cykeltidningen kadens # 6, 2006

mediapartner

#6:2006

6-200

6Pris: 5

5 SEK

, 65

NO

K

Heta nyheter!

2007

L’Etape duTourProffs för en dag

Höstlycka i KinnekulleMountainbikeparadiset

Test: Lyxiga ljus i mörkret

Mamma mia!24-timmars i Italien

filmskolan - säg det med en action(cykel)film!

10 |kadens nr 6:2006

PrologProlog

”Killers” nya vapen

pro tour-vinnaren 2005 Danilo Di Luca har på sedvanligt itali-

enskt manér ett smeknamn: ”Killer”. Under Vueltan kunde skarp-

synta tittare se hans nya vapen, en nyutvecklad Bianchi 928 SL i kolfiber.

Den senaste skapelsen från Bianchis legendariska racingavdelning, Reparto Corse, släpps under 2007.

Ram och gaffel är utvecklad med nano-teknologi vilket har möjliggjort en 30 procent lättare ram och

gaffel än tidigare versioner av 928 Carbon enligt Bianchi.

Betyder det att Di Luca – en av proffsklungans starkaste förespråkare för aluminiumramar – slutligen

också gått över till ”andra sidan”? Nja, kanske inte. Under VM i Salzburg valde Di Luca att köra med en

läckert ”Squadra azzurra”-färgad FG Lite helt i aluminium.

Performaniacvintertajts

i talienska briko lanserar en

ny vinterbyxa med hängslen.

Performaniacs vintertajts har

svetsade sömmar vilket enligt

Briko ger en 20 procent lättare

byxa. Med det vindtäta Dynamo

2-materialet framtill och en Per-

formaniac-sittkudde kostar de

cirka 1 500 kronor.

Bäckstedt satsar på derny-timmen igen?

efter en skadedrabbad säsong har Magnus Bäckstedt äntligen

kommit igång igen. Genomköraren som Vueltan innebar var ett vik-

tigt steg i förberedelserna för vårklassikerna 2007.

– Tre veckors tävlande i benen inför vintern är viktigt för mina för-

beredelser inför klassikerna. Paris-Roubaix är som alltid min första

prioritet. Jag kommer också att tillbringa vintern på velodromen

och köra världscuper och några sexdagars.

Blir det ännu ett försök att ta timrekordet med derny-pacing?

– Ja, jag vill verkligen ha det rekordet. Just nu arbetar vi med att ta

in sponsorer för ytterligare ett försök, troligen i november, berättar

Magnus Bäckstedt.

Korrekt cross-prism e r i da s Cyclocross 4, CC4

som vi skrev om i förra

numret kostar 12 995 kronor

och inget annat, meddelar

leverantören Grahns.

Gerillakampanjför cyklar iGöteborg

R e k l a m by r å n

Goss låg bakom

en omdisku-

terad gerilla-

kampanj för cykelaffären

Cykelspec i Göteborg. Cykel-

banesymboler på väggar och

i rulltrappor målades för att

stärka affärens varumärke.

Kampanjen var en vidareut-

veckling av de annonser

Cykelspec har haft med

cykelbanor på ställen där

det är omöjligt att cykla.

Därför satte man nu cykel-

banesymboler i rulltrappor,

på husväggar och på motor-

vägar. Det sistnämnda valet

av placering ledde till ett

visst rabalder och togs

därför bort, rapporterar

Dagens media.

s v e n s k a längdskidlandslaget

gör det. Fler cyklister kanske

borde göra det. Spraya näsan

med saltlösning för att före-

bygga förkylningar. Studier

bekräftar att metoden funkar.

– Genom att spraya näsan

regelbundet med saltlösning

kan man förebygga förkyl-

ningar, säger Inge Bråten, för-

bundskapten för svenska

längdskidlandslaget.

Inge Bråten.

Saltlösning håller snoret borta

Ulrich Ghisler, landslagslä-

kare för de svenska längdskidå-

karna, förklarar.

– Vid all typ av idrott utsätts

näsans slemhinnor för stora

påfrestningar. Under ett trä-

ningspass andas man in smuts,

bakterier och viruspartiklar.

Dessa fastnar i det trögflytande

slemlager som finns i vår näs-

slemhinna. På vintern är luften

kall vilket minskar blodflödet i

nässlemhinnan och gör den

torr. Då är det extra lätt att bli

förkyld, säger han.

Han rekommenderar åkarna

i längdskidlandslaget att

använda saltlösning hela året.

– Åkarna kommer att trappa

upp användandet i övergången

mellan sommar och höst.

Sedan blir det som mest inten-

sivt under vinterhalvåret.

Annars tilltalades vi av f.d.

cyklisten och skidlandslags-

åkaren Emelie Öhrstigs metod

– att gurgla sig med whisky.

Vinn Lance-hjälm!den här läckra GiroAtmos-

hjälmen är inte vilken hjälm

som helst. Designen är fram-

tagen av Giro i samarbete

med Lance för att fira hans

sju raka Tour de France-segrar.

Lone Star 7 heter hjälmen och den

finns bara i en begränsad upplaga.

Och du kan vinna den!

Vi har en Atmos Lone Star 7 i storlek medium att lotta ut. För

att vara med i dragningen måste du svara rätt på följande fråga:

Vad hette det lag Lance Armstrong vann sitt sista Tour deFrance med?

Skriv ner ditt svar på ett vykort som du skickar till Cykeltid-

ningen Kadens, Springtime Publishing AB, Box 22559, 104 22

Stockholm. Eller maila oss på [email protected] och skriv

ditt namn samt ”Hjälmtävling” som ämne.

Senast den 10 november måste vi ha ditt svar. Glöm inte att

skriva namn och adress samt telefonnummer så att vi kan nå

dig.

PrologProlog

Friåkare är vi allihopa!

maloja är ett tyskt klädmärke som tillverkar skid- och cykelkläder

för friåkning. Att det finns baggyshorts på programmet känns själv-

klart, men landsvägsfreeride - vad är det?

Maloja gör alltså även landsvägskläder för alla som vill vara snyg-

ga utan att se ut som ett proffs med massor av dyr gratisreklam.

Från och med nästa säsong kommer hela Maloja-sortimentet fin-

nas i Sverige. Men redan nu går det att skaffa vissa av de fräna tröj-

orna och braxorna till rullen eller spinningpasset. Leverantören är

Swip AB, www.univega.nu.

Ekerö Bike Park + Nyköping R-park

stockholms eget Whistler, Mälarens egna Vancouver Island? Bi-

keparken på Ekerö utanför Stockholm har efter en storslagen invig-

ning officiellt öppnat. Den stora dagen gick liften och solen sken

men det var i parkens hoppdel som de flesta hängde.

Ekerö Bike Park bjuder på flera slingor av olika svårighetsgrad

med drops och lite north shore-inspirerade hoppsektioner som

extra krydda. Än så länge saknas de riktigt stora hoppen. Men den

uttalade ambitionen är att bygga en Hell Track-inspirerad hopp-

slinga, så det lär inte dröja länge innan riktigt stora hopp börjar

dyka upp. En riktigt glad överraskning var att två hopp berikats med

barklandningar, som gör det lite mindre smärtsamt att träna in nya

trick.

Två veckor efter Ekerös premiär slog Nyköping upp portarna för R-

park, en liftassisterad park med tre utförsspår av olika karaktär. Bra

hoppslingor och ett fortsatt utbyggande låter finfint.

Info: www.ekerobikepark.com

Raceputtar är vi allihopa!

royal racing är inte friåkningskläder. Det är typiska tvångsåk-

ningskläder. Alltså riktiga racingkläder för utförscykling, gjorda för

snabbcykling utför branta backar. Bakom Royal Racing ligger Steve

Peat och den tidigareTroy Lee-designern Nick Bayliss.

Ingen kör motocross i tights så man borde inte heller köra down-

hill i tights, är Steves viktiga budskap. Royal gör sina kläder endast

för cykling, istället för att klippa av ett par crossbrallor och mark-

nadsföra dem som downhillshorts. Kläderna är luftiga men rejäla

och har trampvänligt placerade sömmar.

L e ve ra n t ö r : D ream Imports, tel: 0647-3 21 13, andy@dre a m i m p o rt s . s e

Läsartips

pär persson har ett

tips till alla läsare som

någon gång har landat

på sin mobil. Eller är

rädda att göra det.

”När jag är ute och

cyklar ensam så har

jag alltid mobilen med

mig. Men då jag kraschat

en telefon när jag vurpat i

skogen så har jag börjat

lägga mobilen i ett hårt

glasögonfodral. Sedan dess

har jag sluppit att byta mobil.”

Smart tycker vi!


PrologProlog

Inbyggdmedvind?

det österrikiska företaget

Gruber Assist har utvecklat en

cykelmotor som integreras i sa-

delröret och som levererar 200

extra watt med en enkel knapp-

tryckning. Batteriet, som räck-

er i 1,5 timme, och motorn väger

tillsammans knappt 2,5 kilo och

passar i de flesta cykelramar

med ett innermått på 31,6 milli-

meter, menar tillverkaren. Den

inbyggda cykelmotorn vann det

prestigefyllda ISPO Brand New-

Awards, som är ett designpris

för nya produkter inom sportin-

dustrin, i somras.

Info: www.gruberassist.com

Skolor mot cykling

M ånga skolor motarbetar den mest naturliga vä-

gen till god hälsa för barn: att cykla till skolan.

– De skapar feta bilister av våra friska barn. Väl-

färdssjukdomar som fetma och diabetes drabbar

nu grundskolelever. Något måste göras, säger Klas Elm, VD för

branschorganisationen Svensk Cykling.

Många skolor har cykelförbud eller avråder elever från att cykla

upp till årskurs tre, fyra eller ibland ännu högre. Skälet som anges

är främst trafiksäkerhet. Barn upp till tolv års ålder anses inte

kunna bemästra trafiken på egen hand.

– Skolor som motarbetar vardagsmotion slår in på en farlig

väg. Med inaktiviteten kommer följdproblem som fetma, diabe-

tes, benskörhet samt hjärt- och kärlsjukdomar. Åldersdiabetes

har till och med fått byta namn till diabetes typ 2 på grund av att

sjukdomen nu drabbar barn, säger Elm.

– För barnens egen säkerhet måste de få erfarenhet av att röra

sig i trafiken. Det är många gånger bättre att de tillsammans

med föräldrar och skola får öva sig i att cykla och gå i trafiken, än

att bli skjutsade fram till tio eller tolv års ålder.

Svensk Cykling lanserar begreppet ”Cyklande skolbussar”. Det

innebär att en mindre grupp barn cyklar till skolan i sällskap med

en vuxen.

– Kolla igenom klasslistan och ta kontakt med fö rä l d rar till skol-

barn i samma område och turas om att cykla tillsammans med

barnen. Förutom motion på väg till skolan får de unga cyklisterna

samtidigt en ypperlig träning i tra fik vett, säger Klas Elm.

Nytt rekordgenom Sverige

gunnar ohlanders från

Järvsö och Ljusdals CK har

slagit solorekordet för att cykla

Smygehuk-Treriksröset utan

följebil. Den nya rekordtiden,

som även är bättre än rekordet

med följebil, lyder sex dygn, sex

timmar och 29 minuter. Dis-

tansen blev 2119 kilometer.

– Jag skulle vilja uppmana

alla som gillar långdistanscyk-

ling att göra ett rekordförsök.

Det är hur kul som helst, säger

Gunnar om sin bedrift som

också hade till syfte att samla

in pengar till Cancerfonden.

En noggrann planering,

mycket träning och hyfsat

väder bidrog till det lyckade

rekordförsöket. Första etappen

från Smygehuk till Örebro blev

54 mil, därefter körde Gunnar

30–35 mil per dygn innan han

efter sex dygn nådde Treriks-

röset.

– Det var ett stort äventyr för

mig som gammal randonnécy-

klist att göra rekordförsöket

genom Sverige. Allt fungerade

enligt planerna. Kroppen höll.

Inga problem med cykeln och

min insamling gick över för-

väntan, berättar han.

Läs mer:www.cancerfonden.se under

”Insamlingar”

Cykelcross-cup i Sverige!

nu har svensk cykelcross främsta förkämpe, Henrik Öijer i Falun,

dragit igång en riktig cykelcross-cup med sju deltävlingar i Sverige!

Flera av landets bästa mountainbike- och landsvägscyklister har

tänt på idéen och meddelat att de ska köra. Historiska städer i Sve-

riges första cykelcross-cup är Norberg, Falun, Stockholm, Åstorp,

Lund och Jönköping. Och om cykelcrossen fortsätter att booma så

lär det följa fler nästa år.

Vill du se cykelaktion på hög

nivå? Ta med dig termosen och

tutan och ta dig till en av dessa

platser i höst!

Kalas CX-cup 200614/10 Norberg

15/10 Falun

21/10 Stockholm

4/11 Åstorp

5/11 Lund

11/11 Jönköping

25/11 Falun

Mer info: www.cyclocross.se

Nyttmountainbike-fanzinen o l lt i d . s e är en ny svensk nät-

tidning med ambitioner. Man

lanserar sig som ett ”webzine

om clean cykling utan floskler”

och presenterar fyra bildbase-

rade reportage i #1-06 om allt

från downhillcykling i Les Gets

till sommarens skönaste chill.

Läs själv på: www.nolltid.se

Tävlingsfart

racing speed är namnet på

Campagnolo-ägda hjultillver-

karen Fulcrums värstinghjul.

Och med en 50 millimeter djup

aerofälg i kolfiber, reducerade

aeroekrar och en hjulvikt på

1 300 gram för ett par så borde

tävlingsfart vara fullt uppnåe-

ligt. Finns för både Campag-

nolo och Shimano-kassetter.

Leverantör i Sverige är Quality

Bike.

Susannes bästaVM-tempo

susanne ljungskog gjorde

sitt bästa resultat hittills i ett

tempo-VM då hon blev 15e i

Salzburg. Snabbast på de 26

kilometerna var Kristin Arm-

strong USA.

Westergren och Erlandssonmaratonmästarejens westergren och Åsa

Erlandsson är nykorade

svenska m1aratonmästare. De

vann sina respektive klasser på

långloppet Bockstensturen i

Varberg som tillika var lång-

lopps-SM.

Resultat SM Maraton herrar2006:1. Jens Westergren, Falu CK

2. Joakim Ålheim, MA Speed-

wear Borås

3. Philip Tavell, Kvänums IF

Resultat SM Maraton damer2006: 1. Åsa Erlandsson, Varbergs Mtb

2. Kicki Skog, Tullinge SK

3. Therese Lindqvist, Mjölby CK

Svenskalandsvägscupenavgjordmonica holler segrade i

Svenska landsvägscupen 2006.

Hon vann den sista deltäv-

lingen Union Race Open och

tog därmed hem totalsegern i

landsvägscupen. På herrsidan

vann Viktor Folkesson, Team

Mälarenergi, cupen totalt.

Det blev en trippelseger för

Västeråsklubben, Team Mälar-

energi CK i årets upplaga. Folk-

esson vann cupen sammanlagt

VM-medaljer till Sverige

N är ipc vm (Interna-

tional Paralympic

Committe)

avgjordes i Aigle, Schweiz,

tog Michael Lindgren ett

VM-silver. Michael, som

tävlar i klassen för armam-

puterade (LC1) har ett antal

medaljer från EM. Nu lyck-

ades han spurta in som tvåa

på VM.

– Jag var nog två meter

från segraren, tysken Wolf-

gang Sacher, men är mycket,

mycket nöjd med min silver-

medalj, säger en sprudlande

glad Lindgren.

Jessica Hedlund gjorde ett

starkt lopp i damernas

handbike-klass och körde in

på bronsplats, slagen med

endast 5 sekunder.

före sina klubbkamrater Lucas

Persson och Michael Ste-

venson. Herrcupen avgjordes

även den på den sista deltäv-

lingen. Det var norsk seger med

Folkessons lagkamrat Lucas

Persson på tredje plats. Hade

Persson vunnit loppet hade

han även tagit totalsegern i

cupen.

Slutställning Sve n s k al a n d s vägscupen damer 2006:1. Monica Holler, CK Hymer

2. Caroline Eriksson, CK ECI

Champion

3. Emilia Fahlin, Alriksson Cycle

Team

Slutställning Svenskalandsvägscupen herrar2006: 1. Viktor Folkesson, Team

Mälarenergi

2. Lucas Persson, Team Mälar-

energi

3. Michael Stevenson, Team

Mälarenergi

16 | kadens nr 6:2006

24h finale

Mamma mia!

Ett dygn mountainbikegalenskap

text: kalle bern

foto: marco toniolo

kadens nr 6:2006 | 17

18 | kadens nr 6:2006

24timmar, eller om man föredrar att kalla det ett dygn, känns som väldigt kort tid när det gäller en

deadline. Men att cykla ett helt dygnkänns däremot som ganska långt. Trotsatt cykling är jättekul och att skriva omdet bara är kul. Tiden går fort när manhar roligt men långsammare om detsamtidigt är jobbigt.

Att tävla på mountainbike i ett dygnhar blivit poppis. Sedan ett par år så harvi en egen svensk dygnstävling i Rudansöder om Stockholm varje år. Innan desshandlade 24h-lopp mest om sporadiskaenergidrycksrelaterade arrangemang itill exempel Hemavan.

För två år sedan tillbringade jag ett en-samt, regnigt och förvirrat dygn på ba-nan i Rudan. Tyst lovade jag mig själv attaldrig mer cykla så länge på samma stäl-le, att aldrig mer göra något som ens på-minde om tjugofyratimmarscykling. Nå-gonsin. Ett löfte lika heligt som Fanto-mens löfte om att bekämpa ondskan.

Så det fanns bara ett ärligt svar när jagblev tillfrågad om jag ville åka ner och cy-kla en tjugofyratimmarstävling på denitalienska Rivieran. Jag frångick allamina principer. Samtidigt som jag tänk-te ”men du lovade ju att aldrig göra detdär igen” säger jag till min chefredaktör:– Det låter som en jätterolig tävling”. Detvore förfärligt om min avkomma inteskulle våga tävla i ett dygn bara för att jagvar principfast en gång våren 2006.

I Finale Ligure har dygnsrejsandet hål-lit på i åtta år och loppet drar varje år flerdeltagare än de flesta svenska långlopp.Ett gigantiskt varvningsområde med ett

stort tält och en jättescen samt flertaletbarer och superbra restauranger gör dettill en gastronomisk upplevelse likamycket som en trevlig tävling. På Finales

hemsida låter det faktiskt inte så illa.Käka gott och hoja rått är två av hörnste-narna i mitt liv. Att dessutom få göra detpå den italienska Rivieran känns riktigtlyxigt. Att det tog tre månader innankänseln kom tillbaka i fingrarna sist jagcyklade i ett dygn, glöms lätt bort närmassor av liguriska delikatesser väntar.För att inte nämna de delikata italienskastigar som väntar.

Banprofiler säger en del om hur jobbigen bana är. Banprofiler kan också fåtunga nordeuropeiska cyklister att fun-

I italienska Finale Ligure har dygnsrejsandet hållit på i åtta år. Mountainbiketävlingen drar varje år fler delta-

gare än de flesta svenska långlopp. Kalle Bern frångick alla sina principer och bröt ett heligt löfte för att upp-

leva ett magiskt cykeloch matdygn på den italienska Rivieran.

Samtidigt som jag tänkte ”men du lovade ju att aldrig göra det där igen” säger jag till min chefredaktör:

– Det låter som en jätterolig tävling.”

Chips från Singletrack Magazine bjuder på en whiskey mot mörkret.

dera en extra gång över brutna löften,som svors likt en ed en mörk och regnignatt för länge sedan. Så jag struntar full-ständigt i banprofilen och packar ner enenväxlad cykel med helstel framgaffel.

Italien är underbartItalien är underbart. I Italien hämtarman gärna tvåmeterscyklister med mas-sa packning och en cykellåda i en FiatUno. Över tio mil motorväg på 40 minu-ter är helt okej med tutan i botten och encykel hängandes ut där bak. Damen som

kör taxin tycker att alla i trafiken är idio-ter som borde stanna hemma. Det är 23grader varmt. Perfekt cykelväder för ensann solskenscyklist.

Kaffe. Jag börjar direkt njuta av det lo-kala rosteriets underbara blandning. Be-ställer en till enkel espresso direkt efterden första. Italien är underbart. Lika braatt vänja kroppen vid de stora mängderkaffe som förhoppningsvis kommer atthjälpa min stackars kropp runt en banasom mäter knappa sex kilometer, menhar en höjdskillnad på 250 meter. Pervarv.

Jag ska glädjande nog köra i ett lag. Viär fyra och det ger oss sex timmar var attcykla och 18 timmar till mat och nöjen.Sömn? Sova kan man göra hemma. Lagetbestår av en belgare, en fransos, en eng-elsman plus en svensk. Precis som i enBellmanhistoria, fast roligare.

Alla uppförsbackar går utmärkt att cyklautan andra växlar än den jag tog med migoch utför så skrattar jag hela vägen genomdoseringarna. I Finale finns vackra, un-derbara stigar och tävlingen går på fin,smal stig uppe på en platå, högt över Rivi-erans glittrande, glamorösa kustlinje.

Många skulle tycka att en lugn start påett tjugofyratimmarslopp är att föredra.Men italienare, som är lite tokiga, tyckeratt man ska starta springandes som vidLe Mans klassiska dygnstävling för bilar.Cyklister är ofta dåliga löpare och igrupp, med cykelskor, kombinerat meditaliensk tävlingshets blir cyklister livs-farliga löpare. Under Le Mans-startenramlar ett antal cyklister i täten av start-fållan och slår sig rejält. Vissa kommerinte längre under sitt dygn i Finale. Fes-ten har börjat.

Ett dygn. Igen.De första två varven går fint med bara enpunka och massor av glatt italienskt hoj-tande om singlospijdo. Sen är det dags förbyte och jag blir direkt tilldelad matbil-jetter som ger mig obegränsad tillgångtill den närproducerade och ekologisktodlade buffén.

Jag hittar gudomlig ost med nytillver-kad pasta och dricker en iskall öl. Det ärviktigt att belöna sig själv efter varje cy-kelomgång. Överallt finns det mat ochdryck. Det stora tältkomplexet som stårför den officiella tävlingsmaten bjuder på

kadens nr 6:2006 | 19

Ett 24-timmars innehåller ofrånkomligen en del mörker.

lokalt producerade ostar, pizza, panineoch självklart massor av variationer avpasta. Den hetsiga racingpersonlighetenhar alla lämnat på banan och dammigacyklister skålar glatt i det lokala vinet.

Ut på banan igen. En öl är inget pro-blem men gigantiska portioner med fan-tastisk mat är jobbigare. Med tung mageoch tunga ben trampar jag sakta den för-sta kvarten på min andra runda innankroppen vaknar och fattar att ätandetbytts ut mot cyklande ännu en gång.

Men något har hänt. När totalt nästan350 tävlande kör på banan samtidigt såslits den snabbt. Alla underbara utförs-cyklingar som var släta och snabba förbara ett skrovmål sedan har blivit tvätt-brädor. Och så fort stigen närmar sig ettträd eller en sväng har det byggts uppbromsstalp.

Skakad, men knappast rörd, avverkarjag mina två nya varv snabbare än de tvåförsta trots ännu en punktering orsakadav exakt samma sten. Tillbaka i vårt tält,som vi delar med ett lag som bildats påItaliens största cykelforum. Forumkil-larna har alla byggt egna lampor och hål-ler på att montera sina mekanobyggennär jag kommer tillbaka. Dags att käka,men ätandet börjar bli jobbigare än cyk-landet. Men maten lockar och drar i mig,jag måste bara ha lite av den goda ostenoch en liten tallrik pasta och kanske ensalt foccacia.

I närheten av oss har festen börjat ochett coverband blandar dansnummer frånGrease med Roxettelåtar. Jag pratar meden massa glada italienare som inte kansärskilt mycket engelska men gärna pra-tar med tecken och vissa nyckelord. Minenväxlade cykel är ett allmänt glädjeäm-ne och tack vare språkproblemen behöverjag inte få reda på om alla skrattar åt mig,eller med mig.

En magisk nattNatten flyter på bra och tiden ute på ba-nan har något magiskt över sig. Långtdär nere vid strandpromenaden finnsnattlivet med Rivierans diamantsmyck-ade damer. Här på stigen finns bara jag

och andra lampor utan ansikten. Det ärtorrt och det dammar så pass mycket attdet är svårt att köra med pannlampa. Se-nare på natten rullar det in hel del dim-ma från havet som lite bonus. Morgonennärmar sig med lite kallare luft.

När Prince-kopian i coverbandet som-nat för länge sedan och restaurangenstängt för natten är endast baristan va-ken. Kopp efter kopp med allt från enklaespressos till latte macchiatos serveras aven barista som kör sitt eget tjugofyratim-marslopp. Kvarnen går oavbrutet ochmjölk skummas av en särskild skummar-barista.

Den hets som jag i början av tävlingentyckte var jobbig och väldigt italienskfanns egentligen aldrig. Det var snarareen av mig misstolkad iver att kommaigång med något så otroligt roligt som attcykla. En iver som delades av alla oavsettom det cyklades solo eller i fyra-, åtta- el-ler tolvmannalag. Totalt var strax undertvåtusen anmälda.

Värkande handleder efter en ganskaskakig natt gör att mitt sista varv går likalångsamt utför som uppför. Jag stannartill på banans högsta punkt och spanar in

i Frankrike. Någonstans därborta liggerNice. Ner, ner, ner, nerför backen ner ochjag kan byta om till civilkläder - slaget äröver för min del.

Jag vet inte om det är kaffet eller om detberor på att alla är så glada som tiden gårså snabbt, men helt plötsligt cyklar minlagkamrat ut på det sista varvet. Vi häm-tar snabbt varsin kyld öl som legat ochväntat på att dygnet ska ta slut och av nå-gon anledning känns det tråkigt att det äröver. Självklart är vi trötta och jävligtsmutsiga men det har varit otroligt roligtoch trevligt. Jag lovar mig själv (Svor dupå det Kalle? Red.) att köra nästa år igen.Men då blir det med en framdämpad cy-kel som inte får mig att skaka sönder heltoch hållet. Växlar behövs nog också, menjag kanske struntar i det ändå.

Saluta mi azzorate!

2 4 h

Flyg: till GenovaBo: Varigotti eller Finale LigureKöp: Blubike, den lokala guideboken med bådeväg- och stigtips.Guider i området: www.finalefreeride.com ären guidefirma som mest cyklar utför på snabbafina stigar och kör cyklarna med bil uppför.www.finalesports.com är britter som ordnarcykling i området men också erbjuder ett tjugo-fyratimmarspaket för loppet.Mer info: www.24hfinale.com är tävlingensofficiella sida.

i Finale Ligure∫

Kopp efter kopp med allt från enkla espressos till latte macchiatos serveras av en barista som kör sitt eget

tjugofyratimmarslopp.”

20 | kadens nr 6:2006

– Var ställde jag cykeln nu? Ett dygns cyklande kan få en att glömma.

2 |kadens nr 6:2006

Innehåll nr6: 2006

mamma mia!

