cykeltidningen kadens # 7, 2006

mediapartner

#7:2006/07

7-200

6Pris: 5

5 SEK

, 65

NO

K

sveriges renaste cykeltidning!

tio (andra) sporter som gör dig till en bättre cyklist!tio (andra) sporter som gör dig till en bättre cyklist!

Temadoping

tio år efter karriären:

MiguelIndurain– Rekord är till för att slås!

SmygtesterVi har klämt på sju nollsjuor

Fotoskola Plåta cykling med proffsen

Europas bästa parkcykling!

SmygtesterVi har klämt på sju nollsjuor

Fotoskola Plåta cykling med proffsen

Europas bästa parkcykling!

10 |kadens nr 7:2006

PrologProlog

Kadens ochCykelhistoriskaarrangerar:Hundra år avtävlingscyklar

nu är serien om tävlings-

cyklar från det senaste år-

hundradet slut. Det firar vi

genom en utställning av gamla

cyklar och tävlingscyklar, i sam-

arbete med Cykelhistoriska

föreningen. Kom dit, kolla på

cyklarna vi har skrivit om och

mycket mer i Doctus samlingar

av gamla tävlingshojar och

delar. (Gustavsberg ligger cirka

20 kilometer öster om Stock-

holm). Välkommen!

Dag: lördag 13 januari 2007

Tid: 12.00–15.00

Plats: Doctus, Gustavsbergs

porslinslager

Adress: Idrottsvägen 4,

Gustavsberg

Inträde: gratis

Mer info:www.cykelhistoriska.se

Cykel femtemotionsidrotten

5 i en undersökning

som SCB gjort på upp-

drag av Riksidrottför-

bundet kommer cykel på femte

plats över motionsidrotter.

Drygt 1,1 miljon människor upp-

gavs träna cykling för motio-

nens skull minst en gång i

månaden under 2005. Toppade

listan gjorde gång (prome-

nader), följt av styrketräning,

löpning och aerobics/gympa.

Legendarisk L’Etape nyhet

l’ é tape de légende är namnet på Tour-organisationens nya mo-

tionslopp som följer upp succén som l’Etape du Tour har inneburit.

Loppet som ger motionärer chansen att varje år testa på en av

Tourens etapper på avstängda vägar. Nu arrangerar man även ett

motionslopp på legendariska, historiska Tour-etapper.

Premiären, som går av stapeln den 23 september 2007, är den av-

görande etappen från 1967-års Tour de France. Starten i Strasbourg

tar cyklisterna över Vosges-regionen för målgång upp till Ballon

d’Alsace-toppen. Det var på den här etappen som Lucien Aimar vann

och Raymond Poulidor kraschade och förlorade chansen att vinna

totalt.

Årets ”vanliga” l’Etape går i år i Pyreneerna, måndagen den 16 juli,

med start i Foix. För första gången ska man ta sig över Col de Port

och sedan Portet d’Aspet och Col de Menté. Etappen avslutas över

Port de Balés på nästan 1800 meters höjd följd av Col de Peyresour-

de innan utförsåkningen ner till klassiska målstaden Loudenvielle.

Totalt 196 kilometer. Proffsen åker samma sträcka en vecka senare.Bäckstedt nereför räkning – igen

efter en vå l d s a m krasch

under träning på bana under

hösten, där både Magnus och

hans unga skyddsling Fredrik

Johansson fick åka till sjukhus,

ska Bäckstedt opereras. Fredrik

Johansson fick tillbringa fem

dagar på sjukhus men är nu

uppe på cykeln igen.

Det är Magnus axel som har

flyttat på sig och bland annat

har nyckelbenet förskjutits.

– Det här har varit ett riktigt

otursår. Nu får jag gå i band i sex

veckor, vilket för oss cyklister

betyder fyra, säger han med ett

leende.

– Jag kommer att va ra uppe på

t rainern inom kort. I fjol, 2005,

var jag fyra på Paris-Roubaix

med en spricka i handleden, så

det här ska inte vara något stör-

re problem, avslutar Bäckstedt.

Varma paket

elite har ta g i t fram ett julpaket för alla frusna. Supergift Ozone

innehåller det värmande linimentet Thermogel Forte och byxsalvan

Protect Cream. Dessutom ingår deras nya Heatmate – en luftaktive-

rad värmepåse för händer och fötter. Vi har testat Heatmate tåvär-

mare – en liten påse som klistras utanpå strumpan och håller fos-

singarna mysiga upp till åtta timmar. Första försöket föll väl ut och

vi återkommer med ett mer fullständigt test framöver. Cirkapris för

Supergift Ozone är 275 kronor.

Axelssondrabbad avcancertidigare i hösta s fick Mora-

cyklisten Nicklas Axelsson, 34

år, nytt kontrakt med sitt proff-

stall Selle Italia. Men kort

därpå fick han diagnosen testi-

kelcancer och har nu blixtope-

rerats i Nice, där han bor.

Beskedet fick han i samband

med operation av några bölder.

– Just nu känner jag mig lite

”krispig”. Förhoppningsvis upp-

täcktes det hela i tid. Jag ska de

närmaste dagarna få reda på

om jag behöver äta cellgiftsta-

bletter, säger Nicklas till Bor-

länge Tidning.

Svensksjuttonåring tillT-Mobileden blott 17-åriga cyklisten

Emilia Fahlin från Örebro kom-

mer nästa år att tävla för det

tyska laget T-Mobile. Emilia har

imponerat på de stora proffsla-

gen under året, bland annat

genom totalseger i det holländ-

ska 6-dagarsloppet Assen Jugen

Tour.T–Mobile är ett av världens

främsta proffslag med bland an-

nat den f.d tyska världsmästar-

innan Judit Arndt och dubbla

vinnaren av världscupen, aus-

traliensiskan Oenone Wood i

laget.

Fotovinnaren

Nu är kadens och

Mayhem Festivals

stora fototävling

avgjord. Flest röster fick

norrmannen Hans Petter

Hvals bild från Åre Bike Park

under sommarens Mayhem-

festival. Hans bild kan du se

på sidan 4–5 i detta nummer.

Och bland de som röstade

vann Bitte Håf, Stockholm,

en cykelhelg i Åre Bike Park –

tre dagar boende med lift-

kort för två personer. Grattis!

Läs mer om tävlingen på

www.mayhemfestival.com

Paul Smith-cyklar

att superdesignern Paul

Smith är ett cykelfan är kanske

ingen nyhet för alla cykelfans.

För några år sedan samarbe-

tade han med Gary Fisher och

designade delar av Fishers kol-

lektion. Inför vintern 2007 har

Smith inlett ett arbete med

anrika brittiska firman Mer-

cian. Tillsammans kommer de

att producera en begränsad

kollektion Paul Smith-desig-

nade cyklar, en touringcykel

och en bancykel (fixed).

- Mercians cyklar är fortfa-

rande handbyggda och det är

underbart att se något sådant i

denna värld av massproduk-

tion, säger Smith på Mercians

hemsida.

Läs mer:www.merciancycles.com

Herman Öhlund vann Svenska downhillcupen…

frans sjöblom, Kvänums IF, vann Svenska downhillcupens avslu-

tande deltävling i Flottsbro före Herman Ölund, Åre Bergscyklister.

Hermans andraplats räckte till en totalseger i Svenska downhillcu-

pen före Frans Sjöblom och Jonas Westman, Eksjö CK.

Sofia Sjögren Fritz, Borensbergs IF, vann damcupen före Emmy

Gustavson, Uddevalla CK och Elin Berglund, BAM BMX. Samma trio

placerade sig likadant i 4-crosscupen totalt.

… och Jonas Westman vann 4-crosscupen

s v e n s k a 4 - c r o s s c u p e n s avslutande deltävling i Flottsbro vanns

av Jonas Westman, Eksjö CK, före Tommy Johansson, Nås IF. Jonas

som ledde Svenska 4-Crosscupen inför den sista deltävlingen vann

därmed totalt.

Info: www.svenskadownhillcupen.se

PrologProlog

Armstrongsvärsta dag

man skulle tro att vinna sju

raka Tour de France ganska

enkelt skulle toppa listan över

jobbiga saker Lance Armstrong

har gjort, tillsammans med

kampen mot cancern. Men

icke. Efter sin debut i New York

Marathon i höstas deklarerade

han efter loppet att det var det

värsta han gjort. Tiden blev

precis under tre timmar.

Svenska löpare i vår närhet rap-

porterade att han hade gått ut

hårt och sen stumnat lika hårt.

Richard Kingstad, redaktör på

Runner’s World i Sverige slog

Armstrong med några

sekunder.

– Han var otroligt stum på

slutet, stegen ekade som ham-

marslag mellan husen, berättar

han.

Turtips

vilse i sydöstra Stockholm? Nu

är räddningen här. Karin In-

nings Turtips innehåller rundtu-

rer för bland annat mountainbi-

ke, med kartor i skala 1:50 000.

Totalt innehåller boken 45 rund-

turer samt 40 markerade sling-

or och vandringsleder, även för

vandring och barnvagnsturer.

– Jag cyklar själv my cket

mountainbike och nu har jag

gjort en bok om mina favorit-

turer i Nacka och Tyresö. Den

innehåller även rundturer för

vandring och ”familjecykling”

på sköna grusvägar, berättar

Karin Innings.

Cirkapris: 119 kronor

Info: www.turtips.se

Gustav Larsson och Jimmy Casper till Unibet

Den svenska tempomästa r e n

Gustav Larsson går till (ev. svenska)

Pro tour-laget Unibet.com. Han har skrivit på ett två-årskontrakt.

– Gustav Larsson är en riktig allround-talang som fungerar bra i

såväl endagslopp som etapploppen. Han är dessutom en utomor-

dentlig tempocyklist och passar perfekt för Pro tour-loppen, säger

sportdirektören Hanegraaf.

Den 26 år gamla Larsson blev bland annat femma på den sjunde

etappen av Tour de France i år, ett 52 kilometer långt tempolopp.

Även den franska sprintern Jimmy Casper har skrivit på för teamet

för två år. Han lämnade därmed Cofidis.

- Casper är inte bara en duktig sprinter, han är dessutom perfekt

för vårklassikerna, säger sportdirektören Jacques Hanegraaf.

Jimmy Casper vann årets första Tour de France-etapp i en klung-

spurt.


PrologProlog

Premiär för New World Disorder 7

i samband med Roc D’Azur i Fréjus, Frankrike hade NWD7 Europa-

premiär. NWD-filmerna är alltid hett efterlängtade inom friåknings-

världen.

Den senaste 16 mm-filmen från Freeride Entertainment är filmad

på ställen som Brasilien, Österrike, Chile, Turkiet, Italien och i USA.

NWD samlar som vanligt friåkningseliten: Darren Berrecloth, Kyle

Strait, Paul Basagoitia, John Cowan, Cedric Gracia och Richie Schley

kör sjuka linjer och gör grymma grejer. Förbered dig på dubbla back-

flips, frontflips och 720s! Vi återkommer med en recension snart.

MA Speedwearpå Bianchi ochCrescent…n ä s ta år kommer svenska elit-

laget MA Speedwear Borås att

köra på cyklar från Bianchi och

Crescent, vars racerlinje

kommer att uppgraderas efter

fem års dvala.

…och TeamCyclesport på BH!

det svenska elitteamet Team

Cyclesport.se sponsras inför 2007

av den spanska cykeltillverkaren

BH (Bestagui Hermanos). Laget

kommer att tävla på en modifi-

erad variant av modellen L77,

byggd på en Global Concept G1-

kolfiberram. På tempoloppen

kommer cyklisterna att tävla

med samma modell som Alex-

ander Vinokourov tog brons med

på VM i Salzburg i år.

Lance-hjälmvinnaren!

i förra numret utlyste vi en

tävling där priset var den här

läckra Giro Atmos-hjälmen.

Lone Star 7 är framtagen för att

fira Lance Armstrongs sju raka

Tour de France-segrar. För att

vara med i dragningen var man

tvungen att svara på vad det

lag Lance Armstrong vann sitt

sista Tour de France med hette.

Rätt svar är Discovery

Channel Pro Cycling Team. Det

visste Lotta Atte i Täby. Grattis!

Basso tillDiscovery

efter alla turer kring

Bassos eventuella inblandning

i den spanska dopinghärvan

Operación Puerto gick han och

Bjarne Riis skilda vägar. Efter

att det italienska cykelför-

bundet lagt ner utredningen

har Basso fått klartecken att

köra från Italienska Olympiska

Kommittén. Och nu har Basso

klart med ett två-årigt kontrakt

med Armstrongs förra lag, Dis-

covery Channel istället. Målet

är förstås att coacha fram

honom till en Tour-seger. Basso

var ju de sista åren av Arm-

strongs dominans det största

hotet mot amerikanens segrar.

Bäckstedt kör Cannondale

magnus bä c k s t e d t s Liquigas-stall har skrivit kontrakt med

Cannondale, vilka från och med 2007 ersätter Bianchi

som cykelleverantör till laget. Laget kommer att tävla

på Cannondales nya SystemSix bland annat.

– En av anledningarna till att vi vill jobba med Liquigas

är vår önskan att engagera cyklisterna i

produktutvecklingen. Vi behöver topp-

cyklister för att ge våra ingenjörer

inspiration till innovation, säger

Matt Mannelly på Cannondale om

laget som huserar såväl Danilo Di Luca

som Magnus Bäckstedt.

kadens nr 7:2006 | 15

Ny cykelklubb i Lerumfar o c h s o n , Janne och Jonas Franzén från Floda, har dragit igång

en ny cykelklubb i Lerum. Jonas är en av Sveriges bästa BMX-

racingcyklister. I och med klubben har det äntligen öppnats en

möjlighet att bygga en BMX-bana. Dessutom ska man bygga en

dirtbana.

– I klubben skall vi inte bara syssla med BMX och dirt, utan vi ska

efter behov bilda sektioner för cross country, downhill, 4-cross

samt landsväg, säger Janne Franzén.

Mer info? Maila dem på

[email protected]

Musik i mina brallor

kläder med integrerad elektronisk teknologi har på senare tid

lanserats för löpare och skidåkare bland annat. Först ut på cykelsi-

dan, vad vi vet, är Pearl Izumi som nu lanserar en cykelbyxa med in-

byggd MP3-spelare samt trådlös blåtandsuppkoppling för din mo-

bil.

Vertex MP3 Bib-short har ett integrerat hörlursset. När det ringer

så meddelas du genom en signal. Tryck på knappen på ditt ben för

att svara i telefonen som du har i byxans inbyggda ryggficka. Pratar

gör du via den i byxan integrerade mikrofonen.

Den integrerade MP3-spelaren styrs också den av kontrollpanelen

på benet. Den har ett 512MB-minne som rymmer upp till 16 timmar

musik och drivs av ett uppladdningsbart LiP-batteri. De inbyggda

hörlurarna och mikrofonen tvättas tillsammans med byxan. Crazy

stuff.

Leverantör:To::Kind, tel +45-86 36 78 00 www.pearlizumi.com

16 | kadens nr 7:2006

Sä s o n g e n 2006 h a r kantats avskandaler. Den nu ökända Opera-ción Puerto i Spanien kommer tro-ligtvis att till slut mynna ut i den

värsta dopingskandalen genom tiderna.Det märkliga är att man fortfarande intevet hur det kommer att sluta. Massor avnamn florerar, men vilka cyklister är detegentligen som döljer sig bakom de kod-namn som läckt ut under sommaren? Jagtror spanjorerna vet mycket mer än vi troroch att många kommer att få problemnär allt uppdagas.

Ivan Basso i danska CSC har blivit friadav Italienska Olympiska Kommittén pågrund av att bevisningen är för tunn motårets Giro d’Italia segrare. Det är ju tra-giskt om de ger en cyklist som fuskatchansen att komma tillbaka. Men är Bas-so verkligen skyldig?

Det man har på honom är dels före-komsten av kodnamnet ”il Birillo” somman påstår är Bassos hund. Dels etthandskrivet fax med flera namn på, skri-vet av någon som tackar dopingdoktornEufemiano Fuentes för hjälpen. Knappabevis alltså. Eller finns det mer? Det skul-

le ju kännas ännu värre om det hela är ettmisstag och Basso stoppats från att försö-ka vinna Tour de France och en massaandra fina tävlingar efter Giro-triumfen.

Jan Ullrich i tyska Telekom ligger risi-gare till eftersom man hittat blodpåsarmed namnet Jan på. Dessutom är det an-vända kodnamnet ”hijo de Rudicio” (Ru-dis son) lite mer trovärdigt. Hans coachär ju Rudi Pevenage.

Jan Ullrich fall rullar vidare och myckettalar för att tysken blir fälld. Han har nuhoppat av från det schweiziska förbundetsom han haft licens hos de senaste sä-songerna. Ullrich menar att de har svart-målat hans namn genom alla skriverierkring hans person och inblandning i denspanska skandalen. Men det är fler somhar ögonen på Ullrich, då det sägs finnasbevis mot honom även i Tyskland. Manhar genomsökt hans hem i Schweiz ochgjort detsamma hos hans manager Wolf-gang Strohband samt hos coachen Peve-nage. Men det kommer säkert att dröjainnan vi vet vad som kommer ut av detta.

Operación Puerto handlar ju dessutominte bara om dessa två herrar, utan ett

femtiotal andra cyklister förekom i utred-ningen, men vissa har redan friats heltav Internationella Cykelunionen (UCI).

Tour-fuskarenSen har vi ju Floyd Landis. Amerikanensom fick alla cykelälskare att minnas den”gamla goda tiden” med sin prestation ut-ö ver det vanliga, på väg till Morzine underden sjuttonde etappen av Tour de France.Dagen före hade han med en genom-klappning tappat chansen att vinna To u-ren – det trodde alla inklusive jag själv.Men på väg till Morzine fick vi upplevavad min farsa fick uppleva på varje stortetapplopp förr i tiden – hjälteinsat s e r.Hans upphämtning var ove r k l i g .

Men allt har visat sig vara en bluff. El-ler? Just efter den sjuttonde etappen läm-nade nämligen Landis ett positivt do-pingprov som visade spår av testosteron.Jag var på en trevlig nationell cykeltäv-ling i ett sommarglatt Borås när jag fickveta det. Ridå ner – så in i helvete.

Floyd Landis kämpar nu för att rentvåsitt namn. Vilken överraskning säger jagmed en stor portion ironi. Men faktum är

Ett sorgligt år

Roberto Vacchi gråter över tillståndet i cykelsporten. Dopinghärvan operación puerto i Spanien

kommer troligen att mynna ut i den värsta dopingskandalen hittills i cykelsporten. Vad får det för

konsekvenser och vad gör UCI? Och inte minst – varför gör inte fler rena cyklister sina röster hörda?

text: r o b e rto va c c h i

foto: getty images

kadens nr 7:2006 | 17

att han har ganska starka bevis för att detkan vara någon annans test. Inte minstom man tittar närmare på de sifferkodersom ska stämma överens på dokumentoch dopingtest och som är oerhört viktigaför att få någon fälld. Sifferkoden skiljersig nämligen på ett ställe och dessutomhar man strukit över ett nummer på ettdopingtest och ersatt med ett annat num-mer. Så taffligt får kontrollerna natur-ligtvis inte skötas. Bara tanken på attdenna tafflighet kan ge en (kanske) do-pad Landis segern i Tour de France fårmig att rysa.

Vilket skitår för cykelsporten. I alla fallpå landsväg och i alla fall bland herrarna– vilket drar ner alltihop förstås. Meninget ont som inte har något gott medsig. TV-stationer, framförallt i Tyskland,har hotat med att sluta visa cykel om detinte blir bättre. Tidningar börjar nu gran-ska sporten mer än någonsin och inteminst lyfter man fram de som vågar ståför en ren cykelsport.

I Spanien ligger sporten risigast till ef-ter dramatiska tittarras på exempelvisVuelta a España. Dessutom är det många

arrangörer som tvingats ställa in tävling-ar på grund av sponsoravhopp.

Det är inte så positivt kanske men dethar fört med sig att många lag ser över sinorganisation. Tyska T-Mobile har kanskesvarat för den största rensningen blandbåde cyklister och ledare. Man har tagithoten från TV-stationerna på största all-var. Ett annat exempel är danska CSCsom ser ut att hitta ett samarbete med do-pingforskaren Rasmus Damsgaard. Detskulle vara ett enormt genombrott i kam-pen mot fusket.

Nu måste det händaFör nu måste det VERKLIGEN hända nå-got. UCI måste sluta med tjattret om attman testar mer än någon annan sport.Det räcker inte att testa mycket. Manmåste bli ännu tuffare och se över sinegna organisation. Det krävs en röd tråd –allting som har med doping att göra mås-te vara oacceptabelt, något man överhuvud taget inte ska befatta sig med.Som exempel – idag har man i lagupp-ställningarna på UCIs hemsida cyklistersom är dopingavstängda men som under

det kommande året får tävla igen. De skainte finnas på hemsidan förrän de avtjä-nat sitt straff. UCI måste också kraftfulltta avstånd från att dopingavstängda cyk-lister finns med på lagpresentationernainför säsongen (läs David Millar i SaunierDuval-Prodir).

Ett annat exempel på att UCI mångagånger agerar tveksamt var den officiellaVM-skriften från Salzburg, Österrike.Bland ett femtontal förhandsfavoriter påherrsidan fanns – Tyler Hamilton. Hansdopingavstängning gick ut ett par dagarinnan VM-linjeloppet. Man baxnar… Detkan låta som petitesser men för att få tro-värdigheten tillbaka måste man vara pe-tig och agera på alla håll och kanter föratt visa sin ståndpunkt.

Det är cykelsporten vi älskar, inte demyglande individerna. Hamilton, Lan-dis, Roberto Heras, Santiago Perez ochalla andra som fuskar eller har fuskat ochsom gömmer sig bakom en massa skit-snack – ni kan sticka åt helvete.

Alla rena cyklister ute i Sverige och ivärlden; stig fram och gör er hörda. Ni ärmina hjältar.

Jan Ullrichs fall utreds på flera fronter. ”Det var whiskyn, eller … naturligt … eller labbet …”

18 | kadens nr 7:2006

Vi ska inte ta upp att folk alltid harfuskat. De gamla grekerna upp-fann Olympiaden men även ordetpharmakos. Redan 300 före Kristus

rapporterade den grekiska medicinarenGalen att grekiska atleter använde stimu-lantia. Själva ordet doping (eller dopning)är ett lånord från engelskan. Men ur-sprungligen kommer det från kaffer- ochboersdialekten i Sydafrika där det an-vänds om en stark dryck som man drackvid ceremonier.

Vi ska heller inte prata om hur man lö-ser problemet med doping i modernidrott. Men en titt på dopingens historiakan få oss att förstå några av de faktorersom ligger bakom fusket.

För när man i slutet av 1800-talet kompå att det gick att tävla med en cykel om-gavs hela sporten snart av en falsk myt-bildning. Folk ville se övermänniskor.

Män som kunde cykla flera dagar i sträckbakom röksprutande motorcyklar i velo-dromer. Cyklister som besegrade väderoch vind, terrängen och inte minst sigsjälva. Och visst bjöd cyklisterna på spek-takel. De kunde för egen maskin ta sigupp på svindlande, omöjliga höjder därbilarnas motorer kokade. Loppen blevmer och mer extrema, sträckor på upp tilltusen kilometer under ett enda lands-vägslopp förekom. Cyklisterna sålde bådetidningar och cyklar genom sina oerhördab e d r i f t e r. Det var fantastiska prestat i o n e roch uppmärksamheten var enorm.

Och just kanske på grund av uppmärk-samheten, penningpriserna, prestigenoch pressen i kombination med de extre-ma tävlingarna kom bruket av stimulan-tia snart in i bilden. Men få visste någotom effekten av vissa ”mediciner”, prepa-rat som idag är helt förbjudna. Ta till ex-

empel heroin som användes friskt under1900-talets början och ansågs som myck-et rekommendabelt, även av sådana somFreud till exempel.

Den första cyklist som man vet säkertdog på grund av doping är en viss wale-sare vid namn Arthur Linton. Vinnarenav det 600 kilometer långa Paris-Borde-aux 1896 dog av en överdos av Trimethyl(astmamedicin).

VansinnestävlingarBantävlingar var rent vansinne i börjanav 1900-talet. I USA var tävlingarna såstora att svenska cyklister som utvan-drade blev och har förblivit stora hjältar,som bröderna Larsson (Lawson i USA)Iver, Gus och John. Tillsammans med densvarta cyklisten Major Tylor var de ban-tävlingarnas stora idoler.

Genom att det fanns pengar att tjäna så

Doping i cykel – en lång historia

Cykelsportensdopinghistoria

1896 Walesiska cyk-listen Arthur Linton dörpå grund av doping.

1924 Franska brödernaPéllisier erkänner att degår på ”dynamit” underTouren.

1928 Internationellafriidrottsförbundet för-bjuder som förstaidrottsförbund bruk avstimulantia som doping.

1952 Fausto Coppierkänner att amfetaminvar populärt bland cyk-lister och att han självbrukade dem när det varnödvändigt: ”nästanalltid”.

1955 Tester visar atttjugo procent av cyklis-terna i Tour de Francehar spår av amfetamin-och hormonmissbruk ikroppen.

1960 Danske cyklistenKnut Jensen dör undertävling på OS i Rom medamfetamin i kroppen.

Årets dopingskandaler inom cykelsporten är kulmen på en tradition

som inleddes samtidigt som cykelsporten föddes för 120 år sedan. En

tradition som egentligen inte blev förbjuden på allvar förrän 1966.

Året efter dog britten Tom Simpson i direktsändning på grund av

dopingmissbruk. Men traditionen lever ändå vidare i det fördolda. Och

skördar fortfarande liv.

text: carlos saldes/cykelhistoriska föreningen

foto: a r k i v b i l d e r

Henri Desgrange skapade touren för att sälja tidningar.

blev fusket, som på den tiden bara var”stimulantia”, mycket utbrett. Man an-vände arsenik, kokain, sprit och ammo-niak för att pigga upp trötta cyklister –precis som i boxningen. De långa tävling-arna förbjöds inte på grund av dopingen

utan för att cyklisterna dog som flugornär de vurpade i de höga farterna. Understayertävlingarna (bakom motorcykel)var cyklisterna så höga att en del var heltokontaktbara.

När Géo Lefévre och Henri Desgrange

kom på idén om att arrangera Tour deFrance 1903 så var tanken att sälja fler tid-ningar. För att sälja fler tidningar ville deha en show med ensamrätt och Tour deFrance var den perfekta arenan. För attlyckas med det var de inställda på atthålla intresset för spektaklet konstanthögt. Det hade inte att göra med attfrämja ett sunt idrottande i form av cyk-ling.

För att uppnå detta kommer Desgrangepå idén att förbjuda all mekanisk hjälp,som växlar på cyklarna. Det gällde framtill 1937 när Jacques Goddet tog över efterDesgrange som tävlingsdirektör. Redan1910 kommer det första bergspasset in iTourens bansträckning – Tourmalet med2 200 meter över havet. Gustav Garrigousäger i samband med det att ”en cyklistsätter aldrig ner foten”, en fras som harförföljt tävlingscyklister sedan dess.

Etapperna blir också längre och längre.Till slut vaknar cyklisterna klockan fempå morgonen och kör etapper på 500 kilo-meter. Vinnaren kommer i mål sent påeftermiddagen. På kvällen delar man utröda lyktor till de cyklister som kommer imål efter solnedgången. Ända fram till80-talet kallade man därför den sista cyk-listen i sammandraget för just ”röda lyk-tan”.

kadens nr 7:2006 | 19

1966 UCI och FIFA (Int.Fotbollsförb.) introdu-cerar som första idrotts-förbund tester fördoping under derasrespektive världsmäs-terskap.

1967 Tom Simpson dörpå Mont Ventoux underTour de France medkroppen full av doping-preparat.

1968 Olympiska kom-mittén, IOK inför obliga-toriska dopingtester påsommar-OS i Mexico.

1976 Anabola steroiderklassas som doping ochförbjuds.

1982 Vinnaren avVueltan, Angel Arroyo,blir av med titeln inom48 timmar efter att hatestat positivt.

1986 Bloddoping för-bjuds av InternationellaOlympiska kommittén.

1987 Medicinen EPOanvänds som doping.

1988 Tour de France-vinnaren Pedro Delgadotestar positivt för pro-benecid, ett beslöjnings-medel för testosteron.Men det är inte på UCIslista så han får behållasegern.

Garrigou ”en-cyklist-sätter-aldrig-ner-foten” tillsammans med Petit Breton och Rossignol i 1908 års Tour.

Bröderna Francis och Henry Péllisier som kör för Auto-moto-stallet lämnar Touren 1924 i protest och säger attde ”behandlas värre än djur på cirkus”.

20 | kadens nr 7:2006

Under denna tid lever Touren i tystnadom bruket av stimulantia och samma sakgör alla sporter. Tidningsläsarna häpnaröver cyklister som kör fortare än tåget.Under denna tid växer bilden av cyklis-terna fram som ”gjorda av en annan pas-ta”.

De första skandalerna gäller cyklistersom tar tåget, liftar med lastbilar eller targenvägar för att vinna. Först 1920 kom-mer den första artikeln i L’Auto ( l’Equipe)som fördömer all doping som sker underläkarnas översyn. Men 1924 kom den för-sta stora mediala skandalen. BrödernaPéllisier, som kör för Automoto-stalletlämnar Touren i protest och säger att de”behandlas värre än djur på cirkus”. Detsägs att bröderna fuskade med klädre-glerna. Man förbjöd nämligen klädbyteunder etapperna. Valde man långärmatså fick man skylla sig själv om det blev 30grader varmt mitt på dagen.

Bröderna kontrade anklagelserna med

att deklarera att de gick på ”dynamit” föratt klara de hårda etapperna. ”Dynamit”var samma sak som en ”cocktail” under60-talet, alltså en blandning av olika dro-ger – kloroform, kokain och aspirin.

Men Touren klarar sig tack vare att Ot-tavio Bottecchia, som körde för sammastall, vinner både 1924 och historienslängsta Tour 1925. Förlorarna blir brö-derna Péllisier och cyklisterna har lärt sigregel nummer ett – det lönar sig inte attklaga.

