale Headshok SI

Styre: FSA K-Force XC kolfiber 25 mm rise

Styrstam: Cannondale Holy Headshok Si 31,8 mm

Sadelstolpe: FSA FR200

Sadel: Fizik Gobi

Övrigt: ett flaskställsfäste, indragen bakväxelvajer i baksvingen

cannondale prophet 4000

Fakta

Vikt hel cykel: 12,1 kilo utan pedaler (prototyp)

Cirkapris: 56 990 kronor

Leverantör: Cannondale Europe 0031-541 573 580 www.cannondale.com

geometri

42,4 cm

48 cm

61 cm

114,8 cm

18 oktober kl.20.00 startar ännu ensäsong av Sveriges enda skidprogram -

2plank.TV på Viasat Sport 1.

Under åtta måndagar på raken får du följamed ut i världen med skidorna underfötterna, få tips av proffsen och bli

inspirerad till den kommande säsongen.

För programinnehåll och övrigasändningstider se

www.transition.se

®

I SAMARBETE MED

NY S

ÄSONG

måndagar 2

0:0

0 V

iasat Sport 1

82-93 tester 04-10-05 23.40 Sida 93

94 | kadens nr 6:2004

Höst och vinter är lika mycketmisär som mys. Håll mörkerång-esten stången med inspirerandefilmer och böcker. Kadens hargjort en djupdykning i cykelkul-turfloden.

recensioner: andreas ström,

kalle bern, stefan larsén

Film: Highways

www.iceman.se

Cirka 299 kronor

Vi fick verkligen stålsätta oss för att ta oss

igenom den här dyngan. Highways är utan

att överdriva en av de absolut sämsta cykelfil-

merna vi någonsin sett. Om detta varit en

hemvideo i ZTVs gamla program Edge TV där

tittarna fick skicka in sina egentillverkade ac-

tionvideos hade man kunnat leva med den

låga kvaliteten på foto, klippning och berät-

tande. Men nu är det inte på det viset. High-

ways säljs som uppföljaren till Superheroes-

filmerna i en fin förpackning för 300 spänn.

I filmen följer vi med Randy Spangler, Ga-

reth Dyer, Cameron Zink och ett antal andra

åkare på roadtrip genom västra USA. Man be-

söker Red Bull Freeze Ride, dirt trails, skate-

parker och Sea Otters tävlingar. Åkningen

domineras av dirt på bakgårdar och parker. I

en mountainbikerulle är denna typ av åkning

alltid problematisk. Plocka upp en sex år

gammal BMX-film och den är åkmässigt mer

intressant än en färsk MTB-film. Helt åt sko-

gen är det emellertid inte när Aaron Peters

droppar in och kör med flow, men det är på

inget sätt nyskapande. Stora berg – det som

faktiskt särskiljer friåkning från BMX – före-

kommer inte alls i filmen. Men man ger sig på

några mediokra linjer i flack terräng i Nevada

och Arizona. Åkningen kompas av musik som

rör sig i spektrat käng-/fyllepunk till alterna-

tivrock. Man använder ofta det gamla billiga

knepet att speeda upp lama sekvenser ge-

nom att lägga på manglande musik, ett trick

som publiken lärde sig genomskåda för länge

sedan.

Det som gör att droppen slutligen rinner

över och man ledsnar totalt är de meningslö-

sa mellanspelen där Sanders lagt in roliga

upptåg som närbilder på folk med mycket

mat i munnen, åkare som kissar i pissoaren

(de är inte tillräckig rebelliska för att pissa i

handfatet) och Cameron Zink som dricker tre

liter mjölk och omedelbart spyr upp allt. Ga-

reth Dyer ser sorglig ut inne på Steakhouset

där han precis ätit middag och är skitfull ef-

ter en halv plastmugg öl. Vidare sladdar man

med pick-ups och har pommes frites-krig och

det är varken roligt eller påhittigt. Och fram-

för allt: vi har sett det förut. Ett antal gånger.