1624h mountainbike-galenskap i italien-ska Finale Ligure.

Vi cyklar och äter gott i etthelt dygn med glada italie-nare. Och lovar oss själva attåtervända.

l’ e tape du tour –

proffs för en da g

36Varje år körs en avetapperna på Tourde France som ett

motionslopp. Deltagarna fårfull service, avstängda vägaroch möjligheten att lida somett proffs. Vi har gjort det ijakten på den totala Tour-känslan.

fredrik fa n n

( o ) f ly t e t

46Trots en dubbel-punka på VM togFredrik Kessiakoff

en bronsmedalj. Det är detbästa svenska cross country-resultatet hittills. Och detkänns som att steget upp ärmycket litet för Fredrik.

svenskt pro

tour-lag 2 0 0 7?

48Svensk-ägda spel-siten Unibet.comsproffslag kan bli

registrerat i Sverige nästa år.Dessutom ser en ProTour-li-cens ut att vara inom räck-håll. Och som grädde på mo-set får laget en svensk sport-direktör – Michel Lafis.

f o t o täv l i n g

50Kadens och ÅreMayhem Festivalarrangerar foto-

tävling igen. Vår jury har valtut de åtta bästa läsarbidra-gen. Och nu är det din tur attrösta – då kan du vinna enmountainbikehelg i Åre förtvå, inklusive liftkort!

h e ta nyheter!

mäss-special 2 0 0 7

22Vi har gjort destora mässorna iEuropa och Sverige

och kikat på vad som händer2007. Det är en hel del – merfärg, mer design, mer tjej-anpassat. Och mycket mer!

världens bä s ta cykling: kinnekulle

42Vi stack iväg på ett par dagars mountainbike-cykling på Kinnekulle och upplevde ren och skär höstlycka.

s s w c0 6 – livet är

en (oväxlad) fest

56Singlespeed VM iStockholm blevmest en fest. Möt

deltagarna i världsmäster-skapen där ”ingen” tävlar.Men många har kul.

hundra år av

tävlingscyklar -

m o n a r k

62Möt en klassisktblå Monark-racerfrån tidigt 60-tal

och läs historien om en avSveriges största cykelindus-trier.

kadens nr 6:2006 |3

Ansvarig utgivareHans [email protected]

ProjektledareAndreas [email protected]

ChefredaktörStefan Larsé[email protected]

Bild- och webbredaktörDavid [email protected]

Redaktion/ LandsvägscykelRoberto [email protected]

Redaktion/ Mountainbike XCAndreas [email protected]

Redaktion/ FreerideKalle [email protected]

FormgivningPaolo [email protected]

A N N O N S F Ö R S Ä L J N I N G

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13Mob: 070-545 25 [email protected]

Butiks- och webbmoduler samttidningsåterförsäljareBjörn StenbergTel: 070-255 84 [email protected]

Copyright Springtime Publishing ABISSN 1651-9744Stockholm 2006

Medverkande i detta nummer:Kalle Bern (KB), Philippe Crochet/Photonews.be, David Elmfeldt(DE), Faninigroup.it, JohanHenriksson, Lennart Hyse, StefanLarsén (SL), Maindru Photo, PeterMagnusson, Luca Mara (LM), Tom Moran, Carlos Saldes, AnnaSjögren, Marco Toniolo, RobertoVacchi, Erik Westberg.

Tack! Nautilus Sjöstadshallen förlån av träningslokal för fotografe-ring av MAQ-styrketräning. Tackäven till våra fototävlingspartnersMayhem Festival och Åre BikePark. Samt sist men inte minst –ett stort tack till Jimmy Nymansom gör grymma treor, MartinaPalm som gör grymma sit-ups ochStefan Johansson som hittargrymt bra. På Kinnekulle.

Omslag:Trond G Hansen, som dukunde läsa en intervju med i förranumret, bombar utför i Pila BikePark, Italien. Foto: Tarek Rasouli

Obs!Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvarför material vi inte beställt.Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressCykeltidningen KadensSpringtime Publishing ABKungsholmstorg 4Box 22559104 22 Stockholm

KontaktTel: 08-545 535 38Fax: 08-545 535 [email protected]

Tryck Alprint, Borgå, Finland

Kadens är en oberoende tidskrift med syfteatt informera och stimulera svenska folkettill cykelsportrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

din cykling

fa s ta av d e l n i n g a r

t r i c k : Jimmy Nyman visar oss hur man gör en 360. Sidan 4.l e da r e : Cykling är inte farligt. Sidan 6.b r e v : Era synpunkter, våra svar. Sidan 8.p r o l o g : Nytt, nyare, nyttigast. Sidan 10.k u lt u r : Träningsboken Fitness Cycling. Sidan 92.e p i l o g : Reclaim the cykling. Sidan 94.

P R E N U M E R AT I O N E R

Kundtjänst Titeldata Kontakta Titeldata för alla ärenden som rör prenumerationer: beställning-ar, reklamationer av utebliven tidning eller premie, adressändring samtövriga prenumerationsfrågor.Onlineservice: www.prenservice.se

Kundtjänst öppettider 8.30–16.00 Tel: 08-617 23 80Fax: 08-652 03 00Adress: Titeldata AB, Kundtjänst 112 86 Stockholm

C Y K E LTIDNINGEN KADENS GES UT AV SPRINGTIME PUBLISHING AB

Ett års prenumeration, sju num-mer, kostar 349 kronor inom Sveri-ge. Du kan beställa prenumera-tion, adressändra med mera påwww.prenservice.se.

c h r i s t o f e r

stevenson sikta r

högst

64Silvermedaljörenpå SM, efter Tho-mas ”Gotland”

Lövkvist har bara sitt förstaår som proffs bakom sig.Men redan nu siktar han påden högsta nivån.

försäkra dig!

h i t ta rätt i för-

s ä k r i n g s d j u n g e l n

68Vi har gjort engrundläggandeundersökning av

försäkringsbolagens snårigavillkor för dig som är cyklist.Ta reda på vad som gäller vidcykelstöld och skador medvår försäkringsguide.

träna allmänstyrka med maq-metoden

72MAQ-metoden är utvecklad för att ge elitidrottarebättre och mer funktionell allmänstyrka. Vi ger dig

fyra övningar som gör dig till en bättre cyklist. Kniiip!

filmskola: säg det med en film!

76Actionsport och film hänger ihop. Vill du bli bättre påatt filma i parken och på berget? Vi vet hur.

lamptest: lyxiga ljus i mörkret

81Vi har testat två värstinglampor för seriös mörkercyk-ling eller 24h-tävlande.

r a c e rtest: merida scultura

84Meridas kolfiberracer har en skön men lite schizofrenmix av styrstabilitet och komfort. Vi har kört den.

m o u n tainbiketest: nishiki sri

c a r b o n

87I fjol lanserade Nishiki sin landsvägsvärsting TeamCarbon. Inför 2007 släpper man xc-hojen SRI Carbon

byggd enligt samma koncept.

minitester

90En budryggsäck från Timbuk 2, ett par lyxkomfortra-cerskor från Shimano (formgjutna!), Fiziks friåk-

ningssadel Freek och ett par street-däck från Schwalbe i test!


Fett med ljus

Cateyes nya hjälmlampa EL820 RC ärsupersmutt. Den väger bara 332 grammed ett Lithium Ion-batteri och har två”Hyper Power Opticube”-diodlampor.

Luftstänka

Stänkskärmar vill man aldrig ha förränman behöver dem. Med Topeaks Airfen-der kan du ha den med dig hela tidenutan att skämmas. Blås upp vid regn!

2007Höstmässorna är startskottet för

tillverkarnas nästa modellår. Nyheter lanseras, trender formuleras och

innovationer diskuteras. Kadens ger digdet mesta av det bästa inför 2007.

text: S t e fan larsén

foto: luca mara

Under blir ytter

Allt fler klädestillverkare flyttar ut densenaste underställsteknologin till ytter-kläderna. Här i form av Gores TricotRace-byxor. Briko imponerar med ny-skapande design i nya Performaniac-tröjan, även den med högteknologiskttyg i ryggen lånat från underställsvärl-den.

Värmekuddar

För dig som fryser om fötter och händerkanske Elites nya värmekuddar är en hetnyhet. De räcker sex respektive åttatimmar.

Hängmatta

Topeaks nya sadel Allay tar termen”hängmatta” (om en sliten och saggigsadel) till en helt ny nivå.

Lyxretro

Kronan – släng er i väggen. Sköna detal-jer på en riktig retrostandardcykel. Um-berto Deis mästerverk vågar man där-emot kanske inte ställa ifrån sig. Nå-gonsin.

Designstänka

Hotta upp vinterskorven eller citybiken med ett par designade stänkskärmar från ita-lienska Orion.

Stor eller liten?

Russ på Kona är en stor kille. Och hanhåller i en riktig 24”-cykelcross för barn.Hur coolt är inte det? Tag din cykel ochspring, mitt barn.

Feting

Specializeds Fat Boy har lånat form-språk och namn från en annan ameri-kansk tillverkare av tvåhjulingar. Menden här är garanterat tystare.

Solid metall

Fet plattformspedal frånBrave – Killah.

kadens nr 6:2006 |23

Lysande styre

Vi pratar inte Fredrik Reinfeldt nu utanen smart diodbelysning från Cannon-dale som integreras i styrstams-klamman. Cannondale själva menar attintegration är ett ledord i designen.

Träig design

Waldmeisters böjträsinglespeed är fak-tiskt både elegant och lite konstig på ettnaturtillvänt futuristiskt sätt.

Fotokromatiskt på g

Fotokromatiska linser, som anpassar sig efter solljuset, kommer stort. Shimanos Galaxy finns även i mindre format för små ansik-ten. BBBs dito blir mörka på under 12 sekunder och kostar cirka 1000 kronor.

Tid för Sigma

Sigma lanserar flera nya pulsklockoroch cykeldatorer. Onyx är en av trepulsklockor som alla är digitalt kodade.

Lampände

Smart belysning för racerminimalisten.

Tredje hand

En variant av ”Tredje handen” kanskeBike Hand kan kallas. Med två krokarblir kedjespänningen i mitten låg, så attman enkelt och rent kan både kapa ked-jan och sätta i en ny nit.

Pimpish och retro.

Guld-googles och ylletröja från Adidas.

Bulls Eye

Bulls Eye är en ny tillbehörsserie medsmarta små prylar och skydd. Som BullsEyes singlespeedkit eller den här jackanmed ryggplatta.

Drag i brallan

Kanadensiska Louis Garneaus kläderoch skor har en sak gemensamt – braventilation. Här i form av luftig sittdynai cykelbyxa.


2007 Mässnytt

Skogs-Isaac

Isaac Impact är en kolfiber-monocoque-ram. Vikt för en 19”-ram är cirka 1250gram och priset cirka 12 900 kronor. Häri prototyputförande.

Integration!

Några som har lyckats med den heta integrationsfrågan är Paduano Racing. De byg-ger ramar i titan, ibland med inslag av kolfiber. XC-ramen Coligolo fick sadelrör helavägen in i kaklet.

Utrymme på top(p)

Trek Top Fuel 9.9 har fått en ny, 200gram lättare baksving med mer utrym-me. För såväl feta däck som ett 2x9-vev-parti. Kostar cirka sextio papp.

Flexgrej

Meridas topp xc-cykel har kedjestagsom ska flexa i höjdled och ett väldigtfett wishbone-sadelstag.

Helstel

Om Merida-stallets åkare önskar kan defå en helstel xc-hoj i ett rask. Av meddämparen, på med den egentillverkadestela framgaffeln i kolfiber så spararman typ ett halvt kilo.

Färgglädje

Färgglädje bjuder tyska Cube på. Här iform av Limited Pro, en hardtail förunder 10 000 kronor.

Shimanonytt

Förutom nya XTR hade Shimano liteandra nya grejer att visa upp. XT harfått en ny bakväxel med drag av nyaXTR. XT och LX får också de nya Rapid-fire Plus-reglagen.

Eastonhjul

Nya marathon-hjul från Easton för sex-bultsskiva och Mavic-liknande nav. Ettpar XC-One väger 1895 gram.

Vattentätt

S k o ttarna på Endura vet vad det innebära tt cykla i regn. Deras nya vatt e n t ä t aserie Stealth bjuder på många fin e s s e r,som ultra l j u d s v et s a d e- och tejpade söm-m a r. Utöver ett par flossade, vatt e n t ä t atights lanserar man också en jacka.


HM i skogen

Nishikis nya xc - racer i HM-kolfiber (highmodulus) heter SRI Carbon. Ramvikt e nligger på 1200 gram och hel cykel kos t a r32 000 med XTR, Rock Shox Reba-gaffe loch Hayes El Camino- b ro m s a r. Läs vårttest av den på sidan 87.

Kolfiberrusning

Nu har Cannondale släppt på kolfiberfördämningarna. Flera helkolfibercyklar släpps2007, bland annat en ny tjejspecifik Synapse och endurohojen Rush med integreradstyrstam och inbyggt fack för miniverktyg i styrröret. Även hardtailen i kolfiber, Tau-rine, som Fredrik Kessiakoff tog VM-brons på lanseras. Ramen väger 1250 gram.

Spark

XC-fulldämpade Scott Spark är framta-gen med samma teknologi som racerra-men Addict. Ram med dämpare väger1790 gram. Integrerat styre och styr-stam á la Klein –94 ingår.

Lättdämp

Ny dämpare från DT med luftkammarenhelt i kolfiber. SSD Carbon är en lättareversion av gamla SSD 190L och vägerblott 146 gram.

Kolfiberbrygga

Specializeds Epic Marathon har en finkolfiberbrygga i sitt FSR-länkage. Helafronttriangeln är förövrigt också i kol-fiber.

Tätare puppor

Shimanos M181N är en ny version avtävlingsskon M181. Skillnaden är attman har tagit bort nätet i ovandelenoch gjort skon tätare för cyklister i kal-lare och blötare klimat.

Avidnytt

Avid släpper nya skivbromsar. Code ären fyrkolvsbroms för friåkning, JuicyUltimate är en nyutvecklad version avgamla xc-bromsen Juicy. Mer kolfiberoch lite titan och magnesium ger en viktpå 345 gram med 160 mm-skiva.

Motsatser

Vilken stil föredrar du? Den nedtonade,camo-orienterade som till exempel denhär Fox-hjälmen representerar eller denitalienglassiga vitt-och-guld-stekigasom Mets nya Veleno-hjälm represente-rar. Stekare eller neogrunge?


Brunstig

En brun stig-cykel som fått mycket lovord är Specializeds SX-trail. Den levererar näst-an 170 mm slag fram och bak. Och finns i andra färger.

Kavra?

Länkaget på Bianchis endurohoj Kavraser mer än lovligt tillkrånglat ut men ärframtaget i samarbete med Renault.Och är det något fransmän kan så ärdet att bygga bekväma bilar.

Freddy

Meridas friåkningsmärke UMF lanserar en ny freeriderigg. Freddy har en ManitouTravis-gaffel och bellar cirka 22 000 spänn.

Smutskrigare

Cube Dirt Warrior är en snygg, svart,stålsinglespeed med Marzocchis DirtJam Pro och Hayes HFX9-skivbromsar.

2007 Mässnytt

Jamare

Grönt är skönt. Jamis Diablo 2.0 däremot är mest fet med sitt 1,5”-styrhuvud och 180millimeter slag.

Giant Glory

Ny freeriderigg från Giant är Glory Zerosom bygger på det i fjol lanserade Maes-tro-dämpsystemet. Här med 170 milli-meter slaglängd.

Långslagigt från Magura

Ny framdämp från Magura är Wotan.Feta 36-millimeters innerben och ställ-bart slag mellan 120 och 160 millimeter.

Friåkigt från Rock Shox

Rock Shox satsar hårt på trail- och fri-åkning. Totem och Lyrik är två av deraslångslagiga nyheter. Båda har ställbarfjädringsväg, genomgående axel, 40 re-spektive 35 millimeters innerben ochslag upp till 180 respektive 160 millime-ter.


Marinmania

Tre sköna riggar från Marin är Woolfridge med 140/150 mm slag och en Fox Float-dämp, Rift Zone med 120 mm slag och Quad XC-länkaget, samt hardtailen i snyggbrunt: Palisades Trail. En klassiker.

Stig-Gary

Gary Fishers nya trailbike heter HiFi-Plus. Geometrin bygger på en utvecklingav Genesis-konceptet (G2) och cykelnhar bland annat en Manitou Relic-gaffelmed custom-försprång.

Vitt är fritt

Vitt är hett inom friåkningsvärlden. Ka-nadensiska Syncros sätter ribban meden hel serie komponenter i färgen som äralla färger. Plattformspedaler, kort dh-styrstam samt två par nya hjul är baratoppen på det (vita) isberget.

Mer färg!

Det blir ett färggrant 2007. Magura lanserar sin custom-lackade serie av dämpargaf-feln Laurin. Eller custom förresten – nio färger räcker kanske för att matcha resten pådin skogsjonne? Och köper du down hill-specialisten Nicolais racer så får du världensfärggladaste citycamolack på köpet. Fast Troy Lee har ju aldrig varit rädd för färger.Six Six One däremot har ett riktigt klatschigt hjälmprogram nästa år, Hurrican Flightär en av nyheterna.

Moto! Moto!

Hope Moto är en av de senaste ska-pelserna från de brittiska CNC-storfrä-sarna. Nytt är bland annat en ställbar”bite point control” – du väljer när du villatt bromsen ska nypa i förhållande tillbromshandtagsrörelsen.


Sexiga Mavericks

Mavericks ramar och gafflar kännetecknas ofta av ren design och spännande innova-tioner. Den nya, vita ML7/5 är ett par hekto lättare än den tidigare ML7-ramen. Det ären all mountain med Mavericks egna monolink som ger 125 millimeter slag. Dubbel-kronade DUC32 är en luftfjädrad gaffel med 32 millimeter bendiameter och 150 milli-meter slag.

Hård Hardy

Hardy Singlespeed från UMF är en smart stålhoj. Förberedd för gyro och med trebromsfästen på sadelstaget om man vill köra med fälgbroms och 24 eller 26”-hjul.Bara att välja.

Dope?

Kona Dope är det skojsiga namnet på något helt annat än vad vi först trodde. Dope ären utveckling av bromsupphängningen och består av en länkarm som sitter mellanskivbromsfästet, som i sig är ledat, och ramen. Eliminerar enligt Kona bromshuggsom kan uppstå när bakdämp och länkage aktiveras. Sitter på Stinky Primo och De-luxe samt på DH-jonnen här, Stab Supreme.

Mässnytt

SX för FR

Crossmax SX är Mavics nya mountainbikehjul för trail- och friåkning. Fälgarna har 26milimeters bredd och klarar alltså bra feta däck. Kommer endast för sexbults skivaoch väger cirka 1 900 gram för ett par.

Fritt mode

Six Six Ones smuttigt vita handske Air-flow är inte den mest praktiska för dir-ten. Men praktiskt är tråkigt. Nya skonDescend Taki finns för både plattforms-och SPD-pedaler.Royals nya klädlinje ser också riktigt braut, alltifrån tishor till jackor och rejälaväskor finns på programmet för 2007.

Skate-Trek

Ny skate/BMX-hjälm från Trek med väl-digt nedtonad design. Dirt Jumper harMIL, ett stötabsorberande material somska klara flera krascher, så att man intebehöver kassera hjälmen så fort man äri backen.

Mekanissimo

Komplicerad mekanik bjuder NicolaisDH-rigg på. Remdrift, växellåda…snartkommer den väl med en motor också.

Bling igen

Blinget hänger kvar. Friåkarna plockarupp alltmer av vitt och starka färger,medan landsvägs-stekarlooken går meråt det svulstiga. Här i form av guldskorfrån Vittoria och en guldvit Guerciotti(som faktiskt är ganska snygg).

Skomode

Två linjer kan vi se i skodesignen också.Dels den fotbollsskoliknande looken somtill exempel Lake och Scotts nya lands-vägsskor har, dels den färg- och formgladasom till exempel Northwaves Kameleon.

Full metal (sula)

DMT kliver av kolfibertåget (kanske pågrund av den eventuella kolfiberbris-ten?) och lanserar en ny racersko medmagnesiumsula – Mag Force. Derasbansko Kyoma är ju så läcker att vi gär-na skulle ha ett par till dansbanan ock-så.


Ur-aero

Aerodynamik är inget nytt inom cykel-sporten, de senaste hundra åren harman experimenterat med att sänka luft-motståndet. Assos gjorde tydligen an-nat än kläder då man drog igång verk-samheten – bland annat en ur-aerohojfrån 1970-talet med låg styrinfästningdirekt på gaffelkronan. Crazy.

Campanytt

Skeleton heter Campagnolos nya brom-sar. De introduceras i alla komponent-grupper och i Record-utförandet (bil-den) blir de 35 gram lättare än föregång-arna. Nya Shamalhjulen är en uppdate-rad version med ett gammalt namn ochen flört med 70-talet. Guldfärg och nav-kropp i kolfiber. Nytt är också vevpartietUltra Torque med utanpåliggande vev-lagerskålar, en integrerad, delad axeloch en vikt under 700 gram. Äntligen!

2007 MässnyttSnyggare tjejsko

Shimanos nya damsko för landsväg ärett lyft design- och prestandamässigt.Vit kolfiber i sulan och en genomarbe-tad, svagt turkos färgsättning.

Ultegrahjul

Nu kommer gruppspecifika hjul i Shima-nos program. Ultegrahjulen bygger påsamma konstruktion som tidigare hjul,men har fått ny design och nya klibbor.Finns i svart också.

Inget Monster

Italienska motorcykeltillverkaren Duca-ti har gjort sig kända för sina elegantaracingmaskiner, som ”Monster”. Till-sammans med Bianchi gör man numeraockså cyklar, både landsväg och moun-tainbike, i sin klassiskt röda färg.

Tjejdesign

Även Specialized satsar hårt på damsegmentet till vår glädje. FSR Stumpjumpern ikolfiber med Fox-gaffel är dessutom riktigt snygg.

Hela vägen

Integrerade sadelstolpar är väldigt mycket 2007. Här på Storcks elaka tempojonneAero.

Aerotisk

Med sina sköna svängar och sexiga former känns nya Isaac Joule Aerotic nästan ero-tisk. Aerotisk.

Mer aero

Aerostyre med integrerat och smart(aero)placerat bromshandtag från Use.

Ska det gå snabbt…

…så vill man ju inte kompromissa.Aerominimalism på tempostyret VukaAero från Zipp.

Extremt hala

Australiensiska komponent- och hjul-specialisten X-treme lanserar sinamodeller på allvar på den europeiskamarknaden. Fokus ligger på låg vikt ochhal aerodynamik. Blade Elite har en 80millimeter djup fälg och ett hjulpar vä-ger 1390 gram. Nano Elite har en tub-däcksfälg helt i kolfiber. För cirka 12 000kronor (1300 euro) får du 950 gramfram- och bakhjul.

Ohh…

…vad gärna man vill ha en tempocykel.Så man kan sätta på Ovals supersnyggatempostyre A911 Jetstream som utveck-lats i samarbete med F1-stallet Jor-dan/Midland.

Si!

Rosametallic verkar funka även –07.Kona King Zing är deras topp of thelinje-cykel i helkolfiberutförande frånDedacciai.

Finarello

Rött och vitt igen, här i Pinarellos finatappning på F3:13-ramen.


Ny idol

De Rosa gör det igen. Efter ett designmässigt mellanår är eleganten från Milano tillbaka. Vackrast är nya Idol, en läckert vitlackadmonocoque-kolfiberram med integrerad sadelstolpe och en harmonisk design. Den leksaksblå Avant med regnbågsränderna på ärinte tokig den heller. Såå 2007.


Mer integration!

På Robbie McEwens Ridley möter nytt (integrerad sadelstolpe) gammalt (sunkigsadel) på ett typiskt proffsigt vis.

Tidsmaskinen

Floyd Landis tidsmaskin från BMC verkar inte ha hjälpt honom att ställa saker ochting till rätta. Kanske går den bara åt ett håll – framåt? Kolla in vevpartiet.

Mässnytt

Heldraget

Helrätt med heldragen sadelrörstolpe i rött, vitt och svart. Från Giant.

Detaljerna gör det

Snygg detalj på Orbeas nya ögonfuktareOrca är den omvända och skulpturaltformade sadelklämman.

Fjong

Vi har skrivit det förr och skriver detigen. Wiliers nya Cento har en särskildfjong i sin form. Här i bling-utförande.Ciao, bella… liksom.

Färgglädje

Mer färgglädje från Cube på racernAgree Race, aluminiumram med Ultegraoch Mavic Aksium-hjul.


Fixie Inc.

Fixie Inc. gör görsnygga Fixies med ensärskild känsla för detaljer. Och en läck-er cykelcross. Pure Blood är förståsbyggd i rent, blankt, stål.

Mässnytt

Hoppas…

…att det blir en velodrom eller två i Sve-rige. För då kan man rättfärdiga ännuen cykel i garderoben. Som den härundersköna bancykeln i Bianchis celes-tefärg. Eller en sån här, Faema-look-a-like, lackad bancykel från Eddy.

Otillåtet

Scott Addict är ett medvetet brott mot UCIs viktgräns 6,8 kilo. Fyra modeller lanserasmed vikter mellan 5,9 och 6,4 kilo. Ramen väger 790 gram. Och nej, det är inget somsaknas. Man har helt enkelt integrerat de nya, utanpåliggande skålarna i vevhusetigen. Smart.

Aeroinnovation

Efter att Cinellis Spinaci-bågar blev för-bjudna tog Tange fram ett helt nyttaerodynamiskt styrkoncept med enoändlig tillgång på alternativa handpo-sitioner.

Look!

Vita, nya 595 med integrerad sadelstol-pe med vibrationsdämpande elastomerär het. Och kommer i ett damutförande(då med lite ljusblått på…).

Samba-Greg?

Det finns säkert någon smart koppling till namnet Buenos Aires, men vi är helt enkeltför trötta på att skriva mässtexter för att ta reda på det. Vi vet att den är i kolfiber ochatt ramen väger 950 gram däremot. Och vi orkar påstå att rött och vitt är rätt. Ochsnyggt.

Smala och feta stag

Feta kedjestag kompenserar de supertunna sadelstagen på Cervelos R3 SL-ram, somCSC-stallet tävlat på under 2006. Tempojonnen P2C är inte ful.

Time för färg

Times ”budget”-ramkit (eller modul somdet heter på Timesiska) Edge har fåttmer färg. Det gäller överhuvudtagetstora delar av Times ramprogram. Min-dre kolfiber, mer lack.

36 | kadens nr 6:2006

På väg uppför Izoard orkar fransmännen fortfarande le.

L’Etape du Tour

Proffs för en dagÄr du en av dem som någon gång har drömt om att få uppleva proffslivet?

L’Etape du Tour är motionsloppet som varje år

körs på av Tourens etapper.

På helt avstängda vägar

och med full service.

Och alla deltagare får

pröva på att lida som proffsen.