SportdirektörernaDet är inte bara Desgrange som vill tjänapengar. Alla vill göra det. Även sportdi-rektörerna. För det mesta brukar de hållasig i bakgrunden när det gäller dopingen.De ser aldrig någon ta något. Ett bra ex-empel var sportdirektören för Peugeot-stallet under 1950- och 60-talet. Hela 20cyklister fälldes för doping under hansperiod som sportdirektör. En stor stjärna

dessutom – Tom Simpson. Även självasteEddy Merckx, som hade kört för Peugeotmen nu var i Faema, testade positivtunder 60-talet. Stackars Eddy gråterframför kamerorna under Giro d’Italia.Han menar att någon har givit honom enflaska med doping, någon ondskefull ita-lienare som vill att Felice Gimondi skavinna. Kanske var han oskyldig, kanskevar han en ung naiv cyklist som fick enflaska från någon.Cyklisterna fick lära sig regel nummertvå – blåneka. Det finns alltid någon somtror på din oskuld, även om allt pekar påmotsatsen. Även om du blir fälld.

När man frågade Miguel Indurain hurdet kändes att inte ha någon riktig mot-ståndare svarade han ”I den här sportentävlar man alltid mot spökena”. Klokaord av en annars rätt så tystlåten man (läsen annan intervju med Indurain på sidan38). För tänk om alla gamla prestationerär baserade på fusk?

1990 EPO förbjuds avIOK, men inget testexisterar för att detek-tera det.

1996 En hälsogränssätts där en hematokritöver 50 procent innebärtvå veckors avstängningav ”hälsoskäl”.

1998 Festinalagetssoigneur Willy Voetfastnar i tullen meddopingmedel under Tourde France. Det leder tillen stor skandal ochpolisrazzior mot flera lag.

1999 WADA skapas föratt centralisera antido-pingarbetet inom allaanslutna förbund.

1999 Pantani stängs avfrån Girot, i ledning, dåhan har en hematokritpå 52 procent.

2000 Ett EPO-test tasfram till Sydney-OS.

2001 Polisrazzior underGiro d’Italia leder till attbland andra Dario Frigo,totaltvåa vid tillfället,stängs av på grund avdopinginnehav.

2001 Nicklas Axelssonerkänner EPO-dopingefter att ha testat posi-tivt inför VM i Lissabon.

2002 Giro-vinnaren Gil-berto Simoni testarpositivt för kokain, menfrias senare.

2003 Belgiska endag-specialisten JohanMuseeuw stängs av,trots att han redan lagtav, för inblandning i enstor dopinghärva i Bel-gien.

Jacques Anquetil: Ingen vinner Tour de France med bara mineralvatten. Merckx blånekade.

Till och med cyklister undrar ibland.Gino Bartali mutade sig in i Fausto Cop-pis hotellrum för att ta sig en titt. Hankunde inte förstå att tiden hade sprungitifrån honom. Fausto var klart yngre ochhöll på att revolutionera hela cykelspor-ten med sina träningsmetoder, kostva-nor och inte minst levnadsvanor. Under1940- och 50-talet talade man tyst om do-pingen, men den fanns där. Samma sakgällde 60-talet. Det sägs att under en kon-versation mellan Eddy Merckx, JacquesAnquetil och Raphael Geminiani sa Jac-ques att ”Ingen vinner Tour de Francemed bara mineralvatten”. Jacques An-quetil vann fem Tourer och är den endacyklisten som har vunnit två lopp undersamma dygn – Dauphiné Libéré och Bor-deaux-París. Han betalade ett högt prisoch blev bara 53 år gammal. Och visstvann han kanske inte Touren på mineral-vatten men inte eller med champagne,ostron, tobak, whiskey och damer…

Simpson vändpunktenDen 13 juli 1967 förändrades allting. Brit-ten Tom Simpson orkade inte med dettempo som spanjoren Julio Jiménez satteunder klättringen upp till Mount Ven-toux på den 13e etappen av Tour de Fran-ce. Berget gjorde denna dag livet surt förcyklisterna. Det var hett. Med två kilo-meter till toppen kollapsade Tom på sincykel. Team-managern kunde inte förmåhonom att bryta utan Simpson fortsatte500 meter till, zick-zackandes med sincykel. Han stannade, han höll fortfa-rande i styret men var medvetslös och fölligen. Och han reste sig aldrig mer. Hansliv gick inte att rädda. Simpsons sista ordsammanfattar den största av önskningarför alla som älskar denna sport: ”Put meback on my bike.”

I Tom Simpsons fickor hittades tre flas-

kor amfetamin, varav en var tömd. I hansblod hittades också alkohol och vätske-drivande medel.

Men vad var det som förändrades? Jo,Tom Simpson dog under direktsänd tv…Några år tidigare, under Rom-olympia-den 1960, hade den danska cyklistenKnut Jensen dött mitt under tävling.Olympiska kommittén reagerade mendetta var under samma era som dopingockså blev politik under kalla kriget.Stormakterna gjorde andra val när natio-nella intressen blandades med idrotts-liga. Och först 1966 togs ett centralt anti-dopingbeslut av UCI.

Under 1970- och 80-talet blev andra dro-ger populära. Ibland blev det skrattre-tande. Pedro Delgado vann Tour de Fran-ce 1988 men testade positivt för Probene-cid. Ett beslöjningsmedel som var förbju-

den enligt Olympiska kommittén meninte av UCI. Det var skrattretande för attalla visste att Probenecid användes för attdölja bruk av testosteron och anabola ste-roider. Så var det även under 90-talet –fuskarna har alltid varit ett steg före…

Samtidigt har det gamla gardet oftahävdat att de var rena och att dopingen ärde unga cyklisternas problem. De som vå-gar gå ut och säger att de dopade sig, fastdet inte upptäcktes, blir utfrysta som Di-etrich Thurau nyligen fick erfara.

Cykelsporten är just nu aktiv när detgäller att testa cyklister. Och i motsatstill vad WADA säger så är cykelsportenden enda sport som tillåter polisrazziorsom den under Touren 1998.

Ännu har vi inte sett något sådantunder ett OS eller ett fotbolls-VM.

kadens nr 7:2006 | 21

2004 Tempovärlds-mästaren David Millar,Skottland, testar posi-tivt för EPO ocherkänner samt mistersin titel.

2004 OS-tempo-mästaren TylerHamilton, USA, testarpositivt för EPO underOS och Vueltan.

2004 Jesus Manzano ispanska Kelme-stalleterkänner bloddopingefter att ha varit näraatt dö på grund av dåligtförvarat blod.

2005 Roberto Heras,Spanien, testar positivtoch stängs av för blod-doping efter sin fjärde,raka Vuelta-seger.

2006 Operacion Puertoär en gigantisk doping-härva med förmodadekopplingar till flera avvärldens bästa cyklister.Ett antal stjärnor somBasso och Ullrich stängsav inför Tour de France.Härvan utreds fortfa-rande av spansk polis.

2006 Tour de France-vinnaren Floyd Landisdopingtest ger indika-tioner om testosteron-bruk. Domen har över-klagats.

Tom Simpson: ”Put me back on my bike.”

22 | kadens nr 7:2006

Is ä m s ta fall går det som med 1965års världsmästare Tom Simpson. Man dör mitt under pågående täv-ling. I bästa fall kommer man

undan både dopingkontroller och tillfäl-liga fysiska defekter eller biverkningar.På sikt brukar verkligheten däremothinna ikapp dopade idrottare. Alltså närkarriären är slut och resten av livet åter-står. Det är då den riktiga fakturan kom-mer, oftast med rejäl dröjsmålsränta.

För har man levt på lånad energi, detvill säga dopat sig, brukar en av de vanli-gaste biverkningarna vara att kroppensorgan utmattas i förtid och slutar funge-ra. Helt eller delvis. Detta sker som ett re-sultat av en långvarig överbelastninggenom att några fåtal kemiska processerhar ”boostats”. Att egenproduktionen avlivsnödvändiga hormoner avtar, ellerhelt upphör, kan också hända. Klararman sig undan fysiska defekter kan livs-

långa depressioner istället bli en del avden nya vardagen. Att fortplantningsför-mågan avtar eller helt uteblir är ocksåvanligt förekommande. Lyckas man skaf-fa barn är det inte ovanligt att de födsmed allvarliga sjukdomar eller defekter.Du kan alltså överföra resultatet av din ti-digare dumhet till dina egna barn...

Cykelsporten, framförallt landsvägscy-kel, ställer väldigt komplexa fysiska krav.En hög relativ styrka, snabbhet och sy-reupptagningsförmåga står högt på ön-skelistan liksom uthållighet och bra åter-hämtning. Det är den främsta anled-ningen till att så många olika preparatanvänds. I mountainbike cross countryär inte kraven lika komplexa och därför ärdoping inte lika vanligt förekommande.De vanligaste preparaten i mountainbi-kesporten är de som förbättrar syreupp-tagningsförmågan. Men cross country-cyklister har även fastnat i kontroller för

steroider och centralstimulerande prepa-rat.

Metoderna, medicinerna och prepara-ten är enormt många. De flesta med bevi-sad effekt finns med på WADAs (WorldAnti Doping Agency) ”röda lista” över för-bjudna preparat.

Men det finns fortfarande mer ellermindre effektiva preparat som ligger igråzonen. Alltså preparat som inte stårpå listan men som, per definition, ansesvara doping – en onaturlig metod för attförbättra prestation eller återhämtning.

Men det finns fortfarande mer ellermindre effektiva preparat, som används isyfte att förbättra prestation eller åter-hämtning. Vissa står inte på listan ochandra går inte att spåra. Vi har radat uppnågra av de vanligast förekommande ochmest kända metoderna och preparateninom cykelsporten. Med dess tillhöranderisker och konsekvenser.

Doping – så funkar det

Doping är ingen ny företeelse

inom idrott. Det nya är däremot

att det i modern idrott är förbjudet.

Och att de produkter som används

är långt mer sofistikerade och så

avancerade att det ofta krävs

medicinska kunskaper för att

kunna bruka dem.

Och ändå är riskerna enormt

stora. Inte bara för att åka fast.

Utan för att få allvarliga men för

livet. Eller för att helt enkelt dö.

text: andreas da n i e l s s o n

foto: luca mara

Du blir vad du äter.

kadens nr 7:2006 | 23

Bloddoping – EPO

Arbetande muskler behöver syre för attfungera. Desto hårdare arbete desto mersyre krävs. Det är de röda blodkropparnasom transporterar syret i blodet. Fler rödablodkroppar gynnar alltså syreupptag-ningsförmågan. Efter att ett antalidrottsmän dött till följd av för mångaröda blodkroppar i förhållande till den to-tala blodvolymen, för hög så kalladhematokrit, så har en hematokritgränssatts. Cyklister som uppvisar en hemato-krit över 50 procent blir avstängda av häl-soskäl. Det är alltså inte samma sak somatt testa positivt för doping eller att varadopad. Däremot är sannolikheten hög attnågon form av doping förekommit efter-som ytterst få människor har så höga na-turliga värden. Mellan 35–45 procenthematokrit är normala värden.

Av de preparat som används i syfte attförbättra syreupptagningsförmågan ärEPO (erytropoetin) onekligen det vanli-gaste och mest effektiva. EPO är ettkroppseget hormon som frisätts från nju-rarna vid syrebrist eller blodbrist. Njur-sjuka människor saknar, eller har ned-satt EPO-produktion och får därför lättblodbrist. Man kan nu syntetiskt fram-ställa EPO, så kallad rekombinant EPO(rhEPO). Inom idrotten har injektioner avEPO använts för att öka blodkroppsmäng-den för en bättre syretransport. En ök-ning av den maximala syreupptagnings-förmågan uppemot 20 procent har rap-porterats efter en EPO-kur på 6–10 veckor.

I dag finns EPO dels som alfa-EPO(Eprex) och beta-EPO (NeoRecormon),dels som darbopoetin (Aranesp) och epoe-tin (Dynepo). Precis som de flesta andradopingpreparat och metoder togs EPOfram av forskare med syfte att användasinom sjukvården. EPO är ett av de bästaläkemedel som framställts på senare åroch har underlättat livet för många njur-sjuka människor.

Riskerna med användande av EPO ärfrämst att kroppens egen förmåga attframställa hormonet avtar, helt eller del-vis. Om produktionen avtar helt och dumåste tillföra EPO resten av livet har duinte bara konstanta läkarbesök att sefram emot. Den livslånga ekonomiskakostnaden blir också hög. Enormt hög.

Bloddoping – Hemohes

Hemohes blev ett välkänt begrepp påskid-VM i Lahti 2001, efter att finska skid-landslaget använt sig av denna medicin.Hemohes är en vätskelösning beståendeav stora sockermolekyler liknande glyko-gen. Den fungerar som en volymexpan-der som gör att antalet röda blodkropparper volymenhet blod blir lägre. Då kanman inte fälla idrottaren för höga blod-värden. Däremot har Hemohes inget iblodbanan att göra hos friska människorutan tolkas av dopingkontrollanternasom en maskering av tidigare doping.Inom sjukvården används Hemohes mesttill människor med svåra brännskador.För att uppnå samma effekt som Hemo-hes behöver man dricka över 100 litervatten på en dag (den dödliga dosen avvatten är drygt 50 liter/dygn).

Hemohes används alltså främst för attdölja doping men kan också användassom doping i sig självt. Genom att enbartinjicera Hemohes tunnas blodet ut(hematokriten sänks) och kroppen börjarproducera EPO för att normaliserahematokriten så att balansen mellanblodkroppar och blodplasma återställs.Efter 8–10 dagar försvinner Hemoheset urkroppen i form av blodplasma. Därmedblir hematokriten högre än vad det varinnan medicinen togs och fler blodkrop-par som kan transportera syre har bil-dats. Andra mediciner som har en utvid-gande effekt på blodplasma är Hydroxy-ethyl-stärkelse (HES) och Albumin.

I syfte att öka tillgången av syre tillmuskelcellerna samt främja blodgenom-strömningen används ibland Actovegin,ett preparat som delvis framställs av kalv-blodsextrakt. Sedan år 2000 står även Ac-tovegin på dopinglistan.

Bloddoping – infusion

En annan ”klassisk” variant av blod-doping är när man tappar sig själv påblod, vanligen mellan 5–10 deciliter, ochsedan återför det till kroppen efter 6–8veckor. Under den perioden är värdenalångt lägre än normalt och då jobbarkroppen på högvarv för att återställadem. Så snart detta skett injicerar mansitt gamla blod igen och får på så sätt etthögre hematokritvärde.

En fördel med denna metod är att kropp-en inte tillförs några nya eller främm-ande ämnen. Det finns heller inte någratester för att direkt spåra denna metod.Däremot finns indirekta indikationer påom infusion av blod förekommit.

Ett alternativ till att lagra och återföraeget blod är att ta någon annans blod, för-utsatt att blodgruppen är densamma.Här finns uppenbara risker med blod-sjukdomar som Hepatit och HIV. Kroppenkan också reagera mot det nya, främm-ande blodet. En annan gemensam riskvid infusioner, av eget eller annans blod,är problem som uppstår vid lagringen.Delar av blodet måste förvaras i ständigrörelse och utom räckhåll för luft. Ombara de röda blodkropparna används mås-te de förvaras i en viss temperatur ochinte för länge. Det går också att frysa nerdelar av blodet men upptiningsprocessenär ganska komplicerad.

På grund av detta har det rapporteratsom flera incidenter där idrottsmän drab-bats illa efter att ha fyllt på med dåligtförvarat blod. Förre Kelmecyklisten JesusManzano erkände att han höll på att döefter en transfusion under Tour de France2003 på grund av felaktigt förvarat blod.

24 | kadens nr 7:2006

Beslöjningsmedel

Beslöjningsmedel kallas preparat som of-tast har liten eller ingen prestationsfräm-jande effekt, men de kan användas för attbeslöja eller dölja användande av andraotillåtna ämnen. De vanligaste är Bro-mantan, Epitestosteron och Probenecid.

Vid konventionellt medicinskt bruk an-vänds vissa beslöjningsmedel, specielltde vätskedrivande, tillsammans medantibiotika och giktmedel. Ämnena med-verkar till att den egentliga medicinenhålls kvar i kroppen och de kan på så visförlänga den önskade effekten av medici-nen. Därmed kan man också sänka medi-cindosen så att biverkningar av medici-nen minskas. Användningsområdena förbeslöjningsmedel inom dopning ärmånga. En del ämnen håller kvar det för-bjudna ämnet i kroppen tills efter do-pingtestet. Andra ändrar på det mätbaraförhållandet mellan olika ämnen.

Bromantan är ett beslöjningsmedelsom motverkar trötthet, liksom amfeta-min, men det sägs också kortvarigt kun-na dölja förekomst av anabola steroider.

Det vattendrivande ämnet Probenecidverkar både genom att öka urinensvatteninnehåll och genom att hålla kvarförbjudna ämnen i kroppen. Probeneci-dets biverkningar är mag- och tarmbes-vär och utslag.

Anabola steroider förknippas oftast medidrotter där kraft, styrka och explosivitetär viktigt. Anabol betyder uppbyggandeoch det finns ett antal olika anabola ste-roider. Testosteron, som också är ettkroppseget hormon, fick till exempel för-nyad uppmärksamhet i cykelsporten i år.Detta efter att Tour de France-vinnarenFloyd Landis fastnat i en kontroll med all-deles för höga värden av testosteron i för-hållande till epitestosteron. Mängdentestosteron och dess restprodukt epites-tosteron får enligt WADAs reglementeinte överstiga relationen 4 till 1. Landisrapporterades ha 11 till 1, en skillnad i re-lation som indikerar möjlig doping dåtillförsel av konstgjort testosteron min-skar halten av naturligt epitestosteron.Det finns rapporter om människor meden naturlig mängd testosteron i förhål-lande till epitestosteron på 6 till 1, mendet rör sig om 0,8 procent av befolkning-en.

Vid ett dopingtest för testosteron mäterman alltså förhållandet mellan testoste-ron och dess restprodukt epitestosteron,eftersom skillnaden mellan kemiskt ochnaturligt framställt testosteron inte gåratt detektera.

Men genom att tillföra extra epitestos-teron kan en dopad cyklist minska rationmellan de två ämnena och på så vis mani-pulera dopingtestet. Epitestosteronets

biverkningar hänger av naturen sammanmed testosteronets, då epitestosteron tassom ett beslöjningsmedel för att dölja in-tag av testosteron.

Anabola steroider har framförallt tvåeffekter: en anabol (vävnadsuppbyggande)och en androgen (förmanligande) effekt.Vid framställning av en anabol steroideftersträvas vanligen den anabola effek-ten medan man försöker hålla tillbakaden androgena. Ingen anabol steroid heltutan androgena effekter har kunnat tasfram.

Anabola steroider har en etablerad an-vändning inom sjukvården vid ett antalsjukdomstillstånd. Bland dessa kannämnas kroniskt vävnadsnedbrytandesjukdomar. Kvinnor som genomgår köns-byte tar också anabola steroider. Anabolasteroider används även inom jordbruks-näringen för att öka tillväxttakten på djursom skall slaktas.

Anabola steroider har främst en positiveffekt på muskeluppbyggnad och hjälpertill viss del musklerna med återhämt-ning. Testosteronet hjälper också njurenmed den naturliga EPO-produktionen.

Riskerna vid bruk av anabola steroiderär många. Kraftiga humörsvängningar,tunga depressioner, leverskador och gul-sot är några bieffekter. Anabola steroiderär lätta att spåra och är bland det förstaman letar efter i en dopingkontroll.

Anabola steroider

Hypofysen producerar tillväxthormon.Detta kan nu också produceras på konst-gjord väg (hGH). Det har en klar anaboleffekt och är därför förbjudet. Enligtmissbrukarna är det effektivare än ana-bola och androgena steroider (AAS). Spe-ciellt effektiv anses kombinationen hGHoch AAS vara. Det tillväxthormon somfinns tillgängligt i Sverige är syntetisktframställt, så kallat rekombinant tillväx-thormon. Men ute i världen finns äventillväxthormon framställt från mänskli-ga hypofyser. Dessa preparat, som främstkommer från Ryssland, innebär stora ris-ker för överföring av CMV, HIV, hepatitvi-rus samt prionerna, som anses ge upphovtill den mänskliga formen av galna ko-sjukan.

Även ”rena” preparat kan vid felan-vändning ge upphov till allvarliga biverk-ningar. Förstorad käke, fötter och hän-der liksom förstorade organ är vanligtbland de som brukar tillväxthormon. Of-tast används tillväxthormon under trä-ning men det händer också att det nyttjasför att förbättra återhämtningen av tröttaoch trasiga muskler under tävling. Det äridag mycket svårt att spåra bruket av till-växthormon. Däremot finns gränsvärdensom inte får överstigas.

Tillväxthormon Insulin

Insulin är också dopingklassat då det an-ses ha anabol effekt. De som har insulin-krävande diabetes måste därför söka dis-pens. Teorin bakom insulindoping är attman med höga insulindoser och samtidighög kolhydrattillförsel stimulerar glu-kosflödet till muskelcellerna. Det ansesockså stimulera glykogenbildning i ske-lettmuskler och förbättra återhämtning-en efter hård fysisk ansträngning. Insu-lin hämmar även proteinnedbrytningen.Bieffekterna är hypoglykemi, alltså lågtblodsocker. Det finns också dokumente-rade rapporter om medvetslöshet ochdödsfall efter bruk av insulin.

kadens nr 7:2006 | 25

Koffein, efedrin, kokain och amfetaminär exempel på centralstimulerande pre-parat som används av idrottare. Effek-terna varierar från lätt stimulering tillmarkant upprymdhet, välbehagskänslaoch motorisk överaktivitet. Samtliga,förutom det jämförelsevis svagt verkandekoffeinet, framkallar sin effekt genomatt förstärka effekterna av hjärnansmonoaminer. Inom cykelsporten är detidag väldigt sällsynt med positiva do-pingtester av centralstimulerande prepa-rat. Åtminstone under tävling. På trä-ning är det sannolikt mer vanligt före-kommande med centralstimulerandepreparat i syfte att orka pressa sig hårdareoch därigenom få ökad träningseffekt.Historiskt har de varit mycket populära

inom cykelsporten, vissa ända sedansportens födelse i slutet av 1800-talet.

Amfetamin ökar toleransen för ana-erob ämnesomsättning. Kokain höjer to-leransen för intensiv träning trots att dethar negativa kroniska effekter på energi-metabolismen. Dess största verkan är vidförhöjd anaerob korttidsträning. Koffeinoch efedrin höjer fettsyrametabolismenoch leder till bibehållna kolhydratförråd.

Biverkningarna av centralstimuler-ande preparat är stora, framförallt av ko-kain och amfetamin. Olustkänsla, de-pression, förföljelsemani, förvriden verk-lighetsuppfattning, hjärnblödning ochhjärtförlamning är några följdverkning-ar.

Gendoping

Genöverföring i behandlingssyfte (gente-rapi) är ett dokumenterat, om än mycketomoget och fortfarande experimentelltfält inom humanmedicinen. Det är en-ligt förespråkarna ett viktigt område förbiomedicinsk forskning som kan banaväg för unikt effektiv behandling avmånga allvarliga och svårbehandlademänskliga sjukdomar.

De flesta experter tror inte att gendo-ping ännu används av idrottare. Men vivet att en del en dag kan frestas att använ-da det för att förbättra sina prestationer.Därför ser WADA allvarligt på frågan. Fören tid sedan arrangerade därför WADA ettsymposium om gendoping i samarbetemed Karolinska Institutet och Riks-idrottsförbundet i Stockholm.

Man kom överens om några viktigaprinciper i gendopingfrågan som blandannat ska förebygga missbruk.

– Det finns många problemställningarkopplade till genöverföring. Vi kommeratt arbeta hårt för att gendoping aldrigska blir en stor fråga inom idrotten, sägerprofessor Arne Ljungqvist, ordförande iWADAs hälso-, medicin- och forsknings-kommitté.

WADA (World Anti Doping Agency) upprättar endopinglista, röda listan, som utgör en interna-tionell standard i ”The World Anti-Doping Code”.Riksidrottsförbundet har givit ut en svensk ver-sion av listan som du finner under ”Antidoping”på www.rf.se.

hur vet man vad som är förbjudet?

Under 2005 genomfördes 183 337 dopingkon-troller inom idrotter anslutna till WADA, varav2,2 procent var positiva. Av de tester somgjordes på cyklister var 3,7 procent positiva.Totalt testades 12 751 cyklister (landsväg ochmountainbike). I jämförelse gjordes 268 testerinom längdskidsporten.

u t f ö r da tester på uppdrag av wa daunder 2005

Före 2004 kunde olika idrotter ha egna reglersom styrde hur man hanterade dopingfrågor.Det medförde att dopingfall kunde behandlashelt olika beroende på vilken idrott eller land dethandlade om. World Anti-Doping Agency(WADA) bildades 1999, en stiftelse som nu ärden ledande internationella antidopingorganisa-tionen. Från och med 2004 gäller ”The WorldAnti-Doping Code” (WADC) globalt. Världsanti-dopingkoden samlar all världens idrotter undersamma regelverk.

wa da och antidopingkoden

Riksidrottsförbundet ansvarar för antidopingar-betet i Sverige. Alla 67 specialidrottsförbundhar egna antidopingprogram. Dopingkontrollernagörs alltid utan förvarning, främst på junior- ochseniorelit men även motionärer kan bli testade.Även om man inte tillhör någon föreningoch/eller har licens gäller följande förbud allamedborgare:

Lag (1991:1969) om förbud mot vissadopingmedel:1 § Denna lag gällera) syntetiska anabola steroiderb) testosteron och dess derivatc) tillväxthormond) kemiska substanser som ökar produktion ochfrigörelse av testosteron och dess derivat ellerav tillväxthormon.

Straffet för den som uppsåtligen bryter motlagen att införa, överlåta, framställa, förvara,bjuda, inneha och bruka doping kan bli upp tilltvå års fängelse. Ett dopingprov tar cirka två veckor att analy-sera. Positivt provsvar skickas till Riksidrottsför-bundet (RF). Därefter meddelas idrottaren somsedan kan få provet omanalyserat om resultatenöverklagas. Specialförbundet är den instans somutdömer straff vid positiva dopingprov – tillexempel Svenska Cykelförbundet när det gällercyklister.

r i k s i d r o ttsförbundet och svensk lagstiftning

Centralstimulerande preparat

Kurt-AsleArvesen,proffscyklist TeamCSC, Norge1. Cykelsporten har varit hårt

belastad av detta i många år.

Dessutom görs mycket i

kampen mot fusket, mycket

pengar läggs ner på antido-

pingarbete och därför kommer

också dopingen fram i en helt

annan dager. Sedan kan man

konstatera att det är en hård

idrott där doping har stor

effekt på resultatet.

2. Man ska fortsätta att jobba

hårt med tester som man gör

idag. Man ska fördöma de som

fuskar och de ska frysas ut. Vi

som är rena ska stå samlade

och visa att vi inte accepterar

fusket och frysa ut de som

fuskat och kommer tillbaka.

26 | kadens nr 7:2006

ThomasLövkvist,proffscyklist i LaFrancaise des Jeux1. Så länge det finns mycket

pengar i omlopp så kommer

det att finnas de som har en

vilja att bli bättre och gör det

genom att fuska. Givetvis finns

också en del som längtar efter

ära. Men jag frågar mig hur

mycket ära man kan känna om

man lyckas den vägen?

2. Straffen idag är helt enkelt

inte hårda nog. Man borde

också se över möjligheten till

fängelsestraff för de som dopar

sig.

RobertoPelliconi,sportdirektörAmore & Vita-McDonald’s,Italien1. Först och främst vill jag säga

att cykelsporten runtom i

Europa får stå ut med mer än

andra idrotter. Det som i andra

idrotter anses vara ”avskrivna

misstankar” som exempelvis på

EM i friidrott, skulle i cykel vara

en stor dopingskandal. Till

frågan om varför doping före-

kommer i så stor grad i cykel så

tror jag att det till mångt och

mycket handlar om en accele-

rerande trend. Många tror helt

enkelt att den ena och den

andra dopar sig och då måste

jag också göra det.

2. Jag är ganska säker på att det

skulle hjälpa med hårdare

straff. Mitt förslag är en ettårig

avstängning vid första förse-

elsen och livstid andra gången.

Det skulle få många att tänka

mer än en gång innan man tar

något otillåtet. Dessutom

måste UCI skärpa sina rutiner

för fortfarande läcker informa-

tion ibland ut ”bakvägen” om

när dopingtestarna är på gång.

MagnusBäckstedt,proffscyklist iLiquigas1. Cykel är ju en uthållighets-

sport och här finns mycket att

”tjäna” om man dopar sig.

Tyvärr är det ju också så att det

finns en tro på att om man inte

tar något så kan man inte göra

resultat. Dessutom finns före-

ställningen kvar från början av

1990-talet att man kan ta vad

som helst och ändå klara

dopingtester.

2. Till att börja med måste det

bli kännbarare straff tidsmäs-

sigt men också ekonomiskt.

Även för teamen. Ingen får

tjäna på fusket. UCI måste

också arbeta hårdare för att

alla ska uppfylla kraven i den

etiska kod som finns med i alla

Pro Tour-kontrakt. Testerna

måste bli trovärdigare och man

ska straffas dels enligt den

straffskala som gäller för

respektive land man åker fast i

och dels också baserat på den

årsinkomst man har. Det borde

vara en utomstående organisa-

tion som svarar för testverk-

samheten.

Åtta tycker till omdopingproblemetKadens ställde två viktiga frågor till åtta tunga cykel-

personligheter.

Ett: Varför är det så mycket doping inom cykel-

sporten?

Två: Hur ska man få bukt med fuskandet?