Vi skulle hellre titta på gräs som växer i en

halvtimme än behöva se om Highways. Fil-

men har inget att säga om vad mountainbike

verkligen står för. Det är snarare en risig do-

kumentation av ett kompisgängs upptåg un-

der en roadtrip och det, tro mig, är inte värt

300 kronor.

Film: Nordic Ride

www.mtbfreerider.com

Cirka 200 kronor

Nordic Ride är en unik film eftersom det är

den första svenskproducerade mountainbi-

kefilmen. Svenskproducerad av ett par britter

och för det mesta filmad av Viktor Norman.

Stor del av materialet är filmat i Sverige men

även en del finskt och danskt material har

smugit sig in.

Filmen börjar med ett väldigt snyggt intro

som presenterar de medverkande cyklister-

na. Men sen försvinner lite av tempot och

farten. Hög kvalitet på åkning och foto lyckas

ändå hålla intresset uppe.

Nordic Ride lyckas visa vart den nordiska

freeridescenen är på väg. Bra northshore,

stora drop blandat med Stockholms bästa

streetcykling gör i alla fall oss glada. Filmen

är gjord med mycket hjärta och det märks att

det är cyklister som ligger bakom.

Den obligatoriska kraschdelen med lite ro-

lig musik har istället blandats ut med den

vanliga cyklingen, vilket är bra både som

svårighetsbarometer och trevligt för oss som

mår dåligt av att se rejäla vurpor.

En galen finne som heter Juha-Matti Pouta

imponerar med bakåtvolter i den finska delen

av filmen, men tyvärr är mycket filmat på täv-

lingar och i skitväder. Finland kunde inspire-

rat med lite mer tanke bakom materialvalet.

Det enda frågetecknet är en dansk dual-

tävling som jag redan första gången får lust

att spola förbi. Racing är väldigt sällan roligt

att titta på och de danska cyklisterna skulle

gjort sig bättre i en ren hoppsession.

Nordic Ride får ändå godkänt i slutbetyg.

Nu när vi sett vad folk gjorde på sina cyklar

för över ett år sedan så är förväntningarna

på en uppföljare stora.

Bok: Lance Armstrong – Every SecondCounts

Yellow Jersey Press www.bokus.com

Cirka 98 kronor

Lance Armstrongs liv och karriär är sannerli-

gen sånt som skulle få vilken Hollywood-pro-

ducent som helst att jubla av glädje. Vilket de

nu också gjort, en film är på planeringsstadi-

et med trolig premiär under 2006.

Det här är Lance Armstrongs uppföljare till

It´s not about the bike. Den handlade mer

om hans kamp mot cancern och vägen tillba-

ka till livet. Every second counts handlar mer

om Armstrongs personliga syn på livet, fort-

KuLTursiDorna Kulturtajm

94-100 Slutblock 04-10-06 00.15 Sida 94

farande med cancerupplevelsen som klang-

botten men nu med fokus på hans idrottskar-

riär i större utsträckning. Vi får följa honom

under de fem första Tour de France-segrarna,

under hans och dåvarande hustruns lång-

samt krackelerande äktenskap och under

Armstrongs ständiga kamp mot cancer-

skräcken. Men framför allt på vägen till att bli

världens bästa etapploppscyklist.

Det är en bitvis fascinerande bok om en

människa som drivs av lika delar fruktan, il-

ska, hämndbegär och övertygelse. Den är

förstås väldigt tendentiös och man märker

att en del partier, lite yxigt, har tryckts in för

att lätta upp bilden av Armstrong och hans

relation till omvärlden.

Fram träder konturerna av en människa

som ställer oerhört höga krav på sig själv och

sin omgivning, men som också har mycket

empati för människor med samma sjukdoms-

bakgrund som han själv. Omgivningen skym-

tar bara då och då, inte ens hustrun ges mer

utrymme än enstaka fraser. Fokus är helt och

hållet på Lance och hans kamp mot världen,

särskilt då den del som hör till cykelsporten.

Ibland är han så vred och upptagen av

hämndtankar så fort han utsatts för en oför-

rätt att man stilla tackar högre makter för att

han kan kanalisera ilskan till att cykla fortast.