I jakten på den totala Tour-upplevelsen.

idig alpmorg o n. På vägen in till Gapkör vi om mängder med cyklister på vägtill starten. Morgonljuset är svagt, luftenljummen. Vid halv sju är staden en endatrafikstockning. Men en förväntansfullsådan. Framför oss väntar en lång, hetjulidag med tre saftiga berg innan mål-gången på klassiska Rif Neil Avenue i l’A l p edu Huez, efter de 21 avslutande serpenti-nerna.

Det kommer att bli en fantastisk dag.För fjortonde gången ska l’Etape du

Tour köras, motionsloppet, en dryg veckainnan samma etapp avverkas på Tour deFrance. Och det är ingen snäll etapp ar-rangörerna har valt ut. Vi ska få pröva påden 15e etappen, mellan Gap och l’Alpedu Huez. De 191 kilometerna ska ta oss

över tre toppar, varav två ”Hors Catego-rie”. De båda är några av de mest mytom-spunna klättringarna i Tourens historia:l’Izoard på 2 360 möh samt l’Alpe d’Huezpå 1 860 möh.

Till starten klockan sju på morgonenkom bara 7 548 cyklister, mest fransmän(och framför allt män.) Vi fyller snabbtupp startfållorna på Embrun Avenue iGap, sörplandes kaffe och mumsandeschoklad. När nedräkningen börjar är ner-vositeten påtaglig. Jublet vet inga grän-ser när det förlösande ”Allez!” ljuder överGap. Sen händer – ingenting. Ingen kom-mer någonstans och effekten är komisk.

Efter en kvart har vi börjat rulla ochpasserar tidtagningsportalen som regis-trerar tusentals chips som håller koll på

kadens nr 6:2006 | 37

text: s t e fan larsén

foto: maindru photo

I väntan på starten.

Mavic ställer upp med full service. Inge Henningsson och Jonas Kulneff på väg uppför dagens sista stigning – l’Alpe d’Huez.

38 | kadens nr 6:2006

våra tider och individuella placeringar.Först efter 25 minuter har alla cyklisterlämnat startområdet.

Långt framför oss i den gigantiska, tu-senhövdade, klungan har redan en tät-grupp bildats med bland annat fjolåretsvinnare Laurent Marcon. Även om vi ärlångt efter redan från början känns detändå som att vi har kontakt med täten.Klungan sträcker sig så långt framåt, ochbakåt, vi kan se. Ingen är avhängd lik-som. Trots det blåser tåg efter tåg medkrumma franska pensionärer om på utsi-dan av jätteklungan i desperat jakt efterden snabbt försvinnande tätgruppen.Det går fort. För motionslopp i Frankrikeär seriösa grejer.

CyclosDen här typen av motionslopp, eller ”cy-closportifs”, med gemensam start ochtidtagning är ofta prestigefyllda arrange-mang med mycket mediabevakning ochstora prissummor. Cyklister har fåttproffskontrakt genom att vinna sådanahär lopp. Det finns till och med speciali-serade amatörer som bara kör dessa ”cy-clos” eftersom prispengarna är så bra.Det är det perfekta formatet mellan täv-ling och motion och dess popularitet väx-er, både i Europa och i Sverige.

Vi förstår varför. För där vi susar fram iden gigantiska klungan, genom vidun-derliga dalar och längs vidsträckta alpsjö-ar är disciplinen fantastisk, vägarna heltavstängda och glädjen påtaglig. Det är

inget problem att åka fort, eller lång-samt, om man vill göra det.

Från Gap gör den stora klungan livetlätt. Vi är tre stycken som samåker. Ingeoch Jonas från Quality Bike är rutineradel’Etape-cyklister och de har koll på alltfrån utgångsfart till matintag och depå-strategier. Vår fart är moderat till en bör-jan, vi hakar inte på några tidiga tåg ochförsöker hela tiden ha koll på varandra.

I den första depån blir det snabbttrångt, sen totalt stopp. Några försökerändå cykla igenom men klungan står stil-la och folk blir för första gången irrite-rade. Det är liksom ingen idé att försöka,det är bara att kliva av och långsamt för-söka hasa i riktning mot vattenutde-larna. Jag har, under vad som känns somen obekväm evighet, ett bromshandtagmellan skinkorna och det tar ett taginnan jag kan frigöra mig från det. Såpackat är det.

Jag tar rygg på Inge som fokuserat ba-nar väg genom kaoset, utan tanke på varesig sitt eget liv eller sina Corima-hjul. Tillslut når han fram till borden med vatt-net. Han langar sexpack efter sexpackmed halvlitersflaskor till oss och vi börjarkämpa emot strömmen för att ta oss vi-dare, ut ur depån. Ljudet när 10 000-talspetflaskor krossas under 1000-tals cykel-skor är svårbeskrivbart. Snart rullar viigen.

Vi närmar oss långsamt den första stig-ningen upp till Izoard, en riktig alpjättepå 2 400 meters höjd. I floddalen lutar det

lätt emot och klungan, den stora, sprick-er långsamt upp i större grupper. Jag tap-par kontakten med Inge och Jonas ochtänker att vi ändå måste hålla vårt egettempo uppför och att jag kan vänta indem på toppen i depån. Ett misstag. Mendet vet jag inte ännu.

Hela tiden i den långa och branta stig-ningen använder jag 34-25 och 34-27, detvå lättaste växlar jag har. Det är en gan-ska bred, men slingrande väg och nedan-för oss i dalen ser vi cyklister så långt ögatnår. På den här höjden är det fortfarandelite svalare än den 35-gradiga värme sområder nere i dalarna. Men det skulle bliännu varmare. Riktigt, riktigt hett.

Izoard tar slut tidigare än jag förväntatmig. Det känns som att vi lämnar träd-gränsen och sen bara behöver ta oss övernågra serpentiner till för att komma upp.Så är det inte. Kanske är det sällskapetoch mina än så länge fräscha ben som fårmig att tänka på annat än hur jobbigt detär.

Väl uppe inser jag att jag inte vet någotom var Inge och Jonas befinner sig, ellerom de ens är på väg. Vad som helst kan hahänt. Det var en dum idé att inte hållaihop. Så efter en kort konferens med migsjälv störtar jag utför Izoard.

Den riktiga Tour-känslan?Vägen är bred och öppen och det är lätt attåka väldigt fort. Det är däremot svårareatt köra om utför. Skillnaderna i hastig-het är inte så stora här heller, men mar-ginalerna blir förstås mindre ju fortaredet går.

Det går utför i en evighet och det ärnästan mer ansträngande än att körauppför. Händerna i bocken och ständigainbromsningar och accelerationer slitermer än vad man tror. Nacke och axlar tarstryk och när jag väl rullar in i Brianconså välkomnar jag nästan uppförsbacken,även om den är brutalt brant och rak, utur staden.

”Tour de France-känsla #1: Det är verkligen enormtmycket folk ute och hejar i den lilla alpstaden, manhar målat på asfalten och sprutar vatten på oss. Ärdet så här det känns att delta i världens tuffasteetapplopp? Jag tror det. Närmare Tour-upplevelsenän så här kan man nog inte komma.”

Vi är nu grupperade i mindre klungor,man är inte längre gömd i en anonymmassa av färgglada män (och några fåkvinnor). Ut ur Briancon transporterar viJonas fyller fickorna inför de sista 14 kilometerna upp till l’Alpe d’Huez.

oss i klungor om tiotalet cyklister, uppmot Col de Lautaret. Det går svagt, svagtuppför i några mil. Vi åker igenom småbyar, många passar på att fylla vattenfrån fontänerna.

Efter ett tag blir det brantare, så brantatt det är läge att gå ner på lilla klingan.Dagens andra klättring är härmed in-ledd, men snittlutningen på fyra procentär inte särskilt besvärande. De tolv kilo-metrarna går det att hålla en hyfsad fart.Det besvärligaste är motvinden, men viär många som hjälps åt och det öppnaberget, mer som en långsträckt dal, ärsnart avklarat. Hela tiden susar gendar-mer och funktionärsmotorcyklar, medeller utan fotografer, om oss på utsidan.Det känns proffsigt. Efter krönet är detganska tomt på cyklister och man kanvälja sitt eget spår och sin egen hastig-het. Jag hittar en cyklist som åker i sam-ma fart och vi slår följe nerför, växlar po-sition mellan kurvorna och håller godfart.

”Tour de France-känsla #2: Utför Col de Lautaretlägger sig en av följemotorcyklisterna bredvid migoch den snabba fransmannen. Vi vill förstås kunnautnyttja vägens fulla bredd (det är först nu jag fat-tar att vägen verkligen är helt avstängd) och jagstörs av motorcykeln som aldrig kör om. Då ser jagatt fotografen bakpå mc:n är i full färd med att plå-ta oss. Eller snarare min franska medcyklist. Deföljer oss hela vägen ner och jag tänker att det härmåste vara den mest väldokumenterade utförsåk-ningen genom tiderna. Vem han är? Ingen aning.Namnet sa mig ingenting, men det betyder å andrasidan heller ingenting. Mina kunskaper om franskaelitmotionärer är mycket begränsade. Men detkänns som jag inbillar mig att det gör på Tour deFrance. ”

En sista gångUtförsåkningen är lång, ännu längre änefter Izoard känns det som, och benenbörjar stelna till. Många börjar bli slitnaoch jag blir vittne till några incidenter,utan att någon går omkull. När vi kom-mer ner till floden som vi bitvis ska följatill Bourg d’Oisans, där stigningen uppmot l’Alpe d’Huez börjar, planar vägenut. Det känns som en evighetslång rak-sträcka in mot den sista klättringen fördagen. Vi samlar ihop oss och går runt iett långsamt lagtempo.

När vägen svänger höger stannar alla idepån i roten av backen. Jag tittar påklockan och tänker att jag fortfarandehar guldmedaljchans. För om jag tange-

rar Pantanis rekordtid på 36 minuterkommer jag i mål under sju timmar,gränsen för att få en åtråvärd guldme-dalj. Det gäller att hålla modet uppe.Tänka positivt.

Jag kommer in i den första rampen avklättringen. Det lutar tvärt emot. Fram-för mig går sadelstolpen av för en cyklistsom sätter sig lite för tungt, kanske avchocken över lutningen. Bittert slut, tän-ker jag, om han inte biter ihop och stårupp hela vägen i mål.

Jag hade blivit varnad av Inge och Jo-nas, men det är sjukt brant, mycket värreän vad jag kunde föreställa mig. Jag går

från stora klingan fram och upp till lät-taste växeln bak på 50 meter. Farten sjun-ker till åtta-nio kilometer i timmen. Be-nen stramar, farten är konstant låg ochtemperaturmätaren på cykeldatorn visar+40 grader. Det är väldigt jobbigt. I denhär farten kommer de 14 kilometernainte att vara över på ett kick. Längs vägenstår det havererade cyklister som baraflämtar i de få skuggpartier som finns.

”Tour de France-känsla #3: Uppför l’Alpe d’Huez.Det är hett, folk sjunger, hejar och häller vatten påoss. Vägen är fullklottrad. Var det så här det kändesför Gert-Jan Theunise när han vann den 17e etap-

kadens nr 6:2006 | 39

Vinnaren Blaise Sonnery har attackerat på l’Alpe d’Huez och kör solo mot målet.

40 | kadens nr 6:2006

pen på Tour de France 1989, mellan Briancon ochl’Alpe d’Huez?

Till det ”oranga berget”, berget som holländarnahar gjort till sitt eget sedan Joop Zoetemelk segradehär 1976, vallfärdar tusentals orangeklädda hol-ländare. Serpentin nummer sju är deras. För två årsedan var det en miljon människor här för att setempoetappen upp till l’Alpe d’Huez. Det är det inteidag. Men tillräckligt många för att framkalla dendär känslan av att vara en liten, liten del av någotmycket, mycket större.”

En avverkadDå tittar jag ner och ser siffran 20 målad iasfalten. Det tar ett tag innan jag förståratt jag bara har kommit till den andra avde 21 serpentinerna uppför berget. Insik-ten knäcker mig nästan. Ska det vara såhär jobbigt i en och en halv timme till?Jag bestämmer mig för att fokusera pånågot annat, vad som helst som inte harmed avstånd eller tid att göra. Efter tioserpentiner tillåter jag mig att börja räk-na ner, då känns det hanterbart. Tankarkring proffsens arbetsvillkor i relation tilldopingproblematiken och den svind-lande insikten att de gör detta dubbelt såfort som jag, i tre veckor i sträck, snurrarrunt i mitt varma huvud.

För över en timme sedan gick vinnareni mål. Redan i den första serpentinen at-tackerade den 21 år gamla fransmannenBlaise Sonnery ifrån tätgruppen om 13 cy-klister. Men det vet jag ingenting om justnu. Jag kan bara mala på, trampa miguppför, pedalvarv för pedalvarv.

Det går inte att säga att folk kör fort ellerlångsamt. Alla håller samma mer ellermindre långsamma tempo, samma lågakadens. Allt går liksom i slow motion.

Till slut, efter en evighet, ser jag bynl’Alpe d’Huez, som ett gigantiskt miljon-projektkomplex uppe på bergssidan. Menhoppet dämpas snart då det också blirbrantare igen. De sista kilometrarna ärtuffa och dessutom saknar de nästan heltserpentiner som man kan vila i. Byn ärmycket större än vad man tror och det tarett tag innan det planar ut, som jag hörtatt det ska göra någon kilometer införmålspurten.

Så kommer den, den klassiska vänster-kurvan innan målrakan. Den är mycketmindre än på tv.

För nästan två timmar sedan, efter sextimmar och 33 sekunder skar Blaise Son-nery mållinjen efter att ha kört solo upp-för hela berget. Bästa kvinna var Karine

Saysett, på 72a plats, med tiden sex tim-mar och 36 minuter. Och F1-legendenAlain Prost, som kört nästan alla uppla-gor av l’Etape du Tour kom in en timmeefter segraren Sonnery.

Men inget av det spelar någon roll läng-re. Nu är det bara jag och berget. Jag drarpå en fåfäng spurt. Bakdäcket slirar i densmälta asfalten.

Tour de France-känsla # 4: Läktarna är fulla ochjublet bedövande. Det här är förmodligen så näraman kan komma Tour de France-upplevelsen. Bästhittills. Jag känner inget och ser inget annat änmålportalen. Jag är mycket lycklig och väldigttrött.”

Jonas och Inge tar sig också i mål, en be-drift bara det en dag som denna. Den sis-ta cyklisten i mål använde elva timmar.Nästan 2000 cyklister bröt loppet.

En vecka senare. På tv ser jag Tour deFrance-cyklisterna köra samma etapp.Vinnare, med nästan 39 km/h i snitt,blev Frank Schleck i danska CSC-stallet.Han såg inte alls ut att lida.

Ljudet av krossade pet-flaskor under tusentals par cykelskor är svårbeskrivbart.

t o u rL’Etape du Tour körs sedan 1993 på en av Tourde France-etapperna. Ofta väljer arrangörernaen av de tuffaste bergsetapperna. Årets etappvar den 15e på Tour de France mellan Gap ochl’Alpe d’Huez, 191 kilometer.

L’Etape du Tours tre klättringar 2006:86 km: Col d’Izoard - Hors Categorie – 2 360möh, 14,5 km, snittlutning 7,0 % 134 km: Col du Lautaret - kategori två – 2 058möh, 12,1 km, snittlutning 4,4 % 191 km: L’Alpe d’Huez - Hors Categorie – 1 850möh, 13,8 km, snittlutning 7,9 %

Nästa års l’Etape du Tour avslöjas i sambandmed presentationen av 2007 års Tour de Francei oktober. Deltagande måste köpas genom enofficiell distributör och antalet platser är mycketbegränsat. För Skandinavien är det norska Sport& Helseferie AS som sköter anmälningar, viaderas hemsida kan du förhandsanmäla dig tilll’Etape du Tour 2007: www.sportoghelse.no

Mer info: www.letapedutour.com

L’Etape du∫

Kärt barn har månganamn. Att snurra ärsupercoolt och en snyggtrea tystar de flesta.Jimmy Nyman från Vär-mdö kan snurrandetskonst. Här en perfekt treautförd mellan två hemligajordhögar någonstans i enmurrig skog.

Vill du snurra lika snyggtsom Jimmy? Börja träna ge-nom att köra upp på en platt-form eller ett brant step-up-hopp så att farten framåt för-svinner. Titta över axeln åtdet håll som känns skönast attsnurra åt och fortsätt titta överaxeln tills du ser landningen.Titta framåt igen mot nästahopp eller mellan två träd.

Om du märker att du barasnurrar ett kvarts varv - ta inte imer, titta bara ännu mer överaxeln och fortsätt träna. Stannarrotationen av efter ett halvt varvså är det för att du vridit tillbakahuvudet för tidigt – fortsätt tittaöver axeln, gärna ner mot bak-navet.

Titta över axeln.

text: kalle bern

foto: luca mara

Trea, tresextio e l l e r t h re e- O



foto: david elmfeldt

Den är märklig, k i n n e k u l l e.Nästan var man än är så ser man en ensam, högrest soli-tär. Vid vattnet, ovanför slät-

terna. Men ju närmare man kommer des-to mindre ser man av kullen. Och när detär dags att cykla upp till toppen så serman inte mer än stigen som går över näs-ta krön, uppåt genom skog och kalhyg-gen. Det går omväxlande men stadigtuppför på grusvägar och smala, sling-rande stigar. Rätt vad det är så ser manVänerns lugna yta långt under sig åt enahållet och de vidsträckta västgötska slät-terna åt andra hållet.

Det är makalöst vackert denna klara och

stilla oktoberdag. Utsiktstornet högst uppska ge en fantastisk vy över Kinnekulle-b ygden med siluetterna av Billingen, Ål-leberg och Mösseberg. Men det får vä n t a .Vi har viktigare saker att göra.

Vi är här mitt i en arbetsvecka i slutetpå oktober. Framför oss väntar ett par da-gars kulcykling på mountainbike. Tillguide har vi en av traktens söner, StefanJohansson från Tidan. En duktig moun-tainbikecyklist och lillebror till en annanduktig cyklist – OS-guldmedaljören BerntJohansson. Vi möter Stefan på toppen avKinnekulle, på restaurang Vin & Pimpi-nellas parkeringsplats nära liftarna uppepå Högkullen.

Nere på slätten var det skönt men häruppe ligger det frost i skuggpartierna. Viklär oss lite för varmt och snart åker vind-

jackorna av. Men inte förrän vi följt efterStefan längs en adrenalinhöjande utförs-löpa som går växelvis på skogsstigar ochtraktorvägar nerför Kinnekulles sydväs-tra sida.

Det är ett underbart sätt att börja en ar-betsdag.

Eftersom Stefan kan området innan ochutan litar vi på honom när han dagen fö r eföreslår att vi ska köra Kinnekulleleden,en vandringsled på 45 kilometer. Den ut-går från toppen och går runt Kinnekulle,upp och ner längs dess sidor och utmed Vä-nerns strand tillbaka upp till toppen. Ocheftersom den börjar med utförsåkning såanar vi snart att det blir uppför på slutet (viär ett gäng listiga killar). Stefan ler litehemlighetsfullt när vi frågar och börjaristället berätta om de landsvägslopp han

VÄRLDENS BÄSTA CYKLING: K I N N E K U L L E | Kinnekulle vid södra Vänerns strandär en imponerande syn. Den dominerar det annars platta landskapet mellan Mariestadoch Lidköping. Och kullen dominerar som cykelparadis också. Vi tillbringade någralyckliga höstdagar där.

Höstlycka i Kinnekulle

har kört på vägarna runt och över Kinne-kulle som ungdomscyklist. Det låter somrena bergsetapperna för oss sörmländskap l at t l ä n n i n g a r.

Djur och naturDe första kilometrarna efter utförskör-ningen åker vi lite asfalt och grusväginnan vi kommer till den första grinden.Av många, visar det sig. Vi trasslar ossöver en färist och in i en hage och grusvä-gen övergår i en traktorstig som övergår ien mindre stig men med ganska generösbredd. Vi har kommit en dryg halvmil tillÖsterplana vall, som ligger på Kullenskalkstenslager. Naturen här har verkli-gen en säregen prägel, det känns nästanexotiskt med dessa hedlandskap som på-minner om Öland och Gotland. Omgiv-ningarna växlar mycket under rundan –vi får uppleva allt från ädellövskogar tillVänerns kustlika strand.

Det finns både hjort och vildsvin i om-rådet och när vi tar oss igenom en av be-teshagarna möter vi också en ganska storgrupp hjortar. De får spel och drar iväginnan vi kommer för nära. Vi ser några

rådjur på håll över fälten. De undrar nogvad som står på.

De rödgula löv som redan fallit bildaren jämn matta under oss. Löven som sit-ter kvar i trädkronorna silar det skarpahöstljuset till ett färggrant dis, ett speci-ellt höstskimmer ligger över stigen fram-för oss. Stigen är snabb och vi kör på led. Ien blixt av klarsyn, kanske framkallad avden friska luften och den höga syrehal-ten, gissar vi att den etymologiska förkla-ringen till det engelska uttrycket för stig,single track, har sitt ursprung i just detta– en och en, på led. Single track. Listigakillar som sagt.

Vi utmanar varandra, lite på lek, lite påallvar (för det är ju alltid lite på allvar).Alla blir snabbt varma och vi stannar föratt lätta på kläderna. Vi passerar flera ha-gar och grindar och färister, de stör ryt-men lite men erbjuder samtidigt naturli-ga pauser för drickande, mekande ochsnackande.

– Det var mycket färre grindar förr, dåkunde man köra hela rundan under tvåtimmar, berättar Stefan.

Vi har inga sådana ambitioner utan tar

oss tid att njuta av cyklingen. Svettas kanman göra när som helst, upplevelser krä-ver en viss närvaro och uppmärksamhet.Vi satsar på att uppleva. Och så vill vi juinte bli ifråncyklade av vår guide.

Leden är mycket varierad men inte såtekniskt svår. Det som är tekniskt är detmer i form av slingrande stig och upp-förs- och utförslutningar, inte sten ochrötter. Det är rolig cykling helt enkelt.Svårigheterna ökar med farten. När detblir lite för kul och farten går upp så kom-mer en del tvära svängar lite väl snabbt.Men det beror helt och hållet på vår egenokunskap. Vi känner inte stigen.

Stigen uppför kullenEfter ett tag kommer vi till något som serut som en naturlig trappa som går nermot en öppen äng. De mer tekniska av osskastar sig genast utför, några fegar ochleder cyklarna. Trappan slutar vid vadsom visar sig vara ett övergivet och gan-ska litet hus, nästan insprängt i berget.En skylt informerar om att det är ”Lasse ibergets”-grotta. Lasse bodde här fram tillbörjan av 1900-talet med sin fru Inga och


Efter det gamla dagbrottet väntar dagens roligaste bit stig.


försörjde sig som bland annat jägare avdet naturen hade att erbjuda.

Efter ytterligare en bit på leden ser viVänern snett framför oss på vår vänstrasida. Nu har vi alltså vänt norrut längsKinnekulles västra sida. Leden är fortfa-rande varierad. Avsnitt med skön stig ochlättåkt traktorled byts ut mot lövskogs-partier med en öppen och gles vegeta-tion. Det är som att cykla i stora skogssa-lar på en rödbrun matta.

Vi är nu på väg upp mot Hällekis där vibor, men först måste vi ta oss uppåt igenmot Kinnekulles topp och vår startpunkt.Ett par rejäla stigningar bryts av medlättåkt stig på skrå innan vi kommer upptill en stor, öppen yta som visar sig utgö-ra resterna av ett gammalt dagbrott.

Längs stenbrottet går leden i en böl-jande vandringsstig med få svårighetermen den bjuder på otroligt mycket nöjes-cykling. Det lutar lätt utför emellanåt såfarten blir hög även över motluten, somär korta. Det är rena berg- och dalbane-cyklingen och bromsarna får jobba för atthänga med smilbanden. När vi kommerner så kör vi direkt upp igen, vilket ärmycket jobbigare, och kastar oss utför engång till. Det är bara sockervadden somsaknas.

Den del av leden som går ner till Hälle-kis hamn och längs Vänerns strand söderom Hällekis är den kanske svåraste bitenhittills. Mängder med tallrötter och ste-niga partier gör cyklingen besvärlig ochtröttheten ger oss inga marginaler. Sti-

gen är visserligen fin där den ringlar tätt,tätt intill Vänerns vatten men den sträck-an hade vi kunnat hoppa över, vilket Ste-fan också rekommenderade oss att göra.Istället skulle vi ha koncentrerat oss påatt ta oss uppför Kinnekulle direkt.

En gång tillDet känns som att det går uppför direkt,så fort man lämnar vattenlinjen bakomsig. Den första delen, ett par hundra me-ter, går på asfalt. När leden svänger av inpå en grusväg brantar det på direkt. Senväxlar det mellan stig och grus i etapper,

bitvis på skrå, ofta på slingrande ochemellanåt mycket smal stig uppåt kul-len. Eftersom vi redan åkt här en gång vetvi vad som väntar. Och det är förståsännu jobbigare den här gången. De femtimmar vi varit ute sitter i benen och vihar inte ätit lunch ännu.

De som fortfarande är pigga står på. Viandra genar ut på asfaltsvägen och kom-mer upp till parkeringen först. Solen vär-mer ordentligt nu trots att det är i slutetav oktober. Men det är en liten tröst, förtill vår stora besvikelse har inte restau-rangen öppet.

Stigen slingrar sig upp mot toppen. Men är roligare åt andra hållet – utför.

Vänern är vår fond.

Så istället för mat – utförsåkning. Vi väljer, trots hungern, bort alternati-

vet att bomba nerför bilvägen till Hällekisoch invadera närmaste pizzeria. Iställetcyklar vi tillbaka, eller snarare leder cyk-larna uppför trappan bredvid skidback-en, och tar oss in på leden igen, upp mottoppen. Vi cyklar förbi det imponerandeutsiktstornet och in på samma stig somvi nu har tagit oss uppför två gånger.

Efter ett par hundra meter stannar vi.Direkt förstår vi att ren och skär lycka lig-ger framför oss. Några av oss som körstelt sänker sadlarna och blir nostalgiskaöver 1980-talets Hite-Rite-fjäder. Sen tarursprunglig glädje över.

Lutningen är lagom brant och stigenlagom svår för att farten ska bli så därlyckligt berusande hög. Vi hoppar, stud-sar och trycker till i doseringarna medsamma glädje man kände när man varfem och cyklade med kompisarna i par-ken.

Väl nere, vilket faktiskt tog sin lilla tid,inser vi att mat ändå måste prioriterasföre ännu en åktur. Vi klampar in på Häl-lekis pizzeria och köper med oss allt dehinner laga till och kastar oss över ma-ten. När vi sitter där, hungriga och lyckli-ga, i våra svettiga och leriga kläder för-står vi att vi inte kommer hinna cyklaupp och ner igen innan solen försvinner.Men om vi tar bilen upp och hämtar denimorgon...

Vi hinner med en utförsåkning till,ännu roligare denna gång, men förban-

nar vår kreativa lösning dagen efter närbilen faktiskt också måste hämtas. Lot-ten får avgöra. Vinnaren peppas hårtinnan vi andra återvänder till frukosten.