Så här tycker de.


foto: getty images

kadens nr 7:2006 | 27

Michel Lafis,sportdirektörUnibet.com

1. Det skulle vara intressant att

veta exakt hur mycket mer

doping det är i cykel jämfört

med andra idrotter med

samma förutsättningar när det

gäller svårighetsgrad och eko-

nomiska resurser. De flesta

dopingavslöjandena den

senaste tiden inom cykel-

sporten har faktiskt kommit

genom okonventionella

metoder. Med det menar jag

exempelvis polisrazzior, avlyss-

ning av telefoner och genom

blodtester – sånt som inga

andra idrotter gör. Jag tycker

det är bra metoder men hur

skulle resultatet se ut om man

gjorde samma sak inom andra

idrotter?

När det gäller den faktiska

dopingen inom cykelsporten,

som är ett stort problem, så är

det som i övriga samhället. Där

det finns pengar finns det alltid

personer som försöker hitta

genvägar för att tjäna mer.

2. Helt klart måste de stora

lagen ta ett mycket större

ansvar. Det ger ju helt fel sig-

naler när cyklister som varit

avstängda bara går runt mellan

lagen. När de kommer tillbaka

från en dopingavstängning så

är det i regel något annat stort

lag som kontrakterar dem.

Lagen måste föregå med gott

exempel och visa att det inte

finns plats för fuskare.

Hans Falk,sportchef SvenskaCykelförbundet

1. Doping handlar tyvärr ganska

mycket om tradition inom

cykelsporten. Redan under

1900-talets början har man ju

hört historier om hur man

sökte sätt för att orka med de

tuffa strapatserna. Numera är

dock medlen så potenta att de

är mer avgörande för presta-

tionen än vad de någonsin tidi-

gare varit. Dopingpreparat som

exempelvis EPO har det inte

funnits motsvarighet till förut.

2. Det gäller att på sikt få till en

attitydförändring. Det kan vara

på tio eller femton års sikt men

man måste få till en attitydför-

ändring. Man måste också

utöka antalet ”out of competi-

tion”-tester men samtidigt ska

man inte stirra sig blind på

antaler tester heller. Det måste

bli mer precision i testverksam-

heten, man måste arbeta mer

mot vissa grupper som man har

starka misstankar mot. Kon-

trollerna måste också förfinas

och så måste man se över möj-

ligheten att kunna använda

DNA som bevisning mot even-

tuella fuskare. Jag skulle också

vilja att de såg över tävling-

arnas svårighetsgrad, inte

minst i de tre stora etapp-

loppen. Kanske några färre täv-

lingsdagar och fler vilodagar.

Och eventuellt göra bergsetap-

perna mer mänskliga.

Atle Kvålsvoll,fd proffscyklist,ansvarig föruthållighets-idrotter påOlympiatoppen iNorge1. Cykel är en idrott som ger

stort utslag i prestation om

man ”jukser” med doping

eftersom det är hårt både när

det gäller distans och inten-

sitet. Dessutom har dopingpro-

blemet funnits i många år och

det är mycket pengar i rörelse.

2. Kontrollerna måste bli ännu

bättre så att fler preparat hittas

i dopingtesterna. Fler ”out of

competition”–tester måste till.

Det är man för övrigt bra på i de

skandinaviska länderna. Om

det handlar om organiserad

doping så måste ju också

sportdirektörer, managers och

läkare i dessa lag bestraffas

hårdare. De måste få livstids

avstängning. Här är dock bevis-

föringen svår. Jag vill också till-

ägga att cyklisterna måste få

bättre utbildning om biverk-

ningar på grund av bruk av

dopingpreparat.

AndersAdamson,expertkommen-tator Eurosportl. Cykel är ju en sport där man

kan höja sin prestationsför-

måga ganska lätt genom

doping. Dessutom finns en lång

tradition av att höja sin presta-

tionsförmåga med diskutabla

medel. Till och med Gustaf

Fjæstad tog något uppiggande

i Läggestabacken på första

Mälaren Runt 1892.

2. Man måste få till fler ”out of

competition”-tester totalt sett

men också under uppbygg-

nadsperioden. Jag tycker dess-

utom att alla som kör i Pro

Tour-lag under alla tävlingsfria

veckor ska bekosta och redo-

visa egna dopingtester. Mer

resurser måste också läggas på

att testerna blir mer tillförlit-

liga och på att fler preparat

eller metoder upptäcks vid

dopingtest.

28 | kadens nr 7:2006

Ma rcus ljungqv i s t gör 2007 sin tionde säsong som cykelproffs. Om man ska lyssna till en del männi-

skor skulle det innebära tio år av doping.Många av dessa människor finns i hansnärhet. Som cykelproffs har han oftakänt sig misstänkt och anklagad för attvara en fuskare.

– Jag har suttit och snackat med en del”förstå-sig-påare”. Folk som berättat förmig att vara proffs i till exempel Italieninnebär att man omedelbart får veta vadman ska ta för preparat för att bli bra. Detvar ju där jag började min proffskarriär såindirekt beskyller de mig, säger Marcusnär Kadens möter upp för en intervju i lä-genheten på Galgberget i Falun.

Påhoppen under årens lopp har varitmånga från alla möjliga håll.

– Det har varit väldigt frustrerande ochi början ville jag förklara min egen situa-tion så mycket att det nästan blev dumt.Numer är det viktiga för mig vad minanärmaste tror och inte minst vad jag självvet. Jag har insett att jag inte kan överbe-visa hela världen, säger han.

Efter alla år i italienska lag menar Mar-cus att det är en myt att man får dopingkastat efter sig när man blir professionellcyklist.

– Många tror ju att det kommer framfolk hursomhelst och erbjuder oss prepa-rat. Jag har aldrig blivit erbjuden av nå-gon att ta någon form av doping, sägerhan.

CSC-cyklisten försöker på intet sätt för-svara cykelsporten och skyla undan dessproblem. Han vet att det finns problem,stora sådana. En av de stora dopingskan-dalerna säsongen 2006 var härvan i Spa-nien, den så kallade Operación Puerto.Den slog ner som en bomb i cykelvärldendär många trodde att sporten hade blivitrenare. Marcus chockades av nyheten.

– Jag blev helt chockad av att det var såmånga inblandade. Att det är bloddopinghör man ju om titt som tätt men att det

De misstänkta

Marcus Ljungqvist gör 2007 sin tionde säsong. Som cykelproffs har han

ofta känt sig misstänkt och anklagad för att vara en fuskare.

– Jag har aldrig blivit erbjuden av någon att ta någon form av

doping. Och jag har aldrig hört någon annan bli det heller, säger han.

Men hur bevisar man det? Och hur känns det att vara en ren idrotts-

man i en smutsig sport?


foto: david elmfeldt, speedplay

var sådana mängder blev jag förvånadöver, säger han.

Marcus menar att det var många somvar förundrade över denna historia äveninom sporten. Men också att det fanns enförhoppning om att detta skulle uteslutaen hel del fuskare.

– Nu verkar det ju bli fiasko av hela grej-en, menar Marcus om Operación Puertosom kanske inte kommer att innebäranågra avstängningar alls på grund av förtunn bevisning.

Marcus lagkamrat Ivan Basso var en avde som stoppades från att starta Tour deFrance eftersom man misstänker att hanär en av de inblandade cyklisterna.

– Vi i laget som inte körde Touren var påträningsläger då. Man visste ju inte vadman skulle tro. När det gäller Basso gårjag fortfarande och hoppas att det inte ärnågot bakom misstankarna. Men visstfinns det frågetecken man vill räta ut, sä-ger Marcus som för övrigt inte kännerBasso så väl.

De båda har nämligen inte kört sammatävlingar under säsongen och dessutomhar Marcus bara träffat Basso några fågånger.

– Jag träffade honom på träningslägreni december och januari och sedan ytterli-gare en gång i slutet av mars i år, berättarhan.

Var Touren renare?Basso var ju en av tolv cyklister som intefick starta i Touren på grund av misstan-karna med bakgrund i Operación Puerto.Detta tillsammans med den tuffa inställ-ning Tour de France-organisationen visatmot fusket gjorde att Tour de France ver-kade bli en renare tävling än på länge.Det visade sig bland annat genom attspurterna var mindre kontrollerade ochgenomklappningarna var fler. Men Mar-cus är frågande inför den känslan.

– Var det verkligen så eller var det enkänsla man fick efter att några cyklisterhade skickats hem? Visst håller jag med

om att det var en mer öppen Tour än påmånga år. Men berodde det på att LanceArmstrong och hans megastarka lag intevar där eller på att det var en ”renare”klunga?

Där har han en poäng. Ser man tillsnitthastigheten så var den faktiskt dennäst högsta hittills med 40,784 kilometeri timmen. Samtidigt är ju inte snitthas-tighet ett mått på hur mycket eller litedoping det är i en klunga.

Tour de France blev ju drabbat återigendå Floyd Landis åkte fast i dopingkontrol-len efter etapp 17, den till Morzine somhan vann. Återigen fick skeptikerna fällarepliker om att det inte går att ta sig ige-nom Touren utan att dopa sig.

– Förr blev jag förbannad och irriterad.Hur ska jag kunna bevisa att jag kört ige-nom det utan att vara dopad? Nu är jag såpass avtrubbad att jag inte bryr mig. Ochjag undrar om det verkligen är så viktigtatt bevisa det, säger han.

Dopingfrågan i media har ofta vinklatsmot sportens extrema krav. Men Marcusmenar att doping inte är en förutsättningför att klara av jobbet.

– Vinklingen i media kring dopingpro-blematiken har ju varit att man i stortsett inte kan vinna en enda cykeltävlingutan att vara dopad. Och visst, Tour deFrance är tufft. Man går ner i vikt och ärhelt färdig efteråt. Men vi cyklar trots allt365 dagar om året. Det är vårt jobb, sägerhan.

Marcus förstår däremot misstänksam-heten. Han vet att det är alla dopingav-

slöjade kollegor som skapat dessa fråge-tecken kring cykelsporten.

– Visst är det så. Och så länge testernainte kan avslöja allt så kommer det attfinnas frågetecken, säger han.

Hårdare tagMarcus Ljungqvist har haft en bra karri-är. Hans kapacitetskurva har varit sta-digt stigande. Ibland funderar han påhur det hade gått om alla kört på sammavillkor.

– Det är klart att man funderar på det.Hur det hade varit om alla kört med sam-ma förutsättningar. Även om man hop-pas att det är så, kan man konstatera attvi nog aldrig får svar på den frågan, sägerhan.

Marcus önskar att det blev svårare attkomma tillbaka till sporten om man engång dömts för doping. Men han förståratt många lagchefer frestas att kontrak-tera duktiga cyklister även om de en gångavslöjats som dopare.

– Det finns ju alltid de som håller endörr öppen. Och det gör ju att även demest seriösa till slut ger tidigare avstäng-da en andra chans, säger han.

Han menar att det måste bli tuffare ochatt managers och sportdirektörer måste haen tuffare at t i t yd till tidigare av s t ä n g d a .

– Om allt stämmer kring Tyler Hamil-tons dopande så ska han ju inte kunnakomma tillbaka och tävla på den högstanivån igen, menar han.

Han tycker vidare att man ska av-skräcka folk från att dopa sig.

kadens nr 7:2006 | 29

– Jag har aldrig varit i närheten av att vilja prova dopingpreparat.

30 | kadens nr 7:2006

– De straff som finns verkar ju inte av-skräcka, så hårdare straff måste ocksåtill, säger Marcus.

Därtill hoppas han att man någon gångskulle hitta en testmetod som hittar pre-cis allt.

– Det skulle förstås vara det bästa. Menjag har svårt att tro att vi någon gång nårdit, säger han.

Det största problemet idag är bloddo-pingen om man ser till alla blodpåsarsom hittas hos diverse läkare. En het dis-kussion har under hösten handlat omman ska kunna göra DNA-test för attkunna avslöja eller fria cyklister.

– Jag är för dåligt insatt i DNA-fråganför att jag egentligen ska kunna ha enåsikt om det. Men kan man på ett säkertsätt lämna vår DNA till kontrollinstan-serna för att minska fusket så självklart,säger han vidare.

Marcus vill däremot veta hur det helaska gå till innan han godkänner den me-toden.

– Hur ska DNA:t egentligen förvaras?Hos UCI eller i våra egna bankfack? Manvill ju inte att någon galen professor skafå tag i det och producera 200 små MarcusLjungqvist, säger han med efterföljandegapskratt.

Krismöte i lagetUnder intervjun får han den raka frågan:”Har du någon gång funderat på att dopadig?”.

– Nej. Jag har funderat på vad som skul-le hända fysiskt. Men jag har aldrig variti närheten av att vilja prova dopingprepa-rat, säger han.

Marcus tror också att fusket beror på attmånga kanske tar saker och ting för all-varligt.

– Jag har ganska stor distans till cykel-sporten och tycker inte att detta är allt,till skillnad från många andra. Visst ärjag fokuserad inför viktiga uppgifter.Men jag gillar att göra mycket annat ock-så, menar han.

Att cyklister frestas till att dopa sig harhan alltså också en viss förståelse för.Dels för att framgång i cykelsporten kanvara allt för många men dels också pågrund av tillgången på och tillgänglighe-ten till dopingprodukter.

– Dopingpreparaten verkar ju vara lätt-tillgängliga så…

Men aldrig har någon cyklist erkänt do-pingmissbruk inför Marcus.

– De enda fall jag känner till är de som

erkänt officiellt, som Nicklas Axelssonoch David Millar till exempel. Ingen harnågonsin bekänt direkt till mig, sägerhan.

Och på tal om Axelsson så kommer hanväl ihåg när han fick beskedet.

– Vi hade precis kommit hem från Aus-tralien när jag fick veta det och det var ettoerhört trist besked. Man fick känslan avatt han kände sig pressad till att ta detsteget, säger han utan att försöka försva-ra Axelsson.

– För hur nära doping du än kommer ärdet ju du själv som måste ta beslutet att tadet sista steget.

Alla dessa dopingfall ställer ju till detför hela cykelsporten, också ekonomiskt.

– Det har blivit mer och mer så att manbörjar tänka på vad detta betyder ekono-miskt. I somras hade vi krismöte i CSCoch tankarna började snurra kring vadsom händer om laget läggs ner. Vi är juändå 30 cyklister i CSC som har detta somyrke, säger han.

Personligen går han inte runt och tän-ker på att han blir bestulen på pengar avfuskande kollegor.

– Fast jag har inte blivit direkt drabbadheller. Det är inte så att jag har varit påväg att vinna något lopp som vanns av nå-gon som senare åkte fast i en dopingkon-troll, säger han.

Hårdare i FrankrikeMarcus Ljungqvist har alltså tillhört ita-lienska lag i två omgångar. Han har ock-så kört för danska lag och dessutom i ettfranskt.

– Känslan jag har är att det var klarthårdare tag mot doping i Frankrike än iandra länder när jag körde där. Idag harflera andra länder både kommit ikappoch gått förbi i antidopingarbetet, sägerhan.

Ett genombrott i det arbetet har justMarcus lag Team CSC fått till stånd. Manhar nu ett avtal med en antidopinggruppsom leds av Rasmus Damsgaard, en avDanmarks mest omskrivna antidoping-experter. CSC lägger omkring fem miljo-ner kronor på detta projekt som innebäratt Damsgaard och hans övriga stab påtre personer kommer att göra nära 800dopingtester på CSC-cyklisterna. De fles-ta kommer att vara ”out of competition”-tester som kommer att analyseras av god-kända men oberoende labb. Resultatenkommer att skickas vidare till UCI ochWADA innan Damsgaard själv får svaren.

– Det här är verkligen bra och något jagstöttar till hundra procent, säger Marcussom därmed kommer att bli en av de mesttestade svenska idrottsmännen alla kate-gorier.

En annan etablerad dopingkontrollinnebär att cyklisterna måste lämna blodfyra gånger per år hos ett av UCIs auktori-serade sjukhus.

– Nu har jag snart varit proffs i tio åroch i alla dessa år har jag lämnat blod fyragånger per år. UCI har ju stenkoll på minblodprofil och det borde de ha på alla and-ra också, säger han och menar att manskulle kunna följa upp flera den vägen.

Det är precis det som görs. Många ”outof competition”-tester görs på cyklistersom visar en blodkurva som är misstänk-sam.

– Jag vet inte om det är officiellt. Menpå tävlingar har jag märkt att man lottarmindre och istället direkt bestämmer vil-ka man vill testa, säger han.

Det är en eventuell följd av blodprofil-erna som UCI kan dra nytta av idag.

Marcus läser ibland i svenska chat-forum om att man är glad för att sven-skarna i alla fall kör rena. Att MarcusLjungqvist ju kan göra resultat ren och såvidare.

– Det känns givetvis riktigt bra att folktror på en. Men ärligt talat, vad vet deegentligen om det?

I fjol blev dalmasen fyra på proffs-VM ien sport där många tror att alla dopar sig.Marcus gör det enligt honom själv inte.

– Hade det varit för fem år sedan kanskejag hade velat förklara att det är så. Nuhoppas jag bara att folk tror på mig ändåoch att jag byggt upp någon form av tro-värdighet efter alla dessa år. Och att manbara ser det som ett bra resultat till följdav lång förberedelse, säger han, och till-ägger:

– Skulle jag däremot stå på pallen iParis efter ett Tour de France kanske jagmåste tänka ut en förklaring, avslutarendagsspecialisten med ett högt skratt.

Ja, vad vet man egentligen. Är vårasvenska proffs rena? Kan vi lita på det?Kan vi lita på vad de säger? Det är nog detenda raka att vi gör det – allt annat voreouthärdligt.

Det är viktigt att en förebild som Mar-cus vågar tala ut om denna svulst, somäter cykelsporten inifrån. Det är inte allasom gör det.

www.vartex.se

2 |kadens nr 7:2006

Innehåll nr7: 2006

tema: doping

16Ett sorgligt år. RobertoVacchi om dopingskan-

dalerna som skakade cykel-världen.

18Doping i cykelsporten– en lång historia.

Doping och cykelsport är likagamla.

22Doping – så funkardet. Vilka produkter är

det som används och vilka ärriskerna?

26Åtta tunga cykelpro-filer om dopingpro-

blemet i cykelsporten.

28De misstänkta. Somproffscyklist känner

sig Marcus Ljungqvist alltidifrågasatt.

e u r o pas bä s ta

pa r k c y k l i n g !

32Fyra friåkaretestar sex bike-parks i fem länder

på tio dagar. Dina guider ärGareth Dyer, Trond Hansen,Niels Windfeldt och BrandonSemenuk.

go south!

46Vi dissar vinternoch drar söderut.Fin friåkning i

spanska Alpujaras i SierraNevada lockar mer än kallatår.

ba n ta hojen: tre

dieter för en

slankare racer

54Vi ger dig tredieter. Budget-,normal- eller lyx-

banta med Kadens.

l ät ta cyklar:

m e r c k x

t i m r e k o r d c y k e l

58Inför Merckx tim-rekordförsökbyggde Colnago

en 5,5 kilo lätt cykel. Skulleden hålla för den kraftfulla”Kannibalen”?

miguel indurain:

– rekord är till

för att slås!

38 Tio år efter karri-ären ger Spaniensfrämsta

idrottsman, den femfaldigeTour-vinnaren Miguel Indu-rain en exklusiv intervju förKadens.

dä m parnytt 2007

62Vi går igenomnyheterna fördämpare fram och

bak inför 2007.

dä m pa rtuning

66Smarta tips omhur dämpare fun-gerar och hur man

ställer in dem för att få utmesta möjliga.

kvinnlig touch?

44Nu satsar cykeltill-verkarna på allvarpå tjejerna. Vi

skärskådar utbudet på åretsmässor.

åt ta julklappstips

50Sent ute? Vi haråtta julklappstipsför cyklisten!

kadens nr 7:2006 |3

Ansvarig utgivareHans [email protected]

ProjektledareAndreas [email protected]

ChefredaktörStefan Larsé[email protected]

Bild- och webbredaktörDavid [email protected]

Redaktion/ LandsvägscykelRoberto [email protected]

Redaktion/ Mountainbike XCAndreas [email protected]

Redaktion/ FreerideKalle [email protected]

FormgivningPaolo [email protected]

A N N O N S F Ö R S Ä L J N I N G

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13Mob: 070-545 25 [email protected]

Butiks- och webbmoduler samttidningsåterförsäljareBjörn StenbergTel: 070-255 84 [email protected]

Copyright Springtime Publishing ABISSN 1651-9744Stockholm 2006

Medverkande i detta nummer:Kalle Bern (KB), Andreas Daniels-son, Tim De Frisco, Stefan Eisend,David Elmfeldt (DE), Getty Images,Johan Henriksson, Niklas Instedt,Fredrik Kjellin, Stefan Larsén (SL),Luca Mara (LM), Jesper Molin,Tarek Rasouli, Carlos Saldes, PaoloSangregorio (PS), Fredrik Schlyter,Andreas Ström (AS), FotoreporterSirotti, Anna Sjögren, Arttu Toivo-nen, Roberto Vacchi (RV).

Tack! Åre Mayhem Festival, Åre BikePark, Oscar Kumlin och MartinaPalm.

Omslag: De sköna sidorna av växt-huseffekten, en lååång och varmhöst med myggor i skogen. OscarKumlin tar tillvara på de sista sol-strålarna i Hellas. Foto: LucaMara.

Obs!Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvarför material vi inte beställt.Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressCykeltidningen KadensSpringtime Publishing ABKungsholmstorg 4Box 22559104 22 Stockholm

KontaktTel: 08-545 535 38Fax: 08-545 535 [email protected]

Tryck Alprint, Borgå, Finland

Kadens är en oberoende tidskrift med syfteatt informera och stimulera svenska folkettill cykelsportrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

din cykling

fa s ta av d e l n i n g a r

t j u v s ta rt : Vinnarbilden! Sidan 4.l e dare: Idrott är inte rättvist. Sidan 6.b r e v : Era synpunkter, våra svar. Sidan 8.prolog: Nyheter och mer. Sidan 10.k u lt u r : Svarta tröjan är död…och Pantani lever! Sidan 92.e p i l o g : Team jag. Sidan 94.

P R E N U M E R AT I O N E R

Kundtjänst Titeldata Kontakta Titeldata för alla ärenden som rör prenumerationer: beställning-ar, reklamationer av utebliven tidning eller premie, adressändring samtövriga prenumerationsfrågor.Onlineservice: www.prenservice.se

Kundtjänst öppettider 8.30–16.00 Tel: 08-617 23 80Fax: 08-652 03 00Adress: Titeldata AB, Kundtjänst 112 86 Stockholm

C Y K E LTIDNINGEN KADENS GES UT AV SPRINGTIME PUBLISHING AB

Ett års prenumeration, sju num-mer, kostar 349 kronor inom Sveri-ge. Du kan beställa prenumera-tion, adressändra med mera påwww.prenservice.se.

hundra år av

tävlingscyklar –

b i a n c h i

c e n t e n a r i o

68Sist ut i vår serieom äldre tävlings-cyklar är Bianchis

jubileumsracer från 1985.

a lt e r n at i v

v i n t e rt r ä n i n g

70Tio sporter som gör digtill en bättre cyklist.

Håll motivationen på topp med oss.

fotoskolan: plåta

cykel med

proffsen.

76Kadens husfotografDavid Elmfeldt lär ut

knepen som gör dig till enbättre cykelfotograf.

s m yg t e s t-0 7

80Vi har klämt på fem nya 07or. Cross: ColumbusFango, xc-racer: Cannondale Taurine, tjejracer: Kona

Lisa RD, landsväg: Bianchi 928 SL och CTC, all mountain: Merida AM500D.

duellen: trek top fuel 8 vs. gary

fisher supercaliber

85Två nya fulldämpade xc-racers ställs mot varandra.Vilken vinner duellen?

minitester

90Regnben och regnbyxor i test.

32 | kadens nr 7:2006

VÄRLDENS BÄSTA CYKLING | Häng med på en bikepark-turné i Europa. Fyra fri-åkare testar sex bikeparks i fem länder på tio dagar. Dina guider är Gareth Dyer, TrondHansen, Niels Windfeldt och Brandon Semenuk.

Europas bästa (park)cykling

text: tarek rasouli

foto: s t e fan eisend

Gareth dy e r, trond hansen,

Niels Windfeldt och Brandon Semenuk, kör alla i Fiziks Freek-Team. Tillsammans drog de på

en tiodagars roadtrip till sex av Europasbästa bikeparks för att testa hur de stårsig mot bikepark-Mekkas som Whistler iKanada.

Efter några inledande motgångar, somförseningen av Gareths flyg på grund avatt hans stupfulla kvinnliga stolsgrannearresterades, träffades de till slut för attbege sig mot Italien. Då kom nästa mot-gång. En plötslig attack av vintervädertvingade gänget att stanna två dagarextra i Munchen.

Men det är inga problem för dessa gos-sar att slå ihjäl tid. Inomhus-spoten i Em-mering gladde dem så mycket att de för-trängde det risiga vädret och istället kas-tade sig huvudstupa ner i Tysklands stör-sta ”foampit”, en skumgummifylld lådaför mjuka landningar. Brandon har al-drig sett något liknande förut.

”Oh man, det är en gigantisk foampit,så coolt!”

Två dagar senare är det dags. Italienstre P:n stod på tur: Pizza, Pasta och Pila –Italiens bike park nummer ett.

Brandon var återigen mycket exalte-rad, det är första gången han är i Europa.Detta fick honom att snarka så högt attGareth hade värsta baksmällan dagen ef-ter. Men hans friåkarpolare måste heltenkelt tåla sådana saker.

Härlig stig-action i Pila.

Chatel, Frankrike

Chatel var nästa stopp på resan. Bonjourmonsieurs – Bienvenue till Europas norths-hore. En tunn fransk dam välkomnadeoss i skymningen. Hon erkände att honhade bett om fint väder. Vilket funkade:en strålande blå himmel och ett oklan-derligt solsken fick killarna att le, allautom Gareth som var långt ifrån glad.Man skulle kunna tro att han drabbats avgalna ko-sjukan tack vare sin närkontaktmed kossorna – men han hade drabbatsav en maginfektion. De tre återståendehjältarna drog ut för att undersöka Cha-tels bikepark. De ansvariga för parkenvar väldigt upptagna och det hade sinförklaring – ingenting saknades: fin va-riation på downhill-slingor, en funpark,perfekta hopp och northshore-leder. Alltvar i perfekt skick och otroligt underhål-lande. Dessutom hade de, bara för vårskull, byggt en liten slopestyle som enöverraskning. Och det fungerade ut-märkt. Niels var den första att våga sig påquarterpipen. Efter några försök hop-pade han ut ur rampen minst en meterhögt och la upp en ”tabletop” med höjdvilket var nog för att Trond skulle satsa påen session. Efter Niels ”tailwhips” ochTronds ”tabletop one footers”, gav de sigin i parken. Killarna ville hitta ett ”road-gap” och när de fann det parkerade de bi-len i det och Trond satte ribban direktmed en elegant ”tabletop” över vår kärra.En perfekt dag med många sköna erfa-renheter.

kadens nr 7:2006 | 33

Pila Bikepark, Italien

Efter tio timmar i bil och en väldig massa fö rvirring på grund avItaliens minst sagt komplicerade vägsystem kommer vi fram tillPila. Efter en mycket kort natt, på grund av att vår italienska gui-de Corrado Herrin (DH-världsmästare 1997) väckte oss i gryn i n g-en genom att gång på gång skrika ”C i a o ! ”, byggde vi ihop hojarnaoch drog ut i parken.

Det tog inte lång tid innan vi hittade den första downhill-slingan. Trond och Gareth var oerhört entusiastiska och kördehårt i 2005-års DH-världscupbana. Niels satte resans förstatailwhip superman. En ganska bra start.

En mindre bra start fick Brandon. Han körde in i en stolpe ochslog i vadderingens fästanordning. Det var inte en bra start för

15-åringen. Men det är alltid svårt i början. Han tog det lugnt etttag och kollade in alla andras modiga manövrar istället. Ochfick istället vara med om den förvirring som uppstod i nästa ner-fart – för ingen hade talat om för killarna att kor faktiskt kanförekomma även på 1700 meters höjd. Plötsligt befann de sigmitt i en skock med kossor…

Vad vi tycker om Chatel: Chatel är ett

område med mycket variation, mycket

hopp och megamycket kul. Särskilt hurra

för variationen. Vi kommer tillbaka!

Vad vi tycker om Pila: Downhillfantaster kommer helt säkert att

gilla Pila. Och om du vill köra om Cedric Gracia då och då – köp ett

säsongskort!

n

Niels Windfeldt i Chatels quarterpipe.

34 | kadens nr 7:2006

Bikepark CH i Champery, Schweiz

Här kunde vi relaxa. Med boende i en idyllisk atmosfär i ett privat slott med egen fisk-damm kunde killarna chilla en hel kväll. Trond underhöll oss andra med musikpro-gramvaran i sin nya laptop. Och Gareth Dyer visade sig vara en riktig hiphop-talangoch han och Trond började genast skriva en låt.

Efter en kvälls lugn och ro var det dags för parkbesöket, men först gällde det att kom-ma förbi en oväntad språkbarriär med den första guiden. Sen bar det av till toppen i jee-par. Total friåkning stod på schemat. Branta utförslöpor ställde höga krav på gruppeneftersom Bikepark CH är en mycket teknisk park. Tyvärr hindrades de av ytterligare enspråkbarriär från att nå de mest eftertraktade delarna av parken.

Men följande dag ordnade sig allt till det bättre. Ben, en kompis till Chris van Dineoch Eric Porter anlände och genast började saker och ting att flyta lättare. Han kändetill området och visste vad vi var ute efter. De åkte singletrack med dubblar och upp-täckte plötsligt ett litet hus mitt i parken. ”Rooftop!” skrek Gareth först av alla och hanlyckades också övertyga oss eftersom han är den mest erfarna tak-hopparen. Några aver kommer säkert ihåg Gareths segment i Kranked III. Men inte heller för Brandon ochgänget var droppet något problem.

Vad vi tycker om Bikepark CH: Det här

är en cool park i en mycket imponerande

naturlig miljö som särskilt passar avan-

cerade friåkare. Men se till att du anting-

en talar språket eller har en guide med

dig som du förstår och som förstår dig

och som känner området väl.

Brandon släpper på i Champerys downhill-slinga.