Oavsett om det är en rättvis bild eller inte

av Tour de France-dominanten Armstrong så

är det svårt att lägga ifrån sig boken. Och mot

slutet förstår man nästan varför han är bäst.

Han vill det som ingen annan i världen.

Film: The Collective

www.nsmb.com

Cirka 165 kronor

De senaste åren har mountainbikefilmer ofta

följt en stereotyp Crusty Deamons of Dirt-

mall med fullt ös, stora stunts, hård musik

och allsköns tokerier. Medan de flesta moun-

tainbikefilmer rusar fram och skriker ut sitt

budskap är Jamie Houssian och Darcy Witten-

burgs The Collective snarare en rulle som

kommer släntrandes och säger ”Det här är

freeride. Har du några minuter över så ska jag

förklara”.

The Collective är helt befriad från lull-lull.

Här finns inga nakna kvinnobröst, öl, slad-

dande pick-ups och åkare som låtsas vara

hårdare än de egentligen är. Det behövs inte.

Filmen är minimalistisk och avskalad, men

det som lämnats kvar är av en sådan sällsynt

hög kvalitet att slutresultatet är en mycket

imponerande film. Fotot är grymt bra och

man har inte snålat med resurser – här är det

övervägande riktig 16 millimeters-film som

gäller – och den enastående stillbildsfotogra-

fen Sterling Lorence har haft input på kame-

ravinklar och val av locations. Åkningen på

platser som Utah, BC och Hawaii är fantastisk

– jag är nog inte den ende som sett filmen

som skulle ge vad som helst för att få dra iväg

på singletracksen i Chilcotins eller droppa in i

Grassbowl ihop med Andrew Shandro och

Dave Watson.

Det obligatoriska Rampage-segmentet

kombineras med bland annat Shandros per-

sonliga reflektioner över evenemanget och

sin insats i tävlingen. När Wade Simmons

gappar över en skogsväg någonstans i BC un-

drar man vem som är modigast – Wade eller

fotografen som hänger i en vajer nio meter

över marken med en 16 millimeters filmkame-

ra hängandes om halsen.

I Utah visar Darren Berrecloth återigen att

han härskar i de lösa branterna med några

riktigt sjuka linjer och Steve Romaniuks sek-

tion borde föregås av en text som säger att

filmen inte speedats upp – Steve formligen

mosar allt som kommer i hans väg. När Jordie

Lunn hoppat över den lilla bäcken i filmens

sista ögonblick fångade från vajer är man inte

redo att sluta titta – det är bara att köra fil-

men från början igen.

Musiken, som matchar filmsekvenserna bra

vad gäller både tempo och nerv, är en bland-

ning av hip-hop, emo- och hardcore samt

gubbig surfrock som för tankarna till sömniga

städer längs den nordamerikanska västkus-

ten. Perfekt!

The Collective visar upp mountainbikeåk-

ning när den är som absolut bäst. Trots att

åkningen är stor – det bjuds på både drops

och gaps av respektingivande dimensioner –

ligger inte fokus på amplitud utan snarare

soul. Filmens röda tråd ges av en solid käns-

la av äkthet och ärlighet som gör att man för-

står hur mycket åkarna och filmarna älskar

det de håller på med. Det är utan konkurrens

den bästa mountainbikefilm jag någonsin

sett.

kadens nr 6:2004 | 95

94-100 Slutblock 04-10-06 00.15 Sida 95

96 | kadens nr 6:2004

”Efter ett läger i södra Toscana

för att toppa formen och vän-

ja mig vid värmen var det

dags för den stora matchen –

OS. Fysiken är mitt starkaste vapen och

jag visste att OS-banan var riktigt hård.

Den innehöll inte några extremt långa

eller branta klättringar men var högin-

tensiv och nästan helt utan partier av

vila. Eftersom beskedet om att jag skulle

få köra OS kom sent hade jag inte testat

OS-banan innan. Bara sett bilder och

film från den samt höjdkurvan. Därför

blev första mötet med banan viktigt.