Framför oss ligger ännu en dags cyk-ling i detta paradis. Ännu en dag på kon-toret. Solen skiner, det är vindstilla och

vi försöker lista ut hur många gångerman kan åka utför utan att behöva cyklauppför, med en bil och fem cyklister.Men hur vi än vänder och vrider på detlyckas vi inte undgå uppförscyklingen.

Så listiga var vi tydligen inte.


k i n n e k u l l e l e d e nDet är en väl utmärkt led utan särskilt myckettekniskt svår cykling. Dess 45 kilometer tog ossungefär fem timmar inklusive pauser. Stigningenfrån Vänern upp till toppen är 260 höjdmeter ochkänns förstås i benen efter fem timmar. Mensamtidigt är det synd att missa utförsåkningentillbaka till Hällekis om man tar bilen upp tillstarten på toppen. Å andra sidan måste mancykla upp två gånger då... Man kan fylla på med vatten längs leden och tarman med sig lite mat så är det inga problem attavverka leden under en dag.

Boende:Boende hittar du bland annat på Kinnekulle cam-ping i Hällekis eller på Medelplanagården, Råbäck.STFs vandrarhem i Falkängens hantverksby i Häl-lekis kan vi rekommendera. Olika stora lägenheter,vissa med fullt utrustade kök, finns. Telefon0510-54 06 53. Det finns en mataffär baranågra minuters promenad bort.

Transport: Det går att ta tåg hit, Kinnekullebanans station iHällekis ligger 300 meter från vandrarhemmet,

med stambaneförbindelse från både Stockholmoch Göteborg. Eller åk bil via E20 från Göteborg(16 mil) eller Stockholm (35 mil).

Karta: Karta med ledbeskrivning i skala 1:40 000 finnsbland annat på turistbyrån i Lidköping ochHusaby. Kombinera med Lantmäteriets grönakarta: 9D SV Mariestad och 8D NV Skara.

Kinnekulle/Lidköping turistbyråSommarfilial KinnekullePilgrimsgården, HusabyTel/fax: 0511-34 32 60

Lidköping turistbyråStationshuset, Bangatan 3, 531 32 LidköpingTel: 0510-200 20, Fax: 0510-271 91 [email protected] www.lackokinnekulle.se

Mer info: www.kinnekulle.sewww.hallekis.com

fakta∫

Stefan Johansson, bror till OS-guldmedaljören Bernt Johansson, kan området utan och innan.Stig på ett led. Singletrack.


Iherrseniorsammanhang är det

bara Tommy Johanson som tagit medalj på mountainbike-VM. ”Cross-Tompa” slutade tvåa i

downhill VM -94 i Vail. Och nu, äntligen,var det dags för den första cross country-medaljen. I Rotorua, Nya Zeeland, slu-tade Fredrik Kessiakoff på en mycket me-riterande tredjeplats. En placering somhar gett ett helt annat eko i cykelvärldenän Fredriks fjärdeplats i fjol. Pallen ochmedaljen gör förstås hela skillnaden.

Redan på första varvet, av sju, fick Kes-siakoff en lucka tillsammans med RalphNaef, Julien Absalon och Christoph Sau-ser. Men Naef tvingades släppa redan påandra varvet. Farten i den första gruppenvar konstant mycket hög och efter halvaloppet var avståndet mellan täten och öv-riga jagande cyklister över tre minuter.Fredrik hade aldrig några problem atthänga med uppför. Tvärtom såg hanmycket fräsch ut i klättringarna, enligtmånga var han kanske den starkaste justdenna dag. Dessvärre hade han lite svå-rare att hänga med utför. Det var någotsom de tekniskt skickliga cyklisterna Ab-salon och Sauser också utnyttjade genomatt sätta press på Fredrik nerför berget.

Ute på näst sista varvet ökades fartenytterligare, både utför och uppför. Vid ettdropp flög Fredrik lite för långt och lan-dade så hårt att mycket luft försvann urbåde fram- och bakdäcket. Panikslagentvingades han släppa iväg Absalon ochSauser och sakta ta sig ner till ”tech-zone” för att pumpa. Fredrik tappade övertvå minuter till ledarna och avståndet tilljagande cyklister krympte snabbt. Menhan hann iväg utan att bli ikappkörd ochhan tog sedan återigen in tid på både Sau-ser och Absalon, hela vägen till mål.

Hade guldet varit ditt om du inte tvingats stan-na?– Jag kände mig mycket stark och hade åt-minstone kunnat utmana båda ordent-

Mountainbike-VM

Fredrik fann (o)flytet

Fredrik Kessiakoffs bronsmedalj är visserligen inte Sveriges bästa VM-

resultat i mountainbike. Men det är det kanske mest prestigefyllda

eftersom det gjordes i herrelitens cross country-lopp. Och stegen upp-

åt på pallen känns mycket, mycket korta för Kessiakoff.


foto: tom moran

ligt på slutet om jag inte tvingats in i”tech-zone”. Men jag tror att det hade bli-vit svårt att kontra på de monsterattackersom Absalon satte in det sista varvet.Eftersom han dessutom är så snabb utförhade jag behövt nästan 20–30 sekunderpå toppen för att kunna hålla undan tillmål. Det hade nog blivit svettigt …

Du har tidigare tävlat på fulldämpad cykel. Mennu körde du hard-tail?Allting tydde på att vädret skulle blimycket dåligt vilket hade förvandlat sto-ra delar av banan till lera och då hade detblivit mycket löpning, särskilt utför. I detläget ger inte en fulldämpad cykel så sto-ra fördelar, istället är det viktigare meden lätt cykel. Min nya cykel väger drygt8,5 kilo.

Hur länge får vi vänta tills regnbågströjan är din?– Jag har enormt stor respekt för de bästacyklisterna, framför allt Absalon ochSauser. Samtidigt kan jag köra ifrån bådatvå vid rätt tillfällen, det har jag visat fle-ra gånger. Jag har tillräcklig fysik mensaknar fortfarande några viktiga bitar föratt vara helt komplett och redo för guldet.Man kan tycka att jag hade otur sompunkterade bort mig på VM, men att körafort och säkert utför är en del av sporten.Till skillnad från Absalon och Sauser sombåda är bättre än mig utför så klantadejag mig på VM. Då får man stå sitt kast.

Är du nöjd med året annars?Om man lyfter ut säsongens viktigasteresultat ser det bra ut. Totalt sju interna-tionella segrar i högsta konkurrens, fyrapå EM, trea på VM och just nu rankad treai världen. Däremot är jag missnöjd medvad jag presterat i världscupen. Jag skyl-ler ogärna dåliga resultat på andra änmig själv men i år har det strulat ordent-ligt på många världscuptävlingar med så-dant jag inte kunnat påverka – som me-kaniska fel, punkor och annat.


Varför just Barloworld?– Det har mest att göra med Cannondale

som är deras cykelsponsor och som har

hjälpt mig till laget.

För två år sedan ryktades det om attdu var på väg till Saeco, var det avsamma anledning?– Ja, då var det Saeco som var Cannondales

landsvägslag. Men vi lyckades aldrig kom-

ma till skott och få till något då.

Finns det planer på att byta disciplin?– Nej, absolut inte. Under min tid i Crescent

tävlade jag mycket på landsvägen. För mig

har det varit ett optimalt komplement och

ett bra sätt att förlänga tävlingssäsongen.

Sedan jag flyttade till Italien har det varit

ganska svårt att hitta ett landsvägslag där

jag kan komma och gå som jag vill. Särskilt

ett proffslag. Men nu har det äntligen löst

sig. Huruvida jag kommer att köra för Barlo-

world nästa år är oklart. UCI har ganska

krångliga regler som gör det svårt för lagen

att ha cyklister som inte tävlar kontinuer-

ligt.

Vilka tävlingar kommer du att köra?– I första hand rör det sig om ett antal en-

dagstävlingar i Italien.

Borde fler mountainbikecyklister tränaoch tävla mer på vägen?– Att tävla i landsvägscykel ger en fysisk

hårdhet som är svår att få i skogen. Det be-

höver inte gälla för alla men det har funkat

för mig. Flera i den absoluta xc-världseliten

tränar och tävlar nästan aldrig i landsvägs-

cykel. Efter att man kört ett antal fyra- till

sextimmars endagstävlingar eller längre

etapplopp, känns det inte så märkvärdigt

att tävla i två timmar. Faran är att man kan

bli lite seg. Mountainbike på världsnivå

handlar om att kunna köra otäckt fort i två

timmar, inte halvfort i fyra timmar med en

avslutande spurt. Kermessetävlingar i Bel-

gien är ett perfekt landsvägsformat för oss

mountainbikecyklister. Fullt ställ, utan lag-

körning, i drygt tre timmar. Det är ett enkelt

och billigt sätt för oss att verkligen testa

landsvägscykel när den är som bäst.

Fredrik debuterar i proffsklungan

Fredrik Kessiakoff har genom åren samlat på sig många fina resultat

även på landsvägen och framförallt gjort sig känd som en mycket stark

klättrare. Nu ska han för första gången göra premiär i proffsklungan,

tävlandes för det engelskregistrerade laget Barloworld.

Fr. v: Sauser (Schweiz), Absalon, (Frankrike) och Kessiakoff.


Sv e n s k äg da och b ö r s n o t e r a d e

spelsiten Unibet.com sponsrar ett proffsteam som idag är regist-rerat i Belgien. Anledningen är

att man 2005 köpte belgiska MrBook-maker.com, efterföljare till det mångåri-ga Collstrop-laget där tre svenska cyklis-ter kört tidigare. Magnus Bäckstedt ärden mest kända men också Martin Jo-hansson och Daniel Sjöberg har åkt fördetta lag.

Idag finns två registrerade svenskar iUnibet.com-laget, de två tidigare sven-ska mästarna Jonas Ljungblad och PetterRenäng. Men det kommer att bli mersvenskt i framtiden. Laget kommer med

största sannolikhet att få en av de 20 li-censerna i Pro Tour 2007, något man strä-vat efter i ett par år.

Lagets team-manager Jacques Hane-graaf funderar också på om man ska re-gistrera laget i Sverige. Mycket på grundav Unibet.coms ägarförhållanden, menockså för att man tror sig ha en störrechans att få en Pro Tour-licens om lagetinte är registrerat i Belgien. Där finns detnämligen idag redan två lag i den högstaserien. Om Hanegraaf anser att det är ettbra alternativ kan Sverige hastigt och lus-tigt ha ett proffslag i till exempel Tour deFrance 2007.

Ytterligare en svensk nyhet är att Ha-

Unibet.com kan bli

Sveriges första Pro Tour-lag

Svenskäga Unibet.com blir

eventuellt registrerat i Sverige

2007. Dessutom har man stora

chanser att få en Pro Tour-licens

nästa år. Det skulle innebära ett

svenskt proffslag i Tour de France.

Med en svensk sportdirektör vid

ratten: Michel Lafis.

text: r o b e rto va c c h i

foto: philippe crochet,

paolo sangregorio

Jonas Ljungblad, svensk mästare 2005, kanske kör i Sveriges första Pro Tour-lag nästa år.

negraaf gjort klart med ännu en viking.Det handlar om Michel Lafis, som varproffs i åtta säsonger och som under nå-gra av de åren just hade Hanegraaf somsportdirektör. Lafis går in i Unibet.comsom en av fyra sportdirektörer.

– Jag har haft en del kontakter med Ha-negraaf och han bad mig komma tillDanmark runt i augusti för att diskuteraen del saker med mig, säger Lafis.

Hanegraaf berättade för Lafis om sinaplaner och kunde till slut övertyga ho-nom om att han kunde göra ett bra jobb iett spännande lag.

– Dels det men också det faktum att jagi Danmark träffade en massa andra ny-blivna sportdirektörer. Då insåg jag atten hel del hade varit mina stallkamrater iolika lag och det gjorde att jag fick sugettill den världen tillbaka, säger han vi-dare.

Jobbet kommer att innebära en hel delresande men inte mer än att Michel tyck-er det är hanterbart.

– Givetvis har jag haft diskussionermed min familj och vi är överens om attjag ska ge detta en chans, säger han.

Fler svenskar?Med en eventuell svensk registrering ochmed en busfärsk svensk sportdirektörsvävar ju tankarna lätt iväg. Kan det blifler svenska cyklister i laget? Utan att av-slöja för mycket berättar Lafis att manförstås varit i kontakt med några.

– Först måste den nya organisationensätta sig ordentligt. Men så snart vi ärredo kommer vi att presentera nya cyklis-ter och det kan finnas svenskar bland des-sa, säger Michel.

Ledarstaben är i alla fall klar. Den tidi-gare styrande i laget, Hilaire Van DerSchueren, tar ett par steg tillbaka och bliren av sportdirektörerna. Han kommerförmodligen ta hand om lite mindre täv-lingar. Lafis övriga kollegor heter JohnLelangue, som kommer från Phonak He-aring Systems, samt Lucien Van Impe.

Lelangue har haft det kärvt under sin

korta tid i Phonak Hearing Systems menvärvades från organisationen bakomTour de France just för att laget haft pro-blem. De upphörde tyvärr inte i och medLelangues intåg, trots att han inte accep-terade ens de minsta misstankar om do-ping. Han sparkade bland andra SantosGonzales, Botero samt José Enrique Guti-errez trots att det ”bara” fanns misstan-kar mot dem. Dödsdomen för laget blevårets Tour då Floyd Landis avslöjades medatt ha tagit testosteron. Det är för övrigtjust Phonaks Pro Tour-plats som Uni-bet.com är ute efter.

Van Impe har i sin tur en imponerandecykelkarriär bakom sig. Totalseger i Tourde France 1976 och segrar i bergspristäv-lingen i samma tävling sex gånger ärhans främsta meriter.

Sverige kan alltså få ett Pro Tour-lag2007. Det är i sig spännande men det kanju också föra med sig ännu fler positivaeffekter. Kanske behövs det ett farmarlagmed unga talanger där det också kan fin-nas plats för svenska cyklister. Kanskekan det medföra att Sverige återigen beri-kas med ett stort etapplopp. Det finnsmånga kanske men desto fler förhopp-ningar om detta går i hamn.

– Visst kan det medföra en hel del posi-tiva reaktioner. Men låt oss vänta med detankarna tills registreringen är klar. Ochvisst ser det positivt ut med en Pro Tour-licens men än så länge har vi varken deneller ett svenskt lag, säger den försiktigesportdirektören Michel Lafis.


Cyklister 2006Boucher, David, FraBouquet, Camille, FraCastresana, Angel, SpaCoenen, Johan, BelCooke, Baden, AusDominguez, Juan Carlos, SpaGabriel, Frédéric, FraGardeyn, Gorik, BelHunt, Jeremy, EngLjungblad, Jonas, SveOmloop, Geert, BelPasamontes, Luis, SpaPronk, Matthé, HolQuesada, Carlos Garcia, SpaRenäng, Petter, SveSerpellini, Marco, ItaTen Dam, Laurens, HolThijs, Erwin, BelTraksel, Bobbie, HolVan de Wouwer, Kurt, BelWilson, Matthew, AusZanotti, Marco, ItaBak, Glenn, DanJacobs, Pieter, BelVandenbergh, Stijn, Bel

Några segrar 2006 GP d’Ouverture La Marseillaise, Fra – BadenCooke. Sammanlagt Ruta del Sol, Spa – Carlos GarciaQuesada. Colliers Classic, Dan – Erwin Thijs.Etapp Tour of Luxembourg, Lux – Jonas Ljung-blad.

fa k ta unibet.com Michel Lafis jobbade som cykelproffs i åtta år. Nu blirhan sportdirektör för Unibet.com.

50 | kadens nr 6:2006

Så här röstar duAllt du behöver göra är att skriva ner bokstaven på din favorit-bild. Du får bara rösta på en bild. Skicka ditt svar på ett vykort tillCykeltidningen Kadens, Springtime Publishing AB, Box 22559,104 22 Stockholm. Eller maila oss på [email protected] ochskriv ditt namn samt ”Fotoröst” som ämne.

Senast den 10 november måste vi ha ditt svar.

Obs! Glöm inte att skriva namn och adress samt telefonnummerså att vi kan nå dig.

Kadens och Åre Mayhem Festival i samarbete med Åre Bike Park presenterar:

Fototävling –rösta och vinn cykelhelg i Åre!Tillsammans med arrangörerna av Åre Mayhem

Festival utlyste vi återigen en fototävling inför årets

Mayhem. Av alla fina bidrag har vår jury valt ut åtta

bilder som därmed kvalificerat sig till årets final.

Nu är det din tur att välja. Rösta på din favoritbild så

deltar du i utlottningen av en mountainbikehelg i

Åre för två personer, inklusive liftkort!

Den bild som får flest röster vinner fototävlingen.

Se Mayhem Festivals sida när det gäller priser i foto-

tävlingen: www.mayhemfestival.com

Vinnaren publiceras i nummer 7-2006,

ute 12 december!

Vinn långhelg i Åre! Du som röstar i vår fototävling är

automatiskt med i utlottningen av en cykelhelg i Åre Bike

Park. Tre dagar boende med liftkort för två personer i Åre står

på spel! Presentkortet gäller under sommarsäsongen 2007 –

från fjärde maj till september ut.

A

kadens nr 6:2006 | 51

B

AHans Petter Hval

BJohan Ståhlberg

52 | kadens nr 6:2006

C

D

kadens nr 6:2006 | 53

E

CMaciej Krüger

DAnders Engberg

ECarl-Martin Glos

54 | kadens nr 6:2006

F

FJesper Molin

GHenrik Kjellman

HKrister Göransson

kadens nr 6:2006 | 55

H

G

56 | kadens nr 6:2006

Si n g l e s p e e d - v m handlar kanske inte om själva tävlandet utan

mer om umgänget och ett par dagars fin cykling. Vilka är människor-

na som åker runt jorden för att utan väx-lar cykla lite fin stig, dricka ett par kallaoch sedan åka hem igen?

Överallt dyker de upp, cyklister somser ut att gilla livet och fina stålhojar. Debär ylle på överkroppen och har gärna enöl i handen. Folk från hela världen hartagit sig till restaurang Streets bar vidHornstull i Stockholm för att ta en kall öloch stå i kö för att få en VM-legitimation.Eller kö och kö, alla står och pratar cykeloch dricker öl. Det är som på vilken barsom helst, men ändå inte.

En vegan berättar att han inte ens äterhonung, men öl är gott och någonvärldsmästartatuering funderar han inteens på. En annan deltagare berättar omsin cykel som är jätteovanlig och barafinns i England. Hon berättar också attdet är första gången som hon kör meddäck för torrt underlag. I England är ler-däck norm.

En jänkare som för första gången läm-nat USA är galet glad och har många frå-gor om Vasaskeppet. Vad som saknas iVasaskeppskunskaper efter en heldag påVasamuseet har jag lite svårt att förstå,men jag berättar ändå något om att Ös-terjön är jättebra för vrak.

En stor kille på en otroligt läcker Sveri-gelackad Retrotec står och berömmer deunderbara svenska stigarna, sådantfinns tyvärr inte i Kalifornien där hanbor. Ett par öl senare börjar han berätta

S S WC 0 6

Livet är en fest (utan växlar)

Singlespeed-VM i Stockholm blev mest en fest. Sköna människor

med en passion för öl, ull och stål trivdes en underbar helg i augusti.

Och även om intrycken är lika många som deltagarna så verkade alla

verkligen trivas. Som kanadensiskan Jessica Stein. Vi kollade vad hon

tyckte.

text: kalle bern

foto: kalle bern

och luca mara

– Ja, we are from Germany.

om cyklarna som han gör. Killen heterCurtis Inglis och svetsar ihop stålrör tillramar för att försörja sig. Ramen somfick följa med till SSWC i Sverige är lackadi blågult endast för världsmästerskapetsskull. Coolt.

En bra representant för singlespeed-kulturen är kanadensiska tjejen Jessica

Stein, som var med och bildade cykelföre-taget Spot för nio år sedan. Hon har job-bat med enväxlade produkter på heltidsedan dess. Vi tog reda på vad hon tyckerom singlespeed och vad hennes intryckav SSWC06 och Stockholm är.

”Just nu bor och arbetar jag i Vancouveri Kanada. Det är en fantastiskt vacker

plats att cykla på men tyvärr är den inteberikad med en lika cyklistvänlig politiksom i Sverige. Jag jobbar, cyklar, läser,lyssnar på musik och tittar på naturen.

Jag älskar singlespeed för att allt blir såenkelt. Man bara cyklar, inget mer änterrängen och dina ben bestämmer far-ten. Ibland så kliver man av och går,


Philip Tavell tog en tidig ledning, men drabbades av haveri. Eller tatueringsångest?

ibland så stannar man till och slöar lite.Jag har aldrig täv l at på cykel, alltid barac y k l at. Att komma ut i naturen och bararulla runt är för mig den absoluta kick-en, inget tvång – bara jag och ursprung-e t .

Singlespeeders gillar att ha kul, drickabärs och inte ta sig själva på så stort all-var. Jag gillar att umgås med andra lika-sinnade men hatar att prata cykel.

Stockholm? Vad ska man säga? Stan ärfantastisk, full av liv och snygga män-niskor. Vatten, både strömmande ochöppet, verkar ge staden ett lugn man säl-lan upplever i miljonstäder. Mest tidspenderade jag i skogarna kring stan el-ler på Streets uteservering med en öl. Därsatt jag och spanade på människor somåt delikat svensk mat på ena sidan och enandfamilj som cruisade förbi i vattenbry-net på andra sidan.

Världsmästerskapet var den perfektamixen av väldigt olika människor medväldigt lika intressen. Massa trevligasamtal, blankt stål och kall öl. Helgenvar en hedonistisk upplevelse. Massor avgamla vänner, nya vänner och försökenatt cykla hem efter att ha njutit lite förmycket av svensk öl.

Tävlingsbanan var sagolikt vacker, enstig som slingrade sig genom gammal,fin kuperad skog med lite sol som lös ige-nom grenverket och lös upp stigen precislagom mycket. Allt dessutom nästanmitt i stan, man kan inte begära såmycket mer av en stad.

Själva tävlingen var allt som är single-speed. En lugn gruppcykling till starten,som var i en brant igenvuxen skidbacke.Le Mans-start uppför backen och sedanutför en brant grusbacke, en briljantstart på en bana som bjöd på allt.

Öldepån var mitt mål med tävlingen,efter den så blev cyklingen lite väl spän-nande. Inte så att jag ramlade jättemyck-et, nej, inte alls. Nej, ingen såg mig. Vifick ett underbart stöd längs banan ochbåde publik och medtävlare var underba-ra. SSWC06 var en underbar helg som jagvill tacka svenskarna och framförallt ar-rangörerna Tobias, Phil och Dane för.”

58 | kadens nr 6:2006

Jessica Stein åkte hit från Kanada.

Kändisstart. Jacquie Phelan, i svart-vitt, grundade det kvinnliga mountainbikenätverketwombats redan 1984.

S S WC 0 6

Kadens reporter Luca Mara skrällde.

60 | kadens nr 6:2006

Världsmästerskap i singlespeed

är för de flesta bara en rolig cykel-

tur med massor av likasinnade,

en tävling där ”ingen” tävlar.

Kadens utsända reporter wall-

raffar bland tyska nätstrumpor

och skottska kiltar, lyckas precis

undvika att vakna upp med en

tatuering men blir av med en-

petaroskulden.

text: luca mara

foto: anna holmström, luca mara

Inför sswc06, singlespeed-VM i au-gusti i Stockholm, hölls banan hemlig. Men det gick förstås många rykten om var den låg och

hur den gick. Hellasområdet utanförStockholm var ett hett tips men det finnsmånga olika alternativ där ute. Tekniskcykling skulle det i alla fall bli så jag valde32x16 som utväxling inför mitt förstasinglespeedlopp någonsin. Ett världs-mästerskap i sin hemstad kan man juinte missa.

På tävlingsdagens morgon cyklade jagtillsammans med 200 cyklister av varie-rande slag från restaurang Street vidHornstull till foten av Hammarbyback-en. Där skulle starten ske.

Cyklarna placerades en bit upp i skid-backen sen ställde vi oss längst ner i vän-tan på Le Mans-starten. Vi skulle springaupp, hämta cykeln och fortsätta uppåt,runt en lyktstolpe för att sedan dundraner på en brant grusväg och in i skogen.

Starten går och jag märker snart att detär tungt att springa uppför en brantbacke i högt gräs med en cykel. Men denhär typen av start är onekligen ett effek-

tivt sätt att sprida ut fältet på. Jag hopparpå cykeln och åker utför som femte man.

I nästa uppförsbacke tar Philip ”Tuffe”Tavell ledningen direkt och försvinner inpå den första stigen. I det här läget bordejag köra om de som är framför mig ochåka ikapp ”Tuffe” men det tycker intemina ben. Det tycker ingen annans benheller, så vi kör vidare på de smala sti-garna.

Banan är 12 kilometer lång och ska kö-ras två varv. Det är varmt, stigarna är tor-ra och roliga att köra på med en hel deltekniska partier. Inte många meter ärsläta och efter ett tag känns det stökigaunderlaget i händerna. Arrangörerna harverkligen utnyttjat området maximaltoch banan slingrar sig så man knappt vetåt vilket håll man kör. Vissa stigar har jagkört på förut. Det är ju alltid en fördel, såhär och där kan jag välja lite kreativa spåroch kör om en cyklist eller två.

Efter Tavell ligger norrmannen Svein-ung, sen jag tillsammans med Brian frånUSA, den regerande världsmästaren. Jagoch Brian turas om att köra först, menSveinung seglar iväg från oss. Plötsligt

passerar vi Tavell som står vid sidan avstigen. ”Antagligen punka”, tänker jag,”så han kommer väl ikapp på sista var-vet.”

Efter ett varv är mitt vatten nästan slutoch tyvärr har jag för bråttom för att stan-na vid ölkontrollerna längs med banan.För jag ligger tvåa nu, efter att ha kört omBrian vid varvningen i backen. Och närjag börjar tänka på prispallen så kör jagförstås in i varenda rot och sten på stigen.När jag missar en sväng och ska ta mig inpå stigen igen förvandlar en grop cykelnblixtsnabbt till en Kadensreporterkata-pult. Fast jag landar bra.

Jag ligger fortfarande tvåa men kör nuännu sämre. När jag missar en sväng tillkör Brian om och lyckas på något mys-tiskt sätt lägga i en högre växel. Till sluthittar jag ett rimligt flyt resten av varvetoch kör in på tredje plats efter Brian.Vann gjorde Norges Sveinung. Vad händemed Tavell då? Det var ingen punka. Ked-jespännaren gick sönder så att kedjanhoppade av hela tiden. Det blev ingen ta-tuering för honom heller i år.

Tävlingen där ”ingen” tävlar

S S WC 0 6

Starten bjöd på cykelledning i högt gräs.


Kadens reporter på pallen

kadens report e r Luca Mara dras ibland

med epitetet ”Stockholms första friåkare”.

Han blev trea på SSWC06 i sin singlespeed-

debut och därmed bäste svensk. Men var å

andra sidan förmodligen sämst på att

dricka stora mängder öl.