Gareth Dyer flyger högt.

Gareth och Trond avslutar north shore-leden.

Bikepark Oberammergau, Tyskland

Bikepark Oberammergau är en ny park med enorm potential. De båda ansvariga che-ferna välkomnade killarna på ett mycket familjärt sätt, med en gemensam middagdär alla diskuterade morgondagens schema. Efter den starten var förstås alla för-väntningar högt uppskruvade. Och ändå hade ingen svårt att somna. Vilket var tur.

För när de dagen efter klev ur gondolen förstod de snart att de stod inför ett verk avperfektionister som dessutom arbetar kontinuerligt med att förbättra parken. Denklassiska, perfekta, downhillslingan med mängder av doseringar var otroligt roligför killarna. Trond var säker på att han aldrig har kört vackrare doseringar än de iOberammergau.

Men det fanns mer. En northshore-led bjöds de på härnäst. En av dem slutar medett fantastiskt drop där Niels satte en ”superman seat grab”, Brandon en ”no footcan-can” och Trond rev av några 360-drops. Men det är en northshore som även fun-kar för nybörjare, så missa inte denna! Dessutom kommer man att bygga ut med en4X-Fun Park med ”wallrides”, dirt-hopp och mer.

kadens nr 7:2006 | 35

Vad vi tycker om Oberammergau: om killarna i Oberammergau fortsätter att sköta sin

park så här så kommer övriga bikeparks i Europa att få börja jobba hårdare.

Bikepark Oberammergau,Tyskland

Bikepark Oberammergau är en ny park med enorm potential. De båda ansvariga che-ferna välkomnade killarna på ett mycket familjärt sätt, med en gemensam middagdär alla diskuterade morgondagens schema. Efter den starten var förstås alla för-väntningar högt uppskruvade. Och ändå hade ingen svårt att somna. Vilket var tur.

För när de dagen efter klev ur gondolen förstod de snart att de stod inför ett verk avperfektionister som dessutom arbetar kontinuerligt med att förbättra parken. Denklassiska, perfekta, downhillslingan med mängder av doseringar var otroligt roligför killarna. Trond var säker på att han aldrig har kört vackrare doseringar än de iOberammergau.

Men det fanns mer. En northshore-led bjöds de på härnäst. En av dem slutar medett fantastiskt drop där Niels satte en ”superman seat grab”, Brandon en ”no footcan-can” och Trond rev av några 360-drops. Men det är en northshore som även fun-kar för nybörjare, så missa inte denna! Dessutom kommer man att bygga ut med en4X-Fun Park med ”wallrides”, dirt-hopp och mer.

Trond i bermen i Oberammergau.

36 | kadens nr 7:2006

Saalbach, Österrike

Killarna blev sugna på wienerschnitzelså det fanns bara en sak att göra – vi drogtill Österrike och Saalbach: före dettahemort för Gareth Dyer, aka ”Schnitzel”.

B yggandet av slopestyles var i full gång iSaalbach. Ty värr upptäckte killarna at tdet legendariska partyhänget ”G o a ß s t a l l ”var stängt på grund av renovering. Riktigts ynd. Men det störde inte de två kanaden-sarna och de två norrmännen. Istället togde sig direkt till tusenmetern. Trond, Ga-reth, Brandon och Niels charmades sär-skilt av wallride-sektionen. Men de sve kinte heller lederna i Saalbachs ”Bike-c i r-cus” som inkluderar northshore- va r i a n-t e r, branta kurvor och hopp/dropp- ko m-b i n at i o n e r. Samtidigt jobbades det på ettfantastiskt ”roadgap” och så fort det blirklart åt e r kommer vi för ett test. Men detser redan mycket lovande ut.

Vad vi tycker om Saalbach: här är det

alltid kul på ett särskilt sätt. Förutom

fantastisk cykelaktion erbjuder nattlivet

en hel del. Allt som allt något för alla nöj-

esälskare.

Gareth på "Bike-circus" bland träd.

Trond ser fram emot road-gapet.

Leogang, Österrike

Sista stoppet på resan hade alla settfram emot länge. För Leogang var intebara slutet, här skulle också BRAUN26TRIX hållas med hela världseliten idirt jump.

Tyvärr insåg vi att vår guide hade fåttinfluensan. Istället ryckte downhill-världsmästaren Fabien Barel, som rå-kade vara i Leogang samtidigt, in ochberättade om underbar downhill underen lunch.

Som tur var hittade vi en annan guide.När killarna klev ur liften, mitt i en får-hjord, kunde de för första gången intebestämma sig om de skulle satsa pådownhillbanan eller friåkningen. Mennär de väl kom överens hade de en skönstund i friåkningssektionen som Leo-gang-crewet har byggt helt perfekt.

I den nedersta delen av parken finnsdet också en fantastisk northshore-sek-tion. Niels satte imponerande ”tail-w h i p ” -drops – enligt Trond – som killarnaaldrig hade sett innan. Brandon togchansen och slipade på sin ”no foot can-can”-drop, på båda sidor. Från north-shore-sektionen hade de fri sikt till dirt-jumpen byggd för BRAUN 26TRIX. Mende fick vänta till nästa dag innan de kun-de testa… Som tur är har Leogang Bike-park beslutat sig för att behålla den, såpassa på att testa – den är värd ett besök.

kadens nr 7:2006 | 37

Vad vi tycker om Leogang: ett absolut

måste! Och även om du inte ska delta –

missa inte nästa års OUT OF BOUNDS-

helg. Ren lycka.

Brandon avslutar med höjd i Leogang.

Kadensintervjun:Miguel Indurain

– Rekord är till för att slås!

Det är tio år sedan Miguel Indu-rain, Spaniens störste idrotts-man genom tiderna, slutade med den professionella cyk-

lingen. Det var den 2 januari 1997 som In-durain på en presskonferens i Pamplonameddelade att hans karriär var över.Under Tour de France 1996 hade Indurainsett sina möjligheter att vinna Touren försjätte gången i rad gå om intet på väg uppmot Les Arcs. Efter OS-guldet i tempo iAtlanta och ett påtvingat och något tra-giskt deltagande i Spanien runt var detöver. En framgångsrik karriär hade nåttsitt slut. I dag bor Miguel Indurain i Pam-plona (Navarra) och lever ett liv vid sidanav den professionella cykelsporten. Hanger sig fortfarande ut med cykeln ett pargånger i veckan, men numera i lugnttempo när det är bra väder. Vi fick möjlig-heten att ställa några frågor till den fåor-dige och något mediaskygge spanskemästaren.

Som ung utövade Miguel Indurainsporter som fotboll, basket och friidrott.Men han fastnade för cyklingen och in-spirerad av bland annat idolen BernardHinault tog Indurains karriär snabbtfart. Ganska omgående vann han sin för-sta tävling och det sägs att han som prisfick en macka och en läsk. Föga visstehan då om vad som komma skulle, inte

minst i fråga om prispengar. Men det därmed mackan och läsken visade sig varaen myt, en efterkonstruktion av typensom ofta omgärdar legender.

– Jag fick priser för att ha vunnit täv-lingen och hamnat på podiet. Och sedanefter tävlingen fick vi macka och läsk somproviant, förklarar han missförståndet.

Sedan följde fler segrar och priser. Ochdet första jobberbjudandet skulle kommatidigt, efter sju framgångsrika år i ung-domsklasserna.

– Jag började med cyklingen när jag varelva år. Sakta men säkert tog jag mig uppgenom de olika kategorierna. När jag var18 år så erbjöd Reynolds (senare Banesto)mig möjligheten att gå över till proffs-cyklingen, är hans sammanfattning avungdomsåren som lovande cyklist och er-bjudandet att bli proffs.

Karriären tar fartMen Indurain gick inte över till proffs-cyklingen direkt efter det första erbju-dandet. Det dröjde fram till 1984, efter OSi Los Angeles, innan Indurains proffslivbörjade. Inledningsvis fick han agerahjälpryttare åt cyklister som Pedro Delga-do, vinnare av Tour de France 1988. Underden andra halvan av åttiotalet började re-sultaten komma och den legendariskesportdirektören José Miguel Echávarri in-

såg snart att Indurain var ett ämne förTouren. Det insåg även Miguel själv såsmåningom.

– Jag gjorde kontinuerliga framstegsom proffs och 1989 gjorde jag ett bra Tourde France. I 1990-års Tour gick det ännubättre och det var då jag insåg att jag hademöjligheter att sitta med de allra bästacyklisterna i Touren, berättar han.

Det året vann Indurain etappen medmål uppe på Luz-Ardiden och blev tiasammanlagt. Året efter vann han sin för-sta Tour och en ny era i det franska loppetinleddes. Men han kunde knappastdrömma om att det skulle bli fem – raka –segrar i Tour de France.

– Jag trodde att det skulle vara svårt attvinna Tour de France en gång. Att sedanåterupprepa segern föreföll betydligt svå-rare, förklarar Miguel.

Trots Indurains relativa överlägsenhet,i synnerhet på tempoloppen, under de årsom han vann Touren så var det givetvisinga enkla segrar. Med motståndare somClaudio Chiappucci, Gianni Bugno ochTony Rominger tvingades Indurain attvara på topp i juli varje år. Touren 1993 varsärskilt svår för Indurain. Han körde dåett antal etapper med feber och det sägsatt han hade upp mot 40 (!) grader på densista tempoetappen mellan Brétigny-sur-Orge och Montlhéry. Men på frågan om

kadens nr 7:2006 |39

Spaniens störste idrottsman genom tiderna ger en exklusiv intervju för Kadens. Tio år efter

karriären berättar miguel indurain, den förste att vinna fem Tour de France i rad, om sin

proffskarriär och livet efter cyklingen. Och om hur det kändes att bli av med Tour-rekordet till Armstrong.

text: fredrik kjellin foto: getty images


vilken Tour som var den svåraste attvinna kan han inte välja.

– Alla var mycket krävande, mycket tuf-fa och svåra att vinna, säger han diplo-matiskt.

Att återupprepa Indurains rekord medfem raka segrar i Touren föreföll näst in-till omöjligt. Med facit i hand vet vi att enamerikan från Texas med en synnerligförmåga att göra det omöjliga möjligtskulle slå rekordet. Dessutom långt tidi-gare än vad någon hade kunnat förutspå.Men Miguel Indurain tog också det medjämnmod.

– Jag lyckades själv slå ett rekord, och

rekord finns till för att de ska slås. OchArmstrong lyckades med det, kommen-terar Indurain sitt förlorade rekord.

I Spanien finns det de som inte riktigtvill erkänna att Armstrongs insats i Tou-ren skulle överträffa nationalklenodenMiguel Indurains prestation. En del häv-dar att Indurains motståndare i Tourenvar betydligt tuffare än Armstrongs. MenIndurain själv ger oss ingen direkt väg-ledning.

– För mig så var mina motståndaremycket tuffa. Armstrongs rivaler kändejag inte riktigt till som motståndare, sä-ger han.

Däremot tävlade Indurain mot såvälJan Ullrich som Marco Pantani, även omde just då kanske inte var direkta hot motslutsegern i Touren.

Början till slutetBörjan till slutet på Indurains karriär varnär han gick in i krisen på väg upp motLes Arcs i Touren 1996. Ett dramatisktögonblick i cykelhistorien som Miguelkommenterar med sitt kännetecknandelugn.

– Det är sådana situationer som uppståri cykling och man måste vara beredd påatt man kan ställas inför såväl positivasom negativa händelser, konstaterarhan.

Efter säsongen 1996 ansåg Miguel In-durain att det var dags att lägga av medcyklingen, efter många år i eliten. Om-ställningen från livet som tävlingscyklisttill ett ”vanligt” liv var inte alldeles en-kel.

– Det var en svår situation som skiljdesig mycket från vad jag hade gjort underlång tid. Den här typen av förändringarär alltid komplicerade, men jag lyckadesanpassa mig snabbt.

Det är tyvärr ofrånkomligt att ställafrågor till en sådan stor cyklist som Migu-el Indurain utan att komma in på cyk-lingens mörkare sidor. De senaste hän-delserna och konsekvenserna av ”Opera-ción Puerto” i Spanien och därefter FloydLandis positiva dopingprov i Touren, haråterigen satt fokus på problematikenmed dopingen inom cykelsporten. Jagfrågade Miguel om hans syn på proble-met. Hur han ser på cyklingens framtidoch vad som ska till för att dopingen ska,om inte utplånas, åtminstone reduceraskraftigt inom cyklingen.

– Det är problem inom sporten som be-rör hela den idrottsliga världen. Men detär de olika idrottsliga institutionernasom måste vaka över problemen och se

För mig så var mina motståndare mycket

tuffa. Armstrongs rivaler kändejag inte riktigt till som mot-ståndare.”

I Spanien menar många att motståndetvar hårdare på Big-Migs tid.

”Utomjordingen” dominerade i tempolopp.

till att saker och ting fungerar. Jag är avuppfattningen att man gör ett bra jobbinom cykelsporten, med hårda och seriö-sa kontroller. Det som behövs är att maninom cykelvärlden arbetar tillsammansoch att man överkommer de interna stri-digheter som finns, säger han.

Miguel ger råd Vad har då en av världens främsta cyklist-er genom tiderna för råd till dagens ungacyklister, bland annat de i Sverige som lä-ser den här texten. Vad bör de veta ochvad bör de göra för att kunna lyckas iframtiden som tävlingscyklister?

– Om de tycker om cykelvärlden och omde har förutsättningarna att kunna levapå sin cykling, så bör de veta att det är etthårt och krävande yrke. Men samtidigt ärdet ett yrke som ger dig chansen att upp-leva saker som man inte får uppleva iandra sorters jobb, säger Indurain.

Vi ser tillbaks på årets Tour de Franceoch försöker bortse från skandalen kringFloyd Landis. En av konsekvenserna avatt Ivan Basso och Jan Ullrich med flerainte kom till start i Touren var att vi fickse ett mer öppet lopp. En Tour utan en rik-tig general i klungan som kontrolleradeloppet. Många tyckte onekligen att detvar roligare att följa Touren i år, än de sis-ta åren under Armstrongs tid (möjligtvismed undantag för Touren 2003). Fråganvar vad Indurain, som ju själv domine-rade Touren när han var som bäst, tyckte.Och hur ser den femfaldige Tour deFrance-vinnaren på framtiden? Tror hanatt Touren de närmaste åren kommer attdomineras av en cyklist som under hansegen och Armstrongs tid, eller tror hanpå en öppnare tävling?

– Det var en annorlunda Tour jämförtmed de år som Armstrong vann. Menäven under Armstrongs tid var det roligalopp med mycket kamp. Det tar alltid litetid innan det kommer fram en ny domi-

nerande cyklist efter det att någon hardominerat under ett antal år. Det tar etttag innan en ny ledare träder fram, me-nar han.

Om en ska vinna…Ett omdebatterat tema under Touren varhuruvida CSC och T-Mobile gjorde bortsig rejält när man inte inledde jakten påLandis tidigare, under etappen till Morzi-ne. Vad ansåg Indurain om det?

– Varje lag och cyklist måste lägga uppsin egen taktik. Och för att en ska vinnaså måste de andra misslyckas med sitt

taktiska upplägg, svarar han diploma-tiskt och får det samtidigt att låta själv-klart.

Spanjorerna gjorde ju bra ifrån sig iTouren med en sensationell Óscar Pereirooch en attackerande Carlos Sastre. Detkänns därför passande att fråga Indurainom vi kan förvänta oss något liknandenästa år från spanjorernas sida. Men In-durain, som av egen erfarenhet vet attmycket kan ändras från ett år till ett an-nat inom cyklingen, är försiktig i sinprognos.

– Varje år är annorlunda, men det är


På etappen till Les Arcs 1996 tog drömmen om en sjätte Tour-seger slut.

Det är sådana situationer som upp-

står i cykling och man måstevara beredd på att man kanställas inför såväl positiva somnegativa händelser.”

Indurain om krisen på Les Arcs under sin sista Tour 1996, efter fem raka Tour-segrar.


riktigt att det i Spanien just nu finns duk-tiga cyklister som passar för de storaetapploppen.

Ett vanligt fenomen är att tidigare stor-cyklister går över till att bli sportdirektö-rer. Bjarne Riis och Johan Bruyneel är nå-gra av de nuvarande sportdirektörernasom tidigare har varit framstående cyk-lister. Men Miguel Indurains namn haraldrig riktigt varit på tapeten i detsammanhanget. Faktum är att Indurainaldrig har varit intresserad av att leda ettlag från förarsätet.

– Det jag gillar mest med cyklingen ärjust att cykla. Att vara sportdirektör haraldrig lockat mig, förklarar han kort.

Min sista fråga till Indurain har dels attgöra med dopingskandalernas inverkanpå intresset för cykelsporten i allmänhet

och dels det under senare år något avta-gande intresset för cykling i Spanien. Nå-got som förmodligen till stor del har sinförklaring i att cykelintresset i Spanienvar på topp under Indurains tid. Och ing-en spanjor har riktigt kunnat ta vid därIndurain slutade. Jag frågade om cyk-lingen som sport är större än alla problemoch skandaler som drabbat cyklingen ochdärför också är garanterad sin överlev-nad?

– Cykling är en sport som folket gillar,både att se på och att utöva. Och jag hop-pas att cyklingen sakta men säkert återer-övrar den publik den hade förr, säger Mi-guel Indurain.

Man kan bara instämma och dela hansförhoppning.

indurain larrayaFödd: 16 juli 1964 i Villava (Navarra), Spanien.Vikt: 80 kilo (i Tour de France-form).Längd: 188 centimeter.Familj: Fru Marisa och tre barn. Känd som: En av de bästa cyklisterna genomtiderna och den förste att vinna Tour de Francefem gånger i rad.Amatörlag: C.C Villavés och Reynolds ama-törlag.Proffslag: Reynolds (1984–1989) ochBanesto (1990–1996). Kuriosa: Miguels första tävlingscykel blevstulen när han jobbade med sin pappa på landet(Miguel kommer från en lantbrukarfamilj).Segrar totalt: Cirka 90.

några meriter:Tour de France, totalseger 1991, 1992, 1993,1994 och 1995.Giro d’Italia, totalseger 1992 och 1993.1 etappseger i Tour de France 1989.1 etappseger i Tour de France 1990.2 etappsegrar i Tour de France 1991.3 etappsegrar i Tour de France 1992.2 etappsegrar i Tour de France 1993.1 etappseger i Tour de France 1994.2 etappsegrar i Tour de France 1995.2 etappsegrar i Giro d’Italia 1992. 2 etappsegrar i Giro d’Italia 1993.OS-guld i tempo, Atlanta 1996.VM-guld i tempo, Colombia 1995. Paris-Nice, totalseger 1989 och 1990.Dauphiné Liberé, totalseger 1995.Seger i Clásica de San Sebastián 1990.

Miguel∫

Det jag gillar mest med cyklingen är just

att cykla. Att vara sportdirektörhar aldrig lockat mig.”

Efter tio år lever Miguel Indurain vidsidan av cykelsporten, till skillnad frånmånga andra ex-proffs.

Trots sin storlek försvarade sig Indurain väl i bergen.

Vinnarbilden i Kadens fo t o t äv l i n gfoto: Hans Petter Hval


Huvud- och handsaker

Ny hjälm från Scott med tjejdesign förlandsväg och xc. Scott har också den härsköna handsken för friåkande damer.Även Lazer har flera fräscha hjälmar,här en damversion i snyggt äpplegröntoch vitt.

Tjejdesign

Specialized satsar hårt på damsegmentet till vår glädje. FSR Stumpjumpern i kolfibermed Fox-gaffel är dessutom riktigt snygg. De kommer också med fler dammodeller2007 – såväl hardtails som fulldämpade, samt ett helt damsortiment kläder, skor ochhjälmar!

2007 Mässnytt

Kvinnligtouch?

En av de starka trenderna på årets mässorär cyklar och produkter för tjejer, även i

det rena high-end sortimentet. Skönt attcykelbranschen äntligen tar den ”andra”

halvan av befolkningen på allvar…

text: s t e fan larsén

foto: luca mara

”Men måste det vara rosa ochblommor på allt bara för att det

vänder sig till tjejer?”

Damtitan

Amerikanska titanexperten Litespeeds damracer heterBella och är skönt pastellgrön med ett minimum av”tjejjiga” krusiduller.

Scott breddar

Liksom Specialized breddar Scott damsegmentet, inteminst när det gäller high end-cyklar. Flera av kolfiber-värstingarna är dessutom snyggare än i ”kill”-utföran-det…

Säg det med blommor

Tjejtrenden är stark. Många märken släpper nu renahigh end-hojar i damutförande. Det är förstås positivt.Men måste det vara rosa och blommor på allt bara föratt det vänder sig till tjejer? Här Bianchis Dama Bian-cha, en elegant syftning till Fausto Coppis eviga ”dam-bekant”.

Läckerbit

Läcker tjejracer från Cinelli. Little Wing känns uppda-terad i sitt formspråk. Det vill säga – inga blommor.

Värsting

Franska Looks nya helkol-fiberram 595 skrev vi omredan i förra numret. Det ärspännande att den släppsdirekt i ett damutförande. Integrerad sadelstolpe medvibrationsdämpande elastomer.


VÄRLDENS BÄSTA CYKLING: SIERRA NEVA DA | Vi dissar Sverige och vintercykling och drar söderöver. Målet är fantastisk stig- och utförscykling på sydliga breddgrader. Men vi fryser ändå. Inomhus.

text: kalle bern foto: andreas ström

GO SOUTH!

Det är vinter och snön ligger djup över hela landet. Vinter-cyklingen är som bäst med hårt packad snö på stigarna.

Favoritslingan förvandlas till en snabb,slingrig och ibland galet rolig bit stig. Vicyklar jättemycket och allt är bra. Tio mi-nusgrader är inget som en glad cyklist farilla av.

Eller? Det är skitkallt i Sverige och vilängtar bort. Efter ett par rundor medskrikande tår och sönderfrusen bakväxelförsvinner en del av cykelglädjen. Densnabba stigen blir snabbt en pina och enlängtan efter sol och kortärmat inträderistället. Vi drar söderut.

Ett par snabba mejl till olika freeride-guider i framförallt södra Spanien resulte-rar i ett tillfredställande sva r. Det är frånen operatör som erbjuder fantastisk stig,långa dagar och boende året runt. Till ettbra paketpris. Att ägaren och guiden Mike

är kanadensare och tidigare har kö r tvärldscupen i downhill verkar lova n d e .Han är gift med en svenska, så ko m m u n i-k ationen kommer vi inte få några problemmed. Något som annars kan vara bra at tkolla upp innan man bokar en resa – at talla förstår varandra så att alla inblandadeär överens om vad en bra stig är.

I södra Spanien, i ett område som kal-las Alpujaras i bergen kring Sierra Neva-da finns dessa stigar. Det är ett stort na-turreservat, vilket innebär att det intefinns några markägarkonflikter och cyk-lister är väldigt välkomna på alla stigar.Bubion är en by som beboddes av morerunder flykten från de kristna. Den är ens-ligt belägen högt uppe i de, på den tiden,ointagbara bergen. Nu för tiden tar detlite mer än en timme med bil och en lag-om galen chaffis att ta sig från Malagasflygplats till byn som snart ska bli vårtparadis på jorden. Men innan dess ska

helvetesnatten uthärdas. För i byn är detkallt. Och på 1 300 meters höjd i februariblir det ännu kallare på nätterna. När vikommer fram så ligger det ett tunt is-täcke på vattenpölarna. Huset är ett gam-malt moriskt stenhus med alla modernabekvämligheter utom värme. Alla försöktill uppvärmning kommer från en öppenspis som på något konstigt sätt driver envärdelös varmvattencirkulation. Vi läross snabbt att elda mycket och hela tiden.Men det hjälper föga mot de iskalla sten-väggarnas kyla.

Efter en natt som påminner obehagligtmycket om svensk vintercykling medmassor av kläder (det är lika kallt ändå) ärdet dags att elda ännu mer ved och förbe-reda lunchpaketet. Det gör vi medan vinjuter av morgonsolen och vår fantastis-ka utsikt.

Vår grupp består av tre britter och osstvå svenskar. Guiderna vill helst jobba


med grupper på tre till sju deltagare. Jujämnare alla deltagare är desto större kangrupperna vara.

Vi är på fricyklingssemester och det ärunderbart.

Bil-liftenLiften är en Nissan Patrol med ett släpfullt av cykelhållare. Vår första spanskauppförsbacke tas om hand av en pålitligdieselmotor. Ungefär 800 höjdmeter se-nare står vi på en snötäckt grusväg somska leda oss till vår första stig.

Mike har rensat massor av stigar ochgett dem namn som ”Bryan Adams”,

”Punctured lung”, ”Maple Syrup” och”For six inches only”. Vi börjar med enicke namngiven stig på sydsidan av ber-get där snön har smält. Stigen borde dö-pas till världens bästa. Mike bara skrattaroch påminner oss om att det finns fler sti-gar utan namn men först väntar 40 mi-nuters uppförscykling. Svenska ben ärinte särskilt imponerande jämfört medjapanska dieslar.

Sakta kör vi uppför på lite för tunga fri-åkningscyklar. Trevliga asfaltsserpenti-ner besegras med hjälp av minsta kling-an och tar oss till nästa stig, som visar sigvara minst lika bra som den första. Varie-

rade leder med tekniska stenpartier blan-dat med supersnabb slät stig. Vi behövervarken bromsa eller trampa, bara rullaoch svänga. Mikes företag heter ”Switch-backs” som på engelska är namnet på dentyp av sväng en stig gör nerför en brantbergssida. Serpentinstig skulle det kan-ske kallas på svenska. Dessa ibland svår-körda svängar återkommer hela tidenoch Mike, som sedan länge mästrar tek-niken, coachar tålmodigt de deltagaresom inte lyckas köra de svåraste kur-vorna. Mike har som mål att alla ska kun-na köra allt mot slutet av veckan.

Ett år i tältFler muskelklättringar blandat med die-selassisterade ”lyft” ger oss stig efter stigi världsklass.

Gruppen är lite ojämn. Vi vill gärnaköra lite fortare och i en kurva kör vi föreoch kommer för långt. Vi tappar bortgruppen som med hjälp av komradio ochtur återfinns, efter en hel del cykel-bärande och plattrampande längs medbergssidan. En lång dag avslutas med enkall öl i ett kallt hus, framför en öppenspis som maniskt matas med större ochstörre trästycken. Natt nummer två av-njuts med bara tre extrafiltar. På morgo-nen äter vi frukost utan mössa. Detkänns lyxigt varmt.

Mikes stignätverk är fantastiskt. Medguidekollegan Robins hjälp kör vi nio-timmars-dagar med massor av fin-stig,utan att två gånger köra samma avsnitt.”Bryan Adams” visar sig vara en fantas-tisk stig som med perfekt lutning sökersig nerför berget mot byn Lancheron. Därväntar vår vän Nissan på att få köra hemoss till Bubion, där vi lagar en stor mid-dag i det gemensamma självhushållet.Och eldar.

Alla dessa stigar tog det Mike ett helt åratt lära sig. Efter att ha funderat länge påatt starta en guideservice i Spanien ochbott ett tag i Malaga åkte han upp till Bu-bion och började hoja runt lite. Den för-sta stigen var så bra att all tvekan för-svann – det här var stället.

Det första året bodde Mike i tält ochfunderade inte ens på att cykla med gäs-ter. All tid skulle gå till att lära sig alla sti-gar. För när andra cyklister skulle börjaförstå vilken underbar plats dalarnakring Bubion var skulle det inte finnas tidtill att lära sig mer stigar. Idag jobbarMike bara med guidandet och under deflesta veckor så har han minst en guide

Vårt hem i en gränd i Bubion.


till som jobbar med honom. Under veck-an ägnar sig guiderna gärna åt en hel delcykelskola. Så kan du inte köra tajta ser-pentinsvängar innan lär du dig det.

Var snäll mot BryanMike guidar ibland på en hardtail med130 millimeter slag fram, men heldäm-pat är att föredra. Cyklar med omkring150 millimeters slag och en lätt uppförs-växel (framväxel eller 32-drev fram kom-binerat med 12–34 kassett bak). Ta medextra bromsklossar och montera däcksom håller för lite hårdkörning. Lagapunka är aldrig roligt men det är alltidtråkigare för resten av gruppen som intefick köra sönder sakerna men ändå måstevänta. En liten vätskeryggsäck som rym-mer lunchpaket och det vanliga fixa-allt-kitet plus lite kläder om vädret skulle visasig från sin dåliga sida är en bra idé. Tamed minst fyra slangar för en vecka, förstora klämpunkor går inte att laga medlappar. Boendet i ett superfint gammaltstenhus är kallt. I Spanien fryser manofta inomhus men sällan utomhus, så tamed tjocksockor och kanske en lätt sov-säck om du åker hit under vintern.

Långa cykeldagar med några av delängsta utförsstigarna i Europa och cyk-ling året runt, gör det här området unikt.God mat samt att det är fantastiskt vack-ert gör det till ett paradis för alla moun-tainbikecyklister. Både den inbitne fri-cyklisten och cross country-cyklistensom kanske vill bli bättre utför och sam-tidigt putsa på formen uppför lär trivas.

Veckopriset ligger på 450 euro inklu-sive transfer till och från Malaga. Halv-pension och guidning med bil-lift påvissa längre klättringar ingår. Flyg tillMalaga finns det massor av, både char-terstolar och reguljärt. Att hitta en tur-och returbiljett för under tusenlappenvar inte särskilt svårt. Kontakta Mike ochkolla vilka grupper som finns bokade ochta ledigt när det finns en passandegrupp. Elda massor men säg inget dumtom Bry a n Adams.

b u b i o n

Guidning: www.switchbacks.comFlygplats: MalagaSäsong: året runtLiftkort: njaPris per vecka: cirka 4200 kronor för halvpen-sion, guidning och transfer till och från Malaga.

Sierra Nevada, Spanien∫


Åtta julklappstips

Mjuka paket

Vad gör det att denna tröja är vit?Du cyklar ju ändå bara en liten bit!

(Opraktisk caféracertröja från Campagnolo i skön ull.