En av svårigheterna med OS är att be-

hålla skärpan när allting är så stort och

de bästa idrottarna från hela världen är

samlade under samma tak. Det är sällan

man träffar kungafamiljen, Ato Boldon

och Yao Ming (2,26 meter) under en och

samma eftermiddag. Det är lätt att tan-

karna och koncentrationen splittras.

Förberedelserna både innan OS och på

plats gick bra. På tävlingsdagen hade jag

helt klart för mig vad som gällde. Jag vis-

ste när och var allting skulle ske, jag vis-

ste vilka växlar som skulle dras längs hela

banan, jag hade testat ut rätt däck med

rätt tryck och hade en perfekt fjädring

både fram och bak. Överhuvudtaget var

min cykel helt unik då Cannondale byggt

en särskild mästerskapsmaskin, helt

specialdesignad för mig.

Intaget av rätt tempererad sportdryck

var exakt avstämt till vad jag behövde.

Att slarva med dryck under normala om-

ständigheter kan funka hemma i Sveri-

ge, men i +40 grader finns inget utrym-

me för slarv. Jag visste därför att om jag

inte drack exakt det jag blev tilldelad

skulle jag bli rökt, direkt.

Starten gick bra även om jag blev in-

blandad i några mindre krascher. Siktet

var att så snart som möjligt hålla mig

bland de tio främsta, därför var jag

tvungen att gå ut stenhårt för att direkt

köra upp mig från mitt tredje startled.

Allting gick som planerat och på femte

varvet låg jag som bäst sjua och hade inte

mer än 40 sekunder till den blivande se-

graren Julien Absalon som då började sät-

ta press på övriga.

Tyvärr klarade jag inte av att hålla min

placering hela vägen utan sjönk till en

12:e plats i mål. Även om resultatet inte

blev exakt vad jag hoppats på rankade jag

tveklöst OS-loppet som min bästa presta-

tion och största upplevelse någonsin. Jag

hade verkligen gjort allt som gick, innan

och under tävlingen. Nu fanns det elva

cyklister i världen som var snabbare än

jag, i Peking 2008 kommer det att vara

färre...

Och nu är säsongen snart över. Jag har

just kört världscupfinalen i Livigno där

jag slutade fyra. Mitt bästa lopp någon-

sin, en gång till. Nu stämde verkligen

allt och jag fick en bekräftelse på att jag

tagit mig till världseliten på allvar.

Nästa år vill jag etablera mig för att se-

dan gå vidare mot den absoluta toppen.

Det är hårt, det går fort och det är svårt.

Men det är kul när det går bra!”

fredrik kessiakoff i

Siemens-Cannondales

mountainbikestall avslutar

säsongen på topp.

En tolfteplats på OS, en

fjärdeplats på världscup-

finalen och nu…

krönikör i Kadens!

PFredriksfantastiska final

94-100 Slutblock 04-10-06 00.16 Sida 96

God jul & gott nytt cykelår

I år är tomten snäll. Du får en helårsprenumeration,

sju nummer, på cykeltidningen Kadens.

...............................................................................................................................ÖNSKAR

...............................................................................................................................

Är skinkan och syltan extra god i år? Oroa dig inte. I varje nummer av Kadens finner du nyttigaträningstips. Så du kan med gott samvete ta en portion till för snart är det vår och cykelsäsong igen.

Sju nummer av Kadens + Source

Widepac vattensäck för bara

379 kronor! Du sparar 274 kronorjämfört med lösnummerpris och normalprisför Source Widepac (310 kronor)!Prenumerera nu så får du Source Widepacför bara 129 kronor.

Ge bort Kadens i julklapp!

Prenumererar du redan på Kadens? Ge borttidningen till en god vän så får DU premienSource Widepac. Den kan du förstås ocksåge bort om du vill eller behålla som julk-lapp till dig själv!