”XC-svetton hittar man alltid när det drar

ihop sig till tävling och jag hamnar helt klart

i den kategorin numera. Och tredjeplatsen

på SSWC var inte så tokigt för en singles-

peed-nybörjare om jag får säga det själv.

Det var helt klart en rolig och krävande bana

i samma terräng där jag en gång började

som mountainbikefantast. Då var det ca-

melbak och helstel stålcykel som gällde

innan jag gick över till heldämpade skogs-

monster. När jag började cykla i skogen var

tävlande helt ointressant. Jag och mina

kompisar försökte mest klara svåra partier

så smidigt som möjligt. Ju mer ocyklings-

bart något såg ut desto bättre och mer till-

fredsställande var det att ta sig igenom.

Växlar har jag inte varit utan förut så det

var en ny erfarenhet. Första turen bekräf-

tade mina misstankar. Uppförsbackar mås-

te attackeras med fart och besegras med rå-

styrka – annars får man gå. Grusvägar blir

transportsträckor där man laddar upp för en

intensiv dos stigcykling. Att hålla farten

uppe är nyckeln till framgång i de flesta situ-

ationer på en singlespeed. Det gäller ju även

när man har tillgång till växlar men blir mer

uppenbart med en enda.

Singlespeed är mountainbike i koncen-

trerad form och det är lätt att bli beroende.

För lyckokänslan blir ännu starkare när man

klarar någonting svårt på en singlespeed.

Och den känslan var ju det som fick mig att

fastna för cykling en gång i tiden.” Det blev ingen tatuering för Tavell i år.

Segraren Sveinung från Norge flankerad av Brian från Amerika och Kadens egen reporter Luca.

Rätt dryck i rätt flaska på rätt ställe.

Ska vi leka ”Hitta cykeln”?

Sveinung valde bicepsplacering.

6 | kadens nr 6:2006

Doping är en dålig sak. Inte bara för att det är fusk, utan för att det leder till ohälsa och brotts-lighet. Senaste nytt är under-

sökningen som visade att ett stort antalav svenska friidrottare som brukat ana-bola steroider under 60- och 70-talet,innan det blev förbjudet, har dött i för-tid.

Segerns sötma är kort. Men kostnadenför doping är ibland livslång. Och iblandtill och med livet.

Jag har sagt det förut. Elitidrott är väl-digt sällan en sund företeelse. Och närprestationshetsen går så långt att utö-varna medvetet riskerar sina liv genomdoping – då är det dags att stanna upp ochfundera. Ska samhälle och näringslivstötta en sån verksamhet?

Men om vi sätter in idrott i ett störresammanhang och ser på idrott och do-ping utifrån för en gångs skull - då kan vikonstatera att odopad, ren, idrott inte äroch aldrig kommer vara en rättvis förete-else.

För idrott är aldrig rättvist. Synen på doping bygger på föreställ-

ningen om att idrott ska bedrivas medlika förutsättningar. Det är en utopi.

För det första är vi födda med olika fy-siska förutsättningar, med nedärvda ge-netiska möjligheter och begränsningar.Man kan inte välja sina föräldrar. Menman kan kringgå detta till viss del genomatt välja rätt idrott och genom att tränaupp sin förmåga. Och när man inte kom-mer längre – då funderar man kanske påatt lägga av.

Eller på att dopa sig. För det andra är vi födda i olika kulturer

och samhällen där vårt kön har olika be-tydelse i frågan om möjligheterna attägna sig åt idrott. Förutsättningarna attlyckas i cykelsporten är större om man ärvit, europeisk man. Mindre om man ärmuslimsk kvinna i Mellanöstern. Det äringet absolut krav att vara vit europeiskman för att bli cyklist, men det underlät-tar. Enormt mycket.

Dessa ojämlika förutsättningar gårinte att dopa bort. Och vi erkänner ju fak-tiskt i detta avseende att idrotten är orätt-vis – för annars skulle kvinnor och mäntävla mot varandra.

För det tredje krävs ett visst mått avinfrastruktur och samhällsekonomi föratt en liten del ska kunna ägna sig åt elit-idrottande. Majoriteten av världens be-folkning bor i områden där idrottande påden högsta nivån kommer väldigt långtner på prioritetslistan. En lista som top-pas av vatten, mat och tak över huvudet.

Rättvist? Är ekonomi en form av do-ping? Västvärldens förutsättningar förelitidrott är onekligen större.

Det kommer alltid att finnas de somhar bättre förutsättningar, bättre gener,bättre ekonomi och som har fötts medrätt kön, rätt religion, i rätt samhälle ochi rätt tid. De är ganska få. Alla andra ärhänvisade till att kämpa på i det dolda,långt från rampljus och ära.

Och sätter man in dopingfrågan i dettaresonemang kan man hävda att doping ivissa fall skulle kunna innebära tävlandepå lika villkor. Kvinnor skulle kunna få

I d rott är aldrig rä t t v i s t

dopa sig upp till männens fysiska för-språng. Vi som har fel föräldrar kan dopaoss till samma genetiskt bestämda kapa-citet som våra motståndare.

Men detta är förstås bara ett resone-mang som fungerar i västvärlden. Där vihar råd att låta läkare ägna sig åt elit-idrott. Där vi har forskare som kanskeskulle kunna tänka sig att låta genforsk-ningen komma idrottare som inte nårända fram till godo.

Men det är också ett resonemang somdirekt dödar idrotten. För så fort idrottblir rättvis försvinner också tjusningen,spänningen och de nationella föreställ-ningarna om fysisk överlägsenhet. Jo, detär en läskig aspekt av idrott, men detta äri allra högsta grad en än idag bärande delav nationalstatsbyggandet.

För om alla är lika – då kommer ju ing-en att kunna vinna. Och då blir idrott var-ken lockande att utöva eller spännandeatt följa. Meningslös.

Så säg nej till doping – för en ren ochorättvis idrott.

s t e fan larsén, chefredaktör

PS. Läs vår stora dopingspecial, börjar påsidan 16.

Kadens ledare

Den här ty p i s k t ljusblåa Monark-en är från början av 1960-talet. Men märket lanserades myck-et tidigare än så, redan 1917.

Fröet till Sveriges största cykelindustrisåddes 1907 när lantbrukare Birger Svens-son i Hunnestad, efter att ha sålt 300 cy-klar, bestämde sig för att börja bygga cy-klar under eget namn. Affärerna gickbra, företaget växte snabbt och flyttadesnart till Varberg. Tio år senare lanse-rades modellerna Monark och Neo.

Monark-cyklarna var alltid lackerade iolika nyanser av blått. Av den anledning-en kallades också Monarks tävlingsstall”de blå” under 1940- och 50-talet. Säsong-en 1947 kulminerade det klassiska ”fir-makriget” mellan Nymans Crescent-åkare ”de gula” och Monarks cykelstall”de blå” cykelstall.

Det var förstås inte bara på tävlingsba-nan Nymanbolagen och Monark var kon-kurrenter. Men Sveriges största cykelin-dustrier ingick 1960 i en företagsfusion.Skälet till sammanslagningen var destordriftsfördelar man kunde uppnå. Detnya bolagsnamnet blev Monark-CrescentAB med 5000 anställda. Crescent var ettcykelmärke från Stockholm som Nymanshade förvärvat genom uppköpet av till-verkaren Lindblads 1931. En effekt av ra-tionaliseringarna blev att tillverkningenav Nyman-cyklar i Uppsala upphörde1963.

Göstas MasiDe kända bröderna Fåglum tävlade på så-dana här cyklar under sin karriär, fast tvåav dem körde även på Crescent. Och justGösta ”Fåglum” Pettersson vann Girod´Italia 1971 på en Masi som lackeratssom en Monark. Det var inte ett unikt för-farande för Monark, många tävlingar harvunnits av stora stjärnor på cyklar byggdaav någon annan än vad dekalen angivit.

Den här modellen är utrustad medCampagnolo Gran Sport-växlar som in-troducerades i Sverige 1952 av just Mo-

nark. Men då satt de bara på toppmodel-len ”Blåa Blixten”.

Campagnolo testade redan under 1951sin nya växel på Tour de France och toghem segern genom den schweiziske cy-klisten Hugo Koblet. Växeln såg nästanprecis ut som på denna Monark och för-ändrades inte förrän 1963 när Campagno-lo introducerade Record-gruppen.

Ramen är tillverkad med engelska Rey-nolds-rör sammanfogade med hjälp avfranska Nervex-muffar och Campagnolos”Professional”-bakgaffeländar.

Sadeln är en fransk Ideale i läder. Lä-dersadlar som denna krävde sin rumpaoch sin vård. Det sades att det värsta somkunde hända en professionell cyklist varatt glömma sina (läder) skor och sin in-suttna lädersadel.

Belgiska Titans styrstammar och sty-ren var det vanligaste fabrikatet på sven-ska cyklar under denna period. Undanta-get var Crescent som hade en del Cinelli-delar på sina cyklar i slutet av 50-talet.

Styrena kom i olika modeller och derasform har varierat mycket under cykel-sportens långa historia. Formen än-drades enligt tycke och smak och fick mo-dellnamn efter dåtidens belgiska super-stjärnor. Under 1940-talet kom Maes-mo-dellerna efter Belgiens dubbla Tour deFrance-vinnare Sylvère Maes och på 50-

talet var Rik van Steenbergens styrböj po-pulär. Van Steenbergen var en av Belgi-ens mest framstående endagsspecialisteroch trefaldig världsmästare under perio-den 1942 till 1966. På 1960-talet lanse-rades Patrick Sercu-modeller, uppkalladeefter den belgiska supersprintern ochsexdagars-specialisten vars karriärsträckte sig ända in i 1980-talet. Men des-sa styren från Titan var ovanliga härhemma.

KonservatismFranska Mafacs bromsar var däremotmycket vanliga innan Campagnolo kommed egna bromsar på 70-talet. Innandess var det Universal, Weinmann ellerMafac som gällde.

Naven på cykeln liknar fortfarande deförsta modellerna från 1940-talet somtillverkades med patent av Fratelli Brivio(F.B). Vevpartiet från franska Stronglightvar den här perioden fortfarande mycketvanligare än de första Gran Sport-vevarnafrån Campagnolo. Man körde med stålve-var fast Stronglight redan hade introdu-cerat aluminiumvevar i mitten av 50-ta-let. Redan på den här tiden var man kon-servativ inom cykelsporten… Klingornadäremot är tillverkade i aluminium ochkommer från Simplex.


text: carlos saldes/cykelhistoriska föreningen foto: david elmfeldt

monark är ett klassiskt svenskt märke med ett långt förflutet inom svensk cykelsport.Cyklarnas typiska ljusblå färg gav Monarks tävlingsstall tillnamnet ”de blå”. Men denljusblåa Monark Gösta ”Fåglum” Pettersson vann Giro d’Italia på 1971 var egentligen enomlackerad masi.

Tävlar man på grusväg kan detvara bra att skrapa däcken ibland.

Mafac-bromsar var marknads-ledande.

Campagnolo Gran Sport-växel.


Kadensintervjun

Stevenson siktar högst

Siktet är instä l lt på att bli proffs på högsta nivå. Christofer Ste-venson har avverkat sitt första år som proffs i Italien. I år har han

kört för Amore & Vita-McDonalds medbas i Lucca, tre mil nordost om Pisa. Därbor han i en herrgård och delar lägenhetmed finländaren Kimmo Kananen.

Christofer började med mountainbike,gick på cykelgymnasium i Vansbro ochväxlade över till landsvägscykel för sex årsedan.

– Landsvägscykel passade mig bättreeftersom jag är relativt storväxt. När jagupptäckte charmen med sporten och bör-jade lära mig taktiken och rävspelet inomlandsvägscykling kände jag att jag villesatsa på en proffskarriär, berättar Chris-tofer om sitt vägval.

Innan Christofer kom till Italien i vin-tras cyklade han i Team Mälarenergi ochåret dessförinnan i ett franskt amatör-lag. Året i Frankrike var lärorikt mentufft eftersom han råkade ut för en delsjukdomar och skador.

– Jag har haft stor nytta av året jag kör-de i Frankrike, konstaterar Christofer.Jag visste ungefär vad jag kunde förväntamig när jag kom till Amore & Vita-McDo-

nalds. Allt är inte alltid lika välorganise-rat som vi är vana vid i Sverige. Det kanvara lite si och så med planeringen. Bus-sen går inte alltid i utsatt tid när man skaut och tävla och språket gör att det kanuppstå missförstånd. Men det är ju täv-lingarna och träningsmöjligheterna somär den största fördelen, säger han.

– Kommer man från ett så litet cykel-land som Sverige och har tänkt sig att blien bra cyklist måste man ut i Europa så ti-digt som möjligt, helst redan som U23-cy-klist. Det är inte kört efter det, men manhar en mycket längre väg att gå för att nåtoppen, menar han.

Bortskämda svenskarI Amore & Vita-McDonalds lag finns cy-klister från åtta nationer, totalt 17 cyklis-ter från Italien, Polen, Litauen, Finland,Sverige och Zimbabwe.

– Som svensk cyklist tror jag att manblir lite bortskämd när man åker med debästa svenska lagen. Om man sen intekommer till de allra bästa lagen utom-lands är det lätt att tycka att man får detriktigt dåligt och får kämpa med mångapraktiska detaljer.

Stallet har fostrat många svenska cy-

klister, bland annat trefaldige Giroetapp-vinnaren Glenn Magnusson. Att Christo-fer fick ett tvåårskontrakt med laget be-rodde till stor del på hans seger i Scandin-avian Open förra året.

– De såg att jag kunde cykla fort ochhörde av sig direkt efter loppet.

Nu har han ett år kvar på kontraktetoch hoppas kunna träna ordentligt i vin-ter och slippa sjukdomar.

– Det har varit tungt i år. I slutet avmars började jag känna ett tryck underbröstkorgen. Vi gjorde tester och toghjälp av svenska läkare som konstateradeatt jag drabbats av körtelfeber och ett vi-rus som gör att körtlarna sväller. Mjältenoch levern svällde upp och jag fick svårtatt återhämta mig efter träning och täv-ling.

Visa var skåpet ska ståChristofer kom ner till Italien i mitten avjanuari och fick vara med på det årligaträningslägret där det mest handlade omatt samla träningstimmar, det vill sägadistansträning. Men det blev även en delberg där alla ville visa upp sig och spännamusklerna.

– De flesta var nya och många ville visa

text: l e n n a rt hyse

foto: l e n n a rt hyse och fa n i n i g r o u p. i t

Christofer Stevenson har avverkat sitt första år som proffs i Italien

för ”svensk-stallet” Amore & Vita-McDonalds.

Och redan nu har han siktet inställt på att bli proffs på den högsta nivån.

– Förhoppningsvis kör jag i ett Pro Tour-lag om något år.


Med påven och McDonalds som sponsorer har manbåde kapitalet och kyrkan bakom sig.

var skåpet ska stå. Även om man vill hål-la igen blir det hårt emellanåt, sägerChristofer.

– För mig gick det bra i början eftersomjag hade börjat med uppbyggnadsträ-ningen redan i november. Här nere är detmånga som kommer igång på allvar förstefter nyår.

En skillnad mot det vi är vana vid i Sve-rige är att alla lagets pass blir naturligaintervallpass, beroende på vilka backareller berg man ska över.

– I grunden har vi individuella tränings-program eftersom många bor på olikaställen, men alla som bor nära varann fö r-söker träna ihop någon gång under ve c k-an. Ibland har vi någon ledare med somsäger till oss att gasa på vid olika tillfällen,till exempel i backar och berg för att fåmöjlighet att se hur starka och uthålligavi är för tillfället. Annars är ledarna rät tlugna. De är inte på oss varje dag och sägerhur vi ska träna, äta och vila.

Koll på matenVad är skillnaderna jämfört med cykel-sporten i Sverige?

– Några större skillnader är det inte för-utom när det gäller maten, där ligger deett par år efter oss. Jag tror att vi har bätt-re koll på vad som är lämpligt att ätaunder uppbyggnadsperioden och vadman ska äta före och efter träning ochtävling. Vi har nog lärt oss mer om nä-ringslära. Det blir en matrutin som rul-lar på. Här blir det nästan bara pasta ialla former om man inte tänker sig för.Tävlingsdagar äter man frukost som be-står av gröt, müsli, yoghurt och brödmed lättare pålägg, två till tre timmarföre start. Mjölk och ost håller vi ossifrån, säger han.

Under tävling gäller det förstås ocksåatt hålla koll på energinivåerna.

– Jag börjar äta en halvtimme efter


Kadensintervjun

Christofers seger på Scandinavian Open ledde till kontraktet.


s t e v e n s o nFödd: 1982-04-25 i KarlstadBor: Lucca, ItalienVikt: 78 kiloLängd: 190 centimeterYrke: CyklistFamilj: Föräldrar och bror Favoritartist: Robbie WilliamsFavoritkrubb: Kyckling och pastapestoKlubb 2006: Team MälarenergiProffslag 2006: Amore & Vita-McDonaldsTidigare klubbar: Säffle Mountainbikeklubb,CSK Ludvika, Velodrom Falkenberg, Cyclecompo-nents Sollerön IF, Amical Velo Club Aixios, TeamCyclecomponents, Team Mälarenergi.Debutår: landsväg 2000Segrar totalt: cirka 30 styckenwebb: www.stevenson.se, www.amoreevita-mcdonalds.it

Bästa resultaten 20062:a Svenska mästerskapen i linjelopp14:e Châteauroux Classic de l’Indre TrophéeFenioux

Christofer∫

start och försöker hålla ett så konstant in-tag som möjligt under tävlingen. Drickermer om det är varmare och äter mer omdet är kyligt. Efter racet kör jag återhämt-ningsdryck med rätt mängd kolhydrateroch protein.

Tävlingsintensiteten är lite speciell iItalien. Banorna är ofta backiga. Tidigautbrytningar med orutinerade cyklisterär vanliga. Ofta går det iväg åtta till tioman medan de starkaste rävarna sitterkvar, har koll på varandra och väntar inbackar eller berg innan de ger full gas.Just topografin och det faktum att Chris-tofer väger 78 kilo och är 190 centimeterlång begränsar honom lite.

– Bergen passar inte mig så bra. Jag harinte så mycket att sätta emot när de där59-kilosgrabbarna piper iväg uppför back-arna. I Frankrike är det bättre, där är detinte så höga berg som man ska ta sig över.Där är det ofta kantvind, lagom kuperadterräng och högre fart. Det passar migmycket bättre.

TräningsmetodikDe flesta proffslag kör med wattmätare ikombination med puls och kadens, en ut-veckling av träningsmetodiken som verk-ligen fått ett enormt genomslag i världs-eliten.

– På träningarna kör jag med wattmä-tare. Vill man få bättre kontroll på trä-

ningen så är det ett perfekt hjälpmedel.Pulsen är egentligen inte så tillförlitligatt träna efter om man inte kan ställapulsen i relation till belastningen, berät-tar han.

Christofer har ett maxtest där han kören sträcka på fem kilometer fram och till-baka. Genomsnittseffekten på testet gerett tröskelvärde som ligger till grund föruppbyggnaden av intensiteten på olikaträningspass. Snittbelastningen liggernormalt mellan 440 och 480 watt. Styrke-och intervallträning är också till viss delbaserad på kadens. Under tävling liggerkadensen mellan 85 och 90 pedalvarv perminut.

Tävlingssäsongen i Italien slutar i mit-ten av oktober. Sedan väntar en månadsaktiv vila för Christofer innan uppbygg-nadsträningen drar igång i mitten av no-vember.

– Jag kommer att börja med ren styrke-träning på gym hemma i Karlstad och se-dan successivt försöka flytta över styrke-träningen på cykeln. Sedan blir det kon-ditionspass och långa distanspass kombi-nerat med styrkeintervaller på testcykel.Och en hel del pass ute på vintercykelnfram till årsskiftet, berättar han.

I år har Christofer hunnit med ett fyr-tiotal internationella tävlingar. Innan sä-songen är slut är siffran kanske 50-60. Ifjol blev det 75-80 tävlingar, inklusive allaGP-lopp i Sverige som det inte riktigtfinns någon motsvarighet till på konti-nenten.

Och efter sitt första år som proffs harhan redan siktet inställt på den högstanivån.

– Förhoppningsvis kör jag i ett Pro Tour-lag om något år. Mitt lags närmaste del-mål är att få köra större tävlingar i Itali-en, som Milano-San Remo eller Girot.Där hoppas jag få vara med!

Solen skiner inte alltid i Italien.

68 | kadens nr 6:2006

För en cyklist krävs två försäk-ringar för att vara skyddad för allasorters olyckor: en hemförsäkringoch en olyc k s f a l l s försäkring. Hem-

försäkringen ersätter dig om din dyrgriptill cykel hamnar i tjuvens händer. Denkan också ersätta skador på cykeln närolyckan är framme. Skadorna på dig självger en olycksfallsförsäkring ersättningför. Ett bra försäkringsskydd är alltså vik-tigt för den seriöse cyklisten med dyr cy-kel.

Vilken eller vilka försäkringar skallman då välja? För de flesta är kanske för-säkringspremien mest avgörande för va-let av försäkring. Men för att kunna väljaen försäkring som ger valuta för peng-arna måste du titta på villkoren. Dessavarierar mycket mellan bolagen. Därförhar vi gått igenom några generella regleroch jämför vad de vanligaste försäkrings-bolagen i Sverige har att erbjuda.

Tänk på att värdet på cykeln vanligenberäknas utifrån inköpsvärdet eller ny-priset på en motsvarande cykel i han-deln. Från detta värde görs sedan ett ål-dersavdrag. Om du har byggt din egen cy-kel eller bytt ut komponenter på den, kandet göra värderingen ganska komplice-rad. Se till att spara alla kvitton och ta bil-der på cykeln!

StöldÅrligen anmäls runt 70-80 000 cykelstöl-der i Sverige. Av dessa klaras ungefär tvåprocent upp. Om din cykel blir stulen, äralltså chansen att du får tillbaka den

nästan obefintlig. Men med rätt hemför-säkring ökar i alla fall dina chanser att fåersättning för din förlust.

Hur mycket hemförsäkringen ersättervid en stöld varierar mellan försäkrings-bolagen. Det finns en högsta ersättnings-nivå, som bestäms av värdet på lösöretsom man angivit i försäkringsbrevet.Men när det gäller cyklar gör många bo-lag ett undantag. En särskild maximalersättning för cyklar kan finnas. Från er-sättningen dras naturligtvis också själv-risken. Den varierar mellan bolagen ochibland kan man även själv välja beloppet.

E r s ättningen du kan få beror också påvar och hur cykeln blev stulen. Försäk-ringsbolagen skiljer på platser sombostad, biutrymme till bostad eller annanp l ats. Ett biutrymme kan vara källarfö r-råd, garage eller ibland cykelförråd. Defi-nitionerna skiljer sig åt mellan olika bo-lag och det är viktigt att veta vad som gäl-ler om man vill ha någon möjlighet att fåe r s ättning vid stöld. Oftast finns det be-gränsningar i ersättningsbeloppen vidstöld på annan plats än i bostaden. Dess-utom finns oftast krav på att cykeln skallvara låst med ett, av fö r s ä k r i n g s b o l a g e t ,godkänt lås på platser utanför bostaden.Ett tips är att låsa cykeln även om du harden stående på balkongen, för det räknasofta som ”annan plat s ”.

Är cykeln låst med ett icke godkänt låsbrukar ersättningen reduceras med 50procent. För att få reda på vilka lås som ärgodkända är det bäst att kontakta försäk-ringsbolaget. Men oftast utgår de från

Stöldskyddsföreningens tester (www.stoldskydd.se).

Materiella skadorNär du krockar med cykeln eller vurpar såilla att den går sönder, är det bra med enförsäkring som ersätter de materiella ska-dorna. Det är hemförsäkringen som gördet, men som vanligt finns det undan-tag. Vid en trafikolycka som du själv inteär vållande till, ska motpartens försäk-ringsbolag ge dig ersättning. Om intemotparten betalar skadorna, kan din för-säkring täcka skadorna. Men det är van-ligt att undanta just cykeln från ersätt-ning, vissa bolag ersätter bara övriga ma-teriella skador.

Olyckor sker ju också utan andra in-blandade än dig själv. På väg ner frånÅreskutan kan det förstås hända att duåker omkull med en kvaddad hoj som re-sultat. En sådan olycka kanske inte er-sätts. Villkoren skiljer sig åt och är öppnaför tolkningar. Det sägs ofta att ”hän-delsen skall vara plötslig och oförutsedd”för att ersättning skall utgå. Cyklar mandownhill kanske det inte är helt orimligtatt hävda att en vurpa inte är oförutsedd.

Undantag för skador vid tävlingar ochträning inför tävling är också vanliga. Såom du tävlar mycket, kan detta villko rvara något att jämföra mellan olika bolag.

OlycksfallSkador på dig själv kan ingen försäkringhindra, men en olycksfallsförsäkringkan täcka kostnader som uppstår. En hal

Försäkradig rätt

Det är svårt att välja rätt försäkring.

För att hitta den bästa måste du

tränga djupt in bland snåriga regler.

Villkoren är en djungel av paragrafer

och undantagen är många –

särskilt för dig som cyklist.

Kadens hjälper dig i försäkringsdjungeln.

text och bild: peter magnusson

rot i skogen kanske innebär utslagnaframtänder. Då kan du få ersättning frånen olycksfallsförsäkring för tandläkar-kostnader. Men här finns också undan-tag. Om du halkade på roten under entävling är det inte säkert du får något, el-ler om försäkringsbolaget tycker att duhar ägnat dig åt extremsport.

Ofta används den finurliga formule-ringen att olyckan skall vara ”plötslig ochoförutsedd” för att full ersättning skallutgå. Detta öppnar ju för tolkningar. Såskall du göra något riktigt dumt, är detkanske bäst att höra efter med ditt försäk-ringsbolag innan.

Utöver hem- och olycksfallsförsäkring-ar finns det specialförsäkringar som kanvara relevanta för dig som cyklist. Påmarknaden finns bland annat två olycks-fallsförsäkringar som är speciellt fram-tagna för cyklister. Den ena ingår i dentävlings- eller motionslicens som dutecknar hos Svenska Cykelförbundet(SCF). Denna försäkring gäller för olycks-fall under tävling, träning och vid trans-port till och från träning eller tävling. Yt-terligare en speciell olycksfallsförsäkringför cyklister har tagits fram i samarbetemellan Smart Safety (s-reg) och SCF. Den-na försäkring gäller även när du cyklarutan att träna eller tävla.

Vid vissa motionslopp kan också enolycksfallsförsäkring ingå i startavgif-ten. Arrangörer som ordnar motions-lopp, som är sanktionerade av SvenskaCykelförbundet, förbinder sig att hållacyklisterna med försäkring.

kadens nr 6:2006 | 69

En översiktlig jämförelse av försäkringsvillkoren hittar du på nästa sida.

Försäkra dig om att du är rätt försäkrad …

72 | kadens nr 6:2006

It r ä n i n g s h a l l e n på Bosöns idrotts-centrum på Lidingö utanför Stock-holm blandas ljudet av smattrande hopprep med flåsande andhämt-

ning och ibland någon sammanbitensvordom. ”Atletisk hållning! Glöm inteatletisk hållning. Två minuter till. Komigen!” gastar kursledarna Leif Larssonoch Pierre Johansson.