Cirka 1150 kronor. www.cykelcity.se)

Det gäller att i styret ordentligt hållanär du på alla snygga killar ska kolla.(Nya snygga mountainbikehandskar från Hestra.

Cirka 300-400 kronor. www.hestragloves.com)

Pappa – vi har länge anat att du är lite ”metro”så denna röda tröja är inte bara retro.

(Skönsnygg Wiliertröja för cyklisten som bryr sig om sitt

utseende även på fritiden. www.cykelmagneten.se)

På detta man helt säkert kan lita2007 kommer alla skor vara vita.(Läckra tjejracerskor från Scott. www.scott-bikes.com)

Vad är svart, runt och grunt?Ett styre i kolfiber som inte lovar tunt!(FSAs nya SL-K Shallow-styre med kortare

”reach” kostar cirka 2 900 kronor. Grahns.

www.grahns.se)

Hårda paket

Under hoppen vi inte längre behöver hukakrascha på med din nya snygga kruka.

(Ny friåkningshjälm från Fox. Cirka 1 000 kr. www.bruhns.com)

Kolfiber, skärm och svartinte illa för att vara en hatt.

(Hjälmen Trek Anthem C finns även i damutförande.

Cirka 1300 kronor. www.duells.se)

Vem hade trott att man luft kunde hållamed denna kan man nästan punkor bort-trolla.

(Airshot från Blackburn med kolsyrepatron,

däcksavtagare och insexnyckel i samma be-

hållare. Cirka 400 kronor. Shimano Nordic,

www.blackburndesign.com)


Banta hojen med Kadens

Lätt på rätt sätt

Att de flesta hellre satsar tusen-

lappar på komponenter som

sparar åtta gram än att träna mer

är en av cykelsportens många

märkliga mysterier. Men vilka är vi

att moralisera? Istället ger vi den

sanna prylbög-wannabeen de

bästa och smartaste bantnings-

tipsen. Banta lätt och rätt med

Kadens-dieten för din racer.

text: s t e fan larsén

foto: luca mara

Vi blu n dar för de smärtsammainsikterna att prestationsförmågahänger mer ihop med gener, trä-ning och kost än med en bakväxel

med inslag av ko l f i b e r. Vi förtränger att 99procent av världens alla cyklister skullekunna cykla bort många menlösa kilon(tusentals gram) på sin egen kropp innande satsar dyra pengar på en skruv i titansom väger två gram. Vi låtsas inte om at tgoda aerodynamiska egenskaper är viktig-are för nästan alla cyklister i nästan alla si-t u ationer än en cykel som ligger prick påUCIs viktgräns på 6,8 kilo. Vi håller för öro-nen och nynnar la-la-la. Och kastar ossh uvudlöst in i världen som befolkas av” we i g h t - we e n i e s ”, där kvalitet är ett vä r d esom kan kvantifieras i måttenheten gramoch där kolfiber och titan regerar. T j o.

Men att sjunka ner i denna värld av för-trängda sjukdomsinsikter och kvalfylldabegär innebär två saker. Det är dyrt. Ochhar man väl börjat är det svårt, mycketsvårt att sluta. För detta vet vi – en lättcykel är härligt.

Men spelar det någon roll vad som ärlätt på en cykel? Ja, det spelar faktisktstörre roll var den låga vikten sitter påcykeln än att den totala cykelvikten ärlåg. Så är man smart kan man banta bil-ligt och ändå få ut det bästa av den lättavärlden.

Men varför ska en cykel vara lätt till attbörja med? En orsak är att prestationsför-måga inom cykel som idrott hänger ihopmed kraftutveckling över både kort ochlång tid. Enkelt uttryckt, med en lätt cykelkräver accelerationer och både långa ochkorta backar mindre kraft (läs watt perkilo). Ju mindre kraft som krävs, desto

mindre energi går åt, vilket betyder attman orkar längre.

Om man till exempel jämför två cyk-lister som accelererar med samma kraftfrån stillastående kommer den som väger80 kilo med cykel att vara 1,6 meter föreden som väger 2,5 kilo mer då tio sekun-der har gått.* I en spurt så krävs betydligtmindre än så för att förlora. På en banamed många igångdrag kan skillnadenvara helt avgörande.

En låg vikt ger också en mer lätthanter-lig cykel, som styr, bromsar och reagerarbättre så länge den låga vikten inte harvunnits genom att vridstyvheten harkompromissats. Och även på platt väg ikonstant fart har en låg totalvikt bety-delse, men en ganska marginell sådan.Ett tyngre ekipage belastar lager och däckmer och därmed ökar såväl friktionsmot-ståndet som rullmotståndet. Dessa stårdäremot för en relativt liten del av det to-tala motstånd en cyklist har att över-vinna.

Om man till exempel under ett 40 kilo-meter långt tempolopp på en platt banaadderar ett helt kilo vikt på en cykel ärtidsförlusten vid en hastighet av 32 kilo-meter i timmen inte mer än två sekun-der. Och vid 48 kilometer i timmen min-dre än en sekund.** Det är tillräckligtmycket för att förlora en tävling förstås,men fortfarande en försumbar presta-tionsförsämring för majoriteten av allacyklister. Men pratar vi vikt på kompo-nenter eller en hel cykel uppfattas ju etthelt kilo (1000 gram!) som enormt myck-et av samma majoritet. Så i backar ochvid accelerationer har vikten alltså störrebetydelse, på platt mark i konstant fart ärvikten av vikten försumbar.

Men bortser man från dessa teoretiskakonstruktioner finns det en annan sidaav lättheten. Oavsett nivå, syreupptag-ningsförmåga och hastighet får de flestaen mental kick av att grensla en riktiglågviktare. En kick som är jämförbar meden formtopp eller medvind den där förstasoliga vårdagen i april. Men, precis sommed tyngre droger (vad vi har hört i varjefall) så vänjer man sig fort och söker snartännu starkare kickar. Så tag varning, läsvidare på egen risk.

Vad, varför, hur?Men det är ju inte alla förunnat att ha enårsinkomst som tillåter vilka ekonomis-ka utsvävningar som helst. Då gäller detsom sagt att välja rätt. Och när man talar

om låg vikt på en cykel är det framför alltden roterande vikten som har betydelse.

All roterande massa bör reduceras i för-sta hand, för ju större denna massa är,desto mer energi går åt att accelerera den.På en cykel finns det två sådana områden– hjulen och vevpartiet. Men det är dess-utom intressant hur långt ut från rota-tionscentrum vikten sitter – det är vikti-gare med lätta däck och fälgar än nav tillexempel. Och det är viktigare med lågvikt i pedal- och skosystemet än i vevla-gret. Kan du reducera den yttersta, rote-rande massan så har du vunnit mycketutifrån ett prestandaperspektiv. Vet mandetta är det lättare att välja rätt bant-ningsnivå utifrån plånbokens tjocklek.

För att underlätta ditt val har vi gjorttre dieter som utgår ifrån samma bas-cykel – en populär motionsracer som Co-lumbus Vola. Budgetdieten är för densom vill ha ut mesta möjliga av en bant-ning till lägsta möjliga kostnad. Normal-dieten är för cyklisten som kan tänka sigatt lägga lite mer pengar men som inte ärintresserad av stora, kostsamma in-grepp. Lyxdieten är för dig som vill ha utmaximalt av en bantning och där kostna-den är sekundär.

Men som med alla typer av uppgrade-ringar så har vi satt ett tak, en gräns därtrimning börjar övergå i kapitalförstö-ring. För börjar du fundera på att bytaramen eller hela komponentgruppen – dåkanske det är läge att sälja cykeln iställetoch köpa in sig på en helt ny drömhoj?

Sen kan man förstås diskutera val avutrustning utifrån en mängd olika as-pekter, där vikt bara är en av många para-metrar. Typ av cyklist, typ av cykling,a e r o dynamiska egenskaper, kvalitéer somhållbarhet och vridstyvhet, pris ochmycket mer väger förstås tungt i en såndiskussion. Det är egentligen sällan lägstvikt är lika med bästa valet.

Men vi håller för öronen och sjunger la-la-la – eftersom den här artikeln barahandlar om att banta cykeln så har vikoncentrerat oss på vikten. Där likvärdi-ga viktalternativ finns har vi låtit funk-tion och pris vara vägledande i vårt urval.

God fasta.

* Chester R.Kyle – ”Selecting Cycling Equipment” iHigh-Tech Cycling, red. Edmond Burke, 2003.

** Jeffrey P. Broker – ”Cycling Power: Road andMountain” i High-Tech Cycling, red. Edmond Bur-ke, 2003.

kadens nr 7:2006 | 55

56 | kadens nr 7:2006

Banta hojen med Kadense x e m p e l cykel: columbus vola (2006),cirkapris 14 000 kronor hos cy k e lc i ty.

Ram: aluminium 7046 med kolfibersadelstagFramgaffel: Pro-Lite kolfiberKomponentgrupp: Shimano Ultegra

Vägda originalkomponenter:Däck: Vittoria Zaffiro 266 gram/stSlang: Butyl 94 gram/stHjul: Vuelta XRP 2260 gram/par

(exkl. kassett, slang och däck)Kassett: Shimano Ultegra 230 gramPedaler: Shimano PD-R540 322 gram/parSadelstolpe: Pro-Lite aluminium 318 gramSadel: Pro-Lite Gel Trans-Am 266 gramStyrstam: Pro-Lite aluminium 162 gramStyre: Pro-Lite aluminium 284 gramTotalvikt hel cykel (strl M/54): 9210 gram

Budgetdiet

u t by tt del m o d e l l v i k t v i k t m i n s k n i n g p r i sDäck: Continental GP4000 205 gram - 122 gram 898 kr (449 kr/st)Slang: Continental Supersonic 50 gram - 88 gram 250 kr (125 kr/st)Pedaler: Time RXE 270 gr/par - 52 gram 749 kr/par

Totalvikt efter diet: 8 948 gramViktminskning: 262 gramCirkapris: 1 699 kronorKronor per sparade gram: 6, 48 kr/gram

Kommentar: Här koncentrerar vi bantningen där den har störst effekt. Continental GP4000 är inte de lättaste däcken på marknaden, men de har ett bra punkteringsskydd så de funkar att träna på. Byt däck och slang när originaldäcken är slut och komplettera dina lättare pedaler med ett par lätta skor när det är dags att byta.

Selle Italia SLR: 150 gram (- 116 gram)

Fulcrum Racing 3: 1 610 gr/par (- 650 gram)

Normaldiet

u t by tt del m o d e l l v i k t v i k t m i n s k n i n g p r i sDäck: Veloflex Master Kevlar 170 gram/st - 192 gram 900 kr (450 kr/st) Slang: Continental Supersonic 50 gram/st - 88 gram 250 kr (125 kr/st)Pedaler: Look Kéo Carbon 226 gr/par - 96 gram 1 335 krSadel: Selle Italia Flite TT 164 gram - 102 gram 1 015 krSadelstolpe: Winwood Nico Carbon 158 gram - 160 gram 795 kr

Totalvikt efter diet: 8 572 gramViktminskning: 638 gramCirkapris: 4275 kronorKronor per sparade gram: 6, 70 kr/gram

Kommentar: Med ett par fint-väder-lyxdäck höjs åkegenskaperna samtidigt som den roterande vikten sänks. Detta tillsammans med en ny sadel och sadelstolpe sänker totalvikten med mer än ett halvt kilo. Tänk bara på att inte kompromissa sadelkomfort för lägre vikt. Det är det inte värt.

kadens nr 7:2006 | 57

Lyxdiet

u t by tt del m o d e l l v i k t v i k t m i n s k n i n g p r i sExtra hjul: Fulcrum Racing 3 1610 gr/par - 650 gram 5 300 kr/par Däck: Continental Supersonic 160 gr/st - 212 gram 998 kr (499 kr/st)Slang: Continental Supersonic 50 gram/st - 88 gram 250 kr (125 kr/st) Kassett: Shimano Dura Ace 173 gram - 44 gram 1 800 krPedaler: Speedplay Zero Ti 165 gr/par - 157 gram 2 800 kr/parSadelstolpe: Thomson Masterpiece 158 gram - 160 gram 1 400 krSadel: Selle Italia SLR 150 gram - 116 gram 1 170 kr Styrstam: Ritchey WCS 4Axis 125 gram - 37 gram 600 krStyre: FSA RD-200 205 gram - 79 gram 525 kr

Totalvikt efter diet: 7 667 gramViktminskning: 1 543 gramCirkapris: 14 665 kronorKronor per sparade gram: 9,50 kr/gram

Kommentar: Nu är Volan en riktig lättviktare menett och ett halvt kilo via lyxdiet är dyrt, det kostarmer än hela cykeln. Men ett par finhjul med lyxigadäck och kassett på är en vettig investering för deflesta som vill ta steget upp i utrustning. Härsparas direkt ett kilo för ungefär 8 000 kronor,dessutom roterande massa, en viktreducering somgaranterat kommer att kännas. Originalhjulenanvänds för träning och skitväder. Det sista halv-kilot av dieten kan diskuteras, men är det lyx så…

FSA RD-200: 205 gram (- 79 gram)

Look Kéo Carbon: 226 gr/par (- 96 gram)

58 | kadens nr 7:2006

Mo t s tå n da r na gav honom smeknamnet ”Kannibalen”eftersom han ville vinna allt i alla lägen, och för att han

behärskade sportens alla moment. Ochsegrar blev det, hela 525 stycken. Rekord-året 1971 vann han 52 gånger på 120 star-ter. En nästan ofattbar statistik som gjor-de ”le Cannibal” till vinnare i 45 procentav de lopp han ställde upp i.

Den mest åtråvärda triumfen kom i ochmed Tour de France 1969. Det hade då gåttflera decennier sedan en belgare lyckats

vinna Touren (landsmannen SylvèreMaes segrade två gånger under 1930-ta-let), vilket naturligtvis gjorde bedriftenextra efterlängtad.

– Även om jag vann Girot året innan varsegern i den franska touren något betyd-ligt större. Jag tog sex etapper, ett lag-tempo, bergatröjan och poängtröjan. Detvar en barndomsdröm som gick i uppfyl-lelse, säger Merckx.

En annan efterlängtad utmaning somskuggade honom allt sedan proffsdebu-ten 1965 var att någon gång attackera en-

timmesrekordet på bana. Han hade enförhoppning om att kunna ta plats blandcelebra föregångare som Fausto Coppi,Ercole Baldini och Jacques Anquetil.Drömmen blev verklighet den 25 oktober1972. Platsen var OS-velodromen i MexicoCity.

Säsongen 1972 utvecklade sig nära pålika framgångsrikt som rekordåret dess-förinnan, trots en vådlig krasch i sam-band med vårklassikern Paris-Nice. Detblev segrar i storlopp som Milan-SanRemo, Liège-Bastogne-Liège, Lombardi-et runt, Vallonska pilen, Giro d’Italia ochTour de France innan det var dags för sä-songens sista utmaning.

Colnago blev nervösEn av huvudfigurerna inför resan tillMexico var mekanikern Ernesto Colnago,redan då världsberömd för sina cykelbyg-garkonster. För säkerhets skull färdig-ställdes två superlätta bancyklar, enextra ifall något oförutsett skulle inträf-fa. Det borrades och frästes i de flesta avcyklarnas delar för att ekipagen skulle bli

Lätta cyklar: Merckx timrekordcykel

Rekordåren är förbi för Merckx.

RekordlättFör 34 år sedan gav Eddy Merckx,

i samarbete med mekanikern Ernesto Colnago,

sig på det finaste av alla

rekord i cykelsporten:

timrekordet på bana.

För försöket byggde

Colnago en cykel

som bara vägde 5,5 kilo åt Merckx.

Men han höll på att svimma av

nervositet när rekordförsöket inleddes.

Skulle cykeln hålla för den kraftfulle ”Kannibalen”?

text och foto: niklas instedt

så lätta som möjligt. Specialrör av titantillverkades i Detroit, USA genom PinoMorroni. Inget lämnades åt slumpen. Re-sultatet blev två cyklar som vägde impo-nerande 5,5 kilo vardera. Det enda somgrämde den framsynte Ernesto var attman inte lyckades fylla däcken med he-lium istället för luft, för att därigenomytterligare minska vikten.

För Ernesto var det ett rent nöje att fåarbeta tillsammans med Merckx, som ibörjan av 1970-talet blivit en av sportvärl-dens riktigt stora stjärnor. Han var dess-utom genuint intresserad av cykelbyg-garkonstens tekniska och estetiska pro-blem. Ernesto har berättat att man intedolde något för belgaren, utan gav ho-nom full tillgång till fabriken i Cambia-go. Ett privilegium för Merckx som åttaår senare skulle öppna egen produktion ihemlandet, en tillverkning som allt se-dan dess fortsatt att utvecklas.

Det som oroade Ernesto inför starten iNew Mexico var främst huruvida allt ur-gröpt material skulle hålla för en så passstor och kraftfull cyklist som Merckx.

Han mätte trots allt 185 centimeter istrumplästen och vägde 72 kilo.

– Jag trodde jag skulle svimma av ner-vositet då han efter de första varven fort-farande stod upp på pedalerna. Lite lug-nare blev det när han nådde marschfar-ten, runt 50 kilometer i timmen, och sat-te sig i sadeln. Då förstod jag attmaterialet förmodligen skulle hålla helavägen. Sedan var det bara att heja framhonom – ”allez,Eddy, allez!” – minns Er-nesto i en intervju 22 år efter händelsen.

När loppet var över kunde alla inblan-dade pusta ut. Merckx hade slagit dan-sken Ole Ritters tidigare rekord medknappa 800 meter, vilket gjorde en snit-thastighet på 49, 431 kilometer i timmen.Det första som undslapp belgaren var:”Basta! Det här var sista försöket, jag göraldrig om det.”. Så utmattad var han.

Belgarna glömmer inteTrots att det gått 34 år sedan händelsenoch rekordet slagits flera gånger om ärdet fortfarande många som vill minnasbataljen. Inte minst de cykeltokiga bel-

garna som allt jämt fortsätter att hyllasin forne hjälte. För något år sedan gavstaden Bryssel en av de nybyggda tunnel-banestationerna namn efter cyklisten.En underjordisk hyllning där perrongbe-sökaren kan se en av de två cyklar Merckxhade till sitt förfogande i Mexico.

Om det är det exemplar som användesvid rekordloppet eller ej låter jag varaosagt. Det är i vilket fall ett praktexem-plar uppställt på ett podium av velodrom-parkett, skyddat bakom okrossbart glas.Ett konstverk i rödorange med EddyMerckx logga handmålad i mörkblått.Montern pryds även av svartvita fotogra-fier, dramatiska ögonblickssekvenser avMerckx iförd tidstypisk ribbhjälm ochMolteni-dräkt med dragkedja där bak.Den klassiska loggan vittnade om det ita-lienska stall han tillhörde under störredelen av 1970-talet, Molteni-teamet,sponsrad av den italienska salamikorv-tillverkaren med samma namn.

kadens nr 7:2006 | 59

Eddy Merckx bygger numera själv lätta cyklar.

Ramen:Specialrör tillverkades av titan i Detroit, USA genom Pino Morroni.

Däck och hjul:Däcken som användes var Clement nr. 1 Pista (90 gram fram och 110

gram bak).

Följde med till Mexico gjorde också fem par extrahjul med 24

respektive 32 ekrar.

Styre:Styret var av märket Cinelli, preparerat med 48 viktminskande hål.

Vevparti:Tittar man närmare i trakterna av vevpartiet ser man det kraftigt

urfrästa kedjedrevet och den egenhändigt genomborrade Regina-

kedjan.

60 | kadens nr 7:2006

RekordcykelnEntimmescykeln var i alla delar specialkomponerad för Eddy Merckx. Den skulle naturligtvis vara så lätt som

möjligt, men samtidigt tillräckligt motståndskraftig för cyklistens tyngd och enorma energiutveckling – en kraft

särskilt påtaglig under de första inl e d a n d e , a c c e l e re rande va rve n . Den världsberömda cykelbyggaren Ernesto Colnago bearbetade i stort sett varje liten detalj för att göra ekipaget till det snabbaste genom tiderna. Två cyklar

byggdes som vardera vägde 5,5 kilo.

”Hade de tidigare utmanarna varit hänvisade till konventionella cyklar liknande denMerckx använde, dåtror jag faktiskt attMerckx fortfarande hade varit den snabbaste.”ernesto colnago

62 | kadens nr 7:2006

De stora tillverkarna kommer

alltid med något nytt inför de

nya modellåren. Men nästa år

tar nog Rock Shox rekord. De

kommer med massor av nya

gafflar och är ikapp de andra

tillverkarna på friåkningsmark-

naden. Argyle är en hopp- och

street-gaffel som är baserad på

den beprövade Pike-gaffeln.

Ett mindre komplicerat

innandöme och innerben i stål

gör Argyle till en tålig men ändå

relativt lätt gaffel. Perfekt för

den vårdslöse som funderat på

en Pike eller den viktmedvetne

som tittat på Marzocchis DJ-

serie. Argyle har 100 millimeter

slag och på den lite lyxigare

409-modellen så sköts fjä-

drandet av luft, för luft är lät-

tare än stål. Motion Control,

som är en plattformsfunktion,

och returdämpning ingår.

Totem är en enkelkrona-gaffel

med 180 millimeters slag, 1,5

tums styrrör och en vikt kring

trekilosstrecket. Den har

massor av justeringsmöjlig-

heter och redan på prototyp-

stadiet tog den en topp-tiopla-

cering i downhillvärldscupen

med Mick Hannah bakom

styret. Totem är en drömgaffel

som kommer förbli en dröm för

många bra länge då priset

borde få de flesta att behålla

sin dubbelkrona ett tag till.

Men har man väl fått känna på

de grova 40 millimeters inner-

benen och provat på justermöj-

ligheterna med nya Mission

Control så kan det vara för sent.

Totem kan förföra de flesta

med svaghet för lite lyxigare

gafflar.

Dämparnytt 2007Kadens har kollat vad som egentligen är nytt på dämparsidan för 2007. I år ska

alla dämpartillverkare ha en långslagig enkelkrona (180 millimeter slag) som är

lätt och så justerbar som möjligt. Mer slag och fler justeringsmöjligheter är den

tydliga trenden.

text: kalle bern

Rock Shox – fyra gafflar och nytt system

Lyrik är en lyxlillebrorsa till

Totem. Den är som en storebror

på alla sätt – men mindre.

Lika dyr som storebror, lika

begärlig som brorsan.

Lyrik är lyx-all mountain.

Domain är budgetversionen av Totem och har därför ett mycket ro l i-

g a re pris. Domain är inte lika grov men är ändå lite tyngre och har

f ä r re justeringsmöjligheter men kostar också bara halva priset.

Domain finns i en version med U-turn som justerar slaget mellan

1 1 5 -160 millimeter samt en version med fast slaglängd på 180 milli-

m e t e r. Båda hamnar under tre k i l o s s t recket. Domain har också en

e n k l a re modell av den nya Motion Control IS med justerbar höghas-

t i g h e t s k o m p ression. Finns med både 1 1/8-tum och 1,5-tums styrrö r.

d

Mission Control är Rock Shox

nya dämpningssystem med

externt justerbar låg- och hög-

hastighetskompression och

Floodgate i samma ben. Den

ska ge total kontroll över alla

kompressionsparametrar.

Detta kombinerat med en bra

retur i det andra gaffelbenet

gör det lätt att gå vilse bland

inställningsmöjligheterna.

b

kadens nr 7:2006 | 63

För massor av år sedan fanns

det en gaffel som hette XC 700.

Den var precis som alla däm-

pade gafflar på den tiden

ganska kass men snyggt elox-

erad.

Den nya gaffeln har bara

namnet gemensamt med sin

föregångare. XC 700 har jus-

terbar kompression, retur och

fjädrar av luft. Den ser ut att

kunna konkurrera med Rock

Shox Reba-gafflar. Baserat på

samma konstruktionsplatt-

form finns den lättare Corsa SL

WC, som ska passa in i det rej-

siga cross country-segmentet

med 80 eller 110 millimeters

slag.

Marzocchi

Marzocchi 4X var italienarna

tvungna att bygga med four-

cross-specialisten Brian Lopes i

teamet. Marzocchi 4x är

baserad på den populära Dirt-

jumper-serien men med fler

justermöjligheter och en lägre

vikt. Brian kan i alla fall köra

snabbt med den.

Marzocchi 888 SL ATA är en trip-

pelåtta med luftfjäder och jus-

terbar slaglängd mellan 170-

200 millimeter. Den fungerar

mest som ett sätt att ändra

cykelns geometri utan att

ändra gaffelns förspänning

eller progressivitet. Den är lite

lättare än den fjädrade

modellen och lite dyrare. Men

hur mycket bättre?

Marzocchi 888 World Cup har

jätteblanka lågfriktions-

innerben och titanfjädrar som

assisteras av en luftfjäder. Vill

du ha en så glöm inte att ange

vikt och åkstil så att du får rätt

fjädrar. Progressivitet justeras

snabbt med rattar högst upp på

gaffelbenen. Designen är väl-

digt glänsig, friåkning-de-lux

möter ren, rå racing.

b

Här är 66 RC2X ETA! Enkelkrona

med 180 millmeter slag och jus-

terbar retur och kompression.

Det här är inte en unik gaffel,

modellen har funnits i tre år

med lite mindre slag. Så på

Marzocchis sextiosexa kanske

man slipper barnsjukdomar

trots att de förlängt slaget med

10 millimeter. Det här är en fri-

åkningsgaffel som tyvärr inte

finns med 1,5-tums styrrör. Men

som tur är har den berikats

med ETA, en låsbar retur som

dessutom sänker gaffeln, till

exempel inför klättring. Lika

smidigt släpps den ut till full

slaglängd innan det är dags att

bomba utför.

Roco Air var den italienska fir-

mans comeback på bakdäm-

parmarknaden. I år kommer

deras första luftbakdämpare –

som använder sig av framgaff-

larnas lågtrycksteknik. Den har

mindre tryck än konkurren-

ternas gafflar och dämpare,

vilket sliter mindre på pack-

ningarna. Vi väntar med spän-

ning på en första provtur.

b

64 | kadens nr 7:2006

Fox

Fox har inte några banbrytande nyheter.

Det är lite ny färg på vissa produkter och lite

nya klibbor på andra, men annars är det

samma kompletta program i år.

Fox 36 Talas RC2 ligger i linje med trenden

mot längre slag och mer justermöjligheter.

Med hela 160 millimeter och en vikt på bara

2,4 kilo lovar gaffeln med sina 36 millimeter

feta innerben mycket. Magnesium i nedre

benen och en 20 millimeters genomgående

axel ska styva upp dämparen ordentligt.

Nytt för 07 är den i tre steg justerbara slag-

längden – vrid på Talas-justerratten och

ändra direkt mellan 100, 130 och 160 milli-

meter slag.

Magura

Magura har länge tillverkat dyra gafflar som

inte har sålt särskilt bra. Nu har Magura

konstruerat ett helt nytt dämparsystem

som är billigare att tillverka utan att det för-

sämrar prestandan, samt en dubbel gaffel-

brygga som styvar upp gafflarna. För 2007

kommer man med fyra helt nya framgafflar

där Wotan och Laurin är hetast. Wotan är en

ny enduro/freeridegaffel med justerbart

slag mellan 120-160 millimeter, styva 36 mil-

limeter grova innerben, genomgående axel

och luftfjädring. Den bygger på Maguras

egna plattformssystem Albert Select och

kommer att kosta cirka 9 000 kronor i Sve-

rige.

Magura Laurin finns i slaglängderna 85, 100

eller 130 millimeter och riktar sig mot xc-

och all mountain-publiken. Precis som Wo-

tan har den Albert Select-plattformen, samt

förstås justerbar retur och förkompression.

Vikt på cirka 1,7-1,8 kilo och pris 6 500 kro-

nor.

rätta i år. Så släng upp en hög

med pengar och gör om din

s t ö rtloppscykel till en park-

cykel. För alla som vill fo rt s ä t t a

med cyklande mot klockan

finns det en dubbelkro n e ve r-

sion av Travis som heter Trav i s

Triple Ti Intrisinc. Den byg g e r

på samma dämparsystem men

har titanfj ä d rar och ett jätte-

långt namn istället.

Kort slag är lika med ett kort

namn hos Manitou. R7 är deras

lättaste cross country-gaffel

och för -07 är det Snap Valve-

SPV-versionen som är ny. Den

har luftfjädrar som sköter

dämpningen och en titan-

fjäder som sköter den negativa

fjädringen. Visst är 1405 gram

lite tyngre än de lättaste kon-

kurrenterna men så bjuder R7

också på 100 millimeter slag –

lite mer än de lättaste xc-gaff-

larna.

Manitou

Gold Label Jumpseries är Mani-

tous svar på konkurrenternas

hoppgafflar och är inte helt olik

motståndarnas produkter. Med

100 millimeter slag och retur-

justering är den varken mer

eller mindre komplicerad och

problemfri. Manitou kör sedan

ett par år med sin sexkantiga

genomgående 20-millimeters-

axel som ska vara styvare enligt

alla mätningar, men är den

märkbart styvare? Det är en

cool gaffel hur som helst. Bäst

för street och dirt, för fourcross

rekommenderas en lite lättare

gaffel med fler justermöjlig-

heter.

Travis Single Intrisinc är en

e n k e l k rona med 180 och 203

millimeters slag, massor av jus-

teringsmöjligheter och down-

h i l l p restanda. På pappret låter

det som en gaffel alla vill till-

verka och den kan va ra det endaGold Label Jumpseries. Travis Single Intrisinc. R7.

För de flesta räcker det medstandardinställningar för attfram- och bakdämpare ska görajobbet bra. Men för duktiga utfö r s-

cyklister och kräsna tekniknördar så kan-ske custominställning är ett måste. Fleraengelska företag med TF Tuned Shox ochMojo i spetsen har specialiserat sig pådämpartuning och service. I Sverigefinns Dr.Spoke och snart startar den fin-ska Manitouagenturen ett svenskt ser-vicecenter. Även Kadens gör här ett för-sök att reda ut begreppen och ge ett partips.