Source Widepac är den enda vattensäckensom kan öppnas och förslutas helt i toppen.Det gör att man kan fylla säcken snabbareoch göra ren den inuti enklare. Widepacpackas ner i en ryggsäck eller liknande ochhar därför inga bär-remmar. Vattensäcken ärtillverkad i en speciell PVC som gör attvätskan inte ska ta eller tappa smak. SourceWidepac rymmer två liter vätska.

PRENUMERERA MERA!

� SKÖNT! JAG SLIPPER JAGA JULKLAPPAR! Jag vill ge bort en helårsprenumeration, sju nummer,av Kadens för 379 kronor. Skicka fakturan och premien till mig (premien levereras cirka tre veckorefter att jag betalat fakturan).

Skicka tidningen Kadens till:

Namn

Adress

Postnummer

Ort

Telefon

E-post

Skicka faktura och premie till:

Namn

Adress

Postnummer

Ort

Telefon

E-post

KADENSBETALARPORTOT

Kadens ROC Media GroupSvarspost124 201 300110 05 Stockholm

Erbjudandet gäller så länge lagret räcker eller till och med den 22:a februari 2005.Priset gäller inom Sverige. För prenumerationspriser utanför Sverige – kontaktaTiteldata AB på telefon 08-617 23 52. Du kan också beställa din prenumeration viawebben www.prenservice.nu eller via e-post till prenumeration@kadens.se

KLIPP HÄR

Fint erbjudande! Sju nummer av Cykeltidningen Kadens + Source Widepac för 379 kronor. � JA, TACK! Jag beställer en helårsprenumeration, sju nummer, av Kadens och Source Widepac för379 kronor. Premien levereras cirka tre veckor efter att jag betalat fakturan.

Namn

Adress

Postnummer

Ort

Telefon

E-post

KOD: 478

KOD: 478

94-100 Slutblock 04-10-06 00.16 Sida 97

98 | kadens nr 6:2004

Stor pryl- och cykelguide!

Vi har klämt, testat och dreglat åt er.

Kadens 1:05, ute 22 februari 2005!

nästa nummer:

Webb/Butik För annonsbokning kontakta Kalle Bern, 08-22 60 90, kalle.bern@kadens.se

CykellabbetKocksgatan 49, 116 29 StockholmCyklar och komponenter (G2 mm)www.cykellabbet.com

Cykellabbet 08-643 90 98

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550 www.jibo.nu

Tema: vinter

Vi bygger den optimala (budget)vintercykelnKlä dig rätt – håll dig varm

RAT MTB

– malmöiter som älskar att… cykla

Träning:

Kom i form! Vi har upplägget förVätternrundan, långloppen ochTjejtrampet!

Pro Tour

– proffsens nya världsordning

Stor intervju med Sveriges

nästa stora …

ja, se själv den 22 februari!

www.kadens.se

Sportson i Trollhättan Trevlig och kunnig personal, stort sortiment, bra beläget, märkesprodukter till bra priser. Överby KöpcentrumLadugårdsv.12, 461 70 Trollhättan Tel: 0520-343 50, Fax: 0520-791 66 Email:sportson.trollhattan@swipnet.se

CykloteketNorra Stationsgatan 75–77, 113 64 Stockholm Tel: 08-545 493 90 Email:info@cykloteket.se www.cykloteket.com

Cykelhuset Vi har allt men är bäst på MTB. Centralvägen 2–4, 194 82 Upplands VäsbyTel: 08-590 911 80 Email:info@cykelhuset.com www.cykelhuset.com

Ströms Cykelverkstad Försäljning av GT, TREK, Gary Fisher samt cykelreparation. Jönköpingsv. 49, 523 36 Ulricehamn Tel: 0321-10675

Cykel & Fjäll Vi är ensamma på toppen. Stora Torget , 791 71 Falun Tel: 023-63862 Email:info@cykelfjall.se www.cykelfjall.se

här hittar du kadens!

Ring så testar vi!

94-100 Slutblock 04-10-06 00.16 Sida 98

94-100 Slutblock 04-10-06 00.16 Sida 99

Posttidning BKadens c/o Titeldata112 86 Stockholm

94-100 Slutblock 04-10-06 00.16 Sida 100