Det är kurs på Bosön och ett antal sjuk-gymnaster och fystränare har samlats föratt lära sig MAQ-metoden. Det är en an-norlunda och genomtänkt form av styr-keträning för idrottare i olika sporter.

Konceptet MAQ – Muscle Action Quali-ty har arbetats fram med tanke på elit-idrottens stora krav på komplex fysisk ka-pacitet. I många idrotter krävs det attman är stark, explosiv, rörlig och snabb.Dels för att vara framgångsrik och dels föratt undvika skador. Pierre och Leif hartestat över 1 000 elitidrottare och fått be-kräftelse på att det finns stora brister hosmånga atleter när det gäller funktionellstyrka och aktiv rörlighet.

Funktionell styrka innebär styrka somman verkligen kan använda i den rörelseman vill utföra. Med aktiv rörlighet me-

nas rörlighet under aktivitet till skillnadfrån passiv rörlighet som när man stret-char. Med utgångspunkt från dessa ob-servationer och erfarenhet från mångaårs arbete med elitidrottare på Bosön, harde arbetat fram ett koncept för styrketrä-ning. Målet är att göra idrottaren till-räckligt stark för att orka med de belast-ningar som kroppen utsätts för, samt attförbättra prestationen i sin idrott.

MAQ-metoden användes till en börjanför att rehabilitera elitidrottare som komtill Bosön för att träna upp sig efter sinaskador. Genom att jobba med de speciella

Din cykling Träning

MAQ-metoden

Träna styrka med kva l i t e t

text: anna sjögren/O2

foto: luca mara

Konceptet MAQ – Muscle Action Quality har arbetats fram med tanke på elitidrottens stora krav på komplexfysisk kapacitet. MAQ styrketräning gör att idrottaren orkar med de belastningar som kroppen utsätts föroch förbättrar prestationsförmågan.

styrke- och rörlighetsövningarna blev at-leterna inte bara funktionellt starka medökad rörlighet. De skaffade sig också ettbättre skydd mot att skada sig på nytt.Och resultatet talar för sig självt. De fles-ta idrottarna kom tillbaka fullt återställ-da men var starkare och kunde presterabättre än innan de skadade sig.

Obalans bovenDet gäller att vara riktigt grundlig närman bygger upp sig efter en skada. Min-sta obalans i styrka och rörlighet ökar ris-ken för nya skador. Ökar man successivtpå sin träningsbelastning utan att upp-märksamma brister eller obalanser igrundstyrka och rörlighet så kommerman att skada sig igen, förr eller senare.Skador tar tid att läka och de flesta skadorinnebär en större risk att skadas på nytt.Därför är det bästa naturligtvis att tillvarje pris försöka förhindra att skadanuppkommer.

Pierre och Leif lär nu ut sin metod tillsjukgymnaster och fystränare över helaSverige för att få ut metoden bland idrot-tare. På så sätt jobbar man förebyggandemed att minska skadefrekvensen.

Men det är inte bara för att förhindraskador som man styrketränar, man vill jubli starkare också. Och det är lätt att troatt man blir en starkare cyklist ju tyngrevikt man kan lägga på i benpressen. Mendet viktiga är hur stark man är i precis deförhållanden som råder när man ska pre-stera. Det spelar ingen roll om du harökat din benpressbelastning med tio kiloden senaste säsongen om du inte får utden styrkan på cykeln.

MAQ-metodens filosofi är att tränamed målet i sikte och noggrannt väljastyrkeövningar efter de krav som respek-

tive idrott ställer. Det smarta med öv-ningarna i programmet är att de också av-slöjar brister och obalanser i rörlighet ochstyrka. Det vanliga är att kroppen kom-penserar för bristande rörlighet eller oba-lans i styrka. Det gör den genom att an-vända andra muskelgrupper eller använ-da ena sidan av kroppen mer än den and-ra. Kroppen gör ofta detta så bra att maninte ens märker att det finns en obalans.Förrän man drabbas av skador eller för-slitningar.

Tävlar och tränar man på hög nivå ärbelastningen på kroppen så stor att manförr eller senare blir skadad om man trä-nar obalanserat. Tanken med MAQ-pro-grammet är att man noterar eventuellabrister och obalanser och jobbar med deminnan man går vidare till mer komplexaeller tyngre övningar. Man får på så sätten stabil grund att stå på och bygger uppkroppen på rätt sätt från början. Därför ärdet oerhört viktigt att göra varje rörelsemed perfekt teknik - varje repetition är eninprogrammering.

Bålstyrka grundenBålstyrkan är central i tankarna bakomMAQ. En stark bål är en förutsättning föratt kunna utföra i princip alla rörelser.Det är från bålen som kraften har sitt ur-sprung. Har du en svag bål som cyklist såfår du inte ut maximal kraft i benen. Detblir också svårt att hålla en bra ställningpå cykeln utan att få problem med ryggoch nacke. Det är därför viktigt att köramycket specifik bålstyrka som cyklist.Men det innebär också att alltid utföraalla styrkeövningar med perfekt teknikeftersom de flesta styrkeövningar tränarbålen om de utförs på rätt sätt. Försökockså att få med övningar som innehåller

balansmoment för att förbereda kroppenför verkligheten. I cyklisters fall kan detvara att till exempel balansera på ettojämnt underlag på cykeln.

Pierre och Leif har inspirerats av deolympiska lyftarna när de satt ihop sinaövningar. Tyngdlyftning är en gren somkräver perfekt teknik, stor rörlighet ochtonvis med funktionell styrka. De menaratt idrottare i andra grenar har mycket attvinna på att tänka i samma banor.

kadens nr 6:2006 | 73

Tips för ett brastyrkeupplägg

Aktivera kroppen – välj övningar som

kräver koncentration och uppmärksam-

het och tränar kroppens förmåga att sty-

ra och kontrollera muskelaktiveringen.

Aktiv rörlighet – välj övningar som

ställer krav på rörligheten i kroppen och

fuska inte för att komma snabbare fram-

åt. Aktiv rörlighet är mer funktionell än

traditionell stretchning eftersom mus-

kelns rörlighet tränas under aktivitet

istället för i viloläge. Till exempel djup

knäböjning med rak rygg.

Komplexa övningar – fokusera på öv-

ningar som aktiverar stora muskelgrup-

per och efterliknar naturliga rörelser i

din sport.

Core-övningar – en stark bål är en för-

utsättning för att få ut maximal kraft i

rörelser och även för att undvika skador.

Utmana med kontroll. Gå inte vidare

till svårare och tyngre övningar förrän du

behärskar övningen till fullo. Du tjänar

ingenting på att hasta igenom övning-

arna, då förlorar de sitt syfte.

74 | kadens nr 6:2006

Core-övning

Utgångsläget är framstupa på golvet stödd

på underarmar och tår. Händerna hålls

ihop eller nära varandra, kroppen rak.

Armbågen skall hållas rakt under axeln så

du har en rät vinkel mellan övre delen av

ryggen och överarmen samt en rät vinkel

mellan överarm och underarm. Spänn hela

kroppen så att du har en rak linje från

nacken genom hela ryggen och ut i benen.

Svanka inte utan håll dig rak med hjälp av

buk- och ryggmuskler. Stå kvar så länge du

kan hålla en rak position, det är viktigt att

inte sjunka ihop eller börja svanka.

Den här övningen tränar i princip hela

kroppen men fokus ligger på de viktiga

bålmusklerna i rygg och mage.

Din cykling Träning

Fyra MAQ-övningar för cyklister

Stå med benen parallellt, håll en viktskiva i händerna. Höj armarna

över huvudet och håll skivan över huvudet med raka armar, sträck

upp kroppen och stå rakt. Ta ett kliv fram med ena benet, som om du

klev över en liten häck. Bromsa på vägen ner och sjunk ner i en djup

knäböjning med hela främre foten i golvet. Ryggen skall vara rak och

skivan uppe i luften. Gå inte djupare än att du kan behålla stabilite-

ten och balansen. Håll blicken rakt fram genom hela övningen. Öv-

ningen tränar ben och säte, samtidigt som stabilitet och styrka i

hela bålen tränas.

Utfallsgång med belastning

kadens nr 6:2006 | 75

Sit-up med käpp

Ligg på rygg med en träkäpp, stav eller liknande i händerna med raka armar. Gör en vanlig

sit-up samtidigt som du drar in benen mot magen och för käppen över fötterna (om det

går) och sedan tillbaka över huvudet och ner på golvet bakom huvudet samtidigt som du

sänker fötterna ner till golvet. Rörelsen sker synkroniserat med ben och överkropp samt

armar. Håll ihop knäna. Det är inte säkert att du når att ”trä” käppen över fötterna på en

gång, men efter lite övning brukar det gå. Bra rörelseövning för ryggen samtidigt som du

får effektiv träning av bålen.

Liggande rotationer

Ligg på mage med armarna utsträckta rakt

framåt. Håll fötterna ihop eller lätt isär,

armarna raka och utsträckta rakt framåt.

Håll en liten viktskiva i händerna. Benen

ska vara lätt höjda från marken, spänn

rumpan. Håll skivan med ena handen och

för den runt, bakåt samtidigt som andra

armen följer med bakåt, armarna är hela

tiden raka. Bakom ryggen byter du hand

och för fram skivan framför huvudet igen.

Det skall alltså bli en cirkelrörelse med

båda händerna, med raka armar. Byt håll

efter några repetitioner så att du gör lika

många åt båda hållen. Tränar rörlighet och

styrka i hela ryggen.

Tack till Nautilus Gym för lån av lokalen!

Din cykling Filmskolan

Säg det med fil m

Ordet film missbrukas friskt avmånga. Och det med all rätt, för vem orkar förklara att det man egentligen håller på med

är en ”audiovisuell produktion”? I ordetsrätta bemärkelse är film ett plastbandtäckt med ljuskänsliga kemikalier sommåste framkallas.

Nackdelen med film är att du i inspel-ningsögonblicket inte kan se exakt hurbilden blir. Om du har ställt in kameranfel, råkar ha ett hårstrå i mekaniken ellernågot annat galet så kommer detta inteatt synas förrän efter framkallningen.Noggrannhet är alltså filmentusiastensbästa vän. Efter framkallningen digitali-seras filmen. Förr klippte man rent me-kaniskt med sax och tejp. Men som du sä-kert förstår är detta fruktansvärt ineffek-tivt i jämförelse med moderna redige-ringsprogram på supersnabba datorer,med tusentals effekter och snabbkom-mandon. De flesta actionsportfotografersom idag använder film digitaliserar fil-men direkt efter framkallningen. De tit-tar alltså aldrig på själva filmen, utan fården på digitala band direkt.

Film finns i många olika format. Gene-rellt kan man säga att ju smalare film,desto billigare. Men ju bredare film duanvänder, desto mer information finns ivarje bild. 8 mm är billigast, 70 millime-ter är bredast och dyrast, 16 mm är popu-lärt i actionsportfilmvärlden.

Eller video? En videokamera fungerar nästan som enfilmkamera. Optiken fungerar på sam-ma sätt och man jobbar även här medbländare och slutare för att reglera expo-neringen. Men istället för att ljuset träf-far en ljuskänslig film finns här en elek-tronisk bildsensor som omvandlar ljusettill elektriska impulser, alltså ettor och

nollor, som sedan lagras på olika sätt.Det vanligaste lagringsformatet är påmagnetkänsliga band som skyddas i småplasthöljen, videokassetter. Det somskiljer dyra DV-kameror från billiga ärantalet bildsensorer (bildsensor förkortasCCD som står för Charge-Coupled Devi-ce). På en enkel kamera tar en bildsensorupp all information. Men på en avance-rad kamera delas färgerna upp i röd, grönoch blå och varje färg tas upp av en egenbildsensor. Detta ger en bättre färgåter-givning men kostar också lite mer. En vi-deokamera har betydligt lägre kontrast-omfång än våra ögon. Som jämförelsekan man säga att ögat har ett kontrast-omfång på 1 000, vilket betyder att ögatkan urskilja tusen olika nyanser mellansvart och vitt. Film klarar av ett förhål-lande på 600 olika nyanser. En videoka-mera har ett kontrastomfång på 150, vi-deokameran kan bara ”se” 150 olika ny-anser mellan svart och vitt. Därför är detextra viktigt att ha bra ljus när man job-bar med video. Hårt, starkt solljus kandäremot vara riktigt besvärligt eftersomljusskillnaden mellan skuggade och sol-belysta områden kan vara för stor. Då fårman välja att överexponera de ljusa parti-erna eller underexponera de mörka. Denstora fördelen med film är just det storakontrastomfånget, film är mindre käns-lig för överexponeringar. Du kan lätt gåöver ett antal exponeringssteg och ändåfå tillbaka bildinformationen. Med videoär felexponeringar nästan alltid lika medborttappad information, bilden blir heltvit eller helt svart.

Lagra ditt mästerverkGrunderna hur informationen kommertill bandet har vi redan gått igenom. Oav-sett format är grunden att allt du spelarin sparas på bandet på samma sätt, oav-

sett märke på kameran. Ett annat sätt attlagra informationen är direkt till hård-disk. Detta blir mer och mer vanligt i ny-hetssammanhang eftersom man då slip-per tanka in material i realtid. Nackdelenär när man filmar mycket under en långperiod och inte har möjlighet att tömmasin disk regelbundet. I actionsportsam-manhang kan det ännu så länge vara merekonomiskt och praktiskt att hålla sig tillband. Det finns kameror med inbyggdahårddiskar eller snarlika lösningar mendet finns även adaptrar till vanliga DV-kameror.

På en DVD-skiva lagras rörliga bilderoch ljud i ett MPEG-format. Detta är enkomprimeringsstandard fastställd avMotion Pictures Experts Group. I grun-den behåller denna komprimering varfjärde bildruta och tar bort resten. Pro-gramvaran i din DVD-spelare räknar se-dan ut på ett ungefär hur de bildrutorsom saknas borde sett ut med hjälp av debildrutor som finns kvar. DVD är alltsåett utmärkt format för att distribueradina mästerverk, men inget att rekom-mendera för säkerhetskopiering. Expor-tera istället din färdiga film tillbaks tillband som du sparar, då har ingen infor-mation förlorats och du kan glädjas åt dinfilm i full kvalitet även i framtiden.

Ljud är nästan en lika stor vetenskapsom rörlig bild, därför gör vi en lång his-toria kort: En filmkamera tar inte uppljud. En videokamera gör det och lagrarljudet digitalt, parallellt med bilden.

kadens nr 6:2006 | 77

Actionsport har länge levt i stark symbios med både foto, film och musik. Nu kryllar det av DV-kameror i var-

je vrå av actionsportvärlden. Och det bästa sättet att förmedla det där du och ditt crew upplevde kommer

förmodligen alltid att vara via film. Kadens tipsar dig på vägen mot Hollywood.

text: erik westberg

foto: luca mara

78 | kadens nr 6:2006


DKamerateknik

Bandvett

Band går sönder och fastnar i bandare och

kameror. Kort sagt händer de mest oförklar-

liga saker med band när man minst behöver

det. Ta för vana att lämna linsskyddet på och

spela in första minuten svart. Om det börjar

trassla vid uppspelning i en bandare som är

trasig så kommer den således inte tugga i

sig viktig information. Ta också för vana att

alltid trycka in skrivskyddsknappen så fort

du tar ett band ur kameran, allt för att inte

spela över något viktigt material.

Exponering

Bländaren reglerar mängden ljus som når

kamerans bildsensor eller film. Om mäng-

den ljus är för liten kommer bilden att bli

underexponerad. Alltså mörk. Om ljus-

mängden är för stor blir bilden för ljus, över-

exponerad. Bländarens öppning mäts i

bländartal och det minsta värdet på skalan

ger den största bländaröppningen, och

släpper alltså in mest ljus. Ett litet bländar-

tal ger också ett kort skärpedjup. Ett enkelt

sätt att komma ihåg detta är till exempel

f0,7 = 0, 7 cm skärpedjup... En grov generali-

sering, men ett bra sätt att minnas. När

man mäter ett objektivs ljuskänslighet ang-

er man det lägsta bländartal som just detta

objektiv klarar.

Slutartider

Med slutaren bestämmer man hur snabbt

en bild ska registreras av kameran. Även om

du fortfarande bara tar 24 bilder per sekund

blir varje bild skarpare vid en slutartid på

1/1000 sekund. Ju högre slutartid man an-

vänder desto mer ljus kräver kameran. Man

kan även ändra slutartiden för att påverka

skärpedjupet. Filmar man i starkt solsken

blir bländaröppningen liten, alltså ett stort

bländartal, vilket ger ett stort skärpedjup.

Vill man istället ha ett kort skärpedjup kan

man använda en snabbare slutartid som

1/250, 1/500 eller 1/1000 sekund. Om du an-

vänder slutartider under 1/60 får du rörelse-

oskärpa på föremål som rör sig snabbt. Med

skärpedjup menas den del av bilden som lig-

ger i skärpa. Det är hela tiden relativt: litet

bländartal - högt slutartal och tvärt om.

Filter

Filter är transparenta plastfilmer eller glas-

skivor som man sätter framför linsen för att

uppnå olika effekter - till exempel ändra el-

ler korrigera ljusets färg. Det vanligaste fil-

tret som används, och som också finns in-

byggt i de flesta kameror, är ND-filtret som

funkar som kamerans solglasögon. Det är

därför mycket användbart i starkt ljus. Där-

för kallas ND-filter också för gråfilter.

Objektiv har mycket känslig optik, pilla

inte med fingrarna direkt på linsen. Kropps-

fett kan etsa sig in i glaset och bli mycket

svårt att få bort. Använd ett UV-filter som

man skruvar på längst fram på objektivet.

UV-filtret tar bort de ultravioletta strå-

larna, som inte ögat kan se och kan därför

alltid användas. Och om olyckan skulle vara

framme är det betydligt lättare att byta ut

ett repigt UV-filter för 150 kronor än ett helt

objektiv.

Vitbalans

Vitbalansen är mycket viktig att tänka på

vid all filmning. Ljus har olika temperatu-

rer, ett stearinljus mäter cirka 1850 kelvin-

grader, glödlampor cirka 3400 och en klar-

blå himmel mellan 12 och 20 000 kelvingra-

der. Olika typer av ljus ger olika färger. Där-

för måste man tala om för kameran hur

något vitt ser ut i denna typ av ljus. Läs ma-

nualen till din kamera så lär du dig snabbt

vilka knappar du trycker på. Sedan ställer

du in kameran efter ett vitt papper, snö, en

vit bil eller liknande. När kameran vet hur

vitt ser ut i det ljus du jobbar i för tillfället

ställer den in resterande färger själv.

Stativ

Självklart går det att göra bra grejer på fri-

hand, men i dagsläget finns inga bildstabi-

lisatorer som kan ersätta ett bra stativ. Ett

stativ är ofta tungt och besvärligt att släpa

på men fördelarna uppväger faktiskt nack-

delarna. Om du tänker zooma, filma i tele-

läge, panorera eller ta en helt statisk bild

bör du verkligen använda stativ. Om du

tänker använda filmen på Internet kommer

en skakfri film komprimeras bättre. Stati-

vet måste vara stadigt och stabilt och kun-

na hålla upp tyngden av din kamera. En

klassisk tumregel för att inte förvirra titta-

ren är att alltid hålla horisonten helt vågrät

i bild. De flesta stativ har ett inbyggt

kadens nr 6:2006 | 79

vattenpass i stativhuvudet. Jorden är rund

och horisonten är alltid vågrät. Använd

vattenpasset.

Klippning

Grundfrågan man alltid bör ställa sig är: vad

vill jag att tittaren ska se? Det man aldrig får

glömma när man trycker på rec-knappen är

hur det man spelar in kommer att se ut i re-

digeringen. Men det finns några saker att

tänka på i redigeringen också.

Raka klipp är det vanligaste sättet att

växla bild. Undvik att klippa mellan allt för

snarlika bilder så att det ser ut som om mo-

tivet hoppar till, så kallad jump-cut. Över-

toning heter det när bilderna flyter samman

och mixas, det illustrerar ofta ett hopp i ti-

den. Långsamma övertoningar ger en lug-

nande känsla, men en övertoning i ett ac-

tionfyllt sammanhang kan lätt se konstigt

ut. En kort och snabb övertoning (på cirka

2–3 bildrutor) uppfattas oftast som ett

mjukt klipp.

80 | kadens nr 6:2006

Zoomen

Med zoomen kan man komma närmare

motivet på mekanisk väg, vilket är bra

ibland, dåligt ibland. Zoomen är kanske

också den mest utnyttjade funktionen på

videokameran, samtidigt som det är den

mest missbrukade. Så glöm allt vad zoom-

ningar heter om du inte kan motivera dem.

Inzoomning av ett motiv kan användas

för att till exempel understryka en viktig

detalj. En väldigt snabb inzoomning kan

användas som en överraskningseffekt,

medan en utzoomning ger precis den mot-

satta effekten. Då tittar publiken i bildens

ytterkanter och förväntar sig att snart få se

något viktigt dyka upp. Samtidigt som du

zoomar ut måste du tilta kameran nedåt,

så att det inte uppstår en massa luft i bil-

dens överkant.

Kameravinkel och bildutsnitt För att förstärka intrycket eller viktiga

känslor för tittaren använder man hela ti-

den olika kameravinklar och bildutsnitt.

Kameravinkeln, det vill säga från vilken

höjd man filmar, har stor betydelse för hur

tittarna upplever situationen. Variera ofta

mellan olika vinklar och höjder för att hålla

tempot uppe och inte trötta ut tittaren.

Redan de gamla grekerna började funde-

ra över hur ögat uppfattar bilder, många

bra exempel finns hos barockens målare

och även vi actionsportfilm-fuskare bör ta

åt oss av bildkompositionens ädla konst.

Allt handlar om hur du ramar in motivet för

att skapa balans. Finns det en stor klump

på ena sidan måste det finnas någonting

som väger upp på andra sidan. Om en per-

son tittar åt vänster i bild bör denne place-

ras åt höger bildkant så att denne får extra

mycket luft framför ansiktet. Samma sak

gäller för ett motiv som rör sig i bild, det

måste finnas luft framför föremålet, annars

kommer man tro att föremålet är på väg ur

bild.

Det gyllene snittet är ett klassiskt be-

grepp inom bildkomposition. Man har då

delat upp bilden med fiktiva linjer i tre

gånger tre rutor. Därefter balanserar man

bilden efter dessa linjer och deras skär-

ningspunkter. Man får då automatiskt en

väl avvägd bild.


EFilmteknik

Kamerarörelser

Det finns två olika kamerarörelser förutom

zoomning - panorering och tiltning. Att pa-

norera innebär att man med kameran följer

en rörelse vågrätt från vänster till höger eller

tvärtom, till exempel när man filmar en bil

som åker förbi. En tiltning är en vertikal pa-

norering, uppifrån och ner eller tvärtom.

När man panorerar och tiltar måste man

först och främst bestämma i förväg var ka-

merarörelsen ska börja och sluta. Alla rö-

relser med kameran bör inledas och avslu-

tas med en cirka tre sekunders fast bild.

Detta för att man vid redigeringen inte ska

behöva göra abrupta klipp mitt i en rörelse.

Normalt bör man inte göra kamerarörelser

som är större än en båge på 90°, men de

gånger man behöver göra det får man öva

tills rörelsen sitter perfekt.

Fokus

Automatisk fokusering, så kallad autofokus

(AF), bygger normalt på avståndsbedöm-

ning med hjälp av infrarött ljus. Manuell fo-

kusering är oftast att föredra eftersom du

då har mer kontroll över skärpan och har

möjlighet att använda den som ett kreativt

verktyg. En bra tumregel är att så fort det

man filmar rör sig mycket - blända upp och

använd ett större skärpedjup för att inte

tappa skärpan på motivet. För motiv som

står stilla kan man gå ner i bländartal och få

ett kortare skärpedjup.

Innan man gör en zoomning bör man all-

tid ställa skärpan i teleläget, så att skärpan

sedan bibehålls genom hela inzoomningen.

Ett tips är att sätta tejpbitar i början och i

slutet på fokusringen, så att man vet hur

långt man ska vrida skärpeinställningen.

Mat och vatten Extra batterier Tillräckligt med film/videoband KommunikationsradioBra kläder

Ungefärliga priser video/film-kameror

Videokamera: (bandkostnad 1 kr/min) DV 1: 2 500 kronor DV 3: 10 000 kronor HDV 1: 17 500 kronor HDV 3: 58 500 kronor

Filmkamera: (filmkostnad, framkallad och digi-taliserad 700 kr/minut) Begagnad 16 mm filmkamera: 25 000 kronor

Redigeringsprogram PC: Adobe Premiere Pro: 6 645 kronor Adobe Vide Collection STD 2,5: 11 395 kronor

MAC: Final Cut Express: 2 795 kronor Final Cut Pro: 8 995 kronor Final Cut Studio: 12 495 kronor

vad kostar det?

c h e c k l i s ta för ac t i o n s p o r t f i l m a r e :

Din cykling Lamptest

M o tl j u s a ret i d e r !

Det är mörkt nu.

Men med en stark

lyxlampa känns livet

som cyklist ljusare.

Vi har testat två som

lämpar sig för höstcykling

eller 24h-tävlande.

text: kalle bern

foto: luca mara, david elmfeldt

82 | kadens nr 6:2006

Lupine är tyska lyxlampor för massor avolika användningsområden. Edison 10 ärLupines dyraste lampa för cykel, med enlampa som kallas metal halide som drivsmed ett Lithium-Ion, ett batteri som säl-lan är billigt. Direkt när man öppnar lå-dan förstår man vad det är för prisklass pålampan. Det följer med biladapter, snabb-laddare och ett 110 gram lätt minibatteri,med en timmes brinntid, som komplet-terar det stora. Dessutom följer det medsmörjmedel för att smörja upp kontak-terna. Allt detta lyxigt förpackat i en fintvadderad kartong.

Lupines lamphus fingrar man gärnapå. Det är ett fantastiskt vackert alumi-niumhus med kylflänsar i bakkant ochmed ett funktionellt fäste som lätt går attanpassa för Lupines medföljande hjälm-fäste. Edison har en metal halide-lampapå 16 watt som enligt tillverkaren mot-svarar 65 watt halogenljus. Så om bilarnablinkar vid möte är det inte för att sägahej.

Med laddat batteri och pigga ben körsen första provtur i ett mörkt, regnigthöst-Sverige. Hemma i köket ger Edisonen bred ljusbild med massor av ljus i mit-ten. Men ute i skogen ser man bara mas-sor av ljus plus samma stig som är därdagtid.

Lupines kontrollpanel är lättanvändäven med vinterhandskar på. Ett korttryck för halvljus och samma tryck tillba-ka till maxljus. För av- och påslagning ärdet bara att hålla inne knappen längre.

Dioderna på kontrollen varnar tydligt närbatteriet börjar ta slut, då är det bara attbörja använda minibatteriet och cyklahem.