Vissa dämpningssystem innebär mas-sor av olika inställningsmöjligheter.Andra, lite enklare dämpare har bara för-spänning och returdämpning. Vissa harbara en fjäder. Gemensamt för alla däm-pare är att inställningarna måste stäm-ma för att du ska få ut maximalt av din cy-kel. I texten används ordet dämpare förbåde dämpade framgafflar och bakdäm-pare.

Förspänning och förkompression (sag)Förspänningen avgör hur mycket kraft som

krävs för att komprimera en dämpare. Det

är även förspänningen som styr hur mycket

dämparen komprimeras när man sitter på

den (förkompression eller sag). Den är nöd-

vändig för att dämparen ska röra sig även

nedåt och fylla ut gropar som man cyklar

över. Förkompressionen ser helt enkelt till

att du har däckskontakt med underlaget.

Olika cyklars dämpare ska sjunka ihop olika

mycket beroende på användningsområde

och konstruktion. Kolla upp din instruk-

tionsbok innan du börjar med inställning-

arna.

Mät först hur mycket dämparen sjunker

ihop av din vikt när du bara sitter på cykeln.

Mäter du direkt på dämparen så kolla upp

dämparens slag som är kortare än cykelns

66 | kadens nr 7:2006

Dämparinställning

Kadens – din Tarzan i dämpardjungeln

En bra heldämpad cykel kan kosta sjuttiotusen. En framgaffel kan

kosta uppåt tjugotusen. Det är massor av pengar som är helt bort-

kastade med fel inställningar.

text: kalle bern

foto: luca mara

Grundinställningar:

slaglängd. På en cykel med luftfjädrad

dämpning är det enkelt att ställa in förkom-

pressionen. Det gör man med dämparpum-

pen och inställningar för olika typer av cyk-

ling klarar man av på ett par minuter.Vill du

vara noggrannare och hitta en inställning

som passar vikt, åkstil och terräng bättre än

tillverkarens rekommenderade inställning?

Snitsla upp en bana och ta tid på samma

sträcka med olika inställningar. Eller kör

bara samma partier massor av gånger med

olika inställningar. Det som känns bäst är

bäst.

BottningsmotståndAtt kunna köra bakdämparen mjuk så att

alla ojämnheter jämnas ut är framförallt

något som downhillcyklister strävar efter.

Bottningsmotståndet gör att slutfasen av

kompressionen är väldigt progressiv utan

att påverka resten av kompressionen. Detta

sköts oftast i original av en luftkammare

som går att ställa med hjälp av lufttryck.

Men duktiga servicecenters kan bygga om

dämpare så att det även sitter i kompres-

sionsdelen. Tanken är att så ofta som möj-

ligt kunna använda nödvändigt mycket av

slaget utan att använda allt slag för ofta.

PlattformsteknologierManitous SPV, Rock Shox Floodgate och

ProPedal från Fox är olika sätt att få en cykel

att sluta gunga när man trampar.

SPV (Stable Platform Valve) från Manitou

är en teknologi som Fifth Element ur-

sprungligen tillverkade. Manitou köpte tek-

niken och döpte den till SPV. Plattformen

styrs och regleras med lufttryck och SPV-

kammarens tryck används även för retur-

dämpningen, därför är det viktigt att kolla

upp minimitrycket så att returen fungerar.

Högre lufttryck gör dämparen mindre benä-

gen att aktiveras, lägre tryck gör att dämpa-

ren aktiveras lättare. Floodgate från Rock

Shox liknar SPV när det gäller funktionen

men går att kombinera med en styrmonte-

rad fjärrlåsning. Floodgate är en ventil i ett

oljebad som man kan slå av och på.

ProPedal heter Fox plattformslösning

som finns i flera varianter, både med en icke

justerbar plattform och med en låsbar

plattform.

Specialized använder tillsammans med

Fox en ventil som kallas Inertia Valve. Det är

en total låsning av dämparen, som ändå

kan öppna sig när man kör in i något. Det

används endast på Specializeds Epic-cyklar

och vissa Fox-gafflar.

ReturdämpningReturdämpningen är kanske den viktigaste

dämpningen. Returdämpning finns på de

flesta fram- och bakdämpare och fungerar i

stort sett likadant hos alla tillverkare. Retu-

ren ska vara snabb nog för att hinna jämna

ut marken under cykeln utan att cyklisten

ska studsa fram. Ställer man den för snabbt

kommer returen att göra cykeln nervös och

obalanserad. Hoppar man med en för snabb

returdämpning kan cykeln lätt sparka bak-

ut. Ställer man å andra sidan returen för

långsamt så ”packar” den ihop och hinner

inte återgå till sin (förkomprimerade) ut-

gångsposition inför nästa kompression.

Kompressioner Höghastighetskompressioner är det som

du vill att dina dämpare ska hålla på med,

vilket innebär att dämparna jämnar ut sti-

gen och att däcken behåller fästet. För att

inte låta stigen bestämma allt för mycket

om dämparnas kompressioner så finns det

på lite lyxigare framgafflar och bakdämpare

en justerbar dämpning av höghastighets-

kompressioner. Den har nästan samma

uppgift som bottningsmotståndet, men

verkar under hela slaget istället för bara

mot slutet av kompressionen.

Låghastighetskompression används på

samma sätt som plattformsteknologin –

det vill säga för att kontrollera oönskade

kompressioner av dämparna från inbroms-

ningar och tramprörelser. Ställ in den så att

cykeln inte dyker vid inbromsningar eller in

i kurvor.

Skillnaden mot plattformsteknologin är

att dämpningen av låghastighetskompres-

sioner är oförändrad genom hela slaget.

Men om en snabb kompression dyker upp

så öppnas dämpningen för höghastighets-

kompressioner.

kadens nr 7:2006 | 67

Rattar i massor, skruva ett klick åt gången. När det är roligast är det rätt.Mät sag med en viktfördelning som liknar den du harnär du cyklar.

Två rattar till som styr den viktiga kompressionen.

Bianchis jubileumscykel Cente-nario var förstås utrustad med det senaste, det mesta av det bästa, som den italienska cykel-

industrin kunde uppbringa i mitten av1980-talet. Då var Campagnolo fortfa-rande störst men Shimano höll på attkomma ikapp. Resten av tillverkarna varsom fiskar på torra land och tvingades iprincip följa efter den stora italienska jät-ten. Så var fallet med franska Simplex, degjorde inga kopior men inget nytt helleroch Mavic som då gjorde fler komponen-ter än idag. Italienska Gipiemme, Galli,Ofmega och spanska Zeus – visst var debra men aldrig i närheten av Campagno-lo. Den riktiga dödsstöten kom 1985 närCampagnolo presenterade sin nya Re-cordgrupp eller C-Record som den offici-ella beteckningen var där C står för Corsa.

Tidigare hade Campagnolo bara gjortlite förbättringar på sina gamla gruppereller bara bytt namn men nu kom manmed en helt ny grupp. Den var aerodyna-misk och extremt vacker och – inspireradav Shimanos Dura-Ace Ax-serie från 1981.Men Campagnolos C-Record var vackrareatt se på, stryktåligare och fungeradebättre.

Ett par missar gjorde man däremot ochdet var bromsarna och pedalerna. Delta-bromsarna, som visades först redan 1984men inte släpptes förrän 1985 med C-Re-cordgruppen, var under all kritik – hopp-lösa att justera och tunga och klumpiga.Men å andra sidan ska man ju bromsa sålite som möjligt … Deltabromsen ersattesganska snart av en uppiffad version avden gamla Super Record-bromsen. Denkallades Cobalto och hade begåvats meden blå liten sten i den nya axelmuttern,som lånats från den billigare Triomphe-seriens bromsar.

De automatiska pedalerna fungeradebara när det var sol ute och var myckettunga i jämförelse med Look. Och auto-matiska pedaler var fortfarande nymo-digheter för de konservativa cyklisterna.

Bianchi satsade stenhårt på sin Cente-nariocykel och den andas såväl lyx som

kunskap. Som många andra cyklar frånsent 70-tal och tidigt åttiotal har den enklassisk lackering. Många använde nudet som italienarna kallar cromobellato(förskönat krom). Italienarna har det därlilla extra när de sätter namn på saker.Det låter som något utöver det vanligaäven om det bara gäller en simpelt kro-mad ram som man lägger färgad klarlackpå. Och ömtålig var cromobellato-lack-en, det gick knappt att luta cykeln motnågot och vissa modeller krackeleradehelt enkelt lacken bort på. Men Bianchihade i sin black-nickel jubileumslack lyck-ats ta fram en stryktåligare variant.

Ramen var tillverkad i den berömda Re-parto Corse-ateljén, Bianchis racingav-delning. Alla visste på den tiden vad detbetydde. Reparto Corse var en symbol fördet hantverkskunnande som firmanhade, något som man numera bara fin-ner hos väldigt små tillverkare som Pego-retti, Billato och Pesenti. Men det finnsvissa stora tillverkare som fortfarandevårdar den traditionen som Ugo De Rosa,Colnago, Pinarello och några till.

Rören var Columbus SLX i stål och Co-lumbus var då ett kvalitetsbegrepp somrörtillverkare. Hade en ram deras em-blem uppfattades det direkt som en braram. Under 80-talet var SL, SLX, TSX ochMAX det absolut finaste man kunde byg g aen ram med.

Modellen gick att köpa både med Delta-bromsar eller med Super Record-bromsarmed Bianchi Centenario-gravyr. Just gra-vyr var populärt under 80-talet, man gra-verade nästan allt! Vanliga dödliga ficknöja sig med styrstammen men det fanns

på nästan alla komponenter: sadelstol-par, vevarmar, klingor.

Bianchi satsade på Record-nav i en spe-ciell högflänsvariant som var tillverkadför just denna cykel. Sadeln kommer frånSelle Italia, men annars var San MarcosConcor en bästsäljare under den här peri-oden. Styret från 3T hade styrband iskinn som syddes på plats för hand. Devar rena drömmen för handen men dyraoch en engångsartikel om man vurpade.Böjen hette inte shallow då utan belgisk,italiensk eller fransk och bar namn efterkända cyklister. Fälgarna är från Fir ochVittoria hade tagit fram särskilda CorsaCX-tubdäck med celestefärgade sidor.

Utrustningen på Bianchis jubileums-modell representerar det lyxigaste och fi-naste man kunde köpa då. Andra märkensom var populära i Sverige under epokenvar Pinarello, Basso, Merckx, Crescent,Colnago, Peugeot, Benotto och Bottec-chia. De första riktiga cykeldatorernakom på åttiotalet, liksom indragnabromsvajrar, klickpedaler utan clips ochrem, växelsystem med fasta lägen, mo-derna cykelhjälmar, cykeltröjor gjorda isyntetmaterial slog igenom, solglasögongjorda för cykelsport blev populärt genomOakley och de första pulsmätarna lanse-rades. Den nya tiden var här.

(Missa inte vår utställning, se sid 10!)


bianchi centenario från 1985 togs fram för att fira hundraårsjubiléet för vad som idagär världens äldsta cykeltillverkare. Cykeln representerar inte bara vad Bianchi stod förutan också en hel epok – det glada 80-talet.

Högflänsnav med gravyr.

Hundra år av cykeltillverkning.

text: carlos saldes/cykelhistoriska föreningen foto: david elmfeldt

70 | kadens nr 7:2006

För många av oss är det svårt att behålla träningsmotivationen när cykelsäsongen är över, kväll-arna blir mörka och kalla och

man börjar nästan tvivla på att det nå-gonsin blir vår igen. Tillhör du inte ska-ran av cyklister som finner nöje i att byltapå sig tre lager vintertights, stoppa tid-ningspapper i skorna och komma hemmed vitfrusna tår och kall lera i mungi-pan? Det kanske känns lockande att läg-ga ner det där med fysisk aktivitet ett tag,några månader eller så, tills första blå-sippan visar sig?

Vintern kan vara den perfekta tiden attprova på nya aktiviteter och samtidigt gekroppen lite välbehövlig omväxling tillcykelträningen. Kanske läge att skaffasig lite smidighet, koordination, en star-kare överkropp eller någon annan kva-litet du inte haft tid att fokusera på undersommarhalvåret? Eller varför inte baraha kul och testa nya saker utan något spe-ciellt mål. Håller du bara igång med nå-gon form av träning under vintern blirdet så mycket lättare att komma igångnär den första soliga vårdagen är här ochdet är dags att damma av cykeln igen.

Din cykling Träning

Alternativ v i n t e r-t rä n i n g

text: anna sjögren/O2

foto: luca mara, david elmfeldt

Visst går det fint att cykelträna under vintern. Men för motivationen och glädjen kan det vara klokt att bryta

av med någon annan träningsform när mörkret och temperaturen faller. Och dessutom kan det göra dig till

en bättre cyklist. Vi ger dig tio inspirerande tips på smart alternativ vinterträning.

kadens nr 7:2006 | 71

Längdskidåkning

Att åka skidor på längden är nog den ulti-mata vintersporten för att hålla helakroppen igång. Du tränar kondition påett supereffektivt sätt. Samtidigt stärkerdu muskulaturen i hela kroppen, speci-ellt de viktiga buk- och ryggmusklerna.Enda haken är snötillgången. Längdskid-åkning är ju tyvärr helt väderberoendevilket gör att det kan vara svårt att få re-gelbunden träning, särskilt för de sombor i de södra delarna av landet.

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Konditionskrävande.

+Bra styrketräning för hela kroppen.

+Effektiv träning.

Nackdelar?-Snötillgång varierar.

-Bökigt att valla skidorna kanske (fast

numera finns det fiffig vallatejp och till

och med vallningsfria skidor för den

som inte orkar gegga med vallaburk-

arna).

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Smidighet och styrka. Core-styrka om

man använder rätt teknik.

+Koncentration och kroppskontroll.

+Andningsteknik.

Nackdelar?-Inte konditionskrävande.

-Styrkan är inte cykelspecifik.

Yoga

Man behöver inte vara intresserad av and-lighet för att träna yoga, det går alldelesutmärkt att dra nytta av de supergenom-tänkta rörelser som ingår i yogan ändå.Indierna har ju ägnat några tusen år tillatt fila på de rätta positionerna så det äringet hastverk det handlar om. Yoga äregentligen en hel filosofi och ett sätt attleva, där kroppsrörelser – asanas – bara ären bit i en större helhet som innefattarbland annat andningsövningar och me-ditation. Väljer man den mest fysiska for-men av yoga, ashtanga-yogan, så kanman räkna med att bli rejält svettig ochtrött. Men framförallt smidig, vilket inteär så tokigt för en cyklist. Gör man rö-relserna rätt och använder de så kallade”inre låsen” (förenklat en teknik att kni-pa samt hålla in nedre delen av magen) såfår man bra bålträning på köpet. Vikti-gast av allt är nog ändå andningen som ärdet centrala i yogan, att lära sig andasrätt kan bli ett riktigt lyft när du är tillba-ka i sadeln igen i vår. Kanske själen får sigen kick också, av bara farten.

72 | kadens nr 7:2006


Löpning

En mer lättillgänglig och tidseffektivkonditionsträning får man nog leta efter.Löpning är billigt, effektivt och kräverinte någon speciell utrustning eller lokal(men se till att satsa på ett par bra löpar-skor för att undvika skador). Du somspringer mycket bör vara noga med attstretcha – eller varför inte träna yoga – föratt undvika att bli för stel. Spring gärnapå varierande underlag och helst av allt iterräng så blir träningen mer omväx-lande och krävande på samma gång.

Klättring

Klättring är kanske inte det första mantänker på som alternativ träning för cyk-lister under vinterhalvåret. Men faktumär att du får leta efter bättre funktionellstyrketräning av framförallt överkroppoch bål. Samtidigt tränar du koncentra-tion och kroppskontroll och får kanske endos mental träning på köpet om du hartendenser till höjdskräck.

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Effektiv konditionsträning.

+Billigt (men snåla inte när du köper

skor, bra skor är ett måste).

+Lättillgängligt – spring till jobbet, till

ICA, till mormor, i skogen …

Nackdelar?-Du kan behöva komplettera med styr-

keträning, speciellt av bål och rygg.

-Långa löppass kan ge stela muskler, på

ett annat sätt än du förmodligen är van

vid. Lite smidighetsträning är ett bra

tips för att undvika skador och konstig

sittställning på cykeln i vår.

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Bra styrketräning för överkropp och

bål.

+Mental träning, koncentrationskrä-

vande.

Nackdelar?-Inte speciellt konditionskrävande.

-Kräver utrustning och tillgång till klät-

tervägg.

kadens nr 7:2006 | 73

Långfärdsskridsko

Att susa fram med långa skridskoskäröver en blank sjöis en solig vinterdag ären svårslagen naturupplevelse. Du kanräkna med att få rejäl styrketräning avframförallt ben och rumpa och kör du påordentligt får du också bra konditionsträ-ning. Nackdelar? Ja, utan is är det ju kne-pigt om du inte bor nära en konstfrusenbana. Dessutom kan det vara svårt att åkapå vardagar för oss som har ett vanligtjobb, eftersom mörkret faller någon gångpå eftermiddagen och det är ont om upp-lysta sjöar.

Stavgång

Nej, stavgång är faktiskt inte bara förpensionärer i grupp. Utför man stavgångpå rätt sätt är det en mycket effektiv trä-ningsform både för kondition och styrka.Tänk på att det var längdskidåkarna sombörjade med stavgång och det vet man juhur urstarka dom är. Träna gärna i backeför att få effektiv styrketräning för be-nen, kombinerat med högintensiv kondi-tionsträning (beroende på hur brant ochlång backen är).

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Bra styrketräning för ben och rumpa,

du tränar i positioner som liknar den på

cykeln.

+Billigt.

+Skön naturupplevelse – glöm inte kaffe-

termos och ostmacka.

Nackdelar?-Is-beroende.

-Du bör ha hyfsad teknik och skridsko-

vana för att få bra konditionsträning.

-Ofrivilliga vinterbad – var försiktig och

åk aldrig ensam.

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Bra konditionsträning om du tar i till-

räckligt eller tränar i backe.

+Styrka för armar och bål, med rätt tek-

nik.

+Billigt och lätt.

Nackdelar?-Kan vara svårt att komma upp tillräck-

ligt i puls om man tränar på plant

underlag.

-Det är bra att komplettera med bålträ-

ning för att få extra styrka i buk och

rygg.

74 | kadens nr 7:2006


Innebandy

Att träna lagsport kan vara en utmaningför solopresterare som cyklister. Men detär kul och socialt och får man ihop ett bralag kan lagandan få en att ge det där lillaextra som gör att man är helt utmattad –och genomtränad – efter en match. Varlite försiktig om du har svaga knän, snab-ba stopp och vändningar på hårt golv sli-ter på knäleden och kan i värsta fall geskador som tar tid att läka.

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Skonsam träning för hela kroppen.

+Billigt och lätt att utföra.

+Konditionskrävande.

Nackdelar?-Kräver viss teknik för att bli riktigt ef-

fektivt.

-Du bör kanske komplettera med extra

styrketräning för benen.

Simning

Det är svårt att hitta någon annan sportsom tränar precis hela kroppen som sim-ning gör. Den kanske delar förstaplatsmed längdskidåkning då, men till skill-nad från skidåkning är ju simning varkenberoende av väder eller geografisk hem-ort. Simning är samtidigt ruggigt brakonditionsträning, om du är en hyfsadsimmare vill säga, eftersom bättre teknikgör att du kan simma snabbare och där-med få effektivare träning. Ju bättre sim-mare desto jobbigare och effektivare blirträningen helt enkelt. Norska super-cyklisten Gunn-Rita Dahle Flesjå simmaråret runt.


+Bra träning för ben och rumpa.

+Socialt och roligt.

Nackdelar?-Viss skaderisk (se även upp för hänsyns-

lösa motspelare …).

-Det kan vara bra att komplettera med

styrketräning för magen.

-Du behöver ett gäng lagkamrater som

helst är hyfsat jämna i kapacitet.

kadens nr 7:2006 | 75

Hur gör det mig till en bättre cyklist?+Enkelt, färdiga pass att välja emellan.

+Roligt att träna i grupp till (förhopp-

ningsvis) bra musik.

+Beroende på typ av pass kan träningen

ge bra konditions- och/eller styrketrä-

ning.

Nackdelar?-Kan vara ganska dyrt.

-Man är låst till en viss tid.

Hopprep

Hopprep är en lite bortglömd tränings-form. De flesta av oss har kanske intehoppat rep sen någon gång i lågstadiet.Men att hoppa hopprep är grymt kondi-tionskrävande och tränar även styrkan iaxlar och armar på ett effektivt sätt. Box-arna har förstått hur bra träning det äroch använder hopprepet för uppvärm-ning och konditionsträning plus för att fåbra fart på fotarbetet förstås. Tänk på vaddu har på fötterna och vilket underlag duhoppar på, inte bara med tanke på gran-nen i lägenheten under – hårt underlagoch dåliga skor är rena döden för ben-hinnorna.


+Bra träning för axlar och armar.

+Billigt och lättillgängligt.

Nackdelar?-Lite ensidig träning kanske, hoppar du

ensam kan en bra film eller ett (textat)

avsnitt av favoritsåpan lätta upp lite.

-Belastar fotlederna rätt hårt, ta det lite

lugnt i början och skaffa bra skor.

Gruppträning

Bodypump, aerobics, step-up, boxercise,combat, gympa – listan kan göras långoch det kommer ständigt nya varianter avgruppträning inomhus. Gemensamt äratt man tränar just i grupp, med en ledareoch till musik. Till vissa av passen an-vänds redskap som boxhandskar ellerstep-up brädor medan man i andra typerav pass jobbar med den egna kroppsvik-ten som motstånd. Kan också vara en rättsocial aktivitet.

Träningseffekten är naturligtvis bero-ende på vilken typ av pass du väljer. Vissager bra konditionsträning men inte såmycket styrka, medan andra är mer styr-keinriktade. För en del av passen krävshyfsad koordination för att få ut bra ef-fekt av träningen. Men ge inte upp förstagången, det brukar bli lättare och lättareallteftersom man lär sig rörelserna.

76 | kadens nr 7:2006

Cykel är snyg gt och coolt. Ochdå är det förstås extra roligt attförsöka fånga och förmedla denkänslan med bra bilder. Men det

är inte bara att plåta. En del i att lyckasmed bilderna är att hitta rätt komponen-ter för att få en spännande bild. I börjanblir fotograferandet ofta dokumentärt,det vill säga att man har med en kameraoch man plockar fram den när tillfälleges. Men ju mer seriös du blir, desto mersaker vill du ha kontroll över, till exempelkommer du vilja kontrollera komponen-terna i bilden.

Viktigast är naturligtvis ljuset. Noterasnygga ställen och hur ljuset faller. Tänkefter om stället funkar i kvälls- eller mor-gonljus. Fundera också på hur du villkomponera bilden och om du behöver nå-gon speciell utrustning.

När jag fotograferar för Kadens så dis-kuterar vi alltid igenom viktiga kompo-nenter i bilden - plats, kläder och modell.Ofta har ju bilderna ett syfte som måstekomma fram, till exempel att en detalj påcykeln ska synas tydligt. Då måste mananpassa komposition och utrustning ef-ter detta.

Fundera på vilken av dina kompisarsom funkar bäst som modell. Precis sommed fotomodeller så ser olika människorolika bra ut på en cykel (och då menar jaghur harmonin mellan cyklist och cykelär). Ska man generalisera så funkar kor-tare modeller bättre än långa. En kortcyklist ger ofta ett mer kompakt och ac-tionladdat intryck. En lång person kan segänglig eller klumpig ut på en stor cykel.

Modellens ansiktsutryck är också väl-digt viktigt. Något som låter supertöntigtär att be modellen skrika eller åtminsto-ne ha öppen mun. På detta vis slipperman stenansikten. Det kan ju se rätt tön-tigt ut också, så gör det med måtta. Skadet vara en skön bild så kanske personenska le. Är det flera personer så tvinga dematt prata mer varandra. Det är dessa de-

Din cykling Fotoskolan

Sitter du och dräglar över grymma cykelbilder? Kadens husfotograf David Elmfeldt visar hur du kan lyfta dina

egna bilder till nästa nivå.

text: david elmfeldt

foto: david elmfeldt, luca mara Ta bättre bilder

Miljöbild med syfte att beskriva det vackra landskapet på Cypern. Vägen och molnen är huvudkomponenterna ikompositionen. Ögat glider längs med vägen (förgrund), via cyklisterna (mellangrund) och till sist molnen i bak-grunden. Bilden är tagen sen eftermiddag och för att få stuns i himlen har jag använt ett tonat gråfilter (+0,7). Bil-den är exponerad manuellt (med kamerans ljusmätare) efter gräset med 1/125 sekunds slutartid och bländare 5. Ob-jektivet är 14/2.8. Kamera Nikon D2x.

taljer som du som fotograf måste hållakoll på.

Efter att du funderat ut ställe, tidpunktoch modell så kan man fundera på nästadetaljnivå. Det är extra snyggt om klä-derna matchar och för oss som tidning ärdet förstås viktigt att det är de senastegrejerna. Kolla så att hjälmen passar per-sonen. Är det cross country så kanske enmer rejsig look på modellen passar, är detmer all-mountain så måste det kanskevara en rygga på modellen. Det är detal-jerna som ger finishen - en liten detaljsom en ful vattenflaska kan dra ner hel-hetsintrycket av en bild.

Vill du vara seriös så ta bara med digmodellerna och inte hela fancluben. Jumer folk desto lättare är det att bli stres-sad av att folk står och glor. I värsta fallhar du någon med dig som vill åka hemför att det är mycket mygg. Ju färre perso-ner, desto lättare att koncentrera sig.

Överdriv och förstärkI cykelbilder är det viktigt att man får enkänsla av att det händer något. Därför

måste du som fotograf instruera model-len om vad som funkar och inte funkar.Därför är digitalt bra. Be modellen körasamma sekvens om och om igen tills detkänns rätt. Efter varje sekvens kollar duigenom kompositionen och gör juste-ringar. Ibland kan det ta 20-30 sekvenserinnan allt sitter. Be också modellen attöverdriva rörelserna. Det kan innebäraatt lägga cykeln hårt från sida till sida el-ler att sätta ut en fot i en sväng. Ofta ärdet saker som verkar töntigt som gör attdet ser bra ut på bild.

I vissa fall kan man hjälpa till att för-stärka bilden. Man kan till exempel jobbamed att vinkla kameran för att få lut-ning. Du kan använda vidvinkel för attöverdriva höjden på ett hopp. Man kanockså panorera med lång slutartid (ochskapa mycket fartkänsla fastän det kan-ske bara går i 10 km/h).

Ju mer prylar du har med dig, desto be-svärligare blir det att ta sig dit du ska. An-passa utrustningen efter bilden. Ska duplåta längs en stig så packa bara det nöd-vändigaste i en liten rygga. Det finns

smarta mjuka påsar från Domke attpacka hus och objektiv i. Har du mycketsaker så packa i en fotorygga som skyddarutrustningen bättre. Oftast när jag foto-graferar så går jag den sista biten till stäl-let med en stor rygga med alla grejer i(Lowe Photo Trekker). Skulle du behövacykla med tung ryggsäck så välj en full-dämpad mountainbike om du kan.

LjussättningNär man fotograferar så är ljuset allt. Ettspännande ljus kan lyfta en bild frånplatt och tråkig till en kanonbild. Det ljussom man oftast har att göra med är be-fintligt ljus, det vill säga ljus från solen.Beroende på tidpunkt på dagen så har detolika karaktär. Mitt på dagen är ljusethårt och kallt och ger skarpa fula skug-gor. Morgon- och kvällsljus är mjukt ochhar ofta en vacker färg. Så hoja med po-larna på dagen och plåta på morgonenoch kvällen.

Utöver solen så kan man använda blixtsom ljuskälla. I början använder manofta blixten som huvudkälla, men med

kadens nr 7:2006 | 77

Panorerad fartbild. Syftet är att skapa en renodlad bildpå cykel och cyklist. Bilden är tagen i morgonljus påRiddarholmen i Stockholm. Panorering skapar den sud-diga bakgrunden och oskärpan i cykeln skapas av attcykeln skakar på underlaget. Bilden ger en känsla avmycket fart. Bilden är tagen med teleobjektiv 300/2.8och med enbensstativ för att kunna hålla kameran stil-la men ändå kunna panorera med. Tiden är 1/45 sekundpå bländare 14. Kameran är inställd på bländarauto-matik (tidsförval på Canonspråk) där jag väljer tidenmen kameran väljer bländare. Nikon D2x, 300/2.8.

Panorerad actionbild i skog. Här är blixten huvudljusetoch den håller jag med handen snett ovanför mig (manser detta på skuggorna). Solen ligger på bakifrån ochger en highlight på axlarna som ger djup i bilden. Ka-meran panorerar jag med så att bakgrunden blir suddigoch blixten fryser åkaren. Kameran synkar blixten påRearSync (som ger denna effekt). Nikon D100,17–35/2.8, inställd på 22 mm. Exponeringen är 1/30 se-kund och bländare 11.

Benbild. Syftet är att skapa en annorlunda produktbild.Här är solen nästan på väg ner och ger ett mycketvarmt ljus från höger. För att lätta upp och frysa rö-relsen i bilden så använder jag en Sb-800-blixt medsladd, nästan framför åkaren. För att skapa rörelse ibilden så hänger jag ut genom höger bakfönster på enbil som kör i cirka 20 km/h. Det krävdes 40 åkningarfram och tillbaka innan bilden satt. Bilden är expone-rad med bländarautomatik och rear-synkning på blix-ten. Tiden är 1/30 sekund och bländare 11. Objektivet är20-35/2.8 på 22 mm och kameran Nikon D100.

78 | kadens nr 7:2006

Din cykling Fotoskolan

uSnabb fototeori

Exponeringslära

När kameran exponerar en bild så finns det

tre parametrar som alltid hänger ihop:

känslighet, bländare och exponeringstid.

Ändrar man en parameter så påverkar det

en annan. Moderna kameror hjälper till att

styra detta så att exponeringen blir rätt (det

vill säga rätt förhållande mellan parame-

trarna).

En stor bländare (2.8) ger kort skärped j u p ,

det vill säga att bakgrunden blir suddig. Det

är snyggt och ger en renodlad bild. Stor

bländare innebär dyra objektiv.

Slutartiden (exponeringstiden) använder

du för att kontrollera vad som ska vara

skarpt. För att få en suddig bakgrund men

en skarp cyklist så panorerar du med (följer

med åkaren med kameran samtidigt som

du tar bilden). En lång slutartid (till exempel

1/15 sekund) ger då suddig bakgrund men en

skarp åkare. Du måste testa vilken tid som

krävs för att åkaren ska bli skarp. Vill du fry-

sa hela bilden så är det tider över 1/500 se-

kund som gäller.

Kompositionslära

Att komponera en bild är något man lär sig

ju mer man fotograferar. Med komposition

menas hur bildens komponenter förhåller

sig till varandra. Exempelvis var i en lig-

gande bild åkaren kommer ifrån, hur tajt du

beskurit bilden och vad som syns i bakgrun-

den. Enkelt uttryckt pratar man om för-

grund, mellangrund och bakgrund och hur

dessa samverkar. Det kan konkret innebära

en stig (förgrund) som leder fram mot en

cyklist på en sluttning (mellangrund) och

vid horisonten ser man berg (bakgrund). En

enkel minnesregel är att renodla. Kompone-

ra bort onödig information i bilden.

tiden lär man sig att balansera befintligtljus med blixtljuset. Gör man det så blirbilderna med levande. För cykelfotogra-fering kan detta innebära att ta en pano-rerad actionbild där solen ligger bakomcyklisten men blixten lättar upp åkaren.Det kräver övning att få till men lyckasman får man ljus längs med åkarens kon-turer samtidigt som motivet inte blir förmörkt. Det kräver en extern handhållenblixt, då den inbyggda blixten har för lågeffekt och oftast inte räcker till.

Efter exponering Förutom att få till bilden så måste du hål-la reda på en del andra saker. På alla digi-tala kameror så kan du ställa in upplös-ning och i vilket format bilderna ska spa-ras i. Mina rekommendationer är att dualltid fotograferar i maximal upplösning,för man vet aldrig när man behöver de därextra pixlarna. På lite mer avancerade ka-meror kan du välja vilket filformat du villspara dina bilder i. Det är antingen RAWeller JPG som är intressant här. Skillna-den mellan dessa format är att RAW är enråfil som man kan göra justeringar i utanatt förstöra bildkvaliteten, medan JPG ärett förstörande format. Med detta menasatt varje gång som du sparar en JPG-fil såkomprimeras filen lite och då försvinnerockså information. Skulle du spara omsamma JPG-bild tjugo gånger så kommerdu tydligt se hur filstorleken minskar ochsamtidigt att bilden ser sämre och sämreut.

RAW är däremot smart för där kan mani efterhand till exempel justera expone-ring (ljusa eller mörka bilden) men mankan alltid ta tillbaka originalet.

Utöver detta finns det något som heterfärgrymd (och detta kan man gå vecko-långa kurser i så det berör jag ytterst korthär). Väldigt, väldigt förenklat kan manjämföra färgrymden med en färgpalett.Det finns, återigen väldigt förenklat, tvåpaletter som du kan stöta på: sRGB ochAdobe RGB 1998. Den första, sRGB är enmindre palett som är maximerad för attvisa bilder på skärm (på en webbsida tillexempel). Adobe RGB 1998 är en palettsom man använder när bilder ska tryckaseller skrivas ut på papper. Det är baraavancerade kameror som har Adobe RGB1998 som val. Man kan byta färgrymd viasitt bildbehandlingsprogram.

Kom ihåg!

Om du stylat modellen med ett snyggt kit så

se till att modellen tagit av sig eventuella

överdragskläder inför första sekvensen. Kol-

la också igenom cykeln så att allt ser bra ut.

Det är nämligen ganska ofta som första se-

kvensen blir riktigt bra och då vill du inte att

modellen ska ha mjukisbyxor på sig.

Överdriv och förstärk. Kolla hela tiden kom-

positionen efter varje sekvens. Zooma in

och kolla skärpa. Försök också notera om

det finns störande detaljer i bilden, till ex-

empel en ful lyktstolpe som skär igenom

åkaren.

Solglasögon ser grymt coolt ut, men vill du

att bilden ska ha stuns så skippa brillorna.

Med solglasögon på modellen så får man

ingen kontakt och bilden känns mer död.

Grymma googles på freeridebilder är där-

emot ett måste.

Kolla att du har batteri i kameran innan du

drar ut. Kontrollera att minneskortet är

tömt och att det sitter i kameran.

Fega inte för att be modellen att göra sam-

ma sak om och om igen. Det kan krävas

många åk innan bilden sitter.

Skilj på cykling och fotografering. Gör klart

för de som är med att nu är det fotografering

som gäller. Det innebär att man stannar

mycket och att modellerna får köra samma

slinga många gånger. Det är också viktigt

att du själv inser att du fotograferar i första

hand och att du inte är med och cyklar. Som

fotograf missar man mycket skön cykling.

Tio grundläggande råd

1. Gå närmare ditt objekt.

2. Renodla bilden (tänk på vad som syns i

bakgrunden).

3. Använd blixt även i dagsljus.

4. Tänk på det gyllene snittet (placera inte

huvudmotivet i centrum, utan i 3/5 av

bilden).

5. Tänk på rörelseriktningen på motivet

(låt det finnas luft framför motivet).

7. Panorera med lång slutartid för att

skapa fartkänsla. Smart kom-ihåg: cy-

klar motivet i 30 km/h så börja med

1/30 sekund slutartid.

8. Köp en sladd att ha mellan kamera och

blixt. Då kan blixtljuset komma från en

annan vinkel vilket oftast ger en mer in-

tressant bild.

9. Fotografera inte mitt på dagen, utan

använd morgon- och kvällsljus.

10. Titta mycket på bilder i tidningar och

försök härma för att lära dig. Sen kan du

utvecklas och skapa ”egna” bilder.

kadens nr 7:2006 | 79

Prylarna du (kanske) behöver

Ju mer du fotograferar desto mer prylar vill

du ha. Vissa bilder kräver helt enkelt avance-

rad utrustning, men med ett smart start-kit

så kommer du långt. En digital kompaktka-

mera kan räcka väldigt långt och är framför-

allt väldigt smidig, men den här artikeln

vänder sig till dig som känner att du vuxit

ifrån din kompaktkamera. Vi har satt ihop

tre stycken lämpliga utrustningspaket an-

passade efter hur seriöst du tar ditt fotogra-

ferande.

Så här skulle utvecklingen kunna se ut om

du kör Nikon. Canon har i princip samma

kameror och utrustning. Vad som är bäst är

mer en smaksak eller vad man är van vid sen

tidigare. Utöver detta så tillkommer dator,

minneskort, minneskortläsare, bildskärm,

skärmkalibreringsutrustning, större blix-

tar, reflexskärmar, externa hårddiskar med

mera. Det finns ingen hejd på prylar du kan

köpa. Glöm aldrig att det är bilden som gäl-

ler!

Nybörjarkit: Nikon D70s med kitobjektiv 18-70, blixtSb-600. Säljs som paket för strax över 10 000 kronor.

Mellanpaket: Nikon D200 med vertikalgrepp, 18–70,3.5 – 4.5, 70–200/2.8G AF-s, blixt Sb-800 och TTL-blixt-kabel. Kostar cirka 37 000 kronor.

Stora proffspaketet: Nikon D2x, 14/2.8, 300/2.8 AFS, 70–200/2.8 AFS, 17-55/2.8, konverter TC-20, två blixtar SB-800, Pocket Wizard (fjärrstyrning blixtar), TTL-blixtkabel, Minolta Flashmeter (ljusmätare). Kostar cirka 175 000kronor.

Mitt arbetsflöde

1. Tar in bilderna från minneskort till hård-

disk med hjälp av Photo Mechanic. Sam-

tidigt sätter jag metadata (copyright

info) och ger filerna nya unika namn.

2. Gör en första utgallring och rankar bil-

derna i Adobe Bridge.

3. Raderar bilder som blir över.

4. Går igenom och sätter beskrivning och

nyckelord på alla bilder via Adobe Bridge.

5. Framkallar och grundjusterar bilderna

via Adobe Camera RAW.

6. Speglar över bilderna till en separat

hårddisk.

7. Ska jag skicka bilder till en kund så ska-

par jag lågupplösta skissbilder via Adobe

Bridge Image Processor.

80 | kadens nr 7:2006

Din cykling Smygtest -07

Cykel citys nya Columbus-crossFango är byggd med tanke både påden som vill testa cykelformen crossliksom den som söker en vinterträ-

ningshoj för en rimlig slant. Fango tillfred-ställer båda. Geometrin är av klassiskt cross-snitt och ramen är byggd enligt de senasterörtrenderna samt utrustad med såväl löddafästen för stänkskärmar (och pakethållare)som dubbla flaskställsfästen. Utrustningenär Shimanos 105-växelsystemet med ettkompaktvevparti som vid skrivande stundinte är helt klart. Testcykeln var utrustadmed ett FSA Gossamer-parti. Utväxlingenblir däremot förmodligen densamma, detvill säga 50/34 med en tiodelad 12-25 kassett.Det är en ganska bred utväxling som funkarfint för såväl cross- som vinterträning.

Cantileverbromsarna Shorty från Avid harinte ett extremt bett, men räcker långt för deflestas behov.

Resten av utrustningen är Pro-Lite-kom-ponenter, från hjul till styre, styrstam, sa-del med mera. Ritcheys Speedmax-däck harbra egenskaper och rullar lätt, men då det ärriktigt lerigt har semislick-däcken svårt atthålla kursen.

Om man ska ha extra bromshandtag, vil-ket Fangon saknar, uppe på bockstyrets rakadel är en smaksak. För riktig cykelcross gerdet onekligen mer säkerhet och kontroll,men för vanlig grus- och landsvägscyklingklarar man sig utan dem. Framgaffeln är ialuminium men känns väl vibrationsdäm-pad ändå. Priset man får betala för det är enliten tendens till flex, som mest märks vidhårda inbromsningar i form av vibrationer.

Annars är det en mycket trevlig cross. Enmjuk och följsam gång över hård och stötigterräng, en lättstyrd front och stabilitet ihög fart och genom skärande kurvor. I korta,branta uppförsbackar är Fangon extremt ac-celerationsvillig, något som delvis kan till-skrivas de styva och trevliga Pro-Lite-hjulen.

Med tanke på priset får man mycket cykelför pengarna. Utrustningen är väl vald ochkomponenterna känns moderna och funk-tionella. Åkegenskaperna är högklassiga ochbortsett från den något flexiga framgaffelnär det inte mycket att anmärka på. Och frå-gan är om en kolfibergaffel skulle tillförasärskilt mycket mer för de flesta potentiellaköpare än ett högre pris. S L

Ram och framgaffel:Storlek: 58 (50, 52, 54, 56, 60)Ram: 7046 aluminium Pro-LiteFramgaffel: aluminium Pro-LiteVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano 105Framväxel: Shimano 105Växelreglage: Shimano 105Kassett: Shimano CS-5600, 12–25 tio-deladKedja: Shimano CN-5500Vevparti: FSA Gossamer kompakt, 175mm, 50/34Vevlager: FSA utanpåliggandeHjul och däck:Hjul: Pro-Lite ComoDäck: Ritchey Speedmax 700 x 32 mmÖvrigt:Bromsar: Avid Shorty 4Pedaler: Shimano SPD PD-M520Styre: Pro-Lite 31,8 mmStyrstam: Pro-LiteStyrlager: Pro-Lite, integreratSadel: Pro-Lite Carbon GelSadelstolpe: Pro-Lite

Vikt utan pedaler: 9,7 kiloLeverantör: Cykel City, 08-643 7355/031-82 73 00/046-15 73 00www.cykelcity.seCirkapris: 12 000 kronor

56,5 cm

103,5 cm

columbus fa n g o

g e o m e t r i

73° 73°

Cykelcross: Columbus Fango

kadens nr 7:2006 | 81

Kona lisa rd är kanadensarnas nästfinaste tjejracer för 2007. Byggd fören kvinnlig anatomi innebär blandannat ett kortare överrör, smalare

styre och en tjejanpassad sadel. Dessutomhar den Shimano 105-utrustade racern fåttett kompaktvevparti från FSA med den sym-patiska utväxlingen 34/50. I kombinationmed det tiodelade växelsystemet med en 12-25 kassett ger det en bred utväxling medmånga lätta växlar. Dessutom har bakväx-eln en lång växelarm, så vill man ha ännulättare växlar går det att uppgradera kasset-ten. Inte dumt om man är nybörjare eller villköra i backiga områden.

Det här är en stadig och välbalanserad ra-cer som funkar till det mesta. Att klättra,köra fort på platten eller svänga klarar denmed bravur. Går det fort utför är den lite stis-sig och nervös i fronten, men det är inget

stort problem. Lisa är en sjysst racer för såvälnybörjaren, motionären eller den som villprova på att tävla.

Utrustningen är smart specifierad. Styretär skönt att hålla i, särskilt den platta ovan-delen, och gör det lätt att nå fram till broms-handtagen. Hjulen känns snabba och är sty-va och komfortabla. Sadeln upplevdes liteför mjuk i allmänhet av våra tjejtestare.

Växelsystemet är utmärkt och utväxling-en är som sagt vettig. Bromsarna är nerkö-pet på Lisa RD, de är svampiga och ger en då-lig känsla.

Kona har alltid gått sin egen väg när detgäller design och fortsätter göra det medsina racercyklar. Lisa RD är befriande befri-ad från ”tjejig” design och flörtar iställetmed en skön 50-talsestetik i färg och form påbåde ram och gaffel. Snyggt. S L


Vikt utan pedaler: 8,5 kiloLeverantör: Kona Europe, tel: +377-979718 60, www.konaworld.comCirkapris: 14 000 kronor

52 cm

99 cm

kona lisa rds

g e o m e t r i

75° 72°

Tjejracer: Kona Lisa RD

Ram och framgaffel:Storlek: 49 (44, 46, 51, 53)Ram: aluminium Dedacciai Force Framgaffel: kolfiber, Kona Carbon RaceVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano 105Framväxel: Shimano 105Växelreglage: Shimano 105Kassett: Shimano 105, tiodelad 12-25Kedja: Shimano 105Vevparti: FSA Gossamer kompakt,50/34, 170 mmVevlager: TH 7420ST, utanpåliggandeHjul och däck:Hjul: Mavic AksiumDäck: Continental Ultrasport 700 x 23mmÖvrigt:Bromsar: Tektro RX 40Pedaler: -Styre: FSA Wing Pro Shallow OSStyrstam: FSA OS 150XTStyrlager: FSA Orbit C8, integreratSadel: Selle Italia LADYSadelstolpe: FSA SL-280

Smygtest -07

Reparto Corse på italienska Bianchi har inför 2007 delat uppsina landsvägscyklar i tre olika segment:1. HoC (Hors Category): Superlätta ramar utan kompromisseroch med en tävlingsinriktad geometri. Med hjälp av nano-tek-nologi (Årets buzz-word inom cykelindustrin …) har man kun-nat reducera vikten med 30 % jämfört med tidigare modeller.2. B4P (Born for Perfomance): Ramar med ett optimerat förhål-lande mellan vikt och styvhet och med många användningsom-råden.3. C2C (Coast to Coast): Ramar med stabil geometri och en merupprätt sittställning. För långcyklare som prioriterar komfort.

Vi har haft möjlighet att ta några korta provturer på cyklar ur deolika segmenten, bl a kolfibercyklarna 928 SL och 928 C2C. Nam-nen är förvillande lika men det rör sig om väsenskilda cyklar.928 SL är en ram med aggressiv och lite nervös geometri som ärgjord för att tävlas på, gärna uppför. Det är en cykel som svarardirekt när man trycker till lite extra i pedalerna. Man kan förståatt Danilo di Luca valde att köra Vueltan på den här cykeln. Villman ha den med Campagnolos Recordgrupp och Borahjul fårman vara beredd att lägga ut svindlande 9 000 euro! Som tur ärfinns det även billigare varianter, bl a en Ultegrautrustad medKsyrium Elite-hjul. Priset hamnar då på en beskedligare nivå(Se priser i nästa nummers cykelguide).

Att direkt byta från 928 SL till 928 C2C var något av en chock(och antagligen ganska orättvist). Associationer till Ardenner-häst och pansarkryssare kom osökt till oss. Den ganska knixigaoch backiga runda, i närheten av Bergamo och Bianchifabri-ken, där vi testade cyklarna var nog heller inte riktigt rätt ter-räng för den här cykeln. Vi fick intrycket av att den här cykelnpassar bäst när det är ”långt och rakt”. Vår cykel var också ut-rustad med ett ovanligt brett styre som förstärkte det lite klum-piga intrycket. Många av cykelns egenskaper är säkert sådanasom man vänjer sig vid och som många uppskattar vid längrecykelturer. Jag tror också att vi blev lite förvånade över att cykelnser mycket racigare ut än den är. P S

Landsväg: Bianchi 928 SL och 928 C2C

Alu m i n i u m p i o n jä r e n c a n n o n da l e

har länge framhärdat med alumi-nium, företagets signum, i sina

ramar. Ibland i kombination medkolfiber, men från och med förra året har visett alltfler rena kolfibermodeller. Och inför2007 släpper man ytterligare cyklar, nu dess-utom i sitt översta segment. Dels släpps denfulldämpade maratonhojen Rush nu i enfullkolfiberversion, dels lanseras cross coun-try-raketen Taurine, som tog Fredrik Kessia-koff till pallen på VM.

Taurine är en klassiskt byggd hardtail. Ut-seende, geometri och rörformer skiljer siginte nämnvärt från aluminiumversionerfrån Cannondale. Men materialet är raktigenom high modulus, alltså den starkastekolfibern. Argumenten från Cannondale föratt nu bygga helt i kolfiber handlar förståsom prestanda – lägre vikt, högre vridstyvhet

är mantrat i cross country-världen.Och det säger sig Cannondale halyckats med – trots en ramvikt på1250 gram är Taurine 20 procent sty-vare än föregångaren aluminiumra-men Optimo. Dessutom har man ut-vecklat systemtänkandet och tagitfram en egen vevlagerstandard,BB30, som man nu vill få ut i övrigabranschen. Med en ytterdiameter på64 millimeter tillåter vevhuset fram-för allt en fetare, 30 millimeters vev-axel och ett fetare underrör vilkabåda bidrar till en högre vridstyvhetenligt Cannondale.

Vårt smygtest bekräftar att Tauri-ne är en väldigt kompetent crosscountry-racer. Den är lätt och vrid-styv vilket gör att den klättrar effek-tivt, något som förstås underlättasav den lättmanövrerade låsningenpå Lefty-gaffeln. Leftyn är förövrigtstyv och med en sympatisk känslig-het i dämpningen. Bakgaffeln görett rimligt jobb när det gäller att taupp vibrationer, men Taurine är inteen extremt vibrationsdämpad upple-

velse för att vara en kolfiberram. Styrningenär kvick, på gränsen till nervös, särskilt tyd-ligt i hög hastighet. Man kan inte bara sittaoch åka med. Det är en ren xc-racer för snab-ba banor med inte alltför mycket stök, mendäremot gärna tuffa, branta backar.

Utrustningen på just Team Replica, den fi-naste av Taurine-modellerna, är i världscup-klass. Det är, utifrån ett racingperspektiv,inget på den vi skulle byta ut. Sram-växel-systemet funkar klockrent, Avid-bromsarnaär sköna (och snygga) och Lefty-gaffeln leve-rerar 110 mm slag med samma konsekventarörelse utan flex. Om man sen tycker att detär värt 55 000 kronor är en annan sak. Sam-ma ram med Headshok-gaffel och enklarekomponenter får man för mindre än hälftenav de pengarna. Då heter den Taurine Si 3 SL.Men vikten lär inte vara runt nio kilo. S L

kadens nr 7:2006 | 83

Ram och framgaffel:Storlek: L (S, M, XL)Ram: Taurine Carbon Si, kolfiberFramgaffel: Lefty Speed Carbon SL, 110mmVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Sram XOFramväxel: Shimano XTRVäxelreglage: Sram XO TriggerKassett: Sram PG990, 11-32, niodeladKedja: Sram 991Vevparti: Cannondale Hollowgram Si,175 mm, 22/32/44Vevlager: Cannondale SiHjul och däck:Hjul: Mavic Crossmax SLRDäck: Maxxis Larsen TT, UST 26 x 2,0”Övrigt:Bromsar: Avid Juicy UltimatePedaler: -Styre: FSA K-Force, kolfiberStyrstam: Cannondale Si, integr.gaffelrör/stamStyrlager: Cannondale HeadShok Si,integreratSadel: Fizik GobiSadelstolpe: FSA K-Force Lite, kolfiber

Vikt utan pedaler: 9,2 kilo Leverantör: Cannondale Europa, tel: 0031-541-573580, www.cannondale.comCirkapris: 55 500 kronor

61,5 cm

110,5 cm

c a n n o n dale taurine carbon sisl team replica

g e o m e t r i

73° 70°

Cross country: Cannondale TaurineCarbon Si SL Team Replica


84 | kadens nr 7:2006

Me r i da s b i l l i g a s t e helaberget-cykel i femtontusenkronors-klassen känns spännande, för det finns någonstans en

nedre gräns för vad en cykel av det här slagetmåste kosta för att fungera. Hur billig kanen kompetent all mountain bli? Har Meridalyckats?

Med gaffel och bakdämpare från Suntoursyns det direkt var en del av pengarna harsparats. Men en dämpad gaffel med låsbarretur och en låsbar bakdämpare verkar ändålovande. Den sandfärgade ramen är av be-prövad konstruktion. Den har en enkelsvingsom via ett länkage komprimerar bakdäm-paren, ett så kallat falskt fourbarlänkage.

Utrustningen bjuder på gamla godingarsom Hayes HFX-9 skivbromsar som vi gillarsedan tidigare. Det här paret biter lika brasom vi har vant oss vid och med 203 millime-ters-skivor stoppas hojen effektivt. De haren härlig av- och på-känsla som när manvänjer sig ger fin kontroll.

Hjulen är traditionellt ekrade med en skiv-specifik fälg från Alex. Byggda med Shima-nos M-475-nav höll de sig raka och kändes

trygga men väldigt tunga. Shimano XT ochDeore-växelkomponenterna fungerade fel-fritt. De flesta prylarna på hojen verkar lo-vande och komponentvalet är genomtänkt.

Första cykelturen på hojen är inte jätte-rolig. Gaffeln har ingen returdämpning ochstudsar runt lite hur som helst. Bakdämpa-ren fungerar däremot fint efter lite inställ-ningsexperimenterande. Men framgaffelngår inte att få till. Utan returdämpning ellerkompressionsdämpning känns den mestsom en lite för hård fjäder. Synd på en i öv-rigt bra hoj att montera på en gaffel som inteduger till det tänkta användningsområdet.Framgaffeln duger faktiskt inte till någon-ting, ta av den och göm den. För vad du änförsöker sälja den för så är det för mycket.

Resten av cykeln funkar så pass bra att denkompenserar för mycket av framgaffelnsbrister. Byter du gaffel så har du med AM500D en kompetent, men lite tung, moun-tainbike för hela berget att bygga vidare på.Med en Rock Shox Pike-gaffel eller något lik-nande har du en bra hoj. Men då till ett prissom innebär många andra minst lika bra cy-klar att välja på. KB

Ram och dämpare:Storlek: medium (S, L, XL)Ram: aluminium AM-TFS-D7Framgaffel: Suntour XCR TA 60-120,justerbar slaglängdBakdämpare: Suntour XC Pro S, låsbarVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano XTFramväxel: Shimano DeoreVäxelreglage: Shimano Deore RapidfireKassett: Shimano HG50, 11–32 nio-deladKedja: Shimano CN-HG73Vevparti: Shimano FC-M 442, 175 mm,44/32/22Vevlager: Shimano OctalinkHjul och däck:Nav: Shimano M-475, discFälg: Alex Supra 4X, discDäck: Maxxis Dy-No-Mite/Ignitor, 26 x2,35”Övrigt:Bromsar: Hayes Nine, disc 203 mmPedaler: plattformStyre: X-Mission CompStyrstam: X-Mission CompStyrlager: Cane Creek, integreratSadel: X-Mission SpeedSadelstolpe: X-Mission Comp

Vikt utan pedaler: 14,5 kiloLeverantör: Grahns AB, 0141- 209200, www.merida-bikes.comCirkapris: 14 500 kronor

56,5 cm

108 cm

m e r i da am 500d

g e o m e t r i

° °

All mountain: Merida AM 500D


Två fulldä m pa d e cross country-cyklar med snarlik slaglängd, lås-bara dämpare och med i principlikvärdig utrustning – hur stor

skillnad kan det vara? Om de dessutomingår i samma koncern kan man anta attde delar rätt många tekniska lösningar.Och de kostar samma pengar. Jobbet som

cykeltestare har aldrig tett sig så svårt.Kommer vi att kunna skilja dem åt? Kanvi utse en vinnare? Det återstår att se.

Treks Top Fuel 8 är den finaste däm-pade xc-racinghojen med aluminium-ram i Treks sortiment. Den bygger påTreks racingplattform Top Fuel som harhängt med i ett par år nu. De två lyxigare

Top Fuel-modellerna har 110 OCLV-kolfi-berramar, men samma baksving som TopFuel 8. Slaglängden bak är 90 millimeteroavsett modell. Länkaget är en enkel-sving med rocker-link som driver en lås-bar Manitou S-Type SRL-luftdämparemed ställbar retur.

Gary Fishers helt nya xc-racingplatt-

kadens nr 7:2006 | 85


Duellen: G a ry Fisher Superc a l i b e rvs. Trek Top Fuel 8

Vi ställer två amerikanska fulldämpade 07-or mot varandra – Gary Fisher Race Day Supercaliber

mot Trek Top Fuel 8. Båda ligger i mellanskiktet prismässigt. Båda riktar sig mot cross country-åkarna.

Och båda har testats av oss. Men bara en kan vinna Kadens duell.

text: s t e fan larsén foto: luca mara

86 | kadens nr 7:2006

form heter Race Day och lanseras nu. Deförsta exemplaren såg vi redan i somrasmellan benen på teamåkarna. Supercali-ber är mittenmodellen av tre Race Day-modeller, varav de två billigare dessutomfinns i 29-tumsutföranden.

Även denna har en låsbar Manitou S-Type SRL-luftdämpare med ställbar re-tur, men i kombination med länkaget gerden något mindre slag – 76 millimeterbak. Race Day bygger liksom Top Fuel påen enkelsvingkonstruktion där man harfokuserat på vridstyvhet. Svingarmen,fästpunkten och huvudtriangeln har där-för biffats upp rejält för att minimeraflex. Till detta har Gary adderat den be-prövade Genesis-geometrin samt dess-utom en lägre Q-faktor – det vill säga ettkortare avstånd mellan pedalerna. Teorinbakom detta är att ju närmare fötternakommer varandra, desto effektivaretramprörelse. Det innebär också att detgår att köra ett racigt 2x9-vevparti för densom önskar. Intressant att notera är attGary återupplivar en gammal klassiker –” elevated chainstay” – alltså att kedjesta-get går ovanför drivlinan. En lösning someliminerar problem med att kedjan fast-nar mellan kedjedrev och kedjestaget.

Detaljer, detaljerUtrustningsmässigt är det inga storaskillnader mellan cyklarna. Samma bak-dämpare med samma typ av låsning,men placerade på olika sätt gör att lås-ningen på dämpen på Gary är svårare attmanövrera.

Dämpargafflarna är olika, men båda ärbra. Fox 32 F100 på Trek gillar vi för dessvridstyvhet och förnämliga dämparfunk-tion. Det är en gaffel som styr bra och

dämpar bra, men som inte är extremtkänslig. Manitous R7 Super känns somen mer klassisk xc-racinggaffel. Den ärinte riktigt lika styv som Foxen, men denär grymt aktiv och har en oerhört positivdämparfunktion. Sitt ner och trampa ochR7 gör jobbet med att ta bort stöket. Där-emot känns den inte lika riktningsstabilvid hård kurvtagning och vid inbroms-ningar som Fox 32a.

Växelsystemen är likvärdiga på bådacyklarna och om man föredrar Srams el-ler Shimanos växelreglage är mest en frå-ga om tycke och smak. Vi gillar Sramstydliga återkoppling och distinkta käns-la, liksom vi gillar Shimanos mjuka ochföljsamma växlingar.

Det är samma hjul på båda cyklarna –Bontrager Race Disc. Ett mellanklasshjulsom vi inte har haft några problem med.De är styva och inte för stötiga, men ärkanske inte världens lättaste racinghjulman kan hitta. Det är förstås en kost-nadsfråga.

Skivbromsar är legio numera och AvidsJuicy 5 gör vad som krävs av dem, brakänsla och rimligt bett för xc-bruk. Deträcker långt med 160 millimeters skivorpå cyklar med denna inriktning, så ävenpå Top Fuel och Supercaliber. En syn-punkt när det gäller Avids Juicy-reglageär att de är så korkat utformade att man,trots separata broms- och växelreglage,inte kan justera dem inbördes annat än ihöjdled. Det går alltså inte att flytta isärreglagen om man skulle vilja det.

Resten av komponenterna är mestadelsBontrager, som också ingår i samma kon-cern. Deras sortiment har blivit allt merimponerande genom åren och finishenär i allmänhet hög och funktionen god.

Det är inga stora skillnader här, men detär på sätt och vis lite symtomatiskt attGary har specat sin xc-racer med ett riser-styre.

GeometriBåda cyklarna är som sagt framtagna förcross country-racing, men man har valtlite olika slaglängd. Trek fläskar på medpopulära 90/100 millimeter, medan Garygår på lite mer hard core xc-slag med76/80 millimeter. Men i praktiken är detinte någon stor skillnad och ännu vikti-gare än hur mycket slag en cykel har påpappret är hur dämparsystemet fungerari praktiken. Och då är både typ av länka-ge samt geometri av stor betydelse.