Batteripaketet är inbäddat i en flask-formad plastbehållare som inte ger an-vändaren andra möjligheter än att fästabatteriet i flaskhållaren eller att bära det iryggsäcken. Vid ett par tillfällen hoppadedet ganska tunga batteriet ut ur flaskhål-laren innan silvertejpen fick rycka in ochagera batterifäste.

På sex timmar laddas det stora batteri-packet och räcker då till nio timmarshalvljus eller sex timmars helljus. Medlite ekonomiskt användande räcker debåda batterierna till de flesta helnatts-cyklingar under sommarhalvåret. An-vänd till exempel halvljuset när det går,det motsvarar 20 watt halogen - sammaljusstyrka som de flesta vanliga skogscy-klingslampor ger på full effekt. Helljuset

Din cykling Film

Ska man ha en lampa för att

kunna cykla i svår terräng

under mycket lång tid ska

man ha lite mer ljus än vad

terrängen egentligen kräver. För efter ett

par timmars nattcykling, i en natt svart

som katten, börjar tröttheten förändra

terrängbilden. Man börjar se saker som

inte finns, samtidigt som man slutar se

saker som finns. Och under tjugofyra-

timmarstävlingar är det extra viktigt att

ha lyktor utöver det vanliga när man är

som tröttast mitt i natten.

Under tuffa, jobbiga, mörka men väl-

digt roliga förhållanden testade vi Lupine

Edison 10 och Niterider Moab. Det är två

svindyra lampor som visade sig bjuda på

både mycket ljus per krona och inte

minst generösa batteritider. I Niteriders

fall räckte de hela natten och med Lupi-

ne nästan hela natten. Men smakar det

så kostar det.

Lupine Edison 10Lampa: Metal HalideBatteri: Lithium-IonVikt med batteri: 720 gramBatteritid: 6 resp 9 timmar och 1 timme extramed minibatteriLaddtid: 6 timmar (stora batteriet)Fästanordning: Styre och hjälmCirkapris: 8 300 kronorLeverantör: Cykelnetto AB, tel: 018-38 13 40,www.cykelnetto.com, www.lupine.de

Test: Lupine Edison 10

Knight Rider var tv-serien som gjorde Da-vid ”Baywatch” Hasselhoff till stjärna på1980-talet. Han körde runt i en jätteelek-tronisk high tech-kittad Trans Am. Nite-rider är en av de största tillverkarna av cy-kelbelysning i USA. Deras värsta lampaheter Moab och är så avancerad att K.I.T.T(bilen i Knight Rider) skulle rosta av av-und.

Nog om åttiotalet, det här är en lampasom är väldigt mycket tvåtusental. Moabär en HID-lampa med tre ljusstyrke-lägenmed 10, 12 och 13,5 watts uteffekt. Detkan tyckas vara små skillnader, men demärks trots allt en hel del när det gällerljusbilden. Under lampan sitter dessut-om tre lysdioder som räcker för att manska synas på väg hem från skogen. Smartom man inte behöver ljus för att se. OchLithium-Ion-batteriet ger bisarra 720 tim-mars lystid i diodläget. Batteriet laddaspå 4,5 timme med en snabbladdare ochräcker faktiskt långt även med HID-lam-pan på, hela tolv (!) timmar i 10 watts-lä-get. Niterider erbjuder ingen möjlighetatt ladda batteriet i bilen, men den långabatteritiden gör kanske billaddning över-flödig för de flesta.

Kontaktytorna är guldplätterade ochkontakterna, som är lite svåra att få påplats, sitter som berget när dom väl är dit-satta. Batteripaketet fästs på ramen medett rejält kardborreband. Det ska i kombi-

nation med batteriets gummerade insidafå paketet att sitta, men tyvärr behöverkardborren hjälp av silvertejp. Moun-tainbike är skakigt och det är jättesvårtatt hitta ett borttappat batteri utan enfungerande lampa.

När ljuset väl är påslaget och batterietsäkert monterat så går det att köra sinastigar nästan som i dagsljus. Med åttatimmars brinntid i maxeffekt-läget an-vänds inte halvljuset särskilt mycket, ivarje fall inte av batteriekonomiska skäl.Möjligen av hänsyn till andra cyklisteroch mötande trafik. Man får också tänkapå att om man har en kompis framför sigpå stigen med mindre kraftig belysningså störs han eller hon lätt av sin egenskugga. Deras egna lampa upplevs ocksåofta som svagare.

Styrfästet till Moab är lätt att vinklaoch ställa in så att ljusbildens centrumhamnar rätt. Det går även att monteralampan på hjälmen och då förvara batte-riet i ryggfickan eller ryggsäck. Kontroll-panelen sitter på lampan och fungerarbra med de flesta sorters handskar. Medkorta knapptryckningar växlar manmellan de olika effektlägena. Till en bör-jan var det lite svårt att få koll på av- ochpåslagning, men med lite tålamod ochtestande så blev vi god vän med kontroll-panelen.

Niterider Moab är en lättanvänd lampa

som räcker till all sorts mörkercykling.Den är helt perfekt för cyklister som intekan få nog av ljus och dyra prylar. Ljusbil-den är bra, den både gör smådetaljer tyd-ligare och tillåter hög fart i riktigt mörkertrots teknisk terräng.

används med fördel när man är som tröt-tast och på riktigt tekniska partier.

Under testperioden så var batteripack-ets ovilja att stanna i flaskhållaren detenda problemet, som löstes på ett enkeltoch snyggt sätt (silvertejp är alltid tren-digt). Lupine Edison 10 ger otroligt myck-et ljus som räcker till allt och funkar bästsom styrmonterad lampa. Vid hjälm-montage ser man inte skuggkonturernalika bra på stigen med det starka ljuset,vilket gör det svårt att avgöra storleken påstenar och andra hinder. Med så här passmycket ljus blir höjdskillnaderna tydli-gare om ljuset är lägre monterat, man fårmer skuggor helt enkelt. Vid dimma ärdet dessutom nästan omöjligt att cyklamed så mycket ljus monterat på hjäl-men.

kadens nr 6:2006 | 83

Din cykling Lamptest

Tipset!När du packar ihop alla dina prylar efter

en lång natt: kom ihåg att ta bort batte-

riet från lampan innan du lägger den i

väskan. Värmen från en lampa som råkar

tändas bland din smutstvätt blir lätt en

mindre eldsvåda…

Test: Niterider Moab

Niterider MoabLampa: HID + Led-dioderBatteri: Lithium-IonVikt med batteri: 720 gramBatteritid: 8, 9:45 resp. 12 timmar med HID(720 timmar med diod)Laddtid: 4,5 timmeFästanordning: Styre och hjälmCirkapris: 8 500 kronorLeverantör: Active Sports, tel: 08-21 46 60,www.active-sports.net, www.niterider.com

84 | kadens nr 6:2006

Me r i da scultu r a är till ut-seendet en ganska ordinär kolfiberram, lätt slopad och sammanfogad med

monocoqueteknologi. Det ger en heltsömlös huvudtriangel enligt Merida.Men så ser det inte ut. Istället har manvalt att formge ramen med fejkade ”muf-far” för att uppnå det klassiska racerut-seende gamla stålramar har. Argumen-tet är svårbegripligt. Det är ganskauppenbart att det inte är något annat änen fet, modern kolfiberram och muf-farna tillför inte direkt någon retrokäns-la. Dessutom har man valt att dra in såvälbromsvajerhöljet i överröret liksom väx-elvajrarna i diagonalröret. Det är snyggtoch elegant gjort, men vi är tyvärr inteövertygade när det gäller den här lösning-en. Vi har sett indraget komma och gå desenaste 20 åren och tyvärr brukar funk-tionen till slut segra över formen. Intesällan leder det till problem med hög frik-tion i vajersystemet och trasslande väx-lar. Dessutom ställer lösningen högakrav på välgjorda och hållbara genomför-ningar som inte skakar loss och gör vajer-byten till ett pilligt helvete.

Därmed inte sagt att Merida inte lyck-ats. Vi säger bara att det är många somförsökt före Merida och inte gjort det. Vihade dessutom en del problem med att fåframväxeln att funka och först efter enordentlig genomsmörjning av vajern or-kade växelfjädern dra ner kedjan på lillaklingan.

När det gäller ramen är styrhuvudetoch det triangulärt formade diagonalrö-ret rejält överdimensionerade. Det äräven vevhuset och kedjestagens monoan-slutning mot det samma. Över- och sa-delrör är förhållandevis traditionellt ut-formade och ganska tunna jämfört med

Din cykling Test Merida Scultura 907

En skön kompanjon

Överdimensionerat styrhuvud och platta kedjestag ger en styrstabil cykel.

Meridas flaggskeppsracer Scultura är förstås byggd i kolfiber. Modellen finns i flera utföranden, men samt-

liga har samma åkegenskaper – en skön mix av styrstabilitet med extra mycket komfort. Vi har testat den.

text: s t e fan larsén foto: david elmfeldt

resten av ramen. Men mest intressantaär nog bakstagen. Merida kallar dem”Flex-Stays” och använder sig av sammakonstruktion på såväl landsvägs- sommountainbikeramarna i kolfiber. Desig-nen kan liknas vid den man ser på så kal-lade soft tail-mountainbikes, alltså ked-jestag som tillåts flexa genom platta, tun-na rör och en enkel dämpare som fö r b i n-der sadelstag med sadelrör. I det här fallethittar vi ingen dämpare och flexet är fö l-jaktligen mindre än de cirka två centime-ter som soft tails ofta erbjuder. Faktum äratt Meridas Flex- S t ays inte ska ge mer ännågra millimeter dämpning. Det, menarMerida, sker genom att kedje- och sadels-tagens delvis platta form, i ko m b i n at i o nmed särskilda fibermaterial i stagen, till-åter extra mycket rörelse i höjdled. Ra-marna ska således absorbera en del stötaroch vissa vibrat i o n e r. Merida hävdar ock-så att man inte har behövt ko m p r o m i s s amed vridstyvheten i förhållande till ram-vikten för att uppnå detta.

Men behövs det?På sätt och vis är lösningen mer motive-rad på en mountainbike med de ständigastötar och slag som terrängcykling inne-bär. Men kan en högre grad av komfortuppnås även på landsväg utan att manbehöver kompromissa med andra, vikti-gare, egenskaper så är det ingen dum idé.Fast i Merida Sculturas fall är det inte enuppenbar, direkt känsla av vibrationsfri-het som kommer över oss när vi börjartesta cykeln. Snarare känns den ganskaordinär i det avseendet, varken mer ellermindre komfortabel än många andramotsvarande cyklar, även jämfört medintelligent byggda aluminiumramar.

Det är först efter några dagars tes-tande, i en lång utförslöpa med dålig,gropig asfalt, som Scultura förklarar sig.Ett blixtsnabbt beslut att hoppa över engrop resulterar i en aha-upplevelse. Isamma ögonblick som bakhjulet tarmark gungar cykeln till märkbart. Någotmåste ha gått åt pipan. Men hjulet sitterkvar, däcket är stenhårt och ramen harinte spruckit.

Det tar ett tag innan man har vant sigvid känslan i flex-stagen och en initialskepsis byts långsamt ut mot uppskatt-ning. Fortfarande är inte cykeln excep-

tionellt vibrationsdämpad, men baksta-gens förmåga att absorbera små stötargör Scultura till en oerhört stadig ochstyrstabil kompanjon. Särskilt när detgår fort utför på dålig asfalt och genommånga kurvor. Skillnaden mellan en stö-tig och en följsam cykel är mycket störrenär det gäller mountainbikes, förstås, dåunderlaget ställer så mycket högre krav.Men en racer som hjälper dig att hållalinjen, där inte bakdäcket tenderar attsläppa greppet i kurvor på grund av stötaroch småslag – det är minst lika viktigt omman vill åka fort och säkert på asfalt.Enda skillnaden är att skillnaden inte äruppenbar, kanske inte ens märkbar, för-rän man verkligen sätter cykeln, och sigsjälv, på prov.

Med detta sagt om Meridas flex-staysså upplevde vi initialt en schizofren käns-la av obalans mellan front och bak i justavseendet att ta upp stötar. Om baksta-gen gungar till vid lite större stötar såvore det generöst att kalla fronten flexig.Framtill är Scultura ganska hård om äninte direkt stötig. Till en början får vi inteihop delarna, det känns som att man haren cykel i händerna och rumpan på enannan. Ibland upplevs det nästan som attbakdelen niger när fronten skakar hårt.Men efter en tids invänjning (eller kan-ske avvänjning) kopplar synapserna.Framgaffeln och det styva, feta äggfor-made styrhuvudet ger en grymt stadigstyrning, Scultura håller linjen stenhårtutan flex eller svaj ens vid hårda in-bromsningar. Och bakstagen klistrar

bakdäcket mot asfalten. Kombinationenblir en superstadig, styrstabil höghastig-hetscykel. Inte ens i farter upp mot 90kilometer i timmen känns det obekvämt(förrän man börjar tänka på vad somskulle hända om…).

Att köra fort på platten är förstås inteheller något problem, även om vi intekommer upp i riktigt samma hissnandehastigheter. Som landsvägslok är denidealisk. Pass på uppåt åtta timmars cyk-ling känns inte så slitsamma som de bor-de. Men om det är cykelns förtjänst fårvara osagt, vi kan bara spekulera i orsa-kerna.

Om det är något område där Sculturainte direkt briljerar är det i snabba accele-rationer. I igångdragen efter kurvor, kor-ta backsprinter eller spurter på stadsskyl-tar så känns Scultura inte så snärtig somvissa rent racinginriktade cyklar kangöra. Men i det här fallet är det ett tillkor-takommande vi kan leva med, de positivaegenskaperna överväger ändå. Särskiltom man inte ska tävla på cykeln utanmest vill ha en skön kompanjon att köralånga, snabba motionslopp eller trä-ningsrundor på. Skulle vi välja en cykelatt köra Vättern runt på så ligger Sculturamycket bra till.

PaketetScultura finns i tre utföranden med den-na ram, varav två med en lättare framgaf-fel som kallas för Ultralite. Den dyra ver-sionen går loss på 60 000 med Dura Aceoch diverse lyxutrustning. Denna hoj har

kadens nr 6:2006 | 85

Scultura Carbon 907 är en skön hoj. Notera de platta, tunna kedjestagen.

86 | kadens nr 6:2006

samma ram och gaffel men tiodelad Shima-no Ultegra-grupp och Ksyrium Elite-hjul ochär väldigt mycket mer prisvärd. Och dessut-om har den ett synnerligen vettigt kompakt-vevparti i kolfiber från FSA och en vettig ut-rustning i övrigt. Vi gillade både FSA-styretoch styrstammen och den överdimensione-rade sadelstolpen i kolfiber från Meridasegna in house-märke Mission. Rejäl längd,smarta höjdmarkeringar och en fiffig ochlättjusterad sadelinfästning ger pluspoäng.Sadeln var vi till en början mycket skeptiskamot. Men trots onödiga ”kolfiber”-förstärk-ningar på sadelspetsen och knöliga sömmarpå helt fel ställen fick vi våra fördomar påskam. Den visade sig vara helt okej och gan-ska bekväm.

Mavichjulen är utmärkta för motion och

träning. De är ganska styva i sidled och rul-lar fint. Men som alltid med mellanklass-hjul med få ekrar får man vara observant.Går en eker av är man med största sannolik-het strandad om man inte råkar ha en i re-serv med sig. Det gäller förvisso även dyrarehjul och andra fabrikat också. Å andra sidanär det vad som sitter på cyklarna idag i all-mänhet och lyckligtvis är sådana problemsällsynta. En glad överraskning är MaxxisXenith-däcken som vi inte hade så höga för-väntningar på. Grymt grepp och känsla i pa-ritet med högklassiga tävlingsdäck. Endaabret var att de slets fort, vilket inte är ovan-ligt med finare däck med mjuka gummi-blandningar. Man får välja mellan super-grepp eller superhållbarhet. Få däck lyckaskombinera båda.

Ram och framgaffel:Storlek: 55/LRam: kolfiber RCF-R6, monocoqueFramgaffel: kolfiber, Carbon UltraliteVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano UltegraFramväxel: Shimano UltegraVäxelreglage: Shimano UltegraKassett: Shimano Ultegra, tiodelad12–25Kedja: Shimano UltegraVevparti: FSA SL-K kompakt, 50/34,172,5 mmVevlager: FSA Platinum IsisHjul och däck:Hjul: Mavic Ksyrium EliteDäck: Maxxis Xenith 700 x 23 mmÖvrigt:Bromsar: Shimano UltegraPedaler: -Styre: FSA RD250, 31,8 mmStyrstam: FSA OS 150Styrlager: FSA integreratSadel: Mission XM CarbonSadelstolpe: Mission XM Carbon

Vikt utan pedaler: 7,7 kiloLeverantör: Grahns AB, 0141-209 200,www.merida-bikes.comCirkapris: 38 200 kronor

57,5 cm

101,2 cm

m e r i da scultura carbon 907-20

g e o m e t r i

73° 73°

Din cykling Test Merida Scultura 907

TrimmaSexa till det med en läcker styrstam eller sadel

efter tycke och smak. Det här är en cykel man

vill köra långt på, så varför inte se till att man

sitter så bra man kan.

LyxaEtt par finhjul skulle lyfta en mycket bra cykel

till en drömhoj. Kan man få bort ett halvt kilo på

hjulvikten så kommer fartkänslan och totalvik-

ten att blir fantastisk. Ett par Zipp 404 skulle

sitta som en smäck.

Kadens tyckerScultura har en svårdefinierad själ. Den styvafronten och de flexande bakstagen är en lyck-ad kombination av två egenskaper som van-ligtvis inte ryms i ett och samma paket. Enkombination som gör Scultura till en av debättre motionsracerhojar vi har kört. Menpriset är ganska högt jämfört med mångakonkurrerande cyklar med samma utrust-ning och liknande egenskaper.

Styrhuvudet ger styv front. Bakstagen håller kontakten med underlaget.

I fjol lanserade Nishiki sin lands-

vägsvärsting Team Carbon.

Nu släpper man cross country-

raketen SRI Carbon byggd enligt

samma koncept. Resultatet är

lysande.


foto: luca mara

Nya metoder för att bearbetaoch sammanfoga kolfiber-ramar utvecklas i rask takt. Nupratar alla tillverkare om tube-

to-tube-tekniken. Det är en process därrören fogas ihop med en form av lim-svetsning så att man slipper en stormängd överflödigt material i skarvarna.Just det har varit en av monocoque-tekni-kens stora nackdelar. Möjligheten attkontrollera fogarna och skarvarnas håll-barhet har varit begränsad och därför harman nödgats använda extra mycket ma-terial på utsatta ställen.

Enligt Nishiki har man genom en lik-nande teknik byggt en vridstyv ram som istorlek 19” väger 1 230 gram. Om det stäm-mer är det en ganska låg ramvikt för enmountainbike. Är det cross country - t r ä-ning och tävling man är sugen på så är detförstås mumma för öronen. Låg vikt iko m b i n ation med hög vridstyvhet är hög-intressant för alla effektorienterade cy-k l i s t e r.

Nishiki själva menar att just cross coun-t ry -cykling har varit det uttalade syftetnär man utve c k l at den här ramen. Denambitionen återspeglas i såväl valet avkomponenter som i geometri. En ganskakort hjulbas och korta kedjestag ger en ac-c e l e r ationsvillig cykel. I ko m b i n at i o nmed en relativt brant gaffelvinkel och ettlångt överrör samt en ganska kort styr-stam så erbjuder SRI en racig åkställningoch en snabbstyrd cykel. På papperet.

Nackdelen med en sådan här geometriär att den ofta kan ge en nervös och insta-bil cykel, något som blir särskilt tydligt iteknisk terräng och hög fart. Alltför kom-pakta cyklar kan också ge en stötig cykelsom inte alls är förlåtande när terrängen

sätter prov på cyklistens följsamhet. När vi hade skärskådat cykeln och spe-

cifikationen hade vi förstås vissa förvänt-ningar (andra kanske skulle kalla det för-domar) på hur SRI Carbon skulle bete sig.Direkt när vi klättrade upp i sadeln och

kadens nr 6:2006 | 87

Din cykling Test Nishiki SRI Carbon

F ö rdomar på skam

Jaså, det är inte en downhillcykel.

88 | kadens nr 6:2006

rullade iväg tycktes de först infrias. Geo-metrin placerar cykeln väldigt mycketunder cyklisten, vilket när man måstemanövrera ger känslan av att sitta merovanpå och utanpå än i cykelns geometri.Men som så ofta när det gäller cykeltes-tande så handlar det om en omställning,en justering av sina invanda rörelsemön-ster, innan man börjar samspela med cy-keln. Efter bara ett kort tag och faktisktså fort vi kommer in på riktigt knöligskogstig så överraskar SRI Carbon med ettväldigt sympatiskt temperament. Vilketförvånar oss och sätter våra fördomar(förväntningar) på skam. Så här ska juinte den här cykeln bete sig!

Men det gör den och vi åker glatt med. Itakt med att självförtroendet stiger, ökarockså farten. Trots det så gör SRI allt viber den om utan mankemang. Den styrrunt stenar och lerhål med blixtens has-tighet och är lätt att tvinga över rötter ochstök. Faktum är att ju högre farten blirdesto lättare går det att köra fort och dettrots att terrängen är bitvis svår. Detkänns som att attack är SRI Carbons bästamoment och något som den behöver föratt komma till sin rätt.

Styv frontEfter kul stigcykling så är det lätt att kon-statera att styregenskaperna är mycketlyckade. Det handlar förstås om geome-trin, men den utmärkta och styva RockShox Reba World Cup-gaffeln gör mycketför att stabilisera fronten. Både i stök, ihög fart och så fort man vill göra kursför-ändringar. Men även det äggformade,överdimensionerade styrhuvudet bidrartill den styva fronten och den korta styr-stammen ger oss kvicka reaktioner i lågfart.

En annan fördom vi har när det gällercyklar med den här geometrin är att deofta kan bete sig nervöst och oförutsäg-bart i höga farter på stökigt underlag. Tillviss del stämmer det påståendet även påSRI Carbon, men inte till närmelsevis i enomfattning som gör det till ett problem.Tvärtom är det snarare vår egen förmågasom sätter gränserna. Bara man slappnarav och vågar släppa på och lita på att cy-keln gör det man vill så funkar SRI ut-märkt i höga farter utför.

Hayes El Camino-bromsarna gör för-stås sitt till för att ge oss mer självförtro-ende. De har två enkla justeringsrattar

på handtagen för att ändra avståndetmellan bromshandtag och styre samt föratt anpassa modulationen. Båda juste-ringarna kan göras när som helst, utanverktyg, och ger cyklisten stora möjlighe-ter att finjustera bromsegenskaperna ef-ter terräng och önskemål.

Även däcken överraskade oss positivt.Maxxis Cross Mark-däcken med sinalåga, täta dubbar och runda profil andastorrt och snabbt underlag. Där är de ock-så utmärkta. Men då den branta, rejsigageometrin gör att vi belastar framhjuletlite för mycket får vi släpp fram genomnågra tajta kurvor. Även på stig med röt-ter funkar de hyfsat bra. Inte minst tackvare den stora luftkammaren, den tillå-ter ett ganska lågt tryck och mönstret gerdå ett rimligt grepp. Blir det för lerigt sät-ter däcken snabbt igen och ger inte mergrepp än vad man kan förvänta sig av enblöt tvål i duschen. Och det är inte myck-et.

Om vi får väljaNär vi testar SRI Carbon på snabbt, hårtunderlag lever den däremot upp till våraförväntningar. Det vill säga – om vi skul-le specificera en långloppsracer så skullevi hamna rätt nära SRI Carbon. Så det varförstås med spänning vi ställde ut cykelni närmsta grusbacke och spände våra kle-na ben mot varandra. Och vi blev inte be-svikna (på cykeln alltså).

Sittandes klättrar man utmärkt medSRI Carbon, även om det är brant ochunderlaget är löst. Det är inga stora pro-blem att behålla greppet och få framhju-let i rätt riktning. Och när man trycker

till, stående eller sittande, så accelererarSRI snabbt och övertygande. Med denstyrmonterade pop-lock-låsningen tillframdämparen blir klättring ännu mereffektivt när man vill lägga in den där sis-ta spurten över krönet. Att dämplåsning-en sitter lätt åtkomlig på styret är en lyx-ig funktion som man inte vill byta tillba-ka ifrån när man vant sig.

Vi hävdar ju ofta att en välbyggd kolfi-berram ska kunna kombinera låg viktmed vridstyvhet och komfort. Så är falletmed SRI Carbon, även om den i frågan omkomfort är mer vibrationsdämpande änförlåtande. Det betyder att man inte kansitta för tungt på den om det är stökigt förrätt vad det är så sparkar den tillbaka. Detär ju ändå en racing-inriktad hardtail.Men så länge det handlar om att elimine-ra småslagigheter och vibrationer görden ett bra jobb.

UtrustningenVi har ju redan antytt att SRI Carbon ärvettigt specifierad för långlopp eller crosscountry. Utöver den utmärkta Reba-gaf-feln med sin fjärrkontrollstyrda låsningså är det nya XTR-växelsystemet från Shi-mano något att glädjas över. Inte baraslås man av hur direkta och distinktaväxlingarna är med de nya RapidfirePlus-reglagen och den styvare XTR-bak-växeln. Reglagens mångsidighet är ocksånågot vi uppskattar. Dels att den främrespaken kan manövreras med tummen el-ler pekfingret och att oavsett åt vilket hållman rör den växlar man till en tyngreväxel. Välj själv - tryck med tummen ellerdra med pekfingret. Dels att man nume-

Din cykling Test Nishiki SRI Carbon

ra kan växla två steg nedåt, till en tyngreväxel, med en längre spakrörelse. Dessafunktioner är riktigt bra och när man vantsig vid dem så blir växlandet oerhört snabbtoch intuitivt.

Resten av utrustningen är av förvånans-värt hög kvalitet, trots prislappen. Sadel-stolpen och styret från FSA och vevpartiet ikolfiber från Truvativ ger SRI Carbon en lyx-ig, racig finish. De enda detaljer som kännslite nedspecade är sadeln, som är en enkelmen absolut funktionell egenproducerad va-riant, samt de enkla SPD-pedalerna som interiktigt matchar cykelns övriga prestanda. Åandra sidan kan det vara värt att notera attde flesta cyklar i den här prisklassen faktisktinte kommer med pedaler idag.