Garys Genesis-geometri, som har fun-nits med i tio år nu, fick många efterföl-jare bland tillverkare. Den går enkelt utpå att med hjälp av korta kedjestag ochett längre överrör samt en kortare styr-stam placera cyklistens vikt mer överbakhjulet. Vinsten är bättre klätteregen-skaper men med bibehållen sittställ-ning. Den korta styrstammen ger ocksåen mer direkt styrning.

Och gamla Genesisfantaster kommeratt känna igen sig på Supercaliber. Mansitter inte extremt utsträckt, men bort-sett från det så är det mesta sig likt.

Top Fuel har en dryg centimeter kortareöverrör i motsvarande storlek, och ked-jestag som är avsevärt mycket längre änSupercalibers, trots en nästintill identiskhjulbas. Det i kombination med denbrantare sadelvinkeln ger en mer aggres-siv sittställning på Treks Top Fuel. Viktenär mer centrerad över vevlagret än bakomdet och mindre över bakhjulet som på Su-percaliber.


Trek TopFuel 8 Gary Fisher Supercalibervs.

I praktiken (när vi cyklar på dem)märks dessa skillnader i geometri ganskatydligt. Vi ska inte begränsa oss till attsäga att något är bättre eller sämre, mendäremot kan vi konstatera att de har olikatemperament och åkegenskaper. Egen-skaper som passar olika cyklister och oli-ka typer av terräng olika bra.

I stöketOm du är ute efter att släta ut markenunder däcken ska du sätta dig på Garyn.När det lutar svagt utför och stigen sling-rar sig fram blir det riktigt roligt. Strö utrötter och stenar överallt och Garyn glideröver det mesta som ett hett strykjärn påsmör.

Framgaffeln och bakdämparen är väl-balanserade och jobbar bra ihop. Sitt-ställningen är ganska upprätt. Åkupple-velsen är mycket följsam med riktigt bragrepp på båda hjulen vare sig man tram-par, sitter, står, svänger eller bromsar.Här spelar de 2,2-tum breda däcken vissroll med sina stora luftkammare och sittrejäla, glest dubbade mönster. Däck gjor-da för grepp helt enkelt, som inbjuder tillaggressiv kurvtagning. Garyn förstårkroppsspråk så det är cyklisten som be-stämmer linjen genom terrängen.

Även Treken gör ett gott jobb med attjämna ut underlaget. Men trots det läng-re slaget arbetar inte dämparsystemetlika positivt aktivt som på Garyn, särskiltinte om det gäller att bara sitta ochspinna på över stenar och rötter. Sittställ-ningen, med mer vikt på framhjulet, görockså att det är tyngre att parera svårig-heter i låg fart. Man vill inte behöva styraså mycket med Trek, den måste nästanhålla en viss fart för att vara rolig i stökigterräng. Garyn är mer av en trail-bike idet avseendet – trots sin xc-ambition.Treken ställer istället högre krav på cy-klistens tekniska förmåga, man får intelika mycket gratis här.

Uppför och på grusUppför händer det märkliga saker medGary. Den korta styrstammen och aktivagaffeln som var så bra nyss gör framhju-let lätt och man får brottas lite med styretför att inte vingla ut i buskarna. Med litevana lär man sig tämja cykeln uppförmen det känns aldrig effektivt. En sänk-bar framgaffel hade gjort Garyn mermångsidig.

Här glänser i stället Treken. För när detgår fort och ska accelereras så uppträderTop Fuel ganska neutralt och det är intemycket energi som flexar iväg i dämpar-rörelse. Den klättrar effektivt både sit-tande och stående och beter sig mer somen cross country-racer – en cykel gjord försnabba och ganska lätta banor.

Vi tar ut dem på lättare underlag ochtestar lite fartlek. På grusväg låser manganska enkelt båda dämparna på Garynoch cykeln blir mycket stel och känns styv

– faktiskt mycket styv. Här har Gary verk-ligen lyckats i sin ambition att reduceraflex och styva upp länkage och fästpunk-ter. Men nu kunde däcken istället ha fåttvara en aning mer lättrullade och sitt-ställningen mer framåtlutad.

Treken däremot kommer mer till sinrätt här. Den mer aggressiva sittställ-ningen passar bättre för att driva på i högfart och bakdämpens låsning är lättareatt komma åt än på Garyn. De lite sma-lare Bontrager-däcken rullar lättare på

kadens nr 7:2006 | 87

Gary Fisher är lite bättre i teknisk terräng och utför …

… men uppför föredrar vi Treks TopFuel.

88 | kadens nr 7:2006

detta underlag, men är inte lika säkertgreppiga i skogen med sina mindre luft-kammare.

Vem är du?Vi har redan konstaterat att cyklarna skil-jer sig åt i vissa avseenden. Slaglängd ochgeometri är två skillnader på dessa cyklarsom har exakt samma målgrupp – crosscountry-cyklister. Men även av crosscountry-cyklister finns det olika sorter.Lätta, tunga, tekniska, snabba, uthålli-ga, explosiva. Vilken cykel passar dig?

Vill man till exempel köra långloppmed komfort och utan att titta på klock-an är Garyn en trevligare kompanjon. Byttill lättare däck med lägre rullmotståndom det är många gruspartier.

Däremot har vi lite svårt att identifieraköparen, framförallt med tanke på Garysmarknadsföring. Cykeln tillhör ju RaceDay men känns inte så racig. Den är litetung, för hög fram och krånglig att låsa.Däremot är den bra om man kör mycket i

skogen och vill cykla fort där men ändåvill ha möjligheten att låsa dämparna påvägen dit och hem. För har du det svårt iskogen finns det absolut anledning atttesta Gary. Supercalibers geometri ochsittställning är mer förlåtande och snäl-lare om det är tekniska och stökiga klätt-ringar. Vi blev snabbare i skogen på Ga-ryn helt enkelt.

Är du en cross country-rejsputte elleren tidshetsare på långloppen så skulle virekommendera en provtur på Treken.Sittställningen är mer aggressiv ochdämparsystemet är bättre avpassat försnabba banor med mycket accelerationerän teknisk stigcykling. Styrningen ärganska neutral, men inte lika stabil sompå Garyn. Man får arbeta mer aktivt medatt få Treken dit man vill i skogen. Åke-genskaperna är mer klassisk xc-racing,men det innebär också en cykel som stäl-ler högre krav i svår terräng. Den är ocksånågot lättare än Garyn.


kadens nr 7:2006 | 89

Ram och dämpare:Storlek: L/19,5” (S, M, XL)Ram: ZR 9000 aluminiumFramgaffel: Fox F100 RL, 100 mm,låsbarBakdämpare: Manitou S-Type SRL, 90mm, låsbarLänkage: EnkelsvingVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Sram X-0Framväxel: Shimano LXVäxelreglage: Sram X-7Kassett: Sram PG970, 11-34, niodeladKedja: Shimano CN-HG53Vevparti: Shimano LX, 175 mm,44/32/22Vevlager: Shimano LX, utanpåliggandeHjul och däck:Hjul: Bontrager Race DiscDäck: Bontrager Jones ACX 26 x 2,1”Övrigt:Bromsar: Avid Juicy 5 skivbromsar, 160mmPedaler: Shimano M 520 SPDStyre: Bontrager Race Lite, raktStyrstam: Bontrager RaceStyrlager: Cane Creek, kapslatSadel: Bontrager RaceSadelstolpe: Bontrager Race

Vikt utan pedaler: 12,0 kiloLeverantör: Duells 031-727 63 00,www.trekbikes.comCirkapris: 28 500 kronor

62,5 cm

112,5 cm

trek top fuel 8

g e o m e t r i

72,5° 70°

Ram och dämpare:Storlek: M/17,5” (S, L, XL)Ram: 6066 T6 aluminiumFramgaffel: Manitou R7 Super, 80 mmlåsbarBakdämpare: Manitou S-Type SRL, 76mm, låsbarLänkage: EnkelsvingVäxel- och drivsystem:Bakväxel: Shimano XTFramväxel: Shimano LXVäxelreglage: Shimano LXKassett: Sram PG970, 11-34, niodeladKedja: Shimano CN-HG73Vevparti:Bontrager Race GXP, 175 mm,44/32/22Vevlager: GXP, utanpåliggandeHjul och däck:Hjul: Bontrager Race DiscDäck: Bontrager Jones ACX 26 x 2,2”Övrigt:Bromsar: Avid Juicy 5 skivbromsar, 160mmPedaler: Shimano M 520 SPDStyre: Bontrager, Race riserStyrstam: Bontrager RaceStyrlager: Cane Creek, kapslatSadel: Bontrager Race LuxSadelstolpe: Bontrager Race, kolfiber

Vikt utan pedaler: 12,3 kiloLeverantör: Duells 031-727 63 00,www.fisherbikes.comCirkapris: 30 000 kronor

62 cm

108,5 cm

gary fisher supercaliber

g e o m e t r i

72° 70,3°

Kadens tyckerTrots samma ambitioner, samma inriktning och sam-ma prisklass är det här två ganska olika cyklar.

Gary Fishers Supercaliber är en cykel för tekniskskogscykling i första hand och snabb cross country iandra hand. Det är en cykel som är förlåtande och rolig,men som känns lite tung och klumpig när det ska gåfort.

På snabba banor trivs vi bättre med Trek Top Fuelsegenskaper och skulle vi välja en cykel för till exempellånglopp eller ren xc-racing så hamnar valet på den.Men det är samtidigt en cykel som ställer högre krav påcyklistens tekniska förmåga.

Men då båda är framtagna för cross country-racingmåste vi nog ändå utropa Trek Top Fuel 8 till segrare ivår duell. Den är lättare, billigare och effektivare närdet ska gå riktigt fort.

TrimmaOm vi skulle köra lite xc-racing, som Garyn är tänkt till,

skulle vi kanske kapa styret och skaffa en annan sadel som

ger mer kontakt med cykeln. Den som sitter på nu är allt

för mjuk.

På Treken skulle vi kunna tänka oss att sätta på ett lågt

riserstyre för att bättra på dess skogsegenskaper. Sadeln

är även här lite mjuk.

LyxaVi fortsätter att tjata om vikten av bra och lätta hjul. Men

ska du lyxa till det så är ett par riktigt schyssta hjul (och

däck) något som skulle göra båda cyklarna gott om du vill

åka riktigt fort. Ett par Mavic Crossmax SL Disc med några

lättrullande däck som Hutchinson Python skulle sitta fint

på båda.

90 | kadens nr 7:2006

Din cykling Minitester

(eller en parningssugen groda).

Vi fick ibland känslan av att vi

cyklade i en tunn våtdräkt.

Vi är ändå i stort sett posi-

tiva till de här byxorna. Men för

att de ska vara värda sitt pris

gäller det att man verkligen

cyklar när den svenska vintern

är som allra sämst – ett sånt

där j-a slaskväder. Men vi skulle

jubla om de kom i en tunnare

och något svalare version. P S

Regntajts: Endura Stealth

Endura Stealth tightsCirkapris: 1950 kronorLeverantör: Cykel Citywww.cykelcity.se

Regnben: Rainlegs

Rainlegs – regnbenCirkapris: 300 kronorLeverantör: Rainlegs, tel: 070 497 11 33, www.rainlegs.se

när man ser den här pro-

dukten tänker man direkt

”självklart, varför har ingen

kommit på det tidigare!” Rain-

legs är geniala i sin enkelhet

och funktion, vilket förmod-

ligen är en bidragande orsak till

att de blivit prisbelönta på hös-

tens cykelmässor.

Som cyklist bär man dem som

ett något bulkigare bälte runt

höften. Om det blir kallt eller

regnet börjar falla så rullar man

bara ner dem. De täcker fronten

av överbenen ner till knäna och

spänns fast med ett enkelt

handgrepp (fast vi har inte lyck-

ats göra det i farten ännu).

Regnbenen är både regn- och

vattentäta. De funkar förstås

lika bra ovanpå jeansen på väg

hem från jobbet som utanpå

vintertajtsen under distanspas-

set. Och i ursprungslandet Hol-

land, där det kan regna en del

under vintern, är de tydligen en

hit.

Funktionen är klockren och

priset är absolut rimligt. Sär-

skilt om man vet med sig att det

blir en del regncykling – oavsett

om man är en helgcyklist, cykel-

pendlare eller tävlingsåkare.

De band som håller fast pro-

dukten var lite besvärliga att

få rätt till en början. Men

när man väl vant sig så går

det fort och enkelt att sätta

på sig dem. Det är inte

heller svårt att röra sig i

Rainlegs, man märker

knappt att de är där.

Däremot så adderar de ju

en viss bulk kring

midjan i upprullat

läge, vilket kan upplevas ”este-

tiskt stressande”. SL

det skotska klädmärket

Endura har ett gott rykte i Sve-

rige. Inte bara för att deras pro-

dukter håller hög kvalitet, utan

kanske framför allt för att de är

så väl anpassade för det

svenska klimatet. Inte så kon-

stigt med tanke på att före-

taget håller till på det skotska

höglandet där klimatet kan

vara väl så bistert som här

hemma.

Deras senaste skapelse är ett

par vattentäta elastiska tajts

som andas. Byxan är konstru-

erad av tre lager: insidan har en

mjuk fleece, mellanlagret är ett

stretchigt vattentätt membran

som andas och utsidan är en

nylon-lycra med en vattenav-

stötande yta. Alla sömmar är

ultraljudssvetsade kant-i-kant

för att undvika feta sömmar

som skaver på fel ställen. Söm-

marna är dessutom tejpade för

att garantera att inget vatten

kommer in den vägen. Pass-

formen är rymlig trots att det

ska vara tajts och insidan

känns mjuk och behaglig.

Efter ett antal cykelpass ute i

det våta känner vi oss kluvna

inför de här byxorna. De är vis-

serligen helt klart ett par riktigt

bra byxor, men helt enkelt lite

för varma när det är några plus-

grader ute. Och det har ju en

tendens att vara plusgrader när

det regnar …

För den som cykelpendlar

och ofta hamnar i snöblandat

regn är det här förstås rena

drömbyxan. De går förstås

utmärkt att använda som ett

par rena vinterbyxor när det är

under noll, men poängen med

en vattentät byxa försvinner ju

lite då.

Visserligen prasslade inte

byxorna som många vattentäta

byxor, men istället kom ett

knarrande ljud från grenpar-

tiet, ungefär som från ett par

mountainbikedäck utan luft

Kadens och Cykelresor arrangerar ett träningsläger på Mallorca24 mars–14 april 2007. Tjuvstarta våren på Mallorca med oss!• Kom i form fortare till långloppen och Vätternrundan.• Fantastiska träningsmöjligheter, fina vägar och vårvärme.• Flera fartgrupper beroende på träningsnivå och ambition. Bli en bättre cyklist!Träna med Kadens experter och några av Sveriges bästa cyklister.De håller föreläsningar, ger tips och råd som gör dig till en bättrecyklist.Dessutom – en hel del härligt fikande och gemenskap!

Lär dig om: • Träningslära• Näringslära• Sittställning• Mekning NYHET! Res en, två eller tre veckor!• Ta med egen cykel eller hyr på plats.• Boende på cykelhotell nära Alcudia med full service och egen

cykelshop. Halvpension med cykelanpassad frukost och stor,fräsch middagsbuffé!

En sak vet vi – Sram eller Shimano är på väg att bli enlika klassisk fråga inom mountainbike som Campagnolovs. Shimano är på landsväg. Då vi har testat alla möjli-ga varianter av de båda tillverkarnas växelsystem kan viåtminstone säga att vi håller med dig. Med sina senastemountainbikegrupper, framförallt X0 och X9, somsläpps till 2007, har man tagit ett stort steg närmare denjapanska jätten i fråga om prestanda och funktion.

Den främsta skillnaden är nog enligt oss en mer dis-tinkt återkoppling i växlingsögonblicket när det gällerSram och en mjukare, mer flytande växlingskänsla hosShimano. Sen kan man alltid diskutera detaljer, ergono-mi och utseende utifrån ett subjektivt perspektiv.

Vi återkommer med ett jämförande test inom kort!Växlingsred.

Säkra bilvägar blir osäkra cykelvägar

Vägverket bygger om vägar som aldrig förr för att minska trafikolyckorna i samhälletoch det är jättebra.

Men vilken hänsyn tar vägverket till oss cyklister? De trefiliga vägar som byggs göratt vi cyklister får ännu mindre utrymme och att säkerheten försämras. Vägverketkanske tycker att vi skall åka mer bil istället för att vara ute och motionera? Här uppei Norrland, där jag bor, så finns det inte alltid asfalterade alternativ till de stora vä-garna. Och det är inte så roligt att cykla 4–5 mil längs en dåligt underhållen grusvägpå en racer för att komma till sitt slutmål.

Får man cykla på en trefilsväg? Hur smal får en trefilsväg vara? Hur mycket utrym-me tycker vägverket att en cyklist behöver i så kallat ”vingelutrymme”? Frågor somkräver svar.

Det känns ganska otäckt att bli omkörd av en 50 ton tung långtradare som i sin tur bliromkörd av en buss. Det vinddrag som uppstår kan få till följd att man åker i diket. Om mannu inom Vägverket bygger så kallade säkra vägar, varför gör ni då vägarna osäkra för oss cyk-lister?

Nu hoppas jag att Vägverket tar sitt förnuft till fånga och breddar vägarna så att vi somcyklar eller åker moped också kan känna oss trygga.

b e rtil, mat f o r s

Tack för ett intressant perspektiv på de ”säkra vägarna”. Ditt brev belyser hur samhället prioriterar i transport-frågan, en prioritering som med rätta kan ifrågasättas. I en tid där bilism, miljöförstöring och fetma är någraav våra största samhällsproblem arbetar man aktivt, om än i en välmenande ”trafiksäkerhetsanda”, med attförsvåra för människor att välja cykeln. Vi kommer förstås inte få fler cyklister när vårt utrymme byggs bort.Istället borde förstås långsiktiga alternativ skapas för att stimulera cykling – en av få möjliga lösningar påovanstående problem. Propagandared.

8 | kadens nr 7:2006

Skriv ett brev – vinn ett miniverktyg från Park Tools!Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du villsom har med cykel att göra. Skicka din insändare till [email protected] eller till Cykeltidningen Kadens,Box 22559, 104 22 Stockholm. Skriv ”Insändare” somämnesrubrik. Vi förbehåller oss rätten att redigera brev.Den bästa insändaren, enligt Kadens redaktion, vinnerett miniverktyg från Park Tools. IB1 har fem insexnyck-lar och en skruvmejsel och är värd cirka 150 kronor.

Kadens insändare

Besvärande hårväxtDet har skrivits en hel del artiklar om hurman kan och bör göra för att ta bort håret påbenen, för att få snygga ”cykelben”. Men vadär era bästa tips för området i direkt anslut-ning till grenen? Tipsen brukar sträcka sig tilldiverse salvor för att undvika de stora somsmå obehag som kan drabba cyklister på allanivåer, från proffs till nybörjare. Ska man låtahåret vara eller raka, vaxa eller (ve och fasa)kanske epilera? Hur gör proffsen? Det vore kulmed lite information i denna, sällan ställda,fråga!

håkan, lidingö

Äntligen frågan som alla vill veta svaret på, men ingenvågat ställa. Inte ens vi. Så vi kan bara ge dig vår syn påsaken – satsa på en ”fade”. Trimma håret kortare ochkortare ju närmare grenen du kommer för en naturliglook.

Men oavsett hur du väljer att göra – ”hårshorts” äringet alternativ. Vi ser med spänning fram emot fler tipsfrån den hårigaste av läsekretsar. Och vi lovar att frågaproffsen. Om vi vågar. Rakred.

Sram eller Shimano?Sitter med 5-2006 och läser om ert test av Shi-mano XTR. Mycket intressant läsning. Närjag tog beslutet att investera i min nuvarandeNishiki SRI Team provade jag en salig bland-ning cyklar med olika varianter av växelsys-tem. Jag tyckte att Sram funkade ganska braoch anser att det är en potentiell konkurrenttill Shimano.

Är det något ni håller med om? Har ni gjortnågot stort växeltest där ni jämför fabrikaten?

fredrik edin

92 | kadens nr 7:2006

kulturkultur

”Svarta tröjan” har avlidit …

luigi malabrocca avled i

början av oktober, 86 år

gammal. Du har kanske inte

hört talas om honom, men en

gång i tiden var han en cele-

britet i cykelvärlden. I efter-

krigstidens Giro d’Italia domi-

nerade han sin gren, den att

komma sist.

Han attackerade ständigt

klungan – bakåt! Han gömde

sig i raviner, i höstackar, i käl-

lare, på barer och i djupa

brunnar. Allt för att få ikläda sig

den svarta tröjan, la maglia nera,

den tröja som ”förärades” den

som låg sist i sammandraget.

Malabrocca var sist i Girot

1946: 4 timmar och 9 minuter

efter segraren Gino Bartali.

Han var också sist i Girot 1947: 5

timmar och 52 minuter efter

Fausto Coppi. Precis som

Fausto Coppi var han Un uomo

solo al commando, fast där bak.

Men 1949 mötte han en svår

motståndare i Sante Carollo.

Inför sista etappen låg Mala-

brocca två timmar före Carollo i

sammandraget och ingenting

såg ut att kunna hindra Carollo

från att vinna den svarta

tröjan. Men Malabrocca hade

andra planer. Han utnyttjade

en punktering för att släppa

iväg klungan. Därefter steg han

in på ett värdshus där han stan-

nade för att dricka och ta det

lugnt. Till slut steg han åter upp

på sadeln och fortsatte loppet.

marco pa n ta n i dog den 14

februar2004 i i Rimini av en

överdos kokain. Många menar

att Pantani egentligen dog när

han tvingades lämna Italien

runt 1999. Han var i säker led-

ning och hade bara två etapper

kvar att åka, men blev avstängd

på grund av ett för högt

hematokritvärde. Den skam

och det svek han kände då kom

han aldrig över.

Nu blir delar av Marco Pan-

tanis liv film på italiensk televi-

sion. Till våren, tre år efter hans

död, kommer den att visas på

RAI. Till huvudrollsinnehavare

har man valt Rolando Ravello,

en 37-åring som blev passio-

nerad cykelälskare just tack

vare Pantani. De bilder som hit-

tills visats från filmen visar att

Ravello är skrämmande lik Pan-

tani. Såväl utseendemässigt

som på cykeln. Ravello är lika

lång som Pantani var (172 centi-

meter). Dessutom har han

bantat ner sig ett antal kilo och

väger exakt lika mycket som

Pantani när italienaren vann

Giro d’Italia och Tour de France

1998, nämligen 59 kilo.

Filmprojektet är en svår

utmaning för Rolando Ravello,

med tanke på att många minns

Pantani väldigt väl och att

många har följt hela hans kar-

riär. Med tanke på likheten

bådar det dock gott. RV

… och Marco Pantani återuppstår

Han rullade in två timmar och

en kvart efter konkurrenten

Carollo. En taktisk triumf! Men

han hade gjort ett misstag.

Han hade missbedömt tidta-

garnas tålamod. De hade

tröttnat på att vänta och åter-

vänt hem och gav Malabrocca

samma tid som klungan.

Besviken la han sin jumbo-

karriär på hyllan och började

istället att vinna tävlingar, för

trots sitt namn var Malabrocca

ingen brocco på cykeln. Bland

annat vann han Paris–Nantes,

Coppa Agostini, Kroatien runt

och Slovenien runt. Åren 1951

och 1953 blev han dessutom ita-

liensk mästare i cykelcross.

Men idag klär vi oss i svart

för att hylla mannen som var

mästare i konsten att förvandla

ett nederlag till en seger. PS

Liten italiensk ordbok:

Un uomo solo al commando –

en ensam man i ledningen.

Brocco – odugling, nolla.

team jag”December är på de flesta sätt en usel cykelmånad. Även i no-vember har jag haft lite strul med träningen. Men sanningen äratt om jag för ett ögonblick stannar upp så är de till förvirring likde övriga månaderna det här året.

Ännu en säsong är alltså till ända. Med mycket otur och ontom tid. Den optimistiske/lögnhalsen kan på sätt och vis se de-cember som möjligheternas tid. Det finns ännu några månaderatt komma i form innan nästa säsong, den viktigare, tar sinbörjan. Så gråt inte över spilld säsong, snart är det jul och du kan unna dig lite pryliga julklappar. Utvecklingsunderlättare.Mycket på din cykel kan bli både lättare och mer aero. Och ärligttalat – är inte den där sadelstolpen jäkligt -06?

Är du för bitter, svider missade mål och nesliga nederlag – vän-ta till januari. Du har verkligen gjort dig förtjänt av lite vila. Vilaförst – träna sedan. Januari är ju nystartens tid. Lite försäsongs-träning med spinning och gym så kommer jag vara fit som enEddy Merckx i april.

Det är en ny tid nu. Sådan här är jag. På allvar. Jag ljuger för mig själv hela tiden.

Vi, jag och jag själv har haft samtal om det här där jag gråtandeförsäkrat att jag skall sluta och börja se sanningen i vitögat, mendet går inte. Jag tror att jag skulle tycka för illa om mig själv omjag konstaterar hur det verkligen ligger till, och jag är rädd förkonsekvenserna.

De sista månaderna har jag inte ens haft på terrängdäcken.Jag är ett skämt.

Det har blivit en regel utan undantag: Att direkt efter miss-lyckandet gå in i förnekelse och med ens börja planera nästa årssäsong. På exakt samma sätt. Vad tror jag egentligen har förän-drats från förra året och från året dessförinnan? Jag börjar kom-ma kusligt nära min fars idrottsanekdoter som år från år ökat iprestation och på något sätt rättfärdigar att han idag ledigt läg-ger sig i samtal om elitidrott och kommer med synpunkter påallt från material till träning.

– En tid på sex minuter på 3 000 meter hinder, jovars, det ärinte såå illa. Jag har ju själv sprungit en del. Men det var ju heltandra förutsättningar på den tiden. Vi var ju tvungna att … ochså kommer hela harangen som måste ha varit en direkt inspira-tion till Monty Python-sketchen om de som var tvungna att bopå botten av en sjö i en hoprullad tidning.

Det är när sådana likheter slår en som man måste vakna.Och så hör jag mig själv säga det ännu en gång. Lite avslapp-

nat, avmätt:– Jaså, du tävlar i fitness? Nej själv tävlingscyklar jag, ja och så

multisporten förstås.I juridisk mening är det inte en lögn. Definitionen på hur lång

tid det får gå mellan en tävling och ett uttalande är än så längeupp till den enskilde individen. Det är så svårt att skilja sin per-sonlighet från den man var och åtminstone i presentationslägefortfarande vill vara. Jag är inte längre cyklist, mer trafikant.Cykeltrafikant.

Skriv på svarta tavlan 100 gånger:Jag är inte cyklist.Jag är inte cyklist.Jag är inte cyklist.

Men jag gillar att cykla.”

epilogepilog

94 | kadens nr 7:2006

Vintern är en tid för omstarter och nya förhoppningar, men gerockså johan henriksson insikteri livslögnens nedärvda konse-kvenser. Är han cyklist?

96 | kadens nr 7:2006

Webb/Butik

www.cykelcentrum.se

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550 www. j i b o. n u

kadens nr 7:2006 | 97

Webb/Butik

0383- 910 10 WWW.HAGGS.NUP R I SVÄRDA P RODUKTER + M YCKET M ER

Eriksbergs CykelKarlsrogatan 82752 39 UppsalaTel: 018-53 87 70www.eriksbergscykel.se

JIBO – Carlshamns CykelcenterCentrum för cykel i sydöstra Sverige. Horsarydsvägen 1374 93 KarlshamnTel: 0454-155 50www.jibo.nu

Norra Cykel & MotorEngelbrektsgatan 16-18702 12 ÖrebroTel: 019-611 86 60www.norracykel.se

RacerdepånOdengatan 38521 41 FalköpingTel: 0515-71 14 30www.racerdepan.se

Sportson i KalmarSmålands största cykelbutik.Verkstadsgatan 15392 39 KalmarTel: 0480-274 00www.sportson.se/stores/kalmar

TM Cykel ServiceÖppet vardagar 08–10.00,12–18.00Lexbyvägen 17433 31 PartilleTel: 031-760 06 40

Öster-CykelKällgatan 7 554 52 Jönköping Tel: 036-713800

Adels Cykel & SportVäpnaregatan 4393 50 KalmarTel: 0480-167 25www.adelgatans-cykel.se

Cykel City StockholmDär cyklister handlar.Södermannagatan 12116 23 StockholmTel: 08-643 73 55www.cykelcity.se

CykelhusetAxel Dahlströms torg 1 414 80 Göteborg Tel: 031-410700www.cykelhuset.se

CykelmagnetenButiken för cyklister.Nygatan 54311 31 FalkenbergTel: 0346-816 10www.cykelmagneten.se

Cykel o FjällStora torget791 71 FalunTel: 023-63862www.cykelfjall.se

CykelställetÖvre Husargatan 18-24413 14 GöteborgTel: 031-12 61 30www.bikeplanet.se

CykloteketNorra stationsgatan 75-77113 64 StockholmTel: 08-545 493 90www.cykloteket.se

Här hittar du Kadens!

Sök fler återförsäljare nära dig på www.interpress.se

nytt år med cykeltidningen kadens!

Kadens #1: Guide 2007ute 23 januari!

Stor cykel- och prylguide med de skönastenyheterna för 2007.

Cyklar inom landsväg, cross country,friåkning, all mountain, dirt – vi har kollpå nyheterna!

Prylar: kläder, hjälmar, skor, tillbehör,komponenter – du hittar det senaste iGuide 2007!

Kadens #2:ute 27 februari!

Skåneleden – grym cross country på en avSveriges vackraste leder.

Mountainbiketest – Fem all mountain-hojar i stort test!

Vårklassikerna – här börjarcykelsäsongen!

… och mycket mer Kadens!

nytt år med cykeltidningen kadens!

Posttidning BCykeltidningen Kadens c/o Titeldata112 86 Stockholm

cykeltidningen kadens # 7, 2006

Documents