Hjulen är ett kapitel för sig. Nishiki är ettglobalt varumärke där varje marknad speci-

ficerar sina egna modeller. Killarna på Uni-cykel i Göteborg styr alltså mer eller mindrehelt hur Nishiki i Sverige ser ut och hand-bygger enligt egen uppgift både cyklarnaoch hjulen själva. Linus är Nishikis egnahjulset. Team Issue är ett par vettigt byggda,men ganska oansenliga, trekorsekrade skiv-bromshjul. De höll sig raka och kändes styvahela testet igenom. Slutversionen av den härcykeln kommer att ha ett något lättare hjul-set med aluminiumnipplar bland annat. Ensmart grej är att man specificerat ekerläng-den på en dekal på den skivbromsspecifikafälgen. Den typen av konsumentomtankegillar vi.

kadens nr 6:2006 | 89

Ram och dämpare:Storlek: 19” (17 – 19 - 21)Ram: kolfiber, monocoqueFramgaffel: Rock Shox Reba WC, 85 mmslag, pop-lock-låsningVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano XTRFramväxel: Shimano XTRVäxelreglage: Shimano XTR, RapidfirePlusKassett: Shimano XT, 11-32, niodeladKedja: Shimano CN-HG 73Vevparti: Truvativ Carbon Noir, 175 mm,44/32/22Vevlager: TruvativHjul och däck:Hjul: Linus Team Issue MDDäck: Maxxis Cross Mark 26 x 2,10”Övrigt:Bromsar: Hayes El Camino, hydrauliskskivbroms, 160 mm skivorPedaler: Shimano SPD PDM 520Styre: FSA K-Force, kolfiberStyrstam: FSA OS 150Styrlager: Ritchey, integreratSadel: Nishiki

Vikt utan pedaler: 10,1 kilo Leverantör: Unicykel AB, tel: 031-50 01 10, www.nishiki.seCirkapris: 32 000 kronor

59 cm

108 cm

nishiki sri carbon

g e o m e t r i

71° 73°

TrimmaEtt par lättare, sjysstare pedaler skadar inte

även om de som sitter på gör sitt jobb. Times

Atac XS Carbon är inte bara lätta och stabila, de

passar perfekt på SRI med sin färgmatchade

grafik.

Lyxa! Ett riktigt fint hjulset skulle komplettera SRI

Carbon perfekt. Använd de vettiga men lite

ospännande Linushjulen till träning och slask

och investera i ett par finhjul för dagar då du vill

flyga fram. Bontragers Race X Lite väger under

1 500 gram för ett par och matchar SRI Carbon

fint med sin svarta look.

Kadens tyckerSRI Carbon är en ambitiös satsning av Nishikipå en ren och skär prestandacykel för crosscountry. Det är en ambition som man dessut-om ror i hamn, med den äran. Geometrin ärväl avvägd och kommer till sin rätt både istök och på lättåkt underlag, bara det gårundan. Specifikationen är mycket vettig ochhelt i nivå med många andra tillverkares cy-klar för mycket mer pengar. Är fart och mjölk-syra din melodi så är Nishiki SRI Carbon enpartner väldigt få skulle bli besvikna på.

Styrhuvudets form bidrar till styvheten. Rejält vevhus och stadiga kedjeslag.

litet, väl dolt, externt fack för

mobil och nycklar till exempel.

Facken inuti är bra och smarta,

vi saknar inget där.

Ett annat problem är att bud-

ryggsäcken blir just lite mycket

säck. Man staplar alla grejer på

varandra och får gräva djupt

om man ska komma åt det som

ligger i botten. En öppning med

dragkedja längs ena långsidan

skulle underlätta. På så vis är

den traditionella cykelbud-

väskan bättre, den är ju bred

och inte djup.

En smart detalj är att banden

som man kortar och länger

axelremmarna med är fastsatta

med en ögla runt sin egen bas.

Man slipper fladdrande

remmar och de kan heller inte

halka ur av misstag. Budrygg-

säcken finns i tre färger och i

tre storlekar. SL

90 | kadens nr 6:2006

c y k e l b u d vä s k a n, där

Timbuk 2 var en av de tidiga

pionjärerna, har för länge

sedan nästlat sig in i svenne-

land. Visst är den snygg och

praktisk. Men ärligt talat –

cyklar man inte med den så är

den inget vidare att bära tunga

grejer med då den bara belastar

ena axeln.

Mer och mer populära bland

budcyklister har budryggan

blivit. Den är bättre att bära

tunga saker med, särskilt för

ryggen, men har inte ur-väs-

kans lättrörlighet. Kan man

leva med att ta av och på sig

budryggsäcken så kanske en

Timbuk 2 Pro är en vettig inves-

tering i insparade kiropraktor-

räkningar även för oss

”fakengers”. Dessutom är den

snygg som attan för att vara en

rygga.

Den känns säker. Dels ur tra-

fiksäkerhetssynpunkt, det

sitter en bronto-reflex på

locket, dels för att locket hin-

drar ficktjuvar. Men är det svårt

för tjuven att komma in i

väskan är det svårt för ägaren

också. Lite mekigt är det att

hela stora locket måste fällas

bakåt för att man ska komma

åt sina prylar. Vi saknar ett

Din cykling Minitester

Budrygga: Timbuk 2 Pro

Timbuk 2 Pro Series budryggsäckCirkapris: 1 600 kronorLeverantör: Vertical Experiences,tel: 073-581 65 62,www.timbuk2.com

schwalbe har tillsammans

med Timo Pritzl designat ett lätt,

snabbt och greppande däck för

parkcykling. I teorin ska

Schwalbe Table Top fungera för

dirttrails, street och tillrättalagd

bergscykling med doserade

kurvor.

I verkligheten är det här ett

fantastiskt bra däck till dirt,

något sämre men fortfarande bra

till street men snudd på odugligt

till bergscykling. På berget räcker

greppet helt enkelt inte till. Köp

istället ett däck med grövre mön-

ster och mjukare gummi om du

ska köra berg.

När vi körde street fungerade

det bra tills vi utsatte det för

hårda sidobelastningar och lyck-

Dirtdäck: Schwalbe Table Top

ades kränga av det från fälgen.

Visst – med en vikt på 582 gram

så förstår vi varför cykeln blev

så rolig att cykla på helt plöts-

ligt. Men det innebär också en

vekhet som gör att däcket viker

på en cykel som man främst

använder till att hoppa med har

sadeln två uppgifter. Dels att

vara skön när man sitter och

hänger och dels att vara bra på

att bli fastklämd mellan benen

när styret släpps under en luft-

färd.

De flesta hoppcyklar har

korta, välvadderade och billiga

sadlar som designats för bmx.

Fizik Freek är en sadel som är

tänkt att tilltala friåkande

mountainbikecyklister som

gillar lufttid. Det är en plastig

sadel med gummidetaljer,

skarpa kanter och en helt platt

sittyta. Sadelspetsen är ner-

böjd för att inte kroka i fricy-

klistens pösiga kläder. Under

spetsen finns ett handgrepp för

att underlätta vid tobogans

och andra trick då man greppar

tag i sadeln mitt under en luft-

färd.

Men på Freek sitter man inte

och hänger. Man sitter inte sär-

skilt gärna alls på den då den

hårda plasten gör den extremt

oskön. Samma hårda plast och

skarpa kanter gör det också

smärtsamt att klämma åt runt

sadeln med benen. Det hade

varit underbart om ett företag

som Fizik kunde utveckla något

som konservativa bmx-sadel-

makare missat i tio år. Men

tyvärr så har Fizik mest velat

göra en unik sadel utan tanke

på funktion.

Friåkningssadel: Fizik Freek

kadens nr 6:2006 | 91

Lyxracersko: Shimano SH-R300

inom skid- och skridsko-

världen är formgjutna skor

ingen nyhet, men hittills är det

bara Lake som har tagit fram

formgjutna cykelskor. Och nu

lanserar Shimano två stycken

helt nya, formgjutna skor i

toppen på sina skolinjer för

landsväg och mountainbike.

Vi har testat Shimanos SH-

R300 för landsväg och testet

började förstås med själva

formgjutningsprocessen. Det

formbara materialet, Thermo-

form, sitter dels i hälgreppet

och dels i skornas yttersida.

Även innersulan formas efter

fötterna. Själva formgjut-

ningen måste göras hos en

återförsäljare med rätt utrust-

ning – vilket omfattar en ugn

och en vakuumpump kopplad

till en plastpåse. Skorna värms

upp och formas sedan på föt-

terna med hjälp av vakuum.

Det går relativt fort, kanske 20

minuter. Sen är det bara att

köra. Skon kan dessutom

omformas på samma sätt ett

par gånger om man skulle

önska.

De nya skorna har inte bara

begåvats med formgjutningsfi-

nessen, de är dessutom verk-

ligen helt omgjorda jämfört

med tidigare topp-modeller.

Yttersulan är en helt ny, ihålig,

kolfibersula som har dragits

upp en del runt hälkappan för

att ge extra mycket stöd. Den

har också begåvats med ytterli-

gare en ventilationskanal mitt

under foten, utöver det främre

lufthålet.

Lästen har också blivit rymli-

gare, särskilt över tåboxen. Nu

är det inte längre svårt att

utnyttja hela kardborrebandets

längd. Kanske beror det på att

Thermo-form-materialet är så

följsamt. Det påminner om

syntetlädret Lorica och sluter

sig tätt kring foten, som en

stadig men mjuk strumpa. Och

när allt är format och klart så är

det just den känslan som kvar-

står. Skon sitter som de gamla

klassiska lädercykelskorna

gjorde efter att man hade

”formgjutit” dem. Man köpte

dem en storlek för små, tog ett

bad och lät dem torka på föt-

terna. Många unga cyklist-

fötter deformerades för livet på

det sättet. Det är däremot

ingen risk med SH-R300, de

rättar sig efter fötterna utan

några krav på motprestationer

och har en oerhört följsam

passform. Det i kombination

med den styva sulan ger verk-

ligen en positiv trampkänsla.

Men det är lätt att tro att

formgjutning är svaret på alla

fotproblem. Så är det inte.

Fortfarande måste skon passa

bra på foten, formgjutningen

innebär bara att skon på vissa

ställen anpassar sig mer efter

foten istället för tvärtom. Fast

då gäller fortfarande att till

exempel spännena sitter rätt

för just dina fötter. Likaså eli-

mineras inte vanliga problem

som domningar i fötterna bara

för att skon är formgjuten. Är

sulan för hård så kan den typen

av problem förstås ändå

uppstå. Jag kände tendenser till

domningar med SH-R300 i

början, vilket jag inte upplevde

med föregångaren SH-R215. De

obehagen försvann däremot

efter en kort tids inkörning.

Även om Shimano förstås

hävdar att skon har blivit både

lättare och styvare än just SH-

R215 så kontrollerade vi förstås

det förstnämnda påståendet.

Faktum är att SH-R300 väger

mer i samma storlek, fast det

handlar bara om 30 gram per

sko.

Redan med storlekar från 36

till 48 och halvstorlekar där

emellan samt en bred version

att tillgå så borde de flesta

kunna hitta rätt med SH-R300.

Med formgjutningen därtill

borde det vara närapå omöjligt

att inte få den att sitta bra. Det

är som sagt ingen garanti för

bekymmerslösa fötter, men det

är nog så nära man kan komma

idag. SL

Shimano SH-R300 cykelskoCirkapris: 2 800 kronorLeverantör: Shimano NordicCycle AB, tel: 018-56 16 00,www.shimano-nordic.se

Schwalbe Table Top dirtdäckCirkapris: 410 kronorLeverantör: Velo Sport, tel: 08-715 51 44,www.schwalbe.com

sig när det pressas. Å andra

sidan – med dryga tre kilo i

slangen så rullar man ifrån det

mesta. Table Top är däcksnob-

bens favoritdäck på den råa

men lätta hardtailen. Accep-

terar du inte vekheten så köp

ett par Nokian XXX – styvare

och tyngre men tryggare. KB

Men om du fortfarande är

lite intresserad av en Fizik

Freek och till exempel priori-

terar hållbarhet så är Freek inte

helt fel. Trots flera dåliga land-

ningar och stora krascher håller

sig sadeln rak och hel. En

behandling som skulle ha

skickat en Flite-sadel till de

sälla jaktmarkerna berör inte

Freek överhuvudtaget. Tjocka

starka sadelrälsar och den läs-

kiga plastigheten gör det här

till en sadel som håller och

håller. Men frågan är – håller

du? KB

Fizik Freek friåkningssadelCirkapris: 749 kronorLeverantör: Shimano NordicCycle AB, tel: 018-56 16 00,www.shimano-nordic.se

Hjälm – skillnaden mellan liv och död

Med jämna mellanrum kommer debatten upp huruvida man skall ha en hjälmlagsom skall gälla för alla cyklister, oavsett ålder eller inte. Man kan tycka vad man villom det, men utan min hjälm hade jag inte varit vid liv idag efter en våldsam cykel-krasch i maj. Vi hade ett partempopass vid olyckstillfället, när mitt framhjul åkte in imin kompis bakhjul. Farten vid tillbudet låg på cirka 40 km/h. Min cykel åkte upp iluften och jag rakt ner i asfalten.Konsekvensen blev fyra brutna revben, ett brutet skulderblad, punkterad lunga,hjärnskakning samt diverse söndertrasade muskelfästen i höger axel. Både min ochläkarnas (av vilken en också är cyklist förresten) slutsats var att jag inte hade överlevtkraschen utan hjälmen. Utan mina kompisars exemplariska insatser på vägen hadejag troligtvis inte heller överlevt.

Kort sagt, köp en bra hjälm i rätt storlek. Se till att den sitter korrekt på huvudet. Samttill sist – cykla helst inte ensam. Det är både roligare och säkrare att vara fler på vägen.

georg gyllenfjell, visby

Tack för din viktiga insändare Georg. Debatten om en hjälmlag lär väl fortsätta men vi känner tack och lov ingavettiga cyklister som tränar eller tävlar utan hjälm. Det är påtagligt vilken attitydförändring som har skett ihjälmfrågan bland utövare av cykelsport de senaste åren. Även bland vanliga ”transport”-cyklister så ökarhjälmanvändandet. En bra grej. Och nödvändig, det visar ju inte minst ditt exempel som kanske kan få eventu-ella tvivlare att tänka om. Medan de fortfarande kan det. (Säkerhetsred.)

8 | kadens nr 5:2006

Skriv ett brev – vinn ett miniverktyg från Park Tools!Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du villsom har med cykel att göra. Skicka din insändare till [email protected] eller till Cykeltidningen Kadens,Box 22559, 104 22 Stockholm. Skriv ”Insändare” somämnesrubrik. Vi förbehåller oss rätten att redigera brev.Den bästa insändaren, enligt Kadens redaktion, vinnerett miniverktyg från Park Tools. IB1 har fem insexnyck-lar och en skruvmejsel och är värd cirka 150 kronor.

Kadens insändare

Lösen? Flaska!Finns det en situation då man skall ge löseninom landsvägscyklingen? Jag tänker på situa-tionen då sportdirektören sitter som chaufföri bilen och skall ge en drickaflaska åt en avsina cyklister. Nästan undantagslöst harsportdirektören handen bakom flaskan så attcyklisten tar den framifrån räknat i färdrikt-ningen. Och nästan lika undantagslöst tar detnågon tiondels sekund extra innan direktörensläpper flaskan. Det är här som jag tror attlösen kommer in i bilden. Då båda håller iflaskan skall cyklisten ge lösen och då får handen – därav fördröjningen! Eller vad tror ni?

Jag har förresten Roberto Vacchi och AndersAdamsson att tacka för att jag börjat med attcykla på lite mer än motionsnivå. Tack för allahärliga stunder framför tv:n och för det in-tresse ni fött. Och tack för att ni håller reda påvåra finska (och finlandssvenska) cyklisterockså.

mikki, va s a, finland

Tack själv Mikki, det är alltid roligt att höra av våra fin-landssvenska vänner! Jag tror att din förklaring ärmycket rimlig. De gånger det dröjer lite extra innansportdirektören släpper flaskan beror det nog på att denstackars cyklisten har glömt vad lösen är. Men som turär har de tre chanser att säga rätt innan flaskan tas till-baka … Roberto Vacchi

Knarkare!Man tackar för en välgjord och intressant tid-ning. Jag har prenumererat ett år och fickhäromdagen det nya numret samt en förfrå-gan om jag vill förnya.Tja, tänkte jag, det harvarit si och så med att läsa om cykelsport medtanke på vad som sker. Ska känna efter någradagar till, de har ju sjyssta tester Kadens-

”Som en konstant påminnelse om att jag fortfarande är i livet beroende på en hjälm av god kvalitet och pass-form har jag låtit göra en liten tatuering.”

gänget. Sen vill man ju läsa om stjärnorna påcykelhimlen.

Men idag kom nästa spik i form av erkän-nandet av två US-Postal-fuskare..ehh.. knar-kare…ehh, cyklister var de ju.

Ni gör en bra tidning men nu ger jag fan icykelsporten. Får hoja mer själv i stället. Hängfuskarna högt och häng stallcheferna lite hö-gre. Gör motionslopp av hela skiten med dol-da resultatlistor. Tack för ordet.

jonas, karlskrona

Vi förstår dig Jonas och är förstås själva lika förtvivlade,förbannade och förvirrade. Drog- och dopingbruketinom cykelsporten drabbar kanske mest andra än syn-darna själva. De verkar kunna fortsätta som förr, ingen-ting har förändrats de senaste tio åren. Och det är för-jävligt. Men att cykla mer själv är inte fy skam, tvär-tom. Det är vägen till inre frid. Vi ses på en cykel näradig. Karmared.

www.vartex.se

92 | kadens nr 6:2006

kulturkultur

Träningsbok: Fitness Cycling

s p o rt f ö r l a g e t Human Kine-

tics är flitiga när det gäller att

ge ut träningslitteratur för

idrottsutövare och inte minst

för cyklister. Fitness Cycling av

makarna Dede Demet Barry

och Michael Barry, båda

cyklister i världselitskiktet, är

det senaste alstret. De har

slagit sina påsar ihop med

läkaren Shannon Sovndal och

producerat en mycket praktiskt

inriktad och grundlig instruk-

tionsbok. Målgruppen är män-

niskor som vill träna och tävla i

landsvägscykel. Men målsätt-

ningen är att såväl nybörjaren

som den erfarna cyklisten ska

kunna förstå och dra nytta av

den kunskap som förmedlas.

Nackdelen med en sådan bred

syftning blir förstås att den

som redan har ett hum om

grundläggande träningslära

och principerna bakom perio-

diserade träningsupplägg får

bläddra sig igenom rätt många

kapitel. Den som nyss har

börjat har däremot mycket nyt-

tigt att se fram emot, förklarat

på ett föredömligt pedagogiskt

sätt även om vissa resonemang

gärna hade fått utvecklas lite.

Istället förmedlar författarna

ganska ofta ett dogmatiskt för-

hållningssätt till hur saker och

ting ska vara, en problematise-

ring och förklaring har man

ofta lämnat därhän. Kanske

fanns det inte utrymme.

Kan man leva med det så

representerar Barry/Barry/

Sovndal en ganska klassisk syn

på träningsmetodik och perio-

disering. Med ett undantag.

Många tränare och föresprå-

kare för periodisk träning väljer

ofta att blanda träningsfor-

merna under de olika tränings-

cyklerna för att cyklisten lång-

samt ska utveckla alla nödvän-

diga egenskaper utifrån spor-

tens kravbild. Det innebär i

princip att man alltid inleder

med en längre basträningspe-

riod utifrån vilken man sedan

för in moment som tränar mus-

keluthållighet, styrka, explosi-

vitet och fart. Då blandar man

distanspass med tempopass,

styrketräning och även spurt-

och fartträning. Ju närmare

säsongen man kommer ju

högre blir intensiteten och

fokus flyttas från mängd till

kvalitet.

Samma sak gäller upplägget

Fitness Cycling följer, men med

en viktig skillnad. Efter basträ-

ningen använder man varje trä-

ningscykel, tre-fyra veckor, till

att träna en specifik egenskap.

Efter mängdträningen för man

in en period med tempoträ-

ning, följd av en period med

fartträning och så vidare. Slut-

resultatet blir snarlikt det klas-

siska då fokus flyttas från

mängd till intensitet, men de

olika träningsformerna

blandas i mycket mindre

utsträckning.

Utöver detta upplägg är det

ganska lite som skiljer Fitness

Cycling från andra cykelträ-

ningsböcker. Här får man veta

allt från hur man väljer cykelut-

rustning, om än på en väldigt

grundläggande nivå, till vilka

typer av muskler man som

cyklist bör stretcha.

Men fokus ligger på tränings-

teori och träningsprogram för

cyklister. Utöver grunderna i

träningslära och periodisering

får man med den här boken 60

cykelövningar och 13 tränings-

program för såväl nybörjare

och motionärer som tävlings-

cyklister. Med Fitness Cyclings

träningsupplägg och de många

olika programmen är det inte

alls svårt att utvärdera sin egen

status och att med ledning av

boken lägga upp ett lämpligt

träningsprogram. Det går

utmärkt att anpassa upplägget

utifrån sina egna ambitioner.

Man får en väldigt konkret

handledning i allt från hur man

tränar spurten till hur man

underhåller kondition och

styrka under vinterhalvåret.

Oavsett om du precis har

börjat cykla eller har hållit på

länge men känner att du vill ha

lite inspiration, tips och råd för

att utvecklas så är Fitness

Cycling en bra handbok och en

vettig introduktion i grundläg-

gande cykelträningsmetodik

och träningslära.

Bok: Fitness Cycling av Dede

Demet Barry, Michael Barry

och Shannon Sovndal.

Cirkapris: 160 kronor på

www.bokus.com

Förlag: Human Kinetics

” – jag skall kom m a ikapp honom, jag skall komma ikapp ochjag skall slakta honom.” Väl framme på jobbet droppade det urmin kostym, och det var då jag förstod att jag inte var frisk. Kan-ske hade samtalsterapi varit ett bättre alternativ. Men jag valdeatt bortse från roten till det onda, att bortse från de verkliga skä-len till att jag spurtar mot farbröder på cykelbanan och gickistället rakt på verkan. På lösningen.

Så jag köpte en gammal herrcykel från tiden då tempot i sam-hället var riktigt, riktigt långsamt. Och jag har blivit rikligt be-lönad. Jag har återerövrat ett rum av cyklingen som jag hade för-lorat. Men det har inte varit lätt.

Att bli omkörd är inte roligt. Hur mångagånger har du inte kommit till din slut-destination dyblöt av svett efter att hasatt ett antal 40-talister på platslängs stadens cykelvägar? För mighar det snarast varit regel.

För oss som känner att cyk-lingen någon gång för ganskalänge sedan blev mer än entransportform är det nu dags attsätta gränser. Reclaim the cyk-ling. Det måste gå att cyklaigen på det där viset man gjordeinnan man började tävla. Baralugnt susa fram och sniffa i sigden skiftande doftetikett som varjerestaurang eller tvättstugeventil gersina kvarter.

Cykeln som ett känselspröt för årstids-stämningar och ett sätt att skapa förutsätt-ningar för funderingar. Även vi mer inbitnam o t i o n scyklister måste lära oss att tempoväxla. För digsom vågar pröva njutcykling finns nya dimensioner att upp-täcka. Vid varje perspektivbyte blir cyklingen rikare. Jag har tillexempel denna sommar kunnat åka på cykelsemester tillsam-mans med min flickvän. Något som tidigare varit otänkbart. Åt-minstone om tillsammans är ett nyckelord.

Man förändrar förstås inte inbitna beteenden på en dag. Sättupp regler för hur du vill göra och markera tydliga rågångarmellan motionscykling och njutningscykling. Det är svårt attcykla avslappnat på en racer där kroppsställningen är framåtlu-tad och cykeln formligen ber om att bli plågad. På en äldre cykelgår det däremot att kontemplera med värdighet och man frestasinte att dra på lika lätt. Själv har jag satt upp ett förbud: Aldrigstå och cykla på njutningshojen.

Kanske kan du utveckla konsten, kanske öva genom att böja inkedjeskyddet för att få till det klassiska skrapljud som de flestatransportcyklister verkar älska? Jag är inte där ännu men jag rörmig fortfarande. Närmar mig mål. En dag skall jag komma all-deles fräsch till jobbet, utan att ha skaffat mig en enda fiende påvägen.

epilogepilog

”Jag har återerövrat ett

rum av cyklingen som

jag hade förlorat. Men

det har inte varit lätt.”

94 | kadens nr 6:2006

johan henrikssons sjukdomsinsiktledde honom till nya former avcykling och nya former av njutning.Reclaim the cykling, helt enkelt.

96 | kadens nr 6:2006

Webb/Butik

www.cykelcentrum.se

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550 www. j i b o. n u

kadens nr 6:2006 | 97

Webb/Butik

0383- 910 10 WWW.HAGGS.NUP R I SVÄRDA P RODUKTER + M YCKET M ER

Eriksbergs CykelKarlsrogatan 82752 39 UppsalaTel: 018-53 87 70www.eriksbergscykel.se

JIBO – Carlshamns CykelcenterCentrum för cykel i sydöstra Sverige. Horsarydsvägen 1374 93 KarlshamnTel: 0454-155 50www.jibo.nu

Norra Cykel & MotorEngelbrektsgatan 16-18702 12 ÖrebroTel: 019-611 86 60www.norracykel.se

RacerdepånOdengatan 38521 41 FalköpingTel: 0515-71 14 30www.racerdepan.se

Sportson i KalmarSmålands största cykelbutik.Verkstadsgatan 15392 39 KalmarTel: 0480-274 00www.sportson.se/stores/kalmar

TM Cykel ServiceÖppet vardagar 08–10.00,12–18.00Lexbyvägen 17433 31 PartilleTel: 031-760 06 40

Öster-CykelKällgatan 7 554 52 Jönköping Tel: 036-713800

Adels Cykel & SportVäpnaregatan 4393 50 KalmarTel: 0480-167 25www.adelgatans-cykel.se

Cykel City StockholmDär cyklister handlar.Södermannagatan 12116 23 StockholmTel: 08-643 73 55www.cykelcity.se

CykelhusetAxel Dahlströms torg 1 414 80 Göteborg Tel: 031-410700www.cykelhuset.se

CykelmagnetenButiken för cyklister.Nygatan 54311 31 FalkenbergTel: 0346-816 10www.cykelmagneten.se

Cykel o FjällStora torget791 71 FalunTel: 023-63862www.cykelfjall.se

CykelställetÖvre Husargatan 18-24413 14 GöteborgTel: 031-12 61 30www.bikeplanet.se

CykloteketNorra stationsgatan 75-77113 64 StockholmTel: 08-545 493 90www.cykloteket.se

Här hittar du Kadens!

Sök fler återförsäljare nära dig på www.interpress.se

kadens 7 : 0 6, ute 1 2 d e c e m b e r !

Världens bästa cykling Inspirerande mountainbikecykling ispanska Alpajurras. Ner, ner, ner –nerför backen ner. Och upp igen.

Smygtest 2007Vi har kört några heta 2007-cyklarredan nu!

Europeisk park-o-ramaHäng med på en bike park-turné iEuropa. Fyra cyklister körde sex bikeparks i fem länder på tio dagar. GarethDyer, Trond Hansen, Niels Windfeldt ochBrandon Semenuk är dina guider.

”Big-Mig” – tio år efter karriärenExklusiv intervju för Kadens medSpaniens största idrottsstjärna. Tio årefter att han hängt in cykeln för gott,berättar den femfaldige Tour de France-vinnaren Miguel Indurain om sin karriäroch livet efter cyklingen.

VinterträningSmarta tips om alternativvinterträning. Håll formen med oss.

Posttidning BCykeltidningen Kadens c/o Titeldata112 86 Stockholm

cykeltidningen kadens # 6, 2006

Documents